Remissvar på slutbetänkande SOU 2012:63 Små företag stora möjligheter med it

Transkript

1 1(8) Datum Diarienummer Näringsdepartementet Dokumenttyp STOCKHOLM REMISSVAR Remissvar på slutbetänkande SOU 2012:63 Små företag stora möjligheter med it Tillväxtverket har till uppgift att utveckla och genomföra insatser som främjar entreprenörskap, ökad konkurrenskraft och tillväxt i företag i alla delar av landet. Myndigheten ska verka för hållbara lösningar och främja tillgängligheten till kommersiell och offentlig service före företag och medborgare i serviceglesa områden. Tillväxtverket arbetar med en rad insatser för att främja utvecklingen i små företag vilket också omnämns i slutbetänkandet. Tillväxtverket har en särskild roll i arbetet med it och små företag, bland annat har Tillväxtverket genomfört flera program på uppdrag av Regeringen/Näringsdepartementet i syfte att stödja små och medelstora företag i ITanvändning. Remissvaret är skrivet utifrån dessa utgångspunkter. Tillväxtverkets synpunkter Tillväxtverket ser positivt på förslag som underlättar för små och medelstora företags möjligheter skapa förutsättningar för hållbar tillväxt. Tillväxtverket tillstyrker utredningens förslag att affärskritisk IT i småföretag pekas ut som ett prioriterat delområde under det tematiska området företagsutveckling - öka konkurrenskraften för små och medelstora företag. Resonemangen och förslagen som förs fram i utredningen är i stort bra. Tillväxtverket välkomnar också utredningens definition av småföretag, såsom den beskrivs i delbetänkandet. Utredningen räknar i begreppet småföretag in även mikro- och soloföretagare. Det vittnar om en god verklighetsförankring och medvetenhet om samhällets förändring. De förslag som ges är också i stort sett bra. Dock saknas resonemang kring några aspekter och därur formulerade förslag, för optimal måluppfyllelse. IT för SME är viktigt för att stärka konkurrenskraft och bredda företagens geografiska marknad. En generell synpunkt är att tydliggöra att IT också kan vara själva utgångspunkten för en tjänst och inte bara att det fungerar som ett verktyg, vilket utredningen i vissa skrivningar ibland tangerar. Under rubriken Synliggör IT i småföretag (s 12) redogörs i fyra punkter för vad utredningens förslag syftar till. Dessa fyra punkter är bra. Ännu bättre skulle det bli med tillägg av en femte punkt: förståelse av hur småföretag driver IT-utveckling. Digitaliseringen transformerar affärsmodeller men skapar också nya produkter, tjänster och uppleveler och nya kombinationer inom t.ex. det kulturella/konstnärliga fältet. Det är alltså inte endast så att kulturella och kreativa företag för sin affärsnytta har glädje av ökad IT-användning, det är också ofta så att de i sin affärsidé är drivande i själva IT-utvecklingen. Bakgrunden till detta finns i allt väsentligt med i utredningen (s 64-67) men analysen här landar inte i något förslag. Tillväxtverket Götgatan 74 tillvaxtverket@tillvaxtverket.se Box 4044 Tel: Stockholm Fax:

