Yttrande på remiss angående Landsbygdsprogram för Motala kommun, remissversion 2, diarienummer: 06/KS0389

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Yttrande på remiss angående Landsbygdsprogram för Motala kommun, remissversion 2, diarienummer: 06/KS0389"

Transkript

1 Motala Till: Motala kommun MOTALA KOMMUN Kommunstyrelsen Kommunledningskontoret Att: Carin Elf Personalntmnden Motala flfi iuuu AI «, -UD- u t Från: Diarienr..,,,.,,. Folkpartiet liberalerna Hancllinqsnr. Dynamovägen6 : Motala bes.ut.,....,., Yttrande på remiss angående Landsbygdsprogram för Motala kommun, remissversion 2, diarienummer: 06/KS0389 Folkpartiet liberalerna i Motala får härmed avge sitt yttrande, som har utarbetats av Jan Fallsvik i samråd med vår landsbygdsgrupp. Vi har utgått från den utsända texten och i den gjort förslag på tillägg och strykningar. Mycket av våra synpunkter känns igen från remissomgång l. Vi har dock utvecklat tankegångarna när det gäller landsbygdens infrastruktur. Kjell Fjjmsson Gruppledare Folkpartiet liberalerna Motala

2 Motala kommuns landsbygd - utgångsläge Vad är landsbygd? Det finns flera olika definitioner av vad som är landsbygd och med variationer som "tätortsnära landsbygd", "glesbygd" etc. Det finns också minst en definition av vad som, i statistiken, ska ses som tätorter - det ska vara minst 200 invånare och max 200 meter mellan husen. Inom ramen for det nya Leaderprogrammet avser länsstyrelsen att tillämpa den begränsning som säger att landsbygden består av alla mindre tätorter upp till invånare och landsbygden däromkring. För Motala kommuns del skulle detta innebära att hela området utanför Motala tätort skulle omfattas. I det här programmet har vi valt Leaderdefinitionen dvs landsbygden i Motala kommun består av kommunens tätorter med < invånare och landsbygden däromkring, med andra ord allt utom Motala tätort. Allmänt Av Motala kommuns invånare bor drygt en fjärdedel (29%) på landsbygden, d.v.s. utanför Motala stad. Den norra delen av kommunen är glest befolkad, genomsnittligt bara 6 invånare per kvadratkilometer. Slättbygden i söder med en tredjedel så stor areal har fler invånare, i genomsnitt 20 inv/ km 2. De naturgivna förutsättningarna har självfallet format levnadsbetingelserna och kulturlandskapets och bebyggelsens framväxt: bruken i gränstrakterna mot Bergslagen, kyrkbyar som samlingspunkter i jordbrukslandskapet, säterier och större gårdar i de bördiga trakterna och stationssamhällen där järnvägen drogs fram under talet. Landsbygden i tätortens närhet På landsbygden runt de större tätorterna är de boendes villkor i stort de samma som för städernas invånare. Oftast är det stadens arbetstillfällen och service man anlitar. Många gånger har man sökt sig till landet för boendemiljön. I storstadsområdena kan man se en tendens till utflyttning till den närbelägna landsbygden. Vi kan se samma tendens i Östergötland, om än inte lika starkt, i Linköpings och Norrköpings närhet. Dessa landsbygdsområden har stora möjligheter att utvecklas spontant. Det finns anledning att anta att sökandet efter goda boendemiljöer kommer att fa allt fler att söka sig hit. Ett val av tilltalande boende med samtidig närhet till många arbetstillfällen gör denna del av landsbygden till en viktig tillgång för kommunen och regionen - den bidrar i hög grad till regionens attraktivitet. Samtidigt ökar givetvis kraven på kollektiv trafikförsörjning och kommunal service - främst barnomsorg och skola där närhet känns särskilt viktig. När det gäller kommersiell service kommer de boende i dessa områden att i allt väsentligt nyttja den service som finns i stadea-städerna Motala, Vadstena och Linköping - naturligt eftersom man i de allra flesta fall kommer att pendla in till stadefl-dessa städer för det dagliga arbetetv - men även till övriga tätorter. Borensberg Borensberg är efter Motala den största tätorten i kommunen. Genom sitt sjönära läge utmed kanalstråket och pendlingsavstånd från både Motala och Linköping har Borensberg en särställning bland kommunens mindre orter. Det är en tätort som växer (2 791 inv. 31/12-06) och som har förutsättningar att fortsätta utvecklas under de kommande åren. Orten har ett relativt stort serviceutbud och även ett lokalt näringsliv. Borensberg är en pendlingsort men har också ett eget, varierat utbud av arbetstillfällen. En majoritet av arbetsplatserna finns inom sektorn vård, skola och

3 omsorg, men orten hyser också tillverkningsindustri och mindre verkstäder. Ledig mark finns för nyetablering av verksamheter. Viktigast för framtiden är, förutom att nya områden för bebyggelse planläggs, att kollektivtrafik med hög standard för pendling erbjuds, samt att befintligt utbud av kommunal och kommersiell service, exempelvis bensinstationer, och annat utbud bibehålls eller byggs ut. Kommunens övriga landsbygd I kommunens aeffa-nordligaste del i gränstraktenia mot Närke finns större områden med låg folktäthet. Dessa har fått känna av en påtaglig befolkningsminskning under lång tid, vilket i sin tur inneburit försämringar i service genom att underlaget blivit otillräckligt. Mot bakgrund av de relativt stora avstånden till större tätorter och regionens centrala delar är det inte realistiskt att räkna med att dessa områden i någon större utsträckning ska bli attraktiva för pendlare som arbetar i de större städerna eller på någon av de andra större orterna i regionens centrala delar. Stora delar av dessa landsbygdsområden är värdefulla för rekreation och naturupplevelser. Upplevelseturismen öppnar möjligheter av skiftande slag, från äventyrsanläggningar till gårdsbutiker och vandrarhem. Därmed är de en värdefull tillgång för östgötarna och bidrar starkt till regionens attraktivitet. En förutsättning för att dessa områden även i framtiden ska vara tilltalande är att det finns en bofast befolkning. Det innebär att det, vid sidan av jord- och skogsbruket, också måste finnas företag som ger arbetstillfällen och service till de bofasta och besökare. Infrastrukturen med läns- och riksväg till Linköping, Mjölby och Motala gör området intressant för pendlare som vill bo naturnära men ändå slippa långa resor till arbete, studier och övrig service. Denna landsbygd bidrar för sin del till kommunens ökade invånarantal genom just dessa faktorer och gör Motala kommun till ett intressant alternativ för boende vad gäller arbetskraften i Linköping. Landsbygdsområdet mellan Motala. Karlsbv Tjällmo och Borensberg utgör en mellanbygd med såväl skogs- och lantbruk med stort utbud av möjligheter till rekreation och naturupplevelser. Söder om Göta kanal präglas landsbygden av slättlandet med jordbruksbygd. Här finns visserligen inte riktigt samma bredd vad gäller rekreation och naturupplevelser som i nom men-båda dessa landsbygdsområden är intressanta för pendlare som vill bo naturnära men ändå slippa långa resor till arbete, studier och övrig service på grund av infrastrukturen med läns- och riksväg till Linköping, Mjölby och Motala. Båda dessa landsbygdsområden i Kommuftefts-kommunensödra lands bygd bidrar för sin del till kommunens ökade invånarantal genom just dessa faktorer och gör Motala kommun till ett intressant alternativ for boende vad gäller arbetskraften i Linköping. Landsbygdens infrastruktur Vägar Liksom i staden är det viktigt att kommunikationerna på landsbygden fungerar bra. Såväl landsbygdsbefolkningen som landsbygdens företag, företrädelseyis småföretag och lantbruk, har behov av goda förbindelser. TillgånRen till vägar samt deras standard är viktig för att landsbygden skall leva och vidareutvecklas. Tillgången beskrivs av vägnätets täthet och standarden av vägens beläggningstyp och geometri. Östergötland har en hög andel allmänna grusvägar på landsbygden. I norra delen av Motala kommun är det allmänna värnätet glest samtidigt som de få vägar som finns har låg standard.

4 Långa sträckor utgörs av grusvägar. Vid en jämförelse mellan de allmänna vägnäten norr respektive söder om Boren framgår att vägnätet i söder är betydligt tätare än i norr vilket speglar befolkningstätheten. I söder är dock de flesta vägar i det täta vägnätet asfalterade, medan i norr är enbart ca hälften av vägarna asfalterade trots det betydligt glesare vägnätet. Detta är otillfredsställande. I trakterna norr om Boren där det allmänna vägnätet är glest, är det viktigt att de få allmänna vägar som finns håller god standard med asfalterad körbana. Vidare måste lokalbefolkningen i ökad utsträckning använda enskilda vägar, som kan bli långa där det är ett glest vägnät. Enskilda vägar har regelmässigt låg standard, och standarden varierar dessutom sinsemellan på grund av att inte alla vägtoreningar kan få driftsbidrag. För att fa driftsbidrag krävs bland annat att vägen hålls öppen för all trafik, vilket en enskild delägare i vägföreningen kan emotsätta sig, l dessa fall förvägras hela vägforeningen driftsbidrag. Det är viktigt att det återinforda kommunala bidraget till de ca 100 vägsamfälligheterna i kommunen behålls. Inte minst eftersom de trafikeras av skolskjutsar och kommunala fordon såsom renhållningsfordon mm. Tätortsbefolkningen kan med gott samvete trafikera det enskilda vägnätet, då man genom det kommunala bidraget bidrar med att finansiera skötsel och underhåll. Det är viktigt att Motala kommun tillsammans med andra kommuner med dålig vägstandard argumenterar för att Vägverket skall få resurser för att rusta upp de mindre allmänna vägarna i kommundelar med låg vägtäthet. Trafiksäkerheten på landsbygdsvägnätet bör förbättras. Exempelvis finns inte vägbelysning längs riksväg 34 genom tätorterna Brånshult och Ruda. Vägbelysning bör finnas och hastighetsbegränsning bör inforas där allmänna vägar passerar tätbebyggelse och gårdssamlingar. Höga häckar och skymmande buskage bör tuktas i kurvor och korsningar, l dessa frågor bör kommunen påtala detta för Vägverket, så att trafiksäkerheten höjs. Kommunen bör påtala tor vägverket behovet av särskilda cykelbanor längs de högtrafikerade riksvägarna for att öka trafiksäkerheten för de oskyddade trafikanterna. De skyltade cykellederna bör i vissa fall läggas genom mer natursköna områden jämfört med fallet nu. T ex söder om Boren bör det enskilda vägnätet utnyttjas, liksom norr om Motala via Karlsby, De Geersfors och Degerön. Detta bör inte möta något hinder där de enskilda vägarna får kommunalt bidrag. När det gäller cykelvägen längs riksväg 50 norr om Motala skulle man kunna titta på en alternativ sträckning närmare eller längs med Vättern for att öka attraktiviteten. Telefon, mobiltelefon och bredband Det fasta telenätet, mobiltelefontäckning och tillgången till bredband är väsentligt dels för de boende på landsbygden, dels för att lantbruk och företag på landet skall kunna kommunicera och utvecklas i dagens samhälle. Av trygghetsskäl måste man kunna lita på att inan skall kunna komma i kontakt med ambulans och brandkår. Tillgång till bredband ger även nya tekniska möjlighet för personlarm m.m. Detta möjliggör att vårdgivande personal lättare kan ombesörja säkerhet och tillstånd för äldre personer, som därmed kan bo kvar längre i den egna bostaden om de så önskar. Detta ger även ett något mindre behov av äldreboenden. Bredbandstäckningen är inte fullständig (2007=99.5 %) inom kommunens landsbygd och måste byggas ut helt samt vidareutvecklas så att fullvärdig bredbandskapacitet kan erhållas for samtliga kommuninnevånare och fö-

