DEN SVENSKA BIOGASPOTENTIALEN FRÅN INHEMSKA RESTPRODUKTER

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "DEN SVENSKA BIOGASPOTENTIALEN FRÅN INHEMSKA RESTPRODUKTER"

Transkript

1 DEN SVENSKA BIOGASPOTENTIALEN FRÅN INHEMSKA RESTPRODUKTER!"#$%&''(% )*+,*-%.)!"!"#$%"&'$(()&*+#,-./%0.1"#.23&40.5"(1#"&6/7%#"(189&:,0;&6(<0.77,(&,=8& /01*234%.)!"',A$7"&B-C#(77,(&,=8&!$/".0&'"(%D& & & & " *172:!"#$%&''"($)*+,)-"($)./0&"1+2,&/%3*).+.,).-"($)./0&"4&/%3*).+.,)."256" ($)./07"8&77).9"

2 SAMMANFATTNING Rapporten är en inventering av råvarumängderna från matavfall, park- och trädgårdsavfall, avloppsslam, gödsel samt restprodukter från industri, lantbruk och skogsbruk som finns i Sverige och som är lämpade för biogasframställning. Inventeringen har huvudsakligen skett länsvis för att få en överblick över hur råvarorna är fördelade över landet. För varje råvarukategori beskrivs hur datainsamling, avgränsningar och antaganden har gjorts. Förutom den totala råvarumängden diskuteras även hur mängden råvaror begränsas med hänsyn till dagens tekniska och ekonomiska situation Den totala biogaspotentialen från inhemsk råvara, exklusive råvara från skog, uppgår till drygt 15,2 TWh/år, varav den totala biogaspotentialen med begränsning bedöms vara 10,6 TWh/år. Detta kan emellertid snabbt komma att ändras med förändrade konkurrenssituationer, energipriser m.m. Restprodukter från skogen innebär en betydande potential för framtida biometanproduktion. Av restprodukterna från skogsbruk och skogsindustri bedöms den totala energipotentialen till cirka 59 TWh metan per år. Metanproduktion ur träråvara sker genom termisk förgasning, som används i begränsad omfattning idag. Det är därmed svårt att ange när tekniken kan vara kommersiellt tillgänglig. Den totala biogas- och energipotentialen uppgår därmed till 74 TWh/år, varav skogsrelaterade restprodukter utgör cirka 80 %. Naturvårdsverket har som mål att senast 2010 skall minst 35 % av matavfallet från hushåll, restauranger, storkök och butiker återvinnas genom biologisk behandling. I denna rapport antas att minst 60 % av allt matavfall kan vara tillgängligt för biogasproduktion. Denna mängd motsvarar cirka 760 GWh årligen och utgör 7 % av den totala biogaspotentialen med begränsning. Den totala biogaspotentialen från allt matavfall i Sverige uppgår till 1346 GWh/år. Restprodukter från olika industrier utgör en stor potential, ungefär 10 % av den totala biogaspotentialen med begränsning beräknas komma härifrån. Från växtodlingsrester och gödsel finns en betydande framtida potential, 10,8 TWh/år. Den totala biogaspotentialen med begränsning under dagens förhållanden bedöms dock vara lägre, cirka 8 TWh/år, vilket bl.a. beror på att betesgödsel inte inkluderats samt att en del halm kan behöva lämnas kvar för att inte riskera markens mullhalt m.m. Avloppsreningsverken har en lång tradition av att röta slam eftersom metoden varit ett sätt att stabilisera och reducera mängden avloppsslam. En stor del av Sveriges avloppsslam rötas redan idag, men med något ökade slammängder till rötning och genom att optimera processerna kan mer biogas produceras. Av den totala biogaspotentialen med begränsning utgör avloppsslammet 7 %. Vid en länsvis fördelning av biogaspotentialen har framförallt Skåne och Västra Götaland särskilt stora råvarutillgångar. Förutom tillgång på råvaror är det viktigt att se till möjligheten för avsättning av biogas och biogödsel. Förutsättningar för ett gemensamt gasnät samt närhet till produktiv mark där den näringsrika biogödseln kan spridas ses som fördelaktigt. På den politiska agendan står klimat- och energifrågor ständigt i fokus och under 2008 och 2009 förväntas flera klimat- och energipolitiska beslut att fattas. Föreliggande rapport avser att utgöra ett informationsmaterial från biogasbranschen om hur mycket inhemsk råvara som finns att tillgå för biogasproduktion. 2

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING!"" #$%&'$#$( """"""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""")"!"!"" #$%&'()*"""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""" +"!","" -./ ):)&"""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""" +"!";"" 36/$00):)&23452$<&'9)-):)&$' """"""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""" +"!"="" '$>>3'01)-2(>>89&&"""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""?"!"+"" *1/:):0:3)1'""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""?" *"" +,-,./,%%0/12$034532%%601&5-41,$(& :30;4-#8&105,+-0 <,18=07:30-1>'(21'5,./,%% """""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""?","!"" *$0$:)-$68:)&23452$<&'9)-):)&$' $</$88-69)&*1'"""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""" A",";"" #:3&$-(0#.01""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""" B","="" #:3&$->301)0:$82/C'26$0$</$88 """"""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""" B","+"" 1&5-<17'48-&10/12$0#$'45-1#$ """""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""!)" ;"!"" *$0$:)-$68:)&23452$<&'9)-):)&$' """"""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""!+" ;","" $</$88-69)&*1'"""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""!+" ;";"" #:3&$-(0#.01"""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""",?" ;"="" #:3&$->301)0:$82>1'2#'$)-45 """"""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""",A" ;"+"" #:3&$->301)0:$82>1'289) """"""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""" ;E" A"" 5%,+0/12$0,.%7<<51&$#$(5.&18 ="!"" *$0$:)-$68:)&""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""" ;=" =","" $<&'9)-):)&$'"""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""" ;=" =";"" -8$669)&*1'""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""" ;+" ="="" #:3&$-(0#.01"""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""" ;?" ="+"" #:3&$->301)0:$8 """"""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""" +"!"" *$0$:)-$68:)&""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""" ;B" +","" ->14:/:%$2*1/:):0:3)1'"""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""" ;B" +";"" $<&'9)-):)&$'"""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""" ;B" +"="" &C*-18""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""" =E" +"+"" 3*8:)&-'1-01' """"""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""" ==" +"?"" #:3&$-(0#.01"""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""" =B" 030$82#:3&$->301)0:$8""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""" +;" +"A"" 030$82#:3&$->301)0:$8261*2#1&'9)-):)&$'"""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""" ++" D"" 1&5-<17'48-&10/12$0587(5;14807:30587(5#$'45-1#"""""""""""""""""""""""""""""" )E"?"!"" 01'6:-%2/C'&$-):)&""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""" +A"?","" *$0$:)-$68:)&23452$<&'9)-):)&$' """""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""" +B"?";"" ->14:/:%$2*1/:):0:3)1'"""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""" +B"?"="" 1)1'&:>301)0:$8 """"""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""" +B"?"+"" 6:8FC """"""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""?!"?"?"" -8(0-$0-1'2362-%3&-'18$01'$*12'1-0>'3*(%01' """""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""?,"?"" /C'#15$)*8:)&261*2(80'$8F(* """""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""?=" 3

4 -1':1%3>>8$*12>'341--1' /C'#900'$*2>'341--%3)0'388 <9'*1':)&2$<2).201%):%""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""?+" E"" 5,++,$5->%%$#$("""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""" D?" A"!"" #:3&$->301)0:$82>1'2'7<$'(%$01&3': A","" #:3&$->301)0:$82>1'289) C"" 1&/&1&$5&1 """"""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""?*" 4

5 1. INLEDNING 1.1. Bakgrund På den politiska agendan står klimat- och energifrågor ständigt i fokus och under 2008 och 2009 förväntas flera klimat- och energipolitiska beslut att tas. På nationell nivå arbetar klimatberedningen med ett underlagsmaterial till den kommande klimatpropositionen och från EU har ett klimatpaket föreslagits. Föreliggande rapport skall utgöra informationsmaterial från biogasbranschen inför kommande politiska klimatrelaterade beslut. Det finns sedan tidigare bedömningar av den inhemska biogaspotentialen som baseras på råvarutillgången från avfall, slam, gödsel och energigrödor från mark i träda (Jönsson & Linné, 2004 och Nordberg et al, 1998). Sedan dessa potentialuppskattningar publicerats har dels nya uppgifter om råvarutillgången framkommit och dels har teknikutvecklingen gått framåt. Exempelvis uppskattar de tidigare potentialbedömningarna energimängden från gödsel till 2,5 TWh, men i en nyligen publicerad undersökning från Jordbruksdepartementet har den totala potentialen för rötning av gödsel beräknats till 4-6 TWh. I de tidigare undersökningarna redogörs metoder och avgränsningar för beräkningarna av råvarutillgång och biogaspotential bristfälligt. Flera faktorer motiverar således en ny utredning av råvarumängder inom Sverige och biogaspotentialen från dessa råvaror. BioMil AB och Envirum AB har fått i uppdrag av Svenskt Vatten, Avfall Sverige och Svenska Gasföreningen att genomföra en ny inventering och bedömning av biogaspotentialen baserad på inhemska råvaror Syfte och målsättning Syftet med föreliggande studie av biogaspotentialen i Sverige är att uppdatera tidigare potentialstudier eftersom teknikutvecklingen gått framåt sedan dess och nya uppgifter om råvarutillgången framkommit. Projektet syftar vidare till att ta fram ett underlagsmaterial som ger information om den nationella biogaspotentialen från inhemska restprodukter. Målsättningen är att publicera en utredning som, med tydlig metodik och tydliga avgränsningar, bedömer den totala samt den totala biogaspotentialen med begränsning på nationell nivå, samt redovisar hur stor den inhemska råvarumängden och biogaspotentialen är länsvis Omfattning och avgränsningar Följande kategorier utgör avgränsningar för potentialstudien: avfall, avloppsslam, växtodlingsrester och gödsel samt restprodukter från skogsbruk och skogsindustri. Inom avfallskategorin ingår biologiskt hushållsavfall inklusive avfall från restauranger, storkök, butiker (både retur och som ingår i insamlingskedjan), rötbart trädgårds- och parkavfall samt rötbara restprodukter från industri och livsmedelsindustri. Mer detaljerade avgränsningar för råvarukategorierna redovisas i respektive kapitel. 5

