McKinsey Sverige McKinsey Global Institute. Tillväxt och förnyelse i den svenska ekonomin. Utveckling, nuläge och prioriteringar inför framtiden

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "McKinsey Sverige McKinsey Global Institute. Tillväxt och förnyelse i den svenska ekonomin. Utveckling, nuläge och prioriteringar inför framtiden"

Transkript

1 McKinsey Sverige McKinsey Global Institute Tillväxt och förnyelse i den svenska ekonomin Utveckling, nuläge och prioriteringar inför framtiden

2 Denna studie är initierad, genomförd och helt finansierad av McKinsey & Company och McKinsey Global Institute. Som sådan är den helt oberoende och har inte gjorts på uppdrag av något företag, myndighet eller annan organisation.

3 Förord 3 McKinsey & Company har vid två tidigare tillfällen 1995 och 2006 i samarbete med McKinsey Global Institute publicerat rapporter om den svenska ekonomin. Rapporterna analyserade Sveriges ekonomiska utveckling och identifierade möjligheter till förbättringar. Sedan 2006 har stora förändringar skett i Sverige och omvärlden, inklusive en djup finanskris, fortsatt hög tillväxt i Asien och en snabb teknologisk utveckling. Därför har vi nu tagit fram ett uppdaterat perspektiv på Sveriges ekonomiska läge. Syftet med rapporten är att göra en bedömning av Sveriges nuvarande ekonomiska läge, identifiera de viktigaste möjligheterna och utmaningarna framöver samt att diskutera prioriterade områden för den svenska ekonomin. Ambitionen är att etablera ett relevant faktaunderlag som bidrar till en ökad förståelse och samsyn kring vilka åtgärder som krävs för att uppnå en stark och långsiktig ekonomisk utveckling i Sverige. För att bedöma ett lands ekonomiska utveckling använder McKinsey Global Institute ett ramverk som inkluderar tre dimensioner: ekonomisk tillväxt (BNP och BNP per capita), delaktighet (hur väl ekonomisk tillväxt och möjligheter är spridda i samhället) samt robusthet (ekonomins motståndskraft mot olika typer av chocker samt bredare hållbarhetskriterier). Vi fokuserar i denna rapport främst på ekonomisk tillväxt, men beaktar också delaktighet och robusthet. I arbetet med studien har vi haft förmånen att få ett både omfattande och aktivt stöd från våra akademiska rådgivare Klas Eklund, seniorekonom på SEB och adjungerad professor vid Lunds universitet, Lars Calmfors, professor vid Institutet för internationell ekonomi vid Stockholms universitet, samt Martin Baily, ekonom vid Brookings Institution och tidigare ordförande för President Clintons ekonomiska råd. Vi vill uttrycka vår tacksamhet för detta stöd. Vi vill även tacka alla de representanter för företag, branschorganisationer, fackförbund, myndigheter, politiska partier och andra organisationer som har bidragit med insiktsfulla kommentarer och synpunkter under arbetets gång. Vi vill också tacka för den värdefulla hjälp som vi fått av ett stort antal kollegor inom McKinsey internationellt och i Sverige och specifikt inom McKinsey Global Institute. Arbetet har utförts av ett engagerat team bestående av Per-Anders Enkvist, Martin Hjerpe, Björn Annwall, Oscar Boldt-Christmas, Sara Jonsson, Anders Åhlén, Henrik Augustsson, Johan Sanderoth, Sara Ekeblad och Jan Mischke. I linje med vår tradition att aktivt bidra till samhällsutvecklingen är denna studie, precis som tidigare rapporter, ett helt oberoende arbete initierat, helt finansierat, och utfört av McKinsey. Stockholm, maj 2012 Tomas Nauclér Seniorpartner McKinsey & Company Magnus Tyreman Seniorpartner, Skandinavienchef McKinsey & Company Charles Roxburgh Director McKinsey Global Institute

4 4

5 5 McKinsey & Company McKinsey & Company är en global managementkonsultfirma. Med mer än konsulter på 98 kontor i 55 länder hjälper McKinsey ledande företag med strategi- och organisationsfrågor, operativa förbättringar och teknologifrågor. Idag arbetar totalt omkring 160 konsulter på våra kontor i Stockholm och Göteborg. Sedan McKinsey grundades 1926 har vi fokuserat på att hjälpa våra klienter att uppnå substantiella och varaktiga förbättringar i sina verksamheter. I tillägg till traditionellt klientarbete har McKinsey en lång tradition av att arbeta pro bono med viktiga samhällsfrågor. McKinsey Global Institute McKinsey Global Institute (MGI) etablerades 1990 inom McKinsey som ett oberoende globalt forskningsinstitut fokuserat på makroekonomiska frågor. Syftet med MGI:s forskning är att med fakta och insikter ge stöd åt ekonomiska beslutsfattare inom såväl politik som näringsliv. I sitt arbete drar MGI nytta av McKinseys globala nätverk av experter och arbetar även tillsammans med ledande akademiker.

6 6

7 Innehåll 7 Sammanfattning 9 Historisk utveckling 21 Offentlig sektor 35 Lokala tjänster 63 Internationella sektorn 73 Utmaningar och möjligheter 93 Prioriterade områden för att skapa hög tillväxt 101

8 8

9 Sammanfattning 9 Låg statsskuld, positiv bytesbalans och en ekonomisk tillväxt som under de senaste åren har överstigit tillväxten i både USA och EU-15. Den svenska ekonomin lyfts för närvarande fram som en förebild i internationella sammanhang, inte minst i ljuset av den finansiella krisen i Europa. Framför allt är det den internationellt konkurrensutsatta sektorn, inte minst tillverkningsindustrin, som varit en stark tillväxtmotor i den svenska ekonomin och som gör att Sveriges ekonomi vuxit snabbare än EU-15 sedan början av 1990-talet. Denna utveckling ger Sverige ett gott ekonomiskt utgångsläge jämfört med många andra länder. Sverige saknar dock inte utmaningar: det är bara den internationellt konkurrensutsatta sektorn (ungefär en tredjedel av den svenska ekonomin) som varit en otvetydigt stark tillväxtmotor och haft en tillväxt betydligt över genomsnittet i EU-15 under perioden Den lokala tjänstesektorns tillväxt var endast i linje med genomsnittet i EU-15 under samma period, medan den offentliga sektorns förädlingsvärde inte ökade nämnvärt under perioden. Detta är otillfredsställande eftersom dessa båda sektorer tillsammans utgör ungefär två tredjedelar av ekonomin. Dessutom finns ett antal orosmoln gällande Sveriges långsiktiga tillväxt: konkurrensen från utvecklingsländer ökar i snabb takt, samtidigt som kvaliteten i det svenska utbildningssystemet sjunker och befolkningen åldras. För att de kommande decennierna upprepa eller överträffa den tidigare ekonomiska tillväxten borde Sverige sträva efter att gå från en till tre starka tillväxtmotorer i sin ekonomi samt förbättra ekonomins långsiktiga konkurrenskraft genom att ytterligare öka utbudet av kvalificerad arbetskraft. För att åstadkomma detta skulle Sverige ha stor nytta av kraftfulla åtgärder inom fem områden: 1. Höj produktiviteten väsentligt inom offentlig sektor. Med ett ambitiöst angreppssätt finns goda skäl att tro att produktiviteten i den offentliga sektorn kan höjas procent de närmaste 10 åren (med bibehållen kvalitet). Viktiga komponenter inkluderar mer ambitiösa målsättningar, högre transparens kring resultat, en konsolidering av Sveriges offentliga förvaltningsstruktur (främst kommunerna), och en nationell kompetens för offentlig upphandling. 2. Höj tillväxten inom lokala tjänster genom en andra våg av om- och avregleringar. Detta verktyg användes framgångsrikt av Sverige på och 1990-talen, men det finns många områden kvar att åtgärda. Ett lämpligt angreppssätt kan vara att systematiskt arbeta bort tillväxthämmande regleringar bransch för bransch i samarbete mellan politiker, arbetsgivare och fackliga organisationer. 3. Bibehåll den världsledande tillväxten inom den internationella sektorn genom ökad innovationsproduktivitet. Konkurrensen från företag från tillväxtmarknader ökar snabbt, liksom den globala innovationstakten. Till exempel mer än dubblerades antalet ingenjörer globalt , och fyrdubblades i Kina. Sverige bör därför säkra full utväxling på sina höga FoU-investeringar genom att bli ledande inom innovationsproduktivitet på samma sätt som Sverige i många branscher blivit ledande inom produktionseffektivitet. Kan svenska företag gå före i att skapa globala innovationsmodeller på samma sätt som de gjorde i att globalisera sin produktion och försäljning?

