Effekt av förbandsgeometri på fördelningen av skruvlasterna

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Effekt av förbandsgeometri på fördelningen av skruvlasterna"

Transkript

1 Figur 25. Effekt av förbandsgeometri på fördelningen av skruvlasterna Effekt av krypning Kallmeyer and Stephens [57] har tittat på krypegenskaperna i kvasiisotropa laminat både vid rumstemperatur och förhöjd temperatur. Provföremålen utsattes för statisk krypning med skruvar monterade finger tight och med 5.75 Nm vid temperaturerna 23 o C, 100 o C och 150 o C. Tre olika observationer gjordes, a) ovaliseringen var starkt påverkad av tiden b) en tydlig ökning av kryphastigheten och c) kortare tid till brott vid högre temperatur (se Figur 26). Vid högre klämkraft minskade ovaliseringen med en faktor på respektive 2 och 4. Figur 26. Ovalisering med tiden vid olika temperaturer 41

2 4.5.7 Effekt av friktion och nötning I skruvförband överförs en stor andel av lasten via friktion mellan skarvplattorna, vilket reducerar hålkanttrycket. För att avgöra hur stor del av lasten som kan överföras via friktion måste friktionskoefficienten (cof) bestämmas, vilket också är viktigt för numerisk modellering. Värdet på cof är en funktion av motstånd mot nötning, ytfriktion och cof mellan ytorna som är i kontakt vilket måste förstås. Friktionskoefficienten hos epoxi i kontakt med en metall är starkt temperaturberoende med ett maximum vid glastransitionstemperaturen, Tg. I glastillstånd så kan friktionen relateras till skjuvdeformation eller brott hos den polymera ytan. I övergångsregionen (från glastillstånd till gummitillstånd) mjuknar epoxin och fäster mot metallytan och friktionen hamnar i s.k. stick/slip process. I gummitillståndet skavs polymeren och deformeras av den glidande motytan. Även fiberriktningen påverkar cof. Matsunaga et al. [58] mätte cof hos typiska CFRP kompositer i kontakt med rostfritt stål under glidning. Friktionskoefficienten, cof, uppmättes till mellan 0.1 och 0.25, med ett maximum för 90 graders fibrer. Nötningsprocessen har visats bli påverkad av den relativa hastigheten mellan skarvplattorna då det glider och normalkraften mellan plattorna [59]. Vid nötning uppstår ofta ett lager av slippulver från kompositen mellan skarvplattorna. Schön [59] har undersökt förändringen i friktionskoefficient hos kolfiberlaminatet av HTA-6376, med en kvasiisotrop stackningssekvens i kontakt med en aluminium under ömsesidig glidning, se Figur 28. Före provningen så rengjordes ytorna med ultraljud i en blandning av vatten och alkohol i syfte att rensa bort allt fett och damm som kan påverka cof under de inledande cyklerna. Provningen genomfördes med styrd deformation i upp till cykler. Under provningen hölls normalkraften konstant till ett värde på 5 kn. Friktionskoefficienten beräknades för varje cykel. Figur 27. Schematisk skiss av provuppsättningen med den mittersta plattan av komposit och de yttre av aluminium. Friktionskoefficienten som funktion av antal belastningscykler visas i Figur 29. Initialt ökar cof med antalet cykler och når ett maximalt värde varefter cof sjunker 42

3 och når ett konstant värde. Initialt var cof c:a 0.3 och ökade till 0.68 varefter det sjönk till strax under 0.4 vid slutet av provet. Figur 28. Friktionskoefficient som funktion av antalet lastcykler vid en normalkraft på 5 kn. Friktionskoefficienten visades vara oberoende av normalkraften som visas i Figur 29. Detta tyder på att cof är en materialkonstant, det bör dock påpekas att friktionskraften är en funktion av både cof och normalkraft varför en hög normalkraft är att föredra. Vad gäller nötningsmekanismer under provningen, så uppstod sprickor i fiber/matris interfacet och små delar av matris släppte från ytan på kompositen. Även enstaka fibrer eller grupper av fibrer bröts sönder från ytan och förorsakade intryckning i aluminiumytan. Pulvret som uppstod under nötning fastnade åter på kompositytan men inte på aluminiumet, se Figur 30. Figur 29. Friktionskoefficient som funktion av normalkraft. 43

4 Den effektiva friktionskoefficienten beräknades enligt där m är den effektiva cof, P är den totala normalkraften, ea och fa är cof hos respektive epoxi och kolfiber i kontakt med aluminium och P ea och P fa är lasten som bärs av respektive epoxi och fibrer i kontakt med aluminium. Koefficienterna ea och fa är förmodligen konstanta under provningen medan förändringen i effektiva cof antagligen beror på förändringar i förhållandet mellan lasterna som förs över via de två typerna av kontakt. Den initiala ökningen av cof beror antagligen på nötning med en ansamling av pulver mellan skarvplattorna. Yttersta ytan av laminatet är ren epoxi och initialt bärs all last av friktion mellan matris och aluminium. Vartefter epoxin nöts bort kommer större andel av lasten att överföras via friktion mellan fibrer och aluminium. Vid slutet av provningen uppstår glidning mellan ett lager av nötningspulver och aluminium. Studier i ett svepelektronmikroskop visade att fibrer brutits av och slipats till ett pulver som sedan fastnade på kompositytan. När friktionskoefficienten under provningen stabiliserades så har antagligen största delen av ytan ett lager av slippulver mellan skarvplattorna vilket avgör storleken på cof. Figur 30. Kompositytan före provning med lite slippulver (a) brustna fibrer på den nötta ytan med slippulver som fastnat (b) och aluminiumytan med spår av intryckning (c). Förband med skarvplattor av enbart komposit uppträder på samma sätt som komposit/aluminium interface [59]. Friktionskoefficienten ökar inledningsvis och avtar sedan sakta. Den initiala ökningen beror antagligen på nötning. För 44

5 komposit/aluminium förband är både den initiala och den maximala cof lägre än för komposit/komposit förband. Friktion mellan bricka och laminat har också mätts upp [62]. Brickor av både kompositmaterial och rostfritt stål inkluderades i studien. Med stålbrickan uppmätte cof till 0.1 medan för kompositbrickan erhölls Draghållfastheten studerades, men för friktionskoefficienter mellan 0.1 och 0.36 fann man ingen inverkan på hållfastheten, se Figur 31. Det bör dock noteras att brickan genom friktion har möjlighet att avlasta spänningskoncentrationerna runt hålet vilket skulle kunna leda till högre brottlast. Figur 31. Friktionens inverkan på draghållfastheten. Friktion påverkar lastfördelningen mellan skruvarna och kan reducera hålkanttrycket, skjuvkrafterna i skruven samt de höga lasterna som verkar på yttersta skruvarna i ändarna. För det mesta ignoreras dock friktionen i syfte att erhålla en konservativ konstruktion eftersom friktionskraften beror på klämkraften i förbandet (åtdragningsmoment) vilket inte kan garanteras för förbandets livslängd Effekt av klämkraft Klämkraften är viktig för förbandets funktion eftersom den förhindrar initiering och tillväxt av delamineringar. Klämkraften som erhålls genom åtdragningsmoment, eller för vissa kritiska förband genom åtdragning med en viss vinkel, kan öka tåligheten mot hålkantkross, se Figur 32, upp till en maximal nivå. Däremot är det viktigt att komma ihåg att utmattningslaster eller krypning kan reducera klämkraften signifikant. Brickor kan antagligen förhindra splitting av laminatet p.g.a. hålkanttryck men för hårt dragna skruvar kan antagligen skada laminatet genom att brickan pressas in i laminatet. 45

6 Figur 32. Åtdragningsmomentets effekt på motståndet mot hålkantkross Effekt av typ av skruv Det ställs speciella krav vid val av typ av skruv till förband där skarvplattor av komposit ingår. Det finns speciella skruvar att tillgå för denna typ av förband. Typ av fästelement beror på fibertyp, håldiameter och läge av hålet, borrning samt installation och inspektion av fästelementet. I Tabell 2 redovisas olika effekter som måste beaktas vid val av fästelement. Av Tabell 2 framgår att man vid konstruktion måste beakta att (a) laminat kan inte omfördela lasterna genom plastisk deformation och (b) kompositer skadas lättare vid borrning och installation av fästelementet. Tabell 2. Aspekter som måste beaktas vid konstruktion. På grund av interlaminär skjuvning mellan skikten i en komposit kommer skruven lättare att utsättas för böjning än i metalliska förband. Hög styvhet och draghållfasthet hos fästelementet är därför att föredra. Böjning av skruven introducerar högre reaktionskrafter på skruvskallen, vilket kräver större noggrannhet vid val av geometri på skruvskallen[57].. 46

7 Figur 33. Jämförelse av böjstyvhet hos en gängad skruv och en med blind fastener. Kompositer är känsliga för höga hålkanttryck. Därför skall fästelement ha så stor yta som möjligt som kan initiera hålkanttryck. Försänkta skruvskallar med vinkel mellan 100 och 130 används flitigt inom flygindustrin Figur 33. Figur 34. Försänkta skruvar med olika geometri. Försänkta skruvar ger ett mer ojämnt hålkanttryck än vanliga skruvar vilka är att föredra i syfte att minska risken för pull-through. Ett krav på försänkta skruvar är att den cylindriska delen bör vara minst 30 % av laminattjockleken. Om spelet mellan skruv och hål är 0 tycks hög klämkraft vara av godo för förbandets hållfasthet. Klämkraften måste dock spridas ut över en större yta genom att brickor används så att tryckhållfastheten hos matrisen inte överskrids. Figur 35 visar hållfastheten hos ett förband beroende på storleken på brickan som används. Det framgår tydligt att hållfastheten i förbandet ökar kraftigt genom att en bricka används. Inverkan på hållfastheten är störst då förhållandet mellan bricka och håldiameter (d W /d) är mindre än tre (3). Storleken på brickan blir dock oviktig då (d W /d) är större än fyra (4). 47

8 Figur 35. Effekt av storlek på brickan på hållfastheten hos förband som brustit i dragbrott (net-tension). 48

9 5 Limning av multimaterialförband I detta kapitel belyses effekterna som kan uppkomma vid limning av olika material till varandra, och de termiska effekterna är i fokus. Allmänna limningsrekommendationer ingår inte. 5.1 Möjligheter och förutsättningar för limning Limning ger möjlighet till fogförband med blandade material, ökad hållfasthet och lång livslängd. Dessutom fås täta och snygga förband utan håltagning. Limning kan, om så önskas, göras vid rumstemperatur. Limning kan också ske enkelsidigt, med enbart tillgång till en yta. Limning kan också användas i syfte att täta och ge möjlighet till galvanisk separation liksom dämpning av ljud och vibrationer. Vid belastning får mekaniska förband såsom punktsvetsning, nitning och clinchning (stuknitning) en kraftfördelning som är punktvis. Ett limförband som bär last över hela den limmade ytan får en jämnare kraftfördelning. Hållfastheten, styvheten och energiupptagningen kan därmed bli högre för ett korrekt dimensionerat förband. Limningens fördelar är: - Olika materialslag kan kombineras i samma produkt - Fogen är kontinuerlig - Starka och styva konstruktioner - Jämn spänningsfördelning utan lokala hot spots - Friare val av konstruktionsmaterial - Detaljer med stora dimensionsskillnader kan fogas - Goda utmattningsegenskaper - Kan göras vid rumstemperatur, olika möjligheter för uthärdning - Finish ytor och utan håltagning - Enkelsidig åtkomlighet - Ljud- och vibrationsdämpning - Avisolerar för korrosion - Tätning och fogning i ett steg - Kombinerbar med andra fogmetoder - Lätt att automatisera. Limningens nackdelar är: - Känslighet för belastningsmod I, fläkning och klyvning - Ytbehandlingsbehov, renhet, vätning, vidhäftning, korrosion - Fixeringsbehov under uthärdning, begränsade hanteringsmöjligheter - Högtemperatur egenskaper kan vara en begränsning - Svårighet till kvalitetssäkring - Arbetsmiljö (speciellt för härdande lim) - Utbildningsbehov - Demontering kan vara svårt. En hög hållfasthet fås också om man kombinerar limning i ett kombinationsförband med t ex clinchning eller punktsvetsning. Detta är i det närmaste likvärdigt med limning ensamt. 49

