McKinsey Sverige McKinsey Global Institute. Tillväxt och förnyelse i den svenska ekonomin. Utveckling, nuläge och prioriteringar inför framtiden

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "McKinsey Sverige McKinsey Global Institute. Tillväxt och förnyelse i den svenska ekonomin. Utveckling, nuläge och prioriteringar inför framtiden"

Transkript

1 McKinsey Sverige McKinsey Global Institute Tillväxt och förnyelse i den svenska ekonomin Utveckling, nuläge och prioriteringar inför framtiden

2 Denna studie är initierad, genomförd och helt finansierad av McKinsey & Company och McKinsey Global Institute. Som sådan är den helt oberoende och har inte gjorts på uppdrag av något företag, myndighet eller annan organisation.

3 Förord 3 McKinsey & Company har vid två tidigare tillfällen 1995 och 2006 i samarbete med McKinsey Global Institute publicerat rapporter om den svenska ekonomin. Rapporterna analyserade Sveriges ekonomiska utveckling och identifierade möjligheter till förbättringar. Sedan 2006 har stora förändringar skett i Sverige och omvärlden, inklusive en djup finanskris, fortsatt hög tillväxt i Asien och en snabb teknologisk utveckling. Därför har vi nu tagit fram ett uppdaterat perspektiv på Sveriges ekonomiska läge. Syftet med rapporten är att göra en bedömning av Sveriges nuvarande ekonomiska läge, identifiera de viktigaste möjligheterna och utmaningarna framöver samt att diskutera prioriterade områden för den svenska ekonomin. Ambitionen är att etablera ett relevant faktaunderlag som bidrar till en ökad förståelse och samsyn kring vilka åtgärder som krävs för att uppnå en stark och långsiktig ekonomisk utveckling i Sverige. För att bedöma ett lands ekonomiska utveckling använder McKinsey Global Institute ett ramverk som inkluderar tre dimensioner: ekonomisk tillväxt (BNP och BNP per capita), delaktighet (hur väl ekonomisk tillväxt och möjligheter är spridda i samhället) samt robusthet (ekonomins motståndskraft mot olika typer av chocker samt bredare hållbarhetskriterier). Vi fokuserar i denna rapport främst på ekonomisk tillväxt, men beaktar också delaktighet och robusthet. I arbetet med studien har vi haft förmånen att få ett både omfattande och aktivt stöd från våra akademiska rådgivare Klas Eklund, seniorekonom på SEB och adjungerad professor vid Lunds universitet, Lars Calmfors, professor vid Institutet för internationell ekonomi vid Stockholms universitet, samt Martin Baily, ekonom vid Brookings Institution och tidigare ordförande för President Clintons ekonomiska råd. Vi vill uttrycka vår tacksamhet för detta stöd. Vi vill även tacka alla de representanter för företag, branschorganisationer, fackförbund, myndigheter, politiska partier och andra organisationer som har bidragit med insiktsfulla kommentarer och synpunkter under arbetets gång. Vi vill också tacka för den värdefulla hjälp som vi fått av ett stort antal kollegor inom McKinsey internationellt och i Sverige och specifikt inom McKinsey Global Institute. Arbetet har utförts av ett engagerat team bestående av Per-Anders Enkvist, Martin Hjerpe, Björn Annwall, Oscar Boldt-Christmas, Sara Jonsson, Anders Åhlén, Henrik Augustsson, Johan Sanderoth, Sara Ekeblad och Jan Mischke. I linje med vår tradition att aktivt bidra till samhällsutvecklingen är denna studie, precis som tidigare rapporter, ett helt oberoende arbete initierat, helt finansierat, och utfört av McKinsey. Stockholm, maj 2012 Tomas Nauclér Seniorpartner McKinsey & Company Magnus Tyreman Seniorpartner, Skandinavienchef McKinsey & Company Charles Roxburgh Director McKinsey Global Institute

4 4

5 5 McKinsey & Company McKinsey & Company är en global managementkonsultfirma. Med mer än konsulter på 98 kontor i 55 länder hjälper McKinsey ledande företag med strategi- och organisationsfrågor, operativa förbättringar och teknologifrågor. Idag arbetar totalt omkring 160 konsulter på våra kontor i Stockholm och Göteborg. Sedan McKinsey grundades 1926 har vi fokuserat på att hjälpa våra klienter att uppnå substantiella och varaktiga förbättringar i sina verksamheter. I tillägg till traditionellt klientarbete har McKinsey en lång tradition av att arbeta pro bono med viktiga samhällsfrågor. McKinsey Global Institute McKinsey Global Institute (MGI) etablerades 1990 inom McKinsey som ett oberoende globalt forskningsinstitut fokuserat på makroekonomiska frågor. Syftet med MGI:s forskning är att med fakta och insikter ge stöd åt ekonomiska beslutsfattare inom såväl politik som näringsliv. I sitt arbete drar MGI nytta av McKinseys globala nätverk av experter och arbetar även tillsammans med ledande akademiker.

6 6

7 Innehåll 7 Sammanfattning 9 Historisk utveckling 21 Offentlig sektor 35 Lokala tjänster 63 Internationella sektorn 73 Utmaningar och möjligheter 93 Prioriterade områden för att skapa hög tillväxt 101

8 8

9 Sammanfattning 9 Låg statsskuld, positiv bytesbalans och en ekonomisk tillväxt som under de senaste åren har överstigit tillväxten i både USA och EU-15. Den svenska ekonomin lyfts för närvarande fram som en förebild i internationella sammanhang, inte minst i ljuset av den finansiella krisen i Europa. Framför allt är det den internationellt konkurrensutsatta sektorn, inte minst tillverkningsindustrin, som varit en stark tillväxtmotor i den svenska ekonomin och som gör att Sveriges ekonomi vuxit snabbare än EU-15 sedan början av 1990-talet. Denna utveckling ger Sverige ett gott ekonomiskt utgångsläge jämfört med många andra länder. Sverige saknar dock inte utmaningar: det är bara den internationellt konkurrensutsatta sektorn (ungefär en tredjedel av den svenska ekonomin) som varit en otvetydigt stark tillväxtmotor och haft en tillväxt betydligt över genomsnittet i EU-15 under perioden Den lokala tjänstesektorns tillväxt var endast i linje med genomsnittet i EU-15 under samma period, medan den offentliga sektorns förädlingsvärde inte ökade nämnvärt under perioden. Detta är otillfredsställande eftersom dessa båda sektorer tillsammans utgör ungefär två tredjedelar av ekonomin. Dessutom finns ett antal orosmoln gällande Sveriges långsiktiga tillväxt: konkurrensen från utvecklingsländer ökar i snabb takt, samtidigt som kvaliteten i det svenska utbildningssystemet sjunker och befolkningen åldras. För att de kommande decennierna upprepa eller överträffa den tidigare ekonomiska tillväxten borde Sverige sträva efter att gå från en till tre starka tillväxtmotorer i sin ekonomi samt förbättra ekonomins långsiktiga konkurrenskraft genom att ytterligare öka utbudet av kvalificerad arbetskraft. För att åstadkomma detta skulle Sverige ha stor nytta av kraftfulla åtgärder inom fem områden: 1. Höj produktiviteten väsentligt inom offentlig sektor. Med ett ambitiöst angreppssätt finns goda skäl att tro att produktiviteten i den offentliga sektorn kan höjas procent de närmaste 10 åren (med bibehållen kvalitet). Viktiga komponenter inkluderar mer ambitiösa målsättningar, högre transparens kring resultat, en konsolidering av Sveriges offentliga förvaltningsstruktur (främst kommunerna), och en nationell kompetens för offentlig upphandling. 2. Höj tillväxten inom lokala tjänster genom en andra våg av om- och avregleringar. Detta verktyg användes framgångsrikt av Sverige på och 1990-talen, men det finns många områden kvar att åtgärda. Ett lämpligt angreppssätt kan vara att systematiskt arbeta bort tillväxthämmande regleringar bransch för bransch i samarbete mellan politiker, arbetsgivare och fackliga organisationer. 3. Bibehåll den världsledande tillväxten inom den internationella sektorn genom ökad innovationsproduktivitet. Konkurrensen från företag från tillväxtmarknader ökar snabbt, liksom den globala innovationstakten. Till exempel mer än dubblerades antalet ingenjörer globalt , och fyrdubblades i Kina. Sverige bör därför säkra full utväxling på sina höga FoU-investeringar genom att bli ledande inom innovationsproduktivitet på samma sätt som Sverige i många branscher blivit ledande inom produktionseffektivitet. Kan svenska företag gå före i att skapa globala innovationsmodeller på samma sätt som de gjorde i att globalisera sin produktion och försäljning?

