Tid för nanoaffärer. nytt. Visar på etisk väg mot forskarframgång Modern gengas ger el och värme Ny forskning kring kvinnors företagande

Transkript

1 forskning innovation tillväxt #5 november 2008 nytt Visar på etisk väg mot forskarframgång Modern gengas ger el och värme Ny forskning kring kvinnors företagande Tid för nanoaffärer

2 En skön sommar har förbytts i sprakande höstfärger och vi står inför nya utmaningar. En fortsatt stor utmaning är att möta en global arena i förändring, något som under sista tiden accentuerats i och med finanskrisen. Sverige är påverkat men står än så länge Lena Gustafsson, 1:e vice starkare än många andra länder. Att i det läget agera generaldirektör för VINNOVA. framåtsyftande är önskvärt. En stark satsning på utbildning, forskning och starka system för att nyttiggöra forskningsresultat ger långsiktiga fördelar för en hållbar tillväxt. Vi var många som hade hoppats att Sverige nu skulle nå betydligt närmare enprocentmålet. Men den nu aktuella nivåhöjningen på 4,6 miljarder från 2008 till 2012 kan ändå få stor betydelse. Detta inte minst beroende på om och hur de strategiska satsningarna på ytterligare 1,8 miljarder ges möjlighet att arbeta tillsammans med engagemang och matchande finansiering från näringsliv och samhälle. Låt forskning och utveckling av innovationssystem gå hand i hand för att ge god utväxling av denna satsning. Några komponenter är mer centrala än andra för att nå framgång. Utan mål precisering, så finns ingen egentlig möjlighet att kraftsamla, prioritera och fokusera. VINNOVA har under det senaste året ägnat stor uppmärksamhet åt att precisera sina mål för den kommande femårsperioden. Effekterna av globaliseringen har i hög grad påverkat vårt arbete. Målen är nu definierade och uppmärksamheten är riktad mot hur vi når dessa inte primärt för VINNOVAs skull, utan för Sveriges skull. I detta är genuin samverkan och samspel mellan olika aktörer den andra nyckelfaktorn. Interaktion mellan individer, aktörer och länder möjliggör utveckling av dynamiska forsknings- och innovationsmiljöer av hög internationell attraktionskraft för forskare, näringsliv och olika samhällsaktörer. Därmed kan fragmentering och utspädning av resurser undvikas. Istället kan andra viktiga framgångsfaktorer som mobilitet av individer mellan olika aktörer och länder stimuleras och utvecklas. 2 ledare Den tredje nyckelfaktorn för ett strategiskt och framgångsrikt arbete, där medarbetare och samarbetspartners får utnyttja sin fulla potential, är ett gott ledarskap. I den frågan står VINNOVA inför en ny utmaning! VINNOVAs GD Per Eriksson, som lett VINNOVA från starten, blir troligen ny rektor för Lunds universitet från årsskiftet. Även om detta är att föregripa regeringens beslut så tar vi ALLA på VINNOVA tillfället i akt att varmt gratulera Per till rektorsnomineringen. Vi är alla övertygade om att Du där kommer att göra ett lika strålande arbete som på VINNOVA. För VINNOVAs del innebär detta en spännande tid innan det utses en ny GD. Dock vilar det dagliga arbetet i händerna på mycket kunniga och kompetenta medarbetare, kompletterat med ett starkt delat ledarskap över VINNOVAs olika funktioner en utveckling som Per har sett som central. En ledarskapsmodell där olika kompetenser kompletterar varandra för att nå största möjliga interaktion mellan olika team är en modell som vi bygger vidare på. Att leda ett av Sveriges tyngsta universitet in i framtiden är en stor utmaning, men vi vet att Du är väl rustad inför uppgiften, Per. Återigen ett stort grattis, Per. Vi önskar Dig alla varmt och innerligt lycka till inför denna spännande utmaning. Vi vet att Du gärna tar Dig an stora utmaningar och att Du också har förmåga att ro dem i land! Lena Gustafsson Viktigt att agera framåtsyftande innehåll # Sid 10 Sid 15 Sid 6 Nyheter 3 Tema 6 Nu ska nano bli stort Innovation 10 Programvara för bättre flygbilder Fokus 11 Modern gengasteknik ger värme och el Fokus 12 Så skapades GSM Fokus 13 Kvinnligt företagande under lupp Krönika 14 Låt finanskrisen rädda miljön Porträttet 15 Klassiska tankar i ny nanovärld REDAKTION ansvarig utgivare: per eriksson redaktör: Krystyna Nilsson skribenter: Tomas Eriksson, Krystyna Nilsson, Ulla-Carin Höynä, Andreas nilsson adress: telefon: utkommer: sex nummer per år prenumeration: vinnovanytt@vinnova.se grafisk form: ETC layout & repro: ETC tryck: Elanders Berlings AB, 2008 issn: omslag: Professor Eva Olsson vid Chalmers. Foto: Anna Rehnberg

3 nyheter Byter jobb när han betat av 50 punkter Styrelsen för Lunds universitet har beslutat att till regeringen nominera Per Eriksson som rektor för Lunds universitet från och med den 1 januari Styrelsen bedömer att Per Eriksson är synnerligen kvalificerad för uppdraget. Han har varit verksam vid Lunds universitet som student, lärare och forskare. Han har sin vetenskapliga förankring inom Lunds universitet. Det styrelsen framför allt har lagt vikt vid är Per Erikssons erfarenhet att bygga upp grundutbildning i Blekinge, erfarenheterna från VINNOVA och de omfattande kontakter med näringsliv och samhälle som han har byggt upp, enligt Allan Larsson, ordförande i styrelsen för Lunds universitet. Så här kommenterar Per Eriksson själv universitetsstyrelsens beslut: Det känns som ett kolossalt stort förtroende, för Lund är ett mycket framgångsrikt och starkt universitet. Och det är ett enormt förtroende att vara rektor för en sådan verksamhet. Jag ska göra mitt absolut bästa för att vi ska nå den vision som universitetet satt upp, att bli ett av Europas absolut främsta universitet. Men först ska han avveckla sitt arbete på VINNOVA. Jag ska göra ett långt program med femtio punkter som jag ska beta av innan jag slutar. Fakta om Per Eriksson: Född: 1949 i Sölvesborg, Familj: Gift, fyra barn och fyra barnbarn 1981: Disputerade i telekommunikationsteori vid Lunds universitets tekniska högskola LTH : Lektor i telekommunikation och signalbehandling vid LTH : Prefekt för avdelningen för teletransmissionsteori vid LTH : Rektor för Blekinge Tekniska Högskola 2001-: Generaldirektör för VINNOVA, Verket för innovationssystem 2007: Professor i signalbehandling vid Lunds universitet VINNOVAs generaldirektör Per Eriksson har nominerats till rektor för Lunds universitet. Men han har gjort en 50-punktslista som han ska beta av innan han byter jobb. Foto: Anette Andersson Svårt för kvinnor att bli professorer Trots att drygt hälften av alla anställda inom högskolan är kvinnor, innehar män de flesta professorstjänsterna. Endast 18 procent av professorerna är kvinnor, samtidigt som antalet professorer fördubblats de senaste tio åren. Av alla anställda inom högskolan är 51 procent kvinnor och 49 procent män. Men fortfarande är det svårt för kvinnor att komma fram på de tyngsta posterna. Av den undervisande och forskande personalen är 41 procent kvinnor och 59 procent män. Bland professorerna är bara 18 procent kvinnor, visar en rapport från Högskoleverket och Statistiska centralbyrån som publicerades nyligen. Trots att antalet professorer fördubblats de tio senaste åren, har andelen kvinnor endast ökat med cirka en procentenhet per år. Könsfördelningen varierar något mellan olika universitet. Störst mansdominans råder på de tekniska högskolorna. På Chalmers tekniska högskola och Kungliga tekniska högskolan är närmare 95 procent av professorerna män. VINNOVA har tidigare identifierat snedfördelningen mellan könen och startade därför under 2007 programmet VINNMER som vänder sig särskilt till kvinnor. Det långsiktiga målet är att bidra till att öka antalet forskarmeriterade individer som kan bli framtidens ledare vid universitet/högskolor, centrumbildningar, forskningsinstitut och företag. Genom att fler kvinnor meriterar sig ökar söktrycket till utlysta högre befattningar. Tillsättningar av exempelvis professurer kan då ske i hårdare konkurrens vilket resulterar i ökad kvalitet i urvalsprocessen. D För mer information erik.litborn@vinnova.se 3

