Den nya folkhälsopolitiken Nationella mål för folkhälsan

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Den nya folkhälsopolitiken Nationella mål för folkhälsan"

Transkript

1 Den nya folkhälsopolitiken Nationella mål för folkhälsan Gunnar Ågren statens folkhälsoinstitut

2 Statens folkhälsoinstitut 2003:57, 2:a reviderade upplagan ISSN: ISBN: Omslagsfoto: Getty Images/Stone Övriga foton: Getty Images/Stone, IBL Bildbyrå, Imagebank, Pix Gallery Grafisk produktion: Sandler Mergel, Tryck och revidering: Sandvikens Tryckeri, Sandviken 2003

3 den nya folkhälsopolitiken 3 Den nya folkhälsopolitiken Sverige har fått en nationell folkhälsopolitik. I april 2003 biföll riksdagen regeringens proposition Mål för folkhälsan. Det övergripande målet för svensk folkhälsopolitik är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa för hela befolkningen. Det fastslås också att det är särskilt angeläget att folkhälsan förbättras för de grupper som är mest utsatta för ohälsa. Hälsa är inte lätt att definiera även om de flesta har en intuitiv förståelse av begreppet. Världshälsoorganisationen, WHO, har en mycket vid definition av hälsa ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte blott frånvaro av sjukdom och handikapp. God hälsa är således något mer än avsaknad av sjukdom. Man kan uppleva en god hälsa även om man har en medicinsk diagnos och omvänt må dåligt även utan att ha drabbats av någon känd sjukdom. Samtidigt finns det en klar relation mellan ohälsa och sjukdom. Människor som upplever en nedsatt hälsa har en betydande överrisk för att dö i förtid oavsett medicinsk sjukdomsdiagnos. Hälsa ses som ett mycket eftersträvansvärt mål av de flesta människor. En bibehållen hälsa är en förutsättning för så mycket annat. Av detta följer också att det är svårt att acceptera att människor drabbas av ohälsa som är möjlig att åtgärda. Det är inte rimligt att människor drabbas av sjukdomar eller allvarlig ohälsa om det finns tillgängliga metoder att förhindra detta. Det är likaså svårt att acceptera att det finns skillnader i hälsa mellan grupper i samhället som är möjliga att göra något åt. Eftersom hälsa är ett så eftersträvansvärt mål vore det också naturligt att hela befolkningens hälsa, det vill säga folkhälsan, var ett av de mest angelägna politiska målen. Även om folkhälsoarbetet har stärkts på nationell nivå har vi långt kvar innan en god folkhälsa ses som ett lika angeläget arbetsområde som ekonomisk politik, arbetsmarknadspolitik eller socialpolitik. Det viktigaste syftet med folkhälsopropositionen är att ge folkhälsan en klar plats i samhällspolitiken. I och med att folkhälsa berör och påverkas av många olika samhällsområden, är det också viktigt att ställa upp mål som kan vägleda arbetet inom olika sektorer av samhället.

4 4 den nya folkhälsopolitiken Bakgrund Folkhälsoarbetet på nationell nivå har en lång tradition i vårt land. Sverige var först i världen med att genomföra en obligatorisk folkbokföring där församlingsprästerna fick till uppgift att registrera alla födslar, dödsfall och dödsorsaker. Detta skedde redan Skälet var befolkningspolitiskt. De styrande var oroliga över att det bodde för få människor i landet och ville få kunskaper som kunde utnyttjas till att höja födelsetalen och minska antalet dödsfall i första hand bland unga människor. Befolkningsstatistiken har också kunnat användas för att ringa in viktiga orsaker till ohälsa. Det är en gammal kunskap att dödligheten är långt större bland fattiga än bland rika och att den fattiga stadsbefolkningen i långt högre grad drabbades av febersjukdomar än de som bodde på landet. På 1800-talet kom folkhälsoarbetet att koncentreras kring kampen mot alkohol och dryckenskap som hade utvecklats till ett gigantiskt folkhälsoproblem. Mot slutet av århundradet lärde man sig framgångsrikt bekämpa vattenburna infektioner genom bättre vatten- och avloppssystem och regler för livsmedelshanteringen. Det demokratiska genombrottet innebar att företrädare för den tidens stora folkrörelser, nykterhetsorganisationerna, arbetarrörelsen och i någon mån frikyrkorna kom att dominera de flesta politiska församlingar i Sverige. Alla dessa rörelser hade ett aktivt intresse både när det gällde hälsosamma levnadsförhållanden och livssätt. Det blev naturligt att kommunala nykterhets-, hälsovårds- och barnavårdsnämnder kom att intressera sig för frågor som hade med människors hälsa att göra. Det blev också legitimt att samhället engagerade sig i denna typ av frågor. Stat, kommun och landsting sågs inte som fiender till medborgarna, något som inträffade med samhällsorgan i många andra länder. Uppbyggnaden av välfärdssamhället under första halvan av 1900-talet innefattade många hälsopolitiska inslag, en utbyggd barnhälsovård, skolmåltider, stöd till barnfamiljer Medellivslängd i Sverige sedan Kvinnor Män

5 den nya folkhälsopolitiken 5 och en social bostadspolitik. Den sjunkande barnadödligheten och den ökande medellivslängden sågs som resultat av den sociala välfärdspolitiken. Under decennierna efter andra världskriget kom hälsofrågorna alltmer att medikaliseras och professionaliseras. Upptäckten av nya läkemedel och andra ovedersägliga medicinska framsteg lade grunden till en stark tro på läkarnas och sjukvårdens förmåga att lösa de stora hälsoproblemen. Hälsopolitik blev alltmer liktydigt med sjukvårdspolitik. Debatten kom att koncentreras på hur man skulle finansiera och rekrytera personal till en svällande sjukhussektor. Det förebyggande arbetet tenderade att få en mer undanskymd plats. En starkare ställning för folkhälsoarbetet Under 1980-talet började folkhälsoarbetet åter få en starkare ställning. Spridningen av aids medförde att tron på sjukvårdens förmåga att bemästra viktiga hälsoproblem fick ett grundskott. I stället började man på flera håll ifrågasätta om stigande sjukvårdskostnader verkligen åtföljdes av en förbättrad folkhälsa. Insikten om att det fanns stora och växande klasskillnader även i det svenska samhället bidrog också till en omvärdering av den hittillsvarande hälsopolitiken 1987 tillsatte regeringen en statssekreterargrupp som fick till uppgift att utforma riktlinjer för en mer genomtänkt folkhälsopolitik. Ett konkret förslag från gruppen var bildandet av ett folkhälsoinstitut 1992 med uppgift att driva och samordna folkhälsofrågorna på nationell nivå. Institutets inriktning blev dock mer att driva enskilda hälsoprogram än att samordna det nationella folkhälsoarbetet tillsattes en parlamentarisk utredning, Nationella folkhälsokommittén, med ledamöter från samtliga riksdagspartier samt ett stort antal sakkunniga och experter representerande forskarvärlden och ett antal viktiga intresseorganisationer. Kommittén lade fram ett förslag som omfattade 18 nationella folkhälsomål som i sin tur var försedda med undermål, i många fall försedda med kvantifierbara indikatorer. Folkhälsoinstitutet fick en ny roll med uppgift att följa upp de nationella målen. I december 2002 lade regeringen ett förslag som omfattade 11 målområden för folkhälsoarbetet. Folkhälsans bestämningsfaktorer I arbetet med den nya folkhälsopolitiken har man gjort ett viktigt strategiskt vägval. I stället för att utgå från sjukdomar eller hälsoproblem när man skulle formulera mål för arbetet valde man hälsans bestämningsfaktorer det vill säga de faktorer i samhällsorganisationen och människors levnadsförhållanden som bidrar till hälsa och ohälsa. Fördelen med att utgå från bestämningsfaktorer är att målen blir åtkomliga för politiska beslut och kan påverkas genom olika typer av samhällsinsatser. Ställer man upp mål i sjukdomstermer, exempelvis att minska antalet hjärtinfarkter, ger inte målet någon vägledning

6 6 den nya folkhälsopolitiken om vilka insatser som är effektiva för att uppnå det. Minskar hjärtinfarkterna är det inte möjligt att säga om det beror på förbättrat folkhälsoarbete eller har andra orsaker. Det är viktigt att klargöra hur en bestämningsfaktor påverkar hälsan. Det finns ett samband mellan ökad ekonomisk ojämlikhet och försämrad folkhälsa, men mekanismerna bakom detta samband är inte särskilt väl klarlagda. Detta innebär i sin tur att folkhälsoargument inte väger lika tungt i samhällsdebatten som exempelvis ekonomiska argument. Att formulera folkhälsomål i termer av hälsans bestämningsfaktorer ställer mycket stora krav på att folkhälsoarbetet skall vara kunskapsbaserat. Att utgå från hälsans bestämningsfaktorer placerar huvuddelen av folkhälsoarbetet utanför sjukvården. De flesta faktorer som påverkar hälsan befinner sig utanför det medicinska kompetens- och kunskapsfältet. När det gäller att påverka arbetslöshet, social trygghet, boendesegregation och alkoholvanor spelar beslut i kommunala församlingar och andra demokratiska organ mycket större roll än sjukvårdens insatser. Elva målområden för folkhälsoarbetet Den svenska folkhälsopolitiken utgår från elva målområden där man finner de bestämningsfaktorer som har störst betydelse för den svenska folkhälsan. Det övergripande syftet är att skapa förutsättningar för en jämlik och jämställd hälsa. De elva målområdena är följande: 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomisk och social trygghet 3. Trygga och goda uppväxtvillkor 4. Ökad hälsa i arbetslivet 5. Sunda och säkra miljöer och produkter 6. En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Gott skydd mot smittspridning 8. Trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa 9. Ökad fysisk aktivitet 10. Goda matvanor och säkra livsmedel 11. Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande Målområdena anknyter i stor utsträckning till de mål som den nationella folkhälsokommittén ställde upp. De mål som har tagits bort handlar i första hand om hur folkhälsoarbetet skall organiseras, behovet av forskning och utbildning samt hur man skall bygga ut en bättre hälsoinformation. Dessa frågor återkommer i stället i form av regeringsuppdrag, i första hand till Statens folkhälsoinstitut.

