Följeutvärdering Slutrapport. av ESF-projektet LärlingsLotsen. Lisa Fröbel

Transkript

1 Följeutvärdering Slutrapport av ESF-projektet LärlingsLotsen - Lisa Fröbel

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 4 2. Omvärldsanalys 5 Erfarenheter från Sverige 5 Stor ungdomsarbetslöshet men svårt att rekrytera personal 6 Erfarenheter av lärlingsutbildning i EU 6 EU:s kvalitetskriterier 6 European Alliance for Apprenticeships 7 Nätverk Work Based Learning 7 Framtidens arbetare 7 3. Lärlingslotsen - Lärlingar 9 Lärlingslotsens effekter 9 Lärlingar 9 Varför lärling? 9 Nöjda med utbildningen 10 Förberedelsearbete 10 Vad leder utbildningen till? 11 Företagens välkomnande 11 Företagens engagemang och handledning 11 Lärlingarnas inflytande och ansvar 12 Lärlingsutbildning och pedagogik 12 Riskhantering 13 Teori och litteratur 13 Kontakter med andra lärlingar 14 Övriga kommentarer Lärlingslotsen - Handledare 15 2

3 Samarbetet med Lärlingslotsen 15 Utveckling av förberedelsearbetet 16 Utbildningens utformning, tydlighet 17 Handledarens inflytande över kursplan 18 Överenskommelser 18 Handledarnas pedagogik 18 Betygsättning 19 Pedagogiskt stöd till handledare och företag 20 Lärlingens initiativ och ansvar 21 Ekonomiskt stöd 21 Erfarenheter från att ha en lärling 22 Effektivare kartläggning av företagens behov 23 Marknadsföring till företag 23 Marknadsföring till blivande lärlingar 23 Möjligheter för landsbygden 24 Starta eget 24 Övriga synpunkter 25 Integration Slutord 26 Bilaga 1. Stor ungdomsarbetslöshet men svårt att rekrytera personal 28 Bilaga 2. Erfarenheter av lärlingsutbildning i EU 29 3

4 1. Inledning Lärlingslotsen är uppenbart en viktig aktör för yrkesutbildningen i Jämtland. Redan inledningsvis måste vi som följeutvärderare konstatera att Lärlingslotsens arbete uppenbarligen har gett positiva effekter. Att 78 procent av lärlingarna har ett arbete, driver eget eller studerar vidare är ett mycket gott resultat. Uppenbart är också att intresset för lärlingsutbildning är stort och ökande. Behovet av en funktion som Lärlingslotsen ökar av flera skäl. Ett är att olika typer av lärlingsutbildning har kommit för att stanna. Samtliga partier vill satsa på lärlingar men lösningarna skiljer sig åt. Vilka partier som än kommer att bilda regering efter årets val, kan vi räkna med att lärlingsutbildning kommer att utökas och befästas Från arbetsmarknadens parter är intresset stort och positivt. Organisationen Företagarna är dock mycket kritisk till att en del av modellerna enbart kan användas för företag som har kollektivavtal. Eftersom majoriteten av småföretagen saknar kollektivavtal, ställs dessa också utanför en del av systemen. Detta är en regional utmaning att hantera. Ett annat skäl för lärlingar är att arbetet med att utveckla lärlingsplatser kan ha rent arbetsskapande effekter, genom att dolda arbeten upptäcks. Bland små och medelstora företag finns det nämligen ofta lediga arbeten, som inte ens företagaren är medveten om. Det finns många arbetsuppgifter som är dolda men som behöver göras. Företagarna driver Jobbsökarna, i samarbete med Arbetsförmedlingen i sex regioner. En arbetsförmedlare placeras hos Företagarna och tillsammans söker de upp medlemmarna för att diskutera företagens behov och informera om det stöd AF kan erbjuda. På kort tid har 230 nya jobb genererats, många på landsbygden. En motsvarande effekt finns hos projektet Stödebygdens landsbygdslots. Ett tredje skäl är att lärlingssystem kommer att bli viktigare inom Socialfondens projekt under den just inledda programperioden. Man vill nämligen se projekt där arbetslösa utbildas tillsammans med dem som har arbete, och där medarbetarna på arbetsplatsen får en utbildning som handledare till de som saknar arbete. Följeutvärderingen är genomförd av Inspire 4eu, Lisa Fröbel med stöd av Urban Laurin. Vi vill tacka för möjligheten att ha arbetat tillsammans med Regionförbundet Jämtlands län och teamet kring Lärlingslotsen. Vi säger som flera av våra respondenter i intervjuerrna: - Vi har lärt oss massor på resan och känner nu att vi bara vill veta än mer! Östersund den 31 januari 2014 Lisa Fröbel VD, Inspire 4eu 4

5 2. Omvärldsanalys Det är inte bara i Sverige lärlingsutbildning diskuteras flitigt, utan det är en stor fråga även för hela EU. Under den nyss inledda programperioden i EU är yrkesutbildningar en viktig fråga, inte minst de som har med lärlingar att göra. Vi lyfter därför fram svenska erfarenheter samt viktiga rapporter från EU, respektive aktuell forskning om kraven på framtidens arbetare. Erfarenheter från Sverige Regeringen har gjort en intern utredning om lärlingar. 1 Det finns ett flertal åsikter som återkommer: Lärlingsutbildningarna måste marknadsföras tuffare och mer positivt. Det är viktigt att lyfta fram att det är bra utbildningar som leder till arbete och i flera fall den enda typ av utbildning som finns för ett yrke. Företagen måste också känna det positiva med lärlingsutbildning. Skolorna måste bli bättre på att marknadsföra sig till arbetsgivarna. Kvalitén på lärlingsutbildningarna måste höjas. Det är för många avhopp nu. Kvalitetsarbetet måste intensifieras. Skolorna måste bli bättre på att samarbeta med näringslivet och lyssna till deras behov. Både lärling och handledare behöver mer stöd och uppföljning från skolorna. Partnernas inflytande måste stärkas från att som nu vara rådgivande till att också i stor utsträckning bli beslutsfattande. Handledarna är hantverkets hjältar och helt avgörande för lärlingar. Handledarna måste få mer möjlighet till flexibel utbildning. Arbetsförmedlingar och kommunernas näringslivsenheter bör engageras med i samarbetet. Det sociala är viktigt. Det kan vara ensamt att vara lärling. Det är viktigt med bra utbildningsmaterial för lärlingsutbildning, både för elever och för handledare. Men en stor del är på en teoretisk nivå som inte fungerar när man riktar sig till arbetsgivare. Skolinspektionen har granskat lärlingsutbildningar på såväl gymnasieskolorna som vuxenutbildningar. 2 Viktiga slutsatser är: Ett sätt att göra arbetsfördelningen mellan skola och arbetsplats tydlig är att använda utbildningskontrakt, men flertalet granskade kontrakt saknade beskrivningar av vilken utbildning eleven skulle få på arbetsplatsen. Eleverna saknar ofta en tydlig bild av kursmålen och kunskapskraven. Stora skillnader i skolornas samverkan med arbetslivet Alla handledarna har inte fått utbildning för sitt uppdrag Den sociala situationen för lärlingar både på arbetsplats och i skola är viktig att uppmärksamma Skolan försäkrar sig inte om att handledarna har rätt kompetens. 1 Omvärldsanalys av lärlingsutbildningar Urban Laurin En mer omfattande rapport finns på 5

