ATALANTE. nr 4 april 1996 pris 30: BILDKONST DANS MUSIK FOTO FILM TEATER ARKITEKTUR LITTERATUR

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ATALANTE. nr 4 april 1996 pris 30: BILDKONST DANS MUSIK FOTO FILM TEATER ARKITEKTUR LITTERATUR"

Transkript

1 ATALANTE nr 4 april 1996 pris 30: BILDKONST DANS MUSIK FOTO FILM TEATER ARKITEKTUR LITTERATUR

2 2 ATALANTE är ett forum för oberoende kultur i Göteborgsregionen. Innehållet planeras av ett informellt nätverk av personer som arbetar professionellt för och med den fria kulturen. Huvudman är Dansgruppen Rubicon. PRENUMERERA och få tidningen hem i brevlådan. Betala 120 kr så får du den hemsänd ett helt år. Betalar du 200 kr blir du stödprenumerant. Inbetalningar görs till»dansgruppen Rubicon, Unga Atalante«, postgironummer Skriv»Prenumeration«på inbetalningskortet. Glöm inte namn och adress. ANSVARIG UTGIVARE Niklas Rydén VERKSTÄLLANDE REDAKTION Ulf Sigvardson, N Rydén, Pontus Hjorthén, Tomas Ferm REDAKTIONSKOMMITTÉ FÖR DETTA NR Staffan Mossenmark (Levande Musik), Margareta Orreblad (Mors Mössa), T Ferm (Galleri 54), Sofie Dahlstedt (Arkitektskolan), Carl Harlén (Teater Uno), Palle Dahlstedt (Artisten), Magnus Telander, N Rydén, U Sigvardson, P Hjorthén (Unga Atalante) Lotta Wide, Göran Dahlberg (Tidskriftsverkstaden) ATALANTE TEXTER Maria Dahlström, Bengt Adlers, Gunilla Witt, Hasse Carlsson, G Dahlberg, M Telander, N Rydén, U Sigvardson, P Hjorthén, P Isaksson, L Wide, T Ferm GRAFISK FORM TYPSNITT N Rydén, U Sigvardson, P Hjorthén Sabon, Helvetica Neue, Futura formges på Tidskriftsverkstaden i Göteborg och trycks av Struves-Vikings ATALANTE ges ut med stöd från Statens Kulturråd ISSN PRESSTOPP för nästa nummer är 1 juni 1996 Bilder på omslag: Ulf Lundin, Joel Olsson, Anders Carlsson, Buster Rådvik, Joanna Glad, Richard Vogel och Elin Wikström. Baksida: John Shelton REDAKTIONSSIDOR nya sidor FILMKOREOGRAFEN prisbelönad göteborgska FÖRSUMMAT arkitekt omvärderar miljonprogram TVÅ JUNGFRUR Bengt Adlers om aktuell konstnär KRIS ELLER RYKTEN Valand, hur är det egentligen? STOCKHOLM 98 två år kvar GÖR DIG HÖRD ELLER DÖ konst och media HOMEROS i Teater Bhopas tappning ETT SKEPP KOMMER LASTAT start för stafettdebatt ÅTERVÄNDER palestinier åker hem till Gaza i ny film BILDER UR BURKEN digitalt bildskapande på ny kurs NOTISER massor av skvaller

3 En av de viktigaste tillgångarna i ett samhälle är det humanistiska kapitalet. Det vill säga summan av de sidor hos några eller många människor som sätter omsorgen om annat före egoistiska intressen. Detta kan vara riktat till organisationer, samhället, konsten, kunskapen eller andra människor och inrymmer idéer, visioner och medmänsklighet. Det humanistiska kapitalet består alltså av de krafter hos människan som bygger på engagemang, kunskap, självständigt tänkande och har en målsättning och inriktning i arbete och leverne som vill utveckla livskvaliteten på jorden utifrån en humanistisk grundsyn. Det här kapitalet är extra dyrbart för samhället eftersom det tar lång, lång tid att bygga upp och eftersom det bara är med ett växande sådant kapital världen på sikt kan bli bättre. Människan är ju som bekant både god och ond, och det är just genom en ökad sådan ansamlad välvilja och godhet som vi lyckats bli så socialiserade som vi ändå är. Sverige har varit förskonat från krig i många år. Sverige har en lång period av stort välstånd bakom sig. Sverige har en tradition av humanistiskt och socialt engagemang. Därför är förmodligen det humanistiska kapitalet idag ett av de största i historien. Det är en av landets största tillgångar. Inom kulturlivet och därikring kan man idag se detta tydligt. Där finns en stor grupp människor i åldrar mellan 18 och 50 som satt engagemang och självständighet före traditionell karriär och utbildning. De lever på kr innan skatt i månadslön. De arbetar hårt och hängivet på tidskrifter, teatrar, caféer, biografer, inom musiklivet, inom vård och omsorg eller studerar på universitet. De kan göra detta tack vare ett lapptäcke av A-kassa, KAS, ALU, beredskapsarbete, socialbidrag och små extrajobb. Det vill säga tack vare flera av de bidragssystem som kritiseras hårdast idag. För ett årtionde sedan kunde man säga att det var omoraliskt och ekonomiskt ohållbart. De måste inse att de inte kan arbeta med vad de vill utan borde söka arbete inom sektorer där det finns arbete. Idag blir ett sådant påstående löjligt, eftersom det inte finns arbete åt alla. I framtiden kommer industri och tjänstesektor förmodligen att behöva än färre arbetare och tillgången till arbetstillfällen minskar. I ljuset av en sådan framtid framstår de grupper som lyckats lösa sin tillvaro genom att hitta egna arbetsuppgifter, att skapa sina egna arbetstillfällen, som dubbelt värdefulla: Dels bär de ofta ett stort humanistiskt kapital, men det är också de som visar hur vi måste lära oss att se på begreppet arbete i framtiden. Inte som en riktig anställning, utan som något man i större grad måste skapa själv och som i första hand måste ligga inom sektorer som kultur, utbildning, tjänster, vård och omsorg. Att då från flera håll behöva höra att A-kassan och AMS planerar att förändra sin verksamhet i en riktning som slår undan fötterna just på denna grupp av entreprenörer är närmast chockerande. Det är dels tal om att minska antalet kulturarbetare genom att vara mycket restriktiv med AMS-åtgärder och liknande just inom kulturen. Men framförallt handlar det om den utredning om nya regler för A-kassa och AMS som presenterats nyligen. Arbetslöshetsförsäkringen skall försvinna och ersättas av en Omställningsförsäkring en markering om att det bara är för en kort tid. Följdriktigt vill man också begränsa stämplandet till två perioder. Sen blir det socialen. Idén bygger på att alla skall få riktiga jobb«. Alltså den häpnadsväckande tanken att det privata näringslivet skall kunna skapa arbete åt alla. Men går inte detta blir ju förändringarna närmast absurda. Istället borde man redan nu ta alla pengar som går runt i systemen«och skapa RIKTIGA jobb inom offentlig kultur, utbildning, vård och omsorg och ta vara på alla de som sätter humana värden före materiella. Sverige är förvisso rikt. Men inte så rikt att man kan kasta bort sitt kanske viktigaste kapital. Tänk om! Tänk! 3

4 Nytt utseende Atalante har bytt format. Många läsare tyckte om det gamla utseendet, medan andra menade att tidningen var för liten och lätt hamnade i skymundan och försvann. Dessutom hade vi problem med att få plats med allt material. Därför är Atalante nu högre och har fått ett styvare omslagspapper. Egentligen har vi inte alls råd med detta, men det känns som en viktig förbättring. Trevlig läsning redaktionellt 4 Om Göteborg och konst När man arbetar seriöst och långsiktigt för att stärka kulturens position i Göteborg och Göteborgs anseende som kulturstad är det inte svårt att bli upprörd över de stora institutionernas insatser. Med en feg repertoarläggning som sneglar mer mot publiksiffror än mot konstnärliga visioner. Med ständiga ekonomiska problem. Med chefs- och ledningsproblem och interna motsättningar som inte verkar ha någon ände. Konstmuséet, Stadsteatern, Konsthallen, GöteborgsOperan, Göteborgsoperans Balett och Valands Konsthögskola är några av de som bidrar till att ge staden ett oförtjänt dåligt rykte som aldrig alternativa insatser och projekt från en vital frikultur kan balansera, hur gärna man än vill. Institutionerna måste därför tvingas till större ansvar och professionalism. Observera att vi här talar om inriktning, repertoarläggning och ledningsfunktioner, inte om de anställda artisternas förmåga. Den räcker redan långt. Malmö är ett närmast uttjatat exempel på hur snabbt man kan förändra ett rykte, bara man vill och vågar. Bara politisk och annan ledning vågar satsa framåt. Det räcker inte med bra artister och en vital undergroundkultur. De stora institutionerna måste vara med, för det är här resurserna finns för tunga satsningar både konstnärligt och vad gäller marknadsföring. Det är dags för en diskussion om Göteborgsintstitutionernas framtida möjligheter som sträcker sig längre än den dåliga ekonomin. Vi börjar med Valands Konstskola, sidan 20. Exemplet Malmö En liten inblick i hur ett bra kulturklimat i en kommun kan skapas och fungera gavs på Göteborgs Kulturcenter i mitten av mars. Inbjudna var Sune Nordgren, chef för Malmö Konsthall och Johan-Bengt Påhlsson, f.d. kulturkommunalråd i Malmö, numera ordförande för Kultur i Skåne, som berättade om hur satsningen på kulturen i Malmö gick till i början av 90-talet och som nu givit staden ett vida spritt rykte på området. Det var väl knappast några sensationella nyheter som avslöjades om hur ett sådant klimat skapas, men en viktig förutsättning som tål att upprepas i det oändliga är att det måste råda konsensus hos alla inblandade om vad man vill med kulturen i en stad eller region. Sune Nordgren berättade att tre aspekter var särskilt viktiga när Malmö skapade sitt nuvarande rykte som tung kulturstad: 1. Alla politiker hade förankring i kulturlivet. 2. Man hade bra chefer på institutionerna. 3. Det fanns ett starkt engagemang på alla nivåer i kulturlivet. Man möttes helt enkelt över gränserna. Rörligheten var stor. Självklarheter naturligtvis, men överför vi tänkandet till dagens Göteborg känns det som om vi står ganska långt ifrån en sådan möjlighet. Med en ordförande i kommunen som föreslår att man skall ordna Bingolotto på Stadsteatern, som lösning på en kris, är det nog bara att inse att intiativen på kulturområdet måste komma från något annat håll. I besparingstider kan man knappast hoppas på mera pengar, men man kunde åtminstone önska sig ett ärligt engagemang. PS. Det blev inget bingo. Stadsteatern har fått ett rejält tillskott signerat Göran Johansson. Början på ett nytt kulturklimat också i Göteborg? DS