4 nyheter Många vill forska kring framtidens hälsa Det har kommit in 450 ansökningar till VINNOVAs nya program Innovationer för framtidens hälsa. Totalt omfattar projektansökningarna nästan fyra miljarder kronor. foto: public image VINNOVA-programmet Innovationer för framtidens hälsa finansierar svensk livsvetenskaplig forskning och innovation som svarar mot framtidens behov av nya produkter, tjänster och processer för prevention, diagnostik, behandling och vård av sjukdom. Utgångspunkten är de behov som kan finnas inom hälsoområdet inom år. Totalt satsas upp till 600 miljoner kronor inom programmet under de närmaste fem åren. Ansökningarna till den första utlysningen är jämnt fördelade över områdena medicinteknik, läkemedel, diagnostik samt livsmedel/övrigt. Var femte ansökan är från företag i tidig fas. Det bedrivs i dag i Sverige omfattande forskning inom medicin, naturvetenskap och teknik för att lösa utmaningar inom hälsoområdet. Att det kom in så många ansökningar till vårt program visar att det också finns en mycket stor potential för utveckling av nya, unika svenska innovationer inom området, säger Katarina Nordqvist, enhetschef på VINNOVA. Målet för programmet Innovationer för framtidens hälsa är att ge ökad livskvalitet och hälsa, innovationsdriven högkvalitativ forskning, samt framgångsrika exportföretag 450 ansökningar har kommit in till VINNOVAs Innovationer inom framtidens hälsa. inom livsmedel, läkemedel, diagnostik, bioteknik och medicinteknik med bas i Sverige. De första projekten som beviljas stöd beräknas kunna starta tidigast 1 mars Användarfokus i satsning på e-förvaltning E-tjänster som effektiviserar och förbättrar socialtjänsten, kommunernas kundservice, automatiska språkverktyg och vaccination av patienter från andra länder. Det är innehållet i några av projekten som finansieras av VINNOVA i en satsning på innovationer inom e-förvaltning. I satsningen Innovativa användare i en samverkande e-förvaltning finansieras nio projekt med sammanlagt drygt 34 miljoner kronor. Följande projekt ingår: VacSam digital e-tjänst för samordnad vaccinationsverksamhet (Lunds universitet) Kundfokus för ökad användning av offentliga e-tjänster (Luleå tekniska universitet) Öppen Socialtjänst ( Järfälla kommun) Innovativa e-tjänster för kompetensutveckling och verksamhetsstöd för kundservice (Högskolan Väst) Individinriktad samhällsservice - Inland (Örnsköldsviks kommun) IMAIL, Intelligenta e-tjänster för egovernment (KTH/Stockholms universitet). Public eservices in Cooperation for Open Innovation (Sundsvalls kommun). Användarinvolvering för förverkligande av e-förvaltning i samverkan (Karlstads universitet). Effektiv och innovativ kommunikation för kommunal förvaltning (Upplands- Väsby kommun) D För mer information madeleine.siosteen-thiel@vinnova.se

5 nyheter Kommissionen vill samordna EU-forskning Det är ett slöseri med Europas forskningsmedel att många länder i Europa forskar om samma saker. I stället borde satsningarna samordnas. Text: Björn Kerlin Det anser EU-kommissionen som nu har kommit med ett förslag om hur man ska samordna de nationella programmen på vissa områden. Detta ämne, så kallat Joint Programming, har diskuterats en längre tid, men nu ligger det alltså ett mer konkret förslag. I dag planeras, finansieras, övervakas och utvärderas 85 procent av den offentliga forskningen på nationell nivå och det förekommer alldeles för lite samarbete och samordning mellan länderna. Mindre än sex procent av de totala FoU-investeringarna och endast 15 procent av den europeiska offentligt finansierade civila FoU:n finansieras på ett gränsöverskridande sätt med samarbete. EU-kommissionen tar forskning om demenssjukdomar som exempel. Det europeiska offentliga stöd som går till alzheimerforskning är obetydligt jämfört med stödet i USA. Det finns dessutom ingen betydande institutionell drivkraft bakom alzheimerforskningen i Europa. Resurserna är uppdelade mellan olika finansieringsorgan som är utspridda över 27 medlemsstater. Det är detta som ska förändras med hjälp av gemensam planering på vissa områden av strategisk betydelse för hela Europa. Enligt EU-kommissionen ska de gemensamma satsningarna ha en livslängd på 5-10 år. En grupp ska nu utses som ska föreslå högst fyra lämpliga områden. Gruppen blir troligen sammansatt av en ledamot per medlemsstat. Spelplan Europa Kan Europas forskningsvärld bli mer konkurrenskraftig, mer koordinerad och mer attraktiv för forskare? VINNOVA arrangerar en konferens i Stockholm den 25 november som beskriver de nya initiativ som EU-kommissionen har tagit initiativ till och analyserar vad de betyder för Europa och för svensk del. Medverkar gör bland andra Sieglinde Gruber, Giorgio Clarotti och Anna-Maria Johansson, EU-kommissionen, Lena Gustafsson, Sylvia Schwaag Serger och Monica Hjertman, VINNOVA. Ny ordförande i SSNs styrgrupp Björn Nilsson är ny ordförande i Sweden ScienceNet. Björn O. Nilsson, VD IVA, blir ny ordförande i styrgruppen för det nationella projektet Sweden ScienceNet (SSN). SSN är ett samarbetsprojekt mellan åtta svenska universitet: Chalmers, Linköpings universitet, Lunds universitet, Karolinska Institutet, KTH, Stockholms universitet, SLU och Uppsala universitet. Syftet är att tillsammans med VR, FAS, Formas och VINNOVA bygga upp ett nationellt system för hanteringen av ansökningar och kontrakt samt att stötta de deltagande universitetens interna arbeten. Huvudfinansiär av projektet är VINNOVA och arbetet drivs av Stockholm Science City. Teknikdelegationen utsedd Regeringen har utsett ledamöterna i den delegation som ska arbeta för att undvika en framtida ingenjörsbrist. Uppgiften handlar om att vidta olika åtgärder för att öka ungdomars intresse för utbildningar inom matematik, naturvetenskap, teknik och IT. Den ska också föreslå hur olika aktörer kan samverka för att skapa ett större intresse för dessa ämnen. Delegationen leds av Volvo AB:s VD Leif Johansson. Bland ledamöterna i delegationen finns: Johan Ancker, Teknikföretagen, Anne-Marie Fransson, IT- och telekomföretagen, Peter Gudmundson, KTH, Lars Hagel, GE Healthcare, Ursula Hass, Blekinge tekniska högskola, och Björn O. Nilsson, IVA. Delegationen ska slutredovisa sitt uppdrag senast den 30 april 2010, men ska också arbeta utåtriktat under tiden, exempelvis via kampanjer. Nobelpris med koppling till VINNOVA En av årets fysikpristagare har en koppling till VINNOVA. Professor Makoto Kobayashi är nämligen i dag en av direktörerna på Japan Society for the Promotion of Science ( JSPS). JSPS är en av de forskningsfinansiärer i Japan som VINNOVA samarbetar med. JSPS etablerade ett kontor i Stockholm 2001 och ett av motiven lär ha varit att göra japansk forskning mer känd i det Nobelprisutdelande svenska vetenskapssamhället. Att JSPS fått en egen nobelpristagare är då en dubbel fjäder i hatten. 5

