Förstudie om kretsloppsanpassade avloppslösningar för byar i den åboländska skärgården

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Förstudie om kretsloppsanpassade avloppslösningar för byar i den åboländska skärgården"

Transkript

1 Förstudie om kretsloppsanpassade avloppslösningar för byar i den åboländska skärgården Kimitoöns kommun och Väståbolands stad, projekt Avlopp i Kretslopp Rapport nr A Författare: Ebba af Petersens och Marika Palmér Rivera, WRS Uppsala AB

2 Sammanfattning Denna rapport ingår i projektet Avlopp i Kretslopp, som syftar till att de åboländska skärgårdskommunerna ska få gemensamma vatten- och avloppssystem. Avloppsvattenreningen ska ske lokalt med kretsloppstänkande där det renade avloppsvattnet och/eller slammet utnyttjas. I rapporten ges exempel på tillgänglig avloppsteknik som möjliggör utnyttjande av näringsämnen i avloppsvattnet för skärgårdsbyar i tre olika skalor i de två åboländska skärgårdskommunerna Väståbolands stad och Kimitoöns kommun. I den lilla skalan (5-10 fastigheter) beskrivs avloppslösningarna: Uppsamling av klosettvatten i sluten tank samt rening av bad-, disk- och tvätt-vatten i infiltrationsanläggning/markbädd eller liknande; Gemensam behandling av avloppsvatten i sprayfilter och fosforfilter I mellanskalan (30-60 fastigheter) beskrivs exemplen: Konventionellt reningsverk, biofilterdike och lokal slambehandling; Kemisk fällning, öppen markbädd och lokal slambehandling. I den stora skalan ( fastigheter) beskrivs avloppslösningarna: Befintligt reningsverk med efterföljande våtmark Bevattning sommartid och lagring vintertid Exempel på metoder för behandling av avloppsfraktioner beskrivs också: Hygienisering av slam eller klosettvatten genom lagring Slamvassbäddar Hygienisering genom tillsats av urea Hygienisering genom tillsats av kalk Våtkompostering Exemplen som beskrivs i denna rapport visar att det finns flera olika kretsloppsanpassade avloppslösningar som kan passa i olika skalor i Åbolands skärgård. Kretsloppsanpassade avloppslösningar är inte heller dyrare än andra avloppslösningar, när höga krav på recipientskydd ställs. Gödsling av energigrödor med avloppsfraktioner ger möjlighet till dubbla vinster av avloppshanteringen, eftersom man kombinerar avloppshantering med energiproduktion. Erfarenheten visar att det är svårt att åstadkomma ett långsiktigt kretslopp om inte kommunen engagerar sig och ger stöd till skapandet av kretsloppsanpassade avloppslösningar. Kommunen behöver hjälpa till med att skapa system för omhändertagande och återvinning av avloppsfraktioner, samt bistå de boende vid val av avloppslösning och sprida kunskap om kretsloppsanpassade avloppslösningar. Sid 2 (58)

3 Innehåll 1 Bakgrund Beskrivning av uppdraget Orientering Avlopp i kretslopp Varför är kretslopp viktigt? Olika sätt att uppnå avlopp i kretslopp Vad säger finska lagstiftningen om kretslopp av växtnäringsämnen från avlopp? Beskrivning av kretsloppsanpassade avloppslösningar Vad ska de föreslagna avloppslösningarna klara? Behandling av avloppsfraktioner Hygienisering av slam eller klosettvatten genom lagring Slamvassbäddar Hygienisering genom tillsats av urea Hygienisering genom tillsats av kalk Våtkompostering Avloppsvattenbehandling i den lilla skalan Uppsamling av klosettvatten i sluten tank samt rening av BDT-vatten i kompaktfilter Gemensam behandling av avloppsvatten i sprayfilter och fosforfilter Avloppsvattenbehandling i mellanskalan Konventionellt reningsverk, biofilterdike och lokal slambehandling Kemisk fällning, öppen markbädd och lokal slambehandling Avloppsvattenbehandling i den stora skalan Befintligt reningsverk med efterföljande våtmark Bevattning sommartid och lagring vintertid Fortsatt arbete med kretslopp och avlopp i Åbolands skärgård Sid 3 (58)

4 1 Bakgrund Projektet Avlopp i Kretslopp syftar till att de åboländska skärgårdskommunerna ska få gemensamma vatten- och avloppssystem. Avloppsvattenreningen sker lokalt med kretsloppstänkande där det renade avloppsvattnet och slammet utnyttjas. Avloppsprojekten kan sammankopplas till lokal energiproduktion genom t.ex. bevattning av energigrödor med renat avloppsvatten. Resultatet av projektet är en utvidgad infrastruktur i skärgården som möjliggör inflyttning och bosättning samt bidrar till en levande skärgård. Gemensam lokal rening av avloppsvatten ger en positiv inverkan på miljön och på Skärgårdshavet. Lokala entreprenörer och företagare gynnas genom att anläggningarna kräver underhåll och service, vilket har en sysselsättande effekt. Projektet stöder kommunerna och kommuninvånarna genom att bistå med experthjälp för planering av avloppssystem samt med byråkrati runt bildande av lokala vattenandelsslag. 1.1 Beskrivning av uppdraget Syftet med uppdraget är att ge exempel på tillgänglig avloppsteknik som möjliggör utnyttjande av näringsämnen i avloppsvattnet för skärgårdsbyar i tre olika skalor i de två åboländska skärgårdskommunerna Väståbolands stad och Kimitoöns kommun. Uppdragets syfte har inte varit att ge förslag på avloppslösningar för specifika byar eller platser. För att exemplen på avloppslösningar ändå ska bli relevanta för Åbolands skärgård har de tagits fram med utgångspunkt i verkliga exempel. Två exempel på byar valdes för varje skala: Rövik på Kimitoön och Retais i Korpo, Väståboland i den lilla skalan (5-10 fastigheter), Mossala by på Houtskär och Trollgärda utanför Pargas, båda i Väståbolands kommun i mellanskalan (30-60 fastigheter), samt Västanfjärd och Rosala By i Kimitoöns kommun i den stora skalan ( fastigheter). Uppdraget har utförts av Ebba af Petersens och Marika Palmér Rivera, WRS Uppsala AB. Beställare är Kimitoöns kommun och projektet Avlopp i kretslopp, projektledare Annalena Sjöblom. I projektets senare del har Kaj Matsson varit projektledare. 1.2 Orientering Väståboland och Kimitoöns kommuner ligger i Åbolands skärgård, söder och väster om Åbo, se figur 1. Båda kommunerna är tvåspråkiga med svenska som huvudspråk. I de båda kommunerna finns fastigheter utanför vattentjänstverkens vatten- och avloppsnät. Sid 4 (58)

5 Figur 1. Åbolands skärgård Sid 5 (58)

6 Väståboland består av drygt öar och skär, och har en yta av 5545 km², varav 80 % är vatten (se figur 2). Kommunen har ca invånare, och störst andel fritidsboende i Finland med över 8000 fritidshus. Figur 2. Väståbolands kommun 1. 1 Källa: Väståbolands stad, Sid 6 (58)

7 Kimitoöns kommun har ca 3000 öar och skär, varav 30 är bebodda året om (se figur 3). Finlands största ö, Kimitoön, har gett namn åt kommunen. Kommunen är mindre än grannkommunen i väster, med en yta av knappt 3000 km 2, varav 70 % är vatten. Kimitoöns kommun har 7300 invånare, och mer än sommarboende med ca 4000 fritidshus. Figur 3. Kimitoöns kommun 2. 2 Avlopp i kretslopp Denna rapport syftar till att beskriva avloppslösningar som ger kretslopp av näringsämnena i avloppsvattnet, så att näringen kan återvinnas. Detta kapitel ger en kort introduktion till varför kretslopp av näringsämnen från avlopp är viktigt och hur detta kretslopp kan åstadkommas. 2.1 Varför är kretslopp viktigt? Maten vi äter innehåller näringsämnen, och stora mängder näring förs bort från lantbruket i form av spannmål, potatis, mjölk, kött, etc. Näringen som förs bort måste ersättas, antingen genom tillförsel av konstgödsel eller genom återvinning av näringen från livsmedlet (toalettavfall, avfall från livsmedelsindustrin och fast matavfall från hushåll, restauranger och storkök). De viktigaste näringsämnena, som behövs i stora mängder, är fosfor, kväve och kalium. Fosfor i konstgödsel produceras från fosfatmineral, som är en ändlig resurs. Det finns forskning som visar att det finns risk för att produktionen av fosfor från fosfatmineral kommer att minska framöver, i takt med att till- 2 Källa: Skärgårdshavets naturskola, Sid 7 (58)