7 den nya folkhälsopolitiken 7 De första sex målen handlar om vad man brukar beteckna som strukturella faktorer, det vill säga förhållanden i samhället och omgivningen som i första hand kan påverkas genom opinionsbildande insatser och politiska beslut på olika nivåer. De fem sista målen rör levnadsvanor som individen själv påverkar, men där den sociala miljön ofta spelar en mycket stor roll. Mål blir meningslösa om de inte konkretiseras och följs upp. Statens folkhälsoinstitut har därför till uppgift att när det behövs formulera delmål och ta fram indikatorer på hur väl målen uppfylls. Meningen är att uppföljningen skall delges regeringen genom återkommande folkhälsopolitiska rapporter som bildar underlag för en diskussion om hur väl politiken har lyckats att påverka folkhälsan. 1. Delaktighet och inflytande i samhället Människors makt och möjligheter att påverka sin omvärld har sannolikt en avgörande betydelse för deras hälsa. Samhällen med lågt valdeltagande, där få människor känner att det är någon idé att delta i föreningsliv eller att försöka påverka utvecklingen, utmärks också av allvarliga hälsoproblem. Att öka människors delaktighet i samhällslivet är därför ett av de viktigaste nationella folkhälsomålen. På individuell nivå är sambandet mellan inflytande och hälsa mycket starkt. Brist på inflytande i kombination med hög arbetsbelastning leder till förändringar i den hormonella balansen och till en ökad risk för hjärtinfarkt och andra sjukdomar. Man finner ett samband mellan litet beslutsutrymme och sjukskrivning. Det förefaller som om särskilt långtidsfrånvaro förvärras av brist på inflytande. Delaktighet i arbetet verkar förbättra den psykiska hälsan. På samhällsnivå är det svårare att belägga demokratins positiva effekter på hälsa. Det finns ett samband mellan högt valdeltagande och högt förtroende för myndigheter och god hälsa, men det är svårt att veta vad som sammanhänger med graden av inflytande och vad som exempelvis har samband med ekonomiska faktorer. Diskriminering, att beröva grupper av människor möjligheter till inflytande, har definitivt en negativ inverkan på hälsan. Detta kan förklara den betydligt sämre hälsan hos en rad invandrargrupper. Den försämrade hälsan hos långvarigt arbetslösa kan till en del sammanhänga med minskade möjligheter till påverkan. Sannolikt leder minskat inflytande också till minskade möjligheter att välja någorlunda hälsosamma levnadsvanor, vilket inkluderar fysisk aktivitet, kost samt alkohol och andra droger. I folkhälsopropositionen betonas att arbetet med att stärka demokratin och försvaret av de mänskliga rättigheterna också stärker den känsla av samhörighet i hela samhället och den tillit mellan människor som främjar en bra hälsa. Man betonar också mediepolitikens

8 8 den nya folkhälsopolitiken och informationens betydelse och vikten av att den når ut till alla grupper. Arbetsmarknadspolitiken, jämställhetsarbetet, integrations- och handikappolitiken tillhör de områden som har särskilt stor betydelse för att göra alla medborgare delaktiga i samhällets styrning och utveckling. Kultur, folkrörelser, ungdomspolitik, insatser för att stärka utsatta storstadsområden är andra exempel på verksamheter som stärker människors inflytande. 2. Ekonomisk och social trygghet Ekonomi och hälsa hör samman. Fattigdom och dålig hälsa följs åt. Omvänt har höginkomsttagare en bättre hälsa än genomsnittligt. Ekonomiska faktorer är sannolikt viktiga orsaker till de stora regionala och geografiska skillnader som finns i hälsa. Det finns exempelvis mycket stora skillnader i både medellivslängd och ohälsotal mellan rika och mindre välmående kommuner i Sverige. Internationellt är sambandet ännu starkare. Rika länder har som man kan vänta genomsnittligt en bättre folkhälsa än fattiga. Över en viss inkomstnivå blir dock sambandet mellan ekonomi och hälsa svagare. En viktig fråga är vad som orsakar ekonomiskt relaterade hälsoskillnader. Fattigdom och brist på resurser kan leda till otrygghet och en form av ekonomisk stress. Det kan också leda till sämre tillgång på basal sjukvård och andra sociala resurser. En viktig fråga är i vilken grad inkomstklyftornas storlek också påverkar det genomsnittliga hälsotillståndet. Mycket talar för att samhällen med små inkomstskillnader är hälsosammare att leva i än samhällen med stora sociala klyftor, som också kan bidra till ökad kriminalitet och ökad rädsla hos människor för att bli utsatta för brott. I folkhälsopropositionen betonas dels att en hållbar ekonomisk tillväxt är en förutsättning för välfärdspolitiken, dels att inkomstklyftor i sig kan vara en riskfaktor för ohälsa. Den sociala trygghetens stora betydelse för att förebygga ekonomisk stress framhålls och ses som särskilt viktig när det gäller att motverka psykisk ohälsa. När det gäller trygghetssystemet framförs särskilt stödet till barnfamiljerna, till de äldre, sjukförsäkringen och bostadspolitiken som viktiga. Arbetsmarknadspolitiken och utbildningspolitiken är också viktiga, liksom åtgärder för att göra hälso- och sjukvården tillgänglig även för mindre prioriterade grupper. Socialtjänst och rättsväsende och kriminalpolitik är exempel på samhällsområden som är särskilt viktiga för socialt utsatta grupper.

9 den nya folkhälsopolitiken 9 3. Trygga och goda uppväxtvillkor En sammanställning av socialt betingade skillnader när det gäller barns och ungdomars hälsa har nyligen gjorts av docent Sven Bremberg på uppdrag av Statens folkhälsoinstitut. Studien visar att det finns en mycket påtaglig ojämlikhet också när det gäller barns hälsa. När det gäller fysiska hälsoproblem är dessa i genomsnitt 60 procent vanligare bland socialt mindre gynnade barn. När det gäller psykiska problem är dessa 70 procent vanligare. När det gäller vissa typer av hälsoproblem har man en ännu starkare social gradient. Plötslig spädbarnsdöd är mellan 3 och 4 gånger vanligare i mer utsatta sociala miljöer och självmordsförsök och självtillfogat våld är mycket vanligare bland ungdomar som är mindre socialt gynnade. Rökning, fysisk inaktivitet och alkohol tillhör de riskfaktorer för sjukdom som i hög grad påverkas av den sociala miljön. Man kan också se en variation på områdesnivå när det gäller barns hälsa. Den stora ojämlikheten när det gäller barns hälsa är av särskild betydelse, eftersom det visat sig att hälsan under de första levnadsåren sannolikt har stor betydelse för hälsoutvecklingen senare under livet. Låg födelsevikt ökar exempelvis risken för att råka ut för hjärtsjukdomar i vuxen ålder. Ett förebyggande arbete när det gäller barn och ungdomar måste koncentreras på att förbättra de sociala villkoren för barnfamiljer, förstärka barnomsorgen och utveckla hälsofrämjande skolor. Ett direkt stöd till småbarnsfamiljer, utbyggd föräldrautbildning och riktade förebyggande insatser under förskoleåldern är viktiga åtgärder för att bryta utvecklingen mot en försämrad psykisk hälsa. Propositionen konstaterar att det finns ett mycket starkt samband mellan barns uppväxtvillkor och vuxnas ekonomiska och sociala trygghet samt inflytande och delak Döda/tusen Spädbarnsdödlighet Antal avlidna första levnadsåret per 1000 levande födda.