10 10 4. Gör Sverige till en världsledande utbildningsnation. McKinseys tidigare skolrapporter har visat att det viktigaste åtgärdsområdet för att vända trenden av sjunkande skolresultat är att väsentligt höja kompetensen hos lärare och skolledare, till exempel genom handledningsprogram för lärare och genom att öka yrkets attraktivitet. 5. Öka andelen av befolkningen som arbetar. Angrip den höga arbetslösheten bland ungdomar och utrikes födda, till exempel genom att undersöka en svensk lärlingsmodell, och motverka effekterna av den åldrande befolkningen, till exempel genom att på ett liknande sätt som Danmark gjort knyta pensionsåldern till genomsnittlig livslängd. Sverige har, med sina stabila statsfinanser, de närmaste åren ett gyllene tillfälle att ytterligare stärka sina förutsättningar för en stark framtida tillväxt, medan många andra länder måste lägga sin kraft på att hantera akuta finansiella problem. Sverige har också en kultur av samförstånd och mindre politiska spänningar än i många andra länder, vilket om den traditionen upprätthålls borde öka möjligheterna att hitta pragmatiska lösningar. Med dessa åtgärder finns goda möjligheter för Sverige att uppnå en lika hög eller högre tillväxt i framtiden som under de senaste åren. Det visar denna studie av den svenska ekonomin gjord av McKinsey & Company Sverige i samarbete med McKinsey Global Institute. För tredje gången genomför McKinsey & Company Sverige, tillsammans med McKinsey Global Institute, en omfattande studie av Sveriges ekonomi. Den första publicerades 1995 och den andra Syftet är att med fakta bidra till debatten kring Sveriges ekonomiska prioriteter och hur dessa bäst kan uppnås. Stark utveckling sedan 1990-talet Den svenska ekonomin växte i genomsnitt med 2,5 procent per år en högre tillväxt än i både EU-15 och USA. Även Sveriges ekonomiska tillväxt per capita 2,0 procent per år under samma tidsperiod var högre än i EU-15 och USA. Detta innebar att Sverige klättrade från 14:e till 11:e plats i OECD:s välståndsliga och att BNP per capita i Sverige nu är 15 procent högre än genomsnittet i OECD. Sverige ligger också väl till när det gäller flera andra viktiga mått som brukar användas för att bedöma ett lands ekonomi; till exempel är statsskulden låg i en internationell jämförelse, statsbudgeten i balans, och bytesbalansen positiv. Den starkaste tillväxtmotorn i svensk ekonomi under denna period har varit den internationella sektorn, det vill säga tillverkningsindustrin, affärsrelaterade och finansiella tjänster, samt råvaror (bild 1). Denna sektor utgör ungefär en tredjedel av den svenska ekonomin, och dess förädlingsvärde växte med 4,3 procent per år Speciellt tillverkningsindustrin har haft en internationellt sett mycket stark produktivitetsökning på 5,7 procent per år. Sverige skiljer sig också från andra europeiska länder genom att antalet jobb inom tillverkningsindustrin faktiskt ökar om man räknar in den andel av de affärsrelaterade och finansiella tjänsterna som säljs direkt till tillverkningsindustrin.

11 11 Däremot har de två andra stora sektorerna i svensk ekonomi lokala tjänster och den offentliga sektorn inte varit lika starka tillväxtmotorer. Lokala tjänster utgör ungefär 40 procent av den svenska ekonomin och förädlingsvärdet växte med endast 2,3 procent per år , med en hög andel av tillväxten från en enda bransch (parti- och detaljhandeln). Produktivitetsutvecklingen var i linje med EU-15 under hela perioden 1,5 procent per år. Dock var ökningen störst under 1990-talet 2,3 procent per år till stor del på grund av den ökande konkurrensen efter avregleringarna, medan genomsnittet för endast var 0,9 procent per år. Samtidigt växte antalet arbetstillfällen inom lokala tjänster med nära mellan 1993 och Denna sysselsättningstillväxt har givit ett avsevärt bidrag till Sveriges BNP-tillväxt, men ändå är sysselsättningstillväxten på 0,9 procent per år lägre än genomsnittet i EU-15 (1,4 procent per år ) och Sverige har en lägre andel av den totala arbetskraften anställd inom lokala tjänster än EU-15 (40 procent mot 43 procent i EU ). Om Sverige skulle lyckas stänga detta gap till EU-15 skulle det innebära nya arbetstillfällen i Sverige att jämföra med den nuvarande svenska arbetslösheten på personer. Offentlig sektor utgör ungefär 30 procent av den svenska ekonomin, och ansvarar för många viktiga samhällsfunktioner. Utvecklingen av förädlingsvärde och produktivitet i den offentliga sektorn är svår att mäta eftersom tjänsterna i många fall saknar ett pris, men tillgänglig statistik tyder på en produktivitetsutveckling nära noll 1. Precis som i privat sektor är konkurrensintensitet och regleringar nära kopplade till produktivitetsutvecklingen. Då offentlig verksamhet i många fall är reglerad, med begränsad konkurrens, verkar den tillgängliga statistikens slutsats vara rimlig. Bild 1 Den internationella sektorn har varit en stark tillväxtmotor Real tillväxt i förädlingsvärde % per år Internationell sektor Lokala tjänster Offentlig sektor Tillverkningsindustri 10 Parti- och detaljhandel 20 Affärsrelaterade och finansiella tjänster Transport och förvaring Byggindustri Övriga lokala tjänster Råvaror Genomsnittlig BNP-tillväxt Offentlig sektor Sektorns andel av total BNP % av real BNP, genomsnitt Källa: SCB; OECD; McKinsey 1 Statistiska centralbyrån har nyligen börjat publicera produktivitetsmätningar för offentlig sektor. Dessa tyder på en produktivitetsutveckling nära noll år , vilket är i linje med med slutsatserna från Studier i Offentlig Ekonomi från och 1990-talen. Dock saknas fortfarande tillräcklig information om kvalitetsutveckling, varför statistiken måste vidareutvecklas.

12 12 Det förutsätts ofta i den svenska ekonomiska debatten att det är inom tjänster som Sveriges ekonomiska framtid finns, och det betraktas inte sällan som oundvikligt att svenska arbetstillfällen inom tillverkning kommer att flytta till lågkostnadsländer. Den historiska utveckling som beskrivs ovan där tillverkningsindustrin står för en stor del av tillväxten och har lyckats bibehålla sysselsättningen i Sverige om direkt inköpta tjänster inkluderas innebär att debattens utgångspunkt i stället borde vara att eftersträva en god utveckling för både tillverkningsindustri och tjänster i Sverige. En jämförelse med övriga EU-15 visar dessutom att tillväxten inom tillverkningsindustrin är den främsta förklaringen till Sveriges höga tillväxt jämfört med EU-15 sedan (bild 2). Bild 2 Tillverkningsindustrins utveckling förklarar Sveriges höga tillväxt jämfört med EU-15 Skillnad i årlig BNP-tillväxt mellan Sverige och EU-15, , Procent Bättre än EU-15 Sämre än EU-15 0,64 0,11 0,02-0,04-0,14 2,80 2,21 EU-15 Tillverkningsindustrrelaterade och Affärs- finansiella tjänster Råvaror Lokala tjänster Offentlig sektor S V E R I G E Ökad produktivitet: 0,54 0,08 0,01 0,29 0,04 0,96 Arbetade timmar: 0,09 0,03 0,02-0,34-0,18-0,37 KÄLLA: EU KLEMS; McKinsey Den starka utvecklingen kan till stor del förklaras av fyra underliggande framgångsfaktorer som är viktiga att ha i åtanke när prioriteterna för den svenska ekonomin framöver diskuteras. Dessa är markerade som gröna eller med en positiv trend i bild 3: God tillgång på kvalificerad arbetskraft, och ett konstruktivt förhållande mellan arbetsgivare och arbetstagare. Den svenska skolans resultat var internationellt mycket konkurrenskraftiga fram till mitten av 1990-talet (till exempel en fjärdeplats i TIMSS 3 ranking år 1995), vilket har bidragit till en internationellt sett välutbildad arbetskraft. Sverige särskiljer sig också positivt när det gäller ett antal viktiga mått på förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare, till exempel lägre personalomsättning än genomsnittet i EU-15, väsentligt lägre antal konfliktdagar och högre investeringar i fortbildning av anställda än något annat land i EU-15. Industriavtalet 2 Internationellt jämförbara siffror på EU-15 nivå finns fram till Indikativ analys av nationella data från tyder på att mönstret är detsamma för hela perioden Trends in International Mathematics and Science Study, TIMMS

