Miljökonsekvensbeskrivning. Vindpark Sköllunga. Stenungsunds kommun. Upprättad av WSP Environmental på uppdrag av Rabbalshede Kraft AB

Transkript

1 Miljökonsekvensbeskrivning Vindpark Sköllunga Stenungsunds koun Upprättad av WSP Environental på uppdrag av Rabbalshede Kraft AB

2 Medverkande Beställare: rabbalshede Kraft AB Konsult: WSP Environental, Göteborg Uppdragsansvarig: Christian Peterson, Handläggare: Åsa Lindbo, Juridisk kopetens: Erik Nordströ, Kartor: Viktoria Ahl, WSP Fotoontage: Bo Karlsson, Utsikten Partner AB Figurer: WSP, o inget annat anges Oslagsbild: utdrag från fotoontage från Sköllunga Illustrationer iljöål Tobias Flygar Allänt kartaterial: Lantäteriet Uppdragsnr:

3 Vindpark Sköllunga, Stenungsunds koun Innehåll Bilagor... 4 Icke-Teknisk saanfattning... 5 Adinistrativa uppgifter... 7 BEgreppsförklaring, A-Ö Inledning Energipolitik Vindkraft Gällande lagstiftning och tillståndsprocess Metod för iljökonsekvensbedöning Alternativutredning Projekthistorik Alternativa lokaliseringar Alternativa utforningar av parklayout Nollalternativet Orådets förutsättningar Planförhållanden Markanvändning Naturiljö Hydrologi Fåglar Fladderöss Övrigt djurliv Kulturiljö Friluftsliv och rekreation Landskapsbild Vindkrafttekniska förutsättningar Ljud Skuggor Elektroagnetiska fält Vindparkens utforning Generella förutsättningar för parklayout Huvudalternativ Vägar och övriga hårdgjorda ytor Miljökonsekvenser Planförhållanden Markanvändning Naturiljö Hydrologi och hydrogeologi Fåglar Fladderöss Övrigt djurliv Kulturiljö Friluftsliv och rekreation Landskapsbild Ljud Skugga Elektroagnetiska fält Risk och säkerhet Avveckling Kuulativa effekter Närliggande projekt Ljud Skugga Landskapsbild Saordningsvinster Hänsynsåtgärder avseende kuulativa effekter Hållbar utveckling Miljökvalitetsnorer Sveriges iljöål Salad bedöning Referenser Risk och säkerhet...46 WSP Environental 3

4 Miljökonsekvensbeskrivning Bilagor 1. Karta satliga värden, A1-forat 2. Sarådsredogörelse 3. Biotopkartering och naturvärdesbedöning inkl. fågelinventering och fladderusinventering (Naturcentru AB) 4. Kulturhisorisk utredning (Kula HB) 5. PM Landskapsbild (inkl. synbarhetsanalys, fotoontage och analys av hinderarkering) 6. PM Ljud 7. Ljudberäkningar 8. PM Skugga 9. Skuggberäkningar 4 WSP Environental

5 Vindpark Sköllunga, Stenungsunds koun Icke-Teknisk saanfattning Rabbalshede Kraft AB (Bolaget) avser att ansöka o tillstånd enligt 9 kapitlet iljöbalken (MB) att uppföra och driva en gruppstation ed vindkraftverk ino ett oråde benänt Sköllunga i Stenungsunds koun, Västra Götalands län. Orådet är beläget ellan länsväg 650 och koungränsen till Lilla Edets koun, ca tre kiloeter väster o sahället Svartehallen och ca tre kiloeter nordost o Grössbyn. Orådet för föreslagen verksahet utgörs i huvudsak av ordinär produktionsbarrskog ed hyggen och skog i olikartad ålder. Föruto skogsiljöer finns supskogar, yrar, vattendrag och indre sjöar. Föreslagen verksahet Föreslagen vindkraftetablering ofattar upp till nio vindkraftverk ed en axial totalhöjd o 180 eter. En vindkraftetablering av föreslagen storlek och ofattning beräknas ge en årlig elproduktion o ca 68 GWh per år (beräknat för nio vindkraftverk á 7,6 GWh per verk och år). Med hänsyn till den snabba teknikutvecklignen so sker ino vindkraftbranschen är det viktigt att i ansökan inte låsa fast verksaheten till en specifik typ av verksodell. Istället är det önskvärt att hålla öjligheten öppen att välja bästa öjliga teknik vid tidpunkt för upphandling av vindkraftverken. Av denna anledning avser Bolaget att ansöka o tillstånd för fasta koordinater ed en flyttån o +/- 50 eter. Ino raen för ansökan ingår även de följdverksaheter so en vindkraftetablering innebär, d.v.s. interna elledningsdragningar ino vindparken (s.k. IKN), väganslutning från allän väg och fra till respektive verk, servicebyggnader, kranytor, kopplingsstationer/kopplingskiosker och uppställningsytor. Angivna verksplaceringar och öjlig flyttån har tagits fra ed hänsyn till orådets natur- och kulturvärden i syfte att iniera negativ påverkan på ogivande iljö och änniskors hälsa. Verksplaceringarna är lokaliserade till delar av orådet där intressekonflikterna ed andra aspekter bedös vara få eller aspekternas värde har bedöts vara förhållandevis låga. Slutlig placering av vindkraftverken och nödvändig infrastruktur koer att ske i saråd ed tillsynsyndigheten. Föreslagen vindkraftetablering lokaliseras till ett utpekat riksintresseoråde för vindbruk och ajoriteten av föreslagen vindkraftetablering ligger också ino utpekat oråde läpligt för vindkraft i kounens vindbruksplan och är således ett oråde so är prioriterat för vindkraftetableringar. Alternativutredning I föreliggende iljökonskevensbeskrivning otiveras val av etableringsoråde. Vidare redovisas ett alternativt lokaliseringsoråde i Stenshult, Stenungsunds koun sat alternativ utforning av verksaheten. Nollalternativet innebär att den föreslagna vindkraftetableringen i Sköllunga inte genoförs och att etableringsorådet skulle genogå en annan utveckling under 30 år. Nollalternativet innebär också att ett oråde so bedös so läpligt för en vindkraftetablering inte nyttjas till förnybar elproduktion och att den för- WSP Environental 5