5 5 Dans- och teaterfestival I augusti återkommer Dans och Teaterfestivalen med en rad intressanta namn. Nyligen hölls en presskonferens där flera av gästerna offentliggjordes. Göteborg skall gästas av rysk dramatik, en kanadensisk Hamlet, internationellt lovordade egyptier och tunisier, pyrotekniska israeler, lustiga amerikaner, dansande tyskar, akrobatiska fransmän och sensuella kubaner. Dessa internationella grupperingar ger en fantastisk möjlighet att bekanta sig med aktuella utländska strömningar av hög kvalitet inom dans, teater och performance. Atalante kommer i nästa nummer att specialbevaka festivalens utveckling i en rad spännande reportage. Under våren och sommaren kommer en del av de tilltänkta artisterna, eller representanter för dem, att besöka Göteborg för planering och sondering. I möjlig mån passar Atalante då på att intervjua och samtala med dem, för att i sommarnumret kunna ge intressanta vinklingar på vad som skall hända i augusti. Valandism Detta nummer innehåller två stora texter om Valands Konsthögskola. Att det blivit två är en tillfällighet. Texten om den nya konst- och mediautbildningen på sidan 48 var planerad sedan länge. En spännande utbildning i ny teknik. Kulturpolitiska aspekter gjorde att vi bestämde oss för att också besöka den ordinarie konstutbildningen för att se hur det egentligen är ställt. På köpet fick vi ett tema om Valand.

6 redaktionellt 6 Mera pengar I förra numret av Atalante gjordes en genomgång och kommentar till Göteborgs kommuns verksamhetsbidrag till fri kultur I anslutning till den artikeln utlovades en fullständig genomgång av kommunens kulturpengar. Nu finns inte någon sådan artikel i detta nummer, eftersom redaktionen funnit nya infallsvinklar på den göteborgska kulturpolitiken och klimatet. Sålunda tar den stora artikeln om Valands Konsthögskola oss in på en ny och bredare anlagd väg när det gäller vår strävan att undersöka och kommentera dagens kulturklimat och kulturpolitikens inriktning. Vi vill ändå kort presentera kommunens kulturbudget i sin helhet här intill. Några kommentarer och klarlägganden kan vara på sin plats. Operan, Stadsteatern och Konserthuset drivs som kommunala bolag och dessa bidrag går i en separat budget, där Operan får överlägset mest. De tre övriga»institutionerna«är en del av kulturnämndens totala budget, där också det fria kulturlivet ingår. I den»fria«sektorn ingår verksamhetsbidragen, som vi redovisade i detalj i förra numret. Men här finns också åtta miljoner att söka i projekt- eller utrustningsbidrag. Vissa poster, t.ex. Dans och Teaterfestivalen, har pengar från tidigare år sparade och därför mer att röra sig med än vad som framgår här. En stor och ny pott är»utvecklingsbidrag«, där den största delen förmodligen kommer att gå till Angeredsteatern, som nyligen fick en chef i Niklas Hjulström. Efter sommaren är Angeredsteatern inte längre en del av Stadsteatern, utan sorterar under Kulturnämnden. På vilket sätt dessa utvecklingspengar i övrigt är tänkta att användas vet vi inte idag. Värt att notera i potten»stipendier m.m.«är att nästan halva summan, två miljoner kronor, går till ateljéstöd för bildkonstnärer. Under denna rubrik finns också ett bidrag på kronor till det nya projektet som vi kort berätttade om i förra numret:»fristad för författare«. Drygt en miljon kr. går till barnteaterverksamheten (KULF), drygt tre och en halv miljon kr. går till Pusterviksteatern varav den stora hyreskostnaden utgör långt över två miljoner kr. Den sista potten»artgenda«går till den satsning på ung Östersjökultur som just nu pågår i Köpenhamn och där alltså kommunen skjutit till en mindre summa som stöd till stadens ditresta konstnärer. Kulturbudget Göteborgs kommun 1996 De tre bolagen GöteborgsOperan AB Göteborgs Konsert AB Göteborgs Stadsteater AB Övriga institutioner Nämnden för Stadsbiblioteket Museinämnden Folkteatern Kulturnämnden Kansliet gemensamt Verksamhetsbidrag Projekt- och utrustningsbidrag Utvecklingsbidrag Stipendier m.m KULF Konstavdelningen Dans- & Teaterfestivalen Pusterviksteatern Speldags/sommarundehållningen ArtGenda Summa

7 Ett skepp kommer lastat En avsikt med Atalante är att tidskriften skall fungera som mötesplats, ett forum för debatt och samtal. Det saknas platser för en sådan angelägen, oredigerad debatt, såväl fysiskt som medialt. Atalante har här en möjlighet med sin närhet till kulturutövare, publik och läsare. Den nystartade frågeväxlingen i Atalante,»Ett skepp kommer lastat«(se sid 40), har med denna ambition att göra. Atalante bjöd in ett femtiotal kulturpersonligheter och 31 tackade ja. Det handlar om en enkel konstruktion med frågor och svar och här kan finnas många uppslag och trådar att spinna vidare på. Följ fortsättningen i kommande nummer. Deltagarna i den lottade turordning. Några kan tillkomma. 7 1 Bo Madestrand Konstkritiker i Expressen mm, Stockholm 2 Gunnar Krantz Konstnär, Malmö 3 Bo Melin Elev på Valands Konsthögskola, Göteborg 4 Johan Nobell Konstnär, Köpenhamn 5 Agneta von Zeipel Intendent på Konsthallen i Uddevalla 6 Göran du Rées Filmare, Stockholm 7 Horace Engdahl Kulturskribent, Stockholm 8 Andréhn/Schiptjenko Gallerister, Stockholm 9 Ola Åstrand Konstnär, Åsa 10 Margita Björklund Kulturpolitiker, Göteborg (fp) 11 Gunilla Witt Koreograf och poet, Göteborg 12 Timo Nieminen Sångare och artist, Göteborg 13 Cecilia Gelin Konstskribent, Göteborg 14 Efva Lilja Koreograf, Stockholm 15 Cecilia Parsberg Konstnär, Göteborg 16 Lars Blomqvist Konstnär, Göteborg 17 Lars Östberg Scenograf, Göteborg 18 Bogdan Szyber Performancekonstnär, Stockholm 19 Mårten Spångberg Dans och musikkritiker i DN mm, Stockholm 20 Jörgen Svensson Konstnär, Göteborg 21 Åke Parmerud Tonsättare, Göteborg 22 Mats Theselius Möbeldesigner, Göteborg 23 Tomas Zornat Elev på Valands Konsthögskola, Göteborg 24 Anna Bragh Konstnär, Malmö 25 Bo Nilsson Chef på Rooseum, Malmö 26 Carl Johan De Geer Konstnär, filmare, författare, designer, Sthlm 27 Christina Palmring Kritiker, Göteborg 28 Kerstin Alnebratt Kulturkommunalråd, Göteborg 30 Maria Hall Konstnär, Stockholm 31 Mats Olsson Konstnär, Göteborg

8 filmkoreografen 8 Lite i skymundan fick nyligen göteborgskoreografen och dansaren Ami Skånberg ett prestigefyllt hedersomnämnande vid festivalen Video Danse Grand Prix, för sin första dansfilm. Den internationella dansfilmfestivalen, som är ett franskt-svenskt kultursamarbete, anordnas vartannat år, detta var den 8:e i ordningen. Prisutdelningen skedde i Stockholm i mitten av februari. Filmen, en kortfilm på 13 minuter, heter Fröken Tuvstarr, hennes älskade och den skallige Quasimodo. Denna lågbudgetproduktion fick hedersomnämnandet i klassen Création Videodanse ( dans skapad för kamera ) med motiveringen: För att hon (Ami Skånberg, reds anm.) ger uttryck för en personlig värld och för hennes förmåga att skapa starka karaktärer. Detta var ett mycket konkret erkännande för en film gjord av en debuterande filmare, som jobbat under mycket spartanska förhållanden. Jag gick på ett seminarium på Dramatiska Institutet för ett par år sedan och hade funderingar på att göra video, filmmediet hade jag inte tänkt så mycket på. Den idén fick jag när jag bodde i New York för två år sedan och fick en liten roll i en film. När jag kom hem till Göteborg skrev jag mitt manus, som utgick helt och hållet från det 100-åriga hus som jag bor i. Jag såg mig själv som kvinnan som lever i detta hus, och bestämde att den skulle göras där. Ami skrev till Fotohögskolan i Göteborg och till Danstidningen och frågade om någon vill medverka i projektet. Hon fick snart svar från två elever vid Fotohögskolan och de bestämde att de skulle köra på. Utrustning kunde de låna på skolan, men de hade för övrigt inga resurser att utgå ifrån, mer än Amis egna. Jag bestämde mig för att skriva till Kodak och höra ifall de kunde bistå med film. Visserligen hade jag hört att det var helt omöjligt att få film från dem gratis, men jag skrev i alla fall till chefen för Kodak och berättade vad jag ville göra. Först fick jag nej och då skickade jag över manuset och plötsligt hade de ändrat sig de gillade tydligen idén. Vid sidan om sina dagliga åtaganden, Ami arbetade vid denna tid som skådespelare vid Borås stadsteater, spelade de tre in filmen, som efter framkallning scannades till video för att möjliggöra klippningen av filmen, vilket aldrig skulle ha gått utan mer pengar. Klipprum kunde de låna gratis och musiken till filmen fick Ami från en fransk kompositör.