10 Kvalitetssäkringen av en limfog kan vara svår eftersom limningen kräver vissa förutsättningar för att tillförlitligt kunna fullgöra sin funktion. Ytan som skall limmas måste vara ren, det vill säga helt fri från fett, smuts, salter och annan kontaminering. Ytan som skall limmas måste ha en ytspänning som är högre än det lim som används. Detta för att limmet skall väta ytan och komma så nära att specifik (kemisk) adhesion kan uppstå. Polyolefiner och andra feta plaster har en låg ytspänning. Dessa kan bara limmas efter en ytomvandling som ökar ytspänningen. Limmet måste också vidhäfta till ytan, det måste ske en kemisk interaktion mellan ytan och limmet. Denna interaktion ska normalt också vara stabil i fuktig miljö. För detta kan det krävas någon form av förbehandling av ytantill exempel stabilisering av en oxid. Förbehandlingen kan också innebära en avverkning av ytskikt för att reducera risken för korrosion. Processerna är olika för olika material. 5.2 Konceptlösning, komplett limsystem Sammanfogningen ingår i det koncept som valts för att tillverka produkten. När en konstruktör väljer att en produkt ska limmas väljer hon inte enbart ett lim, utan ett helt limsystem och dess förutsättningar. Detta inkluderar mekaniska egenskaper, ytbehandling, härdförfarande, appliceringsteknik, foggeometri, kvalitetssäkring och livslängd vid användning i aktuell miljö. Att verifiera att ett limsystem verkligen fungerar med den livslängd som avses är ett mycket omfattande arbete. Egenskaperna hos ett lim är alltid en kompromiss mellan olika egenskaper när ett limsystem väl blivit godkänt är det svårt att ändra någon egenskap utan att också andra förändras. Vanligtvis är det endast ett begränsat antal limsystem som klarar de nödvändiga momenten i kvalificeringsprovningen. Produkten måste dimensioneras med de mekaniska egenskaper de godkända limsystemen har. För att produktegenskaperna ska kunna beräknas behövs materialdata och simuleringsmodeller. Modellering av brott i limfogar är svårt och tillgängligheten på relevant materialdata är begränsad. Olika material kan utvidga sig olika vid temperaturväxlingar, därför kan också multimaterialfogars egenskaper vara en funktion av både produktens och fogens geometri och därmed blir fogens verkliga egenskaper först kända i dimensioneringsfasen. Förmågan till virtuell verifiering av limförbandsegenskaper blir därför allt viktigare i framtiden. 5.3 Dimensioneringskriteria Belastningsfall/belastningsmoder En limfog fungerar oftast mycket bra om den belastas i skjuvning eller kompression, det vill säga belastning i mod II och mod III. Även vid ett rent och jämt belastat drag kan den lastbärande förmågan vara betydande, men vanligtvis blir belastningen någon form av klyvning längs en zon av limfogens rand, det vill säga i belastningsmod I. Om dessutom de limmade materialen böjer sig eller plastiskt deformeras blir påkänningen mycket hög i form av en linjelast längs 50

11 randen, fläkning. Fläk- och klyvbelastade limfogar bör undvikas i konstruktionsarbetet Styvhet Styvhet är vanligtvis en primär produktegenskap som man dimensionerar för. Normalt är limmet betydligt svagare och mer elastiskt än de material som ska fogas. Lim bidrar ändå starkt till styvheten när materialet är tunnväggigt och limmet binder samman fogarna över stora ytor. Styvhet i produkten skapas vanligen genom att ge tunnväggiga balkar stora tvärsnitt. Ofta talar man om strukturell limning när limfogen är tunn och limmet relativt styvt och starkt. När materialen som ska fogas blir tjocka och starka kan man använda avsmalnande materialtjocklekar i fogen för att bättre fördela spänning och töjning. Ett annat sätt är att använda elastiskt lim i en relativt tjock limfog. Det är viktigt att hela limfogytan utnyttjas för att bära lasten om inte fogen ska bli svag. Detta resulterar i att förbandet med ett elastiskt lim inte heller blir särskilt styvt i sig. Glasrutorna till en bil är exempel där tjock limning med ett elastiskt lim ger lokalt flexibla fogar men där limningen av glasen som krysstag i fönsteröppningarna klart bidrar till hela bilkarossens styvhet, i storleksordningen 20 % Utmattning En limfog är normalt styvare än punktsammanfogade förband. Lasterna fördelas över en stor fogyta vilket gör att de lokala påkänningarna också blir relativt små. Limfogen och materialet i direkt anslutning är vanligtvis tjockare än omkringliggande material, vilket ytterligare minskar risken för höga lastnivåer och deformation i själva limförbandet. Generellt sett så har limfogar därmed en mycket hög utmattningshållfasthet. Om en fog där tjockleken ökar mot överlappsändan, eller där det är ett överskott (fillet) av lim utanför fogen, jämförs med en limfog som är underfylld så kan lasten för sprickinitiering vara en hel magnitud högre. Ändå är utmattningshållfastheten hos ett limförband sällan ett problem, dock kan miljöbelastning och dålig vidhäftning i kombination med utmattning orsaka problem för ett limförband. Generellt brukar utmattningsprover (wöhlerkurvor) på limförband och andra polymera system visa på att utmattningsgränsen ligger i storleksordningen % av maxlasten. Visserligen är de termiska lastcyklerna vanligtvis betydligt färre till antalet i jämförelse med mekaniska, men det är troligt att den praktiska användningstemperaturen som dessa fogar klarar vid långvarig användning är betydligt lägre än den temperatur som initierar brott i fogarna vid en enstaka lastcykel Slag Hur bra slagegenskaper ett lim än har så är energiupptagningen i limfogen bara en bråkdel av vad som normalt kan upptas i basmaterialen. Limmets funktion är att ha tillräckligt bra slagseghetsegenskaper så att limfogen hålls intakt (förhindrar initierande buckling av tunna materialsektioner) samtidigt som deformationen i basmaterialet triggas igång på de ställen som produkten har designats för. Limmet har en stor fördel av att lasten fördelas över en stor yta. 51

12 5.3.5 Miljöexponering Helt avgörande för en limfogs dimensionering är att den har en god vidhäftning till underlagen och att denna vidhäftning kvarstår under de påkänningar som fogen utsätts för under användning. När egenskaperna för ett komplett limsystem har provats och verifierats kvarstår ofta bara något enstaka lim. Dimensioneringen får därför vanligtvis göras utifrån detta lims egenskaper. 5.4 Termiska effekter vid limning av multimaterial När ett lim skall sammanfoga två olika material i sammansatta produkter kan produktens geometri tillsammans med skillnaden i termisk utvidgning och växlande temperaturer orsaka tilläggslaster på limfogen. Tilläggslasterna reducerar fogens normala lastbärande förmåga. Förutom materialens olikhet i längdutvidgning beror storleken på dessa tilläggslaster och deformationer på både limfogens och produktens globala geometri. För en dålig/felaktig designad produkt kan temperaturväxlingarna kraftigt reducera lastkapaciteten eller t o m orsaka brott i limfogen. Det kan både vara limbulken eller vidhäftningen till något av materialen som inte tål påkänningarna. Även substratbrott i kompositmaterial kan förekomma och då huvudsakligen i matrismaterial med liten eller ingen fiberarmering. Figur 36 Resultatet av utvidgning av stål och aluminium i ett limförband. Längdutvidgningskoefficient [ C-1 ]är för aluminium C -1 och för Stål C -1. Om balken är 1 m lång och upphettas med T=160 C så blir skillnaden i längd 1,9 mm [27], [82]. För att kunna dimensionera behövs dels en simuleringsteknik som kan uppskatta dessa termiskt inducerade tilläggsdeformationer/laster i strukturen som funktion av konstruktionens geometri, dels materialdata på lim och kunskap om vad limsystemen tål av last utan att permanent degraderas. För att kunna ta upp de deformationer som uppkommer av temperaturväxlingar måste limfogarna ha en viss elasticitet och tjocklek. Produktens och fogens geometri samt limmets flexibilitet är avgörande för hur omfattande problemen med plasticering, spricktillväxt eller kvarvarande deformationer blir. Den termiska lastbilden blir unik för varje enskild konstruktion i multimaterial. Om produkten har en liten geometrisk utsträckning på fogen är det oftast inget problem med de deformationer som en temperaturcykel ger upphov till. I de fall då provning görs på små limförband bortfaller i stort effekterna av termiska tilläggslaster. 52

13 Men om fogen är lång måste det ske en elastisk deformation i själva produkten eller i limmet om inte kvarstående geometriförändringar ska inträffa. Blir fogen riktigt lång måste den kanske delas upp i separata sektioner. De mekaniska egenskaperna för ett lim förändrar sig med temperaturen och förändringen är speciellt tydligt runt glastranssitiontemperaturen, T g. Med stigande temperatur faller styvheten och styrkan i limmet men samtidigt ökar brottförlängningen. Även kompositmaterial har ett kraftigt temperaturberoende som måste tas i beaktande, det vill säga egenskaperna kommer att tydligt förändras i brukstemperaturintervallet. Vid hög temperatur mjuknar både lim och kompositmatrisen. Både kryp- och plastisk deformation kan uppstå, kanske tillsammans med en efterhärdning, som leder till en kvarvarande geometriförändring efter avsvalning. Kompositkomponentens utvidgningsegenskaper bestäms av de ingående fiberriktningarna. Fibern i en riktning dominerar egenskaperna i denna riktning medan matrisens egenskaper huvudsakligen bestämmer egenskaperna i riktningen tvärs fibrerna, även om fibervolymhalten har en reducerande effekt. Glasfiber har ungefär halva stålets temperaturutvidgning medan kolfibrer i det närmaste inte har någon termisk utvidgning alls (den kan t o m vara negativ). Matrismaterialet har ofta en längdutvidgning ca 5 gånger stålet eller högre, vilket innebär att lim och matrismaterial ofta ligger i samma storleksordning av längdutvidgning. Kompositlaminatets komposition har stor betydelse för produktens värmeutvidgnings egenskaper. Även riktningen på det yttersta lagret av fiber kan ha betydelse. För att få bästa möjliga styrka i en fog mellan stål och komposit och därmed den mest robusta limningen är rekommendationen att lägga en 45 gradig fiberriktning närmast limmet. Ligger fibern längsgående i fogens riktning maximeras spänningsgradienten över limfogen och ligger yttersta fibern tvärs fogens riktning är risken stor för substrat brott i matrisen om limmet är starkt. 5.5 Val av limtyp för multimaterial På samma sätt som för all annan limning så måste limsystemet för multimaterialfogning uppfylla en mängd processrelaterade krav för att kvalificera till applikationen bland annat ytbehandling, vidhäftning och appliceringsmetod. För dessa aspekter hänvisas till referens [83]. Vid limning talas ofta om konstruktionslimning eller strukturell limning, vilket normalt syftar till så starka lim och fogar som möjligt. Vanligtvis blir fogen starkare ju tunnare limmet är. Dessa fogar har därmed liten förmåga att deformera sig vid till exempel temperaturutvidgning. Vid sammanlimning av olika material behövs elastisk limning där ett flexiblare lim kan deformeras i en fog med definierad tjocklek. Limfogen kan fortfarande bära stor last eftersom deformationen möjliggör spridning av spänningarna över en stor del av fogytan. Det är inga klara definitioner mellan strukturell och elastisk limning. Tidigare var ett traditionellt konstruktionslim typiskt ett epoxilim med 1 2 % brottöjning medan de riktigt elastiska limmen med 100 % brottöjning dominerades av polyuretaner och silikoner. Idag kan många olika polymerteknologier kombineras så att lim kan erbjudas med alla möjliga olika styvhet/styrka karaktäristiker i hela spannet däremellan. 53