6 Miljökonsekvensbeskrivning nybara elproduktionen so skulle kunna ersätta fossilt bränsle uteblir. Ur ett lokalt perspektiv innebär det att de konsekvenser so uppstår vid byggnation och drift av anläggningen uteblir. Konsekvensbedöning Ino raen för iljökonsekvensbeskrivningen har fördjupade studier gjorts gällande natur- och kulturvärden, fågel- och fladderusfauna, ljud- och skuggpåverkan sat påverkan på landskapsbilden. Vad gäller påverkan på orådets naturvärden koer flera hänsynsåtgärder att vidtas vilka inierar den negativa påverkan. Verksplaceringar och nödvändig infrastruktur so presenteras i föreliggande iljökonsekvensbeskrivning har utarbetats för att iniera negativ påverkan på de aspekter och värden so förekoer ino projektorådet och ed onejd. Slutlig placering av vindkraftverken och nödvändig infrastruktur koer att tas fra i saråd ed tillsynsyndigheten. Etableringsorådet bedös till största del innehålla låga fågel- och fladderusvärden och en vindkraftetablering bedös kunna koa till stånd ed hänsyn till de fågelarter so förekoer. De lokala negativa konsekvenser so bedös uppkoa anses vara acceptabla. Vad gäller kulturvärden bedös orådet vara ett skogsbevuxet utarksoråde ed sparsat ed kulturhistoriska läningar. Ur denna aspekt bedös orådet inte vara sårbart för en vindkraftutbyggnad. En påverkan på landskapsbilden är oundviklig vid en vindkraftetablering och bör därför ställas i relation till hur tåligt det landskap so verksaheten lokaliseras till är. Då projektorådet utgörs av ett relativt storskaligt skogslandskap ed en noral koplexitet bedös det vara relativt tåligt för en vindkraftetablering. Terrängen i ogivande landskap är också relativt kuperad och skogsbeklädd vilket innebär att vindkraftverkens synlighet är ycket varierad. Påverkan på landskapsbilden är reversibel efterso vindkraftverken onteras ned då de är uttjänta. Vad gäller de negativa kuulativa effekter so kan uppstå till följd av närliggande vindkraftetableringar bedös påverkan bli åttlig, under förutsättning att satliga planerade verk i ogivningarna realiseras. Positiva kuulativa effekter kan också uppstå i for av saordningsvinster vid elanslutning, byggnation och då vindkraftetableringarna är i drift. Projektets negativa iljökonsekvenser ska vägas ot dess positiva konsekvenser. Föreslagen vindkraftetablering förväntas producera ett betydande tillskott till den förnybara elproduktionen i Sverige. Elproduktionen ed vindkraft edför inskade utsläpp av koldioxid, svaveldioxid och kväveoxider förutsatt att denna el ersätter el fraställd geno fossila bränslen och vissa biobränslen. Vindkraften bidrar även till att uppfylla flera av de nationella och internationella iljöålen. Vidare bedös orådet vara väl läpat för vindkraft då större delen av projektorådet utgörs av riksintresse för vindbruk sat att projektorådet idag används för skogsbruk, so i sig edför en förändring i landskapet och i natur- och kulturiljön. Den salade bedöningen av föreslagen vindkraftetablering i Sköllunga är att dess positiva konsekvenser i for av iljö- och kliatnytta överväger dess negativa konsekvenser. Utifrån de hänsynsåtgärder so redovisas i föreliggande iljökonsekvensbeskrivning bedös däred vindkraftetableringens negativa konsekvenser vara acceptabla. 6 WSP Environental

7 Vindpark Sköllunga, Stenungsunds koun Adinistrativa uppgifter Tabell 1. Adinistrativa uppgifter Anläggningens nan Vindpark Sköllunga Fastighetsbeteckning Sköllunga 1:5, 1:6, 2:3, 2:11, 3:3 och 4:3 Koun Län Stenungsunds koun Västra Götalands län SNI-kod B Två eller flera vindkraftverk so står tillsaans (gruppstation) och vart och ett av vindkraftverken inklusive rotorblad är högre än 150 eter. Sökande Rabbalshede Kraft AB Adress Marknadsvägen Rabbalshede Organisationsnuer Projektledare Martin Pettersen Telefonnuer E-post artin.pettersen@rabbalshedekraft.se Konsult WSP Environental Adress Box Göteborg Kontaktperson konsult Åsa Lindbo Telefonnuer E-post asa.lindbo@wspgroup.se WSP Environental 7

8 Miljökonsekvensbeskrivning BEgreppsförklaring, A-Ö Aspekt Effekt Avser de intresseoråden/värden so ingår i iljökonsekvensbedöningen, t.ex. naturiljö, kulturiljö, ljud, skuggor, kuulativa effeker.. Hastigheten för energiovandling. Produktionskapacitet äts i kilowatt (kw) och dess ultipelenheter: kw = 1 egawatt (MW) MW = 1 gigawatt (GW) Energi Produkten av effekt och tid. Producerad energi äts i kilowattiar (kwh) och dess ultipelenheter: kwh = 1 egawattie (MWh) MWh = 1 gigawattie (GWh) GWh = 1 terrawattie (TWh) Etableringsoråde Det oråde so berörs av vindkraftetableringen/ vindparken (verksplaceringar, infartsvägar, interna vägdragningar, IKN och övriga hårdgjorda ytor) Följdverksaheter till en vindkraftetablering/vindpark IKN Konsekvens Kranyta Projektoråde Påverkan Avser de följdverksaheter so vindkraftverken kräver; interna elledningsdragningar ino vindparken (s.k. IKN), väganslutning från allän väg och fra till respektive verk, servicebyggnader, kranplatser, kopplingsstationer/kopplingskiosker och uppställningsytor. Icke koncessionspliktigt nät. Resultatet av påverkan och graden av påverkan. Påverkan och/eller konsekvensen kan vara av direkt och indirekt art på en nationell, regional och/eller lokal nivå. Den hårdgjorda yta so krävs invid varje vindkraftverk och fungerar so uppställningsplats för kran och hjälpkran vid byggnation. Det oråde varino Bolaget har utrett öjligheten att etableringa vindkraft och fördjupade utredningar har genoförts.. Den förändring av iljö- och hälsoaspekter so verksaheten edför i jäförelse ed nollalternativet. 8 WSP Environental

9 Vindpark Sköllunga, Stenungsunds koun Totalhöjd Uppställningsyta Vindkraftverk Åtgärd Övriga hårdgjorda ytor Vindkraftverkets navhöjd plus längden på vingen, d.v.s. från arknivå och upp till vingspetsen då denna står lodrät. De ytor so krävs för vindkraftetableringens följdverksaheter; servicebyggnader, platskontor, teporära lagringsytor etc. Innefattar fundaent, torn, askinhus, vingar och transforator För att undvika eller för att inska negativ konsekvenser föreslås olika åtgärder so försiktighetsått. Kranytor invid varje vindkraftverk sat de uppställningsytor so åste anläggas för de följdverksaheter so vindkraftetableringen ger upphov till; servicebyggnader, platskontor, teporära lagringsytor, rotoronteringsytor.. WSP Environental 9

10 Teckenförkla Projek Miljökonsekvensbeskrivning 01. Översiktskarta. Projektorådet i Sköllunga är endast ett översiktligt utpekat. Orådet är beläget nodöst o sahället Ucklu, sydöst o sahället Svenshögen i Stenungsunds koun. 1. Inledning Rabbalshede Kraft AB (Bolaget) avser ansöka o tillstånd enligt 9 kap. iljöbalken (MB) för uppförande och drift av en gruppstation ed vindkraftverk ino ett oråde benänt Sköllunga i Stenungsunds koun. Det projektoråde so redovisas i figur 1 och i kapitel 3 är endast översiktligt utpekat för att påvisa ino vilket oråde so Bolaget har undersökt öjligheten att etablera vindkraftverken. I tabell 1 ofattas av de fastigheter so berörs av föreslagna verksaheten. Projektorådet är beläget ellan länsväg 650 och koungränsen till Lilla Edets koun, ca tre kiloeter väster o Svartehallen och tre kiloeter nordost o Grössbyn, se figur 1. Föreslagen vindkraftetablering ofattar upp till nio vindkraftverk ed en axial totalhöjd o 180 eter. Då Bolaget, vid tidpunkt för byggnation, Vindpar Stenungs Översiktsk \\se.wspgroup.co\projects-gbg1\3901\ Sköllunga\6_GIS\MKB ÖK RKAB SK VAL.xd Meter MKB ÖK RKAB SK v 10 WSP Environental

