Konsekvensutredning för förslaget till revidering av Arbetsmiljöverkets föreskrifter om bergarbete.

Transkript

1 RET 2008/ (8) Avdelningen för regelarbete och expertstöd Stig Adolfsson, stig.adolfsson@av.se Konsekvensutredning för förslaget till revidering av Arbetsmiljöverkets föreskrifter om bergarbete. 1. Sammanfattning I förslaget till reviderade föreskrifter om bergarbete har tillkommit 10 nya paragrafer samt införts ett antal ändringar i befintliga paragrafer. De allmänna råden har fått en tydligare och fylligare utformning. Dessutom har uppdatering skett av hänvisningarna till andra föreskrifter liksom hänvisningar till andra myndigheter och institutioner. 2. Problemanalys Sverige är fortfarande en av de ledande producenterna i Europa av malmer och bergmaterial. Teknik- och kunskapsnivåer är höga i jämförelse med många andra länder. Nu gällande regelverk, AFS 2003:2, Bergarbete, har genom den snabba tekniska och sociala utvecklingen delvis föråldrats. I samband med tekniska framsteg samt den samlade erfarenheten från de år som regelverket tillämpats så har det befunnits lämpligt att omarbeta och modernisera textmassan. Många hänvisningar till andra föreskrifter från AV har med tiden blivit inaktuella. Nya föreskrifter från AV har tillkommit till vilka hänvisningar bör ske. 3. Alternativa lösningar Något alternativ till nya föreskrifter torde inte stå till buds. Om nya paragrafer inte läggs till och om modifieringar inte görs av befintlig text kommer regelverket att vara delvis föråldrat. 4. Antal berörda arbetstagare Uppskattningsvis berörs ca manliga och ca. 500 kvinnliga arbetstagare i gruv-, entreprenad- och stenindustrin. Postadress: Stockholm Besöksadress: Lindhagensgatan 133, Stockholm Telefon: Telefax: E-post: arbetsmiljoverket@av.se Webbplats: Organisationsnummer:

2 RET 2008/ (8) 5. Berörda grupper De företag som berörs är främst privata vinstdrivande företag men även statliga företag som Banverket och Vägverket berörs av föreskrifterna. 6. Antal berörda företag och branscher Antalet små- och medelstora företag torde uppgå till ca. 150 stycken. Antalet berörda större företag torde utgöra ca. 20 stycken. Samtliga företag är verksamma inom gruvbrytning, bergtäktverksamhet, bergentreprenader samt stenindustrin (ornamentsten, natursten). 7. Beskrivning av förslaget till nya föreskrifter Jämfört med de nu gällande föreskrifterna AFS 2003:2 innehåller förslaget till nya föreskrifter om bergarbete nedanstående förändringar. Även en uppskattning av de kostnader som ändringarna innebär redovisas nedan. 3 Enligt SAM skall riskbedömning alltid vara skriftlig 4 Ny paragraf. Paragrafen är en precisering av 3 och föranleds av att flera gruvor nu bedriver verksamhet på så stora djup att bergtrycket överskrider berghållfastheten. Bergspänningar kan leda till att sönderdelat berg med våldsam kraft kastas ut från bergytan vilket innebär stora risker för personskador. Detta har gett upphov till flera olyckor och allvarliga tillbud. Analysen och efterföljande åtgärder syftar till att minska sådana risker. En engångskostnad kan bli fallet för de gruvföretag som inte redan besitter erforderlig kompetens och mätutrustning. Denna eventuella kostnad kommer att återbetalas genom reducerad efterförstärkning av bergtak och väggar med tillhörande driftstörningar som följd. 6 Ny paragraf. Paragrafen har tillkommit genom att byggtider ofta är kraftigt pressade med risktagning, eftersättning av arbetsmiljön samt psykosociala problem som följd. Något längre bygg- och produktionstider kan bli följden men positiva effekter torde uppväga i form av bättre utförda arbeten. 13 En sådan utredning skall utföras enligt SAM. Kravet i sig innebär inte någon ökning av den administrativa bördan eftersom det oftast inte är möjligt att göra en sådan analys utan någon form av dokumentation. 15 Att motorer ska hållas rena innebär ett nytt krav som kan innebära vissa marginella kostnader. Vår bedömning är dock att den säkerhetshöjande effekten, främst minskad risk för fordonsbränder, vilka kan få en katastrofal följd i t ex en gruva, väl motiverar detta.