10 10 den nya folkhälsopolitiken tighet. Det som är viktigast för barns hälsa uppfattar man vara familjeförhållanden, skola och fritid. Man betonar att det finns barn som lever under långt sämre förhållanden än andra, exempelvis barn till missbrukare och barn till flyktingar. Analysen leder fram till att den ekonomiska familjepolitiken, socialförsäkringssystemet och socialtjänsten har nyckelroller när det allmänt gäller att stärka barnfamiljernas ställning. I övrigt hänvisar man till samma politikområden som när det gäller de två tidigare målområdena. 4. Ökad hälsa i arbetslivet Arbetslivet har en avgörande betydelse för folkhälsan. Människors arbete är den viktigaste bestämningsfaktorn till de mycket stora hälsoskillnaderna mellan olika befolkningsgrupper. Personer med arbetaryrken har betydlig högre dödlighet och högre ohälsotal än tjänstemän i ledande ställning. De allra största hälsoriskerna finner man bland personer som står utanför arbetsmarknaden. Det finns en rad direkta kopplingar mellan människors arbetsmiljö och olika hälsoutfall. Negativ stress det vill säga höga arbetskrav tillsammans med lågt inflytande över arbetet ger en kraftig överrisk såväl för hjärt-kärlsjukdomar som psykiska besvär, exempelvis depression och sömnsvårigheter. Ensidig belastning på arbetet har ett starkt samband med smärtor från rörelseorganen som är en ledande sjukskrivningsorsak. Den negativa utvecklingen inom arbetslivet har i högre grad drabbat kvinnor än män. Kvinnor är i allmänhet överrepresenterade inom riskyrken både när det gäller negativ stress och ensidig muskelbelastning. Arbetsmiljöarbetet måste därför vara en central och prioriterad del av folkhälsoarbetet. Detta visas inte minst av den nuvarande utvecklingen av arbetsrelaterad ohälsa med Tusental sjukskrivna Kvinnor Män Antal sjukskrivna längre än 30 dagar

11 den nya folkhälsopolitiken 11 omkring människor i produktiv ålder som befinner sig utanför arbetslivet antingen på grund av långvarig sjukskrivning eller förtidspensionering. Kostnaderna för sjukfrånvaron ligger i storleksordningen 120 miljarder kr per år och hotar både budgetbalans och den sociala välfärdens fortsatta utbyggnad. Utvecklingen är också ett direkt hot mot folkhälsan, eftersom långvarig sjukskrivning leder till att människor avskärs från sociala kontakter och kan hamna i en passiv sjukroll. För att bryta denna utveckling krävs bland annat en satsning på hälsosamma arbetsplatser där bra arbetsförhållanden kombineras med ett reellt inflytande och där man ger möjlighet till fysisk aktivitet under arbetstid. Det är också mycket viktigt att se över sjukvårdens roll i relation till arbetslivet. Det finns ett stort behov av yrkesmedicinsk kompetens och en förstärkt roll för företagshälsovården. Arbetsmiljöverket har en nyckelfunktion när det gäller att utveckla krav både på den fysiska och den psykosociala arbetsmiljön. I folkhälsopropositionen framhålls arbetslivspolitikens centrala roll och att ett bra och väl fungerande arbetsliv är den avgörande förutsättningen för att bryta den negativa utvecklingen. Man betonar särskilt vikten av att uppmärksamma kvinnors hälsa och de mål som ställs upp inom jämställdhetspolitik, integrationspolitik och handikappolitik. 5. Sunda och säkra miljöer och produkter Regeringen betonar att kravet på sunda och säkra miljöer skall ses i sammanhang med Sveriges miljökvalitetsmål och kravet på ett ekologiskt hållbart samhälle. Dessa krav på en hållbar miljö berör de flesta politikområden. Det är viktigt att kunskaperna om miljöns påverkan på hälsan ökar och att man tillämpar försiktighetsprincipen när man inför ny teknik. Av de 15 miljökvalitetsmålen är det framför allt målen God bebyggd miljö, Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Giftfri miljö, Skyddande ozonskikt samt Säker strålmiljö som har betydelse för folkhälsan. Inomhusmiljön har en mycket central betydelse för hälsan. Radon, fukt och mögel tillhör de faktorer som har mycket stor negativ påverkan. I propositionen lyfter man också fram Nationella folkhälsokommitténs krav på tillgång till grönområden i anslutning till boendet, vilket har en stor betydelse för möjligheterna till fysisk aktivitet, rekreation och återhämtning. Särskilt viktigt är det att se till att barn, äldre och funktionshindrade har tillgång till grönområden. Också det skadeförebyggande arbetet ligger under detta målområde. Sverige har nått stora framgångar bland annat när det gäller att förebygga barnolycksfall genom ett systematiskt förebyggande skadearbete. Ett sådant arbete kräver att man involverar den regionala

12 12 den nya folkhälsopolitiken och lokala nivån liksom trafikpolitik och samhällets skydd och beredskap mot olyckor. Också det självmordsförebyggande arbetet är en viktig del. Kravet på en nationell skaderegistrering lyfts fram som särskilt viktigt när det gäller att utveckla det systematiska skadeförebyggande arbetet. Arbetet för säkra produkter kräver att man involverar konsumentpolitiken. Det krävs både en mycket stark kontroll över de produkter som introduceras och en bra information om hälsorisker med de produkter som används. Det är viktigt att riskerna att utveckla allergier eller försämras i sin allergisjukdom lyfts fram. Vägledning och information måste utformas så att också barn och ungdomar skyddas. 6. En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvården har redan i dag ett lagfäst ansvar när det gäller befolkningens hälsa och att bedriva förebyggande arbete. I propositionen konstateras att sjukvården har en nyckelroll i folkhälsoarbetet genom sin specifika kompetens, breda kunskap, auktoritet och stora kontaktyta mot befolkningen. Samtidigt framhålls att vården behöver bli betydligt mer hälsoorienterad, vilket innebär en perspektivförskjutning mot en helhetssyn på människors problem och en övergång till ett mer hälsofrämjande och förebyggande arbete. En sådan förändring av sjukvårdens arbete skulle också göra den mer effektiv och höja verksamhetens kvalitet. Det framhålls särskilt att sjukvårdens råd i livsstilsfrågor är mycket kostnadseffektiva. Primärvården har en nyckelroll genom sin stora kontaktyta med människor i alla åldersgrupper. Det framhålls att sjukvårdens förebyggande arbete i dag har brister. Potentialen för att på ett tidigt stadium intervenera när det gäller rökning, fysisk aktivitet, ohälsosamma matvanor och alkoholkonsumtion utnyttjas inte. Man är i alltför hög grad benägen att använda läkemedel i förebyggande syfte i stället för att föreslå icke-medikamentella insatser. En hälsofrämjande hälso- och sjukvård kräver ett utvecklingsarbete på flera områden. Det förebyggande arbetet måste integreras i vårdkedjorna, samtidigt som man driver riktade verksamheter som mödra- och barnhälsovård, ungdomsmottagningar, skol- och företagshälsovård samt i vissa fall hälsoundersökningar av utvalda målgrupper. Hälso- och sjukvården får en unik inblick i människors levnadsvillkor och dess konsekvenser. Det är viktigt att dessa kunskaper hanteras och integreras med arbetet att utforma regionala och lokala strategier för det förebyggande arbetet. Här har folkhälsoenheter och samhällsmedicinska enheter en nyckelroll. Dessa enheter kan också fungera som viktiga kunskapsförmedlare mellan Statens folkhälsoinstitut och andra centrala instanser och det lokala folkhälsoarbetet. En ökad folkhälsoinriktning av sjukvården ställer krav både på en förstärkt samhällsmedicinsk verksamhet och att utbildningen i folkhälsoarbete förstärks.

13 den nya folkhälsopolitiken Gott skydd mot smittspridning Sverige har en gynnsam situation när det gäller smittsamma sjukdomar i ett internationellt perspektiv. Detta sammanhänger till största delen med att det bedrivits ett effektivt förebyggande arbete i form av informationsinsatser, ofta målgruppsanpassade, vaccinationer och andra riktade insatser som testning och kontaktspårning. Det finns dock en allvarlig internationell hotbild och läget kan snabbt försämras genom det ökade resandet. Ett påtagligt problem också i Sverige är ökningen av antibiotikaresistenta infektioner. Sexuellt överförda infektioner ökar också påtagligt, vilket på sikt kan påverka situationen även när det gäller hiv/aids. Arbetet mot hiv/aids är en central del av arbetet mot smittspridning. Ansvaret för att samordna insatserna nationellt ligger på Statens folkhälsoinstitut. En särskild utredare har fått till uppgift att föreslå en framtida fördelning av ansvaret för detta arbete. 8. Trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa Regeringen konstaterar att Sverige har en mycket lång tradition av upplysningsarbete kring sexualitet och samlevnad, vilket har varit en hörnsten i det folkhälsopolitiska arbetet. Det betonas att arbetet bör ta fasta på att stärka individens egen identitet och att lyfta fram en positiv syn på sexualitet. Samtidigt är det viktigt att informera om de risker som finns för sexuellt överförda sjukdomar. Arbetet med att förebygga oönskade graviditeter måste fortsätta. Rätten till en trygg och säker sexualitet måste gälla homo-, bi- och transsexuella personer och det är mycket angeläget att bekämpa diskriminering på grundval av sexuell tillhörighet.