13 13 mellan arbetsmarknadens parter var också en starkt bidragande orsak till en god reallöneutveckling som samtidigt bevarat industrins konkurrenskraft. Avregleringar och ökad konkurrens. Ett antal avregleringar och minskade handelshinder genomfördes under och 1990-talet, delvis som en följd av Sveriges EU-inträde. Detta resulterade i ökad konkurrens och stora produktivitetsvinster, till exempel inom handel, telekom, och bankväsende. OECD konstaterade 2010 att dessa avregleringar kan ha bidragit med så mycket som 0,4 procentenheter årlig produktivitetstillväxt år (i hela näringslivet) 4. Andra länder har också genomfört avregleringar, med resultatet att Sveriges ekonomi enligt OECDs internationella jämförelser bara är marginellt mer avreglerad än genomsnittet i OECD. Gynnsam internationell marknadsutveckling och framgångsrika storföretag. Storföretag representerar en ovanligt hög andel av det svenska näringslivet, och många storföretag har varit framgångsrika i sina respektive branscher. De 10 största svenska tillverkningsföretagen stod under perioden direkt för 35 procent av tillväxten inom tillverkningsindustrin och än mer om bidraget från underleverantörer räknas in. En annan indikation på deras framgång är att de 50 största företagen på Stockholmsbörsen haft en total avkastning till aktieägarna på 17 procent per år , jämfört med 11 procent i USA och 12 procent i Tyskland 5. Viktiga förklaringar är troligen att svenska företag tidigt globaliserat sin verksamhet och därigenom kunnat dra nytta av den snabbt ökande internationella handeln, att man har haft ett stort teknikförsprång gentemot företag från utvecklingsvärlden, att man gjort stora investeringar i forskning och utveckling 6, och att man haft god tillgång till kvalificerad arbetskraft enligt ovan. Dessutom finns en effekt av att stora företag i genomsnitt är bättre än små på att förbättra sin produktivitet 7, vilket gynnat Sverige på grund av att vi har många stora företag. De starka ekonomisk-politiska förutsättningar som etablerades under talet. Under några år efter den svenska finanskrisen genomfördes ett antal viktiga blocköverskridande reformer som tillsammans stärkte de ekonomisk-politiska förutsättningarna väsentligt, till exempel skattereformen, pensionsreformen, och ett striktare finanspolitiskt ramverk med överskottsmål och utgiftstak för statsbudgeten. Andra faktorer som troligen bidrog till den goda ekonomiska tillväxten var en återhämtnings- och valutaeffekt de första åren efter krisen i början på 1990-talet, och genombrottet inom informations- och kommunikationsteknik. Under perioden ökade svenska hushåll också sin skuldsättning från 95 till 165 procent av disponibel inkomst, framför allt genom högre bolån. Denna kreditexpansion har troligen också stimulerat efterfrågan och gynnat den ekonomiska utvecklingen, även om effekten är svår att kvantifiera. 4 How regulatory reforms in Sweden have boosted productivity, OECD (2007) 5 Slutsatsen är liknande även om 1994 eller 1995 istället används som startår 6 Se bland annat Can investment in intangibles explain the Swedish productivity boom in the 1990s?, Harald Edquist (2009) 7 Se Growh and Competitiveness in the United States: The role of its multinational companies, McKinsey Global Institute (2010)

14 14 Sammantaget har denna utveckling resulterat i att den svenska ekonomin de senaste åren ofta lyfts fram som en förebild i internationella sammanhang. Inte minst klarade sig Sverige bra efter den globala finanskrisen i jämförelse med många andra länder. Sveriges BNP sjönk visserligen med 5,2 procent 2009 (4,4 procent i EU-15) på grund av hög exponering mot cykliska branscher, men redan under 2010 återhämtade sig ekonomin starkt med en tillväxt på hela 5,6 procent (1,8 procent i EU-15). Framtida utmaningar och möjligheter Som beskrivs ovan har Sverige ett gott ekonomiskt utgångsläge jämfört med många andra OECD-länder. Samtidigt saknar Sverige inte utmaningar: det är bara den internationella sektorn som varit en otvetydigt stark tillväxtmotor i den svenska ekonomin och denna sektor utgör bara ungefär en tredjedel av ekonomin. Den lokala tjänstesektorn och den offentliga sektorn har ökat sitt förädlingsvärde i väsentligt långsammare takt, som diskuterades ovan. Detta är problematiskt eftersom dessa två senare sektorer tillsammans representerar ungefär två tredjedelar av ekonomin och eftersom det inte är självklart att den internationella sektorn kan bibehålla sin nära nog världsledande tillväxttakt. Dessutom pekar analysen av viktiga faktorer för långsiktig ekonomisk utveckling på ett antal framtida utmaningar för Sverige. De viktigaste är markerade röda i högerkolumnen av bild 3: Brist på kvalificerad arbetskraft. Resultaten i den svenska grundskolan har sjunkit avsevärt sedan mitten av 1990-talet i jämförelse med andra länder (till exempel har Sverige fallit från 4:e plats 1995 till 21:a plats 2007 i TIMSS-rankingen, och PISA-rankingen visar en liknande utveckling), och antalet sökande per plats till lärarutbildningen har minskat. Det finns också ett antal positiva trender, till exempel har valfriheten ökat väsentligt, men sammantaget är utvecklingen i skolan oroande. Dessutom finns ett antal viktiga yrkesgrupper där utbudet av högre utbildning inte motsvarar de förväntade framtida behoven på arbetsmarknaden. Exempelvis förväntas enligt Statistiska Centralbyrån en brist på omkring 80,000 ingenjörer i Sverige år Ökad global konkurrens och ökad innovationstakt. Tyngdpunkten i världsekonomin flyttas snabbt från västvärlden till tillväxtmarknader, framför allt i Asien. Detta är i sig inte ett problem: Sverige tjänar också på att utvecklingsvärlden växer snabbt, och många svenska företag är framgångsrika där. Men medan utvecklingsvärlden för år sedan framför allt representerade en exportmöjlighet och västerländska bolag hade ett stort teknikförsprång, möter nu svenska företag inom många branscher en snabbt hårdnande konkurrens från företag i dessa länder. I flera branscher finns mönstret att lokala asiatiska aktörer först i snabb takt vinner marknadsandelar på sin stora hemmamarknad ibland aktivt understödda av sin regering för att därefter använda sin volymfördel globalt. Inom telekom gick exempelvis kinesiska Huawei från att vara 28:e största leverantör av telekomutrustning i världen 2001 till 3:e största Innovationstakten ökar också globalt, vilket kan illustreras av att antalet ingenjörer globalt mer än dubblerades Baserat på: Trender och Prognoser, SCB (2008)