5 retag som så önskar. Det fasta telenätet är en forutsättning for bredbandanslutning med s.k. ADSL-teknik Postgång Även landsbygdsbefolkning samt lantbruk och småföretag på landet måste ha god postservice. Post måste delas ut dagligen på samtliga lantbrevbärarlinjer. I samband med att posten bytte postlådetyp drogs många postlådor på landsbygden in, trots att dessa platser passeras av lantbrevbärarlinjer. Dessa postlådor bör åter bli uppsatta. Befolkning I de följande avsnitten presenteras statistik som beskriver läget på landsbygden i Motala kommun utifrån några olika aspekter. För att kunna göra det måste en definition av landsbygden fastställas. För presentation av det statistiska materialet används definitionen att landsbygd är all yta i Östergötland som ligger utanför tätorter med minst invånare. Nedan listas kommunens tätorter som har mer än 200 invånare Av kommunens totala befolkning bodde 83,7% i dessa tätorter år ,1% i Motala, 6,5% i Borensberg och 2,1% bodde i småorter såsom Degerön och Varv. På landsbygden, utanför både tätort och småort bodde 14% av kommuninvånarna. (Källa: SCB). Mer befolkningsstatistik för bl a Motala kommuns landsbygd redovisas i Östsams regionala utvecklingsprogram för utveckling av Östergötlands landsbygd Folkmängd tätorter Motala kommun Tjällmo Fornåsa Nykyrka österstad Fågelsta Klockrike Godegård Borensberg Summa små tätorter Övr landsbygd Motala tätort Hela kommunen I diagrammet nedan redovisas befolkningsutvecklingen för kommunens tätorter med invånare. JKurvornatJFi] visar på en viss stagnation för tätorterna i kommunens norra delar medan tätorterna på det södra slättlandet utmed länsväg 1050 till Linköping har en mer gynnsam utveckling. Observera att tätortsmätning endast görs vart femte år. 1 Med tätort avses sammanhängande bebyggelse med normalt högst 200 m mellan husen, och med minst 200 invånare. Den första tätortsavgränsningen på kartor i Sverige avser förhållandena Därefter har avgränsningar skett i stort sett vart femte år. År 2000 fanns det l 936 tätorter. De hade en areal på km2, vilket motsvarade 1,3 procent av rikets landareal personer bodde i tätorterna. Detta motsvarade 84 procent av totalbefolkningen. Resultaten redovisas i Statistiskt meddelande Ml

6 FdkmänuiJ i (atoncrnn 1 ( M5. 20(10 och 2005 Tjätln» Fornasa Nykyrka öslerstacl Kgelsta (Ckxtrifcc Borensbsrg Övr landsb>gd Jordbruk etc Avseende jordbruksstatistik för kommunen redovisas detta i bilaga till detta program Sysselsättning I Motala kommun bor 2005 ca förvärvsarbetande av dessa bor på landsbygden och 25 procent har även sin arbetsplats där. Mellan landsbygden och tätorterna finns relativt stora skillnader i sysselsättningsstrukturen. På landsbygden sysselsätter jordbrukssektorn, industrisektorn och byggsektorn tillsammans nästan hälften av de sysselsatta, jämfört med 1/4 i tätorterna. Näringsgrenar som är svaga på landsbygden i förhållande till i tätorterna är handel och kommunikationer, finansiell verksamhet och företagstjänster samt offentlig förvaltning. I det kommunala perspektivet är det givetvis både positivt och angeläget att företagandet på landsbygden kan utvecklas i nya former, som komplement till de traditionella näringarna och arbetspendling till tätorter i och utanför regionen. Att kunskap och engagemang finns i bygderna har de senaste årens lokala projekt i bland annat Godegård, Tjallmo och Klockrike varit goda exempel på. En viktig insats från kommunens sida är, att i planeringsfrågor som rör landsbygden och dess mindre tätorter, vara lyhörd för den lokala kunskapen och utveckla engagerande samrådsformer med utvecklingsgrupper, hembygdsföreningar, bygderåd och byalag m fl. Pendling Pendlingen mellan landsbygden och Motala tätort är relativt stor. l 787 personer ( 31 % av den förvärvsarbetande landsbygdsbefolkningen) pendlar från landsbygden till ^ätorten [jf2], och 502 personer pendlar i motsatt riktning. Pendlarna från landsbygden utgör ca 10 % av arbetskraften i tätorten. På landsbygden pendlar rnånga även till andra orten exempelvis Linköping, Finspång, Mjölby och Vadstena. Kommunen måste fortsätta att arbeta för att de personförande tågen åter stannar i Godegård och Fågelsta. Godegård bör prioriteras, så att tågstopp etableras på den enkelspåriga sträckan, så snart som möjligt. Frågan om pendeltågsstopp i Fågelsta bör drivas av kommunen, så snart som den planerade pendeltågssatsningen mellan Motala och Norrköping är i drift och långsiktigt säkerställd. När tågstopp vid dessa båda orter kommer till stånd, bidrar kommu-

7 nen till en bättre miljö, de berörda orterna blir attraktivare pendlingsorter och vi iår en rundare kommunen tidsmässigt, framförallt när Godegård får sitt tågstopp. Landsbygdens styrkor och svagheter - SWOT Mot bakgrund av beskrivningen ovan kan en s k SWOT-analys göras för att lyfta fram de negativa respektive positiva faktorer som präglar landsbygden i Motala kommun och som ger förutsättningarna för den vidare utvecklingen av densamma. Analysen består av fyra delar: Styrkor Svagheter Möjligheter Hot Styrkor De främsta faktorerna här består av den boendemiljö och rekreationsmiljö som kommunens landsbygd erbjuder i kombination med överkomligt avstånd till närmsta större tätort med service. Kommunikationerna är också relativt väl utbyggda även om en del återstår att göra. Inom kommunen finns också några utvecklingsgrupper/byalag som har goda resurser i form av kompetens, energi och drivkraft. Borensberg är som mindre tätort en dynamisk "motor" för kommunens norra och östra landsbygd med tillgång till de mesta i serviceväg. Bredbandstäckningen är relativt god (2007~99,5 %) inom kommunens glesbygd mön kan kapacitetsmässigt givetvis vidareut vecklas. Svagheter Ett ständigt grundproblem för landsbygden är den spridda bebyggelsen som kan, utifrån ett strikt rationellt perspektiv, innebära ökade kostnader för kollektivtrafik och annan offentligt finansierad service. Kommunikationerna är också relativt dåligt utbyggda och mycket återstår att göra särskilt inom de norra 3 /t-delen av kommunen. Många områden saknar aktiva utvecklingsgrupper som driver opinionsbildning och kreativa framtidslösningar för bygden. Landsbygdsföretag lider ofta av problem med transporter och logistik liksom även befolkningen av bristfällig kollektivtrafik. Kommunens landsbygd lider inte sällan också av driftstörningar i el- och telefonnät. Mobiltelefonnätet har också otillräcklig täckning på flera ställen på kommunens landsbygd. Den blygsamma tillgången på hyresbostäder på landsbygden är också en svaghet och hinder för många grupper att välja denna del av kommunen för sitt boende. Flera områden har bristande underlag för kollektivtrafiken som orsakar svårigheter för pendlingen även över länsgräns. Möjligheter Föreningslivet på kommunens landsbygd är generellt mycket aktivt och en hel del synliga bevis på detta finns bl a i det arbete som hembygdsföreningar, byalag och utvecklingsgrupper utför. Inom ramen för det nya Leaderprogrammet har nu formerats två Leaderområden som bl a omfattar Motala kommuns landsbygd där bl.a. ett flertal utvecklingsgrupper från kommunens södra delar aktivt deltar. Ett gemensamt samarbetsorgan för samtliga kommunens utvecklingsgrupper (kommunbygderåd) har också bildats. Den s.k. Bygdepengen till föreningsarbete och projekt på landsbygden kan ytterligare spridas och utvecklas bland aktiva föreningar i kommunen liksom samverkan mellan olika parter på landsbygden, idrottsföreningar, byalag, kyrkan m fl. Företags-

8 stöd till bland annat s.k. mikroföretag på landsbygden har också fatt en generösare omfattning i regeringens landsbygdsprogram. Motala kommun har också en viktig roll och möjlighet när det gäller arbetsmarknaden på landsbygden. Här finns t ex möjligheter att ytterligare skapa arbetstillfällen (t ex fler heltidstjänster) inom den offentliga sektorn liksom att dela upp större upphandlingar och lägga ut mer av verksamheten på entreprenad på landsbygden för att ge möjligheter för lokala foretag att blomstra. Vindkraft och produktion av alternativa bränslen är likaså verksamheter med goda förutsättningar på kommunens landsbygd. Lantbruk med gödselhantering kan kopplas till ett gemensamt markförlagt rörsystem, l detta kan den gas som varje enskild gård producerar, av gödsel i egen rötgasanläggning. transporteras till en uppgraderingsanläggning. Till systemet kan även den recent bildade metangasen på Östgötaslätten ledas. Den insamlade metangasen renas så att den går att köra bil på. Via ytterligare ett rörsystem leds den renade gasen till tankställen. På detta vis minskas utsläpp av växthusgasen metan samtidigt som en större andel av fordonsparken far ett miljövänligt bränsle och lantbruken får ytterligare en inkomstkälla. Ett gemensamt rörsystem kan byggas upp i hela länet i samarbete mellan kommunerna. Kommunen kommer också att fortsätta stötta turist- och besöksnäringen på landsbygden via t ex samordning, samarbete och administrativt stöd. Inom kommunen finns också ett antal lokala matproducenter och företag inom besöksnäringen som redan idag gör en stor insats genom samarbete och stöttning i lokala nätverk. Hot Hotbilden för kommunens landsbygd ligger i befolkningsminskningen inom de norra ytterområdena och det vikande underlaget för kommersiell service. Vad gäller fktffa-den nordligaste delen av landsbygden kommunen minskar underlaget beroende på både färre boende och den ökade pendlingen där man i större utsträckning väljer kommersiell service i tätorten där man arbetar. När det gäller kommunens övriga landsbygd är orsaken främst ökad pendling. Generellt kan också konstateras att de större kommersiella serviceföretagen i takt med ökad konkurrens och rationaliseringskrav ofta låter sin representation på landsbygden stryka på foten till förmån för lönsammare enheter i tätorternas handelscentra. I takt med att bostadsmarknaden sannolikt mattas och fallande marknadsvärde blir det också mindre attraktivt med nybyggnation på landsbygden. Många företagare på landsbygden upplever också att tillstånd och lagar många gånger inte är anpassade för landsbygden och småföretagande. Aktörerna och deras roller I Östsams förslag till regionalt insatsprogram (RUP) för utveckling av Östergötlands landsbygd redogörs för de aktörer på nationell, regional och lokal nivå som påverkar landsbygdsutvecklingen i bl a Motala kommun. Mål för utveckling av Motala kommuns landsbygd Landsbygdens särskilda förutsättningar handlar ofta om ett, i förhållande till de större städerna, perifert läge med långa reseavstånd till vissa "stadsfunktioner" och ibland om ett litet lokalt befolkningsunderlag som gör att servicestrukturen sviktar eller ett ensidigt lokalt näringsliv som erbjuder få alternativ. I en del avseenden gör landsbygdens särskilda förutsättningar att det krävs