2 2(8) IT behövs men det är viktigt att det kommer företagen, t.ex. inom turism eller vård och omsorg, till nytta och inte enbart eller till största delen bara gynnar IT-företagen. Det generella kunskapsgolvet vad gäller it behöver höjas. De mindre företagen behöver generellt bli duktigare på IT. Det finns många typer av IT-insatser som handlar om ganska enkla grepp för att höja effektiviteten, öka exponeringen, minska administrationen etc. Därutöver finns det insatser som aktivt driver produktutveckling. Generellt uppkommer många aktiviteter i gränslandet mellan IT och turism, dock så är det IT-företagen som kammar hem den huvudsakliga intäktsökningen. Bra för IT-företagen, men det medverkar inte i så stor utsträckning som man kanske hade hoppats till att förbättra lönsamheten för de mindre företagen inom t.ex. besöksnäringen. Här behövs strategiska grepp för att komma vidare. De mindre företagen i besöksnäringen är ofta svagt lönsamma och här kan IT-lösningar medverka till att höja lönsamhet, öka synlighet, bokningsbarhet och effektivitet. Utredningen skriver att poängen med våra förslag är att synliggöra och dra lärdomar av IT:s roll och dynamiska kraft i näringslivsutvecklingen. Utredningen missar dock en avgörande del av denna utveckling, genom att den tenderar att se på näringslivet som ett eget slutet system. Näringslivet kan inte existera utan konsumentledet och samhället i stort. Det räcker inte att nämna makrotrenderna globalisering och tjänstefiering. Det är sannolikt i ännu högre grad avgörande för företagen vilka effekter digitaliseringen ger i samhället i stort. Denna genomgripande och omvälvande utveckling påverkar hela konsumentledet: hur människor agerar, hur man förväntar sig att kunna konsumera varor/tjänster, hur vi tänker. Vi har ännu bara sett början på potentialen med IT, där det inom en mycket snar framtid kommer finnas produkter, tjänster och individuella beteendemönster som kommer utmana de globala samhällskonstruktionerna samt dess funktioner. I närtid kommer vi t.ex. kunna förvänta oss produkter med lövtunna böjliga skärmar, programvara som hanterar multitouchkommandon från fler än två händer, steg mot en mer interaktiv kommunikation i samhällsfunktionerna, röststyrning samt länkade internationella leveranser av tjänster. IT:s påverkan på företagens marknader leder till påverkan av företagen. Kopplingen mellan immaterialrätt och IT-användning i småföretag ges inte tillräckligt utrymme. Utmaningarna inom immateriella rättigheter eller utvecklingen av upphovsrätten är av mycket stor betydelse, särskilt för företag inom kulturella och kreativa näringar. Även Tillväxtverkets program Ungas innovationskraft har funnit anledning att lyfta frågan, genom en kurs tillsammans med PRV om rådgivning kring hantering av immateriella tillgångar i samband med appar och dataspel. Den digitala utvecklingen kommer innebära stora utmaningar för befintliga och nya aktörer avseende framtida kostnads- och prismodeller. Utöver dessa, mer affärsorienterade eller effektivitetshöjande perspektiv, finns det också andra mer tekniska perspektiv. Ett aktuellt sådant frågeområde är sådant som brukar kallas digitala fotavtryck, dvs. följa de elektroniska spår som uppstår av kreditkortsanvändning eller mobiltelefonroaming. Vad har då detta med småföretagen att göra? Jo, småföretagen är nästan alltid de som har minst resurser att skapa kunskap om marknad och kunder. Hjälpmedel av detta slag skulle utgöra ett viktigt komplement till annan marknadskunskap.