15 15 Åldrande befolkning och hög arbetslöshet i utsatta grupper. Den effektiva försörjningskvoten 9 väntas stiga väsentligt fram till 2030 (från 1,32 under 2010 till 1,49 år 2030) på grund av en åldrande befolkning (antalet individer äldre än 65 år väntas öka med 35 procent fram till 2030). Även om situationen är bättre i Sverige än i flera andra europeiska länder kommer förändringen att göra det svårare att finansiera de offentliga utgifterna och ha en negativ tillväxtpåverkan på uppskattningsvis 0,4 procentenheter per år fram till Dessutom har utsatta grupper till exempel ungdomar, lågutbildade, och utrikes födda problem att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden vilket bidrog till den totala arbetslösheten på 7,5 procent år Bild 3 Viktiga drivkrafter för ekonomisk utveckling i Sverige Styrka Skäl till oro Kvalificerad arbetskraft Bakåtblickande ( ) Hög internationell skolkvalitet till mitten av 90-talet, därefter sjunkande Plats 4 i TIMSS 2 -rankingen 1995 Nuvarande / framåtblickande Medelmåttig/svag internationell skolkvalitet Plats 21 i TIMSS-rankingen 2007 Regleringar och konkurrens Stora avregleringar, ökad konkurrens, och förbättrade incitament för arbete Telekom, bank, el, detaljhandel. EU-inträde 1995 Något mer avreglerad ekonomi än OECD Produktmarknader: 1,2 i Sverige vs 1,4 OECD 2008 Arbetsmarknad: 1,9 i Sverige vs 2,0 i OECD 2008 Internationell marknadsutveckling Innovation och förnyelse Demografi och arbetsmarknad Politisk, ekonomisk, social stabilitet Resursproduktivitet och miljöpåverkan Västerländsk konkurrens Asien 34% av global tillväxt 1995 OECD har teknikförsprång Höga FoU investeringar, men lågt intresse för entreprenörskap och få nya storföretag FoU: 3,5% av BNP 1997 (USA 2,6%, EU-15 1,8%) 1 av topp 20 svenska företag <40 år (5 i USA) Stabil befolkningsstruktur, hög delaktighet Effektiv försörjningskvot ~1,3 under hela perioden Arbetslöshet 6-12 % Internationellt låg Gini-koefficient (0, ) Avsevärd förbättring av offentliga finanser, och hög politisk/ekonomisk/social stabilitet Offentlig skuld 77% av BNP 1993, budget -11% Väldiversifierat näringsliv givet Sveriges storlek Hög resursproduktivitet och låg miljöpåverkan relativt andra industriländer, men trots det ett överutnyttjande av naturresurser 8,3 ton CO 2e per capita 1993 (13,7 i EU-15) Global konkurrens och ökad innovationstakt Asien 47% av global tillväxt 2010 Väsentligt minskat teknikförsprång för OECD; väsentligt ökad konkurrens från icke-oecd företag Höga FoU investeringar, men lågt intresse för entreprenörskap och få nya storföretag FoU: 3,8 % av BNP 2008 (USA 2,8%, EU-15 1,9 %) 1 av topp 20 svenska företag <40 år (8 i USA) Åldrande befolkning, hög ungdomsarbetslöshet Effektiv försörjningskvot från 1,32 år 2010 till 1,49 år 2030 Arbetslöshet 8,6% 2010 (högre bland ungdomar) Internationellt låg Gini-koefficient (0, ) Internationellt starka statsfinanser, och hög politisk/ekonomisk/social stabilitet Offentlig skuld 39 % av BNP 2010, 2% överskott i budgeten Fortsatt väldiversifierat näringsliv givet Sveriges storlek Hög resursproduktivitet och låg miljöpåverkan relativt andra industriländer, men trots det ett överutnyttjande av naturresurser 6,5 ton CO 2e per capita 2009 (11,5 i EU-15) Andra utmaningar som ofta nämns i debatten är att den fördel som svensk industri historiskt sett haft av låga elpriser har minskat väsentligt de senaste åren. Flaskhalsar i storstädernas infrastruktur (bostäder, transport) diskuteras också, liksom utmaningen att den kreditexpansion genom som stimulerat konsumtionen de senaste åren inte kan fortsätta eftersom svenska hushåll idag har en internationellt hög belåningsgrad. 9 Antal icke förvärvsarbetande industrier delat med antal förvärvsarbetande individer (justerat för årsarbetskrafter)

16 16 Prioriterade områden för hög tillväxt Medan många andra OECD-länder måste hantera akuta finansiella problem har Sverige med sitt starka utgångsläge en gyllene chans att de närmaste åren investera tid och resurser i att ytterligare förbättra förutsättningarna för en långsiktigt god ekonomisk utveckling. Denna rapport har identifierat fem områden som vore värdefulla att åtgärda i den svenska ekonomin och möjliga vägar framåt har identifierats som en utgångspunkt för fortsatt debatt. Det övergripande temat är att gå från en till tre starka tillväxtmotorer i den svenska ekonomin, och samtidigt förbättra den långsiktiga konkurrenskraften genom att öka utbudet av kvalificerad arbetskraft. Om Sverige lyckas genomföra dessa förbättringar finns goda möjligheter att uppnå en lika hög eller högre tillväxt i framtiden som under de senaste åren (bild 4). Bild 4 Prioriterade områden för hög framtida tillväxt 3 Internationella sektorn: Upprepa framgångarna genom förbättrad innovationsproduktivitet 2 Lokala tjänster: Genomför en andra våg av omoch avregleringar 1 Offentlig sektor: Höj produktiviteten genom ökad transparens och mer konkurrensliknande mekanismer Tillverkningsindustri Parti- och detaljhandel Affärsrelaterade och finansiella tjänster Transport och förvaring Byggindustri Övriga lokala tjänster Råvaror Offentlig sektor Gör Sverige till en Öka utbudet av arbetskraft 4 världsledande utbildningsnation 5 KÄLLA: McKinsey 1. Offentlig sektor: Öka produktiviteten med bibehållen eller höjd kvalitet. Förbättra styrningen av verksamheterna och höj förbättringstrycket genom mer ambitiösa målsättningar och ökad transparens, till exempel genom att genomföra årliga nationella jämförelser av de viktigaste mätetalen som beskriver produktivitet och kvalitet hos enskilda myndigheter, kommuner och landsting. Utveckla och genomför specifika planer för att förbättra produktiviteten i var och en av de största offentliga verksamheterna. I exempelvis Storbritannien grundades The Efficiency and Reform Group med ett liknande syfte 2010, och i USA tillsattes en Chief Performance Officer år 2009 med uppgift att höja produktiviteten i all federalt finansierad verksamhet.

17 17 Skapa ett nationellt kompetenscenter för att hjälpa kommuner, landsting och myndigheter att höja kvaliteten i de största kategorierna av offentlig upphandling. Svensk offentlig upphandling uppgår till ungefär 500 miljarder kronor per år och har stor förbättringspotential. Konsolidera Sveriges offentliga förvaltningsstruktur framför allt kommunerna till ett väsentligt mindre antal för att möjliggöra höjd kompetens och effektivitet i förvaltningen. 2. Lokala tjänster: Genomför en andra våg av om- och avregleringar på branschnivå för att maximera konkurrensen, samt effektivisera myndigheters regeltillämpning. Gör tillsammans med arbetsgivare och fack en systematisk genomgång av samtliga stora branscher inom den lokala tjänstesektorn och ta bort tillväxthämmande regleringar. Speciellt bör de branscher som haft en genomsnittlig eller svag tillväxt jämfört med EU-15 genomlysas (bygg, fastighetstjänster, transport/förvaring, samt energi-/vatten). Till exempel finns flera studier som pekar på att man skulle kunna sänka byggkostnaderna väsentligt genom att gå från detaljregleringar till funktionsregleringar inom byggbranschen. Förbättra den lokala tillämpningen av regelverk som är viktiga för företagande, till exempel snabbare hanteringar av bygglovsansökningar och miljötillstånd. Detta kan till exempel ske genom att höja transparensen kring hur effektivt dessa ärenden hanteras av enskilda myndigheter, kommuner, och län. Ett specifikt initiativ för att höja effektiviteten i den kommunala plan- och byggprocessen vore också värdefullt. 3. Internationella sektorer: Upprepa tillväxtframgångarna genom att göra Sverige till en ledare inom innovationsproduktivitet och göra Sverige till ett av världens mest attraktiva länder för tillämpad forskning och innovationsinvesteringar. Undersök hur innovationsproduktiviteten i företagen kan ökas ytterligare, till exempel genom att öka takten i omställningen till globala innovationsmodeller. Detta kan ske genom att företagen höjer ambitionerna för nästa våg av innovation, med ökat fokus på innovation i gränslandet mellan produkter, tjänster och affärsmodeller. Företagen behöver också anpassa sin FoU-modell för att dra största möjliga nytta av förändringarna i det globala FoU-landskapet.