6 TEMA: nanoteknik Grön VINNOVA-satsning i nanovärld full av löften 6 Talet om nanoteknikens möjligheter lovar mer för varje dag. Och tongångarna känner vi igen från bilens eller IT-erans barndom nu ska helt ny teknik erövra världen, inget blir sig likt. Det är lika lovande som skrämmande. Sverige ligger långt framme i forskningen. Men till skillnad från nästan alla andra industrialiserade länder saknar Sverige en statlig nanostrategi. VINNOVA har valt att satsa på grön nano. Text: Tomas Eriksson Foto: anna rehnberg Exempel på produkter byggda på nanoteknik som finns tillgängliga i dag: Kosmetika (ex. antirynkkrämer och smink med nya färger). Elektronik (ex. chip, displayer, kontaktledningar). Bilar (ex. katalysatorer, självrengörande glas, hårda lacker). Höghållfasthetsstål (ex. i skärverktyg och fordonskomponenter). Sportmaterial (ex. tennisracketar, hockeyklubbor, cykelramar). Det finns inga gränser för vad nanoteknikens apostlar lovar kvantdatorer som får dagens datorer att likna räknesnurror, nano robotar i kroppen som hittar sjukdomar innan vi förstått att vi är sjuka, specialdesignade mediciner som bara angriper det som orsakar sjukdomarna, nanokolrör som gör elektronik bättre och billigare, lösningar på energi- och miljökris, kläder som inte behöver tvättas...ja, det går att göra en lista som fyller hela tidningen och som nanotekniken skulle kunna placera på tusendelen av ett nålhuvud. Det är snart 50 år sedan Richard Feynman höll ett tal där han talade om atomslöjd och pekade ut en framtid där man kunde bygga och förändra material på atomnivå. Men först på 1980-talet skapades möjligheter till kontrollerad manipulation, när två utvecklingsvägar korsade varandra på atomär nivå: bottom up-vägen där allt bättre instrument gav möjlighet att mäta och bygga atom för atom för att skapa önskade egenskaper. top down-vägen där jakten på att göra saker mindre inom exempelvis elektronikindustrin till slut skapade nanostrukturer i större material. Dessa vägar utvecklades var för sig, men möttes på nanometernivån, där nya egenskaper uppstått, berättar Eugenia Perez, forskare vid Chalmers och analytiker vid VINNOVA. En miljard dollar Ett stort politiskt steg togs 2001 när USA:s president Bill Clinton anslog en miljard dollar per år till nanoforskning. Snart skapade land efter land i den industrialiserade världen liknande initiativ. Dock inte Sverige. De svenska regeringarna har aldrig velat peka ut nanoteknik som ett prioriterat område. En stor del av forskningsfinansieringen har istället skett i materialkonsortierna eller andra mindre och okoordinerade initiativ. Den svenska forskningsfinansieringsstrukturen har lett till att nanotekniken hamnat mer hos forskningen än hos industrin, vilket i sin tur lett till ett glapp mellan forskning och innovation. När någon försöker göra något kommersiellt av nanotekniken blir det ofta hos små start-ups som har svårt att skala upp, säger Eugenia Perez. För svensk del gäller det nu att samla aktörerna till ett gemensamt grepp, enligt Eugenia Perez. Vi har kunskaperna och breddforskningen. Nu börjar det bli dags att snäva in på sektoriella satsningar. Men för att få legitimitet för det krävs ett politiskt stöd och en samling mellan forskningsfinansiärerna och för att få det kanske det krävs en nationell strategi. Grön nano från VINNOVA VINNOVAs exempel på en sektoriell satsning är en utlysning kallad Grön Nano. Det är ett program som förfogar över miljoner kronor, där deltagande företag måste stå för lika mycket. Inom Grön Nano hittar vi företeelser som vatten rening, energibesparing, bättre batterier och katalysatorer. Och nu ska det skapas jobb. Vi vill se lösningar och produkter som är färdiga till Det ska utmana dem

7 Johan Angenete vid Nanofactory Instruments. Företaget har gått från att vara ett forskningsbolag till säljbolag och har kunder över hela världen. 7

8 TEMA: nanoteknik Eugenia Perez vill se sektoriella satsningar på nanotekniken. Lena Svendsen är programledare för VINNOVAs Grön Nano. som jobbar med nanotekniken att inte bara forska utan att också ta fram grejer som kan fungera som goda exempel på nanoteknikens möjligheter, säger Lena Svendsen, programledare för Grön Nano. En viktig anledning till att vi valde att de flesta jobben kommer vi att hitta i de vanliga storföretagen som använder nanotekniken i sina produkter fokusera på miljöområdet är att det är ett starkt marknadsdrivet område. Om satsningen slår väl ut så kan den tysta den kritik som säger att det forskas mycket men skapas få jobb inom nanosektorn. En kritik som inte är alldeles rättvis, enligt Eugenia Perez. För nanoteknik i sig kommer aldrig att ge många jobb. Några jobb kommer säkert att utvecklas i dagens små start-ups. Men de flesta jobben kommer vi att hitta hos de vanliga storföretagen som använder nanotekniken i sina produkter. Fotnot: Läs om risker och nanoetik på sidorna D För mer information eugenia.perez@vinnova.se Stora satsningar visar Nanofactory Instruments har skapat ett instrument som gör det enklare att avbilda och manipulera tredimensionella nanostrukturer. Nu har bolaget ställt om från att vara ett forskningsföretag till att vara ett produkt- och försäljningsbolag. Kunderna finns över hela världen. Nanofactory Instruments verksamhet har sina rötter i det transmissionselektronmikroskop som 1986 gav Ernst Ruska nobelpriset i fysik. Håkan Olin vid Chalmers utvecklade därefter ett instrument, en provhållare, som gjorde det möjligt att i transmissionsmikroskopet se och samtidigt manipulera material som är mindre 100 nanometer. Det arbetet kommersialiserades 1999 i företaget Nanofactory Instruments där nu bland annat Industrifonden och Chalmers Invest finns bland ägarna. Den utrustning som företaget i dag säljer gör det också möjligt att filma vad som händer när man försöker att manipulera ett material, men också att se tredimensionella strukturer på nanonivå. Det gör att man på ett mer tillförlitligt sätt kan bygga om material ända ner på atomnivå. Det handlar om att koppla strukturer till egenskaper. Genom att se vilka strukturer som ger bäst egenskaper kan man sedan designa optimala strukturer för exempelvis solceller, kvantdatorer eller sensorer, berättar Eva Olsson, professor i experimentell fysik vid Chalmers. Kunder i allt fler sektorer I takt med att mikroskopen blir allt bättre Chalmers nya 30-miljonersinvestering har gjort det möjligt att se strukturer ner till på 0,8 ångström växer marknaden för Nanofactory Instruments hållare. De kostar upp tre miljoner kronor och designas i cad-program hos företaget. Tillverkningen

