Skador och problem på kommunala inomhusbadanläggningar en inventering

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Skador och problem på kommunala inomhusbadanläggningar en inventering"

Transkript

1 Skador och problem på kommunala inomhusbadanläggningar en inventering Damages and problems in communal swimming facilities an inventory Examensarbete, 15 hp inom Byggteknik, Byggingenjörsprogrammet VT 2013 Marko Franjic Khalil Ramadan

2 Förord Detta examensarbete på 15 högskolepoäng är en del av byggingenjörsutbildningen på fakulteten för teknik och samhälle vid Malmö högskola, och genomfördes i samarbete med Sveriges byggindustrier. Ett stort tack riktas till Catarina Thormark, vår handledare på Malmö högskola. Hon har med sina synpunkter och kommentarer varit till stor hjälp under arbetets gång samt Corfitz Nelsson, handledare på Sveriges Byggindustrier Syd för värdefulla diskussioner och samtal. Vi vill även tacka samtliga personer som ställt upp på intervjuer samt de som visat oss runt på inomhusbadanläggningar. Marko Franjic och Khalil Ramadan Malmö 2013

3 Sammanfattning Bakgrund: De flesta inomhusbadanläggningar är idag år gamla och många anläggningar har stora problem med skador på både byggnader och bassänger. Skadorna är ofta så pass allvarliga att det inte längre är lönsamt att renovera utan på många platser planerar man att bygga nya bad. För att undvika framtida problem är det viktigt att dra lärdom av vilka skador och problem som har inträffat samt hur man vid nybyggnation och renovering ska kunna undvika dem. Vid byggande av dagens inomhusbadanläggningar tillämpas främst tidigare branscherfarenheter. Det faktum att så stora brister och omfattande problem förekommer, tyder på att kunskapen är otillräcklig. Den bristfälliga kompetensen ger upphov till felaktiga byggmetoder och materialval. Tilläggas bör även att inomhusbadanläggningar är komplicerade att underhålla och att det inte finns tydliga riktlinjer för att uppnå fungerande anläggningar. Syfte: Syftet är att sammanställa skador och problem på kommunala inomhusbadanläggningar i Skåne, byggda på talet. Därefter ska ett urval av de vanligast förekommande skadorna och problemen göras, för att senare inventeras. Fältundersökning har genomförts på inomhusbadanläggningar i Skåne. Följande frågeställningar har besvarats: hur är en inomhusbadanläggning konstruerad och byggd samt vilka tekniska system finns för drift och underhåll? Vilka var förutsättningarna och hur ser det ut på inomhusbadanläggningar byggda de senaste 10 åren? Vilka skillnader och variationer finns? Vilka är de vanligast förekommande skadorna och problemen på inomhusbadanläggningar byggda på talet? Varför uppstår dessa skador och problem? Vilka konsekvenser leder de till?

4 Metod: För att införskaffa kunskap och information till arbetet har 11 studiebesök på kommunala inomhusbadanläggningar i Skåne genomförts och 6 intervjuer med, i området, kunnig personal. Resultatet av skador på inomhusbadanläggningar bygger framförallt på studiebesök, men även artiklar och intervjuer. De inomhusbadanläggningar vars skador och problem som anges i resultatet kommer att vara anonyma. Dessutom har litteraturstudier ingått i rapporten. Litteraturstudier bestod av information från forskningsinstitut, studentlitteratur och vetenskapliga artiklar. Intervjuerna har skett via muntlig kontakt, telefon och mail. Slutsats: De vanligast förekommande skadorna och problem på kommunala inomhusbadanläggningar i Skåne är korrosion på rostfritt stål och kalkutfällningar på klinkerplattor. Befintliga inomhusbadanläggningar kräver stora investeringar i form av renoveringar och åtgärder, men i nästan alla fall är inte ens detta tillräckligt. Det blir ofta budgetlösningar som inte håller mer än några år. Att bygga nytt och rätt är mer lönsamt än att hålla på att lappa. Badgästernas intryck av en inomhusbadanläggning kan i vissa fall påverkas om skador och problem förekommer i stor utsträckning. Sökord: Inomhusbadanläggning, korrosion, kalkutfällningar, ventilation, betong

5 Abstract Title: Compilation and inventory of damages and problems in communal indoor swimming facilities Authors: Khalil Ramadan and Marko Franjic Supervisors: Catarina Thormark, faculty of Technology and Society, Malmö University. Corfitz Nelsson, Sveriges Byggindustrier Syd. Background: Most swimming facilities are years old, and many facilities have major problems with damages in both buildings and swimming pools. The damages are often so serious that it is no longer profitable to renovate and in many places it is planned to build new swimming facilities. To avoid future problems in new buildings and renovations it is important to learn from the damages and problems that have occurred. Purpose: The purpose is to compile damages and problems in communal indoor swimming facilities built in s. Later, a selection of the most common damages is going to be inventoried. Method: To acquire knowledge and information to the essay 11 visits to communal indoor swimming facilities in Skåne have been done. In addition there have been 6 interviews with experts conducted. Literature studies consisted of information from research institutes, student literature and scientific articles.

6 Conclusions: The most common damages and problems in communal indoor swimming facilities in Skåne are corrosion on stainless steel and efflorescence on tiles. Existing indoor swimming facilities require large investments in terms of renovations and actions, but in almost all cases, not even this is enough. There are often financial solutions that do not last more than a few years. To build new and right is more worthwhile than keeping renovate. Keywords: Indoor swimming facilities, corrosion, efflorescence, ventilation, concrete

7 Innehållsförteckning 1 INLEDNING SYFTE AVGRÄNSNINGAR METOD FÖRVÄNTAT RESULTAT BESKRIVNING AV EN INOMHUSBADANLÄGGNING TYPISKA KONSTRUKTIONER I INOMHUSBADANLÄGGNING Inomhusbadanläggningar på talet Nybyggnation Grundkonstruktion Bassängkonstruktion Konstruktionslösning för bassäng och bassängdäck VATTENRENING Utlopp Utjämningstank Cirkulationspump med förfilter Flockning Sandfilter Aktivit kolfilter UV-ljus Dosering av desinfektions- och ph-reglerande medel Inlopp VENTILATION I INOMHUSBADANLÄGGNINGAR Uppbyggnad av ventilation på talet Komplement för inomhusbadanläggningar som är byggda på talet Uppbyggnad av ventilationssystem vid nybyggnation TEORI KORROSION Korrosion på rostfritt stål Galvanisk korrosion Spalt -och punktkorrosion Interkristallin korrosion och spänningskorrosion BETONGVITTRING OCH ARMERINGSKORROSION KALKUTFÄLLNINGAR KONDENS PÅ FÖNSTER OCH ÖVRIGA BYGGNADSMATERIAL KLINKER- OCH KAKELLOSSNING VENTILATIONSPROBLEM VATTENRENINGSPROBLEM RESULTAT SAMMANSTÄLLNING AV SKADOR OCH PROBLEM ANALYS INVENTERING AV SKADOR OCH PROBLEM KORROSIONSSKADOR PÅ ROSTFRITT STÅL ARMERINGSKORROSION OCH BETONGVITTRING KALKUTFÄLLNING PÅ KLINKER OCH KAKEL FÖNSTERKONDENS KLINKER- OCH KAKELLOSSNING VENTILATIONSPROBLEM DISKUSSION SLUTSATS... 53

8 REFERENSER BILDFÖRTECKNING BILAGOR BILAGA A: BADHUS I SKÅNE BILAGA B: RIKTVÄRDE FÖR PH-VÄRDE VID KLORERING BILAGA C: RÅD OCH ANVISNINGAR FÖR TÖMNING AV BASSÄNG... 63

9 1 Inledning 1.1 Bakgrund De flesta inomhusbadanläggningar är idag år gamla och många anläggningar har stora problem med skador på både byggnader och bassänger. Skadorna är ofta så pass allvarliga att det inte längre är lönsamt att renovera utan på många platser planerar man att bygga nya bad. För att undvika framtida problem är det viktigt att dra lärdom av vilka skador och problem som har inträffat samt hur man vid nybyggnation och renovering ska kunna undvika dem (Andersson 2013, Medley 2013). Figur 1.1. Antalet inomhusbadanläggningar som byggdes i Sverige, under olika årtionden (Medley 2013). 9

10 En undersökning som författarna gjorde visar att även i Skåne är de flesta inomhusbadanläggningarna byggda på talet. Det dominerande årtiondet är 1970-talet, där 18 stycken inomhusbadanläggningar byggdes. Bilaga A visar när de olika inomhusbadanläggningarna byggdes runtom i Skåne. Figur 1.2. Antal byggda inomhusbadanläggningar i Skåne, under olika årtionden (Bilaga A). En annan viktig aspekt är att försöka bedöma vilka skador som är relaterade till hur man en gång byggde badet (konstruktioner och installationer), samt vilka skador som är relaterade till att man idag använder anläggningen på ett helt annat sätt än vad som ursprungligen var meningen. Exempel på det sistnämnda är att en inomhusbadanläggning som byggdes under 1970-talet ibland bestod av en 25 m bassäng och en mindre bassäng med C i vattnet och var öppet under dagtid. Idag inrymmer samma inomhusbadanläggning fortfarande bara två bassänger men vattentemperaturen ligger mellan C och antalet badande och öppettider är något helt annat än vad det var för 30 år sedan. I det sistnämnda fallet är det inte säkert att det är byggtekniken som varit avgörande för att inomhusbadanläggningen har drabbats av skador och problem utan att man idag har ett helt annat användningsmönster för anläggningen (Ericsson 2013, Bøhlerengen 2004, s.57). 10

11 Orsakerna till de flesta skador och problem grundar sig på problematiken kring de ständigt ökande temperaturerna på inomhusbadanläggningar. Temperaturökningen startade i samband med etableringen av äventyrsbad (rutschkanor, hopptorn och klättervägg) som innebar ökat antal badgäster och längre öppettider. Temperaturökningen bidrog i sin tur till förhöjd fukthalt. Problematiken förvärrades i samband med att dosering av olika kemikalier ökade för att effektivisera reningen. Detta resulterade i en aggressivare inomhusmiljö. Materialen och ventilationssystemet var inte avsedda för denna miljö och klarade inte av belastningen från inomhusbadanläggningen. Detta gav upphov till skador och problem (Ericsson 2013, Wikenståhl 2012, s.64-66). Vid byggande av dagens inomhusbadanläggningar tillämpas främst tidigare branscherfarenheter. Det faktum att så stora brister och omfattande problem förekommer, tyder på att kunskapen är otillräcklig. Den bristfälliga kompetensen ger upphov till felaktiga byggmetoder och materialval. Tilläggas bör även att inomhusbadanläggningar är komplicerade att underhålla och att det inte finns tydliga riktlinjer för att uppnå fungerande anläggningar (Frej 2013, Wikenståhl 2012, s.3) Det är få studier som har gjorts inom detta område. En studie som gjordes på Kungliga Tekniska Högskolan behandlar hur fuktskador uppkommit på en specifik inomhusbadanläggning och vilka faktorer som spelar in (Bergh & Wong 2012). En annan studie som gjordes på Högskolan i Halmstad undersöker nedbrytningsfaktorerna i betongen för att undersöka om hållfastheten har påverkats. Studien behandlar endast en bassäng i specifik inomhusbadanläggning (Senagic 2010). En tredje studie behandlar för- och nackdelar med på marknaden tillgängliga bassängkonstruktioner, gjordes på Lunds Tekniska Högskola (Ljungfelt & Svensson 2006). Inga av dessa studier behandlar skador och problem på inomhusbadanläggningar byggda på talet. 11

12 1.2 Syfte Syftet är att sammanställa skador och problem på kommunala inomhusbadanläggningar i Skåne, byggda på talet. Därefter ska ett urval av de vanligast förekommande skadorna och problemen göras, för att senare inventeras. Fältundersökning har genomförts på inomhusbadanläggningar i Skåne. Med skador avses fuktskador och skador som uppstår på grund av aggressiv miljö. Problem i detta sammanhang syftar på problem med vattenreningen och ventilationen. Med sammanställning och inventering av skador avses att beskriva skador och problem, orsaker, frekvens (vanlig, mycket vanlig, ovanlig, existerar ej) och konsekvens av skador och problem. Frågeställningar: Hur är en inomhusbadanläggning konstruerad och byggd samt vilka tekniska system finns för drift och underhåll? Vilka var förutsättningarna och hur ser det ut på inomhusbadanläggningar byggda de senaste 10 åren? Vilka skillnader och variationer finns? Vilka är de vanligast förekommande skadorna och problemen på inomhusbadanläggningar byggda på talet? Varför uppstår dessa skador och problem? Vilka konsekvenser leder de till? 1.3 Avgränsningar Studien kommer att avgränsas till enbart kommunala inomhusbadanläggningar som är byggda på talet och är belägna i Skåne. I denna studie beaktas lokaler som är avsedda för dusch- och badaktiviteter. Även inspektionsgångar och driftutrymmen för renings- och ventilationssystem har beaktats. Lokaler med annan verksamhet som är direkt anslutna till inomhusbadanläggningar ska ej beaktas, exempelvis reception och omklädningsrum. 12