8 gångarna på fosfatmineral minskar 3. Kväve i konstgödsel produceras från kvävgas som finns tillgängligt i stora mängder i luften, men processen är mycket energikrävande. För att produktionen av livsmedel ska bli hållbar på lång sikt, krävs följaktligen att näringen från livsmedlet (däribland i toalettavfallet) återvinns. I Sverige finns därför ett nationellt miljömål att senast år 2015 skall minst 60 procent av fosforföreningarna i avlopp återföras till produktiv mark, varav minst hälften bör återföras till åkermark 4. För ett långsiktigt hållbart kretslopp av avloppsfraktioner är det också viktigt att man inte skapar nya problem när man återvinner näringen. Det är därför viktigt att avloppsfraktionerna är hygieniserade och att innehållet av miljöstörande ämnen, t.ex. tungmetaller, är så låg som möjligt. För lantbruket är det därför viktigt att avloppsfraktionernas kvalitet kan säkras. Kvalitetssäkringssystem för avloppsfraktioner är under uppbyggnad i Sverige, men ett sådant arbete pågår än så länge inte i Finland. I ett första skede kan det därför vara en bra idé att sprida avloppsfraktioner på energigrödor, där kraven på kvalitetssäkring inte är lika hårda som på livsmedelsgrödor. 2.2 Olika sätt att uppnå avlopp i kretslopp För att kunna återvinna näringen i avloppsvattnet måste näringen samlas upp på något sätt. Eftersom avloppshanteringen tidigare främst fokuserats på att ta bort näringsämnena från utgående vatten och inte på att samla upp näringen för återvinning, är det inte alla metoder för avloppsrening som möjliggör kretslopp. I markbaserade anläggningar, såsom infiltrationsanläggningar och markbäddar, fastläggs fosfor i marken (där det i princip är oåtkomligt för växter) och kretslopp av näringen är därför inte möjlig. Reningsverk samlar upp fosfor i avloppsvattnet genom kemisk fällning, och användning av slammet ger därför möjlighet till återvinning av fosfor. Kväve renas däremot genom att det omvandlas till kvävgas, vilket gör att kväve inte kan återvinnas i reningsverk. I avloppsvattnet finns nästan all näring i toalettavfallet (ca 90 % av fosfor respektive kväve finns i urin och fekalier), medan bad-, disk- och tvättvattnet utgör den stora mängden vatten. Avloppslösningar som samlar upp urin eller klosettvatten ger det mest kompletta kretsloppet, eftersom både fosfor, kväve, kalium och mikronäringsämnen kan återvinnas. Olika sätt att uppnå avlopp i kretslopp listas i tabell 1. 3 Cordell, D. (2010) The Story of Phosphorus: Sustainability implications of global phosphorus scarcity for food security. Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema vatten i natur och samhälle: Doktorsavhandling. 4 De svenska miljömålen är antagna av Sveriges riksdag, de finns beskrivna på Sid 8 (58)

9 Tabell 1. Olika sätt att samla upp näringen i avloppet. Avloppsfraktion Vilka tekniklösningar ger upphov till fraktionen Näringsämne som kan återvinnas Kemslam Kemisk fällning Minst 50 % av fosfor* Urin Urinsortering i torrtoalett Ca 60 % av fosfor Urinsortering i WC Ca 80 % av kväve Kalium, mikronäringsämen Klosettvatten Sluten tank/klosettvattensortering Ca 90 % av fosfor Ca 90 % av kväve Kalium, mikronäringsämen Fosforfiltermaterial Fosforfilter Minst 50 % av fosfor** Avloppsvatten Bevattning Upp till 100 % av fosfor Upp till 100 % av kväve Kalium, mikronäringsämnen Latrin Torrtoalett utan urinsortering Ca 90 % av fosfor Ca 90 % av kvävet samlas upp, men en del går förlorat vid lagring. Kalium, mikronäringsämnen *Normalt samlas ca 90 % av fosforn upp i slammet vid kemisk fällning, men det är inte allt som är växttillgängligt. **Mängden uppsamlad fosfor och fosforns växttillgänglighet varierar beroende på typ av filtermaterial som använts, men bedömingen är att minst 50 % av fosforn kan återvinnas. I många fall är det möjlighet att återvinna en större andel fosfor. 2.3 Vad säger finska lagstiftningen om kretslopp av växtnäringsämnen från avlopp? Kretslopp av växtnäringsämnen från avlopp regleras i Finland av gödselmedelslagen (232/1993). Undantaget är dock spridning av egna avloppsfraktioner på egen gård, då gödselmedelslagen inte gäller. Lokala Sid 9 (58)

10 miljöskyddsföreskrifter måste också följas vid användning av avloppsfraktioner på odlad mark. Avloppsbaserade produkter bör alltid vara hygieniserade. Gödselmedellagen förutsätter att produkten inte innehåller salmonella och E.coli-mängden bör vara under 1000 CFU/g. Som behandling räknas kompostering, där den termofila temperaturen är 55 grader under minst 14 dygn; termofil rötning, mesofil rötning tillsammans med hygieniserande efterkompostering; kalkstabilisering (ph 12 i minst 2 h), termisk torkning, t.ex. 80 grader, slutproduktens fuktighet < 10 %. Ohygieniserat klosettvatten eller slam får inte användas som gödsel. Gödselprodukter som baseras på klosettvatten får användas på energiväxter eller produkter som inte används som livsmedel. Vall får endast gödslas i etableringsfasen. Gödselmedelslagen nämner inte urin eller bevattning med avloppsvatten, och rättsläget vad gäller dessa fraktioner är därför osäkert. Lokala miljöskyddsföreskrifter och jordbrukets praxis kan eventuellt ge mer vägledning för återvinning av urin eller bevattning med avloppsvatten. 3 Beskrivning av kretsloppsanpassade avloppslösningar I detta kapitel beskrivs förslag till kretsloppsanpassade avloppslösningar som kan passa för byar i Åbolands skärgård. I avsnitt 3.1. beskrivs vilka kriterier som använts för att välja lösningar, och i avsnitt 3.2 beskrivs behandlingsmetoder för avloppsfraktionerna slam och klosettvatten. Avsnitt 3.3, 3.4 och 3.5 beskriver sedan exempel på kretsloppsanpassade avloppslösningar i skalorna 5-10 hushåll, hushåll respektive hushåll. 3.1 Vad ska de föreslagna avloppslösningarna klara? Utgångspunkten vid val av avloppslösning är vilka krav och kriterier som avloppshanteringen ska uppfylla. Avloppslösningarna som beskrivs i denna rapport har valts för att uppfylla kriterierna i tabell 2. Kriterierna i tabellen har tagits fram med utgångspunkt i den finska avloppsförordningen 5, samt utifrån förutsättningarna i Åbolands skärgård och syftet med projektet Avlopp i kretslopp. 5 Statsrådets förordning om behandling av hushållsavloppsvatten i områden utanför vattentjänstverkens avloppsnät Sid 10 (58)

11 Tabell 2. Kriterier för urval av avloppslösningar. Parameter Beskrivning av kriterier Smittskydd I avloppsförordningen ställs inga krav på smittämnesreduktion. De föreslagna avloppslösningarna ska dock klara god avskiljning av smittämnen. Detta med anledning av att de flesta exempelbyarna är belägna i områden med känsliga grundvattentäkter och i skärgårdsmiljö, ibland med utsläpp till grunda badvikar. Recipientskydd Det allmänna kravet på behandling av hushållsavloppsvatten enligt förordningen är att uppnå följande reduktion av föroreningar jmf med inkommande till anläggningen: organiska ämnen (BSF7) minst 90 % totalt fosfor (Ptot) minst 85 % totalt kväve (Ntot) minst 40 % Kretslopp Huvudmålet med uppdraget är att ge en översikt över tillgänglig avloppsreningsteknik som möjliggör utnyttjandet av näringsämnena i avloppsvattnet. En miniminivå för kretsloppet definieras här som möjlighet att återföra 50 % av fosforn i avloppsvattnet till odlad mark. Önskvärt är även att andra näringsämnen kan återföras. Eftersom dricksvatten kan vara en bristvara ute på öarna, så belyses även föreslagna anläggningarnas möjlighet till återanvändning av vatten, eller till att minska på vattenförbrukningen. Ekonomi Kostnaden för avloppslösningarna ska vara rimlig i förhållande till anslutningsavgift för kommunalt avlopp. Ca per hushåll bedöms vara en rimlig kostnad. Energi- och resursanvändning Avloppslösningarna ska vara energieffektiva, och resursförbrukningen för att rena avloppsvattnet ska vara rimlig. Användaraspekter Avloppslösningarna ska vara användarvänliga, och passa såväl vid permanentboende som vid fritidsboende, och för både barn och äldre personer. Organisation I första hand ska avloppslösningarna vara gemensamma, men individuella lösningar kan också accepteras om behandlingen av avloppsfraktioner är gemensam. Det ska finnas en tydlig ansvarsfördelning för skötsel av avloppsanläggningen, som ska kunna skötas lokalt. Teknik Avloppslösningarna ska vara robusta. Eftersom befolkningen i skärgården ökar kraftigt under sommaren ska avloppsanläggningarna klara stora variationer i belastningen. Tekniken ska vara väl beprövad och det ska gå att kontrollera anläggningens funktion. Sid 11 (58)

12 3.2 Behandling av avloppsfraktioner Behandling av avloppsfraktioner, såsom urin, klosettvatten, slam och fosforfiltermaterial, syftar främst till att hygienisera materialet så att mängden smittämnen minimeras. I vissa fall kan syftet också vara att stabilisera materialet så att det blir lättare att hantera, och t.ex. inte avger lukt. Slam och klosettvatten, som innehåller mycket smittämnen, behöver behandlas mer för att hygieniseras, än t.ex. urin och använt fosforfiltermaterial, som endast innehåller små mängder smittämnen. Vilken hygienisering som krävs beror också på hur avloppsfraktionen ska användas. Avloppsfraktioner som sprids på livsmedelsgrödor behöver uppfylla mycket högre krav på hygienisering än avloppsfraktioner som ska spridas på energigrödor. Exempel på olika metoder för behandling av slam och klosettvatten beskrivs nedan. Urinsortering har inte ingått i något av alternativen för avloppshantering i denna rapport, eftersom vi har funnit att det är svårt att uppfylla kriterierna för gemensamma lösningar (enligt tabell 2) med urinsortering. Urin är dock ett mycket bra gödselmedel, som är mycket lätt att hygienisera. I större system, med central uppsamling av urin, rekommenderas lagring i sex månader som hygieniseringsmetod. Efter det kan urin spridas på åkermark. Om man sprider urin hemma på tomten krävs ingen lagring alls, eftersom smittriskerna inom ett hushåll bedöms som avsevärt större vad gäller dörrhandtag och liknande än vid spridning av urin. Mer att läsa om rekommendationer vad gäller lagring och spridning av urin finns t.ex. i: Urine Diversion: One step Towards Sustainable Sanitation 6 Helsingborg Interreg - Handbok om urinsortering Hygienisering av slam eller klosettvatten genom lagring Beskrivning Lagring av slam och klosettvatten förekommer på flera platser i Sverige, men studier visar att lagring är en relativt osäker hygieniseringsmetod och dess effekt är svår att förutsäga. Minst ett års lagringstid brukar rekommenderas för hygienisering, men det är osäkert om hygieniseringen då är tillräcklig för att slammet eller klosettvattnet ska kunna spridas på livsmedelsgrödor. Lagringen kan t.ex. ske i lagringsdammar eller i s.k. kuddtankar. Avstånd bör hållas till bebyggelse för att undvika risk för luktolägenheter. 6 Kvarnström, E., Emilsson, K., Richert Stintzing, A., Johansson, M., Jönsson, H., af Petersens, E., Schönning, C., Christensen, J., Hellström, D., Qvarnström, L., Ridderstolpe, P., Drangert, J.-O. (2006) Urine diversion One Step Towards Sustainable Sanitation. EcoSanRes report Kan laddas ned från 7 af Petersens, E., Kvarnström, E., Johansson, M. (2005) Helsingborg Interreg Handbok om urinsortering. Kan laddas ned från Sid 12 (58)