6 Den totala biogaspotentialen beräknas med antagandet att de mest effektiva tekniker som finns i kommersiellt bruk nyttjas. Vidare ingår merparten av alla restprodukter i den totala biogaspotentialen. Med total biogaspotential med begränsning avses generellt en rimlig bedömning av potentialen under rådande ekonomiska förhållanden. Både den totala och den totala biogaspotentialen med begränsning redovisas på olika sätt beroende av råvarukategori eftersom förutsättningarna för kategorierna skiljer sig åt. När det gäller biogasutbyten används data som bedöms vara rimliga med konventionell teknik och det görs ingen skillnad i biogasutbyten mellan den totala och den totala biogaspotentialen med begränsning. För skogen gäller istället den totala energipotentialen samt den totala energipotentialen med begränsning, eftersom biometan och inte biogas tillverkas i förgasningsprocessen Rapportens upplägg I rapporten redovisas varje råvarukategori var för sig, i kapitel 2 till 6. BioMil AB är författare till kapitel 2, 3, 4 och 6. Envirum AB är författare till kapitel 5 om odlingsrester och gödsel. BioMil och Envrium står tillsammans som författare till kapitel 7 och 8. Vid den specifika kategorigenomgången redovisas tillämpad metod för datainsamling och specifika avgränsningar, avfallsmängder, biogasutbyte och biogaspotential. För råvarukategorier med flera delkategorier redovisas varje delkategori för sig. Detta gäller främst för restprodukter från livsmedelsindustri och annan industri samt för växtodlingsrester och gödsel. Efter genomgången av råvarukategorierna lyfts olika metoder och tekniker fram som skulle kunna öka biogasutbytet för befintliga råvaror. Idag finns ett flertal företag som specialiserat sig på att optimera biogasprocessen, men ingen av dessa metoder kan idag sägas vara i kommersiellt bruk. I stället förs en diskussion om hur kommande teknik kan komma att påverka biogaspotentialen för de olika råvarukategorierna. Slutligen görs en sammanställning över den totala och den totala biogaspotentialen med begränsning för alla ingående råvarukategorier, både per kategori och per län Definitioner Följande begrepp används i rapporten: TWh GWh MWh Nm 3 TS VS Terawattimmar, 1000 GWh Gigawattimmar, 1000 MWh Megawattimmar, 1000 kwh (kilowattimmar) Normalkubikmeter, Gasvolym vid 273,15 K (0 ºC) och 1,01325 bar Torrsubstans Volatile solids, ett mått på mängden organiskt material 6

7 2. MATAVFALL FRÅN HUSHÅLL, RESTURANGER, STORKÖK OCH BUTIKER SAMT PARK- OCH TRÄDGÅRDSAVFALL 2.1. Datainsamling och avgränsningar Matavfall Insamling av uppgifter på matavfall från hushåll, restauranger, storkök och butiker har skett genom antagande av ett nyckeltal för insamlingspotentialen per person och år. I en studie från 2005 lät Avfall Sverige genomföra plockanalyser av hushållens avfall (Avfall Sverige, 2005). Av rapporten framgår att varje person i ett hushåll ger upphov till 1,9 kg matavfall varje vecka eller 98,8 kg matavfall per år. Enligt Avfall Sverige uppskattas mängden matavfall från hushåll till 900 kton/år. Utifrån nyckeltal (Avfall Sverige, 2006) för matavfall från restauranger, storkök och butiker har den totala mängden matavfall från restauranger, storkök och butiker beräknats till cirka 250 kton/år. Baserat på dessa uppgifter skulle totalt cirka 1160 kton matavfall uppstå årligen i Sverige. I en undersökning åt Naturvårdsverket 2007 (Linné, 2007) framgår att nyckeltalet per behandlingsanläggning för organiskt avfall varierar, vilket beror på att nyckeltalet har baserats på antingen potentiella insamlingsmängder eller på faktiska mottagna mängder. Den faktiskt insamlade avfallsmängden är betydligt lägre än den potentiella, vilket är möjligt att åtgärda genom bl.a. information om betydelsen med bättre källsortering som leder till förändring av människors beteenden men även tekniska aspekter såsom tillämpning av bästa möjliga insamlingssystem. Det genomsnittliga nyckeltalet för anläggningarna i studien uppgick till 92 kg matavfall från hushåll, restauranger, storkök och butiker per person och år, vilket är betydligt lägre än totalmängden som uppskattats av Avfall Sverige. Skillnaden bedömdes bero på att en del av nyckeltalen som ingick i beräkningen av genomsnittsnyckeltalet var relativt låga. En förklaring är också att i de fall som verkligt mottagen mängd redovisas, är mängden organiskt material som gick till biologisk behandling mindre än potentialen pga. att en del organiskt material sorterats bort i anläggningen före rötkammaren. Studien visar på att det finns en rundgång i de nyckeltal som har använts av respektive uppgiftslämnare avseende de uppskattade totalmängderna. Utifrån sammanställningen i rapporten har ett nyckeltal som anses rimligt i förhållande till uppgifterna om insamlingspotentialen i Avfall Sveriges rapport 2005:05 samt i dess årliga statistik använts. Om nyckeltalet på 98,8 kg matavfall från hushåll per person och år används innebär detta att 910 kton matavfall från hushållen uppkommer varje år, vilket överensstämmer med Avfall Sveriges uppgifter. Om den totala mängden matavfall som uppkommer i Sverige fördelas per person erhålls ett nyckeltal på 126 kg matavfall från hushåll, restauranger, storkök och butiker per person och år. Detta nyckeltal bedöms vara relevant. Utifrån underlaget till Naturvårdsverkets rapport (Linné, 2007) har dock ett annat trovärdigt nyckeltal valts ut. Detta nyckeltal används även av ett avfallsbolag i södra Sverige för att beräkna den potentiella mängden matavfall i bolagets verksamhetsområde. Nyckeltalet är 128 kg matavfall per person och år från hushåll, restauranger, storkök och butiker. Uppgifter på antalet invånare har inhämtats från SCB. Nyckeltalet har därefter multiplicerats med invånarantalet i respektive län. 7

8 Park- och trädgårdsavfall Mängden park- och trädgårdsavfall som uppkommer i Sverige har baserats på uppgifter hämtade i statistik från Avfall i Sverige 2004 samt kompletterats med uppgifter på behandlade mängder enligt statistik från Avfall Sverige. Beräkning av hushållens andel har gjorts genom antagande att 7 % av säck- och kärlsoporna består av trädgårdsavfall (Avfall Sverige, 2005). Park- och trädgårdsavfall fördelas inte länsvis Avfallsmängder Matavfall Den potentiella mängden matavfall från hushåll, restauranger, storkök och butiker redovisas som 100 %, 35 % och 17 %. 100 % motsvarar den totala mängden matavfall från hushåll, restauranger, storkök och butiker som beräknas uppstå i Sverige. 35 % motsvarar Naturvårdsverkets miljömål 15, delmål 5 om att senast 2010 skall minst 35 % av matavfallet från hushåll, restauranger, storkök och butiker återvinns genom biologisk behandling. 17 % motsvarar ungefär dagens situation. Under 2007 hemkomposterades cirka ton matavfall (Svensk Avfallshantering 2007). Tabell 1. Resultat av inventeringen av matavfall från hushåll, restauranger, storkök och butiker. (Data i kton matavfall/år) MÄNGDPOTENTIAL FÖR MATAVFALL 100 % 35 % 17 % Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Totalt

9 Park- och trädgårdsavfall Det uppkommer cirka 450 kton park- och trädgårdsavfall per år i Sverige, varav cirka 275 kton härrör från den kommunala renhållningssektorn och utgörs av utsorterat trädavfall samt park- och trädgårdsavfall (Naturvårdsverket, 2006). Under 2006 komposterades totalt cirka 335 kton park- och trädgårdsavfall (Svensk Avfallshantering 2007), vilket motsvarar cirka 75 % Biogasutbyte Den potentiella biogasproduktionen beräknas genom ett nyckeltal för metanutbytet i m 3 CH 4 per ton våtvikt. Nyckeltalet för biogasutbytet har baserats på den procentuella fördelningen mellan matavfall från handel i förhållande till den totala insamlingspotentialen per person och år, vilket innebär att 78 % härrör från hushåll och restauranger och 22 % härrör från handeln. I Tabell 2 redovisas en sammanställning av metanutbyten per avfallsslag (Basdata om biogas, 2006) samt det beräknade nyckeltalet. Tabell 2. Metanproduktion från respektive råvara. Avfallslag Metanutbyte Enhet Källsorterat matavfall från hushåll 125 m 3 CH 4 /ton våtvikt och restauranger Källsorterat matavfall från butiker 77 m 3 CH 4 /ton våtvikt Nyckeltal i potentialbedömning 114,5 m 3 CH 4 /ton våtvikt Park- och trädgårdsavfall* 250 m 3 CH 4 /ton VS * Nordberg & Nordberg, Biogaspotential för matavfall Vid behandling av 100 % matavfall från hushåll, restauranger, storkök och butiker i biogasanläggningar skulle 1346 GWh biogas kunna produceras. Om det källsorterade matavfallet som samlats in för att nå miljömålet på 35 % biologisk behandling, skulle behandlas i biogasanläggningen skulle 471 GWh biogas kunna produceras. Som jämförelse kan nämnas att befintliga biogasanläggningar som samrötar olika organiska material (inte reningsverk) producerade cirka 230 GWh biogas tillsammans under Observera att denna biogasproduktion även omfattar rötning av restprodukter från livsmedelsindustri och annan produktion. Hemkompostering av ton matavfall motsvarar cirka 80 GWh biogas per år. I Tabell 3 redovisas biogaspotentialen för matavfall från hushåll, restauranger, storkök och butiker. 9

10 Tabell 3. Biogaspotential för matavfall från hushåll, restauranger, storkök och butiker uppdelad per län. (Data i GWh/år) BIOGASPOTENTIAL FÖR MATAVFALL 100 % 35 % 17 % Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Totalt Prognos över insamlingsmöjligheterna för matavfall Allt fler kommuner inför insamling av källsorterat matavfall. I en studie från Avfall Sverige (2007) framgår att en tredjedel av landets kommuner samlar in källsorterat matavfall från hushåll. Jämförelsevis med 2005 ökade insamlingen av matavfall med 10 % under 2006 och insamlingen förväntas öka för varje år som går. Totalt behandlades cirka 135 kton källsorterat matavfall från hushåll biologiskt under 2006, varav cirka 45 kton i biogasanläggningar. Baserat på dessa uppgifter samt uppgifter från KLIMP (Klimatinvesteringsprogram) görs bedömningen att antalet biogasanläggningar för behandling av bl.a. matavfall kommer att öka inom de närmaste åren. Vidare indikerar uppgifter från Avfall Sverige att 14 av 20 befintliga komposteringsanläggningar planerar att övergå till biogasproduktion. Det är främst komposteringsanläggningar lokaliserade i regioner med relativt stor befolkning som planerar att övergå till biogasproduktion. I två oberoende studier har befintlig och planerad behandlingskapacitet för organiskt avfall i Sverige kartlagts (Avfall Sverige, 2006a och Linné, 2007). Båda studierna har kommit fram till att mer än 800 kton livsmedelsbaserat avfall skulle kunna behandlas biologiskt. I den ena utredningen anges att den biologiska behandlingskapaciteten troligtvis kommer att öka cirka 50 % till år 2010 (under förutsättning av planerade behandlingsanläggningar verkligen byggs).! av den totala biologiska behandlingskapaciteten antas utgöras av biogasanläggningar år