6 Få handledare deltar i handledarutbildning Handledare har bristande kunskaper om kursplanerna Betygssättning sker inte alltid i samråd med handledare Stor ungdomsarbetslöshet men svårt att rekrytera personal Det finns en paradox inom EU:s medlemsländer. Samtidigt som ungdomsarbetslösheten är rekordstor, skriker företagen efter kunnig arbetskraft. Skolan och arbetsgivarna tycks leva i skilda världar. 3 I en ny EU-studie konstateras att 61 procent av företagen i de studerade länderna, där Sverige ingår, inte hittar tillräckligt med kompetent arbetskraft (se mer i bilaga 1). För Lärlingslotsens fortsatta verksamhet så finns fem viktiga erfarenheter att lyfta fram från denna rapport: 1. Ytterligare stärka dialogen mellan utbildare, arbetsgivare och ungdomar 2. Arbeta för att höja yrkesutbildningars status 3. Öka stödet inför de ungas yrkesval 4. Utveckla flexiblare kurser, gärna med hjälp av webben 5. Arbeta än mer för att fånga och skala upp goda innovationer i lärlingssystemet Erfarenheter av lärlingsutbildning i EU EU har nyligen publicerat en omfattande rapport om lärlingsutbildningar och andra utbildningar med ett stort inslag av praktik. 4 Slutsatsen är att båda utbildningsformerna hjälper unga att lättare etablera sig på arbetsmarknaden (se mer i Bilaga 2.). Studien visar på ett antal nyckelfaktorer som är av betydelse för Lärlingslotsens framgång: 1. Kombination av anpassade utbildningsprogram med ett starkt engagemang från arbetsgivare och välstrukturerade arbetsmarknadspolitiska insatser, allt med nära anknytning till arbetsmarknadens behov. 2. Väl definierade planer för såväl teoretisk som praktisk utbildning där det pedagogiska innehållet ger kunskaper, färdigheter och kompetens för yrket. 3. Ett tydligt lärlingskontrakt mellan parterna, som helst ska likna ett anställningskontrakt. Bäst effekt uppnås när lärlingen har en form av ersättning. 4. Att utbildningen leder till att lärlingen är kvalificerad att klara av sitt yrke. 5. Starkt partnerskap mellan arbetsgivare och utbildningsinstitutioner med en tydlig kvalitetssäkring av utbildningen där både utbildare och arbetsgivare har ett faktiskt inflytande. EU:s kvalitetskriterier Under våren 2013 genomförde EU en intervjustudie bland små och medelstora företag om lärlingsutbildning och kvalitet. 71,9% av företagen såg lärlingar som att sätt att välja ut och träna nya medarbetare. Ni av tio ansåg att det inte finns några problem med att följa de kvalitetskriterier som diskuterats inom EU Apprenticeship and Traineeship Schemes in EU27: Key Success Factors. A Guidebook for Policy Planners and Practitioners. December

7 I maj 2013 genomfördes en Eurobarometer I EU och Kroatien om lärlingar. Av dem mellan år jade 46% genomgått någon form av sådan utbildning. En av tre var missnöjda med sin utbildning, 25% beroende på situationen på arbetsplatsen, 18% beroende på utbildningens innehåll och resten var missnöjda med båda momenten. Bara 9% hade varit med i någon transnationell aktivitet. Att det inte var fler beror till stor del på bristande information om de många utbytesmöjligheter som finns. Studien visar också att det finns ett signifikant samband mellan lärlingsutbildningarnas kvalitet och möjligheterna att få ett arbete efteråt. En av tre lärlingsutbildningar håller för låg nivå där ofta lärlingarna används för att ersätta anställda. För att komma åt dessa problem fastställde EU i december 2013 rekommendationer om kvalitetskriterier för lärlingsutbildning och praktiktik. En central punkt i dessa är att det är nödvändigt med en tydlig skriftlig överenskommelse om bl.a. vad utbildningen ska handla om, liksom vilka villkor som ska gälla på arbetsplatsen. Dessa rekommendationer är givetvis intressanta för Lärlingslotsen, vars omfattande erfarenheter kan vara stärkande för EU:s fortsatta arbete med att utveckla dessa riktlinjer. En ytterligare viktig del av EU:s kriterier är att arbeta mer med transnationellt samarbete, där Erasmus+ erbjuder omfattande möjligheter. Även detta bör vara av stort intresse för Lärlingslotsen. European Alliance for Apprenticeships European Alliance for Apprenticeships syftar till att öka kvalitén på och tillgången av lärlingsutbildningar i Europa och för att förändra inställningarna till sådana utbildningar. 5 Alliansen består av myndigheter, privata företag, utbildare, organisationer, representanter för ungdomar m.fl. 6 Engagemanget från svensk sida har varit begränsat, och det kan vara av intresse för Lärlingslotsen att söka samverkan med detta nätverk. Nätverk Work Based Learning Tyska BIBB har tagit initiativ till att skapa ett internationellt nätverk för work-based learning WBL, som började arbeta under hösten Nätverket kan vara intressant för Lärlingslotsen. Framtidens arbetare Det pågår en dramatisk utveckling som kan liknas vid en ny industriell revolution, den tredje, där tillverkningen digitaliseras allt mer. Denna revolution innebär att en stor del av tillverkningen kan hämtas hem från låglöneländerna, till en småskalig inhemsk produktion. 8 Det är flera samverkande teknologier som utvecklas, som smartare mjukvaror, nya material, avancerade robotar, webb-baserade lösningar samt tredimensionella skrivare. Det blir allt lättare och billigare att specialproducera varor. Materialåtgången minskas dramatiskt. Behovet av stora lager minskar. Det blir lättare att skilja på den plats där innovation, design etc. sker och platsen för tillverkning Se och Se också 7