13 När passar denna behandling? Lagring passar som hygieniseringsmetod för slam eller klosettvatten som ska spridas på t.ex. energigrödor. Lagring kan ses som en av flera barriärer för smittspridning vid bevattning av energigrödor med avloppsvatten 8. Lagring rekommenderas dock inte som enda hygieniseringsmetod för slam eller klosettvatten som ska spridas på livsmedel. Dimensionering Lagringsvolymen dimensioneras för under hur lång tid lagringen ska ske. Kretslopp Det mesta av fosforn i avloppsvattnet kan återvinnas. Om lagringsbehållaren/ dammen inte är täckt, går en stor del av kvävet till luften och kan därmed inte återvinnas. Om klosettvatten lagras i en täckt behållare kan en stor del av kvävet i avloppsvattnet återvinnas. Ekonomi Lagringsdammar är relativt billiga att bygga, om markförutsättningarna är de rätta. Lagring i s.k. kuddtankar kan vara ett ekonomiskt och flexibelt alternativ, som möjliggör flytt av lagringen vid behov. För att spridningen av det lagrade slammet och klosettvattnet ska bli så kostnadseffektiv som möjligt bör lagringen placeras i anslutning till marken där spridningen ska ske. Den lantbrukare som tar emot avloppsfraktionen för behandling och sedan sprider ut det hygieniserade materialet på sin åkermark behöver få ersättning för sina kostnader, och helst en liten vinst, för att vara intresserad av att fortsätta att hanteringen. Brukarna, dvs. de hushåll som producerar slam eller klosettvatten, bör därför betala en behandlingsavgift som täcker detta. Robusthet och riskanalys Lagring är en robust metod i det avseendet att det inte finns någon känslig process som kan haverera. Skötselbehovet är mycket litet. Själva hygieniseringen är dock osäkrare vid lagring än t.ex. urea-hygienisering eller våtkompostering, och lagring är i många fall inte tillräckligt för att fullständigt hygienisera slam eller klosettvatten. Referenser Lagring av klosettvatten och slam sker på flera platser i Sverige, några exempel ges nedan: I en utvärdering av ett försök på Fårö där slam från enskilda brunnar och tankar samlas in och lagras för spridning på åkermark konstaterades att bakteriehalten minskade betydligt under den sex månader långa lagringstiden (Bäckstäde, 2003). Underlaget var dock inte tillräckligt för att kunna dra slutsatser om hur lång lagringen borde vara. 8 Lagring eller annan hygiensiering är dock inte nödvändig för bevattning, om tillräckliga andra säkerhetsåtgärder mot smittspridning tillämpas. Sid 13 (58)

14 I Enköpings kommun sprids klosettvatten från slutna tankar, trekammarbrunnsslam, samt slam från mindre reningsverk som mellanlagrats i dammar. Produkterna sprids som gödselmedel till energiskog och spannmål. Lagringstiden för avloppsvattnet är ca månader. Sammanfattande bedömning Lagring av slam och klosettvatten är en relativt enkel och billig metod, men bedöms i normalfallet inte ge tillräckligt säker hygienisering för spridning på livsmedelsgrödor Slamvassbäddar Beskrivning Slamvassbäddar är beväxta dräneringsbäddar för avvattning och biologisk behandling av slam. Denna teknik att dränera och biologiskt behandla slam har utvecklats i Tyskland, Danmark och USA. I början av 2000-talet byggdes ett antal slamvassbäddar i Sverige med stöd från de lokala investeringsprogrammen. Med växter i dräneringsbäddar finns bl. a möjlighet att erhålla en fosforrik jordliknande slutprodukt som kan användas som jordförbättring och därmed skapa kretslopp. Växternas närvaro ökar syretillförseln till slammet, tillför kolkälla och ger en bättre jordstruktur vilket resulterar i ett bättre mikroklimat och en ökad nedbrytning jämfört med dräneringsbäddar utan växter. Även om det behandlade slammet inte kan avsättas lokalt utan måste transporteras till annan plats, så ger ett avvattnat och biologiskt behandlat slam avsevärt mindre volymer att transportera än ett icke avvattnat slam. Tekniken med slamvassbädd bygger på att vattnet så snabbt som möjligt skall dräneras från slammet. För att möjliggöra detta byggs bädden upp med ett filtrerande lager av sand och ett underliggande dränerande lager av makadam eller grus. Det är också viktigt ha en beskickningsregim i bädden som bl.a. innebär att vegetationen periodvis kan vila och återhämta sig. Därför byggs en slamvassbädd med flera celler som individuellt kan beskickas med slam. Helst bör minst fyra celler byggas. Bäddens uppbyggnad av sand, dräneringslager, övergångslager, dräneringssystem, ventilation, lutningar mm är avgörande för bäddarnas funktion. Exempel på en vassbädd ges i figur 4. Sid 14 (58)

15 a) b) Figur 4. a) foto på nyplanterad vassbädd, b) vassbädd 1 ½ år efter plantering. Etablering av växter är viktiga för funktionen, och också det som vållar mest bekymmer vid anläggande av slamvassbäddar. Bladvass (Phragmites Australis) är den vanligaste växten. Man får räkna med att inte kunna belasta bädden fullt ut de första åren för att växterna kunna etableras ordentligt. När passar denna behandling? Slamvassbäddar är lämpliga på platser: där det finns tillgängliga ytor i närheten av reningsverket, för placering av bäddarna. varifrån slammet annars måste transporteras långa sträckor till närmaste behandling/omhändertagande. där det finns avsättning för behandlat slam, t ex inom jordbruk eller för tillverkning av jord. Dimensionering Vid dimensionering av slamvassbäddar utgår man från mängd belastning i torrsubstans (TS) per bottenyta (dräneringslagrets yta). Dimensioneringen är beroende av vilken process som finns i reningsverket. Ungefärlig dimensionering av olika anläggningsdelar ges i tabell 3. Sid 15 (58)

16 Tabell 3. Ungefärlig dimensionering av olika anläggningsdelar för lokal slambehandlng i vassbädd. En mer exakt dimensionering görs i samband med detaljprojektering av anläggningen. Anläggningsdel Storlek/Mängd Kommentar Slamvassbädd (dräneringslagrets yta) 0,5-1 m 2 /person Normalt dimensioneras slamvassbäddar för en TS-giva på kg TS/m 2 år. Detta motsvarar ungefär 0,5 m 2 per person räknat på schablon för TS som produceras per person och dygn i ett reningsverk. För bäddar som beskickas med slam som pumpas direkt från en aktivslamanläggning är givan lägre, ungefär hälften av ovanstående belastning. Kretslopp Restprodukten från detta system är det material som finns i slamvassbädden, som är en typ av jordliknande, komposterat slam, som framförallt innehåller fosfor. Slamvassbäddarna töms vid behov, vilket brukar bli efter ca 10 år. Robusthet och riskanalys Den känsligaste aspekten är etableringen av vassen. När vassen väl är etablerad är det en robust metod som inte kräver så mycket skötsel. Referenser System med behandling av slam från reningsverk i slamvassbäddar har byggts i flera svenska kommuner: Hjo, Hagfors (Ekshärads reningsverk), Hässleholm, Nybro (Alsterbro reningsverk), Växjö (Åryds reningsverk), Älmhult, Skara, Mellerud, Kinda (Rimforsa reningsverk) Skövde, Vingåker, Svedala, Växjö. Mer att läsa om svenska erfarenheter av vassbäddar finns i följande rapporter: Runeson, M Vassbäddar i svenskt klimat - En kunskaps- och erfarenhetssammanställning. Naturvårdsverket. Avlopp i kretslopp en utvärdering av LIPfinansierade enskilda avlopp, vassbäddar och bevattningssystem med avloppsvatten. Rapport nr Sammanfattande bedömning Slamvassbäddar är en metod som minskar mängden slam avsevärt, och kräver liten arbetsinsats förutom vid tömning av bäddarna. Genom att behandla slammet lokalt undviker man långa transporter av slam till omhändertagande på annan plats. För att systemet ska fungera krävs en regelbunden tillsyn av bäddarna samt ett visst intresse för växtodling hos den skötselansvarige. Sid 16 (58)