18 18 Stärk incitamenten för företag att förlägga FoU-verksamhet i Sverige; se över till exempel skatteincitament för FoU-investeringar Intensifiera den pågående satsningen på ledande innovationsmiljöer med internationell spetskompetens, genom att koncentrera anslagen och främja internationell rekrytering. Exempel på möjliga åtgärder för att öka internationell rekrytering inkluderar bättre marknadsföring av Sverige och svenska företag, samt ökat utbud av engelskspråkiga skolor. Effektivisera samarbetet mellan akademi och industri. Stärk kunskapsöverföringen genom ökad personalrörlighet mellan industri, forskningsinstitut och akademi, samt förstärk industriforskningsinstituten Undersök om ökad offentlig-privat samverkan ( public-private-partnership ) och andra typer av strategiska forskningssatsningar kan vara ett sätt att accelerera innovation inom branscher där Sverige är starkt och som står inför stora teknikskiften. 4. Utbildning: gör Sverige till en världsledande utbildningsnation Höj kompetensen hos nuvarande lärare och rektorer genom att etablera system för kontinuerlig lärarhandledning och fortbildning. Höj kompetensen hos blivande lärare och rektorer genom att väsentligt öka yrkets attraktivitet och status (till exempel genom tydligare karriärvägar och förbättrad arbetsmiljö) och på så vis öka antalet sökande till lärarutbildningen. Öka transparensen och jämförbarheten kring skolors resultat, till exempel genom att förbättra utformningen och rättningen av de nationella proven. 5. Arbetskraft: Öka utbudet av arbetskraft genom att undersöka om en svensk lärlingsmodell är en framkomlig väg för att minska arbetslösheten, och genom att gradvis höja pensionsåldern. Undersök en svensk lärlingsmodell. Flera av de EU-länder som har lägst ungdomsarbetslöshet har ambitiösa lärlingsprogram som sysselsätter upp till procent av alla ungdomar mellan 15 och 24 år. Lärlingsprogram kan medföra oönskade negativa effekter på lönebildningen för vuxna eller skapa inlåsningseffekter för ungdomar. Om Sverige kunde arbeta fram en svensk lärlingsmodell som skapar ett effektivt sätt för ungdomar att komma in på arbetsmarknaden men samtidigt undviker dessa negativa effekter kunde det vara ett effektivt sätt att minska arbetslösheten både bland ungdomar och andra grupper med hög arbetslöshet.

19 19 Höj den faktiska pensionsåldern genom att koppla den till befolkningens förväntade livslängd. I Danmark ökar pensionsåldern gradvis från 65 år till 67 år fram till 2022, och kopplas därefter till den förväntade livslängden. Andra komponenter kan vara rätt till deltidsupplägg de sista åren i arbetslivet, och andra initiativ för att göra arbetslivet mer hållbart. Sverige skulle tjäna mycket på att under de närmaste åren kraftfullt åtgärda dessa fem prioritetsområden på liknande sätt som Sverige under 1990-talet åtgärdade de ekonomiska problem landet då stod inför. Om så sker tror vi att Sverige har goda möjligheter att bibehålla eller till och med överträffa sin historiska tillväxttakt och fortsätta att klättra i den internationella välståndsligan. * * * Vi hoppas att denna rapport ska fungera som ett värdefullt underlag för debatten om hur Sverige bäst kan säkra sitt framtida ekonomiska välstånd.

20 20

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Finansmarknadsminister Peter Norman Statskontorets förvaltningspolitiska dag 9 april 2014 Internationell återhämtning - men nedåtrisker

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

Pressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016

Pressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016 Pressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016 Mats Kinnwall Chefekonom Industriarbetsgivarna Global konjunktur Hackandet fortsätter efter finanskrisen USA & Eurozonen Svag återhämtning i historiskt perspektiv

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Regeringens främsta mål för den ekonomiska politiken är tillväxt och full sysselsättning. Av de 24 miljarder som

Läs mer

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend!

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Regeringens höjning av arbetsgivaravgifterna för unga, den 1 augusti i ett första steg följt av helt avskaffad nedsättning

Läs mer

OKTOBER 2015. Konkurrenskraft för välstånd och jobb

OKTOBER 2015. Konkurrenskraft för välstånd och jobb OKTOBER 2015 Konkurrenskraft för välstånd och jobb Redaktör: Edel Karlsson Håål Författare: Jimmy Boumediene, Bo Ekegren, Susanne Spector Förord Denna skrift beskriver kortfattat några utgångspunkter och

Läs mer

Utbildningskostnader

Utbildningskostnader Utbildningskostnader 7 7. Utbildningskostnader Utbildningskostnadernas andel av BNP Utbildningskostnadernas andel av BNP visar ländernas fördelning av resurser till utbildning i relation till värdet av

Läs mer

Den svenska industrins konkurrenskraft

Den svenska industrins konkurrenskraft Den svenska industrins konkurrenskraft Augusti 2015 Under den senaste dryga 15-årsperioden ha arbetskraftskostnaderna i den svenska industrin ökat mer än genomsnittet för konkurrentländerna. Skillnaden

Läs mer

Klimatpolitikens utmaningar

Klimatpolitikens utmaningar MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Klimatpolitikens utmaningar Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Innehåll Inledning Globala miljöproblem kräver globala lösningar Renodla koldioxid- och energiskatterna

Läs mer

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan En internationell jämförelse Entreprenörskap i skolan september 2008 Sammanfattning Förhållandevis få svenskar väljer att bli företagare. Trots den nya regeringens ambitioner inom området har inte mycket

Läs mer

Hägringar. Jobbskaparna och jobbkaparna. Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009

Hägringar. Jobbskaparna och jobbkaparna. Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009 Hägringar Jobbskaparna och jobbkaparna Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009 Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv Mars 2010 Konsoliderad bruttoskuld, andel av BNP 140 120 100 80 60

Läs mer

Penningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars 2014. Vice riksbankschef Martin Flodén

Penningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars 2014. Vice riksbankschef Martin Flodén Penningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars 2014 Vice riksbankschef Martin Flodén Översikt Makrotillsyn: ett nytt policyområde växer fram Är penningpolitiken ett lämpligt verktyg för makrotillsynen? Hur

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 5 mars 2015 Riksbankschef Stefan Ingves Sverige - en liten öppen ekonomi Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och okonventionella åtgärder Centralbanker

Läs mer

Budgetöverskott i Sverige. Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011

Budgetöverskott i Sverige. Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011 Budgetöverskott i Sverige men budgetkris i vår omvärld Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011 Finansiellt sparande, procent av BNP 2009 2010 2011 Belgien -6,0-4,2-3,9 Frankrike -7,5-7,0-5,8 Grekland

Läs mer

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Rapport 2015:4 EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Varje år tar EU-kommissionen fram en rapport som mäter EU-ländernas forsknings och innovationsförmåga (Innovation Union Scoreboard).

Läs mer

Möjligheter och framtidsutmaningar

Möjligheter och framtidsutmaningar Möjligheter och framtidsutmaningar Peter Norman, finansmarknadsminister Terminsstart pension, 8 februari 101 100 Djupare fall och starkare återhämtning av BNP jämfört med omvärlden BNP 101 100 101 100

Läs mer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer EUROPA blir äldre I EU:s 27 medlemsländer bor 500 miljoner människor. En allt större del av befolkningen är äldre, medan andelen unga minskar. På sikt kommer det innebära att försörjningskvoten ökar. Foto:

Läs mer

Anna Kinberg Batra. Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna

Anna Kinberg Batra. Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna Anna Kinberg Batra Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna Viktigast för ett ökat sparande - Stabila offentliga finanser - Stabilt finansiellt system - Fler i arbete - Mer pengar

Läs mer

MER KVAR AV LÖNEN LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN

MER KVAR AV LÖNEN LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN MER LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN I höstens budget vill Moderaterna genomföra ytterligare skattelättnader för dem som jobbar, sänkt skatt för pensionärer och en höjning av den nedre brytpunkten för statlig

Läs mer

TCO:s jämförelse mellan 8 länders arbetslöshetsförsäkringar

TCO:s jämförelse mellan 8 länders arbetslöshetsförsäkringar Faktablad TCO:s jämförelse mellan 8 länders arbetslöshetsförsäkringar TCOs rapport jämför åtta länders statliga arbetslöshetsförsäkringar i olika inkomstnivåer. Tabellen nedan visar vilken ersättning olika

Läs mer

Kostnadsutvecklingen och inflationen

Kostnadsutvecklingen och inflationen Kostnadsutvecklingen och inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 13 9 Inflationen har varit låg i Sverige en längre tid och är i nuläget lägre än inflationsmålet. Det finns flera orsaker till detta. Kronan

Läs mer

Utmaningar på arbetsmarknaden

Utmaningar på arbetsmarknaden Utmaningar på arbetsmarknaden Finansminister Anders Borg 4 juli 2012 Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

Infrastrukturskulden hur finansierar vi den?