9 Ami Skånberg är utbildad vid Balettakademin. Hon har arbetat mycket med barnteater, gjort egna koreografier och är medlem av danskompaniet E=mc 2. Dessutom skriver hon i Danstidningen. Hon funderar på om hennes nya titel skulle kunna vara filmkoreograf. Foto: Joel Olsson Med det materialet tog hon sedan kontakt med Film i Väst, som gillade filmen och gick in och betalade fakturorna som var på sammanlagt kronor. Premiären på Fröken Tuvstarr skedde på Göteborg Film Festival Därefter har den visats vid ett antal tillfällen framför allt på festivaler, t.ex. Umeå Filmfestival, Filmens Dag, Malmö Dansdagar och Västsvenska Filmdagarna. Den var också nominerad till Stockholm filmfestivals stipendium i höstas, men priset gick till någon annan I nuläget står Ami Skånberg i begrepp att starta arbetet med nästa film som går under arbetsnamnet Dansaren the true story. Jag skrev manuset klart i höstas och har helt nyligen fått ett arbetsstipendium från Konstnärsnämnden på kr, vilket är ett bra startkapital. Jag behöver dock sammanlagt kr för att kunna genomföra projektet. Jag har pratat med Film i Väst igen, men det är långt kvar. Jag håller på och lägger ut mina nät just nu. Denna filmidé fick Ami Skånberg när hon förra året såg Donya Feuers Dansaren. Det är en slags förlängning eller kommentar till den som jag tänker göra. I Dansaren förmedlas den klassiska schablonbilden av en danserska som en skör ballerina en liten hind. Man har inget annat liv enligt den klichén. Även om filmen i sig var skickligt gjord, så känner jag inte alls igen mig i den bilden. Ulf Sigvardson 9

10 10 försummat förslu mmat om miljonprogram röda stugor och arkitekturtrender

11 Arkitekter har alltför sällan intresserat sig för de förortsområden som tillkom på sextio- och sjuttiotalen, de så kallade miljonprogramsområdena, och när de gjort detta så är det oftast bara problemen som diskuteras husens bristande arkitektoniska kvalitet, utomhusmiljöns monotoni, den sociala segregeringen, bristen på arbetsplatser och omöjligheten att skapa sociala kontakter när så många hushåll finns samlade kring en trappuppgång eller runt en gård. Mer sällan diskuteras kvaliteterna och möjligheterna, och frågorna om vad man kan göra och var det egentliga problemet ligger ställs inte. Istället har arkitekterna under det senaste årtiondet intresserat sig för det offentliga, stadsmässiga rummet och koncentrerat sig på stilistiskt historiserande övningar i stadskärnan. Denna nostalgiska tillbakablick har också fått spela rollen som lösning på förorternas problem, tyvärr utan att man har ställt de nödvändiga frågorna och utan att man har tagit hänsyn till den ändrade befolkningsstrukturen. SMÅSTADSNOSTALGI Under senare delen av 80-talet, efter en lång period av förslumning, blev förorternas problem så tydliga att bostadsbolagen av ekonomiska skäl tvingades ta itu med dem för att stoppa flykten från områdena. De statliga stöd för ombyggnader och miljöförbättringar som gavs under åttiotalet uppmuntrade till storskalig ombyggnad vilket gjorde att många miljonprogramsområden genomgick en totalförändring. Någon strategi för att bemästra de sociala och arkitektoniska problemen hade man inte. De sociala förändringarna har gått ut på att ersätta de oftast socialt svaga grupperna som bor i områdena med ekonomiskt mer stabila grupper. Genom lyxsanering har de boende blivit ekonomiskt tvingade att flytta, eller helt enkelt inte fått förnyade kontrakt på grund av att gruppen de tillhör anses överrepresenterad i området. De komplexa arkitektoniska frågorna har reducerats till att ge husen ett nytt ansikte: Sörgårdsverandor, träpanel eller tegelfasader och sadeltak. Arkitekterna har använt småstadsarkitektur i sina försök att dölja det som alla anser fult betong, asfalt och storskalighet. Men det är inte alla miljonprogramsområden som behandlats så här. Någonstans måste ju de icke önskvärda ta vägen. I dessa områden har bostadsbolagen istället, på ett nödtorftigt sätt, piffat upp miljön. Pengarna har inte satsats där de bäst behövs på nödvändigt underhåll. Istället har man gjort sådant som ögat snabbt kan uppfatta, och som är lätt att referera till då någon frågar vilka satsningar som gjorts i området: Röda stugor och färgglada små paviljonger. Satsningar som idag ruttnar bort i brist på underhåll. I båda fallen, i de områden som genomgått en totalförändring och i de som fått den nödtorftiga ansiktslyftningen, har man använt genuint svenska trygghetssymboler, den röda stugan och småstaden. KULTURELL IDENTITET Enligt den amerikanske psykoterapeuten Rollo May finns det i dagens samhälle ett skriande behov efter kulturell identitet och moderna myter som vi kan rätta våra liv efter. 1 I ljus av detta kan man se de röda stugorna 11 Foto Patrik Lundmark

12 12 inte bara som trygghetssymboler som motverkar känslan av rotlöshet, utan även som ett svar på frågan om var det stora»arkitekturmisstaget«ligger. Stugorna avslöjar vad som fattas miljön; de är en symbol för kulturell identitet. Kulturell identitet innebär att ha en förankring och en orientering i sin omvärld och är en existentiell nödvändighet, eftersom det gör livet lättare att leva. 2 I förorten har befolkningsstrukturen ändrats dramatiskt de senaste tio åren. Utifrån ett»svenskt«perspektiv bor det många invandrare där, men ser man det från den invandrades perspektiv så bor där människor av olika religion, nationalitet och från olika socialgrupper på ett och samma ställe. Identiteten är inte bara mångkulturell, utan består i första hand av flera helt olika religioner och spänner över flertalet sociala grupper. För dessa har den röda stugan inget symbolvärde. Trots detta verkar man från bostadsbolagens sida tycka att ju fler kulturer som ska samsas på samma ställe desto viktigare är det att befästa den svenska identiteten. Om legitimiteten saknas för den identitet som man försöker att skapa blir försöken missriktade och de boende finner att de inte tas på allvar. I en sådan situation kan man inte använda sig av kulturellt betingade symboler, som den röda stugan, för att befästa en identitet. Man kan överhuvudtaget inte befästa en identitet, utan det är istället en tillhörighet som man måste befästa, en delaktighet i den kulturella mångfald som finns i området. TEKNOLOGI OCH UTBILDNING En framtida utveckling i våra förortsområden borde baseras på de boendes egna initiativ. Flyktingar och invandrare med olika kulturella och sociala bakgrunder ger en förutsättning för tillskott av företag och andra verksamheter som skulle kunna bidraga till områdenas fortlevnad. Det är till exempel i våra förorter som vi kan hitta de billigaste matvarorna och grönsakerna. Men det är inte främst i specerivaruhandeln som framtiden ligger, utan i stället i teknologi och utbildning. Eftersom det för invandrare är i stort sett omöjligt att slå sig fram på den svenska arbetsmarknaden, tror jag att deras möjligheter ligger i att själva starta företag och skolor. Den utvecklingen finns redan i Danmark. 3 Genom att satsa på utbildning och utveckling i de segregerade områdena, på de olika gruppernas egna villkor, kan man skapa ett livskraftigt mångkulturellt samhälle där fler kan finna identitet och trygghet. På sikt kan detta också förhoppningsvis leda till ökad inflyttning av svenskar och en vilja att etablera företag i området.»den MEDBORGERLIGA NATIONEN«I sin bok»i ensamhetens labyrint«menar samhällskritikern Mauricio Rojas att Sverige inte lägre vilar på en starkt etnisk och kulturell gemenskap.»man kan varken tvångsassimi- Foto Maria Dahlström

13 lera eller eliminera den andre om vi vill bygga upp ett land värt att leva i [---] Vi måste gå vidare och med tålamod och ömsesidig respekt bygga upp en nation som grundar sig på och bejakar mångfalden, en nation som inte längre hålls i hop av ett gemensamt historiskt arv och en delad etnicitet utan av ett medborgerligt kontrakt och en gemensam framtid. Den etniska nationen måste ge plats åt den medborgerliga nationen En medborgerlig nation bygger emellertid på strukturer och ett förhållande mellan nation och individ som starkt skiljer sig från de svenska traditionerna. Nationen, det gemensamma, måste lämna stort utrymme åt samhällets egenorganisering. Medborgarnas revir måste växa för att kunna gestalta och återspegla nationens etniska och kulturella mångfald [---] Vi måste bygga upp en nation som bejakar olikheten, som inte vill kränka individens behov av en egen identitet baserad på sina särskilda etniska och kulturella preferenser. En sådan nation kan inte göra anspråk på att t ex reglera det sociala livet, skapa ett likformigt skolsystem, definiera individens bästa eller bygga upp en av mäktiga ämbetsverk övervakad trygghet«. 4 EGENORGANISERING Den amerikanska sociologen Richard Sennett för också fram liknande tankar vad gäller stadsplanering redan 1970, när han skriver att för att moderna städer skall motsvara människors behov så måste stadsplanerarnas arbetssätt ändras. Istället för att planera för en abstrakt helhetsstad, så måste planerarna arbeta med stadens olika delar och de olika klasser, etniska grupper och raser som dessa innehåller. Och det arbete som de utför för dessa grupper kan inte staka ut hela deras framtid; människorna får ingen chans att mogna om de inte själva får bestämma, om de inte själva är aktivt involverade i att skapa sitt sociala liv. Planeraren skall bara förse dem med möjligheten till detta. 5 Dessa bilder av å ena sidan den medborgerliga nationen och å den andra stadsplanerarens roll gäller också i den lilla skalan, i bostadsområdet. Man kan inte komma med övergripande lösningar på ett områdes problem, istället måste de boende ges stort utrymme för egenorganisering och då även inom de olika etniska grupperna. Det är också viktigt att betona det gemensamma hos de olika grupperna, eller det som de kan bygga upp gemensamt, och på detta sätt skapa en grund att mötas på för att lösa problem. 13

14 14 Hjällbo som exempel TILLHÖRIGHET OCH BETYDELSE Miljön i Hjällbo har en medveten gestaltning om än med vissa brister. Det hjälper inte att sätta färg på fasaden eller att ge husen nya former, det är inte där det stora problemet ligger. Risken med att göra detta som en första åtgärd är att man istället förstör värden i det byggda. Man måste ta den miljö som finns, och därmed också de boende, på allvar. Som jag ser det ligger problemen, i arkitekturen och i områdets utformning som helhet, i bristen på betydelse. Det finns bank, mataffär och arbetsförmedling. Men det finns få saker i miljön utanför lägenheterna som ger en känsla av tillhörighet och betydelse. Torghandeln och butiken med importerade matvaror är undantag. I och omkring dessa finns det ett rikt socialt liv och här kan många känna tillhörighet, då det är något som de boende själva skapat. I övrigt är miljön utanför lägenhetsdörren något man bara passerar förbi, den finns där, men man känner inget speciellt inför den. I den yttre miljön saknas en gradering av det som är privata och offentliga zoner. Utanför lägenhetsdörren är all yta offentlig och det blir en omöjlighet att utöva en viss, men nödvändig, social kontroll. Det blir