17 3.2.3 Hygienisering genom tillsats av urea Beskrivning Behandling av klosettvatten, slam och gödsel med urea är en metod som bygger på att ammoniak har en avdödande effekt. Urea är ett av de vanligaste och billigaste kvävegödselmedlen. När urea blandas i vätska spjälkas det till ammoniak. Tillförsel av urea är en metod som rönt intresse hos lantbrukare eftersom den innebär att avloppsproduktens kväveinnehåll ökar. Hanteringen är enkel och metoden kan appliceras i olika skalor. På lantbruk där man nyligen slutat med djurhållning finns ofta en outnyttjad gödselbrunn, som kan användas för lagring av klosettvatten eller slam med tillsats av urea. Viktigt är att brunnen täcks för att undvika onödiga förluster av ammoniak. Genom att öka ureakoncentrationen kan perioden som krävs för hygieniseringen förkortas. Ett ökat kväveinnehåll i avloppsfraktionen ställer dock ökade krav på den efterföljande spridningen så att ammoniakförlusterna hålls nere. När passar denna behandling? Ureahygienisering fungerar i olika skalor och kräver inte avancerad utrustning. Andra hygieniseringsmetoder kräver ofta stora volymer för att bli ekonomiskt rimliga. Därför är hygienisering med urea speciellt lämplig för mindre volymer av slam eller klosettvatten, motsvarande t.ex. en eller ett par byar. Dimensionering Hygieniseringsbehållaren dimensioneras efter hur stor mängd slam eller klosettvatten man planerar att behandla. Men ofta utgår man istället ifrån en befintlig behållare, t ex en gödselbrunn på ett lantbruk, och får då anpassa mängden slam eller klosettvatten som behandlas per omgång. Det kan vara möjligt att behandla flera omgångar under en säsong. Behandlingstiden beror på mängden tillsatt urea, se tabell 4 nedan. Tabell 4. Rekommenderad behandlingstid för klosettvatten för att uppnå en säker hygienisering då olika mängder av ammoniumkväve och kalk har tillsats (Vinnerås, 2006) Mängden fri ammoniak anses vara den faktor som har den största inverkan på den mikrobiella reduktionen (Vinnerås, 2007). Genom att öka temperaturen Sid 17 (58)

18 eller ph kommer mer ammonium att övergå till ammoniak, vilket i sin tur ger en effektivare avdödning. Kretslopp Ett ureahygieniserat klosettvatten ger möjlighet till återföring av merparten av närsalterna i avloppsvattnet. Urean gör att kväveinnehållet blir högre vilket torde göra det behandlade materialet ännu mer intressant för lantbrukarna att ta emot. Slam som hygieniseras med urea blir också mer intressant, då det blir ett mer balanserat gödselmedel. Kemfällt slam innehåller annars mycket fosfor och lite kväve. Ekonomi Om tillgång finns till ledig gödselbehållare, och om aktiva lantbruk som har eller haft djurhållning finns i närheten och är intresserade, kan investeringen bli låg. Den lantbrukare som tar emot avloppsfraktionen för behandling och sedan sprider ut det hygieniserade materialet på sin åkermark behöver få ersättning för sina kostnader, och helst en liten vinst, för att vara intresserad av att fortsätta att hanteringen. Brukarna, dvs. de hushåll som producerar slam eller klosettvatten, bör därför betala en behandlingsavgift som täcker detta. Robusthet och riskanalys Hygienisering med urea är en metod som kan utföras med okomplicerad teknik och i liten skala. Metoden är flexibel och kräver inga stora investeringar. Referenser Det finns ett flertal utförda studier av ammoniakbaserad hygienisering av såväl stallgödsel som avloppsfraktioner, bl.a. vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Alnarp. Under 2009 och 2010 förbereddes en pilotanläggning för ureahygienisering i Södertälje kommun, och den planeras att tas i bruk under JTI, Institutet för jordbruks- och miljöteknik, i Uppsala provar även ammoniakavgång vid ureahygienisering genom försök vid Karby våtkompost i Norrtälje. Mer att läsa: Svensson, S-E Växtnäring från avlopp ger mer hållbar produktion av ettåriga energi- och fibergrödor. Projektredovisning för 2005 och SLU Alnarp. Vinnerås B Hygienisering av klosettvatten för säker växtnäringsåterförsel till livsmedelsproduktionen. Rapport 2005:04. Institutionen för biometri och teknik. SLU. Uppsala. Vinnerås, B Comparison of composting, storage and urea treatment for sanitizing of faecal matter and manure Bioresource Technology 98: Sammanfattande bedömning Hygienisering genom tillsats av urea är en enkel metod, som utvärderats i flera forskningsprojekt. Metoden är dock än så länge relativt oprövad i stor skala. Sid 18 (58)

19 Ingen komplicerad utrustning krävs, och befintliga gödselbrunnar kan ofta användas, vilket ger en låg investeringskostnad Hygienisering genom tillsats av kalk Beskrivning Tillsats av kalk för att höja ph och därmed hygienisera avloppsslam är en beprövad metod som använts vid reningsverk. Ett ph kring 12 innebär en stark hygienisering med avseende på de flesta mikroorganismer. Både bränd kalk (CaO) och släckt kalk (Ca(OH) 2 ) används för hygienisering. Kalkning med osläckt kalk har visat sig hygienisera slammet väsentligt, och släckt kalk hygieniserar med undantag för parasitägg 9. Användning av bränd kalk ger värmeutveckling, vilket bidrar till hygieniseringen. För god hygienisering ska allt material som ska hygieniseras hålla ph 12 och en temperatur på 55 C under minst 2 h. Bränd kalk är dock inte lämplig för hygienisering av klosettvatten eller oavvattnat slam, eftersom värmeutvecklingen kan ge en explosionsartad kokning i material med låga TShalter. För klosettvatten och oavvattnat slam bör följaktligen släckt kalk användas. För att hygienisering med släckt kalk ska bli tillräcklig krävs att ph är 12 eller mer under en viss tid, hur lång den tiden ska vara beror på hur hårda hygienkrav som ställs. Bakterier avdödas efter en relativt kort tid (ett antal timmar), medan virus överlever längre tid (minst 3 månader med ph 12 rekommenderas för avdödning av virus). Anledningen till att hygienisering med kalk tillämpas allt mer sällan vid reningsverk är dock att användning av kalk medför flera nackdelar. Kalk kan damma och vara irriterande. Material med ph 12 är svårt att hantera, eftersom det är frätande. Karbonat kan fällas ut till en svårlöslig kaka på botten av behållaren som kan ge problem vid tömning. ph-höjningen gör också att det är stor risk att kvävet i slammet eller klosettvattnet går till luft genom avgång av ammoniak, vilket minskar gödselvärdet. Det är därför viktigt att täcka behållaren på så sätt att ammoniakavgången minimeras. När passar denna behandling? Hygienisering med bränd kalk passar avvattnat slam och är en bra hygienseringsmetod under förutsättning att ph är över 12 och temperaturen över 55 C i över 2 h i hela materialet. Hygienisering med släckt kalk kan användas för oavvattnat slam eller klosettvatten, men räknas som en mindre säker behandlingsmetod, och 9 Inger, M., Norin, E, Mathisen, B. (1997). Hygienisering av biologiskt avfall. JTI rapport Kretslopp & Avfall nr.10. Jordbrukstekniska institutet. Uppsala. ISSN Sid 19 (58)

20 rekommenderas i normalfallet inte för avloppsfraktioner som ska spridas på livsmedelsgrödor. Dimensionering Behållaren för hygienisering dimensioneras för den tid som hygieniseringen ska pågå. Mängden kalk som ska tillsättas beror av ph-värdet hos det ursprungliga slammet, och regleras genom mätning av ph under tillsats. Kretslopp Om behållaren är täckt så att kväveavgång förhindras, kan all näring som finns i avloppsfraktionen återvinnas. Hur mycket näring beror på om det är slam eller klosettvatten som behandlas. Fördelen med användning av kalk för hygienisering är att kalk är intressant för lantbruket, vilket gör avloppsfraktionen mer attraktiv för spridning. Ekonomi Den utrustning som krävs är en behållare eller damm där kalk tillsätts till slammet eller klosettvattnet, pump, omrörare för omblandning av materialet samt täckning av behållaren eller dammen. Utrustningen är relativt billig, men underhållet kan bli dyrt eftersom kalk ger utfällningar. Den lantbrukare som tar emot avloppsfraktionen för behandling och sedan sprider ut det hygieniserade materialet på sin åkermark behöver få ersättning för sina kostnader, och helst en liten vinst, för att vara intresserad av att fortsätta att hanteringen. Brukarna, dvs. de hushåll som producerar slam eller klosettvatten, bör därför betala en behandlingsavgift som täcker detta. Robusthet och riskanalys Hygieniseringsprocessen är robust och lätt att kontrollera, eftersom ph kan mätas med en enkel mätsticka och temperaturen hos materialet också är relativt enkelt att mäta. Användning av kalk kan dock ge problem med utrustning som slammar igen, och material med ph 12 är också relativt svårt att hantera eftersom det är frätande. Referenser Hygienisering av slam med kalk sker vid flera reningsverk i Sverige, bl.a. i Kungsbacka. Sammanfattande bedömning Tillsats av bränd kalk till avvattnat slam är en god hygieniseringsmetod, men hygienisering av oavvattnat slam eller klosettvatten med släckt kalk är inte tillräckligt för spridning på livsmedelsgrödor. Kalk är också besvärligt att arbeta med eftersom det ger utfällningar på utrustning, och eftersom material med ph 12 är frätande. Sid 20 (58)