3 RET 2008/ (8) 21 Ny paragraf. I takt med stigande mekanisering och större risker för stenfall och dolor är det mycket viktigt att operatörer av gruv- och entreprenadmaskiner har tillräckliga kunskaper för att framföra och använda dessa och om de risker som finns i den aktuella miljön. Lämplig utbildning finns tillgänglig. Kunskaperna styrks lämpligen genom någon form av kompetensbevis/intyg. I praktiken existerar redan dessa krav (AML 3 kap 3, AFS 2006:4, 15 o 16 ) men de är av allt att döma obekanta på många arbetsplatser. En kursavgift om några tusen kronor kan bli följden för maskinförare som inte fått erforderlig utbildning. Endagskurser finns. kommersiellt tillgängliga. 25 Ny paragraf. Flera olyckor med personskador och tillbud har inträffat då fordon backat utför tippar. En lämpligt utförd barriär på tippstället kan förhindra sådana händelser. Kostnaden för en sådan är helt marginell. 26 Ny paragraf. I Sverige har prospektering efter nya malmfyndigheter intensifierats. Sådant arbete sker ofta i avlägsna trakter med begränsad täckning av mobiltelefonnät. Samma förhållande kan gälla geotekniska arbeten som t.ex. utförs för stakning av lands- och järnvägar. När sådant arbete kan innebära risk för personskada är det angeläget att tillförlitlig kommunikation kan upprätthållas med de arbetslag som utför dessa arbeten. Kostnaden för en sattelittelefon bedömer vi i sammanhanget vara låg. 35 Ny paragraf. Tillfälliga tillträdesvägar ledande till temporära arbetsplatser främst ovan jord är ofta undermåligt utförda med tanke på den trafik som skall förekomma där. Avsikten med denna paragraf är att särskilt poängtera vikten av att sådana tillträdesvägar har tillräckligt god kvalité för sitt ändamål. Kravet finns redan i Arbetsmiljölagen (Kap 2, 4 och 5 ). Förbättring av tillträdesvägar kan kosta upp till något eller några tiotusentals kronor per tillträdesväg främst i form av maskin- och förarkostnader. Som byggmaterial nyttjas det berg som sprängts på platsen. 38 Ny paragraf. Flera tillbud samt en dödsolycka har inträffat under senare år då bergborraggregat kommit i glidning på lutande underlag. För att förhindra sådana plötsliga rörelser samt för att skydda operatören under aggregatets förflyttning har denna paragraf tillkommit. Att förankra aggregatet under borrning innebär vissa kostnader. Kostnaderna är dock små och motiveras väl av de stora konsekvenser som det kan leda till om aggregatet välter. Under förflyttning kan fjärrmanövrering tillgripas för att minska risken. Behövlig utrustning för fjärrmanövrering finns redan till alla nytillverkade maskiner. Kostnaden för att installera dylik ligger i intervallet kronor per maskinenhet.

4 RET 2008/ (8) 40, 43, 45 och 47 En kraftig ökning av antalet dolor som detonerat i samband med påborrning, lastning och krossning av sprängt berg har under senare år rapporterats till AV. För att skydda operatörer och andra från den stenkastning som blir följden av en detonation behöver åtgärder vidtas. Dolskydd till grävmaskiner kan installeras för en total kostnad som inte överstiger kronor per maskinenhet. Krossanläggningar kan utrustas med extra kastskydd vars installationskostnad inte överstiger kronor. Dolor är ett av branschens största arbetsmiljöproblem. 41 Kontrollen är nödvändig för att förhindra okontrollerad stenkastning, som innebär risk för mycket svåra personskador. Stenar kan hamna upp till flera hundra meter från sprängplatsen. 44 Ny paragraf. Berg kan innehålla kvarts och krossningsprocessen kan därför medföra att kvartshaltigt damm uppstår. Därför måste åtgärder till för att förebygga uppkomst av stendammlunga. Syftet med regeln är att klargöra nödvändigheten av att förebygga detta. Regler om kvarts finns i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om kvarts. Större delen av året kan dammet bindas genom vattenbegjutning av krossmassorna. Vissa kostnader kan uppstå att under främst vintertid hålla bevattningssystemet fungerande. 45 Ny paragraf. Krossning av berg innebär risk för att oupptäckta dolor detonerar. Arbetstagare måste skyddas mot den risk för stenkastning som detta innebär. 47 Ny paragraf. Även då sprängt berg lastas finns stor risk för att dolor detonerar. 48 Krav på förstärkningsåtgärder, t.ex. betongsprutning (om det inte är uppenbart obehövligt) har tillförts denna tidigare paragraftext ( 37 i AFS 2003:2, Bergarbete). En ändring av arbetscykeln kan medföra något högre kostnad per ortmeter genom att ställtiderna ökar något när betongsprutningsaggregat måste köras fram efter varje sprängsalva. I nuläget tillämpas redan regeln hos de flesta större företagen medan andra väljer att förstärka/betongspruta efter varannan var tredje sprängd salva. Förutom ovanstående paragrafer så har ett antal smärre ändringar och förtydliganden införts i nu gällande föreskrifter. De allmänna råden till de enskilda föreskrifterna har fått en fylligare och mer omfattande textutformning.