9 andra arbetssätt eller särskilda insatser för att de generella intentionerna ska kunna förverkligas. När vi i det här programmet talar om landsbygdsutveckling avser vi i första hand åtgärder för att utveckla goda förutsättningar för boende, företagande och arbete i kommunens landsbygdsområden. Den primära "målgruppen" är således landsbygdens fastboende befolkning. Det är dock viktigt att notera att landsbygden är en tillgång för hela kommunen. Kommunens landsbygd betyder mycket för alla invånare vad gäller upplevelser och rekreation och bidrar därför till möjligheterna att skapa en god livskvalitet. Åtgärder under programperioden Boende Allmänt Kommunens landsbygd är variationsrik och erbjuder individuella valmöjligheter. När det gäller t.ex. äldreomsorgen finns givetvis ett starkt värde i att detta boende kan erbjudas landsbygdsbefolkningen i nära anslutning till sin tidigare boplats och till en likvärdig kvalitet som i tätorten. Som ett led i att tillförsäkra landsbygdsbefolkningen detta avser kommunen att verka för en utveckling av alternativa driftsformer för offentlig verksamhet som t ex kooperativ. Kommunens vägstandard har också en direkt påverkan på hemtjänstens kvalitet på landsbygden. Kommunen måste verka för att de glesa allmänna vägarna främst inom den norra delen av kommunen som idag består av grusvägar far asfaltbeläggning. I detta sammanhang spelar givetvis det återinförda kommunala bidraget till landsbygdens vägsamfalligheter en roll. En aktuell problematik är den 400 kv kraftledning som planeras genom Motala tätort. Kommunen bör verka för att denna även på landsbygden blir markförlagd. Näringsliv Allmänt Åtgärder inom detta område syftar till att bidra till utvecklingen av företag på landsbygden på samma sätt som för företag i städerna. Det finns dock en del problem och möjligheter som kan ses som typiska för landsbygdens näringsliv och det här programmet uppehåller sig kring dessa frågor. Nya former för företagande Det typiska landsbygdsföretaget är ett litet företag, inte sällan ett enmansföretag där verksamheten bygger på ett specifikt yrkeskunnande inom ett område. Den tydliga specialisering företaget därmed får kan vara mycket funktionell på den lokala marknaden och därmed fylla en viktig funktion när det gäller att tillgodose ett behov av hantverkstjänster eller olika slag av service. Företagens möjligheter att växa och utvecklas begränsas dock av den tydliga specialiseringen och inriktningen på den lokala marknaden. Mot bakgrund av redovisad strategi i gällande lokalt utvecklingsprogram (LUP) och här redovisade faktorer ska Motala kommun arbeta för att: Motala kommuns landsbygd utvecklats positivt utifrån de lokala förutsättningarna och där landsbygdens utveckling gynnar hela Östergötland.

10 landsbygdens tätorter utvecklas till attraktiva bostadsorter som lockar människor som värdesätter den mindre ortens fördelar. ett lokalt näringsliv kan bibehållas och utvecklas i hela kommunen. i möjligaste mån genom eget agerande stötta det lokala småföretagandet på landsbygden med särskild betoning på nya svenskar och kvinnligt företagande. befolkningen så långt möjligt skall kunna beredas full sysselsättning och inkomst nära bostaden. de grundläggande behoven av service, offentlig såväl som kommersiell är tillgodosedda bl a genom att nya former tekniskt och organisatoriskt utvecklats för förmedling av service. befolkningsökningen på kommunens landsbygd ska vara procentuellt minst lika stor som inom Motala tätort. Idag efterfrågar marknaden i ökande utsträckning helhetslösningar och de aktörer som vill växa och utvecklas måste kunna erbjuda detta. Ett sätt för små specialiserade företag att hantera denna marknadssituation är att samarbeta i affärsdrivande nätverk. Nätverket svarar för helhetslösningen, gör affärer och svarar för kundrelationen, medan de enskilda företagen producerar sina delar av helheten utifrån den egna specialiseringen. Det handlar således om företag med olika inriktning, vars kunnande tas tillvara för att tillgodose ett kundbehov. Landsbygdens företagsstruktur bör lämpa sig väl för att utveckla affärsdrivande nätverk. Ett exempel kan vara att nätverk av företag med olika inriktning som restauranger, pensionat/ stuguthyrare/camping, jakt och fiske, ridsport mm gemensamt marknadsför helhetslösningar för researrangörer. Ett annat exempel kan vara nätverk av lantbruksföretag och förädlingsföretag som gemensamt producerar och marknadsför livsmedel av hög kvalitet för nischmarknader. En annan form av nätverk mellan små företag är samverkansnätverk. Dessa syftar inte till att göra gemensamma affärer utan ska i första hand bidra till att nätverkets företag ska förbättra sin konkurrenskraft genom samverkan i form av att man ger varandra arbeten, lånar ut ledig produktionskapacitet till andra företag i nätverket eller samverkar kring lokaler, gemensamma inköp mm. Affärsdrivande nätverk och samverkansnätverk bygger på att deltagarna ser fördelar i att arbeta tillsammans för att det gynnar den egna verksamheten. Med den utgångspunkten går det också att finna andra lösningar för utvecklande samverkan utifrån en kooperativ idégrund. Vad gäller jordbruksföretag kan idag spåras en trend med diversiflering och breddning av verksamheten med t ex upplevelseoch turistverksamhet. Även här kan givetvis samverkansnätverk ge extra skjuts åt företagandet. Samhället och näringslivets organisationer erbjuder en rik flora av olika företagsstödjande / rådgivande insatser. I många fall kan det vara svårt för den enskilde företagaren att orientera sig i det stora utbudet och hitta rätt resurs utifrån de problem man har att hantera. Regeringens landsbygdsprogram för perioden ger,framför allt inom den s k axel 3, avsevärt förbättrade möjligheter till stöd i olika former för landsbygdens företagande. I det följande behandlas några exempel på branscher där det kan finnas en utvecklingspotential vad gäller företagande på landsbygden.

11 Energiproduktion Motala kommun är i stora delar en jordbruksregion med stora åkerarealer men i de norra delarna är skogsbruket en viktig landsbygdsnäring. I detta ligger en viktig potential för utveckling av nya arbetstillfällen på landsbygden genom produktion av råvaror och förädling av biobränslen. Jordoch skogsbruk kan leverera biprodukter från produktionen och odla direkt för energimarknaden. Åkermarken kan producera avsevärda mängder energigrödor. Reformeringen av jordbrukspolitiken har gjort den mindre styrande mot livsmedelsproduktion, vilket kan innebära att större arealer framöver kan komma att utnyttjas för energiproduktion. Inom området "energiproduktion" bör finnas goda möjligheter att utveckla företag / företagsnätverk för produktion av bioenergi, vindkraft etc. För att stödja en sådan utveckling och skapa en "hemmamarknad" (och samtidigt nå andra mål) kan kommunen bidra på flera sätt genom att t ex använda dessa energiformer i sina egna anläggningar i ökad utsträckning ställa om från fossila bränslen till förnybar bioenergi och vindkraft. Matproduktion Det traditionella jordbrukets villkor bestäms till stor del av en politik som kommunen har mycket begränsade möjligheter att påverka. Detta förhållande gör att många frågor som gäller det traditionellajordbruket inte kan behandlas i detta program. Det finns dock intressanta delområden när det gäller matproduktion där det finns utrymme att genom lokala insatser utveckla ett företagande med jordbruket som grund. Produktion av mat av särskilt hög kvalitet och lokal förädling av lokalt producerade råvaror som kan ge bra priser på marknaden kan vara ett sådant område. Det finns anledning att anta att det finns en växande marknad för mat där kunden kan lita på att kvaliteten är hög, där ursprunget är väl känt och där varumärket är förknippat med positiva värden. Besöksnäring - turism Turistnäringen lyfts ofta fram som en bransch med utvecklingspotential i Motala kommun. Ur ett landsbygdsperspektiv handlar det i första hand den besöksnäring som bygger på naturupplevelser eller på den kultur och kulturhistoria som är specifik för landsbygden. En framgångsrik landsbygdsturism bygger också på pakettanken, dvs olika närliggande upplevelser som kompletterar varandra erbjuds som en paketlösning och ger då i samklang ett mervärde för besökaren. Här finns idag ett antal sådana lösningar men också en stor potential för vidareutveckling på fler ställen inom landsbygden. T ex i Godegård passerar en av Sveriges bästa och vackraste vägar för motorcyklister och här erbjuds provianteringsstopp med butik, café och minigolf. I Borensberg finns möjlighet till ytterligare utveckling av paketlösning med Göta Kanal, boende, mat, fiske, Brunneby musteri, cykelturism mm. I Nykyrka finns möjligheter till samordning av fisketurism med lanthandel och restaurang mm. I Medevi finns sedan en tid ett entreprenörssamarbete riktat till besöksnäringen som skapats på initiativ av företagarna själva och med visst bistånd av Upplevelse Motala. Generellt finns i kommunen flera intressanta och utvecklingsbara besöksområden. Några delar utmärker sig särskilt - Vättern med sin särpräglade natur och rekreationsmöjligheter, kulturlandskapen i norr med bergshantering liksom slättlandet i söder där det är tätt mellan kulturhistoriska sevärdheter från stenålder till 1900-tal. Inom besöksnäringen, som inom flera andra områden, handlar det om att fa olika aktörer att samverka för att kunna erbjuda kunderna helhetslösningar - något som skulle kunna ge de enskilda

