Interaktiva arenor - kulturmöten som gnisslar och berikar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Interaktiva arenor - kulturmöten som gnisslar och berikar"

Transkript

1 Interaktiva arenor - kulturmöten som gnisslar och berikar Författare: Agneta Hansson, Kicki Stridh, Mia Swärdh och Christina Scholten Sammanfattning Samverkan mellan forskare och praktiker är en form för kunskapsutveckling som idag föreskrivs av flera finansiärer av arbetslivets forsknings- och utvecklingsprogram. Denna interaktiva forskning utgår från teoriramar som skiljer den från traditionell forskning. Den innebär också att forskaren möter praktiska problem att hantera i sitt arbete. Vårt paper handlar om gnisslet i den interaktiva forskningens kulturmöten: det som i synonymordboken beskrivs som slitning, konflikt, motsättning, skavning och motstånd. Forskningstraditioner. I vår genomgång belyser vi problem (missförstånd och motstånd) som kan uppstå i mötet mellan olika forskningstraditioner och ämnesdiscipliner, t ex i mötet mellan positivistisk och interaktiv forskningssyn, mellan genusforskare och naturvetare/tekniker. Interaktiv praktik. Här reflekterar vi över erfarenheter från tillämpad genusforskning, över problem kring rollidentitet och rollkonflikter som finns inbyggda i konstruktionen i möten mellan forskare och praktiker där rollerna är svåra att urskilja, och över det motstånd vi möter i processer som syftar till att integrera genus och att åstadkomma jämställdhet. I vår diskussion reflekterar vi över det motstånd vi möter i förändringsarbetet, vilket bland annat genereras av de metoder vi använder i vårt interaktiva förhållningssätt. Olika kulturer möts aktörer med olika bakgrund, erfarenheter och logik. Vi ser ett ökat behov av teoretiskt reflekterad metod- och metodologiutveckling och inte minst en förståelse för detta hos dem som finansierar forskning och utveckling. Bakgrund Sedan slutet av 1980-talet, i drygt två decennier, har vi som författat detta paper befunnit oss i forsknings- och utvecklingsmiljöer där vi i samverkan med olika aktörer försökt skapa förändring för ett mer demokratiskt, mer jämställt, mer inkluderande, mer samverkande, eller mer lönsamt arbetsliv. I roller som forskare och konsulter, forskande konsulter och konsulterande forskare har vi deltagit i, initierat och lett projekt där interaktiv samverkan med praktiker och gemensamt kunskapande setts som en nyckel till förändringsprocesser. Våra roller som forskare har skiftat något beroende på om vi befunnit oss inom eller utanför akademin och om finansiärerna och programmen varit Arbetsmiljöfonden, Arbetslivsfonden, RALF, NUTEK, KK-Stiftelsen, VINNOVA eller olika EUprogram. De praktiker vi samverkat med har varit allt från industriarbetare och arbetslösa invandrare till företagsledare, företagens intresseorganisationer och forskare i frontlinjen inom high-tech. Ömsom antar vi rollen som prakademiker (begreppet hämtat från Norbäck et al i Homo Pracademicus, 2006), med en fot i praktiken och den andra i akademin. Ömsom delar vi upp rollerna och agerar forskare respektive intermediärer. Vi har vår hemvist i den tradition, med rötter i 1940-talets USA, som traditionellt benämnts aktionsforskning men som utifrån forskares olika perspektiv och bakgrund går under varierande beteckningar, där interaktiv forskning idag tycks vara den mest förekommande i Sverige. Vi har som forskare och praktiker arbetat bland annat i de KK-stiftelse- och VINNOVA-finansierade programmen kraft (Kompetens, Reflektion, Affärsutveckling, Tillväxt) och TIGER (Tillämpad Genusforskning i starka FoI-miljöer) i projekt som har syftat till utveckling och till att förändra befintliga strukturer. I projekten har vi arbetat gemensamt med forskare från olika vetenskapsområden 1

2 och med olika vetenskapsteoretiska forskningstraditioner. De projekt vi deltagit i har haft ett medvetet genusperspektiv och i vissa fall explicit handlat om att integrera genus i könsblinda miljöer. Vi intresserar oss här särskilt för gnisslet i de interaktiva forsknings- och utvecklingsprocessernas kulturmöten. Gnisslet: det som i synonymordboken också kan beskrivas som slitning, konflikt, motsättning, skavning och motstånd. Forskningstraditioner Här belyser vi problem (missförstånd och motstånd) som kan uppstå i mötet mellan olika forskningstraditioner och ämnesdiscipliner, t ex i mötet mellan positivistisk och interaktiv forskningssyn, mellan genusforskare och naturvetare/tekniker. Forskning i omvandling Idag talar vi vanligen om aktionsforskning, eller interaktiv forskning, som en forskningstradition vars utveckling vi kan följa fram och tillbaka över Atlanten sedan 1930-talet (se Hansson 2003). Idealt kännetecknas denna forskningstradition bland annat av praktisk inriktning på verkliga problem förändring som en integrerad del av forskningen cyklisk process där återkoppling sker deltagarnas aktiva medverkan i forskningsprocessen det hermeneutiska kunskapsidealet värdegemenskap mellan praktiker och forskare gemensamt lärande helhetsförståelse som leder till såväl praktisk problemlösning som teoriutveckling (Hansson 2003) I praktiken lyckas vi endast i varierande omfattning nå dessa ideala villkor för vår forskning, vilket vi visar på nedan. Med de är mål att sträva efter. Redan i början av 1990-talet förkunnade vår gamla läromästare Hans van Beinum 1 att aktionsforskning är en del i en större utveckling som går emot ett ökat intresse för kunskapsteoretiska frågor (van Beinum 1996). Björn Gustavsen (1990, 2002), forskningsledare för det nationella programmet LOM 2, konstaterar att den modell han kallar tayloristisk inte längre fungerar i vår nuvarande snabbt föränderliga samhällsstruktur varken som utvecklingsstrategi eller som forskningsideal. Samhällsekonomin idag kännetecknas av ständigt pågående innovations- och lärprocesser. Vi har en informell nätverksbaserad ekonomi där mer eller mindre osynliga aktörer är sammankopplade i globala nätverk, vad Castells benämner den informationella kapitalismen (Svensson et al 2002 s.40). Paradoxalt nog ställer denna informella nätverksekonomi större krav på lokala och regionala innovations- och lärprocesser, vilket i sin tur ställer nya krav på universitet och högskolor och den forskning som bedrivs. I det traditionella akademiska forskningsidealet är det akademiska ämnet med professionella regler och hierarkiska relationer centralt. Forskningen delas upp i grundforskning och tillämpad forskning. Målet är objektiv, teoretisk och generaliserbar kunskap, och systemet är inkapslat och slutet för utomstående. Särskilt inom forskningsdiscipliner med bakgrund i det naturvetenskapliga fältet är ännu det positivistiska idealet rådande. 1 Gästprofessor vid CAU, Högskolan i Halmstad Det nationella FoU-programmet LOM (Ledning, Organisation och Medbestämmande) drevs inom dåvarande Arbetsmiljöfonden. I LOM-programmet lyftes aktionsforskning fram både som teori och metod (se Hansson 2003) 2