11 För att komma fram till vad som är praktiskt möjligt och samtidigt ekonomiskt rimligt att samla in av matavfallet har information inhämtats från Länsstyrelsen i respektive län. Baserat på uppgifter från länen har sedan en realistisk bedömning av insamlingsoch behandlingspotentialen kunnat göras. Nedan ges en kortfattad sammanfattning för respektive i län i punktform:! I Stockholms läns miljömålsprogram från 2006 gjordes bedömningen att miljömålen avseende återvinning av matavfall kommer att klaras. Detta innebär att minst 35 % av matavfallet ska kunna sorteras ut. Merparten av de källsorterade matavfallet behandlas på komposteringsanläggningar, varav merparten av dessa anläggningar vill övergå till biogasproduktion. Under förutsättning att en eller flera biogasanläggningar byggs i länet skulle det vara möjligt att samla in merparten av det källsorterade matavfallet.! I Uppsala sker källsortering av matavfall i de större kommunerna. Tre av de mindre kommunerna har uppmuntrat till hemkompostering.! Södermanlands län planerar biogasanläggningar i två av städerna i länet, varav den ena planerar att röta matavfall. Den största staden beräknas därmed uppnå miljömålet på 35 % i god tid innan En stor del av matavfallet i Södermanland rötas eller komposteras inom länet.! I Östergötland har en av de två största kommunerna långtgående planer på att bygga en biogasanläggning som skall behandla källsorterat matavfall. Denna anläggning kommer troligtvis att medföra att även grannkommunerna kommer att införa källsortering av matavfall. I den andra av de två större kommunerna går i dagsläget allt hushållsavfall till förbränning. Östergötland är ett konkret exempel på en biogasregion, så det är troligt att även källsorterat matavfall kommer att behandlas i en biogasanläggning i framtiden.! I Jönköping har en förbehandlingsanläggning med kapacitet att ta emot allt matavfall som uppstår i länet tagits i drift. Det behandlade avfallet kommer att transporteras till en biogasanläggning i Jönköpings kommun.! I Kronobergs län rötas en del matavfall från skolkök i Älmhult och Växjö kommuner. Biogasanläggningen som har kapacitet att behandla betydligt mer matavfall har under den senaste tiden dessvärre haft diverse driftproblem.! I Kalmar län finns en biogasanläggning som har möjlighet att ta emot mer organiskt material. En av de mindre kommunerna samlar in matavfall som sedan skickas till kompostering i Blekinge. Flertalet av de resterande kommunerna har långtgående planer på att införa källsortering av matavfall. Det skulle vara möjligt att behandla en del av matavfallet i länet i befintlig biogasanläggning! På Gotland har utsortering av källsorterat matavfall nyligen påbörjats och kommer successivt att införas över hela ön. Matavfallet skall komposteras i s.k. ag-bags.! I Blekinge satsas både på kompostering och på biogasproduktion. En relativt ny komposteringsanläggning finns i Karlskrona och både i Karlshamn och i Sölvesborg planeras biogasanläggningar. Fördelningen av mängden matavfall till de olika biologiska behandlingsprocesserna uppskattas till 50 procent. En 11

12 stor del av matavfallet sorteras dock ut mekaniskt, och ingår därmed inte i miljömålet. Kommunerna i Blekinge kommer att börja med källsortering av matavfall så snart biogasanläggningarnas framtid har beslutats.! I Skåne finns sju avfallsbolag varav merparten bedriver eller avser att bedriva biogasproduktion bl.a. från matavfall. De av avfallsbolagen som idag komposterar matavfall planerar att behandla det i biogasanläggningar istället. Uppgifter från ett av avfallsbolagen visar dessutom att insamlingsmängden av matavfall skulle kunna vara högre än den är idag. Det skulle allstå vara möjligt att behandla merparten av matavfallet från hushållen i Skåne.! I Halland förbränns i princip allt hushållsavfall. Eftersom det saknas behandlingskapacitet för den organiska fraktionen avvaktas införande av källsortering. Den största kommunen avser dock att utreda förutsättningarna för biogasproduktion bl.a. baserad på källsorterat hushållsavfall.! I Västra Götaland finns fyra biogasanläggningar, varav tre behandlar källsorterat matavfall. Ytterligare en biogasanläggning planeras i länets storstadsregion.! I Värmland visar en systemstudie att i de delar av länet som är glest befolkade äts miljövinsterna med central biologisk behandling upp av ökade transporter. Här uppmuntras till ökad hemkompostering via en sänkning av avfallstaxan. Några av de större kommunerna har planer på centraliserad biogasproduktion av bl.a. källsorterat hushållsavfall.! I Örebro har de större kommunerna startat system för utsortering av källsorterat matavfall. Den största kommunen med cirka hälften av befolkningen satsar även fortsättningsvis på kompostering.! I Västmanland finns en biogasanläggning som bl.a. tar emot källsorterat organiskt matavfall från hela regionen.! I Dalarna satsar de större kommunerna på fortsatt kompostering. Länsstyrelsen har kommit överens med samliga kommuner om att de ska införa de nationella miljömålen avseende avfallshanteringen i sina avfallsplaner under 2006.! I Gävleborg finns ett avfallsförbund som tar hand om hushållsavfall från 53 % av länets befolkning och komposterar det. Resterande mängder hushållsavfall förbränns. Resterande kommuner i regionen har börjat fundera på källsortering av matavfall.! I Jämtland är det i dagsläget enbart invånarna i Östersund som källsorterar matavfallet. En systemstudie i Östersunds kommun visar att det inte är ekonomiskt möjligt att bygga en biogasanläggning för enbart behandling av matavfall från en mindre ort, i detta fall med mindre än invånare. Systemstudien visar också på att en biogasanläggning på en mindre ort är beroende av andra substrat såsom restprodukter från livsmedelsindustri och annan industri eller från jordbruket. Vidare är det i länet enbart en av de mindre kommunerna som förberett sig på att börja sortera ut matavfall. Det skulle vara möjligt att införa källsortering av matavfall även i övriga angränsande kommuner. 12

13 ! I Västernorrland, Västerbotten och Norrbottens län har norrlandskommunerna Boden, Luleå, Skellefteå, Umeå och Örnsköldsvik genomfört en gemensam förstudie. De nämnda kommunerna svarar för 50 % av befolkningen i de tre länen. Begränsningar i biogaspotentialen från matavfall Den länsvisa genomgången visar att det är möjligt att utöka källsorteringsgraden av hushållsavfall eftersom de flesta regioner har en ambition om utökad källsortering. Genomgången visar på att betydande mängder hushållsavfall, däribland organiskt matavfall som kan källsorteras, går till förbränning idag. En angelägen fråga i Avfall Sveriges rapport 2006:10 var att studera hur stora mängder organiskt avfall som kan komma att materialåtervinnas i framtiden. En ökad materialåtervinning skulle direkt leda till mindre behovskapacitet i förbränningsanläggningar samtidigt som biologisk behandling behöver byggas ut. Av rapporten framgår att materialåtervinningen inte är en konkurrent till slutbehandlingen dvs. förbränning eller rötning av det organiska avfallet. Materialåtervinning styrs främst av politiska beslut såsom producentansvaret, men också av politiska incitament såsom de nationella miljömålen. Av den länsvisa genomgången framgår tydligt att många kommuner tagit fram eller reviderat sina avfallsplaner i enlighet med Naturvårdsverkets miljömål att 35 % av matavfallet från hushåll, restauranger, storkök och butiker skall behandlas biologiskt Beroende av t.ex. miljömålens framtida revidering är det möjligt att återvinningsmålet ökas. Det är också möjligt att fler kommuner inför källsortering av matavfall, vilket skulle påverka biogaspotentialen positivt. I kapacitetsutredningen (Avfall Sverige, 2006a) nämns att det skulle vara möjligt att i högre grad satsa på att återvinna sådana material som ger stor miljönytta och minska resurserna för sådan återvinning som av miljöskäl inte anses lika kostnadseffektiv. Behandling av organiskt matavfall i en biogasanläggning är ett steg i strävan mot hållbar utveckling, eftersom det genereras både förnyelsebar energi och näringsämnen återförs marken. Separeringsgraden för kommersiellt tillgänglig förbehandlingsutrustning för källsorterat matavfall varierar mellan uppskattningsvis % av inkommande substratsmängd. Ett försök med pressning av matavfall visar att endast 44 % av det organiska materialet hamnar i pressvätskan (Carlsson, 2005). Andra uppgifter indikerar på att cirka 75 % av det organiska materialet kan återfinnas i pressvätskan (Stockholms stad, 2005 ). Genom optimering av förbehandlingsprocessen skulle det vara möjligt att erhålla en högre separeringsgrad. Baserat på ovanstående uppgifter har den totala biogaspotentialen med begränsningar uppskattats till cirka 60 % av den totala biogaspotentialen minus biogaspotentialen från hemkomposteringen dvs. cirka 760 GWh/år Biogaspotential för park- och trädgårdsavfall Den totala biogaspotentialen för park- och trädgårdsavfall beräknas till cirka 400 GWh/år. Park- och trädgårdsavfall har dock egenskaper som inte lämpar sig för vanlig traditionell rötning med våta substrat. Istället passar torrötning, en teknik som inte är särskilt vanlig i Sverige då enbart två anläggningar är konstruerade enligt metoden. I Tyskland finns däremot uppskattningsvis drygt 300 torrötningsanläggningar, främst baserade på torrötning av restprodukter från jordbruket. JTI har under 2007 genomfört en studie avseende torrötning och kommit fram till att det krävs både teknikutveckling och demonstrationsanläggningar innan torrötning kan bli vanligt i Sverige (Nordberg 13

14 & Nordberg, 2007). Vidare påpekas i rapporten att våtrötning ger lägre produktionskostnader än torrötning både vad gäller fastgödsel och vallensilage. Detta beror främst på att våtrötning har utvecklats under en betydligt längre tid jämfört med torrötning. Tekniken för att producera biogas ut park- och trädgårdsavfall finns alltså, men är ännu inte särskilt välkänd i Sverige vilket därmed begränsar den totala biogaspotentialen. Genom kontinuerlig bevakning av den tyska utvecklingen, som JTI förutsätter kommer att fortsätta, kan torrötning så småningom komma att bli vanligare i Sverige. Termisk förgasning skulle också kunna vara möjlig, men även produktion med denna teknik är minimal i dagsläget och bedöms därmed inte som relevant ännu. Vidare är park- och trädgårdsavfall stapelbara substrat som medger längre transportavstånd (Nordberg & Nordberg, 2007). Detta skulle kunna innebära goda förutsättningar för både torrötning och termisk förgasning i framtiden. 14

