KAN VI LITA PÅ MASSMEDIA?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KAN VI LITA PÅ MASSMEDIA?"

Transkript

1 Ledare: Gratistidning om politik : Både hjärta och hjärna VÅGA B RY DI G! SIDAN 2 Reformera Islam! Gustaf Dalén SIDAN 11 SIDAN 7 Nummer Korrespondens med Mona Sahlin KAN VI LITA PÅ MASSMEDIA? Är 4 plus 1 lika med 5? Blir 15 minus 3 alltjämt 12? Gäller fortfarande vad vi en gång lärde oss i grundskolans matematik? Mona Sahlin ställer sig uppenbarligen tveksam. Minns du kvällstidningarnas löpsedlar från maj och juni Läs mer om detta i Björn Hammar2005? Sol och värme hela bäcks korrespondens med Mona. sommaren - det var vad man ställde i utsikt. Hur det sedan verkligen blev vet vi alla - sommaren regnade i stor sett bort. Det är ett mönster som känns bekant. Inför varje sommar dyker denna typ av löpsedlar upp - oavsett hur vädret sedan faktiskt blir. Till detta finns en näraliggande förklaring. Sol och värme är typ av besked som vi läsare vill ta del av. Goda nyheter säljer, och redaktionerna vill höja sina upplagor. SIDAN 4 Insändare: ATP och pensioner SIDAN 12 Refuserat i SvD: Mörka inte VERKLIGHETEN! SIDAN 6 Nu är detta väderexempel ganska harmlöst, men det visar att vi inte alltid kan lita på den bild som förmedlas av massmedierna. Det finns allvarligare exempel, även om de inte är lika uppenbara för envar. Exempel från både stora dagstidningar och rikstäckande etermedia. Det kan där handla om direkt desinformation kring vad som händer i vårt samhälle. Bakom detta ligger då mindre kommersiella hänsyn än ideologiska och politiska ambitioner. Något tillspetsat: redaktionerna är så uppfyllda av att förmedla en av dem själva önskad verklighet, att detta blir överordnat journalistikens egentliga uppgift, dvs att ärligt och sanningsenligt beskriva vad som faktiskt sker. Den verkliga verkligheten får så att säga ge vika för mallen, för dogmerna och fördomarna.. Den politiska FINNKAMPEN Hårda ord? Djärva påståenden? Tyvärr är det just så. Tyvärr är detta bara alltför lätt att belägga. I detta nummer av SVIC kan du läsa om ett antal exempel på hur TV, radio och dagstidningar ägnar sig mer åt propaganda än åt en typ av allsidig information vi som medborgare behöver tillgång till för att kunna ta vårt demokratiska ansvar. SIDAN 6 Sidan 9

2 2 Sverige i CENTRUM - nummer 1 Manifest för Sverige Sverige står nu inför allvarliga problem, som underminerar både ekonomisk och fysisk trygghet för medborgarna. Några nödvändiga utgångspunkter för att kunna vrida utvecklingen rätt igen: 1. Vi svenskar existerar, och har inget att skämmas över. Vi ska inte skuldbeläggas för vad som inträffat i andra länder och i andra tider. Precis som andra folk har vi svenskar rätten till ett eget land. 2. Den svenska välfärden har byggts upp genom generationers arbetsinsatser. Den svenska demokratin är resultatet av folkbildning, folkrörelser och av gemensamma värderingar och svensk kultur. 3. All politisk makt i Sverige ska utgå från folket. Riksdagens ledamöter ska vara våra ombud, inte våra förmyndare. Politiska uppdrag bör vara tidsbegränsade, förtroendevalda får inte förlora kontakten med yrkeslivet. 4. Envar ska ha rätt till arbete men också skyldigheten att försöka klara sin egen försörjning. Det måste löna sig mer att leva på eget arbete än på bidrag. 5. Ekonomiska resurser är begränsade. Mer utgifter på ett område betyder mindre möjligheter till satsningar på andra områden. Politik handlar om att prioritera. 6. Rätten att ta ut skatt är inte ovillkorlig. Skattemedlen måste gå till försvarbara ändamål och användas effektivt. Skatterna ska vara så låga som möjligt. 7. Sverige har fått en ny överklass, en nomenklatura. Inom både politik och näringsliv beviljar man varandra helt orimliga löner, pensioner och andra förmåner. Dessa orättvisor blir samhällsekonomiskt skadliga - inte bara genom sina direkta kostnader, utan än mer genom att de verkar demoraliserande på övriga medborgare. 8. Det av politikerna påtvingade mångkulturella samhället står i motsättning till demokrati - folket har aldrig tillfrågats. Det står också i motsättning till välfärd - kostnaderna gör att annat måste prioriteras bort. Sverige kan ha en viss invandring, men de som kommer hit måste arbeta och klara sin egen försörjning. Alla måste ställa upp på en gemensam värdegrund. I Sverige ska kvinnoförtryck, våld och privat rättskipning inte tolereras. Föräldrar ska inte lära sina barn att hata det svenska samhället, deras barn får inte skada andra människor. 9. Rättssamhället måste återupprättas. Rättvisa måste skipas vid övergrepp. Brott måste beivras och brottslingar straffas. Vanliga medborgare ska kunna leva i trygghet. 10. Både massmedia och skola har en viktig roll för att möjliggöra ett levande medborgarskap. Skolan skall både förmedla kunskaper för arbetslivet och en demokratiskt-intellektuell hållning. Massmedia skall förmedla en mer allsidig information och ge plats för ett medborgerligt samtal, där olika åsiktsriktningar släpps fram. Sverige blir vad vi tillsammans gör det till. Ledare: Hjärta och hjärna Inom politiken räcker det inte med goda intentioner. Det krävs också realism och ett hänsynstagande till verkligheten, Man måste se även till de faktiska resultaten. Med andra ord: politiken behöver vägledas av både hjärta och hjärna. Mycket av Sveriges aktuella problem faller tillbaka på att demokratin har gått i baklås. Detta sammanhänger med att man inte längre skiljer på fakta och värderingar. Vissa fakta uppfattas som obehagliga, och får därför inte erkännas. Den som ändå uppmärksammar även obehagliga fakta blir stämplad, som en slags ond människa. Stämplad och politiskt utfrusen. Då är vi inne på den nya innebörd som givits åt begreppet demokrati. Efter krigsslutet i mitten av 1900-talet var alla som kallade sig demokrater överens om vissa grundläggande principer: alla ska få komma till Ālla människar har lika värde. Det betyder inte att alla människor är likadana. Invandrare är härvid inget undantag. Invandrare är ingen enhetlig grupp. När SVIC skriver om problem, relaterade till den förda invandringspolitiken - t ex tals, och vi ska lyssna på varandra fakta ska brytas mot fakta, argument mot argument efter att sålunda fått tillgång till en allsidig belysning av ett problem är upp till majortiten att besluta. Enkla och självklara principer, som de flesta anslöt sig till. Så - någon gång i slutet av 1900-talet - inträffade plötsligt ett skifte. Nu blev politik en renodlad kamp mellan onda och goda krafter, där meningsmotståndare kunde pekas ut som icke-rumrena, extrema och annat fult. De behövde inte visas någon form av respekt. Istället för att lyssna på företrädare för andra åsikter, istället för att möta dem med argument, gällde det att isolera dem, att inte ge dem en plattform. På så vis upphörde den politiska debatten och det medborgerliga samtalet. NOLLRASISM! överrepresentation i våldsbrottslighet bland personer med utländsk bakgrund - betyder det inte att vi lägger skulden för detta på invandrare i allmänhet. För det första ligger ansvaret för den förda politiken hos makthavarna i det svenska samhället. Istället för att vara en mötesplats för olika åsikter blev massmedia ett instrument att missionera för en uppifrån dikterad verklighetsbild. Låt oss ta ett aktuellt och helt konkret exempel: statistik kring våldsbrottsligheten i Sverige hemlighålls. Varför? Resonemanget bakom är att blir denna statistik allmänt tillgänglig, då skulle den missbrukas av extremister, som utnyttjar den för sina syften. Men vad gör att en individ eller grupp klassas som extrem? Jo, redan viljan att ta fram fakta kring denna fråga. Vad har någonsin varit syftet, annat än att försöka komma tillrätta med de problem som statistiken avspeglar? Anklagelsen blir självuppfyllande, låsningen total. Inget utrymme ges att försöka ta tag i de faktiska problemen. KVAR STÅR det förhållandet att ett öppet och fritt meningsutbyte, med ömsesidig respekt är grunden för ett demokratiskt samhälle. Utan tillämpning av demokratiska principer, utan en kommunikation medborgare emellan, går det ofrånkomligen utför med ett samhälle. Problem som finns i verkligheten, men som inte får diskuteras, kommer bara att växa. För det andra är det skillnad på invandrare och invandrare. Ska Sverige kunna ta sig ur problemen av otrygghet, då krävs en allians mellan hederliga svenskar och hederliga invandrare. Intresset är gemensamt. Nr Ansvarig utgivare: Björn Hammarbäck Telefon: Redaktör: Jan Milld Telefon: I redaktionen: Björn Hammarbäck John Järvenpää Jan Milld För ej signerade artiklar svarar redaktionen. Postadress: SVIC Box Haninge E-postadress: Webbsidor: Prenumeration: 250 kronor Stödprenumeration: 500 kronor Distributörspren: 75 kronor (medverkar i distributionen) SVIC-paket: 50 kronor (se sidan 8!) Postgiro: Upplaga: ex ISSN Tryckort Köpenhamn 2005