3 Den positiva tilltron till vetenskapen utformades, främst av 1800-talssociologen Auguste Comte, till ett vetenskapsideal, positivismen, som hävdar att vetenskapen bygger helt på rådata i form av observationer. Mårtensson och Nilstun (1988) beskriver den här traditionen som att den:...producerar kunskap om lagmässiga samband....är objektiv och förutsätter frihet från förutfattade meningar....är motsatsen till icke verifierbar spekulation....föredrar kvantitativa metoder framför kvalitativa metoder....har sitt värde i dess tekniska och sociala tillämpningar. Inom positivismen ser man verkligheten som lineär där forskaren genom empiriska studier försöker hitta egenskaper hos studieobjektet som återkommer regelbundet också i andra fall och situationer. Först när forskarna kartlagt ett tings regelbundenheter är det möjligt att förutsäga och ingripa i ett skeende. Det som kan förutsägas genom experiment är det som kan betraktas som kunskap. Det som inte kan vägas eller mätas betraktas som mindre intressant. Detta forskningsideal rimmar dåligt med de krav samhället nu ställer på universitet och högskolor att möta nya kunskapskrav, bidra med expertkunskap och professionellt medverka i den snabbt föränderliga utvecklingen. Dessa krav på en förändrad och mer utvecklingsorienterad roll för forskningen är inget specifikt svenskt problem. De kännetecknar hela I-världen och angår alla ämnesdiscipliner. En alternativ idealbild till det traditionella vetenskapsidealet har under de senaste decennierna vuxit fram inom den forskningspolitiska debatten och vi kan nu skönja hur denna får allt starkare genomslagskraft såväl inom universitets- och högskolevärlden om hos forskningsråd och fonder. Några internationella forskare som utmanat universitetens traditionella kunskapssyn har fått betydelse för vår svenska forskningspolitik. En av dessa är Henry Etzkowitz (1997) som lanserat Triple Helixmodellen, som bl a fått stark genomslagskraft hos VINNOVA. Andra är Michael Gibbons, Helga Nowonty och Peter Scott (1994, 2001) som mot den traditionella kunskapssyn som de kallar Mode 1, som är en följd av den snabba förändringen inom samhälle och arbetsliv, ställer upp en alternativ modell Mode 2, modell 2. Kunskapsutvecklingen inom modell 2 bestäms framför allt av nyttan, effektiviteten och användbarheten för de deltagande aktörerna. Den präglas av ett processinriktat arbetssätt där forskare och experter samverkar under öppna, flexibla och jämlika former. Forskningen sker i interaktion mellan olika aktörer: Närheten till praktiken är en viktig faktor som kan bidra till att utveckla forskningen /---/. Teoriutvecklingen stimuleras av möten, utvecklingsprocesser, nätverk, samverkan, debatt inte av avskildhet och isolering /---/. Nya grupper måste inkluderas i kunskapsbildningen, inte utestängas från denna genom att ett oreflekterat perspektiv utgör en mall för frågeställningar och analys. (Svensson, Brulin & Ellström 2002 s.7). Forskaren Casten von Otter, en av nyckelpersonerna inom LOM-programmet, är också kritisk till den traditionella forskningsmodellen: Jag menar att det konstlade i en traditionell forskningssituation har två svagheter: Sökandet begränsas i hög grad till vad forskaren med sina förkunskaper kommer på att undersöka; och empirins tillförlitlighet hämmas av den markerade distansen mellan forskaren och uppgiftslämnaren. (von Otter 2001 s.198) När vi kunskapsteoretiskt letar rötterna till Gibbons modell 2 och Etzkowitz Triple Helix -system landar vi i traditionen aktionsforskning vars ursprung ofta härleds till Kurt Lewin och 1940-talets USA. Fältet eller traditionen går utifrån forskarnas olika perspektiv och bakgrund under varierande benämningar, t ex; Interaktiv forskning, Utvecklingsinriktad forskning, Deltagarorienterad forskning, Dialogbaserad forskning, Emancipatory Action Research, Action Learning, Action Science, Praxisforskning, Participatory Research, Collaborative Inquiry, Pragmatic Action Research eller Deltagarorienterad genusforskning. Även om det finns skillnader i förhållningssätt, metoder och 3

4 värderingar i dessa perspektiv så har de gemensamt en strävan till förändring och att forskningen ska bidra till utveckling, och problemlösning och gemensamt lärande för de inblandade. Vi ger nedan en rad exempel på hur interaktiva forskare beskriver forskningsperspektivet och rollen som interaktiv forskare. De belyser bland annat hur det nya perspektivet kräver nya förhållningssätt av forskaren, och nya färdigheter i metoder och metodologi: To proceed beyond limitations of a given level of knowledge, the researcher, as a rule, has to break down methodological taboos which condemn as unscientific or illogical the very methods of concepts which later on prove to be basic for the next major progress. (Kurt Lewin i Svensson et al 2002 s.2) On a very general level, action research can be described as the study of, and with, social systems in action. It is not a method in the limited or traditional sense of the word. Like all forms of social research, action research represents a certain way of understanding and managing the relationship between theory and practice, between the epistemic subject (the researcher), and the empirical object (the researched). (Hans van Beinum et al, 1996 s.180) Det är samhandlingen med praktikerna och den gemensamma kunskapsbildningen som står i centrum för den interaktiva forskningsmodellen. Forskaren medverkar i en gemensam kunskapsbildning, men utifrån ett självständigt kritiskt perspektiv. Det handlar inte om att ge deltagarna den enda eller bästa organisationslösningen, utan om att praktiker och forskare gemensamt söker olika gemensamma lösningar. (Svensson, Brulin, Ellström 2002 s.52) En forskningsprocess där berörda deltagare/praktiker och forskare deltar på mer jämlika villkor är en metod och strategi som även ger större möjlighet att uppnå en mer hållbar utvecklings- och förändringsprocess. Detta i sin tur kan ge större motstånd mot normaliseringstillfällen och återställarmekanismer, d v s krafter som verkar för att allt återgår till det gamla när projektet är slut. (Gunnarsson et al 2007 s. 14) Ewa Gunnarsson och Hanna Westberg, som i sin forskning kombinerar en könsteori och metod med en interaktiv teori och metod, problematiserar denna dubbla forskarrolls dilemma. I sin rapport Learning by fighting? (2007), från ett projekt med syftet att öka kunskapen om genus och jämställdhet i VINNOVAs verksamhetsområde och organisation, beskriver forskarna den komplexitet, som vi väl känner igen från våra egna projekt, där inte bara två helt olika kunskapstraditioner kolliderar, den naturvetenskapliga med rötter i positivistisk tradition (modell 1) och den interaktiva (modell 2), utan där fokus för projektet ligger på att förklara och implementera ett könsteoretiskt perspektiv i en organisation där flertalet av aktörerna upplever jämställdhet och genus som politiskt tyckande...den dubbla forskarrollen, att vara både processtödjande och expert, byggdes in som ett dilemma i projektet i och med dess dubbla målsättning och valet att kombinera ett könsteoretiskt forskningsperspektiv med ett interaktivt. Detta framför allt mot bakgrund av den sammanblandning som ofta sker ute på fältet mellan jämställdhet som politisk diskurs och könsteori som vetenskapligt fält. En sammanblandning som blir tydligare här (på VINNOVA, vår kommentar) än när forskarna är experter på andra kunskapsområden, som inte är lika ifrågasatta, men naturligtvis bör problematiseras i lika hög grad. (Gunnarsson et al 2007 s. 84) Den dubbla forskarrollen implicerar en problematisering av pedagogiska förhållningssätt och synen på kunskap. I boken Homo pracademicus diskuterar Norbäck, Olsson och Odenrick (2006) de bärande kunskapsteoretiska utgångspunkterna för de metoder som användes inom KK-stiftelsens kraftprogram. De beskriver två modeller för lärande: modell A och B, och placerar sig själva och kraftkonceptet i modell B. Modell A, som forskarna menar kan jämföras med Gibbons modell 1, kännetecknas av att Auktoritet och expert i form av lärande där uppe överför vetandet till okunnig och novis elev är nere i ett vertikalt och linjärt förhållningssätt. Modell B, som de jämför med modell 2, kännetecknas av att Auktoritativ och ämneskompetent handledare samspelar i lärandet med 4