12 företagen möjligheter att växa. På många håll finns det också behov av att utveckla strukturen kring besöksmålen, t ex i form av informationsplatser, organiserad guidning mm. Detta för art öka attraktionsvärdet och därmed förbättra förutsättningarna för kommersiella verksamheter i anslutning till besöksmålet/området. Upplevelse Motala arbetar målmedvetet med att utveckla kommunens upplevelsenäring genom samverkan, konsultativt/administrativt stöd och marknadsföring. Inom denna verksamhet är landsbygdsföretagen en nyckelaktör. Aktiviteter Det finns ett flertal program och andra stödformer för att främja näringslivsutveckling på landsbygden. Det är särskilt angeläget att landsbygdens näringsidkare och presumtiva nyföretagare och entreprenörer på ett enkelt sätt kan fa information om vilka möjligheter som erbjuds. Genom Landsbygdsprogrammet - finansierat av EU och staten - kommer företagsstöd och projektstöd att bli tillgängliga för att stimulera och stödja nyföretagande och affärsutveckling i landsbygdens företag. Andra offentliga stöd är regionalt utvecklingsbidrag, innovationsfinansiering, företagarlån och "starta eget stöd". Inom fiskerinäringen finns en särskild strukturfond - fiskefonden - som syftar till att stödja olika utvecklingsinsatser inom näringen. En viktig uppgift är att samordningen av stödfloran blir optimal för presumtiva sökande. "En dörr in" principen bör eftersträvas så att företagare/nyföretagare har en ingång i stödsystemet och att systemet sedan internt hanterar förfrågningar och ansökningar inom sig. Exempel på särskilda aktiviteter för att stödja näringslivsutvecklingen på landsbygden kan vara: utveckla en organiserad samverkan mellan olika aktörer som på olika sätt arbetar med stöd och rådgivning till småföretagare i syfte att etablera "en dörr in" som arbetsmetod. särskilda informations- och rådgivningsinsatser för att öka samverkan mellan landsbygdens små företag, bl a utveckling av affärsdrivande nätverk och "bygdeträffar"med lokala landsbygdsföretagare. utveckla ett checksystem där mottagare av konsultstöd på ett okomplicerat sätt kan välja rådgivare. stöd till branschspecifika utvecklingsprojekt inom områden som bioenergi, livsmedelsförädling, besöksnäring / turism etc. särskilda satsningar för att främja ungdomars och kvinnors egenföretagande, bl a mot bakgrund av behovet av väl fungerande generationsskiften i många små företag att utveckla konceptet naturvårdsentreprenörskapet, vilket kan skapa nya arbetstillfällen på landsbygden. konkurrensutsättning med bl a kooperativ drift av kommunal verksamhet i kombination med "uppstyckning" av uppdragen så att mindre landsbygdsföretag kan vara med och [konkurrera^].

13 främja förutsättningarna för t ex hushållsnära tjänster vilket kan ge möjlighet för deltidssysselsatta på landsbygden till heltidsförsörjning och därmed större möjlighet att bo kvar. Ansvariga/resurser Kommunens roll är i första hand att via landsbygdssamordnaren vara "bollplank" och ibland initiativtagare när det t ex gäller att vidarebefordra, samordna och sprida goda företagsidéer för landsbygdsföretag. Kommunen kan också hjälpa till med förmedling av kontakter o dyl. Regionalt ansvarig för flertalet av ovan nämnda offentliga stöd är annars länsstyrelsen, ALMI och Innovationsbron. Länsstyrelsen bör som en del i sitt uppdrag att samordna statlig förvaltning ansvara för att samordningen blir genomförd fullt ut enligt "en dörr in" principen. Viktigt att regionala och lokala företagsfrämjande aktörer samarbetar för att få ut informationen till målgruppen. Länsstyrelsen, Regionförbundet och kommunen har ett gemensamt ansvar för att tillgängliga stöd för näringslivsutveckling blir väl kända inom målgruppen. När det gäller utveckling av affärsdrivande nätverk har ALMI varit en pådrivande aktör som bidragit med kompetensstöd och coaching - en verksamhet som bör bestå och utvecklas. Almis aktiviteter och insatser inom Motala kommun behöver dock intensifieras, inte minst vad gäller stöd och rådgivning till landsbygdens näringsliv. Utbildning Hur skolan, i första hand låg- och mellanstadiet, organiseras och lokaliseras har stor betydelse för landsbygden. När det gäller kommunens mindre tätorter är det den samlade bedömningen av elevunderlag, förutsättningarna att upprätthålla god kvalitet i verksamheten samt ekonomiska och sociala aspekter som bestämmer strukturen. Förändringar i elevunderlaget kan vara svårbedömda. Generationsväxling i det befintliga villabeståndet och avstyckning av gårdar i omlandet bidrar till inflyttning i större utsträckning än nybyggnad. Kommunens inriktning sedan länge att erbjuda kommunala villatomter till lågt pris har haft ringa effekt. Skolans funktion som samlingspunkt kan ha stor betydelse för en liten ort i ett perifert läge och även för omgivande glesbygd. Skolan bidrar också -i kombination med goda pendlingsmöjligheter till bygdens attraktivitet för inflyttning. Skolplaneringen för de mindre tätorterna ingår som en del i den övergripande planeringen för landsbygdens utveckling. Kommunen strävar efter att även fortsättningsvis kunna erbjuda någon form av förskoleklass och grundskola i samtliga mindre tätorter och prövar olika lösningar för skolårsindelning och förskoleverksamhet. Vuxenutbildning Vuxenutbildningen är idag flexibel med möjlighet att till viss del bedriva studier helt eller delvis på distans. Detta gäller såväl högskoleutbildning som gymnasial vuxenutbildning. Kommunikationen mellan lärare och studerande sker via lärplattform, mail och/eller telefon. För studerande med behov av mer regelbunden personlig kontakt med lärare för handledning finns inom vuxenutbildningen Öppet Komvux. Lärare och studerande planerar tillsammans när de skall träffas.

14 För yrkesutbildningar finns möjlighet att i de arbetsplatsfbrlagda delarna genomföra dessa i närheten av hemmet om lämplig arbetsgivare finns. Teoretiska avsnitt kan till viss del genomföras i form av självstudier i hemmet. Distansutbildning och Öppet Komvux utgör en möjlighet för boende på landsbygden att delta i vuxenutbildningen utan att dagligen behöva pendla. Inom vuxenutbildningen finns ett samarbetsavtal med länets övriga kommuner som gör det möjligt att studera i annan kommun om tex utbildningen inte finns på hemorten eller om pendlingsmöjligheterna är bättre till arman kommun. Kultur Som tidigare nämnts finns på Motala kommuns landsbygd en djup kulturtradition som sträcker sig ända från stenålder via folkungatid och den heliga Birgitta till industrialismens tidevarv. Utmärkande för kommunens landsbygdsturism är också att den lever i nära symbios med turismoch besöksnäringen. Så är t ex Göta kanal en viktig del av såväl turismen som kulturen i Motala kommun. Utan kulturen skulle turismen på kommunens landsbygd inte blomstra på samma sätt och erbjuda de potentiella utvecklingsmöjligheter som idag finns. Detta är också utgångspunkten för kommunens arbete där berörda förvaltningar har ett nära samarbete kring dessa frågor. Frågor kring kulturen på landsbygden behandlas mer ingående i RUP och kommunens översiktsplan. Kommunikationer \Allmanfaf4] I Östsams förslag till regionalt insatsprogram (RUP) för utveckling av Östergötlands landsbygd redogörs för bakgrund och förutsättningar avseende regionens landsbygdskommunikationer. I detta program inskränker vi oss till en sammanfattande redogörelse för de faktorer som kan ha ett specifikt intresse för landsbygden i Motala kommun. Alternativa lösningar för kollektivtrafiken Det finns ett behov av kollektivtrafiklösningar i alla delar av kommunen och regionen. Samåkning och bildelning, som beskrivs nedan, är sätt för enskilda att lösa sina kommunikationsbehov för bl. a arbetspendling. En utmaning under planperioden blir att utveckla kollektiva trafiklösningar för kommunens mest glesbefolkade delar som ger en godtagbar trafikförsörjning på rimliga ekonomiska villkor. Här sjösätts en lösning med samordnad kollektivtrafik som kommunen tagit fram i samverkan med Östgötatrafiken. Samtidigt behövs givetvis vidare utvecklingsarbete kring fordonsslag, metoder och teknik för att beställa, planera och styra trafik så att kostnaderna kan minimeras. Från vissa håll framförs också förslag på s k "klimattaxa" som innebär försök med gratis kollektivtrafik för att drastiskt minska biltrafikens miljöpåverkan. Cykel Utmed vissa kortare vägsträckor med rimligt cykelavstånd till tätort kan det vara rimligt attbör undersöka möjligheten och kostnaderna för cykelbanor undersökas. Sådana cykelbanor sem-éå skulle kunna öka möjligheten att ta cykeln som transportmedel på ett säkert sätt. Bredband Till kommunikationsfrågorna hör också möjligheterna att nyttja IT-lösningar av olika slag. Infrastrukturen för IT - i första hand bredband - är en viktig tillväxt och konkurrensfaktor för landsbygdsföretagen som måste kunna klara en stor del av de dagliga rutinerna med ITstöd. Kostnaden för relativt snabbt bredband upplevs idag för hög och konkurrensen mellan leverantörer bristfäl-

15 lig. Inom Motala kommun finns f n en bredbandstäckning på 99,5 % varav 97 % är kommunalt finansierad utbyggnad. Aktiviteter Genom i första hand Landsbygdsprogrammet - finansierat av EU och staten - kommer projektstöd att bli tillgängliga för att stimulera och ekonomiskt stödja olika utvecklingsprojekt på landsbygden. Flera av de åtgärder som diskuteras är av organisatorisk art och kan prövas, och ev. genomföras i full skala utan att det ställer några större krav på resurstillskott. Även inom det nya Leaderprogrammet, där kommunen deltar som en part och finansiär finns möjlighet att finansiera den här typen av utvecklingsprojekt. Ansvariga/resurser Att utveckla den lokala trafikförsörjningen är i första hand en fråga för kommunen. När det gäller insatser för att förbättra organisation, teknik och organisation har Regionförbundet Östsam ett ansvar utifrån sitt uppdrag kring kollektivtrafik och kommunikationer Kommunernas och landstingets gemensamma bolag Östgötatrafiken är också en viktig resurs i utvecklingsarbetet. Projektverksamhet för att förbättra kommunikationerna på landsbygden bör kunna ske inom ramen för Landsbygdsprogrammets axel 3 och vara en del av verksamheterna inom Leader. Service I Östsams förslag till regionalt insatsprogram (RUP) för utveckling av Östergötlands landsbygd redogörs för bakgrund och förutsättningar avseende service på landsbygden. Här behandlas bl a invånarservice och företagsservice. I detta program inskränker vi oss till en sammanfattande redogörelse för de faktorer som kan ha ett specifikt intresse för landsbygden i Motala kommun. Bredbandsutbyggnaden är en viktig faktor för såväl invånare som företag på kommunens landsbygd. Denna faktor behandlas under kapitlet "Kommunikationer". Utanför Motala tätort finns inom kommunen idag endast två banker representerade (Borensberg). Bristen på konkurrens är negativt både ur företagens och invånarnas perspektiv. På mindre bankkontor upplevs att viss kompetens saknas som är av intresse för företagarna på orten. Exempel på särskilda aktiviteter kan vara att tillsammans med Östsam: Vidareutveckla samordning mellan linjetrafik, skolskjutsar, anropsstyrd trafik och färdtjänst för att utöka utbudet av resmöjligheter bl a för Tjällmo och Klockrike. Pendling med kollektivtrafik ska stimuleras från orter i omlandet. Snabba bussförbindelser ska finnas på sträckan Motala - Borensberg - Linköping Ta initiativ till utveckling av teknik och metoder för planering och styrning av anropsstyrd trafik för att minimera kostnaderna Genomföra försök för att utröna möjligheterna att etablera organiserad samåkning och användande av ^>ilpooler [JF5]i regionens mest glesbefolkade delar. Utveckla bytespunkterna mellan bil och buss/tåg så att de ger en ökad bekvämlighet och därmed stimulerar till kollektivt resande den del av en pendlingsresa där det är möjligt.

