Yttrande på remiss angående Landsbygdsprogram för Motala kommun, remissversion 2, diarienummer: 06/KS0389

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Yttrande på remiss angående Landsbygdsprogram för Motala kommun, remissversion 2, diarienummer: 06/KS0389"

Transkript

1 Motala Till: Motala kommun MOTALA KOMMUN Kommunstyrelsen Kommunledningskontoret Att: Carin Elf Personalntmnden Motala flfi iuuu AI «, -UD- u t Från: Diarienr..,,,.,,. Folkpartiet liberalerna Hancllinqsnr. Dynamovägen6 : Motala bes.ut.,....,., Yttrande på remiss angående Landsbygdsprogram för Motala kommun, remissversion 2, diarienummer: 06/KS0389 Folkpartiet liberalerna i Motala får härmed avge sitt yttrande, som har utarbetats av Jan Fallsvik i samråd med vår landsbygdsgrupp. Vi har utgått från den utsända texten och i den gjort förslag på tillägg och strykningar. Mycket av våra synpunkter känns igen från remissomgång l. Vi har dock utvecklat tankegångarna när det gäller landsbygdens infrastruktur. Kjell Fjjmsson Gruppledare Folkpartiet liberalerna Motala

2 Motala kommuns landsbygd - utgångsläge Vad är landsbygd? Det finns flera olika definitioner av vad som är landsbygd och med variationer som "tätortsnära landsbygd", "glesbygd" etc. Det finns också minst en definition av vad som, i statistiken, ska ses som tätorter - det ska vara minst 200 invånare och max 200 meter mellan husen. Inom ramen for det nya Leaderprogrammet avser länsstyrelsen att tillämpa den begränsning som säger att landsbygden består av alla mindre tätorter upp till invånare och landsbygden däromkring. För Motala kommuns del skulle detta innebära att hela området utanför Motala tätort skulle omfattas. I det här programmet har vi valt Leaderdefinitionen dvs landsbygden i Motala kommun består av kommunens tätorter med < invånare och landsbygden däromkring, med andra ord allt utom Motala tätort. Allmänt Av Motala kommuns invånare bor drygt en fjärdedel (29%) på landsbygden, d.v.s. utanför Motala stad. Den norra delen av kommunen är glest befolkad, genomsnittligt bara 6 invånare per kvadratkilometer. Slättbygden i söder med en tredjedel så stor areal har fler invånare, i genomsnitt 20 inv/ km 2. De naturgivna förutsättningarna har självfallet format levnadsbetingelserna och kulturlandskapets och bebyggelsens framväxt: bruken i gränstrakterna mot Bergslagen, kyrkbyar som samlingspunkter i jordbrukslandskapet, säterier och större gårdar i de bördiga trakterna och stationssamhällen där järnvägen drogs fram under talet. Landsbygden i tätortens närhet På landsbygden runt de större tätorterna är de boendes villkor i stort de samma som för städernas invånare. Oftast är det stadens arbetstillfällen och service man anlitar. Många gånger har man sökt sig till landet för boendemiljön. I storstadsområdena kan man se en tendens till utflyttning till den närbelägna landsbygden. Vi kan se samma tendens i Östergötland, om än inte lika starkt, i Linköpings och Norrköpings närhet. Dessa landsbygdsområden har stora möjligheter att utvecklas spontant. Det finns anledning att anta att sökandet efter goda boendemiljöer kommer att fa allt fler att söka sig hit. Ett val av tilltalande boende med samtidig närhet till många arbetstillfällen gör denna del av landsbygden till en viktig tillgång för kommunen och regionen - den bidrar i hög grad till regionens attraktivitet. Samtidigt ökar givetvis kraven på kollektiv trafikförsörjning och kommunal service - främst barnomsorg och skola där närhet känns särskilt viktig. När det gäller kommersiell service kommer de boende i dessa områden att i allt väsentligt nyttja den service som finns i stadea-städerna Motala, Vadstena och Linköping - naturligt eftersom man i de allra flesta fall kommer att pendla in till stadefl-dessa städer för det dagliga arbetetv - men även till övriga tätorter. Borensberg Borensberg är efter Motala den största tätorten i kommunen. Genom sitt sjönära läge utmed kanalstråket och pendlingsavstånd från både Motala och Linköping har Borensberg en särställning bland kommunens mindre orter. Det är en tätort som växer (2 791 inv. 31/12-06) och som har förutsättningar att fortsätta utvecklas under de kommande åren. Orten har ett relativt stort serviceutbud och även ett lokalt näringsliv. Borensberg är en pendlingsort men har också ett eget, varierat utbud av arbetstillfällen. En majoritet av arbetsplatserna finns inom sektorn vård, skola och

3 omsorg, men orten hyser också tillverkningsindustri och mindre verkstäder. Ledig mark finns för nyetablering av verksamheter. Viktigast för framtiden är, förutom att nya områden för bebyggelse planläggs, att kollektivtrafik med hög standard för pendling erbjuds, samt att befintligt utbud av kommunal och kommersiell service, exempelvis bensinstationer, och annat utbud bibehålls eller byggs ut. Kommunens övriga landsbygd I kommunens aeffa-nordligaste del i gränstraktenia mot Närke finns större områden med låg folktäthet. Dessa har fått känna av en påtaglig befolkningsminskning under lång tid, vilket i sin tur inneburit försämringar i service genom att underlaget blivit otillräckligt. Mot bakgrund av de relativt stora avstånden till större tätorter och regionens centrala delar är det inte realistiskt att räkna med att dessa områden i någon större utsträckning ska bli attraktiva för pendlare som arbetar i de större städerna eller på någon av de andra större orterna i regionens centrala delar. Stora delar av dessa landsbygdsområden är värdefulla för rekreation och naturupplevelser. Upplevelseturismen öppnar möjligheter av skiftande slag, från äventyrsanläggningar till gårdsbutiker och vandrarhem. Därmed är de en värdefull tillgång för östgötarna och bidrar starkt till regionens attraktivitet. En förutsättning för att dessa områden även i framtiden ska vara tilltalande är att det finns en bofast befolkning. Det innebär att det, vid sidan av jord- och skogsbruket, också måste finnas företag som ger arbetstillfällen och service till de bofasta och besökare. Infrastrukturen med läns- och riksväg till Linköping, Mjölby och Motala gör området intressant för pendlare som vill bo naturnära men ändå slippa långa resor till arbete, studier och övrig service. Denna landsbygd bidrar för sin del till kommunens ökade invånarantal genom just dessa faktorer och gör Motala kommun till ett intressant alternativ för boende vad gäller arbetskraften i Linköping. Landsbygdsområdet mellan Motala. Karlsbv Tjällmo och Borensberg utgör en mellanbygd med såväl skogs- och lantbruk med stort utbud av möjligheter till rekreation och naturupplevelser. Söder om Göta kanal präglas landsbygden av slättlandet med jordbruksbygd. Här finns visserligen inte riktigt samma bredd vad gäller rekreation och naturupplevelser som i nom men-båda dessa landsbygdsområden är intressanta för pendlare som vill bo naturnära men ändå slippa långa resor till arbete, studier och övrig service på grund av infrastrukturen med läns- och riksväg till Linköping, Mjölby och Motala. Båda dessa landsbygdsområden i Kommuftefts-kommunensödra lands bygd bidrar för sin del till kommunens ökade invånarantal genom just dessa faktorer och gör Motala kommun till ett intressant alternativ for boende vad gäller arbetskraften i Linköping. Landsbygdens infrastruktur Vägar Liksom i staden är det viktigt att kommunikationerna på landsbygden fungerar bra. Såväl landsbygdsbefolkningen som landsbygdens företag, företrädelseyis småföretag och lantbruk, har behov av goda förbindelser. TillgånRen till vägar samt deras standard är viktig för att landsbygden skall leva och vidareutvecklas. Tillgången beskrivs av vägnätets täthet och standarden av vägens beläggningstyp och geometri. Östergötland har en hög andel allmänna grusvägar på landsbygden. I norra delen av Motala kommun är det allmänna värnätet glest samtidigt som de få vägar som finns har låg standard.

4 Långa sträckor utgörs av grusvägar. Vid en jämförelse mellan de allmänna vägnäten norr respektive söder om Boren framgår att vägnätet i söder är betydligt tätare än i norr vilket speglar befolkningstätheten. I söder är dock de flesta vägar i det täta vägnätet asfalterade, medan i norr är enbart ca hälften av vägarna asfalterade trots det betydligt glesare vägnätet. Detta är otillfredsställande. I trakterna norr om Boren där det allmänna vägnätet är glest, är det viktigt att de få allmänna vägar som finns håller god standard med asfalterad körbana. Vidare måste lokalbefolkningen i ökad utsträckning använda enskilda vägar, som kan bli långa där det är ett glest vägnät. Enskilda vägar har regelmässigt låg standard, och standarden varierar dessutom sinsemellan på grund av att inte alla vägtoreningar kan få driftsbidrag. För att fa driftsbidrag krävs bland annat att vägen hålls öppen för all trafik, vilket en enskild delägare i vägföreningen kan emotsätta sig, l dessa fall förvägras hela vägforeningen driftsbidrag. Det är viktigt att det återinforda kommunala bidraget till de ca 100 vägsamfälligheterna i kommunen behålls. Inte minst eftersom de trafikeras av skolskjutsar och kommunala fordon såsom renhållningsfordon mm. Tätortsbefolkningen kan med gott samvete trafikera det enskilda vägnätet, då man genom det kommunala bidraget bidrar med att finansiera skötsel och underhåll. Det är viktigt att Motala kommun tillsammans med andra kommuner med dålig vägstandard argumenterar för att Vägverket skall få resurser för att rusta upp de mindre allmänna vägarna i kommundelar med låg vägtäthet. Trafiksäkerheten på landsbygdsvägnätet bör förbättras. Exempelvis finns inte vägbelysning längs riksväg 34 genom tätorterna Brånshult och Ruda. Vägbelysning bör finnas och hastighetsbegränsning bör inforas där allmänna vägar passerar tätbebyggelse och gårdssamlingar. Höga häckar och skymmande buskage bör tuktas i kurvor och korsningar, l dessa frågor bör kommunen påtala detta för Vägverket, så att trafiksäkerheten höjs. Kommunen bör påtala tor vägverket behovet av särskilda cykelbanor längs de högtrafikerade riksvägarna for att öka trafiksäkerheten för de oskyddade trafikanterna. De skyltade cykellederna bör i vissa fall läggas genom mer natursköna områden jämfört med fallet nu. T ex söder om Boren bör det enskilda vägnätet utnyttjas, liksom norr om Motala via Karlsby, De Geersfors och Degerön. Detta bör inte möta något hinder där de enskilda vägarna får kommunalt bidrag. När det gäller cykelvägen längs riksväg 50 norr om Motala skulle man kunna titta på en alternativ sträckning närmare eller längs med Vättern for att öka attraktiviteten. Telefon, mobiltelefon och bredband Det fasta telenätet, mobiltelefontäckning och tillgången till bredband är väsentligt dels för de boende på landsbygden, dels för att lantbruk och företag på landet skall kunna kommunicera och utvecklas i dagens samhälle. Av trygghetsskäl måste man kunna lita på att inan skall kunna komma i kontakt med ambulans och brandkår. Tillgång till bredband ger även nya tekniska möjlighet för personlarm m.m. Detta möjliggör att vårdgivande personal lättare kan ombesörja säkerhet och tillstånd för äldre personer, som därmed kan bo kvar längre i den egna bostaden om de så önskar. Detta ger även ett något mindre behov av äldreboenden. Bredbandstäckningen är inte fullständig (2007=99.5 %) inom kommunens landsbygd och måste byggas ut helt samt vidareutvecklas så att fullvärdig bredbandskapacitet kan erhållas for samtliga kommuninnevånare och fö-