15 3. RESTPRODUKTER FRÅN INDUSTRIN Inom kategorin restprodukter från industrin ingår både livsmedelssektorn samt övrig industri som genererar organiskt avfall lämpligt för biogasproduktion. Till övrig industri härrör flygplatser, pappers-, massa- och cellulosaindustrin samt producenter av etanol och RME Datainsamling och avgränsningar Datainsamlingen har skett på olika sätt beroende på restprodukt och industri. I och med detta kommer varje avfallskategori att redovisas var för sig. Eventuella avgränsningar som gjorts för kategorierna redovisas tillsammans med datainsamlingen. I en tidigare studie (Linné, 2007) hänvisade Livsmedelsföretagens organisation i Sverige (LI) till de fyra största branschföreningarna som täcker in en stor del av verksamheten inom livsmedelsindustrin. Dessa branschföreningar är: kött och chark, mejeri, bryggeri och bageri/kvarnar. Utöver dessa branscher uppkommer stora mänger restprodukter från den svenska produktionen av socker, potatisstärkelse och konsumtionssprit. Förpackat avfall från livsmedelsindustrin ingår också som restprodukter från livsmedelssektorn. I sammanställningen redovisas den totala biogaspotentialen samt den totala biogaspotentialen med begränsning, som baseras på uppgifter om den totala mängden restprodukter som kan samlas in samt respektive restprodukts eventuella begränsning. Bedömning av den begränsande mängden restprodukter som finns tillgängliga för biogasproduktion varierar beroende på bransch, vilket diskuteras under respektive bransch. Generellt gäller att restprodukter som idag avsätts som djurfoder inte är tillgängliga för biogasproduktion och därmed utgör en begränsning av den totala biogaspotentialen. Detta motiveras vidare med att djurfoder i ett sådant fall måste importeras till Sverige, vilket varken bedöms vara ekonomiskt eller miljömässigt hållbart med dagens förutsättningar. Om den totala biogaspotentialen jämförs med dess begränsningar ges ändå en indikation på vad som skulle kunna vara möjligt om förutsättningarna ändras för djurfoder inom lantbruket Avfallsmängder Kött och chark Enligt branschorganisationen Kött och Chark svarar SCAN AB för cirka 60 % av branschens verksamhet i Sverige. Baserat på data i SCAN:s miljöredovisning 2006 har mängden animaliskt kategori 1,2 och 3 (avfall, gödsel och slam) beräknats för Sverige. I en studie (Herstad & Sterngård, 2004). som undersökt hur ABP-material (animaliska biprodukter) ska omhändertas i Sverige kan utläsas att cirka hälften av den totala mängden animaliskt avfall var kategori 1 och 2-material samt kategori 3- material som blandats med SRM (specificerat riskmaterial) från charkföretag och som enligt gällande regelverk inte får behandlas i en biogasanläggning. Tillgänglig mängd animaliskt avfall som är möjligt att behandla i en biogasanläggning har beräknats enligt dessa uppgifter. I Tabell 4 redovisas en sammanställning av restprodukter från slakteri och charkuteri. 15

16 Tabell 4. Sammanställning av restprodukter från slakterier och charkuterier. (Data i kton våtvikt/år) MÄNGDPOTENTIAL FRÅN KÖTT OCH CHARK Total Total med begränsning Kategori 3-material 48 - Gödsel mm. samt fettslam 66 - SUMMA Under 2007 behandlades 89 kton slakteri- och charkuteriavfall i de biogasanläggningar som ingår i Avfall Sveriges statistik samt på en gårdsanläggning. Utöver dessa avfallsmängder finns uppgifter från en biogasinventering att cirka 5 kton restprodukter från slakterier och charkuterier kan vara tillgängligt för biogasproduktion. Merparten av detta slakteriavfall transporteras idag till en behandlingsanläggning utanför Sverige pga. långa transportavstånd till befintliga svenska biogasanläggningar. En biogasanläggning som togs i drift 2007 har erhållit tillstånd att ta emot detta slakteriavfall. De svenska biogasanläggningarna skulle tillsammans kunna behandla minst 94 kton slakteriavfall, vilket motsvarar mer än 80 % av den totala mängden restprodukter från kött- och charkindustrin. Resterande mängder avsätts idag som djurfoder, och utgör därmed en begränsning av den totala mängdpotentialen. Restprodukter från slakterier och charkuterier fördelas inte länsvis, främst pga. att några av de kontaktade slakterierna och charketurierna inte vill att uppgifterna redovisas öppet. Uppgifter har också hämtats från Avfall Sveriges anläggningsstatistik som inte är offentlig. Vidare råder det idag stor konkurrens om dessa restprodukter, vilket medfört omfattande transporter av slakteriavfall till olika biogasanläggningar i Sverige. I och med detta bedöms det inte som relevant för biogaspotentialen var slakteriavfallet uppkommer. Mejerier Enligt branschorganisationen Svensk Mjölk förädlas 99 % av all mjölk av följande sex företag: Arla, Milko, Skånemejerier, Norrmejerier, Falköpings Mejeri och Gefleortens mejeri. Därutöver finns uppgifter på ostproduktionen vid Gäsene mejeri i Västra Götaland. Uppgifterna är hämtade från underlag till Naturvårdsverket (Linné, 2007) samt kompletteringar med uppgifter från respektive mejeris hemsida. Mejerierna har vid tidigare tillfälle påpekat problemet med att definiera vad som är biologiskt avfall (Linné, 2007). Inom mejeribranschen förekommer stora volymer biprodukter i form av vassle, vasslebiprodukter och fodermjölk 1. Vanligen är biprodukterna lätta att sälja som djurfoder, men periodvis vid t.ex. låg svinproduktion kan det bli svårt att få avsättning för de stora volymerna. Mejerierna har, enligt indikation från både Milko och Skånemejerier, för avsikt att ständigt försöka minska mängden fodermjölk. Vid tillfällen då kvaliteten på biprodukterna är bristfällig och inte duger som foder, blir det avfall. Även fettslam från interna reningsverk uppstår i verksamheten. En del av detta slam behandlas i befintliga biogasanläggningar, medan 1 Fodermjölk eller populärt kallad gränsmjölk är sådan mjölk som uppkommer i gränsfaser tex. vid uppstart och rengöring av maskiner samt i returer. 16

17 resterande mängder sprids direkt på åkermark. Det skulle vara möjligt att behandla allt detta fettslam i en biogasanläggning. För att beräkna mängden av dessa restprodukter har uppgifter på total mängd invägd mjölk samt total ostproduktion under 2007 vid respektive mejeri tagits fram. Den totala mjölkinvägningen i Sverige under 2007 uppgick till 2986 kton. Vassle uppkommer vid ostproduktion och för varje kg ost som produceras uppkommer 10 liter vassle. Enligt statistik från Svensk Mjölk uppgick den totala ostproduktionen under 2007 till 108 kton som i sin tur resulterade i 1080 kton vassle. Uppgifter på ostproduktionen vid Milko, Norrmejerier, Falköping och Gäsene har tagits från respektive bolags årsredovisning. Milko och Skånemejerier äger tillsammans Ostkompaniet, som står för 25 % den svenska av osttillverkningen. Ostproduktionen vid Skånemejerier har beräknats utifrån dessa uppgifter. Resterande mängder ost har antagits tillhöra Arla. Fördelningen av Arlas ostproduktion har beräknats genom procentuell andel av den invägda mjölken vid respektive mejeri samt med hjälp av nyckeltal från Svensk Mjölk på mängd invägd mjölk samt ostproduktion under 2007, där 1 ton invägd mjölk ger 0,1 ton ost. Uppgifter på mängden fodermjölk från respektive mejeri har beräknats med nyckeltal från ett mejeri, 0,006 kg TS fodermjölk/kg invägd mjölk. Även för mängden avloppsslam används nyckeltal från ett mejeri, 0,00328 kg TS avloppsslam/kg invägd mjölk. Baserat på uppgifter från ett mejeri antas vassle ha 5,5 % TS, fodermjölk 2 % TS och avloppsvatten från mejerierna ha 0,07 % TS. I Tabell 5 redovisas mängden restprodukter från de svenska mejerierna. Tabell 5. Sammanställning över mängden restprodukter från mejerier. (Data i kton TS/år) MÄNGDPOTENTIAL FRÅN MEJERIER Total Total med begränsning Vassle 59,8 29,9 fodermjölk 17,9 8,9 Fettslam från reningsverk 9,8 9,8 SUMMA 87,5 48,6 Av den totala mängden restprodukter från mejerier avsätts nästan all vassle och gränsmjölk som djurfoder idag. Det förekommer ett fall där vassle och fodermjölk behandlas i biogasanläggning. I ett flertal biogasinventeringar som gjorts under senare år har vassle varit av intresse som substrat. I en planerad biogasanläggning är fodermjölk av intresse som substrat. Till skillnad från den generella avgränsningen inom projektet att alla restprodukter som idag avsätts som djufoder skall exkluderas från den begränsande potentialen, har ett antagande som baserat på ovanstående information gjort om att endast 50 % av mängden vassle och gränsmjölk utgör en begränsning av den totala mängdpotentialen. Denna begränsning har gjorts eftersom det råder en viss efterfrågan på restprodukter från mejerier till biogasproduktion. 17