3 Sverige i CENTRUM - nummer MOTSTÅND och FÖRTRYCK Om politisk kamp i Nazi-Tyskland 1943 och Sverige idag: Jan Milld har sett den aktuella filmen om syskonen Scholl och motståndsgruppen Vita Rosen. Hösten 2005 såg jag filmen Sophie Scholl - de sista dagarna. Jag läste även boken Sophie Scholls korta liv, skriven av Herman Vinke. Det handlade alltså om Vita Rosen, en grupp studenter som protesterade mot nazistyret i Tyskland år Historien om denna motståndsgrupp har aktualitet också för Sverige år En sekvens i filmen var dramatisk. Efter att ha lagt ut massor av flygblad i universitetet i München blev Sophie och hennes bror Hans, innan de hann lämna byggnaden, upptäckta av en vaktmästare. Denne beordrade dem att stanna och de arresterades. Samtliga flygblad samlades noga in. För mig blev denna sekvens en särskilt laddad. Två veckor innan jag såg filmen hade jag och en annan SVIC-aktivist delat nr 2/05 av Sverige i CENTRUM. Vi var bl.a. i ett parkeringshus i Vällingby och lappade bilar. När vi redan hunnit med de flesta bilarna hör jag en mansröst kommendera: Ut! Försvinn härifrån, omedelbart! Innan vi hann avlägsna oss hann han börjat plocka bort tidningen från alla bilrutor. Parallellerna mellan vaktmästaren i München och den i Vällingby var slående. Deras funktion var densamma: att hålla rent. I ingetdera fallen gällde det främst konventionella renhållningsaspekter. Nej, det gällde att ingripa för att hindra olämpliga texter att bli tillgängliga för andra medborgare. Olämpligheten - ur Adolf Hitlers perspektiv - i Vita Rosens texter kan knappast betvivlas. Deras första flygblad började så här: Ingenting är ett kulturfolk ovärdigare än att utan att göra motstånd, låta sig regeras av en ansvarslös och åt dunkla drifter hemfallen härskarklick. Är det inte så att varje hederlig tysk idag skäms för sin regering, och vem av oss kan ana vidden av den skam, som vi och våra barn kommer att drabbas av, när en gång fjällen fallit från våra ögon, och de grymmaste brott som inte känner några som helst gränser avslöjas? Om det tyska folket redan är så korrumperat till sitt innersta väsen, och så fördärvat att det utan att lyfta ett finger, i lättsinnig förtröstan på en historiens tvivelaktiga lagbundenhet, offrar det högsta som en människa äger och som höjer henne över alla andra varelser, nämligen den fria viljan, och offrar människans frihet att själv ingripa i historiens gång och låta den underordna sig hennes förnuftiga beslut - om tyskarna redan har blivit så renons på all individualism, redan i så hög grad har förvandlats till en själlös och feg massa, ja då förtjänar de att gå under. Totalt hann Vita Rosen under åtta månader sprida fem olika flygblad, som fick allt större upplagor och nådde även utanför München. Ur det sista flygbladet, som spreds i januari alltså efter att nederlaget för tyskarna i Stalingrad stod klart: Kriget går mot ett säkert slut. Hitler kan inte vinna kriget, bara förlänga det. Sophie och Hans Scholl var till en början positiva till nazismen. Som medlemmar i Hitler-Jugend fick de vara med på utflykter, vistas i naturen, uppleva gemenskap. Deras syster Inge skriver i sin bok Vita Rosen : Hitler, det fick vi höra överallt,.. skulle unna sig varken rast eller ro förrän varenda tysk var en oberoende, fri och lycklig människa i sitt fosterland. Vi barn tyckte det lät bra och vad vi än kunde göra för att hjälpa till, det ville vi också göra... Vi gick in för det med liv och lust och kunde inte fatta varför inte pappa stolt och lycklig sa ja därtill. Deras far var alltså antinazist. I hemmet blev det livliga, och för honom smärtsamma, diskussioner. Barnen framhöll att Hitler var på väg att lyckas avskaffa arbetslösheten. Inge Scholl refererar fadern: Har ni funderat över hur han åstadkommer detta? Han sätter fart på krigsindustrin, han låter bygga kaserner. Har ni en aning om var det kommer att sluta? Dessutom kommer vi aldrig att bli tillfredsställda enbart av materiell trygghet. Vi är ju människor med egna åsikter, egna politiska idéer och en egen tro. En regering som inkräktar på dessa områden kan inte göra anspråk på att ha vårt förtroende. Barnen kunde inte ta till sig detta: Hans höll fast vid sina åsikter. Han måste - precis som alla som håller på att bli vuxna - själv göra sina erfarenheter. Så småningom vaknade dock barnen till insikt om den politiska situationen. Först Hans, senare även Sophie. Genom vänner och genom bokläsande vidgades deras horisonter. Till detta medverkade naturligtvis verkligheten, hur Hitlers krigande och förtryck av oliktänkande rullade på. Inge Scholl refererar hustrun till en konstnär: Vi har många vänner och alla är emot Hitler, Och alla de vännerna har i sin tur vänner som också är emot Hitler - och så vidare och så vidare. Ett jättelikt underjordiskt nät mot Hitler. Tänk om man kunde få hela detta nät att handla gemensamt. Sophie Scholl hade integritet. Hennes hållning framgick ur ett brev 1940: En soldats ställning gentemot folket är för mig ungefär densamma som en sons, som försäkrar sin far och sin familj att han i alla situationer ska hålla på fadern eller på familjen. Om det då händer sig att fadern begår en oförrätt mot en annan familj och därigenom råkar ut för obehag, så måste sonen i alla fall hålla på fadern. Så stor släktkänsla kan inte jag uppbringa. Jag tycker att rättvisan alltid måste komma före all annan, ofta sentimental, bundenhet. Denna hållning gav konsekvenser. Intellektuellt hade Sophie, efter Hitlers invasion av Ryssland 1941, kommit fram till att det bästa för Tyskland var att förlora detta krig. Ju förr desto bättre. Således vägrade hon att medverka i insamlandet av ytterkläder till tyska soldater vintern Fritz Hartnagel stod Sohpie nära. Hemkommen från tjänstgöring som soldat vid ryska fronten hade han dispyter med henne, men konstaterade: Man kunde bara vara antingen för eller emot Hitler. Var man emot Hitler fick han inte vinna detta krig, för enda sättet att bli av med honom var genom ett militärt nederlag. Efter Stalingrad stod dessutom klart att detta tyska nederlag var förestående. Frågan var bara hur mycket elände och lidande som innan dess skulle ha åsamkats människor - tyskar och andra. Tiden mognade för att nätverket skulle omvandlas till en aktiv motståndsgrupp - Vita Rosen. En grupp av unga kristna, som arbetade med fredliga medel. Det skedde sommaren Inge Scholl: Plötsligt insåg de allihop att man kan inte vara bara motståndare, man måste handla också och försöka hitta öppningar eller spränga öppningar i omöjlighetens gigantiska cementvägg. Med de allt intensivare bombningarna av tyska städer, med de allt fler stupade vid ryska fronten, växte missnöjet bland tyskarna. Som medlemmarna av Vita Rosen upplevde saken tyckte de flesta tyskar som de. Ur deras sista flygblad: Det jäser i det tyska folket! Eller som Sophie Scholl under rättegången besvarade frågan Hur kan någon tysk göra sig skyldig till det ni gjort mot staten? : - Någon måste ju ändå börja. Det vi har skrivit och sagt är också många andra övertygade om. De vågar bara inte uttrycka det så som vi har gjort.. Problemet var också indoktrineringen av tyska folket, som inte varit verkningslös. Samtidigt som rättegången mot Sophie Scholl och andra pågick i början av år 1943 höll nazisterna propagandamöte i Berlin. På sin fråga Vill ni det totala kriget? fick Joseph Göbbels som svar ett rungande Ja!. Ur det sista flygbladet från Vita Rosen: Vi har vuxit upp i en stat där varje fri meningsyttring brutalt har tystats ner. Hitlerjugend, SA, SS har försökt uniformera oss, kullkasta oss, bedöva oss under den mest fruktbara bildningsperioden i våra liv. Skolning i världsåskådning kallar man denna föraktliga metod att kväva det gryende självständiga tänkandet i ett töcken av tomma fraser. En av Sophies väninnor från Ulm skrev i ett brev: Vart bar det hän med detta krig, detta parti och detta fördummande av människorna? Detta med cementvägg kan kännas aktuellt även i dag och i Sverige, genom SVIC-projektet. Bakgrunden till Sverige CENTRUM är ju att a) i rikstäckande officiella massmedia släpps motståndare till det mångkulturella projektet inte fram. b) genom internet kan vi komma ut, men når då mest en krets av redan övertygade, som själva söker kunskap. Vad som behövs är försök att nå medborgare i allmänhet. Utdelande av en gratistidning kunde vara en väg. Med tanke på hur brutalt konsekvenserna av den förda politiken hunnit visa sig borde man kunna förvänta sig att en tidning som SVIC skulle mötas med intresse. Det har dock visat sig att verkligheten ofta är mer komplicerad än så. Inom i varje fall 08-området är det bara en mindre andel av trafikanterna som både vill och vågar ta emot ett tidningsexemplar. Cementvägg är ordet. Hur spränga öppningar i denna? Det är den problematik som både SVIC och andra sverigevänner har att kämpa med. Vad är Sverige i CEN- TRUM för en tidning? Vilka står bakom projektet? Hur finansieras det? VÅGA BRY DIG! Så undrar många som får tidningen i sin hand. Svar: det är en tidning om samhällsfrågor, men partipolitiskt fristående. Initativtagare: Björn Hammarbäck och Jan Milld. Två f.d. socialdemokrater, båda i 60-årsåldern, som nu är partilösa - beroende på att dagens socialdemokrati är en annan än den Sverige hade på 1960-talet. Syftet med SVIC är att bidraga med en information som dåligt kommer fram i svenska massmedia - t. ex om läget i våra nordiska grannländer - samt medverka till en ärligare diskussion om de problem som Sverige nu står inför. Arbetet med SVIC sker helt ideellt och finansieras konsekvent genom frivilliga bidrag. Vi får inte ett öre i statliga bidrag eller annonssubventioner av det slag som vissa andra tidningar kan få. Ambitionen är att sprida SVIC på samma sätt som Metro och City, men vi har inte deras resurser. Därför behövs ditt stöd! Hjälp till att dela ut SVIC, du också!

4 4 Sverige i CENTRUM - nummer Korrespondens med Mona Ur ett meningsutbyte under rubriken Alla behövs på Socialdemokraternas webbplats i maj 2004: Kostnader Finns det någon utredning gjord på vad den svenska invandringen kostar och har kostat? / Björn Hammarbäck Svar på: Kostnader Nej, det finns ingen sådan utredning. Om den fanns skulle den bli oöverblickbart stor: när man utreder vad invandringen kostar måste man också utreda vad samhället vinner på invandringen: i form av välutbildade personer, arbetskraft etc. Slutsumman är det svårt att säga något om - kanske hamnar den snarare på plus än på minus. / Mona Sahlin Kostnader 2 Dessa siffror finns på SCB, Immigration. Invandrarbefolkningen 1999: Den fördelade sig: barn och ungdomar (0-18 år) förvärvsarbetande (19-64 år) icke förvärvsarbetande (19-64 år) förtidspensionärer (16-64 år) ålderspensionärer. Sammantaget får alltså 70 procent av hela invandrarbefolkningen i allt väsentligt sin utkomst i Sverige genom skattefinansiering. Den årliga kostnaden för ickeförvärvsarbetande uppgår till kr per år och person. Är dessa siffror fel som öppet publiceras hos våra myndigheter? Dessa siffror är naturligtvis inte hela verkligheten men att skall försörja via skatter och avgifter då dessa skatter och avgifter räcka till alla övriga samhälleliga kostnader som vi alla skall vara med och betala, finner jag för otroligt. / Björn Hammarbäck Svar på: Kostnader 2 Här tycker vi på webbredaktionen att diskussionen inte längre handlar om integration inom EU. Vi ifrågasätter också ditt motiv till att ställa de nya svenskarna mot infödda svenskar med hjälp av siffror. Återkom gärna med förslag på hur invandrarna i Europa ska komma in i samhället på ett bra sätt; hur man ska få ett jobb oavsett var man är född eller vilket kön man har; hur alla människor kan känna sig behövda och känna att de bidrar med något till samhället, oavsett om man kommer från Islamabad eller Kiruna. / Webbredaktionen Kostnader 3 Invandring handlar om fakta och innan det går att få en fungerande integration måste svenska folket acceptera att si eller så mycket är vi beredda att betala för invandringen, det handlar om acceptans från oss skattebetalare/väljare. Mina motiv är enkla, jag vill få reda på vad vår Integrationsminister har för budget för invandringen, som skattebetalare måste jag få ställa den frågan. Mona Sahlin svarar att det snarare är mer plus än minus - bra, ge mig då siffror på detta! Vi som bor ute i glesbygd, (jag bor i Fagersta), där vi nu efter nedläggning av Bergslagssjukhuset måste åka 10 mil för att få akut sjukvård måste kunna försvara alla kostnader i budgeten, inklusive kostnader för invandring, när våra väljare vill veta. Frågorna är många och ofta återkommande; (jag har ställt frågorna tidigare i e-post till Mona Sahlin men inte fått något svar); Hur kan vi ta emot så många invandrare när vi inte har råd att ge en fungerande sjukvård? Hur kan vi ha råd ta emot så många invandrare när vi inte har råd att ha vår skola kvar? Hur kan vi ha råd ta emot så många invandrare när min gamla mamma/pappa inte får besök av hemsjukvården mer än 10 minuter varannan dag och aldrig får gå ut? Vi skall vara generösa och hjälpa de människor som genom krig och liknande elände har hamnat i en situation där hjälpinsatser behövs, men vi måste också redovisa öppet vad vi som skattebetalare lägger våra pengar, det är enda möjligheten att få acceptans för invandringen. Jag arbetar dagligen med de problem som finns ute bland lokalbefolkningen när sjukhus skolor m.m. läggs ned eller verksamheter urholkas. Jag måste svara och det duger inte att att komma med annat än fakta. Svenska folket nöjer sig inte med att det snarare är mer plus än minus. Slutligen, mina motiv är inte dolda, tvärtom jag vill se mina väljare i ögonen och stå för vad vi gör som socialdemokrater. Då måste jag ha fakta. Björn Hammarbäck Ordf. socialdemokraterna Fagersta Svar på: Kostnader 3 Hej Björn Jag tror vi som socialdemokrater hamnar väldigt snett om vi börjar klistra på människor prislappar och ställa dem emot varandra. Precis som du, bor jag i ett glesbygdsområde (Västerbotten) där vissa människor har uppemot 25 mil till närmaste akutsjukhus. Likväl blir det så fel när vi ställer sjuka mot s k invandrare och börjar diskutera människors liv och existens i hur mycket de kostar. MVH / Ibbe / Ibrahim Baylan Kostnader 4: Vart tog Mona vägen? Jag blir förvånad, faktiskt upprörd, när Du skriver att vi som socialdemokrater hamnar väldigt snett om vi börjar klistra på människor prislappar och ställa dem emot varandra. Det är ju detta som sker idag! Det är för dyrt att operera vissa åkommor, prioritering sker ständigt i sjukvården, den ena blir operererad den andra inte eller får betala själv, canceroperationer får vänta för länge så cancerpatienter hinner dö för att reurser saknas, skolor läggs ned och klasserna blir större, färre lärarare osv. Detta sker idag i ett socialdemokratiskt styrt Sverige. Vad har folkhemmet tagit vägen? Är det skrotat, finns inga visioner längre? Du skriver att vissa har 25 mil till närmaste sjukhus, jag förstår inte vad Du menar, är det bra eller dåligt? Du säger vidare att utgifter för invandringen inte får ställas mot sjuka. Så resoneras inte beträffande andra samhällsutgifter. Då accepteras att det finns samband och att resurserna är begränsade, gemensam budget. Då accepteras att man måste välja, måste prioritera mellan olika behov. Vem har för övrigt hört talas om en generös sjukvård, generös åldringsvård eller en generös skola? Men all denna diskussion för att jag ställer frågan, vad kostar invandringen? Jag vill ha reda på fakta, det kan väl ändå inte vara så att regeringen inte vet vad det kostar? Det jag och många vet är de siffror som förekommit i press och media. Är det någon av dessa siffror som är riktiga? Lars Jansson vid Göteborgs universitet beräknar kostnaderna för invandringen till ca: 200 miljarder. Regeringens utredare Jan Ekberg beräknar kostnaderna till ca: 40 miljarder, Bo Södersten, ekonomiprofessor skriver på DN debatt den 28/3 2003: Det tycks mig som om svensk invandrarpolitik blir alltmer av det absurdas teater. Det är risk för att den arbetskraft som vill komma hit, som kan försörja sig och som vi väl behöver, kommer att stängas ute. Samtidigt tycks allt fler flyktingar som kommer att leva på bidrag söka sig hit. I ett läge där den svenska välfärdsstaten krackelerar är den linjen knappast längre hållbar. Om vi för enkelhetens skull håller oss till Ekbergs siffra 40 miljarder, (1991) så ställer jag den mot kommuner och landstings samlade underskott 2003, åtta miljarder. Om jag gör denna enkla jämförelse blir jag böjd att hålla med Bo Södersten Björn Hammarbäck Ordf. socialdemokraterna Fagersta (Mona tillbaka:) Svar på: Kostnader 4 För mig som socialdemokrat är det självklart att vi ska ha en generös skola, en generös åldringsvård, en generös skola - och en generös flyktingpolitik. Ett välfärdssamhälle som Sverige måste kunna prioritera både nationell välfärd och internationell solidaritet. Vidare ska de människor som tvingas fly hit få slippa diskriminering och kunna göra sin plikt och kräva sin rätt som alla andra. Problemet är inte flyktingmottagandet. Problemet är att så många av de människor som kommer hit - många av dem utbildade läkare, ingenjörer etc - hålls utanför arbetsmarknaden på grund av diskriminering och strukturell rasism. Det om något är slöseri med resurser. / Mona Sahlin (Även partisekreterare Stjernkvist ger ett svar:) Kostnader 4 Med intresse, och viss förskräckelse, läser jag Björns frågor och inlägg. Först ett påpekande; Du ställer frågor, men verkar inte särskilt nyfiken på svaren. Tvärtom, du har redan bestämt dig för att vissa människor är per definition en börda och andra en tillgång. Detta är enligt min mening fullständigt orimligt. Vi människor har alla samma värde, och därför håller jag helt med Ibrahim om att det är fel med prislappar. Arbetslöshet har klassmässiga, könsmässiga och etniska mönster, det vet vi alla. Men är arbetarna en större börda därför att arbetslösheten är högre bland arbetare? Svaret är givet. Till sist. Du hänvisar till Lars Janssons siffror, som är uppenbart felaktiga. Antingen är du aningslös eller söker efter uppenbart fördomsfullt och starkt vinklat material. Båda alternativen förskräcker. / Lars Stjernkvist Här blir Björn Hammarbäck uppringd av någon på SAP:s webbredaktion som påtalar, i omskrivande ordalag, att han är rasist och främlingsfientlig och hyser samma åsikter som Sverigedemokraterna. Frågorna hör inte hemma i detta forum och BH ombeds att sluta omedelbart, annars! BH skriver då nedanstående. Inlägget kommer in men tas genast bort: Mona välkommen tillbaka Min fråga om vad invandringen kostar är fortfarande obesvarad och jag förstår att jag inte kommer att få något svar. Som medborgare och skattebetalare undrar jag bara: varför? Välkommen Lars Varför brösttoner? Läs istället vad jag skriver och svara på min fråga utan att tillskriva mig Dina egna slutsatser. Till Mona, Ibrahim och Lars Socialdemokraterna i Fagersta inbjuder Er till en diskussion om integrationen. Tema: Alla Behövs. Tid får ni bestämma helt själva, vi ställer upp. Socialdemokraterna i Fagersta/ Björn Hammarbäck Något möte i Fagersta med Mona, Lars och Ibrahim kom aldrig till stånd. VARFÖR RÄCKER INTE SKATTERNA TILL VÄLFÄRDEN? Läs boken: Mångkultur eller välfärd? En aktuell bok om hur skatter och välfärden påverkas. Du blir även rik på tabun, som du inte finner i massmedierna. Boken finns som talbok för läshandikappade bibliotek. Sätt in 180 kr på pg , så skickas den omgående. Eller köp den i bokhandeln. Lars Jansson, tel betald annons