5 retag som så önskar. Det fasta telenätet är en forutsättning for bredbandanslutning med s.k. ADSL-teknik Postgång Även landsbygdsbefolkning samt lantbruk och småföretag på landet måste ha god postservice. Post måste delas ut dagligen på samtliga lantbrevbärarlinjer. I samband med att posten bytte postlådetyp drogs många postlådor på landsbygden in, trots att dessa platser passeras av lantbrevbärarlinjer. Dessa postlådor bör åter bli uppsatta. Befolkning I de följande avsnitten presenteras statistik som beskriver läget på landsbygden i Motala kommun utifrån några olika aspekter. För att kunna göra det måste en definition av landsbygden fastställas. För presentation av det statistiska materialet används definitionen att landsbygd är all yta i Östergötland som ligger utanför tätorter med minst invånare. Nedan listas kommunens tätorter som har mer än 200 invånare Av kommunens totala befolkning bodde 83,7% i dessa tätorter år ,1% i Motala, 6,5% i Borensberg och 2,1% bodde i småorter såsom Degerön och Varv. På landsbygden, utanför både tätort och småort bodde 14% av kommuninvånarna. (Källa: SCB). Mer befolkningsstatistik för bl a Motala kommuns landsbygd redovisas i Östsams regionala utvecklingsprogram för utveckling av Östergötlands landsbygd Folkmängd tätorter Motala kommun Tjällmo Fornåsa Nykyrka österstad Fågelsta Klockrike Godegård Borensberg Summa små tätorter Övr landsbygd Motala tätort Hela kommunen I diagrammet nedan redovisas befolkningsutvecklingen för kommunens tätorter med invånare. JKurvornatJFi] visar på en viss stagnation för tätorterna i kommunens norra delar medan tätorterna på det södra slättlandet utmed länsväg 1050 till Linköping har en mer gynnsam utveckling. Observera att tätortsmätning endast görs vart femte år. 1 Med tätort avses sammanhängande bebyggelse med normalt högst 200 m mellan husen, och med minst 200 invånare. Den första tätortsavgränsningen på kartor i Sverige avser förhållandena Därefter har avgränsningar skett i stort sett vart femte år. År 2000 fanns det l 936 tätorter. De hade en areal på km2, vilket motsvarade 1,3 procent av rikets landareal personer bodde i tätorterna. Detta motsvarade 84 procent av totalbefolkningen. Resultaten redovisas i Statistiskt meddelande Ml

6 FdkmänuiJ i (atoncrnn 1 ( M5. 20(10 och 2005 Tjätln» Fornasa Nykyrka öslerstacl Kgelsta (Ckxtrifcc Borensbsrg Övr landsb>gd Jordbruk etc Avseende jordbruksstatistik för kommunen redovisas detta i bilaga till detta program Sysselsättning I Motala kommun bor 2005 ca förvärvsarbetande av dessa bor på landsbygden och 25 procent har även sin arbetsplats där. Mellan landsbygden och tätorterna finns relativt stora skillnader i sysselsättningsstrukturen. På landsbygden sysselsätter jordbrukssektorn, industrisektorn och byggsektorn tillsammans nästan hälften av de sysselsatta, jämfört med 1/4 i tätorterna. Näringsgrenar som är svaga på landsbygden i förhållande till i tätorterna är handel och kommunikationer, finansiell verksamhet och företagstjänster samt offentlig förvaltning. I det kommunala perspektivet är det givetvis både positivt och angeläget att företagandet på landsbygden kan utvecklas i nya former, som komplement till de traditionella näringarna och arbetspendling till tätorter i och utanför regionen. Att kunskap och engagemang finns i bygderna har de senaste årens lokala projekt i bland annat Godegård, Tjallmo och Klockrike varit goda exempel på. En viktig insats från kommunens sida är, att i planeringsfrågor som rör landsbygden och dess mindre tätorter, vara lyhörd för den lokala kunskapen och utveckla engagerande samrådsformer med utvecklingsgrupper, hembygdsföreningar, bygderåd och byalag m fl. Pendling Pendlingen mellan landsbygden och Motala tätort är relativt stor. l 787 personer ( 31 % av den förvärvsarbetande landsbygdsbefolkningen) pendlar från landsbygden till ^ätorten [jf2], och 502 personer pendlar i motsatt riktning. Pendlarna från landsbygden utgör ca 10 % av arbetskraften i tätorten. På landsbygden pendlar rnånga även till andra orten exempelvis Linköping, Finspång, Mjölby och Vadstena. Kommunen måste fortsätta att arbeta för att de personförande tågen åter stannar i Godegård och Fågelsta. Godegård bör prioriteras, så att tågstopp etableras på den enkelspåriga sträckan, så snart som möjligt. Frågan om pendeltågsstopp i Fågelsta bör drivas av kommunen, så snart som den planerade pendeltågssatsningen mellan Motala och Norrköping är i drift och långsiktigt säkerställd. När tågstopp vid dessa båda orter kommer till stånd, bidrar kommu-

7 nen till en bättre miljö, de berörda orterna blir attraktivare pendlingsorter och vi iår en rundare kommunen tidsmässigt, framförallt när Godegård får sitt tågstopp. Landsbygdens styrkor och svagheter - SWOT Mot bakgrund av beskrivningen ovan kan en s k SWOT-analys göras för att lyfta fram de negativa respektive positiva faktorer som präglar landsbygden i Motala kommun och som ger förutsättningarna för den vidare utvecklingen av densamma. Analysen består av fyra delar: Styrkor Svagheter Möjligheter Hot Styrkor De främsta faktorerna här består av den boendemiljö och rekreationsmiljö som kommunens landsbygd erbjuder i kombination med överkomligt avstånd till närmsta större tätort med service. Kommunikationerna är också relativt väl utbyggda även om en del återstår att göra. Inom kommunen finns också några utvecklingsgrupper/byalag som har goda resurser i form av kompetens, energi och drivkraft. Borensberg är som mindre tätort en dynamisk "motor" för kommunens norra och östra landsbygd med tillgång till de mesta i serviceväg. Bredbandstäckningen är relativt god (2007~99,5 %) inom kommunens glesbygd mön kan kapacitetsmässigt givetvis vidareut vecklas. Svagheter Ett ständigt grundproblem för landsbygden är den spridda bebyggelsen som kan, utifrån ett strikt rationellt perspektiv, innebära ökade kostnader för kollektivtrafik och annan offentligt finansierad service. Kommunikationerna är också relativt dåligt utbyggda och mycket återstår att göra särskilt inom de norra 3 /t-delen av kommunen. Många områden saknar aktiva utvecklingsgrupper som driver opinionsbildning och kreativa framtidslösningar för bygden. Landsbygdsföretag lider ofta av problem med transporter och logistik liksom även befolkningen av bristfällig kollektivtrafik. Kommunens landsbygd lider inte sällan också av driftstörningar i el- och telefonnät. Mobiltelefonnätet har också otillräcklig täckning på flera ställen på kommunens landsbygd. Den blygsamma tillgången på hyresbostäder på landsbygden är också en svaghet och hinder för många grupper att välja denna del av kommunen för sitt boende. Flera områden har bristande underlag för kollektivtrafiken som orsakar svårigheter för pendlingen även över länsgräns. Möjligheter Föreningslivet på kommunens landsbygd är generellt mycket aktivt och en hel del synliga bevis på detta finns bl a i det arbete som hembygdsföreningar, byalag och utvecklingsgrupper utför. Inom ramen för det nya Leaderprogrammet har nu formerats två Leaderområden som bl a omfattar Motala kommuns landsbygd där bl.a. ett flertal utvecklingsgrupper från kommunens södra delar aktivt deltar. Ett gemensamt samarbetsorgan för samtliga kommunens utvecklingsgrupper (kommunbygderåd) har också bildats. Den s.k. Bygdepengen till föreningsarbete och projekt på landsbygden kan ytterligare spridas och utvecklas bland aktiva föreningar i kommunen liksom samverkan mellan olika parter på landsbygden, idrottsföreningar, byalag, kyrkan m fl. Företags-

8 stöd till bland annat s.k. mikroföretag på landsbygden har också fatt en generösare omfattning i regeringens landsbygdsprogram. Motala kommun har också en viktig roll och möjlighet när det gäller arbetsmarknaden på landsbygden. Här finns t ex möjligheter att ytterligare skapa arbetstillfällen (t ex fler heltidstjänster) inom den offentliga sektorn liksom att dela upp större upphandlingar och lägga ut mer av verksamheten på entreprenad på landsbygden för att ge möjligheter för lokala foretag att blomstra. Vindkraft och produktion av alternativa bränslen är likaså verksamheter med goda förutsättningar på kommunens landsbygd. Lantbruk med gödselhantering kan kopplas till ett gemensamt markförlagt rörsystem, l detta kan den gas som varje enskild gård producerar, av gödsel i egen rötgasanläggning. transporteras till en uppgraderingsanläggning. Till systemet kan även den recent bildade metangasen på Östgötaslätten ledas. Den insamlade metangasen renas så att den går att köra bil på. Via ytterligare ett rörsystem leds den renade gasen till tankställen. På detta vis minskas utsläpp av växthusgasen metan samtidigt som en större andel av fordonsparken far ett miljövänligt bränsle och lantbruken får ytterligare en inkomstkälla. Ett gemensamt rörsystem kan byggas upp i hela länet i samarbete mellan kommunerna. Kommunen kommer också att fortsätta stötta turist- och besöksnäringen på landsbygden via t ex samordning, samarbete och administrativt stöd. Inom kommunen finns också ett antal lokala matproducenter och företag inom besöksnäringen som redan idag gör en stor insats genom samarbete och stöttning i lokala nätverk. Hot Hotbilden för kommunens landsbygd ligger i befolkningsminskningen inom de norra ytterområdena och det vikande underlaget för kommersiell service. Vad gäller fktffa-den nordligaste delen av landsbygden kommunen minskar underlaget beroende på både färre boende och den ökade pendlingen där man i större utsträckning väljer kommersiell service i tätorten där man arbetar. När det gäller kommunens övriga landsbygd är orsaken främst ökad pendling. Generellt kan också konstateras att de större kommersiella serviceföretagen i takt med ökad konkurrens och rationaliseringskrav ofta låter sin representation på landsbygden stryka på foten till förmån för lönsammare enheter i tätorternas handelscentra. I takt med att bostadsmarknaden sannolikt mattas och fallande marknadsvärde blir det också mindre attraktivt med nybyggnation på landsbygden. Många företagare på landsbygden upplever också att tillstånd och lagar många gånger inte är anpassade för landsbygden och småföretagande. Aktörerna och deras roller I Östsams förslag till regionalt insatsprogram (RUP) för utveckling av Östergötlands landsbygd redogörs för de aktörer på nationell, regional och lokal nivå som påverkar landsbygdsutvecklingen i bl a Motala kommun. Mål för utveckling av Motala kommuns landsbygd Landsbygdens särskilda förutsättningar handlar ofta om ett, i förhållande till de större städerna, perifert läge med långa reseavstånd till vissa "stadsfunktioner" och ibland om ett litet lokalt befolkningsunderlag som gör att servicestrukturen sviktar eller ett ensidigt lokalt näringsliv som erbjuder få alternativ. I en del avseenden gör landsbygdens särskilda förutsättningar att det krävs