18 I Tabell 6 redovisas en länsvis sammanställning av den totala mängdpotentialen samt dess begränsning av restprodukter från mejerierna. Tabell 6. Länsvis sammanställning över mängden restprodukter från mejerier. (Data i kton TS/år) MÄNGDPOTENTIAL FRÅN MEJERIER Total Total med begränsning Stockholm 3,0 2,0 Östergötland 2,0 1,4 Jönköping 3,1 2,1 Kalmar 5,3 2,8 Skåne 12,5 6,8 Halland 11,9 6,3 Västra Götaland 34,6 18,7 Värmland 1,9 1,1 Dalarna 0,7 0,5 Gävleborg 3,6 1,9 Västernorrland 0,6 0,4 Jämtland 2,5 1,3 Västerbotten 5,0 2,7 Norrbotten 0,8 0,6 Totalt 87,5 48,6 Bryggerier Enligt Svenska Bryggareföreningen står Carlsberg, Spendrups, Kopparbergs, Åbro och Krönleins för 99 % av den totala öl- och läsktillverkningen i Sverige. Lämpliga restprodukter från bryggerierna är dravavfall (skal) och jäst, som idag avsätts som djurfoder. Vid bryggerierna uppkommer också stora mänger avloppsvatten som antingen går till kommunala reningsverk med efterföljande biogasproduktion eller i ett fall till en egen biogasanläggning. Det är endast slammet från bryggeriet med egen biogasanläggning som kategoriseras som restprodukt från livsmedelsindustrin. Mängden slam från resterande bryggerier redovisas under avfallskategori slam eftersom det behandlas i kommunala reningsverk. Uppgifter för Carlsberg, Spendrups, Åbro och Krönleins har hämtats från underlaget till en tidigare studie (Linné, 2007). För beräkning av Kopparbergs andel har uppgifter på den tillståndspliktiga produktionsmängden använts (Kopparberg, 2008). Den tillståndspliktiga produktionen uppgår till 149,5 miljoner liter, varav Kopparbergs och Sofiero står för 100 respektive 15 miljoner liter. Resterande mängd antas vara lika fördelad mellan Zeunerts och Banco. Uppgifter för Kopparbergs har baserats på ett beräknat medelvärde av mängden avloppsvatten, dravavfall och jäst som uppkommer vid de förstnämnda bryggerierna. Dessa medelvärden har sedan multiplicerats med den beräknade produktionsmängden vid respektive av Kopparbergs bryggerier. Dravavfall och jäst utgör en begränsning av den totala mängdpotentialen, eftersom dessa restprodukter även fortsättningsvis antas kommer att avsättas som djurfoder. Antagandet stärks av uppgifter från det bryggeri med egen biogasanläggning som inte behandlar dessa restprodukter i sin anläggning. Detta visar på att det finns en tydlig 18

19 efterfrågan på dravavfall och jäst som djurfoder. För sammanställning över mängden restprodukter från de svenska bryggerierna, se Tabell 7. Tabell 7. Sammanställning över mängden restprodukter från svenska bryggerier. (Data i kton våtvikt/år) MÄNGDPOTENTIAL FRÅN BRYGGERIER Total Total med begränsning Dravavfall (21 % TS) 59 0 Jäst (15 % TS) 9 0 Slam till intern biogasanläggning SUMMA I Tabell 8 görs en länsvis fördelning över mängden restprodukter från bryggerierna. Både den totala mängdpotentialen och dess begränsningar är betydligt högre i Halland, vilket beror på att bryggeriet med intern biogasanläggning är lokaliserad här. Tabell 8. Länsvis sammanställning av mängden restprodukter från svenska bryggerier. (Data i kton våtvikt/år) MÄNGDPOTENTIAL FRÅN BRYGGERIER Total Total med begränsning Stockholm 11 0 Kronoberg 2 0 Kalmar 3 0 Gotland 0,04 0 Halland Dalarna 27 0 Västernorrland 2 0 Totalt 798, Bageri/kvarnar Från bagerier uppstår främst förpackade kassationer i samband med tillverkningen samt returbröd från butiker som går tillbaka till bagerierna. Denna fraktion redovisas under rubriken förpackat livsmedelsavfall. Merparten av det förpackade returbrödet avsätts som djurfoder. Mindre mängder t.ex. spill och kladdiga kakor går som brännbart. Vid kvarnar uppstår främst avrens och skal från spannmål. I en tidigare studie (Linné, 2007) redovisas att det totalt uppkommer 78 kton restprodukter från bagerier och kvarnar, varav cirka 21 kton bedöms vara förpackat (Avfall Sverige, 2007). Den totala avfallsmängden från kvarnarna uppgår därmed till 57 kton. Restprodukterna redovisas inte länsvis pga. konkurrenssituationen mellan involverade företag. Om en länsvis fördelning görs, finns en uppenbar risk att någon kvarn pekas ut. Merparten av restprodukterna från kvarnindustrin används idag som biobränsle i biobränsleeldade förbränningsanläggningar. Det finns därmed ett uppbyggt system för förbränning av kvarnarnas restprodukter. Vidare tyder indikationer från branschen på att flera är stolta över sin självförsörjning. Samtidigt indikerar andra uppgifter från 19

20 diverse biogasinventeringar på att det finns mindre kvarnar som är intresserade av att finna mer långsiktiga lösningar för avsättningen av sina restprodukter. Det skulle vara möjligt att ersätta spannmålsavrens med andra restprodukter såsom t.ex. flis. Även om det finns ett uppbyggt system för förbränningen av spannmålsavrens, anses detta inte som en begränsning. I Tabell 9 redovisas en sammanställning av mängden restprodukter från kvarnindustrin. Tabell 9. Sammanställning av mängden restprodukter från kvarnar. (Data i kton våtvikt/år) MÄNGDPOTENTIAL FRÅN KVARNAR Total Total med begränsning Övrigt Restprodukter från övrig livsmedelsindustri I Sverige finns idag ett tjugotal biogasanläggningar där olika substrat samrötas. Enligt statistik från Avfall Sverige (2008) behandlades cirka 86 kton restprodukter från livsmedelsindustrin (ej slakterier) i dessa biogasanläggningar under Exempel på livsmedelsindustrier som ingår i denna kategori är bl.a. grönsaksberedning, fiskerier/rökerier, äggproduktion, kycklingslakterier samt färdigmatstillverkning. Uppgifterna i Avfall Sveriges anläggningsstatistik är inte offentliga, och därmed kan ingen länsvis uppdelning av dessa restprodukter erhållas. Om en länsvis uppdelning ändå skulle försöka göras, finns en risk att specifika biogasanläggningar pekas ut då det i vissa län endast finns en anläggning. Vidare är, i likhet med slakteri- och charkuteriavfallet, en del av restprodukterna från övrig livsmedelsindustri utsatta för en viss konkurrens. Ett flertal kommuner har ansökt om, och några har beviljats, bidrag från KLIMP för nya biogasanläggningar. Flera av dessa biogasanläggningar är lokaliserade i områden med relativt god tillgång på restprodukter lämpliga för biogasproduktion. En sammanställning av tio planerade samrötningsanläggningar visar att nästan 50 % av ingående avfall till dessa anläggningar redan idag går till biogasanläggningar, cirka 40 % går till djurfoder och att resterande avfallsmängder antingen sprids direkt på åkermark eller förbränns. Detta bevisar att det råder konkurrens om vissa avfallslag och stärker argumentet för att vissa avfallsslag inte behöver fördelas länsvis. Resultatet av inventeringar vid de planerade biogasanläggningarna visar att cirka 55 kton restprodukter från livsmedelsindustrin inte behandlas i biogasanläggningar idag, varav cirka 80 % avsätts som djurfoder idag och utgör därmed en begränsning av mängdpotentialen.. Baserat på ovanstående uppgifter finns det totalt cirka 140 kton restprodukter från övrig livsmedelsindustri, varav 60 % redan idag behandlas i biogasanläggningar. Med hänsyn taget till den mängd restprodukter som idag avsätts som djurfoder, utgör den begränsande mängdpoteintalen cirka 100 kton. 20

Den svenska biogaspotentialen från inhemska råvaror RAPPORT 2008:02 ISSN 1103-4092

Den svenska biogaspotentialen från inhemska råvaror RAPPORT 2008:02 ISSN 1103-4092 Den svenska biogaspotentialen från inhemska råvaror RAPPORT 2008:02 ISSN 1103-4092 FÖRORD Klimat- och energifrågor står högt på den politiska dagordningen och många klimat- och energipolitiska beslut

Läs mer

Klimp för biogas. BioMil AB biogas, miljö och kretslopp. -utvärdering av biogas-åtgärderna inom Klimp. Martin Fransson

Klimp för biogas. BioMil AB biogas, miljö och kretslopp. -utvärdering av biogas-åtgärderna inom Klimp. Martin Fransson Klimp för biogas -utvärdering av biogas-åtgärderna inom Klimp biogas, miljö och kretslopp Vad är Klimp? Klimatinvesteringsprogrammet 2003-2012 Fokus på att reducera utsläpp av växthusgaser och energieffektivisering

Läs mer

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? - Blekinge 16 3 1 29 18 1 4 Blekinge Bas: Boende i aktuellt län 0 intervjuer per län TNS SIFO 09 1 Vilken är din dröm? - Dalarna 3

Läs mer

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010 Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Region: 1 Län: Norrbottens län Västerbottens län Enheten för upphandling av Varor och Tjänster Region: 2 Län: Västernorrlands län Jämtlands län

Läs mer

Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall

Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall HAPARANDA STAD DECEMBER 2010 2 Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall Sofia Larsson Klimatstrateg Kommunledningsförvaltningen december

Läs mer

Samrötningspotential för bioslam från massa- och pappersbruk

Samrötningspotential för bioslam från massa- och pappersbruk Samrötningspotential för bioslam från massa- och pappersbruk Andreas Berg Scandinavian Biogas Fuels 1 Samrötningspotential för bioslam från massa- och pappersbruk projekt S09-204 Projektteam Andreas Berg

Läs mer

Bilaga 7 Sammanställning till länsstyrelsen

Bilaga 7 Sammanställning till länsstyrelsen Bilaga 7 Sammanställning till länsstyrelsen Sammanställning till länsstyrelsen 1 (12) Innehåll 1 Administrativa uppgifter... 3 2 Kommunens befolkning och struktur... 4 3 Avfall som kommunen ansvarar för...

Läs mer

Ditt matavfall i ett kretslopp

Ditt matavfall i ett kretslopp Ditt matavfall i ett kretslopp APRIL 2007 Matrester blir till näring och energi! Visste du att dina gamla matrester kan omvandlas till växtnäring och gas? Varje människa ger upphov till en ansenlig mängd

Läs mer

Beviljade ansökningar 2010 och 2011 Investeringsstöd för biogas

Beviljade ansökningar 2010 och 2011 Investeringsstöd för biogas 2013-02-18 1 (3) Beviljade ansökningar 2010 och 2011 Investeringsstöd för biogas 2010 Projektnr Kategori Titel Sökande Projektledare Bidrag kr Ort 32827-1 Förbehandling Optimerad förbehandling vid Biogasanläggningen

Läs mer

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN Bilaga till avfallsplaneförslag 2009-09-07 Miljökonsekvensbeskrivning Avfallsplan för Skellefteå kommun BAKGRUND Enligt bestämmelser i miljöbalken (1998:808), kap 6 samt föreskrifter från Naturvårdsverket

Läs mer

Piteå Biogas AB Bild:BioMil AB

Piteå Biogas AB Bild:BioMil AB Piteå Biogas AB Bild:BioMil AB Piteå Biogas AB Piteå Biogas AB (PBAB) är ett privat bolag bildat av ett flertal lantbruksföretag med målsättning att etablera en biogasanläggning inom Piteå kommun för produktion

Läs mer

Småskalig biogasproduktion

Småskalig biogasproduktion Småskalig biogasproduktion Martin Fransson martin.fransson@biomil.se Biogas Norr 6 april 2011 Var kommer BioMil in i bilden? Förstudie Förprojektering Detaljprojektering Tillståndsansökan Upphandling Byggnadsfas

Läs mer

PM om hur växthusgasberäkning och uppdelning på partier vid samrötning

PM om hur växthusgasberäkning och uppdelning på partier vid samrötning 2011-12-12 1 (5) Analysavdelningen Enheten för hållbara bränslen Linus Hagberg 016-544 20 42 linus.hagberg@energimyndigheten.se PM om hur växthusgasberäkning och uppdelning på partier vid samrötning Inledning

Läs mer

Tryck på gasen för matavfall!