5 en utifrån sina utgångspunkter kompetent elev på samma nivå i ett gemensamt utforskande ett horisontellt och cirkulärt förhållningssätt. Vi hoppas att den här genomgången visar en del av den komplexitet som den interaktiva forskaren bär med sig ut på fältet: vad betyder de nya utgångspunkterna? De dubbla målsättningarna? Att gemensamt söka olika lösningar? Vilka uppgifter har forskaren och hur, konkret, ska hon/han utföra dem med en kvalitet som fångar teorins dynamiska förväntningar? Den tillväxtpolitiska programlogiken Flera finansiärer av forskning och utveckling i arbetslivet utgår från de strömningar vi beskrivit ovan, och föreskriver i sina programskrivningar interaktiva processer mellan forskare och praktiker. Interaktiviteten är tänkt att berika processerna. Vi ger här några exempel: ESF. En viktig influens till interaktivitet är arbetsmetoderna inom Europeiska socialfonden (ESF) som varit aktuell i Sverige sedan I projektens utvärderingar har ofta akademiska resurser använts. I ESFs programdokument har man under hela perioden betonat utvärderingens karaktär av en pågående, interaktiv process något som idag betecknas lärande utvärdering, och som Lennart Svensson beskriver så här i Lärande Utvärdering (2009): En lärande utvärdering karaktäriseras av att den: 1 är formativ, dvs processbaserad och sker löpande; 2 kommer in tidigt i ett program-, respektive projektgenomförande; 3 kräver en närhet till deltagarna 4 ska vara till omedelbar nytta för olika berörda 5 förutsätter en kontinuerlig återkoppling, som kan ske med olika ambitionsnivåer (från en ensidig feedback till dialog och gemensam analys); 6 bidrar med underlag för ett utvecklingsinriktat lärande och gemensam kunskapsbildning; 7 studerar måluppfyllelse, men är medveten om att målen kan förändras över tid; 8 bidrar till allmän debatt och ger en generell kunskapsbildning. I den här modellen är forskarna inte sakexperter, utan deras roll är framförallt att organisera en kritisk lärprocess. Tillväxtverket. I de regionala strukturfondsprogrammen anlägger Tillväxtverket (och tidigare Nutek) samma perspektiv som ESF, men här kallas angreppssättet för följeforskning, som betecknar utvärderingsansatsen s k on-going evaluation eller följeforskning och processtödjande utvärdering (Göran Brulin i Lärande Utvärdering 2009). Syftet är att främja förändring och utveckling. Ansatsen relaterar till utgångspunkterna för interaktiv kunskapsbildning mellan följeforskare/utvärderare och projekt- eller programledning. KK-stiftelsen. Vårt exempel här är från expertkompetensprogrammet kraft, Expertkompetens Strategisk affärsutveckling. Här handleddes lärande nätverk med småföretagsledare av ett team om två personer: en från akademin (innehållsledare) och en från näringslivet (krafthandledare). Deras uppgifter beskrivs så här i Homo Pracademicus (2006), av Norbäck et al: I kraftkonceptet var /krafthandledaren/ tänkt som någon som kunde hjälpa deltagaren att ta med sig frågor, ärenden och problem från företaget till de gemensamma seminarierna, men också att översätta tankar och idéer som dessa resulterar i till handling i det egna företaget. I kraftteamet ingick också en akademiker, en projektledare, vars roll var att representera förklararnas stora skara på universitet och högskolor, men också att ansvar för att det skulle avsättas tillräckligt med tid för reflektion /---/. Men i praktiken kan var och en i ledningsteamet fungera i båda rollerna. 5

6 VINNOVA. I TIGER-programmet (Tillämpad genusforskning för starka forsknings- och innovationsmiljöer) genomförs förändringsprocesserna av team sammansatta av genusforskare och praktiker i samverkan. För att överbrygga förståelsen mellan forskare och praktiker förordar VINNOVA att intermediärer (konsulter) deltar i projekten i team tillsammans med forskare. Detta ställer krav på ett internt och nära samarbete i projektprocessen. Sammantaget motiveras kraven på att forskaren deltar i och leder interaktiva processer med att dessa förväntas öka lärandet i aktionerna, främja innovation samt bidra till kunskapsspridning, påverkan och implementering med målet ökad tillväxt. Interaktiv praktik Tillämpad genusforskning en utmaning för aktionsforskare Vi lyfter här fram erfarenheter från två nationella projekt som båda haft till syfte att verka för mer jämställda processer i arbetslivet. Det ena är projektet Makten över maten skånsk livsmedelsinnovation med ett genusperspektiv inom VINNOVAs TIGER-program och det andra är projektet Kraftverk Halland inom KK-Stiftelsens expertkompetensprogram kraft (kompetens, reflektion, Affärsutveckling och tillväxt). Att modernisera och jämställa livsmedelssektorn i Skåne Syftet med projektet Makten över maten är (projektet pågår t o m 2011, och beskrivs inte närmare här) att höja medvetenheten och kunskapen inom livsmedelsinnovationssystemet i Skåne om vad ett genus- och jämställdhetsperspektiv innebär, att integrera detta perspektiv i verksamheten samt att därmed stärka förutsättningarna för utvecklandet av nya innovationer och marknadsområden. Jämställdhet och genus hade vid projektets start i det närmaste varit en icke-fråga i verksamheten, långt ifrån en integrerad del i den strategiska idén, det som man nu genom TIGER-projektet vill åstadkomma. Livsmedelsbranschen är konservativ med traditionella föreställningar om kön som tenderar att sortera in kvinnor och män på olika positioner och funktioner. Ålderdomliga strukturer och disciplinära hemvister förmår inte heller uppmärksamma unga människors kompetenser och preferenser. Därmed uppstår ett glapp mellan en äldre kunskapssyn och en yngre. För att livsmedelsnäringen ytterligare ska kunna utvecklas och konkurrera på internationella marknader måste man, enligt projektbeskrivningen, fortsättningsvis beakta betydelsen av genus- och jämställdhet. Genom avgränsade forsknings- och utvecklingsinsatser är tanken att ett genusvetenskapligt perspektiv och praktisk jämställdhetskunskap ska föras in i lednings- och stödstrukturerna för Skånes Livsmedelsakademi. Projektet leds av projektledaren för VINNOVAS VinnVäxt-projekt Innovation i Gränsland, professor i företagsekonomi vid Lunds Universitet i samarbete med ett genusprojektteam bestående av två genusforskare och, med VINNOVAS terminologi, två intermediärer (konsulter) med lång erfarenhet av jämställdhetsfrågor och aktionsorienterat utvecklingsarbete. Genusperspektiv på företagsstöd Under deltog vi, genom Högskolan i Halmstad, i KK-Stiftelsens kraftprogram) vars syfte var att genom samverkan med universitet och högskolor bidra till affärsutveckling i små och medelstora företag. Programmet bestod av projekt med utvecklingsgrupper med företagare i varje grupp. När vi kom i kontakt med programmet var det uteslutande män som var både deltagare och projektledare i grupperna. Även programledningen bestod av män. När vi påpekade detta fick vi höra att man gärna även ville rekrytera kvinnor, men att inga kvinnor hade sökt sig till dessa insatser. Mot bakgrund av att under flera år ha drivit, medverkat i och studerat praktiskt inriktade utvecklingsoch förändringsprojekt med syfte att främja kvinnors företagande såg vi denna misslyckade rekrytering som en utmaning och beslutade oss för att starta kraft-utvecklingsgrupper med enbart 6

7 kvinnor (chefer och företagsledare) som deltagare. Vi bedömde att fördjupad kunskap om varför kvinnor inte nås, eller tilltalas av, tillväxtfrämjande offentliga (könsneutrala) åtgärder skulle kunna leda till nya modeller, metoder och verktyg för att stimulera och möjliggöra ett tillväxtklimat för kvinnors företagande och långsiktigt förbättra förutsättningarna för kvinnor att skapa, driva och utveckla företag i Sverige. För att nå kvinnor i företagsledande befattningar var vi tvungna att göra riktade rekryteringsinsatser, dels för att hitta dem i befintliga företagarregister, dels för att få dem intresserade och förstå att de var välkomna att delta. Vi fick också göra vissa avsteg utifrån programmets ursprungliga struktur, då det visade sig att de förutsättningar och villkor man ställt för deltagande var rent kontraproduktivt om man ville ha med kvinnor (Stridh m fl 2003). Rollidentitet och rollkonflikter Här reflekterar vi framför allt över konstruktionen av team av forskare och praktiker, där rollerna är svåra att urskilja. Kulturer möts aktörer med olika bakgrund, erfarenheter och logik. Konstruktionen där intermediärer (konsulter) och forskare verkar tillsammans ställer krav på ett internt och nära samarbete i projektprocessen. För att överbrygga förståelsen mellan forskare och praktiker förordar VINNOVA och KK-stiftelsen att intermediärer (konsulter) deltar i projekten i team tillsammans med forskare. Detta ställer krav på ett internt och nära samarbete i projektprocessen, där två kulturer möts aktörer med olika bakgrund, erfarenheter och logik (t ex krav på resultatredovisning, tidsperspektiv, öppenhet, affärsmässighet). Problem gnissel kan uppstå (såväl internt och externt) i såväl definition som utförande av olika roller i projektet? Två centrala nyckelbegrepp i den interaktiva forskningen är forskare och praktiker. Det är de som interagerar. I den interaktiva praktik där vi verkat är begreppen suddiga och otydliga: - praktikern kan vara projektledare/finansiär av ett utvecklingsprojekt (som hos ESF) - praktikern kan vara företagare i nätverk (som i kraft) - praktikern kan vara en annan forskare (som i Vinnovas program för implementering av genusperspektiv i innovationsmiljöner, TIGER) - praktikern kan också vara exempelvis en konsult från näringslivet/en intermediär (som i kraft och TIGER) Forskaren har som synes att förhålla sig till olika aktörer parallellt och samtidigt, olika slags aktörer med olika agendor och förståelse av de kunskapsprocesser hon/han deltar i, aktörer från olika organisationer med skilda synsätt. I kraft-programmets konstruktion för lärande nätverk framhölls det dubbla ledarskapet i facilitatorteamet som en framgångsfaktor: idealt en forskare och en konsult. När vi själva arbetade med nätverksgrupper inom kraft bildade vi en egen konstruktion för att planera och driva processerna i de grupper vi drev samtidigt (en omgång med tre parallella grupper, en omgång med två parallella grupper). Vår kraftledning bestod av två forskare (företagsekonomi och sociologi) och två konsulter. I praktiken suddades gränserna ut mellan de olika tänkta uppgifterna för forskare respektive praktiker något som var vanligt i dessa konstellationer generellt, vilket Norbäck et al (2006) konstaterar: Men i praktiken kan var och en i ledningsteamet fungera i båda rollerna. I kraftprogrammet myntades därför ett nytt begrepp för dessa processledare, ett begrepp som också omfattar de övriga praktikerna i utvecklingsarbetet, småföretagsledarna. I Homo Pracademicus (2006) beskriver Norbäck et al hybriden prakademikern (vars namn alluderar på Bourdieus Homo Academicus): Med begreppet homo pracademicus avses akademiker som är intresserade av att utveckla vetenskaplig kunskap men som samtidigt har ett starkt intresse av att den ska vara relevant för praktiken. Översättningen prakademiker kan också användas för praktiker som förstår poängen med vetenskaplig kunskap för den egna verksamheten och därmed behovet av samverkan med akademin. 7