14 14 den nya folkhälsopolitiken 9. Ökad fysisk aktivitet Värdet av fysisk aktivitet när det gäller att förebygga sjukdom har dokumenterats på ett mycket övertygande sätt under senare år. Fysisk aktivitet påverkar en rad sjukdomar och hälsotillstånd. Av störst praktisk betydelse är sannolikt den gynnsamma effekten när det gäller hjärt-kärlsjukdomar. Risken att drabbas eller få symtom av kranskärlssjukdom minskar kraftigt liksom risken att dö i hjärtinfarkt. Det förefaller som om det finns ett proportionellt förhållande mellan träningsintensitet och riskminskning. En halvtimmes fysisk aktivitet per dag i måttligt tempo, exempelvis en promenad i rask takt, är tillräckligt för att ge en betydande förebyggande effekt för de flesta svenskar. Fysisk aktivitet förebygger högt blodtryck och har en klar blodtryckssänkande effekt. Detta kan ställas i relation till att samhällskostnaden för blodtrycksmediciner uppgår till betydligt över en miljard kronor om året. I många fall skulle behovet av medicinering minska avsevärt om läkarna rekommenderade fysisk aktivitet. Detta är inte minst viktigt med tanke på att många av de läkemedel som används har allvarliga biverkningar. Åldersdiabetes eller diabetes typ II, det vill säga den form av sjukdomen som drabbar medelålders och äldre, påverkas i mycket hög grad av fysisk aktivitet. Åldersdiabetes är en av våra stora folksjukdomar och ger i många fall allvarliga komplikationer som leder till blindhet och amputationer. Fysisk aktivitet har både en förebyggande effekt och minskar behovet av blodsockersänkande läkemedel. Det finns övertygande vetenskaplig dokumentation för att fysisk aktivitet har en förebyggande effekt när det gäller så olikartade tillstånd som tjocktarmscancer, depressioner och effekterna av benskörhet. Det finns ett samspel mellan fysisk aktivitet och övervikt. Även om fysisk aktivitet inte är något bantningsmedel underlättar det långsiktig viktnedgång och har en positiv sjukdomsförebyggande effekt även vid övervikt. Det finns betydande sociala skillnader både när det gäller möjligheterna till och utövandet av fysisk aktivitet. Människor med kortare utbildning motionerar mindre än de med längre. Flickor har inte samma möjligheter som pojkar att delta i organiserad idrottsaktivitet. Möjligheterna till friluftsliv och vardagsmotion är betydligt lägre för invandrare, människor utanför arbetslivet och för funktionshindrade. I regeringens proposition pekar man på vikten av en bra idrottspolitik som stärker alla människors möjlighet att utöva idrott och motion. Fysisk aktivitet i skolan och förskolan ses som mycket angelägen och ämnet idrott och hälsa bör syfta till att utveckla nya arbetsformer som gör att alla barn blir delaktiga. Friluftsliv bör stimuleras både genom stöd till folkrörelser och bättre samhällsplanering, där tillgång till grönområden är viktig. Fysisk aktivitet under arbetstid är av central betydelse och andelen arbetsresor med cykel bör öka kraftigt.

15 den nya folkhälsopolitiken Goda matvanor och säkra livsmedel Maten har en avgörande betydelse för hälsan. I ett globalt perspektiv är fortfarande undernäring ett gigantiskt folkhälsoproblem. I allt fler länder, däribland Sverige, håller övervikt på att utvecklas till det dominerande problemet. Nästan 10 procent av den vuxna befolkningen är kraftigt överviktiga. Andelen överviktiga barn och ungdomar ökar snabbt. Övervikten följer ett tydligt socialt mönster där människor i socialt utsatta positioner drabbas hårdast. Övervikt åtföljs av en rad hälsoproblem med betydande överrisk för hjärt-kärlsjukdomar, diabetes, ledsjukdomar och en del cancerformer, bland annat tjocktarmscancer. En viktig orsak till övervikten är en felaktigt sammansatt kost med ett alltför stort energiinnehåll. Konsumtionen av socker och fett, särskilt mättat fett, är för hög medan däremot intget av frukt och grönsaker borde öka. En intensiv marknadsföring av sockerhaltiga och feta födoämnen, ofta i form av halvfabrikat och snabbmat, bidrar till den ogynnsamma situationen. EU:s gemensamma jordbrukspolitik innebär i hög grad att ohälsosamma produkter subventioneras, exempelvis feta mjölkprodukter, medan däremot frukt och grönsaker missgynnas. I folkhälsopropositionen betonar regeringen angelägenheten av att ett mål formuleras för samhällets insatser när det gäller matvanor. Livsmedelspolitiken har till mål en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar livsmedelsproduktion. Det är viktigt med ett folkhälsoperspektiv på denna politik. Det är också viktigt att medborgarnas kunskaper om sambanden mellan kost och hälsa ökar. 11. Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande I första hand rökning och alkoholanvändning medför gigantiska folkhälsoproblem. Omkring människor dör årligen av sjukdomar som kan relateras till rökning. Antalet tobaksrelaterade dödsfall har minskat något på grund av att allt färre svenskar röker. Antalet alkoholrelaterade dödsfall uppgår till mellan och årligen. Omkring hälften av dessa är våldsamma dödsfall som drabbar relativt unga människor.

16 16 den nya folkhälsopolitiken Rökningen har minskat under en följd av år och omkring en femtedel av den vuxna befolkningen röker. Användningen av snus har dock ökat bland män. Hälsoriskerna av snus är ofullständigt kartlagda. När det gäller alkohol har det skett en snabb konsumtionsökning sedan slutet av talet. År 2002 uppskattades den genomsnittliga alkoholkonsumtionen uppgå till 10 liter ren alkohol per vuxen svensk, vilket är den högsta konsumtionsnivån under ett sekel. När det gäller vissa typer av alkoholskador, som alkoholförgiftningar bland yngre och en del alkoholrelaterade akuta dödsfall, ser man en ökning. Såväl när det gäller tobak och alkohol spelar tillgängligheten en viktig roll. Tobakslagen har inneburit att rökning har försvunnit från en rad offentliga miljöer och för närvarande diskuteras ett rökförbud på restauranger och andra serveringslokaler, vilket ytterligare kan pressa tillbaka rökningen. Å andra sidan har skatten sänkts på cigarretter som en följd av den ökade införseln och smugglingen av tobaksprodukter från andra länder. När det gäller alkoholdrycker har tillgängligheten ökat kraftigt genom att Sverige tvingats anpassa sig till EU:s införselregler som innebär att man får ta in lägre beskattad alkohol från andra EU-länder. Systembolaget har utökat antalet försäljningsställen och öppettider, samtidigt som skatten sänkts på vin. För att motverka effekterna av den ökade tillgängligheten av alkoholdrycker har regeringen tillsatt en särskild alkoholkommitté som har till uppgift att begränsa den skadliga alkoholkonsumtionen. Kommittén har fått särskilda resurser till förfogande som till största delen skall användas för att stödja det lokala förebyggande arbetet. Kommittén har arbetat med att försöka minska berusningsdrickande, begränsa ungdomars alkoholdrickande och motverka alkoholkonsumtion i samband med arbete, graviditet och trafik. Statens folkhälsoinstitut har till uppgift att följa upp alkoholkommitténs arbete. När det gäller det tobaksförebyggande arbetet har särskilda medel ställts till Statens folkhälsoinstituts förfogande. Viktiga mål för arbetet är att motverka ungdomars tobaksdebut och att understödja rökavvänjning. Narkotikamissbruk är ett betydligt mindre folkhälsoproblem än alkohol och tobak. Bland socialt utsatta grupper är dock narkotikaanvändning en betydande dödsorsak som drabbar relativt unga människor. Såväl användningen av narkotika som den narkotikarelaterade dödligheten har ökat under 1990-talet. Regeringen har tillsatt en särskild narkotikasamordnare som också har riktade medel till sitt förfogande. Spelberoende är också ett problem som förefaller öka. Antalet människor med spelproblem uppgår till nästan varav är spelberoende. Statens folkhälsoinstitut har på regeringens uppdrag lagt fram en särskild handlingsplan för insatser till hjälp för de spelberoende.

17 den nya folkhälsopolitiken 17 Folkhälsomålen måste följas upp Mål är inte till någon större nytta om de inte följs upp på ett systematiskt sätt. Det gäller särskilt om många aktörer är inblandade och behöver samarbeta med varandra. När det gäller folkhälsans 11 målområden kan man räkna med att ett femtiotal statliga myndigheter är inblandade. Dessutom har kommuner och landsting ett stort ansvar för att bedriva ett regionalt och lokal folkhälsoarbete. Det är på kommunal nivå de flesta beslut fattas som berör människors konkreta levnadsvillkor och landstingen har enligt hälso- och sjukvårdslagen ett ansvar för att bedriva förebyggande arbete. I regeringens folkhälsoproposition har det slagits fast att Statens folkhälsoinstitut ansvarar för uppföljningen av de 11 målområdena. Avsikten är att man vart fjärde år skall utarbeta en folkhälsopolitisk rapport i syfte att redovisa folkhälsoutvecklingen med utgångspunkt från hälsans bestämningsfaktorer. För att kunna göra detta behövs indikatorer på de olika bestämningsfaktorerna. En indikator behöver inte överensstämma med ett folkhälsomål. Det viktiga är att det finns ett klart samband mellan indikatorn och bestämningsfaktorn. Det är naturligtvis mycket viktigt att indikatorn också har en relevans för hälsoutvecklingen och mäter något som faktiskt påverkar människors hälsa. Det är också viktigt att man kan använda sig av indikatorer för att följa utvecklingen också på regional och lokal nivå. Den folkhälsopolitiska rapporten kan sägas vara ett försök att följa upp hälsokonsekvenserna av den nationella politiken inom folkhälsans elva målområden. Hälsokonsekvensbeskrivningar blir alltmer viktiga också när det gäller att följa upp politiken inom enskilda samhällsområden. Ett aktuellt exempel är den analys som Statens folkhälsoinstitut gjort av EU:s gemensamma jordbrukspolitik, CAP (Common Agricultural Policy). Ungefär 45 procent av EU:s budget på mer än 800 miljarder kronor används till att finansiera CAP. Politiken innebär att man ger stöd till vissa typer av jordbruksproduktion men också visst konsumtionsstöd. Politiken har kritiserats för att den är mycket dyr och också försvårar för fattiga länder att konkurrera på den europeiska marknaden. Statens folkhälsoinstituts analys visar att politiken har en rad negativa hälsokonsekvenser. En rad ohälsosamma matvaror subventioneras, exempelvis feta mjölkprodukter, medan däremot tillgången på frukt och grönsaker försvåras. Politiken förvärrar därigenom, det som är ett av Europas största hälsoproblem, nämligen den tilltagande övervikten och det alltför stora fettintaget. Produktionsstödet till tobak, som kostar de svenska skattebetalarna nästan 300 mkr om året är det mest flagranta exemplet på att politiken står i motsättning till grundläggande folkhälsointressen. Hälsokonsekvensbeskrivningar innebär att man försöker analysera effekterna på människors hälsa av olika förslag och åtgärder, i görligaste mån i kvantitativa termer. Det kan gälla regeringspropositioner, förslag som ställs i nämnder och styrelser, kommunala budgetar eller befintliga verksamheter. Det är viktigt att hälsokonsekvensbedömningar bygger på fakta och så långt som möjligt står på vetenskaplig grund för att de skall kunna användas till att också påverka utvecklingen.