9 små saker Eva Olsson, professor vid Chalmers, Mikael von Dorrien, vd vid Nanonfactory Instruments och Johan Angenete vid Nanofactory Instruments arbetar på nanonivåer med hjälp av Chalmers transmissionsmikroskop. VINNOVA hjälper OECD Inom OECD råder det besvikelse över att nanotekniken inte fått det genombrott som förespåtts. Ett projekt inom OECD ska visa varför och samtidigt presentera ett antal rekommendationer. VINNOVA deltar i ett av delprojekten. I vårt delprojekt tittar vi bland annat på om utbildning, finansiering, policies eller lagliga hinder eller en allmän attityd till nanofrågor hindrar att nanoprodukter och -forskning kommer in på företagen. Vi har intervjuat ett antal svenska företag och håller på att sammanställa resultatet. Förhoppningsvis kan vi bidra med några goda råd om hur nanotekniken kan få ett större genomslag, säger Ulf Holmgren, enhetschef för produktframtagning och material vid VINNOVA. Ulf Holmgren sitter som svensk expert i NMP, Sjunde ramprogrammets program för nano, material och produktion, som hanterar runt 3,5 miljarder euro. Där har han noterat att Sverige är ett av få medlemsländer som saknar en nationell nanostrategi. I ett perspektiv kan det tyckas att vi ligger lite efter. Men samtidigt finns det representanter från de andra medlemsländerna som säger att det kanske gör oss mer flexibla att inte sitta Ulf Holmgren fast i långsiktiga satsningar i en tid av snabba förändringar. Att VINNOVA, utöver den pågående utlysningen Grön Nano, inte haft någon ren nanoutlysning ger en lite felaktig bild av myndighetens engagemang, hävdar Ulf Holmgren. Bara för att vi inte haft titeln nanoteknologi så betyder det inte att vi inte finansierar nanoteknologi inom många områden. Han hoppas och tror att vi får se satsningar på nanoteknik i en nära framtid. Vi har kommit ett steg i utvecklingen som gör att vi i dag kan manipulera på atomnivå. Det innebär att man kan göra helt andra saker, och det öppnar för nya satsningar. Jag är övertygad om att nano kommer att få större utrymme i VINNOVAs nästa verksamhetsplan som ska gälla fram till sker främst i Sverige, Schweiz och Finland. I början var våra kunder universitet som arbetade med grundforskning. Numera är det oftare forskningsinstitut. Flera National Lab i USA är våra kunder liksom prestigeuniversitet som brittiska Oxford University, amerikanska Northwestern University och kinesiska IMR. Vi har dessutom fått en stor prestigekund i NASA Langley, berättar Nanofactory Instruments vd Mikael von Dorrien. Nu börjar också industrin visa intresse. Det är framförallt elektronikföretag som NEC, TDK och Samsung, säger Mikael von Dorrien. Svensk nanoteknik kritiseras ibland för att det forskas mycket men säljs lite. Nanofactory Instruments övergick för ett par år sedan från att vara ett forskningsföretag till att bli ett försäljningsföretag. Efter ett mindre lyckats mellanspel med en amerikansk distributör anställdes egna säljare 2006 samtidigt som försäljningskontor öppnades i USA och Japan. Det blev vårt ekonomiska genombrott. Sedan dess har vi offererat för 250 miljoner kronor, och räknar med att sälja för 25 miljoner kronor i år, säger Mikael von Dorrien. Han skräms inte av den lågkonjunktur vi nu ser. Tre användningsområden Nanofactory Instruments utrustning har tre områden för att testa och manipulera material: 1. En hållare för att kunna mäta elektroniska egenskaper hos halvledare och nanomaterial för processorer, minnen och framtida displayer. Uppdragsgivare är företag som Samsung och NEC. Tvärtom. Beslutsprocesser om inköp startar ofta i högkonjunkturer. Men beslutstiderna är så långa att den instrumentindustri som vi tillhör ofta ligger i ofas med konjunkturen och har som mest att göra under lågkonjunktur. 2. En hållare för materialtester, så kallad nanoindentering. Testet görs genom att en diamantspets pressas in i nanomaterialet för att mäta materialets styrka. Uppdragsgivare är i första hand universitet och forskningsinstitut. 3. En hållare där man mäter krafter ner till nanonewton, vilket i princip är krafter på atomnivå. Detta instrument gör det också möjligt att scanna en yta och visa tredimensionella nanostrukturer, så att man kan se och härma strukturer i exempelvis zeoliter, vilket kan leda fram till bättre material för katalysatorer i fordon. Uppdrags givare är bland annat stora kemiföretag som arbetar för bilindustrin

10 innovation 10 Mjukvara för skarp flygbild Dålig bildkvalitet på grund av planets rörelse och skakningar är ett stort problem vid flygspaning. Men svenska Imint AB har tagit fram en mjukvara som förbättrar bilderna i realtid. Text: tomas eriksson bild: Bo reinerdahl Problemet med rörelseoskärpan och andra kvalitetsstörningar vid flygspaning har traditionellt lösts på två sätt: förbättrad hårdvara i form av bättre linser och stativ eller efterbehandling i bildbehandlingsprogram. Imint AB har sina rötter i forskning på SLU och är delägt av Uppsala universitet. Företagets mjukvara, döpt till IHVERT 1.0, ska fördubbla bildkvaliteten och det i realtid, enligt vd:n Harald Klomp. Tekniken kan användas både militärt och civilt. Men det är på den civila markanden som tillväxtmöjligheterna är störst och främst på obemannade flygplan. Civil flygspaning är en starkt växande bransch. Den står i dag för 1 procent av flygspaningen, men inom ett tiotal år kommer den att stå för 50 procent. Exempelvis finns ett stort behov hos blåljusmyndigheter och kustbevakning liksom hos kraftbolag som vill ha flygspaning på sina kraftledningar. Imint AB satsar främst på exportmarknaden. Vi har förfrågningar från ett norskspanskt-argentinskt konsortium och vi har nyligen varit i Belgien, berättar Harald Klomp. Företaget belönades med kronor i VINN NU-stöd från VINNOVA. Pengarna var viktiga, de har använts till marknadsaktiviteter som vi annars inte kunnat göra. Men viktigare var den publicitet det innebar att vi lyckats passera VINNOVAs trånga nålsöga. Bildförbättring i realtid Imint AB har tagit fram en mjukvara, IHVERT(tm), som förbättrar kvalitén på till exempel flygspaningsvideo. Mjukvaran löser de vanliga problemen vid flygspaning som vibrationer, turbulens och rörelseoskärpa. Detta gör att man kan använda enklare utrustning, till exempel små obemannade flygplan, även kallade UAV (Unmanned Aerial Vehicle). En stor fördel med en UAV är att den även kan sändas ut vid dåligt väder eller under andra krävande omständigheter utan att riskera en pilots och eventuell besättnings liv. Mjukvaran arbetar i realtid med mindre än en bildrutas tidsfördröjning, vilket både förenklar navigering och snabbar upp informationsbearbetningen. D För mer information harald@imintab.se