5 Sverige i CENTRUM - nummer Vi kommer aldrig någonsin att fråga vad det kostar! Så uttryckte sig Göran Persson på s-kongressen hösten Han syftade då på de äldre, men principen tilllämpas ju även för andra utgiftsområden. Nu är det valår, och löftena haglar. Socialdemokraterna ger löften åt flera väljargrupper. Hur ska pengarna räcka till allt? Varifrån ska de tas? Sådana frågor blir än mer befogade med tanke på hur skattemedel redan förslösas, genom diverse tveksamma projekt. Några exempel: Med spenderbyxorna på 1. U-biståndet Ur pressmeddelande från UD den 20/9-05: SVERIGE NÅR EN- PROCENTMÅLET I BISTÅNDET År 2006 når Sverige målet att en procent av bruttonationalinkomsten, BNI, ska gå till bistånd. Biståndsbudgeten ökar med miljoner kronor till miljoner kronor, jämfört med Hur mycket är 28 miljarder kronor? Det är mer än vad fastighetsskatten inbringar. En framskrivning av prognoser från regeringskansliet ger att denna för år 2006 hamnar på drygt 26 miljarder. Man kan också jämföra med ett annat utgiftsområde, rättsväsendet. Detta kostar cirka 27 miljarder kr per år. Tidningen Sunt förnuft, utgiven av Skattebetalarnas förening, tar 2005 upp u-landsbiståndet: Problemet är... att Sida har att hålla sig efter regeringens riktlinjer och har för lite handlingsfrihet. Skälet är att Sida har ett slags utbetalningsmål. För lite hänsyn tas till att biståndet kanske har motsatt verkan mot den avsedda. Tidningen citerar Nyamko Sabuni, riksdagsledamot för fp: De krav som finns på myndigheter att förverka sina budgetar innan året är slut leder till att Sida ofta pumpar ut pengar till olämpliga länder och projekt. Till Sunt Förnuft säger Sabuni: - Det är fel att ha ett procentsmål och låsa fast sig vid att de pengarna måste ut. Idag står det klart att biståndet inte går till länder som värnar om mänskliga rättigheter. Därför borde vi vara mer restriktiva. Sedan Sida startade sin verksamhet har de demokratiska länderna i Afrika inte blivit fler. Fattigdomen har de senaste 40 åren ökat med 30 procent i Afrika. - När väl politikerna har satt av biståndspengar tappar de intresset för vad som händer. Andra myndigheter tvingas vara effektiva och trimmade. Bara Sida tilåts växa. De får hela tiden nya miljarder utan att man frågar vad pengarna ska gå till. 2. Amnesti Vad kostar den flyktingamnesti (för icke-flyktingar), som den rödgröna koalitionen drivit igenom? Ingen vet egentligen hur många personer det blir fråga om, och därmed hur många miljarder det kommer att kosta. Det har talats om gömda flyktingar, men det kan bli betydligt fler som ger sig tillkänna, och påstår sig ha varit gömda. Vad betyder detta ekonomiskt? Också här har uppskattningarna varierat. Enligt de första beräkningarna handlade det om 800 miljoner, senare har det klättrat upp till 3-4 miljarder. Vad dessa uppskattningar omfattar är de direkta utgifter som drabbar stat och kommuner. Utanför ligger kostnader för diverse ny brottslighet. Än mindre omfattas det mänskliga lidande som denna brottslighet kan förorsaka. 3. Sjukvård TV4-nyhet, oktober -05: Kvinnor som blivit könsstympade som barn kan nu få hjälp att bli helt återställda. På Södersjukhuset i Stockholm ska man för första gången i Sverige börja med operationer där de delar som skurits bort ska återskapas med hjälp av plastikkirurgi. Vården för könsstympade kvinnor i Sverige har länge varit eftersatt menar landstingspolitikern Fatima Nur... I Sverige lär det finnas närmare kvinnor som är könsstympade. Inom vården har man inte alltid den kunskap som behövs för att hjälpa dem. På Södersjukhuset i Stockholm har man därför byggt upp en särskild mottagning där kvinnorna även kan få psykologisk hjälp. Sedan tidigare gör man operationer som syftar till att öppna det som sytts igen vid ingreppet. Nu ska man också för första gången försöka återställa de delar som skurits bort. Det är en komplicerad operation, som aldrig förut gjorts i Sverige. Komplicerad - och därmed resurskrävande, kan förmodas. Om ett halvår väntas de första operationerna komma igång och redan nu står flera kvinnor på kö. Hur mycket kostar det att återställa en enda könsstympad kvinna? En miljon? Hur mycket kostar kvinnor? 50 miljarder? Vad räcker sjukvårdsresurserna då till i övrigt? 4. Bidragsmjölkning Stora belopp i bidrag finns att mjölka det svenska samhället på, för dem med rymliga samveten. Ur Corren den 30/8-05: Under två års tid fick Föreningen Bosnien och Hercegovina i Norrköping cirka 1,5 miljoner kronor för mycket i bidrag från sex studieförbund. - Det finns stora brister i föreningens redovisning och studieförbundens hantering, säger Åke Carlsson, bildningskonsulent på Östergötlands bildningsförbund. ÖBF:s detaljgranskning av 169 studiecirklar som föreningen bedrev förra året visade bland annat att deltagare varit med i flera cirklar vid samma tidpunkt, samma deltagare har haft olika adresser trots att listorna är utskrivna samtidigt, närvarolistorna fylldes inte i av respektive ledare vid träffarna utan av någon annan person i efterhand. ÖBF konstaterar att föreningens övriga cirklar har samma mönster. Det finns även andra former av bidragsmjölkning. Hur får tidningen Gringo ekonomin att gå ihop? Svar: man finner annonsörer. En av annonsörerna i nr 15 var Riksgäldskontoret, med en helsida. Kostnad: drygt kronor. Vilken anledning har Riksgäldskontoret att annonsera i Gringo? Det handlar naturligtvis om stödannonsering, dvs om att föra över skattemedel till en politiskt önskad verksamhet. Chef för Riksgäldskontoret är Bo Lundgren, tidigare moderatledare. Den position som Göran Persson och Mona Sahlin intar, dvs att bortse från kostnader för den ena eller andra politiken är naturligtvis helt sanslös. Det är ju själva kärnan i politiken, att göra avvägningar och prioriteringar, eftersom resurserna är begränsade. Vad Göran Persson och Mona Sahlin än hävdar så finns det samband mellan utgifter och inkomst, samt mellan olika typer av utgifter. Satsar man mer på ett område, då blir det mindre över till andra områden. Detta är enklaste grundskolematematik. I praktiken får således politiken av ogenomtänkt generositet konsekvenser. I slutänden blir det alltid några som får betala, på det ena eller andra sättet. Att detta överhuvudtaget ska behöva påpekas för regeringsledamöter i Sverige är både häpnadsväckande och illavarslande. Kortsiktigt kan socialdemokraterna skjuta problemen framför sig. För en tid går det kanske att öka den statliga upplåningen ytterligare. Förr eller senare måste dock lånen betalas. Detta kan ske antingen genom ökat skatteuttag eller genom nedskärningar. Eller bådadera i kombination. Ingen borde behöva bli överraskad när den dagen kommer. Alllt är lätt förutsebart. Med denna artikel är inte sagt annat än att satsningar bör göras på de äldre. Ska några prioriteras, så är det de som varit med om att bygga upp vårt land och som skapat vår välfärd! Budskapet i denna artikel är bara att politiken måste vägledas av en helhetssyn och ett långsiktigt ansvarstagande. Valtaktik och röstfiske får inte vara vad som styr. Makten får inte bli ett självändamål.

6 6 Sverige i CENTRUM - nummer Kan vi lita på massmedia? Sveriges Television som gör reklam för sig själv som fri television - har ett program som heter DEBATT. En titel som förpliktar att ge plats för olika åsikter att mötas, kan tyckas. av fobi. Med andra ord: de svenskar som i denna fråga har andra åsikter än SVT-ledningen betraktas som psykiskt sjuka. Som i det forna Sovjetunionen, där dissidenter spärrades in på mentalsjukhus. en enda som försvarade regeringens linje, om avvisning av familjen Sincari/Gümüscü. I den nu aktuella kampanjen används genomgående begreppet flykting, på ett prodet blir inte fråga om pagandistiskt sätt. Man människor att möta på talar om gömda flyktingI praktiken fungerar en jämlik nivå, inte med- ar, när dessa personer det dock annorlunda. borgare att diskutera redan fått sin sak prövad Detta framgick tydligt med och vars åsikter av svenska myndigheter av ett Debatt -pro- skall respekteras. Nej, och det blivit avslag. åsiktsavvikarna - i detta gram hösten fall alltså en majoritet - Om de verkligen hade Bakgrunden till program- ses som patienter, vilka varit flyktingar - dvs haft skyddsbehov - skulle de met var en undersökning behöver vård. ju inte ha fått avslag. Mefrån Integrationsverket om svenska folkets in- I Debatt -studion satt dia framhärdar i att ändå ställning till islam. En klar således inte en enda tala om flyktingar, då majoritet var kritisk. 65% företrädare för de 65% detta ord är emotionellt ansåg att värderingar av svenskarna som tyck- laddat på ett sätt som inom islam inte är fören- te fel. Där fanns bara gagnar syftet. liga med grundläggande personer som såg kritik värderingar i det svenska av islam som utslag av en Här kunde man förvänta fobi, att kurera. Ensi- sig att en publikation samhället. digheten var total. som SD-Kuriren (utgivtemat för programmet en av Sverigedemokrablev då hur islamofobin Detta är inget enstaka ex- terna) noga skulle skilja bland svenskarna skulle empel. Exempelvis 1996, i på begrepp som invandbekämpas. samband med Åselekam- rare, flykting och asylpanjen, skulle SVT:s sökande. Så är dock inte Fobi - det betyder Speciellt debattera frå- fallet. I en artikel i SD-K skräck. Problemet ligger gan. I studion fanns skriver David Lång alltså hos den som lider debattörer, men inte att vi upplevt ett kvarts sekel av exempellös flyktingtillströmning. I själva verket rör det sig om migranter. kraftigt överrepresenterade inom denna grupp? I själva verket påstod inte IOM att invandring/mien migrant väljer själv gration är lönsamt överbåde destination och tid allt och i varje sammanför sina avresa, han/hon hang. Förutsättningen kommer för att stanna. var att samhället ifråga En flykting tvingas plöts- har brist på arbetskraft ligt bryta upp, för att och att alla som kom finna en tillfällig fristad, kunde försörja sig själva. varhelst det visar sig möjligt. En migrant söker Denna reservation föll ett materiellt bättre liv helt bort i den svenska - en flykting flyr undan mediarapporteringen. förföljelse, för att akut rädda sitt liv. Ett annat exempel är en nyhet från juni 2005, om att invandringen är lönsam för Sverige. SVT och andra media baserade sig då på en rapport - World Migration Report från organisationen IOM. Hur kan man komma till en sådan slutsats, när vi i Sverige har 1,3 miljoner människor i yrkesaktiv ålder som finns utanför arbetsmarknaden och lever på olika former av bidrag, när invandrare är Juan Fonseca). Samtliga företrädde samma åsiktsriktning, bland de tio återfanns inte en enda invandringskritiker. Läget är inte annorlunda idag på DN Debatt. Det är heller inte annorlunda på andra stora dagstidningar. Ett i SvD refuserat inlägg återges här nedan, Mörka inte verkligheten!. Självfallet kan debattsidorna inte ta in alla bidrag, men här tar SvD överhuvudtaget inte in något svar på ett tidigare infört inlägg. Det som ska gälla för att vara debatt är ofta en helt enkelriktad historia. I stället för att som medborgare bli delaktiga i ett samtal görs vi till objekt för propaganda. På debattsidorna i rikstäckande dagstidningar är också ensidigheten kompakt. På DN Debatt under perioden var det tio personer som vardera hade fyra inlägg eller fler, kring invandringsfrågor (i topp: Ett annat exempel finns under Saxat på sidan 10, Lögnens beskyddare : Först ger tidningarna en felaktig bild. Efter att det uppenbarats hur falsk denna bild varit tiger media. Läsarna får aldrig veta hur de vilseletts. Mörka inte verkligheten! I SvD den 25/10-05 hade Zanyar Adami, Andreas Carlgren och Sture Nordh ett inlägg Medier ökar segregationen. Utgångspunkten är en Sifoundersökning som visar att medias beskrivning av den invandrartäta förorten uppfattas som negativ av dem som bor där. Det är inte bara en subjektiv upplevelse att media rapporterat negativt om förorten. Det är ett faktum. För att ta ett aktuellt och konkret exempel: Ronna i Södertälje, med beskjutning av polishuset. vissa elever fått bra betyg trots att majoriteten av eleverna hade invandrarbakgrund. Flera undersökningar har visat att det i medierna ofta förekommer att: Förvisso var denna rapportering negativ. Men det var fråga om en återgivning av vad som faktiskt hänt, inte främst en personlig beskrivning. Den negativa rapporteringen har samband med en negativ verklighet. Vad är de tres budskap? Invandrarkillar beskrivs som hotfulla: farliga ungdomsgäng, brottslingar som begår gruppvåldtäkter, invandrare som är överrepresenterade i brottsstatistiken. Indirekt medger Adami/ Carlgren/Nord att det finns särskilda problem i invandrartäta bostadsområden. De skriver om den hårda förorten och de framhåller att Ska massmedia så långt möjligt skildra verkligheten som den är, och försöka ge en sann bild? Eller ska man undvika att skriva om sådant som kan kännas obehagligt för vissa? Glidande formuleringar, där fakta och värderingar flyter samman, tyder på att de menar det senare: Framförallt invandrartjejer beskrivs som offer: förtryckta kvinnor eller passiva socialbidragstagare. Fördomsfullt och felaktigt blir det förvisso om någon föreställer sig att invandrare i allmänhet är t ex våldtäktsmän. Däremot är det ju ett faktum att invandrare som grupp är överrepresenterad bland våldtäktsmän (samtidigt som vissa invandrargrupper är underrepresenterade i dessa och andra våldsbrott). Inte heller är det ett påhitt av media att det existerar en hederskultur bland invandrare från muslimska länder, som gör att kvinnor förtrycks. Lika litet är det en media- konstruktion att det finns ett rasistiskt mönster i gaturånen. Förövarna har vanligen invandrarbakgrund, offren är oftast etniska svenskar. De tre talar vidare om en onyanserad mediarapportering och att homogena redaktioner bäddar för skev verklighetsuppfattning, men ska massmedia kritiseras i sammanhanget är det snarare för att mörka om etniciteten hos förövarna vid våldsbrott! Tidningen Stockholm CITY har haft en stor artikelserie om överfalls-