Infrastrukturskulden hur finansierar vi den? JANUARI 2015 Infrastrukturskulden hur finansierar vi den? LARS-JOHAN BLOM SVERIGES BYGGINDUSTRIER Infrastrukturskulden Sverige har en infrastrukturskuld på 300 Mdr kr. Hälften eller 150 Mdr kr är relaterat

Läs mer

Investera för framtiden Budgetpropositionen för 2013

Investera för framtiden Budgetpropositionen för 2013 Investera för framtiden Budgetpropositionen för 2013 Statssekreterare Hans Lindblad Det ekonomiska läget Fortsatt bekymmersamt läge i Europa ECB tillför likviditet Frånvaro av tydliga långsiktiga lösningar

Läs mer

Svensk finanspolitik 2013

Svensk finanspolitik 2013 Svensk finanspolitik 2013 Finanspolitiska rådets rapport Pressträff 15 maj, 2013 Rådets uppgift Rådets uppgift är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och i den ekonomiska politik

Läs mer

SVEKET. - så slår höjda arbetsgivaravgifter mot unga

SVEKET. - så slår höjda arbetsgivaravgifter mot unga SVEKET - så slår höjda arbetsgivaravgifter mot unga Inledning Samtliga oppositionspartier i Sveriges riksdag vill höja arbetsgivaravgifterna för unga. Givet dagens opinionsläge finns det därför en uppenbar

Läs mer

Q3 2009. Manpower Arbetsmarknadsbarometer Sverige. En undersökningsrapport från Manpower

Q3 2009. Manpower Arbetsmarknadsbarometer Sverige. En undersökningsrapport från Manpower Q3 2 Manpower Arbetsmarknadsbarometer Sverige En undersökningsrapport från Manpower Manpower Arbetsmarknadsbarometer Sverige Innehåll Q3/ Sverige 4 Regionala jämförelser Branschjämförelser Globalt Internationella

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2011

Finländska dotterbolag utomlands 2011 Företag 2013 Finländska dotterbolag utomlands 2011 Finländska företag utomlands: drygt 4 600 dotterbolag i 119 länder år 2011 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 Sverige byggs starkt genom fler i arbete. När fler arbetar kan vi fortsätta lägga grund för och värna allt det

Läs mer

Den nationella innovationsstrategin

Den nationella innovationsstrategin Den nationella innovationsstrategin Sveriges innovationskraft 22 maj 2013 Håkan Ekengren Statssekreterare Global Competitiveness Report 2012-2013 Sverige i världen Global Global Entrepreneurship and Development

Läs mer

I.4 Faktorer som är avgörande för utjämningen

I.4 Faktorer som är avgörande för utjämningen Produktivitet, konkurrenskraft och ekonomisk utveckling Konkurrenskraftens utveckling ses ofta som ett av de viktigaste bevisen för politikens framgång eller misslyckande. I litteraturen kopplas begreppet

Läs mer

SAMORDNING ENLIGT INDUSTRIAVTALET

SAMORDNING ENLIGT INDUSTRIAVTALET 70 Löner, vinster och priser FÖRDJUPNING Diagram 146 BNP, sysselsättning och arbetsmarknadsgap Årlig procentuell förändring 6 6 4 2 0-2 -4-6 -8 95 97 99 01 Timlön i näringslivet Sysselsättning Arbetsmarknadsgap

Läs mer

Löner och arbetskraftskostnader i Sveriges konkurrentländer

Löner och arbetskraftskostnader i Sveriges konkurrentländer 1 Löner och arbetskraftskostnader i Sveriges konkurrentländer Av Bo Enegren Maj 2013 Tysk arbetsmarknad tillbaka efter finanskrisen Arbetsmarknaden i Tyskland fortsätter att hålla emot väl och under 2012

Läs mer

Kvartal 1 2006. Manpower Arbetsmarknadsbarometer. Manpower Employment Outlook Survey Sverige

Kvartal 1 2006. Manpower Arbetsmarknadsbarometer. Manpower Employment Outlook Survey Sverige Kvartal 1 26 Manpower Arbetsmarknadsbarometer Manpower Employment Outlook Survey Sverige Manpower Employment Outlook Survey Sverige Innehåll Sverige 3 Regionala jämförelser Branschjämförelser Globalt 8

Läs mer

Den nationella. och innovationsstrategin. Horisont 2020. de stärka varandra? 4 september 2013. Per Engström Lena Svendsen

Den nationella. och innovationsstrategin. Horisont 2020. de stärka varandra? 4 september 2013. Per Engström Lena Svendsen Den nationella innovationsstrategin Horisont 2020 och innovationsstrategin kan de stärka varandra? 4 september 2013 Per Engström Lena Svendsen Global Innovation Index 2013 Sverige i världen Global Competitiveness

Läs mer

Svensk finanspolitik 2015 Sammanfattning 1

Svensk finanspolitik 2015 Sammanfattning 1 Svensk finanspolitik 2015 Sammanfattning 1 Sammanfattning Huvuduppgiften för Finanspolitiska rådet är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och den ekonomiska politiken. De viktigaste

Läs mer

Hälsostatusen har förbättrats avsevärt i Europa, men fortfarande kvarstår stora skillnader

Hälsostatusen har förbättrats avsevärt i Europa, men fortfarande kvarstår stora skillnader Sammanfattning De senaste årtiondena har befolkningens hälsa i de europeiska länderna förbättrats avsevärt. Sedan 1980 har den förväntade livslängden vid födseln ökat med sex år samtidigt som den förtida

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

Stockholms besöksnäring. December 2014

Stockholms besöksnäring. December 2014 Stockholms besöksnäring. December 214 När 214 summeras överträffas års rekordsiffor för övernattningar på länets kommersiella boendeanläggningar varje månad. Drygt 11,8 miljoner övernattningar under 214

Läs mer

Q2 2007. Manpower Arbetsmarknadsbarometer Sverige. En undersökningsrapport från Manpower

Q2 2007. Manpower Arbetsmarknadsbarometer Sverige. En undersökningsrapport från Manpower Q2 27 Manpower Arbetsmarknadsbarometer Sverige En undersökningsrapport från Manpower Manpower, Box 1125, 111 81 Stockholm www.manpower.se 26, Manpower Inc. All rights reserved. Innehåll Q2/7 Sverige 4

Läs mer

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Sverige - en liten öppen ekonomi i en osäker omvärld Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och

Läs mer

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Rapport 2014:10 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt

Läs mer

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Analysavdelningen Marwin Nilsson 2011-03-07 Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Lågkonjunkturen drabbade männen hårdast Den globala recessionen som drabbade Sverige 2008 påverkade

Läs mer

Högskolelyft. Stefan Löfven och Magdalena Andersson 20 september 2013

Högskolelyft. Stefan Löfven och Magdalena Andersson 20 september 2013 Högskolelyft Stefan Löfven och Magdalena Andersson 20 september 2013 Innehåll Den högre utbildningens utveckling Högskolelyftets sex delar Ökad efterfrågan på högutbildade 2500000 Prognos: efterfrågan

Läs mer

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi Handelns betydelse för Sveriges ekonomi 2014 7% 6% 5% En halv miljon människor jobbar inom handeln 11 procent av alla sysselsatta i hela Sveriges ekonomi (privat och offentlig sektor) arbetar inom handeln

Läs mer

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010. Helena Svaleryd, 18 maj

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010. Helena Svaleryd, 18 maj Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010 Helena Svaleryd, 18 maj Bättre arbetsmarknadsutveckling än väntat Mindre fall i sysselsättningen än väntat pga Hög inhemsk efterfrågan Inga stora

Läs mer

EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR INFÖR HARPSUND (SISTA NATTEN MED GÄNGET) MAGDALENA ANDERSSON 22 AUGUSTI 2014

EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR INFÖR HARPSUND (SISTA NATTEN MED GÄNGET) MAGDALENA ANDERSSON 22 AUGUSTI 2014 EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR INFÖR HARPSUND (SISTA NATTEN MED GÄNGET) MAGDALENA ANDERSSON 22 AUGUSTI 2014 AGENDA Ekonomiska läget Offentliga finanser Inför Harpsund Tre frågor 8ll finansministern POSITIVA

Läs mer

Stockholms besöksnäring. September 2014

Stockholms besöksnäring. September 2014 Stockholms besöksnäring. September 214 Under september noterades 1,68 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var 95, eller 1 %, fler än under september 213, vilket i sin tur innebär

Läs mer

Resultattavla för innovationsunionen 2014

Resultattavla för innovationsunionen 2014 Resultattavla för innovationsunionen 2014 Innovationsunionens resultattavla för forskning och innovation Sammanfattning SV version Enterprise and Industry Sammanfattning Resultattavlan för innovationsunionen

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ekonomin växer när människor växer. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ekonomin växer när människor växer. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ekonomin växer när människor växer Version: Beslutad version Ekonomin växer när människor växer Vi socialdemokrater vill ha ett samhälle som ger välfärd och möjligheter åt alla.