14 Ett lim har vanligtvis en klart lägre E-modul än materialen/adherenterna som skall limmas samman. Detta gäller även för de starka strukturella limmen. Det innebär rent generellt att limning är en mycket effektiv sammanfogningsmetod då adheranderna är tunnväggiga, medan limmet däremot snabbt blir den svagaste länken då adheranderna blir tjockare. Kan de olika materialen som skall sammanfogas matchas med likvärdiga utvidgningsegenskaper eller om fogarna har en begränsad storlek kan lim med strukturella egenskaper med fördel användas. Styvheten samt elastisk och plastisk brottförlängning hos ett lim måste avvägas mot funktionen i den specifika produktens applikationer. Vid elastisk fogning tillkommer krav på att kontrollera fogens tjocklek. Detta måste beaktas vid produktutformning, applicering och vid eventuell fixturering. Detta kan medföra begränsningar för att kombinera limningen med andra fogmetoder. Vid normal användning måste limmet arbeta i sitt elastiska område. Limmet måste också ha acceptabla egenskaper i hela temperaturintervallet för användning. Vid temperaturer nära limpolymerernas T g, glastransissionstemperaturen, kan egenskaperna kraftigt förändras redan vid små temperaturskillnader. T g bestäms av den kemiska basen i limmet. Epoxilim har ett relativt högt T g och därmed goda högtemperaturegenskaper och samtidigt är också limmet styvt och har begränsad deformations tålighet. Polyuretaner har vanligtvis sitt T g under normal brukstemperatur och är då ständigt relativt elastiska. 5.6 Produktionsteknik, fixturering och limhärdning För värmehärdande lim kan härdtemperaturen vara betydligt högre än användningstemperaturen. När olika material sammanfogas kan deformationerna bli större vid en högre temperatur. Om temperaturen ger en temporär deformation i komponenten när limmet tvärbinder så kommer avsvalningen av produkten att resultera i kvarvarande spänningar i limfogen och möjligtvis en deformerad produkt. Eventuellt kan kryp eller relaxation ske i limmet, vilket är avhängigt limmets kemi och egenskaper. Vid härdning minskar också limmets volym något på grund av att tvärbindningen ger ett kemiskt krymp. Om limfogen då är förhindrad att dra sig samman i fogens tjockleksriktning kan kvalitén på limfogen påverkas negativt med sprickor, luftinneslutningar, vidhäftningsförlust, eller så kallade kissing bonds. Vid avsvalning krymper material också. Lim krymper då vanligtvis mer än metaller och de flesta kompositmaterial. Shimsning eller distanser som håller en definierad fogtjocklek får därför inte vara alltför styva och stumma så att fogens sammandragning förhindras. För limfilmer används ofta ett nylonnät som tillåter en viss deformation. Den elastiska fogen behöver ha en viss definierad fogtjocklek, vilket försvårar en momentan fixering med en mekanisk fogmetod, då många mekaniska fogmetoder pressar ihop fogen och limmet tills materialen kommer i kontakt. Ett sätt att lösa detta är att i en av komponenterna lägga lokala punkter, steg, där materialen som fogas samman kan komma i kontakt med varandra. I dessa lokala punkter kan mekaniska fogtekniker användas för fixering eller för att tillföra fogen hållfasthetsegenskaper. Den mekaniska förankringen blir gärna mycket styvare än 54

15 den elastiska fogen. Denna lastfördelning kan vara tveksam och varje specifik produkt måste därför analyseras utifrån dess egenskaper. Tvåkomponentslim som först har fått härda vid rumstemperatur kan efterhärdas vid en förhöjd temperatur för att uthärdningen skall bli fullständig eller för att passa in i ett processflöde. På samma sätt som för värmehärdande lim kan även här limfogen utsättas för stora laster och deformationer under ugnspassagen. 5.7 Provning och verifiering av limmade förband Kombinerandet av olika material ökar risken för att generera skador i fogen under tillverkningen. Det finns därför ett stort behov av att kontrollera utfallet med hjälp av oförstörande provning. Vanligtvis är provningen komplicerad och dyrbar att genomföra. Ultraljud finns i många varianter och är ofta den mest gångbara metoden för att se skador i lim och kompositmaterial. Utvecklingen går mot enklare utrustningar med torrkoppling. Akustisk emission, AE, är ett användbart verktyg för att i realtid påvisa skadeuppkomst i fogar mellan metall och komposit som utsätts för belastning i form av temperatur växlingar. Mätutrustningen kan uppfatta sprickbildning i limmet trots kraftig mjukning av limmet vid hög temperatur. Metoden är mycket känslig och det mest användbara är att den ger en klar indikation om när skadeinitieringen påbörjas. Signalbehandlingen och att förstå själva händelseförloppet under skadetillväxten är betydligt svårare. En stor fördel är att AE kan påvisa skador tidigare än alla andra oförstörande provningsmetoder. 5.8 Beräkningsteknik och simulering Att simulera en limfog kan görs dels med analytiska modeller och dels med hjälp av FE-program. Detta avsnitt fokuserar på FE-modellering. En av fördelarna med att använda FE-modellering är att den tillåter analys av geometriskt komplicerade fogar som belastas på många olika sätt, medan analytiska modeller ofta är begränsade till väldigt förenklade geometrier och laster [84]. Det finns ett antal olika materialmodeller att välja mellan vid FE-modellering. Valet beror på dels vad syftet med modelleringen är och dels på vilken storleksskala problemet har. I Figur 37 ses en översikt av olika materialmodeller och vad de kan användas till. 55

16 Figur 37 Översikt av vilka materialmodeller som är lämpliga för vilken typ av analys. För styvhetsmodellering kan en grupp materialmodeller som bygger på att limmet anses vara ett kontinuum användas. Till denna grupp hör linjär-elastiska, hyperelastiska och elastisk-plastiska materialmodeller, där de två sistnämnda uppvisar ickelinjära spänning-töjningssamband. Är man även intresserad av t.ex. krypning i materialet kan även viskoelastiska materialmodeller adderas. Nackdelen med att använda kontinuumbaserade materialmodeller är att spännings- och töjningsmåtten ofta blir singulära där brott gärna uppstår såsom vid skarpa hörn. Detta gör det svårt att definiera ett brottkriterium som fungerar [85]. För brottanalyser av limfogar bör därför en kohesiv materialmodell användas. Finns den kohesiva lagen tillgänglig kan den även användas till styvhetsmodellering. Den kohesiva materialmodellen bygger på ett spänningsförskjutningssamband där en skada initieras vid en viss spänning. Skadan ökar i omfattning enligt en kohesiv lag som bygger på mängden energi limmet kan ta upp innan det går sönder helt. Spänningskoncentrationer undviks tack vare att en zon med skadat material med degraderade mekaniska egenskaper föregår sprickspetsen. I en stor global modell bör man använda enbart kohesiva element för att beräkna limfogars styvhet och hållfasthet såsom bilen i Figur 37. I en lokal modell av t.ex. en provstav så kan även kontinuumbaserade element med elastisk eller elastiskplastiska materialmodeller användas på båda sidor om de kohesiva elementen. I det generella fallet så kan energi frigöras i limfogen via både spricktillväxt och genom plastiska töjningar. Därför ger i detta fall de kohesiva elementen brottegenskaperna medan kontinuumelementen kan föra in plasticitet (något som inte är inkluderat i de kohesiva lagarna). Notera att kohesiva materialmodeller fungerar sämre för flexibla och mjuka lim. Att simulera limfogar är ett komplicerat ämne. Svårigheten att utföra bra simuleringar ligger bland annat i bristen på relevanta materialdata, vilket ibland kan vara det största hindret för en lyckad simulering. Denna brist härhör till stor 56

17 del på att lims egenskaper beror på många yttre omständigheter. Lim är en polymer och är därför viskoelastiskt [86]. För lim långt under glasomvandlingstemperaturen, T g, så är den viskoelastiska effekten liten, däremot när man närmar sig T g blir effekten större [86]. Förutom tid och temperatur är limmets egenskaper dessutom beroende av bl.a. töjningshastighet, luftfuktighet och fogtjocklek. Limleverantörerna är därför mycket sparsamma med att publicera materialdata och ofta fattas basal information såsom styvhet och Poissons tal (om man skulle vilja anta enklast möjliga linjärelastiska materialmodell). De materialmodeller som nämns i Figur 37 finns mer ingående beskrivna i en separat UFoH rapport [87] [86]som rekommenderas för den intresserade läsaren. Där finns även en sammanställning av de materialparametrar som är publicerade i de artiklar som ligger till grund för [87]. 57

18 6 Innovativa multimaterialförband Förutom de uppenbara metoderna att sammanfoga komposit och metall; skruvförband och limning, har det tagits fram ett antal innovativa lösningar som presenteras översiktligt i detta avsnitt. Några av dessa metoder har börjat introduceras i industriella tillämpningar, medan andra är betydligt yngre och ännu under utveckling. För många av dessa metoder saknas erfarenheter om prestanda för förbanden och det är därför svårt att ge rekommendationer om hur de bäst ska användas. Detta kapitel ska därför ses som informativt, ge en inblick i vad som är nytt och utvecklas. 6.1 Principer för att skapa komposit metallförband I princip kan man skapa förband mellan kompositer och metaller genom: Kemisk bindning (limförband) Mekanisk låsning (skruvförband, inlåsande eller inflätande tekniker) Värmande process (i detta fall termoplastkomposit som värms eller formas till metallen på olika sätt) Kombinationer av principerna ovan, tex mekanisk låsning av kompositdel och svetsning till metalldel. Det kan röra sig om både nya och anpassade fogningsmetoder för att åstadkomma dessa komposit-metallförband. Nedan beskrivs innovativa varianter av de mekaniskt låsande och värmande eller varmformande förbanden, samt kombinationer. En utförligare beskrivning finns i referens [88] (endast tillgänglig för projektparter i UFoH). 6.2 Mekaniskt låsande förband Höghastighetsspikning Spikning (Bolzensetzen) är ett samlingsnamn för ett antal metoder. När utgångshastigheten är hög på spiken och denna även anpassats geometriskt kan man klara av att sammanfoga komposit-metallförband. RIVTAC är den metod som kommit längst i detta område. Tekniken har utvecklats av LWF Paderborn och Böllhof. En exempelapplikation inom automotive finns i nya Mercedes SL. I bilden nedan ses att spikskallen håller kompositen på plats och spikkroppen ger åtminstone skjuvlåsning i metallen, men i vissa fall kan en viss friktionssvetsning nås mellan spikkropp och metalldel. Spikkroppen kan även ha präglingar vilket bidrar till ökad låsningsförmåga. 58