8 Det kan således stå både för praktiska akademiker och akademiska praktiker, vilka båda söker former för att gemensamt utveckla ny kunskap. Forskare som följt arbetet i kraft understryker hur akademins forskare och småföretagens praktiker har olika agendor och förståelse av samverkansprocessen. Bengt Johannisson vid Växjö Universitet, ser ett viktigt hinder i den generella olust vi har kring förändringar och att bryta ny mark. Han beskriver hur det kan se ut i högskolevärlden: Jag tycker mig ha fog för att säga att de flesta vid högskola och universitet är alldeles för bekväma för att ge sig ut i det obekväma fältet där företagen finns. Där tvingas de stå upp för de kunskaper som okunniga studenter inte ifrågasätter, men som de inte är vana att diskutera med företagare på fältet. Och de är ju människor de också, som inte tycker om att utsätta sig för osäkerhet. (Melander et al 2009) Göran Reitberger, associerad forskare vid SISTER, säger: För att motivera högskolan att arbeta med småföretag måste det finnas goda anledningar att göra det. Det måste bli meriterande med den här typen av arbete, och det är ett kulturarbete inom högskolan. (Melander et al 2009) Motstånd och gnissel Vi noterar att processer som syftar till att integrera genus och att åstadkomma jämställdhet genererar motstånd (explicit och implicit) och vi ser att motståndet också genereras av de metoder vi använder i vårt interaktiva förhållningssätt. De projekt vi deltagit i har haft ett medvetet genusperspektiv och i vissa fall explicit handlat om att integrera genus i könsblinda miljöer. Att ett sådant arbete möter motstånd är ett självklart konstaterande, och skildrat av snart sagt av alla dem som är verksamma med det här slaget av förändringsprocesser. Och när vi då kombinerar genusperspektiv med ett interaktivt forskningsperspektiv uppstår situationer och tillfällen när motståndet ser ut att vara sammansatt av motstånd mot båda perspektiven: det gnisslar. I Learning by Fighting (Gunnarsson et al 2007, s 18) beskriver forskarna som arbetade i Vinnovas organisation och verksamhetsområde situationer när spänningsfält uppstod och riktningsförändringar skapades /---/: när inneforskarna gick ur, de hade haft en stödjande roll när en interaktiv mötesteknik anlades tydligare och forskarna fick en mer stödjande än styrande roll på de gemensamma mötena när en forskare skrev ett utkast till en beskrivning av projektet och jämställdhetsaktörerna bestämde sig för att skriva en egen 4-siding när värderingsövningar genomfördes på internat när jämställdhetsaktörerna bytte namn när jämställdhetsaktörerna började med egna möten. I Eva Amundsdotters Gemensamt kunskapande om motstånd och förändring (i Johannisson et al 2008 s 277 f) beskriver hon olika typer av motstånd i de organisationer och hos de individer hon arbetat med. Hon beskriver motståndets ansikten : omgivningens bemötande, organisationens villkor, kvinnliga kollegor, egen rädsla, underordningens vana och bekvämlighet. Motståndet är det motstånd mot förändring? Vilket motstånd är specifikt för genusperspektivet? Och vilket motstånd är i första hand gnisslet mellan linjära och cirkulära synsätt, mellan traditionell forsknings- och utvecklingssyn och ett interaktivt förhållningssätt? 8

9 Vår tes är här att mycket av gnisslet i kulturmötena handlar om bristande kompetens (därmed inget sagt om kompetensen i specifika fall, exempelvis dem vi nyss citerat!) hos forskaren i den praktiska interaktionen: metodval, metodologi. Arbete i interaktiva processer kräver kunskap och handlag, vi skulle närmast vilja kalla det ett hantverk. Hur dessa interaktiva processer kan genomföras rent praktiskt är något som vi själva lärt oss i själva arbetet, handledda av kollegor med erfarenhet, närmast ett slags lärlingsskap. Phronesis och inte techne. Många till synes triviala och betydelselösa faktorer spelar in och påverkar processens kvalitet (Fürst et al 2006). Ett par konkreta exempel från vårt arbete i KK-stiftelsens kraftprogram: När vi skulle rekrytera in företag tog vi kontakt per telefon och e-post med företagsledare och bjöd in dem till ett informationsmöte, där vi ville berätta mer om vårt erbjudande. Mötena lade vi kl 15 på eftermiddagen. Själva tidpunkten var en signal till företagarna att vi hade insikt i och respekt för deras vardag småföretagare har inte tid att mötas kl 10, som är en vanlig mötestid på högskolan, det saboterar hela deras arbetsdag. Vid själva nätverksträffarna med företagarna var vi noga med att inte sätta oss vid bordets ordförandeplats, detta för att fysiskt markera att kommunikationen var på lika villkor mellan alla i gruppen, etc. Trivialt ja, men betydelsefullt, liksom en mängd andra små detaljer som signalerar kommunikationens villkor. I en av de skrifter som beskriver kraftprogrammets innehåll, arbete och metod, Homo Pracademicus (Norbäck et al 2006), ägnas stort utrymme åt författarnas försök att berätta för forskare vad de behöver reflektera över i det interaktiva mötet med småföretagarna (exempelvis i kapitlet Behovet av kompetenta kraftledare). Budskapet är att den som är skolad i traditionell forsknings- och kunskapssyn behöver tänka om och agera på ett nytt sätt, vilket dessutom beskrivs. Norbäck et al ger kunskapsteori och metodråd. Sådana praktiskt inriktade skrivningar, kring metod och metodologi, är inte så vanliga i litteraturen om interaktiv forskning. Vi strävar själva vidare i att minska gnisslet, arbetar för att lära oss mer om att organisera möten och driva processer. Diskussion Vi har här intresserat oss för gnisslet i interaktiva forsknings- och utvecklingsprocesser. Vi upplever gnisslet i interaktionen mellan olika aktörer: en funktion som både generar kunskapsutveckling och lärande, men som också försvårar eller hindrar processen. Det motstånd vi möter i förändringsarbetet genereras av de metoder vi använder i vårt interaktiva förhållningssätt. Vi ser ett ökat behov av teoretiskt reflekterad metod- och metodologiutveckling i den interaktiva praktik där olika kulturer möts aktörer med olika bakgrund, erfarenheter och logik. De arenor som byggs av forskningsfinansiärerna är komplexa och ibland med motsägelser inbygga i spannet mellan mål och medel. Retoriken i arbetslivsforskning som finansieras med statliga medel formulerar innovativa mål. Metoderna, däremot, framgår snarast i ramar som den enskilde forskaren har att själv fylla, och ser ut att utvecklas mer vildvuxet än vad man i de svepande anvisningarna tänkt. Begreppet intermediär, som Vinnova myntat i sitt TIGER-program, ser exempelvis ut att innehålla en förmodan att genusforskare generellt behöver särskilt stöd i kommunikationen i sitt arbete. Den liknande konstruktionen i KK-stiftelsens kraftprogram säger uttryckligen att i teamet handledare/innehållsledare är handledaren (konsulten) tänkt som en översättare. I takt med att vi vinner allt mer erfarenhet ur arbetet inom dessa ramar tror vi att reflektion över hur dessa roller genomförs i praktiken kommer att generera nya rollbeskrivningar: dags för prakademikern? Diskussionen om interaktivitetens praktik tror vi är viktig för resultatens hållbarhet och långsiktighet i program för arbetslivets utveckling. Skrivningar i programmen som antyder hur projekten skulle kunna arbeta med akademins motstånd i arbetet med att organisera lärprocesser på ett nytt sätt vore troligen både intressanta och fruktbara. Vi som forskare har ett ansvar för att beskriva gnisslet så att det kan leda till kunskapsutveckling och lärande även i arbetet hos finansiärerna i programskrivandet. 9