Tryck på gasen för matavfall! Tryck på gasen för matavfall! Sortera matavfall - helt naturligt! Det är idag självklart att vi ska hushålla med våra resurser. Och till våra mest självklara och naturliga resurser hör matavfallet. Om

Läs mer

Gas i transportsektorn till lands og till vands. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Nyborg, 23 november 2012

Gas i transportsektorn till lands og till vands. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Nyborg, 23 november 2012 Gas i transportsektorn till lands og till vands Anders Mathiasson, Energigas Sverige Nyborg, 23 november 2012 Fem sektioner arbetar för ökad energigasanvändning Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas, inkl LNG

Läs mer

Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016

Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016 Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016 Länsnamn Beskrivning Antal Blekinge län Hyreshusenhet, tomtmark. 74 Blekinge län Hyreshusenhet, med saneringsbyggnad 2 Blekinge län Hyreshusenhet,

Läs mer

Östersund 17 september 2013

Östersund 17 september 2013 Östersund 17 september 2013 Vad är rötning? Nerbrytning av organiskt material vid syrefria förhållanden och det metan bildas Vid nedbrytning med syre sker kompostering och det bildas koldioxid i stället

Läs mer

Företagarpanelen Q1 2015 Extrafrågor

Företagarpanelen Q1 2015 Extrafrågor Företagarpanelen Q1 2015 Extrafrågor Företagets resultat i kronor senaste tre månader jämfört med förra året 100% 90% 80% 70% 60% Om du ser till de senaste tre månaderna, har ditt företags resultat i kronor

Läs mer

Utvecklingen av biogas och fordonsgas Anders Mathiasson, Gasföreningen

Utvecklingen av biogas och fordonsgas Anders Mathiasson, Gasföreningen Utvecklingen av biogas och fordonsgas Anders Mathiasson, Gasföreningen Verksamhetsorganisation Gasföreningen enar gasbranschen Medlemsfinansierad branschförening med över 100 medlemmar Biogas Fordonsgas

Läs mer

Biogasstrategi Vision, Mål och handlingsplan Kommunfullmäktige 2015-05-19

Biogasstrategi Vision, Mål och handlingsplan Kommunfullmäktige 2015-05-19 Biogasstrategi Vision, Mål och handlingsplan Kommunfullmäktige 2015-05-19-1 - INLEDNING Kristianstad är tillväxtmotor i Skåne Nordost. Öresundsregionen har en stark tillväxt i Sverige och anges i många

Läs mer

Biogas en nationell angelägenhet. Lena Berglund Kommunikationsansvarig

Biogas en nationell angelägenhet. Lena Berglund Kommunikationsansvarig Biogas en nationell angelägenhet Lena Berglund Kommunikationsansvarig Energigaser självklar del av det hållbara samhället Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas, inkl LNG Vätgas Råvara industri Vardagsliv Kraftvärme

Läs mer

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Anders Mathiasson Svenska Gasföreningen 17 september 2008 Verksamhetsstrukturen Vad är gas och gasbranschen i Sverige? Biogas från vattenslam, gödsel, avfall

Läs mer

LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011

LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011 LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011 Lars-Gunnar Johansson Lantbrukarnas Riksförbund, LRF 0521-57 24 52, lars-gunnar.johansson@lrf.se Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Jordbruket huvudaktör

Läs mer

Finanskrisens påverkan på sparande, amorteringar och lån. Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009

Finanskrisens påverkan på sparande, amorteringar och lån. Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009 Finanskrisens påverkan på sparande, amorteringar och lån Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009 Sammanfattning 86 procent av bolånetagarna i Sverige gör ingenting särskilt med anledning av finanskrisen

Läs mer

Billigt att bo dyrt att flytta

Billigt att bo dyrt att flytta Billigt att bo dyrt att flytta En undersökning från Länsförsäkringar 1 44 procent av de svenskar som äger sin bostad anser att de bor billigt Om du eller någon du känner egentligen vill flytta, men tvekar

Läs mer

AnoxKaldnes ANOXBIOGAS Referensprojekt AnoxBiogas, uppdaterad Mars 2015

AnoxKaldnes ANOXBIOGAS Referensprojekt AnoxBiogas, uppdaterad Mars 2015 AnoxKaldnes ANOXBIOGAS Referensprojekt AnoxBiogas, uppdaterad Mars 2015 Anl./Projekt/ Kund Avfallsslag Projekttyp År KRAB, Kristianstad Hushåll, slakteri, gödsel, bränneri Design, rådgivning 1994 o 2004

Läs mer

Jämtlandsgas ekonomisk förening Org:nr 769621-3763. Affärsidé: Industriell produktion och försäljning av fordonsgas och biogödsel.

Jämtlandsgas ekonomisk förening Org:nr 769621-3763. Affärsidé: Industriell produktion och försäljning av fordonsgas och biogödsel. Jämtlandsgas ekonomisk förening Org:nr 769621-3763 Affärsidé: Industriell produktion och försäljning av fordonsgas och biogödsel. Vindkraft på gång 785 verk = 5,1 TWh 75 % = 3,8 TWh Jämtlandsgas Vilka

Läs mer

Behov av vallgröda. Delprojekt 5. Kaj Wågdahl Klimatskyddsbyrån Sverige AB 2014-01-20

Behov av vallgröda. Delprojekt 5. Kaj Wågdahl Klimatskyddsbyrån Sverige AB 2014-01-20 Behov av vallgröda Delprojekt 5 Kaj Wågdahl Sverige AB 2014-01-20 Bakgrund Strängnäs Biogas AB har under 2011-2013 genomfört ett antal utredningar inom projektet Säkerställande av affärsmässiga och tekniska

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Hur många elever berörs av ett vinstförbud i skolan?

Hur många elever berörs av ett vinstförbud i skolan? Hur många elever berörs av ett vinstförbud i skolan? Frågan om ett eventuellt vinstförbud för privata aktörer i välfärden är en fråga som kommer att diskuteras under Socialdemokraternas partikongress den

Läs mer

Nystartade företag efter kvartal 2010

Nystartade företag efter kvartal 2010 Nystartade företag efter kvartal 2010 Innehållsförteckning Nystartade företag efter kvartal 2010 2 Tabell 1 Antal nystartade företag 2010 efter kvartal och branschgrupp (SNI 2007) 3 Tabell 2 Antal nystartade

Läs mer

Sveriges biogaspotential idag och i framtiden hur förhåller vi oss till resten av Europa?

Sveriges biogaspotential idag och i framtiden hur förhåller vi oss till resten av Europa? Sveriges biogaspotential idag och i framtiden hur förhåller vi oss till resten av Europa? Anneli Petersson, Dr. Svenskt Gastekniskt Center AB Svenskt Gastekniskt Center SGC samordnar gastekniskt utvecklingsarbete.

Läs mer

Villahushåll. Insamling av matavfall en insats för miljön

Villahushåll. Insamling av matavfall en insats för miljön Villahushåll Insamling av matavfall en insats för miljön Hållbart samhälle Det avfall som uppkommer ska vara en resurs och inte ett miljöproblem. Det har Upplands Väsby och åtta andra norrortskommuner

Läs mer

Nystartade företag första kvartalet 2012

Nystartade företag första kvartalet 2012 Nystartade företag första kvartalet 2012 Innehållsförteckning Tabell 1 Antal nystartade företag kvartal 1 2011 - kvartal 1 2012 efter branschgrupp (SNI 2007) 3 Tabell 2 Antal sysselsatta i nystartade företag

Läs mer

Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län

Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län Uppsala län Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län Undersökningen genomfördes mellan den 20 februari och 17 mars 2013. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1 508 fastighetsmäklare.

Läs mer

Nationellt Samverkansprojekt Biogas i Fordon

Nationellt Samverkansprojekt Biogas i Fordon Nationellt Samverkansprojekt Biogas i Fordon Utveckling av infrastruktur och marknad för biogas i fordon i Sjuhäradsområdet 610305 ISSN 1651-5501 Projektet delfinansieras av Energimyndigheten Svenska Biogasföreningen

Läs mer

Enkätundersökning om länsstyrelsens roll i kommunal avfallsplanering

Enkätundersökning om länsstyrelsens roll i kommunal avfallsplanering Bilaga 4 PM Enkätundersökning om länsstyrelsens roll i kommunal avfallsplanering 1 Bakgrund Naturvårdsverket arbetar med revidering av föreskrifter och allmänna råd om innehållet i kommunal avfallsplan.

Läs mer

Kapacitetsutredning 2011.

Kapacitetsutredning 2011. Kapacitetsutredning 2011. Tillgång och efterfrågan på avfallsbehandling till år 2020 RAPPORT F2012:03 ISSN 1103-4092 Förord Idag har Sverige en situation med ett inhemskt kapacitetsöverskott för avfallsförbränning.

Läs mer

Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen

Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen Mårten Ahlm, Skånes Energiting 2012-06-12 - Biogas Syd är en regional samverkansorganisation för biogasintressenter i södra

Läs mer

Välkommen till Kristianstad The Biogas City

Välkommen till Kristianstad The Biogas City Välkommen till Kristianstad The Biogas City Där vi samarbetar för att skapa en mer lönsam biogasbransch VD Krinova Incubator & Science Park Foto Biosfärkontoret Sven-Erik Magnusson Välkommen till Kristianstad

Läs mer

Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008

Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008 Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008 September 2009 Rapport från Soliditet: Inkomstutveckling 2008 Soliditets granskning av totalt 5,4 miljoner deklarationer, motsvarande cirka 75 procent av samtliga

Läs mer

Halm som Biogassubstrat

Halm som Biogassubstrat Halm som Biogassubstrat Lars-Gunnar Johansson, BRG/LRF lars-gunnar.johansson@lrf.se tel. 070 247 49 84 Halm en outnyttjad resurs Kräver förbehandling Flera olika metoder: Ångsprängning, pelletering, brikettering,

Läs mer

STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION. sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt

STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION. sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt Denna broschyr är författad av Profu, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP) och Institutet för jordbruks- och

Läs mer

Biogas. en del av framtidens energilösning. Anna Säfvestad Albinsson Projektledare Biogas Norr, BioFuel Region

Biogas. en del av framtidens energilösning. Anna Säfvestad Albinsson Projektledare Biogas Norr, BioFuel Region Biogas en del av framtidens energilösning Anna Säfvestad Albinsson Projektledare Biogas Norr, BioFuel Region Minimiljöskolan Länk till Skellefteå kommuns minimiljöskola www.skelleftea.se/minimiljoskola

Läs mer

Kraftsamling Biogas Skåne. Skåne som pilot för Biogas 2009-09-07. Skånes förutsättningar goda. Vad har hänt? Planering. Idé.