Läs mer

BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 1980 till kv 3 2006 Procent

BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 1980 till kv 3 2006 Procent Bild 1 8 BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 198 till kv 3 26 Procent 6 4 2-2 2 21 22 23 24 25 26 Kvartal och säsongrensade värden uppräknat till årstakt Källa: EcoWin Bild

Läs mer

Sparsamma hushåll har skapat ett stort överskott i den svenska bytesbalansen

Sparsamma hushåll har skapat ett stort överskott i den svenska bytesbalansen Konjunkturläget mars 11 1 FÖRDJUPNING Sparsamma hushåll har skapat ett stort överskott i den svenska bytesbalansen På år har den svenska bytesbalansen gått från att visa ett underskott på nära miljarder

Läs mer

BNP kan tolkas på många olika sätt

BNP kan tolkas på många olika sätt Konjunkturläget augusti 2015 65 FÖRDJUPNING BNP kan tolkas på många olika sätt s BNP-tillväxt har varit högre än i många andra länder sedan finanskrisen, men det har inte resulterat i motsvarande ökning

Läs mer

TEMA UTBILDNING RAPPORT 2013:2. Den internationella undersökningen av vuxnas färdigheter

TEMA UTBILDNING RAPPORT 2013:2. Den internationella undersökningen av vuxnas färdigheter TEMA UTBILDNING RAPPORT 23:2 Den internationella undersökningen av vuxnas färdigheter Producent Producer SCB, enheten för utbildning och arbete Statistics Sweden, Education and jobs SE-7 89 Örebro +46

Läs mer

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie 2009 : 2 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie Byggindustrin är en konjunkturkänslig bransch som i högkonjunktur ofta drabbas av kapacitetsbegränsningar

Läs mer

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen Finansminister Magdalena Andersson Harpsund 21 augusti 2015 AGENDA Det ekonomiska läget Världen Sverige Inriktningen för politiken Sammanfattning

Läs mer

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid Business Arena 17 september 2015 Vice riksbankschef Martin Flodén Miljarder kronor Minusränta och tillgångsköp Mycket låg reporänta Köp av statsobligationer

Läs mer

Ekonomi. Makroekonomi. Makroekonomi. Plan för makroekonomi. Ekonomi hur man allokerar knappa resurser. Lär Lätt! Makroekonomi Kap 1-5, 7, 9

Ekonomi. Makroekonomi. Makroekonomi. Plan för makroekonomi. Ekonomi hur man allokerar knappa resurser. Lär Lätt! Makroekonomi Kap 1-5, 7, 9 Makroekonomi Lär Lätt! Makroekonomi Kap 1-5, 7, 9 Ekonomi Ekonomi hur man allokerar knappa resurser Mikroekonomi studerar individer och företag (enskilda individer) Makroekonomi studerar aggregerade variabler

Läs mer

Finanspolitiskt handlingsutrymme internationellt och i Sverige

Finanspolitiskt handlingsutrymme internationellt och i Sverige Finanspolitiskt handlingsutrymme internationellt och i Sverige Lars Calmfors Vårkonferensen, NHH, Bergen 1 juni 2010 Finanspolitiska rådet Myndighet som ska göra oberoende utvärdering av måluppfyllelsen

Läs mer

Arbetsmarknad i en globaliserad värld ARBETSMARKNAD I EN GLOBALISERAD VÄRLD

Arbetsmarknad i en globaliserad värld ARBETSMARKNAD I EN GLOBALISERAD VÄRLD Arbetsmarknad i en globaliserad värld ARBETSMARKNAD I EN GLOBALISERAD VÄRLD FAKTA: ILO Ett självständigt fackorgan inom FN. ILO:s mål är att främja social rättvisa och humana arbetsvillkor. Det sker bland

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014 Stockholms besöksnäring. Oktober 214 För första gången nådde antalet gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i över en miljon under oktober månad och redan under oktober har över 1 miljoner övernattningar

Läs mer

Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet?

Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet? Byggkonjunkturen 2015 Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet? FASADDAGEN, MALMÖ BÖRSHUS, 2015-02-05 Fredrik Isaksson Chefekonom Fasaddagen 2015 Makroekonomiska förutsättningar

Läs mer

Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling 2007-2012

Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling 2007-2012 Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling Introduktion och slutsatser Bakgrund Detta är en kartläggning av hur aktiebolagen i Uppsala län har utvecklats mellan

Läs mer

Sveriges bytesbalansöverskott. Martin Flodén Handelshögskolan i Stockholm 7 februari, 2006

Sveriges bytesbalansöverskott. Martin Flodén Handelshögskolan i Stockholm 7 februari, 2006 Sveriges bytesbalansöverskott Martin Flodén Handelshögskolan i Stockholm 7 februari, 2006 Sveriges bytesbalansöverskott Inledning och bakgrund - Data - Global obalans? Orsaker till bytesbalansöverskott

Läs mer

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Ann-Katrin Berglund, WSP Analys & Strategi Vid nordisk konferens i Göteborg 15-16 mars 2012 WSP och Ann-Katrin WSP är ett globalt analys- och teknikföretag

Läs mer

Ska vi oroas av hushållens skulder?

Ska vi oroas av hushållens skulder? Disponibelinkomsterna har ökat snabbare än bostadspriserna sedan finanskrisen 31 procent (inkomster) jämfört med 22 procent (priser) 12 Disponibel inkomst i relation till bostadspriser 11 Index 237:3=1

Läs mer

Varför växer bemanningsföretagen?

Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Ekonomin globaliseras, industrin rationaliseras och kompetenskraven på den moderna arbetsmarknaden ökar. I Sverige är det fortfarande

Läs mer

Stabilitet ger trygghet

Stabilitet ger trygghet Stabilitet ger trygghet Finansmarknadsminister Peter Norman Finansliv den 13 mars 2013 - Subprime sector kollapsar i USA - Global kreditåtstramning börjar - Am staten tar över Fannie Mae & Freddie Mac

Läs mer

Fondsparandet i Europa och Sverige

Fondsparandet i Europa och Sverige Fondsparandet i Europa Fondbolagens Förening 8124 Fondsparandet i Europa och Sverige Nyligen publicerade EFAMA (European Fund and Asset Management Association) Fact Book 28 som innehåller en sammanställning

Läs mer

Europeiskt pensionärsindex. Ranking av pensionärers levnadsförhållanden

Europeiskt pensionärsindex. Ranking av pensionärers levnadsförhållanden Europeiskt pensionärsindex Ranking av pensionärers levnadsförhållanden Innehåll: Inledning... 2 Förväntad levnadsålder... 3 Dåliga levnadsförhållanden... 4 Fysiska behov... 5 Hälsoproblem på grund av otillräcklig

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2013

Finländska dotterbolag utomlands 2013 Företag 2015 Finländska dotterbolag utomlands 2013 Finländska företag utomlands: nästan 4800 dotterbolag i 125 länder år 2013 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

Konjunkturutsikterna 2011

Konjunkturutsikterna 2011 1 Konjunkturutsikterna 2011 Det går bra i vår omgivning. Hänger Åland med? Richard Palmer, ÅSUB Fortsatt återhämtning i världsekonomin men med inslag av starka orosmoment Världsekonomin växer men lider

Läs mer

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv Jörgen Kennemar Efter vinter kommer våren... 2 Globala tillväxten en återhämtning har inletts med Asien i spetsen 3 Den globala finanskrisen är

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling 2012-06-02 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling Sambandet

Läs mer

Vilka är likheterna och skillnaderna mellan de nordiska EU-ekonomierna?