15 inte heller möjligt att påverka sin närmaste yttermiljö då allt utanför dörren sköts av någon annan. För att människor skall kunna känna sig delaktiga i sin vardag är det viktigt att man också ger dem möjligheten att kunna påverka den direkt, genom att till exempel kunna sätta ut en blomkruka i trappuppgången eller bygga en koja med sina barn utan att behöva få tillåtelse av en fastighetsskötare. BRISTEN PÅ NAMN I bristen på betydelse ligger också en språklig brist. Det saknas namn på den typ av platser som man kan finna i förorten. Du kan röra dig till eller från torget och spårvägen, men du kan inte röra dig till eller från andra punkter i området eftersom de inte har ett namn. Först när man sätter namn på företeelser och platser kan de börja existera i människors medvetande. I projektet»linzer entfaltungen«arbetar den londonbaserade arkitekten Rauol Bunschoten med detta i en större skala. Han gör människor uppmärksamma på tillgångar i staden, till exempel en dalgång med grönområden och jordbruksmark som sträcker sig genom Linz i samma riktning som den huvudsakliga vindriktningen. Bunschoten säger i sitt projekt att denna är viktig att bevara som grönstråk, för att den för in frisk luft till staden. Genom detta gör han människor medvetna om att dalgången existerar, och att den är en tillgång för staden. 6 De tillägg som jag föreslår för Hjällbo är av skiftande storlek, men syftar alla till att berika och skapa platser som man annars inte lägger märke till. Tilläggen är ett försök att ge arkitekturen en djupare mening än den rent praktiska. Faktorer som rörelse, ritualer eller längtan ger det byggda och platserna en betydelse, så att människor, i sitt handlande eller genom sin närvaro, kan känna en delaktighet i sitt bostadsområde. Mina tillägg har jag kallat för Jorden, Passagen, Minnet och Gränsen. Platserna skall kunna fungera var för sig eller som delar i en fullt utbyggd helhet. Syftet med mina förslag är att visa på en inställning och ett möjligt förhållningssätt till den byggda miljön och till människorna i Hjällbo. Jorden och Passagen: bryter gränsen mellan det privata och det offentliga. Mitt i det offentliga finner du det privata och tvärt om. Du kan känna en delaktighet i det som sker utan att aktivt medverka, men delaktigheten skall också ge dig en vilja att medverka. Minnet och Gränsen: installationer i landskapet. Den första manifesterar förorten i landskapet och staden. Den senare landskapet i förorten. Bägge platser pekar också tillbaka på identiteten; din egen och andras; en längtan att återfå något som gått förlorat. JORDEN I TV-programmet Mosaik berättade Theodor Kallifatides att det först efter trettio år i Sverige är en björk han ser framför sig när han tänker på ordet träd, tidigare har det alltid varit ett olivträd. I samma program berättade en kurdisk författarinna att hennes svenske favoritdiktare Verner von Heidenstam i diktverket»ensamhetens tankar«skriver om längtan efter den svenska jorden. I den dikten kunde hon känna igen sin egen längtan efter Kurdistan. För många saknas en relation till jorden och till tingen. De svenska ord man lär sig relateras till tingen hemma, och rätten till den svenska marken inskränker sig till den hyrda lägenhetens yta utanför dörren är man bara en besökare. Över hela området låter jag band av frizoner löpa, dessa band är alla fria att tas i anspråk. De är upphöjningar av markens yta, på dem kan man odla grönsaker, bygga ett växthus, skaffa sig en privat berså eller plantera blommor, valet är fritt. På den offentliga ytan mellan husen, som tillhör alla, kan var och en skaffa sig en privat bit jord, ett ställe att relatera sig till. PASSAGEN Bakom skolan i Hjällbo befinner du dig på flera platser samtidigt; du står på gränsen mot naturen, ovanför snittet som spårvägen gör i landskapet och i en passage mellan områdets två delar. Här råder en förvirring. Du vet ej om du befinner dig på baksidan eller på framsidan, och vägen som ledde dig dit slutar i en obestämd grusplan. Här lägger jag ett utbildningshus. Utbildningshuset vänder sig till en bred grupp i samhället; till personer 15 Foto Patrik Lundmark

16 16 med en utbildning, långtidsarbetslösa som behöver hålla sina kunskaper á jour eller personer med en utländsk utbildning som behöver anpassas till svenska förhållanden. Det vänder sig också till personer som helt saknar utbildning, vuxna analfabeter, som i lugn takt kan få lära sig läsa, skriva och tala svenska. Min tanke är att man skall använda sig av den kunskap som finns i området, att arbetslösa akademiker fungerar som lärare åt arbetslösa analfabeter och så vidare. Dagens och framtidens teknologi gör också att utbildningar och föreläsningar kan bli tillgängliga på videokassetter, ljudband och uppkoppling till internet. Ett utbildningsbibliotek ska byggas upp och de som fungerar som lärare kan i nästa stund bli elever. En speciell grupp med särskilda krav är muslimska kvinnor. Många av dessa är hänvisade till hemmet, inte för att de inte har tillåtelse att gå ut, utan för att det inte finns något offentligt rum där de kan uppehålla sig. Idag fungerar den öppna förskolan som en oas för dessa kvinnor. Här får de samtidigt barnpassning och undervisning i svenska, i en grupp med enbart kvinnor. Mitt utbildningshus är också tänkt som en utvidgning av en sådan funktion och som en sluss ut i samhället för dessa kvinnor. En sluten del av byggnaden är en trygg värld där undervisning sker enbart för kvinnor. Där finns också kafé och uppehållsytor. Nästa del är ett område där kurser hålls för både män och kvinnor. Här finns en mer offentlig del av kaféet, sammanlänkat men ändå åtskiljt från den förra delen. Sista delen, eller steget, i byggnaden är en passage som är helt offentlig. Här befinner du dig i huset, ser verksamheten, men passerar ändå bara igenom. För att ta dig in måste du vara initierad. Att vara inne men ändå inte kunna tränga in i det hemligaste/heligaste. Att befinna dig i en både/och situation. MINNET Många av de flyktingar som bor i Hjällbo har ingen historia att relatera till platsen. Historien, sin bakgrund, bär de inom sig. Det finns ingen plats dit man kan gå för att minnas, minnena får man bära hela tiden, de är ständigt närvarande. Den som lever i sina minnen är alltid ensam. Uppe på berget har man utblick över Göteborg. Man ser Masthuggskyrkan och Göta älvs mynning och man kan ana världen som ligger bortanför. Här lägger jag en plats dit man kan gå med sina minnen. Inne i det svenska urberget kan man förvara en bild på sin döda bror eller tända ett ljus för den man vill minnas. Här kan de olika kulturerna och religionerna mötas kring det som alla har gemensamt, minnet av de döda och av ett annat liv på en plats de kallar hem. Här kan du vara ensam och ändå veta att du ingår i en större helhet, att det finns andra som delar din ensamhet. GRÄNSEN Svenskens intima förhållande till naturen är djupt rotat. Det kan te sig som en gåta för den icke initierade att vi en regnig höstdag talar om att dra på oss gummistövlarna och ge oss ut i markerna på jakt efter svamp. Kanske är det en längtan efter något som gått förlorat eller en dröm om det ideala livet? I sin bok»i ensamhetens labyrint«menar Mauricio Rojas att den svenska inmarschen i det urbana landskapet har gått för fort och att vårt hjärta inte har hängt med. 7 I utkanten av Hjällbo ligger Lärjeåns dalgång. Den leder in i landet, in i det som är genuint svenskt, till naturen och de röda stugorna. På denna plats låter jag en mur löpa, längs denna befinner man sig på gränsen, där är man både i och utanför naturen. Där kan man tryggt betrakta och bekanta sig med naturen för att så småningom försiktigt stiga ned i landskapet. På denna plats kan kanske en förståelse för det svenska födas. Maria Dahlström 1 Rollo May, Ropet efter myten, Månpocket, Aktietrykkeriet Trondheim 1994, originaltitel: the Cry for Myth, Karla Werner, Staden som livsrum, stockholmare om staden, Byggforskningsrådet T5:1991, Stockholm P1, UR Radioprogram om islam i Danmark,15/ Mauricio Rojas, I ensamhetens labyrint: invandring och svensk identitet, Brombergs moderna tider bokförlag AB, Richard Sennet, the Uses of Disorder, personal identity and city life, Pelican books, The Philips Park Press Ltd, Manchester, 1973 (1970) 6 Raoul Bunschoten, Linzer entfaltungen, mars Mauricio Rojas

17 »Minnet«, modell. 17»Gränsen«, modell.

18 18 Vit jungfru II Grå jungfru I JUNGFRU MARIA En krona på verket och Kryss på korset! Jungfruföderskan, själv ett resultat av den obefläckade avelsen, förde denna tradition vidare genom att föda Guds son på samma sätt. Hon blev Guds moder och Himladrottning, sju smärtor senare och efter tio»ave Maria«i rad. En legendarisk centralgestalt under sjuttonhundra år, om vars liv man inte vet mycket med säkerhet. Efter sin död, med nycklarna buketterade i sin hand, företog hon den himmelsfärd, som alltsedan utgjort bas för de uppenbarelser som talrikt förekommit här på Jorden. Från nyckelpiga till Madonna! Kerstin Winberg har valt att skildra Maria som Himladrottningen. Som en silhuett eller vision, framträder hon i krona, vit som stjärnljus med hoppets kors framför sig. Maria säger något med sin närvaro. Hon säger:»här är jag igen. Se mig!«det finns hopp för alla som kan se, vill se, med ständigt nymorgnade ögon och rörlig blick. Nu är det sagt!