8 Vi vill lyfta fram denna snabba och dramatiska utveckling, eftersom den erbjuder helt nya möjligheter för många traditionella industrier, vilket också bör ge effekter på yrkesutbildningar. Arbetets natur kommer sannolikt att förändras kraftigt och snabbt. 9 De arbetare som blir mest värdefulla är de som klarar av mötet mellan människor och automatiska system. Arbetarna måste bli mer anpassningsbara och ett livslångt lärande blir viktigare. Flera stora förändringar är på väg att ske. En är ett skifte till än mer datoriserad produktion med en social teknologi, med nya verktyg för kommunikation. Mikrobloggar och sociala siter ersätter kaffeautomaten som mötesplats. Morgondagens arbetare måste vara medvetna om datorernas begräsningar och kunna finslipa sin egen förmåga när data saknas. Betydelsen av att förstå vad design innebär ökar, liksom förmågan att arbeta med visuella media. Arbetarna riskerar att bli överladdade med information och måste lära sig att filtrera och fokusera på det som är viktigt. Det kommande årtiondets arbetare behöver en gedigen kunskap i ett ämne, men också förmåga att ta till sig flera andra ämnen. De behöver ha ett kritiskt tänkande, sunt förnuft och kunna ta fram kreativa nya lösningar. Vi behöver arbetare som kan samarbeta och skapa ett förtroende i relationer. Betydelsen av språk, att klara förändrade eller nya miljöer, att förstå och respondera på nya kontexter är viktigt. Att förstå och skapa relationer blir avgörande. För Lärlingslotsen är det viktigt att följa denna snabba utveckling, särskilt som det är troligt att många av länens företag inte på egen hand hinner med den saken. Det är också möjligt att utbildningsanordnarna har svårt att hänga med. Lotsen blir då regionens viktiga omvärldsspanare. 9 Devin Findler & Marina Gorbis (Intsitute for the Future & Apollo Research institute) Rotman Magazine Winter

9 3. Lärlingslotsen - Lärlingar Som ett led i utvärderingen av Lärlingslotsen har vi intervjuat drygt 30 lärlingar och handledare. Omdömena är mycket positiva från båda grupperna och många konstruktiva förslag kommer fram. Många lärlingar har arbete inom sitt yrkesområde, och flera har startat egna företag. De flesta företags intresse för en fortsatt satsning på lärlingar och samarbete med Lärlingslotsen är mycket stort. Lärlingslotsens effekter Vad gör du nu? Arbetar inom området Annat arbete Annan utbildning Resultatet bland lärlingarna är mycket positivt med tanke på att 78 procent arbetar eller studerar vidare. 44 procent av de intervjuade arbetar inom det område som de var lärling på, 17 procent har ett annat arbete och 17 procent har gått vidare till annan utbildning. Uppseendeväckande är att fem av lärlingarna redan har hunnit starta eget företag inom området. Kvar är 11 procent som är arbetslösa och ytterligare 11 procent som gör något annat. Lärlingar Intervjuerna med lärlingarna visar som sagt på mycket positiva omdömen, samtidigt som de intervjuade har många goda idéer om hur verksamheten kan utvecklas än mer. Varför lärling? Uppenbart finns det olika anledningar till att en person väljer att bli lärling. För några var det intresset för att lära sig ett praktiskt yrke, att få arbeta med händerna, som gjorde att valet föll på en lärlingsutbildning. För andra var det möjligheten till individanpassning, att få välja vilka kurser man skulle läsa och möjligheten att nischa in sig som var skäl till valet. Ett annat skäl till satsningen på lärlingsutbildning var att det gjorde det möjligt att bo kvar på orten. Särskilt för den som vill bo kvar på landsbygden men ändå utbilda sig, är ofta lärling det enda alternativet. Ett annat intressant skäl är att få bättre koll på näringslivet, exempelvis för att få en uppfattning om hur det är att starta eget. Intresset av att starta eget är uppenbart stort med tanke på att flera redan har startat eget. Det finns också exempel på att lärlingen blev intresserad av ett generationsövertagande av företaget. 9

10 Att det finns varierande orsaker till att man väljer lärlingsutbildning bör påverka den information som lockar nya lärlingar. Särskilt fruktbart är det att lyfta fram företagande och entreprenörskap, både vad gäller att starta eget och generationsövertagande. Att lärling är ett bra sätt att kunna förena utbildning med att bo kvar på landsbygden kan ytterligare betonas. Nöjda med utbildningen Du har deltagit i en lärlingsutbildning i samarbete med Lärlingslotsen. Hur tycker du a< denna utbildning har varit? Lärlingarna är mycket positiva eftersom 33 procent är mycket nöjda och ytterligare 33 procent är nöjda med lärlingsutbildningen. Väldigt få, endast 6 procent är mindre nöjda medan ingen är helt missnöjd. Resten, 28 procent, ger betyget 3 av fem möjliga. Även om de missnöjda är få, finns det givetvis anledning arbeta för att än fler ska känna sig riktigt nöjda med utbildningen. Som framgår av denna rapport har lärlingarna flera goda förslag till förbättringar. Förberedelsearbete Är du nöjd med den planering som gjordes av din utbildning? Fick du tydlig informacon om vad som skulle ske under din Cd som lärling? Lärlingslotsen får ett gott betyg vad gäller förberedelsearbetet och samarbetet med lärlingarna. 72 procent av de intervjuade är nöjda med planeringen av utbildningen och den information de fick om vad som skulle ske. En av lärlingarna är uttalat missnöjd, till stor del på grund av att denne hade en förhoppning om att utbildningen skulle leda till en anställning, men så blev inte fallet. Övriga som är mindre nöjda med introduktion tycks vara det på grund av en osäkerhet om vad yrket och utbildningen handlade om. 10