13 1.4 Metod För att införskaffa kunskap och information till arbetet har följande gjorts: 11 studiebesök på kommunala inomhusbadanläggningar i Skåne. 6 intervjuer med, i området, kunnig personal. Intervjuernas omfattning: 3 muntliga intervjuer. 2 intervjuer via mail. 1 intervju via telefon. I studiebesöken ingick visning av: Äventyrsbad och samtliga simhallar. Driftutrymmen för ventilation. Driftutrymmen för vattenrening. Dusch- och våtutrymmen. Inspektionsgångar. Med inomhusbadanläggningar avses både de byggnader som består av endast en simhall, men även de som har flera simhallar samt äventyrsbad. Studiebesök på såväl fungerande som mindre väl fungerande anläggningar ingick i arbetet. På besöken har endast en okulär besiktning genomförts. På alla besök har rundvandringen genomförts med antingen kunnig personal, drifttekniker eller maskinister. På så vis kunde alla frågeställningar besvaras. Resultatet av skador på inomhusbadanläggningar bygger framförallt på studiebesök, men även artiklar och intervjuer. De inomhusbadanläggningar vars skador och problem som anges i resultatet kommer att vara anonyma. Inomhusbadanläggningar som besöktes är byggda på talet. Innan studiebesöken gjordes tog författarna reda på när varje inomhusbadanläggning inom Skåne byggdes för att kunna hålla sig till rapportens syfte (se bilaga A). Detta gjordes via mailkontakt till samtliga kommuner inom Skåne. Studiebesök har även skett på nyare inomhusbadanläggningar som inte är mer än 10 år gamla. Syftet med detta var att få en uppfattning om hur inomhusbadanläggningar byggs vid nybyggnation. Dessa inomhusbadanläggningar faller bort 13

14 i resultatet, då de inte är relevanta i sammanhanget. Endast 9 av 11 besökta inomhusbadanläggningar är sammanställda i resultatet, då två inomhusbadanläggningar inte är mer än 10 år gamla. Metoden valdes på grund av att det är endast genom studiebesöken man kan genomföra en okulär besiktning och konkreta bedömningar. Genom att komma i kontakt med kunnig personal på inomhusbadanläggningarna fås svar på de flesta frågeställningar. Dessutom förtydligar intervjuerna resultatet och hjälper delvis vid bedömningen av skadorna och problemen. För att samla ytterligare information har även litteraturstudier genomförts. Litteratur från forskningsinstitut, studentlitteratur och en del vetenskapliga artiklar ingick i arbetet. I arbetet ingick även information från en leverantör. Teorikapitlet är baserat på litteraturstudier och litteratur från forskningsinstitut. Följande moment har beaktats: Beskrivning av en typisk inomhusbadanläggning (typisk konstruktion av både byggnader och bassänger, typiska installationer som vattenrening och ventilation). Sammanställning av skador på bassängens- och bassängdäckets ytskikt, kakel och klinker. Sammanställning av skador på byggnad (tak, innerväggar, ytterväggar, fasader, fönster). Sammanställning av korrosionsskador på rostfritt stål (ståldetaljer vid bassäng). Sammanställning av skador på betong och armering runt om bassäng. Sammanställning av problem och skador på installationer (vattenrening och ventilation). Inventering av vanligast förekommande skador och problem. Ovanstående moment har tagits fram genom att författarna själva med hjälp av logiskt tänkande listat ut vilka olika delar en badanläggning består av och var skador och problem kan tänka sig finnas/uppstå. För att senare få de listade momenten bekräftade och kompletterade har intervjuerna primärt används som underlag. På studiebesöken kunde momenten bekräftas ytterligare. 14

15 1.5 Förväntat resultat Resultatet skall ge en kunskapssammanställning av vanligt förekommande skador och problem på både byggnader och bassänger hos befintliga inomhusbadanläggningar. Resultatet förväntas vara till nytta vid både program- och projekteringsskedet i samband med nybyggnation. I nästa steg efter detta projekt är avsikten att inom FoU Syd ta fram en handbok för inomhusbadanläggningar med goda råd och rekommendationer hur risken för skador och problem kan minskas. Resultaten redovisas som en rapport i FoU Syds Rapportserie. Detta projekt skall utgöra indata till den handboken. 15

16 2 Beskrivning av en inomhusbadanläggning Detta kapitel avser att ge läsaren ökad förståelse och kunskap för hur inomhusbadanläggningar byggdes och fungerade på 50-talet fram till 70-talet. Därtill kommer även en reflektion kring hur inomhusbadanläggningar byggs och fungerar nuförtiden. 2.1 Typiska konstruktioner i inomhusbadanläggning Det här avsnittet beskriver typiska konstruktioner för inomhusbadanläggningar. Skillnaden konstruktionsmässigt mellan nutid och talet, i väggar och tak är minimal, ännu mindre när det gäller grund och bassäng. Nämnas bör att det dominerande byggnadsmaterialet förblir betong i inomhusbadanläggningar (Ericsson 2013) Inomhusbadanläggningar på talet Tunga stommar som betong- och murkonstruktioner är och var dominerande i inomhusbadanläggningar. Det förekom även trästommar (reglade väggar) men dessa var inte så vanliga. Organiska material som trädetaljer och gipsskivor ska undvikas så mycket det går då dessa är olämpliga i fuktiga och aggressiva miljöer som förekommer i inomhusbadanläggningar (Petersson 2004, s.120, Ericsson 2013). Bärande platsgjuten betong användes vanligen i ytterväggar. Fasaderna bestod oftast av tegelskalmur. Det var även vanligt på talet att man hade tegel som bärande del istället för betong (dubbel skalmur) men detta visade sig vara en bristfällig lösning då tegel som material inte är diffusionstät, vilket betong är (krävde ingen diffusionsspärr) (Ericsson 2013, Fuktsäkra byggnader 2013). 16

17 I takkonstruktioner valdes i regel limträbalkar som primärbärning för att klara de stora spännvidder som förekommer i inomhusbadanläggningar. När man byggde inomhusbadanläggningar på talet tänkte man inte på energi som man gör nuförtiden, detta framgår tydligt i vissa inomhusbadanläggningar där limträbalkarna går genom hela konstruktionen vilket resulterade i en kraftig köldbrygga (Ericsson 2013). Figur 2.1 visar en typisk tegelfasad för inomhusbadanläggningar och åskådliggör limträbalkar inuti simhall under 50-talet. Figur 2.1. T.v. visas tegelfasad för en äldre inomhusbadanläggning. T.h. visas längsgående limträbalkar som går genom hela konstruktionen i en äldre simhall. 17

18 2.1.2 Nybyggnation Den största skillnaden mellan nutid och talets inomhusbadanläggningar är kvaliteten på betong och andra material som exempelvis tätskikt och fogmassa, som var sämre på talet. Tidigare var betongen inte lika beständig mot belastningar från inomhusbadanläggningar i form av fukt och klorider som i nuläget. Precis som i dåtida konstruktioner är fortfarande platsgjuten betong dominerande som bärande del i ytterväggar. Fasader av tegel och puts förekommer också väldigt ofta. Innerväggar består vanligen av massiv betong precis som förr i tiden (Ericsson 2013). På talet användes isolering i form av mineralull i ytterväggar. Nu byggs det med cellplast i väggarna för att det är billigare och för att cellplasten inte förlorar sin värmeisolerande förmåga när den blir fuktig (Ericsson 2013). Mineralullen däremot får en försämrad isolationsförmåga i fuktigt tillstånd (Vrana & Björk 2008). I tak används dock en kombination av dessa, då mineralull har bättre brandmotstånd än cellplasten (Petersson 2004, s.144), detta för att klara de brandtekniska kraven (Ericsson 2013). Idag är det rätt vanligt att man putsar direkt på cellplasten. I dagens läge har man ökat isoleringstjockleken jämfört med på 50-talet (Ericsson 2013). I dagens produktion av inomhusbadanläggningar är det vanligt både med limträbalkar och stålfackverk i takkonstruktionen. Något som börjar bli alltmer vanligt är ventilerade undertak, vilket innebär att den varma och fuktiga luften som stiger uppåt ventileras ut ur konstruktionen istället för att stanna inom inomhusbadanläggningens väggar (Åslund 2012). Detta existerade inte på talet (Ericsson 2013). Figur 2.2 visar en typisk fasad där man har puts direkt på cellplast samt ett stålfackverk i en modern inomhusbadanläggning. Figur 2.2. T.v. visas en inomhusbadanläggning med putsad fasad. T.h. visas ett stålfackverk i en nyare inomhusbadanläggning. 18

19 2.1.3 Grundkonstruktion Grundkonstruktioner utfördes i princip på samma sätt på talet som det utförs idag. Grunden består nästan alltid av en typisk källargrund liknande vanliga hus. I inomhusbadanläggningens källare finns vanligen reningsverket (Ericsson 2013). Eftersom källaren i inomhusbadanläggning används som ett slags förvaringsutrymme, ställs inga större krav på den, d.v.s. om den blir fuktig emellanåt (Sandin 2010, s.41). Källarvägg och källargolv bestod och består oftast av betong (Ericsson 2013). På talet var källaren oisolerad. Asfaltstrykning på utsida vägg användes som fuktskydd (Sandin 2010, s.41). Problem och fuktskador hittades sällan på denna typ av källargrund (SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut 2013). Nuförtiden har man istället börjat isolera källarvägg och källargolv på utsidan, denna konstruktion anses vara fuktsäker och bättre ur energisynpunkt än tidigare (Sandin 2010, s.43) Bassängkonstruktion Bassängkonstruktioner utförs också i princip på samma sätt idag som det utfördes på talet. Bassängkonstruktioner omfattar själva bassängen och dess stomme samt anslutande golv (bassängdäck) och inspektionsgångar runt bassängen (Bøhlerengen 2004, s.109). Armerad platsgjuten betong har alltid varit den rekommenderade lösningen till de flesta bassängkonstruktioner. Detta eftersom betong är ett flexibelt material som innebär att den kan gjutas till nästan vilken geometrisk form som helst. Förutom det har betongen bl.a. fördelar som god vattentäthet, god beständighet och kräver lite underhåll. Just dessa tre egenskaper är ett krav för funktionella bassänger (Bøhlerengen 2004, s.110) Konstruktionslösning för bassäng och bassängdäck Bassängdäcket är en del av bassängkonstruktionen, det är den golvytan som är i direkt anslutning till bassängen (Bøhlerengen 2004, s.109). Figur 2.3. Bassängdäck. 19

20 Bassängdäck består i regel av konstruktionsbetong och överbetong. Mellan betongskikten används oftast ett glidskikt. Överbetongen är normalt klädd med keramiska plattor i form av klinker. Under klinkerbeklädnaden ska det alltid appliceras ett tätskikt. Det finns två olika lösningar som beror på placeringen av tätskiktet i bassängdäcket, antingen på överbetongen (fig. 2.4) eller på konstruktionsbetongen (fig. 2.5). Båda lösningarna är typiska och har sina respektive för- och nackdelar vilka anges nedan (Bøhlerengen 2004, s.128). Figur 2.4. Lösning 1, tätskikt på överbetongen. Figur 2.5. Lösning 2, tätskikt på konstruktionsbetong. Fördelen med tätskikt på överbetongen är att lösningen inte kräver fall i konstruktionsbetongen. Det är endast klinkers som påverkas av vattenbelastningen, vilket innebär att enbart klinkerbeklädnadens limlager kan bidra till kalkutfällningar. Dock utsätts tätskiktet för större belastningar än i lösning 2. Lösning 2 kräver däremot fall i konstruktionsbetongen. I denna lösning blir istället överbetongen utsatt för fuktbelastningar. Detta kan resultera i kalkutfällningar (Bøhlerengen 2004, s.128). I figur 2.6 visas en vanligt förekommande anslutning mellan bassäng och bassängdäck. Figur 2.6. Anslutning mellan bassäng och bassängdäck med mellanliggande tätskikt. Tätskiktet avslutas med en fog i rännan. Rännan är i två delar (bassängvatten och vatten från golvet) 20

21 2.2 Vattenrening I detta avsnitt beskrivs den typiska reningsanläggningen som förekommer i inomhusbadanläggningar. För en närmare förståelse illustrerar figur 2.7 en översikt kring de nio olika reningsstegen som brukar förekomma. Reningssystemen såg nästintill likadan ut på talet som de gör idag. Vissa steg har effektiviserats och utvecklats, dock är principen densamma. En del steg kan placeras i annorlunda ordning med bibehållen reningseffekt. Därtill förekommer inte alla steg i vissa inomhusbadanläggningar. Dock förklaras alla steg i detalj och det framgår huruvida de är vanligt förekommande i reningsprocessen. Reningsprocessen följer DIN 19643, som är en tysk norm som används för utformning av reningsanläggningar. Normen beskriver hur rening av bassängvatten sker för att säkerställa en god kvalité på vattnet (Processing AB 2012). Figur 2.7. Reningen kan indelas i 9 steg enligt ovanstående. Illustreringen är från Processing AB. 21