10 Referenser Aagaard Nielsen, Kurt, Svensson, Lennart, eds (2006). Action Research and Interactive Research. Beyond practice and theory. Shaker publishing Amundsdotter, Eva. (2010). Att framkalla och förändra ordningen. Gestalthusets förlag, Stockholm Etzkowitz, Henry, och Leydesdorff, Loet, ed (1997). Universities and the global knowledge economy: A triple helix of university-industry-government relations. London, Pinter Fürst Hörte, G & Hansson, A (2006) Projekthanteringskompetens nödvändigt för långsiktigt arbete. I Sundin, E & Göransson, U (red) Vad hände sen? Långsiktiga effekter av jämställdhetssatsningar under och 90-talen. VINNOVA rapport 2006:08 Gibbons Michael, Limoges, Camille, Nowotny Helga, Schwartzmann Simon, Scott, Peter & Trow Martin (1994). The New Production of Knowledge: The Dynamics of Science and Research in Contemporary Science. Sage Publications Gunnarsson, Ewa, Westberg, Hanna, Andersson, Susanne, och Balkmar, Dag (2007). Learning by Fighting? Jämställdhet och genusvetenskap i VINNOVAs organisation och verksamhetsområde. Växjö Gustavsen, Björn (1990). Vägen till bättre arbetsliv. Stockholm: Arbetslivscentrum. Hansson, Agneta (2003). Praktiskt taget Aktionsforskning som teori och praktik i spåren efter LOM, Akademisk avhandling, No 14, Sociologiska inst, Göteborgs univ Johannisson, Bengt, Gunnarsson, Ewa, Stjernberg, Torbjörn, red (2008). Gemensamt kunskapande den interaktiva forskningens praktik. Växjö Universitet Larsson, Pär, Göransson, Ulla, Lagerholm, Magnus, red (2008). Sesam öppna dig! Forskarperspektiv på kvinnors företagande. Vinnova rapport 2008:20 Melander, Anders, Stridh, Kicki, Swärdh, Mia (2009). Interaktion mellan småföretagare och akademiker. På spaning efter modeller för vanliga småföretag. Paper HSS09 Mårtensson, Bertil, och Nilstun, Tore (1988). Praktisk vetenskapsteori. Studentlitteratur Norbäck, Lars Erik, Olsson, Lars-Erik, och Odenrick, Per (2006). Homo Pracademicus. Om att lära om om sig själv och sin verksamhet. Bilda förlag van Otter, Casten (2001). Låsningar och lösningar i svenskt arbetsliv. Slutsatser från en trendanalys. Arbetslivsinstitutet 2003:64 Stridh m fl (2003) Kraftnätverk för strategisk affärsutveckling. Kvinnliga ledare i mansdominerade branscher formar själva sin utbildning. Högskolan i Halmstad. Konferenspaper till HSS03 Högskolan i Blekinge. Karlskrona. Svensson, Lennart, Brulin, Göran, Jansson, Sven, och Sjöberg, Karin, red (2009). Lärande utvärdering genom följeforskning. Studentlitteratur Svensson, Lennart, Brulin, Göran, Ellström, Per-Erik, och Widegren, Örjan, red (2002). Interaktiv forskning för utveckling av teori och praktik. Arbetsliv i omvandling, 2002:7, Arbetslivsinstitutet Sundin, E & Göransson, U (red) Vad hände sen? Långsiktiga effekter av jämställdhetssatsningar under och 90- talen. VINNOVA rapport 2006:08 Toulmin, Stephen, Gustavsen, Björn (1996). Beyond Theory, Changing organizations through participation. John Benjamins Wahl, Anna, Eduards, Maud, Holgersson, Charlotte, Höök, Pia, och Linghag, Sophie (2010). Motstånd och fantasi : historien om F. Studentlitteratur 10

Lennart.svensson@liu.se. HELIX LINKÖPINGS UNIVERSITET apel-fou.se

Lennart.svensson@liu.se. HELIX LINKÖPINGS UNIVERSITET apel-fou.se Lennart.svensson@liu.se HELIX LINKÖPINGS UNIVERSITET apel-fou.se INTERAKTIV FORSKNING - FORSKA MED, INTE PÅ - HELA FORSKNINGSPROCESSEN - INTRESSENTER MAJORITET I STYRELSEN - BLANDNING OFFENTLIGA OCH PRIVATA

Läs mer

2012-04-24 Kristina Lindholm

2012-04-24 Kristina Lindholm Genus i följeforskning och lärande utvärdering några teoretiska utgångspunkter 2012-04-24 Kristina Lindholm Följeforskningen av Program för Hållbar Jämställdhet FORSKA MED, INTE PÅ GEMENSAM KUNSKAPSBILDNING

Läs mer

SIRA Workshop Dokumentation

SIRA Workshop Dokumentation SIRA Workshop Dokumentation Malmö - 15 maj, 2014 SIRAs möte den 15 maj 2014 i Malmö hade stort fokus på interaktivitet både innehållsmässigt, i vad som diskuterades, men också rent praktiskt, hur vi diskuterade.

Läs mer

Deltagarbaserad forskning, 7.5 högskolepoäng

Deltagarbaserad forskning, 7.5 högskolepoäng Deltagarbaserad forskning, 7.5 högskolepoäng Participatory Research Doktorandkurs/praktikerkurs vid Mälardalens högskola, Eskilstuna Hur forska i samverkan och samproduktion mellan högskola och samhälle?

Läs mer

Aktionsforskning. och. Interaktiv forskning

Aktionsforskning. och. Interaktiv forskning Aktionsforskning och Interaktiv forskning Aktionsforskningens ursprung Aktionsforskningen lanserades av psykologen Kurt Lewin under 1940-talet, med huvudsyftet att hjälpa praktikern Handling/forskning,

Läs mer

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland 2013 Innehåll 1. Bakgrund och uppdrag... 2 2. Varför en lärandeplan för tillväxtarbetet i Halland?... 2 3. Utgångsläget... 3 4. Förutsättningar

Läs mer

Att fånga effekter av program och projekt

Att fånga effekter av program och projekt Att fånga effekter av program och projekt Redaktörer: Lennart Svensson, professor LIU Göran Brulin, ansvarig för teoridriven utvärdering i de regionala strukturfonds- programmen Sven Jansson, ansvarig

Läs mer

Samverkan med det omgivande samhället i en samhällsvetenskaplig utbildning

Samverkan med det omgivande samhället i en samhällsvetenskaplig utbildning Samverkan med det omgivande samhället i en samhällsvetenskaplig utbildning Författare: Gunilla Albinsson och Kerstin Arnesson Lärosäte/organisation: Blekinge Tekniska Högskola, Karlskrona, Sverige Kontaktuppgifter:

Läs mer

Kurs- och läsplan PEAB 06 HT 2014

Kurs- och läsplan PEAB 06 HT 2014 Kurs- och läsplan PEAB 06 HT 2014 Den 3 november Kursintroduktion, genomgång av litteratur och examinationsformer etc. OBS!!! Vid samtliga träffar konferensrum 3 Den 10 november 10-13 Fokus: Vetenskapsteori

Läs mer

STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT

STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT SVENSKA GENDER MANAGEMENT MODELLEN STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT VINNOVA Utmaningsdriven innovation Konkurrenskraftig produktion Gender & Company Ansökan till Projektform B Fiber Optic Valley är en

Läs mer

EDGE Strategisk förändringsledning

EDGE Strategisk förändringsledning EDGE Strategisk förändringsledning EDGE StrATEGISK FÖrändrinGSLEDning Att leda komplexa förändringsprocesser. Affärsklimatet förändras snabbt och kartan behöver ständigt ritas om. Verksamheten utmanas

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

MiL PERSONLIGT LEDARSKAP

MiL PERSONLIGT LEDARSKAP MiL PERSONLIGT LEDARSKAP träningsläger i personligt ledarskap MiL Personligt Ledarskap är en utmanande, intensiv och rolig process. Du får genom upplevelsebaserad träning, coachning, feedback och reflektion

Läs mer

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna 2016-2019 Beslut: Högskolestyrelsen 2015-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2015/385/10 Gäller fr o m: 2016-01-01 Ersätter: - Relaterade dokument:

Läs mer

Åtgärdsdokumenten för de Regionala Strukturfondsprogrammen ur ett genusperspektiv. Madeleine Sparre, Oxford Research AB

Åtgärdsdokumenten för de Regionala Strukturfondsprogrammen ur ett genusperspektiv. Madeleine Sparre, Oxford Research AB Åtgärdsdokumenten för de Regionala Strukturfondsprogrammen ur ett genusperspektiv Madeleine Sparre, Oxford Research AB 1 De regionala strukturfondsprogrammen EU:s sammanhållningspolitik ska bidra till

Läs mer

Aktionsforskning, Interaktiv forskning, Följeforskning?