7 Sverige i CENTRUM - nummer Reformera Islam! Ayaan Hirsi Ali är född i Somalia och bor i Nederländerna. Hon samarbetade med regissören Theo van Gogh kring filmen Underkastelse, som misshagade islamister. van Gogh mördades, Hirsi Ali lever nu under dödshot och har ständigt livvaktsskydd. Boken Kräv er rätt!, skriven av Hirsi Ali, utkom förra året på svenska. Där framför hon sin syn på islam. Mycket sammanfaller med vad Karen Jespersen skriver i sin bok Till stöd för Fatima, citerad i förra numret av SVIC. Hirsi Ali ser tre viktiga element i islam: Det första elementet är att muslimer har ett skräckfyllt förhållande till sin Gud. Muslimens gudsbegrepp är absolut. Vår Gud kräver fullständig underkastelse. Det andra elementet är att islam bara har en moralisk källa: profeten Muhammed. Muhammed är ofelbar. Det tredje elementet är att islam i hög grad domineras av en sexualmoral med ursprung i värderingar som var gängse bland arabiska stammar på den tiden då Guds ord uppenbarades för profeten Muhammed: en kultur i vilken kvinnor var ägodelar som tillhörde fäder, bröder, farbröder, farfäder, förmyndare. I dessa tre element ligger en stor del av förklaringen till att vi har kommit på efterkälken i förhållande till den västerländska och numera också den asiatiska världen. Till skillnad från hur det förhåller sig i den muslimska världen lägger man i västvärlden stor tonvikt på individens ansvar och självständighet, och på nödvändigheten av att investera i det jordiska livet. Utbildning och arbete snarare än fromhet är avgörande för individens framgångar. I västerländska samhällen... Grundlagen anses viktigare än Guds heliga bok, och Gud spelar bara en roll i den privata sfären. Förhållandet och umgänget människor emellan regleras av lagar och förordningar som har utarbetats av människor, och de är inte eviga utan kan ändras och kompletteras......vår tids islam är oförenlig med betingelserna för den västerländska rättsstaten. Sålunda är det nödvändigt med en upplysning inom islam. Men det är föga troligt att en upplysning inom den muslimska världen kommer att äga rum av sig själv. Författare, vetenskapsmän och journalister som yppar sin kritik måste fly till väst. Deras arbete är förbjudet i deras eget land. Hirsi Ali refererar ett arbete där tre kännetecken anges för islam: - hierarkisk-auktoritär inställning ( härskaren är allsmäktig, andra kan bara lyda ) - gruppidentitet ( gruppen går alltid före individen, den som inte tillhör den egna klanen/stammen misstros eller blir i bästa fall inte tagen på allvar) - patriarkalisk inställning och skamkultur (kvinnan har en reproduktiv funktion och lyder mannen, gör hon inte det så är hon en skam för familjen) Motsatsen till heder är skam; lika passionerat som en man vakar över sin heder, lika besatt är han av att undvika skam eller vanära. Även här spelar lögner och undvikanden en stor roll. I en skamkultur är det nämligen mycket vanligt att nonchalera eller helt enkelt förneka sådant som verkligen har hänt. Om konsekvenserna av kvinnans ställning i islam: I och med att kvinnor utestängs från undervisningen i den muslimska världen ser man medvetet till att de förblir okunniga och aningslösa. Men kvinnorna föder inte bara barnen, de uppfostrar dem också. På så vis överförs deras begränsade kunskaper till barnen, och således även till männen. Jag ser ett direkt samband mellan muslimska kvinnors svaga ställning och det faktum att muslimer är eftersatta på arbetsmarknaden och inom undervisningen, samt den höga ungdomskriminaliteten och det höga bidragsberoendet. Jag skulle vilja uppmana det multikulturella samhällets förespråkare att sätta sig in i den misär som många muslimska kvinnor lever i, kvinnor som i trons namn är inspärrade i sina egna hem där de utnyttjas som slavar. Men vad är religion, vad är kultur? Det stämmer att omskärelseritualen förekom hos en del animitiska stammar redan innan islam gjorde sitt inträde... Men genom islam har sådana lokala sedvänjor spritts, förstärkts och blivit heliga. Om muslimerna i Nederländerna: De flesta muslimer lever i en mycket sluten gemenskap. Detta framgår av det förhållandevis höga antalet importäktenskap (nästan tre av fyra äktenskap bland turkar och marockaner) och det förhållandevis låga antalet äktenskap med infödda nederländare... Muslimernas enda hopp är att de börjar utöva självkritik och testar de moraliska värderingar som härstammar ur Koranen... Västvärldens 15 miljoner muslimer har de bästa förutsättningarna att förverkliga den här förhoppningen. I första hand eftersom människor i västvärlden åtnjuter medborgerliga fri- och rättigheter, inte minst yttrandefrihet. I det sammanhanget har infödda västerlänningar en viktig uppgift. De får inte låta sig lockas att ta sårade muslimer i beskydd. Det ligger både i den islamska och den västerländska världens intresse att i den mån det är möjligt befrämja och stödja den framväxande kritiken bland muslimer. I den muslimska världen råder en allvarlig kris som även utgör ett hot mot västvärlden, inte bara i form av terrorism, utan också i form av migrationsströmmar och risken för inbördeskrig i Mellanöstern, som är vår största oljeleverantör. Hotet kan avvärjas om den muslimska världen reformerar sin kultur inifrån, med stöd och hjälp av västvärlden. I Europa... kan den inhemska majoriteten hjälpa den islamska minoriteten genom att inte bagatellisera de nuvarande förhållandena inom islam... våldtäkter utan att ens antyda att förövarna i de flesta fall har utländsk bakgrund. Detta är väl en högst relevant uppgift i sammanhanget! Antag att 50% eller 90% av gärningsmännen kom från t ex Jönköping - nog skulle detta då anses värt att notera. Nog skulle man då fråga sig varför en så hög andel kom just därifrån! Boendesegregationen är ett faktum, men ligger orsaken till den i massmedias rapportering? Knappast! Bakom boendesegregationen finns åtminstone två förklaringar: 1. Invandrare söker sig till områden, där de finner många landsmän. 2. Etniska svenskar söker sig alltmer bort från bostadsområden, där andelen invandrare ökar. De har då bildat sig en uppfattning av innebörden av att bo där utifrån sina egna erfarenheter - inte utifrån beskrivningar i massmedia. Adami/Carlgren/Nord rapporterar vidare att en majoritet av de tillfrågade anser att risken för att bli diskriminerad i arbetslivet är stor, för den som inte har ett svenskklingande namn. De slår fast: I mångfaldens Sverige är det ingen lösning att människor ska byta namn. Vad är då lösningen? Varför denna diskriminering? Beror den bara på dumhet eller illvilja från företagen? Nej, den normale företagaren vill rimligen sitt företags bästa. En nyanställning innebär, med gällande trygghetslagar, ett stort ekonomiskt åtagande. För en småföretagare kan en felsatsning kanske äventyra hela företaget. Företagaren försöker göra en riskbedömning, och ett utländskt namn signalerar därvid sämre odds. Detta slår orättvist mot individer, men företagaren agerar utifrån sin situation rationellt. GRUNDEN till de problem som Adami/ Carlgren/Nord berör i sin artikel ligger i en verklighetsfrånvänd politik, med en invandring som: varit alltför omfattande och koncentrerad i tiden, kommit från i allt högre grad främmande kulturer med andra värderingar, betytt att inga krav fått ställas på nykomlingarna och att etniska svenskars synpunkter inte har respekterats. Jan Milld

8 8 Sverige i CENTRUM - nummer Nedanstående text är hämtad från tidskriften Fri Information, som utkomt Redaktör för denna tidskrift alltsedan starten var Eva Bergqvist, fram till sin alltför tidiga bortgång hösten Eva Bergqvist var även partipolitiskt aktiv, inom Moderaterna. Yrkesmässigt arbetade hon som läkare. Eva Bergqvist var kunnig, hade ett skarpt intellekt och stor arbetskapacitet. Drivkraften för hennes - helt idella - insatser som redaktör för Fri Information var tydlig: en raktion på orättvisor och på hyckleri. Därvidlag är texten Hjälpreda för politiskt korrekt talare ett bra exempel. Den som vill veta mer om vad Eva Bergqvist skrivit i Fri Information kan gå till webbadress Hjälpreda för politiskt korrekt talare Med tanke på alla utlovade kampanjer mot främlingsfientlighet och rasism bör man naturligtvis underlätta för alla talare och skribenter som deltar i dessa vällovliga aktioner. Det mångkulturella samhällets och antirasismens främste svenske företrädare, Pierre Schori, den gränslösa godheten personifierad, klarar sig visserligen utan hjälpmedel, men alla hans medhjälpare är inte lika rikt utrustade. förhärligande och en fördömande, som sig bör. Genom att glida mellan spalterna kan skribenter och talare konstruera en hart när oändlig uppsättning debattinlägg och anföranden, exempelvis I ett demokratiskt land förväntas en uppslutning kring mångetnisk världskultur, eller I vårt rika land förbereds erkännande av solidarisk kreativitet. formuleras som: Vårt land skall avsätta resurser för skyddet mot nationalismens tickande bomb eller Alla goda krafter kommer att medverka till skyddet mot högerextremismens fula tryne. Genom att låta förslagsvis tio mångkulturella meningar följas av lika många antirasistiska erhåller man ett anförande av lagom längd, innehållande alla de korrekta fraserna i oändlig variation. För dem har Fri Information konstruerat två lathundar, en Kampen mot rasism och främlingsfientlighet kan lämpligen Läsarna respektive åhörarna garanteras känna igen sig. Mångkulturell lathund Inför sekelskiftet krävs en uppslutning kring mångkulturell kreativitet I ett demokratiskt samhälle behövs satsningar på global integration I Sverige fordras bejakande av mångetnisk världskultur I samhällsdebatten saknas erkännande av berikande invandring På arbetsmarknaden förbereds övertygelsen om gränsöverskridande kompetens I vårt rika land förväntas stöd till generös flyktingpolitik I internationell gemenskap prioriteras utbyggnad av solidarisk mångfald I ett öppet samhälle förordas manifestationer för mångfacetterad pluralism Antirasistisk lathund Ett mångkulturellt Sverige kommer att prioritera kampen mot rasisternas nazistiska attityder Vårt land skall gå i bräschen för motståndet mot de främlingsfientligas trångsynthet Vi planerar satsa på information om de flyktingfientligas utbredda fördomar Samhället avser avsätta resurser för kampanjer mot nationalismens grumliga vatten Svenskarna vill medverka till manifestationer mot populismens fascistiska metoder Politikerna förväntas anvisa medel till aktioner mot okunskapens invandringsmotstånd Alla goda krafter kan samverka i striden mot de okunnigas inskränkta enfald Vårt rika land har råd att ge förtur till upplysningen om flyktingmotståndets fula tryne En gränslös värld bör skärpa lagstiftningen mot segregationens tickande bomb Demokratin måste värna skyddet mot högerextremismens destruktiva krafter Beställ ett SVIC-paket! 50 kr - pg Saknar du något av de tidigare utkomna numren av Sverige i CENTRUM - nr 1/05 eller nr 2/05? Vill du ha fler exemplar av detta nummer - nr 1/06? Då kan du beställa ett SVIC-paket, genom att sätta in 50 kronor på vårt postgiro: , och du får så många tidningar som ryms under viktgränsen på 1 kilo. Det blir tidningar., beroende på vilka nummer (de första två numren var 8-sidiga, detta är 12-sidigt). Anga vilka tidningsnummer du önskar och glöm inte att ange postadressen, dit SVICpaketet skall skickas.