16 Att fortsatt driva förslaget kring pendeltågsstationer på Motalas landsbygd mot Banverket, trafikhuvudmannen och grannkommuner. Drivmedelskostnaderna har ökat drastiskt vilket särskilt drabbar landsbygdsbefolkning, som far kostsamma resor till arbete, sjukvård och inköp av varor, m.m. Eftersom alla kommuninnevånare delfinansierar kollektivtrafiken via skatten, bör kommunen agera för att landsbygdsbefolkning, som inte kan få tillgång till kollektivtrafik på skäligt avstånd och skälig turtäthet, kompenseras på äiii >Hgt_sä l. Exempel på övriga aktiviteter Uppmuntra och på olika sätt stötta landsbygdsbefolkningen kring kunskaper om datorn och Internetanvändning. Uppmuntra vuxna till att använda den lokala skolan för distansutbildningar Brist på lokala datatjänster, hantverkare och viss godshantering är andra faktorer. T ex kör vissa större godstransportörer ut gods två gånger i veckan i tätorten men endast en gång i veckan på landsbygden. Aktiviteter Allmänt Kommunen kan utforma upphandlingsunderlag och kriterier så att lokala företag / leverantörer i större utsträckning än idag kan lämna anbud och delta i konkurrensen. Kommunen kan samordna servicelösningar i landsbygdsområden som delas av en kommungräns t ex genom att göra kommunal service i grannkommunen tillgänglig för de egna kommuninnevånarna. Kommunen kan utveckla gemensamma servicelösningar som kan upprätthållas även i små landsbygdskommuner genom att man delar på kostnaderna. Kommunen bör påverka Posten att ompröva det tidigare beslutet kring de postlådor som drogs in på bl a landsbygden för några år sedan. Vidare bör kommunen agera för att det fasta telenätet inte läggs ned på landsbygden»att mobiltelefontäckning finns i hela kommunen att bredband med acceptabel kapacitet finns i hela kommunen för dem som så önskar Borensberg Fortsätta att stärka Borensberg som tätortsresurs och stödjepunkt för kommunens landsbygd, t ex genom att stimulera till ökad rörlighet på bostadsmarknaden för att bl a frigöra småhus för inflyttare.

17 Övriga tätorter" Upprätthålla kollektivtrafik som möjliggör arbetspendling och resor för studier till Motala och Linköping. Utgångspunkten vid planering av linjesträckningar, tidtabeller osv är att prioritera lösningar, som tillgodoser behoven hos ett stort antal resenärer Bedriva förskole/skolverksamhet i den omfattning som är motiverad med hänsyn till elevantalet Erbjuda byggklara ^illatomter [jf6] till rimligt pris i den mån det finns efterfrågan kunna erbjuda mark för uppförande av bostäder i annan form och/eller för verksamheter Medverka till att gynnsamma förutsättningar skapas för att behålla/etablera dagligvarubutik och annan kommersiell service på kommunens landsbygd. Ansvariga/resurser Kommunen har ett tydligt ansvar för merparten av nämnda områden. Länsstyrelsen har ett ansvar för att initiera samordning av statlig verksamhet. Länsstyrelsen svarar för förmedling av ekonomiskt stöd till landsbygdsbutiker. Östsam är en part vad gäller kollektivtrafiken. Verktygen Den sociala ekonomin I Östsams förslag till regionalt insatsprogram (RUP) för utveckling av Östergötlands landsbygd redogörs för bakgrund och förutsättningar avseende begreppet den sociala ekonomin. Här inskränker vi oss till en sammanfattande redogörelse för de faktorer som kan ha ett specifikt intresse för landsbygden i Motala kommun. Det lokala initiativet - bygdepeng Det lokala initiativet i arbetet för att utveckla det egna lokalsamhället är en viktig kraft att ta till vara. Mer eller mindre starkt organiserade sammanslutningar -1 ex "bygdegrupper" och idrottsföreningar har många gånger utvecklats till samlingspunkter som kommit att arbeta med frågor utanför det ursprungliga syftet och hanterar viktiga uppgifter för att stimulera utvecklingen i den egna bygden. De positiva effekterna av det blygsamma ekonomiska stöd i form av den sk "Bygdepeng l" som lokala grupper tilldelats för att täcka mindre kostnader för att kunna driva verksamheten är mycket uppskattat och har visat sig ge god utdelning genom att det underlättar gruppernas arbete. Stödet, som uppgår till kr per grupp och år, lämnas av Regionförbundet, kommunen och länsstyrelsen som delar på kostnaden. De positiva effekterna gör att det finns all anledning att även fortsättningsvis lämna detta stöd och även utveckla det för att stimulera det lokala initiativet. Övriga verktyg Landsbygdsprogrammet ' Tjällmo. Gpdegård. Nykyrka. Fåaelsta. Östersiad. Fornäsa och Klockrike

18 Flera nationella och EU baserade program som stöder landsbygdens utveckling är under framtagande. Som en grund ligger regeringens nationella landsbygdsprogram för perioden Landsbygdsprogrammets (LP) mål är att verka för en ekonomisk, ekologiskt och socialt hållbar utveckling av landsbygden. Insatser som ska främja landsbygdens ekonomi och bidra till ett konkurrenskraftigt näringsliv. Den strategiska inriktningen har ett tydligt fokus på åtgärder som främjar företagande, tillväxt och sysselsättning på landsbygden. En hög miljöambition finns också där miljömål med koppling till lantbruket och landskapets natur- och kulturvärden och miljöpåverkan ska uppfyllas. Programmet ska främja ett di versifierat näringsliv och ett ökat fokus riktas på landsbygdens attraktiva miljöer för boende och rekreation samt frågor om lokal service och infrastruktur. Ett ökat lokalt inflytande ska uppnås genom arbetsmetoden Leader. Samordning mellan olika insatser och politikområden ska stärkas. Landsbygdsprogrammets verktyg utgörs av projektstöd och företagsstöd. Båda stöden kommer att tillämpas inom det avgränsade landsbygdsområdet d v s ren landbygd och orter upp till 3000 invånare. Borensbergs tätort omfattas m a o av stödet. Företagstödet kan ges till företag som investerar, köper tjänster eller för kompetensutveckling. Projektsstöd kan ges till den som har en ide och vill driva ett projekt som kommer flera till nytta. Det kan vara lokala samarbetsprojekt mellan företag, föreningar, organisationer, projekt som handlar om marknadsanalyser, samarbete mellan företag, vidareförädling, utveckling av nya produkter eller förmedling av kunskap. Länsstyrelsen har tilldelats statliga medel för genomförandet av programmet och ansvarar regionalt för programmets genomförande. Leader genomförs via Leadermetoden ett nytt EU-program för landsbygdsutveckling. Lokala utvecklingsgrupper; byalag och andra föreningar på landsbygden, företag och kommuner har möjlighet att samverka i så kallade Leaderområden i syfte att lokalt utveckla landsbygden med EU-medel. Leader är en arbetsmetod för landsbygdsutveckling som bygger på samarbete i trepartnerskap mellan, det offentliga, föreningslivet och näringslivet. Motala kommuns lokala utvecklingsgrupper i samverkan med Motala kommun och Länsstyrelsen arrangerade den 9 januari 2007 en träff i Nykyrka för landsbygdens föreningsrepresentanter, företagarorganisationer i Motala kommun och andra intresserade. Representanter för Mjölby och Linköpings kommuner samt arbetsgruppen för bildande av Leaderområde Gränslandet deltog. Vid detta möte bestämdes den geografiska uppdelningen för Motala kommuns landsbygd vad gäller tillhörigheten i LedarområdeLeadero m råden. [Landsbygden^??] norr om Göta kanal (inkl. Borensbergs församling)_kom då att tillhöra Leader Gränslandet och resterande landsbygd söder om Göta kanal Leader Folkungaland. Aktiviteter I Östsams förslag till regionalt insatsprogram (RUP) för utveckling av Östergötlands landsbygd redogörs för bakgrund och förutsättningar avseende övriga typer av ekonomiskt stöd till landsbygdsutveckling. Mot denna bakgrund skall Motala kommun arbeta för att i möjligaste mån genom eget agerande stötta det lokala småföretagandet på landsbygden. befolkningen så långt möjligt skall kunna beredas full sysselsättning och inkomst nära bostaden.

19 de grundläggande behoven av service, offentlig såväl som kommersiell så långt möjligt är tillgodosedda vilket bl a kan ske genom att nya former - tekniskt och organisatoriskt sträva efter att det i olika frågor finns representanter t ex bygderåd/byalag som kan föra fram tankar och idéer kring landsbygdens utveckling De åtgärder som föreslås under perioden består av fortsatt satsning på bostadsbyggande i Borensberg och planberedskap i övriga mindre (tätor- att med de hänsyn som statuerats i gällande översiktsplan även skapa förutsättningar för nybyggnation på kommunens övriga landsbygd. nätverk och att di- att uppmuntra och stödja landsbygdsföretag att samarbeta i affärsdrivande versifiera t ex jordbruksföretag med turistverksamhet. art fortsätta och utveckla stöd för nätverksbildande inom landsbygdens turist och besöksnäring. att informera om och hjälpa landsbygdsföretag att få del av företagsstödet i regeringens nya landsbygdsprogram för att uppmuntra landsbygdsföretag att utveckla företag / företagsnätverk för produktion av bioenergi. att uppmuntra företag till lokal förädling av lokalt odlade råvaror där detta kan bli lönsamt. se över möjligheterna för konkurrensutsättning av kommunal verksamhet i kombination med "uppstyckning" av uppdragen så att mindre landsbygdsföretag kan vara med och konkurrera. främja förutsättningarna för t ex hushållsnära tjänster och kommunens egen verksamhet på landsbygden så att möjlighet ges för deltidssysselsatta på landsbygden till heltidsförsörjning och därmed större möjlighet att bo kvar.