11 Vindpark Sköllunga, Stenungsunds koun avser att tilläpa bästa öjliga teknik, kan någon specifik verksodell inte fastställas i nuläget. Mot bakgrund av att teknikutvecklingen fortskrider kan andra verksodeller so i dagsläget inte finns på arknaden bli aktuella vid byggnation. Den yta so föreslagen vindkraftetablering tar i anspråk benäns etableringsoråde Energipolitik Världen står för närvarande inför ycket stora utaningar vad gäller förändringen av det globala kliatet. För att brosa den globala uppvärningen krävs att satliga länder tar sitt ansvar och bl.a. inskar utsläppen av växthusgaser. På såväl en internationell so nationell nivå har beslut o en energioställning tagits. Fossila och ändliga energikällor, so kol, gas och olja ska fasas ut ot ett er iljövänligt och förnybart energisyste. Sverige är en del av det europeiska energisysteet. För att inska utsläppen av koldioxid har EU:s edlesländer enats o att 20 procent av EU:s totala energiförbrukning ska koa från förnybara energikällor år Denna ålsättning för hela EU har sedan brutits ned av EU-koissionen till ål för varje enskilt land. För Sverige innebär detta att 49 procent av landets totala energiförbrukning ska koa från förnybara energikällor år I Sverige antogs regeringens proposition En saanhållen kliat- och energipolitik 1 av riksdagen i juni Det innebar att en planeringsra för den svenska vindkraftutbyggnaden togs fra. Planeringsraen anger att det år 2020 ska vara öjligt att producera 30 TWh el från vindkraft, varav 20 TWh landbaserad vindkraft och 10 TWh till havs. 2 År 2012 producerade Sverige 7,1 TWh 3. Elcertifikatsysteet är ett arknadsbaserat stödsyste so infördes i Sverige 2003 och sträcker sig fra till Elcertifikatsysteet ger öjlighet till statligt bidrag för investering eller obyggnad av förnybara energianläggningar, i syfte att öka den förnybara energiproduktionen. Systeet är inte ett riktat stöd för vindkraft, utan erhålls även till solenergi, geoterisk energi, biobränslen, vågenergi och vattenkraft. Elcertifikatet delas även ut till elproduktion i kraftväreverk ed torv so energikälla. Anläggningar so tagits i drift efter den 1 aj 2003 tilldelas elcertifikat i 15 år, dock längs till utgången I en fördelning ellan energislagen i elcertifikat 2012 stod biobränsleanläggningar för 53 procent, vindkraft för 33 procent och vattenkraft för 12 procent. 4 Sedan elcertifikatsysteet infördes i Sverige har den förnybara elproduktionen ökat ed 15 TWh. 5 I saband ed att Norge antagit EU:s direktiv o förnybar energi har en geensa svensk-norsk elcertifikatarknad skapats. Målet för den geensaa elcertifikatsarkanden är att öka den förnybara elproduktionen ed 26,4 TWh ellan åren 2012 och Proposition 2008/09: Proposition 2008/09: Presseddelande från Energiyndigheten ( ) 4. Energiyndighetens webbplats (aj 2013) 5. Presseddelande från Energiyndigheten ( ) 6. Energiyndighetens webbplats (aj 2012) WSP Environental 11

12 Miljökonsekvensbeskrivning Stenungsunds koun Stenungsunds koun är en utpräglad industrikoun och har genogått en snabb utveckling sedan början på 1960-talet då Vattenfalls värekraftverk och den petrokeiska industrin etablerades. Industrin är ycket energiintensiv och utvecklingen har inneburit en ofattande ökning av energianvändningen. 7 De flesta Stenungsundsbor bor i eget såhus. Såhusen svarar för upp eot två tredjedelar av den totala energianvändningen i hushållssektorn och energianvändningen har ökat kraftigt på senare år. Den vanligaste uppvärningen för såhus i Stenungsunds koun är el. 8 Stenungsunds koun hade år 2011 en årlig elförbrukning o GWh (1,9 TWh) 9. I gällande översiktsplan 10 redovisas kounala iljöål, so även ingår i iljöplan för Stenungsund. Här anges bl.a. att de totala utsläppen till luft inklusive koldioxid ska inska från alla källor i Stenungsund, vidare ska kounen arbeta för en oställning till er iljövänliga energislag satidigt so värdefulla naturiljöer ska skyddas. De nationella och regionala iljöålen saanfaller till stora delar ed kounens egna utarbetade ål. Se vidare kapitel 8. I gällande översiktsplan fragår att kounen är positiv till att vindkraftutbyggnad sker. En särskild vindbruksplan har därför tagits fra och antagits, so ett teatiskt tillägg till översiktsplanen se vidare under avsnitt Vindkraft Vinden är en fri, outsinlig och förnybar energikälla. En utbyggnad av vindkraft inskar utsläppen av iljöskadliga änen, s.k. växthusgaser so koldioxid, kväveoxider och etan sat svaveldioxid so bidrar till en ökad försurning av ark och vatten. Därför utgör vindkraften ett av de frästa alternativen till en ökad andel förnybar energiproduktion i Sverige. Förutsättning för vindkraftetablering Hur tätt vindkraftverken kan stå i en vindpark är beroende av rotorbladens storlek och det vindkliat so råder ino projektorådet. O verken står för tätt uppstår så kallade vakeffekter och verken stjäl då vindenergi från varandra och produktionen sjunker. För att kunna nyttja vindenergin optialt bör det ungefärliga avståndet ellan vindkraftverken uppgå till 4-6 rotordiaeterar. Vindkraftverken koer att arkeras ed hinderbelysning i enlighet ed Transportstyrelsens föreskrifter och allänna råd o arkering av föreål so kan utgöra en fara för luftfarten 11, där utforningen av belysningen varierar beroende på den totala höjden på verken. Se vidare bilaga Stenungsunds koun (2007) 8. Stenungsunds koun (2007) 9. Statistiska centralbyrån ( ) 10. Stenungsunds koun (2009) 11. TSFS 2013:9 12 WSP Environental