9 andra arbetssätt eller särskilda insatser för att de generella intentionerna ska kunna förverkligas. När vi i det här programmet talar om landsbygdsutveckling avser vi i första hand åtgärder för att utveckla goda förutsättningar för boende, företagande och arbete i kommunens landsbygdsområden. Den primära "målgruppen" är således landsbygdens fastboende befolkning. Det är dock viktigt att notera att landsbygden är en tillgång för hela kommunen. Kommunens landsbygd betyder mycket för alla invånare vad gäller upplevelser och rekreation och bidrar därför till möjligheterna att skapa en god livskvalitet. Åtgärder under programperioden Boende Allmänt Kommunens landsbygd är variationsrik och erbjuder individuella valmöjligheter. När det gäller t.ex. äldreomsorgen finns givetvis ett starkt värde i att detta boende kan erbjudas landsbygdsbefolkningen i nära anslutning till sin tidigare boplats och till en likvärdig kvalitet som i tätorten. Som ett led i att tillförsäkra landsbygdsbefolkningen detta avser kommunen att verka för en utveckling av alternativa driftsformer för offentlig verksamhet som t ex kooperativ. Kommunens vägstandard har också en direkt påverkan på hemtjänstens kvalitet på landsbygden. Kommunen måste verka för att de glesa allmänna vägarna främst inom den norra delen av kommunen som idag består av grusvägar far asfaltbeläggning. I detta sammanhang spelar givetvis det återinförda kommunala bidraget till landsbygdens vägsamfalligheter en roll. En aktuell problematik är den 400 kv kraftledning som planeras genom Motala tätort. Kommunen bör verka för att denna även på landsbygden blir markförlagd. Näringsliv Allmänt Åtgärder inom detta område syftar till att bidra till utvecklingen av företag på landsbygden på samma sätt som för företag i städerna. Det finns dock en del problem och möjligheter som kan ses som typiska för landsbygdens näringsliv och det här programmet uppehåller sig kring dessa frågor. Nya former för företagande Det typiska landsbygdsföretaget är ett litet företag, inte sällan ett enmansföretag där verksamheten bygger på ett specifikt yrkeskunnande inom ett område. Den tydliga specialisering företaget därmed får kan vara mycket funktionell på den lokala marknaden och därmed fylla en viktig funktion när det gäller att tillgodose ett behov av hantverkstjänster eller olika slag av service. Företagens möjligheter att växa och utvecklas begränsas dock av den tydliga specialiseringen och inriktningen på den lokala marknaden. Mot bakgrund av redovisad strategi i gällande lokalt utvecklingsprogram (LUP) och här redovisade faktorer ska Motala kommun arbeta för att: Motala kommuns landsbygd utvecklats positivt utifrån de lokala förutsättningarna och där landsbygdens utveckling gynnar hela Östergötland.

10 landsbygdens tätorter utvecklas till attraktiva bostadsorter som lockar människor som värdesätter den mindre ortens fördelar. ett lokalt näringsliv kan bibehållas och utvecklas i hela kommunen. i möjligaste mån genom eget agerande stötta det lokala småföretagandet på landsbygden med särskild betoning på nya svenskar och kvinnligt företagande. befolkningen så långt möjligt skall kunna beredas full sysselsättning och inkomst nära bostaden. de grundläggande behoven av service, offentlig såväl som kommersiell är tillgodosedda bl a genom att nya former tekniskt och organisatoriskt utvecklats för förmedling av service. befolkningsökningen på kommunens landsbygd ska vara procentuellt minst lika stor som inom Motala tätort. Idag efterfrågar marknaden i ökande utsträckning helhetslösningar och de aktörer som vill växa och utvecklas måste kunna erbjuda detta. Ett sätt för små specialiserade företag att hantera denna marknadssituation är att samarbeta i affärsdrivande nätverk. Nätverket svarar för helhetslösningen, gör affärer och svarar för kundrelationen, medan de enskilda företagen producerar sina delar av helheten utifrån den egna specialiseringen. Det handlar således om företag med olika inriktning, vars kunnande tas tillvara för att tillgodose ett kundbehov. Landsbygdens företagsstruktur bör lämpa sig väl för att utveckla affärsdrivande nätverk. Ett exempel kan vara att nätverk av företag med olika inriktning som restauranger, pensionat/ stuguthyrare/camping, jakt och fiske, ridsport mm gemensamt marknadsför helhetslösningar för researrangörer. Ett annat exempel kan vara nätverk av lantbruksföretag och förädlingsföretag som gemensamt producerar och marknadsför livsmedel av hög kvalitet för nischmarknader. En annan form av nätverk mellan små företag är samverkansnätverk. Dessa syftar inte till att göra gemensamma affärer utan ska i första hand bidra till att nätverkets företag ska förbättra sin konkurrenskraft genom samverkan i form av att man ger varandra arbeten, lånar ut ledig produktionskapacitet till andra företag i nätverket eller samverkar kring lokaler, gemensamma inköp mm. Affärsdrivande nätverk och samverkansnätverk bygger på att deltagarna ser fördelar i att arbeta tillsammans för att det gynnar den egna verksamheten. Med den utgångspunkten går det också att finna andra lösningar för utvecklande samverkan utifrån en kooperativ idégrund. Vad gäller jordbruksföretag kan idag spåras en trend med diversiflering och breddning av verksamheten med t ex upplevelseoch turistverksamhet. Även här kan givetvis samverkansnätverk ge extra skjuts åt företagandet. Samhället och näringslivets organisationer erbjuder en rik flora av olika företagsstödjande / rådgivande insatser. I många fall kan det vara svårt för den enskilde företagaren att orientera sig i det stora utbudet och hitta rätt resurs utifrån de problem man har att hantera. Regeringens landsbygdsprogram för perioden ger,framför allt inom den s k axel 3, avsevärt förbättrade möjligheter till stöd i olika former för landsbygdens företagande. I det följande behandlas några exempel på branscher där det kan finnas en utvecklingspotential vad gäller företagande på landsbygden.

11 Energiproduktion Motala kommun är i stora delar en jordbruksregion med stora åkerarealer men i de norra delarna är skogsbruket en viktig landsbygdsnäring. I detta ligger en viktig potential för utveckling av nya arbetstillfällen på landsbygden genom produktion av råvaror och förädling av biobränslen. Jordoch skogsbruk kan leverera biprodukter från produktionen och odla direkt för energimarknaden. Åkermarken kan producera avsevärda mängder energigrödor. Reformeringen av jordbrukspolitiken har gjort den mindre styrande mot livsmedelsproduktion, vilket kan innebära att större arealer framöver kan komma att utnyttjas för energiproduktion. Inom området "energiproduktion" bör finnas goda möjligheter att utveckla företag / företagsnätverk för produktion av bioenergi, vindkraft etc. För att stödja en sådan utveckling och skapa en "hemmamarknad" (och samtidigt nå andra mål) kan kommunen bidra på flera sätt genom att t ex använda dessa energiformer i sina egna anläggningar i ökad utsträckning ställa om från fossila bränslen till förnybar bioenergi och vindkraft. Matproduktion Det traditionella jordbrukets villkor bestäms till stor del av en politik som kommunen har mycket begränsade möjligheter att påverka. Detta förhållande gör att många frågor som gäller det traditionellajordbruket inte kan behandlas i detta program. Det finns dock intressanta delområden när det gäller matproduktion där det finns utrymme att genom lokala insatser utveckla ett företagande med jordbruket som grund. Produktion av mat av särskilt hög kvalitet och lokal förädling av lokalt producerade råvaror som kan ge bra priser på marknaden kan vara ett sådant område. Det finns anledning att anta att det finns en växande marknad för mat där kunden kan lita på att kvaliteten är hög, där ursprunget är väl känt och där varumärket är förknippat med positiva värden. Besöksnäring - turism Turistnäringen lyfts ofta fram som en bransch med utvecklingspotential i Motala kommun. Ur ett landsbygdsperspektiv handlar det i första hand den besöksnäring som bygger på naturupplevelser eller på den kultur och kulturhistoria som är specifik för landsbygden. En framgångsrik landsbygdsturism bygger också på pakettanken, dvs olika närliggande upplevelser som kompletterar varandra erbjuds som en paketlösning och ger då i samklang ett mervärde för besökaren. Här finns idag ett antal sådana lösningar men också en stor potential för vidareutveckling på fler ställen inom landsbygden. T ex i Godegård passerar en av Sveriges bästa och vackraste vägar för motorcyklister och här erbjuds provianteringsstopp med butik, café och minigolf. I Borensberg finns möjlighet till ytterligare utveckling av paketlösning med Göta Kanal, boende, mat, fiske, Brunneby musteri, cykelturism mm. I Nykyrka finns möjligheter till samordning av fisketurism med lanthandel och restaurang mm. I Medevi finns sedan en tid ett entreprenörssamarbete riktat till besöksnäringen som skapats på initiativ av företagarna själva och med visst bistånd av Upplevelse Motala. Generellt finns i kommunen flera intressanta och utvecklingsbara besöksområden. Några delar utmärker sig särskilt - Vättern med sin särpräglade natur och rekreationsmöjligheter, kulturlandskapen i norr med bergshantering liksom slättlandet i söder där det är tätt mellan kulturhistoriska sevärdheter från stenålder till 1900-tal. Inom besöksnäringen, som inom flera andra områden, handlar det om att fa olika aktörer att samverka för att kunna erbjuda kunderna helhetslösningar - något som skulle kunna ge de enskilda

12 företagen möjligheter att växa. På många håll finns det också behov av att utveckla strukturen kring besöksmålen, t ex i form av informationsplatser, organiserad guidning mm. Detta för art öka attraktionsvärdet och därmed förbättra förutsättningarna för kommersiella verksamheter i anslutning till besöksmålet/området. Upplevelse Motala arbetar målmedvetet med att utveckla kommunens upplevelsenäring genom samverkan, konsultativt/administrativt stöd och marknadsföring. Inom denna verksamhet är landsbygdsföretagen en nyckelaktör. Aktiviteter Det finns ett flertal program och andra stödformer för att främja näringslivsutveckling på landsbygden. Det är särskilt angeläget att landsbygdens näringsidkare och presumtiva nyföretagare och entreprenörer på ett enkelt sätt kan fa information om vilka möjligheter som erbjuds. Genom Landsbygdsprogrammet - finansierat av EU och staten - kommer företagsstöd och projektstöd att bli tillgängliga för att stimulera och stödja nyföretagande och affärsutveckling i landsbygdens företag. Andra offentliga stöd är regionalt utvecklingsbidrag, innovationsfinansiering, företagarlån och "starta eget stöd". Inom fiskerinäringen finns en särskild strukturfond - fiskefonden - som syftar till att stödja olika utvecklingsinsatser inom näringen. En viktig uppgift är att samordningen av stödfloran blir optimal för presumtiva sökande. "En dörr in" principen bör eftersträvas så att företagare/nyföretagare har en ingång i stödsystemet och att systemet sedan internt hanterar förfrågningar och ansökningar inom sig. Exempel på särskilda aktiviteter för att stödja näringslivsutvecklingen på landsbygden kan vara: utveckla en organiserad samverkan mellan olika aktörer som på olika sätt arbetar med stöd och rådgivning till småföretagare i syfte att etablera "en dörr in" som arbetsmetod. särskilda informations- och rådgivningsinsatser för att öka samverkan mellan landsbygdens små företag, bl a utveckling av affärsdrivande nätverk och "bygdeträffar"med lokala landsbygdsföretagare. utveckla ett checksystem där mottagare av konsultstöd på ett okomplicerat sätt kan välja rådgivare. stöd till branschspecifika utvecklingsprojekt inom områden som bioenergi, livsmedelsförädling, besöksnäring / turism etc. särskilda satsningar för att främja ungdomars och kvinnors egenföretagande, bl a mot bakgrund av behovet av väl fungerande generationsskiften i många små företag att utveckla konceptet naturvårdsentreprenörskapet, vilket kan skapa nya arbetstillfällen på landsbygden. konkurrensutsättning med bl a kooperativ drift av kommunal verksamhet i kombination med "uppstyckning" av uppdragen så att mindre landsbygdsföretag kan vara med och [konkurrera^].