Kraftsamling Biogas Skåne. Skåne som pilot för Biogas 2009-09-07. Skånes förutsättningar goda. Vad har hänt? Planering. Idé. Skånes förutsättningar goda Störst råvarutillgångar av Sveriges län Skåne som pilot för biogas Goda förutsättningar för avsättning av biogas och rötrester Stor andel av de svenska företag som levererar

Läs mer

Möjligheterna att köra på förnybart egenproducerat bränsle Malmö 6/12 Ulf Jobacker, företagsutvecklare förnybar energi

Möjligheterna att köra på förnybart egenproducerat bränsle Malmö 6/12 Ulf Jobacker, företagsutvecklare förnybar energi Möjligheterna att köra på förnybart egenproducerat bränsle Malmö 6/12 Ulf Jobacker, företagsutvecklare förnybar energi Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund LRF-koncernen Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund Förutsägbarhet

Läs mer

SMHI/SGI-seminarium. Länsstyrelsernas möjliga samarbetsområden inom klimatanpassning. Anpassning till förändrat klimat Malmö den 20-21 april 2010

SMHI/SGI-seminarium. Länsstyrelsernas möjliga samarbetsområden inom klimatanpassning. Anpassning till förändrat klimat Malmö den 20-21 april 2010 SMHI/SGI-seminarium Anpassning till förändrat klimat Malmö den 20-21 april 2010 Länsstyrelsernas nätverk om klimatanpassning Diskussion och workshop om framtida samarbetsområden Klimatanpassningssamordnarnas

Läs mer

Gårdsbaserad biogasproduktion

Gårdsbaserad biogasproduktion juni 2008 Gårdsbaserad biogasproduktion Den stora råvarupotentialen för en ökad biogasproduktion finns i lantbruket. Det är dels restprodukter som gödsel och skörderester, men den största potentialen kommer

Läs mer

Rapport från Soliditet. Svenskarnas skulder hos Kronofogden April 2009

Rapport från Soliditet. Svenskarnas skulder hos Kronofogden April 2009 Rapport från Soliditet Svenskarnas skulder hos Kronofogden April 2009 Rapport från Soliditet: Svenskarnas skulder hos Kronofogden Studien i sammandrag: 360 941 personer har skuldsaldo hos Kronofogdemyndigheten.

Läs mer

Kraftvärmens situation och förutsättningar i Västra Götaland

Kraftvärmens situation och förutsättningar i Västra Götaland Kraftvärmens situation och förutsättningar i Västra Götaland Erik Larsson Svensk Fjärrvärme 1 Energisession 26 Fjärrvärmens historia i Sverige Sabbatsbergs sjukhus, första tekniska fjärrvärmesystemet år

Läs mer

Alla vinnare i Custice Awards 2013: http://custice.se/pressrum/custice-awards-2013/ Canon Business Center Dalarna. Gävleborg. Koneo Gävle.

Alla vinnare i Custice Awards 2013: http://custice.se/pressrum/custice-awards-2013/ Canon Business Center Dalarna. Gävleborg. Koneo Gävle. Sveriges bästa dokumenthanteringsleverantörer län för län Vinnarna av Custice Awards 2013 är de leverantörer som fått högst medelbetyg i företagskundnöjdhet. Idag presenterar vi de bästa leverantörerna

Läs mer

2 000 kronor per månad Svenskens vanligaste sparande. Undersökning av Länsförsäkringar

2 000 kronor per månad Svenskens vanligaste sparande. Undersökning av Länsförsäkringar kronor per månad Svenskens vanligaste sparande Undersökning av Länsförsäkringar Sammanfattning 1 (3) 46 procent av svenskarna sparar mindre än 1 000 kronor i månaden eller inget alls. 21 procent sparar

Läs mer

Resultat. Politikerpanelen - Kommun. Demoskop 2012/2013

Resultat. Politikerpanelen - Kommun. Demoskop 2012/2013 Resultat Politikerpanelen - Kommun Demoskop 2012/2013 Om politikerpanelen Politikerpanelen är ett årligen återkommande instrument där Demoskop speglar utvecklingen i Sveriges kommuner, landsting och regioner

Läs mer

Föräldrar villiga bidra mer till bostaden än barnen tror Utkast för analys

Föräldrar villiga bidra mer till bostaden än barnen tror Utkast för analys Föräldrar villiga bidra mer till bostaden än barnen tror Utkast för analys Kontantinsats Undersökning bland föräldrar och unga om hur de ser på finansieringen av den första bostaden Juni 2015 1 Föräldrarna

Läs mer

Nystartade företag första kvartalet 2013

Nystartade företag första kvartalet 2013 Nystartade företag första kvartalet 2013 Innehållsförteckning Nystartade företag första kvartalet 2013... 2 Tabell 1: Antal nystartade företag kvartal 1 2012 - kvartal 1 2013, efter branschgrupp (SNI 2007)...3

Läs mer

Nystartade företag andra kvartalet 2013

Nystartade företag andra kvartalet 2013 Nystartade företag andra kvartalet 2013 Innehållsförteckning Nystartade företag andra kvartalet 2013...2 Tabell 1 Antal nystartade företag kvartal 1 2012 kvartal 2 2013 efter branschgrupp (SNI 2007)...3

Läs mer

Johan Sundberg. Profu. Profu. Profu

Johan Sundberg. Profu. Profu. Profu Johan Sundberg Delägare i forsknings- och utredningsföretaget. Forskningsledare för avfallsgruppen på Chalmers 1993-2005 (tekn. doktor i avfallssystemanalys 1993). (Projektinriktad forskning och utveckling)

Läs mer

åtta förslag för att sluta kretsloppet

åtta förslag för att sluta kretsloppet åtta förslag för att sluta kretsloppet Biogasrapport mars 2012 Centerpartiet 2012-03-30 Vi lever på en planet med ändliga resurser. Men i dag förbrukas naturkapital som om det fanns flera jordklot i reserv.

Läs mer

Prognoser över antal operationer för respektive sjukdomsgrupp och län 2003-2020

Prognoser över antal operationer för respektive sjukdomsgrupp och län 2003-2020 Indikationer för behandling inom ortopedi Prognoser över antal operationer för respektive sjukdomsgrupp och län 23-22 Operation för diskbråck Operation för spinal stenos Operation för segmentell smärta

Läs mer

Miljöteknikföretag i Gävleborg

Miljöteknikföretag i Gävleborg Miljöteknikföretag i Gävleborg All data som ligger till grund för presentationen är hämtad från Vinnovas analys VA 2013:06, Företag inom miljötekniksektorn 2007-2011. (2014 har Green Business Region definierat

Läs mer

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat.

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Våra råvaror måste användas igen. Den globala uppvärmningen är vår tids ödesfråga och vi måste alla bidra på det sätt vi kan. Hur vi på jorden använder och

Läs mer

Livsmedelsindustrins matavfall

Livsmedelsindustrins matavfall SMED Rapport Nr 45 2011 Livsmedelsindustrins matavfall Per Edborg, SCB Kristian Hemström, IVL Klara Jakobsson, SCB Jan-Olov Sundqvist, IVL På uppdrag av Naturvårdsverket Publicering: www.smed.se Utgivare:

Läs mer

Substratkunskap. Upplägg. Energinnehåll i olika substrat och gasutbyten. Olika substratkomponenter och deras egenheter

Substratkunskap. Upplägg. Energinnehåll i olika substrat och gasutbyten. Olika substratkomponenter och deras egenheter Substratkunskap Anna Schnürer Inst. för Mikrobiologi, SLU, Uppsala Upplägg Energinnehåll i olika substrat och gasutbyten Metanpotential vad visar den? Olika substratkomponenter och deras egenheter C/N

Läs mer

Att skapa insikt och underlätta beslut som ökar matavfallsinsamlingen

Att skapa insikt och underlätta beslut som ökar matavfallsinsamlingen Att skapa insikt och underlätta beslut som ökar matavfallsinsamlingen Biogasdagen Sundsvall 28 aug 2012 Katarina Starberg, WSP katarina.starberg@wspgroup.se Bakgrund Biogas Mellannorrland Samverkansprojekt

Läs mer

Matavfallsutredningen Bilaga 1. vad som krävs för att införa matavfallsinsamling i stor skala

Matavfallsutredningen Bilaga 1. vad som krävs för att införa matavfallsinsamling i stor skala Matavfallsutredningen Bilaga 1 Inledning Vid nämndsammanträdet 2010-10-20 gav tekniska nämnden uppdrag åt förvaltningen att utreda möjligheterna för insamling av hushållens matavfall för biogasproduktion.

Läs mer

Mäklarinsikt 2015:1 Uppsala län

Mäklarinsikt 2015:1 Uppsala län Uppsala län Mäklarinsikt 2015:1 Uppsala län Undersökningen genomfördes mellan den 13 november och 2 december 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1036 fastighetsmäklare.

Läs mer

Biogasstrategi för Östersund kommun

Biogasstrategi för Östersund kommun Biogasstrategi för Östersund kommun 2 1.1 Biogasstrategi I majoritetens budgetdirektiv som antogs av fullmäktige den 27 mars 2012 anges att kommunen ska arbeta fram en biogasstrategi för att långsiktigt

Läs mer

Skogsmarksfastighetspriser och statistik för olika regioner

Skogsmarksfastighetspriser och statistik för olika regioner Skogsmarksfastighetspriser och statistik för olika regioner LRF Konsult är Sveriges största mäklare för skogsfastigheter och producerar fortlöpande prisstatistik på området. Prisstatistiken grundas på

Läs mer

Försök med matavfallskvarn i restaurang- och storköksmiljö

Försök med matavfallskvarn i restaurang- och storköksmiljö Försök med matavfallskvarn i restaurang- och storköksmiljö Stockholm september 2011 Rapport 11SV651 Försök med installation av matavfallskvarn kombinerat med slamtank och fettavskiljare i restaurangmiljö.