21 3.2.5 Våtkompostering Beskrivning Våtkompostering är en metod för att hygienisera och stabilisera klosettvatten, som främst utvecklats i Sverige och Norge. Metoden bygger på lufttillförsel till flytande organiskt material i en sluten och isolerad tank. Vid processen utvecklas värme, vilket ger en snabb nedbrytning och hygienisering. För att processen skall fungera behövs tillskottsmaterial i form av organiskt hushålls-avfall, latrin och/eller stallgödsel. Dessa bidrar till att få upp torrsubstanshalten och därmed skapa en fungerande process. Ett exempel på en våtkompost visas i figur 5. Figur 5. Våtkompost i Norrtälje kommun. En våtkompostanläggning består av: Ett förlager, där avfallet lagras innan det går in till reaktorn; En pumpbrunn med en skärande pump, som sönderdelar materialet och pumpar in det i reaktorn; En reaktor, där luft tillförs och nedbrytningen sker. För att materialet ska bli hygieniserat krävs att allt material i reaktorn håller minst 55 C under minst 10 timmar 10 ; Ett efterlager, där det behandlade materialet lagras innan det sprids som gödselmedel. För- och efterlagret bör vara täckta, för att minimera kväveförlusterna. 10 Eveborn, D., Malmén, L., Persson, L., Palm, O., Edström, M. (2007) Våtkompostering för kretsloppsanpassning av enskilda avlopp i Norrtälje kommun. JTIrapport Kretslopp & Avfall Sid 21 (58)

22 När passar denna behandling? Våtkompostering kan behandla klosettvatten från extremt snålspolande toaletter. Metoden passar bäst i lite större skala, t.ex. i ett centralt behandlingssystem som en eller flera kommuner ansvarar för, och rekommenderas inte för en eller enstaka byar. Eftersom tillskottsmaterial krävs för att processen ska fungera, krävs att det finns tillgång till ett sådant material i närheten. Det kan vara stallgödsel, latrin från torrtoaletter eller matavfall från hushåll, restauranger eller livsmedelsindustri. Dimensionering En våtkompost dimensioneras utifrån hur stor mängd klosettvatten som ska behandlas, samt vilken driftsstrategi som används. Driften kan antingen ske semi-kontinuerligt (processen sker kontinuerligt, och tillförsel av material sker regelbundet, oftast en gång per dygn) eller satsvis. Kretslopp Under förutsättning att för- och efterlager är täckta så att kväveförlusterna minimeras, kan i stort sett all näring i klosettvatten återvinnas som gödselmedel efter våtkompostering. Ekonomi Kostnaden för såväl investering som drift varierar beroende på de lokala förutsättningarna. Investeringskostnaden för två studerade anläggningar var 11 : Ca euro i Sunds kommun, Åland (dimensionerad för 60 hushåll samt en camping, anlagd år 2000) Ca euro i Norrtälje kommun, Sverige (dimensionerad för ca hushåll, anlagd år 2004) I Sunds kommun på Åland är driftskostnaden för en våtkomposteringsanläggning (dimensionerad för 60 hushåll) ca 200 euro per hushåll och år (inkl. tömningskostnaden för klosettvatten, med extremt snålspolande toalett) 12. Robusthet och riskanalys Våtkompostering är en relativt komplicerad metod, som kräver tillgång till personal för drift och skötsel. El krävs för att driva processen. För att processen ska fungera väl krävs också rätt blandning mellan klosettvatten och tillskottsmaterial. Om processen fungerar väl är det dock en metod som ger säker hygienisering av klosettvattnet. 11 Malmén, L. (2005) Våtkompostering maten du åt kan bli bra gödsel. JTI infomerar Malmén, L. (2005) Våtkompostering maten du åt kan bli bra gödsel. JTI infomerar Sid 22 (58)

23 Referenser Våtkompostering av klosettvatten finns på flera platser i både Finland, Norge och Sverige, bl.a. i: Sunds kommun på Åland, Finland Norrtälje kommun, Sverige Eskilstuna kommun, Sverige. Mer att läsa om våtkompostering finns t.ex. i broschyren Våtkompostering maten du åt kan bli bra gödsel 13. Sammanfattande bedömning Våtkompostering av klosettvatten är en beprövad teknik som undersökts i flera studier. Metoden innebär dock en relativt stor investering, och kräver tillgång till personal för drift och skötsel. Den passar därför bäst i relativt stor skala med kommunen som ansvarig, och rekommenderas inte för en eller enstaka byar. För att våtkompostering ska fungera krävs att klosettvattnet kommer från extremt snålspolande toaletter, och att material som ökar torrsubstanshalten, t.ex. matavfall eller latrin, tillsätts i processen. 3.3 Avloppsvattenbehandling i den lilla skalan För den lilla skalan (5-10 fastigheter) valdes Rövik på Kimitoön och Retais på Korpo som exempelbyar. Rövik består av 7 fastigheter, 4 permanentbebodda och 3 fritidshus med enklare standard. Fastigheterna ligger längs med stranden av en långsmal vik och tomterna är förhållandevis stora. Retais består av 6 fastigheter invid en strand på norra delen av Korpo. Tomterna är något mindre än i Rövik och husen ligger mer samlat. Avgörande för val av gemensam lösning eller inte i den lilla skalan är framförallt avstånd mellan husen, vilket påverkar ledningslängden och därmed kostnaden. För lilla skalan har vi därför valt att beskriva två avloppslösningar, den ena som bygger på enskilda lösningar på varje tomt, den andra där man samlar upp och behandlar avloppsvattnet gemensamt i den lilla byn. 13 Malmén, L. (2005) Våtkompostering maten du åt kan bli bra gödsel. JTI infomerar Sid 23 (58)

24 3.3.1 Uppsamling av klosettvatten i sluten tank samt rening av BDT-vatten i kompaktfilter Beskrivning Avloppslösningen bygger på ett källsorterande system där klosettvattnet (även kallat svartvatten) och det övriga avloppsvattnet, bad-, disk-, tvättvattnet (BDT) behandlas separat. Genom att utsortera klosettvattnet i en separat fraktion avlastar man det övriga avloppsvattnet från merparten av näringsämnen och smittämnen. Detta gör att en enklare rening krävs för resten av avloppsvattnet, och att toalettavfallet efter hygienisering kan användas som gödsel- eller jordförbättringsmedel. Klosettvattnet ska avskiljas med små vattenmängder för att underlätta hantering och avsättning. Systemlösningen illustreras i figur 6 nedan. Figur 6. Skiss över avloppsreningssystem baserat på klosettvattenavskiljning i sluten tank samt rening av BDT-vatten, t ex med kompaktfilter. En förutsättning för att möjliggöra systemet är att klosettvattnet avskiljs med små vattenmängder. Därför installeras extremt snålspolande toaletter, dvs. toaletter med en spolvattenmängd på max 1 liter/spolning. På marknaden finns 3-4 tillverkare av vakuumtoaletter anpassade för ett eller ett fåtal hushåll. Bad-, disk- och tvättvattnet innehåller små mängder näringsämnen och smittämnen, men höga halter av syreförbrukande ämnen (BOD). Detta vatten behandlas därför lämpligen i t.ex. ett kompaktfilter (alternativt en infiltrationsanläggning eller en markbädd). Det viktigaste syftet med behandlingen är att bryta ned de syreförbrukande ämnena, så att inte besvärande lukt uppkommer. När passar denna avloppslösning? Klosettvattensortering i sluten tank passar: i spridd bebyggelse, där en gemensam avloppslösning inte är ekonomiskt rimlig. i känsliga områden, t.ex. kustnära eller vid grundvattentäkt. i princip alltid vid nybyggnation, eftersom man då enkelt kan bygga in vakuumledningarna från toaletten. Det är också relativt enkelt att installera vakuumtoalett i de flesta befintliga hus. (I befintliga hus Sid 24 (58)

25 byggda med platta på mark och nyrenoverade badrum kan det dock vara svårt att installera vakuumtoaletter utan att det blir alltför kostsamt. ) Dimensionering Ungefärlig dimensionering av olika anläggningsdelar anges i tabell 5. Tabell 5. Ungefärlig dimensionering av olika anläggningsdelar för system med klosettvattenuppsamling i sluten tank och BDT-rening i kompaktfilter. En mer exakt dimensionering görs i samband med detaljprojektering av anläggningen. Anläggningsdel Storlek/Mängd Kommentar Sluten tank 3 m 3 eller 6 m 3 för ett hushåll För en normalstor familj som tänker på att inte spola i onödan räcker normalt en tank på 3 m 3 för tömning en gång/år. Slamavskiljaren för BDT-vatten 2 m 2 för ett hushåll Normalt räcker det med tömning av slamavskiljaren en gång vartannat år. Kompaktfilter Ca 10 m 3 för ett hushåll Storlek anpassas till fabrikat av kompaktfilter. Infiltrationsanläggning eller markbädd Reningseffekter Klosettvattnet innehåller ca 75 % av fosforn, ca 90 % av kvävet och ca 40 % av syreförbrukande ämnen (BOD) 14. I en markbädd, infiltrationsanläggning eller kompaktfilter för behandling av bad-, disk- och tvättvatten avskiljs minst 50 % av fosforn och ca 90 % av det organiska materialet. Totalt blir reningseffekten i hela systemet: > 85 % avskiljning av fosfor > 90 % avskiljning av kväve Ca 95 % avskiljning av BOD (syreförbrukande ämnen). Kretslopp Klosettvattnet som samlas upp innehåller ca 75 % av fosforn och ca 90 % av kvävet i avloppsvattnet. Efter hygienisering, t.ex. genom tillsats av urea eller våtkompostering (se avsnitt 3.3), kan klosettvattnet spridas på åkermark eller energiskog (se avsnitt 2.3). Ekonomi Eftersom kostnaderna för installation av en avloppsanläggning varierar mycket beroende på förutsättningarna på varje plats, anges endast mycket översiktliga 14 Svenska naturvårdsverket (2006) Naturvårsverkets allmänna råd om små avlopsanordningar för hushållsspillvatten, NFS 2006:7, bilaga 1. Sid 25 (58)