9 Sverige i CENTRUM - nummer I förra numret av SVIC, nr 2/05, redovisade vi mandatfördelningen för de olika partierna i danska folketinget respektive norska stortinget. Så här ser mandatfördelningen ut i den finska riksdagen: Den politiska FINNKAMPEN Finnkampen mellan Sverige och Finland brukar kunna bli en rysare. Den praktiska betydelsen av utgången i en sådana idrottstävling är kanske liten. Viktigare kan vara en jämförelse mellan det svenska och det finska samhället. Därmed inte sagt att vi skulle ha motstridiga intressen, att den enes problem är den andres vinst. Tvärtom - problem för Sverige som grannland kan inte vara gynnsamt för vare sig Finland, Danmark eller Norge. Antalet apatiska barn i Sverige, under en period 2002 och framåt, är 410. I Finland är antalet 4. Störst är Centern, med 55 mandat, därefter kommer (s) med 53 mandat och Samlingspartiet med 40 mandat. I Danmark finns en 78%- ig majoritet för den danska regeringens nya och stramare invandringspolitik. I Finland kan ingen motsvarande majoritet urskiljas - där har nämligen sedan mycket länge rådit partipolitisk konsensus om en stram politik. Inget finskt parti har profilerat sig i någon annan riktning. År 2004 sökte personer asyl i Finland. Samma år beviljades 800 uppehållstillstånd till asylsökande (varav 76 asyl, resten fick stanna på humanitära grunder). Samma år var antalet asylsökande till Sverige , dvs 6 gånger så många. I relation till befolkningstal blev det för Finland 75 per invånare, jämfört med 258 för Sverige. Ser man till beviljade uppehållstillstånd åt asylsökande och jämför över en tidsperiod blir bilden än tydligare var siffran för Finland drygt , för Sverige drygt Per invånare blir detta 91 för Finland och för Sverige. Bilden blir densamma om man ser till anhöriginvandrade. Antalet utrikes födda i Finland är , vilket betyder 3% av befolkningen. Motsvarande siffra för Sverige är 11%. Jämför man u-landsbiståndet anslår Sverige nu 1% av BNP. Finland ligger kring 0,35%. Skattetrycket i Sverige ligger på 50,8% av BNP. För Finland blir motsvarande siffra 46%. OECD:s statistik över BNP per invånare - som den såg ut Före Sverige låg både Norge, Danmark och Finland. I välståndsligan, dvs OECD-statistiken, har Sverige halkat ned från en topplacering till en 15: e-plats år Därmed hamnar Sverige i jämnhöjd med Finland (varierar något år från år). Arbetslösheten är högre i Finland än i Sverige, däremot är inflationen lägre. Den ekonomiska tillväxten har flera år varit högre i Finland än i Sverige. Arbetsfrånvaro pga sjukdom ligger i Sverige på drygt 4%, i Finland på drygt 2%. Den finländska skolan ligger i topp vid internationella mätningar, den svenska hamnar långt ned. Man kan se till sena ankomster olovlig frånvaro tillmälen och hot direkt våld studieresultat - Finland och Sverige utgör beträffande skolan varandras motpoler! Antalet ackumulerade fall av HIV är i Sverige fyra gånger så stort som i Finland mot Brottsligheten är hög i både Sverige och Finland. Beträffande misshandelsfall är Sverige värst var antalet misshandelsfall i Finland , i Sverige mer än det dubbla: (källa: Nordiska rådet) Per invånare blev det 590 för Finland, 740 för Sverige. För våldtäkter 2004 var siffran för Finland 595, för Sverige Detta blir för finländsk del 1,2 fall per invånare, för svensk del 2,9 fall. Vad gäller värdetransportrån blir kontrasten total. Under perioden förekom 224 värdetransportrån i Sverige. I Finland var antalet 4. Uppklarningsprocenten för brott är klart högre i Finland. Beträffande t ex misshandelsfall var den 86% år 2001, medan den i Sverige var bara hälften: 43%. (källa: Interpol)

10 10 Sverige i CENTRUM - nummer S A X A T Lögnens beskyddare Något om massmedias trovärdighet förtäljer följande historia. En person uppgav sig ha blivit så svårt misshandlad av några Sercuritasvakter, att följden blev invalidisering. En bild som media okritiskt förmedlade. Aftonbladet den 16/1-00: - VAKTERNA BRÖT NACKEN PÅ MIG FASTSPÄND I SÄNGEN Adonis Hocheimy har legat blickstilla fastspänd i en sjukhussäng i ett dygn med tyngder som sakta och försiktigt rätar ut de krossade kotorna. Stockholms Fria Tidning den 19/3-04: Juan Fonseca var också med och drev fallet med Adonis Hocheimy, som förlorade i alla instanser mot jätten Securitas. Men kampen är inte slut. Juan Fonseca och Ismo Salmi, som företräder Adonis, tittar på möjligheten att stämma Securitas i moderbolagets hemland USA. Senare framkom det verkliga förhållandet. Tidningen Journalisten den 19/1-01: NÄR GLORIAN FÖR- SVANN VILLE INGEN SKRIVA En person i Stockholmsområdet fick omfattande publicitet efter att ha blivit handikappad i samband med väktarvåld. Men när det kom fram uppgifter som tydde på att hans skador kunde ifrågasättas höll medierna tyst. Under en första prövning avskrev åklagaren misstankarna om övervåld från väktarnas sida, vilket ledde till omfattande kritik i medierna. B, som kräver vaktbolaget på kronor i skadestånd, framträdde bland annat vid en manifestation mot väktarvåld som ett exempel på hur enskilda kan drabbas. Så inträffade något: Mannen polisanmäldes av en kvinna som påstod att han försökt våldta henne. Polisen sökte mannen i hans lägenhet men han var inte hemma. Vid husrannsakan hittades en rullstol och stödkragar. I kylskåpet fanns varor på högt placerade hyllor som var svåra att nå för en person i rullstol, duschen var inställd för en normallång person med mera. B anhölls. Medierna hade tidigare rapporterat att hans könsorgan slutat fungera på grund av misshandeln. I polisförhör uppgav dock B att han haft sex med kvinnan. Chefsåklagare Bjarne Rosén, som utreder mannens skador, kallar Bs ökade rörlighet för ett sensationellt snabbt tillfrisknande. - Mediernas ställningstagande för honom var kanske lite förhastat, säger Bjarne Rosén. I stort sett ingenting av de nya uppgifterna kom ut i medierna. Våra gamla dör av svält Alexandra Charles m.fl. i Aftonbladet den 15/10-05: Varje dag kommer äldre människor in till akutmottagningarna på sjukhusen med symtom på undernäring, vitamin- och mineralbrist. Orsaken är ofta felnutrition: de har helt enkelt fått för lite näring. En svag och ensam äldre person har ofta svårt att äta utan hjälp och uppmuntran. Och maten i hemvård och i äldreboenden är många gånger näringsfattig, oaptitlig och alltför knappt tilltagen. Maten måste smaka för att den ska ätas. Mat måste ätas för att livsgnistan ska bestå. Många av oss undrar hur det ska bli när vi själva behöver vård och omsorg på äldre dar. Kommer vi att få den vård vi behöver, eller kommer vi att bli en belastning för våra anhöriga? Och hur går det för dem som inte har anhöriga? Charles m.fl skriver om hur många äldre på grund av undernäring alltför ofta föras till sjukhus för akutvård, för att få vätskedropp med näring och elektrolyter för att överleva. Eftersom äldrevården drivs i kommunal regi och sjukhusvården belastar landstingsbudgeten måste landsting och kommuner samarbeta på ett tidigt stadium för att lösa problemet. Undernäring hos äldre på äldreboenden beräknas kosta samhället miljontals kronor per år. Det raserade folkhemmet I Sundsvalls Tidning den 3/10-05 recenserar Ulf Nilson boken Exit folkhemssverige en samhällsmodells sönderfall, skriven av Jonathan Friedman, Ingrid Björkman, Jan Elfverson och Åke Wedin: Sverige är kört. Vi kommer att få det sämre, inte bättre... Eftersom medelåldern för pension i Sverige ligger just under 59 år har många i denna stora och dominanta generation redan lämnat arbetsmarknaden. Fler följer i ett läge där arbetslösheten envist stiger......allt färre måste oundvikligen försörja allt fler. Det kommer att gå därför att det måste gå, men det kommer inte att gå bra och en av anledningarna är invandringspolitiken. Katastrofens vidd framgår av en nyutkommen bok som heter Exit folkhemssverige en samhällsmodells sönderfall. Den är skriven av Jonathan Friedman, professor i Lund och Paris; docent Ingrid Björkman som studerat utveckling i Afrika; Jan Elfverson, civilekonom; och Åke Wedin, docent i historia och tidigare chef för Arbetarrörelsens arkiv. Ingen av de fyra kan på minsta sätt misstänkas för att vara högerextremist; Wedin är, självklart nog, sosse. Förlaget som gett ut boken heter Cruz del Sur och har sitt säte i Torsby. Det heter med andra ord inte Bonniers, Norstedts, Tiden eller Timbro, ett förhållande som inte bör förvåna i ett land där den politiska korrektheten (som vi alla vet) förbjuder varje kritisk, för att inte säga realistisk diskussion av just invandringspolitiken. Friedman (som är amerikan) sammanfattar, på sitt akademiskt torra sätt: Mellan 1990 och 1999 sjönk sysselsättningen från 83 procent till 72 procent i åldrarna mellan 16 och 64 år, en nettonedgång med arbetstillfällen. Under samma tidsperiod kom invandrare i samma åldrar till Sverige. Denna storskaliga immigration inte bara tilläts utan tom uppmuntrades under samma tid som oerhört många arbetstillfällen gick förlorade, vilket med nödvändighet skapade stora problem i landet. Situationen har inte förbättrats och slutsatsen blir frän: Sverige genomgår dessutom en ökande skiktning... I verkligheten kan en stor del av befolkningen beskrivas som arbetande fattiga, trots att de kan få hjälp av allmänna bidrag för att kunna vidmakthålla en minimal levnadsstandard. Detta är bilden av en i realiteten nedåtgående utveckling för både arbetarklassen och den lägre medelklassen. Så långt Friedman. Om Åke Wedins avsnitt: Mot slutet på 80-talet tilltog flyktingströmmen dramatiskt, så dramatiskt att regeringen Ingvar Carlsson den 13 december 1989 tog det så kallade Lucia-beslutet som gick ut på att Sverige inte skulle ta emot annat än konventionsflyktingar,.....två år senare gjorde man helt om. Anledningen var att folkpartiet fått hand om invandringspolitiken i Carl Bildts koalitionsregering som tillträtt några veckor tidigare. Nu skulle Sverige, i detta avseende lett av Bengt Westerberg och Birgit Friggebo, bli världsmästare (uttrycket är Wedins) på att hjälpa flyktingar. En synnerligen viktig roll i sammanhanget spelade Ny Demokrati. Ian och Bert var kritiska till massinvandring och stämplades därför som främlingsfientliga. Alla med åsikter i närheten av Ny Demokratis blev pestsmittade; fortsätter Ulf Nilson:...sa man ett kritiskt ord om invandring avvek man från den politiskt korrekta vägen och var helt ute. (Jag upplevde själv hur hårt locket låg på när jag hösten 93 intervjuade Carl Bildt. Jag hade rest runt i Tensta, Husby, Flemingsberg, Fittja, Rosengård och andra getton. Nu frågade jag Bildt vad han ansåg om problemet. Svar: det finns inget sådant problem. Artikeln publicerades i den artikelserie som presenterades med löpsedeln KÖR UT DEM och som ledde till att Expressens chefredaktör, Erik Månsson, fick sparken. ) 1991 kom till Sverige asylsökande. Nästa år blev antalet (!) huvudsakligen Kosovoalbaner. 97 procent saknade asylskäl, men majoriteten fick stanna. Friggebo förklarade att det är krig i Jugoslavien och bomberna föll över Kosovoalbanerna. Wedin påpekar det inte, men kriget om Kosovo var ännu åtskilliga år avlägset. Kosovarerna var ekonomiska flyktingar, ingenting annat. Den 10 oktober 92 infördes visumtvång för Kosovo-albaner dock skulle som redan fanns i Sverige få uppehållstillstånd (efter farsartad, individuell utredning). Samtidigt hävdes visumtvånget för bosnierna, den överlägset största gruppen under rekordåret av 10 saknade detta år asylskäl eller skyddsbehov, de fick sitt PUT (Permanent Uppehållstillstånd) av humanitära skäl. Det bör tilläggas... att varje PUT leder till en anhöriginvandring som blivit lika stor som den urprungliga invandringen. Sammanfattat har svenska myndigheter på ett skrämmande sätt misslyckats med att planera och (någorlunda) hålla under kontroll den utveckling som sen framförallt 70-talet förvandlat Sverige från ett av världens mest homogena länder till ett mer och mer präglat av splittring och motsättningar,.. Det finns invändningar, ibland allvarliga, mot somliga av de resonemang som förs. Ändå borde Boken Exit Folkhemmet, skriven av Ingrid Björkman, Jan Elfverson, Jonathan Friedman och Åke Wedin, kostar 190 kronor, inklusive moms och porto. Beställning kan ske genom att sätta in detta belopp på postgirokonto (Åke Wedin). Glöm ej ange postadress, dit boken skall skickas. Exit folkhemssverige läsas av alla beslutsfattare, även i invandrarvärlden. Och varför inte i skolorna? Frågor och svar Ur artikel av Thomas Gür i SvD den 8/10-05: Senaste bidraget till den offentligt odlade offermytologin i svensk debatt kom från tre myndigheter mot diskriminering, DO, HomO och HO. Enligt en studie av SCB, som ombudsmännen hade beställt och som fick stort genomslag, uppgav hälften av de svarande i de tre grupperna, alltså handikappade, invandrare och personer som ingått partnerskap, att de hade upplevt att de hade blivit diskriminerade. Svensk debatt kring diskriminering bygger ofta på att myndigheter, som har tillkommit på basis av antagandet att det förekommer omfattande diskriminering av vissa grupper, rättfärdigar sin existens genom att beställa belägg om upplevelser av diskriminering. Vad är då upplevelserna värda? Det vet vi inte, eftersom vi inte har liknande studier från majoritetssamhället att jämföra med. På undersökningar av samma typ som Gür här beskriver - om upplevelser - baserade sig SvD-artikeln från Zanyar Adami, Andreas Carlgren och Sture Nordh (se sidan 6). Undersökningen bekostades av Gringo, Integrationsverket och TCO (beträffande finansieringen av Gringo, se sidan 5).