22 2.2.1 Utlopp För att kunna leda förorenat vatten från bassängerna till reningsanläggningen måste det förekomma någon typ av utlopp. Oftast befinner sig reningsanläggningen runtom bassäng, i källaren. Utlopp kan ske på tre olika sätt; bottenventiler, bräddavlopp och skvalprännor. Bräddavlopp var vanligare på 50-talet och är idag ovanligt i nyproduktion. En kombination av bottenventiler och skvalprännor är vanligt förekommande (Frej 2013). Figur 2.8. Utlopp kan ske genom bottenventiler, bräddavlopp och skvalpränna. Städventilen används när man rengör skvalprännan. För att inte få ner städkemikalier i vattenreningen öppnas städventilen mot avloppet medan städningen pågår (Processing AB 2012) Utjämningstank Den första vägen vattnet tar efter utlopp är till utjämningstank. Utjämningstankens syfte är att alltid hålla samma nivå i bassängen. Vattnet som kommer från utloppet varierar i mängd på grund av olika antal badande, avdunstning och vågor etc. Trots den olika mängd vatten som utgår via utloppet måste bassängen ha samma nivå. Därför finns utjämningstanken för att hålla nivån i bassängen konstant. Utjämningstanken är konstruerad för att kunna hantera olika flöden. Den ska klara av både de högre flöden vid hög badfrekevens och de lägre flöden då bassängerna är nästan helt obefolkade. Utjämningstanken måste alltid hålla en förbestämd lägsta nivå för att pumpen inte ska kunna dra in luft. Därtill måste det finnas en maxnivå, när utjämningstanken är överfylld är det ett fel på automatiken och resulterar i att simbassängen svämmar över till golvbrunnar i simhallen (Frej 2013). Utjämningstanken är i vissa fall konstruerad så att dess höjd inte når upp hela vägen till undertaket för att underlätta rengöringen. Ett annat sätt att underlätta rengöringen är att ha någon form av öppningslucka i utjämningstanken (Jönsson 2013). 22

23 2.2.3 Cirkulationspump med förfilter Det första vattnet passerar efter utjämningstanken är en cirkulationspump med ett inbyggt förfilter. Förfiltret kan även vara externt och placeras då innan cirkulationspumpen. Det är ett vanligt förekommande filter som finns i de flesta reningsanläggningarna. Dock finns det inga krav på att ha ett förfilter installerat. Förfiltret används för att ta upp de större partiklarna (ex. pappersbitar, damm etc.). Detta görs främst för att undvika att partiklarna minskar cirkulationspumpens effekt. Alla reningsanläggningar är försedda med en cirkulationspump vars uppgift är att distribuera vattnet runt i hela systemet. Därtill reglerar cirkulationspumpen vattenflödet för att uppnå en optimal rening av vatten (Frej 2013) Flockning För att urskilja de minsta partiklarna som inte sedimenterar självmant, måste flockningsmedel användas, främst aluminiumsalter. Flockningsmedlet desinfekterar även vattnet genom att fälla ut fosfater samtidigt som flockning av föroreningar sker (Processing AB 2012). Medlet gör att flera små partiklar bildar en större partikel, som sedan sedimenterar. Detta för att inte skapa en belastning på sandbäddsfilter. De större partiklarna som sjunker till botten bildar ett slam som skrapas bort (Lidström 2012, s.40). För att få optimal användning av medlet ska inkommande vatten ha ett ph-värde på omkring 6,8 7,2 (Processing AB 2012) Sandfilter För att separera de mekaniska föroreningarna används ett sandfilter med vatten- och luftspolning. Ett sandfilter silar bort alla partiklar som är mindre än hålen mellan sandfraktionerna, medan de större fastnar kvar. Därtill kan även de mindre partiklarna fastna på grund av adsorption mellan sandfraktionerna. Sandfiltret består av flera lager sand med olika stora kornfraktioner. Under filtret förekommer plattor med dysor, där vattnet spolas. Vid igensättning av sanden brukar dysorna användas för backspolning (Lidström 2012, s.37). Backspolningen renar filtret och det uppsamlade föroreningarna går till avloppet. Genom att kombinera spolningen med luft och vatten minskas vattenförbrukningen med 40 % (Processing AB 2012). Ett sådant system blir idag allt vanligare. Sandbäddsfiltren kan vanligtvis backspolas både genom manuell styrning och per automatik. Vid ovanligt hög vattenförbrukning i bassängerna kan en tryckknapp för forcering av backspolning användas. Därtill kan man ställa in de tidpunkter då en backspolning önskas och låta systemet sköta sig automatiskt (Frej 2013). 23

24 2.2.6 Aktivt kolfilter Det aktiva kolfiltret består av finfördelat kolpulver. Denna typ av filtrering är effektiv och används för att avlägsna lukt och smak från det förorenade bassängvattnet. Oftast produceras kolpulvret av stenkol, träkol, torv eller kokosnötsskal. Det är de små porerna i det finfördelade kolpulvret som adsorberar föroreningar i bassängvattnet. Efter att bassängvattnet passerat sandfiltret fortsätter 10 % av vattnet till kolfiltret och återkommer sedan till utjämningstanken. Precis som i sandfiltret, backspolas kolfiltret för rengöring (Lidström 2012, s.45) UV-ljus För desinfektion av bassängvattnet används UV-ljus som är en energirik elektromagnetisk strålning. UV-ljuset har en eliminerande inverkan på bakterier och de flesta virus som bl.a. förhindrar celldelning och näringsupptag hos dessa (Lidström 2012, s.51) Dosering av desinfektions- och ph-reglerande medel Sista steget i reningen är dosering av desinfektions- och ph-reglerande medel. Innan doseringen sker passerar vattnet en värmeväxlare, för att justeras till lämplig temperatur. Medlen tillsätts innan inlopp av det renade vattnet. Saltsyra och svavelsyra är vanligast som ph-reglerande medel. Dessa påverkar vattnet genom att sänka ph-värdet och sänka alkaliniteten. Alkalinitet är ett mått på vattnets bufferkapacitet, det vill säga vattnets förmåga att stå emot försurning (dvs. lågt ph). Saltsyra bildar klorider vilka är mycket korrosionsbefrämjande. Svavelsyran bildar sulfater vilka är lagom korrosionsbefrämjande i förhållande till saltsyran. Koldioxid kan också användas som ph-reglerande medel och förekommer på vissa inomhusbadanläggningar (Frej 2013). Klordosering är den vanligaste metoden för desinfektering av bassängvatten. I socialstyrelsens författningssamling för bassängbad finns riktvärden för tillåten klorhalt i bassängvattnet, se Bilaga B. Förutom den desinfekterande effekten har kloret också en ph-sänkande inverkan på badvattnet (Lidström 2012, s.51). En del inomhusbadanläggningar framställer egen klor ur salt (klorinator), detta är dock ovanligt på grund av den ekonomiska aspekten (Frej 2013). 24

25 Från bassängen tas provmätvatten som går till en mät- och reglercentral. Där mäts hygienparametrarna fritt klor (Cl), ph, Rx (redoxpotential), bundet klor (Cl-N) och styr processen därefter. Alkalinitet mäter man manuellt genom titrering (Processing AB 2012). Bundet klor bildas då de badande tillför föroreningar och det fria kloret i badvattnet binds till föroreningarna. Fritt klor är det klor som doseras i bassängvatten i syfte att desinfektera och rengöra. Redoxpotential är ett mål på vattnets desinfektionseffekt och mäts i volt (Bøhlerengen 2004, s.191) Inlopp För att slutföra cirkulationen, efter att det förorenade vattnet har genomgått rening, desinfektion och ph-justering tillförs vattnet till bassängen genom inlopp. Inlopp sker vanligtvis på två sätt. Det ena är att placera inlopp nära botten på gaveln och utlopp sker då vid andra gaveln. Principen går ut på att snabbast möjliga sätt leda ut det förorenade bassängvattnet utan att det inkommande vattnet behöver blandas med det. Det andra sättet som förekommer ofta är inlopp via dysor och utlopp via bottenventiler och skvalprännor. Principen med inloppsdysor är att så snabbt som möjligt blanda och sprida det inkommande vattnet i hela bassängen (Frej 2013). Figur 2.9. T.v illustreras inlopp via dysa. T.h beskrivs inlopp nära botten vid ena gaveln, där utlopp sker genom bräddavlopp på andra gaveln. Nämnas bör att vattenspill från badande och avdunstning måste ersättas med nytt vatten. Socialstyrelsens rekommendation är att byta ut 30 liter vatten per badande per dag. Spädvatten är obehandlat vatten som tillförs badets reningsanläggning och renas för att sedan gå till inloppet (Frej 2013). 25

26 2.3 Ventilation i inomhusbadanläggningar Detta avsnitt beskriver hur ett typiskt ventilationssystem fungerar i inomhusbadanläggningar. En inomhusbadanläggnings ventilationssystem har till huvudsyfte att transportera bort fukt och diverse föroreningar, tillföra ny uteluft och reglera inomhusluftens temperatur. Det finns tydliga riktlinjer kring förhållandet mellan badvattnets temperatur och lufttemperaturen. Riktlinjerna påvisar att lufttemperaturen ska vara 1-2 C högre än badvattnets temperatur för optimal funktion och behaglig komfort för badgästerna. Då minskar avdunstningen från badgästerna eftersom de är kallare än lufttemperaturen då de stiger ut ur bassängen. Om badvattnets temperatur blir högre än lufttemperaturen innebär det en ökad avdunstning från badvattnet. Badgästerna kommer då uppleva ett kallt klimat då de precis stiger ut ur den varmare bassängen. Vanligen var badvattnets temperatur C i inomhusbadanläggningar som är byggda på talet. Då var lufttemperaturen normalt mellan C. I dagens inomhusbadanläggningar förhåller sig inomhustemperaturen mellan C. (Jönsson 2013). På grund av att inomhustemperaturen måste hela tiden förhållas mellan C, så måste även ventilationssystem i inomhusbadanläggningar konstrueras annorlunda gentemot exempelvis bostäder Uppbyggnad av ventilation på talet Då inomhusbadanläggningar byggdes mellan 50- och 70-talet användes endast från- och tilluftsystem. En inomhusbadanläggning måste ha både från- och tilluft på grund av de enorma luftflöden som tillkommer i de stora öppna ytorna. Inomhustemperaturen var inte lika hög som den är idag. På talet var inomhustemperaturen i inomhusbadanläggningar vanligen C. Man kunde då värma den kalla tilluften till nämnd temperatur utan att använda sig utav återluft (Bøhlerengen 2004, s.182). Avfuktning skedde med hjälp av uteluften (Bøhlerengen 2004, s.184). Luften värmdes med ett värmebatteri och fläktarna användes för att kompensera tryckmotståndet i de olika komponenterna (Dahlblom & Warfvinge 2010, s.2:58). Spjällens funktion är att justera luftintaget och reglera luftflödet i kanalerna (Dahlblom & Warfvinge 2010, s.2:40). I och med det stigande kravet på energianvändningen började man på 70-talet även att installera värmeåtervinning i ventilationssystem, men det förekom inte på många inomhusbadanläggningar (Bøhlerengen 2004, s.184). 26

27 Figur Ett typiskt ventilationssystem, konstruerad på talet Komplement för inomhusbadanläggningar som är byggda på talet Befintliga inomhusbadanläggningar som byggdes på talet har behövt avfukta med uteluft samt återluft för att uppfylla dagens krav på luftkvaliteten. (Bøhlerengen 2004, s.185). En del av frånluften blandas in i tilluften, för att höja temperaturen. Denna luft kallas återluft och används på grund av den höga temperaturen (28-32 C) som finns i inomhusbadanläggningar (Dahlblom & Warfvinge 2010, s.2:58). Då utetemperaturen är låg kan den inte värmas upp till dessa höga temperaturer, därför måste återluft användas. Dock kan den maximala användningen av återluften inte överstiga 70 % då badaktivitet förekommer. Då badaktivitet inte förekommer avfuktas bad- och simhallarna med hjälp av återluften (Bøhlerengen 2004, s.185). 27

28 2.3.3 Uppbyggnad av ventilationssystem vid nybyggnation I figuren nedan visas ett typiskt ventilationssystem vid nybyggnation. Inomhusbadanläggningar kan ha ventilationsaggregaten ovanför, nedanför eller vid sidan om simhallen. Det är även vanligt med separata ventilationssystem för duschutrymmen och omklädningsrummen. Figur Ventilationssystem vid nybyggnation. 28