10 10 4. Gör Sverige till en världsledande utbildningsnation. McKinseys tidigare skolrapporter har visat att det viktigaste åtgärdsområdet för att vända trenden av sjunkande skolresultat är att väsentligt höja kompetensen hos lärare och skolledare, till exempel genom handledningsprogram för lärare och genom att öka yrkets attraktivitet. 5. Öka andelen av befolkningen som arbetar. Angrip den höga arbetslösheten bland ungdomar och utrikes födda, till exempel genom att undersöka en svensk lärlingsmodell, och motverka effekterna av den åldrande befolkningen, till exempel genom att på ett liknande sätt som Danmark gjort knyta pensionsåldern till genomsnittlig livslängd. Sverige har, med sina stabila statsfinanser, de närmaste åren ett gyllene tillfälle att ytterligare stärka sina förutsättningar för en stark framtida tillväxt, medan många andra länder måste lägga sin kraft på att hantera akuta finansiella problem. Sverige har också en kultur av samförstånd och mindre politiska spänningar än i många andra länder, vilket om den traditionen upprätthålls borde öka möjligheterna att hitta pragmatiska lösningar. Med dessa åtgärder finns goda möjligheter för Sverige att uppnå en lika hög eller högre tillväxt i framtiden som under de senaste åren. Det visar denna studie av den svenska ekonomin gjord av McKinsey & Company Sverige i samarbete med McKinsey Global Institute. För tredje gången genomför McKinsey & Company Sverige, tillsammans med McKinsey Global Institute, en omfattande studie av Sveriges ekonomi. Den första publicerades 1995 och den andra Syftet är att med fakta bidra till debatten kring Sveriges ekonomiska prioriteter och hur dessa bäst kan uppnås. Stark utveckling sedan 1990-talet Den svenska ekonomin växte i genomsnitt med 2,5 procent per år en högre tillväxt än i både EU-15 och USA. Även Sveriges ekonomiska tillväxt per capita 2,0 procent per år under samma tidsperiod var högre än i EU-15 och USA. Detta innebar att Sverige klättrade från 14:e till 11:e plats i OECD:s välståndsliga och att BNP per capita i Sverige nu är 15 procent högre än genomsnittet i OECD. Sverige ligger också väl till när det gäller flera andra viktiga mått som brukar användas för att bedöma ett lands ekonomi; till exempel är statsskulden låg i en internationell jämförelse, statsbudgeten i balans, och bytesbalansen positiv. Den starkaste tillväxtmotorn i svensk ekonomi under denna period har varit den internationella sektorn, det vill säga tillverkningsindustrin, affärsrelaterade och finansiella tjänster, samt råvaror (bild 1). Denna sektor utgör ungefär en tredjedel av den svenska ekonomin, och dess förädlingsvärde växte med 4,3 procent per år Speciellt tillverkningsindustrin har haft en internationellt sett mycket stark produktivitetsökning på 5,7 procent per år. Sverige skiljer sig också från andra europeiska länder genom att antalet jobb inom tillverkningsindustrin faktiskt ökar om man räknar in den andel av de affärsrelaterade och finansiella tjänsterna som säljs direkt till tillverkningsindustrin.

11 11 Däremot har de två andra stora sektorerna i svensk ekonomi lokala tjänster och den offentliga sektorn inte varit lika starka tillväxtmotorer. Lokala tjänster utgör ungefär 40 procent av den svenska ekonomin och förädlingsvärdet växte med endast 2,3 procent per år , med en hög andel av tillväxten från en enda bransch (parti- och detaljhandeln). Produktivitetsutvecklingen var i linje med EU-15 under hela perioden 1,5 procent per år. Dock var ökningen störst under 1990-talet 2,3 procent per år till stor del på grund av den ökande konkurrensen efter avregleringarna, medan genomsnittet för endast var 0,9 procent per år. Samtidigt växte antalet arbetstillfällen inom lokala tjänster med nära mellan 1993 och Denna sysselsättningstillväxt har givit ett avsevärt bidrag till Sveriges BNP-tillväxt, men ändå är sysselsättningstillväxten på 0,9 procent per år lägre än genomsnittet i EU-15 (1,4 procent per år ) och Sverige har en lägre andel av den totala arbetskraften anställd inom lokala tjänster än EU-15 (40 procent mot 43 procent i EU ). Om Sverige skulle lyckas stänga detta gap till EU-15 skulle det innebära nya arbetstillfällen i Sverige att jämföra med den nuvarande svenska arbetslösheten på personer. Offentlig sektor utgör ungefär 30 procent av den svenska ekonomin, och ansvarar för många viktiga samhällsfunktioner. Utvecklingen av förädlingsvärde och produktivitet i den offentliga sektorn är svår att mäta eftersom tjänsterna i många fall saknar ett pris, men tillgänglig statistik tyder på en produktivitetsutveckling nära noll 1. Precis som i privat sektor är konkurrensintensitet och regleringar nära kopplade till produktivitetsutvecklingen. Då offentlig verksamhet i många fall är reglerad, med begränsad konkurrens, verkar den tillgängliga statistikens slutsats vara rimlig. Bild 1 Den internationella sektorn har varit en stark tillväxtmotor Real tillväxt i förädlingsvärde % per år Internationell sektor Lokala tjänster Offentlig sektor Tillverkningsindustri 10 Parti- och detaljhandel 20 Affärsrelaterade och finansiella tjänster Transport och förvaring Byggindustri Övriga lokala tjänster Råvaror Genomsnittlig BNP-tillväxt Offentlig sektor Sektorns andel av total BNP % av real BNP, genomsnitt Källa: SCB; OECD; McKinsey 1 Statistiska centralbyrån har nyligen börjat publicera produktivitetsmätningar för offentlig sektor. Dessa tyder på en produktivitetsutveckling nära noll år , vilket är i linje med med slutsatserna från Studier i Offentlig Ekonomi från och 1990-talen. Dock saknas fortfarande tillräcklig information om kvalitetsutveckling, varför statistiken måste vidareutvecklas.

12 12 Det förutsätts ofta i den svenska ekonomiska debatten att det är inom tjänster som Sveriges ekonomiska framtid finns, och det betraktas inte sällan som oundvikligt att svenska arbetstillfällen inom tillverkning kommer att flytta till lågkostnadsländer. Den historiska utveckling som beskrivs ovan där tillverkningsindustrin står för en stor del av tillväxten och har lyckats bibehålla sysselsättningen i Sverige om direkt inköpta tjänster inkluderas innebär att debattens utgångspunkt i stället borde vara att eftersträva en god utveckling för både tillverkningsindustri och tjänster i Sverige. En jämförelse med övriga EU-15 visar dessutom att tillväxten inom tillverkningsindustrin är den främsta förklaringen till Sveriges höga tillväxt jämfört med EU-15 sedan (bild 2). Bild 2 Tillverkningsindustrins utveckling förklarar Sveriges höga tillväxt jämfört med EU-15 Skillnad i årlig BNP-tillväxt mellan Sverige och EU-15, , Procent Bättre än EU-15 Sämre än EU-15 0,64 0,11 0,02-0,04-0,14 2,80 2,21 EU-15 Tillverkningsindustrrelaterade och Affärs- finansiella tjänster Råvaror Lokala tjänster Offentlig sektor S V E R I G E Ökad produktivitet: 0,54 0,08 0,01 0,29 0,04 0,96 Arbetade timmar: 0,09 0,03 0,02-0,34-0,18-0,37 KÄLLA: EU KLEMS; McKinsey Den starka utvecklingen kan till stor del förklaras av fyra underliggande framgångsfaktorer som är viktiga att ha i åtanke när prioriteterna för den svenska ekonomin framöver diskuteras. Dessa är markerade som gröna eller med en positiv trend i bild 3: God tillgång på kvalificerad arbetskraft, och ett konstruktivt förhållande mellan arbetsgivare och arbetstagare. Den svenska skolans resultat var internationellt mycket konkurrenskraftiga fram till mitten av 1990-talet (till exempel en fjärdeplats i TIMSS 3 ranking år 1995), vilket har bidragit till en internationellt sett välutbildad arbetskraft. Sverige särskiljer sig också positivt när det gäller ett antal viktiga mått på förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare, till exempel lägre personalomsättning än genomsnittet i EU-15, väsentligt lägre antal konfliktdagar och högre investeringar i fortbildning av anställda än något annat land i EU-15. Industriavtalet 2 Internationellt jämförbara siffror på EU-15 nivå finns fram till Indikativ analys av nationella data från tyder på att mönstret är detsamma för hela perioden Trends in International Mathematics and Science Study, TIMMS