19 Jeanne d Arc fick visioner på talet. Som en kvinna till en annan talade Maria genom ombud till Jeanne. Samtalen gav henne kraft att militärt befria Orléans från inkräktare. Inom henne föddes hennes manliga alter ego fram ur en obefläckad avelse. Mansrollen blev hennes sporre, men också hennes olycka. Hon tillfångatogs till slut 1430 och brändes på bål året därpå för kätteri och häxeri. Varför lät Maria detta ske? Gick Jeanne för långt androgynt? Genom elden renades hon, och upptogs så småningom i helgonskaran. Maria och Jeanne sammanstrålade och lyskraften är fortfarande mycket stark. Kerstin Winberg har i en rad målningar visat denna förening. I en av dem framträder Jeanne d Arc som en kontur mot ett labyrintfragment. Vilken väg ska hon välja? Vilken gång ska hon gå? Maria, genom visionen i korset, kommer att visa vägen. Himlen är på nytt Jorden, vi går en ny tid till mötes. Valet är vårt. Vägen blir inte synlig förrän mörkret faller, Den gula Tegelvägen. Bengt Adlers JUNGFRUN AV ORLÉANS Vit jungfru I Grå jungfru II 19 Kerstin Winberg ställer ut på Mors Mössa

20 I Göteborg finns artister inom olika konstområden som håller hög nationell och internationell standard. Angelägen konst produceras och stora ansträngningar görs för att stärka konstens position i en stad som normalt förknippas mer med industri och idrott än med kultur. När då det flertalet av de tunga kulturinstitutionerna överträffar varandra i att ge staden dåligt rykte kan man inte annat än reagera, speciellt med tanke på hur stor del av kulturstödet som går till dem. Konsthögskolan Valand är en av de institutioner som sägs vara i kris. Men är dess dåliga rykte är rättvist? Finns det konstruktiva idéer som kan förbättra situationen i framtiden? Tomas Ferm och Niklas Rydén har samtalat med ett tjugotal personer om situationen på Valand. Fem av dem har intervjuats och citeras i texten. Många samtal har trängt djupt in i personliga upplevelser, tankar om konstutbildning och skolans framtid. Vi har valt att inte namnge personer eller redogöra för enskilda händelser. Niklas Rydén har skrivit texten.

21 Framtidstro? Det står verkligen och väger just nu. Antingen blir det jättebra eller så blir det dåligt igen. Bara vi får rätt personer rätt platser känns det som att det kan bli väldigt bra! Anna Persson, elev 1865 startade Göteborg musei ritskola av Styrelsen för föreläsningars hållande flyttade skolan till det hus som nu inrymmer dansrestaurangen Valand och fick samma namn. Valand har spelat en stor roll i den svenska konsten och har vid sidan av Konstmuseet och Konsthallen varit central i Göteborgs identitet som konststad inordnades Valand som institution i Göteborgs Universitet och blev Konsthögskolan Valand med 12 nya elever om året i ett»femårigt utbildningsprogram i fri konst«. Att konstskolor är turbulenta platser där konflikter, skandaler och motsättningar är regel snarare än undantag är allmänt känt. Men Valand har under 90-talet efter en period av svåra inre motsättningar fått ett osedvanligt dåligt rykte inom konstvärlden. För några år sedan gjorde konflikter och ekonomiska problem att man på ansvarigt håll allvarligt övervägde att lägga ner skolan! Så blev det nu inte. Istället har både universitetsledning och interna krafter arbetat hårt på att lösa upp knutar och snart kommer man att flytta in i toppmoderna, välutrustade och centrala lokaler. Men hur illa har det egentligen varit? Hur är situationen idag? Kan Valand bli den fantastiska skola man så gärna vill? SANT ELLER INTE Valand har en mycket brokig historia med perioder av bråk mellan olika falanger och viljeriktningar som återkommande inslag. Trots detta har skolan hela tiden lyckats utbilda konstnärer som i många fall hamnat i centrum för uppmärksamheten. Så alldeles oavsett alla bråk och diskussioner fungerar Valand uppenbarligen som plantskola för angelägen konstutövning. En konsthögskola skiljer sig från andra utbildningar på ett fundamentalt plan genom att en ovanligt stor del insikter och erfarenheter tillgodogörs eleverna i samtal dem emellan och i informella grupperingar av elever, professorer och gästlärare. Ser man på listan över svenska och internationella gästlärare under de senaste åren, eller alla projekt som genomförts förstår man också att skolan kanske har ett oförtjänt dåligt rykte och att eleverna som går där håller hög klass. Möjligen är det också så att striderna inte enbart är av ondo. Den kunskap och styrka som växer ur arbetet med att formulera ståndpunkter, delta i beslutsprocesser och lösa konflikter kan komma ett framtida konstnärskap till godo. Men samtidigt finns det gränser. Man kan inte låta det gå för långt, och det har man gjort under den senaste krisperioden. KRIG Det som har varit är inget unikt för Valand. Tvärtom känner man igen de flesta ingredienserna från vilken slags personalgrupp som helst som är i kris. Valands problem några år bakåt i tiden kan sammanfattas i punkter som både är varandras orsaker och verkan: Personliga motsättningar mellan professorer. Fraktionering och gruppbildning inom elev- och lärarkår. Svåra ekonomiska villkor. Oprofessionell och bristande ledningsfunktion. Informella beslutsgångar. Oklar målsättning för verksamheten. Dålig relation utåt. Lokalstruktur som fördjupade problemen. Tjänstestruktur som försvårade lösningar. Dessa faktorer ledde fram till en situation där vissa lärare och professorer inte längre talade med varandra. Där elever knöts till olika läger som bekämpade varandra. Där brev, skrivelser och aktioner ersatte diskussioner. Där stipendier och projektpengar fördelades till det egna Ryktet Folk tror ju att man fortfarande bara står och målar på Valand. Anna Valand är inte så traditionstyngd. Valand är mer rörlig. Mer snabb. Mer rock n roll. Tomas Zornat, elev 21 Foton: Niklas Rydén och Valands katalog.

22 22 Gubbigt Valand har känts så jävla gubbigt. Det har varit en sån otrolig machostil. Det får inte bli så igen. Anna lägret. Där egna kortsiktiga intressen skymde alla tankar om skolan som helhet. Där en trygg och kompetent ledning saknades för både elever och personal. Där försök att avsätta personal hörde till vardagen. Där relationerna utåt mot stadens, landets och omvärldens konstliv blev allt sämre. Där informella beslutsvägar och olika kotterier stod för den verkliga makten trots demokratiska instanser. Där ren smutskastning och övergrepp infekterade atmosfären totalt. Där vissa helt enkelt inte längre orkade komma till sitt jobb. Där allt gick i en hopplöshetens snigelfart samtidigt som vissa beslut togs i jättefart utan att någon visste om det innan. Lokaliseringen långt från centrum och i splittrade lokaler gjorde inte situationen bättre. Det har helt enkelt varit krig. I centrum har stått några av professorerna, prefekterna, olika elevgrupperingar, några tekniker och universitetsledningen genom dekanus. Att rota i alla slaskiga historier som finns att hitta här är idag ganska ointressant. Det viktiga är istället att se efter hur det är nu och vilka förutsättningar som finns inför framtiden. flera år för att förbättra situationen och förändra en rad faktorer. Mycket har därför blivit bättre, och det sista året har de öppna konflikterna ersatts av någorlunda arbetsro, en slags konstruktiv vapenvila i väntan på ytterligare förändringar. Stämningen präglas av en försiktig och dämpad optimism. Bakom den förbättrade situationen ligger flera förändringar som håller på att genomföras på olika plan, och som handlar både om strukturer och personer: En viktig faktor är de nya och välutrustade 3 i Polhemsgymnsiet vid Valand mitt i Göteborg, som kommer att tas i bruk under hösten. De erbjuder en samlad och förbättrad arbetsmiljö med nya tekniska möjligheter. De gör möjligheten att hålla samman skolan som en enhet bättre och gör avståndet mellan Valand och de andra konsthögskolorna, liksom stadens kulturliv som helhet, mycket mindre. En annan faktor är en ny tjänstestruktur. Istället för femåriga heltidsprofessurer går man över till kortare deltidsförordnanden av adjungerade professorer. (Se faktaruta.) En ny linjestruktur har också börjat genomföras i det tysta, där man kan välja mellan tre varianter av den femåriga utbildningen. (Se faktaruta.) Vissa personförändringar har redan skett och fler är på gång. För många elever har dessa slagit väl ut och inneburit ett lyft för undervisningen. Till sist är nya kurser på väg in i samma hus som Valand. Den ettåriga för fri konst och nya media har redan startat och en tvåårig författarutbildning är på gång. STÅR OCH VÄGER Dessa förändringar har tillsammans med en intern process lett fram till att det idag finns flera positiva aspekter: Det råder inget öppet krig mellan olika fraktioner. Man tror ganska mycket på framtiden. Bara det blir rätt personer på de olika tjänsterna Både idéer om ökad rörlighet i lärarstaben genom kortare tjänstetid och planer på utökade inslag av teori i undervisningen ses som positiva möjligheter. Över huvud taget verkar alla pusta ut och tycka det är skönt att slippa de öppna konflikterna. Man vill göra det man egentligen är där DÄMPAD OPTIMISM Självklart har man inte bara låtit allt detta passera. Istället har elever, personal, skolledning och universitetsledning gjort stora insatser under Bara ansvar De måste ta mer ansvar för dem de tar in. Visst skall man vara ensam och utlämnad. Men man kan ju inte acceptera att det går hur långt som helst. Tomas Man får ju aldrig vara elev på den här skolan. Bara ta ansvar. Anna