Aktionsforskning, Interaktiv forskning, Följeforskning? Aktionsforskning, Interaktiv forskning, Följeforskning? Samverkan mellan forskare och praktiker i forsknings- och utvecklingsarbete Erik Lindhult, Mälardalens högskola 19 september, 2011 Agenda Vad är

Läs mer

Självreflektionsinstrument familjecentral en användarguide

Självreflektionsinstrument familjecentral en användarguide Självreflektionsinstrument familjecentral en användarguide Ett instrument för att förverkliga familjecentralen som idé Agneta Abrahamsson Vibeke Bing Sofia Kjellén Innehållsförteckning Inledning Användarguidens

Läs mer

Att skapa goda förutsättningar för arbetsplatslärande. Per-Erik Ellström Linköpings universitet www.liu.se/helix

Att skapa goda förutsättningar för arbetsplatslärande. Per-Erik Ellström Linköpings universitet www.liu.se/helix Att skapa goda förutsättningar för arbetsplatslärande Per-Erik Ellström Linköpings universitet www.liu.se/helix Vad avses med lärande? en kontinuerligt pågående process: som kan vara avsiktligt planerad,

Läs mer

Utvärdering av utvecklingsinsatser för strategiskt styrelsearbete. Sammanfattning

Utvärdering av utvecklingsinsatser för strategiskt styrelsearbete. Sammanfattning Utvärdering av utvecklingsinsatser för strategiskt styrelsearbete Sammanfattning Sammanfattning av rapporten Utvärdering av utvecklingsinsatser för strategiskt styrelsearbete Förord Tillväxtverket arbetar

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1 UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng Master Program in Educational Work 60 credits 1 Fastställd i Områdesnämnden 2015-XX-XX Gäller fr.o.m. HT 2015 1. PROGRAMMETS MÅL 1.1.

Läs mer

Leia Accelerator. Hur utvärdera acceleration av jämställt företagande?

Leia Accelerator. Hur utvärdera acceleration av jämställt företagande? Leia Accelerator Hur utvärdera acceleration av jämställt företagande? Malin Lindberg Avdelningen för genus och innovation Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle Luleå tekniska universitet www.ltu.se/arb/gi

Läs mer

Genusmedveten kompetensförsörjning vid Luleå tekniska universitet

Genusmedveten kompetensförsörjning vid Luleå tekniska universitet Genusmedveten kompetensförsörjning vid Luleå tekniska universitet Ylva Fältholm Eira Andersson Eva Källhammer Avdelningen för arbetsvetenskap Luleå tekniska universitet Syfte Påverka den ojämna könsfördelningen

Läs mer

Formativ bedömning i matematikklassrummet

Formativ bedömning i matematikklassrummet Modul: Taluppfattning och tals användning Del 4: Formativ bedömning Formativ bedömning i matematikklassrummet Peter Nyström, NCM Termen bedömning, eller pedagogisk bedömning kan uppfattas väldigt olika,

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rektor har som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig

Läs mer

Offentliga Sektorns Managementprogram

Offentliga Sektorns Managementprogram Offentliga Sektorns Managementprogram OFFENTLIGA SEKTORNS MANAGEMENTPROGRAM Utveckling för dig som är högre chef inom offentlig sektor Som högre chef i den offentliga sektorn lever du i en spännande och

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Professionens medverkan i kunskapsprocessen

Professionens medverkan i kunskapsprocessen Professionens medverkan i kunskapsprocessen Unga till arbete en utvärdering med följeforskningsansats och programteori som utgångspunkt. Karin Alexanderson och Marie Nyman Dalarnas forskningsråd. En definition

Läs mer

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne

Läs mer

Ö Ö Ö CECILIA GÄRDÉN KAREN NOWÉ HEDVALL HÖGSKOLAN I BORÅS

Ö Ö Ö CECILIA GÄRDÉN KAREN NOWÉ HEDVALL HÖGSKOLAN I BORÅS Ö Ö Ö Ö CECILIA GÄRDÉN KAREN NOWÉ HEDVALL HÖGSKOLAN I BORÅS Karen Nowé Hedvall Cecilia Gärdén Mikael Gunnarsson Utvärdering av biblioteksprojekt, följeforskning, lärande och kompetensutveckling samt kunskapsorgansation.

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy Sahlgrenska Universitets sjukhuset chefspolicy Reviderad 2002 Denna chefspolicy är ett av flera policydokument som finns som ett stöd för att leda arbetet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den anger

Läs mer

Förändringsarbete hur och av vem?

Förändringsarbete hur och av vem? Förändringsarbete hur och av vem? Aspekter på jämställdhetsintegreringen av Konstnärernas Riksorganisation och Sveriges Konsthantverkare och Industriformgivare (KRO/KIF) Av Jenny Wendefors Utredande rapport

Läs mer

Att möta och förstå förskola och klassrum

Att möta och förstå förskola och klassrum Att möta och förstå förskola och klassrum Skolverkets seminarieserie för kommunala språk-, läs- och skrivutvecklare Piperska muren, Stockholm 23 mars 2009 Annette Ewald Högskolan Kristianstad Annette.Ewald@hkr.se

Läs mer

Forskningscirkeln en metod för kunskapsbildning

Forskningscirkeln en metod för kunskapsbildning Forskningscirkeln en metod för kunskapsbildning Forskning för ömsesidig kunskapsbildning 30 mars 2012 Fia Andersson, Stockholms universitet & Högskolan på Gotland Gunilla Larsson, Botkyrka kommun En väg

Läs mer

En anpassad processledarutbildning med utgångspunkt i förskollärarens nya uppdrag enligt reviderad läroplan för förskolan.

En anpassad processledarutbildning med utgångspunkt i förskollärarens nya uppdrag enligt reviderad läroplan för förskolan. En anpassad processledarutbildning med utgångspunkt i förskollärarens nya uppdrag enligt reviderad läroplan för förskolan. Förändring, utveckling och ledarskap är alltid en fråga om kommunikation Förskollärarens

Läs mer

HANDBOK. för dig som medverkar i Ifous FoU-program

HANDBOK. för dig som medverkar i Ifous FoU-program HANDBOK för dig som medverkar i Ifous FoU-program Innehåll Hur är ett FoU-program upplagt?... 3 Vad kommer ut av Ifous FoU-program?... 4 Organisation och roller... 5 Vad behöver ni göra nu?... 7 Det här

Läs mer

PM Samtal om hållbarhet. Bakgrund

PM Samtal om hållbarhet. Bakgrund PM Samtal om hållbarhet Bakgrund I början på 80-talet uppstod en insikt inom näringslivet att gamla hierarkiska och patriarkaliska ledningsformer inte längre passade in i det moderna samhället. Jan Carlzon

Läs mer

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013 Monica Rönnlund 1. Inledning Bakgrunden till projektet är att gränserna mellan den kommunala ideella och privata sektorn luckras upp, vilket ställer krav på

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet Mål för programmet

Naturvetenskapsprogrammet Mål för programmet Naturvetenskapsprogrammet Mål för programmet Naturvetenskapsprogrammet är ett högskoleförberedande program och utbildningen ska i första hand förbereda för vidare studier inom naturvetenskap, matematik

Läs mer

Ledarskap vid uppbyggnad av en gemensam kunskapsprocess

Ledarskap vid uppbyggnad av en gemensam kunskapsprocess Ledarskap vid uppbyggnad av en gemensam kunskapsprocess Stora förväntningar på projekten Projekten förväntas vara En viktig och unik komponent i den svenska tillväxt- och innovationsmotorn Möta viktiga

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Underlagen indikerar att studenterna visar kunskap

Underlagen indikerar att studenterna visar kunskap Kriterier för utvärdering projektet Geovetenskap och kulturgeografi Område används som synonymt med huvudområde genomgående i dokumentet. Skillnaden mellan huvudområden begränsas till beskrivningen av

Läs mer

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget Socionomen i sitt skilda förutsättningar och varierande Förstå och känna igen förutsättningar, underbyggande idéer och dess påverkan på yrkesutövandet. Att förstå förutsättningarna, möjliggör att arbeta

Läs mer

Strategidokument för Enheten för polisutbildning vid Umeå universitet

Strategidokument för Enheten för polisutbildning vid Umeå universitet Strategidokument för Enheten för polisutbildning vid Umeå universitet 2013-2017!"#$%&"'()*#+*,-.//",0.'')#+,'"/.*#/,1#)2.*)*#-3*#.%%#%*422)*.#/)156''.7#-3*# $%8.9:'"02#)8#/8.0/:#+,'"/#,95#-3*#.%%#'"8/';02%#.2.%#'6*)0(.