13 Vindpark Sköllunga, Stenungsunds koun Vindkraftens iljönytta Ett vindkraftverk är noralt i drift vid vindhastigheter på ca 3-25 /s, vid högre vindhastigheter stängs verket autoatiskt av p.g.a. stort ekaniskt slitage. Ett odernt landbaserat vindkraftverk producerar el ellan procent av årets tiar. Under 6-9 ånader i drift har ett vindkraftverk producerat lika ycket energi so krävs för tillverkningen av verket. O den energi so krävs för tillverkning, byggnation, drift och nedontering sueras otsvarar detta ca en procent av den totala energi so verket producerar under sin livslängd 12. Dagens vindkraftverk har en livslängd på år och kan därefter onteras ned och arken kan till stora delar återställas. Energiproduktion ed vindkraft edför en positiv inverkan för kliatet jäfört ed elproduktion från t.ex. kolkraft, då utsläpp av bl.a. koldioxid har en negativ inverkan på växthuseffekten. I faktaruta 1 jäförs elproduktion från vindkraft ed elproduktion från stenkol för att påvisa vindkraftens iljönytta. Jäförelsen ed stenkol görs ed hänvisning till att Sverige är en del av den nordiska elarknaden (Nord Pool) och procent av elproduktionen ino Nord Pool koer från kolkraft. När vindkraften ersätter elproduktion från fossilt bränsle bidrar den både direkt och indirekt till öjligheten att uppfylla uppsatta ål ino det svenska iljöålssysteet, se vidare kapitel Gällande lagstiftning och tillståndsprocess Miljöfarlig verksahet enligt iljöbalken Faktaruta 1. Beräknad iljönytta Ett vindkraftverk so producerar 7,6 GWh el per år beräknas otsvara: en årlig besparing av ca ton kolbrytning, hushållsel för ca villor (ed en förbrukning o kwh/år), eluppvärning för ca 380 villor (ed en förbrukning o kwh/år), koldioxidvinst vid körförbud för ca personbilar per år, utsläppsinskning av ton koldioxid 1 utsläppsinskning av 9,1 ton svaveldioxid 1 utsläppsinskning av 7,6 ton kväveoxider 1 Jäförelsen har gjorts ed energiproduktion av stenkol då Sverige är en del av den nordiska elarknaden (Nord Pool) och procent av elproduktionen ino Nordpool koer från kolkraft 1 Uppgifter från SOU 1999:75 Vindkraften i ett storregionalt och globalt perspektiv. I iljöprövningsförordningen (SFS 2013:252) förtecknas föreslagen vindkraftetablering so en iljöfarlig verksahet (enligt prövningskod 40.90) och kräver således tillstånd enligt 9 kap. MB. Tillståndsprövande yndighet är iljöprövningsdelegationen i Västra Götalands län. I noralfallet krävs varken bygglov eller detaljplan enligt plan- och bygglagen för en vindkraftsetablering so prövats enligt iljöbalken. Av 16 kap. 4 iljöbalken fragår det dock att prövningsyndigheten endast får eddela tillstånd förutsatt att kounen tillstyrkt vindkraftsetableringen. Föreliggande MKB ingår tillsaans ed en teknisk beskrivning i ansökningshandlingarna till ansökan o tillstånd enligt iljöbalken. Genoförda saråd Sarådet spelar en viktig roll i tillståndsprocessen efterso det då finns öjlighet att forellt fraföra åsikter (yttranden) kring föreslagen verksahet, se figur 2. Enligt 6 kap. 4 MB ska saråd ske ed länsstyrelsen, tillsynsyndigheten och de enskilda so kan antas bli särskilt berörda. Efterso föreslagen vindkraftetablering per definition kan antas edföra betydande iljöpåverkan ställer lagstiftningen högre krav på innehållet och ofattningen av MKB:n och ofattningen av sarådskretsen. Inför upprättandet av denna 12. Energiyndighetens webbplats (aj 2013) WSP Environental 13

14 ndsprocessen Miljökonsekvensbeskrivning Saråd Möjlighet att läna synpunkter på projektet. MKB har därför saråd genoförts ed en vidare krets so även innefattar de övriga statliga yndigheter, den allänhet, de organisationer och föreningar sat enskilda so kan tänkas bli berörda av verksaheten. Genoförda saråd redovisas i sarådsredogörelsen, se bilaga 2. Övriga tillstånd och gällande lagstiftning Ansökan inkl. MKB länas in till tillståndsgivande yndighet Ev. koplettering O åtgärd planeras so t.ex. strider ot bestäelserna o biotopsskydd i 7 kap. iljöbalken krävs dispens från dessa bestäelser. När det gäller åtgärder ino strandskyddat oråde enligt 7 kap. iljöbalken prövas dessa frågor ino raen för tillståndsprövningen enligt 9 kap. iljöbalken. Det kan inte heller uteslutas att föreslagen verksahet innebär åtgärder i anslutning till vattendrag. O arbetena bedös utgöra anälningspliktig vattenverksahet ska verksaheten anälas till länsstyrelsen. O arbetena däreot bedös utgöra tillståndspliktig vattenverksahet ska ansökan o tillstånd ske till Mark- och iljödostolen. Saprövning kan då ske ed prövningen enligt 9 kap. iljöbalken. Det kan även behövas beslut och ev. tillstånd enligt annan lagstiftning än iljöbalken t.ex. kulturinneslagen (1988:950) och ellagen (1997:857). För att t.ex. ta bort en fornläning krävs det tillstånd. Kungörelse Möjlighet att läna synpunkter på projektet. Vid behov av linjekoncession för elnätsanslutning av föreslagen vindkraftetablering koer detta att hanteras separat från aktuell ansökan Metod för iljökonsekvensbedöning Förliggande MKB utgör underlag till ansökan o tillstånd enligt iljöbalken och har upprättats i enlighet ed bestäelserna i 6 kap. MB. Beslut o ev. tillstånd 02. Tillståndsprocessens olika steg. Syfte och innehåll En MKB är ett centralt dokuent so utarbetas under tillståndsprocessen och bifogas ansökan o tillstånd. MKB:n är ett redskap för att lägga en grund för verksahetens iljöhänsyn och utgör det beslutsunderlag so ger en salad bedöning av verksahetens iljöpåverkan. En MKB ska beskriva projektets direkta och indirekta effekter och konsekvenser för änniskors hälsa och iljö, se faktaruta 2. Avgränsningar i sak, tid och ru En avgränsning av innehållet i MKB:n innebär en fokusering på väsentliga frågor och aspekter so ska konsekvensbedöas. De aspekter so i denna MKB konsekvensbedös är: rådande planförhållanden; nuvarande arkanvändning; naturiljö; hydrologi och hydrogeologi; fåglar, fladderöss och övrigt djurliv; kulturiljö; friluftsliv och rekreation; landskapsbildspåverkan; kuulativa effekter; ljud och skuggor; elektroagnetiska fält; risk och säkerhet sat konsekvenser kopplade till avvecklingskedet. Miljökonsekvensbedöningen avgränsas även i tidsperspektiv och ino det geografiska oråde so en påverkan kan ske. 14 WSP Environental