3 3(8) Synpunkter från de tre branschområden som lyfts i utredningen Vård omsorg generella synpunkter IT är precis som utredningen beskriver av strategisk betydelse för affärsutveckling och ökad konkurrenskraft. I Tillväxtverkets program Utvecklingscheckar för vård och omsorg - en satsning där företaget har kunnat söka ett direkt stöd för att utveckla nya tjänster/varor/arbetssätt inom vård och omsorg - har en relativt stor andel av medlen gått till att ta in externkompetens gällande IT. Både för att öka IT-användningen i den ordinarie verksamheten men också för att gemensamt utveckla nya produkter kopplade till IT, t.ex. appar och processtöd. Dock finns det en risk i att stimulera till ökad IT-utveckling om det innebär att många företag utvecklar liknande system för att lösa samma problem. Att spridningen och permanentifierandet är ett problem gällande IT i sektorn är något Tillväxtverket också instämmer i. Och bristande samspel mellan olika IT-system, applikationer och gränssnitt är en fortsatt utmaning. Tillväxtverket ser positivt på att utredningen lyfter möjligheten att i ökad utsträckning involvera vård- och omsorgspersonal vid utvecklandet av nya system. Även patienter eller brukare av omsorg skulle kunna involveras i ökad utsträckning vid utvecklingen av nya produkter. Det är viktigt att utveckla lösningar som också passar små företag och inte enbart stora organisationer. KKN generella synpunkter Utredningen innehåller en del missuppfattningar rörande kulturella och kreativa näringar. Missuppfattningarna gäller såväl för branschområdet som för Tillväxtverkets programarbete riktat mot branschområdet. Det gör att utredningens analys på flera ställen har felaktiga utgångspunkter och därmed att lösningsförslagen på några ställen blir oskarpa eller otillräckliga. Utredningen baserar i huvudsak sina skrivningar om kulturella och kreativa näringar på rapporten IT som förändringskraft av Kontigo (bilaga 2 till utredningen). Researchmaterialet kring kulturella och kreativa näringar i Kontigos rapport består av handlingar skrivna , trots rapportens datering Majoriteten av handlingarna är måldokument som inte beskriver resultat och utfall av Tillväxtverkets arbete. Kontigo har inte kompletterat med senare dokument, ej heller genomfört några intervjuer med operativt verksamma personer. Utredningen missar därmed att programmet för kulturella och kreativa näringar stöder en rad IT-relaterade utvecklingsprojekt via uppdraget Mäklarfunktioner samt via företagsstödformen utvecklingscheckar till ny vara/tjänst, liksom att frågor om nya media ingår i uppdraget Kompetensutveckling. Det är problematiskt att rapporten väljer att avgränsa vad som är kulturella och kreativa utifrån UNESCO:s ramverk för kulturstatistik (s 61/s 213). Tillväxtverket och många andra näringspolitiskt inriktade aktörer utgår hellre från DCMS-synen på området, eftersom UNESCO:s variant är mer utformad för att mäta kulturpolitiska effekter. Utredningens perspektiv blir således ur ett småföretagsperspektiv delvis missvisande. Till exempel påstår utredningen att affärslogiken inom kulturella och kreativa näringar är beroende av samspelet med offentligt kulturstöd (s 60), medan utredningen tycks missa sektorns stora betydelse för utvecklingen av globala industriella värdekedjor där IT och småföretag ingår (s 36).

4 4(8) I ett av uppdragen till Tillväxtverket ingår också att belysa hur kulturella och kreativa verksamheter påverkas av och utvecklas i nya media. Uppdraget ska genomföras i samverkan med Tillväxtanalys, Riksantikvarieämbetet, Riksarkivet, Statens Kulturråd, Konstnärsnämnden och stiftelsen Svenska Filminstitutet. Den belysning som hitintills genomförts visar bl.a. på: En ökad och relevant tillgänglighet till kulturutbudet är en viktig egenskap och stor potential med nya medier. Liksom att det ger möjligheter till interaktion mellan utövare och publik samt nya sätt för konstnärligt utbyte och skapande. Den tekniska utvecklingen har inneburit att fler har möjlighet att utöva fler former av kultur vilket gjort att gränsen mellan