Läs mer

Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010

Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010 Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010 Look to Sweden Urban Kärrmarck Expert urban.karrmarck@energimyndigheten.se Förslag till en sektorsövergripande biogasstrategi (ER 2010:23)* Gemensam förslag

Läs mer

Sammanställning av Länsstyrelserna bredbandsrapportering avseende 2011

Sammanställning av Länsstyrelserna bredbandsrapportering avseende 2011 PROMEMORIA Datum Vår referens Sida 2012-04-27 PTS-ER-2012:18 1(6) Konsumentmarknadsavdelningen Anna Wibom Tina Stukan Bilaga 1 Sammanställning av Länsstyrelserna bredbandsrapportering avseende 2011 Följande

Läs mer

Sommaren 2015 i besöksnäringen

Sommaren 2015 i besöksnäringen Sommaren 2015 i besöksnäringen SOMMAREN 2015 I BESÖKSNÄRINGEN I denna rapport sammanfattar Visita sommaren 2015. Med sommaren menas här juni och juli. När utvecklingen kommenteras jämförs med motsvarande

Läs mer

Biogas i skogsindustrin. Anna Ramberg, Holmen (Hallsta Pappersbruk)

Biogas i skogsindustrin. Anna Ramberg, Holmen (Hallsta Pappersbruk) Biogas i skogsindustrin Anna Ramberg, Holmen (Hallsta Pappersbruk) Förutsättningar Papper & Massaindustrin genererar mycket processavloppsvatten. Innehåller stora mängder löst COD. Renas idag biologiskt

Läs mer

Utredning: Blåmusslor som biogassubstrat

Utredning: Blåmusslor som biogassubstrat Utredning:Blåmusslorsombiogassubstrat Enhet Datum Projekt Tekniska Verken i Linköping AB (TVAB) 2010 02 22 Musslorsombiogassubstrat Avd.SvenskBiogasFoU Utfärdare Delges/Beställare ErikNordell,TVAB KerstinKonitzer,EnergikontoretÖstraGötaland

Läs mer

Biogas i framtidens Skåne Anna Hansson Biogas Syd

Biogas i framtidens Skåne Anna Hansson Biogas Syd Biogas i framtidens Skåne Anna Hansson Biogas Syd Trelleborg den 27 september 2012 Biogas Syd arbetar med biogaspusslets olika sektorer Miljömål Ökad sysselsättning Klimatmål Klimatmål Ökad försörjningsgrad

Läs mer

Rapport. Biogasproduktion i Norrbotten och Västerbotten. Del 1 - Nulägesbeskrivning och biogaspotential 2012-05-29

Rapport. Biogasproduktion i Norrbotten och Västerbotten. Del 1 - Nulägesbeskrivning och biogaspotential 2012-05-29 Rapport Biogasproduktion i Norrbotten och Västerbotten Del 1 - Nulägesbeskrivning och biogaspotential 212-5-29 Förord Projektet NV Eko (Norrbottens och Västerbottens energi- och klimatoffensiv) var ett

Läs mer

Vem vill du ska få värdet av din pension om du avlider innan du hinner gå i pension? Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009

Vem vill du ska få värdet av din pension om du avlider innan du hinner gå i pension? Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009 Vem vill du ska få värdet av din pension om du avlider innan du hinner gå i pension? Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009 Sammanfattning 87 procent av dem som har avtalspension betald av arbetsgivaren

Läs mer

Införsel och import av avfall till Sverige enligt grön avfallslista

Införsel och import av avfall till Sverige enligt grön avfallslista Införsel och import av avfall till Sverige enligt grön avfallslista Underlagsrapport till uppdrag om ett ekologiskt hållbart omhändertagande av avfall Rapport 5245 okt 2002 Naturvårdsverket Kundtjänst

Läs mer

22.03.2011 09:26 QuestBack export - Smärtvården 2011

22.03.2011 09:26 QuestBack export - Smärtvården 2011 Smärtvården 2011 Publicerad från 21.02.2011 till 25.03.2011 813 respondenter (749 unika) 1. Kön? 1 Kvinna 72,4 % 583 2 Man 27,6 % 222 Totalt 805 1 2. Ålder? 1 Under 19 år 0,4 % 3 2 20-29 år 1,9 % 15 3

Läs mer

Vad blev det för pension i Sveriges län och regioner år 2014?

Vad blev det för pension i Sveriges län och regioner år 2014? Vad blev det för pension i Sveriges län och regioner år 2014? S12262 14-03 Inledning I denna rapport har vi brutit ned resultatet från Folksams rapport Vad blev det pension 2014? på landets län och regioner.

Läs mer

Rapport från utredningstjänsten ARBETSGIVARAVGIFTER UNGA

Rapport från utredningstjänsten ARBETSGIVARAVGIFTER UNGA 2014-06-24 Dnr 2014:1011 Rapport från utredningstjänsten ARBETSGIVARAVGIFTER UNGA Hur påverkas uttaget av arbetsgivaravgifter inom sektorn callcenter om de nedsatta avgifterna för unga slopas? Redovisning

Läs mer

Den svenska lanthandeln. Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening

Den svenska lanthandeln. Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening Den svenska lanthandeln Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening Inledning Sveriges lanthandlare har och har haft en viktig funktion. Lanthandeln har bidragit till

Läs mer

Rapport U2014:16 ISSN 1103-4092. Hushållsavfall i siffror - Kommun- och länsstatistik 2013

Rapport U2014:16 ISSN 1103-4092. Hushållsavfall i siffror - Kommun- och länsstatistik 2013 Rapport U2014:16 ISSN 1103-4092 Hushållsavfall i siffror - Kommun- och länsstatistik 2013 FÖRORD Avfall Sverige ger varje år ut publikationen Svensk avfallshantering som presenterar avfallsstatistik över

Läs mer

Karies hos barn och ungdomar

Karies hos barn och ungdomar 2015-03-11 1(6) Avdelningen för utvärdering och analys Andreas Cederlund Andreas.cederlund@socialstyrelsen.se Artikelnummer 2015-3-20 Korrigerad 2015-04-07: Tabell 4, Andel kariesfria approximalt för region

Läs mer

Biogas ger nya exportmöjligheter

Biogas ger nya exportmöjligheter Part financed by the European Union European Regional Development Fund Biogas ger nya exportmöjligheter Energitinget 2012-06-12 Bengt Malmberg Sustainable Business Hub Part financed by the European Union

Läs mer

Otrogna stockholmare

Otrogna stockholmare Otrogna stockholmare bolånemarknadens vinnare Bolån på Internet och telefon Storbankernas andel av bolånemarknaden sjunker. Men nio av tio hushåll anlitar fortfarande någon av de fyra storbankerna. Detta

Läs mer

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten?

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten? Anvisning till blanketten Åtagande för utvald miljö miljöersättning för naturfrämjande insatser på åkermark Ingår i landsbygdsprogrammet 1. På länsstyrelsens webbplats www.lansstyrelsen.se kan du läsa

Läs mer

Den svenska lanthandeln. Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening

Den svenska lanthandeln. Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening Den svenska lanthandeln Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening 1 Inledning Sveriges lanthandlare har och har haft en viktig funktion. Lanthandeln har bidragit

Läs mer

Musik, sport och matsmarta tips

Musik, sport och matsmarta tips Företag Musik, sport och matsmarta tips 64 Företag Avfall, en fråga som berör alla 65 Organisation och ansvar Organisation och ansvar Avfallsfrågor berör alla i samhället. Många aktörer arbetar med avfallsfrågor

Läs mer

Mäklarinsikt 2015:2 Blekinge län

Mäklarinsikt 2015:2 Blekinge län Blekinge län Mäklarinsikt 2015:2 Blekinge län Undersökningen genomfördes mellan den 25 februari och 20 mars 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1033 fastighetsmäklare.

Läs mer

Generationsskiftet Lägesbeskrivning 2007

Generationsskiftet Lägesbeskrivning 2007 Generationsskiftet Lägesbeskrivning 2007 augusti 2007 Generationsskiftesproblematiken: En stor andel av de svenska företagarna är på väg att pensioneras inom de närmaste åren. En fjärdedel av ägarna av

Läs mer

Mäklarinsikt 2014:4 Uppsala län

Mäklarinsikt 2014:4 Uppsala län Uppsala län Mäklarinsikt 2014:4 Uppsala län Undersökningen genomfördes mellan den 9 och 29 september 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1074 fastighetsmäklare.

Läs mer

Tabell 1:8. Total utlåning efter län. Antal i 1000-tal.

Tabell 1:8. Total utlåning efter län. Antal i 1000-tal. Tabell 1:8. Total utlåning efter län. i 1000-tal. Andel utlån av samtliga utlån (%) Utlån till verks. där reg. ej sker Fjärrlån Inlånade Utlånade Riket 69 892 58 462 11 430 83,6 16,4 3 394 419 384 Skåne

Läs mer

Biogas -lokal produktion. Ilona Sárvári Horváth Ingenjörshögskolan Högskolan i Borås

Biogas -lokal produktion. Ilona Sárvári Horváth Ingenjörshögskolan Högskolan i Borås Biogas -lokal produktion Ilona Sárvári Horváth Ingenjörshögskolan Högskolan i Borås Biogas produktion - en naturlig process Biogas produceras i varje syrefria miljöer Där organiska material bryts ner med

Läs mer

Vad blev det för pension 2011? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1943

Vad blev det för pension 2011? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1943 Vad blev det för pension 211? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1943 S1197 11-4 Sammanfattning Vad blev det för pension 211? är den tredje rapporten i Folksam rapportserie

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,

Läs mer

DEFINITIONER OCH ORDFÖRKLARINGAR (i bokstavsordning)

DEFINITIONER OCH ORDFÖRKLARINGAR (i bokstavsordning) DEFINITIONER OCH ORDFÖRKLARINGAR (i bokstavsordning) Avfall Med avfall avses varje föremål, ämne eller substans som ingår i en avfallskategori och som innehavaren gör sig av med eller avser eller är skyldig

Läs mer

Mäklarinsikt 2015:2 Skåne län

Mäklarinsikt 2015:2 Skåne län Skåne län Mäklarinsikt 2015:2 Skåne län Undersökningen genomfördes mellan den 25 februari och 20 mars 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1033 fastighetsmäklare.

Läs mer

Utvärdering av enkät. Östra Värmland. Vårt datum 2008-10-23 Vår referens Mari Gustafsson och Charlotta Skoglund

Utvärdering av enkät. Östra Värmland. Vårt datum 2008-10-23 Vår referens Mari Gustafsson och Charlotta Skoglund Vårt datum 2008-10-23 Vår referens Mari Gustafsson och Charlotta Skoglund Utvärdering av enkät Östra Värmland Grontmij AB Besöksadress Mejerivägen 1 E-post mari.gustafsson@grontmij.se Box 47303 Org nr

Läs mer