13 främja förutsättningarna för t ex hushållsnära tjänster vilket kan ge möjlighet för deltidssysselsatta på landsbygden till heltidsförsörjning och därmed större möjlighet att bo kvar. Ansvariga/resurser Kommunens roll är i första hand att via landsbygdssamordnaren vara "bollplank" och ibland initiativtagare när det t ex gäller att vidarebefordra, samordna och sprida goda företagsidéer för landsbygdsföretag. Kommunen kan också hjälpa till med förmedling av kontakter o dyl. Regionalt ansvarig för flertalet av ovan nämnda offentliga stöd är annars länsstyrelsen, ALMI och Innovationsbron. Länsstyrelsen bör som en del i sitt uppdrag att samordna statlig förvaltning ansvara för att samordningen blir genomförd fullt ut enligt "en dörr in" principen. Viktigt att regionala och lokala företagsfrämjande aktörer samarbetar för att få ut informationen till målgruppen. Länsstyrelsen, Regionförbundet och kommunen har ett gemensamt ansvar för att tillgängliga stöd för näringslivsutveckling blir väl kända inom målgruppen. När det gäller utveckling av affärsdrivande nätverk har ALMI varit en pådrivande aktör som bidragit med kompetensstöd och coaching - en verksamhet som bör bestå och utvecklas. Almis aktiviteter och insatser inom Motala kommun behöver dock intensifieras, inte minst vad gäller stöd och rådgivning till landsbygdens näringsliv. Utbildning Hur skolan, i första hand låg- och mellanstadiet, organiseras och lokaliseras har stor betydelse för landsbygden. När det gäller kommunens mindre tätorter är det den samlade bedömningen av elevunderlag, förutsättningarna att upprätthålla god kvalitet i verksamheten samt ekonomiska och sociala aspekter som bestämmer strukturen. Förändringar i elevunderlaget kan vara svårbedömda. Generationsväxling i det befintliga villabeståndet och avstyckning av gårdar i omlandet bidrar till inflyttning i större utsträckning än nybyggnad. Kommunens inriktning sedan länge att erbjuda kommunala villatomter till lågt pris har haft ringa effekt. Skolans funktion som samlingspunkt kan ha stor betydelse för en liten ort i ett perifert läge och även för omgivande glesbygd. Skolan bidrar också -i kombination med goda pendlingsmöjligheter till bygdens attraktivitet för inflyttning. Skolplaneringen för de mindre tätorterna ingår som en del i den övergripande planeringen för landsbygdens utveckling. Kommunen strävar efter att även fortsättningsvis kunna erbjuda någon form av förskoleklass och grundskola i samtliga mindre tätorter och prövar olika lösningar för skolårsindelning och förskoleverksamhet. Vuxenutbildning Vuxenutbildningen är idag flexibel med möjlighet att till viss del bedriva studier helt eller delvis på distans. Detta gäller såväl högskoleutbildning som gymnasial vuxenutbildning. Kommunikationen mellan lärare och studerande sker via lärplattform, mail och/eller telefon. För studerande med behov av mer regelbunden personlig kontakt med lärare för handledning finns inom vuxenutbildningen Öppet Komvux. Lärare och studerande planerar tillsammans när de skall träffas.

14 För yrkesutbildningar finns möjlighet att i de arbetsplatsfbrlagda delarna genomföra dessa i närheten av hemmet om lämplig arbetsgivare finns. Teoretiska avsnitt kan till viss del genomföras i form av självstudier i hemmet. Distansutbildning och Öppet Komvux utgör en möjlighet för boende på landsbygden att delta i vuxenutbildningen utan att dagligen behöva pendla. Inom vuxenutbildningen finns ett samarbetsavtal med länets övriga kommuner som gör det möjligt att studera i annan kommun om tex utbildningen inte finns på hemorten eller om pendlingsmöjligheterna är bättre till arman kommun. Kultur Som tidigare nämnts finns på Motala kommuns landsbygd en djup kulturtradition som sträcker sig ända från stenålder via folkungatid och den heliga Birgitta till industrialismens tidevarv. Utmärkande för kommunens landsbygdsturism är också att den lever i nära symbios med turismoch besöksnäringen. Så är t ex Göta kanal en viktig del av såväl turismen som kulturen i Motala kommun. Utan kulturen skulle turismen på kommunens landsbygd inte blomstra på samma sätt och erbjuda de potentiella utvecklingsmöjligheter som idag finns. Detta är också utgångspunkten för kommunens arbete där berörda förvaltningar har ett nära samarbete kring dessa frågor. Frågor kring kulturen på landsbygden behandlas mer ingående i RUP och kommunens översiktsplan. Kommunikationer \Allmanfaf4] I Östsams förslag till regionalt insatsprogram (RUP) för utveckling av Östergötlands landsbygd redogörs för bakgrund och förutsättningar avseende regionens landsbygdskommunikationer. I detta program inskränker vi oss till en sammanfattande redogörelse för de faktorer som kan ha ett specifikt intresse för landsbygden i Motala kommun. Alternativa lösningar för kollektivtrafiken Det finns ett behov av kollektivtrafiklösningar i alla delar av kommunen och regionen. Samåkning och bildelning, som beskrivs nedan, är sätt för enskilda att lösa sina kommunikationsbehov för bl. a arbetspendling. En utmaning under planperioden blir att utveckla kollektiva trafiklösningar för kommunens mest glesbefolkade delar som ger en godtagbar trafikförsörjning på rimliga ekonomiska villkor. Här sjösätts en lösning med samordnad kollektivtrafik som kommunen tagit fram i samverkan med Östgötatrafiken. Samtidigt behövs givetvis vidare utvecklingsarbete kring fordonsslag, metoder och teknik för att beställa, planera och styra trafik så att kostnaderna kan minimeras. Från vissa håll framförs också förslag på s k "klimattaxa" som innebär försök med gratis kollektivtrafik för att drastiskt minska biltrafikens miljöpåverkan. Cykel Utmed vissa kortare vägsträckor med rimligt cykelavstånd till tätort kan det vara rimligt attbör undersöka möjligheten och kostnaderna för cykelbanor undersökas. Sådana cykelbanor sem-éå skulle kunna öka möjligheten att ta cykeln som transportmedel på ett säkert sätt. Bredband Till kommunikationsfrågorna hör också möjligheterna att nyttja IT-lösningar av olika slag. Infrastrukturen för IT - i första hand bredband - är en viktig tillväxt och konkurrensfaktor för landsbygdsföretagen som måste kunna klara en stor del av de dagliga rutinerna med ITstöd. Kostnaden för relativt snabbt bredband upplevs idag för hög och konkurrensen mellan leverantörer bristfäl-

15 lig. Inom Motala kommun finns f n en bredbandstäckning på 99,5 % varav 97 % är kommunalt finansierad utbyggnad. Aktiviteter Genom i första hand Landsbygdsprogrammet - finansierat av EU och staten - kommer projektstöd att bli tillgängliga för att stimulera och ekonomiskt stödja olika utvecklingsprojekt på landsbygden. Flera av de åtgärder som diskuteras är av organisatorisk art och kan prövas, och ev. genomföras i full skala utan att det ställer några större krav på resurstillskott. Även inom det nya Leaderprogrammet, där kommunen deltar som en part och finansiär finns möjlighet att finansiera den här typen av utvecklingsprojekt. Ansvariga/resurser Att utveckla den lokala trafikförsörjningen är i första hand en fråga för kommunen. När det gäller insatser för att förbättra organisation, teknik och organisation har Regionförbundet Östsam ett ansvar utifrån sitt uppdrag kring kollektivtrafik och kommunikationer Kommunernas och landstingets gemensamma bolag Östgötatrafiken är också en viktig resurs i utvecklingsarbetet. Projektverksamhet för att förbättra kommunikationerna på landsbygden bör kunna ske inom ramen för Landsbygdsprogrammets axel 3 och vara en del av verksamheterna inom Leader. Service I Östsams förslag till regionalt insatsprogram (RUP) för utveckling av Östergötlands landsbygd redogörs för bakgrund och förutsättningar avseende service på landsbygden. Här behandlas bl a invånarservice och företagsservice. I detta program inskränker vi oss till en sammanfattande redogörelse för de faktorer som kan ha ett specifikt intresse för landsbygden i Motala kommun. Bredbandsutbyggnaden är en viktig faktor för såväl invånare som företag på kommunens landsbygd. Denna faktor behandlas under kapitlet "Kommunikationer". Utanför Motala tätort finns inom kommunen idag endast två banker representerade (Borensberg). Bristen på konkurrens är negativt både ur företagens och invånarnas perspektiv. På mindre bankkontor upplevs att viss kompetens saknas som är av intresse för företagarna på orten. Exempel på särskilda aktiviteter kan vara att tillsammans med Östsam: Vidareutveckla samordning mellan linjetrafik, skolskjutsar, anropsstyrd trafik och färdtjänst för att utöka utbudet av resmöjligheter bl a för Tjällmo och Klockrike. Pendling med kollektivtrafik ska stimuleras från orter i omlandet. Snabba bussförbindelser ska finnas på sträckan Motala - Borensberg - Linköping Ta initiativ till utveckling av teknik och metoder för planering och styrning av anropsstyrd trafik för att minimera kostnaderna Genomföra försök för att utröna möjligheterna att etablera organiserad samåkning och användande av ^>ilpooler [JF5]i regionens mest glesbefolkade delar. Utveckla bytespunkterna mellan bil och buss/tåg så att de ger en ökad bekvämlighet och därmed stimulerar till kollektivt resande den del av en pendlingsresa där det är möjligt.