13 13 mellan arbetsmarknadens parter var också en starkt bidragande orsak till en god reallöneutveckling som samtidigt bevarat industrins konkurrenskraft. Avregleringar och ökad konkurrens. Ett antal avregleringar och minskade handelshinder genomfördes under och 1990-talet, delvis som en följd av Sveriges EU-inträde. Detta resulterade i ökad konkurrens och stora produktivitetsvinster, till exempel inom handel, telekom, och bankväsende. OECD konstaterade 2010 att dessa avregleringar kan ha bidragit med så mycket som 0,4 procentenheter årlig produktivitetstillväxt år (i hela näringslivet) 4. Andra länder har också genomfört avregleringar, med resultatet att Sveriges ekonomi enligt OECDs internationella jämförelser bara är marginellt mer avreglerad än genomsnittet i OECD. Gynnsam internationell marknadsutveckling och framgångsrika storföretag. Storföretag representerar en ovanligt hög andel av det svenska näringslivet, och många storföretag har varit framgångsrika i sina respektive branscher. De 10 största svenska tillverkningsföretagen stod under perioden direkt för 35 procent av tillväxten inom tillverkningsindustrin och än mer om bidraget från underleverantörer räknas in. En annan indikation på deras framgång är att de 50 största företagen på Stockholmsbörsen haft en total avkastning till aktieägarna på 17 procent per år , jämfört med 11 procent i USA och 12 procent i Tyskland 5. Viktiga förklaringar är troligen att svenska företag tidigt globaliserat sin verksamhet och därigenom kunnat dra nytta av den snabbt ökande internationella handeln, att man har haft ett stort teknikförsprång gentemot företag från utvecklingsvärlden, att man gjort stora investeringar i forskning och utveckling 6, och att man haft god tillgång till kvalificerad arbetskraft enligt ovan. Dessutom finns en effekt av att stora företag i genomsnitt är bättre än små på att förbättra sin produktivitet 7, vilket gynnat Sverige på grund av att vi har många stora företag. De starka ekonomisk-politiska förutsättningar som etablerades under talet. Under några år efter den svenska finanskrisen genomfördes ett antal viktiga blocköverskridande reformer som tillsammans stärkte de ekonomisk-politiska förutsättningarna väsentligt, till exempel skattereformen, pensionsreformen, och ett striktare finanspolitiskt ramverk med överskottsmål och utgiftstak för statsbudgeten. Andra faktorer som troligen bidrog till den goda ekonomiska tillväxten var en återhämtnings- och valutaeffekt de första åren efter krisen i början på 1990-talet, och genombrottet inom informations- och kommunikationsteknik. Under perioden ökade svenska hushåll också sin skuldsättning från 95 till 165 procent av disponibel inkomst, framför allt genom högre bolån. Denna kreditexpansion har troligen också stimulerat efterfrågan och gynnat den ekonomiska utvecklingen, även om effekten är svår att kvantifiera. 4 How regulatory reforms in Sweden have boosted productivity, OECD (2007) 5 Slutsatsen är liknande även om 1994 eller 1995 istället används som startår 6 Se bland annat Can investment in intangibles explain the Swedish productivity boom in the 1990s?, Harald Edquist (2009) 7 Se Growh and Competitiveness in the United States: The role of its multinational companies, McKinsey Global Institute (2010)

14 14 Sammantaget har denna utveckling resulterat i att den svenska ekonomin de senaste åren ofta lyfts fram som en förebild i internationella sammanhang. Inte minst klarade sig Sverige bra efter den globala finanskrisen i jämförelse med många andra länder. Sveriges BNP sjönk visserligen med 5,2 procent 2009 (4,4 procent i EU-15) på grund av hög exponering mot cykliska branscher, men redan under 2010 återhämtade sig ekonomin starkt med en tillväxt på hela 5,6 procent (1,8 procent i EU-15). Framtida utmaningar och möjligheter Som beskrivs ovan har Sverige ett gott ekonomiskt utgångsläge jämfört med många andra OECD-länder. Samtidigt saknar Sverige inte utmaningar: det är bara den internationella sektorn som varit en otvetydigt stark tillväxtmotor i den svenska ekonomin och denna sektor utgör bara ungefär en tredjedel av ekonomin. Den lokala tjänstesektorn och den offentliga sektorn har ökat sitt förädlingsvärde i väsentligt långsammare takt, som diskuterades ovan. Detta är problematiskt eftersom dessa två senare sektorer tillsammans representerar ungefär två tredjedelar av ekonomin och eftersom det inte är självklart att den internationella sektorn kan bibehålla sin nära nog världsledande tillväxttakt. Dessutom pekar analysen av viktiga faktorer för långsiktig ekonomisk utveckling på ett antal framtida utmaningar för Sverige. De viktigaste är markerade röda i högerkolumnen av bild 3: Brist på kvalificerad arbetskraft. Resultaten i den svenska grundskolan har sjunkit avsevärt sedan mitten av 1990-talet i jämförelse med andra länder (till exempel har Sverige fallit från 4:e plats 1995 till 21:a plats 2007 i TIMSS-rankingen, och PISA-rankingen visar en liknande utveckling), och antalet sökande per plats till lärarutbildningen har minskat. Det finns också ett antal positiva trender, till exempel har valfriheten ökat väsentligt, men sammantaget är utvecklingen i skolan oroande. Dessutom finns ett antal viktiga yrkesgrupper där utbudet av högre utbildning inte motsvarar de förväntade framtida behoven på arbetsmarknaden. Exempelvis förväntas enligt Statistiska Centralbyrån en brist på omkring 80,000 ingenjörer i Sverige år Ökad global konkurrens och ökad innovationstakt. Tyngdpunkten i världsekonomin flyttas snabbt från västvärlden till tillväxtmarknader, framför allt i Asien. Detta är i sig inte ett problem: Sverige tjänar också på att utvecklingsvärlden växer snabbt, och många svenska företag är framgångsrika där. Men medan utvecklingsvärlden för år sedan framför allt representerade en exportmöjlighet och västerländska bolag hade ett stort teknikförsprång, möter nu svenska företag inom många branscher en snabbt hårdnande konkurrens från företag i dessa länder. I flera branscher finns mönstret att lokala asiatiska aktörer först i snabb takt vinner marknadsandelar på sin stora hemmamarknad ibland aktivt understödda av sin regering för att därefter använda sin volymfördel globalt. Inom telekom gick exempelvis kinesiska Huawei från att vara 28:e största leverantör av telekomutrustning i världen 2001 till 3:e största Innovationstakten ökar också globalt, vilket kan illustreras av att antalet ingenjörer globalt mer än dubblerades Baserat på: Trender och Prognoser, SCB (2008)