Läs mer

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt!

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Lena-Pia Carlström Hagman Högskolan Kristianstad har som mål att bli nationellt erkänd för sin pedagogiska utveckling. Skriftserien

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun LUNDS KOMMUN Box 41, 221 00 Lund kommunkontoret@lund.se www.lund.se Stortorget 7 Telefon (vx) 046-35 50 00 Produktion Personalavdelningen, Kommunkontoret Design www.mariannaprieto.com Foto Wirtén PR &

Läs mer

Genusperspektiv. ett måste för innovativa kluster

Genusperspektiv. ett måste för innovativa kluster Bild 1 Genusperspektiv ett måste för innovativa kluster 11 september 2012 Marita Svensson Fiber Optic Valley Bild 4 För tre år sen förstod jag att jag inte förstod jag hade ju ändå varit pappaledig men

Läs mer

Kriterier för mätområde matematikutvecklande arbetssätt

Kriterier för mätområde matematikutvecklande arbetssätt Kriterier för mätområde matematikutvecklande arbetssätt Låg nivå röd Mellannivå gul Hög nivå grön Matematisk utforskande Arbetslaget arbetar med olika matematiska aktiviteter där barnen får använda matematik.

Läs mer

Syfte. Fakta om utlysningen. Utlysningens inriktning

Syfte. Fakta om utlysningen. Utlysningens inriktning utlysning 2008 Bakgrund I internationella jämförelser intar den svenska vården ofta en ledande position; den har tillgång till unika register och system, är förhållandevis väl utbyggd, jämlik och skapar

Läs mer

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan Översikt, kompetenser Relationell/ kommunikativ Ledarskap Didaktisk Reflektions över professionen Ämnesdidaktiska förmågor relationer med elever,

Läs mer

Albins folkhögskola,

Albins folkhögskola, Idé- och måldokument för Albins folkhögskola, avseende perioden 2013-2017 Uppgift Föreningen Albins folkhögskola har till uppgift att: Ø bedriva folkhögskoleverksamhet i samarbete med medlemsorganisationerna,

Läs mer

Kunskapssyner och kunskapens vyer. Om kunskapssamhällets effektiviseringar och universitetets själ, med exempel från Karlstads universitet

Kunskapssyner och kunskapens vyer. Om kunskapssamhällets effektiviseringar och universitetets själ, med exempel från Karlstads universitet RECENSION Sven-Eric Liedman Amela Dzin: Kunskapssyner och kunskapens vyer. Om kunskapssamhällets effektiviseringar och universitetets själ, med exempel från Karlstads universitet Doktorsavhandling. Karlstad

Läs mer

Utbildningsplan för Arbetsvetarprogrammet programmet för analys och utvärdering av arbete och arbetsmarknad 180 högskolepoäng, Grundläggande nivå

Utbildningsplan för Arbetsvetarprogrammet programmet för analys och utvärdering av arbete och arbetsmarknad 180 högskolepoäng, Grundläggande nivå Utbildningsplan för Arbetsvetarprogrammet programmet för analys och utvärdering av arbete och arbetsmarknad 180 högskolepoäng, Grundläggande nivå Programme syllabus Programme for Analysis and Evaluation

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Du som medarbetare är viktig och gör skillnad genom ditt engagemang och mod att förändra i strävan att förbättra. 2 Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun

Läs mer

Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle

Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle Den högre utbildningen i Dalarna har långa traditioner inom ingenjörsutbildning (Fahlu Bergsskola 1822), lärarutbildning (Folkskolelärarinneseminariet

Läs mer

Arbetsmiljöarbete och motivation

Arbetsmiljöarbete och motivation Arbetsmiljöarbete och motivation Teoretisk översikt och konstruktion av ett frågeformulär Mattias Åteg, Ing-Marie Andersson, Greg Neely, Gunnar Rosén, Jonas Laring och Olle Nygren arbetslivsrapport nr

Läs mer

2013-06-17. Aktionsforskning ur ett anglosaxiskt och ett nordiskt perspektiv med exempel på transformering från lärande till ledarskap

2013-06-17. Aktionsforskning ur ett anglosaxiskt och ett nordiskt perspektiv med exempel på transformering från lärande till ledarskap 2013-06-17 Aktionsforskning ur ett anglosaxiskt och ett nordiskt perspektiv med exempel på transformering från lärande till ledarskap Karin Rönnerman LiA, 30 maj, 2013 Aktionsforskning: Sker i samarbete

Läs mer

Interaktiv forskning för utveckling av teori och praktik

Interaktiv forskning för utveckling av teori och praktik Lennart Svensson, Göran Brulin, Per-Erik Ellström och Örjan Widegren (red) Interaktiv forskning för utveckling av teori och praktik ARBETSLIV I OMVANDLING 2002:7 ISBN 91-7045-637-2 ISSN 1404-8426 a Arbetslivsinstitutet

Läs mer

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete Främjandet av mångfald och likabehandling inom en organisation förutsätter att ledarskapet

Läs mer

samverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj?

samverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj? 2. Med samverkan i fokus Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj? Rapport från lärprojektet Formaliserad samverkan mellan akademi och

Läs mer

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY Med gemensam kraft SKAPAR vi en BRA arbetsmiljö OCH GER samhällsservice med hög kvalitet. VARFÖR EN LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY? Alla vi som arbetar i koncernen

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Riktlinjer för arbetet med de horisontella kriterierna i Plug In 2.0

Riktlinjer för arbetet med de horisontella kriterierna i Plug In 2.0 Riktlinjer för arbetet med de horisontella kriterierna i Plug In 2.0 I detta dokument beskrivs aktiviteter där vi ska kunna följa processer med arbetet med de horisontella skallkraven från ESF inom Plug

Läs mer

Vägledning inför beställning av utvärdering vid Malmö högskola

Vägledning inför beställning av utvärdering vid Malmö högskola Vägledning inför beställning av utvärdering vid Malmö högskola 1. Vad är det övergripande motivet bakom utvärderingen vad är syftet? Varför? Detta är en av de viktigaste frågorna att ställa sig inför planeringen

Läs mer

Förändringsledning Hur långt har vi kommit?

Förändringsledning Hur långt har vi kommit? Förändringsledning Hur långt har vi kommit? Förändringsledning har under de senaste åren blivit mer och mer etablerat både inom näringslivet och den offentliga sektorn. Det vi, som har arbetat som förändringsledare

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

Humanistiska programmet (HU)

Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt

Läs mer

MUC 24. MiLprogrammet för nya chefer

MUC 24. MiLprogrammet för nya chefer MUC 24 MiLprogrammet för nya chefer 2009-2010 VÄLKOMMEN TILL MiLPROGRAMMET FÖR NYA CHEFER Du är ny i din chefsroll och funderar på hur du kan utvecklas i ditt ledarskap. Vad krävs av dig? Hur använder

Läs mer

- på vetenskaplig grund, utifrån beprövad erfarenhet

- på vetenskaplig grund, utifrån beprövad erfarenhet Uppföljning och utvärdering av ESI-fondernas program i Sverige - på vetenskaplig grund, utifrån beprövad erfarenhet Göran Brulin, Tillväxtverket Fredrik Holstein, Jordbruksverket Jonas Lindén, ESF-rådet

Läs mer

Nationella kluster konferensen

Nationella kluster konferensen Sammanställning från den Nationella kluster konferensen i Gävle den 23 24 februari Kluster som plattform för innovationer Kluster som plattform för innovationer. Det var temat på den nationella klusterkonferensen

Läs mer

Läget i följeforskningen, översyn av utvärderingsplanen?