18 18 den nya folkhälsopolitiken Hälsoinformation En viktig uppgift som måste lösas inom ramen för den framtida folkhälsopolitiken är ansvaret för samhällets hälsoinformation. I dag är ansvaret uppdelat på flera händer. Mer omfattande insatser har gjorts när det gäller hiv/aids och sexuellt överförda sjukdomar, alkohol, narkotika och tobak samt när det gäller trafiksäkerhet. Hiv-/aids-informationen började i mitten av 1980-talet, först i regi av den statliga aidsdelegationen, senare har Folkhälsoinstitutet haft ansvaret. Verksamheten har bland annat varit riktad till ungdomar, invandrargrupper samt homo- och bisexuella. Sannolikt har insatserna bidragit till att Sverige, internationellt sett, har en gynnsam situation när det gäller hiv-smitta. När det gäller alkohol har ett viktigt syfte varit att motverka de negativa effekterna av den svenska alkoholpolitikens anpassning till EU:s regelverk, exempelvis nya införselregler som gör det svårt att hålla uppe skattenivån på alkoholdrycker. År 2001 antog riksdagen en ny nationell handlingsplan mot skadlig alkoholkonsumtion och en särskild alkoholkommitté inrättades som har ansvaret för bland annat information. På motsvarande sätt förfogar regeringens särskilda narkotikasamordnare över medel till informationsinsatser. Statens folkhälsoinstitut har ansvaret för information om tobak och har också drivit en särskild satsning när det gäller fysisk aktivitet Sätt Sverige i rörelse. En viktig fråga är hur man skall få fram långsiktiga resurser till en bättre information i kostfrågor i och med att en felaktigt sammansatt kost, övervikt och en rad sammanhängande sjukdomar blivit ett av de allra största och snabbast växande folkhälsoproblemen. Det sker en intensiv marknadsföring av livsmedel både från handelns och från industrins sida. Nya livsmedel lanseras ofta med stöd av löst grundade hälsopåståenden. Feta och sockerhaltiga produkter marknadsförs med stor kraft. Det blir mycket svårt för den enskilda konsumenten att överblicka och ta ställning till vad som är en bra sammansatt kost. Ett annat område där det finns ett mycket stort behov av informationsinsatser gäller icke-medikamentella insatser inom sjukvården. Enorma insatser läggs ner på att marknadsföra läkemedel både i förebyggande syfte och för behandling. Däremot är de resurser som läggs ner på ofta fullgoda eller till och med överlägsna icke-medikamentella alternativ, exempelvis fysisk aktivitet, förändrade kost- och levnadsvanor, mycket blygsamma. Statens folkhälsoinstitut har fått regeringens uppdrag att utreda den framtida hälsoinformationen. Forskning kring folkhälsa Huvuddelen av den forskning som bedrivs inom samhällets hälsosektor är medicinsk grundforskning eller forskning kring sjukdomar, sjukdomsprocesser och deras behandling. En mycket stor del av forskningen finansieras av läkemedelsindustrin eller andra ekonomiska intressen med anknytning till sjukvården. Forskningen kring förebyggande insatser är av betydligt mindre omfattning och forskningen kring ohälsans sociala mekanismer är synnerligen blygsam. Sammantaget rör

19 den nya folkhälsopolitiken 19 det sig om några procent av de totala insatserna. Forskningspolitiken återspeglar dels övertron på sjukvårdens förmåga att lösa grundläggande hälsoproblem, dels de starka ekonomiska intressen som finns på behandlingsområdet. Inom medicinen är ett individuellt och ofta starkt biologiskt synsätt dominerande, vilket gör att de socialt betingade skillnaderna i hälsa studeras förhållandevis lite eller i många fall helt ignoreras. Det finns ett mycket stort behov av långsiktig kompetensuppbyggnad och forskning kring sociala orsaksfaktorer till hälsa och ohälsa. I stort sett kring alla av hälsans sociala bestämningsmekanismer finns behov av forskning kring verkningsmekanismer och effektiviteten av olika hälsopolitiska strategier. Det behövs en systematisk uppbyggnad av ett effektivt kunskapsbaserat förebyggande arbete. Statens folkhälsoinstitut har tillsammans med Forskningsrådet för arbetsliv och samhälle (FAS) fått i uppdrag att utreda den svenska folkhälsoforskningen och ge förslag till förbättringar. Ett genusperspektiv på folkhälsa Genus eller kön är en mycket viktig bestämningsfaktor för hälsa och har i sin tur samband med andra faktorer, i första hand materiella och kulturella resurser. För att förstå relationen mellan genus och hälsa är det nödvändigt att se hur makt och ekonomiska tillgångar är fördelade i samhället. Förhållandena i arbetslivet är av mycket stor betydelse. Genus är ett begrepp som vi använder när vi vill beskriva socialt och kulturellt bestämda skillnader mellan män och kvinnor. Det är detta som har betydelse när vi vill påverka folkhälsan och kan stå i viss motsättning till den forskningsinriktning där man i första hand sysslar med biologiska könsskillnader. Att kvinnor lever längre än män har sannolikt till stor del biologiska orsaker. Yngre och medelålders kvinnor har exempelvis en klart lägre risk att råka ut för hjärt-kärlsjukdomar än män i motsvarande åldersgrupper vilket sannolikt hänger samman med biologiska skyddsfaktorer. Skillnaden försvinner dock i högre åldrar. Kvinnor drabbas däremot i långt högre grad av ohälsa än män vilket sammanhänger med samhällsförhållanden. Förhållandena på arbetsmarknaden spelar stor roll. Kvinnor är överrepresenterade i jobb med hög belastning och lågt inflytande och tvingas oftare dubbelarbeta. Kvinnor är dubbelt så ofta långvarigt sjukskrivna som män. Olikheter i makt och inflytande medverkar till att kvinnor har sämre tillgång till kvalificerade resurser när det gäller vård och rehabilitering. Kvinnor tjänar mindre än män, också om man tar hänsyn till typ av arbete och utbildning. Kvinnor är överrepresenterade bland de grupper som har dålig ekonomi och utsätts för hälsorisker av denna anledning. En ökad jämlikhet och en minskad betoning på specifikt kvinnliga och manliga könsroller skulle sannolikt vara till fördel för båda könen. Många hälsorisker, exempelvis skador genom våld och olyckshändelser, är starkt knutna till manliga beteenden och till den högre manliga alkoholkonsumtionen. Det skulle vara till fördel för många barn om fäder engagerade sig mer i uppfostran och hemarbete. Äldre kvinnor får ofta engagera sig i

20 20 den nya folkhälsopolitiken vård av män, men har ofta svårt att själva få den omvårdnad som de behöver. Ett genusperspektiv där man utgår från kvinnors och mäns olika sociala situation och olika grad av makt och inflytande måste genomsyra den samlade folkhälsopolitiken. Ett livsloppsperspektiv på folkhälsa Det är viktigt att se hälsoproblem i ett helt livsperspektiv. Vi påverkas inte bara av hälsans bestämningsfaktorer i nutid. Vi bär också med oss vår tidigare historia. Särskilt påverkbara är vi under barn- och ungdomsåren. Till och med händelser som inträffat före förlossningen kan påverka vår framtida hälsa. Låg födelsevikt, som i en del fall kan vara ett tecken på problematiska förhållanden under graviditeten, har ett samband med ökad risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom i vuxen ålder. Hur barn anknyter till föräldrarna har stor betydelse för deras utveckling och psykiska hälsa. Ett utbyggt föräldrastöd, insatser för att öka småbarnsföräldrars självförtroende och åtgärder för att förstärka den pedagogiska kompetensen i förskolan har betydligt större betydelse för att förebygga psykisk ohälsa än senare insatta förebyggande eller behandlande insatser. Fysisk aktivitet och bra kost under uppväxtåren har mycket stor betydelse när det gäller att förebygga övervikt, åldersdiabetes och benskörhet betydligt senare under livet. En stor del av den sociala ojämlikheten i hälsa grundläggs redan under uppväxtåren. Ett livsloppsperspektiv innebär inte att förebyggande åtgärder senare under livet är meningslösa. Tvärtom är ett bra folkhälsoarbete särskilt viktigt bland äldre. Man kan se en klart positiv effekt av fysisk aktivitet och en bra social miljö även bland mycket gamla. Förebyggande insatser bland äldre har försummats. I takt med en försämrad kommunal ekonomi och huvudmannaskapsförändringar har samhällets insatser för äldre koncentrerats på vård och omsorg. En ökad satsning på förebyggande och hälsofrämjande insatser bland äldre skulle kunna ge mycket stora hälsovinster och bidra till att minska framtida vård- och omsorgsbehov. Svensk folkhälsa i ett internationellt perspektiv Ser vi frågan i ett globalt perspektiv är hälsoskillnaderna enorma. När man jämför hälsan i olika länder brukar man använda sig av måtten medellivslängd och dödlighet under första levnadsåret eftersom dessa uppgifter finns tillgängliga och data är någorlunda jämförbara. Att exempelvis jämföra människors självupplevda hälsa är svårare, dels saknas bra uppgifter från många länder, dels gör kulturella olikheter att det är svårt att veta om svaren är jämförbara. WHO och Världsbanken har dock gjort försök att jämföra sjukdomsbördan, som är en sammanvägning av sjuklighet och dödlighet, mellan olika länder. Dödligheten under första levnadsåret är en viktig indikator eftersom den sannolikt påverkas av såväl levnadsstandard och utbildningsnivå som tillgången på basal hälso- och sjukvård.