kulturkonsumtion och kulturproduktion är mer diffus än vad den varit tidigare: vi har nu ett större fokus på kulturellt deltagande snarare än mottagande. Utvecklingen av nya digitala tjänster i samverkan med den tekniska utvecklingen ställer höga krav på främjandesystemet. För att på ett bra sätt kunna svara upp mot aktörerna är det viktigt att främjandesystemet är delaktigt och kompetent. Myndigheterna behöver lyfta upp och prioritera bevakningen av utvecklingen inom området. Det behövs en bättre flexibilitet för att rikta och anpassa insatser i takt med områdets utveckling. Myndigheterna behöver uppmärksamma och koordinera gemensamma utmaningar för de samverkande myndigheternas respektive bevakningsområden. Utmaningen för t.ex. SFI med de nya streamingtjänsterna NETFLIX samt HBO Nordic och dess implikationer på branschen berör i förlängningen hela sektorn och är ett sådant exempel. Utmaningar som borde drivas horisontellt och i samråd med alla berörda aktörer. Besöksnäring Det finns idag ingen vedertagen definition av begreppet "Besöksnäring" på det sätt som används i utredningen och sektorn är ingen egen bransch varför begreppet "näringsstruktur" blir något problematisk. När utredningen på sidan 75 skriver att Besöksnäringen har beskrivits i termer av en ny (platsbunden) basnäring osv bör ordet "Platsbunden" övervägas då ca en tredjedel av turismens omsättning uppstår som ett resultat av resor och transporter. Man talar även om "förflyttad" konsumtion. När utredningen refererar till statistik från Tillväxtverket (sid 75; sysselsatte besöksnäringen drygt personer år 2010 varav de flesta arbetar inom hotell- och restaurang) är det Turismen som bör används som begrepp vid beräkning av effekterna. Framgången för företag i besöksnäringen bygger så gott som alltid på flerkärnighet, såväl med avseende på insatser från det egna företaget som med avseende på insatser från samarbetspartners av olika slag. Metanivån i besöksnäringen, destination, är lätt att identifiera utifrån ett konkurrenskraftsperspektiv och det innebär att det kanske inte alltid spelar så stor roll vad det enskilda företaget gör, om destinationen inte fungerar så bra. Detta adresseras också i utredningen på ett rätt tydligt sätt, vilket i sig kan utgöra en bra grund för framtida, väl fokuserade insatser. Ett viktigt ord i sammanhanget är just sammanhang. Att identifiera helheter, komplexa problembilder, där kompetenshöjande insatser på IT-området är en pusselbit, skulle kunna vara önskvärt för att få bra utväxling på insatserna. Här skulle Tillväxtverket kunna erbjuda myndighetens Destinationsuppdrag som arena eller fullskalelaboratorium för sådana efterfrågade insatser.

5 5(8) Synpunkter på de specifika förslagen 5. Synliggör IT i små företag Integrera IT i relevanta åtgärder Förslaget är bra. Att ta fram en handlingsplan för att integrera IT- perspektivet i relevanta typer av program och insatser ser myndigheten som något positivt. Digitaliseringen är en stor samhällsförändring och kan mycket väl komma att ha en avgörande betydelse för den ekonomiska utvecklingen. Vi föreslår ett tillägg i uppdragsskrivningen, kursiverat nedan: Med hänvisning till den generella diskussionen inledningsvis om hur IT är en del i utvecklingen föreslås Tillväxtverket få i uppdrag att ta fram en strategi och tillhörande handlingsplan för hur affärskritisk IT kan integreras och synliggöras, respektive hur IT som bärande affärsidé kan integreras och synliggöras, inom ramen för relevanta program och åtgärder som myndigheten själv initierar eller genomför på uppdrag av regeringen. I arbetet med att ta fram och implementera en handlingsplan bör det dock tydliggöras att det inte kommer innebära att alla program och insatser kommer inkluderas som myndigheten arbetar med Kunskapsspridning, erfarenhetsutbyte och metodstöd Förslaget är bra. Att verka för kunskapsspridning och erfarenhetsutbyte är något myndigheten arbetat och arbetar med inom ramen för olika program och insatser. Exempelvis har Tillväxtverkets Besöksnäringsprogram årligen under ett antal år