16 Att fortsatt driva förslaget kring pendeltågsstationer på Motalas landsbygd mot Banverket, trafikhuvudmannen och grannkommuner. Drivmedelskostnaderna har ökat drastiskt vilket särskilt drabbar landsbygdsbefolkning, som far kostsamma resor till arbete, sjukvård och inköp av varor, m.m. Eftersom alla kommuninnevånare delfinansierar kollektivtrafiken via skatten, bör kommunen agera för att landsbygdsbefolkning, som inte kan få tillgång till kollektivtrafik på skäligt avstånd och skälig turtäthet, kompenseras på äiii >Hgt_sä l. Exempel på övriga aktiviteter Uppmuntra och på olika sätt stötta landsbygdsbefolkningen kring kunskaper om datorn och Internetanvändning. Uppmuntra vuxna till att använda den lokala skolan för distansutbildningar Brist på lokala datatjänster, hantverkare och viss godshantering är andra faktorer. T ex kör vissa större godstransportörer ut gods två gånger i veckan i tätorten men endast en gång i veckan på landsbygden. Aktiviteter Allmänt Kommunen kan utforma upphandlingsunderlag och kriterier så att lokala företag / leverantörer i större utsträckning än idag kan lämna anbud och delta i konkurrensen. Kommunen kan samordna servicelösningar i landsbygdsområden som delas av en kommungräns t ex genom att göra kommunal service i grannkommunen tillgänglig för de egna kommuninnevånarna. Kommunen kan utveckla gemensamma servicelösningar som kan upprätthållas även i små landsbygdskommuner genom att man delar på kostnaderna. Kommunen bör påverka Posten att ompröva det tidigare beslutet kring de postlådor som drogs in på bl a landsbygden för några år sedan. Vidare bör kommunen agera för att det fasta telenätet inte läggs ned på landsbygden»att mobiltelefontäckning finns i hela kommunen att bredband med acceptabel kapacitet finns i hela kommunen för dem som så önskar Borensberg Fortsätta att stärka Borensberg som tätortsresurs och stödjepunkt för kommunens landsbygd, t ex genom att stimulera till ökad rörlighet på bostadsmarknaden för att bl a frigöra småhus för inflyttare.

17 Övriga tätorter" Upprätthålla kollektivtrafik som möjliggör arbetspendling och resor för studier till Motala och Linköping. Utgångspunkten vid planering av linjesträckningar, tidtabeller osv är att prioritera lösningar, som tillgodoser behoven hos ett stort antal resenärer Bedriva förskole/skolverksamhet i den omfattning som är motiverad med hänsyn till elevantalet Erbjuda byggklara ^illatomter [jf6] till rimligt pris i den mån det finns efterfrågan kunna erbjuda mark för uppförande av bostäder i annan form och/eller för verksamheter Medverka till att gynnsamma förutsättningar skapas för att behålla/etablera dagligvarubutik och annan kommersiell service på kommunens landsbygd. Ansvariga/resurser Kommunen har ett tydligt ansvar för merparten av nämnda områden. Länsstyrelsen har ett ansvar för att initiera samordning av statlig verksamhet. Länsstyrelsen svarar för förmedling av ekonomiskt stöd till landsbygdsbutiker. Östsam är en part vad gäller kollektivtrafiken. Verktygen Den sociala ekonomin I Östsams förslag till regionalt insatsprogram (RUP) för utveckling av Östergötlands landsbygd redogörs för bakgrund och förutsättningar avseende begreppet den sociala ekonomin. Här inskränker vi oss till en sammanfattande redogörelse för de faktorer som kan ha ett specifikt intresse för landsbygden i Motala kommun. Det lokala initiativet - bygdepeng Det lokala initiativet i arbetet för att utveckla det egna lokalsamhället är en viktig kraft att ta till vara. Mer eller mindre starkt organiserade sammanslutningar -1 ex "bygdegrupper" och idrottsföreningar har många gånger utvecklats till samlingspunkter som kommit att arbeta med frågor utanför det ursprungliga syftet och hanterar viktiga uppgifter för att stimulera utvecklingen i den egna bygden. De positiva effekterna av det blygsamma ekonomiska stöd i form av den sk "Bygdepeng l" som lokala grupper tilldelats för att täcka mindre kostnader för att kunna driva verksamheten är mycket uppskattat och har visat sig ge god utdelning genom att det underlättar gruppernas arbete. Stödet, som uppgår till kr per grupp och år, lämnas av Regionförbundet, kommunen och länsstyrelsen som delar på kostnaden. De positiva effekterna gör att det finns all anledning att även fortsättningsvis lämna detta stöd och även utveckla det för att stimulera det lokala initiativet. Övriga verktyg Landsbygdsprogrammet ' Tjällmo. Gpdegård. Nykyrka. Fåaelsta. Östersiad. Fornäsa och Klockrike

18 Flera nationella och EU baserade program som stöder landsbygdens utveckling är under framtagande. Som en grund ligger regeringens nationella landsbygdsprogram för perioden Landsbygdsprogrammets (LP) mål är att verka för en ekonomisk, ekologiskt och socialt hållbar utveckling av landsbygden. Insatser som ska främja landsbygdens ekonomi och bidra till ett konkurrenskraftigt näringsliv. Den strategiska inriktningen har ett tydligt fokus på åtgärder som främjar företagande, tillväxt och sysselsättning på landsbygden. En hög miljöambition finns också där miljömål med koppling till lantbruket och landskapets natur- och kulturvärden och miljöpåverkan ska uppfyllas. Programmet ska främja ett di versifierat näringsliv och ett ökat fokus riktas på landsbygdens attraktiva miljöer för boende och rekreation samt frågor om lokal service och infrastruktur. Ett ökat lokalt inflytande ska uppnås genom arbetsmetoden Leader. Samordning mellan olika insatser och politikområden ska stärkas. Landsbygdsprogrammets verktyg utgörs av projektstöd och företagsstöd. Båda stöden kommer att tillämpas inom det avgränsade landsbygdsområdet d v s ren landbygd och orter upp till 3000 invånare. Borensbergs tätort omfattas m a o av stödet. Företagstödet kan ges till företag som investerar, köper tjänster eller för kompetensutveckling. Projektsstöd kan ges till den som har en ide och vill driva ett projekt som kommer flera till nytta. Det kan vara lokala samarbetsprojekt mellan företag, föreningar, organisationer, projekt som handlar om marknadsanalyser, samarbete mellan företag, vidareförädling, utveckling av nya produkter eller förmedling av kunskap. Länsstyrelsen har tilldelats statliga medel för genomförandet av programmet och ansvarar regionalt för programmets genomförande. Leader genomförs via Leadermetoden ett nytt EU-program för landsbygdsutveckling. Lokala utvecklingsgrupper; byalag och andra föreningar på landsbygden, företag och kommuner har möjlighet att samverka i så kallade Leaderområden i syfte att lokalt utveckla landsbygden med EU-medel. Leader är en arbetsmetod för landsbygdsutveckling som bygger på samarbete i trepartnerskap mellan, det offentliga, föreningslivet och näringslivet. Motala kommuns lokala utvecklingsgrupper i samverkan med Motala kommun och Länsstyrelsen arrangerade den 9 januari 2007 en träff i Nykyrka för landsbygdens föreningsrepresentanter, företagarorganisationer i Motala kommun och andra intresserade. Representanter för Mjölby och Linköpings kommuner samt arbetsgruppen för bildande av Leaderområde Gränslandet deltog. Vid detta möte bestämdes den geografiska uppdelningen för Motala kommuns landsbygd vad gäller tillhörigheten i LedarområdeLeadero m råden. [Landsbygden^??] norr om Göta kanal (inkl. Borensbergs församling)_kom då att tillhöra Leader Gränslandet och resterande landsbygd söder om Göta kanal Leader Folkungaland. Aktiviteter I Östsams förslag till regionalt insatsprogram (RUP) för utveckling av Östergötlands landsbygd redogörs för bakgrund och förutsättningar avseende övriga typer av ekonomiskt stöd till landsbygdsutveckling. Mot denna bakgrund skall Motala kommun arbeta för att i möjligaste mån genom eget agerande stötta det lokala småföretagandet på landsbygden. befolkningen så långt möjligt skall kunna beredas full sysselsättning och inkomst nära bostaden.

19 de grundläggande behoven av service, offentlig såväl som kommersiell så långt möjligt är tillgodosedda vilket bl a kan ske genom att nya former - tekniskt och organisatoriskt sträva efter att det i olika frågor finns representanter t ex bygderåd/byalag som kan föra fram tankar och idéer kring landsbygdens utveckling De åtgärder som föreslås under perioden består av fortsatt satsning på bostadsbyggande i Borensberg och planberedskap i övriga mindre (tätor- att med de hänsyn som statuerats i gällande översiktsplan även skapa förutsättningar för nybyggnation på kommunens övriga landsbygd. nätverk och att di- att uppmuntra och stödja landsbygdsföretag att samarbeta i affärsdrivande versifiera t ex jordbruksföretag med turistverksamhet. art fortsätta och utveckla stöd för nätverksbildande inom landsbygdens turist och besöksnäring. att informera om och hjälpa landsbygdsföretag att få del av företagsstödet i regeringens nya landsbygdsprogram för att uppmuntra landsbygdsföretag att utveckla företag / företagsnätverk för produktion av bioenergi. att uppmuntra företag till lokal förädling av lokalt odlade råvaror där detta kan bli lönsamt. se över möjligheterna för konkurrensutsättning av kommunal verksamhet i kombination med "uppstyckning" av uppdragen så att mindre landsbygdsföretag kan vara med och konkurrera. främja förutsättningarna för t ex hushållsnära tjänster och kommunens egen verksamhet på landsbygden så att möjlighet ges för deltidssysselsatta på landsbygden till heltidsförsörjning och därmed större möjlighet att bo kvar.

20 Bilaga Statistik Källa: SCB Åkerareal för Motala kommun i hektar efter region, gröda och tid total åkerareal höstvete vårvete råg höstkorn korn varkorn havre blandsäd och ragvete slåttervall och grönfoder ragvete blandsäd kok- och foderärter, vicker och akerbörtor konservärter bruna bönor grönfoderväxter slåttervall som utnyttjas betesvall som utnyttjas slätter- och betesvall som utnyttjas ej utnyttjad slätter- och betesvall vall för fröskörd matpotatis potatis för stärkelse sockerbetor höstraps varraps höstrybs våriybs oljelin trädgårdsväxter andra växtslag energiskog träda annan obrukad åkermark ospecificerad åkermark Orsak till att resultat saknas för är att undersökningen da var baserad pä ett urval av företag Gröda:Grödspeeificeringen har ändrats över tid, vilket innebär att vissa grödor inte finns för hela den redovisade perioden och att vissa grödor har slagits ihop jämfört med specificeringen vid datainsamlingen. Följande kan särskilt noteras: Rågvete introducerades som separat gröda 1993 och ingick i Blandsäd och rågvete-. - Vitsenap och övriga oljeväxter- som en period insamlats som egen gröda har för hela redovisningsperioden lagts under - Övriga växtslag-. - Grönfoderväxter- slogs ihop med - Stättervalk Utnyttjade slätter- och betesvallar har slagits ihop för hela perioden.