MÅL 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET

MÅL 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET MÅL 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET Människors makt och möjligheter att påverka sin omvärld har sannolikt en avgörande betydelse för deras hälsa. På INDIVIDNIVÅ är sambandet mellan inflytande

Läs mer

Sveriges elva folkhälsomål

Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har

Läs mer

Hur påverkas hälsan av en ökad internationalisering. Gunnar Ågren Generaldirektör Statens folkhälsoinstitut

Hur påverkas hälsan av en ökad internationalisering. Gunnar Ågren Generaldirektör Statens folkhälsoinstitut Hur påverkas hälsan av en ökad internationalisering Gunnar Ågren Generaldirektör Statens folkhälsoinstitut För att förstå framtiden måste vi lära av historien Oavbruten ökning av medellivslängden Till

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program 1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull

Läs mer

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN 1 Innehållsförteckning 1. Allmänt om dessa riktlinjer... 3 2. Allmänt om folkhälsoarbete... 4 2.1 Hälsans bestämningsfaktorer... 4 2.2 Skillnaden mellan folkhälsa

Läs mer

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan 2014-2019 Varför har vi en folkhälsoplan? Att människor mår bra är centralt för att samhället ska fungera både socialt och ekonomiskt. Därför är folkhälsoarbete

Läs mer

Länsgemensam folkhälsopolicy

Länsgemensam folkhälsopolicy Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar

Läs mer

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram Folkhälsoprogram för Ånge kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72 Folkhälsoprogram Innehåll 1 INLEDNING...1 1.1 SYFTET OCH ARBETSSÄTT...1 2 HÄLSA OCH FOLKHÄLSOPOLITIK...2 2.1 DEN NATIONELLA

Läs mer

Tillsammans för en god och jämlik hälsa

Tillsammans för en god och jämlik hälsa Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Tillsammans för en god och jämlik hälsa Hälsa brukar för den enskilda människan vara en av de mest värdefulla sakerna i livet. Det finns ett nära samband

Läs mer

På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård

På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård Gudrun Tevell verksamhetschef Folkhälsoenheten HÄLSA Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte bara

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version) Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 (kort version) I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska

Läs mer

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011.

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Bakgrund Utgångspunkt för kommunens folkhälsoarbete är: Kommunfullmäktiges beslut (1999-12-09) om miljönämndens ansvar att

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN Vår vision är ett Sorsele som genomsyras av engagemang, omtanke och generositet. Att leva i Sorsele är att leva friskt och starkt, med kraft och glädje. Att bejaka sig själv och bekräfta sin omgivning.

Läs mer

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Dokumenttyp Plan Fastställd 2014-11-24 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2015 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare Dnr 2014.000145

Läs mer

Prioriterade Folkhälsomål

Prioriterade Folkhälsomål Prioriterade Folkhälsomål I Säters kommun Antagna av Kommunfullmäktige 2009-06-17, 58 SÄTERS KOMMUN Kansliet Innehållsförteckning 1. Inledning/bakgrund...1 1.1 Folkhälsa...1 2. Folkhälsomål...2 2.1 Nationella

Läs mer

Folkhälsoplan Åstorps kommun

Folkhälsoplan Åstorps kommun Folkhälsoplan Åstorps kommun www.astorp.se Folkhälsoplan Åstorps kommun Dnr 2014/111 Antagen av Folkhälsorådet 2015.04.14 Upplaga: 3 1 Miljö Samhällsekonomiska strategier Trafik Sömnvanor Utbildning Fritid

Läs mer

Ohälsa vad är påverkbart?

Ohälsa vad är påverkbart? Ohälsa vad är påverkbart? Dialogkonferens i Lund 14 oktober 2009 Ylva Arnhof, projektledare Magnus Wimmercranz, utredare www.fhi.se\funktionsnedsattning Viktiga resultat Att så många har en funktionsnedsättning

Läs mer

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ann-Sofie Lagercrantz 2013-11-06 KS 2013/0267 50163 Kommunfullmäktige Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Förslag till beslut Kommunfullmäktige

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program Förslag till ett reviderat Folkhälsopolitiskt program 2015 - Hälsa är en mänsklig rättighet Visionen År 2020 har Skellefteå kommuns invånare världens bästa hälsa 80.000 invånare år 2030 Framgångsfaktorer

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram

Välfärds- och folkhälsoprogram Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande

Läs mer

Folkhälsoplan 2014-2020 Härnösands kommun

Folkhälsoplan 2014-2020 Härnösands kommun Härnösands kommun Karin Erlander karin.erlander@harnosand.se FOLKHÄLSOPLAN Bilaga 1 Datum 2014-09-29 Folkhälsoplan 2014-2020 Härnösands kommun Dokumentnamn Folkhälsoplan 2014-2020 Plan Fastställd/upprättad

Läs mer

Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015. Antagen av KF 2012-06-11, 87

Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015. Antagen av KF 2012-06-11, 87 Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015 Antagen av KF 2012-06-11, 87 Definitioner Man måste skilja på hälsa, som är en fråga för individen, och folkhälsa som är en fråga för samhället. Folkhälsoarbetet

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18 Folkhälsoplan I Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kansliet Innehållsförteckning 1. Inledning/bakgrund... 1 1.1 Folkhälsa... 1 2. Syfte... 2 3. Folkhälsomål... 2 3.1

Läs mer

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Folkhälsostrategi 2012-2015 Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Inledning En god folkhälsa är av central betydelse för tillväxt, utveckling och välfärd. Genom att förbättra och öka jämlikheten i

Läs mer

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet 2017 Vad är folkhälsa? Folkhälsa handlar om människors hälsa i en vid bemärkelse. Folkhälsa innefattar individens egna val, livsstil och sociala förhållanden

Läs mer

Ett gott liv i Mora Folkhälsoprogram 2010-2012

Ett gott liv i Mora Folkhälsoprogram 2010-2012 Ett gott liv i Mora Folkhälsoprogram 2010-2012 Alla har lika rätt till god hälsa För att skapa förutsättningar för en god hälsa i Mora kommun krävs samarbete mellan kommunala verksamheter, hälso- och sjukvård,

Läs mer

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen 3 mars 2010 i Ånge. ARRANGÖRER: Länsstyrelserna i Jämtlands och Västernorrlands län i samarbete med Statens folkhälsoinstitut. Välkomna! 2010-04-13 Sid 1

Läs mer

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Fastställd av Folkhälsorådet Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Fastställd av Folkhälsorådet Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX Folkhälsoplan 2015 Folkhälsorådet Vara Fastställd av Folkhälsorådet 2014-10-09 Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda

Läs mer

Folkhälsoplan Sjöbo kommun. Inledning

Folkhälsoplan Sjöbo kommun. Inledning Folkhälsoplan Sjöbo kommun Inledning Världshälsoorganisationen, WHO definierade 1946 begreppet hälsa som ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och ej endast frånvaro

Läs mer

Folkhälsa i Bollnäs kommun

Folkhälsa i Bollnäs kommun KOMMUNSTYRELSEKONTORET Handläggare Karin Bjellman 2014-02-24 Dnr 13-0121 Folkhälsa i Bollnäs kommun 2014 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2014 02 24 Utdelningsadress Besöksadress Webb Telefon E-post Bankgiro

Läs mer

Folkhälsoplan Essunga kommun

Folkhälsoplan Essunga kommun Folkhälsoplan Essunga kommun 2016 2017 Dokumenttyp Plan Fastställd 2015-05-11, 31 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2016 2017 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare

Läs mer

mötesplats mitt i Dalarna!

mötesplats mitt i Dalarna! Folkhälsoprogram för Gagnefs kommun mötesplats mitt i Dalarna! Gagnef är mötet som skapar hemkänsla. Här möts inte bara älvar och vägar, här möter du även Dalarna, dina barns lärare, dina grannar och byalaget.

Läs mer

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun 1/5 Beslutad: Kommunfullmäktige 2014-06-16 73 Gäller fr o m: 2015-01-01 Myndighet: Diarienummer: Nämnden för hållbart samhälle KS/2013:43-0092 Ersätter: Folkhälsoplan beslutad av kommunfullmäktige 2010-02-22

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg FOLKHÄLSOPROGRAM. Arbetsmaterial

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg FOLKHÄLSOPROGRAM. Arbetsmaterial Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 l a i r e t a m s t e Arb 2 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet

Läs mer

Strategiskt folkhälsoprogram

Strategiskt folkhälsoprogram Kommunledning Folkhälsoplanerare, Therese Falk Fastställd: 2014-11-03 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 2/10 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning...

Läs mer

ANTAGEN KF 2012-06-18 118

ANTAGEN KF 2012-06-18 118 ANTAGEN KF 2012-06-18 118 2 (5) INLEDNING Folkhälso- och Trygghetsplanen omfattar alla kommunmedborgare i Borgholm och utgör grunden för ett framgångsrikt och långsiktigt arbete med folkhälso- och trygghetsfrågor.