11 FOKUS: förgasning Meva i Skellefteå har arbetat fram en metod att genom cyklonförgasning utvinna motorgas ur biomassa. Gasen ska användas till kraftvärmeverk där värme från förgasning och generator leds ut i fjärrvärmen och elen blir grön el. Gas från biomassa skapar el och värme Ger ordet gengas dig associationer till andra världskriget? Troligen, men snart kan tekniken med gas utvunnen ur biomassa stå för både värme och el i ditt hus. Meva AB i Skellefteå har tagit fram en ny metod som ger drivmedelsgas genom cyklonförgasning. Projektet stöds av VINNOVAs Forska&Väx. Text: tomas eriksson bild: mevagroup Syntetgas tillverkad av biomassa försvann i samband med att den betydligt billigare oljan kunde börja importeras igen efter andra världskrigets slut. Men nu är oljepriset uppe på en nivå som gör tekniken ekonomiskt intressant igen. Lägg dessutom till att det förnybara bränslet ger betydligt lägre koldioxidutsläpp än fossila bränslen. Meva AB i Skellefteå grundades på 1930-talet som tillverkare av elmotorer. Men i samband med köpet av ett koleldat kraftvärmeverk i Hallsberg som flyttades till Östersund, och byggdes om för fliseldning, kom företaget i kontakt med förgasning och förbränningsteknik. Nu har Meva AB tillsammans med ETC, Energitekniskt Centrum, i Piteå tagit fram en ny metod som genom cyklonförgasning skapar syntetgas. Fördelen med cyklonförgasningen är att gasen delvis renas redan i cyklonprocessen så att den kan användas som motorgas. Målet är i första hand att gasen ska kunna ersätta diesel och naturgas i kraftvärmeverk - där både värmen från förgasningen och den gasdrivna motor som driver verkets elproducerande generator kan sändas ut i fjärrvärmenätet. Den syntetgas vi framställer kan användas i befintliga gasmotorer. Men den kan också användas som alternativt bränsle på kraftvärmeverk som drivs av dieselmotorer, vilket är mycket vanligare utomlands. Det som krävs för att konvertera dieselmotorn till gasdrift är att ett tändsystem tillförs motorn och att kompressionen sänks, men det är konventionell teknik, berättar Håkan Holmberg, projektledare vid Meva. Och eftersom vår pilotanläggning använder biomassa vid förgasningsprocessen räknas elektriciteten som produceras som grön el, berättar Håkan Holmberg. Företaget arbetar nu med att verifiera tekniken för bland andra PiteEnergi, som vill bygga ut ett underdimensionerat fjärrvärmenät i Hortlax utanför Piteå. För Gasen från Mevas cyklonförbränning kan användas både i gas och dieselmotorer, berättar projektledaren Håkan Holmberg. det är i första hand i små anläggningar som tekniken har sina stora fördelar, exempelvis som undercentraler i befintliga fjärrvärmessystem. Metoden får där en mycket hög verkningsgrad, procent i form av el och värme, säger Håkan Holmberg. Om Meva lyckas kan det innebära stor betydelse för Skellefteå och Västerbotten. En normal undercentral på 3-4 megawatt har ett pris på miljoner kronor, säger Håkan Holmberg. Meva fick i våras 2,5 miljoner kronor från VINNOVAprogrammet Forska&Väx. Tidigare har företaget fått för att undersöka marknaden. Där såg vi en oerhörd potential. Vi hade kontakt med ett hundratal tilltänka kunder både nationellt och internationellt och fick mer än 60-procentigt positivt gensvar. Stödet vi fått från VINNOVA har betytt oerhört mycket för oss, utan det hade vi aldrig vågat ta det här steget, säger Håkan Holmberg. D För mer information hakan@mevapowerplants.se 11

12 fokus: gsm Systemet som höll Det samarbete mellan företag, akademi och samhället som ledde fram till att svenska GSM blev en internationell mobiltelefonstandard är en av de största svenska industriella framgångarna i modern tid. Men är det en framgång som går att upprepa? Text: tomas eriksson bild: anette andersson och public image Arbetet med GSM är en av de största svenska industriella framgångarna i modern tid. 12 Historien berättas i boken The GSM Story. Erik Arnold, som skrivit boken tillsammans med Barbara Good och Henrik Segerpalm, suckar lite när han får frågan vad som var den enskilt viktigaste händelsen för att GSM skulle bli den framgång det blev. Vi pratar om ett helt innovationssystem. Så det viktigaste var att hela systemet Erik Arnold är en av författarna till boken The GSM Story. fungerade, att det inte sviktade på något ställe, säger han. Att det höll hela vägen berodde, enligt Erik Arnold, till stor del på att det fanns tre kompetenta aktörer i systemet Ericsson, Televerket och VINNOVAs föregångare STU. De var tekniskt kunniga och begrep marknaden. När Sven-Olof Öhrvik från Ericssons radioavdelning åkte runt på universiteten kunde han korrekt beskriva sina behov. Och STU hade kompetenta personer som Sven-Ingmar Ragnarsson och en generaldirektör, Sigvard Tomner, som var elektronikkunnig. Ericssons problembeskrivning till akademien, som tog till sig budskapet, fick dramatiska följder för utbildningen, enligt Erik Arnold. Högskolorna ändrade inriktning på utbildnings- och forskningssystemet och har genom åren levererat de tusentals civilingenjörer som Ericsson behövde. Då fanns fyra professorer som arbetade med frågor kring radiotelefoni. I dag är de runt 40. Utvecklingsbar Men går denna framgångshistoria att upprepa? Knappast, i alla fall inte inom telekom. För det första kan man inte längre ha utvecklingspar som Ericsson och Televerket. Staten får i dag inte ha en utvecklingspart som hela tiden får beställningar, nu måste det enligt WTOs regler finnas konkurrens. Ser man på standardiseringsprocessen, som ska leda fram till att alla telefoner kan prata med varandra, så var den från början nationell. Den blev nordisk med NMT där de nordiska televerken kunde göra upp. Med GSM hamnade man på en europeisk nivå och med 3G på en global nivå. Därför är det inte längre möjligt för staten att gå in och bestämma en standard tillsammans med en tillverkare. Utvecklingen ligger dessutom nu hos leverantörsföretagen. Erik Arnold pekar på tre vägar som skulle kunna fungera i dag. Staten kan göra samma sak som den gjorde under GSM-tiden när den byggde testbäddar. Till att börja med var det telefoner som var några kubikmeter stora, men det fick tekniker och marknadsfolk att se systemets behov vilket uppmuntrande till samarbete. Det andra är att göra som i USA där staten beställer en innovation som upphandlas i konkurrens. Det tredje är att staten går in och tar risken i ett skede när näringslivet är tveksamt, som när staten köpte kärnkraftverk av Asea. Trädda på ett snöre Förre näringsministern Thage G. Peterson säger att näringspolitiken är svårare att hantera i dag. Då kunde vi tänka mera svenskt och ge de statliga företagen i uppdrag att samarbeta med svenska företag. När det gällde GSM var regering, opposition, televerket och företagen som trädda på ett snöre. Det går inte med dagens internationella avtal och EU:s lagar, säger han Men jag tycker att vi är för tafatta med att sätta upp nya mål. Jag är exempelvis besviken på Globaliseringsrådet som inte lyckats sätta upp några tydliga mål för Sverige. Vi skulle kunna visa mer kreativitet.