20 Bilaga Statistik Källa: SCB Åkerareal för Motala kommun i hektar efter region, gröda och tid total åkerareal höstvete vårvete råg höstkorn korn varkorn havre blandsäd och ragvete slåttervall och grönfoder ragvete blandsäd kok- och foderärter, vicker och akerbörtor konservärter bruna bönor grönfoderväxter slåttervall som utnyttjas betesvall som utnyttjas slätter- och betesvall som utnyttjas ej utnyttjad slätter- och betesvall vall för fröskörd matpotatis potatis för stärkelse sockerbetor höstraps varraps höstrybs våriybs oljelin trädgårdsväxter andra växtslag energiskog träda annan obrukad åkermark ospecificerad åkermark Orsak till att resultat saknas för är att undersökningen da var baserad pä ett urval av företag Gröda:Grödspeeificeringen har ändrats över tid, vilket innebär att vissa grödor inte finns för hela den redovisade perioden och att vissa grödor har slagits ihop jämfört med specificeringen vid datainsamlingen. Följande kan särskilt noteras: Rågvete introducerades som separat gröda 1993 och ingick i Blandsäd och rågvete-. - Vitsenap och övriga oljeväxter- som en period insamlats som egen gröda har för hela redovisningsperioden lagts under - Övriga växtslag-. - Grönfoderväxter- slogs ihop med - Stättervalk Utnyttjade slätter- och betesvallar har slagits ihop för hela perioden.

Halland LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Halland LEADER LEADER HALLAND HALLAND Halland g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Halland Workshops i Halland Under september och oktober 2013 genomfördes 6 workshops i Halland, en i

Läs mer

Halmstad LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Halmstad LEADER LEADER HALLAND HALLAND Halmstad g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Halmstad Workshop i Halmstad kommun Den 3 oktober 2013 samlades 26 personer på Kvibille Gästgivaregård

Läs mer

Projektidé? Leader kan hjälpa till att förverkliga den! www.leadertimra.se

Projektidé? Leader kan hjälpa till att förverkliga den! www.leadertimra.se Projektidé? Leader kan hjälpa till att förverkliga den! Leader - ett sätt att utvecklas Leader är en metod för att arbeta med landsbygdsutveckling Vi fördelar stöd till projekt som utvecklar landsbygdens

Läs mer

Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31

Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31 Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31 Inledning Dals härad är en gammal kulturbygd i Vadstena kommun i västra Östergötland. Den består

Läs mer

Kungsbacka LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Kungsbacka LEADER LEADER HALLAND HALLAND Kungsbacka g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Kungsbacka Workshop i Kungsbacka kommun Den 7 oktober 2013 samlades 25 personer Fjärås bygdegård

Läs mer

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Vi har en plan! Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Samråd 9 mars 6 maj 2010 Smakprov Hela översiktsplanen med tillhörande dokument finns på Karlskoga och Degerfors

Läs mer

Valprogram Centerpartiet i Båstads kommun 2010

Valprogram Centerpartiet i Båstads kommun 2010 .. ett klimatsmart val Valprogram Centerpartiet i Båstads kommun 2010 Centern är kommunens gröna parti. Vi vill att HELA kommunen ska leva och utvecklas i samklang med Bjäres unika natur och kulturlandskap.

Läs mer

CHECKLISTA STEG 1 FÖR LÄNSSTYRELSEN INOM LEADER FÖR - GODKÄNNANDE AV LAG - INRÄTTANDE AV LEADEROMRÅDEN - GODKÄNNANDE AV LOKALA UTVECKLINGSSTRATEGIER

CHECKLISTA STEG 1 FÖR LÄNSSTYRELSEN INOM LEADER FÖR - GODKÄNNANDE AV LAG - INRÄTTANDE AV LEADEROMRÅDEN - GODKÄNNANDE AV LOKALA UTVECKLINGSSTRATEGIER 1 Företags- och landsbygdsutvecklingsenheten CHECKLISTA STEG 1 FÖR LÄNSSTYRELSEN INOM LEADER FÖR - GODKÄNNANDE AV LAG - INRÄTTANDE AV LEADEROMRÅDEN - GODKÄNNANDE AV LOKALA UTVECKLINGSSTRATEGIER Granskningsdatum

Läs mer

Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken,

Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken, Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken, fibernätet och ett förbättrat vägnät. Järnvägen behöver bli

Läs mer

Ekonomiska stöd till företag 2013

Ekonomiska stöd till företag 2013 Ekonomiska stöd till företag 2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Ekonomiska stöd till företag s. 2 Stöd beviljade av Länsstyrelsen s. 3 Regionala företagsstöd s. 3 Kommersiell service s. 8 Landsbygdsprogrammet s.

Läs mer

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23 Medlemsdirektiv Upplands Väsby Promotion Utgåva 2012-03-23 Detta är ett Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse. Det ska ses som ett komplement till stadgarna Den finns i en sammanfattande del och en mera

Läs mer

Leader Höga Kusten. Kramfors Härnösand Örnsköldsvik

Leader Höga Kusten. Kramfors Härnösand Örnsköldsvik Leader Höga Kusten Kramfors Härnösand Örnsköldsvik Så är det i Höga Kusten 2013 - Leader Höga Kustens vision Höga Kusten präglas av en livskraftig landsbygd, där invånarna känner gemenskap och samarbetar

Läs mer

Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele

Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele Nedan har vi sammanställt de prioriterade brist-/utvecklingsområden som kom fram i gruppdiskussionerna på dialogmötet.

Läs mer

Ronneby kommuns landsbygdspolitiska programs handlingsplan gällande för åren 2012-2014

Ronneby kommuns landsbygdspolitiska programs handlingsplan gällande för åren 2012-2014 Ronneby kommuns landsbygdspolitiska programs handlingsplan gällande för åren 2012-2014 Bakgrund Denna handlingsplan är kopplad till Ronneby kommuns landsbygdspolitiska program och är framtagen efter en

Läs mer

Kommunens strategiska mål

Kommunens strategiska mål Kommunens strategiska mål Nya mål har tagits fram för perioden 2012 2015. Strukturen är indelad i yttre respektive inre mål: Hållbar utveckling En hållbar utveckling förutsätter aktiva åtgärder för att

Läs mer

1(8) Verksamhetsplan 2015. Antagen vid årsmöte 1 april 2015

1(8) Verksamhetsplan 2015. Antagen vid årsmöte 1 april 2015 1(8) Verksamhetsplan 2015 Antagen vid årsmöte 1 april 2015 2(8) Föreningens ändamål Företag i Samverkan i Östhammars kommun har enligt stadgarna som ändamål att främja en god samverkan mellan de ideella

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn Yttrande till Socialdepartementet

Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn Yttrande till Socialdepartementet TJÄNSTESKRIVELSE 1 (3) 2014-04-30 UTBILDNINGSKONTORET Dnr BOU 2014-171 Klas Lind Dnr KS 2014-345 Barn- och ungdomsnämnden Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet

Läs mer

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör Näringslivsstrategi 2009-03-23 Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör NÄRINGSLIVSSTRATEGI FÖR HELSINGBORGS STAD Utifrån denna strategi ska Helsingborgs stads näringslivsarbete bedrivas. Uppdraget

Läs mer

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN 2004 2007 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 2 1. Insatsområde: Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende... 3 1.2 Kommunikationer... 3

Läs mer

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Visit Östergötland - för en Visit Östergötland är det nya namnet på det som tidigare hette Östsvenska turistrådet. Förutom att byta namn har vi även påbörjat

Läs mer

Kvinnor och män i Östergötland. Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande.

Kvinnor och män i Östergötland. Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande. Kvinnor och män i Östergötland Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande. Vikten av fakta och statistik En könssegregerad arbetsmarknad vad får det för konsekvenser för den

Läs mer

Policy Brief Nummer 2014:4

Policy Brief Nummer 2014:4 Policy Brief Nummer 2014:4 Innovationer på landet behövs särskilt stöd? Kunskapsöverföring och innovationer är ett fokusområde i det nya landsbygdsprogrammet. Men frågan är om det behövs speciella stöd

Läs mer

Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland

Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland 1(8) Landstingsstyrelsen Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland Inledning Regionfrågan har diskuterats under lång tid i Sverige och i Östergötland. I mars 2008 undertecknade partidistrikten

Läs mer

REGIONALT TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAM FÖR ÖSTERGÖTLAND 2012-2020 BILAGA 2 STRÅK- OCH OMRÅDESBESKRIVNINGAR

REGIONALT TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAM FÖR ÖSTERGÖTLAND 2012-2020 BILAGA 2 STRÅK- OCH OMRÅDESBESKRIVNINGAR 1(115) REGIONALT TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAM FÖR ÖSTERGÖTLAND 2012-2020 BILAGA 2 STRÅK- OCH OMRÅDESBESKRIVNINGAR 2(115) Innehållsförteckning 1 Regionala stråk... 3 1.1 Finspång-Linköping... 3 1.2 Finspång-Norrköping...

Läs mer

Se landsbygden! Myter, sanningar och framtidsstrategier. Slutbetänkande av Landsbygdskommittén (SOU 2006:101)

Se landsbygden! Myter, sanningar och framtidsstrategier. Slutbetänkande av Landsbygdskommittén (SOU 2006:101) YTTRANDE Sida 1/5 Datum 2007-03-30 Ert datum Beteckning 300-20899-06 Er beteckning Jordbruksdepartementet Registrator 103 33 Stockholm Jan Enler 036-395078 Postadress 551 86 Jönköping Besöksadress Hamngatan

Läs mer

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

LÄTTLÄST om förslag till ny vision för Tierps kommun. Vision. för Tierps kommun

LÄTTLÄST om förslag till ny vision för Tierps kommun. Vision. för Tierps kommun LÄTTLÄST om förslag till ny vision för Tierps kommun Vision för Tierps kommun Innehåll 2 Grund för visionsdokumentet 3 Varför en vision? 3 Vem skapar framtiden? 3 Hur tar vi fram en vision? 4 Våra utmaningar

Läs mer

STRATEGI FÖR ELEKTRONISK KOMMUNIKATION FÖR MÖNSTERÅS KOMMUN

STRATEGI FÖR ELEKTRONISK KOMMUNIKATION FÖR MÖNSTERÅS KOMMUN STRATEGI FÖR ELEKTRONISK KOMMUNIKATION FÖR MÖNSTERÅS KOMMUN Antagen av Kommunfullmäktige 2012-06-25 Mönsterås Kommuns strategi för elektronisk kommunikation Mönsterås Kommun vill verka för att kommunens

Läs mer

UTKAST. Innehållsförteckning. Handling för tillväxt... 2

UTKAST. Innehållsförteckning. Handling för tillväxt... 2 Innehållsförteckning Handling för tillväxt... 2 1. Boendet - Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende...3 1.2 Kommunikationer...3 1.3 Attityder...4 1.4 Fritid/Kultur...4 1.5 Öppnare landskap/naturvård...4

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

Hej. Åsa Sikberg Ordförande landsbygdsgruppen Nya Moderaterna Uppsala län. Jessika Vilhelmsson Ordförande Nya Moderaterna Uppsala län.