15 15 Åldrande befolkning och hög arbetslöshet i utsatta grupper. Den effektiva försörjningskvoten 9 väntas stiga väsentligt fram till 2030 (från 1,32 under 2010 till 1,49 år 2030) på grund av en åldrande befolkning (antalet individer äldre än 65 år väntas öka med 35 procent fram till 2030). Även om situationen är bättre i Sverige än i flera andra europeiska länder kommer förändringen att göra det svårare att finansiera de offentliga utgifterna och ha en negativ tillväxtpåverkan på uppskattningsvis 0,4 procentenheter per år fram till Dessutom har utsatta grupper till exempel ungdomar, lågutbildade, och utrikes födda problem att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden vilket bidrog till den totala arbetslösheten på 7,5 procent år Bild 3 Viktiga drivkrafter för ekonomisk utveckling i Sverige Styrka Skäl till oro Kvalificerad arbetskraft Bakåtblickande ( ) Hög internationell skolkvalitet till mitten av 90-talet, därefter sjunkande Plats 4 i TIMSS 2 -rankingen 1995 Nuvarande / framåtblickande Medelmåttig/svag internationell skolkvalitet Plats 21 i TIMSS-rankingen 2007 Regleringar och konkurrens Stora avregleringar, ökad konkurrens, och förbättrade incitament för arbete Telekom, bank, el, detaljhandel. EU-inträde 1995 Något mer avreglerad ekonomi än OECD Produktmarknader: 1,2 i Sverige vs 1,4 OECD 2008 Arbetsmarknad: 1,9 i Sverige vs 2,0 i OECD 2008 Internationell marknadsutveckling Innovation och förnyelse Demografi och arbetsmarknad Politisk, ekonomisk, social stabilitet Resursproduktivitet och miljöpåverkan Västerländsk konkurrens Asien 34% av global tillväxt 1995 OECD har teknikförsprång Höga FoU investeringar, men lågt intresse för entreprenörskap och få nya storföretag FoU: 3,5% av BNP 1997 (USA 2,6%, EU-15 1,8%) 1 av topp 20 svenska företag <40 år (5 i USA) Stabil befolkningsstruktur, hög delaktighet Effektiv försörjningskvot ~1,3 under hela perioden Arbetslöshet 6-12 % Internationellt låg Gini-koefficient (0, ) Avsevärd förbättring av offentliga finanser, och hög politisk/ekonomisk/social stabilitet Offentlig skuld 77% av BNP 1993, budget -11% Väldiversifierat näringsliv givet Sveriges storlek Hög resursproduktivitet och låg miljöpåverkan relativt andra industriländer, men trots det ett överutnyttjande av naturresurser 8,3 ton CO 2e per capita 1993 (13,7 i EU-15) Global konkurrens och ökad innovationstakt Asien 47% av global tillväxt 2010 Väsentligt minskat teknikförsprång för OECD; väsentligt ökad konkurrens från icke-oecd företag Höga FoU investeringar, men lågt intresse för entreprenörskap och få nya storföretag FoU: 3,8 % av BNP 2008 (USA 2,8%, EU-15 1,9 %) 1 av topp 20 svenska företag <40 år (8 i USA) Åldrande befolkning, hög ungdomsarbetslöshet Effektiv försörjningskvot från 1,32 år 2010 till 1,49 år 2030 Arbetslöshet 8,6% 2010 (högre bland ungdomar) Internationellt låg Gini-koefficient (0, ) Internationellt starka statsfinanser, och hög politisk/ekonomisk/social stabilitet Offentlig skuld 39 % av BNP 2010, 2% överskott i budgeten Fortsatt väldiversifierat näringsliv givet Sveriges storlek Hög resursproduktivitet och låg miljöpåverkan relativt andra industriländer, men trots det ett överutnyttjande av naturresurser 6,5 ton CO 2e per capita 2009 (11,5 i EU-15) Andra utmaningar som ofta nämns i debatten är att den fördel som svensk industri historiskt sett haft av låga elpriser har minskat väsentligt de senaste åren. Flaskhalsar i storstädernas infrastruktur (bostäder, transport) diskuteras också, liksom utmaningen att den kreditexpansion genom som stimulerat konsumtionen de senaste åren inte kan fortsätta eftersom svenska hushåll idag har en internationellt hög belåningsgrad. 9 Antal icke förvärvsarbetande industrier delat med antal förvärvsarbetande individer (justerat för årsarbetskrafter)

16 16 Prioriterade områden för hög tillväxt Medan många andra OECD-länder måste hantera akuta finansiella problem har Sverige med sitt starka utgångsläge en gyllene chans att de närmaste åren investera tid och resurser i att ytterligare förbättra förutsättningarna för en långsiktigt god ekonomisk utveckling. Denna rapport har identifierat fem områden som vore värdefulla att åtgärda i den svenska ekonomin och möjliga vägar framåt har identifierats som en utgångspunkt för fortsatt debatt. Det övergripande temat är att gå från en till tre starka tillväxtmotorer i den svenska ekonomin, och samtidigt förbättra den långsiktiga konkurrenskraften genom att öka utbudet av kvalificerad arbetskraft. Om Sverige lyckas genomföra dessa förbättringar finns goda möjligheter att uppnå en lika hög eller högre tillväxt i framtiden som under de senaste åren (bild 4). Bild 4 Prioriterade områden för hög framtida tillväxt 3 Internationella sektorn: Upprepa framgångarna genom förbättrad innovationsproduktivitet 2 Lokala tjänster: Genomför en andra våg av omoch avregleringar 1 Offentlig sektor: Höj produktiviteten genom ökad transparens och mer konkurrensliknande mekanismer Tillverkningsindustri Parti- och detaljhandel Affärsrelaterade och finansiella tjänster Transport och förvaring Byggindustri Övriga lokala tjänster Råvaror Offentlig sektor Gör Sverige till en Öka utbudet av arbetskraft 4 världsledande utbildningsnation 5 KÄLLA: McKinsey 1. Offentlig sektor: Öka produktiviteten med bibehållen eller höjd kvalitet. Förbättra styrningen av verksamheterna och höj förbättringstrycket genom mer ambitiösa målsättningar och ökad transparens, till exempel genom att genomföra årliga nationella jämförelser av de viktigaste mätetalen som beskriver produktivitet och kvalitet hos enskilda myndigheter, kommuner och landsting. Utveckla och genomför specifika planer för att förbättra produktiviteten i var och en av de största offentliga verksamheterna. I exempelvis Storbritannien grundades The Efficiency and Reform Group med ett liknande syfte 2010, och i USA tillsattes en Chief Performance Officer år 2009 med uppgift att höja produktiviteten i all federalt finansierad verksamhet.

17 17 Skapa ett nationellt kompetenscenter för att hjälpa kommuner, landsting och myndigheter att höja kvaliteten i de största kategorierna av offentlig upphandling. Svensk offentlig upphandling uppgår till ungefär 500 miljarder kronor per år och har stor förbättringspotential. Konsolidera Sveriges offentliga förvaltningsstruktur framför allt kommunerna till ett väsentligt mindre antal för att möjliggöra höjd kompetens och effektivitet i förvaltningen. 2. Lokala tjänster: Genomför en andra våg av om- och avregleringar på branschnivå för att maximera konkurrensen, samt effektivisera myndigheters regeltillämpning. Gör tillsammans med arbetsgivare och fack en systematisk genomgång av samtliga stora branscher inom den lokala tjänstesektorn och ta bort tillväxthämmande regleringar. Speciellt bör de branscher som haft en genomsnittlig eller svag tillväxt jämfört med EU-15 genomlysas (bygg, fastighetstjänster, transport/förvaring, samt energi-/vatten). Till exempel finns flera studier som pekar på att man skulle kunna sänka byggkostnaderna väsentligt genom att gå från detaljregleringar till funktionsregleringar inom byggbranschen. Förbättra den lokala tillämpningen av regelverk som är viktiga för företagande, till exempel snabbare hanteringar av bygglovsansökningar och miljötillstånd. Detta kan till exempel ske genom att höja transparensen kring hur effektivt dessa ärenden hanteras av enskilda myndigheter, kommuner, och län. Ett specifikt initiativ för att höja effektiviteten i den kommunala plan- och byggprocessen vore också värdefullt. 3. Internationella sektorer: Upprepa tillväxtframgångarna genom att göra Sverige till en ledare inom innovationsproduktivitet och göra Sverige till ett av världens mest attraktiva länder för tillämpad forskning och innovationsinvesteringar. Undersök hur innovationsproduktiviteten i företagen kan ökas ytterligare, till exempel genom att öka takten i omställningen till globala innovationsmodeller. Detta kan ske genom att företagen höjer ambitionerna för nästa våg av innovation, med ökat fokus på innovation i gränslandet mellan produkter, tjänster och affärsmodeller. Företagen behöver också anpassa sin FoU-modell för att dra största möjliga nytta av förändringarna i det globala FoU-landskapet.

18 18 Stärk incitamenten för företag att förlägga FoU-verksamhet i Sverige; se över till exempel skatteincitament för FoU-investeringar Intensifiera den pågående satsningen på ledande innovationsmiljöer med internationell spetskompetens, genom att koncentrera anslagen och främja internationell rekrytering. Exempel på möjliga åtgärder för att öka internationell rekrytering inkluderar bättre marknadsföring av Sverige och svenska företag, samt ökat utbud av engelskspråkiga skolor. Effektivisera samarbetet mellan akademi och industri. Stärk kunskapsöverföringen genom ökad personalrörlighet mellan industri, forskningsinstitut och akademi, samt förstärk industriforskningsinstituten Undersök om ökad offentlig-privat samverkan ( public-private-partnership ) och andra typer av strategiska forskningssatsningar kan vara ett sätt att accelerera innovation inom branscher där Sverige är starkt och som står inför stora teknikskiften. 4. Utbildning: gör Sverige till en världsledande utbildningsnation Höj kompetensen hos nuvarande lärare och rektorer genom att etablera system för kontinuerlig lärarhandledning och fortbildning. Höj kompetensen hos blivande lärare och rektorer genom att väsentligt öka yrkets attraktivitet och status (till exempel genom tydligare karriärvägar och förbättrad arbetsmiljö) och på så vis öka antalet sökande till lärarutbildningen. Öka transparensen och jämförbarheten kring skolors resultat, till exempel genom att förbättra utformningen och rättningen av de nationella proven. 5. Arbetskraft: Öka utbudet av arbetskraft genom att undersöka om en svensk lärlingsmodell är en framkomlig väg för att minska arbetslösheten, och genom att gradvis höja pensionsåldern. Undersök en svensk lärlingsmodell. Flera av de EU-länder som har lägst ungdomsarbetslöshet har ambitiösa lärlingsprogram som sysselsätter upp till procent av alla ungdomar mellan 15 och 24 år. Lärlingsprogram kan medföra oönskade negativa effekter på lönebildningen för vuxna eller skapa inlåsningseffekter för ungdomar. Om Sverige kunde arbeta fram en svensk lärlingsmodell som skapar ett effektivt sätt för ungdomar att komma in på arbetsmarknaden men samtidigt undviker dessa negativa effekter kunde det vara ett effektivt sätt att minska arbetslösheten både bland ungdomar och andra grupper med hög arbetslöshet.