23 Ny tjänstestruktur Det finns en tradition i Europa med heltids professorstjänster som löper på livstid. De innehåller en del konstnärlig utveckling och en del undervisning. Men undervisar de? Nej, ofta är de överhuvud taget inte efterfrågade. Istället blir tjänsterna ett slags livstids stipendium. En slags pension. Gunnar De nya rörliga tjänsterna ger ju en positiv möjlighet att anställa en intressant person som är i stan. Men det är väldigt viktigt vilka det blir. Det måste vara folk som är riktigt sugna på att jobba. Håkan Redan efter ett par uppmärksammade utställningar kan kanske en konstnär bli aktuell för en tjänst. Men det är ju inte alltid de hetaste konstnärerna som är de bästa lärarna. Tomas för, och ser fram emot nya lokaler och ett utvidgat utbildningsinnehåll. Samtidigt finns några orosmoln: Det råder en stor otrygghet hos många i personalen om hur tjänsterna skall fördelas i framtiden. Får man vara kvar. Vilken roll får man. En konflikt är under uppseglande mellan å ena sidan elever och vissa konstnärliga lärare och å andra sidan tekniker. Konflikten handlar om ekonomiska prioriteringar och hur yrkesrollerna skall se ut. Det finns en rädsla för en öppen diskussion om framtiden. Det finns ingen klar och formulerad målsättning för skolans framtid. Beslut verkar ibland fortfarande ta informella vägar som skapar otrygghet och visar på bristande professionalitet. Därför är många osäkra om framtiden. Det är fortfarande för mycket man får höra ryktesvägen. Tendensen till kotterier och fraktioner i konflikt med varandra finns där, även om den är ganska vag. Ett exempel är den nya linjestrukturen som enligt ledningen redan är genomförd men som de flesta elever över huvud taget inte känner till! LEDNING Det är uppenbart att Valand länge saknat krafter som mäktat med att hålla ihop skolan och föra den framåt. Det har saknats fungerande ledning inom flera funktioner. En stark administrativ och ekonomisk funktion som klarar att göra vettiga prioriteringar och är bra på att hävda skolans intressen uppåt. En kraft som är bra på att marknadsföra skolan, ett ansikte utåt, mot kulturliv, andra städer, mot sponsorer. En personalchef som kan medla i konflikter, ställa krav och ta tag i den som inte mår bra. En som har ett övergripande ansvar och intresse för varje elev och som följer upp hur det går för eleven i denna så fria utbildningsgång. Kort sagt, någon som brinner för skolan och dess elever, utan andra egna intressen än just detta. Alla dessa egenskaper finns givetvis inte hos en person och den nuvarande konstruktionen med en konstnär som prefekt som har undervisning på halvtid gör uppgiften hopplös. Men på något sätt måste dessa ansvarsfrågor lösas och lämpliga personer utses. Det är för övrigt symptomatiskt när nuvarande prefekt berättar för oss att han vill sluta. Detta är något vare sig hans chefer, lärarna eller eleverna vet om! MÅSTE VÅGA Skall Valand, trots dålig ekonomi, lyckas bli den skola den nu har möjlighet att bli måste man snarast lösa några problem på ett öppet och professionellt sätt: Det finns idag en rädsla för att en alltför öppen och vidlyftig diskussion skall riva upp gamla sår. Det är mycket olyckligt om detta leder till att man inte vågar föra ett konstruktivt och rakt samtal om hur man skall ta tillvara de möjligheter som finns idag. Man borde istället sätta sig ner och prata om innehåll och inriktning. Det är viktigt att skolan profilerar sig mot andra skolor så att man kan locka bra elever, lärare och ledare. Ett tänkbart embryo finns redan i idén om stor rörlighet. Denna idé bygger på att skolan byter lärare och inriktning efter idéströmmar i tiden, elevernas behov och kreativa möjligheter som dyker upp. Våga diskutera! Den nya linjestrukturen ger möjligheter till fördjupad teoretisk undervisning. Ambitionen att hitta ett 23

Producenten Administratör eller konstnär?

Producenten Administratör eller konstnär? Producenten Administratör eller konstnär? En rapport av Gustav Åvik Kulturverkstan KV08 Maj 2010 Bakgrund En fråga har snurrat runt i mitt huvud sen jag började Kulturverkstan, vill jag arbeta som teaterproducent?

Läs mer

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram NATIONEN FRAMFÖR ALLT Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Förbundets yttersta intresse är nationens välgång och fortlevnad. Förbundet sätter nationen

Läs mer

En svår konst. modellen för Alingsås konsthall?

En svår konst. modellen för Alingsås konsthall? En svår konst modellen för Alingsås konsthall? EN UTREDANDE RAPPORT AV Jousette Carlsson Kulturverkstan 2010 SAMMANFATTNING Med väldigt små medel har Alingsås konsthall lyckats placera sig på Sveriges

Läs mer

Vår grundsyn Omgivningen

Vår grundsyn Omgivningen För att bli hållbart och tryggt för de människor som vistas i ett hus behöver huset en stabil grund. Styrelsen för Fisksätra Folkets Hus Förening vill genom detta dokument, antaget i november 2009, lägga

Läs mer

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Bildningsnämndens handling 9-2011 Inledning Katrineholms kommun har flera aktörer som påverkar barns och ungas kulturliv. Inte bara det traditionella

Läs mer

ANTIGONE PEDAGOGISKT MATERIAL

ANTIGONE PEDAGOGISKT MATERIAL ANTIGONE PEDAGOGISKT MATERIAL TILL LÄRAREN Vi hälsar dig och din klass varmt välkomna till Byteatern Kalmar Länsteater och föreställningen ANTIGONE. Vi hoppas att ni kommer att få en härlig teaterupplevelse

Läs mer

Någon fortsätter att skjuta. Tom tänker sig in i framtiden. Början Mitten Slut

Någon fortsätter att skjuta. Tom tänker sig in i framtiden. Början Mitten Slut ovellens uppbyggnad I Svenska Direkt 7 fick du lära dig hur en berättelse är uppbyggd med handling, karaktärer och miljöer: Något händer, ett problem uppstår som måste lösas och på vägen mot lösningen

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Handbok för. En snabb slant. En praktisk guide för dig som vill söka eller redan har beviljats stipendiet

Handbok för. En snabb slant. En praktisk guide för dig som vill söka eller redan har beviljats stipendiet Handbok för En snabb slant En praktisk guide för dig som vill söka eller redan har beviljats stipendiet Innehållsförteckning Om en snabb slant 3 Vem kan söka en snabb slant? 3 Vad kan man söka för? 3 Hur

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck

Läs mer

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009 Kulturpolitiskt program för 2008 2020 Kommunfullmäktige 14 april 2009 1 2 Förord Tänk er ett torg en fredagseftermiddag i maj som myllrar av liv. Människor möts och skiljs, hittar nya vägar eller stannar

Läs mer

Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem. En rapport från SlutaSnusa.net

Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem. En rapport från SlutaSnusa.net Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem En rapport från SlutaSnusa.net Innehåll Inledning... 3 Misstag #1: Nikotinnoja... 4 Misstag #2: Skenmotiv... 7 Misstag

Läs mer

MED KULTUR GENOM HELA LIVET

MED KULTUR GENOM HELA LIVET MED KULTUR GENOM HELA LIVET KULTURPLAN för Vänersborgs kommun 2014-2016 Kulturens Vänersborg Vänersborg ska vara känt för sitt kulturliv långt utanför kommungränsen. Kultur ska vara en drivkraft för utveckling

Läs mer

- - - - - FEM VÅNINGAR KONST/ DIAGNOSTISKT CENTRUM OM KONSTEN PÅ DIAGNOSTISKT CENTRUM / UNIVERSITETSSJUKHUSET MAS

- - - - - FEM VÅNINGAR KONST/ DIAGNOSTISKT CENTRUM OM KONSTEN PÅ DIAGNOSTISKT CENTRUM / UNIVERSITETSSJUKHUSET MAS - - - - - FEM VÅNINGAR KONST/ DIAGNOSTISKT CENTRUM OM KONSTEN PÅ DIAGNOSTISKT CENTRUM / UNIVERSITETSSJUKHUSET MAS 1 - - - - - FEM VÅNINGAR KONST/ DIAGNOSTISKT CENTRUM Region Skåne vill att det ska finnas

Läs mer

Fotografering att se och bli berörd

Fotografering att se och bli berörd Fotografering att se och bli berörd Jag började fotografera i samband med mina Norgeresor. Från början var mycket av motivationen att dela med mig av mina upplevelser men efterhand som motiven blev fler

Läs mer

FOTOGRAFiSKA. intervju med Fotografiskas grundare Per Broman och utställningsansvariga Min-Jung Jonsson

FOTOGRAFiSKA. intervju med Fotografiskas grundare Per Broman och utställningsansvariga Min-Jung Jonsson FOTOGRAFiSKA intervju med Fotografiskas grundare Per Broman och utställningsansvariga Min-Jung Jonsson Text: Erica Hjertqvist och Julia Hörnell Foto: Julia Hörnell Layout: Erica Hjertqvist och julia hörnell

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

HIMLATRAPPAN av Gert Wingårdh. KIVIK ART CENTRE sommaren 2013

HIMLATRAPPAN av Gert Wingårdh. KIVIK ART CENTRE sommaren 2013 HIMLATRAPPAN av Gert Wingårdh KIVIK ART CENTRE sommaren 2013 Himlatrappan Kivik Art Centre har bjudit in Gert Wingårdh, vår internationellt mest uppmärksammade arkitekt, att rita något för landskapet kring

Läs mer

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under Datum 2011-09-12 Dnr 1100297 2 (3) Vid s inträde påbörjades arbetet med att etablera fler kommuner som fristadskommun bl.a. Landskrona, Helsingborg, Eslöv, Hörby, Sjöbo, Ystad, Kristianstad och Lund. Ett

Läs mer

VILL DU VARA MED? FRAMTIDSKOMPIS ETT GIVANDE ÅTAGANDE DET ÄR UPP TILL OSS ALLA ATT GÖRA SKILLNAD

VILL DU VARA MED? FRAMTIDSKOMPIS ETT GIVANDE ÅTAGANDE DET ÄR UPP TILL OSS ALLA ATT GÖRA SKILLNAD Framtidskompis är Stiftelsen Framtidsgenerationens ömsesidiga mentorsprogram en konkret möjlighet för dig, ditt företag och era medarbetare att vara med och bygga framtidens samhälle. VILL DU VARA MED?

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Ansökan om delfinansiering av evenemanget Kulturfestival 2014

Ansökan om delfinansiering av evenemanget Kulturfestival 2014 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Annette Andersson 2014-03-19 KS 2014/0177 Kommunstyrelsen Ansökan om delfinansiering av evenemanget Kulturfestival 2014 Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

Publicerad i Femina. När känner vi arbetsglädje?