13 FOKUS: företagande Forskning för fler kvinnliga företagare Enbart en fjärdedel av alla företagare är kvinnor. Varför är det så? Och hur ska vi få fler kvinnliga entreprenörer? Ett treårigt forskningsprojekt finansierat av VINNOVA ska försöka se vad som hindrar kvinnor från att bli företagare och därmed försöka sätta fart på en outnyttjad ekonomisk kraft. Text: tomas eriksson Professor Elisabeth Sundin leder forskning kring kvinnors företagande i spåren av offentlig sektors omvandling. Dagens ungdomar är inte sämre än de var på och 80-talet. De behöver bara få lite svängrum. Långsiktiga planer Östen Mäkitalo, på den tiden överingenjör vid Televerket, tror att det kan vara svårt att ta så långsiktiga beslut som man gjorde för den forskning som ledde fram till GSM. GSM var ett tioårsprojekt och då måste det finnas en rejäl finansiering de första åren. Exempelvis måste staten se till att akademierna kan utbilda duktigt folk. Det är inte troligt att företagen i denna tid av kvartalsekonomi hjälper till, säger han. VINNOVAs generaldirektör Per Eriksson säger att GSM-framgången i dag kan kopieras, men i liten skala. Ett område skulle kunna vara nästa generation "blåljusradio". Det handlar om att kunna utveckla ett mobiltelefonsystem som kan utnyttja befintliga nät som GSM, 3G och bredband men där räddningstjänsterna ges förtur i näten via specialtelefoner. Jag kan tänka mig eller litet FoUprogram från VINNOVA där olika aktörer som akademi, näringsliv, operatörer och samhälle deltar och detta med koppling till internationell standardutveckling. The GSM Story kam beställas på I en stor del av forskningen kring entreprenörskap är mannen norm, däremot vet vi mindre om kvinnors entreprenörskap. När vi är klara kommer vi därför också att veta mer om företagande i allmänhet eftersom en viktig del av detta, kvinnors företagande, inte är lika utforskat, säger Pär Larsson, programledare vid VINNOVA. Sverige har en segregerad arbetsmarknad, med en stark uppdelning i typiskt kvinnliga och manliga jobb. Även företagandet är segregerat - bara vart fjärde företag drivs av kvinnor och bara var tredje nystartat företag drivs av en kvinna. Därför Kvinnors företagande är inte lika utforskat som mäns, säger Pär Larsson vid VINNOVA. har VINNOVA fått regeringens uppdrag att ta fram forskningsbaserad kunskap som ska visa på om det finns diskriminerande faktorer som gör det svårare för kvinnor att starta företag, exempelvis om det är svårare för kvinnor att få finansiering och om det finns faktorer som gör det svårare att starta företag inom typiskt kvinnliga områden. Arbetet bedrivs i tio delprojekt med en budget på 30 miljoner kronor. Vi ska vara klara till våren 2011, berättar Pär Larsson. Vid Linköpings Universitet drivs ett av de tio forskningsprojekten kallat kvinnors företagande i spåren av offentlig sektors omvandling under ledning av professor Elisabeth Sundin och docent Malin Tillmar. Offentlig sektor är en stor arbetsgivare för kvinnor. Den genomgår nu en politiskt styrd förvandling som bland annat syftar till att öka antalet privata utförare. Eftersom man ofta startar företag i sitt gamla yrke så finns förväntningar på att omvandlingen leder till flera kvinnliga företagare. Men blir det så - det är en av de frågor vi ställer oss och orsakerna till utfallet är en annan. I projektet ska bland annat företagare som arbetar med offentlig sektor som kunder och deras uppdragsgivare undersökas för att försöka hitta vilka betingelser som gynnar kvinnligt företagande. När vi är klara hoppas jag att vi inom de områden där politiker har inflytande ska kunna visa hur de ska göra och inte göra för att stimulera kvinnligt företagande. Jag hoppas också att vi kan ta fram en modell för hur man håller sig uppdaterad och vilka faktorer som är relevanta, säger Elisabeth Sundin. D För mer information par.larsson@vinnova.se 13

14 KRÖNIKA christian berggren Utnyttja finanskriser för nya miljösatsningar 14 Ofantliga belopp sätts nu in för att rädda banker och finansbolag i USA och Europa. De ekonomiska modeller som ministerier brukar använda för att bedöma värdet av samhällsinsatser skjuts åt sidan, här gäller det att säkra en sektor som anses vital för den moderna ekonomin. Men när det handlar om kraftinsatser mot de skenande klimatutsläppen, då är måttstocken helt annorlunda. This would wreck our economy, förklarade Bush junior när USA sade nej till insatser för att leva upp till kraven i Kyoto-konventionen. Är då inte planeten jorden en vital del av den moderna ekonomin? Inte bara finanssektorn är nu föremål för plötslig frikostighet. Också för att motverka den allmänna konjunkturnedgången sätter politikerna på spenderbyxorna. Favoritreceptet är detsamma på båda sidor Atlanten: sänkta skatter för att stimulera konsumtionen. Men är det verkligen mer men är det verkligen mer av samma konsumtion som drivit fram planetens växande problem som är modellen för framtiden? av samma konsumtion som drivit fram planetens växande problem som är modellen för framtiden? I den mäktiga rapporten The Economics of Global Climate Change från brittiska finansministeriet 2006, betonar Nicholas Stern hur avgörande det är att den nuvarande trenden med ständigt stigande utsläpp bryts och att jordens ekonomier riktas in på en bana som långsiktigt kan stabilisera mängden växthusgaser i atmosfären. Då det tar 300 år för en given mängd koldioxid att upptas av jorden krävs mycket kraftiga minskningar av de årliga utsläppen. Samtidigt fortsätter BNP att växa. Till 2050 måste den globala ekonomin därför minska utsläppen av växthusgaser per BNP-enhet med 75 procent. Det finns emellertid stora trögheter i våra system. Ett kolkraftverk står 50 år innan det är uttjänt, byggnader generellt i 45 år eller mer, flygmotorer används år, motorfordon är i drift upp till 20 år. Ska vi hinna sänka utsläppen rejält till 2050 krävs stora insatser nu! Och som Stern betonar finns redan i dag de grundläggande teknikerna för fossilfri energiproduktion, klimatneutrala hus, bränslesnåla bilar och effektiva industriprocesser. Det avgörande är att börja investera i stor skala för att sänka kostnaderna och få lärande genom användning. Dagens konjunkturnedgång är ett fantastiskt tillfälle att påbörja denna omställning genom en kombination av offentliga och privata investeringar i hushåll och företag. Offentliga investeringar behöver göras i klimat- och samhällseffektiva kollektivtransporter, från spår för höghastighetståg till upphandling av stadsbussar med hybridteknologi. Samhällsstöd behövs för ökade investeringar i förnybar energiproduktion, för klimateffektivare processer inom stålindustrin, och för spridning av ny energiteknik, exempelvis solceller, som standardiserade byggelement i byggindustrin. Stimulanser till hushållen är viktiga för att gynna energisparande och lokal energitillförsel, från smarta fönster till solfångare för varmvattensberedare. Generella skattesänkningar är dyra och av tvivelaktigt värde i en osäker ekonomi där belånade hushåll hellre vill betala ned sina lån än att konsumera mera. Offentliga och privata investeringar plus riktade hushållsinsatser har en mycket starkare koppling till sysselsättningen. Åtgärder för att motverka konjunkturfallet kan därför på ett unikt sätt förenas med den långsiktigt nödvändiga omställningen av ekonomin. Samtidigt kan breda offentliga och privata investeringsprogram med tydliga klimatmål, men utan att föreskriva bestämda tekniker, skapa en jordmån för innovationer och ny företagsamhet i breda samhällssektorer. När ska den offentliga debatten uppmärksamma detta samband konjunkturpolitik - klimatomställning - investeringar - innovation? Christian Berggren, professor i industriell organisation, Linköpings Universitet

15 porträtt Hur långt ska vi gå? Namn: Nils-Eric Sahlin Position: Professor i medicinsk etik vid Lunds universitet. Ålder: 54 år. Familj: Fru och två utflugna barn. Fritidsintresse: Jobbet, säger min fru. Men jag är mycket konstintresserad och så tycker jag om att vandra på kyrkogårdar. Dold talang: Jag har inga talanger överhuvudtaget. Jag kan inte spela musik, inte sjunga, är inte bra på idrotter. Nanotekniken kan ge oanade möjligheter att förändra och förbättra den mänskliga kroppen. Det finns till och med idéer om ett post-mänskligt tillstånd. Men hur långt är det önskvärt att gå? Professor Nils-Eric Sahlin och hans medarbetare vid avdelningen för medicinsk etik försöker möta den nya tidens frågeställningar med klassiska tankar kring etik. Text och foto: Tomas Eriksson Man kan ju ironiskt fråga sig om svensk forskning verkligen har råd med att hålla på med etiska diskussioner, när vi samtidigt utsätts för allt hårdare konkurrens från nya nationer på väg uppför kunskapsstegen. Nils-Eric Sahlin har i alla fall ett tydligt svar. Både du och jag vet att i det korta perspektivet kan en brottslig eller oetisk handling vara lönsam. Men i det långa loppet är det förstås min förhoppning att god etik ska löna sig. Man kan se på de företag inom GMO som struntade i de etiska frågorna, i dag lider de företagen av ett förlorat förtroende, säger han. Och fråga dig själv: ska vår moral sätta gränser för vad vi gör? Självklart är det så! Det innebär att det kan bli krångligare och dyrare, men vi måste stå upp för det vi tror på, även om andra struntar i det och tjänar mer pengar än vi. För just det blir vanligare, ett dilemma skapat av globaliseringen är att man kan konkurrera med värdesystem. Moralisk export Den konkurrensen skapar nya fenomen - sjukvårdsturism och vad Nils-Eric Sahlin kallar "moralisk export". Det är när människor åker utomlands och får behandlingar som vi inte anser okej eller är rent olagliga i Sverige. Exempelvis vet vi att man i Kina kan få behandlingar där man sprutar stamceller rakt in i cancertumörer. Det skapar i sin tur en annan moralisk fråga; vem ska betala för deras 15