26 kostnader i tabell 6. Om det redan finns en väl fungerande infiltrationsanläggning eller markbädd på fastigheten kan den vara möjlig att använda för behandling av bad-, disk- och tvättvattnet, vilket minskar kostnaden för avloppslösningen. Tabell 6. Översiktlig kostnadsberäkning för individuell uppsamling av klosettvatten i sluten tank med vakuumtoalett behandling av BDT-vatten i kompaktfilter e. dyl. Kostnader exkl. moms. Investering Kostnad för ett hushåll ( ) Kommentar Vakuumtoalett, vakuumenhet och sluten tank Ca Installation av vakuumtoalett och tank Ca Kan variera mycket beroende på förutsättningarna inomhus och på tomten. Slamavskiljare, ledningar och kompaktfilter för BDT-rening, inkl. installation Ca 0* Varierar beroende på förutsättningarna på tomten. *Om befintlig avloppsanläggning kan användas för rening av BDT-vatten. Drift ( /år) Tömning av den slutna tanken Ca tömningar/år Tömning av slamavskiljare för BDTvatten Ca 60 Tömning en gång vartannat år El för vakuumtoalett Ca 1-5 Robusthet och riskanalys Systemet är robust och enkelt att sköta. I driften ingår följande: tömning av sluten tank, 1-2 ggr/år tömning av slamavskiljaren, ca en gång vartannat år översyn av infiltrationsanläggningen, markbädden eller kompaktfiltret, ca 2 ggr/år. Följande risker finns i systemet: El krävs för vakuumtoaletten. De flesta vakuumtoaletterna kan också köras på 12 volts batteri. Vissa fabrikat kan också anläggas med självfall så att det går att spola genom att hälla vatten från hink i toaletten. Sid 26 (58)

27 En liten risk finns för hål i den slutna tanken. Det är därför mycket viktigt att tanken anläggs på rätt sätt. Det är också en fördel om tanken inspekteras i samband med tömning. Om slamavskiljaren inte töms finns risk för att efterföljande infiltrationsanläggning, markbädd eller kompaktfilter sätter igen. Detta kommer i så fall fastighetsägaren att märka, eftersom vatten då kommer att stå på tomten. Referenser Systemet finns installerat på flera håll bl.a. i Sverige och Norge. I Norrtälje kommun i Sverige finns ett hundratal vakuumtoaletter installerade. På bygdegården Trostorp, Trosa kommun, Sverige, finns tre offentliga vakuumtoaletter installerade. Läs mer om bl.a. olika fabrikat av vakuumtoaletter i skriften Toaletter för källsortering, som sammanställts av Avloppsguiden 15. Hur uppfyller avloppslösningen kraven? Hur alternativet med klosettvattensortering i sluten tank och behandling av bad-, disk- och tvättvatten uppfyller kriterierna (tabell 2) anges i tabell Den kan laddas ned från: ing.pdf Sid 27 (58)

28 Tabell 7. Uppfyllelse av kriterierna (jmf kriterier i tabell 2) för uppsamling av klosettvatten i sluten tank och BDT-rening. Parameter Hur uppfyller avloppslösningen kraven? Smittskydd Risken för utsläpp av smittämnen till grundvatten och badvatten är mycket liten, eftersom nästan alla smittämnen samlas upp med klosettvattnet i den slutna tanken. Bad-, disk- och tvätt-vattnet innehåller endast små mängder smittämnen, som avskiljs effektivt i en rätt anlagd infiltrationsanläggning, markbädd eller kompaktfilter. Risken för lukt från systemet är mycket liten. Hälsoriskerna i samband med hantering av klosettvattnet är jämförbara med den hantering som sker av slam från trekammarbrunnar och minireningsverk och innebär ingen risk för allmänheten. Recipientskydd Systemet som helhet innebär att mer än 85 % av fosforn, mer än 90 % av kvävet och ca 95 % av BOD avskiljs. Risken för tillfälliga avvikelser i reningsprocessen är liten. Kretslopp Hög potential, mer än 70 % av fosfor och ca 90 % av kvävet finns i klosettvattnet och kan återföras till odlad mark. Innan återföring till åkermark krävs att klosettvattnet hygieniseras. Ekonomi Kostnaden för såväl investering som drift bedöms vara rimlig om förutsättningarna är de rätta. Kostnaden varierar dock beroende på de lokala förhållandena. För att hålla nere driftskostnaden är det viktigt att toaletten inte spolas i onödan. Energi- och resursanvändning Extremt snålspolande toalett leder till lägre vattenförbrukning. Viktigt att hålla nere klosettvattenmängderna så att transport av klosettvatten minimeras. Användaraspekter Extremt snålspolande toaletter kräver viss förståelse från brukarnas sida eftersom det är viktigt att inte spola toaletten mer än nödvändigt för att hålla nere klosettvattenmängderna. Organisation Hämtning av klosettvatten sköts av entreprenör. Hygienisering av det uppsamlade klosettvattnet sker gemensamt, antingen i kommunal regi eller av den lantbrukare som ska sprida materialet. Teknik Vakuumtoaletter för enskilda hushåll har installerats på många håll i både Sverige och Norge. Vakuumsystem är något känsligare än självfallssystem, men bedöms ändå vara tillräckligt robusta. Den föreslagna behandlingen av BDT-vatten är konventionell och ofta använd i t.ex. fritidsboende. Kontroll av reningsfunktion kan göras genom provtagning av utgående vatten från markbädd samt genom provtagning och volymbestämning av uppsamlat klosettvatten. Systemet klarar belastningsvariationer mycket bra. Sid 28 (58)

Varför kretslopp? Övergödning - Rätt sak på fel plats! Kretsloppsanpassade avloppslösningar i skärgården. Vad innehåller avlopp från hushåll?

Varför kretslopp? Övergödning - Rätt sak på fel plats! Kretsloppsanpassade avloppslösningar i skärgården. Vad innehåller avlopp från hushåll? Avloppsreningens viktiga funktioner Kretsloppsanpassade avloppslösningar i skärgården Ebba af Petersens, WRS Uppsala AB, ebba.af.petersens@wrs.se Yrkeshögskolan Novia, Ekenäs, Raseborg 8 maj 2012 Hindra

Läs mer

Kretslopp av avloppsfraktioner vad vet vi om avloppsfraktionerna? Anna Richert Richert Miljökompetens anna@richert.se

Kretslopp av avloppsfraktioner vad vet vi om avloppsfraktionerna? Anna Richert Richert Miljökompetens anna@richert.se Kretslopp av avloppsfraktioner vad vet vi om avloppsfraktionerna? Anna Richert Richert Miljökompetens anna@richert.se Nya avfall att ta hand om Urinsortering Klosettvattensortering Minireningsverk Kemisk

Läs mer

Avlopp i kretslopp avloppslösningar för byar i den åboländska skärgården

Avlopp i kretslopp avloppslösningar för byar i den åboländska skärgården Avlopp i kretslopp avloppslösningar för byar i den åboländska skärgården Euroopan maaseudun kehittämisen maatalousrahasto: Eurooppa investoi maaseutualueisiin 1 Innehåll Avlopp i kretslopp... 3 Vad är

Läs mer

Reningstekniker som klarar hög skyddsnivå

Reningstekniker som klarar hög skyddsnivå Reningstekniker som klarar hög skyddsnivå WC och fosforfilter - Klarar hög skyddsnivå I det här avloppssystemet behandlas avloppsvattnet i en filterbädd med fosforbindande material. Vanlig WC kan användas.

Läs mer

Kretslopp för avlopp Södertälje kommun och ansökan om tillstånd för avlopp

Kretslopp för avlopp Södertälje kommun och ansökan om tillstånd för avlopp Kretslopp för avlopp Södertälje kommun och ansökan om tillstånd för avlopp Stefan Jonsson, Miljökontoret 1 Kretslopp med källsortering av avlopp Lokalt utsläpp från WC = 0 Modern återvinning av WC-avfall:

Läs mer

Arbetet pågår - klart 30 sep 2008. Hushållsnära avloppsfraktioner. Genomförande. Certifiering eller kvalitetssäkring?

Arbetet pågår - klart 30 sep 2008. Hushållsnära avloppsfraktioner. Genomförande. Certifiering eller kvalitetssäkring? Kvalitetssäkring Hushållsnära avloppsfraktioner Ola Palm Envisys vårmöte Avloppsslam 10 11 juni, 2008 Arbetet pågår - klart 30 sep 2008 Finansiärer i Länsstyrelsen i Stockholms län Svenskt vatten utveckling

Läs mer

Källsorterade avloppsfraktioner från enskilda hushåll

Källsorterade avloppsfraktioner från enskilda hushåll IP SIGILL Bas Flik 10 1 Källsorterade avloppsfraktioner från enskilda hushåll Enligt riksdagens miljömål ska minst 60 procent av fosforföreningarna i avlopp återföras till produktiv mark senast år 2015.