arrangerat seminarier om gränslandet IT och turism. Den huvudsakliga orsaken till detta har just varit att svenska småföretag inom turism släpar efter i sin IT-utveckling, såväl jämfört med konkurrenter i andra länder som i relation till konsumenternas krav och behov. Seminarierna har varit välbesökta av såväl IT-företag som turistföretag. En framtida möjlighet skulle kunna vara att samarrangera sådana seminarier med sikte på besöksnäring och IT, om vi vill agera gemensamma aktiviteter på detta område. Utvecklingen av branschspecifika och nischade Communitys för informella möten och kunskapsutbyten har också en stor betydelse för utvecklandet av bl.a. KKN-sektorn och ger god kunskap om initiativen för att möta samhällsutmaningarna. Ett exempel på detta är det handlingsplansfinansierade projektet Creative Nodes i Norrbotten inom Mäklarfunktionsuppdraget som Tillväxtverket haft. Eller hur yngre läkemedelsforskare utan möjlighet till insteg på arbetsmarknaden skapar plattformar för open research och därmed erfarenhet, nätverk och potentiellt avlönat entreprenörskap eller arbete vid sidan av forskningsresultat. En utveckling som framöver sannolikt kommer anpassas multisektoriellt för ytterligare innovationshöjd. Inom programmen skulle också diskussioner om möjligheterna till en utvecklad anpassning av myndighetens arbete inom nya medier kunna utvecklas. Vi föreslår ett tillägg i uppdragsskrivningen, kursiverat nedan: Tillväxtverket får i uppdrag att ansvara för att kunskapsspridning, erfarenhetsutbyte och metodstöd kring IT-relaterade insatser sprids externt, företrädesvis via digitala media, mellan aktörer som är direkt involverade i genomförandet av de program och åtgärder som initierats av Tillväxtverket eller där myndigheten har en uppgift i genomförandet Strategisk dialog och samverkan med marknadsaktörer Förslaget är mycket bra. Tillväxtverket deltar gärna i forumet som föreslås bildas av Digitaliseringskomissionen.

6 6(8) Vi föreslår därför ett tillägg i uppdragsskrivningen, kursiverat nedan: Digitaliseringskommissionen får i uppdrag att administrera ett samverkansforum kring IT-användning i småföretag och hur småföretagens marknadsförutsättningar påverkas av it-användningen i konsumentledet och samhället i stort. Arbetet, inklusive eventuella förslag policyåtgärder, ska redovisas till regeringen som en del av kommissionens årliga rapportering Utveckling av statistik Behoven av att utveckla kunskap kring hur små företag kan nyttja IT i ökad utsträckning är fortsatt viktigt. Att genomföra en kvalitativ undersökning i form av djupintervjuer riktad till små-företag kring deras IT-användning skulle vara önskvärt i samband med detta. Det är mycket bra att SCB i statistiken föreslås inkludera även företag med 0-9 anställda. Det bör tydliggöras att detta skall gälla även för den undersökning Tillväxtverket föreslås få i uppdrag att genomföra vart tredje år. Det är också av vikt att hitta en relation till forskningen i detta arbete. Våra förslag till förändring; Förslaget är otillräckligt när det gäller uppdraget till SCB att utreda vilka branscher som bör inkluderas. Eftersom IT-utvecklingen + globaliseringen + tjänstefieringen i sig skapar nya affärsmodeller, är det problematiskt att mäta utifrån de branschindelningar/sni-koder som presenteras i utredningen. Dessa återspeglar helt enkelt gårdagens näringsliv mer än IT-erans näringsliv. Som exempel kan nämnas ett företag som producerar föreställningar för barn med liveanimerad teater: företaget hittar ingen lämplig SNI-kod eftersom det är samtidigt scenkonst-, film-, och ITföretag. Ett annat exempel är Spotify: är det kultur och service, handel eller något annat? Det behövs således inledningsvis genomföras en mappning av företag, för att därefter genomföra ett statistikutvecklingsprojekt. Mappningen bör göras av SCB i samråd med lämpliga myndigheter och funktioner med ekonomisk kompetens. 