15 Vindpark Sköllunga, Stenungsunds koun I sak Med följdverksaheter till en vindkraftanläggning, vindkraftetablering eller vindpark avses interna elledningsdragningar (s.k. IKN), väganslutning från allän väg och fra till respektive verk, servicebyggnader, kranplatser, kopplingsstationer/kopplingskiosker och uppställningsytor. Med vindkraftverk avses här fundaent, torn, askinhus, rotorblad och transforator. Transforator kan antingen placeras inuti vindkraftverket eller utgöras av en indre byggnad so uppförs på kranplatsen so anläggs intill tornet, se figur 3 och 4. Bolaget avser söka tillstånd för upp till nio vindkraftverk enligt angivna koordinater ed en flyttån o +/- 50 eter. Vindkraftverken har en axial totalhöjd o 180 eter. I kapitel 5 redovisas det huvudalternativ och förslag till vägdragning so Bolaget har arbetat fra och so ligger till grund för denna iljökonsekvensbeskrivning. Huvudalternativet har arbetats fra utifrån verksodellen GE Wind Energy GE 2,75 MW ed en rotordiaeter o 103 eter och en navhöjd o 128,5 eter. Denna verksodell finns idag tillgänglig på den svenska arknaden och läpar sig bra till projektorådets terräng och vindförhållanden. Då Bolaget har so abition att tilläpa bästa öjliga teknik vid tidpunkt för upphandling av verk ska dock denna verksodell ses so ett exepel. Slutligt val av verksodell görs i saråd ed tillsynsyndighet. Faktaruta 2. Miljökonsekvensbeskrivningens syfte enligt iljöbalken Miljöbalkens 6 kap 8 anger att en MKB bl.a. ska innehålla en beskrivning av den betydande iljöpåverkan so kan antas uppkoa ed avseende på biologisk ångfald, befolkning, Människors hälsa, djurliv, växtliv, ark, vatten, luft, kliatfaktorer, ateriella tillgångar, landskap, bebyggelse, forn- och kulturläningar och annat kulturarv sat det inbördes förhållandet ellan dessa iljöaspekter. MKB ska också öjliggöra en salad bedöning av dessa effekter på änniskors hälsa och iljö. Föreslagen vindkraftetablering bedös edföra ljud- och skuggpåverkan, fysisk påverkan av natur- och kulturiljö i saband ed i anspråktagande av ark och arbetsföretag. Vidare ger vindkraftetableringen upphov till en visuell påverkan. I projektorådets ogivningar planeras ytterligare vindkraftetableringar av andra projektörer, således görs även en analys av kuulativa effekter. Rotordiaeter Navhöjd/tornhöjd Totalhöjd (= navhöjd + rotorradie) Nacell/nav/ askinhus Ev. transforator 03 och 04. Principskisser av vindkraftverk. WSP Environental 15

16 gå ng fö r ått identifierå geögråfisk sning Miljökonsekvensbeskrivning i MKB. Vilken påverkan orsakar verksaheten? Detta definierar vilket fokus so MKB bör ha. I tid Miljökonsekvensbedöningen utgår från byggnation av vindkraftverken till avslutad drift och nedontering av verken. I ru Hur långt sträcker sig påverkan? Den geografiska avgränsningen varierar beroende på vilken aspekt so påverkas. Den geografiska avgränsningen anges således för varje enskild aspekt. I figur 5 redovisas det tillvägagångssätt so leder fra till hur den geografiska avgränsningen bestäs. Bedöningsgrunder Vilka skyddsvärda aspekter finns i ogivningen? Vilken status har skyddet? Hur relevant är verksaheten för den skyddsvärda aspekten? Konsekvensbedöningen av verksahetens iljöpåverkan utgår från ett antal bedöningsgrunder. Här sätts verksahetens iljöpåverkan i relation till respektive aspekts värde. Bedöningsgrunderna har till syfte att redovisa konsekvenserna utifrån ett värsta fall-scenario ur iljösynpunkt. I föreliggande MKB används begreppen påverkan, konsekvens och åtgärd. Med påverkan avses den förändring av iljö- och hälsoaspekter so verksaheten edför i jäförelse ed nollalternativet. Med konsekvens avses resultatet av påverkan och graden av påverkan. Påverkan och/eller konsekvensen kan vara av direkt och indirekt art på en nationell, regional och/eller lokal nivå. För att undvika eller för att inska negativa konsekvenser föreslås olika åtgärder. Bedöningen har gjorts utifrån en fyrgradig skala; positiv konsekvens, liten negativ konsekvens, åttlig negativ konsekvens och stor negativ konsekvens. Se vidare kapitel 6. Prioritering för prövning Vad är viktigt i det specifika projektet? 05. Arbetsgång för att identifiera geografisk avgränsning i MKB. 16 WSP Environental

17 Vindpark Sköllunga, Stenungsunds koun 2. Alternativutredning Föreslagen verksahet antas edföra betydande iljöpåverkan enligt 6 kap. 7 MB. Enligt iljöbalken krävs en redovisning av alternativa lokaliseringar, o sådana är öjliga, och olika utforningar av verksaheten so har utretts ino projekteringen och ino projektorådet. En otivering till varför föreslagen vindkraftetablering har valts ska också fragå. I detta kapitel görs en genogång av den lokaliseringsprocess so har lett fra till den vindkraftetablering so föreslås Projekthistorik Projektet har koit att förändras sedan det initierades. Detta avsnitt syftar till att i stort förklara de förändringar so projektet har genogått. Viktiga händelser projektet listas i tabell 2. Tabell 2. Projekthistorik Årtal Aktivitet Höst 2010 Projektet initieras i saband ed att arkägare kontaktar Bolaget. Vår 2011 Försoar 2011 Förprojektering och avtalsförhandling genoförs. Arrendeavtal tecknas ellan arkägare och Bolaget. Ursprungligen planerades för 10 vindkraftverk. Vår 2012 Stenungsunds kouns vindbruksplan vinner laga kraft ( ). Vår/försoar 2012 Bolaget genoför saråd ed berörda yndigheter, enskilda och allänhet sat besvarar inkona sarådsyttrande. Inför sarådet justeras antalet verk från 10 till 9 stycken ed hänsyn till att få plats ed något större vindkraftverk. Soar/höst 2012 Höst 2013 Höst/vinter 2013 Hinderreisser skickas ut. Fältutredningar genoförs för natur- och kulturvärden. Arbetet ed MKB genoförs. Bolaget länar in en ansökan o tillstånd enligt 9 kap. MB till tillståndsgivande yndighet, Länsstyrelsen i Vänersborg. När ett öjligt oråde har identifierats påbörjar bolaget ett er detaljerat utredningsarbete. Sköllunga är ett av de orådena so ansetts vara läpligt och här har därför utredningsarbetet fortsatt ed att finna en öjlig vindkraftetablering utifrån energiproduktion, otstående intressen och er platsspecifika förutsättningar. Även inforation so har frakoit ino saråden har legat till grund för projekteringsarbetet. Resultatet av utredningsarbetet redovisas i denna MKB. Allt efterso projektets förutsättningar har förändrats och utvärderats har också ett antal öjliga parklayouter undersökts utifrån vindoptiering, skyddsvärden, ljud- och skuggspridning etc. Ursprungligen bestod projektet av 10 vindkraftverk. Inför sarådet so genofördes under våren/försoaren 2012 inskades antalet verk till 9 stycken, ed hänsyn till att kunna etablera större vindkraftverk och optiera tillgänglig vindenergi. Undersökt projektoråde, etableringsorådet, huvudalternativet och det förslag till vägdragningar so presenteras i kapitel 5 utgör utgångspunkten för iljökonsekvensbedöningen. WSP Environental 17