11 Särskilt för mer ovanliga hantverk och yrken finns det skäl att göra informationen tydligare. Eftersom intresset för eget företagande är så stort finns det goda skäl att lyfta fram de möjligheterna mer i förberedelsearbetet. Vad leder utbildningen till? De flesta lärlingar var på det klara med att lärlingsutbildningen gav en grund för att kunna arbeta inom ett yrke. Men det finns som redan konstaterats också lärlingar som gick in med förväntan om att utbildningen skulle kunna leda till en anställning, men väl på plats så var det uppenbart att företaget hade många lärlingar och praktikanter men inget jobb att erbjuda. Det skapade en besvikelse. Det är viktigt att vara mycket tydlig i dialogen med såväl företag som lärling om vad utbildningen kan leda till. Handlar det om ett företag som har behov av arbetskraft och där lärlingen kan hoppas på en anställning? Handlar det om ett företag som ställer upp och kan ge en bra lärlingsutbildning, men där förutsättningarna att få en anställning i stort sett saknas? Eller handlar det om ett företag som gärna ser att lärlingen startar eget, och att företagen därefter kan samarbeta? Företagens välkomnande Kände du dig välkommen Cll det företag du hae din lärlingsutbildning på? Att hela 83 procent av de intervjuade anser att de kände sig mycket välkomna och 6 procent välkomna till det företag där de hade sin lärlingsutbildning, är minst sagt ett mycket gott betyg till både Lärlingslotsens förberedelser och arbetsgivarnas mottagande. Det är bara en person som inte kände sig välkommen. Lärlingslotsen har uppenbart gjort ett bra arbete med att förbereda mottagande av lärlingarna på arbetsplatserna. Det goda mottagandet visar också att många företag ser det som positivt att arbeta med lärlingar. 11

12 Företagens engagemang och handledning Är du nöjd med det engageman företaget har visat dig? Har dom givit dig Cllräcklig Cd för handledning och utbildning? En stor majoritet lärlingar, 66 procent, är nöjda med företagens engagemang, handledning och utbildning. 44 procent är mycket nöjda och 22 procent nöjda. Även om det är goda siffror är det viktigt att notera att 12 procent inte är nöjda och 22 procent är vare sig nöjda eller missnöjda med företagets engagemang. Eftersom en inte obetydlig grupp önskar ett större engagemang från företagets sida, visar att det finns anledning för Lärlingslotsen att utveckla arbetet med att stimulera företagen ytterligare. Som framgår nedan har lärlingarna goda förslag till förbättringar. Lärlingarnas inflytande och ansvar Att gå en lärlingsutbildning innebär att man är mycket styrd av fastlagda utbildningsplaner, inte minst för att kunna få CSN. Kursplanerna är tydliga och går inte att ändra på. Men givetvis kan det praktiska genomförandet av utbildningen skilja sig åt vad gäller samverkan mellan lärling och handledare. Så tycks också vara fallet, eftersom de intervjuades inställning till denna fråga skiljer sig mycket åt. Några av lärlingarna konstaterar att det var enkelt att påverka utbildningen och att de fick ett stort inflytande över genomförandet. Dessa tycker också att de fick ta ett stort ansvar. Några tycker dock att de inte fick påverka något, utan att genomförandet av utbildningen var styrd och att deras ansvar var begränsat. Även om kursplanerna styr mycket så är lärlingarnas inflytande över utbildningens genomförande en intressant aspekt, vilket också framgår av intervjuerna med handledarna. Lärlingsutbildning och pedagogik Lärlingsutbildning kan ju ske på olika sätt och det är också uppenbart att företagen arbetat på olika sätt. En del av lärlingarna har fått titta på länge innan de fått prova på själv. Många har en positiv inställning till att först få mycket handledning innan man gör själv; att det är bra med att först få instruktioner och se på, för att sedan själv få kopiera. Några lärlingar fick ta ett stort ansvar på en gång. Efter instruktioner fick de direkt prova på själva och sedan fortsätta att arbeta självständigt. Några konstaterar att de mer kände sig som en kollega, som att de var anställda. De fick ta att stort eget ansvar och arbeta självständigt tidigt. Andra lärlingar fick mycket handledning, som dock kombinerades med mycket eget ansvar. De gavs tydliga instruktioner, och deadline på deadline att följa. 12

13 Men det finns också kritiska röster bland lärlingarna. En upplevde sig som utnyttjad arbetskraft och fick bara göra skitgöra hela tiden. En irriterades över att det var nödvändigt att ställa frågor hela tiden och att det var otur med en oengagerad handledare. De öppna frågorna till lärlingarna visar att företagen arbetat med olika pedagogiska metoder, som i flertalet fall fungerat mycket bra. Lärlingslotsen kan dock arbeta mer med att göra de pedagogiska alternativen tydligare, både för lärlingar och för handledare. Riskhantering En av de intervjuade framhåller att det finns problem med riskmoment med en oerfaren lärling. Det kan kosta företaget mycket om något händer. Det finns minst två aspekter på detta problem. För det första finns det arbetsplatser med farliga arbetsmoment där lärlingen kan skada sig själv eller andra. Det finns yrken, exempelvis lantbruk, där personskador är vanligare. För det andra kan en lärling orsaka stora materiella skador, antingen på företagets eller på en kunds egendom. Eventuella risker är dock tydligt reglerade genom att företaget tecknar en tilläggsförsäkring, kommunen vuxenutbildning har en försäkring och därtill tillkommer lärlingens personliga försäkringsskydd. Teori och litteratur Den teoretiska utbildningen och den litteratur som ska läsas är givetvis viktiga moment för lärlingen. Kontakten med Lärlingslotsen får även i detta avseende positiva omdömen. I lärlingarnas kommentarer finns dock viss kritik till denna del av utbildningen. Samordningen mellan de teoretiska och praktiska inslagen, särskilt vad gäller proven, möter viss kritik. En av de intervjuade menar att det kom mycket prov på slutet och det blev svårt att klara av dem när de kom så tätt. Detta är dock ett enskilt undantag och i övrigt har proven inte varit något problem. Flera lärlingar har haft gott om litteratur på arbetsplatsen och fått tydliga instruktioner om vad som ska läsas. Några framhåller att det fanns litteratur men att det har varit svårt att veta vad man skulle läsa, inte minst när man ska läsa vad. Inom en del områden, exempelvis IT, finns det ett mycket stort utbud av litteratur som det kan vara svårt att navigera bland. Några lärlingar har själva till stor del fått ta reda på vad som ska läsas och tycker att det har varit svårt att hitta litteratur. Det är särskilt i ovanliga och mer udda yrken, som kanske saknar traditionella utbildningar där litteratur och de teoretiska momenten kan vara mer svåra att hantera. Vi ser det som viktigt att Lärlingslotsen ytterligare tar tag i frågan om den teoretiska utbildningen och kurslitteratur. Det är viktigt att det blir tydligare både för eleverna och för handledarna hur de teoretiska momenten ska genomföras, vad som ska läsas när och vem som ansvarar för att kurslitteraturen är tillgänglig. Detta gäller särskilt mer ovanliga yrken där traditionella utbildningar mer eller mindre saknas. 13