Remissvar på Landsbygdsprogrammet för Motala kommun

Remissvar på Landsbygdsprogrammet för Motala kommun Motala 2007-06-25 Till: Motala kommun Kommunledningskontoret 591 86 Motala Från: Folkpartiet liberalerna Dynamovägen 6 591 61 Motala Remissvar på Landsbygdsprogrammet för Motala kommun 2007-2010 Folkpartiet

Läs mer

L andsbygdsprogram. Förslag. för Motala kommun 2007-2010. Gristorp. Foto: Anna Elf

L andsbygdsprogram. Förslag. för Motala kommun 2007-2010. Gristorp. Foto: Anna Elf L andsbygdsprogram för Motala kommun 2007-2010 Förslag Gristorp. Foto: Anna Elf Utan historia har vi ingen framtid. Utan bygden har vi ingen stad. Det brukar heta att landsbygden saknar mycket av det som

Läs mer

Landsbygdsprogram för Motala kommun

Landsbygdsprogram för Motala kommun Landsbygdsprogram för Motala kommun 2009-2012 2008-10-22 Innehållsförteckning Sida Motala kommuns landsbygd utgångsläge 3 Vad är landsbygd? 3 Allmänt 3 Landsbygden i tätortens närhet 3 Borensberg 3 Kommunens

Läs mer

L andsbygdsprogram. Remissversion 2. för Motala kommun

L andsbygdsprogram. Remissversion 2. för Motala kommun L andsbygdsprogram för Motala kommun 2009-2012 Remissversion 2 2007-10-18 Innehållsförteckning Sida Motala kommuns landsbygd utgångsläge 3 Vad är landsbygd? 3 Allmänt 3 Landsbygden i tätortens närhet 3

Läs mer

KOMMUNIKATIONER & INFRASTRUKTUR

KOMMUNIKATIONER & INFRASTRUKTUR 36 kapitel 6 KOMMUNIKATIONER & INFRASTRUKTUR TILL STÖD FÖR VIDGAD REGIONAL ARBETS- OCH BOSTADSMARKNAD OCH LÅNGSIKTIGT HÅLLBAR SAMHÄLLSUTVECKLING Snabbare och säkrare resor och transporter i regionen och

Läs mer

LANDSBYGDSPROGRAM FÖR

LANDSBYGDSPROGRAM FÖR 1 LANDSBYGDSPROGRAM FÖR ÅTVIDABERGS KOMMUN 2002-10-31 2 INLEDNING I Hannäs/Kvarnvik bildades 1995 en arbetsgrupp med syfte att ta fram en plan för bygdens framtid. Planen skulle omfatta barn- och äldreomsorg,

Läs mer

Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort.

Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort. Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort. En väl utbyggd service skapar trygghet och trivsel som i kombination

Läs mer

NÄRINGSLIVSSTRATEGI STRÖMSUNDS KOMMUN

NÄRINGSLIVSSTRATEGI STRÖMSUNDS KOMMUN SAMMANFATTNING Strömsunds Kommun skall präglas av framtidstro och goda förutsättningar för ett rikt och mångfacetterat näringsliv. NÄRINGSLIVSSTRATEGI Strömsunds kommun 2016 STRÖMSUNDS KOMMUN Innehåll

Läs mer

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb Näringslivsprogram 2017 Tillsammans mot 70 000 nya jobb Näringslivsprogram 2017 Inledning Näringslivsprogrammet beskriver Uppsala kommuns långsiktiga näringslivsarbete och är ett kommunövergripande styrdokument.

Läs mer

Nyttan och glädjen att dra åt samma håll. Ett inspirationsexempel Leader Folkungaland 9 10 sept 2008

Nyttan och glädjen att dra åt samma håll. Ett inspirationsexempel Leader Folkungaland 9 10 sept 2008 Nyttan och glädjen att dra åt samma håll Ett inspirationsexempel Leader Folkungaland 9 10 sept 2008 Uppdrag: Inspiration från program eller strategi till tydliga nåbara mål som är utvecklande för bygden

Läs mer

Projektidé? Leader kan hjälpa till att förverkliga den! www.leadertimra.se

Projektidé? Leader kan hjälpa till att förverkliga den! www.leadertimra.se Projektidé? Leader kan hjälpa till att förverkliga den! Leader - ett sätt att utvecklas Leader är en metod för att arbeta med landsbygdsutveckling Vi fördelar stöd till projekt som utvecklar landsbygdens

Läs mer

Investera i Uppsalas landsbygd! Pressträff med Erik Pelling (S)

Investera i Uppsalas landsbygd! Pressträff med Erik Pelling (S) Investera i Uppsalas landsbygd! Pressträff med Erik Pelling (S) Nytt landsbygdsprogram med: 20 konkreta förslag 6 områden Landsbygdskommunen Uppsala Uppsala är inte bara Sveriges fjärde storstad. Både

Läs mer

Halmstad LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Halmstad LEADER LEADER HALLAND HALLAND Halmstad g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Halmstad Workshop i Halmstad kommun Den 3 oktober 2013 samlades 26 personer på Kvibille Gästgivaregård

Läs mer

3. ALLMÄNNA INTRESSEN 3.1 Bebyggelseutveckling

3. ALLMÄNNA INTRESSEN 3.1 Bebyggelseutveckling Näringsliv och sysselsättning Näringslivet i kommunen omfattade år 2002 ca 2500 arbetstillfällen. Detta var 15% färre än 1990. Branschvis utveckling och fördelning enligt Statistiska Centralbyrån, SCB,

Läs mer

Service- och landsbygdsutvecklingsplan för Borgholms kommun 2014-2018

Service- och landsbygdsutvecklingsplan för Borgholms kommun 2014-2018 Antagen KF 2014-05-26 105 1(5) Service- och landsbygdsutvecklingsplan för Borgholms kommun 2014-2018 Innehållsförteckning 1 Inledning 2 1.1 Syfte 2 1.2 Avgränsning 2 2 Begrepp 2 3 Mål 3 4 Boende och fritid

Läs mer

Utvecklingsstrategi - bilagor. LEADER Mellansjölandet

Utvecklingsstrategi - bilagor. LEADER Mellansjölandet Utvecklingsstrategi - bilagor LEADER Mellansjölandet 2014-2020 Bilaga 1: SWOT-analys Starka sidor Naturen och naturrikedomen upplevs av många som en viktig och stark faktor för området. Det finns flera

Läs mer

STRATEGI FÖR ELEKTRONISK KOMMUNIKATION FÖR MÖNSTERÅS KOMMUN

STRATEGI FÖR ELEKTRONISK KOMMUNIKATION FÖR MÖNSTERÅS KOMMUN STRATEGI FÖR ELEKTRONISK KOMMUNIKATION FÖR MÖNSTERÅS KOMMUN Antagen av Kommunfullmäktige 2012-06-25 Mönsterås Kommuns strategi för elektronisk kommunikation Mönsterås Kommun vill verka för att kommunens

Läs mer

Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31

Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31 Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31 Inledning Dals härad är en gammal kulturbygd i Vadstena kommun i västra Östergötland. Den består

Läs mer

Politisk inriktning för Region Gävleborg

Politisk inriktning för Region Gävleborg Diarienr: RS 2016/293 Datum: 2016-04-27 Politisk inriktning för Region Gävleborg 2016-2019 Beslutad i regionfullmäktige Region Gävleborg 2016-04-27 diarienummer RS 2016/293 Politisk inriktning 2016-2019

Läs mer

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23 Medlemsdirektiv Upplands Väsby Promotion Utgåva 2012-03-23 Detta är ett Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse. Det ska ses som ett komplement till stadgarna Den finns i en sammanfattande del och en mera

Läs mer

Ekonomiska stöd till företag 2013

Ekonomiska stöd till företag 2013 Ekonomiska stöd till företag 2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Ekonomiska stöd till företag s. 2 Stöd beviljade av Länsstyrelsen s. 3 Regionala företagsstöd s. 3 Kommersiell service s. 8 Landsbygdsprogrammet s.

Läs mer

Regional samverkan för hållbar utveckling och tillväxt var finns hästsektorn? Malin Wildt-Persson, Länsstyrelsen i Skåne

Regional samverkan för hållbar utveckling och tillväxt var finns hästsektorn? Malin Wildt-Persson, Länsstyrelsen i Skåne Regional samverkan för hållbar utveckling och tillväxt var finns hästsektorn? Malin Wildt-Persson, Länsstyrelsen i Skåne Hur är länsstyrelsen involverad i Landsbygden och hästnäringen? God djurhållning

Läs mer

Serviceplan för Säters kommun 2015-2018

Serviceplan för Säters kommun 2015-2018 Serviceplan för Säters kommun 2015-2018 Inledning Stöd till kommersiell service är ett av de ekonomiska verktyg som Länsstyrelsen kan använda för att stödja och stimulera tillgången till dagligvaror och

Läs mer

ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om

ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om ÖSTGÖTAREGIONEN 2020 Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland Kort information om 1 Regionförbundet Östsams uppgift är att arbeta för Östgötaregionens utveckling. Regionförbundet har bildats av Östergötlands

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

F Ö R S L A G 11 V I S I O N O C H Ö V E R G R I P A N D E S T R A T E G I E R Järna 2025 - En kreativ småstad i en ekologisk landsbygd År 2025 är Järna en ort med karaktär av småstad där närheten till

Läs mer

Inriktningsdokument. Inriktning av landsbygdspolitiken 2014-08-25 KS 2014/0578. Beslutad av kommunfullmäktige den 25 augusti 2014.

Inriktningsdokument. Inriktning av landsbygdspolitiken 2014-08-25 KS 2014/0578. Beslutad av kommunfullmäktige den 25 augusti 2014. Inriktningsdokument 2014-08-25 Inriktning av landsbygdspolitiken KS 2014/0578 Beslutad av kommunfullmäktige den 25 augusti 2014. Efter beslut i kommunfullmäktige har dokumentet delats upp i två delar:

Läs mer

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör Näringslivsstrategi 2009-03-23 Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör NÄRINGSLIVSSTRATEGI FÖR HELSINGBORGS STAD Utifrån denna strategi ska Helsingborgs stads näringslivsarbete bedrivas. Uppdraget

Läs mer

Laholm LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Laholm LEADER LEADER HALLAND HALLAND Laholm g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Laholm Workshop i Laholms kommun Den 23 september 2013 samlades 50 personer i Ysby bygdegård för att

Läs mer

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN 2004 2007 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 2 1. Insatsområde: Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende... 3 1.2 Kommunikationer... 3

Läs mer

NÄRODLAD POLITIK FÖR ORUST FRAMTID! HANDLINGSPROGRAM 2014-2018

NÄRODLAD POLITIK FÖR ORUST FRAMTID! HANDLINGSPROGRAM 2014-2018 NÄRODLAD POLITIK FÖR ORUST FRAMTID! HANDLINGSPROGRAM 2014-2018 Grunden för Centerpartiets politik är alla människors lika rätt och värde oavsett ursprung. Alla människor ska ha goda möjligheter att förverkliga

Läs mer

10. Samarbete. Länsstyrelsen i Västra Götalands län

10. Samarbete. Länsstyrelsen i Västra Götalands län 10. Samarbete Syftet med åtgärden är att stödja samarbeten inom områden där den gemensamma nyttan av ett samarbete är stor för samhället men där incitamentet för en enskild aktör är för litet för att kunna

Läs mer

Levande landsbygd och skärgård April

Levande landsbygd och skärgård April Levande landsbygd och skärgård April 2016 Innehåll 3 3 3 4 4 5 5 6 6 7 7 8 9 11 Inledning Landsbygdens och skärgårdens möjligheter Utveckling på ett hållbart sätt Lokalt utvecklingsarbete så går det till

Läs mer

Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet

Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet KS 2010-313 212 KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2011-09-06 REV. 2011-10-03 ENLIGT KF BESLUT 119/2011 Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2011-09-22 Marks kommun Postadress:

Läs mer

Kungsbacka LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Kungsbacka LEADER LEADER HALLAND HALLAND Kungsbacka g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Kungsbacka Workshop i Kungsbacka kommun Den 7 oktober 2013 samlades 25 personer Fjärås bygdegård

Läs mer

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Vi har en plan! Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Samråd 9 mars 6 maj 2010 Smakprov Hela översiktsplanen med tillhörande dokument finns på Karlskoga och Degerfors

Läs mer

Vilka stöd finns att söka?