18 Miljökonsekvensbeskrivning 2.2. Alternativa lokaliseringar Att föra ett resoneang kring alternativa lokaliseringar för vindkraftetableringar skiljer sig från exepelvis lokalisering av en fabrik eller otsvarande anläggning, där verksahetsutövaren sällan eller aldrig är intresserade av er än en etablering. Syftet är då att hitta den bästa platsen för verksaheten. Vid fråga o vindkraftetableringar har de flesta vindkraftprojektörer so utgångspunkt att hitta och söka tillstånd för flertalet intressanta lokaliseringar. Stenshult NO Bolaget har valt att redovisa en alternativ lokalisering. Orådet Stenshult NO ligger i Uddevalla och Lilla Edets kouner, Västra Götalands län, ca 7,5 kiloeter öster o Ljungskile, se figur 6. Projektorådet för Stenshult NO ligger delvis ino utpekat oråde av riksintresse för vindbruk och Bolaget gör bedöningen att ca åtta vindkraftverk ed en axial totalhöjd o 170 eter rys. En verksahet av den ofattningen skulle innebära en årlig elproduktion o ca 48 GWh. I Stenshults ogivningar, ino en radie av fe kiloeter, finns riksintresseoråden för kulturiljövård, riksintresseoråden för naturvård, riksintresse för friluftsliv enligt 3 kap. 6 MB och Natura 2000-oråden. Delar av projektorådet ligger också ino ett stort opåverkat oråde. Bolaget har genofört saråd ed berörda yndigheter, enskilda och allänhet gällande Stenshult NO. Efter det att Försvarsakten presenterat ett stopporåde kring Såtenäs flygflottilj valde dock Bolaget att, för tillfället, inte arbeta vidare ed projektering ino Stenshult NO då orådet berörs av stopporådet. Vid jäförelse ellan projektorådet för Stenshult ed projektorådet för Sköllunga bedös Sköllunga vara er läpat för en vindkraftetablering ed hänsyn till att fler och större verk rys och platsen nyttjas däred er effektivt och genererar en högre energiproduktion. Vidare ligger projektorådet för Sköllunga utanför Försvarsaktens stopporåde och det är också öjligt att etablera vindkraftverk i Sköllunga ed stor hänsyn till förekoande natur- och kulturvärden. 18 WSP Environental

19 DECIBEL - Karta 8,0 /s Beräkning: Ljudberäknig Stenshult NO (alternativ lokalisering) Ljud [db(a)] Vindpark Sköllunga, Stenungsunds koun 35 db(a) 40 db(a) Karta: FK Uddevalla södra, Utskriftskala 1:33 000, Kartacentru Swedish RT90 2.5gonV 0:-15-RT90 (SE) Öst: Nord: nytt vindkraftverk ljudkänsligt oråde 06. ljudberäkningsodell: Svensk Vindhastighet: 8,0 /sett alternativt lokaliseringsoråde är Höjd över havet från aktivt linjeobjekt Stenshult i Udddevalla koun där ca åtta vindkraftverk rys. Röd linje på kartan påvisar beräknad ljudkurva 40 db(a), svart linje visar 35 db(a). Röda punkter anger ljudkänsliga punkter, d.v.s. bostads- och fritidshus.kartan är producerad av Rabbalshede Kraft AB. WindPRO har utvecklats av EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf , Fax , e-ail: windpro@ed.dk WSP Environental 19

20 Miljökonsekvensbeskrivning 2.3. Alternativa utforningar av parklayout Enligt iljöbalken ska alternativa utforningar av verksaheten ino projektoråde, o sådana är öjliga, redovisas i MKB:n. So näns i avsnitt 2.1 har öjliga parklayouter utretts utifrån projektorådets förutsättningar. Detta har resulterat i det huvudalternativ so presenteras i kapitel 5 och so otsvarar det alternativ där vindkraftverken kan placeras ed insta öjliga iljöpåverkan. 07. Den alternativa utforningen innehåller sju verk, i jäförelse ed huvudalternativet ed nio verk so presenteras i kapitel fe. Utifrån resoneanget ovan anses alternativa utforningar ha undersökts ino det projekteringsarbetet so föregått MKB. Bolaget har dock valt att redovisa en alternativ parklayout ino projektorådet so ofattar sju vindkraftverk ed saa diensioner so huvudalternativet so presenteras i kapitel 5, se figur 7. Vindpa Stenungs Alternativ Teckenförkl Altern Proje L:\3901\ Sköllunga\6_GIS\MKB Alt utfor RKAB SK VAL.xd MKB Alt utforning RKAB S Meter WSP Environental

21 Vindpark Sköllunga, Stenungsunds koun Den alternativa utforningen består av sju verk. I jäförelse ed det huvudalternativ so presenteras i kapitel 5 so består av nio verk, har två av verken (verk 2 och 9) tagits bort. I kapitel 8 redovisas närliggande planerade vindkraftprojekt. O satliga projekt realiseras koer inte nio vindkraftverk enligt huvudalternativet att kunna byggas ed hänsyn till tillåten ljudnivå vid närliggande bostads- och fritidshus. Den alternativa utforningen har således anpassats ed hänsyn till att öka ljudariginalet vid närliggande bostads- eller fritidshus Nollalternativet En MKB so upprättas för en verksahet so antas edföra betydande iljöpåverkan ska även innehålla en beskrivning av ett s.k. nollalternativ. Nollalternativet är ett jäförelsealternativ so avser situationen o projektet inte genoförs. Ett nollalternativ för den aktuella platsen innebär att projektorådet genogår en annan utveckling under ca 30 år. Den i dagsläget huvudsakliga arkanvändningen ino projektorådet, i for av ett aktivt skogsbruk, förväntas fortsätta. En rationellt skött skog edför i sig olika förändringar, såväl ino orådet so i dess ogivning. Till följd av gallring och avverkning förändras inte bara livsförhållandena för de djur och växter so lever ino orådet utan påverkar också landskapsbilden då hyggen uppkoer. Nollalternativet innebär också att ett oråde so bedös vara väl läpat för en vindkraftetablering inte nyttjas till förnybar elproduktion och att den förnybara elproduktionen so skulle kunna ersätta fossilt bränsle uteblir. Sverige är en del av den nordiska elarknaden (Nord Pool) och ca procent av elproduktionen ino Nord Pool härstaar från kolkraft. Det är därför troligt att den el so skulle kunna produceras av svensk vindkraft istället utgörs av iporterad el från kolkraftverk. Ur ett lokalt perspektiv innebär det att de konsekvenser so uppstår vid byggnation och drift av anläggningen uteblir, bl.a. ed avseende på skyddsvärda aspekterna, landskapsbild och upplevelsevärde. Det kan dock inte uteslutas att ogivningarna koer att förändras till följd av andra vindkraftetableringar då projektorådet delvis är utpekat so riksintresse för vindbruk och so läpligt oråde för vindkraft i kounens översiktsplanering. I ett er storskaligt perspektiv skulle nollalternativet innebära att orådet inte bidrar till att uppfylla nationella och internationella ål gällande vindkraft och förnybar energiproduktion. Enligt de utredningar so ligger till grund för MKB:n bedös de positiva effekterna av en vindkraftetablering i föreslagen storlek och ino aktuellt oråde klart uppväga de negativa konsekvenser so uppstår i saband ed verksaheten. WSP Environental 21