5 RET 2008/ (8) 8. Konsekvenser Arbetsgivare, arbetstagare, arbetsmiljöinspektörer och andra berörda myndigheter får genom de föreslagna tilläggen och förändringarna i de allmänna råden en aktuell och tydligare överblick över de faktorer i arbetsmiljön som skall beaktas. Om föreskrifterna följs ökar förutsättningarna att olyckor kan förebyggas och undvikas. Någon jämförelse med andra regleringsalternativ kan inte göras då det, enligt vår bedömning, saknas verksamma alternativ. 9. Föreskrifternas överensstämmelse med tillämpliga direktiv från Europeiska Kommissionen Nu gällande regelverk 2003:2 har införlivat delar av de bägge minimidirektiven 92/91 EEG (Rådets direktiv 92/91/EEG av den 3 november 1992 om minimikrav för förbättring av arbetstagarnas säkerhet och hälsa inom den del av utvinningsindustrin som utnyttjar borrning) och 92/104 EEG (Rådets direktiv 92/104/EEG av de 3 december 1992 om minimikrav för förbättring av arbetstagarnas säkerhet och hälsa inom utvinningsindustri ovan och under jord). De bägge direktiven innehåller även andra krav som tvättutrymmen, belysning etc som införlivats i andra föreskrifter från AV och föreskrifter från Transportstyrelsen ( fd Luftfartsverket och Sjöfartsverket) och som därmed i din helhet genomförts i svensk lagstiftning. De nu föreslagna ändringarna i AFS 2003:2 är krav som inte finns explicit nämnda i direktiven. Detta gäller främst skydd av arbetstagare från effekterna av detonerande dolor, tydligare krav på bergförstärkning, tydligare krav på spänningsanalys av berg, tydligare krav på operatörskunskap, tydligare krav på förankring och förflyttning av bergborraggregat samt tydligare krav på operatörskunskap. 10. Extra tidsåtgång för företag Kunskapsnivån för de företag som berörs av de nya föreskrifterna är i regel hög varför den extra tidsåtgång som föreskrifterna föranleder blir marginella. 11. Extra administrativa kostnader Bestämmelserna i 3, 4 och 13 innebär krav på skriftlig dokumentation. Kraven finns redan i föreskriften om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:01) Dessa förtydliganden innebär inga ökade kostnader eftersom kraven i praktiken redan finns. Reglerna syftar till att tydliggöra och precisera att för dessa specifika fall måste särskilda bedömningar/utredningar göras

6 RET 2008/ (8) Bestämmelsen i 21 innebär krav på utbildning. Kraven finns redan i AML (3 kap 3) och föreskriften om användning av arbetsutrustning (AFS 2006:04, 15 och 16). Förtydligandet innebär inga ökade kostnader eftersom kraven i praktiken redan finns. Några påtagliga administrativa kostnader på grund av de föreslagna föreskrifterna bedöms inte uppkomma. 12. Företags förändringar i verksamheten Endast smärre förändringar i planeringsrutiner kan förutses. 13. Konkurrensförhållanden mellan företag De tydligare reglerna kan sannolikt medföra att samtliga företag blir mer jämställda ur konkurrenssynpunkt. 14. Föreskrifternas ytterligare påverkan på företag Såvitt kan bedömas medför de föreslagna föreskrifterna ingen negativ påverkan på berörda företag. 15. Tidpunkt för ikraftträdande Med tanke på att flertalet berörda företag redan informerats om de kommande förändringarna av regelverket är den föreslagna tidpunkten för ikraftträdande mycket generöst tilltagen. Avsikten är att reglerna ska träda i kraft 3-6 månader efter att de beslutats. 16. Särskilda behov av informationsinsatser Några särskilda behov av informationsinsatser torde inte föreligga. 17. Särskild konsekvensanalys av effekterna på små företags villkor 1. Vilket är problemet och vad händer om inte någon reglering sker? Tydligare regler medför att alla företag (bergentreprenörer) redan på anbudsstadiet måste räkna med vissa kostnader för utförda arbetsmiljöbefrämjande åtgärder. Detta innebär att alla kommer att tävla på samma villkor. Sker ingen reglering finns risken att mindre nogräknade företag eliminerar kostnader för arbetsmiljö vilket ökar riskerna för egna anställda samt andra som vistas på samma arbetsplats. 2. Finns det några alternativa lösningar?