19 19 Höj den faktiska pensionsåldern genom att koppla den till befolkningens förväntade livslängd. I Danmark ökar pensionsåldern gradvis från 65 år till 67 år fram till 2022, och kopplas därefter till den förväntade livslängden. Andra komponenter kan vara rätt till deltidsupplägg de sista åren i arbetslivet, och andra initiativ för att göra arbetslivet mer hållbart. Sverige skulle tjäna mycket på att under de närmaste åren kraftfullt åtgärda dessa fem prioritetsområden på liknande sätt som Sverige under 1990-talet åtgärdade de ekonomiska problem landet då stod inför. Om så sker tror vi att Sverige har goda möjligheter att bibehålla eller till och med överträffa sin historiska tillväxttakt och fortsätta att klättra i den internationella välståndsligan. * * * Vi hoppas att denna rapport ska fungera som ett värdefullt underlag för debatten om hur Sverige bäst kan säkra sitt framtida ekonomiska välstånd.

20 20

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Finansminister Anders Borg 16 januari 2014 Svenska modellen fungerar för att den reformeras och utvecklas Växande gap mellan intäkter och utgifter när konkurrens-

Läs mer

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Finansmarknadsminister Peter Norman Statskontorets förvaltningspolitiska dag 9 april 2014 Internationell återhämtning - men nedåtrisker

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition I budgetpropositionen är regeringen betydligt mer pessimistiska om den ekonomiska utvecklingen jämfört med i vårpropositionen.

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

EUs lägsta arbetslöshet till 2020

EUs lägsta arbetslöshet till 2020 EUs lägsta arbetslöshet till 2020 Stefan Löfven SEB 26 september 2013 AGENDA Vår målsättning och huvudinriktning God tillgång på kvalificerad arbetskraft Ett växande näringsliv för fler i arbete Socialdemokraterna

Läs mer

Lönar det sig att gå före?

Lönar det sig att gå före? MILJÖEKONOMI 10 Mars 2011 Lönar det sig att gå före? Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 10 mars 2011 Innehåll Svensk miljö- och klimatpolitik Kostnader av att gå före Potentiella vinster av att gå före KI:s analys

Läs mer

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport Martin Flodén, 18 maj

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport Martin Flodén, 18 maj Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010 Martin Flodén, 18 maj Översikt Finanskris & lågkonjunktur, 2008-2009 Svaga offentliga finanser i omvärlden Den svenska finanspolitiken i nuläget

Läs mer

Produktivitetsutveckling, investeringar och välstånd Göran Grahn

Produktivitetsutveckling, investeringar och välstånd Göran Grahn Produktivitetsutveckling, investeringar och välstånd Göran Grahn 1 BNP-tillväxt i Sverige och Euroområdet Årlig procentuell förändring 2 Produktivitet i Sverige & Euroområdet Årlig procentuell förändring

Läs mer

Bättre utveckling i euroländerna

Bättre utveckling i euroländerna Bättre utveckling i euroländerna I denna skrift presenteras fakta rörande BNP, tillväxt, handel och sysselsättning för Sverige och övriga utanförländer jämfört med euroländerna. Den gängse bilden av att

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition I vårpropositionen skriver regeringen att Sveriges ekonomi växer snabbt. Prognosen för de kommande åren

Läs mer

Sverige i topp i ungdomars inkomstutveckling efter krisåren 1

Sverige i topp i ungdomars inkomstutveckling efter krisåren 1 Sverige i topp i ungdomars inkomstutveckling efter krisåren 1 Frågan om ungdomars möjligheter på arbetsmarknaden har en central roll i årets valrörelse. Diskussionen begränsar sig ofta till möjligheten

Läs mer

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend!

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Regeringens höjning av arbetsgivaravgifterna för unga, den 1 augusti i ett första steg följt av helt avskaffad nedsättning

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011 OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen

Läs mer

Pressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016

Pressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016 Pressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016 Mats Kinnwall Chefekonom Industriarbetsgivarna Global konjunktur Hackandet fortsätter efter finanskrisen USA & Eurozonen Svag återhämtning i historiskt perspektiv

Läs mer

Att konkurrera med kunskap svenska småföretag på en global marknad. Sylvia Schwaag Serger

Att konkurrera med kunskap svenska småföretag på en global marknad. Sylvia Schwaag Serger Att konkurrera med kunskap svenska småföretag på en global marknad Sylvia Schwaag Serger VINNOVAs uppgift är: att främja hållbar tillväxt genom finansiering av behovsmotiverad forskning och genom utveckling

Läs mer

Utbildningskostnader

Utbildningskostnader Utbildningskostnader 7 7. Utbildningskostnader Utbildningskostnadernas andel av BNP Utbildningskostnadernas andel av BNP visar ländernas fördelning av resurser till utbildning i relation till värdet av

Läs mer

Det ekonomiska läget och den kommunala ekonomin

Det ekonomiska läget och den kommunala ekonomin Det ekonomiska läget och den kommunala ekonomin Statssekreterare Erik Thedéen 22 november 213 1, IMF: Gradvis ljusning i tillväxtutsikterna BNP-tillväxt, prognos från 213 8, 6, 4, 2,, -2, -4, EU27 USA

Läs mer

Lønnsdannelse og økonomisk politikk i Sverige. Hur fungerar lönebildningen i Sverige? Åsa Olli Segendorf, Enheten för arbetsmarknad och prisbildning

Lønnsdannelse og økonomisk politikk i Sverige. Hur fungerar lönebildningen i Sverige? Åsa Olli Segendorf, Enheten för arbetsmarknad och prisbildning Lønnsdannelse og økonomisk politikk i Sverige Hur fungerar lönebildningen i Sverige? Åsa Olli Segendorf, Enheten för arbetsmarknad och prisbildning Disposition 1. Lönebildningen i Sverige 2. Arbetsmarknadens

Läs mer

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Rapport 2015:4 EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Varje år tar EU-kommissionen fram en rapport som mäter EU-ländernas forsknings och innovationsförmåga (Innovation Union Scoreboard).

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 5 mars 2015 Riksbankschef Stefan Ingves Sverige - en liten öppen ekonomi Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och okonventionella åtgärder Centralbanker

Läs mer

Sverige idag, i morgon. Hägringar. och därefter. Björn Lindgren Växjö 24 mars 2010

Sverige idag, i morgon. Hägringar. och därefter. Björn Lindgren Växjö 24 mars 2010 Sverige idag, i morgon Hägringar och därefter Björn Lindgren Växjö 24 mars 2010 onomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009 Tänkt innehåll DEN SVENSKA EKONOMISKA UTVECKLINGEN AVTALSRÖRELSEN VALET

Läs mer

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Kommentarer till Konjunkturrådets rapport SNS 19 januari Finansminister Anders Borg Konjunkturrådets huvudslutsatser Sverige har hittills klarat krisen med bättre offentliga finanser än andra länder Handlingsutrymme

Läs mer

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan En internationell jämförelse Entreprenörskap i skolan september 2008 Sammanfattning Förhållandevis få svenskar väljer att bli företagare. Trots den nya regeringens ambitioner inom området har inte mycket

Läs mer

I Sverige produceras under ett år varor och tjänster för ca 2 600 000 000 000 kronor Hur går det egentligen till när det bestäms -vilka varor och

I Sverige produceras under ett år varor och tjänster för ca 2 600 000 000 000 kronor Hur går det egentligen till när det bestäms -vilka varor och I Sverige produceras under ett år varor och tjänster för ca 2 600 000 000 000 kronor Hur går det egentligen till när det bestäms -vilka varor och tjänster som produceras -på vilket sätt dessa produceras

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Regeringens främsta mål för den ekonomiska politiken är tillväxt och full sysselsättning. Av de 24 miljarder som

Läs mer

Möjligheter och framtidsutmaningar

Möjligheter och framtidsutmaningar Möjligheter och framtidsutmaningar Peter Norman, finansmarknadsminister Terminsstart pension, 8 februari 101 100 Djupare fall och starkare återhämtning av BNP jämfört med omvärlden BNP 101 100 101 100