29 Uteluftsintag sker genom galler på yttervägg, huvar på taket eller via ett torn på marken (Dahlblom & Warfvinge 2010, s.2:39). Filtrering sker för att luftkvaliteten ska hålla en god standard, inte orsaka nedsmutsning eller korrosion på kanaler och komponenter (Dahlblom & Warfvinge 2010, s.2:42). Värmeväxlare används för återvinning av värme. Vanligaste typen av värmeväxlare som förekommer på inomhusbadanläggningar är plattvärmeväxlare, i några enstaka fall finns även vätskekopplad värmeväxlare (Bøhlerengen 2004, s ). Figur 2.12 illustrerar hur en plattvärmeväxlare är uppbyggd. Plattvärmeväxlaren består av flera korrugerade metallplåtar med hög värmeledningsförmåga. Mellan metallplåtarna bildas spalter, där det i varannan spalt strömmar frånluft och i varannan kall uteluft (Dahlblom & Warfvinge 2010, s.2:56). Denna typ av värmeväxlare överför inte fuktigheten, har en enkel uppbyggnad och är mycket driftsäker. Tilluften från plattvärmeväxlare värms med hjälp av den uppvärmda utåtgående frånluften. Vattnet som bildas vid kondenseringen dräneras sedan bort (Bøhlerengen 2004, s.185). Figur Plattvärmeväxlare. En avfuktarens syfte är att sänka luftens fukthalt. Den avfuktare som lämpar sig bäst för badhusmiljö är kondensavfuktare. Detta på grund av att den är mest ekonomisk att använda vid påfrestad miljö med höga temperaturer. Luften sugs in över förångaren i kylsystemet, med hjälp av den inbyggda fläkten. Därefter kyls luften ner till daggpunkten så att fukten kondenserar och sedan värms den till begärd tilluftstemperatur med hjälp av ett värmebatteri (Dahlblom & Warfvinge 2010, s.2:52). Den varma tilluften tillförs till simhallen nära fönstren, för att undvika kondens. På så vis hålls fönstren varma och kondenserar inte då varm luft kommer i kontakt med fönstren (Bøhlerengen 2004, s.186). 29

30 3 Teori Detta kapitel innehåller information om orsaker och konsekvenser för de skador och problem som kan uppkomma på inomhusbadanläggningar. Kapitlets syfte är att ge läsaren förståelse för den utredning och analys som genomförts under arbetets senare skeden. 3.1 Korrosion Allmänt uppstår korrosion då stål kommer i kontakt med vatten och syre så olika typer av järnoxider bildas. Järnoxid är ett annat ord för korrosion. Korrosion kan också uppstå när stål kommer i kontakt med kemiska medel (Burström 2007, s. 320). Korrosion på rostfritt stål i inomhusbadanläggningar uppstår vanligtvis i anslutningsdetaljer som svetsar, skruvar, fogar, under nitar etc. Vanligtvis accepteras lite korrosion så länge man har koll på läget och utför regelbunden kontroll. Orsaken till korrosion i inomhusbadanläggningar är olämpligt materialval, bristfällig anslutningsteknik, detaljval och underhållning (Bøhlerengen 2004, s.17). Korrosionsskador på armeringsjärn i betongkonstruktionen runt om bassänger är ett omfattande problem. Den huvudsakliga nedbrytningsfaktorn är kloridinträngning som gynnar armeringskorrosion i betongen (Bøhlerengen 2004, s.17) Korrosion på rostfritt stål All stål kan korrodera, även rostfritt stål, dock under rätta betingelser som exempelvis i aggressiva miljöer (inomhusbadanläggningar). Passivitet är ett annat ord för korrosionsskydd hos rostfritt stål. Denna passivitet beror på ett tunt och osynligt lager av oxider på stålets yta som aktiveras då stålet utsätts för bl.a. syre och vatten. Det tunna oxidskiktet isolerar stålet och begränsar korrosionen. Korrosionsprocessen kan förvärras om stålet utsätts för klorider, svavel- eller saltsyra, speciellt i kombination med höga temperaturer. Det är just den typen av förhållanden som råder i en inomhusbadanläggning. Korrosion på rostfritt stål i simhallar sker på grund av att oxidskiktet försämras eller skadas lokalt. Detta kan resultera i svarta rostfläckar. Oxidskiktet måste repareras efter svetsning, slipning eller andra aktiviteter som kan försämra eller skada skiktet. Störst risk för korrosion är vid skvalpzonen runt simbassängen eftersom här finns tillgång till syre, lagom mängd fukt och badvattenstänk (Bøhlerengen 2004, s.17). Problemet med korrosion på rostfria stålpartier nära bassäng är i de flesta fall estetiska och utgör ingen allvarlig skada, eftersom dessa inte fungerar som några 30

31 bärande enheter i anläggningen. Underhåll av rostfritt stål innebär längre livslängd för stålet (Frej 2013). En rekommendation är att tvätta av alla ståldetaljer närmast bassängerna dagligen med färskvatten. Detta ska kompletteras med rengöringstvätt 3 gånger i veckan. Nämnas bör att det finns olika kvalitéer på rostfritt stål allt från mycket rostbeständigt med mindre underhållskrav till mindre rostbeständigt stål med större underhållskrav. Vilken kvalité som ska väljas handlar oftast om en ekonomisk fråga. Bristfällig anslutningsteknik och detaljval kan exempelvis vara att man inte rundar av hörn och att man punktsvetsar. Detta bidrar med att vatten samlas vilket är ogynnsamt. Därför ska alltid någon typ av vattenavrinning tillåtas där det finns risk för vattensamlingar (Ericsson 2013). Generellt beror korrosion i simhallar på förhöjda kloridhalter, höga temperaturer och stillastående vatten. Den absolut avgörande faktorn för korrosionsrisken är vattenkvaliteten. Det finns olika typer av korrosionsformer som förekommer på rostfritt stål, nedan beskrivs de vanligast förekommande i inomhusbadanläggningar (Bøhlerengen 2004, s.17) Galvanisk korrosion Galvanisk korrosion är en form av lokal korrosion. När två metaller med olika ädelhet (korrosionsbeständighet) är i kontakt med varandra och utsätts för elektrolyt (elektrisk ledande lösning t.ex. vatten) uppstår galvanisk korrosion. Den ädla metallen blir katod (tar emot joner) och den oädlare metallen blir anod (ger ifrån joner). Joner kommer då att vandra från den oädlare metallen till den ädlare metallen, vilket leder till att den oädlare metallen korroderar (Bøhlerengen 2004, s.17). Figur 3.1 visar den kemiska processen för galvanisk korrosion. Figur 3.1. Galvanisk korrosion i saltvatten. 31

32 Spalt- och punktkorrosion Spalt- och punktkorrosion förekommer på passiva material som rostfritt stål men även på aluminium. Dessa typer av korrosion uppkommer i neutrala eller sura miljöer (lösning) där halten av kloridjoner är hög. Spaltkorrosion uppstår främst i trånga springor där vatten eller annan vätska har samlats, vilket bidrar till upplösning av oxidskiktet. Punktkorrosion tränger genom och bidrar till punktfrätning på materialet, som i sin tur kan försämra materialets funktion genast. Höga temperaturer påskyndar förloppet (Bøhlerengen 2004, s.18-19) Interkristallin korrosion och spänningskorrosion Interkristallin korrosion även kallat korngränsfrätning innebär att korrosion uppstår i tunn zon längs med det rostfria stålets korngränser (Bøhlerengen 2004, s.19). Spänningskorrosion uppstår då materialet befinner sig i en miljö som är korrosiv (höga kloridhalter) samtidigt som det råder inre eller yttre spänningar som skapar en spricka på materialets yta (Bøhlerengen 2004, s.19). Figur 3.2. F.v. T.h. Punktkorrosion, spaltkorrosion och galvanisk korrosion. 32

33 3.2 Betongvittring och armeringskorrosion Armeringskorrosion bidrar med två nedbrytande förhållanden. Det ena är reducering av armeringens tvärsnitt, vilket har en negativ verkan på lastupptagningsförmågan. Det andra är större volymupptagning (2-5 ggr större) utav korrosionsprodukterna än för det ursprungliga stålet, vilket ger upphov till ett inre tryck. Det inre trycket leder så småningom till att betongen spricker längs armeringen. Vid kraftiga korrosionsangrepp kan hela täckskiktet söndervittras (Burström 2007, s.249). Armeringskorrosionen leder med andra ord till försämrad hållfasthet hos betongen då den vittrar sönder Så länge armeringen är väl ingjuten i betongen är den skyddad mot korrosionsangrepp. Detta förutsätter att betongen är tät och av god kvalitet. Dock kan armeringskorrosion uppstå bl.a. då betongen utsätts för ph-reducering. Betongens ph-värde ligger vanligen på ca 12 (Burström 2007, s.249). Armeringskorrosion kan ske på två olika sätt, genom karbonatisering och kloridinträngning. Karbonatisering innebär att koldioxid i inomhusluften i simhall tränger långsamt in i härdad betong och reagerar med kalciumhydroxid. Detta bidrar med reducerat ph-värde på betongen vilket gör att betongen börjar brytas ned. Om ph- värdet sjunker ytterligare (< 9), kan detta i sin tur leda till att armeringen sväller och rostar, vilket orsakar sprickbildning och sprängning på betongen (Burström 2007, s.249). För att sakta ner karbonatiseringsprocessen ska en tät betong väljas (Burström 2007, s.250). Den främsta orsaken till att armering korroderar på inomhusbadanläggningar är på grund av kloridinträngning. Detta innebär att klorider i bassängvattnet tränger in via otätheter i betongen. Därtill bildas en kloridkoncentration som stegvis avtar inåt. Korrosion kan inte uppstå så länge halten av fria kloridjoner är mindre än ett visst tröskelvärde. Då tröskelvärde överstigs vid stålets yta startar korrosionen. Detta resulterar i lokal frätning på armeringen eller i värsta fall att armeringen rostar av. När armeringen sväller och rostar, börjar betongen vittras sönder (Burström 2007, s.250). Kloridinträngning i simhallar kan ge allvarliga skador på betongkonstruktion (bassängkonstruktion) och därmed försvaga hållfastheten trots att betongen inte karbonatiserats (BASF AB, 2007). En lösning för att undvika problemet med korrosion och kloridinträngning är att välja en tät betong, d.v.s. betong med lågt vattencementtal. Detta ska kompletteras med tillträckligt tjockt täckskikt (Burström 2007, s.251). 33

34 Figur 3.3. Armeringskorrosion och betongvittring. 3.3 Kalkutfällningar Kalkutfällningar bildas då vatten tränger genom porerna vid otätheter i betongen eller bruket i tegel. Det kan även förekomma då betongen eller bruket i tegel inte har torkat ut helt. Då vattnet tränger genom betongen eller bruket kommer det i kontakt med kalciumhydroxid. Kalciumhydroxiden förs sedan vidare till ytan där den kan reagera med luftens koldioxid och fälla ut kalksten (kalciumkarbonat) på kvarstående vatten som brukar finnas på klinkerplattorna. När vattnet avdunstar följer kalkstenen inte med utan fästs istället på klinkerplattorna (Norsuzailina & Hamdan 2013). Denna typ av utfällning benämns som sekundär kalkutfällning (Neville 2002). Primär kalkutfällning sker när betongen inte har härdat tillräckligt, och fukten transporteras inifrån och ut mot ytan. Risken för kalkutfällningar är störst precis då betongen har gjutits. Ju längre betongen får torka ut och hårdna, desto tätare blir den och motverkar enklare att kalkutfällningar sker. Kalkutfällning kan även ske då fogmassa utsätts för hög fuktbelastning (Neville 2002). Figur 3.4 visar hur kalkutfällningar ser ut på klinkerplattor och på tegelfasad. 34

35 Figur 3.4. T.v. Kalkutfällningar på klinkerplattorna i en inomhusbadanläggning. T.h. Utvändiga kalkutfällningar på tegelskalmur. Betongen som användes på talet, då de flesta inomhusbadanläggningar byggdes, är inte av samma kvalité som de är idag. Det fanns exempelvis inga krav på beständigheten. Betongens vattentätegenskaper beror främst på vattencementtalet (vct) (Burström 2007, s.252). Vct är proportionen mellan vatten och cement (Burström 2007, s.205). Betongen som användes på talet hade ett vattencementtal på 0.7. I BBK 04 anses att betongen är vattentät då vct är högst 0.6. Därtill ska betongmassans vattenvikt vara högst 0.5 gånger den totala vikten av cement och ballast med en kornstorlek som är mindre än 0.25 mm för att betongen ska anses vara vattentät (Burström 2007, s.252). Vatten tränger genom snabbare i betong med högt vct, vilket gör att det kan komma snabbare i kontakt med betongens kalciumhydroxid och bilda kalkutfällningar (Törnblom 2004). Kalkutfällningen bidrar inte till några inre skador utan den påverkar bara den estetiska upplevelsen. Dock kan klinkerplattor skadas vid olämplig behandling av plattorna, exempelvis då man använder reningsmedel med för högt ph-värde. I hur stor utsträckning kalkutfällningar sker beror på hur påfrestad miljö betongen befinner sig i, halten koldioxid i luften och om klimatändringarna sker snabbt. Det vill säga hur snabbt den relativa fuktigheten och temperaturen skiftar. Därtill beror kalkutfällningens storlek på betongens sammansättning, dess härdningsförmåga och hur väl den skyddas (Norsuzailina & Hamdan 2013). 35