14 Kontakter med andra lärlingar En fråga värd att reflektera över är om det räcker med att man som lärling har kontakt med arbetskamraterna eller är det bra att träffa andra lärlingar eller elever. De intervjuade har olika uppfattningar om denna fråga. Flera framhåller dock att det är viktigt att få träffa andra elever eller lärlingar. En var ensam under det första året men fick sedan träffa andra, vilket upplevdes som mycket positivt. Några tycker att det vore bra med två eller flera lärlingar så man har någon att prata med. En av de intervjuade hade två andra lärlingar på arbetsplatsen, men tycker att det hade varit bättre att vara själv. Några konstaterar att de deltog i träffar med lärlingar som lärlingslotsen ordnade och att det var ett bra inslag. En säger att inbjudan kom i slutet av utbildningen men att det inte fanns tid att delta då. Det hade varit bra med en inbjudan i ett tidigt skede. Tidigare erfarenheter visar att det är både pedagogiskt och socialt viktigt att lärlingar ges möjlighet att träffa varandra, inte minst för att utbyta erfarenheter. Den verksamheten kan det finnas anledning för Lärlingslotsen att ägna större intresse åt. Övriga kommentarer En tidigare sjukskriven fick hoppa på grund av att Försäkringskassan, CSN och AF inte kunde prata ihop sig. Personen är kritisk till att ingen tog tag i samordningen. Andra framhåller att det har varit svårt med ekonomin. Att lärlingar ofta har svårt med ekonomin framkommer också i Skolverkets analyser. 14

15 4. Lärlingslotsen - Handledare Handledarna har genomgående mycket positiva kommentarer både till erfarenheterna av sina lärlingar och till samarbetet med Lärlingslotsen. Som framgår av vår inledning i denna rapport, visar såväl studier från EU som svenska undersökningar att kvalitén brister i många lärlingsutbildningar. Problemen tycks vara extra stora i småföretag. I Sverige är dessa problem omfattande, som bland annat leder till att många lärlingar hoppar av sin utbildning. Det är slående att Lärlingslotsen och dess arbete i Jämtland bryter mot det mönster som är så vanligt i Sverige och övriga EU. Här har man lyckats skapa en mycket framgångsrik modell där koordination mellan olika aktörer verkligen fungerar. Särskilt viktigt ser vi det att lyfta fram det väl fungerande system för stöttning av handledarna som har utvecklats. Lärlingslotsen har lyckats ta fram en metod för att anpassa stödet till individ och företag på ett sätt som tycks ha få andra förebilder. Såväl lärling som handledare känner att de får vad de behöver. Lärlingslotsen har således lyckats med det som de flesta andra har stora problem med. Samarbetet med Lärlingslotsen Hur tycker du a< denna utbildning har fungerat? Är du nöjd med den planering som gjordes för a< du skulle ta emot en lärling? Handledarna är överlag mycket nöjda med samarbetet med Lärlingslotsen. 33 procent är fullkomligt nöjda, 40 procent nöjda och 20 procent har en mer neutral inställning. Det är bara en företagare som är helt missnöjd med samarbetet. Många handledare säger sig ha en utmärkt och regelbunden kontakt och uppföljning tillsammans med Lärlingslotsen. Lärlingslotsen tog arbetet på allvar och det sköttes väldigt seriöst med regelbundna uppföljningar. Lotsen fungerar mycket bra och kommer ut och frågar regelbundet hur det går. Pärmen är suverän är en kommentar. En genomgående inställning är att Lärlingslotsen behöver vara kvar, men att verksamheten kan utvecklas. Intressanta förslag från handledarna är att Lärlingslotsen: än intensivare följer upp och ser till att lärlingen får nytta av sin utbildning. hjälper särskilt små företag med en tydligare modell för hur utbildningen ska ske. erbjuder en koordinator till handledarna. 15

16 ger mer hjälp med administration och att hålla ihop de kontakter handledaren behöver ha. Det är uppenbart att det är främst små företag i branscher som inte har en lång tradition med lärlingsutbildning som önskar mer hjälp. Utveckling av förberedelsearbetet Handledarna har intressanta förslag till hur förberedelsearbetet kan utvecklas, både vad gäller förberedande av arbetsplatser och av lärlingar. En synpunkt är att Lärlingslotsen behöver synas mer och tydligare fokusera på rätt person på rätt plats. Företagen behöver förberedas ännu mer, inte bara handledaren utan även övrig personal. Det är viktigt att alla är medvetna om vad som sker och är välkomnande mot lärlingen. Ett intressant förslag är att skapa lärlingsplatser som det är uttagningsprocesser inför. En handledare konstaterar att man kanske underskattade den tid det tar att vara handledare. En konstaterar att företaget kände sig för litet för att orka med en lärling. I dessa synpunkter ligger en inte helt oproblematisk fråga. Å ena sidan kan ett företag vilja ha ett system med uttagning där man får den perfekte lärlingen. Å andra sidan är utbildning till lärling ett av de effektivaste sätten att få ut personer som står långt från arbetsmarknaden, att få ett arbete. Från såväl EU som svenska myndigheter trycker man på att företagen måste förstå att det inte går att kräva att alltid få en perfekt lärling. En lärlingsutbildning måste vara flexibel och anpassningsbar till individen och tillvarata personers olika behov. Den huvudsakliga målgruppen är inte lärlingar som redan är perfekt arbetskraft. Den gruppen har ofta redan ett arbete. Inte minst när det finns brist på personal som har rätta kunskaper och färdigheter, så är det rimligt att företagen tar sitt ansvar och även arbetar för att de som har en bit kvar att gå för att bli helt anställningsbar, också kan utvecklas som lärling. Lärlingslotsen har en tydligt utvecklad metod hur man ska komma igång med mötet mellan lärling, handledare och företaget. I denna metod är det centrala inslaget en provperiod på två månader där handledare och lärling får lära känna varandra, och där en matchning i praktiken sker. Först därefter läggs det långsiktiga konceptet för utbildningen fast. Vi ser det ändock som fruktbart att Lärlingslotsen förfinar sin metodik för det inledande mötet mellan lärling och handledare. En viktig del i det inledande arbetet är att gå igenom vad de olika företagen kan erbjuda och att förbereda såväl handledare som eventuellt övriga medarbetare. Detta har fungerat utmärkt i det stora hela och är en av Lärlingslotsens verkliga styrkor. Men det finns enstaka exempel på företag som anser att de inte varit lämpade att ta emot lärlingar, men det är möjligt att de kunnat ändra sin anställning med ett ännu tydligare stöd från Lärlingslotsens sida. Behovet av ytterligare inledande analys samt stöd under provperioden, gäller troligen särskilt de företag som inte har tidigare erfarenhet av lärlingar. Behovet är också störst i de yrken som mer eller mindre saknar traditionella yrkesutbildningar, exempelvis mer udda och ovanliga hantverk. På så sätt kan en redan mycket framgångsrik metod utvecklas och på ett än bättre sätt samarbeta med dessa mer ovana företag. 16