Läs mer

Policy för Folkhälsoarbete. i Lunds kommun

Policy för Folkhälsoarbete. i Lunds kommun Policy för Folkhälsoarbete i Lunds kommun Reviderad med anledning av den av riksdagen tagna propositionen 2007/08:110 En förnyad folkhälsopolitik samt på grund av kommunala beslut. Antagen av kommunstyrelsens

Läs mer

Vilka nationella politiska mål påverkar barn och unga?

Vilka nationella politiska mål påverkar barn och unga? Vilka nationella politiska mål påverkar barn och unga? Regionernas roll? Nationella styrdokument Ungdomspolitiken Barnrättspolitiken Alla ungdomar ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och

Läs mer

Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun

Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2011-05-26, 37 Inledning För att uppnå en social hållbar utveckling och tillväxt i Bjuvs kommun är en god folkhälsa en

Läs mer

INLEDNING NATIONELLA OCH REGIONALA FOLKHÄLSOMÅL VAD ÄR FOLKHÄLSA?

INLEDNING NATIONELLA OCH REGIONALA FOLKHÄLSOMÅL VAD ÄR FOLKHÄLSA? HÖGANÄS KOMMUNS FOLKHÄLSOPROGRAM 2015-2018 Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2015-xx-xx För revidering ansvarar: Kultur- och fritidsutskottet För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Kultur-

Läs mer

Välfärdspolitiskt program för Sävsjö kommun 2006-2010

Välfärdspolitiskt program för Sävsjö kommun 2006-2010 Välfärdspolitiskt program för Sävsjö kommun 2006-2010 Antagen av Välfärdsrådet 2006-03-23 Antagen av Kommunfullmäktige 2006-05-22, 47 2 Förord Välfärd är en viktig komponent i en positiv samhällsutvecklingen

Läs mer

Folkhälsostrategi Foto: Elvira Gligoric

Folkhälsostrategi Foto: Elvira Gligoric Folkhälsostrategi 2016-2019 Foto: Elvira Gligoric Inledning Vad är folkhälsa? Folkhälsa beskriver hur hälsan ser ut i en befolkning. Den visar hur stor del av befolkningen som drabbas av olika sjukdomar

Läs mer

Jämlikhet i hälsa. Hur kan samhället hindra ohälsa? Hälsoojämlikhet. Vanligaste sätten att mäta folkhälsa. Jämställdhet kan förväxlas med jämlikhet

Jämlikhet i hälsa. Hur kan samhället hindra ohälsa? Hälsoojämlikhet. Vanligaste sätten att mäta folkhälsa. Jämställdhet kan förväxlas med jämlikhet Jämställdhet i hälsa a society in which men and women would participate in more or less equal numbers in every sphere of life, from infant care to high-level politics (Okin, 1989) Hur kan samhället hindra

Läs mer

Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa?

Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa? Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa? Suzanne Nilsson, utredare, enheten för uppväxtvillkor och hälsosamt åldrande Statens folkhälsoinstitut Vår uppgift att främja hälsa samt

Läs mer

Mål och inriktning för folkhälsoarbetet. Gott liv i Mölndal

Mål och inriktning för folkhälsoarbetet. Gott liv i Mölndal Gott liv i Mölndal! Mål och inriktning för folkhälsoarbetet Gott liv i Mölndal 1 Innehåll Vår vision 2 Strategiskt arbete för hälsa och social hållbarhet 3 Mål och inriktning 4 Mål i sammanfattning 5 Delaktighet,

Läs mer

Del 1. Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa

Del 1. Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa Del 1 Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa Grundlagen har hälsoaspekter * Den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans

Läs mer

2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com

2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com 2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com 2 Långsiktigt folkhälsoarbete för god och jämlik hälsa i Årjängs kommun Innehållsförteckning Inledning 4 Bakgrund 5 Folkhälsorådet

Läs mer

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 SOTENÄS KOMMUN Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 1. Inledning Folkhälsoarbete är ett långsiktigt arbete för att stärka och utveckla livsvillkor

Läs mer

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN Sida 1 av 6 LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN 2011 2015 Förslag till Folkhälsopolicy av Beredningen för Folkhälsa, livsmiljö och kultur, Jämtlands läns landsting Antagen av Regionförbundets styrelse

Läs mer

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande Välfärdsbokslut 24 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång

Läs mer

Tobaksavvänjning. en del i ett tobaksförebyggande arbete

Tobaksavvänjning. en del i ett tobaksförebyggande arbete Tobaksavvänjning en del i ett tobaksförebyggande arbete STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖSTERSUND 2009 ISBN: 978-91-7257-660-5 OMSLAGSFOTO: sandra pettersson/fotograftina.se FOTO INLAGA: sandra pettersson/fotograftina.se

Läs mer

Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun

Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun 1 (7) Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun Dokumenttyp: Policy Beslutad av: Kommunfullmäktige (2015-09-15 ) Gäller för: Alla kommunens verksamheter Giltig fr.o.m.: 2015-09-15 Dokumentansvarig: Folkhälsosamordnare,

Läs mer

Kommunala Basfakta - paketresa till folkhälsostatistiken. 2011-09-20 Sid 1

Kommunala Basfakta - paketresa till folkhälsostatistiken. 2011-09-20 Sid 1 Kommunala Basfakta - paketresa till folkhälsostatistiken 2011-09-20 Sid 1 Folkhälsoinstitutets databaser: paketresor med all-inclusive till alla som vill njuta av tillvaron Varför paketresor? Vilka resmål

Läs mer

Långsiktigt folkhälsoarbete för god och jämlik hälsa i Essunga kommun 2008 2011

Långsiktigt folkhälsoarbete för god och jämlik hälsa i Essunga kommun 2008 2011 Långsiktigt folkhälsoarbete för god och jämlik hälsa i Essunga kommun 2008 2011 Vision för Essunga kommun: Genom närheten i vår kommun skapar vi kreativa och meningsfulla möten där idéer förverkligas och

Läs mer

Folkhälsopolitiskt. program

Folkhälsopolitiskt. program Folkhälsopolitiskt program 1 2 Alla har rätt till ett gott liv En god hälsa är för de flesta av oss något som vi värdesätter mycket högt. Alltför ofta är den goda hälsan något som vi tar för givet ända

Läs mer

Presentation för landstingen norra Sverige Anette Levander

Presentation för landstingen norra Sverige Anette Levander Presentation för landstingen norra Sverige Anette Levander 24 november 2010 2011-04-18 Sid 1 Uppdraget Beskriva utvecklingen med fokus på 2004 2009; bestämningsfaktorerna och befolkningsgrupper Redovisa

Läs mer

Elva målområden för folkhälsoarbetet

Elva målområden för folkhälsoarbetet Elva målområden för folkhälsoarbetet Den svenska folkhälsopolitiken utgår från elva målområden där man finner de bestämningsfaktorer som har störst betydelse för den svenska folkhälsan. Det övergripande

Läs mer

Folkhälsa i Gävleborg - gemensamma utgångspunkter

Folkhälsa i Gävleborg - gemensamma utgångspunkter Folkhälsa i Gävleborg - gemensamma utgångspunkter 1(11) Gemensamma utgångspunkter för arbetet med att förbättra befolkningens hälsa i Gävleborg Innehållsförteckning: Programförklaring Befolkningens hälsa

Läs mer

Folkhälsoplan JÄMTLANDS LÄN

Folkhälsoplan JÄMTLANDS LÄN Folkhälsoplan JÄMTLANDS LÄN 2004 2010 Förord Arbete och utkomst, goda möjligheter till utbildning, tid för kultur och fritid och tillgång till hälso- och sjukvård när så behövs, är viktiga delar i ett

Läs mer

Folkhälsoplan.

Folkhälsoplan. Folkhälsoplan www.monsteras.se Foto: Claus Kempe God hälsa - mer än en livsstil Mönsterås kommuns långsiktiga folkhälsomål ska vara en kompass för hur folkhälsoarbetet ska utvecklas under åren 2016-2018.

Läs mer

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 HSN 1004-0379 HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 2010-10-29 Innehållsförteckning Syfte... 3 Inriktningsmål... 3 Delmål... 3 Hur kan vi som arbetar i HSN-förvaltningen bidra

Läs mer

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Onödig ohälsa Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning Sörmland 2010 Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Resultat Att så många har en funktionsnedsättning Att så många av dessa

Läs mer

Robertsfors folkhälsopolitiskt program

Robertsfors folkhälsopolitiskt program Robertsfors folkhälsopolitiskt program 2014-2016 Innehåll 1. Varför behövs ett folkhälsopolitiskt program... 1 2. Hållbar utveckling och folkhälsa... 1 3. Vilket är målet för folkhälsoarbete i Sverige

Läs mer

Norrbottningar är också människor, men inte lika länge

Norrbottningar är också människor, men inte lika länge Norrbottningar är också människor, men inte lika länge Livsmedelsstrategimöte nr 1 den 14 oktober 2015 Annika Nordstrand chef, Folkhälsocentrum Utvecklingsavdelningen Landstingsdirektörens stab En livsmedelsstrategi

Läs mer

Målarbete och kompetensutveckling för folkhälsa och folkhälsoarbete

Målarbete och kompetensutveckling för folkhälsa och folkhälsoarbete Preventionscentrum Stockholm S OCIALTJÄNSTFÖRVALTNINGEN Handläggare: Carina Cannertoft Tfn: 08-508 430 28 Anders Eriksson Tfn: 08-508 430 22 T JÄNSTEUTLÅTANDE 2004-12-09 S OCIALTJÄNSTNÄMNDEN 2005-01-28