36 För att undvika kalkutfällningar ska det inte förekomma något kvarstående vatten på nylagda fogmassor eller klinkerplattor. Detta görs genom att konstruera golvlutningar på lämpliga platser och ha ett välplanerat avrinningssystem. Betongen som precis läggs, ska inte härda i för torr luft eller vid för låga temperaturer. Om skadan redan är skedd kan kalkutfällningar rengöras genom att tillsätta en svag syralösning som löser upp kalken. Man kan även högtrycktvätta golvet. Detta bör dock undvikas där klinkerplattor förekommer, då fogmassan lätt kan släppa och klinkerplattorna kan då lossna (Andersson & Lindborg 2010). 3.4 Kondens på fönster och övriga byggnadsdelar Ventilationssystemet i inomhusbadanläggningar ska se till att den relativa luftfuktigheten hålls på en lämplig nivå (RF 55 %) för att förebygga fuktskador på eller i byggnadsdelar som omsluter hallen. Invändiga Byggnadsdelar ska helst klara så hög fuktighet som möjligt, minst RF under vinterhalvåret. Temperaturen på invändiga ytor ska inte understiga daggpunktstemperaturen i simhallen (Bøhlerengen 2004, s.36). Daggpunkten i simhallar ligger vanligtvis på ca 20 grader (AK-konsult 2012). Detta innebär att om den fuktiga inomhusluften kommer i kontakt med en yta som är kallare än ca 20 grader kommer kondens att fällas (Burström 2007, s.55). Vanligast i simhallar, förekommer kondens på fönster. Därtill förekommer det också på ytterdörrar, träreglar i bärande konstruktioner och fasadmaterial. Dessutom förekommer kondens på köldbryggor som genomföringar och fönsteranslutningar (Bøhlerengen 2004, s.37). En åtgärd för fönsterkondens är tillförsel av uppvärmd tilluft. Detta höjer fönstrets temperatur och därmed förebyggs fönsterkondens till stor del (Bøhlerengen 2004, s.37). Väljs fönster med bättre isoleringsförmåga (lägre U-värde) fås därmed högre temperatur på invändig yta, vilket i kombination med tillförsel av uppvärmd tilluft ger minimal fönsterkondens. Att bli av med fönsterkondens helt och hållet kan vara svårt på grund av den höga luftfuktigheten som ibland kan komma att höjas ytterligare på grund av ökad badaktivitet. Problematiken med fönsterkondens förvärras då karm och båge består av trä. Kondensen på träfönster kan med tiden ge upphov till mögel och röta samt nedbrytning av träet i fönsterbågarna (Olsson- Jonsson 2011). 36

37 Vanligtvis råder övertryck i simhallens högre delar (väggens övre del och tak) på grund av termiska krafter vilket innebär att inomhusluften strävar mot att läcka ut ur konstruktionen på dessa delar. Lufttätheten är därför extremt viktig i simhallar, speciellt vid vägg/tak anslutning (AK-konsult 2012). En del inomhusbadanläggningar är byggda i trä(reglade vägg och tak) och gipsskivor (Ericsson 2013). När träet (även gips) kondensbelastas sker precis som ovan beskrivet att det angrips av mögel och bryts ned för att senare förlora sin hållfasthet. Detta inträffar i det fall där man har otätheter i konstruktionen, bristfällig ångspärr eller ingen ångspärr alls i kombination med varm fuktig luft, bristfällig ventilation och övertryck på grund av termiska krafter. Detta resulterar i att den varma och fuktiga inomhusluften tränger in i konstruktionen och kondenserar på de material som befinner sig i inomhusbadanläggningens högre delar som i sin tur ger skador i konstruktionen. Nämnas bör att fuktbelastningen på klimatskärmen i inomhusbadanläggningar är 4-5 gånger högre än vad det är för en vanlig byggnad (AK-konsult 2012, Ericsson 2013). Kondensutfällning på tegelfasad är ovanlig men har förekommit. Det har inneburit att kondensen har frusit till is under vinterperioden och bidragit med frostsprängning. Orsaken till detta var en otät anslutning mellan fönster och vägg, där den fuktiga inomhusluften läckt ut och kondenserat på fasaden (Ericsson 2013) Figur 3.5. T.v. Fönsterkondens T.h. Rötskada. 37

38 Figur 3.6. Ovanligare skada på trä i tak. 3.5 Klinker- och kakellossning Keramisk beklädnad i form av kakel- och klinkerplattor är mycket vanligt förekommande på inomhusbadanläggningar. De största vägg- och golvytorna i våtutrymmen är beklädda med kakel- och klinkerplattor. Det är vanligt med klinkerplattor på golv och bassäng samt kakelplattor på väggar (Bøhlerengen 2004, s.112). Klinker- och kakellossning sker då plattorna sätts för tidigt, innan betongen hunnit härda och torka ut. Det sker en krympning i betongen och man bör vänta minst 6 månader innan plattorna sätts. Därtill bör man göra tester av täthet innan plattsättning sker. Lossning av plattorna kan även ske då vatten tränger in bakom plattorna (Bøhlerengen 2004, s.113). För att undvika detta ska man limma både fästmassan och plattornas undersida. På så vis blir det extra tät mellan plattorna för att undvika att plattlimmet släpper ska det ha hög fuktbeständighet och beständighet mot kloridinträngning (Bøhlerengen 2004, s.115). Lossning av klinker- och kakelplattor sker även då fogarna utsätts för stort slitage på grund av den aggressiva miljön i inomhusbadanläggningar. Därtill kommer de i ständig kontakt med vattnets kemikalier och förmågan att täta kan minska. För att undvika detta problem ska fogningen ske med epoxi istället för cementbaserad fogmassa. Epoxi tål den aggressiva miljön och är beständig mot klorvatten. På platser där det finns anledning att förvänta sig rörelser i fogen ska man använda flexibel epoximassa. Epoximassan måste dock modifieras genom att blötläggas och samtidigt tillsätts polyuretan (Bøhlerengen 2004, s.115). 38

39 Plattorna ska ha så låg vattenabsorption som möjligt för att undvika vattenintrång, sprickor och plattlossning. Dock ska vattenabsorptionen inte understiga 1.0 %. Då vattenabsorptionen är för låg kan det vara svårt att uppnå god vidhäftning mellan plattorna och limmet. I de fall där plattor med lägre vattenabsorption än 1.0 % måste användas, ska man använda speciella cementbaserade lim anpassade för plattor med låg vattenabsorption (Bøhlerengen 2004, s.112). Sprickor och lossning av klinkerplattor i bassängen kan även ske då vattnet töms för snabbt. Detta beror på att vattentrycket, i porerna, i fog- och sättbruk inte hinner minska tillräckligt. Tömningen bör utföras med låg hastighet. I Bilaga C visas lämplig tömningshastighet (Höganäs Byggkeramik, 2010). Figur 3.7. Lösa klinkerplattor i badrum. 3.6 Ventilationsproblem Problem med ventilationen i inomhusbadanläggningar leder till för låg eller hög fukthalt, höga halter av föroreningar i luften, olämplig inomhustemperatur och obehag bland gästerna. En orsak till detta problem beror på att luftomblandningen sker på ett felaktigt sätt, på grund av en för hög tilluftstemperatur. Detta problem är vanligt då tilluftsaggregaten är placerade på golvnivå och frånluftsdon precis ovan i taknivå (Bøhlerengen 2004, s.185). En för hög temperatur på tilluften leder till att den stiger direkt mot frånluftdonen utan att passera simhallens vistelsezon och det sker en kortslutning (Dahlblom & Wargvinge 2010, s. 2:34). Figur 3.8 visar hur luftomblandningen sker vid för hög temperatur på tilluften. 39

40 Figur 3.8. Luftens rörelse vid för hög tilluftstemperatur. Vid höga inomhustemperaturer sätts ett större krav på avfuktaren. Avfuktaren styr fukthalten i inomhusluften och vid högre temperaturer än vad avfuktaren är avsedd att behandla sjunker dess verkningsgrad. Detta bidrar till en försämrad luftkvalité och hög luftfuktighet. Ett riktvärde för den relativa fuktigheten är 55 % (Bøhlerengen 2004, s.70). Vid för hög fuktighet skapas korrosion och kondens på material och fönster. Vid en allt för låg fuktighet i inomhusbadanläggningar ökar avdunstningen från bassängvattnet på grund av att luften då kan innehålla högre ånghalt. En för hög avdunstning från bassängvattnet och våta ytor kan leda till högre halter av föroreningar i luften. Innan ventilationen renar luften kommer den att vara förorenad och kan orsaka yrsel och allergier bland badgästerna. För att kunna reglera fukthalten till lämplig nivå är det viktigt att installera en avfuktare för höga temperaturer så att verkningsgraden inte minskar (Frej 2013). Problem med ventilationen sker även då luftflödet är antingen för högt eller för lågt. För att uppnå god inomhusmiljö och undvika problem ska inomhusbadanläggningar ventileras med ett luftflöde motsvarande 4-7 luftomsättningar per timme. Detta säkerställer ett stabilt klimat i inomhusbadanläggningen. I simhallar med varmvattenbassänger ska luften i skiftas 8-10 gånger i timmen. Varmvattenbassänger anses vara de bassänger som har C vattentemperatur. Även i inomhusbadanläggningar med stora glaspartier ska luften skiftas 8-10 gånger i timmen (Bøhlerengen 2004, s.183). De flesta skadorna är beroende av hur ventilationen sköts. En mindre väl fungerande ventilation bidrar till en aggressivare miljö, vilket kan ge upphov till korrosion och betongvittring. Den främsta orsaken till kondensbildning är att ventilationssystemet inte fungerar som det skall. Även kalkutfällning kan ske då fogmassan utsätts för hög fuktbelastning på grund av att ventilationen inte ser till att styra fukthalten till lämplig nivå. (Frej 2013). 40

Markfukt. Grupp 11: Nikolaos Platakidis Johan Lager Gert Nilsson Robin Harrysson

Markfukt. Grupp 11: Nikolaos Platakidis Johan Lager Gert Nilsson Robin Harrysson Markfukt Grupp 11: Nikolaos Platakidis Johan Lager Gert Nilsson Robin Harrysson 1 Markfukt Vad är markfukt? Skador/Åtgärder Källförteckning Slutord 2 Vad är markfukt? Fukt är vatten i alla sina faser,

Läs mer

Murverkskonstruktioner byggnadsteknisk utformning. Viktiga byggnadsfysikaliska aspekter:

Murverkskonstruktioner byggnadsteknisk utformning. Viktiga byggnadsfysikaliska aspekter: Murverkskonstruktioner byggnadsteknisk utformning Viktiga byggnadsfysikaliska aspekter: Värmeisolering (U-värde) Skapa lufttäthet Hindra utifrån kommande fukt Stoppa inifrån kommande fukt Förhindra kapillärsugning

Läs mer

UNDERSÖKNING AV PARKERINGSGARAGE, P2. BRF KANTARELLEN. Projektnummer: 40990

UNDERSÖKNING AV PARKERINGSGARAGE, P2. BRF KANTARELLEN. Projektnummer: 40990 UNDERSÖKNING AV PARKERINGSGARAGE, P2. BRF KANTARELLEN Projektnummer: 40990 UNDERSÖKNING AV PARKERINGSGARAGE BRF STATAREN Projektnummer: 40990 Tor Powell HSB Stockholm Konsult 0727-377090 Tor.Powell@hsb.se

Läs mer

Stall och ventilation för hästar. Anders Ehrlemark

Stall och ventilation för hästar. Anders Ehrlemark Stall och ventilation för hästar Anders Ehrlemark Bostäder och lokaler för människor Stora utrymmen per person Viktigt med termisk komfort Obetydlig värmeavgivning från människorna ger uppvärmningsbehov

Läs mer

Så här sköter du spa, kar och tunna

Så här sköter du spa, kar och tunna Så här sköter du spa, kar och tunna Innehåll sid Ett rent nöje...3 Kort om spa, bubbelbadkar och badtunnor...4 Viktigt att veta om varmt badvatten...6 Mekanisk rengöring...7 Kemisk rengöring med Nitor

Läs mer

Version OPM 3-15. Monteringsanvisning för fuktskyddsisolering

Version OPM 3-15. Monteringsanvisning för fuktskyddsisolering Version OPM 3-15 Monteringsanvisning för fuktskyddsisolering En varm och torr grund ger dig kvalitet i ditt boende. Utvändig isolering är bäst. Källarväggar bör man isolera utvändigt. Utvändig isolering

Läs mer

2. Fyll poolen tills att vattennivån ligger i centrum av bräddavloppets öppning.

2. Fyll poolen tills att vattennivån ligger i centrum av bräddavloppets öppning. Viktiga steg att följa vid uppstart av poolen. 1. Vid vårstart, börja med att återmontera pooldetaljer som tagits bort inför vintern, stäng tömningsventiler och återmontera avtappningspluggar. Töm bräddavloppets

Läs mer

Corrosion of steel in concrete at various mouisture and chloride conditions. Licentiate work Johan Ahlström

Corrosion of steel in concrete at various mouisture and chloride conditions. Licentiate work Johan Ahlström Corrosion of steel in concrete at various mouisture and chloride conditions. Licentiate work Johan Ahlström Påträffade korrosionsskador i betongkonstruktioner Konstruktioner i kloridhaltiga miljöer. -Många