19 Figur 38 Ett komposit-metallförband utfört med RIVTAC inom pågående projekt CoMet vid Centre for Joining & Structures, Swerea- KIMAB Spikes och metallinflätning Att förbereda metallytan för fogning till komposit genom att göra utstående piggar eller s.k. spikes är en möjlighet att få in förbandet ordentligt in i kompositen. Det finns flera metoder att skapa spikes, en intressant teknik är CMT, en MIG/MAG svetsmetod med noggrann styrning vilken medger fastsmältning av svetstråd till metallytan samt utmatning av tråd samtidigt som man med svetsström och robotrörelse värmer och drar av svetstråden kontrollerat en bit upp från infästningen. En rundad kula kan ges på toppen, vilket ökar fiberlåsningen. Sekvensen är att man skapar spikes på metallytan, trycker på fibermaterialet varefter polymeren tillsättes sist. Metalldelen kan därmed integreras i kompositen. a) b) Figur 39 a) En metallyta försedd med CMT-Spikes [89]. b) Enkel överlappsfog, spikes tillverkade genom friformning av titan i hypotesprojektet Hybridfoga. Ett annat sätt att skapa en integrerad metalldel i kompositen är att fransa ena sidan på metallplåten och fläta in denna i fibermaterialet, varefter polymeren tillsätts. Ytterligare ett sätt är att först förse metallen med metallöglor via en svets- eller lödprocess, varefter fibern flätas in och polymeren tillsätts. 59

20 6.2.3 Ingjutning Ytterligare ett sätt att integrera metall och komposit är att gjuta metallen runt kompositenvilket studerades i projektet Castcomp som leddes av Swerea SWECAST och Swerea SICOMP. Detta projekt hade som mål att utveckla möjligheten att tillverka hybridfogar genom att kombinera lättmetall (aluminiumoch magnesiumlegeringar) alternativt zink och polymerkomposit. I projektet kunde det visas att tillverkning av krympförband genom direkt pressgjutning av lättmetall på komposit är möjlig. Metoden är mycket snabb (< 1 min/detalj), och har potentialen att kunna eliminera en stor del av tillverkningskostnaden vid fogning metall/komposit. En viktig parameter vid direktgjutning av metall mot komposit är godstjockleken på metallen som övergjuts. Då metallen är betydligt varmare än polymerens degraderingstemperatur, blir det således viktigt att försöka minimera kompositens termiska degradering i kontaktytan. Detta gör att tunna godstjocklekar är fördelaktiga. Figur 40 Exempel på metallövergjutning genom pressgjutning i Castcomp. Andra möjligheter på tillverkning av integrerade fogar är exempelvis genom att gjuta in metall vid själva tillverkningen av kompositen. Detta kan ske genom inlägg av metall vid tillverkningen av pressformade eller pressgjutna kompositer, eller exempelvis genom lokal hybridisering genom interfoliering av metallskikt i ett laminat (se referens [90]). Det finns även möjlighet att integrera hela eller delar av metallstrukturer (och inte endast fästelement) vid komposittillverkningen, något som har studerats inom UFoH, Figur

21 Komposit Fog Hybrix TM Figur 41 Exempel på tillverkning av integrerad fog genom ingjutning av metall vid tillverkning av komposit i UFoH 6.3 Värmande processer FSW Friktionsformning och friktionssvetsning FSW är en friktionssvetsmetod som egentligen bara värmer och rör runt ett metalliskt material när det svetsas. Detta görs med ett speciellt verktyg som liknar en pinnfräs, men har annan geometri för att röra runt istället för att avverka material, samt en överdel (skuldra) som läggs ovanpå fogen för att skapa värme och underlätta formning och omrörning. När denna FSW metod anpassats kan den även åstadkomma ett förband mellan termoplastbaserad komposit och metall, Figur 42. Metoden är under utveckling och studeras inom KTH-XPRES. Förbandet skapas i princip så att metallen chippas och öppnar upp fransar och spår, i vilka den värmda termoplastkompositen trycks in. Slutresultatet blir en insmält eller intryckt komposit i metallen och en mekanisk låsning. Figur 42 Ett FSW-förband mellan aluminium och CF-komposit utfört inom XPRES. 61

22 6.3.2 Laser eller induktion som värmekälla Laserteknik har utvecklats i Japan och bygger på att en laserstråle värmer metallsidan i komposit-metallförbandet (termoplastkomposit används) varvid termoplastens yta smälter fast till metallen eller metallens oxid. Man kan nå hållfastheter i nivå med den svagare medlemmen i förbandet, men krav på noggrann fixturering samt långsam laserhastighet är begränsande. Tekniken utvecklas ännu. Samma principer gäller vid induktionsvärmning Ljusbågar som värmekälla I ett pågående hypotesprojekt som finansieras av Vinnova undersöks om ljusbågar kan göra samma jobb som laser- och induktionsutrustningar, men till lägre kostnad och högre hastighet (Densarc, vid Centre for Joining & Structures, Swerea-KIMAB). Figur 43 Ett termoplastkomposit-metallförband inom Densarc, Centre for Joining & Structures, Swerea-KIMAB. 6.4 Kombinationsmetoder Friction element welding (FEW, FricRiv) FEW är en teknik som använder skruvskalle som låsning till kompositdel och nederdelen på skruven friktionssvetsas fast till metalldelen, se Figur 44. Den är relativt snabb och effektiv och har redan nått viss industriell implementering. FricRiv är en process som är mycket lik FEW. Fästelementet ser mer ut som en vanlig plåtskruv. Figur 44 Ett FEW-förband inom projekt CoMet vid Centre for Joining & Structures, Swerea-KIMAB. 62

23 6.4.2 Resistance element welding (REW) REW liknar FEW på ett sätt, men man svetsar fast fästelementet till metallen med en punktsvets och dessutom i en punktsvetsutrustning. Den kräver dock ett hålupptag i kompositen före sammanfogning. Figur 45 Tvärsnitt av REW-förband, från presentation av G. Meschut, University of Paderborn. 63

24 7 Håltagning i kompositmaterial Håltagning i kompositmaterial ställer speciella krav på håltagningsprocessen, eftersom kompositer som regel är svårbearbetade beroende på dess uppbyggnad och struktur. Kompositmaterial är ett stort område. Här beskrivs främst kolfiberbaserad komposit och håltagning genom borrning kring vilket en studie gjorts. Borrning i kolfiberförstärkt komposit renderar i stort slitage på verktyget från kolfibrerna. För att motstå alltför stor nötning på verktyget krävs det borr i hårdmetall med t.ex. diamantbeläggning. Detta bidrar till höga kostnaderna vid borrning i denna typ av kompositmaterial. Att välja rätt skärdata som lämpar sig både för plastens mjukhet och för de hårda nötande kolfibrerna är en utmaning. Hålkvaliteten blir också svårare att utvärdera eftersom borrning av materialet inte resulterar i några nämnvärda spånor utan snarare smulas sönder. Både hålkvalitet och spånformation skiftar dock något längs hålets periferi på grund av materialets anisotropi, det vill säga att fibrerna ligger i räta linjer i materialet och således skiftar fiberorienteringen hela tiden relativt skärriktningen då borret roteras. Här kan nämnas att det finns alternativ till håltagning med borr som exempelvis vattenjet, ultraljudsborrning eller orbitalborrning, dock till en väsentligt högre kostnad. Detta gör att håltagning med borrning får anses vara den metod som är mest intressant, samtidigt som andra metoder kan ses som viktiga komplement. 7.1 Skador som kan uppstå vid borrning Exempel på vanliga skador som kan uppstå vid borrning är delaminering, fransning och urflisning. En vanligt förekommande skada hos kompositer är delaminering som beror på materialets struktur. Under tillverkningsprocessen placeras fibrerna i plana lager parallellt med varandra inuti matrisen vilket innebär att det bildas skikt. Bindningen mellan dessa skikt är en svaghet i det annars starka materialet, vilket visar sig i form av att skikten lätt säras åt när materialet utsätts för borrning, se Figur 46. Detta fenomen kallas delaminering och är en konsekvens av borrets axialkraft som verkar vinkelrätt mot skiktytorna. Delaminering är ett allvarligt problem på grund av den oförutsägbarhet av hållfastheten som skapas när materialet delar sig. Dessutom gör det faktum att delaminering sker inuti materialet skadan svårare att upptäcka och undersöka. Delaminering sker oftast nära hålets in- och utgång då axialkraften är som störst. Storleken av axialkraften beror till största delen på tväreggen och matningen, därför kan risken för delaminering minskas med rätt borrgeometri rotationshastighet och matning. 64

25 Figur 46. Delaminering vid borrning. (a) borets ingång, (b) borrets utgång. Fransning är ett problem som innebär att kolfibrerna har en tendens att slitas loss från matrisen i kompositmaterialet under borrningen och i stället spreta ut där det inte borde finnas något material kvar, snarare än att avskiljas från resten av arbetsstycket. Fransning uppkommer ofta i kolfiberkomposit och andra material med enkelriktade fibrer längs ytan. Det är till största del fibrerna både på arbetsstyckets ovan- och undersida som orsakar problem, då borrkrafterna skalar av matrisen från kolfibrerna och griper tag i dessa istället för att skära av dem. Fransning vid hålets ingång kan bero på att matningen är för låg, medan fransning vid hålets utgång oftast är ett tecken på för hög matning. I Figur 47 Fel! Hittar inte referenskälla.visas exempel på fransning vid hålets undersida. Figur 47. Fransning vid hålets undersida. När delar av materialet som inte ska borras lossnar från hålkanten under borrning blir det en skada som kallas urflisning, se Figur 48. Urflisning kan också innebära att material som ska borras inte lossnar utan sitter kvar som restmaterial inuti hålet. Detta kan ske hos kompositmaterial där två material med olika egenskaper satts ihop. Urflisning har en tendens att ske runt utstickande fibrer i fiberförstärkta material till följd av att borret lätt griper tag i dessa som då ruckar på den intilliggande matrisen. 65

26 Figur 48. Urflisning vid håltagning, sett i genomskärning. 7.2 Experiment för håltagning Vid experiment utförda på Högskolan Väst (HV) har olika borr med olika materialbeläggningar och geometrier testats, alla med en diameter omkring 9,5 mm. Vid experimenten har borr med olika geometrier provats avseende släppningsvinkel, spånvinkel och spetsvinkel, se Figur 49. Figur 49. Släppningsvinkel, spånvinkel och spetsvinkel Skärhastigheten var 60, 90 och 120 m/min och matningen 0,03, 0,06 och 0,09 mm/varv. Borrförsöken gjordes i en CNC-maskin med mätutrustning för övervakning av krafter. 7.3 Val av borrprocess Som resultat av experimenten kan konstateras att minimering av olika skadebeteenden beskrivna ovan ger olika val av skärdata för delaminering, fransning och urflisning. Optimering måste ske genom en prioritering av vissa egenskaper på bekostnad av andra. Som exempel bör skärhastigheten vara låg ( 60 m/min), matningen hög ( 0,09 mm/varv) och spetsvinkeln stor ( 140 ) för att minimera fransning. För att minimera urflisning och delaminering bör skärhastigheten istället vara hög ( 120 m/min) samtidigt som matningen är låg ( 0,03 mm/varv), medan spetsvinkeln bör vara låg ( 66 ) för urflisning och hög ( 140 ) för delaminering. Dessa resultat ger att borrgeometrier liksom skärdata kan optimeras med hänsyn taget till olika egenskaper vid håltagning, men inte samtliga i ett borr och i en håltagning. En tänkbar arbetsprocess för val av borr och processparametrar kan vara: 1. Utvärdera vilken skadetyp som är mest kritisk för den valda applikationen. 2. Välj borrgeometri. 3. Lägg upp och genomför en försöksplan för att optimera parametrar. 66