Läs mer

Små avloppsanläggningar

Små avloppsanläggningar Information från Miljö- och byggenheten Små avloppsanläggningar Slamavskiljare Enligt miljöbalken får inte avloppsvatten som kommer från hushåll och som inte genomgått längre gående rening än slamavskiljning

Läs mer

Planeringsförutsättningar befintliga anläggningar

Planeringsförutsättningar befintliga anläggningar Bilaga 1. Presentation av resultat från utvärdering av olika alternativ till avloppslösning för Kyrkviken, Ornö Ebba af Petersens och Maja Granath, WRS Uppsala AB Presentation på Ornö, 12 november 2012

Läs mer

små avlopp i kretslopp

små avlopp i kretslopp små avlopp i kretslopp källa: Cordell, Drangert and White, 2009 http://phosphorusfutures.net/peak-phosphorus 100% 90% 80% 70% 60% BDT Fekalier, papper Urin 50% 40% 30% 20% 10% 0% Kväve Fosfor Kalium Lagar

Läs mer

Vilken teknik passar var? Idag - ca avlopp. Traditionell teknik produkter i avloppsguidens produktförteckning

Vilken teknik passar var? Idag - ca avlopp. Traditionell teknik produkter i avloppsguidens produktförteckning Vilken teknik passar var? Urinsorterande torrtoalett Torrtoalett utan urinsortering Urinsorterande vattentoalett Extremt snålspolad toalett Konventionell toalett Avlopp & Kretslopp 9 mars 2010 Multrum

Läs mer

Så kan avloppsfraktioner återföras till kretsloppet - redovisning av en pilotstudie för Kungsbacka kommun

Så kan avloppsfraktioner återföras till kretsloppet - redovisning av en pilotstudie för Kungsbacka kommun Så kan avloppsfraktioner återföras till kretsloppet - redovisning av en pilotstudie för Kungsbacka kommun Kretsloppsseminarium Kungsbacka den 31 maj 2013 Ebba af Petersens & Marika Palmér Rivera WRS Uppsala

Läs mer

Disposition. Källsorterande teknik. Mats Johansson Avloppsguiden / VERNA Ekologi AB mats@avloppsguiden.se / mats@verna.se

Disposition. Källsorterande teknik. Mats Johansson Avloppsguiden / VERNA Ekologi AB mats@avloppsguiden.se / mats@verna.se Källsorterande teknik Mats Johansson Avloppsguiden / VERNA Ekologi AB mats@avloppsguiden.se / mats@verna.se Disposition Multrum & Torrtoaletter Urinsorterande toaletter Separat behandling av toalettvattnet

Läs mer

Alla produkter klarar Naturvårdsverkets nya krav. Fastighetsägaren 2012-02-09. Avloppsreningens viktiga funktioner

Alla produkter klarar Naturvårdsverkets nya krav. Fastighetsägaren 2012-02-09. Avloppsreningens viktiga funktioner 2012-02-09 Informationsträff om enskilda avlopp Ebba af Petersens WRS Uppsala AB & Avloppsguiden AB ebba.af.petersens@w rs.se Ebba af Petersens WRS Uppsala AB ebba@avloppsguiden.se Ornö 9 februari 2012

Läs mer

Exempel på olika avloppsanordningar

Exempel på olika avloppsanordningar Exempel på olika avloppsanordningar Avloppsanordningarna beskrivna nedan är några som har använts länge och några som är nya, dessa kan kombineras för att uppnå de krav som ställs av miljönämnden. Att

Läs mer

Exempel på olika avloppsanordningar

Exempel på olika avloppsanordningar Exempel på olika avloppsanordningar De tekniska lösningar som beskrivs nedan ska kombineras för att fullgod rening ska uppnås. På vilket sätt som de kan kombineras anges i texten. Det går även bra att

Läs mer

3 oktober 2012. Samhällsbyggnadsenheten

3 oktober 2012. Samhällsbyggnadsenheten Avloppsmöte i SånnaS 3 oktober 2012 Historik ändrad lagstiftning 1987 gav Naturvårdsverket ut en handbok om allmänna råd för små avloppsanläggningar. Tekniska beskrivningar och rekommendationer Drogs tillbaka

Läs mer

ENSKILDA AVLOPP I TANUMS KOMMUN. Miljöavdelningen Tanums kommun 457 81 Tanumshede. mbn.diarium@tanum.se 0525-18000

ENSKILDA AVLOPP I TANUMS KOMMUN. Miljöavdelningen Tanums kommun 457 81 Tanumshede. mbn.diarium@tanum.se 0525-18000 ENSKILDA AVLOPP I TANUMS KOMMUN Miljöavdelningen Tanums kommun 457 81 Tanumshede mbn.diarium@tanum.se 0525-18000 Den här broschyren vänder sig till dig som planerar att anlägga en enskild avloppsanläggning.

Läs mer

Enskilda avlopp lagstiftning och teknik

Enskilda avlopp lagstiftning och teknik Enskilda avlopp lagstiftning och teknik Ola Palm Enskilda avlopp i kretslopp För Kiladalen - I tiden 090207 Vad är enskilda avlopp? Definition enligt allmänna råden (2006:7) Hushållsspillvatten från enstaka

Läs mer

Informationsträff om enskilda avlopp. Varför ska vi rena avlopp? 2011-10-26. Ebba af Petersens. Ebba af Petersens. WRS Uppsala AB

Informationsträff om enskilda avlopp. Varför ska vi rena avlopp? 2011-10-26. Ebba af Petersens. Ebba af Petersens. WRS Uppsala AB 2011-10-26 Informationsträff om enskilda avlopp Ebba af Petersens WRS Uppsala AB & Avloppsguiden AB ebba.af.petersens@wrs.se Ebba af Petersens WRS Uppsala AB ebba@avloppsguiden.se Kastellholmen, Stockholm

Läs mer

Uppdatering av Aktionsplan för återföring av fosfor ur avlopp Naturvårdsverkets svar på RU. Bakgrund. Hållbart nyttjande av fosfor

Uppdatering av Aktionsplan för återföring av fosfor ur avlopp Naturvårdsverkets svar på RU. Bakgrund. Hållbart nyttjande av fosfor Uppdatering av Aktionsplan för återföring av fosfor ur avlopp Naturvårdsverkets svar på RU. Linda Gårdstam Miljörättsavdelningen Enheten för Miljöfarlig verksamhet Bakgrund senast år 2015 ska minst 60

Läs mer

Varför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar

Varför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar Varför prioriterar Sverige fosforavskiljning i markbaserade anläggningar Jane Hjelmqvist Enheten för miljöfarlig verksamhet Miljörättsavdelningen Möjligtvis två frågor... Varför prioriterar vi fosforavskiljning?

Läs mer

VeVa Tynningö Prel. version

VeVa Tynningö Prel. version Prel. version Frida Pettersson, Erik Kärrman 1. - Syfte Målet med etta uppdrag var att ta fram beslutsunderlag som visar ekonomiska och miljömässiga konsekvenser vid introduktion av avloppslösningar på

Läs mer

PM Uppsala 3 oktober 2011. Avloppslösning för Eda lägergård. Syfte

PM Uppsala 3 oktober 2011. Avloppslösning för Eda lägergård. Syfte Sid 1 (11) PM Uppsala 3 oktober 2011 Avloppslösning för Eda lägergård Bakgrund Eda lägergård ägs av Knivsta kommun, men drivs genom avtal ideellt av Eda lägergårdsförening. Lägergården används i uthyrningssyfte,

Läs mer

IN-DRÄN Max. Foto: www.fotoakuten.se. Stora avloppssystem - låga driftskostnader

IN-DRÄN Max. Foto: www.fotoakuten.se. Stora avloppssystem - låga driftskostnader FU N K 10 T IO N Å R SG IN-DRÄN Max S A R A Foto: www.fotoakuten.se Stora avloppssystem - låga driftskostnader N TI IN-DRÄN Max IN-DRÄN Max är lösningen för er som behöver bygga ett gemensamt avlopp. Ni

Läs mer

HJÄLP DIN VIK FÖRBÄTTRA DITT AVLOPP

HJÄLP DIN VIK FÖRBÄTTRA DITT AVLOPP HJÄLP DIN VIK FÖRBÄTTRA DITT AVLOPP VISSTE DU ATT DU BEHÖVER ODLA MINST 180 KG MORÖTTER PÅ TOMTEN FÖR ATT DITT LATRIN INTE SKA BIDRA TILL ÖVERGÖDNINGEN? Bild från Fotoakuten ENSKILDA AVLOPP - STÖRSTA ORSAKEN

Läs mer

Uponor minireningsverk för enskilt avlopp: 5pe, 10pe och 15pe.

Uponor minireningsverk för enskilt avlopp: 5pe, 10pe och 15pe. U P O N O R I N F R A S T R U K T U R U P O N O R M I N I R E N I N G S V E R K P R O D U K T FA K TA 1-0 6 Uponor minireningsverk för enskilt avlopp: 5pe, 10pe och 15pe. Enskilda avlopp - problem och

Läs mer

Riktlinje. Riktlinjer för enskilt avlopp 2014-11-19. Bmk Mh 2014/4358. Antagna av byggnads- och miljöskyddsnämnden 2014-11-19 256.

Riktlinje. Riktlinjer för enskilt avlopp 2014-11-19. Bmk Mh 2014/4358. Antagna av byggnads- och miljöskyddsnämnden 2014-11-19 256. Riktlinje 2014-11-19 Riktlinjer för enskilt avlopp Bmk Mh 2014/4358 Antagna av byggnads- och miljöskyddsnämnden 2014-11-19 256. Ersätter Riktlinjer för enskilt avlopp 17, 2011-01-26 Riktlinjerna ska vägleda

Läs mer

Avloppsrådgivning i Sigtuna

Avloppsrådgivning i Sigtuna Avloppsrådgivning i Sigtuna Skepptuna, 24 september 2015 Ebba af Petersens, WRS Uppsala/VA-guiden; Marie Albinsson, Ecoloop/VA-guiden; avloppsigtuna@avloppsguiden.se 018-265 00 50 Avloppsguiden Nationell

Läs mer

Förbättrad fosforavskiljning i enskilda avlopp. Ola Palm

Förbättrad fosforavskiljning i enskilda avlopp. Ola Palm Förbättrad fosforavskiljning i enskilda avlopp Ola Palm Vad är enskilda avlopp? Definition enligt allmänna råden (2006:7) Hushållsspillvatten från enstaka hushåll och från gemensamhetsanläggningar dimensionerade

Läs mer

Minireningsverk ny teknik för att minska utsläpp från små avlopp

Minireningsverk ny teknik för att minska utsläpp från små avlopp Minireningsverk ny teknik för att minska utsläpp från små avlopp Temadag små avlopp minireningsverk, arbetsmiljö och fosforfällor Örnsköldsvik den 13 mars 2013 Marika Palmér Rivera WRS Uppsala AB marika@wrs.se

Läs mer

Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Eksjö kommun

Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Eksjö kommun Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Eksjö kommun Antagna av tillstånds- och myndighetsnämnden 2013-01-23 Innehållsförteckning Inledning.. 3 Funktionskrav......3 Säker funktion och användarvänlighet.........3

Läs mer

Toalettavlopp från ladugårdsbyggnader

Toalettavlopp från ladugårdsbyggnader Toalettavlopp från ladugårdsbyggnader Denna rapport har tagits fram på uppdrag av IP SIGILL under höstterminen 2007. Huvudförfattare är Helena Elmquist, Svenskt Sigill, och Anna Richert Stintzing, Richert

Läs mer

Behåll näringen på land! Finns det annan värdefull samhällsnytta?