Läs mer

Skötselanvisningar för TERRAZZO GOLV. Slitstarka Stengolv som läggs av egna hantverkare. Herrljunga Terrazzo AB

Skötselanvisningar för TERRAZZO GOLV. Slitstarka Stengolv som läggs av egna hantverkare. Herrljunga Terrazzo AB 2014-03-27 1 (5) Skötselanvisningar för TERRAZZO GOLV Slitstarka Stengolv som läggs av egna hantverkare Herrljunga Terrazzo AB Box 13, SE-524 21 Herrljunga Office +46 (0)513-78 50 00 www.terrazzo.se 2014-03-27

Läs mer

Ventilationsnormer. Svenska normer och krav för bostadsventilation BOSTADSVENTILATION. Det finns flera lagar, regler, normer och rekommendationer

Ventilationsnormer. Svenska normer och krav för bostadsventilation BOSTADSVENTILATION. Det finns flera lagar, regler, normer och rekommendationer Svenska normer och krav för bostadsventilation Det finns flera lagar, regler, normer och rekommendationer för byggande. Avsikten med detta dokument är att ge en kortfattad översikt och inblick i överväganden

Läs mer

Nallebjörnens förskola Lidingö

Nallebjörnens förskola Lidingö Nallebjörnens förskola Lidingö Förenklad rapportering 2010-02-08 Ordernr: 18495 AK-konsult Indoor Air AB Vi löser fukt- och miljöproblem i byggnader Postadress 163 29 Spånga Besöksadress Stormbyvägen 2-4

Läs mer

Bygg säkert med cellplast

Bygg säkert med cellplast Bygg säkert med cellplast Smarta tips som lär dig använda cellplast på ett effektivt och säkert sätt. För dig som är byggare eller byggherre. EPS bygg isolering Beprövat isoleringsmaterial med många fördelar

Läs mer

SKOLANS VENTILATION. Ni behöver pappersark för att undersöka drag anteckningspapper. Eleverna bör kunna arbeta i grupp anteckna.

SKOLANS VENTILATION. Ni behöver pappersark för att undersöka drag anteckningspapper. Eleverna bör kunna arbeta i grupp anteckna. SKOLANS VENTILATION Övningens mål Eleverna lär sig om energieffektivitet i skolor med fokus på fönster (eftersom de har stor inverkan på hur byggnaden värms upp och ventileras). Eleverna ska leta reda

Läs mer

Fuktsäkra konstruktioner

Fuktsäkra konstruktioner Fuktsäkra konstruktioner Fuktsäkra tak Fuktsäkra väggar Fuktsäkra grunder Relaterad information Kontaktpersoner Ingemar Samuelson Tel: 010-516 51 59 Fuktsäkra tak Taket skall leda bort regnvatten. Denna

Läs mer

Vem vill bo i en plastpåse? Det påstås ibland att byggnader måste kunna andas. Vad tycker ni om det påståendet?

Vem vill bo i en plastpåse? Det påstås ibland att byggnader måste kunna andas. Vad tycker ni om det påståendet? Lufttäta byggnader I exemplet diskuterar och förklarar vi varför det är bra att bygga lufttätt och vilka risker som finns med byggnader som läcker luft. Foto: Per Westergård Vem vill bo i en plastpåse?

Läs mer

Energieffektiviseringens risker Finns det en gräns innan fukt och innemiljö sätter stopp? Kristina Mjörnell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Energieffektiviseringens risker Finns det en gräns innan fukt och innemiljö sätter stopp? Kristina Mjörnell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Energieffektiviseringens risker Finns det en gräns innan fukt och innemiljö sätter stopp? Kristina Mjörnell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Stor potential för energieffektivisering I Sverige finns

Läs mer

Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad

Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad Nybyggnad Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad Idag gäller BBR när en byggnad uppförs. för tillbyggda delar när en byggnad byggs till. för ändring av byggnad men med hänsyn till varsamhets-

Läs mer

Hur du åtgärdar fukt, lukt och radon i golvet.

Hur du åtgärdar fukt, lukt och radon i golvet. Hur du åtgärdar fukt, lukt och radon i golvet. 41 77 01 JAPE VENTGOLV 2013 När bekymren är som värst, eller när bara misstankarna finns där. Har du fukt i betongplattan? Känner du av lukt och emissioner?

Läs mer

Åtgärder för att förbättra tilluftens kvalitet på kontor

Åtgärder för att förbättra tilluftens kvalitet på kontor POPULÄRVETENSKAPLIG RAPPORT Åtgärder för att förbättra tilluftens kvalitet på kontor Vad kan man göra när besvär i kontor misstänks bero på dålig ventilation? Pär Fjällström, Erica Bloom, Bengt Christensson,

Läs mer

Vägledning om ventilation - luftkvalitet

Vägledning om ventilation - luftkvalitet Vägledning om ventilation - luftkvalitet Innehåll: Inomhusmiljön i skolor är viktig och varför Folkhälsomyndighetens vägledningsmaterial AR om ventilation och kompletterande vägledning Ventilation luftkvalitet

Läs mer

SWEGON HOME SOLUTIONS

SWEGON HOME SOLUTIONS INTELLIGENT INOMHUSKLIMAT FÖR MÄNNISKOR OCH HEM SOM GARANTERAR FRISK OCH HÄLSOSAM LUFT Luft har en väldigt stor betydelse för hur vi mår. Den kan påverka vår sömn, vår koncentrationsförmåga och vår hälsa.

Läs mer

TEGEL LEVER LÄNGRE. Det vill du också göra TEGELINFORMATION.SE

TEGEL LEVER LÄNGRE. Det vill du också göra TEGELINFORMATION.SE TEGEL LEVER LÄNGRE Det vill du också göra TEGELINFORMATION.SE DET GÄLLER vår hälsa När vi bygger nytt eller renoverar, tänker vi mycket på om ekonomin är hållbar. Under de senaste åren har vi även uppmärksammat

Läs mer

Vattenskaderisker i lågenergihus

Vattenskaderisker i lågenergihus Vattenskaderisker i lågenergihus Rolf Kling, Teknisk chef, VVS-Företagen, rolf.kling@vvsföretagen.se Ivo Martinac, Professor, KTH-Installations- och Energiteknik, im@kth.se Nordiskt Vattenskadeseminarium

Läs mer

Renovera med Weber. genomtänkt renovering för fasader, balkonger, våtrum och golv.

Renovera med Weber. genomtänkt renovering för fasader, balkonger, våtrum och golv. Renovera med Weber genomtänkt renovering för fasader, balkonger, våtrum och golv. Weber Renovate genomtänkt renovering för fasader, balkonger, våtrum och golv. Syftet med renovering är att återställa

Läs mer

Att tilläggsisolera. swedisol.se

Att tilläggsisolera. swedisol.se Att tilläggsisolera. Klimatskärmen. Väggar, golv och tak samt fönster och ytterdörrar. Energianvändningen i byggnader svarar idag för ca 40% av den totala energianvändning i Sverige. Det är alltså av största

Läs mer

Tätskikt. Hur tätt är tätskiktet. Yttervägg med ångspärr

Tätskikt. Hur tätt är tätskiktet. Yttervägg med ångspärr Det är inte alldeles ovanligt med skador i ytterväggar kring våtrum med kakel eller andra keramiska plattor. Hur tätt är tätskiktet Både skadeutredare och försäkringsbolag har konstaterat att skador uppstått

Läs mer

Köldbryggor. Årets vintermode: Prickigt och rutigt. Frosten får inte fäste. Köldbryggan förbinder ute med inne

Köldbryggor. Årets vintermode: Prickigt och rutigt. Frosten får inte fäste. Köldbryggan förbinder ute med inne Köldbryggor Köldbryggor består av icke isolerande material som förbinder en kall yta med en varm yta, t ex ute med inne. Årets vintermode: Prickigt och rutigt Bilderna är från Kalhäll i norra Stockholm.

Läs mer

STÄDNING OCH UNDERHÅLL

STÄDNING OCH UNDERHÅLL STÄDANVISNINGAR OFFENTLIGA MILJÖER för CC Höganäs kakel och klinker. VÄRDA ATT VÅRDA Golv i offentliga miljöer väljs av speciella orsaker. I köpcentrumet ska golvet vara både funktionellt och vackert,

Läs mer

2014-09-01! Rapport 14-323. Fuktberäkning i yttervägg med PIR-isolering! WUFI- beräkning! Uppdragsgivare:! Finja Prefab AB/ Avd Foam System! genom!

2014-09-01! Rapport 14-323. Fuktberäkning i yttervägg med PIR-isolering! WUFI- beräkning! Uppdragsgivare:! Finja Prefab AB/ Avd Foam System! genom! Fuktdiffusion i vägg Finja Foam System 2014-09-01 Fuktberäkning i yttervägg med PIR-isolering WUFI- beräkning 1 av 13 Uppdragsgivare: Finja Prefab AB/ Avd Foam System genom Stefan Sigesgård Fuktdiffusion

Läs mer

om hur du stoppar fukt & mögel i ditt hem METRO THERM

om hur du stoppar fukt & mögel i ditt hem METRO THERM om hur du stoppar fukt & mögel i ditt hem METRO THERM 1 Vatten är grunden för liv & mögel Vatten är grunden för allt liv. Därför söker vi människor efter dessa dyra droppar i öknar och på Mars. Men ibland

Läs mer

Karlstads universitet. Husbyggnadsteknik BYGA11 (7,5hp) För godkänt på tentamen se respektive del Tentamensresultat anslås på kurssidan på It s

Karlstads universitet. Husbyggnadsteknik BYGA11 (7,5hp) För godkänt på tentamen se respektive del Tentamensresultat anslås på kurssidan på It s Karlstads universitet 1(7) Husbyggnadsteknik BYGA11 (7,5hp) Tentamen Delar, byggmaterial och byggfysik Tid Torsdag 13/1 2011 kl 8.15-13.15 Plats Karlstads universitet Ansvarig Carina Rehnström 070 37 39

Läs mer

Isolera källare. KÄLLARE: Inifrån. Viktigt

Isolera källare. KÄLLARE: Inifrån. Viktigt KÄLLARE: Inifrån Isolera källare Det bästa sättet att tilläggisolera källaren är utvändigt. Genom att placera värmeisoleringen på utsidan blir källarväggen varm och torr, vilket är bra ur fuktsynpunkt.

Läs mer

Plåt och kondens FUKT RELATIV FUKTIGHET. 2015-04-16 Utgåva 2

Plåt och kondens FUKT RELATIV FUKTIGHET. 2015-04-16 Utgåva 2 2015-04-16 Utgåva 2 Plåt och kondens FUKT Den luft vi andas innehåller alltid en större eller mindre mängd osynlig fukt s.k. vattenånga. Ju högre luftens temperatur är, desto mer vattenånga kan den innehålla.

Läs mer

Uppföljning av lufttäthet i klimatskalet ett år efter första mätningen

Uppföljning av lufttäthet i klimatskalet ett år efter första mätningen Finnängen Husarv. 57, Ljungsbro Datum 2012-02-02 Rapportnummer 12-157 S 1 av ( 8 ) Uppföljning av lufttäthet i klimatskalet ett år efter första mätningen Ansvarig:!!! Fuktsakkunnig, Certifierad Energiexpert

Läs mer

BioZone Scientific International Inc. Luftrening i ventilationssystem

BioZone Scientific International Inc. Luftrening i ventilationssystem BioZone Scientific International Inc. Luftrening i ventilationssystem 2/21/2007 Ger ditt ventilationssystem bättre eller sämre inohusmiljö? Vanliga Problem i Ventilationssystem Ventilationssystem förmodas

Läs mer

Husgrunder. Hus med källare. Källare. Källare. Källare Kryprum Platta på mark

Husgrunder. Hus med källare. Källare. Källare. Källare Kryprum Platta på mark Husgrunder Källare Hus med källare Hus med källare Principskiss Grundläggning Helgjuten, kantförstyvad betongplatta Längsgående grundplatta Yttergrundmur Murad Betonghålblock Lättbetongblock Lättklinkerblock

Läs mer

Husgrunder. Hus med källare. Källare. Källare. Källare Kryprum Platta på mark. Grundläggning. Yttergrundmur. Jordtryck

Husgrunder. Hus med källare. Källare. Källare. Källare Kryprum Platta på mark. Grundläggning. Yttergrundmur. Jordtryck Husgrunder Källare Hus med källare Hus med källare Principskiss Grundläggning Helgjuten, kantförstyvad betongplatta Längsgående grundplatta Yttergrundmur Murad Betonghålblock Lättbetongblock Lättklinkerblock

Läs mer

Granab Golvregelsystem med effektiv undergolvsventilation

Granab Golvregelsystem med effektiv undergolvsventilation Granab Golvregelsystem med effektiv undergolvsventilation GRANAB tillverkar golvregelsystem för bostäder, kontor, skolor och offentliga lokaler. Granab Golvregelsystem är monterat i mer än 4 500 000 m2

Läs mer

Fuktsäkra putsade fasader

Fuktsäkra putsade fasader Fuktsäkra putsade fasader Vi har lösningen! Aquapanel Outdoor I ett villaområde utanför Malmö renoverar Malmö Mur och Puts AB fuktskadade fasader på tio villor byggda så sent som 1999. Sedan de gamla fasaderna

Läs mer

Flügger Skötselråd. För dina behandlade ytor. Användningsområde / Inomhus och utomhus

Flügger Skötselråd. För dina behandlade ytor. Användningsområde / Inomhus och utomhus Flügger Skötselråd För dina behandlade ytor Användningsområde / Inomhus och utomhus Innehåll Flügger Skötselråd - För dina behandlade ytor Målade våtrum Sidan 3 Tapetserade ytor Sidan 3 Övriga ytor inomhus

Läs mer

Friskluftsventilers ljudreduktion

Friskluftsventilers ljudreduktion Bilaga 6 Friskluftsventilers ljudreduktion Bilaga till slutrapport Fasadåtgärder som bullerskydd Projektnummer: 144711100 Upprättad av: Henrik Naglitsch Sweco Innehållsförteckning 1 Inledning... 2 2 Väggventiler...