22 Miljökonsekvensbeskrivning 3. Orådets förutsättningar Kapitlet innehåller en redovisning av de olika aspekter och sakfrågor so bedös kunna påverkas av föreslagen vindkraftetablering. Vidare beskrivs de nuvarande förutsättningar so råder ino projektorådet och i dess ogivning. I bilaga 1 redovisas en karta so ger en salad bild av de aspekter so presenteras i avsnitten nedan sat de förutsättningar so ges av kapitel 4. För att på ett tydligare sätt se avgränsningarna ellan olika värden, hänvisas till respektive karta i MKB:n Planförhållanden Faktaruta 3. Riksintresse vindbruk Energiyndigheten har pekat ut ark- och vattenoråden so är av riksintresse för vindbruk. Idag finns 423 riksintresseoråden för vindbruk fördelade på 20 län. Den totala ytan av riksintresseoråden för vindbruk utgör drygt två procent av Sveriges yta. Att ett oråde är angivet so riksintresse för vindbruk innebär att orådet bedöts so särskilt läpat för elproduktion från vindkraft. Riksintresse är ett planeringsverktyg so finns beskrivet i iljöbalkens 3 och 4 kapitel. Ett angivet riksintresse innebär ett statligt anspråk på arkanvändningen so kounerna har till uppgift att tillgodose i sin översiktliga planering. När en ändrad ark- eller vattenanvändning prövas enligt iljöbalken får riksintresset en rättslig betydelse då det vägs ot andra befintliga riksintressen, exepelvis naturvård, kulturinnesvård, rennäring, försvarsaktens intressen och luftfart. (Uppgifterna är hätade från Energiyndighetens webbplats ) 08. Projektorådet är lokaliserat till ett oråde utpekat so riksintresse för vindbruk sat till ett oråde so är utpekat so öjligt för vindkraft i Stenungsunds vindbruksplan. \\se.wspgroup.co\projects-gbg1\3901\ Sköllunga\6_GIS\MKB planförhållanden RKAB SK VAL.xd Riksintresse vindbruk Ino Stenungsunds koun finns ett oråde av riksintresse för vindbruk utpekat so sträcker sig nordväst o Ucklu och över koungränsen till Lilla Vindpark Edets koun. Sköllunga Möjliga vindkraftverk ino projektorådet ligger satliga ino riksintresseorådet, se figur 8 och bilaga 1, vilket således innebär Stenungsunds koun att orådet bedös so särskilt läpligt för elproduktion från vindkraft på ett nationellt Planförhållanden plan, se faktaruta 3. Teckenförklaring Projektoråde Stenungsund kouns vindbruksplan Riksintresse vindbruk Skala 1: Datu: Utskriftsforat: A3 Meter Vindpark Skö Stenungsunds k Planförhållanden Teckenförklaring Projektoråde Stenungsund ko Riksintresse vind MKB Planförhållanden RKAB S Meter MKB Planförhållanden RKAB SK ver3 VAL WSP Environental

23 Halsefjorden öds Svenshög Svanesund Vindpark Sköllunga, Stenungsunds koun Varekil Halsefjorden Varekil Regional planering askeröfjorden ödsål Halsefjorden St. Hällungen ödsål Länsstyrelsen tar fra planeringsunderlag so ofattar hela länet. Den regionala sahällsplaneringen ska bidra till att skapa goda och trygga levnadsvillkor och en långsiktigt hållbar livsiljö för länets invånare och besökare. St. Hällungen Stenungsön Myggenäs I Västra Götalands län har länsstyrelsen pekat ut s.k. tysta iljöer,askeröfjorden d.v.s. oråden so inte är påverkade av buller från bilar, flyg, tåg eller verksaheter. Projektorådet saanfaller ed ett sådant oråde, se figur 9. askeröfjorden u u Vad so uppfattas so tyst iljö är individuellt och varierar beroende bl.a. Stenungsön på vilken iljö och situation en person befinner sig i. I länsstyrelsens utredning har ljudnivån i ett tyst oråde definierats tillmyggenäs en ekvivalent ljudtrycksnivå Stenungsön understigande 30 db(a) från olika typer av sahällsbuller och gäller för såväl dag och kväll so nattetid. Detta är ett hårt ställt krav och i rapporten anges Myggenäs att det nästan alltid är oöjligt att ed ljudnivåätare på plats äta så låga ljudnivåer från icke-önskvärda ljud efterso naturliga bakgrundsljud såso Strandnoru vindbrus, fågelkvitter och lövprassel ofta ger upphov till ekvivalenta ljudnihöviksnäs 13 våer upp till ca 40 db(a) eller högre. Se vidare avsnitt 4.1. Höviksnäs Stenungsund Strandnoru le rån Stenungsund an rå s eå le rån St. Höga Strandnoru Höviksnäs Svenshögen St. Höga eå an rå s ödsål St. Hällungen Jörlanda rså n e ak po H Halsefjorden po St. Höga fjo an rå s Varekil rd eå Svanesund Svenshög Svanesund rså n St. Holevatten Väste rd ak e Jörlanda rd H Bredvatten e fjo Bevarandeprogra för odlingslandskapet (Lst) ak rödvatte gårdsjön le rån Fornläningsiljöer (Lst 1984) Va St. Holevatten Torrg llb Oråde för närrekreation öp06 St. Bjurevatten y å Strandnoru y å Håltesjön eå an rå s rså Fornläningsiljöer Bevarandeprogra för (Lst 1984) Ålevatten odlingslandskapet (Lst) n Stora opåverkade Fornläningsiljöer oråden öp 06 (Lst 1984) koungräns ra n Stora opåverkade oråden öp 06 koungräns g 09. Utdrag från Stenungsund kouns vindbruksplan. Projektorådet är ungefärligt arkerat ed svart cirkel och ligger ino ett större saanhängande oråde so av länsstyrelsen inte är bullerstört. ra H ak e fjo rd n Jörlanda e ns vatt öre Va Oråde för närrekreation öp06 llb kode y å Värdetrakter för skog kulturinnesvårdsprogra so ej är buller13. Länsstyrelsen Västra Götalands län (2001) Oråden störda från flyg, biltrafik, tåg eller verksaheter sk "Tysta oråden" (Lst 2001) Bevarandeprogra för odlingslandskapet (Lst) b. Va Vindbruksplan Tillägg till öp 06 Stenungsund övriga bevarandeintressen antagen av kf Vä lab diseröd Fornläningsiljöer (Lst 1984) Stora opåverkade oråden öp 06 koungräns 0 1 g Skala 1: Vind Tillä Vind övri Tillä anta övri anta 0 Skala g St. Holevatten Oråden so ej är bullervärdetrakter för biltrafik, skog störda från flyg, tåg eller verksaheter sk "Tysta oråden" (Lst 2001) Oråden so ej är bullerstörda från flyg, biltrafik, tåg eller verksaheter sk "Tysta oråden" (Lst 2001) n llb kode Bevarandeprogra för kulturinnesvårdsprogra odlingslandskapet (Lst) po Stora opåverkade Värdetrakter för skog oråden öp 06 ra kulturinnesvårdsprogra Oråde för närrekreation öp06 St. Höga kode g Va Höviksnäs kulturinnesvårdsprogra lysevatten H Stenungsund Myggenäs kode å Stenungsön St. Holevatten Oråde för närrekreation öp06 y fjo Jörlanda llb ucklu Va askeröfjorden 5 k rådhuset arkitekter ab ä WSP Environental 23 0 Skala ra n