Hej. Åsa Sikberg Ordförande landsbygdsgruppen Nya Moderaterna Uppsala län. Jessika Vilhelmsson Ordförande Nya Moderaterna Uppsala län. Uppsala län växer Jessika Vilhelmsson Ordförande Nya Moderaterna Uppsala län Enköping Åsa Sikberg Ordförande landsbygdsgruppen Nya Moderaterna Uppsala län Gåvastbo i Tierps kommun Hej. Vi vill berätta

Läs mer

Insatsprogram Landsbygd 2014-2020

Insatsprogram Landsbygd 2014-2020 > Insatsprogram Landsbygd 2014-2020 > Det regionala utvecklingsprogrammet för Östergötland RUP 2030 är en samlad strategi för regionens utvecklingsarbete. Programmet ska vara vägledande för kommuner, landsting,

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

Post/betaltjänster och telefoni/bredband med ett landsbygdsperspektiv

Post/betaltjänster och telefoni/bredband med ett landsbygdsperspektiv Post/betaltjänster och telefoni/bredband med ett landsbygdsperspektiv Sten Selander, PTS och Urban Landmark, PTS 5 december 2013 Post- och telestyrelsen PTS arbete med post- och betaltjänster i landsbygd

Läs mer

Bredbandsstrategi 2012

Bredbandsstrategi 2012 1 (5) Antagen av kommunstyrelsen 2013-01-15 5 Bredbandsstrategi 2012 Bredbandsstrategins syfte Syftet med en bredbandsstrategi för Mörbylånga kommun är att skapa en gemensam målbild samt att belysa utvecklingsbehoven

Läs mer

Kommunanalys Kristianstad

Kommunanalys Kristianstad Kommunanalys Kristianstad Grupp 3 VFT045 Almqvist, Ulrika Borkmann Lousdal, Søren Isacsson, Henrik Magnusson, Gustav Nyström, Johanna Allmänt Kristianstad kommun hade 77 245 invånare år 2007 varav ca 38

Läs mer

STAD OCH LAND PROCESSER AV ANPASSNING I DET SVENSKA BOENDEMÖNSTRET

STAD OCH LAND PROCESSER AV ANPASSNING I DET SVENSKA BOENDEMÖNSTRET Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien STAD OCH LAND PROCESSER AV ANPASSNING I DET SVENSKA BOENDEMÖNSTRET Lars Westin Professor I Regionalekonomi Centrum för Regionalvetenskap (CERUM) Umeå universitet NÅGRA

Läs mer

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6.

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6. StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6 Arbetspendling till och från Västerås år 2013 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se

Läs mer

2011-11-30 1. Bräknemodellen. En utvecklingsmodell för småorter på landsbygden.

2011-11-30 1. Bräknemodellen. En utvecklingsmodell för småorter på landsbygden. 2011-11-30 1 Bräknemodellen. En utvecklingsmodell för småorter på landsbygden. Bakgrund Sedan ett år tillbaka har Hoby Företagarförening och Bygd i Samverkan, båda ideella föreningar, arbetat med att ta

Läs mer

SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen

SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen 1 Sammanfattning Skärgårdsstiftelsens styrelse

Läs mer

VÄSTMANLAND Vi är alla vinnare när det går bra för Västmanland

VÄSTMANLAND Vi är alla vinnare när det går bra för Västmanland VÄSTMANLAND Vi är alla vinnare när det går bra för Västmanland Länsplan för Västmanland ska säkra en långsiktigt hållbar tillväxt för hela länet - satsningar utifrån gemensamma mål och prioriteringar ger

Läs mer

MARKNADSPLAN 2010-2012

MARKNADSPLAN 2010-2012 MARKNADSPLAN 2010-2012 EMMABODA I VÅRA HJÄRTAN Antagen av kommunfullmäktige 2009-11-02 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. EMMABODA KOMMUN... 1.1. EMMABODA I VÅRA HJÄRTAN...3 1.2. VERKSAMHETSIDÉ OCH VISION...3 2.

Läs mer

STORA BESÖKSDAGEN. Suzan Östman Bäckman Vingåkers Kommun 2012-06-08

STORA BESÖKSDAGEN. Suzan Östman Bäckman Vingåkers Kommun 2012-06-08 2012 STORA BESÖKSDAGEN Suzan Östman Bäckman Vingåkers Kommun 2012-06-08 Stora besöksdagen 2012 Syfte Syftet med besöken är att förbättra näringslivsklimatet, vårda befintligt näringsliv, ta del av företagarnas

Läs mer

Driver infrastruktur- och näringslivsfrågor

Driver infrastruktur- och näringslivsfrågor NLC En politiskt oberoende ideell förening för näringslivet i Lysekil Samarbete med kommunen Driver infrastruktur- och näringslivsfrågor Ledstjärna: Den positiva attityden! Tillsammans kan vi! NLC anser

Läs mer

Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020

Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020 1 Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020 Näringslivsprogrammet har sin utgångspunkt i 2020 för Åmåls kommun Sveriges mest gästvänliga stad Syfte Åmåls kommuns Näringslivsprogram har till syfte att

Läs mer

Ledningsstaben 2015-03-24 Dnr: TS 2015-112 Stefan Dahlskog

Ledningsstaben 2015-03-24 Dnr: TS 2015-112 Stefan Dahlskog BESLUTSUNDERLAG Ledningsstaben 2015-03-24 Dnr: TS 2015-112 Trafik- och samhällsplaneringsnämden Remissvar förslag till Funktionellt prioriterat vägnät Region Östergötland har, har i egenskap av länsplaneupprättare,

Läs mer

Fördelningsnyckel för bredband

Fördelningsnyckel för bredband 1(7) PM DNR 3.2.17-1394/14 2014-04-10 Landsbygdsavdelningen Fördelningsnyckel för bredband Denna PM är bilaga till beslut om fördelningsnyckel för stöd till bredbandsinvesteringar. Sammanfattning av remissyttranden

Läs mer

VISIONER, MÅL OCH STRATEGIER

VISIONER, MÅL OCH STRATEGIER VISIONER, MÅL OCH STRATEGIER Visioner för Uppvidinge 2020 Visionen är en framtidsbild av en önskad utveckling. Målen är mer konkreta och kan anges för flera sektorer för att uppfylla visionen. Strategierna

Läs mer

En infrastruktur som stöder stadens egen utveckling

En infrastruktur som stöder stadens egen utveckling En infrastruktur som stöder stadens egen utveckling Motala stad ska erbjuda invånarna attraktiva och hälsosamma boendemiljöer, hög tillgänglighet till stränder och naturområden och ett levande centrum.

Läs mer

Nominering - Årets Leader Med checklista

Nominering - Årets Leader Med checklista Nominering - Årets Leader Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader. Namn på förslaget: Fiber Ranrike Journalnummer: 2011-2500 Namn på LAG grupp som nominerar: Leader Ranrike Norra

Läs mer

Bredband på gång i Kalmar län 2014-08-26

Bredband på gång i Kalmar län 2014-08-26 Bredband på gång i Kalmar län 2014-08-26 Dagens program 09.30 Landsbygdsprogrammet 2014-2020 10.15 Venet, så gjorde vi 10.55 Bensträckare 11.00 Vad gäller inför ansökan? 11.45 Lunch (80 kr, betalas kontant)

Läs mer

olo/ i or SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom Näringslivsstrategi för Sollentuna kommun Innehållsförteckning

olo/ i or SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom Näringslivsstrategi för Sollentuna kommun Innehållsförteckning SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom olo/ i or 3Ö för Sollentuna kommun Antagen av fullmäktige 2013-xx-xx Innehållsförteckning 1 Inledning 2 1.1 EU strategiskt läge i en stark region 2 1.2

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

Ekonomiska stöd till företag

Ekonomiska stöd till företag Ekonomiska stöd till företag 2014 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Ekonomiska stöd till företag s. 2 Stöd beviljade av Länsstyrelsen s. 3 Regionala företagsstöd s. 3 Kommersiell service s. 7 Avslutande kommentarer

Läs mer

Framtidens infrastruktur och resande i Örebroregionen

Framtidens infrastruktur och resande i Örebroregionen Framtidens infrastruktur och resande i Örebroregionen NTF 2 oktober 2007 Regiondirektör Magnus Persson Regionförbundet Örebro Länets tolv kommuner och landstinget Start 1 jan 2006 1 jan 2007 övertog samordningsansvaret

Läs mer

Vision 2020 är antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007 enligt nedan. 1.1 Varför behöver vi en vision och profilområden?

Vision 2020 är antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007 enligt nedan. 1.1 Varför behöver vi en vision och profilområden? Vision 2020 är antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007 enligt nedan Vision 2020 1. Bakgrund Den 2 november 2000 antog kommunfullmäktige Vision 2010. I Vision 2010 preciserades ett stort antal

Läs mer

Rådgivande landsbygdsriksdag. Årsmöte/föreningsmöte. Styrelse. 24 Länsbygderåd

Rådgivande landsbygdsriksdag. Årsmöte/föreningsmöte. Styrelse. 24 Länsbygderåd Rådgivande landsbygdsriksdag Årsmöte/föreningsmöte Styrelse 24 Länsbygderåd Kansli Cirka 100 kommunbygderåd Cirka 4 500 lokala utvecklingsgrupper Cirka 40 medlemsorganisationer llt vårt arbete har sin

Läs mer

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Antagen av Kommunfullmäktige den 17 juni 2013 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Strategin är framtagen i bred samverkan

Läs mer

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 Ansvarsfördelning för delmål inom miljöstrategiskt program för Region Skåne Genomförande och ansvar Att de konkreta

Läs mer

Yttrande över Regionalt utvecklingsprogram 2030 för Östergötland

Yttrande över Regionalt utvecklingsprogram 2030 för Östergötland Kommunstyrelsen Typ av handling Kommunledningsförvaltningen 2011-10-10 Stab Sida 1 (5) Utvecklingschef Jan Holmberg Telefon 0141-22 50 10 Mobiltelefon 070-564 27 38 Telefax 0141-577 14 e-postadress jan.holmberg@motala.se

Läs mer

Datum: 2014-08-18. Bredbandsstrategi för Storfors kommun

Datum: 2014-08-18. Bredbandsstrategi för Storfors kommun Datum: 2014-08-18 Bredbandsstrategi för Storfors kommun 1. Inledning Allmän bakgrund till Bredbandsstrategi Storfors kommun. Betydelsen av IT, Internet och bredband för utvecklingen av ett hållbart samhälle

Läs mer

IT-infrastrukturplan

IT-infrastrukturplan IT-infrastrukturplan Version: 002 IT Strategiskt Centrum IT-infrastrukturplan för Lomma kommun Antagen av kommunstyrelsen 2007-10-03 IT-infrastrukturplan Peter Nisula 2 (6) INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING...3

Läs mer

näringslivsprogram. Så skapas förutsättningar för utveckling och tillväxt i Uppsalas näringsliv.

näringslivsprogram. Så skapas förutsättningar för utveckling och tillväxt i Uppsalas näringsliv. näringslivsprogram. Så skapas förutsättningar för utveckling och tillväxt i Uppsalas näringsliv. Inriktningsmål Uppsala har ett bra företagsklimat Uppsala kommun skapar rätta förutsättningar för att företag

Läs mer

Regeringens proposition 2012/13:25

Regeringens proposition 2012/13:25 CYKEL Vad säger propen och vad gör Trafikverket? Anna Wildt-Persson Trafikverket Region Syd Regeringens proposition 2012/13:25 Regeringens bedömning: Åtgärder för ökad och säker cykeltrafik har potential

Läs mer

ORTSUTVECKLING - FLEN. SWOT-analys STADSMILJÖ

ORTSUTVECKLING - FLEN. SWOT-analys STADSMILJÖ ORTSUTVECKLING - FLEN SWOT-analys STADSMILJÖ Flen har ett utmärkt geografiskt läge Sjöar, vacker natur och strövområden finns nära stadens centrum Kostnaderna för att köpa bostad (villa eller bostadsrätt)

Läs mer

En bygd i avveckling?