Läs mer

Stenhus. I samarbete med

Stenhus. I samarbete med Stenhus I samarbete med Vi hjälper dig (att hitta) hem Att köpa ett nytt hus är en stor affär en av livets största. Detta ställer väldigt höga krav på oss som leverantör. Att vi håller vad vi lovar och

Läs mer

Lägenhet x.x.x Adress ELVIRIA, SPANIEN

Lägenhet x.x.x Adress ELVIRIA, SPANIEN Lägenhet x.x.x Adress ELVIRIA, SPANIEN Marbella 4 juni 2014 Pia Engman Besiktningsman godkänd av SBR Energiexpert certifierad av Sitac Uppdragsgivare: NN Objekt: Lägenhet x.x.x, Adress, Elviria, Spanien

Läs mer

fokus på Miljö, energi, ekonomi och design Passivhus i lättbetong

fokus på Miljö, energi, ekonomi och design Passivhus i lättbetong fokus på Miljö, energi, ekonomi och design Passivhus i lättbetong Alla strävar vi efter samma mål Global uppvärmning är beteckningen på den observerade uppvärmningen av jordens lägre atmosfär och hav sedan

Läs mer

Stadsledningskontoret

Stadsledningskontoret Sid 1 (6) Besiktningsnr: ÖS6015-0046 Fastighetsbeteckning: Del av stadsliden Fastighetens adress: Uttervägen 1 Fastighetsägare, namn: Uppdragsgivare, namn: Uppdragsgivare, adress: Umeå kommun Umeå kommun

Läs mer

RIKSBYGGENS BRF. YSTADSHUS NR 10

RIKSBYGGENS BRF. YSTADSHUS NR 10 RIKSBYGGENS BRF. YSTADSHUS NR 10 ANVISNINGAR OCH FÖRKLARINGAR VID ISOLERING AV LÄGENHETSFÖRRÅD 2015-02-23 AB SKÅNSKA TEKNIK-& KONSULTTJÄNSTER ARBETSNUMMER 15005 AB Skånska Teknik- & Konsulttjänster Hyllie

Läs mer

Frisk luft från. Lösningar mot radon. ger friska hus med ren luft inomhus. www.ostberg.com

Frisk luft från. Lösningar mot radon. ger friska hus med ren luft inomhus. www.ostberg.com Frisk luft från Lösningar mot radon ger friska hus med ren luft inomhus www.ostberg.com EN STRÅLANDE FRAMTID MED REN LUFT INOMHUS Radon är en hälsofara. Bor eller verkar man i en fastighet med höga radonhalter

Läs mer

Underhåll av tegelfasader från 1960-1975

Underhåll av tegelfasader från 1960-1975 Underhåll av tegelfasader från 1960-1975 Tomas Gustavsson, byggkonstruktör, aktiv i SPEF: s kursverksamhet, e-post: tomas@konstruktioner.se Helt dominerande underhållsfråga under perioden: Skador p.g.a.

Läs mer

Granab Ventilationssystem för effektiv undergolvventilation. Tillförlitligt system till låg totalkostnad för skolor, allmänna lokaler och bostäder.

Granab Ventilationssystem för effektiv undergolvventilation. Tillförlitligt system till låg totalkostnad för skolor, allmänna lokaler och bostäder. Granab Ventilationssystem för effektiv undergolvventilation. Tillförlitligt system till låg totalkostnad för skolor, allmänna lokaler och bostäder. GRANAB Undergolvventilationssystem i kombination med

Läs mer

1.1 Teknik Gällande tekniska åtgärdsbehov utgör denna PM en nulägesbedömning av Sweco s tidigare statusutredning.

1.1 Teknik Gällande tekniska åtgärdsbehov utgör denna PM en nulägesbedömning av Sweco s tidigare statusutredning. 2011-01-31, sid 1(6) Byggnad 20 Inventeringsdatum 2010-05-05, luftprovtagning nov 2010 1 Förutsättningar Nedanstående beskrivning är framtagen för att ge en översiktlig bild av byggnadens och de åtgärder

Läs mer

Evercrete Vetrofluid

Evercrete Vetrofluid Evercrete Vetrofluid Evercrete Vetrofluid är ett speciellt impregneringsmedel som skyddar betong från försämring. Dess huvudsakliga formula baseras på vattenglas med en speciell katalysator som tillåter

Läs mer

KÄLLARYTTERVÄGGEN Väggen är putsad, oklädd eller klädd med tapet eller plastmatta

KÄLLARYTTERVÄGGEN Väggen är putsad, oklädd eller klädd med tapet eller plastmatta KÄLLARYTTERVÄGGEN Väggen är putsad, oklädd eller klädd med tapet eller plastmatta Problemet Det finns en synlig skada på ytan, t ex mörkare fläck, rinnmärken, saltutfällningar mm. Alternativt att ytskiktet

Läs mer

Kontakt, översikt, index. Takvärme/Kyltakshandledning. Plexus. Professor. Pilot. Architect. Polaris I & S. Plafond. Podium. Celo. Cabinett.

Kontakt, översikt, index. Takvärme/Kyltakshandledning. Plexus. Professor. Pilot. Architect. Polaris I & S. Plafond. Podium. Celo. Cabinett. Kontakt, översikt, index Takvärme/Kyltakshandledning Plexus Professor Pilot Architect Polaris I & S Plafond Podium Celo Cabinett Capella Carat Fasadium Atrium H & C /Loggia Regula Belysning TEKNOsim.0

Läs mer

KARLSKRONA G ÄNGLETORP 14:7 Brudbäcksvägen 3, 373 02 Ramdala

KARLSKRONA G ÄNGLETORP 14:7 Brudbäcksvägen 3, 373 02 Ramdala www.sandelinab.se KARLSKRONA G ÄNGLETORP 14:7 Brudbäcksvägen 3, 373 02 Ramdala Överlåtelsebesiktning för säljare 2015-06-01 2010 SBR Byggingenjörerna Version 2010:1 Adress Telefon Org nr Internet E-post

Läs mer

Resultat från mätningar och beräkningar på demonstrationshus. - flerbostadshus från 1950-talet

Resultat från mätningar och beräkningar på demonstrationshus. - flerbostadshus från 1950-talet Resultat från mätningar och beräkningar på demonstrationshus - flerbostadshus från 1950-talet Bakgrund Del av forskningsprojektet: Energieffektivisering av efterkrigstidens flerbostadshus genom beständiga

Läs mer

Kvalitetssäkrad fasadrenovering Norra Älvstranden - Per Andersson, projektledare. Per Andersson, Älvstranden Utveckling AB

Kvalitetssäkrad fasadrenovering Norra Älvstranden - Per Andersson, projektledare. Per Andersson, Älvstranden Utveckling AB Kvalitetssäkrad fasadrenovering Norra Älvstranden - Per Andersson, projektledare 1 Vanliga fasadskador 2 Frostskador (bild 1) Fogskador (2) Kemisk nedbrytning Korrosionssprängning (3) Biologisk nedbrytning

Läs mer

Ventilera bort dålig lukt, fukt och radon

Ventilera bort dålig lukt, fukt och radon Ventilera bort dålig lukt, fukt och radon BEHOV När bekymren är som värst, eller när bara misstankarna finns där. Har du fukt i betongplattan? Känner du av lukt och emissioner? Är du orolig för radon?

Läs mer

Ventilation. För boende i äldre byggnader

Ventilation. För boende i äldre byggnader Ventilation För boende i äldre byggnader Luften i gamla hus Du kan själv påverka Luften kommer in I många gamla byggnader sköter de boende själva genom otätheter luft och ventilation. Det styrs med fläktar,

Läs mer

Så funkar ett hus Husets delar. Anders Lund, Ekocentrum

Så funkar ett hus Husets delar. Anders Lund, Ekocentrum Så funkar ett hus Husets delar Anders Lund, Ekocentrum Varför har vi hus? Klimatskydd. Möjliggöra inneklimat. Förutsättningar för olika funktioner. Klimatskydd i vilken miljö? Huset på flotten Ra miljövänligt

Läs mer

Byggnadsfysik och byggnadsteknik. Jesper Arfvidsson, Byggnadsfysik, LTH

Byggnadsfysik och byggnadsteknik. Jesper Arfvidsson, Byggnadsfysik, LTH Byggnadsfysik och byggnadsteknik Jesper Arfvidsson, Byggnadsfysik, LTH Så mår våra hus Fukt och mögel Resultat från BETSI visar att sammanlagt 29 ± 5 procent byggnader har mögel, mögellukt eller hög fuktnivå

Läs mer

INSTRUKTION ARSENIKFILTER - TYP NS MANUELL BACKSPOLNING ENKELT FILTER MED 4 ANSLUTNINGAR FIGURFÖRTECKNING... 2 TEKNISK SPECIFIKATION...

INSTRUKTION ARSENIKFILTER - TYP NS MANUELL BACKSPOLNING ENKELT FILTER MED 4 ANSLUTNINGAR FIGURFÖRTECKNING... 2 TEKNISK SPECIFIKATION... VATTENRENING INSTRUKTION ARSENIKFILTER - TYP NS MANUELL BACKSPOLNING ENKELT FILTER MED 4 ANSLUTNINGAR FIGURFÖRTECKNING... 2 TEKNISK SPECIFIKATION... 2 INSTALLATION MELLAN PUMP OCH HYDROFOR... 4 INSTALLATION

Läs mer

1.6 Zinkens korrosion

1.6 Zinkens korrosion 1.6 Zinkens korrosion Stål är vår tids mest använda material. Men stål har en stor nackdel och det är dess höga korrosionshastighet. Att skydda stålkonstruktioner och detaljer mot rost har därför stort

Läs mer

INSTRUKTION Budget FeMn med spolautomatik

INSTRUKTION Budget FeMn med spolautomatik INSTRUKTION Budget FeMn med spolautomatik Mårdvägen 7, 352 45 Växjö, 0470 700 600, E-mail: info@aquaexpert.se Upplaga 120516 Sid 1 GARANTIVILLKOR Ni har just installerat ett filter från Aqua Expert AB,

Läs mer

Varifrån kommer fukten?

Varifrån kommer fukten? Fukt Fukt är det naturligaste vi har runt omkring oss och en grundförutsättning för vår existens och vårt välbefinnande. Fukt finns i luften, på marken, i material och ledningar. Fukt förekommer i 3 olika

Läs mer

PUTSARBETSBESKRIVNING

PUTSARBETSBESKRIVNING ARBETSBESKRIVNING 16.3 1 (5) PUTSARBETSBESKRIVNING Förbehandling av underlaget Ytorna som skall putsas rengörs från smuts och löst damm. Det puts som skadats när den gamla brukytan reparerats, avlägsnas

Läs mer

SOSFS 2004:7 (M) Bassängbad. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2004:7 (M) Bassängbad. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2004:7 (M) frfattningssam ling Allmänna råd Bassängbad Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter

Läs mer

8. Städning och underhåll

8. Städning och underhåll 8. Städning och underhåll Golv och väggar med plattor av keramik är extremt tåliga. Erfarenheter från olika typer av miljöer med hårda påfrestningar under lång tid är goda. Förutom mekaniskt slitage tål

Läs mer

Isolera väggar. YTTERVÄGG UTIFRÅN: Två lager isolering

Isolera väggar. YTTERVÄGG UTIFRÅN: Två lager isolering Isolera väggar En yttervägg kan isoleras antingen utifrån, vilket är mest lämpligt, eller inifrån. Isolerar du utifrån kan du välja mellan att använda ett eller två lager isolering. Även mellanväggar kan

Läs mer

Fuktreglering av regenerativ värmeväxling med värmning av uteluft eller frånluft

Fuktreglering av regenerativ värmeväxling med värmning av uteluft eller frånluft Fuktreglering av regenerativ värmeväxling med värmning av uteluft eller frånluft Lars Jensen Avdelningen för installationsteknik Institutionen för bygg- och miljöteknologi Lunds tekniska högskola Lunds

Läs mer

MONTERINGSANVISNING. www.isotimber.se

MONTERINGSANVISNING. www.isotimber.se MONTERINGSANVISNING www.isotimber.se Isolerande och bärande väggsystem IsoTimber är ett väggsystem för ytterväggar och innerväggar. IsoTimber är trä och luft, inga andra material. IsoTimber väggsystem

Läs mer

Lättklinker. Tryggt, beständigt och miljövänligt FRITT FRÅN ISOCYANATER

Lättklinker. Tryggt, beständigt och miljövänligt FRITT FRÅN ISOCYANATER Lättklinker Finja Betong Lättklinker Tryggt, beständigt och miljövänligt FRITT FRÅN ISOCYANATER Allsidig produkt med många fördelar Lättklinkerblock är sedan många år ett etablerat och välkänt material

Läs mer

Termografisk Besiktningsrapport

Termografisk Besiktningsrapport Termografisk Besiktningsrapport Termograferingsdag 2010 04 08 Uppdragsgivare och förutsättningar Beställare Besiktningsman Uppdrag Utomhustemperatur Värmekamera modell Mats Johansson Sveavägen 215 755

Läs mer

Funktion All ventilationsluft i bostaden går via aggregatet och luftväxlingen i bostaden kan därmed alltid regleras efter det aktuella behovet.