27 8 Konstruktion för att undvika korrosion i multimaterialförband 8.1 Uppkomst av galvanisk korrosion Galvanisk korrosion kan utgöra en risk vid sammanfogning av olika material. Generellt sker korrosionsangreppet lokalt och kan få ett relativt snabbt förlopp. Galvanisk korrosion uppstår när två olika metaller eller en metall och ett annat elektriskt ledande material, exponeras för en elektrolyt. Drivkraften för galvanisk korrosion beror av materialens relativa position i den galvaniska spänningsserien. Ett mer oädelt material kommer att korrodera i kontakt med ett mer ädelt material där det ädlare materialet utgör katod och det oädlare anod. Den relativa skillnaden i korrosionspotential (även kallad elektrodpotential) bestämmer hastigheten för korrosionsprocessen men måste generellt vara högre än ett tröskelvärde (typiskt ca 50mV) för att korrosion ska initieras [91]. Generellt är det endast det mer oädla materialet (anoden) som angrips. Galvanisk korrosion innebär därmed att korrosionshastigheten ökar genom elektrisk kontakt med ett ädlare material i närvaro av en elektrolyt. Kolfiber är elektriskt ledande och har högre korrosionspotential än alla metaller och kommer således att accelerera metallkorrosion i mixmaterialförband. I förband mellan kolfibermatris och metall finns också uppgifter i litteraturen om att korrosionsprocessen på katodytan kan orsaka blåsbildning i polymermatrisen och därmed inverka negativt på materialets mekaniska prestanda [92]. Figur 50 illustrerar en korrosionscell vid galvanisk korrosion, området där materialen är i kontakt täcks av en elektrolyt och de två materialen utgör elektroder med olika potential. Anodreaktionen består generellt av metalloxidation medan katodreaktionen består av reduktion, vanligen av syrgas i elektrolyten, se nedan. Anod Elektrolyt Katod Katodreaktion: Material A Material B Figur 50 Korrosionscell vid galvanisk korrosion. Material A har lägre elektrodpotential, dvs är mer oädelt än material B. I närvaro av en elektrolyt kommer material A att utgöra anod och utsättas för korrosionsangrepp [91]. Figur 51 visar den galvaniska spänningsserien uppmätt för material i havsvatten. Material som ligger långt till höger i figuren löper störst risk att utsättas för galvanisk korrosion i kontakt med andra material. Grafit utgör ett mycket ädelt 67

28 material i spänningskedjan och konstruktioner med kolfiber i kontakt med mer oädla metaller som exempelvis aluminium medför därmed risk för galvanisk korrosion om detta inte beaktas vid konstruktionsutformning. Rostfria stål i kontakt med luft intar normalt ett så kallat passivt tillstånd där metallytan skyddas av en tunn kromhaltig oxid. Denna passivfilm självläker om den repas under förutsättning att omgivningen kan tillhandahålla syre. En omgivning med höga kloridhalter och lågt ph riskerar att destabilisera och bryta ner passivskiktet och i en syrefattig miljö kan passivskiktet inte återskapas. En sådan omgivning kan exempelvis uppstå inuti spalter där det finns risk för ansamling av fukt eller väta. Ytan riskerar då bli aktiverad med en lägre korrosionspotential och större benägenhet för korrosion som följd, Ofyllda symboler i den galvaniska spänningsserien i Figur 50 avser rostfria stål i aktivt tillstånd. Exempel på andra oädla metaller med stor benägenhet att reagera med omgivningen, men som i kontakt med luft får en skyddande yta är aluminium och titan. Figur 51 Galvanisk spänningsserie uppmätt i havsvatten. Relativ skillnad i korrosionspotential utgör drivkraft för galvanisk korrosion. Grafit (kolfiber) har en hög korrosionspotential och utgör normalt katod i förband med andra metaller [93]. 68

29 8.2 Faktorer som påverkar korrosionsangreppets omfattning En grundförutsättning för galvanisk korrosion är relativ skillnad i korrosionspotential (i den galvaniska spänningsserien), elektrisk kontakt mellan materialen och en elektrolyt som täcker kontaktytan mellan de två materialen. Korrosionsangreppets omfattning för ett specifikt förband beror sedan av omgivande miljö och av förbandets konstruktionsutformning. Materialens inbördes position i spänningsserien beror av korrosionsmediet, dvs av elektrolytens sammansättning. Data finns generellt tillgängligt för havsvatten och sötvatten men information saknas ofta för andra relevanta miljöer. Med elektrolyt avses en vätska med elektrisk ledningsförmåga, vilket omfattar i princip alla vätskor med undantag för destillerat vatten. Vid konstruktioner i utomhusatmosfär kan det räcka med en fuktfilm på metallytan för att initiera galvanisk korrosion. Havsatmosfär ger generellt en mer korrosiv miljö med höga kloridhalter som ökar elektrolytens elektriska ledningsförmåga. På motsvarande sätt finns också en betydande risk för galvanisk korrosion när en yta är förorenad med exempelvis vägsalt. En annan viktig faktor som styr förloppet vid galvanisk korrosion är ytförhållandet mellan anod och katod. En stor relativ anodyta medför att korrosionsangreppet sprids ut över en större area och att korrosionen i gynnsamma fall blir försumbar. En förutsättning är dock att elektrolyten täcker anodytan och har god ledningsförmåga. En elektrolyt med mer begränsad ledningsförmåga eller som enbart täcker en del av andodytan kan orsaka mer lokala angrepp. Betydelsen av areaförhållandet mellan anod och katod visas schematiskt i Figur 52 för ett nitförband. Den galvaniska korrosionsprocessen styrs av strömtätheten som är direkt proportionell mot katod/anod-arean varför en liten relativ anodyta kan ge kraftiga korrosionsangrepp [91]. 69

Fasta förband metaller

Fasta förband metaller Akademin för Innovation, Design och Teknik Fasta förband metaller PM 1,5 Högskolepoäng Kurs KPP039 Produktutveckling 3 HT2010 Skrivet av: Sista revideringsdatum: 2011-01-08 Examinator: Rolf Lövgren INNEHÅLL

Läs mer

Korrosionsinstitutet. Swedish Corrosion Institute. Uppdragsgivare: Nicholas T Rolander Morbygden 44 SE-791 94 Falun

Korrosionsinstitutet. Swedish Corrosion Institute. Uppdragsgivare: Nicholas T Rolander Morbygden 44 SE-791 94 Falun Korrosionsinstitutet Swedish Corrosion Institute Uppdragsgivare: TOWNSHEND TRADE COMPANY Nicholas T Rolander Morbygden 44 SE-791 94 Falun Ärende: Provning av produkten Tef-Gel s förmåga att minska galvanisk

Läs mer

3M Tejp- och Lim. Produktguide. Bästa fäste. med rätt teknik

3M Tejp- och Lim. Produktguide. Bästa fäste. med rätt teknik 3M Tejp- och Lim Produktguide Bästa fäste med rätt teknik det att fästa? Hur får jag Tejp- och limskolan 3M TEJP- & LIMSKOLAN 29 Hur får jag det att fästa? Stegen till rätt produktval Välkommen till 3M:s

Läs mer

Utvärderingar för processkännedom och utveckling några exempel på hur analyser/provning ger nyttig kunskap. Karin Lindqvist, Swerea IVF

Utvärderingar för processkännedom och utveckling några exempel på hur analyser/provning ger nyttig kunskap. Karin Lindqvist, Swerea IVF Utvärderingar för processkännedom och utveckling några exempel på hur analyser/provning ger nyttig kunskap Karin Lindqvist, Swerea IVF Exempel 1) Vad finns under ytan? Företaget X hade sett sjunkande kvalité

Läs mer

PM i Punktsvetsning. Produktutveckling 3 KPP039 HT09. Lärare: Rolf Lövgren

PM i Punktsvetsning. Produktutveckling 3 KPP039 HT09. Lärare: Rolf Lövgren PM i Punktsvetsning Produktutveckling 3 KPP039 HT09 Lärare: Rolf Lövgren Innehållsförteckning Innehållsförteckning...2 Svetsning...3 Historia...3 Medeltiden...3 1800-talet...3 1900-talet...3 Resistanssvetsning...3

Läs mer

Uppgiften Materiel Brunn nummer Metall eller metallkombination

Uppgiften Materiel Brunn nummer Metall eller metallkombination Hemlaboration 5 B (Härnösand) Korrosions och korrosionsskydd Teori En galvanisk cell består av två elektroder (anod och katod), en förbindelse mellan dessa och en elektrolyt.. Galvanisk korrosion kan liknas

Läs mer

Fiberkompositer med ökad mekanisk och elektrisk prestanda för lindningskopplare

Fiberkompositer med ökad mekanisk och elektrisk prestanda för lindningskopplare Fiberkompositer med ökad mekanisk och elektrisk prestanda för lindningskopplare Användning av fiberkompositmaterial i elektriska applikationer är väl etablerad. Det nya är materialegenskaperna inom elektrisk

Läs mer

Material, form och kraft, F11

Material, form och kraft, F11 Material, form och kraft, F11 Repetition Dimensionering Hållfasthet, Deformation/Styvhet Effektivspänning (tex von Mises) Spröda/Sega (kan omfördela spänning) Stabilitet instabilitet Pelarknäckning Vippning

Läs mer

Guide för limning av plast och elastomerer

Guide för limning av plast och elastomerer Guide för limning av plast och elastomerer 3 Varför använda Loctite och Terosons limmer istället för andra fogningsmetoder Denna guide erbjuder en enkel vägledning för att välja rätt Loctite - och Terosonlim

Läs mer

Defektreduktion vid svetsning av ho gha llfasta sta l

Defektreduktion vid svetsning av ho gha llfasta sta l Defektreduktion vid svetsning av ho gha llfasta sta l Höghållfasta stål används mer och mer i olika konstruktioner, för att spara material och vikt. Ur miljösynpunkt är det alltså viktigt att trenden att

Läs mer

Dragprov, en demonstration

Dragprov, en demonstration Dragprov, en demonstration Stål Grundämnet järn är huvudbeståndsdelen i stål. I normalt konstruktionsstål, som är det vi ska arbeta med, är kolhalten högst 0,20-0,25 %. En av anledningarna är att stålet

Läs mer

ARBETSANVISNING. PAROC Tejp. Skarvtejp PAROC XST 001 Tejpark PAROC XST 002 Överlappstejp PAROC XST 003 Tätningsband PAROC XSS 005

ARBETSANVISNING. PAROC Tejp. Skarvtejp PAROC XST 001 Tejpark PAROC XST 002 Överlappstejp PAROC XST 003 Tätningsband PAROC XSS 005 ARBETSANVISNING PAROC Tejp Skarvtejp PAROC XST 001 Tejpark PAROC XST 002 Överlappstejp PAROC XST 003 Tätningsband PAROC XSS 005 Byggboken på Paroc.se April 2010 ARBETSANVISNING PAROC Tejp Sid 2 PAROC Tejp

Läs mer

Sammanfogningslösningar För Skyltindustrin

Sammanfogningslösningar För Skyltindustrin Sammanfogningslösningar För Skyltindustrin Erbjuder dig starka, pålitliga och kostnadseffektiva monteringstekniker Traditionella tillverkningsmetoder som nitar, skruvar och punktsvets innebär ibland att

Läs mer

Ha kunskaper om na gra vanliga tillverkningsmaterial Ka nna till hur man kan sammanfoga olika sorters material

Ha kunskaper om na gra vanliga tillverkningsmaterial Ka nna till hur man kan sammanfoga olika sorters material När du har läst det här avsnittet skall du: Ha kunskaper om na gra vanliga tillverkningsmaterial Ka nna till hur man kan sammanfoga olika sorters material Klicka och lyssna här på sidorna i läroboken Material

Läs mer

Kostnadseffektiv tillverkning av lättviktstrukturer i kolfiber inom Compraser Labs

Kostnadseffektiv tillverkning av lättviktstrukturer i kolfiber inom Compraser Labs Kostnadseffektiv tillverkning av lättviktstrukturer i kolfiber inom Compraser Labs Marie Jonsson, Swerea SICOMP E-mail: marie.jonsson@swerea.se 1 Presentation of Swerea SICOMP Kolfiber + plast = kolfiberförstärkt

Läs mer

Friction Stir Welding. Ökad hållfasthet Ökad täthet Ökad repeterbarhet Minskad värmedeformation

Friction Stir Welding. Ökad hållfasthet Ökad täthet Ökad repeterbarhet Minskad värmedeformation Friction Stir Welding Ökad hållfasthet Ökad täthet Ökad repeterbarhet Minskad värmedeformation Upp till 14,5 meter långa paneler. Fogens struktur FSW är en etablerad teknik. Den skapades av The Welding

Läs mer

Stenciler för rätt mängd lodpasta

Stenciler för rätt mängd lodpasta Stenciler för rätt mängd lodpasta WHITE PAPER Högprecisionsetsad, steppad stencil från HP Etch där stencilen är tjockare på de blanka områdena och tunnare på de matta. Notera att det är möjligt att tillverka

Läs mer

MONTERINGSANVISNING FÖR ARTISAN RULLVARA

MONTERINGSANVISNING FÖR ARTISAN RULLVARA 1 (2) Materialet Materialet är en vävd vinylmatta som har en baksidesbeläggning av glasfiberarmerad vinyl. Följ därför de anvisningar från GBR som gäller vinylmattor för montering och val av lim. Eftersom

Läs mer

RULLPOLERING S.C.A.M.I.