24 Miljökonsekvensbeskrivning Faktaruta 4. Kounens generella riktlinjer avseende lokalisering Här återges kortfattat de generella riktlinjer för lokalisering och planering so anges i gällande vindbruksplan: Gruppstationer av vindkraftverk (tre eller fler) ska i första hand lokaliseras till avgränsade oråden so redovisas i planen. Orådena ska nyttjas effektivt. Det inbördes avståndet ellan vindkraftanläggningar bör vara så stort att grupperna var för sig kan uppfattas so saanhållna. Avståndet ellan grupperna bör inte understiga tre kiloeter. Vindkraftverken bör inte lokaliseras närare än 500 eter från enstaka bostäder eller 1000 eter från saanhållen bebyggelse. Inventeringar ska ske av platsens natur- och kulturvärden, fågel- och fladderusvärden och eventuell påverlkan på dessa bedös. Vindkraftverk får ej placeras i oråden ed värdefulla byggnader och/eller kulturiljöer so finns ed i Kulturinnesvårdsprograet. Geotekniska förutsättningar ska utredas. De geotekniska och bergtekniska säkerhetsriskerna so berör ras och skred ska kartläggas i tidigt skede. Markavvattning ska undvikas. O vindkraftetableringen berör vattenförekoster ed iljökvalitetsnorer för vatten så ska påverkan på vattenförekostens status beskrivas. Flygets krav och behov ska tidigt uppärksaas Vidare finns generella riktlinjer för utforning, hälsa och säkerhet sat genoförande och avveckling. Dessa redovisas löpande i under respektive avsnitt so berörs. Kounal planering Stenungsunds koun har antagit en Energiplan och kliatstrategi för åren och följande vision och huvudål har fastställts: Vi vill att Stenungsund ska höra till landets ledande kouner när det gäller att spara energi och vi ska arbeta för oställning till er iljövänliga energislag. Utsläppen från växthusgaser från källor ino kounen ska år 2050 reduceras och vara halverade jäfört ed utsläppsnivån För att nå ålet har åtta arbetsoråden identifierats, däribland anges att andelen förnybara källor, däribland vindkraften, ska öka och att kounen ska vara föregångare och inspirationskälla i oställningen ot en hållbar sahällsutbyggnad. 15 So en del i arbetet ed att uppnå huvudålet har Stenungsunds koun tagit fra en vindbruksplan, so ett teatiskt tillägg till Översiktsplan Syftet ed vindbruksplanen är att den ska utgöra underlag för en utbyggnad av vindkraft i kounen. I planen redovisas åtta öjliga utbyggnadsoråden för vindkraft, varav projektorådet i Sköllunga är ett sådant oråde. Planen föreskriver att större vindkraftetableringar ska i första hand lokaliseras till dessa utpekade vindbruksoråden, en att vindbruksorådenas avgränsning ska tolkas so ungefärliga och preliinära. Vid projektering studeras avgränsningen närare. I vindbruksplanen anges riktlinjer för utforning och prövning av vindkraftetableringar ino dessa oråden i for av generella rekoendationer, se faktaruta 4. Vidare anges särskilda rekoendationer för respektive av de åtta läpliga orådena för vindkraft, se faktaruta 5. Projektorådet ofattas inte av någon gällande eller planerade detaljplan. Angränsande kouner Projektorådet angränsar till Lilla Edets koun. Orådet på Lilla Edets sida av koungränsen är i sin helhet utpekat so ett stort opåverkat oråde sat ett oråde utpekat so strövoråde, ed särskila värden för rekreation och friluftsliv i översiktsplanen (ÖP 2012, antagen av kounfulläktige den , vann laga kraft ) Markanvändning Naturresurser Skogsbruk och jakt Enligt gällande översiktsplan utgör skogsarken ca 40 procent av kounens totala arkyta. Huvuddelen av skogsarkerna ligger i inlandet, öster o väg E6. Skogsbruket har betydelse so näring, en också för rekreation och ur naturvårdssynpunkt WSP Environental 14. Stenungsunds koun (2007) 15. Stenungsunds koun (2007) 16. Stenungsunds koun (2012) 17. Stenungsunds koun (2006)

25 Vindpark Sköllunga, Stenungsunds koun Ytan ino projektorådet ägs av privata arkägare so bedriver skogsbruk och jakt. Övriga naturresurser Kounens dricksvattenförsörjning sker från sjön Stora Hällungen, ca 3-4 kiloeter från förelsagen vindkraftetablering. 18 Se vidare avsnitt 3.4. Vid randen av platån i väster o projektorådet finns stora avlagringar ed isälvssedient, och vid Sköllunga och Huveröd finns två aktiva grustäkter. Grustäkten vid Sköllunga utökades nyligen och fick ett förnyat iljötillstånd. Bolaget har goda kunskaper o rådande vindförhållanden i projektorådet ed hänsyn till den vindätning so har genoförts. Vinddata har under projekteringen salats in av en s.k. SODAR (Sound Detecting And Ranging). SODAR är en teknik so äter tillgänglig vindenergi geno att skicka ut ljudvågor so äter vindhastighet, höjdvariationer över arken och terodynaisk struktur av troposfären. För en korrekt utvärdering av vindhastigheten i orådet krävs en långtidsätning av vindenergin. Bolaget har öjlighet att köpa in vinddata från en närliggande vindätningsast för att verifiera vinddata. Infrastruktur I sällsynta fall kan störningar på radio- och TV-ottagare förorsakas av vindkraftverk i närheten. Saråd har därför genoförts ed de aktörer so tillhandahåller och använder sig av radiolänkstråk och so kan tänkas bli berörda. Reissförfrågan har skickats till Luftfartsverket och flyglatser so kan tänkas bli berörda; Säve flygplats, Trollhättan-Vänersborgs flygplats och Landvetter flygplats. Vidare har en reissförfrågan skickats till Försvarsakten, och Myndigheten för sahällsskydd och beredskap, MSB. Något reisssvar har ännu inte erhållits. Se vidare sarådsredogörelsen i bilaga 2. Svenska Kraftnät planerar att dra en 400 kv-luftledning ellan Skogssäter i Trollhättans koun och Stenkullen i Lerus koun. Ledningen har till syfte att säkerställa driften av de regionala näten vid ett fel på stanätet i orådet. Utan ledningen kan nätet koa att överbelastas ed regionala elavbrott till följd. Ledningen behövs också i viss ån för att förnya gala ledningar och för att ta eot koande produktionsstörningar i saband ed utbyggnad av vindkraft. Svenska Kraftnät planerar för att ledningen ska kunna tas i drift år Ett av ledningens alternativ sträcker geno det oråde so i dag är utpekat riksintresse för vindbruk och projektorådet för Sköllunga. Projektet befinner sig idag i ett sarådskede och Bolaget har yttrat sig i frågan. Faktaruta 5. Kounens rekoendationer för oråde 3, Sköllunga Här återges kortfattat de särskilda rekoendationerna so vindbruksplanen anger för oråde 3, Sköllunga och so saanfaller ed aktuellt projektoråde. Naturvärdesinventering och fågelinventering ska utföras. Förslag på försiktighetsåtgärder vid eventuella negativa konsekvenser ska redovisas. En avstäning ed Länsstyrelsens naturvårdsenhet ska göras i ett tidigt skede. Vindkraftverk och vägar bör placeras på fastarkspartier, placering och ingrepp so påverkar våtarker bör undvikas. En arkeologisk utredning ska utföras. Orådet ingår i länsstyrelsens rapport o tysta oråden. Bohusleden går öster o orådet. Utredning o friluftslivets rörelse och användning av orådet i övrigt bör göras. Påverkan på landskapsbilden vid placering av vindkraftverk i närheten av sjöar bör redovisas. Påverkan av öjligheten att kalka sjöar ed helikopter ska utredas. Orådet ligger nära gränsen till Lilla Edets koun. Tidigt saråd ska ske ed grannkounen. Projektorådet ligger beläget ellan väg 650 och koungränsen till Lilla Edets koun. Ino projektorådet finns befintliga skogsbilvägar av god kvalitet. 18. Stenungsunds koun (2006) WSP Environental 25