Funktion All ventilationsluft i bostaden går via aggregatet och luftväxlingen i bostaden kan därmed alltid regleras efter det aktuella behovet. INSTRUKTION FÖR DRIFT & SKÖTSEL AV MINIMASTER I RADHUSEN JANUARI 2012 Till Systemet Minimaster finns bara i våra radhus, i punkthusen är det ett annat system. Minimastern är konstruerad att ge en balanserad

Läs mer

Bygg så här 3. Tilläggsisolera ytterväggen utvändigt. paroc.se

Bygg så här 3. Tilläggsisolera ytterväggen utvändigt. paroc.se STIG RENSTRÖM Foto & Layout AB 2012 Bygg så här 3 Tilläggsisolera ytterväggen utvändigt paroc.se Informationen i denna broschyr är en beskrivning av de villkor och tekniska egenskaper som gäller för redovisade

Läs mer

Vilka erfarenheter och råd kan brukare ge om innemiljö?

Vilka erfarenheter och råd kan brukare ge om innemiljö? Vilka erfarenheter och råd kan brukare ge om innemiljö? Marie-Louise Luther, ombudsman innemiljö, Astma- och Allergiförbundet Bygg- och inredningsmaterial: kemiska ämnen, fukt Energihushållning och god

Läs mer

ENERGIEFFEKTIV VENTILATION I BUTIKER - ÅTERLUFT

ENERGIEFFEKTIV VENTILATION I BUTIKER - ÅTERLUFT ENERGIEFFEKTIV VENTILATION I BUTIKER - ÅTERLUFT Författare: Caroline Markusson Projektnummer: BF03 År: 2012 Energieffektiv ventilation i butiker - återluft Rapport förstudie Caroline Markusson SP Sveriges

Läs mer

Minska risken för vattenskador vid ombyggnad av flerfamiljshus Kvalitetssäkra!

Minska risken för vattenskador vid ombyggnad av flerfamiljshus Kvalitetssäkra! Minska risken för vattenskador vid ombyggnad av flerfamiljshus Kvalitetssäkra! Eva Sikander eva.sikander@sp.se www.sp.se Syfte 1,4 miljoner lägenheter och 600 000 småhus har våtrum och rörinstallationer

Läs mer

Poolfolkets tips för dig som funderar på att skaffa pool!

Poolfolkets tips för dig som funderar på att skaffa pool! Poolfolkets tips för dig som funderar på att skaffa pool! Placering av pool Poolen bör placeras så den får så många soltimmar som möjligt. Poolen blir mer uppskattad och använd om den är solbelyst, tänk

Läs mer

De första viktiga timmarna. Plastiska krympsprickor

De första viktiga timmarna. Plastiska krympsprickor De första viktiga timmarna Plastiska krympsprickor 4 De första viktiga timmarna Risken för så kallade plastiska krympsprickor finns alltid vid betonggjutning. Risken är som störst under de första timmarna

Läs mer

Ventilation med återvinning för alla självdragsfastigheter

Ventilation med återvinning för alla självdragsfastigheter Clean-Air24 FTX Minska värmekostnaden Ventilation med återvinning för alla självdragsfastigheter Det enda systemet med återvinning som kan installeras i befintligt kanalsystem Inga rör och aggregat som

Läs mer

Fuktanalys av husgrund

Fuktanalys av husgrund Fuktanalys av husgrund Datum: 2011-07-01 Tid: 09.00 Besiktningsman: Thomas Lundin, Carl-Magnus Johansson Uppdragsgivare: Namn: Företag: Tel: Email: Person-/Org.nr: Fakturaadress (om annan): Problembeskrivning:

Läs mer

REFLEKTERANDE VÄRMEISOLERING

REFLEKTERANDE VÄRMEISOLERING REFLEKTERANDE VÄRMEISOLERING * Reflektion av mikrovågor uppmätt av Jan Boljang 2009-05-19 ThermoReflekt är en reflekterande isolering där värmen respektive kylan studsar tillbaka, men även mikrovågor*.

Läs mer

VVS. Vattenrening. EL & VVS - för din säkerhet

VVS. Vattenrening. EL & VVS - för din säkerhet Vattenrening VVS Med rätt vattenfilter kan du ta bort sand, sediment, grövre partiklar, utfällt järn samt dålig lukt och smak. Filter finns också om du behöver avkalka vattnet. EL & VVS - för din säkerhet

Läs mer

SKÖTSEL OCH STÄDNING GOLV LINOLEUMMATTA OLJADE ELLER SÅPADE TRÄGOLV STEN- OCH KLINKER

SKÖTSEL OCH STÄDNING GOLV LINOLEUMMATTA OLJADE ELLER SÅPADE TRÄGOLV STEN- OCH KLINKER SKÖTSEL OCH STÄDNING Bostadens material och ytskikt är i regel tåliga och lätta att hålla rena. De flesta materialleverantörer har omfattande dokumentation om materialens egenskaper i olika avseenden,

Läs mer

Tak Ventilerat, dvs med vind

Tak Ventilerat, dvs med vind Ventilerat, dvs med vind Missfärgning, mögel, på yttertakspanelen 1 (av 2!) Igensatt vindsventilation, ofta i kombination med otillräcklig bostadsventilation Skadan syns relativt jämnt spridd över utrymmet.

Läs mer

Folkhälsomyndighetens allmänna råd om bassängbad

Folkhälsomyndighetens allmänna råd om bassängbad FoHMFS 2014:12 Folkhälsomyndighetens allmänna råd om bassängbad Folkhälsomyndighetens författningssamling I Folkhälsomyndighetens författningssamling (FoHMFS) publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna

Läs mer

Stenciler för rätt mängd lodpasta

Stenciler för rätt mängd lodpasta Stenciler för rätt mängd lodpasta WHITE PAPER Högprecisionsetsad, steppad stencil från HP Etch där stencilen är tjockare på de blanka områdena och tunnare på de matta. Notera att det är möjligt att tillverka

Läs mer

Avloppsrör före relining

Avloppsrör före relining för för Världsledande Världsledande renoveringsmetod renoveringsmetod stora rörsystem rörsystem Avloppsrör före relining Avloppsrör efter relining med Panel Lok Renovering av stora avloppsrör Den aggressiva

Läs mer

ERMATHERM CT värmeåtervinning från kammar- och kanaltorkar för förvärmning av uteluft till STELA bandtork. Patent SE 532 586.

ERMATHERM CT värmeåtervinning från kammar- och kanaltorkar för förvärmning av uteluft till STELA bandtork. Patent SE 532 586. 2012-08-23 S. 1/4 ERMATHERM AB Solbacksvägen 20, S-147 41 Tumba, Sweden, Tel. +46(0)8-530 68 950, +46(0)70-770 65 72 eero.erma@ermatherm.se, www.ermatherm.com Org.nr. 556539-9945 Bankgiro: 5258-9884 ERMATHERM

Läs mer

Fasadrenovering med P-märkt fasadsystem

Fasadrenovering med P-märkt fasadsystem Fasadrenovering med P-märkt fasadsystem Knauf ventilerat Fasadsystem Aquapanel med puts Malmö Mur och Puts AB renoverar fuktskadade fasader i ett villaområde utanför Malmö. De gamla fasaderna rivs ned

Läs mer

Miljösamverkans utbildning i inomhusmiljö 6 Oktober 2015

Miljösamverkans utbildning i inomhusmiljö 6 Oktober 2015 Miljösamverkans utbildning i inomhusmiljö 6 Oktober 2015 Per-Eric Hjelmer, Miljö- och hälsoskyddsinspektör, Hälsoskydd Fleminggatan 4, Box 8136, 104 20 Stockholm Telefon: 08-508 28891 per.eric.hjelmer@stockholm.se

Läs mer

Munspelet i Lund. Ny energismart skola med REDAir FLEX och REDAir LINK

Munspelet i Lund. Ny energismart skola med REDAir FLEX och REDAir LINK Munspelet i Lund Ny energismart skola med REDAir FLEX och REDAir LINK Munspelet är en skola i Lund för barn upp till årskurs tre. När den drabbades av fukt- och mögel skador beslöt kommunen att bygga en

Läs mer

STÄDANVISNINGAR HEMMILJÖ för CC Höganäs kakel och klinker.

STÄDANVISNINGAR HEMMILJÖ för CC Höganäs kakel och klinker. STÄDANVISNINGAR HEMMILJÖ för CC Höganäs kakel och klinker. VÄRDA ATT VÅRDA Vi vill börja med att gratulera till ett utmärkt val av keramiska plattor. Som allt kakel och klinker från CC Höganäs uppfyller

Läs mer

R ONNEBY Ä NGSKNARREN 4 Södra Höggatan 2, 372 36 Ronneby

R ONNEBY Ä NGSKNARREN 4 Södra Höggatan 2, 372 36 Ronneby www.sandelinab.se R ONNEBY Ä NGSKNARREN 4 Södra Höggatan 2, 372 36 Ronneby Överlåtelsebesiktning för säljare 2015-01-13 2010 SBR Byggingenjörerna Version 2010:1 Adress Telefon Org nr Internet E-post Nissestigen

Läs mer

Tidlösa fönster. renoveringssystem

Tidlösa fönster. renoveringssystem Tidlösa fönster renoveringssystem BSAB X2.1 Sfb (31)X Sept 2005 Eländes elände... Nu har färgen börjat flagna på fönstren igen. Det är ju bara några år sedan vi hade målarna här. Kittet har visst lossnat

Läs mer

Monteringsanvisning System WG 85

Monteringsanvisning System WG 85 Monteringsanvisning System WG 85 Skjutpartier för Vinterträdgård 2012-1 VIKTIGT! Läs hela monteringsanvisningen innan du påbörjar monteringen! Följs inte anvisningarna kommer kanske partiet inte att fungera

Läs mer

www.valdahus.se Vår devis: Långsiktig hållbarhet kräver robusta konstruktioner!

www.valdahus.se Vår devis: Långsiktig hållbarhet kräver robusta konstruktioner! www.valdahus.se Vår devis: Långsiktig hållbarhet kräver robusta konstruktioner! Den investerade kapital ger högre värdesättning i förhållande till hus byggda av konstruktioner i trä. Väggkonstruktionen

Läs mer

Hälsoskyddstillsyn av lokaler för vård eller annat omhändertagande 2011-2012

Hälsoskyddstillsyn av lokaler för vård eller annat omhändertagande 2011-2012 Miljö- och byggnadskontoret Miljö- och hälsoskyddsenheten Hälsoskyddstillsyn av lokaler för vård eller annat omhändertagande 2011-2012 Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet Turebergshuset

Läs mer

OPTIHEAT. Vattenburen golvvärme. Så här monterar du OPTIHEAT. Inte som alla andra -enklare, snålare, genialisk!

OPTIHEAT. Vattenburen golvvärme. Så här monterar du OPTIHEAT. Inte som alla andra -enklare, snålare, genialisk! OPTIHEAT Vattenburen golvvärme Inte som alla andra -enklare, snålare, genialisk! Så här monterar du OPTIHEAT Olika metoder att montera OPTIHEAT OPTIHEAT är det enklaste sättet att lägga in vattenburen

Läs mer

300 000 villaägare med krypgrund riskerar att drabbas av fukt- och mögelskador ANTICIMEX RAPPORT OM SKADOR I KRYPGRUNDER SEPTEMBER 2008

300 000 villaägare med krypgrund riskerar att drabbas av fukt- och mögelskador ANTICIMEX RAPPORT OM SKADOR I KRYPGRUNDER SEPTEMBER 2008 300 000 villaägare med krypgrund riskerar att drabbas av fukt- och mögelskador ANTICIMEX RAPPORT OM SKADOR I KRYPGRUNDER SEPTEMBER 2008 Mer än varannan villa med krypgrund fuktskadad I mer än vartannat

Läs mer