RULLPOLERING S.C.A.M.I. S.C.A.M.I. Katalog 2011 2 Rullpolering är en plastisk bearbetning. Genom rullens tryck omfördelas material plastiskt och därmed uppnås en god ytjämnhet. Bearbetningen reducerar dessutom porer och repor

Läs mer

MEJSLAR SDS-MAX SDS-PLUS BORRNING OCH MEJSLING

MEJSLAR SDS-MAX SDS-PLUS BORRNING OCH MEJSLING MEJSLAR SDS-MAX SDS-PLUS BORRNING OCH MEJSLING www..se BETONGBORRNING OCH MEJSLING Du har köpt det bästa verktyget, nu kan du köpa det bästa tillbehöret för arbetsuppgiften. FRÅGA EFTER DEWALT BORR OCH

Läs mer

AvantGuard Omdefinierar korrosionsskydd

AvantGuard Omdefinierar korrosionsskydd AvantGuard Omdefinierar korrosionsskydd AvantGuard Omdefinierar korrosionsskydd använder en ny kombination av zink, ihåliga glaspärlor och en upphovsrättsskyddad aktivator som aktiverar zinken och förbättrar

Läs mer

DYMLINGSSYSTEM DIAMANTHYLSA ALPHAHYLSA PERMASLEEVE TRI-PLATE FÖR PLATTOR PÅ MARK FÖR FRIBÄRANDE PLATTOR SYSTEM MED FYRKANTIGA DYMLINGAR & HYLSOR

DYMLINGSSYSTEM DIAMANTHYLSA ALPHAHYLSA PERMASLEEVE TRI-PLATE FÖR PLATTOR PÅ MARK FÖR FRIBÄRANDE PLATTOR SYSTEM MED FYRKANTIGA DYMLINGAR & HYLSOR 21/07/08 Issue1.3 www.permaban.com DYMLINGSSYSTEM DIAMANTHYLSA FÖR PLATTOR PÅ MARK ALPHAHYLSA FÖR FRIBÄRANDE PLATTOR PERMASLEEVE SYSTEM MED FYRKANTIGA DYMLINGAR & HYLSOR TRI-PLATE SÅGADE DILATATIONSFOGAR

Läs mer

Corrosion of steel in concrete at various mouisture and chloride conditions. Licentiate work Johan Ahlström

Corrosion of steel in concrete at various mouisture and chloride conditions. Licentiate work Johan Ahlström Corrosion of steel in concrete at various mouisture and chloride conditions. Licentiate work Johan Ahlström Påträffade korrosionsskador i betongkonstruktioner Konstruktioner i kloridhaltiga miljöer. -Många

Läs mer

Modern Betong. Fogfria golvlösningar. Hållbara och dekorativa golv i polyuretan, epoxi och Ucrete

Modern Betong. Fogfria golvlösningar. Hållbara och dekorativa golv i polyuretan, epoxi och Ucrete Modern Betong Fogfria golvlösningar Hållbara och dekorativa golv i polyuretan, epoxi och Ucrete Polyuretan Den mest övertygande egenskapen hos polyuretan är dess förmåga att tillmötesgå olika krav genom

Läs mer

PELARSKO FÖR LIMTRÄPELARE

PELARSKO FÖR LIMTRÄPELARE PELARSKO FÖR LIMTRÄPELARE Fogstycke, dimensionerat enligt normerna, mellan betong och virke SKRUVPELARSKO Fogdel för limskruvar. Svetsas till fästplåten INNEHÅLL Pelarsko för limträpelare 1 Funktionssätt

Läs mer

Avancerade metoder för planering och uppföljning av betongkonstruktioner

Avancerade metoder för planering och uppföljning av betongkonstruktioner Avancerade metoder 1(7) Avancerade metoder för planering och uppföljning av betongkonstruktioner Slutrapportering av SBUF-projekt nr 11015 med rubricerad titel. Sammanfattning Aktuellt forskningsprojekt

Läs mer

Funktioner hos Typar

Funktioner hos Typar Att använda geotextiler vid anläggningsarbeten har sedan länge varit accepterat som en kostnadsbesparande och funktionshöjande lösning jämfört med konventionella tekniker. Förmåga att motstå skador i anläggningsskedet

Läs mer

Instruktioner för montage av rutschkanor i rostfritt stål av typerna DPP och Basic

Instruktioner för montage av rutschkanor i rostfritt stål av typerna DPP och Basic Instruktioner för montage av rutschkanor i rostfritt stål av typerna DPP och Basic Tack för ditt förtroende. Din belöning kommer att vara en kvalitetsprodukt och dina barns glädje. Inledning I handen har

Läs mer

Lim Klubbmaterial för åk 4-6 Anna Karin Jern och Berit Kurtén-Finnäs

Lim Klubbmaterial för åk 4-6 Anna Karin Jern och Berit Kurtén-Finnäs Lim Klubbmaterial för åk 4-6 Anna Karin Jern och Berit Kurtén-Finnäs Mål Eleverna ska inse att lim är något man kan tillverka själv av vanliga ingredienser och att människor förr i tiden tog tillvara det

Läs mer

Evercrete Vetrofluid

Evercrete Vetrofluid Evercrete Vetrofluid Evercrete Vetrofluid är ett speciellt impregneringsmedel som skyddar betong från försämring. Dess huvudsakliga formula baseras på vattenglas med en speciell katalysator som tillåter

Läs mer

B.06.300 U-värde (putsad vägg): 1,049 Vikt per block: 3,6 kg. B.10.300 U-värde (putsad vägg): 0,649 Vikt per block: 3 kg

B.06.300 U-värde (putsad vägg): 1,049 Vikt per block: 3,6 kg. B.10.300 U-värde (putsad vägg): 0,649 Vikt per block: 3 kg B.06.300 U-värde (putsad vägg): 1,049 Vikt per block: 3,6 kg B.10.300 U-värde (putsad vägg): 0,649 Vikt per block: 3 kg B.15.300 - kommer under 2015 U-värde (putsad vägg): 0,462 Vikt per block: 4,5 kg

Läs mer

Distribution Solutions WireSolutions. Stålfibrer. Golvtillämpningar

Distribution Solutions WireSolutions. Stålfibrer. Golvtillämpningar Distribution Solutions WireSolutions Stålfibrer Golvtillämpningar WireSolutions Stålfiberlösningar WireSolutions ingår i ArcelorMittal koncernen, världens främsta stålföretag. Enhetens viktigaste produkter

Läs mer

sammenføyning / profilteknikk

sammenføyning / profilteknikk 47 Idéprofilerna är framtagna för att visa ett antal funktioner som kan integreras i profilen: skruvficka, mutterspår, snäpplås, led, dekorränder, "julgran" för infästning i träspår, kylfläns, rör, spår

Läs mer

SMÖRJFETTER SAMMANSÄTTNING. Additiv. Typer av förtjockare

SMÖRJFETTER SAMMANSÄTTNING. Additiv. Typer av förtjockare SMÖRJFETTER SAMMANSÄTTNING Smörjfett består av en eller flera basoljor som gjorts halv-fasta genom att man tillsatt en förtjockare. Ofta tillsätts även additiver för att få önskade egenskaper. Basoljorna

Läs mer

WeldPrint Gasbågsvetsning i metall. Kvalitetsövervakning & Identifiering av fel

WeldPrint Gasbågsvetsning i metall. Kvalitetsövervakning & Identifiering av fel WeldPrint Gasbågsvetsning i metall Kvalitetsövervakning & Identifiering av fel ABN 74 085 213 707 A genda Varför har WeldPrint utvecklats Nya användare och utmärkelser Beskrivning hur WeldPrint arbetar

Läs mer

Fotoelektriska effekten

Fotoelektriska effekten Fotoelektriska effekten Bakgrund År 1887 upptäckte den tyska fysikern Heinrich Hertz att då man belyser ytan på en metallkropp med ultraviolett ljus avges elektriska laddningar från ytan. Noggrannare undersökningar

Läs mer

Instruktion för isolering av beslag på målade master.

Instruktion för isolering av beslag på målade master. 1(5) Instruktion för isolering av beslag på målade master. Allmänt: Principen är att isoleringen mellan beslag och mastväggen skall göras så tät som möjligt för att minimera möjligheten för fukt att tränga

Läs mer

En ny funktionellmodell som motsvarar det valda konceptet flytbojen, har skapats för att kunna dela in konceptet i moduler, se figur 1.

En ny funktionellmodell som motsvarar det valda konceptet flytbojen, har skapats för att kunna dela in konceptet i moduler, se figur 1. Ikot grupp C4 Veckorapparort 7 (lv3) 240310 7.1 Systemarkitektur Modulisering av produkten Genom modularisering av konceptet delas olika delsystem in i sammanhängande grupper, moduler. En modul kan testas

Läs mer

Installation, svetsning och underhåll

Installation, svetsning och underhåll Installation, svetsning och underhåll Givetvis måste noggrann slaggborttagning utföras där detta förekommer. Förvärm om möjligt till 200 C, men ej över 20 C, innan svetsningen påbörjas, och håll temperaturen

Läs mer

Skyddande ytskikt för varmformade komponenter (Protective Metal Coating)

Skyddande ytskikt för varmformade komponenter (Protective Metal Coating) Skyddande ytskikt för varmformade komponenter (Protective Metal Coating) Lisa Levander 2015-01-30 Hållbar produktionsteknik Innehåll 1. Sammanfattning... 3 2. Bakgrund... 4 3. Syfte... 6 4. Genomförande...

Läs mer

Tekniska data Bult & Mutter

Tekniska data Bult & Mutter Tekniska data Bult & Tekniska data 1. Skillnad i nyckelvidd mellan ISO och DIN För M6S-sexkantskruv och M6M-mutter där nyckelvidderna skiljer sig mellan ISO och DIN standard. Gängdiameter Nyckelvidd M6S

Läs mer

Metaller och legeringar

Metaller och legeringar Mål Metaller och legeringar Att kunna redogöra för metallers uppbyggnad och struktur Att kunna de vanligaste odontologiska metallernas tillverkningsegenskaper (gjutning, bearbetning) Metallstruktur Kristall

Läs mer

Fouling? Don t fight it. Release it.

Fouling? Don t fight it. Release it. Fouling? Don t fight it. Release it. Upptäck HEMPEL:s senaste innovation och tekniska landvinning nya SilicOne bexäxningssläppande silikonbottenfärgssystem! + + Grundfärg Silikongrundfärg Silikonbottenfärg

Läs mer

Blyfritt lod SN100C, framtidens standard?