Vilka stöd finns att söka? För en levande, smart och hållbar landsbygd Vill du starta eller investera i ett företag på landsbygden? Vill du tillsammans med andra utveckla bygden där du bor? Då kan du söka företagsstöd och projektstöd

Läs mer

Lokala energistrategier

Lokala energistrategier Lokala energistrategier Kommunens roll att stimulera och främja en hållbar energianvändning och tillförsel på lokal nivå Presentationen Varför energi är en strategisk fråga för en kommun? Hur kan den omsättas

Läs mer

Bredbandsstrategi 2012

Bredbandsstrategi 2012 1 (5) Antagen av kommunstyrelsen 2013-01-15 5 Bredbandsstrategi 2012 Bredbandsstrategins syfte Syftet med en bredbandsstrategi för Mörbylånga kommun är att skapa en gemensam målbild samt att belysa utvecklingsbehoven

Läs mer

version Vision 2030 och strategi

version Vision 2030 och strategi version 2012-01-25 Vision 2030 och strategi Två städer - en vision För att stärka utvecklingen i MalmöLund som gemensam storstadsregion fördjupas samarbetet mellan Malmö stad och Lunds kommun. Under år

Läs mer

Kvinnor och män i Östergötland. Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande.

Kvinnor och män i Östergötland. Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande. Kvinnor och män i Östergötland Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande. Vikten av fakta och statistik En könssegregerad arbetsmarknad vad får det för konsekvenser för den

Läs mer

LLU i nordöstra Göteborg

LLU i nordöstra Göteborg LLU i nordöstra Göteborg Hållbar utveckling mellan stad och land Peter Rundkvist Projektledare Utveckling Nordost Business Region Göteborg Bakgrund Hösten 2013: Gamla Leader Göta Älv Vänersborg, Trollhättan,

Läs mer

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Innehållsförteckning sidan Inledning... 3 Syfte... 3 Övergripande mål... 3 Prioriterade områden... 4 Utbildning Arbete och tillväxt Näringsliv

Läs mer

Region Skåne Näringsliv

Region Skåne Näringsliv Region Skåne Näringsliv Ulf Kyrling Näringslivsutvecklare Tel: +46 40 675 34 16 Mail: ulf.kyrling@skane.se Datum 2015-07-08 1 (6) YTTRANDE från Region Skåne 2015-07-08 Ert dnr: N2015/2989/HL Näringsdepartementet

Läs mer

UTVECKLING INOM JÖNKÖPINGS KOMMUN

UTVECKLING INOM JÖNKÖPINGS KOMMUN UTVECKLING INOM JÖNKÖPINGS KOMMUN Varför ett program för Jönköpings landsbygd och kommundelar? Jönköpings kommun arbetar kontinuerligt med att utveckla landsbygdens olika områden och skapa vitala och tilltalande

Läs mer

Regional, översiktlig och strategisk planering

Regional, översiktlig och strategisk planering Regional, översiktlig och strategisk planering Fokus på social och ekologisk hållbarhet. Frågeställningen syftar till att på en övergripande strategisk nivå besvara frågor som berör markanvändningen och

Läs mer

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun Förslag 2013-03-28 Framtid Ånge 2.0 Strategi för utveckling av Ånge kommun 2014-2020 1 Du håller framtiden i din hand Framtid Ånge 2.0 är Ånge kommuns utvecklingsstrategi för den bygd som vi lever och

Läs mer

Remissvar Översiktsplan för landsbygden Norrköpings översiktsplan del 3

Remissvar Översiktsplan för landsbygden Norrköpings översiktsplan del 3 BESLUTSUNDERLAG 1/2 Ledningsstaben 2016-03-17 Dnr: TSN 2016-22 Trafik- och samhällsplaneringsnämnden Remissvar Översiktsplan för landsbygden Norrköpings översiktsplan del 3 Region Östergötland har beretts

Läs mer

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning.

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning. Utveckling för Skellefteå 2012 2014 Må alla samlas. Det här är det första steget i en lokal utvecklingsstrategi för allas vårt Skellefteå. Därför vill vi att så många som möjligt i Skellefteå ska läsa

Läs mer

Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken,

Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken, Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken, fibernätet och ett förbättrat vägnät. Järnvägen behöver bli

Läs mer

Näringslivspolitiskt program

Näringslivspolitiskt program Sida 1/5 Näringslivspolitiskt program 2016 2018 Sammanfattning Näringslivsprogrammet för Kungsbacka kommun ska fastställa en långsiktig strategi för kommunens insatser för att främja utveckling och tillväxt

Läs mer

MÅL FÖR TÄTORTERNAS OCH LANDSBYGDENS KOLLEKTIVTRAFIK 2012 2016.

MÅL FÖR TÄTORTERNAS OCH LANDSBYGDENS KOLLEKTIVTRAFIK 2012 2016. Styrdokument Dokumenttyp: Plan Beslutat av: Kommunfullmäktige Fastställelsedatum: 2012-10-08 154 Ansvarig: Utredningssekreteraren Revideras: Vart fjärde år Följas upp: Årligen MÅL FÖR TÄTORTERNAS OCH LANDSBYGDENS

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

NOMINERING ÅRETS LEADER 2008 Med checklista

NOMINERING ÅRETS LEADER 2008 Med checklista NOMINERING ÅRETS LEADER 2008 Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader 2008. Namn på förslaget: Från slott till slott Journalnummer: 2008-5592 Kontaktperson i det nominerade förslaget:

Läs mer

Halland LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Halland LEADER LEADER HALLAND HALLAND Halland g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Halland Workshops i Halland Under september och oktober 2013 genomfördes 6 workshops i Halland, en i

Läs mer

LUP för Motala kommun 2015 till 2018

LUP för Motala kommun 2015 till 2018 LUP för Motala kommun 2015 till 2018 Sammanfattning Det lokala utvecklingsprogrammet (LUP) beskriver den politik som styr verksamheten i Motala kommun under mandatperioden. Programmet bygger på majoritetens

Läs mer

CHECKLISTA STEG 1 FÖR LÄNSSTYRELSEN INOM LEADER FÖR - GODKÄNNANDE AV LAG - INRÄTTANDE AV LEADEROMRÅDEN - GODKÄNNANDE AV LOKALA UTVECKLINGSSTRATEGIER

CHECKLISTA STEG 1 FÖR LÄNSSTYRELSEN INOM LEADER FÖR - GODKÄNNANDE AV LAG - INRÄTTANDE AV LEADEROMRÅDEN - GODKÄNNANDE AV LOKALA UTVECKLINGSSTRATEGIER 1 Företags- och landsbygdsutvecklingsenheten CHECKLISTA STEG 1 FÖR LÄNSSTYRELSEN INOM LEADER FÖR - GODKÄNNANDE AV LAG - INRÄTTANDE AV LEADEROMRÅDEN - GODKÄNNANDE AV LOKALA UTVECKLINGSSTRATEGIER Granskningsdatum

Läs mer

EU-strategi fö r Sala kömmun KOMMUNFULLMÄKTIGE

EU-strategi fö r Sala kömmun KOMMUNFULLMÄKTIGE EU-strategi fö r Sala kömmun KOMMUNFULLMÄKTIGE 2 (8) EU-strategi för Sala kommun INNEHÅLL 1 BAKGRUND... 4 2 SYFTE... 4 3 ÖVERGRIPANDE MÅL... 4 4 STRATEGI... 5 5 BESLUTSNIVÅER ANSVAR OCH ORGANISATION...

Läs mer

Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun.

Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun. Beslutsförslag Kommunstyrelseförvaltningen Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun. KS 2015-156 Förslag till beslut

Läs mer

Datum: 2015-10-08. Bredbandsstrategi för Storfors kommun

Datum: 2015-10-08. Bredbandsstrategi för Storfors kommun Datum: 2015-10-08 Bredbandsstrategi för Storfors kommun 1. Inledning Denna bredbandsstrategi är en revidering av förgående bredbandsstrategi antagen av kommunstyrelsen 2014-09-18. Allmän bakgrund till

Läs mer

Själv är bäste dräng

Själv är bäste dräng Själv är bäste dräng nationell strategi för lokal utveckling september 2006 www.centerpartiet.se Sammanfattning Sverige behöver fler människor som arbetar, fler jobb och mer tillväxt. Den socialdemokratiska

Läs mer

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation ÖSTERGÖTLAND EN VÄRDESKAPANDE REGION 1. Uppdraget Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation 2. Arbetet 1. Inventera nuläget (vad är gjort hittills och varför, gällande strategier och

Läs mer

landsbygdsprogram Landsbygdsprogram för Timrå kommun

landsbygdsprogram Landsbygdsprogram för Timrå kommun landsbygdsprogram Landsbygdsprogram för Timrå kommun 2015-2019 1 Bakgrund Programmets tillkomst En motion till kommunfullmäktige om att skapa ett landsbygdsprogram antogs 2007. Uppdraget genomfördes 2010-11

Läs mer

Fem mål för framtiden Köping rikare på fantasi, laganda och drivkraft Fantasi Laganda Drivkraft

Fem mål för framtiden Köping rikare på fantasi, laganda och drivkraft Fantasi Laganda Drivkraft Mål 2006-2012 Fem mål för framtiden I det här dokumentet anges de mål som ska vara vägledande för den kommande utvecklingen av Köpings kommun. För att vi ska stå starkare i framtiden behöver vi tydliga

Läs mer

Dialogmöte 1 - Ladan, Lennartsnäs

Dialogmöte 1 - Ladan, Lennartsnäs Dialogmöte 1 - Ladan, Lennartsnäs Plats Dialogmöte 1 hölls i Ladan, som ligger på Lennartsnäs, Öråkers gård. I byggnaden finns olika butiker, verksamheter och det anordnas även en del aktiviteter. Beskrivning

Läs mer

Beredning av Anders Bengtson, Sven-Inge Arnell och Marie Kristoffersson

Beredning av Anders Bengtson, Sven-Inge Arnell och Marie Kristoffersson Beredning av Anders Bengtson, Sven-Inge Arnell och Marie Kristoffersson Utvecklingsplan för landsbygden i Motala kommun eller Landsbygdsprogram för Motala kommun är ett förnyat program för att bidra till

Läs mer

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt

Läs mer

1(8) Verksamhetsplan 2015. Antagen vid årsmöte 1 april 2015

1(8) Verksamhetsplan 2015. Antagen vid årsmöte 1 april 2015 1(8) Verksamhetsplan 2015 Antagen vid årsmöte 1 april 2015 2(8) Föreningens ändamål Företag i Samverkan i Östhammars kommun har enligt stadgarna som ändamål att främja en god samverkan mellan de ideella

Läs mer

Serviceplan inklusive handlingsplan för Säters kommun. Antagen av kommunfullmäktige SÄTERS KOMMUN Näringslivsenheten

Serviceplan inklusive handlingsplan för Säters kommun. Antagen av kommunfullmäktige SÄTERS KOMMUN Näringslivsenheten Serviceplan inklusive handlingsplan för Säters kommun Antagen av kommunfullmäktige 2007-12-20 SÄTERS KOMMUN Näringslivsenheten Innehållsförteckning 1. Inledning...1 Syfte...1 Övergripande mål...1 Horisontella

Läs mer

Ledningsstaben 2015-03-24 Dnr: TS 2015-112 Stefan Dahlskog

Ledningsstaben 2015-03-24 Dnr: TS 2015-112 Stefan Dahlskog BESLUTSUNDERLAG Ledningsstaben 2015-03-24 Dnr: TS 2015-112 Trafik- och samhällsplaneringsnämden Remissvar förslag till Funktionellt prioriterat vägnät Region Östergötland har, har i egenskap av länsplaneupprättare,

Läs mer

Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele

Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele Nedan har vi sammanställt de prioriterade brist-/utvecklingsområden som kom fram i gruppdiskussionerna på dialogmötet.