17 Utbildningens utformning, tydlighet Var du redan från början klar över av vad lärlingen förväntades lära sig under utbildningen? Det problem som är dominerande och återkommande i studier i Sverige såväl som i EU i allmänhet, nämligen att tydligheten i vad lärlingsutbildningen handlar om saknas, har Lärlingslotsen uppenbarligen kommit till rätta med. Handledarna anser att Lärlingslotsen medverkade till att det fanns tydliga kriterier, riktlinjer för vad en lärling ska kunna. På frågan om handledaren redan från början var klar över av vad lärlingen förväntades lära sig under utbildningen, svarar nämligen hela 93 procent att så var fallet. 60 procent anger att det var helt klara över vad som krävdes. Det är bara en företagare som ger ett något negativt svar. Att så många är nöjda är ett mycket gott betyg till Lärlingslotsen, inte minst med tanke på att lärlingsutbildning på många sätt är en särskild utmaning att planera. Lärlingen sitter ju inte i en skolbänk, utan befinner sig på en fungerande arbetsplats. Där är det verkligheten, de arbetsuppgifter som pågår för tillfället som styr utbildningen. Tidigare erfarenheter från olika försök med lärlingsutbildningar visar att de bästa resultaten uppnås när den praktiska arbetsprocessen får styra när olika utbildningsmoment kommer upp. Resultaten blir sämre när det teoretiskt logiska får styra. Det innebär att lärlingen kanske får lära sig olika moment i en helt annan ordning, än vad den elev som går på en traditionell yrkesutbildning får göra. För såväl handledare som lärling kan detta upplevas som osystematiskt och hoppigt, vilket också är en åsikt som förs fram av några enstaka handledare. Det finns därför skäl att än mer utveckla och tydliggöra metodiken med att låta det praktiska arbetet styra den teoretiska utbildningen, samt att lyfta fram de stora pedagogiska fördelar som finns med denna metod. En mer enstaka synpunkt är att utbildningen spänner över vida områden, kanske alltför vida. Intentionerna med vad lärlingen förväntades lära sig var så höga att handledaren själv ville gå utbildningen. Denne handledare menar att sex yrkesroller ingick och det blev väl omfattande och svårhanterligt, även om planerna i sig var tydliga. Detta gäller ett yrke som vaktmästare på en väldigt speciell plats med såväl moderna arbetsmetoder och tekniker, som gamla och traditionellt hantverksmässiga. För sådana komplexa och ovanliga yrken kan det behövas extra stöd och uppföljning från Lärlingslotsens sida. En mer principiellt intressant synpunkt lämnas av en handledare som framhåller att det var problem med att göra utbildningen allmängiltig för att vara intressant även för andra företag. Men eftersom lärlingsutbildning styrs av de arbetsuppgifter som finns just på det aktuella företaget, så är det knappast rimligt att ha som ambition att även utbilda för krav som gäller på andra arbetsplatser. 17

18 Som utvärderare kan vi än en gång slå fast att Lärlingslotsen har lyckats lösa det mesta av de stora problem som präglar många andra lärlingsutbildningar i Sverige och övriga EU. Handledarna har fått ett starkt stöd och känt sig klara över vad som förväntas. Ett antal intressanta synpunkter förs fram som det är viktigt att lyssna till. Dessa synpunkter är dock så att säga på en hög nivå, vilket även det är ett gott betyg till lotsens arbete. Handledarens inflytande över kursplaner och deras genomförande Som redan konstaterats är kursplanerna fastlagda i detalj, vilket flertalet handledare tycker är både rätt och bra. Några konstaterar att det fanns stora möjligheter att anpassa utbildningen till företagets och branschen krav, vilket också är bra. En handledare konstaterar att man fick göra kursplanen själv eftersom branschen saknar sådana. Det var en intressant utmaning att skapa planen själv. Som redan konstaterats är det en särskild utmaning för Lärlingslotsen att arbeta med utbildningar i sådana branscher. Överenskommelser Som framgår av vår inledning, så lyfter man från både Sverige och EU fram att en av de största utmaningarna med lärlingsutbildning är tydliga överenskommelser eller kontrakt mellan de olika parterna. På väldigt många håll fungerar detta inte och det är ett huvudskäl till att lärlingsutbildning inte lyckas så bra på många håll, även i Sverige. Här har uppenbarligen Lärlingslotsen lyckats på ett osedvanligt framgångsrikt sätt, även vid en internationell jämförelse. De överenskommelser som man arbetar med fungerar och är uppskattade. Det finns en tydlighet i arbetet och ansvarsfördelningen mellan handledare och Lärlingslotsen som är en förebild. Just den punkt man har problem med i hela EU, har Jämtland visat fram en modell som fungerar och ger resultat. Flera handledare framhåller också vikten av tydliga överenskommelser om utbildningens utformning. En synpunkt är att det är särskilt viktigt med ett fokus på att bygga en kvalitetsupplevelse där åtagandet från företaget och lärlingen tydligt sitter på plats. En annan åsikt är att det behövs tydliga överenskommelser som är förankrade i den verklighet som lärlingen kommer att befinna sig i. Just denna punkt vill vi som utvärderare lyfta fram som en av de allra viktigaste i framgångarna med Lärlingslotsen. I Jämtland har man lyckats med en modell för effektiva och fungerande överenskommelser, som är värda att lyfta fram i övriga Sverige, men även inom EU i stort. Erfarenheterna från Jämtland har något viktigt att bidra till i det nätverkande kring lärlingar som man inom EU prioriterar högt. Handledarnas pedagogik Lärlingsutbildning kan pedagogiskt utformas på olika sätt. En metod är att lärlingen får titta på länge innan man får pröva på själv. En alternativ metod handlar om att lärlingen redan från början själv får göra mycket och ta ansvar. Vi har frågat hur handledaren har arbetat och vad som var framgångsrikt eller fungerade mindre bra. 18