11 Sverige i CENTRUM - nummer Ur Svenska uppfinnare, Karlsson/Erséus: Gustaf Dalén Det är hektiska, fantastiska år här i seklets början uppfinner Gustaf Dalén de fyra grundpelarna som gör Aga till ett världsföretag: 1. Klippventilen - den geniala med sitt pulserande membran och sina gasbubblor, som åren installeras i bojar och fyrar. 2. Aga-massan - precis som Nobels dynamitgubbar en silvergnistrande kiselmassa som suger upp acetylengasen och gör tuben slagtålig och minskar explosionsfaran. 3. Solventilen - en svart metallstav som vid ljus utvidgar sig två tusendels millimeter och därmed täpper till en gasventil. 4. Dalénblandaren - som preciserar blandningen gas/luft och därmed ökar fyrens ljusstyrka. Gustaf Dalén föddes 1869 i Stenstorp i Västergötland, hans far var lantbrukare. Teknisk begåvning visade Gustaf tidigt prov på. 13 år gammal konstruerade han en väckarklocka som en kvart innan larmet gick tände ljuset i rummet och satte på kaffepannan. Sin yrkesbana började Gustaf Dalén med att ta över familjegården. Han ökade gårdens avkastning, startade en fröhandel och drev ett litet mejeri. Dessutom ägnade han sig åt att bygga och reparera jordbruksmaskiner for Dalén till Stockholm för att visa en av sina uppfinningar, en apparat som mätte mjölkens fetthalt, för Gustaf de Laval. Denne uppmanade därvid Dalén att skaffa sig en ordentlig teknisk utbildning. Gustaf Dalén lyssnade på rådet från de Laval. Först gick han på Chalmers i Göteborg, sedan for han till Schweiz och utbildade sig vidare på det ansedda Polytechnikum i Zürich. Direkt efter återkomsten till Sverige 1897 ägnade han sig i Göteborg åt experiment med en varmluftsturbin och i samband därmed luftkompressorer och pumpar. Fortsatta arbeten kring detta förlades sedan till de Lavals Ångturbin i Saltsjö- Järla, Nacka. Samtidigt arbetade Dalén i firman Dalén & Celsing, varigenom han fick kontakt med Svenska Karbid & Acetylen AB och dess acetylenapparater. Då Karbidbolaget flyttade till Stockholm 1901 anställdes Dalén som dess överingenjör och verkstadschef lämnade Dalén Karbidbolaget men då företaget ombildades till AB Gasaccumulator senare sam- ma år blev han företagets konsulterande ingenjör fick han en heltidstjänst på AGA och tre år senare blev han dess VD. Svenska snilleblixtar, Isakson/Johansson: Dalén kastar sig in i en av tidens stora belysningsfejder, den i Enköping. I en debatt inför Enköpingsborna framhåller han att han måste ha något som lockar människor att bosätta sig i staden, och dit höra vatten, avlopp och gas, samt att acetylen gav ett vackert ljus som närmade sig solens... Snart brinner gatlyktor matade med acetylengas i ett system reglerat med Daléns patenterade tryckregulator längs Enköpings gator. Men många acetylengasexplosioner världen runt gör att slaget om världens belysning vinns av elektriciteten. Den stora utmaningen finns dock vid denna tid till havs. Där det behövs fyrar som kan vägleda den snabbt expanderande sjöfarten. Trånga sund, stormar, vintermörker och grunda passager gör skepp till vrak och hämmar världshandeln. Gasfyrar fanns, men de krävde tillsyn och slukade stora mängder gas. De brann till ingen nytta i dagsljus. Dessutom var de opålitliga. Det behövdes fyrar som fungerade säkert och var ekonomiska. Att acetylengasen med sitt skarpa ljus hade en framtid inom fyrteknikens område insåg många, men det var ingen som hittills hade kunnat råda bot på tre mycket grundlägande problem: gasens explosivitet, den enorma bränsleåtgång som krävdes och slutligen att blinkning inte var möjligt - vilket var nödvändigt i en tid med så många fyrar att man omöjligen skulle kunna särskilja dem utan karaktäristiska egenskaper. Dalén började med att ta sig an de två sistnämnda problemen. Lösningen blir klippventilen, år Denna är rund med ett membran till lock. En ventiltunga finns fästad vid till- och avloppsöppningarna för gasen och med en fjäder kopplad till membranet. När man släpper på gasen lyfts membranet och drar över tungan till andra läget. Tilloppet stängs och avloppet, som leder till brännaren, öppnas. Mycket snart har så mycket gas strömmat ut att tungan återgår till det ursprungliga läget. På detta sätt upprepas förloppet. I brännaren tänds gasen av en mycket liten evighetslåga. Med denna uppfinning var blinkningsmekanismen löst Ljus från Sverige Sverige har i förhållande till sitt befolkningstal frambringat fler framstående uppfinnare och forskare än kanske något annat land i världen. Sverige i CENTRUM fortsätter här sin artikelserie kring detta. Vi presenterar i detta nummer en som fortsatte mot svåra odds: Gustaf Dalén. och olika fyrar kan ges olika identitet genom att man varierar blinkningshastigheten. Gasbesparingen blev samtidigt stor, den uppgick till 90%. Problemet med gasens explosivitet löste Dalén genom att utveckla en bättre variant av porös massa som acetylengasen kunde transporteras i. Nästa energibesparande åtgärd blev solventilen. Det var en anordning som kunde släcka fyren dagtid och tända den kvällstid. Den består av några metallstavar, några blankpolerade och en svärtad. När solen värmer stavarna absorberar den svarta staven lite mer värme än de ljusa, vilket i sin tur leder till en minimal längdutvidgningsskillnad stavarna emellan. Detta utnyttjade Dalén genom att låta en avstängnings- ventil, kopplad till huvudlågan, manövreras. Solventilen åstadkom en gasbesparing på ca 35%. Dalén fortsatte arbetet med att få fram effektivare fyranläggningar. Det så kallade Dalénljuset består av en väl avvägd blandning mellan luft och acetylengas så att lågan blir svagt blå, men mycket varm. Utanpå detta fästs ett glödnät som genom upphettning av lågan lyser mycket starkt. AGA drabbades av både storstrejken 1909 och av lågkonjunktur, men 1912 kom en order på fyrar till den nygrävda Panamakanalen. Det var en stor order, vilket samtidigt gav företaget prestige. Nya beställningar strömmade in, verksamheten expanderade och AGAaktierna steg kraftigt i värde. Varje dag tändes nya AGA-fyrar längs världens farvatten drabbades Gustaf Dalén av en allvarlig personlig tragedi. Vid ett experiment där man skulle utröna hur högt tryck en upphettad gasflaska kunde tåla gick något snett. När Dalén efter en timslång väntan gick fram för att undersöka felet exploderade gasflaskan. Gustaf Dalén skadades svårt, hans syn gick inte att rädda. Han fick leva resten av sitt liv i mörker var också det år då Gustaf Dalén fick Nobelpriset, i fysik - för sina uppfinningar af självverkande regulatorer att i kombination med gasaccumulatorer användas till belysning af fyrar och lysbojar. Gustaf Dalén visade sig besitta en förbluffande inre mänsklig styrka. Han gav inte upp! Efter bara två månader reste han sig från sjuksängen och gav sig på nytt i kast med företagets verksamhet. Betecknande är att han lät framställa ett rockmärke med texten Var optimist. I fabriken fortsatte Dalén att ofta ta emot långväga gäster. Arbetet med att uppfinna och utveckla nya produkter gick vidare, produkter med Agas varumärke: radioapparater, gassvetsar, strålkastare till försvarets motorcyklar och optiska hjälpmedel. Totalt beviljas företaget 250 patent under Daléns levnad. Han ritade en deltaformad flygplansvinge, som var långt före sin tid. Han skapade även en bil på 16 hästkrafter och toppfarten 65 kilometer i timmen, som hinner tillverkas i exemplar i Tyskland. En av de sista stora uppfinningarna var den legendariska AGA-spisen, som lanserades Denna spis markerade en ny storhetstid för AGA, trots världsdepressionen. Ur Svenska snilleblixtar, Isakson/Johansson: AGA-spisen är en bränslesnål, väl isolerad, ständigt brinnande vedeller koksspis. I tider av arbetskraftsbrist blir den lockbete i annonser efter hembiträden... Gustaf Dalén avled 1937.

12 12 Sverige i CENTRUM - nummer Sveriges pensionärer diskrimineras I dagens Sverige har var fjärde pensionär en inkomst på 5.000:(femtusen). Fyra av tio har mellan 5.000:- till :- per månad. Hur skall dessa pengar räcka till mat, hyra, kläder, tidning, sjuk- och tandvård samt till mediciner? I kronofogdens register finns c: a (etthundratusen) pensionärer registrerade för att de inte klarat av sina avbetalningar på medicin och tandvårdsräkningar. Allt fler pensionärer nekas lån eller avbetalningar. Pensionärer, som hela sitt liv betalat skatt och hoppas på en behaglig ålderdom, kan inte längre göra rätt för sig. I vårbudgeten 2005 föreslog finansminister Pär Nuder att ytterligare 100 miljarder skulle föras över till statskassan från APfonden, den fond som vi och våra arbetsgivare, och inga andra, sen lång tid tillbaka fyllt på för att ha till kommande dåliga tider. Medlen i AP-fonderna har sjunkit till så låg nivå att den av riksdagen beslutade automatiska balanseringen av pensionerna (s.k. bromsen) snart kan utlösas, vilket innebär att pensionerna kommer att sänkas. Enligt vissa beräkningar kan sänkningen bli uppemot tusen kr per månad. Mellan åren har pensionerna ökat med 7.7 procent. Under samma tid har industriarbetarna fått en ökning med 40 procent, privata tjänstemän 35 procent medan riksdagsleda m ö- tena ökat sin lön med 63 procent. Om pensionerna, som är skattebelagda skall sänkas, då skall alla löner i samhället också sänkas. Pensionärerna kan inte ta mer nedskärningar, det finns inte utrymme. Enligt uttalande av tidigare och nuvarande ministrar får inte grupper behandlas olika i Sverige. Varför särbehandlas då vi pensionärer i förhållande till äldre anhöriga, till i Sverige boende invandrare? Efter förslag från (s) våren 2002 röstade samtliga partier ja till äldreförsörjningsstödet(äfs). ÄFS innebär att invandrare i Sverige kan ta hit sina äldre anhöriga som fyllt 65 år. Bostadstillägget är i dag 91 procent av kr per månad. Bostadsstödet i ÄFS är 100 procent av hyran upp till taket kr per månad. Här finns en skillnad på kronor. Varför denna stora skillnad? Pensionärsorganisationen SPRF, som remissinstans för Regeringens proposition 2000/01:140 framförde att de ville att BTP skulle höjas till samma nivå som bostadsstödet i ÄFS och SBTP skulle kunna slopas. Endast en halv procent av pensionärskollektivet kan erhålla detta med en genomsnittslig utbetalning av 340 kronor/månaden. På detta svarade regeringen att en högre ersättningsgrad minskar drivkrafterna för att välja ett billigare boende framför ett dyrare och verkar således långsiktigt kostnadsdrivande. Regeringen anser uppenbarligen att de invandrades äldre anhöriga tar billigare lägenheter även om de kan få kr per månad i bostadsstöd. Insändare Ytterst häpnadsväckande hur regeringen diskriminerar svenska pensionärer genom att påstå att de har sämre moral än anhöriga till invandrare. Det bör påpekas att de som anses ha sämre moral har betalt skatt på arbete och betalar skatt på sin pension. Äldre anhöriga till invandrare i Sverige tillför inte en enda krona i skatt då ÄFS är skattefritt. Enligt ÄFS utgår dessutom ersättning för skälig levnadsstandard. Tillsammans kan den som får ÄFS få max kr per månad skattefritt. De som beviljas ÄFS kan sedan återvända till sitt hemland och vistas där under ett år inom EES och tre månader utanför EES och få ÄFS eftersänt. I detta avseende kontrollerar inte svenska myndigheter huruvida den sökande har förmögenhet eller får pension i hemlandet. På detta sätt diskrimineras svenska pensionärer utan att myndigheterna gör något. Lagligt sett kan vi inte vara disk ri m inerade för än så länge tillhör vi ingen minoritetsgrupp. Men är det moraliskt försvarbart av ett land att behandla sina äldre medborgarna som nu sker i Sverige? Anders Andersson, Ordf.SPI-Kävlinge Bernt Forsberg, v.ordf.spi-härryda Testa din SVERIGEKUNSKAP! Tio historiefrågor: 1. Med vilken Volvomodell förknippas uppkomsten av den svenska välfärdsstaten? 2. I folkomröstningen om kärnkraften 1980 segrade linje 2. Hur löd dess paroll? 3. När blev Göta kanal färdig? 4. När infördes fria skolmåltider i Sverige? 5. Hur lång tid förflöt mellan den första Älvsborgs lösen och den andra? 6. Hur många norrmän röstade 1905 emot en unionsupplösning? 7. Hur stor andel av personer, födda i Sverige, levde 1910 i USA? 8. När utdelades de första nobelprisen? 9. När öppnades den första tunnelbanesträckan i Stockholm? 10. Hur många kammare hade den riksdag som infördes 1866? Rätt svar finns på SVIC:s webbsida:

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

INTEGRATION. Integration. Svenska samhället. Invandrare

INTEGRATION. Integration. Svenska samhället. Invandrare 17 Människor flyttar från ett land till ett annat av olika anledningar. När nya människor kommer till ett land uppstår möjligheter, men också problem. Olika kulturer och åsikter ska leva sida vid sida.