En bygd i avveckling? Näshulta En bygd i avveckling? Näshulta Näshulta, som med sitt öppna jordbrukslandskap tillsammans med hagmarker, vattenspeglar och djupa skogar skapar en naturskön bygd Näshulta, en levande landsbygd

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

Remissvar Energi- och klimatprogram för Örebro län

Remissvar Energi- och klimatprogram för Örebro län Datum 2012-06-30 Svarslämnare Organisation Sivert Gustafsson Länsbygderådet i Örebro län/hela Sverige ska leva Skicka in via e-post: energiochklimat.orebro@lansstyrelsen.se senast den 30 juni 2012. Tack

Läs mer

KAMPEN OM KOMPETENSEN

KAMPEN OM KOMPETENSEN NYA vägar för flexibilitet i högre utbildning Hur kan vi säkra kompetensförsörjningen i mindre städer och på landsbygden? KAMPEN OM KOMPETENSEN Ett samarbetsprojekt med Nitus, nätverket för kommunala lärcentra.

Läs mer

Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommuns förvaltningar och helägda bolag 2011-2014.

Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommuns förvaltningar och helägda bolag 2011-2014. NORDANSTIGS KOMMUN Ledningskontoret Datum Diarienummer 2011 06 27 1 (6) Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommuns förvaltningar och helägda bolag 2011-2014. Antagna i fullmäktige 2011-06-27

Läs mer

Nominering - Årets landsbygdsföretagare Med checklista

Nominering - Årets landsbygdsföretagare Med checklista Nominering - Årets landsbygdsföretagare Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets landsbygdsföretagare. Namn på nominerad företagare eller grupp av företagare: Färnas hjärta AB Journalnummer:

Läs mer

Näringslivsstrategi Det ska vara roligt och lönsamt att driva företag i Laholm.

Näringslivsstrategi Det ska vara roligt och lönsamt att driva företag i Laholm. Näringslivsstrategi Det ska vara roligt och lönsamt att driva företag i Laholm. Om en av Sveriges mest spännande företagarkommuner. Läge: Laholm berättar om fördelarna med att driva företag i Laholms kommun

Läs mer

- den hållbara vägen in i framtiden

- den hållbara vägen in i framtiden - den hållbara vägen in i framtiden En stark och sammanhållen region, där invånarna har frihet att bo och arbeta i olika delar av Skåne, har sin grund i en god infrastruktur. Simrishamnsbanan kopplar samman

Läs mer

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians Tvåstadskommitténs plattform I plattformen från maj 2003 konstateras bland annat följande: Kommunledningarna i / Trollhättan-Vänersborg / är överens om att utveckla samarbetet sinsemellan för att ytterligare

Läs mer

Till ännu bättre framtidsutsikter

Till ännu bättre framtidsutsikter JA! Till ännu bättre framtidsutsikter TROSA KOMMUN www.alliansfortrosa.se Ja till länsbyte är ett ja till ännu bättre framtidsutsikter Allians för Trosa kommun förordar ett länsbyte till Stockholm län.

Läs mer

fakta Om Sveriges glesoch landsbygder Fickfakta 2007.indd 1 2007-12-18 12.50.11

fakta Om Sveriges glesoch landsbygder Fickfakta 2007.indd 1 2007-12-18 12.50.11 fakta Om Sveriges glesoch landsbygder 1 Fickfakta 2007.indd 1 2007-12-18 12.50.11 Innehåll Vad är gles- och landsbygd? Glesbygdsverkets definition 3 Karta gles- och landsbygder 4 Befolkning Befolkning

Läs mer

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende 1 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Tierp 16 januari 2014 Regeringsuppdraget Bo bra på äldre dar Kunskap, kreativitet

Läs mer

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11 Ska vi förändra eller konservera Tanum? PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11 Ska vi cykla, gå, åka kollektivt eller ta bilen till jobbet? Hur skapar vi bra förutsättningar för det lokala näringslivet?

Läs mer

Det här är regionförbundet örebro

Det här är regionförbundet örebro Det här är regionförbundet örebro BORLÄNGE LJUSNARSBERG Tolv kommuner i hjärtat av Sverige Våra medlemmar är Örebro läns landsting och kommunerna Askersund, Degerfors, Hallsberg, Hällefors, Karlskoga,

Läs mer

Nominering - Årets Leader Med checklista

Nominering - Årets Leader Med checklista Nominering - Årets Leader Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader. Namn på förslaget: Projekt Järnkraft Journalnummer: 2009:7722 (2009 och 2010) 2010:7771 (2011) Namn på LAG

Läs mer

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06 Helena Lund Sweco Eurofutures 2013-02-06 1 Vårt uppdrag Analys av kommunens näringsliv, arbetsmarknad och kompetensförsörjning med prognos till 2030. Statistisk analys i kombination med kvalitativa intervjuer.

Läs mer

Framtidens kollektivtrafik

Framtidens kollektivtrafik Framtidens kollektivtrafik Regionalt trafikförsörjningsprogram för Östergötland www.lio.se Ett modernt sätt att resa Kollektivtrafiken fyller flera viktiga funktioner i vårt samhälle. En bra kollektivtrafik

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

Näringslivsstrategi i Nyköping 2014-2017. Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun

Näringslivsstrategi i Nyköping 2014-2017. Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun Näringslivsstrategi i Nyköping 2014-2017 Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun Antagen av kommunstyrelsen 24 mars 2014 2/5 Innehållsförteckning Målbild 2017... 3 Kvantitativa övergripande

Läs mer

Sammanställning Medborgardialog Urshult 4/5-2015

Sammanställning Medborgardialog Urshult 4/5-2015 Sammanställning Medborgardialog Urshult 4/5-2015 Kommunal administration Kommunens verksamhet måste effektiviseras. Särskilt administrationen! Man ska undvika dyra politikerresor. För mycket arbete med

Läs mer

Ortsutveckling Skebokvarn. Stormöte. 16 april 2012. Välkommen!

Ortsutveckling Skebokvarn. Stormöte. 16 april 2012. Välkommen! Ortsutveckling Skebokvarn Stormöte 16 april 2012 Välkommen! Kvällens program 19.00 Välkommen och hur kom vi hit? 19.10 Rapport från arbetsgrupperna - 10 minuter per grupp 19.45 Fika och besök i arbetsgrupperna

Läs mer

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk Biogas till Dalarna Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk Kort historia om Dala BioGas LRF tittar på förutsättningarna att göra en biogasanläggning i södra Dalarna. En förundersökning utförs av SBI

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

Nominering - Årets Leader Med checklista

Nominering - Årets Leader Med checklista Nominering - Årets Leader Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader. Namn på förslaget: Kvalitetshöjning inom potatisproduktion Journalnummer: 2010-1976 Namn på LAG grupp som nominerar:

Läs mer

Nominering - Årets Leader Med checklista

Nominering - Årets Leader Med checklista Nominering - Årets Leader Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader. Namn på förslaget: Projekt Eriksgata Journalnummer: 2010-637 Namn på LAG grupp som nominerar: Leader Norra

Läs mer

Bredband Katrineholm

Bredband Katrineholm Bredband Katrineholm Katrineholm, Vision, Varumärke - Bredband I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling för liv, lärande och företagsamhet Sveriges Lustgård handlar mycket

Läs mer

Hela Vellinge kommun ska leva

Hela Vellinge kommun ska leva Nya Listan i Vellinges näringslivsprogram för Vellinge kommun: Hela Vellinge kommun ska leva Fler företag, fler invånare och fler besökare skapar fler jobb och ökat underlag för handeln! 1 Inledning Vellinge

Läs mer

Ny översiktsplan för Gnosjö kommun

Ny översiktsplan för Gnosjö kommun Ny översiktsplan för Gnosjö kommun Vad tycker du? Varför en ny översiktsplan? Denna broschyr vänder sig till dig som bor och lever i Gnosjö kommun. Du kanske bor ute på landsbygden i en villa och driver

Läs mer

Ansökan om bidrag för främjande av samverkan mellan kommuner och mellan landsting med befolkningsminskning

Ansökan om bidrag för främjande av samverkan mellan kommuner och mellan landsting med befolkningsminskning 2003-03-07 Region Värmland Box 1065 651 15 Karlstad Ansökan om bidrag för främjande av samverkan mellan kommuner och mellan landsting med befolkningsminskning Säffle kommun i Värmland och Åmåls kommun

Läs mer

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL Varför är det viktigt att upprätta en LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI? Bioenergi är den dominerande formen av förnybar energi inom EU och står för ungefär

Läs mer

Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 2015

Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 2015 Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 215 www.umea.se/kommun Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Inledning 3 Syfte 3 Metod 4 Val av färdmedel

Läs mer

Bredbandsstrategi för Lerums kommun

Bredbandsstrategi för Lerums kommun Bredbandsstrategi för Lerums kommun 2 (8) Innehåll 1. Inledning 3 2. Nulägesbeskrivning Lerum i nationellt perspektiv 3 2.1 Nuvarande utbyggnad och arbete med bredband... 3 3. Nyttan med bredband 4 3.1

Läs mer

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé Tranås den 20 april 2010 Destinationsutveckling Sommenbygd 1 Projektidé Projektet är ett paraplyprojekt som ska utveckla besöksnäringen av Sommenbygd med de tillhörande sex kommunerna i Sommenbygd. Detta

Läs mer