19 En vanlig metod visar sig vara att först instruera, gärna kombinerat med att visa, för att därefter låta lärlingen jobba själv. Att lära sig genom att tillåta lärlingen att göra misstag ser en av handledarna som ett viktigt inslag. En alternativ metod är att låta lärlingen arbeta sida vid sida, och se lärlingen som en kollega redan från början. Nästan direkt på är bäst. Medan några ser det som viktigt att instruera tydligt och i detalj, menar andra menar att det är viktigt att låta lärlingen reflektera, få fundera själv på hur en handling utförs bäst. En av handledarna gav lärlingen uppgifter som fick lösas självständigt och som redovisades dagligen. En av handledarna är tacksam över att ha en lång erfarenhet som ledare inom idrotten, vilket var nyttigt för handledandet av lärlingen. En intressant kommentar är att ha en lärling har inneburit att man inser vikten av god pedagogik även i det egna arbetet. Och att vara handledare innebär att man tränar de pedagogiska färdigheterna. En av de intervjuade överraskades av svårigheten att vara handledare och är kritisk till de stora krav som ställdes på handledarskapet redan initialt. Det fanns inte utrymme att leva upp till handledarrollen, vilket var frustrerande. Även om flertalet handledare är nöjda och trygga med sin roll, finns det konstruktiva förslag som det är viktigt att lyssna till. Grundläggande är att det måste vara klart att handledaren verkligen är kompetent och redo att ta emot en lärling. En rejäl kartläggning av kompetensen behövs. Även erfarenheter utanför företaget, exempelvis från föreningar, kan vara en styrka som handledare. Lärlingslotsens inledande analys av företagen och deras handledare kan utvecklas ytterligare. Lärlingslotsen kan även bli tydligare med sin support, exempelvis genom att satsa på ledarutbildning där så behövs. Betygsättning Handledarna sätter betyg på lärlingarna och betygets skrivs under av betygsansvarig på vuxenutbildningen. För de handledare som har tidigare erfarenhet av lärlingar och praktikanter är betygsättningen inget problem, men några mer ovana upplever att det var svårt att sätta betyg. Betygsättningen är en fråga det finns anledning för Lärlingslotsen att arbeta mer med och göra det tydligare hur handledare konkret bedömer och sätter betyg. 19

20 Pedagogiskt stöd till handledare och företag Tycker du a< du själv behöver någon form av utbildning eller annat stöd för a< bli en ännu bä<re handledare? Ja Nej Vet ej Flertalet handledare känner sig fullt kompetenta att fungera i sin roll, eftersom hela 66 procent svarar att de inte behöver någon form av utbildning eller annat stöd för att bli en ännu bättre handledare. 27 procent önskar sig däremot ett mer omfattande stöd. I de personliga kommentarer som handledarna ger kommer intressanta synpunkter fram. En del av handledarna känner sig trygga i sin roll. En har en stor vana av sommarjobbare och praktikanter, och känner sig därför trygg i rollen som handledare för en lärling. Några konstaterar att de är erfarna med att ständigt ha elever runt sig, vilket innebär att de känner sig säkra i sin roll som handledare. Andra slår däremot fast att de kände sig osäkra och behöver mer stöd. Ett önskemål som framkommer under intervjuerna är att Lärlingslotsen utvecklar ett diskussionsforum där handledarna kan utbyta erfarenheter. Det finns ett sådant forum på nätet, slutet för aktörerna inom Lärlingslotsen, man det har varit svårt att få igång någon aktivitet. Det finns också en grupp på Facebook, som inte heller har varit särskilt aktiv, annat än från projektledningens sida. Som framgår av vår inledning, menar man från EU:s sida att det är viktigt att fortsätta utvecklandet av virtuella metoder för lärlingsutbildning. Även om många företag och handledare inte har stor erfarenhet av internet och sociala media, har allt fler av de potentiella lärlingarna det. Det finns goda skäl för Lärlingslotsen att fortsätta arbetet med att stimulera handledarnas, och även lärlingarnas, engagemang i de lösningar som webben erbjuder. Stor framgång har däremot Lärlingslotsens faktiska träffar med handledarna, lärlingarna och representanter från kommunerna nått stor framgång. Entusiasmen över dessa är minst sagt genomgående positiv. Behovet av träffar är mycket stort och ett viktigt inslag är att utbyta erfarenheter, men också att skapa gemenskap. Flera framhåller att det är extra viktigt med träffar där lärlingarna deltar. Flera handledare föreslår utbildningar av olika slag, exempelvis att genomföra en kurs med handledare inom samma bransch. Utbildning i pedagogik efterfrågas av många, även av dem som har lång erfarenhet av praktikanter. En sådan utbildning skulle höja seriositeten. Ett annat önskemål är att få utbildning i att lära ut hur lärlingen kan ta ansvar och initiativ. Som utvärderare ser vi det som viktigt att lyssna till handledarnas önskemål om mer utbildning. Det gäller särskilt av de handledare som saknar eller har lite erfarenhet av handledning, men även mer erfarna handledare behöver utbildning, främst i pedagogik. 20

21 Lärlingens initiativ och ansvar Det är vikcgt a< en lärling både kan ta ansvar och egna inicacv. Hur tycker du a< det har fungerat? Det är viktigt att en lärling både kan ta ansvar och egna initiativ, och det anser handledarna har fungerat bra. 73 procent av handledarna tycker nämligen att det har fungerat bra och 40 procent ger det högsta omdömet på denna fråga. Ingen tycker att det har fungerat dåligt.27 procent avger ett mer neutralt svar. Flertalet kommentarer som handledarna ger om lärlingarna är synnerligen positiva. En konstaterar att lärlingen gjorde nog närmare 150 procent än 100. Lärlingarna var punktliga och satta själv igång att jobba. Ett undantag är en handledare som framhåller att lärlingen var dålig på att ta egna initiativ. Flera handledare tycker att det vore bra med en tydligare kartläggning av lärlingens intresse och bakgrund. Sådan information skulle vara ett bra stöd för handledarna i arbetet med att stötta lärlingen att ta initiativ och att ta ansvar. Lärlingslotsen bör utveckla sin kartläggning av såväl lärlingar som handledare för att ge stöd i arbetet med att utveckla lärlingarnas ansvarstagande och initiativförmåga. Ekonomiskt stöd Det finns diametralt skilda uppfattningar om det ekonomiska stöd som företaget eller handledaren får. Flera önskar ersättning för den tid handledningen tar, liksom för det spill i material som det kan innebära att ha en lärling med i verksamheten. Det behövs ekonomisk ersättning för att lärlingsutbildning ska fungera. Det handlar både om att en lärling tar tid och att materialkostnaderna kan rasa i höjden. Ett förslag är en ersättning på kr per vecka. Men det finns också en helt motsatt uppfattning att ekonomiska incitament är ointressanta. Ett citat från intervjuerna är att lyft istället fram fördelar med lärlingar, du lär dig tänka nytt, får en ny gemenskap och höjer företagets vinst. Företagen måste förstå att de utvecklas och faktiskt tjänar på att ha en lärling. Det finns ett avtal mellan det företag som tar emot lärlingen och den aktuella kommunen, om vilka ersättningar som gäller. I förhandlingen med kommunen kan företaget klargöra att de behöver mer ersättning, exempelvis för materialspill. Lärlingslotsen är inte engagerad i dessa förhandlingar, men kan bistå företagen med underlag inför dialogen med kommunen. 21