Läs mer

Projektet Ett utmanat Sverige Svenskt Näringslivs stora reformsatsning

Projektet Ett utmanat Sverige Svenskt Näringslivs stora reformsatsning Projektet Ett utmanat Sverige Svenskt Näringslivs stora reformsatsning Talangjakten och marginalskatterna 2 Högkvalificerad arbetskraft avgörande Humankapital och högutbildad arbetskraft allt viktigare

Läs mer

OKTOBER 2015. Konkurrenskraft för välstånd och jobb

OKTOBER 2015. Konkurrenskraft för välstånd och jobb OKTOBER 2015 Konkurrenskraft för välstånd och jobb Redaktör: Edel Karlsson Håål Författare: Jimmy Boumediene, Bo Ekegren, Susanne Spector Förord Denna skrift beskriver kortfattat några utgångspunkter och

Läs mer

Investera för framtiden Budgetpropositionen september

Investera för framtiden Budgetpropositionen september Investera för framtiden Budgetpropositionen 2013 20 september Oro i omvärlden påverkar Sverige Fortsatt internationell oro och turbulens Ingen snabb lösning väntas för euroområdet Låg tillväxt de närmaste

Läs mer

Smidigt mottagande, snabb etablering, stark integration

Smidigt mottagande, snabb etablering, stark integration Smidigt mottagande, snabb etablering, stark integration Upplägg Skäl och förutsättningar för mottagande och etablering Växjös erfarenheter av verksamhet med ensamkommande Information om boendet på Skyttegatan

Läs mer

Utträdesåldern från arbetslivet. ett internationellt perspektiv

Utträdesåldern från arbetslivet. ett internationellt perspektiv Utträdesåldern från arbetslivet ett internationellt perspektiv Utträdesåldern från arbetslivet ett internationellt perspektiv Hans Olsson 2012-11-30 Utträdesåldern från arbetslivet - ett internationellt

Läs mer

Penningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars 2014. Vice riksbankschef Martin Flodén

Penningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars 2014. Vice riksbankschef Martin Flodén Penningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars 2014 Vice riksbankschef Martin Flodén Översikt Makrotillsyn: ett nytt policyområde växer fram Är penningpolitiken ett lämpligt verktyg för makrotillsynen? Hur

Läs mer

Vilka är demografins utmaningar? Vad har vi att förhålla oss till och vad kan vi påverka?

Vilka är demografins utmaningar? Vad har vi att förhålla oss till och vad kan vi påverka? Vilka är demografins utmaningar? Vad har vi att förhålla oss till och vad kan vi påverka? Tommy Bengtsson Centrum för Ekonomisk Demografi Ekonomihögskolan, Lunds Universitet www.ed.lu.se AFA Försäkrings

Läs mer

Andel av befolkningen med högre utbildning efter ålder Högskoleutbildning, kortare år år år år år

Andel av befolkningen med högre utbildning efter ålder Högskoleutbildning, kortare år år år år år 196 Bilaga A Tabeller Tabell 5.1 Andel av befolkningen med högre efter ålder 2001 Andel i procent Högskole, kortare 25 64 år 25 34 år 35 44 år 45 54 år 55 64 år Australien 10 10 10 10 9 Belgien 1 15 19

Läs mer

Samhällsbygget för trygghet och en hållbar framtid

Samhällsbygget för trygghet och en hållbar framtid Samhällsbygget för trygghet och en hållbar framtid Presentation av vårbudgeten 2017 Magdalena Andersson 18 april 2017 Foto: Maskot / Folio 1 I korthet Överskott hela mandatperioden Styrkan i Sveriges ekonomi

Läs mer

Hägringar. Jobbskaparna och jobbkaparna. Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009

Hägringar. Jobbskaparna och jobbkaparna. Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009 Hägringar Jobbskaparna och jobbkaparna Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009 Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv Mars 2010 Konsoliderad bruttoskuld, andel av BNP 140 120 100 80 60

Läs mer

Klimatpolitikens utmaningar

Klimatpolitikens utmaningar MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Klimatpolitikens utmaningar Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Innehåll Inledning Globala miljöproblem kräver globala lösningar Renodla koldioxid- och energiskatterna

Läs mer

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen Finansminister Magdalena Andersson Harpsund, 24 augusti 2016 2 Sammanfattning ekonomiska läget Svensk ekonomi går starkt Fler i jobb Stärkta

Läs mer

MER KVAR AV LÖNEN LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN

MER KVAR AV LÖNEN LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN MER LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN I höstens budget vill Moderaterna genomföra ytterligare skattelättnader för dem som jobbar, sänkt skatt för pensionärer och en höjning av den nedre brytpunkten för statlig

Läs mer

Q4 2006. Manpower Arbetsmarknadsbarometer Sverige. En undersökningsrapport från Manpower. Manpower, Box 1125, 111 81 Stockholm www.manpower.

Q4 2006. Manpower Arbetsmarknadsbarometer Sverige. En undersökningsrapport från Manpower. Manpower, Box 1125, 111 81 Stockholm www.manpower. Q4 26 Manpower Arbetsmarknadsbarometer Sverige En undersökningsrapport från Manpower Manpower, Box 1125, 111 81 Stockholm www.manpower.se 26, Manpower Inc. All rights reserved. Innehåll Q4/6 Sverige 4

Läs mer

PRODUKTIVITETS- & KOSTNADSUTVECKLING UNDER 2000-TALET

PRODUKTIVITETS- & KOSTNADSUTVECKLING UNDER 2000-TALET PRODUKTIVITETS- & KOSTNADSUTVECKLING UNDER 2000-TALET INNEHÅLL INLEDNING 3 NEDVÄXLAD GLOBAL TILLVÄXTTREND 4 PRODUKTIVITETSLYFTET ÄR ÖVER 5 SVENSK KONKURRENSKRAFT 5 SVAG ÅTERHÄMTNING FÖR INDUSTRIN EFTER

Läs mer

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 20 december Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 20 december Finansdepartementet Det ekonomiska läget Finansminister Magdalena Andersson 20 december 2016 2 Sammanfattning Överskott i de offentliga finanserna även i år Svensk ekonomi går starkt Tillväxten stabiliseras på goda nivåer

Läs mer

Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014. Vice riksbankschef Cecilia Skingsley

Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014. Vice riksbankschef Cecilia Skingsley Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014 Vice riksbankschef Cecilia Skingsley Om Riksbanken Myndighet under riksdagen Riksdagen Regeringen Riksbanken Finansdepartementet Finansinspektionen Riksgälden

Läs mer

Sveriges ekonomi inte tillräckligt bra

Sveriges ekonomi inte tillräckligt bra 2014-02-28 PM Till: Från: Tid: Ärende: Ann Öberg Jonas Frycklund, Göran Grahn Utveckling av BNP per capita Sveriges ekonomi inte tillräckligt bra Den allmänna bilden är att svensk ekonomi har utvecklats

Läs mer

Utmaningar på arbetsmarknaden

Utmaningar på arbetsmarknaden Utmaningar på arbetsmarknaden Finansminister Anders Borg 4 juli 2012 Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

Produktion och sysselsättning i tjänstebranscherna

Produktion och sysselsättning i tjänstebranscherna Konjunkturläget juni 216 63 FÖRDJUPNING Produktion och sysselsättning i Diagram 2 Produktion i näringslivet Index 25=, förädlingsvärde till baspris, fasta priser De senaste 1 åren har stått för en stor

Läs mer

Konjunktur och arbetsmarknad i Sverige och internationellt. Arbetsgivargrupp Robert Tenselius, ekonom, Teknikföretagen

Konjunktur och arbetsmarknad i Sverige och internationellt. Arbetsgivargrupp Robert Tenselius, ekonom, Teknikföretagen Konjunktur och arbetsmarknad i Sverige och internationellt Arbetsgivargrupp 2016-09-22 Robert Tenselius, ekonom, Teknikföretagen Disposition Utgångsläget för teknikindustrin i Sverige Arbetskraftskostnader

Läs mer

Kunskapsöverföring mellan akademin och det regionala näringslivet i en svensk kontext

Kunskapsöverföring mellan akademin och det regionala näringslivet i en svensk kontext Kunskapsöverföring mellan akademin och det regionala näringslivet i en svensk kontext Mälardalsrådet 140212 Lars Haikola 2015-11-11 1 Varför är högskolan viktig i en regions utveckling? Klar positiv relation

Läs mer

SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)

SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år) SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år) 80 % 75 70 Finland 65 60 55 50 45 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04** 3.11.2003/TL Källa: Europeiska kommissionen

Läs mer

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år) 1 SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1989-23 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år 8 % 75 7 Finland EU-15 65 6 55 5 89 91 93 95 97 99 1* 3** 2.1.23/FFC /TL Källa: OECD Economic Outlook December 22 2 SYSSELSÄTTNINGSGRAD

Läs mer

Utmaningar för svensk ekonomi i en orolig tid

Utmaningar för svensk ekonomi i en orolig tid Utmaningar för svensk ekonomi i en orolig tid Finansminister Anders Borg 20 november 2012 Den globala konjunkturen bromsar in BNP-tillväxt. Procent Tillväxt- och utvecklingsländer 8 7 6 5 7,5 6,3 5,0 Stora

Läs mer

5. Högskolenivå. Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv

5. Högskolenivå. Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv Högskolenivå 5 5. Högskolenivå Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv ISCED Klassificering av utbildningarna på primär-, sekundär- och tertiärskolenivå finns i utbildningsnomenklaturen

Läs mer

Infrastrukturskulden hur finansierar vi den?