Läget i följeforskningen, översyn av utvärderingsplanen? Läget i följeforskningen, översyn av utvärderingsplanen? Göran Brulin, ansvarig för lärande utvärdering och följeforskning i de regionala strukturfondsprogrammen 1 Sammanfattning av arbetet hittills: Följeforskning

Läs mer

E n k r e a t i v m ö t e s p l a t s för ett livslångt lärande i en föränderlig värld

E n k r e a t i v m ö t e s p l a t s för ett livslångt lärande i en föränderlig värld E n k r e a t i v m ö t e s p l a t s för ett livslångt lärande i en föränderlig värld VISION Våra elever ska förändra världen. I samverkan med samhälle, omvärld, kultur och näringsliv skapas meningsfulla

Läs mer

Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling

Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling Annika Andersson, Kalle Räisänen, Anders Avdic - Informatik, Handelshögskolan 2012-10-25 1 Agenda

Läs mer

Innovativ utvärdering

Innovativ utvärdering Innovativ utvärdering Paper till HSS 15 i Klamar 2015-05-29 Mats Holmquist Samordningsförbunden i Sverige har till uppgift att samordna myndigheterna inom välfärden för att medborgare ska få stöd och rehabilitering

Läs mer

för Rens förskolor Bollnäs kommun

för Rens förskolor Bollnäs kommun för Bollnäs kommun 2015-08-01 1 Helhetssyn synen på barns utveckling och lärande Återkommande diskuterar och reflekterar kring vad en helhetssyn på barns utveckling och lärande, utifrån läroplanen, innebär

Läs mer

Män har varit här längst

Män har varit här längst Män har varit här längst Jämställdhet och förnyelse i industriella organisationer ANNA WAHL SOP HI E LINGHAG UNIVERSITÄTSBIBLIOTHriK KIEL - ZENTRALBIBLIOTMEK - ^Studentlitteratur Förord 7 KAPITEL 1 Olika

Läs mer

ATT DRIVA JÄMSTÄLLDHET

ATT DRIVA JÄMSTÄLLDHET ATT DRIVA JÄMSTÄLLDHET 10 trender om jämställdhetsarbete i Sverige 1. Prioritering Större i ord än handling En studie med 10 trender som visar tempen på jämställdhetsarbete i Sverige, kontrasterad mot

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin

Läs mer

Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng

Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng Utbildningsplan Sida 1 av 5 Programkod: AGM03 MDH 2.1.2-389/11 Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng Master Program (One Year) in Leadership and Work Life Studies, 60 Credits Denna

Läs mer

Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag

Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag Naturvetenskap och teknik i förskolan Susanne Thulin & Ann Zetterqvist 2010 01-18 Innehåll Skolverkets förslag till förtydliganden i Lpfö när det gäller

Läs mer

PEDAGOGISK PLATTFORM FÖR FÖRSKOLAN TITTUT

PEDAGOGISK PLATTFORM FÖR FÖRSKOLAN TITTUT SYFTE: En tydlig beskrivning av hur Tittuts pedagoger och anställda arbetar professionellt utifrån barns lärande. Ett styrdokument som gäller över tid. Ett styrdokument som ska följas av alla anställda.

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019

YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019 Kursplaner YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: 201500540 Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019 Utbildningen består av sju kurser om totalt 200 YH-poäng och genomförs som en distansutbildning

Läs mer

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns

Läs mer

Prövning i sociologi

Prövning i sociologi Prövning i sociologi Prövningsansvarig lärare :Elisabeth Bramevik Email: elisabeth.m.bramevik@vellinge.se Så går prövningen till: Efter att du anmält dig till prövningen via länken på Sundsgymnasiets hemsida,

Läs mer

MUC 25. MiLprogrammet för nya chefer

MUC 25. MiLprogrammet för nya chefer MUC 25 MiLprogrammet för nya chefer 2011 VÄLKOMMEN TILL MiLPROGRAMMET FÖR NYA CHEFER Du är ny i din chefsroll och funderar på hur du kan utvecklas i ditt ledarskap. Vad krävs av dig? Hur använder du dig

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TILLHANDAHÅLLARAVDEL NINGEN SID 1 (8) 2012-10-12 KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 Självvärdering av hur förskolan utifrån läroplanen skapar förutsättningar för

Läs mer

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans

Läs mer

Handledning av blivande handledare inom hälso och sjukvård Pedagogiskt docenturarbete

Handledning av blivande handledare inom hälso och sjukvård Pedagogiskt docenturarbete Handledning av blivande handledare inom hälso och sjukvård Pedagogiskt docenturarbete Agneta Andersson DATUM 2016-01-07 MEDICINSKA FAKULTETEN PEDAGOGISK REFLEKTION Handledning av blivande handledare inom

Läs mer

UNDERLAG TILL SIRAS ÅRSMÖTE 2010

UNDERLAG TILL SIRAS ÅRSMÖTE 2010 UNDERLAG TILL SIRAS ÅRSMÖTE 2010 ÅRSMÖTET HÅLLS I ANSLUTNING TILL KONFERENSEN ARBETSLIV I FÖRÄNDRING I MALMÖ DATUM: TORSDAG 20 MAJ TID: 17.30-18.30 LOKAL: MALMÖ HÖGSKOLA, SAL 541 DAGORDNING 1..Mötets öppnande

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Masterprogram i pedagogik, 120 högskolepoäng. Master Programme of Pedagogical Science, 120 ECTS Credits

UTBILDNINGSPLAN. Masterprogram i pedagogik, 120 högskolepoäng. Master Programme of Pedagogical Science, 120 ECTS Credits Dnr 145/2007-515 Fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap UTBILDNINGSPLAN Masterprogram i pedagogik, 120 högskolepoäng Master Programme of Pedagogical Science, 120 ECTS Credits Ansvarig institution

Läs mer

Observationer som främjar det professionella lärandet kring uppdraget

Observationer som främjar det professionella lärandet kring uppdraget Observationer som främjar det professionella lärandet kring uppdraget ALP Skolutveckling Varberg 10-11 september 2015 Lena Göthe lena.gothe@pluspil.se Under två halvdagar ska vi arbeta med Lena Göthe.

Läs mer

Plattform för Strategi 2020

Plattform för Strategi 2020 HIG-STYR 2016/146 Högskolan i Gävle Plattform för Strategi 2020 VERKSAMHETSIDÉ Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö VISION Högskolan i Gävle har

Läs mer

Stockholms läns landstings Personalpolicy

Stockholms läns landstings Personalpolicy Stockholms läns landstings Personalpolicy Beslutad av landstingsfullmäktige 2010-06-21 1 2 Anna Holmberg, barnmorska från ord till verklighet Personalpolicyn stödjer landstingets uppdrag att ge god service

Läs mer

Vad innebär lärande i lärande utvärderingar

Vad innebär lärande i lärande utvärderingar O.P. Utvärdering 2013-10-31 1 (11) Olle Palm Vad innebär i utvärderingar Bakgrund Detta paper är en vidare bearbetning av ett paper jag skrev inom kursen Lärande utvärdering och följeforskning vid Mälardalens

Läs mer

VUXENUTBILDNINGEN. Läroplan för vuxenutbildningen 2012 ISBN 978-91-87115-80-6. www.skolverket.se

VUXENUTBILDNINGEN. Läroplan för vuxenutbildningen 2012 ISBN 978-91-87115-80-6. www.skolverket.se VUXENUTBILDNINGEN Läroplan för vuxenutbildningen 2012 ISBN 978-91-87115-80-6 www.skolverket.se Beställningsadress: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Telefon: 08-690 95 76 Telefax: 08-690 95 50 E-post:

Läs mer

Partnerskap för jämställdhet. i Gävleborgs län

Partnerskap för jämställdhet. i Gävleborgs län Partnerskap för jämställdhet i Gävleborgs län Partnerskap för jämställdhet i Gävleborg är ett samarbetsråd för att öka integreringen av ett jämställdhetsperspektiv i det regionala utvecklingsarbetet. För

Läs mer

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004 Genus och programmering av Kristina von Hausswolff Inledning Under läsåret 3/ var jag med i ett projekt om Genus och datavetenskap lett av Carin Dackman och Christina Björkman. Under samma tid, våren,

Läs mer