16 Nils-Eric Sahlin är professor i medicinsk etik. Nanoteknikens möjligheter gör att han vill att vi ska reflektera vilka framsteg som faktiskt är önskvärda och vem som får ta del av den nya teknikens fördelar. Han funderar ofta på dessa frågor själv när ägnar sig åt en av sina favoritsysselsättningar, att promenera på kyrkogårdar. 16 sjukvård i Sverige om det visar sig att de blir svårt sjuka av behandlingen de fick utomlands. Det är drygt två år sedan Nils-Eric Sahlin tog över professorsstolen på avdelning för medicinsk etik efter nestorn Göran Hermerén, efter många år som professor i teoretisk filosofi. Jag ville göra något nytt och det fanns en del kopplingar till min forskning kring beslutsfattande, där jag utvecklade nya teorier för att förstå hur människan fattar sina beslut och hur man värderar risker i beslutsfattande. En sådan fråga är exempelvis vilket beslut man fattar inom barnonkologin när man har ett svårt sjukt barn framför sig och valet står mellan att testa en experimentell behandling eller inte göra någonting vilket antagligen leder till döden? Irrationell En annan infallsvinkel på beslutsfattande är irrationaliteten. Det finns många teorier kring rationellt beslutsfattande. Men Nils-Eric Sahlin påpekar att psykologin i mängder av studier visat att människan är irrationell när hon fattar beslut, vilket sannolikt också gäller inom forskningen. Jag brukar använda termerna enögdhet, närsynthet och brytningsfel för att beskriva det. Vi letar inte efter alla relevanta belägg utan bara det som stödjer det vi tror på, vi letar inte efter tillräckligt många belägg utan nöjer oss när vi hittat de som passar oss. Och vi letar inte upp argument som inte

17 porträtt stödjer oss för att reflektera kring dessa. "Vita mansfenomenet" ger ytterligare en dimension till forskningsetiska frågor. Vita män i USA och Europa ser teknikutveckling i ett rosa skimmer och de ser riskerna med teknikutveckling som mindre farliga än kvinnor och män från andra delar av världen. Och vilka tar de flesta besluten? De vita männen! Nils-Eric Sahlin kom rakt in i en forskningsetiskt turbulent tid eftersom nanotekniken skapat helt nya möjligheter att förändra människor. Frågan om enhancement, att förbättra människan över dess normalkapacitet, är en högaktuell fråga bland etikforskare. Om vi för 20 år sedan försökt få bättre fysiska egenskaper så hade vi dopat oss med anabola steroider. Men med nanotekniken kan vi på sikt se metoder som förbättrar vårt minne och på andra sätt förbättrar våra egenskaper och gör oss större och starkare. På sikt skulle man kunna gå in i foster och slå på och stänga av egenskaper. som kring IT, där större delen av jordens befolkning fortfarande aldrig har varit i kontakt med datorer. Och till slut kan hela mänskligheten stå på spel. Det finns idéer om ett posthumant tillstånd, där vi skapar en typ av supermänniskor. Det kan dels leda fram till ett annat samhälle som vi kanske inte vill ha och det kan sätta det som vi i dag kallar människovärde på spel eftersom dessa varelser inte längre räknas som människor. Idéerna om att förbättra människan sätter också evolutionen ur spel. En av evolutionens fördelar är dess tröghet, men nu riskerar vi att få oönskade företeelser som evolutionen skulle ha sorterat bort. Vill undvika polarisering Nils-Eric Sahlin talade på ett forskarseminarium kring nanotekniken på Chalmers i slutet av september och möttes av en del morranden från läktaren när han pratade om de etiska dimensionerna av nanoforskningen. När man bygger ett hus finns alltid en summa avsatt till konstnärlig utsmyckning. När man bygger ett vetenskapligt hus borde en summa avsättas till forskning kring etiska frågor. Jag skulle också vilja att högskolorna startade fler kurser i forskningsetik, där man lär forskare att reflektera över den egna forskningen och dess konsekvenser. Här i Lund har bland annat medicinstudenterna en sådan utbildning. Vilka arter överlever? Nils-Eric Sahlin hade från början tänkt sig att bli matematiker och det var under matematikstudier i Lund han kom i kontakt med filosofin. Jag blev helt betagen, inte minst av de underbara lärare jag mötte. Så jag ändrade inriktning och disputerade i teoretisk filosofi. Och även om medicinsk etik är hans specialämne så följer han och arbetar med etiska frågor inom andra forskningsområden. Vad är normalt? Två viktiga frågor kring detta är enligt Nils-Eric Sahlin frågorna om "normalitet" och personlig integritet. Kan man få en människa att resa sig ur en rullstol så är det bra, tycker jag. Däremot är det kanske inte önskvärt att få en människa att löpa 100 meter på 7 sekunder, även om möjligheten finns. Det finns också tankar om att vi med biochip i kroppen kan varnas om att vi är på väg att bli sjuka, chip som också kan fungera som gps-sändare på barn och gamla. Men det innebär också att många människor kan få information om vårt hälsotillstånd och om var vi befinner oss. Det finns många fördelar med det, samtidigt som vi närmar oss ett kontrollsamhälle. Miljöfrågorna, framförallt om vi får ett stort sopproblem på grund av nanosopor, är en annan fråga att reflektera över, enligt Nils-Eric Sahlin, liksom frågan om vem teknikutveckling är till för. Vi måste reflektera över vem som får ta del av det goda, jag gissar att det inte blir de stackars människorna som bor i Darfur. Vi vet att man med nanoteknik kan rena vatten, men kommer det de fattiga till del? Det här är samma frågor men vi måste stå upp för det vi tror på, även om andra struntar i det och tjänar mer pengar än vi Jag blev förvånad, det var första gången jag var med om det. Men jag tror att man begår ett stort misstag, för tar man inte de etiska dimensionerna på allvar så skapar man onödiga konfliktytor. Då får man den polariserade debatt som vi sett inom GMO och stamcellsfrågorna där debatten, i onödan har det visat sig, stoppat forskningen under vissa perioder. Etikernas mål är inte att stoppa forskningen, men jag vill att vi ska vara reflekterande och försöka undvika polarisering. För lika viktigt som det är att fundera på vad vi vet, är det att fundera på vad vi inte vet, vilka okända effekter forskningen kan få. Nils-Eric Sahlin säger sig veta för lite för att jämföra svensk forskningsetik med omvärlden. Men han vill föga förvånande se större satsningar på etiska frågor. De etiska frågorna är viktiga i allt från trafikregleringsfrågor till klimatfrågan, som är en fråga med många etiska dimensioner. På biologisidan finns också många stora etiska frågor, inte minst inom sustainability, exempelvis om vi ska kämpa för att vissa arter ska överleva eller om vi ska låta dem dö? Här kan vi ju också ställa oss frågan varför vi bara blir upprörda när söta pälsdjur riskerar utrotning och inte små larver eller insekter. Ett område som han gärna skulle sätta etiktänderna i är psykiatrin, något som accentuerats efter en väns självmord. Psykiatrin skulle behöva få in många etiska frågeställningar i sitt arbete. Den har behandlingar som inte fungerar, för få vårdplatser, tveksamma analysmetoder och felaktiga prioriteringar. n 17