Läs mer

200 år av fred i Sverige

200 år av fred i Sverige U N I T E D N A T I O N S N A T I O N S U N I E S 200 år av fred i Sverige -- Anförande av FN:s vice generalsekreterare Jan Eliasson vid firandet av Sveriges Nationaldag Skansen, Stockholm, 6 juni 2014

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokrati på 2000-talet Lättläst En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokratipropositionen har bearbetats till lättläst svenska av Kitte Arvidsson, Centrum

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Bilden av förorten så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Författare: Mats Wingborg Bilden av förorten är skriven på uppdrag av projektet Mediebild

Läs mer

Landstingets program om integration LÄTT LÄST

Landstingets program om integration LÄTT LÄST Landstingets program om integration LÄTT LÄST Alla har rätt till ett gott liv De flesta av oss uppskattar en god hälsa. Oftast tycker vi att den goda hälsan är självklar ända tills något händer. Hälsa

Läs mer

Intervju med Anders Bergman

Intervju med Anders Bergman Sida 1 av 5 Intervju med Anders Bergman 1. Inom vilka samhällsområden upplever du att det förekommer störst problem med främlingsfientlighet? Ett område där det förekommer stora problem med diskriminering

Läs mer

Vår grundsyn Omgivningen

Vår grundsyn Omgivningen För att bli hållbart och tryggt för de människor som vistas i ett hus behöver huset en stabil grund. Styrelsen för Fisksätra Folkets Hus Förening vill genom detta dokument, antaget i november 2009, lägga

Läs mer

Vad finns det för kritik mot Liberalismen?

Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Inledning och syfte Uppgiften går ut på att formulera en politisk-filosofisk forskningsfråga med hjälp utav de problem som vi stött på under kursen gång. Efter

Läs mer

Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet. "Män mot hedersförtyck" med fokus mot tvångsäktenskap

Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet. Män mot hedersförtyck med fokus mot tvångsäktenskap Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet "Män mot hedersförtyck" med fokus mot tvångsäktenskap Många organisationer gör starka insatser mot hedersförtryck. En del har fokuserat på olika

Läs mer

VI OCH DOM 2010/01/22

VI OCH DOM 2010/01/22 VI OCH DOM 2010/01/22 Integration och invandring En bild av olika människor I Norbotten, Till.exempel.I Boden lever många människor med olika bakgrund. Vissa är födda i Sverige och andra i utlandet. Integration

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Att praktisera sin religion i Sverige Barns rättigheter Våld i

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Inledning För nio år sedan var det ett stort möte

Läs mer

Islam. - Gud är en. - Koranen är Guds sanna ord. - Följ de fem pelarna. - Religion och vardagsliv är ett

Islam. - Gud är en. - Koranen är Guds sanna ord. - Följ de fem pelarna. - Religion och vardagsliv är ett Islam - Gud är en - Koranen är Guds sanna ord - Följ de fem pelarna - Religion och vardagsliv är ett En muslim tror att gud är en, den som inte är säker på det kan inte kalla sig muslim. Gud heter Allah

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Andra delen; tema Demokrati och legitimitet av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2005-12-02 Vem ska bestämma? Hälso- och sjukvården står inför stora

Läs mer

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 1 Tunadalskyrkan 130804 Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 Den helige Ande skickar överraskande budbärare Ja så löd rubriken på ett blogginlägg som jag råkade hitta på internet. En man med en sjukdom som ibland

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET SIDA 1/6 de mänskliga rättigheterna (sid. 1) de mänskliga rättigheterna består av 30 artiklar. Nedan presenteras en förenklad översättning (ur Pådraget, Amnesty International). Artikel 1. Alla människor

Läs mer

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång

Läs mer

Värdigt liv och välbefinnande

Värdigt liv och välbefinnande Värdigt liv och välbefinnande Om värdegrunden för äldreomsorgen Erik Blennberger Institutet för organisations- och arbetslivsetik Ersta Sköndal högskola Något om värdegrundens kulturella sammanhang Värderingsförändringar

Läs mer

ARBETSMATERIAL DEMOKRATI 6 NÄTHATET OCH DET ÖPPNA SAMHÄLLET ÖVNING 1- SID.1 JAG HAR FÅTT MÄNNISKOR ATT MÅ RIKTIGT ILLA (DN 2011-11-01)

ARBETSMATERIAL DEMOKRATI 6 NÄTHATET OCH DET ÖPPNA SAMHÄLLET ÖVNING 1- SID.1 JAG HAR FÅTT MÄNNISKOR ATT MÅ RIKTIGT ILLA (DN 2011-11-01) SIDA 1/6 ÖVNING 1- SID.1 JAG HAR FÅTT MÄNNISKOR ATT MÅ RIKTIGT ILLA (DN 2011-11-01) Vilka är det som döljer sig bakom allt hat som grasserar på internet? Insidan har träffat näthataren Erik Walfridsson

Läs mer

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA Förenta Nationernas generalförsamling antog den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Artikel 19 handlar om allas rätt

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Barns rättigheter Våld i nära relationer Göteborgs Stad och Länsstyrelsen

Läs mer

RASISMFRÅGELEK FOTO: EEVA ANUNDI/ PROJEKTET MOT RASISM!

RASISMFRÅGELEK FOTO: EEVA ANUNDI/ PROJEKTET MOT RASISM! RASISMFRÅGELEK FOTO: EEVA ANUNDI/ PROJEKTET MOT RASISM! 1. FRÅGA Vad innebär rasism? A C D Nedvärdering av människovärdet Storhetsvansinne Eremitnatur Stor egenkärlek 1. SVAR A Nedvärdering av människovärdet

Läs mer

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september!

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september! Feminism för alla Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september Vi har en feministisk politik som också arbetar med antirasism och mänskliga rättigheter.

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att

Läs mer

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA Förenta Nationernas generalförsamling antog den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Omedelbart efter denna historiska

Läs mer

UPPTÄCK OCH SKYDDA DIG MOT ENERGITJUVAR. På en timme

UPPTÄCK OCH SKYDDA DIG MOT ENERGITJUVAR. På en timme UPPTÄCK OCH SKYDDA DIG MOT ENERGITJUVAR På en timme ingalill roos Tidigare utgivning Energitjuvar Kärlekens energi Bokförlaget Forum, Box 3159, 103 63 Stockholm www.forum.se Copyright Ingalill Roos 2012

Läs mer

*Vidare kommer det att handla om rasism, nazism, fascism, främlingsfientlighet och fördomar, samt hur man motverkar det.

*Vidare kommer det att handla om rasism, nazism, fascism, främlingsfientlighet och fördomar, samt hur man motverkar det. Se människan Vi ska nu arbeta med ett tema de närmaste veckorna som kommer handla om människan, hur vi delat in människan i olika kategorier tidigare i historien och även nu. Vidare kommer det att handla

Läs mer

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa FOLAC FOLKBILDNING LEARNING FOR ACTIVE CITIZENSHIP Folkhögskolornas arbete för global rättvisa 2013-02-26 Folkhögskolornas samverkansländer i världen (Gränsöverskridande folkbildning 2011) 2 Folkhögskolornas

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

EXPO FÖRELÄSNINGSPAKET HÖSTEN 08 VÅREN 09

EXPO FÖRELÄSNINGSPAKET HÖSTEN 08 VÅREN 09 EXPO FÖRELÄSNINGSPAKET HÖSTEN 08 VÅREN 09 Organisationerna, symbolerna och musiken Föredraget behandlar nazismens symboler och vad de står för. Vi går även igenom de rasistiska organisationerna och hur

Läs mer

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter En presentation av barnets rättigheter Alla har rättigheter. Du som är under 18 har dessutom andra, särskilda rättigheter. En lista på dessa

Läs mer

Det Sverigevänliga Alternativet

Det Sverigevänliga Alternativet Det Sverigevänliga Alternativet Behovet av ett sverigevänligt alternativ i svensk politik är uppenbart. Inget av de partier som nu sitter i den svenska riksdagen företräder svenska intressen inom invandrings-

Läs mer

Jag vill säga något!

Jag vill säga något! Jag vill säga något! Prov på grundkursen i demokrati den 17/11! Varför prov på grundkursen? Syftet med provet är att du ska ta dig till att träna in alla de ord och begrepp som är viktiga att kunna för

Läs mer

Dagens föreläsare EXPO 15-05- 11. En berättelse om tystnad. Visions värderingar. niclas.nilsson@expo.se. Niclas Nilsson

Dagens föreläsare EXPO 15-05- 11. En berättelse om tystnad. Visions värderingar. niclas.nilsson@expo.se. Niclas Nilsson 15-05- 11 Dagens föreläsare EXPO Niclas Nilsson niclas.nilsson@expo.se Visions värderingar Niclas Nilsson, utbildningschef Stiftelsen Expo Föreläsning om extremhögerns hot mot Visions värdegrund och arbete

Läs mer

MOT RASISM OCH FRÄMLINGSFIENTLIGHET

MOT RASISM OCH FRÄMLINGSFIENTLIGHET ABF MOT RASISM OCH FRÄMLINGSFIENTLIGHET rollspel Upplägget: Det finns 4 roller i varje scen, en roll som uttrycker sig främlingsfientligt, en cirkelledare/föreningsledare och en som ger stöd åt respektive

Läs mer

Halmstad febr. 1982. Till Sveriges Läkarförbund Stockholm

Halmstad febr. 1982. Till Sveriges Läkarförbund Stockholm Halmstad febr. 1982 Till Sveriges Läkarförbund Stockholm Läkarförbundets agerande under det gångna året har mer än tidigare präglats av egoism, hyckleri och bristande samhällsansvar. Då jag inte kan stödja

Läs mer

Östgruppen vill veta vad X-partiet har för inställning till utvecklingen i Ryssland och till det svenska demokratistödet till Ryssland:

Östgruppen vill veta vad X-partiet har för inställning till utvecklingen i Ryssland och till det svenska demokratistödet till Ryssland: Augusti-september 2014 Enkät om Sveriges demokratistöd till Ryssland Östgruppen för demokrati och mänskliga rättigheter har under lång tid bevakat och granskat det svenska demokratistödet till Ryssland,

Läs mer

Journalistförbundet är både ett yrkesförbund och ett fackförbund.

Journalistförbundet är både ett yrkesförbund och ett fackförbund. Förslag Idéprogram Meningen med föreningen Journalistförbundet är både ett yrkesförbund och ett fackförbund. Journalistförbundet ska som fackförbund ta tillvara sina medlemmars fackliga, ekonomiska och

Läs mer

Mångfald i vardagen krock eller möte?

Mångfald i vardagen krock eller möte? Mångfald i vardagen krock eller möte? med Seroj Ghazarian, tisdag 10 april 2012, EU-projekt MEDEL MINNESANTECKNINGAR Inledning Ingen ser mig, ingen hör mig Detta var känslan som Seroj fick när han åkte

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2013-2016

VERKSAMHETSPLAN 2013-2016 VERKSAMHETSPLAN 2013-2016 F&S Järfälla är det självklara valet när en person vill börja träna. För de som redan är igång och tränar är F&S Järfälla den självklara mötesplatsen en plats där man vill hänga.

Läs mer

Här ger vi läsförståelsefrågor och fördjupningsuppgifter till två av avsnitten i Sverige bit för bit.

Här ger vi läsförståelsefrågor och fördjupningsuppgifter till två av avsnitten i Sverige bit för bit. Här ger vi läsförståelsefrågor och fördjupningsuppgifter till två av avsnitten i Sverige bit för bit. Riksdag och regering Rättsväsendet. 8 SIDORS SVERIGE - BIT FÖR BIT Sverige är ett stort land. Och det

Läs mer

Frågor och svar: Om invandringen. 25 frågor. 25 svar

Frågor och svar: Om invandringen. 25 frågor. 25 svar Frågor och svar: Om invandringen 25 frågor 25 svar 1. Sverige är svenskarnas land, säger SD. Vad menas? Varje folk ska ha rätten till ett eget land. Det finns ingen anledning att detta inte ska gälla även

Läs mer

Medborgare det är jag!

Medborgare det är jag! Texter till Del 3 Vägen till försoning Medborgare det är jag! Unga i Bosnien-Hercegovina lär sig hantera det förflutna för att skapa en bättre framtid. YIHR Youth Initiative for Human Rights sammanför

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Idéplattformen är ett levande dokument för Män för Jämställdhet och senast reviderat vid årsmötet 2013-04-21

Idéplattformen är ett levande dokument för Män för Jämställdhet och senast reviderat vid årsmötet 2013-04-21 Pipersgatan 33 112 28 Stockholm 08-17 82 00 info@mfj.se www.mfj.se Org nr 802407-2160 Plusgiro 590517-9 Idéplattform Idéplattformen är ett levande dokument för Män för Jämställdhet och senast reviderat

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens 2 miljarder barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets

Läs mer

Demokrati. Ordet demokrati kommer ifrån grekiskan och betyder folkstyre. All makt utgår ifrån folket. Sveriges Riksdag

Demokrati. Ordet demokrati kommer ifrån grekiskan och betyder folkstyre. All makt utgår ifrån folket. Sveriges Riksdag Demokrati Ordet demokrati kommer ifrån grekiskan och betyder folkstyre. All makt utgår ifrån folket. Gustav Vasa kallade till två riksmöten 1527 och 1544 där präster, adel, borgare och bönder samlades

Läs mer

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land.

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land. Jag träffade Elmir för att prata om hans flykt från Bosnien till Sverige när kriget bröt ut och belägringen av Sarajevo inträffade i början på 1990-talet. Han berättade hur det var precis innan det bröt

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Våga ta debatten för ett Sverige för oss alla! Myter, halvsanningar och felaktigheter här är fakta om invandring.