7 RET 2008/ (8) Nej, inte om man vill uppnå samma positiva effekter. 3. Vilka administrativa, praktiska eller andra åtgärder måste småföretag vidta till följd av reglerna? Företagen måste ha kunskap och rutiner för att undersöka och bedöma arbetsmiljön med avseende på alla miljöfaktorer som förekommer inom gruvoch bergshanteringen. Sådan kunskap gynnar en god arbetsmiljö. 4. Vilken tidsåtgång kan reglerna föra med sig för småföretagen? Om det systematiska arbetsmiljöarbetet fungerar inom företaget är de särskilda riskerna redan kartlagda och åtgärdade. 5. Vilka lönekostnader, andra kostnader eller resursbelastning i övrigt för småföretagen kan reglerna leda till? I detta sammanhang utgörs småföretagen i första hand av entreprenörer till större beställare. Att entreprenören redan på anbudsstadiet räknar in vissa kostnader för arbetsmiljöförbättrande åtgärder befrämjar hälsa och säkerhet i det kommande arbetet. De extra kostnader som kan uppstå, om entreprenaden vinns, täcks av den ersättning som utgår från byggherren varför entreprenörens/småföretagarens kostnad och resursbelastning på anbudsstadiet blir ringa. 6. Kan reglerna komma att snedvrida konkurrensförhållandena till nackdel för småföretagen eller i övrigt försämra deras konkurrensförutsättningar? Småföretagen emellan torde konkurrensförhållandena förbättras så att alla kan leva i enlighet med de tydligare reglerna. 7. Kommer reglerna att i andra avseenden påverka småföretagen? Så långt kan bedömas medför reglerna ingen annan ändring. 8. Går det att kontrollera efterlevnaden av reglerna och hur kommer reglernas effekter för småföretagen att uppmärksammas och granskas? Arbetsmiljöverket kontrollerar regelefterlevnad genom tillsyn. 9. Bör reglerna gälla endast viss begränsad tid för att hindra eventuella negativa effekter för småföretagen? Ingen sådan begränsning bör införas. 10. Behöver särskilda hänsyn tas till småföretagens villkor när det gäller tiden för reglernas ikraftträdande? Nej. Alla åtgärder är sådana att de går att införa ganska snabbt. Tiden mellan beslut och ikraftträdande är 3 6 månader. Under denna tid planeras informationsinsatser.

8 RET 2008/ (8) 11. Finns det behov av speciella informationsinsatser? Särskild informationsinsats kommer att göras vid ett årligen återkommande seminarium, Bergsprängardagarna vilket samlar en stor del av små och medelstora företag i branschen. 12. Hur har samråd som behövs skett med näringslivet och med myndigheter som särskilt berörs och vilka synpunkter av betydelse har kommit fram? Diskussioner om de nya reglerna har förts med såväl fackliga representanter som arbetsgivarerepresentanter liksom med företrädare för branschorganisationer och yrkesutbildare. Synpunkter på de ursprungligen föreslagna texterna har då framkommit vilka positivt påverkat utformningen av regeltexterna och tillhörande allmänna råd. 18. Motivering till straffsanktionering Bestämmelserna i 27, 28, 53 och 54 är direkt straffsanktionerade. Straffsanktioneringen följer automatiskt av Arbetsmiljölagen så som de är formulerade. Bestämmelserna i 27, 28 och 53 motiveras av att de, om de inte efterlevs, kan leda till mycket allvarlig sjukdom. Bestämmelsen i 54 motiveras av att det är av utomordentlig vikt för säkerheten på arbetsplatsen att uppgiften som samordningsansvarig sköts på ett riktigt sätt. 9. Mäns och kvinnors skilda förhållanden i arbetslivet Kvinnor arbetar på samma villkor som män i såväl gruvindustrin, inom bergentreprenadbranschen som i stenindustrin. 20. Konsekvenser för den yttre miljön De omarbetade och nya föreskrifterna om bergarbete bedöms inte medföra några konsekvenser för den yttre miljön. 21. Kontaktperson (på Arbetsmiljöverket) Stig Adolfsson Tel