Läs mer

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Folkhälsoplan 2013 Folkhälsorådet Vara Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för samhället. Invånarnas hälsa är en förutsättning

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1 Regional konferens i Södermanland Anita Linell 23 september 2011 2011-09-27 Sid 1 Uppdraget från regeringen Beskriva utvecklingen med fokus på 2004 2009. Redovisa genomförda åtgärder. Föreslå framtida

Läs mer

Motion om tillsättande av en kommunal kommission för jämlik hälsa - remissvar

Motion om tillsättande av en kommunal kommission för jämlik hälsa - remissvar HÄGERSTEN-LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR SOCI AL OMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2011-04-11 Handläggare: Inger Nilsson Telefon: 08-508 23 305 Till Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Läs mer

PÅ VÄG MOT EN JÄMLIK HÄLSA

PÅ VÄG MOT EN JÄMLIK HÄLSA PÅ VÄG MOT EN JÄMLIK HÄLSA När människor mår bra, mår även Västra Götaland bra. JÄMLIK HÄLSA ÄR EN HJÄRTEFRÅGA Det är egentligen rätt enkelt. En region där människor trivs och är friska längre, har bättre

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

Hälsokonsekvensbedömning i planering. Henry Stegmayr 061129 LST Z

Hälsokonsekvensbedömning i planering. Henry Stegmayr 061129 LST Z Hälsokonsekvensbedömning i planering Henry Stegmayr 061129 LST Z Definition av HKB En kombination av metoder genom vilka politiska beslut, program eller projekt bedöms utifrån sina möjliga effekter på

Läs mer

Folkhälsa. Folkhälsomål för Umeå kommun

Folkhälsa. Folkhälsomål för Umeå kommun Folkhälsa Folkhälsomål för Umeå kommun Inledning I Umeå kommun vill vi arbeta för ett långsiktigt hållbart samhälle. Kommunens övergripande mål är att skapa en attraktiv kommun där människor har förutsättningar

Läs mer

Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige

Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige 2009-09-28 146 Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun 2009 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING PROGRAMMET SYFTE OCH RELATION TILL

Läs mer

HÄLSA OCH FOLKHÄLSA-VAD ÄR DET?

HÄLSA OCH FOLKHÄLSA-VAD ÄR DET? FOLKHÄLSOPLAN Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2011-11-24 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Kommunstyrelsen Dokumentet gäller för: Höganäs

Läs mer

Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013

Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013 Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013 Introduktion Gullspångs kommun och hälso- och sjukvårdsnämnden östra Skaraborg har ingått ett avtal om folkhälsoarbetet

Läs mer

Tabeller i rapporten där folkhälsan i Tyresö redovisas

Tabeller i rapporten där folkhälsan i Tyresö redovisas Datum 2009-10-05 1 (8) Öppna jämförelser 2009 folkhälsa Rapport för kommuner och landsting 2009-10-12 SKL, Statens folkhälsoinstitut och Socialstyrelsen Syftet med Öppna Jämförelser 2009 - öka insyn och

Läs mer

Förord. Låt oss tillsammans hjälpas åt att förverkliga denna policy och därmed skapa ett tryggare och hälsosammare samhälle!

Förord. Låt oss tillsammans hjälpas åt att förverkliga denna policy och därmed skapa ett tryggare och hälsosammare samhälle! Drogpolitisk policy Förord Alkohol och droger är ett av de största folkhälsoproblemen. Här kan vetenskapligt påvisas samband med cancer, skrumplever, infektioner, barnlöshet, demens, misshandel och mord

Läs mer

Mål för det tobaks-, alkoholoch drogförebyggande arbetet i Bromölla kommun 2009-2012

Mål för det tobaks-, alkoholoch drogförebyggande arbetet i Bromölla kommun 2009-2012 Mål för det tobaks-, alkoholoch drogförebyggande arbetet i Bromölla kommun 2009-2012 Antaget av Bromölla kommuns fullmäktige 2009-04-27 sidan Innehållsförteckning 2 Varför ska Bromölla kommun ha tobaks-,

Läs mer

Folkhälsa Fakta i korthet

Folkhälsa Fakta i korthet Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft

Läs mer

Avtal om folkhälsosamordning i. Borås Stad fr.o.m. 2013-01-01. Mellan

Avtal om folkhälsosamordning i. Borås Stad fr.o.m. 2013-01-01. Mellan Dnr: 110-2012 Avtal om folkhälsosamordning i Borås Stad fr.o.m. 2013-01-01 Mellan HSN 8 och Borås Stad 1 (7) 1. Parter Detta avtal är slutet mellan kommunstyrelsen i Borås nedan kallad kommunen och Västra

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN 2012 2014 En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen Det nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika

Läs mer

Folkhälsopolicy för Uppsala län

Folkhälsopolicy för Uppsala län Folkhälsopolicy för Uppsala län Syftet med en gemensam folkhälsopolicy i Uppsala län är att ge kommuner, landsting, regionförbund och länets övriga aktörer gemensamma utgångspunkter och förutsättningar

Läs mer

FOLKHÄLSOPLAN 2012-2014 FOLKHÄLSORÅDET

FOLKHÄLSOPLAN 2012-2014 FOLKHÄLSORÅDET FOLKHÄLSOPLAN 2012-2014 FOLKHÄLSORÅDET Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-27 Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 1 2 Folkhälsomål i Mönsterås kommun... 1 3 Folkhälsoarbete i Mönsterås kommun... 2 3.1

Läs mer

Plan för folkhälsoarbetet. Antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007

Plan för folkhälsoarbetet. Antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007 Plan för folkhälsoarbetet 2007 2011 Antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007 2 Foto omslag: Fysingen, Jan Franzén. Valstadagen, Franciesco Sapiensa. Grafisk form: PQ layout. 2007 Innehåll Inledning

Läs mer

Uppföljning av äldres hälsa och ANDTS ur ett folkhälsoperspektiv

Uppföljning av äldres hälsa och ANDTS ur ett folkhälsoperspektiv Uppföljning av äldres hälsa och ANDTS ur ett folkhälsoperspektiv Presentation vid U-FOLDs seminarium Missbruk hos äldre den 21:a januari 2015 i Uppsala Marie Risbeck, enhetschef Folkhälsomyndigheten 2.

Läs mer

HÄLSA - FOLKHÄLSA. HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA -

HÄLSA - FOLKHÄLSA. HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA - VERKSAMHETSPL AN 2015 1 HÄLSA - FOLKHÄLSA HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA - hälsotillståndet i befolkningen som helhet eller i grupper i befolkningen God folkhälsa, ett mål för samhället

Läs mer

Folkhälsostrategi

Folkhälsostrategi Fritids- och kulturförvaltningen 1(7) Datum 2015-10-13 Handläggare Er Referens Vår Referens Sandra Beletic 090/001.871-15 Folkhälsostrategi 2016-2019 Beslutsversion 2015-10-13 Diarienummer: 090/001.871-15

Läs mer

Social hållbarhet. Minskade skillnader i hälsa. Jonas Frykman, SKL Centrum för samhällsorientering 20 maj, 2016

Social hållbarhet. Minskade skillnader i hälsa. Jonas Frykman, SKL Centrum för samhällsorientering 20 maj, 2016 Social hållbarhet Minskade skillnader i hälsa Jonas Frykman, SKL Centrum för samhällsorientering 20 maj, 2016 Högt på dagordningen hos SKL SKL:s kongressmål 2016-2019 SKL ska verka för att kommunerna,

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

Folkhälsoprogram 2014-2017

Folkhälsoprogram 2014-2017 Styrdokument, program Stöd & Process 2014-03-10 Helene Hagberg 08-590 971 73 Dnr Fax 08-590 91088 KS/2013:349 Helene.Hagberg@upplandsvasby.se Folkhälsoprogram 2014-2017 Nivå: Kommungemensamt Antagen: Nämndens

Läs mer

Folkhälsoplan 2014-2015

Folkhälsoplan 2014-2015 Folkhälsoplan 2014-2015 Antagen av folkhälsorådet den 26 februari 2014, 5 Inledning En av de stora strategiska utmaningar som Sverige står inför är att stimulera en god hälsa på lika villkor. Folkhälsoarbete

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Det övergripande målet för folkhälsoarbete är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget

Läs mer

Tobaksfri kommun. en del i ett hälsofrämjande arbete

Tobaksfri kommun. en del i ett hälsofrämjande arbete Tobaksfri kommun en del i ett hälsofrämjande arbete 1 Denna broschyr är en kort sammanfattning av de viktigaste delarna i rapporten Tobaksfri kommun en guide för att utveckla det tobaksförebyggande arbetet.

Läs mer

Folkhälsopolitisk strategi för Norrbotten. Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen.

Folkhälsopolitisk strategi för Norrbotten. Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Folkhälsopolitisk strategi för Norrbotten Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Folkhälsopolitisk strategi för Norrbotten Folkhälsopolitisk strategi

Läs mer

Att sluta hälsoklyftorna i Sverige

Att sluta hälsoklyftorna i Sverige Att sluta hälsoklyftorna i Sverige Hur tar vi nästa steg? Olle Lundberg Professor och ordförande Delbetänkandets upplägg 1. Varför jämlik hälsa? 1.1. Ojämlikhet i hälsa som samhällsproblem 1.2. Sociala

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoredovisning

Välfärds- och folkhälsoredovisning Välfärds- och folkhälsoredovisning Lunds kommun 2013 Inledning och resultat i korthet Kommunkontoret 4 Kartläggningens olika delar A. Inledning och resultat i korthet B. Resultatdel, välfärd C. Resultatdel,

Läs mer