Infrastrukturskulden hur finansierar vi den? JANUARI 2015 Infrastrukturskulden hur finansierar vi den? LARS-JOHAN BLOM SVERIGES BYGGINDUSTRIER Infrastrukturskulden Sverige har en infrastrukturskuld på 300 Mdr kr. Hälften eller 150 Mdr kr är relaterat

Läs mer

Anna Kinberg Batra. Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna

Anna Kinberg Batra. Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna Anna Kinberg Batra Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna Viktigast för ett ökat sparande - Stabila offentliga finanser - Stabilt finansiellt system - Fler i arbete - Mer pengar

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2012

Finländska dotterbolag utomlands 2012 Företag 2014 Finländska dotterbolag utomlands 2012 Finländska företag utomlands: nästan 4900 dotterbolag i 119 länder år 2012. Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

Den svenska industrins konkurrenskraft

Den svenska industrins konkurrenskraft Den svenska industrins konkurrenskraft Augusti 2015 Under den senaste dryga 15-årsperioden ha arbetskraftskostnaderna i den svenska industrin ökat mer än genomsnittet för konkurrentländerna. Skillnaden

Läs mer

Dan Nordin. Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Handelshögskolan Företagsekonomi

Dan Nordin. Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Handelshögskolan Företagsekonomi Dan Nordin Universitetslektor Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Handelshögskolan Företagsekonomi Rikedom och välstånd! det är väl bara för ett land att trycka pengar eller för en löntagare

Läs mer

Därför prioriterar VINNOVA satsningar inom testverksamhet

Därför prioriterar VINNOVA satsningar inom testverksamhet Därför prioriterar VINNOVA satsningar inom testverksamhet Test & demo ett sätt att stärka konkurrenskraften för Sverige Filip Kjellgren Agenda 1)Sveriges innovationssystem och utmaningar 2)Testverksamhet

Läs mer

Budgetöverskott i Sverige. Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011

Budgetöverskott i Sverige. Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011 Budgetöverskott i Sverige men budgetkris i vår omvärld Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011 Finansiellt sparande, procent av BNP 2009 2010 2011 Belgien -6,0-4,2-3,9 Frankrike -7,5-7,0-5,8 Grekland

Läs mer

SVEKET. - så slår höjda arbetsgivaravgifter mot unga

SVEKET. - så slår höjda arbetsgivaravgifter mot unga SVEKET - så slår höjda arbetsgivaravgifter mot unga Inledning Samtliga oppositionspartier i Sveriges riksdag vill höja arbetsgivaravgifterna för unga. Givet dagens opinionsläge finns det därför en uppenbar

Läs mer

2005:6. Sjukfrånvaron i Sverige i ett europeiskt perspektiv ISSN

2005:6. Sjukfrånvaron i Sverige i ett europeiskt perspektiv ISSN 005:6 Sjukfrånvaron i Sverige i ett europeiskt perspektiv 1983 004 ISSN 1653-359 1 Inledning 1.1 Bakgrund och syfte Den snabba ökningen av sjukfrånvaron i Sverige mellan 1998 och 003 väckte frågor om i

Läs mer

Arbetskraftskostnadernas utveckling i Sverige och Europa 2012

Arbetskraftskostnadernas utveckling i Sverige och Europa 2012 Arbetskraftskostnadernas utveckling i Sverige och Europa 2012 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Högre ökningstakt i Sverige än i Västeuropa och Euroområdet... 4 Växelkursförändringar av stor

Läs mer

1.1 En låg jämviktsarbetslöshet är möjlig

1.1 En låg jämviktsarbetslöshet är möjlig 7 1 Sammanfattning Sveriges ekonomi har återhämtat det branta fallet i produktionen 8 9. Sysselsättningen ökade med ca 5 personer 1 och väntas öka med ytterligare 16 personer till och med 1. Trots detta

Läs mer

BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom

BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015 Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom 1 Business Swedens Marknadsöversikt ges ut tre gånger per år: i april, september och december. Marknadsöversikt

Läs mer

TCO-ekonomerna analyserar. Svensk ekonomi bättre än sitt rykte!

TCO-ekonomerna analyserar. Svensk ekonomi bättre än sitt rykte! TCO-ekonomerna analyserar Svensk ekonomi bättre än sitt rykte! Hur förändras bilden av svensk ekonomi i och med revideringen av Nationalräkenskaperna? Inledning 1 Den 5 december publicerade Statistiska

Läs mer

Kostnadsutvecklingen och inflationen

Kostnadsutvecklingen och inflationen Kostnadsutvecklingen och inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 13 9 Inflationen har varit låg i Sverige en längre tid och är i nuläget lägre än inflationsmålet. Det finns flera orsaker till detta. Kronan

Läs mer

Vart tar världen vägen?

Vart tar världen vägen? Vart tar världen vägen? SBR, 24 november 2015 Klas Eklund Senior economist Stor ekonomisk osäkerhet USA: konjunkturen OK Europa och Japan: svagt Kina och Emerging Markets: bromsar in Ny fas i den globala

Läs mer

Varför högre tillväxt i Sverige än i euroområdet och USA?

Varför högre tillväxt i Sverige än i euroområdet och USA? Varför högre tillväxt i än i euroområdet och? FÖRDJUPNING s tillväxt är stark i ett internationellt perspektiv. Jämfört med och euroområdet är tillväxten för närvarande högre i, och i Riksbankens prognos

Läs mer

Finanspolitiska rådets rapport 2014. Arbetsmarknaden

Finanspolitiska rådets rapport 2014. Arbetsmarknaden Finanspolitiska rådets rapport 2014 Arbetsmarknaden 1 Arbetsmarknaden Arbetskraftsdeltagande, arbetade timmar och sysselsättningsgrad har utvecklats förhållandevis väl: Förändringar i befolkningens sammansättning

Läs mer

Arbetslösa enligt AKU resp. AMS jan 2002 t.o.m. maj 2006,1 000 tal

Arbetslösa enligt AKU resp. AMS jan 2002 t.o.m. maj 2006,1 000 tal AKU Almedalen 2006 AKU-AMS Vem är arbetslös? Arbetslöshet och sysselsättning i ett internationellt perspektiv Inrikes/utrikes födda Verksamhetssektorer i ett internationellt perspektiv Val Arbetslösa enligt

Läs mer

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Analysavdelningen Marwin Nilsson 2011-03-07 Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Lågkonjunkturen drabbade männen hårdast Den globala recessionen som drabbade Sverige 2008 påverkade

Läs mer

Sverige tappar direktinvesteringar. Jonas Frycklund April, 2004

Sverige tappar direktinvesteringar. Jonas Frycklund April, 2004 Sverige tappar direktinvesteringar Jonas Frycklund April, 2004 1 Innehåll Sverige som spetsnation... 2 FN:s direktinvesteringsliga... 3 PROGNOS FÖR DIREKTINVESTERINGSLIGAN... 4 STÄMMER ÄVEN PÅ LÅNG SIKT...