22 Som utvärderare ser vi det som viktigt att i marknadsföringen av lärlingsutbildning än mer trycka på de starka positiva effekter som lärlingar kan ge; att en lärling till och med kan vara en lönsam investering. Att flera av de intervjuade anser att företaget tjänar ekonomiskt och effektivitetsmässigt på att ha lärlingar, är återigen ett mycket gott betyg till Lärlingslotsens arbete. Erfarenheter från att ha en lärling Viktigt är vilka erfarenheter handledarna fått av att arbeta med en lärling. Vilka är de viktigaste erfarenheterna som de fått av att ha en lärling? Har de utvecklats av att vara handledare? Vilka personliga egenskaper har de utvecklat och vilka lärdomar har de fått? Svaren på dessa frågor ger ett tydligt budskap. Att arbeta med en lärling utvecklar såväl företag som handledare. Att vara handledare innebär att man också utvecklas som yrkesperson och företagare. Man inser att man lär så länge man lever. En insikt flera fått är att man tänker på vad man gör själv, på ett annat sätt än tidigare. Man lär sig att reflektera över hur man själv jobbar, och det utvecklar yrkeskunnandet. Företagen inser vad de kan och vässar sig själva. Det är skönt att inse hur mycket man egentligen kan. Att ha en lärling kräver tydliga och nedskrivna instruktioner, på ett annat sätt än vad som funnits tidigare. Bra instruktioner hjälper också handledarna och företagets verksamhet. Att vara handledare stärker de pedagogiska färdigheterna, vilket stärker yrkesrollen. Positivt är också att handledarskapet har medfört ett större kontaktnät. En av handledarna slår fast att den tydligare bilden av vad hantverket och företagets verksamhet går ut på, innebär att företaget nu tjänar mer pengar. Positivt är också att man som handledare lär sig att lita på folk och vågar tillåta att saker blir fel ibland. Ledarskapet förstärks och man lär sig själv av det. En kompletterande åsikt är att det är bra att få med en yngre i verksamheten. Ofta har man olika erfarenheter och åsikter, vilket utvecklar verksamheten. De yngre driver på. Att få vänner i samma ålder som de egna barnen har också varit utvecklande. Men det finns också några handledare som har en mer negativ inställning. En klagar över att det tar väldigt mycket tid att ha någon på plats hela tiden som inte är självgående, och att det inte går att ta ut fullpris för verksamheten när en lärling är inblandad. Man måste vara med hela tiden, och i praktiken blir det elevpriser och fullpriser. Det blir också spill med material med en lärling. Det kostar för mycket med en lärling om man inte får ersättning. Det är ett gott betyg för Lärlingslotsens arbete när den dominerande inställningen till att ha en lärling är så positiv. Att en lärling kan stärka såväl den egna yrkesrollen som företagets verksamhet och lönsamhet, är viktigt att föra ut till företagen vid information om och marknadsföring av lärlingsutbildning. Lärlingslotsen bör än mer betona detta argument för att locka fler företag till att engagera sig i lärlingsverksamhet. Eftersom det finns ett fåtal mindre nöjda och till och med negativa handledare visar att Lärlingslotsens kartläggning av handledarna kan utvecklas. Vissa borde kanske inte ha valts ut att ta detta ansvar. 22

23 Effektivare kartläggning av företagens behov Flera handledare föreslår att det ska göras effektivare kartläggning av företagens behov av lärlingar. Som vi konstaterar i inledning är företagarna ofta själva inte helt på det klara med att de behöver mer personal. Lärlingslotsens arbete har därför även stora möjligheter att i praktiken skapa nya arbetstillfällen i samband med dialogen med företagen. Även om företagarens insikt om behov av arbetskraft inte uppstår i ett inledande skede, finns det stora möjligheter att så sker under resans gång. Ett annat förslag från handelare är att satsa på att bevaka olika yrken och visa var det finns jobb eller företag att ta över och kombinera detta med att aktivt arbeta för att hitta bra lärlingsplatser. Erfarenheter visar att det finns många arbetsplatser som behöver en lärling och som har behov av nya medarbetare, men inte är medvetna om det. För Lärlingslotsen är det därmed en intressant uppgift att i än större utsträckning arbeta aktivt och uppsökande för att stimulera företagens intresse. På så sätt kan Lärlingslotsen bli en viktig resurs för det arbete som den regionala kompetensplattformen ska fullgöra. Marknadsföring till företag Det är ett mycket gott betyg till Lärlingslotsens arbete att så många vill att verksamheten ska utvecklas, inte minst marknadsföras mer. Många tycker att lärlingsutbildningen behöver marknadsföras mycket mer. En så bra utbildning behöver fler känna till och lockas av. En intressant kommentar är att det är bättre att locka företag istället för att pusha in en lärling. Försök hitta företag som är riktigt bra och mejsla fram vad dom vill och få dem att inse vilken nytta man har av lärlingar. Det finns en klar efterfrågan av bättre information om lärlingsutbildning, inte minst information om hur mycket positivt en lärling kan ge ett företag. Den effekten tycks ha blivit en positiv överraskning för flera. En företagare konstaterar att det är så mycket kommunikation som kommer att eventuell tidigare information om lärlingar inte uppmärksammats. Det är viktigt att visa på allt positivt och sälja in detta system. Ett förslag är att ge utbildningar till blivande handledare för att attrahera nya företag att satsa på lärlingar. Utbilda handledare först och locka lärlingar sen. Det finns starka argument för en ökad marknadsföring av Lärlingslotsens verksamhet och nyttan av lärlingar för företagen. Att bjuda in till utbildning av handledare för att stimulera företagens intresse är ett alternativ som bör prövas. Marknadsföring till blivande lärlingar Budskapet är tydligt från handledarna. Lärlingslotsens verksamhet behövs och de stora fördelarna med lärlingsutbildning behöver marknadsföras mer till de unga. Visa att det går att lära sig ett bra yrke utan att sitta på skolbänken. Vi måste bli bättre på att visa vilka fördelar det finns med att lära sig ett yrke. Yrkesutbildningarnas status behöver höjas. Sudda bort de fördomar som finns och visa alla positiva inslag som finns i en företagares och yrkesarbetares vardag. 23