Våga ta debatten för ett Sverige för oss alla! Myter, halvsanningar och felaktigheter här är fakta om invandring. Våga ta debatten för ett Sverige för oss alla! Myter, halvsanningar och felaktigheter här är fakta om invandring. Kring invandring cirkulerar många myter, halvsanningar och felaktigheter. Det bidrar till

Läs mer

INFOKOLL. Formulera frågor Söka information. Granska informationen Bearbeta informationen. Presentera ny kunskap

INFOKOLL. Formulera frågor Söka information. Granska informationen Bearbeta informationen. Presentera ny kunskap INFOKOLL Att söka, bearbeta och presentera information på ett effektivt sätt är avgörande när du arbetar med projekt, temaarbeten och fördjupningar. Slutmålet är att du ska få ny kunskap och mer erfarenheter.

Läs mer

En undersökning om Pitebors attityder kring invandring och invandrare

En undersökning om Pitebors attityder kring invandring och invandrare En undersökning om Pitebors attityder kring invandring och invandrare Ungdomarna i STOPP ett projekt mot rasism, främlingsfientlighet och diskriminering Inledning Under våren 2010 beslutade Inga Johansson

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Landet Demokratien. Om arbetsbladet

Landet Demokratien. Om arbetsbladet Om arbetsbladet I den här övningen får eleverna i grupper fundera, argumentera och ta ställning i demokratifrågor. Ämnets aktualitet och förankring i skolans styrdokument gör att övningen kan användas

Läs mer

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land.

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land. Människor har flyttat i alla tider För två miljoner år sedan uppkom de första människorna i Afrika. Allt sedan dess har människor spritt sig över hela jorden. I alla tider har människor också flyttat från

Läs mer

i valet 2006 De 7 riksdagspartierna berättar på lättläst svenska varför du ska rösta på dem i år.

i valet 2006 De 7 riksdagspartierna berättar på lättläst svenska varför du ska rösta på dem i år. Rösta på oss! i valet 2006 De 7 riksdagspartierna berättar på lättläst svenska varför du ska rösta på dem i år. Partierna har lämnat sina texter till Lättläst-tjänsten på Centrum för lättläst och vi har

Läs mer

1. Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves.

1. Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves. 1 Tessalonikerbrevet 2 (2:1 16) Apostelns tjänst i Tessalonika 1 Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves. 2 Tidigare hade vi, som ni vet, plågats och misshandlats i Filippi, men

Läs mer

Därför demokrati. Faktamaterial till bilderna om demokrati

Därför demokrati. Faktamaterial till bilderna om demokrati Därför demokrati Studiematerial från riksdagen Bild 1. Faktamaterial till bilderna om demokrati Till dig som lärare: Nedan finns korta texter som kan fungera som stöd till presentationsbilderna som hör

Läs mer

Mångfald är det som gör oss unika

Mångfald är det som gör oss unika Policy och handlingsplan för ökad mångfald inom Säffle kommun Mångfald är det som gör oss unika 2008-11-10 INNEHÅLL 1. INLEDNING... 3 VAD MENAS MED DISKRIMINERING?... 3 2. SÄFFLE KOMMUNS MÅNGFALDSPOLICY...

Läs mer

VI VILL GÖRA ETT BRA SVERIGE BÄTTRE!

VI VILL GÖRA ETT BRA SVERIGE BÄTTRE! VI VILL GÖRA ETT BRA SVERIGE BÄTTRE! Sverige har blivit bättre men vi är inte klara. Valet 2014 handlar om hur jobben ska bli fler. Nu är det ett år kvar till valet. Nya Moderaterna har tillsammans med

Läs mer

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då människor från alla världens hörn samlas för att demonstrera

Läs mer

JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12

JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12 I JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12 TRAFFICKING Trafficking, den tredje största organiserade brottsligheten i världen. Det är fruktansvärt att människohandel förekommer 2013. Allvarliga brott

Läs mer

Vänskap. xx Inspiration

Vänskap. xx Inspiration xx Inspiration Vänskap mot alla odds xx Vänskap i en segregerad stad det är vad kontaktnätet Flyktingguide Göteborg vill främja. Hanna från Sverige och Zakia från Somalia har blivit kompisar tack vare

Läs mer

4:e söndagen i advent 2014 Herrens moder

4:e söndagen i advent 2014 Herrens moder 4:e söndagen i advent 2014 Herrens moder Tänk om man kunde ha en sådan stark tro som Maria! Hon har fått besök av ängeln Gabriel, som sagt henne att hon ska bli gravid och föda ett barn, och inte vilket

Läs mer

[KORT 1] Hur mycket tid ägnar du totalt åt att titta på TV en vanlig vardag? Titta på svarsalternativen på det här kortet (KORT 1). 0.

[KORT 1] Hur mycket tid ägnar du totalt åt att titta på TV en vanlig vardag? Titta på svarsalternativen på det här kortet (KORT 1). 0. A1 [KORT 1] Hur mycket tid ägnar du totalt åt att titta på TV en vanlig vardag? Titta på svarsalternativen på det här kortet (KORT 1). 0. Ingen tid alls 1. Mindre än 1/2 timme 2. 1/2 timme, till 1 timme

Läs mer

Gör ett annat Europa möjligt!

Gör ett annat Europa möjligt! Gör ett annat Europa möjligt! Åsa Westlund Socialdemokratisk ledamot i Europaparlamentet Foto: Peter Berggren/Imagine De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp Foto: Curt Berggren/Imagine Bättre

Läs mer

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING Seroj Ghazarian/ HR-utveckling EXLUDERANDE Och eller INKLUDERANDE MÅNGFALD? Exkluderande mångfaldsarbete Bygger på olikhetsbegreppet Osynliggör utgångspunkten

Läs mer

Uppgift 1. Hur såg den svenska staten på judar, romer och samer på 1600-talet?

Uppgift 1. Hur såg den svenska staten på judar, romer och samer på 1600-talet? Uppgift 1. Hur såg den svenska staten på judar, romer och samer på 1600-talet? Uppgiftsformulering: Vilka slutsatser kan du, med hjälp av källorna, dra om hur staten såg på dessa grupper på 1600-talet?

Läs mer

Invandring och befolkningsutveckling

Invandring och befolkningsutveckling Invandring och befolkningsutveckling JAN EKBERG De flesta som invandrat till Sverige har kommit hit som vuxna, i arbetsför och barnafödande åldrar och därmed bidragit till ett befolkningstillskott på sikt.

Läs mer

Motion 1. SFSF och Europa Europa står inför stora utmaningar. Det finns skäl till oro för demokratin och freden. När detta skrivs har vi tre månader

Motion 1. SFSF och Europa Europa står inför stora utmaningar. Det finns skäl till oro för demokratin och freden. När detta skrivs har vi tre månader Motion 1. SFSF och Europa Europa står inför stora utmaningar. Det finns skäl till oro för demokratin och freden. När detta skrivs har vi tre månader kvar till valen till EU-parlamentet. När motionen diskuteras

Läs mer

Ljusets barn. en resa mot självständighet

Ljusets barn. en resa mot självständighet Ljusets barn en resa mot självständighet 1 2 Ljusets barn - en resa mot självständighet Copyright 2012, Eva Lager Ansvarig utgivare: Eva Lager Omslagsbilder: Viktoria Wigenstam (Glommersträsk) Framställt

Läs mer

Konferens: Etnisk diskriminering på arbetsmarknaden vad bör fack och arbetsgivare göra?

Konferens: Etnisk diskriminering på arbetsmarknaden vad bör fack och arbetsgivare göra? Konferens: Etnisk diskriminering på arbetsmarknaden vad bör fack och arbetsgivare göra? Datum: 28 okt, kl 9.30 Plats: Symfonin, Unionen, Olof Palmesgata 17 Form: Öppningsanförande, 20 min INTRO ALLAS LIKA

Läs mer

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Emmaus Björkås ändamål är att arbeta mot förtryck,

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Emmaus Björkås ändamål är att arbeta mot förtryck, Vision & idé Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Emmaus Björkås ändamål är att arbeta mot förtryck, fattigdom och imperialism och att alla ska omfattas

Läs mer

Vad ska jag prata om?

Vad ska jag prata om? Vad ska jag prata om? En utflykt i omvärlden samtalet om rasism och intolerans Tid för tolerans teoretiska och empiriska exempel Sammanfattning utmaningar och möjligheter Samtalet om rasism i media och

Läs mer

Alla barn. har egna rättigheter. Barnkonventionen i Partille

Alla barn. har egna rättigheter. Barnkonventionen i Partille Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille Reviderad oktober 2013 Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för

Läs mer

PEDAGOGISKT MATERIAL OM BROTT I NÄRA RELATIONER OCH HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK

PEDAGOGISKT MATERIAL OM BROTT I NÄRA RELATIONER OCH HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK PEDAGOGISKT MATERIAL OM BROTT I NÄRA RELATIONER OCH HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK Det kan vara svårt att prata om svartsjuka och våld i nära relationer. Vad är okej och inte i en relation? Vad kan

Läs mer

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 6 Hålet En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april 2013 Jag var ute

Läs mer

tidskrift för politisk filosofi nr 1 2011 årgång 15

tidskrift för politisk filosofi nr 1 2011 årgång 15 tidskrift för politisk filosofi nr 1 2011 årgång 15 Bokförlaget thales svar till bauhn & demirbag-sten Torbjörn Tännsjö i vårt forskningsprojekt kring hedersrelaterat våld, och de problem sådant ger upphov

Läs mer

utvärdering Möte 7. Upplägg om ni vill kan ni sen avsluta cirkeln med en fest... Diskussionsfrågor:

utvärdering Möte 7. Upplägg om ni vill kan ni sen avsluta cirkeln med en fest... Diskussionsfrågor: Möte 7. utvärdering Samling med fika 18.00 Feministcirkeln startar 18.15 och slutar cirka 20.30 Servera gärna fika till självkostnadspris. Upplägg Det kan vara bra om man gjort en plan för hur lång tid

Läs mer

Hur kom det sig att folket litade på Hitler?

Hur kom det sig att folket litade på Hitler? Hur kom det sig att folket litade på Hitler? Ämne: Historia om media Namn: Carolin Zethelius Handledare: Anna Eriksson Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning INLEDNING... 2 BAKGRUND... 2 SYFTE, FRÅGESTÄLLNING,

Läs mer

Beredningar för medborgardialog Referensgrupp för sociala medier

Beredningar för medborgardialog Referensgrupp för sociala medier Beredningar för medborgardialog Referensgrupp för sociala medier Thomas Nilsson Sekreterare SLUTRAPPORT Datum 2011-11-14 1 (6) Sociala medier och medborgardialog Uppdrag I december 2010 beslutade regionfullmäktige

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

2014-09-01. www.newconnexion.se. info@newconnexion.se

2014-09-01. www.newconnexion.se. info@newconnexion.se www.newconnexion.se Birgitta Hägg 070-672 80 39 Ulrica Tackerudh 070-672 80 31 info@newconnexion.se www.newconnexion.se Om du kommer till en öde ö och du bara har med dig en konservburk, hur skulle du

Läs mer

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan'

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' 1 'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' På ett möte i Västervik den 19 juni 2001 bestämde vi i centerpartiet

Läs mer

Barn i världen - fattiga och rika, är alla lika?

Barn i världen - fattiga och rika, är alla lika? Tema Barn i världen - fattiga och rika, är alla lika? Uppstart: VI inleder med en diskussion i klassen. Klassen delas in i grupper om 4-5 elever (grupperna ska bestå under arbetets gång). Som vanligt när

Läs mer

När arbetslösheten kom för att stanna

När arbetslösheten kom för att stanna När arbetslösheten kom för att stanna Under 1990-talet upplevde svenskarna den värsta arbetslösheten sedan depressionens dagar på 1930-talet. Orsakerna till den ekonomiska krisen tänker jag inte gå in

Läs mer

för att människohandel i alla dess former ska upphöra under vår livstid utsatta och deras familjer för att få deras rättigheter tillgodosedda

för att människohandel i alla dess former ska upphöra under vår livstid utsatta och deras familjer för att få deras rättigheter tillgodosedda Frälsningsarmén, som finns i 127 länder, är engagerade för att erbjuda utsatta en trygg och fredad zon. Allt stöd vi ger syftar till att återupprätta människors frihet och värdighet så att varje människa

Läs mer

Handledning för moderatorer

Handledning för moderatorer Handledning för moderatorer Välkommen som moderator i Skolval 2010! Under ett skolval arrangeras ofta debatter av olika slag för att politiska partier ska kunna göra sina åsikter kända och så att elever

Läs mer

Föreningen STILs principprogram Antaget av årsstämman 2015-05-23. 1. Inledning. 2. Utgångspunkter

Föreningen STILs principprogram Antaget av årsstämman 2015-05-23. 1. Inledning. 2. Utgångspunkter Föreningen STILs principprogram Antaget av årsstämman 2015-05-23 1. Inledning STIL Stiftarna av Independent Living i Sverige är en ideell förening av personer diskriminerade på grund av sin funktionalitet.

Läs mer

Goda avsikter men ohållbart resultat Arkitekten Rune Elofsson är starkt kritisk till dagens stadsplanering

Goda avsikter men ohållbart resultat Arkitekten Rune Elofsson är starkt kritisk till dagens stadsplanering Goda avsikter men ohållbart resultat Arkitekten Rune Elofsson är starkt kritisk till dagens stadsplanering Vi behöver tänka nytt. Eller gammalt, fast med nya förtecken. Det anser Rune Elofsson, arkitekt

Läs mer

Vad är rättvisa skatter?

Vad är rättvisa skatter? Publicerad i alt., #3 2008 (med smärre redaktionella ändringar) Vad är rättvisa skatter? Det är uppenbart orättvist att många rika privatpersoner och företag genom skatteplanering och rent fusk lägger

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Första delen; tema Behov och resurser av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2005-10-26 Så ska vi ha t, men var ska vi ta t? Hälso- och sjukvården står

Läs mer