Publicerad i Femina. När känner vi arbetsglädje? Jobba dig lycklig Att ha ett arbete är en av de absolut viktigaste faktorerna för vår lycka, trots larmrapporter om stress och utbrändhet. Det visar den internationella lyckoforskningen. Bengt Brülde är

Läs mer

Hur är det ställt med samarbetet på din arbetsplats? Ställ diagnos och diskutera med hjälp av två enkla instrument

Hur är det ställt med samarbetet på din arbetsplats? Ställ diagnos och diskutera med hjälp av två enkla instrument Hur är det ställt med samarbetet på din arbetsplats? Ställ diagnos och diskutera med hjälp av två enkla instrument På de följande sidorna finner du två instrument som du och dina kollegor kan använda för

Läs mer

Livets slut. Begravning

Livets slut. Begravning Livets slut De flesta av oss går inte ständigt omkring och tänker på döden. Vi är fullt upptagna av att leva våra liv. Men ibland händer det något som får oss att börja fundera över att livet ska ta slut

Läs mer

Handbok för. En snabb slant. Tips för dig som vill söka eller redan har fått stipendiet

Handbok för. En snabb slant. Tips för dig som vill söka eller redan har fått stipendiet Handbok för En snabb slant Tips för dig som vill söka eller redan har fått stipendiet Innehållsförteckning Om en snabb slant 3 Vem kan söka en snabb slant? 3 Vad kan du söka för? 3 Hur du söker e-tjänsten

Läs mer

FÖRDJUPNINGS- OCH INSPIRATIONMATERIAL TILL FÖRETSTÄLLNINGEN ÄGGET. illustration: Fibben Hald

FÖRDJUPNINGS- OCH INSPIRATIONMATERIAL TILL FÖRETSTÄLLNINGEN ÄGGET. illustration: Fibben Hald FÖRDJUPNINGS- OCH INSPIRATIONMATERIAL TILL FÖRETSTÄLLNINGEN ÄGGET illustration: Fibben Hald Detta är ett material till dig som lärare att använda före eller efter ni sett föreställningen Ägget på Unga

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

VI OCH DOM 2010/01/22

VI OCH DOM 2010/01/22 VI OCH DOM 2010/01/22 Integration och invandring En bild av olika människor I Norbotten, Till.exempel.I Boden lever många människor med olika bakgrund. Vissa är födda i Sverige och andra i utlandet. Integration

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Sidan 1 2015-04-23 LIKABEHANDLINGSPLAN Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Likabehandlingsplan med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot mobbning, diskriminering och annan

Läs mer

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 7

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 7 Vägledning vecka 7 Syndens oordning Ett personligt mönster Vägledning: Vi avslöjar vår synds mysterium Förra veckan granskade vi vårt syndaregister i ljuset av Guds kärlek till oss. Den här veckan ger

Läs mer

En nödvändig liten bok om marknadsföring av bibliotek del 2

En nödvändig liten bok om marknadsföring av bibliotek del 2 En nödvändig liten bok om marknadsföring av bibliotek del 2 Zuzana Helinsky BTJ Förlag Innehåll Omslag: Moa Björnson www.moas.nu Författaren och BTJ Förlag/BTJ Sverige AB, Lund 2011 Tryck: Holmbergs 11,

Läs mer

o jag gillar mig själv, och har en god o jag känner mig lugn inför andra. o jag respekterar mig själv och jag är tydlig

o jag gillar mig själv, och har en god o jag känner mig lugn inför andra. o jag respekterar mig själv och jag är tydlig Guide-formulär. Kryssa för de påståenden du tycker stämmer in på dig själv. De nivåer där du mest har kryssat i till vänster behöver du fokusera mer på, de nivåer där du har kryssat i mest till höger,

Läs mer

Poesi utan gränser Språk kan skapa murar men också förena Ett projekt för att synliggöra och främja den språkliga mångfalden i Uppsala med omnejd

Poesi utan gränser Språk kan skapa murar men också förena Ett projekt för att synliggöra och främja den språkliga mångfalden i Uppsala med omnejd Poesi utan gränser Språk kan skapa murar men också förena Ett projekt för att synliggöra och främja den språkliga mångfalden i Uppsala med omnejd Föreningen Poesi utan gränser Uppsala Språklärarsällskap

Läs mer

Att skapa trygghet i mötet med brukaren

Att skapa trygghet i mötet med brukaren NATIONELL VÄRDEGRUND Utbildning med Egon Rommedahl Att skapa trygghet i mötet med brukaren November 2014 Instruktioner till träff 2, Hösten 2014, Värdighetsgarantierna i Mölndal stad. Del 1 Att skapa trygghet

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

Antal svarande Fråga 1.1 I vilken grad har kursen som helhet gett dig: Ökad kunskap om ditt barns funktionshinder och hur det påverkar familjen n=203

Antal svarande Fråga 1.1 I vilken grad har kursen som helhet gett dig: Ökad kunskap om ditt barns funktionshinder och hur det påverkar familjen n=203 Antal svarande Fråga. I vilken grad har kursen som helhet gett dig: Ökad kunskap om ditt barns funktionshinder och hur det påverkar familjen n=23 9 9 8 79 Antal svarande 7 6 5 4 I mycket hög grad I hög

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Förslag till Kulturpolitiskt program för Malmö Live KN-KFÖ-2013-03869

Tjänsteskrivelse. Förslag till Kulturpolitiskt program för Malmö Live KN-KFÖ-2013-03869 SIGNERAD Malmö stad Kulturförvaltningen 1 (3) Datum 2013-12-09 Vår referens Anna Lyrevik kulturstrateg anna.lyrevik@malmo.se Tjänsteskrivelse Förslag till Kulturpolitiskt program för Malmö Live KN-KFÖ-2013-03869

Läs mer

Kulturutredningens betänkande

Kulturutredningens betänkande Kulturutredningens betänkande Sammanfattning på lättläst svenska Stockholm 2009 SOU 2009:16 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga

Läs mer

Back To Basic - föredrag om rekrytering

Back To Basic - föredrag om rekrytering Back To Basic - föredrag om rekrytering Vi kan alla önska, vi kan alla ha en vilja. Sitter man ner och inte gör annat än att önska och hoppas på att ens vilja ska uppfyllas så kan man vara säker på att

Läs mer

KOMMUNIKATION UPPMÄRKSAMHET

KOMMUNIKATION UPPMÄRKSAMHET KOMMUNIKATION UPPMÄRKSAMHET Uppmärksamhet är kanske den enskilt viktigaste ingrediensen för mänsklig utveckling näringslösning för själen. Om du tänker på tillfällen i ditt liv då du har utvecklats, tagit

Läs mer

Grekiska gudar och myter

Grekiska gudar och myter Under det här arbetsområdet kommer vi att arbeta med Antikens Grekland och Romarriket. Jag kommer att hålla genomgångar, ni kommer att få ta del av den här presentationen så kommer ni själva att få söka

Läs mer

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige.

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Är det inte meningen att samhället ska hjälpa de som har det mindre bra? Är det inte meningen att man ska få stöd till ett bättre mående och leverne? Är det

Läs mer

Värderingskartlägging. Vad är värderingar?

Värderingskartlägging. Vad är värderingar? Värderingskartlägging. Vad är värderingar? Man kan säga att värderingar är frågor som är grundläggande värdefullt för oss, som motiverar och är drivkraften bakom vårt beteende. De är centrala principer

Läs mer

Organisatorisk skyddsrond

Organisatorisk skyddsrond Organisatorisk skyddsrond Arbetsmaterial för arbetsplatsträffen Lisbeth Rydén www. EllErr? Om arbetsmaterialet Det finns olika sätt att analysera och bedöma den pyskosociala arbetsmiljön. Ett av de sätt

Läs mer

Konsten att bedöma bilder & ge konstruktiv kritik

Konsten att bedöma bilder & ge konstruktiv kritik Konsten att bedöma bilder & ge konstruktiv kritik Varför ska vi bedöma bilder och hur kan vi som fotografer utvecklas av det? Sammanställt av Eds Fotoklubb www.edsfotoklubb.se Frågan varför och hur vi

Läs mer

Aktivism och feministiska frizoner på nätet

Aktivism och feministiska frizoner på nätet Aktivism och feministiska frizoner på nätet Alla fattar inte riktigt varför jag gör det här, säger Joanna som är en av de fem nätaktivister jag pratat med. Hon och många andra lägger varje dag flera timmar

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för KunDa

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för KunDa Plan mot diskriminering och kränkande behandling för KunDa Vision Alla bidrar till en öppen och positiv arbetsmiljö. Respekten för varje människa är ett självklart ställningstagande. En arbetsmiljö fri

Läs mer

Människan är större. Samtalshandledning för studiecirkeln. Kerstin Selen

Människan är större. Samtalshandledning för studiecirkeln. Kerstin Selen Människan är större Samtalshandledning för studiecirkeln Kerstin Selen Människan är större en bok för samtal om livet Skåne Stadsmission har med bidrag av författare, fotografer och illustratörer skapat

Läs mer

Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012

Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012 Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012 Välkomna till det 24:e inspirationsbrevet. Repetera: All förändring börjar med mina tankar. Det är på tankens nivå jag kan göra val. Målet med den här kursen är

Läs mer

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap.

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap. LEDARSKAPETS SANNINGAR (Liber, 2011) James Kouzes är Barry Posner är båda professorer i ledarskap och i boken sammanfattar de det viktigaste de lärt sig efter att ha studerat framgångsrikt ledarskap i

Läs mer

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR!

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! I varje givet ögonblick gör varje människa så gott hon kan, efter sin bästa förmåga, just då. Inte nödvändigtvis det bästa hon vet, utan det bästa hon kan, efter sin bästa förmåga,

Läs mer

Var och bli den förändringen du vill se i omvärlden.

Var och bli den förändringen du vill se i omvärlden. Inspirationsboken Du är källan till glädje. Låt dig inspireras av dig själv. Gör ditt välmående till ett medvetet val och bli skapare av ditt eget liv. För att du kan och för att du är värd det! Kompromissa

Läs mer

P R O F I L E N PÄR JOHANSSON

P R O F I L E N PÄR JOHANSSON Pär Johansson Född: 1970 Bor: Hudiksvall, uppvuxen i Delsbo. Familj: Sambo, en son och en dotter Drömyrke som barn: Fotbollsproffs Utmärkelser, ett utval: Guldmasken, Årets unga chef, Astrid Lindgrens

Läs mer

Extratips. Lärarhandledningen är gjord av Ulf Nilsson, lärare i svenska och SO på Skönadalsskolan.

Extratips. Lärarhandledningen är gjord av Ulf Nilsson, lärare i svenska och SO på Skönadalsskolan. Extratips Lärarhandledningen är gjord av Ulf Nilsson, lärare i svenska och SO på Skönadalsskolan. Boken finns som ljudbok, inläst av Astrid Lindgren. Låt eleverna lyssna på något eller några av kapitlen.

Läs mer

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild Det här står vi för Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar Ur Elevers tankar i ord och bild 1 (7) Den mätta dagen, den är aldrig störst. Den bästa dagen är en dag av törst. Nog finns det mål och

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Programområde Kultur och bibliotek ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk

Läs mer

UPPTÄCK OCH SKYDDA DIG MOT ENERGITJUVAR. På en timme

UPPTÄCK OCH SKYDDA DIG MOT ENERGITJUVAR. På en timme UPPTÄCK OCH SKYDDA DIG MOT ENERGITJUVAR På en timme ingalill roos Tidigare utgivning Energitjuvar Kärlekens energi Bokförlaget Forum, Box 3159, 103 63 Stockholm www.forum.se Copyright Ingalill Roos 2012

Läs mer

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 6 Hålet En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april 2013 Jag var ute

Läs mer

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 2

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 2 i En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet Vägledning vecka 2 Vägledning: Vi tittar närmare på våra berättelser Vår historia från djupet När vi granskade vårt livs historia i fotoalbumet förra veckan,

Läs mer

Samverkan för ett starkare kulturliv. Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter

Samverkan för ett starkare kulturliv. Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter Samverkan för ett starkare kulturliv Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter 2 SAMVERKAN FÖR ETT STARKARE KULTURLIV Landstinget och kommunerna ska gemensamt skapa förutsättningar för att medborgarna

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI. Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern.

LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI. Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern. LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern. En natt i februari av Staffan Göthe Lärarhandledning Syftet

Läs mer

Utbildning Katalog Hösten 2015

Utbildning Katalog Hösten 2015 Utbildning Katalog Hösten 2015 Trivs bättre prestera mera - med klar och dialogisk kommunikation i kulturmöten och i konflikter! - Det är lönsamt att investera i medarbetarnas utbildning! På våra kurser

Läs mer

MÅNGFALD. Arbetsmaterial Etnicitet

MÅNGFALD. Arbetsmaterial Etnicitet MÅNGFALD Arbetsmaterial Etnicitet 1 Inledning Svensk innebandy är en del av Sverige och det svenska samhället. Det finns innebandyföreningar i över 90 procent av Sveriges 290 kommuner. Bland dessa 1 100

Läs mer

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004 Genus och programmering av Kristina von Hausswolff Inledning Under läsåret 3/ var jag med i ett projekt om Genus och datavetenskap lett av Carin Dackman och Christina Björkman. Under samma tid, våren,

Läs mer

Det finns en röd tråd. Kanske så tunn att den knappt syns. Den tunna tråden syns bara med ord. Den tunna tråden är alla tankar som följt med hela

Det finns en röd tråd. Kanske så tunn att den knappt syns. Den tunna tråden syns bara med ord. Den tunna tråden är alla tankar som följt med hela Den hårda attityden slog mot huden. Stenhård. Den kvävde lungorna som desperat försökte undvika den smutsiga luften. Cykelturen hade varit ansträngande och den varma kroppen började kylas ned. Fanns det

Läs mer

Mitt Jobb svenska som andraspråk

Mitt Jobb svenska som andraspråk AV-nummer 41511tv 3 Mitt Jobb svenska som andraspråk Programvinjett Sanna designer/konstnär /Sanna slipar en möbel, köper blommor, visar upp sina konstverk, målar i en studio./ SANNA designer & konstnär.

Läs mer

sara danielsson röster från backa Röster från Backa

sara danielsson röster från backa Röster från Backa Röster från Backa Mellanplatsprojektet bidrog till och följde uppstarten och utvecklingen av odlingsprojektet Gåsagången Gror! i ett bostadsområde i Backa. Odlingen låg på Familjebostäders mark och var

Läs mer

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald.

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald. Mångfaldsövningar Isberget När vi möter en människa skapar vi oss först en uppfattning av henne utifrån det som är synligt och hörbart. Ofta drar vi då slutsatser om hur denna människa är, och vi tror

Läs mer

hur människor i vårt företag och i vår omvärld ser på oss. för att uppfattas som empatiska och professionella. Skanska Sveriges Ledningsteam

hur människor i vårt företag och i vår omvärld ser på oss. för att uppfattas som empatiska och professionella. Skanska Sveriges Ledningsteam Vårt sätt att vara Vi är Skanska. Men vi är också ett stort antal individer, som tillsammans har ett ansvar för att vårt företag uppfattas på ett sätt som andra respekterar och ser upp till. Det är hur

Läs mer

Estetiska programmet (ES)

Estetiska programmet (ES) Estetiska programmet (ES) Estetiska programmet (ES) ska utveckla elevernas kunskaper i och om de estetiska uttrycksformerna och om människan i samtiden, i historien och i världen utifrån konstnärliga,

Läs mer

Med blicken i spegeln. Mija Renström

Med blicken i spegeln. Mija Renström Med blicken i spegeln Mija Renström WORKSHOP 2011: HANINGE KONSTHALL BLÄCKSTRÅLEUTSKRIFT 110 x 200 cm Mija Renström utforskar i det här projektet relationen mellan bild och självbild. I tre nya verk undersöker

Läs mer

Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk

Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk PROJEKTBESKRIVNING DcV kommer i denna ansökan för projektutveckling från Västra Götalandsregionen (VGR),, att fokusera på marknaden för dansutövarna, nämligen

Läs mer

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Nationalmuseums samlingar kan användas på många olika sätt i undervisningen i bland annat svenska, historia, samhällskunskap och bild. Möt konsten i en visning

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Storyline och entreprenörskap

Storyline och entreprenörskap Storyline och entreprenörskap Av: Ylva Lundin Entreprenöriellt lärande - ett ord som många pedagoger kämpar med både när det gäller att säga och förstå. Ibland tolkas entreprenörskap som att vi i skolan

Läs mer

Ta tillvara kraften och idéerna hos invandrarkvinnor! åtgärder för fler företag och fler jobb

Ta tillvara kraften och idéerna hos invandrarkvinnor! åtgärder för fler företag och fler jobb Ta tillvara kraften och idéerna hos invandrarkvinnor! åtgärder för fler företag och fler jobb augusti 2010 Den viktigaste uppgiften för Centerpartiet och Alliansregeringen är att minska utanförskapet och

Läs mer

MÅNGFALD. Arbetsmaterial Etnicitet

MÅNGFALD. Arbetsmaterial Etnicitet MÅNGFALD Arbetsmaterial Etnicitet Inledning Svensk innebandy är en del av Sverige och det svenska samhället. Det finns innebandyföreningar i över 90 procent av Sveriges 290 kommuner. Bland dessa 1 100

Läs mer

Mångfald i vardagen krock eller möte?

Mångfald i vardagen krock eller möte? Mångfald i vardagen krock eller möte? med Seroj Ghazarian, tisdag 10 april 2012, EU-projekt MEDEL MINNESANTECKNINGAR Inledning Ingen ser mig, ingen hör mig Detta var känslan som Seroj fick när han åkte

Läs mer

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 Innehåll Förord 9 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 2. VAD GJORDE DEN LÅNGVARIGA STRESSEN MED OSS? 20 Stressade människor

Läs mer

Kultur kan ju verkligen vara allting, kultur är ju museum, bild, form, text. Man kan ju säga att kultur är allting. Tycker jag.

Kultur kan ju verkligen vara allting, kultur är ju museum, bild, form, text. Man kan ju säga att kultur är allting. Tycker jag. Arbetsgruppen för Regionalt handlingsprogram för Barn och ungas kultur och fritid UNGKULTURDIALOG Ungdomsfullmäktige, Göteborg 1 mars 2007 Under 1,5 timme samtalade vi med representanter från Göteborgs

Läs mer

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial Människans möte med den mänskliga kroppen Ett pedagogiskt studiematerial Inledning I dag så påverkas vi medvetet och omedvetet av yttre ideal. Ofta så glömmer vi bort att ställa frågan till oss själva

Läs mer

KONFERENS, FÖRESTÄLLNINGAR & WORKSHOPS 24 25 SEPTEMBER PÅ SKÅNES DANSTEATER

KONFERENS, FÖRESTÄLLNINGAR & WORKSHOPS 24 25 SEPTEMBER PÅ SKÅNES DANSTEATER DANSFUNK 2.0 dansfunk [dansfunk ] s. -en -er förk. av dans & funktionsnedsättningar KONFERENS, FÖRESTÄLLNINGAR & WORKSHOPS 24 25 SEPTEMBER PÅ SKÅNES DANSTEATER DANSFUNK 2.0 Skånes Dansteater har sedan

Läs mer

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

Är du ett med din företagsidé?

Är du ett med din företagsidé? Är du ett med din företagsidé? Är du ett med din företagsidé? Testa Dig själv 1 Varför vill Du starta företag? 2 Är det rätt tillfälle för dig? 3 Har du lämpliga erfarenheter och kunskaper? DINA SLUTSATSER

Läs mer

KRIS & VISION. En utställning om hur Norrköping blev den stad den är idag som visas på både Arbetets museum och Norrköpings stadsmuseum.

KRIS & VISION. En utställning om hur Norrköping blev den stad den är idag som visas på både Arbetets museum och Norrköpings stadsmuseum. KRIS & VISION En utställning om hur Norrköping blev den stad den är idag som visas på både Arbetets museum och Norrköpings stadsmuseum. Norrköping har genom historien upplevt både stora framgångar och

Läs mer

Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet

Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet Estetiska lärprocesser och digitala verktyg i SO-undervisningen Estetiska lärprocesser och digitala verktyg i SO-undervisningen Bakgrunden Vision från

Läs mer

BOKEN PÅ DUKEN. Lärarhandledning

BOKEN PÅ DUKEN. Lärarhandledning BOKEN PÅ DUKEN Lärarhandledning Inledning Barn ser alltmer rörliga bilder och läser allt färre böcker men de båda medierna står inte i något motsatsförhållande till varandra. Film ger upphov till starka

Läs mer

KOMMERSENS VÄRDEN. integrationsskapande mötesplats. ett konstverk som skapar livfullhet. en inkubator för nya företagare. med flera...

KOMMERSENS VÄRDEN. integrationsskapande mötesplats. ett konstverk som skapar livfullhet. en inkubator för nya företagare. med flera... KOMMERSENS VÄRDEN ett minne av trävaruindustri och blandstad en inkubator för nya företagare integrationsskapande mötesplats ett konstverk som skapar livfullhet ekologisk resursanvändning gratis integration

Läs mer

Utvärdering av Länsteatrarnas Höstmöte 2013

Utvärdering av Länsteatrarnas Höstmöte 2013 Utvärdering av Länsteatrarnas Höstmöte 2013 Totalt var 58 personer anmälda till Länsteatrarnas vårmöte, då är våra gäster och värdar inräknade i summan, så 53 medlemmar deltog. Vi har fått in totalt 19

Läs mer

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor sidan 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om en tjej som alltid är rädd när pappa kommer hem. Hon lyssnar alltid om pappa är arg, skriker eller är glad. Om han är glad kan

Läs mer

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE funktion, konstruktion och estetik Bord 1 Skydd mot vind, fukt och kyla Vi som bor långt norrut på jordklotet har alltid behövt skydda oss mot kyla. För länge

Läs mer

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka Botkyrka är en inspirerande plats full av möjligheter. Genom kontraster, kreativitet och nyfikenhet skapar vi de bästa förutsättningarna för

Läs mer