Vilka är likheterna och skillnaderna mellan de nordiska EU-ekonomierna? Vilka är likheterna och skillnaderna mellan de nordiska EU-ekonomierna? Erkki Liikanen Åland 27.6.27 SUOMEN PANKKI FINLANDS BANK BANK OF FINLAND 1 Penningpolitik De nordiska EU-länderna har olika penningpolitik

Läs mer

Vallöfte: 90-dagarsgaranti för alla unga

Vallöfte: 90-dagarsgaranti för alla unga Stockholm 2014-08-26 Vallöfte: 90-dagarsgaranti för alla unga Socialdemokraterna presenterar idag ett viktigt vallöfte: Vid regeringsskifte kommer en 90-dagarsgaranti för alla unga att införas. Genomförandet

Läs mer

BAROMETERN STOCKHOLMS

BAROMETERN STOCKHOLMS STOCKHOLMS BAROMETERN FJÄRDE KVARTALET 14, 15-2-1. En rapport från Stockholms Handelskammare Byggindustrin väntas nyanställa kraftfullt under första kvartalet 15. Jobbtillväxten har varit god även fjärde

Läs mer

Reseströmmar en översikt 2000 2012

Reseströmmar en översikt 2000 2012 Reseströmmar en översikt 2000 2012 Innehållsförteckning 15 Sammanfattning 16 Inledning 18 Utländska gästnätter på hotell i Sverige 12 Samband mellan utrikeshandel och gästnätter 16 Samband mellan växelkursens

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Arbetsförmedlingen förmedlar få jobb. Stefan Fölster och Malin Sahlén Maj 2010

Arbetsförmedlingen förmedlar få jobb. Stefan Fölster och Malin Sahlén Maj 2010 Arbetsförmedlingen förmedlar få jobb Stefan Fölster och Malin Sahlén Maj 2010 Sammanfattning 2 Sammanfattning År 2006 publicerade Riksrevisionen en granskning av Arbetsförmedlingen (Den offentliga arbetsförmedlingen

Läs mer

Q2 2012. Manpower Arbetsmarknadsbarometer. Sverige

Q2 2012. Manpower Arbetsmarknadsbarometer. Sverige Q2 212 Manpower Arbetsmarknadsbarometer Sverige Manpower Arbetsmarknadsbarometer Sverige Innehåll Q2/12 Sverige 4 Regionala jämförelser Branschjämförelser Globalt 12 Internationella jämförelser Nord-

Läs mer

Ett 7-punktsprogram om arbetslöshetsproblemet i Sverige

Ett 7-punktsprogram om arbetslöshetsproblemet i Sverige Varselportalen 2013-03-09, RW Ett 7-punktsprogram om arbetslöshetsproblemet i Sverige Historiskt har vi haft perioder av låga arbetslöshetstal i Sverige: Tidigt 70-tal; 2-3 % arbetslöshet 1975-1980; 2-3%

Läs mer

Befolkningens utbildningsnivå och ekonomiska satsningar inom OECD

Befolkningens utbildningsnivå och ekonomiska satsningar inom OECD Befolkningens utbildningsnivå och ekonomiska satsningar inom OECD Eftergymnasial utbildning i ett internationellt perspektiv en jämförelse baserad på Education at a Glance RAPPORT 2015:2 Rapport 2015:2

Läs mer

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa Privatpersoners användning av datorer och Internet - i Sverige och övriga Europa Undersökningen Görs årligen sedan år Omfattar personer i åldern - år ( och - år) Data samlas in i telefonintervjuer som

Läs mer

Hjälp att rekrytera i EU

Hjälp att rekrytera i EU Hjälp att rekrytera i EU Sysselsättning & Europeiska socialfonden Sysselsättning socialpolitik Europeiska kommissionen 1 Eures: Hjälp att rekrytera i EU Vill ditt företag bygga upp en mångkulturell, flerspråkig

Läs mer

De äldre på arbetsmarknaden i Sverige. En rapport till Finanspolitiska Rådet

De äldre på arbetsmarknaden i Sverige. En rapport till Finanspolitiska Rådet De äldre på arbetsmarknaden i Sverige En rapport till Finanspolitiska Rådet Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet 1. Den demografiska utvecklingen

Läs mer

Inkomstpolitiskt program

Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiska programmet / 2008-11-23/25 1 Inledning Löneskillnader påverkar inkomstfördelningen och därmed också fördelning av möjligheter till konsumtion. Till detta kommer

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

Utsläppsrättspris på Nord Pool

Utsläppsrättspris på Nord Pool Kyotoprotokollet I enlighet med Kyotoprotokollet ska EU minska sina utsläpp med 8% från 1990 till perioden 2008-2012. I enlighet med EU:s sk bördefördelning har Sverige fått möjlighet att öka sina utsläpp

Läs mer

Lyckat eller misslyckat it-projekt, det är frågan.

Lyckat eller misslyckat it-projekt, det är frågan. Lyckat eller misslyckat it-projekt, det är frågan. En kartläggning av svenska it-projekt April 2007 Projectplace International AB www.projektplatsen.se Innehållsförteckning FÖRORD...3 SAMMANFATTNING...

Läs mer

Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning

Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning Svenska Handelskammarförbundets analys 2009 mars Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning På kort sikt kommer 28 procent av företagen att behöva göra sig av med kritisk kompetens som behövs

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Ekonomiska analyser. Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser

Ekonomiska analyser. Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser Ekonomiska analyser Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser Sedan 2004 har hälso- och sjukvårdens andel av BNP ökat med 0,5 procentenheter medan socialtjänstens andel ökat med 0,2 procentenheter.

Läs mer

Education at a Glance: OECD Indicators - 2006 Edition. Utbildningsöversikt OECD-indikatorer 2006 års utgåva

Education at a Glance: OECD Indicators - 2006 Edition. Utbildningsöversikt OECD-indikatorer 2006 års utgåva Education at a Glance: OECD Indicators - 2006 Edition Summary in Swedish Utbildningsöversikt OECD-indikatorer 2006 års utgåva Sammanfattning på svenska OECD:s utbildningsöversikt Education at a Glance

Läs mer

INDUSTRINS ARBETSKRAFTS- KOSTNADER INTERNATIONELLT

INDUSTRINS ARBETSKRAFTS- KOSTNADER INTERNATIONELLT INDUSTRINS ARBETSKRAFTS- KOSTNADER INTERNATIONELLT Teknikföretagens analys 2015 KREATIVITETEN ÄR SVERIGES STYRKA FÖRORD Vid beslut om var i världen produktion ska ske är arbetskraftskostnaderna en viktig

Läs mer

Ekonomiska och sociala drivkrafter i vattendistrikten fram till år 2021

Ekonomiska och sociala drivkrafter i vattendistrikten fram till år 2021 Ekonomiska och sociala drivkrafter i vattendistrikten fram till år 2021 Kompletterad med branschspecifika kommentarer Uppdragsnummer 1178014000 Uppdrag Del av arbetet med att nå god status för alla vattenförekomster

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

FINLÄNDSKA PORTFÖLJINVESTERINGAR I UTLANDET 31.12.2003. Tyskland, Frankrike och Sverige viktigaste mottagarländer

FINLÄNDSKA PORTFÖLJINVESTERINGAR I UTLANDET 31.12.2003. Tyskland, Frankrike och Sverige viktigaste mottagarländer MEDDELANDE 27.5.24 FINLÄNDSKA PORTFÖLJINVESTERINGAR I UTLANDET 31.12.23 Finlands Bank samlar in data om finländska portföljinvesteringar 1 i utlandet för betalningsbalansstatistiken. Marknadsvärdet av

Läs mer

Almedalsveckan 2010. Snabba fakta om aktuella ämnen under Almedalsveckan 2010

Almedalsveckan 2010. Snabba fakta om aktuella ämnen under Almedalsveckan 2010 Almedalsveckan 2010 Snabba fakta om aktuella ämnen under Almedalsveckan 2010 Innehåll: Hur går det med jobben? 2 Ungdomsarbetslösheten 4 Företag inom välfärdssektorn 5 Europas skuldkris 6 EKONOMI FÖRMEDLAR

Läs mer