Blyfritt lod SN100C, framtidens standard? Blyfritt lod SN100C, framtidens standard? SN100C är en blyfri legering bestående av tenn (Sn) 99,3 % och koppar(cu) ca 0,7 % som är dopat med nickel (Ni). SN100C är patenterad av Nihon Superior i Japan

Läs mer

Monteringsanvisning/Serviceanvisning/Reservdelslista. Beskrivning. 1. Insvetsning av dragögla

Monteringsanvisning/Serviceanvisning/Reservdelslista. Beskrivning. 1. Insvetsning av dragögla 98-12-18 38-016600b Monteringsanvisning/Serviceanvisning/Reservdelslista,,,,,,, Beskrivning Dragöglorna finns i fyra olika dimensioner: 40 mm enligt DIN 74054 50 mm enligt ISO 1102 57 mm VBG standard 76

Läs mer

FORMICA MAGNETIC LAMINATE

FORMICA MAGNETIC LAMINATE FORMICA MAGNETIC LAMINATE Formica Magnetic är ett dekorativt laminat med alla fördelar och samma garanterade kvalitet som traditionella Formica laminat men med ytterligare fördelar perfekta för kommunikation

Läs mer

OBS I Finland användes namnet Gilsonite för Uintaite

OBS I Finland användes namnet Gilsonite för Uintaite NVF/Finska avdelningen Utskott 33 - asfaltbeläggningar FÖRBUNDSUTSKOTTSMÖTET 17. JUNI 22 PÅ NÅDENDAL SPA Jari Pihlajamäki Den eviga asfaltbeläggningen mot utmattningen? - erfarenheter från testsektioner

Läs mer

Måla direkt på rostiga ytor och spar tid och pengar!

Måla direkt på rostiga ytor och spar tid och pengar! Isotrol gör rostskyddsmålningen enkel. Måla direkt på rostiga ytor och spar tid och pengar! Oavsett om det är järnvägsbroar, kraftledningsstolpar, hamnkranar eller mindre ståldetaljer garanterar Isotrolsystemet

Läs mer

Flat Carbon Europe. Magnelis En nyskapade metallbeläggning som ger skydd i de tuffaste av miljöer

Flat Carbon Europe. Magnelis En nyskapade metallbeläggning som ger skydd i de tuffaste av miljöer Flat Carbon Europe Magnelis En nyskapade metallbeläggning som ger skydd i de tuffaste av miljöer Magnelis I de tuffaste miljöerna behövs det starkaste skyddet är en ny och stark metallbeläggning som skyddar

Läs mer

Makes Industry Grow. Rostfritt Material. Korrosion

Makes Industry Grow. Rostfritt Material. Korrosion Rostfritt Material Korrosion Korrosionsmotstånd beror på omgivning och miljö Begränsningar beroende på media ger olika korrosionsbeständighet Kol och kol-mangan-stål Mikrolegerade stål Låglegerade stål

Läs mer

Skjuvhållfastheten i kontaktytan mellan berg och betong under betongdammar

Skjuvhållfastheten i kontaktytan mellan berg och betong under betongdammar Skjuvhållfastheten i kontaktytan mellan berg och betong under betongdammar Alexandra Krounis KTH/SWECO Handledare: Stefan Larsson KTH Fredrik Johansson KTH/SWECO Stockholm, 2014 Bakgrund I Sverige finns

Läs mer

PLE PLE EGENSKAPER. Dimensioner. Åkrörelse. Hastighet. Acceleration. Driftstemperatur ANVÄNDNINGSOMRÅDEN. PLE max. 6 m fribärande

PLE PLE EGENSKAPER. Dimensioner. Åkrörelse. Hastighet. Acceleration. Driftstemperatur ANVÄNDNINGSOMRÅDEN. PLE max. 6 m fribärande PLE 24 20 16 12 8 4 0 0 PLE användningsområden 67 PLE mått 68 PLE modeller 69 PLE dimensioner 71 PLE delar 72 PLE montering 73 PLE artikelnummer 76 last/(kg/m) invändig höjd/(mm) 118 115 80 50 30 16 7

Läs mer

Rostdoktorn Dr. Sabina Ronneteg

Rostdoktorn Dr. Sabina Ronneteg Rostdoktorn Dr. Sabina Ronneteg Vem är jag? Sabina Ronneteg Naturvetenskapligt program, Katedralskolan, Linköping Magisterexamen i kemi vid Linköpings Tekniska Högskola och Uppsala Universitet Doktorerade

Läs mer

5 Skapa ett vinnande koncept. 5.1 Skapa alternativa koncept med högre kundvärde

5 Skapa ett vinnande koncept. 5.1 Skapa alternativa koncept med högre kundvärde IKOTTME040 2009 03 01 GruppB6 5 Skapaettvinnandekoncept 5.1 Skapaalternativakonceptmedhögrekundvärde Förattfåutstörstamöjligakundvärdehosproduktenböralternativakoncepttasframsomärbättre änreferenslösningen.ettkonceptärvanligenenskiss,ettdokumentellerenenkelprototyp,somger

Läs mer

Erstantie 2, FIN-15540 Villähde Tel +358-3-872 200, Fax +358-3-872 2020 www.anstar.eu 2

Erstantie 2, FIN-15540 Villähde Tel +358-3-872 200, Fax +358-3-872 2020 www.anstar.eu 2 www.anstar.eu 2 www.anstar.eu 3 INNEÅLLSFÖRTECKNING Sida 1 PRODUKT BESKRIVNING...4 2 TILLVERKNING OC KONSTRUKTIONEN...5 2.1 TILLVERKNINGSSÄTT... 5 2.2 TILLVERKNINGSTOLERANSER... 5 2.3 KVALITETSKONTROLL

Läs mer

Förstärkning av massivträelement experimentell studie

Förstärkning av massivträelement experimentell studie Förstärkning av massivträelement experimentell studie Massivträkonstruktioner är ett av det mest ökande segmentet inom träbyggnadssektorn. Från början av 2000-talet utvecklar sig mest massivträbyggandet

Läs mer

12 ELEKTROKEMISK KORROSION

12 ELEKTROKEMISK KORROSION 12 ELEKTROKEMISK KORROSION 12.1 INLEDNING Korrosion i fartyg har varit ett känt problem ända sedan slutet av 1700-talet då man fick stora problem i s.k. kompositbyggen med stävar, spant och roder av stål

Läs mer

Monteringsinfo. Produkter. Generellt. Platttyper. Nr. 2.101 - S Mar. 2000 SfB (4-) Sq 4 Sida 1

Monteringsinfo. Produkter. Generellt. Platttyper. Nr. 2.101 - S Mar. 2000 SfB (4-) Sq 4 Sida 1 Sida 1 Plattsättning med cementbaserat sättmedel. Dessa anvisningar redogör för de viktigaste momenten vid sättning och läggning av keramiska plattor enligt tunnsättningsmetoden. De gäller för arbeten

Läs mer

ARBETSBESKRIVNING. Alla underlag som är stabila och utan sprickor. Här är några exempel på lämpliga ytor.

ARBETSBESKRIVNING. Alla underlag som är stabila och utan sprickor. Här är några exempel på lämpliga ytor. ARBETSBESKRIVNING Förbehandling av underlaget Underlaget ska vara väl rengjort, stabilt, torrt och fritt från spår av olja, fett, gammal färg eller andra ämnen som kan påverka vidhäftningen. Underlaget

Läs mer

Du som vet använder Sika. Hur gör proffsen när de fogar, tätar & limmar?

Du som vet använder Sika. Hur gör proffsen när de fogar, tätar & limmar? Du som vet använder Sika Hur gör proffsen när de fogar, tätar & limmar? Foga, täta & limma har alltid varit grunden i vårt företag. Sedan starten 1910 har vi blivit en av världens bästa på specialprodukter

Läs mer

Laserskärning av plåt Laserskärning av rör Stansning Nibbling Pressning Andra typer av bearbetning Ytbehandling PLÅTBEARBETNING

Laserskärning av plåt Laserskärning av rör Stansning Nibbling Pressning Andra typer av bearbetning Ytbehandling PLÅTBEARBETNING PLÅTBEARBETNING Laserskärning av plåt Laserskärning av rör Stansning Nibbling Pressning Andra typer av bearbetning Ytbehandling 2 Innehåll Lager och konstruktion 3 Laserskärning av plåt 4-5 Laserskärning

Läs mer

Tätande Golvprofil av aluminium

Tätande Golvprofil av aluminium Tätande Golvprofil av aluminium Systembeskrivning Tätande Golvprofil anpassad för högre täthetskrav Tätande Golvprofil är speciellt lämplig att använda vid övertäckning av bassänger, kanaler eller liknande

Läs mer

Fönsters ljudreduktion

Fönsters ljudreduktion Bilaga 4 Fönsters ljudreduktion Bilaga till slutrapport Fasadåtgärder som bullerskydd Projektnummer: 144711100 Upprättad av: Henrik Naglitsch Sweco 2015-02-18 Innehållsförteckning 1 Inledning... 2 2 Faktorer

Läs mer

Minican resultatöversikt juni 2011

Minican resultatöversikt juni 2011 Sidan av Minican resultatöversikt juni Sammanställt från arbetsmaterial SKBModelCanisterProgressReport Dec_Issue -4-7 MINICAN microbe report Claes Taxén Siren Bortelid Moen Kjell Andersson Översikt över

Läs mer

Keramiska plattor. Keramiska egenskaper

Keramiska plattor. Keramiska egenskaper 1 Keramiska plattor Keramiska egenskaper Hög mekanisk hållfasthet även vid höga temperaturer. Utmärkt kemisk beständighet (hög resistens mot påverkan av syror, saltlösningar, baser osv.). Mycket hög hårdhet

Läs mer

Vår verksamhet är certifierad enligt ISO 9001:2000 SEKTION Gångjärn GÅNGJÄRN SE Invändigt gångjärn, se sid. -010 Gångjärn med 180 öppning, se sid. -175 Utanpåliggande gångjärn, se sid. -010 Tredelat gångjärn,

Läs mer

Shinjo Stansmutter. Nynäshamn 140826

Shinjo Stansmutter. Nynäshamn 140826 Shinjo Stansmutter Nynäshamn 140826 Dagens seriestansmuttrar Definition av stansmutter Vad är en stansmutter? Stansmutter är ett fästelement som inte kräver något förgjort hål i plåtdetaljen, de flesta

Läs mer

25% Undervisning. Gotland. Fulltofta Trädpromenad. 50% Konstruktör. 25% Forskning

25% Undervisning. Gotland. Fulltofta Trädpromenad. 50% Konstruktör. 25% Forskning 25% Undervisning Gotland 25% Forskning 50% Konstruktör Fulltofta Trädpromenad Ljunghusen Veberöd Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond Putsen utsetts för både rena drag- och tryckspänningar samt böjdragspänningar

Läs mer

UDDEHOLM ROYALLOY TM

UDDEHOLM ROYALLOY TM UDDEHOLM ROYALLOY TM Uddeholm RoyAlloy tillverkas av Edro Specially Steels, Inc., en division inom voestalpine Group. RoyAlloy skyddas genom Edro's Patent #6,045,633 och #6,358,344. Uppgifterna i denna

Läs mer

IMPREG + DET STARKASTE ALTERNATIVET UTOMHUS

IMPREG + DET STARKASTE ALTERNATIVET UTOMHUS IMPREG + DET STARKASTE ALTERNATIVET UTOMHUS BESTÅENDE RESULTAT MED IMPREG + trallskruv impreg + Funktion, enkelhet & bestående resultat Impreg+ garanterar lång livslängd Slitstark och okänslig Självläkande

Läs mer

V E N T I L A T I O N S A G G R E G A T. MK23 Serien

V E N T I L A T I O N S A G G R E G A T. MK23 Serien V E N T I L A T I O N S A G G R E G A T MK23 Serien MK23 SERIEN Ventilationsaggregat MK23 serien finns i 44 storlekar med luftflöden från1000 m3/h upp till 80.000.m3/h, < 2.500 Pa. Även specialutföranden

Läs mer

Figur 2. Emission av ljus i en p-n övergång i ett halvledar-material är grunden för diodlasertekniken.