18 innovation vinnova syns WorkingLife 2008 Årets arbetslivskonferens i Globen, Stockholm, erbjöd en central scen med debatter och underhållning, sex parallella scener med ett 40-tal seminarier och en forskningsscen med samlad aktuell arbetslivsforskning. VINNOVA deltog bland annat med en monter och seminarierna Arbetslivsutveckling för global konkurrenskraft och Jämställdhetsutveckling i offentlig sjukvård. På bilden ses VINNOVAs handläggare Kerstin Waldenström (t v) diskutera arbetslivsfrågor med två besökare i montern. Mot Yokohama! Junkyard Senior Elks (Klas Löfstedt, Jonas Ekskog och Joakim Svensk med Pelle Nordfors som coach) från Soltorgsgymnasiet i Borlänge vann överlägset den regelstyrda klassen i den svenska finalen i World Robot Olympiad, en tävling i robotprogrammering för gymnasister. Som enda lag klarade de alla tävlingsmoment inom utsatt tid. Det vinnande Borlängelaget Junkyard Senior Elks med sin robot. Priset delades ut av VINNOVAs kommunikationsdirektör Ylva Sjönell. VINNOVA vill uppmuntra gymnasisters intresse för naturvetenskap och teknik och betalar därför det vinnande lagets resa till världsfinalen i Yokohama i Japan i slutet av oktober. Priset är värt kronor. Dunder 2.0 (Jakob Berefeldt och Isac Ekberg med Henrik Sjödin som coach) från Danderyds gymnasium vann den öppna klassen och går också vidare till världsfinalen. 18 VINNOVA värd för EU:s årliga säkerhetsforskningskonferens 2009 Inom tema säkerhet i EU:s 7:e ramprogram arrangeras en årligen återkommande säkerhetsforskningskonferens för att stimulera dialogen kring hur vi bygger ett säkrare samhälle samt mer i detalj diskutera kommande utlysningar och pågående projekt i EU:s säkerhetsforskningsprogram. Vid årets evenemang arrangerat under det franska ordförandeskapet i EU talade VINNOVAs generaldirektör Per Eriksson i en session med temat Instruments and initiatives in security research. Professor Erikssons huvudbudskap var att Europa bör tillvarata de stora möjligheter som finns för så kallad dual-use mellan civil och militär forskning och teknikutveckling inom den civila säkerhetstillämpningen. Han avslutade sitt anförande med att välkomna alla deltagare till nästa års säkerhetsforskningskonferens i Stockholm den september Detta evenemang arrangeras av VINNOVA under det Svenska ordförandeskapet i EU:s ministerråd hösten Alla presentationer från årets evenemang kan nås via länken: intervenants Information om den kommande konferensen som VINNOVA organiserar under det svenska ordförandeskapet nås via:

19 aktuellt På den här sidan kan du läsa om kommande aktiviteter och tips på saker att kolla in. Färskaste informationen finns förstås på nätet: Tips tas välkommet emot på E V E N E M A N G november 5 Vetandets värde VA-dagen VA-dagen i Stockholm har denna gång som tema samspelet näringsliv-politik. En ny studie om kunskapssynen i näringslivet och samverkan mellan akademi och företag presenteras. Mer information finns på Vetenskap & Allmänhets webbplats: 11 Stockholm Cleantech Venture Day. En scen för högkvalitativa möten i Kista för investerare från Europa och USA och Sveriges mest lovande cleantech-företag International Conference on Services & Innovation. Conference dedicated to creation of steps to raise the service level by contributing to innovation in companies is held at Malmö University. For more information contact Irene.Martinsson@VINNOVA.se ITS Den 15:e Världskongressen om Intelligent Transport Systems (ITS) äger rum i New York. VINNOVAs GD Per Eriksson är en av talarna och VINNOVA är en av medarrangörerna till ett seminarium om Sveriges framgångar inom cleantech. Dessutom deltar VINNOVA i den svenska/ skandinaviska utställningsmontern års ITS-kongress hålls i Stockholm spelplan Europa. Kan Europas forskningsvärld bli mer konkurrenskraftig, mer koordinerad och mer attraktiv för forskare? VINNOVA arrangerar en konferens i Stockholm som beskriver de nya initiativ som EU-kommissionen har tagit initiativ till och analyserar vad de betyder för Europa och för svensk del ICT Conference. Årets stora IT-händelse inom EU med annonsering av det nya arbetsprogrammet för ICT i Lyon. januari Transportforum Konferensen i Linköping har genom åren utvecklats till Nordens största årliga konferens för transportsektorn där forskare och transportsektorns många aktörer möts för kunskapsutbyte och kontaktskapande. lästips No wrong door alla ingångar leder dig rätt. Det finns idag många aktörer med erbjudanden till små NO WRONG DOOR ALLA INGÅNGAR LEDER DIG RÄTT och medelstora företag (SMF) i Sverige. Men bilden av alla organisationer, myndigheter och investerare som främjar SMF är oöverskådlig och företagen har svårt att ta del av de möjligheter som finns. I denna skrift finns en sammanställning, som kortfattat beskriver 10 offentliga aktörer och deras erbjudanden till SMF. Beställ på Effects of research on Swedish Mobile Telephone Developments: THE GSM STORY The GSM Story Effects of Research on Swedish Mobile Telephone Developments. Denna effektstudie fokuserar på hur statens långsiktiga finansiering av teknisk forskning kring mobil telefoni hos framför allt Ericsson bidragit till Sveriges framgångar inom GSM. Beställ på Born to be wild 55+ Befolkningen i Sverige liksom i resten av Europa blir allt äldre. Är detta ett samhällsproblem? Kanske, men det är också en fantastisk möjlighet att utveckla nya varor och tjänster. Beställ på Leading companies in a global age Managing the Swedish way. Journalisten Per Isaksson har intervjuat bland andra managementforskare och chefer i svenska företag utomlands om det svenska ledarskapet. Beställ på 19

20 Returadress: VINNOVA, Stockholm mobil båtekonomi Att räkna ut i vilken hastighet man får bäst bränsleekonomi med en motorbåt är inte lätt. Båten planar på vattnet vid en viss hastighet och därmed kan man spara bensin genom att köra fortare. Svenska Blueflow har konstruerat ett system som gör att mobilen förvandlas till en färddator som bland annat räknar ut vid vilken hastighet man kör billigast. Signaler sänds från flödesmätare monterad på bränsleslangen via bluetooth till en mobiltelefon som med hjälp av GPS beräknar bland annat bränsleförbrukning, hastighet och hur långt man kommer på bränslet som är kvar i tanken. Allt presenteras på telefonens display, därmed slipper man installationer och kabeldragningar. Mjukvaran kan tankas hem från företagets hemsida. Det finns också mjukvara som gör att fakta kan presenteras på en bärbar pc. Det krävs inga avancerade telefoner. Alla nyare mobiltelefoner kan användas som presentationsenheter, säger Peter Knudsen, en av Blueflows fem grundare. Blueflow bearbetar nu den båttäta australiska marknaden. Nästa steg i teknikutvecklingen är att ta fram en mätare för dieselmotorer, som är mer svårmätta än bensinmotorer. Blueflows arbete har fått stöd med kronor från VINNOVA. För mer information peter.knudsen@blueflow.se