6. Kompetensområdet 6.1 Affärsstrategisk IT-kompetens Stöd för affärsutveckling med IT Tillväxtverket ser positivt på förslaget att ge ett riktat stöd i form av checkar för att stärka småföretagens utveckling och konkurrenskraft genom att stimulera till en ökad och utvecklad användning av IT-lösningar i småföretag. Arbetet med checkarna bör främst kopplas till Tillväxtverkets generella arbete med affärsutveckling Våra förslag till förändring; Tillväxtverket menar att utredningens slutsats att det kraftfullaste incitamentet för affärsutveckling alltid handlar om tydlig ekonomisk lönsamhet är problematisk. Inom kulturella och kreativa näringar och vård och omsorg kan incitamentet lika gärna eller hellre ibland beskrivas som vilja att ge god vård eller tillföra god kultur. Delvis på grund av detta kan det vara svårt att få finansiering såväl från offentliga institutioner som privata. Därför blir analysen här något problematisk. Ett första steg i dessa branscher kan lika gärna vara möjligheten att med IT utveckla en idé för en vara eller tjänst. Således blir det för snävt att checkarna ska avgränsas endast till att göra behovsanalys. Att i exempelvis ett större strategiskt IT-projekt inte kunna ta upp kostnader för användarutbildning kopplat till den nya tjänsten kan göra att företag avstår från att söka stöd eller inte tillämpar lösningen på ett så effektivt sätt som möjligt. Inköp av viss mjukvara som en delkostnad i projekten bör också vara möjligt

7 7(8) då det ofta är en förutsättning för att sedan anpassa till företagets specifika behov och för att möjliggöra utvecklandet av nya tjänster för exempelvis bättre processer internt. Även fortsatt utveckling och underhåll kan hanteras mer kostnadseffektivt om utvecklingen sker på etablerade plattformar som kräver licenser. En del av stöden bör kunna gå till företag med 0-1 anställda, då vissa branscher som exempelvis företag inom kulturella- och kreativa näringar ofta arbetar i nätverk men där det enskilda företaget enbart är soloföretagare eller har några få anställda. Detta är något Tillväxtverket bör få möjlighet att ta beslut om vid ett eventuellt uppdrag. 50 procents medfinansiering kan vara en för hög gräns vad gäller medfinansiering för vissa små företag. Detta är något Tillväxtverket bör få möjlighet att ta beslut om vid ett eventuellt uppdrag. Arbetet med checkar inom kulturella och kreativa näringar visar att partnerskapen kan behöva höja sin kompetens om upphovsrätt och IT-drivna affärsidéer för att arbeta med ett uppdrag i enligt förslaget. 7. Kapitalförsörjning Företagsstöd Generellt kring kapitalförsörjningsförslagen kan nämnas att föreslagna tekniska förändringar av förordningarna om regionalt bidrag till företagsutveckling (SFS 2000:283) och regionalt investeringsstöd (SFS 2007:61) bör hanteras i redan påbörjat arbete att omforma berörda förordningar. Det är ett arbete som sker i samverkan mellan Näringsdepartementet och Tillväxtverket. De exakta förändringar av texten som utredningen föreslagit bör därmed bli föremål för ytterligare överväganden inom ramen för den nu påbörjade och bredare översynen. Tillväxtverket föreslår också att ett arbete startas upp med att se över förordningen om sysselsättningsbidraget (SFS 1998:996) i samband med detta Tydliggör IT-användning i småföretag i EU:s strukturfondsprogram Tillväxtverket anser i likhet med utredningen att strukturfondsprogrammens genomförande ska bidra till stärkt innovationskraft och genom att tydligt lyfta fram användningen av affärskritisk IT i småföretag öka förutsättningarna för småföretagens innovativa förmåga.

8 8(8) Tillväxtverket anser att det finns ett tydligt behov av ett nationellt program som komplement till de regionala strukturfondsprogrammen i nästa strukturfondsperiod. Syftet med detta är att kunna genomföra åtgärder på ett effektivt sätt över regionala gränser och på områden som är av mer generisk karaktär. Insatser med inriktning på affärskritisk IT är ett exempel på ett sådant område. Beslut i detta ärende har fattats av stf generaldirektör Göran Theolin. I handläggningen har Andreas Ek, Magnus Lundsten, Hans Ahrens, Klas Rabe, Anna Manhem och Tony Meurke (föredragande) medverkat. Göran Theolin Handläggare Tony Meurke