Figur 2. Emission av ljus i en p-n övergång i ett halvledar-material är grunden för diodlasertekniken. Diodlasern- en laser i tiden av Hans Engström, Luleå tekniska universitet Diodlasrar används allmänt inom kommunikation, datorteknik (optisk lagring och läsning) och hemelektronik och bildar en av grundstenarna

Läs mer

Övergripande ändringsförtäckning för kapitel L. Texten i AMA och RA har blivit tydligare genom okodad underrubrik

Övergripande ändringsförtäckning för kapitel L. Texten i AMA och RA har blivit tydligare genom okodad underrubrik Övergripande ändringsförtäckning för kapitel L LC MÅLNING M M Texten i AMA och RA har blivit tydligare genom okodad underrubrik LD - SKYDDSBELÄGGNING Text rensad från metoder som inte används och ovidkommande

Läs mer

Hjälpmedel: Tore Dahlbergs formelsamling, TeFyMa eller någon annan liknande fysik- eller matematikformelsamling, valfri miniräknare, linjal, passare

Hjälpmedel: Tore Dahlbergs formelsamling, TeFyMa eller någon annan liknande fysik- eller matematikformelsamling, valfri miniräknare, linjal, passare Mekaniska konstruktioner Provmoment: Tentamen Ladokkod: 41I30M Tentamen ges för: Af-ma3, Htep2 7,5 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 12 januari

Läs mer

TMPT06 Material & materialval

TMPT06 Material & materialval TMPT06 Material & materialval Del 2 av 2 Kerstin Johansen Industriell Produktion Baserat på kursboken Manufacturing Processes for Design Professionals av Rob Thompson Metaller Vanliga material som ni möter

Läs mer

Monteringsanvisning för träkomposittrall

Monteringsanvisning för träkomposittrall Monteringsanvisning för träkomposittrall Grattis till ert val av trall från Scandinavian Plank. Vi har längre erfarenhet av trall i träkomposit än många av våra konkurrenter därför vet vi också vad man

Läs mer

JÄRNTORGET. Till fastighetsägarna 2011-10-07. Kopia Göran Nimmersjö Sigtuna Kommun Lennart Åstrand GAR-BO Björn Johansson Bjerking.

JÄRNTORGET. Till fastighetsägarna 2011-10-07. Kopia Göran Nimmersjö Sigtuna Kommun Lennart Åstrand GAR-BO Björn Johansson Bjerking. JÄRNTORGET Till fastighetsägarna 2011-10-07 i Ölsta Kopia Göran Nimmersjö Sigtuna Kommun Lennart Åstrand GAR-BO Björn Johansson Bjerking Bjälklag Bifogat översändes den utlovade utredningen från vår konstruktör

Läs mer

Att välja rätt stekpanna KONSUMENTINFORMATION OM BELAGLDA STEKPANNOR

Att välja rätt stekpanna KONSUMENTINFORMATION OM BELAGLDA STEKPANNOR Att välja rätt stekpanna KONSUMENTINFORMATION OM BELAGLDA STEKPANNOR ÄR DET VERKLIGEN NÅGON SKILLNAD PÅ STEKPANNORNA? MÅSTE EN STEKPANNA VARA DYR FÖR ATT VARA BRA? ATT HITTA RÄTT I STEKPANNEDJUNGELN De

Läs mer

SGG U-GLAS. Glasprofiler med U-tvärsnitt SAINT-GOBAIN GLASS DESIGN. emmabodaglas.se

SGG U-GLAS. Glasprofiler med U-tvärsnitt SAINT-GOBAIN GLASS DESIGN. emmabodaglas.se SGG U-GLS Glasprofiler med U-tvärsnitt emmabodaglas.se SINT-GOBIN GLSS DESIGN SINT-GOBIN GLSS DESIGN SGG U-GLS Ett U-profilerat glas med en strukturerad yta för diffusering av ljuset. Kan användas i enkla

Läs mer

Partiell Skuggning i solpaneler

Partiell Skuggning i solpaneler Partiell Skuggning i solpaneler Amir Baranzahi Solar Lab Sweden 60222 Norrköping Introduktion Spänningen över en solcell av kristallint kisel är cirka 0,5V (vid belastning) och cirka 0,6V i tomgång. För

Läs mer

De första viktiga timmarna. Plastiska krympsprickor

De första viktiga timmarna. Plastiska krympsprickor De första viktiga timmarna Plastiska krympsprickor 4 De första viktiga timmarna Risken för så kallade plastiska krympsprickor finns alltid vid betonggjutning. Risken är som störst under de första timmarna

Läs mer

07-04-2014. Statusbedömning av stål- och betongkonstruktioner i marin miljö

07-04-2014. Statusbedömning av stål- och betongkonstruktioner i marin miljö 1 "Service Life Assessment of Harbor Structures Case studies of chloride ingress into concrete structures and sheet piling corrosion rates" Metoder och verktyg för förebyggande underhåll av hamnanläggningar

Läs mer

Monteringsanvisning till Modell 708-710-712-714-716

Monteringsanvisning till Modell 708-710-712-714-716 Sida 1/19 Monteringsanvisning till Modell 708-710-712-714-716 Till modell 712, 714 och 716 monteras sockelprofilerna till långsidan, med hjälp av en skruvplattan. Skruvplattan monteras invändigt i sockelprofilen.

Läs mer

BYGGANDE AV STÖRTBÅGE

BYGGANDE AV STÖRTBÅGE BYGGANDE AV STÖRTBÅGE DEFINITIONER Störtbåge En stomme av rör som är monterad med fogar och fastsättningsplattor. Dess syfte är att förhindra att bilen trycks ihop vid en volt eller vid en annan olycka.

Läs mer

Bättre tillförlitlighet vid djupare avstickning

Bättre tillförlitlighet vid djupare avstickning Bättre tillförlitlighet vid djupare avstickning Prioriterade användarkrav...... vid djupare avstickning var något man tog hänsyn till redan tidigt under utvecklingen av det nya konceptet. Resultatet bygger

Läs mer

1.6 Zinkens korrosion

1.6 Zinkens korrosion 1.6 Zinkens korrosion Stål är vår tids mest använda material. Men stål har en stor nackdel och det är dess höga korrosionshastighet. Att skydda stålkonstruktioner och detaljer mot rost har därför stort

Läs mer

marmoleum LÄGGNINGSANVISNING

marmoleum LÄGGNINGSANVISNING marmoleum LÄGGNINGSANVISNING creating better environments LÄGGNINGSANVISNING Läggningsanvisning för Marmoleum click Allmän information Marmoleum Click har en ytbeläggning av linoleum som i huvudsak är

Läs mer

Säkra hjul räddar liv. För tunga lastbilar, släpvagnar och bussar

Säkra hjul räddar liv. För tunga lastbilar, släpvagnar och bussar Säkra hjul räddar liv För tunga lastbilar, släpvagnar och bussar Ett löst hjul äventyrar säkerheten på vägen. Hjulmuttrar lossnar under körning Denna sanning kan leda till att ett hjul faller av, vilket

Läs mer

INKLUSIVE ROSTFRIA - PRODUKTKONTROLLSTANDARD FÖR RÖR OCH ÄMNESRÖR

INKLUSIVE ROSTFRIA - PRODUKTKONTROLLSTANDARD FÖR RÖR OCH ÄMNESRÖR 1 1 (6) Grupp M04-K FSD 5011 - FSD 5016 ers FMV-F norm MA 11. KONTROLL- OCH LEVERANSBESTÄMMELSER FÖR STÅL, Se FSD 5067 INKLUSIVE ROSTFRIA - PRODUKTKONTROLLSTANDARD FÖR RÖR OCH ÄMNESRÖR KRAVKLASS 1 1 ALLMÄNT

Läs mer

Monteringsanvisning för träkomposittrall

Monteringsanvisning för träkomposittrall Monteringsanvisning för träkomposittrall Grattis till ert val av trall från Scandinavian Plank. Vi har längre erfarenhet av trall i träkomposit än många av våra konkurrenter därför vet vi också vad man

Läs mer

Rör i bostadshus. Miimu Airaksinen, TkD

Rör i bostadshus. Miimu Airaksinen, TkD Rör i bostadshus Miimu Airaksinen, TkD Antal av bostadshus i Finland 2 Renvationspotential i bostadshus 3 Läckage Läckage i rör spiller vatten och skadar strukturerna 30 m 3 /år sytråd Hålets storlek 300

Läs mer

CorEr. Boden Energi AB utför prov med CoreEr i sopförbrännigspanna

CorEr. Boden Energi AB utför prov med CoreEr i sopförbrännigspanna CorEr Boden Energi AB utför prov med CoreEr i sopförbrännigspanna År 2007 startade Boden Energi AB sin senaste sopförbränningspanna av typen Roster, levererad av B&W Volund. Pannan förbränner cirka 50

Läs mer

RubberShell Självhäftande gummiduk

RubberShell Självhäftande gummiduk RubberShell Självhäftande gummiduk RubberShell Ny teknologi för snabbare, enklare och säkrare tätning av byggnader. RubberShell är en nyutvecklad, kraftfull och självhäftande gummiduk i EPDM för byggnaders

Läs mer

Knak och brak. ett kraftfullt avsnitt

Knak och brak. ett kraftfullt avsnitt Knak och brak ett kraftfullt avsnitt Knak och brak kan höras när något går sönder. Saker går sönder varje dag. Ofta gör det inte så mycket, men ibland blir det katastrof. Det kan också vara meningen att

Läs mer

SKUM OCH DESS TILLVERKNING,

SKUM OCH DESS TILLVERKNING, SKUM OCH DESS TILLVERKNING, BEARBETNING SAMT ANVÄNDNINGSOMRÅDEN Marina Wiklöf Handledare: Rolf Lövgren Mälardalens Högskola Produktutveckling 3 INNEHÅLL Inledning... 3 Historia... 3 Tillverkning... 4 Bearbetningsmetoder...

Läs mer

FÖR PROJEKTERING OCH LÄGGNING AV TAK I ROSTFRITT STÅL

FÖR PROJEKTERING OCH LÄGGNING AV TAK I ROSTFRITT STÅL TEKNISKA ANVISNINGAR FÖR PROJEKTERING OCH LÄGGNING AV TAK I ROSTFRITT STÅL Följande anvisningar gäller för taktäckning med a) sömsvetsad rostfri bandplåt...sida 2 b) dubbelfalsad rostfri bandplåt...sida

Läs mer

------------ -------------------------------

------------ ------------------------------- TMHL09 2013-10-23.01 (Del I, teori; 1 p.) 1. En balk med kvadratiskt tvärsnitt är tillverkad genom att man limmat ihop två lika rektangulära profiler enligt fig. 2a. Balken belastas med axiell tryckkraft

Läs mer

Aluminium som konstruktionsmaterial

Aluminium som konstruktionsmaterial 2010 Aluminium som konstruktionsmaterial Josephine Sörensen, 2010 01 11 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Råvara... 3 3 Egenskaper hos aluminium... 3 4 Legeringar... 4 5 Användningsområden för aluminium...

Läs mer

Specialty Stainless Steel Processes

Specialty Stainless Steel Processes Specialty Stainless Steel Processes Bodycote Din självklara samarbetspartner Exakt det du behöver. Bodycote erbjuder en komplett serie servicetjänster värmebehandling, ytbehandling och het isostatisk pressning

Läs mer

Mätningar med avancerade metoder

Mätningar med avancerade metoder Svante Granqvist 2008-11-12 13:41 Laboration i DT2420/DT242V Högtalarkonstruktion Mätningar på högtalare med avancerade metoder Med datorerna och signalprocessningens intåg har det utvecklats nya effektivare

Läs mer