Läs mer

Bilaga 1 Utförlig bakgrundsbeskrivning. 1. Bakgrund. 1.1 Entreprenörskap och företagande

Bilaga 1 Utförlig bakgrundsbeskrivning. 1. Bakgrund. 1.1 Entreprenörskap och företagande Bilaga 1 Utförlig bakgrundsbeskrivning 1. Bakgrund 1.1 Entreprenörskap och företagande Nyföretagande har stor betydelse för den samhällsekonomiska utvecklingen. Nya företag skapar såväl ökad konkurrens

Läs mer

Visioner och övergripande mål för Vimmerby kommun 2012-2022

Visioner och övergripande mål för Vimmerby kommun 2012-2022 Visioner och övergripande mål för Vimmerby kommun 2012-2022 Antaget av kommunfullmäktige 2012-12-17 230 1 1 Visioner och övergripande mål för Världens bästa Vimmerby Den politiska ambitionen i Vimmerby

Läs mer

BEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING

BEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING BEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING Befolkningsutveckling Befolkningen i Båstads kommun var drygt 11000 personer under 1940-talet och fram till början av 50-talet. Kommunen var en typisk landsorts- och jordbrukskommun

Läs mer

På rätt väg. - men inte riktigt framme! 19 steg mot ett bättre Gotland

På rätt väg. - men inte riktigt framme! 19 steg mot ett bättre Gotland På rätt väg - men inte riktigt framme! 19 steg mot ett bättre Gotland 19 steg mot ett bättre Gotland Dessa 19 steg är socialdemokratiska tankar och idéer om hur vi tillsammans här på Gotland kan skapa

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

1(8) Tillväxtstrategi 2015-01-09

1(8) Tillväxtstrategi 2015-01-09 1(8) Tillväxtstrategi 2015-01-09 2(8) Inledning Älvkarleby kommun ska hitta sin plats i en värld som präglas av snabb förändring. Vi behöver förstå hur förändringarna påverkar vår tillvaro och göra strategiska

Läs mer

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende 1 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Tierp 16 januari 2014 Regeringsuppdraget Bo bra på äldre dar Kunskap, kreativitet

Läs mer

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Visit Östergötland - för en Visit Östergötland är det nya namnet på det som tidigare hette Östsvenska turistrådet. Förutom att byta namn har vi även påbörjat

Läs mer

Sjöbo - en plats för tillväxt

Sjöbo - en plats för tillväxt Sjöbo - en plats för tillväxt med innovation och attraktivt boende Vision för Sjöbo kommun 2011-2020 Sjöbo - en plats för tillväxt. Innehåll Livskvalitet...5 Kunskap...6 Företagande och arbete...9 Infrastruktur...11

Läs mer

Utvärdering av landsbygdsstöd till häst-, turist- och livsmedelsföretag i Västra Götaland.

Utvärdering av landsbygdsstöd till häst-, turist- och livsmedelsföretag i Västra Götaland. 2011-11-21 Eva Olsson Landsbygdsenheten 031-60 59 82 eva.olsson@lansstyrelsen.se Utvärdering av landsbygdsstöd till häst-, turist- och livsmedelsföretag i Västra Götaland. SAMMANFATTNING. Omsättningen

Läs mer

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Antagen av Kommunfullmäktige den 17 juni 2013 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Strategin är framtagen i bred samverkan

Läs mer

Näringslivsstrategi Det ska vara roligt och lönsamt att driva företag i Laholm.

Näringslivsstrategi Det ska vara roligt och lönsamt att driva företag i Laholm. Näringslivsstrategi Det ska vara roligt och lönsamt att driva företag i Laholm. Om en av Sveriges mest spännande företagarkommuner. Läge: Laholm berättar om fördelarna med att driva företag i Laholms kommun

Läs mer

Vision för Alvesta kommun

Vision för Alvesta kommun Sida 1 av 5 Vision för Alvesta kommun 1 Bakgrund och utgångspunkter Under våren 2014 har Alvesta kommun genomfört ett visionsarbete som omfattat flera olika aktiviteter med möjlighet för invånare, föreningar,

Läs mer

VÄSTMANLAND Vi är alla vinnare när det går bra för Västmanland

VÄSTMANLAND Vi är alla vinnare när det går bra för Västmanland VÄSTMANLAND Vi är alla vinnare när det går bra för Västmanland Länsplan för Västmanland ska säkra en långsiktigt hållbar tillväxt för hela länet - satsningar utifrån gemensamma mål och prioriteringar ger

Läs mer

Omslagsbild: Christer Engström/ETC BILD. Kartbilderna har medgivande från lantmäteriverket 1998. Ur GSD Blå kartan, diarienummer 507-97-157.

Omslagsbild: Christer Engström/ETC BILD. Kartbilderna har medgivande från lantmäteriverket 1998. Ur GSD Blå kartan, diarienummer 507-97-157. Växtplats Ulricehamn, Översiktsplan 2001 för Ulricehamns kommun, antogs av kommunfullmäktige 2002-02-21, 12. Planen består av tre häften, del 1 Mål och strategier, del 2 Kunskapskälla och del 3 Konsekvensbeskrivning,

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

NÄRHETENS, SMÅSKALIGHETENS OCH VALFRIHETENS KOMMUN

NÄRHETENS, SMÅSKALIGHETENS OCH VALFRIHETENS KOMMUN MULLSJÖ KOMMUN 24 NÄRINGSLIV Brannan AB (f d Rexor) är ett av industriföretagen som blomstrar i Mullsjö. HUR SER DET UT? Av kommunens drygt 7200 invånare 1998 var ca 3150 yrkesverksamma. Av dessa arbetade

Läs mer

Utveckla ditt företag i Hedemora

Utveckla ditt företag i Hedemora Utveckla ditt företag i Hedemora Inger Wilstrand, VD Hedemora Näringsliv AB Attraktiva Hedemora Ett näringsliv som präglas av engagemang och bredd I Hedemora går det ett företag på var tionde invånare.

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (8)

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (8) FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (8) J. 3 VINDKRAFTSPOLICY FÖR LOMMA KOMMUN Introduktion Denna policy bygger på kommunens utredning Vindkraft i Lomma kommun 2004. För att ta del av bakgrunden till och fördjupade

Läs mer

Policy Brief Nummer 2014:4

Policy Brief Nummer 2014:4 Policy Brief Nummer 2014:4 Innovationer på landet behövs särskilt stöd? Kunskapsöverföring och innovationer är ett fokusområde i det nya landsbygdsprogrammet. Men frågan är om det behövs speciella stöd

Läs mer

Ronneby kommuns landsbygdspolitiska programs handlingsplan gällande för åren 2012-2014

Ronneby kommuns landsbygdspolitiska programs handlingsplan gällande för åren 2012-2014 Ronneby kommuns landsbygdspolitiska programs handlingsplan gällande för åren 2012-2014 Bakgrund Denna handlingsplan är kopplad till Ronneby kommuns landsbygdspolitiska program och är framtagen efter en

Läs mer

Valprogram Centerpartiet i Båstads kommun 2010

Valprogram Centerpartiet i Båstads kommun 2010 .. ett klimatsmart val Valprogram Centerpartiet i Båstads kommun 2010 Centern är kommunens gröna parti. Vi vill att HELA kommunen ska leva och utvecklas i samklang med Bjäres unika natur och kulturlandskap.

Läs mer

olo/ i or SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom Näringslivsstrategi för Sollentuna kommun Innehållsförteckning

olo/ i or SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom Näringslivsstrategi för Sollentuna kommun Innehållsförteckning SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom olo/ i or 3Ö för Sollentuna kommun Antagen av fullmäktige 2013-xx-xx Innehållsförteckning 1 Inledning 2 1.1 EU strategiskt läge i en stark region 2 1.2

Läs mer

Serviceplan

Serviceplan Serviceplan 2016-2018 Serviceplanens syfte är att öka engagemang, förståelse & kunskap kring service som en del av kommunens arbete med näringslivs- & landsbygdsutveckling samt att tillgång till service

Läs mer

LEVANDE LANDSBYGD. På Göperud i nordöstra kommundelen bedrivs fortfarande småskaligt jordbruk. EU-bidrag är en förutsättning för lönsamhet.

LEVANDE LANDSBYGD. På Göperud i nordöstra kommundelen bedrivs fortfarande småskaligt jordbruk. EU-bidrag är en förutsättning för lönsamhet. MULLSJÖ KOMMUN 63 LEVANDE LANDSBYGD På Göperud i nordöstra kommundelen bedrivs fortfarande småskaligt jordbruk. EU-bidrag är en förutsättning för lönsamhet. HUR SER DET UT? Jordbruk, skogsbruk Antalet

Läs mer

Socialdemokraterna i Klippans kommun

Socialdemokraterna i Klippans kommun Socialdemokraterna i Klippans kommun Handlingsprogram 2015-2018 Vår vision för kommunen Den socialdemokratiska ideologin och politiken syftar till att skapa ett samhälle där alla människor oavsett bakgrund

Läs mer

Datum: 2014-08-18. Bredbandsstrategi för Storfors kommun

Datum: 2014-08-18. Bredbandsstrategi för Storfors kommun Datum: 2014-08-18 Bredbandsstrategi för Storfors kommun 1. Inledning Allmän bakgrund till Bredbandsstrategi Storfors kommun. Betydelsen av IT, Internet och bredband för utvecklingen av ett hållbart samhälle

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

STORA BESÖKSDAGEN. Suzan Östman Bäckman Vingåkers Kommun 2012-06-08

STORA BESÖKSDAGEN. Suzan Östman Bäckman Vingåkers Kommun 2012-06-08 2012 STORA BESÖKSDAGEN Suzan Östman Bäckman Vingåkers Kommun 2012-06-08 Stora besöksdagen 2012 Syfte Syftet med besöken är att förbättra näringslivsklimatet, vårda befintligt näringsliv, ta del av företagarnas

Läs mer