Läs mer

Svensk FoU Policyaktörer, Drivkrafter och Data

Svensk FoU Policyaktörer, Drivkrafter och Data Svensk FoU Policyaktörer, Drivkrafter och Data Patrik Gustavsson Tingvall, Handelshögskolan i Stockholm och CESIS SCB 24 Maj 2011 FoU-utgifter internationellt Totala utgifter som Varför andel av BNP, 2008

Läs mer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer EUROPA blir äldre I EU:s 27 medlemsländer bor 500 miljoner människor. En allt större del av befolkningen är äldre, medan andelen unga minskar. På sikt kommer det innebära att försörjningskvoten ökar. Foto:

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2011

Finländska dotterbolag utomlands 2011 Företag 2013 Finländska dotterbolag utomlands 2011 Finländska företag utomlands: drygt 4 600 dotterbolag i 119 länder år 2011 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

Finanspolitiska rådets rapport Finansdepartementet 16 maj 2012

Finanspolitiska rådets rapport Finansdepartementet 16 maj 2012 Finanspolitiska rådets rapport 2012 Finansdepartementet 16 maj 2012 1 Rapportens innehåll Bedömning av finanspolitiken Finanspolitiska medel och analysmetoder Den långsiktiga skuldkvoten Generationsräkenskaper

Läs mer

BJÖRN LINDGREN Stockholm, 29 mars

BJÖRN LINDGREN Stockholm, 29 mars BJÖRN LINDGREN Stockholm, 29 mars 2012 1 När Europa skälver ett steg efter det andra men turbulens på vägen Mest sannolikt: Ett steg efter det andra Grekland, Italien, Spanien m fl röstar igenom reformer.

Läs mer

Education at a Glance 2010: OECD Indicators. Education at a Glance 2010: OECD-indikatorer. Summary in Swedish. Sammanfattning på svenska

Education at a Glance 2010: OECD Indicators. Education at a Glance 2010: OECD-indikatorer. Summary in Swedish. Sammanfattning på svenska Education at a Glance 2010: OECD Indicators Summary in Swedish Education at a Glance 2010: OECD-indikatorer Sammanfattning på svenska I OECD-länderna eftersträvar regeringarna en politik för en effektivare

Läs mer

Parterna kan påverka arbetslösheten varaktigt

Parterna kan påverka arbetslösheten varaktigt Lönebildningsrapporten 2016 37 FÖRDJUPNING Parterna kan påverka arbetslösheten varaktigt Diagram 44 Arbetslöshet och jämviktsarbetslöshet Procent av arbetskraften, säsongsrensade kvartalsvärden 9.0 9.0

Läs mer

TCO:s jämförelse mellan 8 länders arbetslöshetsförsäkringar

TCO:s jämförelse mellan 8 länders arbetslöshetsförsäkringar Faktablad TCO:s jämförelse mellan 8 länders arbetslöshetsförsäkringar TCOs rapport jämför åtta länders statliga arbetslöshetsförsäkringar i olika inkomstnivåer. Tabellen nedan visar vilken ersättning olika

Läs mer

Finanspolitiska rådets rapport. Lars Calmfors Nationalekonomiska föreningen 8/6-09

Finanspolitiska rådets rapport. Lars Calmfors Nationalekonomiska föreningen 8/6-09 Finanspolitiska rådets rapport Lars Calmfors Nationalekonomiska föreningen 8/6-09 Huvudteman 1. Den akuta krishanteringen - åtgärder mot finanskrisen - konventionell finanspolitik 2. Långsiktiga systemfrågor

Läs mer

Svensk finanspolitik. Finanspolitiska rådets rapport 2009 Presseminarium, 11/5-09

Svensk finanspolitik. Finanspolitiska rådets rapport 2009 Presseminarium, 11/5-09 Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2009 Presseminarium, 11/5-09 Två huvudfrågor 1. Hur väl har regeringen lyckats anpassa politiken till den ekonomiska krisen? 2. Hur bör de ekonomisk-politiska

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 17 15 juni 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 17 15 juni 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 17 15 juni 2005 Demografisk utmaning för de nya EU-länderna Ett gradvis krympande arbetskraftsutbud och en åldrande befolkning innebär att den potentiella BNP-tillväxten i

Läs mer

Kommentarer till finanspolitiska rådets rapport. Finansminister Anders Borg 27 maj 2014

Kommentarer till finanspolitiska rådets rapport. Finansminister Anders Borg 27 maj 2014 Kommentarer till finanspolitiska rådets rapport Finansminister Anders Borg 27 maj 2014 Rådets huvudslutsatser 1. Givet konjunkturbedömningen var inriktningen på finanspolitiken i BP14 förenlig med väl

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 6 3 mars 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 6 3 mars 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 6 3 mars 2005 Baltikum snabbväxande ekonomier men få nya jobb skapas Bland de nya EU-medlemmarna är det de baltiska länderna som framstår som snabbväxare. Under perioden 1996-2004

Läs mer

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie 2009 : 2 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie Byggindustrin är en konjunkturkänslig bransch som i högkonjunktur ofta drabbas av kapacitetsbegränsningar

Läs mer

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi Handelns betydelse för Sveriges ekonomi 2014 7% 6% 5% En halv miljon människor jobbar inom handeln 11 procent av alla sysselsatta i hela Sveriges ekonomi (privat och offentlig sektor) arbetar inom handeln

Läs mer

Utmaningar och reformagenda för svensk ekonomi. Lars Calmfors Saco Makro Sandhamn

Utmaningar och reformagenda för svensk ekonomi. Lars Calmfors Saco Makro Sandhamn Utmaningar och reformagenda för svensk ekonomi Lars Calmfors Saco Makro Sandhamn 2016-06-02 Mål Hög inkomstnivå Jämn inkomstfördelning Hög och jämnt fördelad sysselsättning Generös invandrings- och flyktingpolitik

Läs mer

Den svenska välfärden

Den svenska välfärden Den svenska välfärden Allmänhetens om framtida utmaningarna och möjligheterna Almedalen 202-07-05 Hur ska välfärden utformas? Framtidens välfärd den största politiska utmaningen jämte jobben Kvaliteten

Läs mer

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition SVENSK EKONOMI Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 2009/2 Sid 1 (5) Lägesrapport av den svenska

Läs mer

Är finanskrisen och lågkonjunkturen över? Cecilia Hermansson

Är finanskrisen och lågkonjunkturen över? Cecilia Hermansson Är finanskrisen och lågkonjunkturen över? Cecilia Hermansson Finanskriser: Bad policy, bad bankers and bad luck 2 The new normal Dopad BNP-tillväxt The great moderation Hög privat skuldsättning Låg offentlig

Läs mer

Äldres deltagande på arbetsmarknaden

Äldres deltagande på arbetsmarknaden Fördjupning i Konjunkturläget augusti 3 (Konjunkturinstitutet) FÖRDJUPNING Äldres deltagande på arbetsmarknaden De senaste tio åren har andelen personer som är 55 år eller äldre och deltar på arbetsmarknaden

Läs mer

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 30 juni Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 30 juni Finansdepartementet Det ekonomiska läget Finansminister Magdalena Andersson 30 juni 2015 2 AGENDA Utvecklingen i omvärlden Svensk ekonomi Sammanfattning 3 Tillväxt i världen stärks men i långsammare takt BNP-tillväxt i utvalda

Läs mer

Den nationella innovationsstrategin

Den nationella innovationsstrategin Den nationella innovationsstrategin Sveriges innovationskraft 22 maj 2013 Håkan Ekengren Statssekreterare Global Competitiveness Report 2012-2013 Sverige i världen Global Global Entrepreneurship and Development

Läs mer

Lägstalöner och lönespridning vad säger forskningen?

Lägstalöner och lönespridning vad säger forskningen? Lägstalöner och lönespridning vad säger forskningen? 2 Vad säger forskningen om lägstalöner och lönespridning? I den här skriften redovisas kortfattat några av de för svensk arbetsmarknad viktigaste slutsatserna

Läs mer

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 Sverige byggs starkt genom fler i arbete. När fler arbetar kan vi fortsätta lägga grund för och värna allt det

Läs mer

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Rapport 2014:10 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt

Läs mer

OKTOBER Sveriges konkurrenskraft hotad. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande

OKTOBER Sveriges konkurrenskraft hotad. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande OKTOBER 2016 Sveriges konkurrenskraft hotad Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande Sveriges konkurrenskraft hotad Sverige är ett litet, exportberoende land. Det innebär att marknaderna för

Läs mer

SAMORDNING ENLIGT INDUSTRIAVTALET

SAMORDNING ENLIGT INDUSTRIAVTALET 70 Löner, vinster och priser FÖRDJUPNING Diagram 146 BNP, sysselsättning och arbetsmarknadsgap Årlig procentuell förändring 6 6 4 2 0-2 -4-6 -8 95 97 99 01 Timlön i näringslivet Sysselsättning Arbetsmarknadsgap

Läs mer

Högskolenivå. Kapitel 5

Högskolenivå. Kapitel 5 Kapitel 5 Högskolenivå Avsnittet är baserat på olika årgångar av Education at a glance (OECD) och Key Data on Education in Europe (EU). Bakgrundstabeller finns i Bilaga A: Tabell 5.1 5.3. Många faktorer

Läs mer