Behåll näringen på land! Finns det annan värdefull samhällsnytta? Kretslopp i den kommunala VA-planen - Avlopp och kretslopp i Södertälje kommun - Hur kan kommunen påverka för mer kretslopp? - Vad styr fastighetsägaren? - Reflektioner Behåll näringen på land! Finns det

Läs mer

minireningsverk BioCleaner Ett robust och pålitligt reningsverk med fler än 25 000 installationer.

minireningsverk BioCleaner Ett robust och pålitligt reningsverk med fler än 25 000 installationer. minireningsverk BioCleaner Ett robust och pålitligt reningsverk med fler än 25 000 installationer. 10% av Sveriges befolkning saknar anslutning till ett kommunalt reningsverk. Dessa 10% bidrar till lika

Läs mer

MILJÖTEKNIK FÖR BEHANDLING AV AVLOPPSVATTEN

MILJÖTEKNIK FÖR BEHANDLING AV AVLOPPSVATTEN PP PP PP PP MILJÖTENI FÖR BEHANDLING AV AVLOPPSVATTEN Uppsamling av sats 4 PA biokemiska minireningsverk: Småhus, fritidshus sida 2 Slambehandling 2. Bio-kemisk rening Gemensamma reningsverk sida 3 Reningsverk

Läs mer

Förbättra ditt avlopp

Förbättra ditt avlopp Förbättra ditt avlopp En viktig åtgärd för Björnöfjärden! 1 Utgivare/copyright: BalticSea2020 Text: Marika Palmér Rivera, Mats Johansson m.fl. Illustratör: Bo Rosander Grafisk formgivning: Bild & Kultur

Läs mer

Avloppsfrågor - Green Island. Karin Palmqvist Larsson, Miljö- och hälsoskyddsenheten 2013-11-30

Avloppsfrågor - Green Island. Karin Palmqvist Larsson, Miljö- och hälsoskyddsenheten 2013-11-30 Avloppsfrågor - Green Island Karin Palmqvist Larsson, Miljö- och hälsoskyddsenheten 2013-11-30 Ingmarsö & Brottö Enskilt vatten och avlopp 80% torr toalett och BDT-avlopp Gemensamt avlopp i Ingmarsöbyn.

Läs mer

Enskilt avlopp. Vilken teknik passar dina förutsättningar? 1

Enskilt avlopp. Vilken teknik passar dina förutsättningar? 1 Enskilt avlopp Vilken teknik passar dina förutsättningar? 1 Utgivare/copyright: Kunskapscentrum Små Avlopp Illustratör: Bo Rosander Grafisk formgivning: Bild & Kultur AB Uppsala 2011 Denna broschyr är

Läs mer

System för kvalitetssäkring och jordbruksanvändning av källsorterade avloppsfraktioner från enskilda hushåll

System för kvalitetssäkring och jordbruksanvändning av källsorterade avloppsfraktioner från enskilda hushåll JTI-rapport Kretslopp & Avfall 44 System för kvalitetssäkring och jordbruksanvändning av källsorterade avloppsfraktioner från enskilda hushåll Ola Palm, JTI Anna Richert Stintzing, Richert Miljökompetens

Läs mer

För att minska avloppets miljöpåverkan och upprätthålla dess funktion kan man använda dessa tips:

För att minska avloppets miljöpåverkan och upprätthålla dess funktion kan man använda dessa tips: Enskilt avlopp Ungefär 10 % av de svenska hushållen har enskilt avlopp. Tillsammans släpper de ut lika mycket övergödande ämnen som alla de övriga hushållen, som är anslutna till kommunala reningsverk,

Läs mer

Information om enskilda avlopp

Information om enskilda avlopp Information om enskilda avlopp I den här broschyren har vi sammanfattat viktig information om enskilda avlopp. Här hittar du information om varför vi måste rena avloppsvatten, vilka reningskrav som ställs,

Läs mer

2010-03-16. Små avlopp i kretslopp i Södertälje. Avlopp i kretslopp förankring i Södertälje. Externa medel avgörande för processen!

2010-03-16. Små avlopp i kretslopp i Södertälje. Avlopp i kretslopp förankring i Södertälje. Externa medel avgörande för processen! Små avlopp i kretslopp i Södertälje Stefan Jonsson, miljökontoret Huvudlinjen i Södertälje. Extremt snålspolande toalett, klosettvatten till sluten tank + BDT- rening med markbädd Vakuumtoalett SJO3 1

Läs mer

Riktlinjer för små avloppsanordningar i Haparanda kommun. Antagen av samhällsbyggnadsnämnden 2016-04-12 37

Riktlinjer för små avloppsanordningar i Haparanda kommun. Antagen av samhällsbyggnadsnämnden 2016-04-12 37 Riktlinjer för små avloppsanordningar i Haparanda kommun Antagen av samhällsbyggnadsnämnden 2016-04-12 37 Inledning Avloppsvatten är ett samlingsbegrepp för olika sorters förorenat vatten. Spillvatten

Läs mer

Miljökontoret. Enskilt avlopp. Information och blanketter till dig som planerar en ny eller förändrad avloppsanläggning

Miljökontoret. Enskilt avlopp. Information och blanketter till dig som planerar en ny eller förändrad avloppsanläggning Miljökontoret Enskilt avlopp Information och blanketter till dig som planerar en ny eller förändrad avloppsanläggning Innehåll Inledning 3 Att börja med 4 Från planering till färdigt avlopp 5 1. Sök rådgivning

Läs mer

Tank, brunn eller både och!

Tank, brunn eller både och! Tank, brunn eller både och! En enskild avloppsanläggning består vanligtvis av en slamavskiljare och en infiltrations- eller markbäddsanläggning. Syftet med anläggningen är både att rena avloppsvattnet

Läs mer

Södertäljemodellen för avlopp i kretslopp

Södertäljemodellen för avlopp i kretslopp Södertäljemodellen för avlopp i kretslopp Karl-Axel Reimer Gruppchef miljö- och hälsa karl-axel.reimer@sodertalje.se tfn 08-5230 6679 Södertälje kommun 85 000 invånare 1 Ekokommunen Använd förnybara naturresurser

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Våtkompostering - maten du åt kan bli bra gödsel

Bibliografiska uppgifter för Våtkompostering - maten du åt kan bli bra gödsel Bibliografiska uppgifter för Våtkompostering - maten du åt kan bli bra gödsel Författare Malmén L. Utgivningsår 2005 Tidskrift/serie JTI informerar Nr/avsnitt 109 Utgivare Institutet för jordbruks- och

Läs mer

Hjälp din vik förbättra ditt avlopp

Hjälp din vik förbättra ditt avlopp Hjälp din vik förbättra ditt avlopp 1 Utgivare/copyright: BalticSea2020 Text: Marika Palmér Rivera, Mats Johansson m.fl. Illustratör: Bo Rosander, Maria Gunnarsson Grafisk formgivning: Bild & Kultur AB

Läs mer

Lägesrapport för källsorterande tekniksystem och för enskilda avlopp

Lägesrapport för källsorterande tekniksystem och för enskilda avlopp Lägesrapport för källsorterande tekniksystem och för enskilda avlopp Håkan Jönsson Kretsloppsteknik, Institutionen för energi och teknik, SLU Certifiering och reglering Livsmedelprodukter produceras och

Läs mer

Vatten- och avloppslösningar för Ingmarsö

Vatten- och avloppslösningar för Ingmarsö Vatten- och avloppslösningar för Ingmarsö Jämförelse och uthållighetsbedömning av VA-lösningar Linda Tegelberg Frida Pettersson Erik Kärrman Rapportserienr: 2012:4 Augusti 2012 CIT Urban Water Management

Läs mer

KENREXMETODEN. - En trygg och enkel avloppslösning

KENREXMETODEN. - En trygg och enkel avloppslösning KENREXMETODEN - En trygg och enkel avloppslösning LÅT OSS rena ditt avloppsvatten med kenrexmetoden Kenrexmetoden, kompakt, trygg, miljövänlig och enkel lösning på avloppsvattenrening för enskilda fastigheter.

Läs mer

Bert Jonsson. Presentation. Anställd i VA-Ingenjörerna AB sedan 1990. Arbetat med kommunal avloppsvattenrening under 40 år

Bert Jonsson. Presentation. Anställd i VA-Ingenjörerna AB sedan 1990. Arbetat med kommunal avloppsvattenrening under 40 år Slamdisponeringens styrning av metodvalet Presentation Bert Jonsson Anställd i VA-Ingenjörerna AB sedan 1990 Arbetat med kommunal avloppsvattenrening under 40 år Arbetsfält från norra till södra Sverige

Läs mer

markbädd på burk BIOROCK Certifierad avloppsvattenrening på burk utan el.

markbädd på burk BIOROCK Certifierad avloppsvattenrening på burk utan el. markbädd på burk BIOROCK Certifierad avloppsvattenrening på burk utan el. 4evergreen markbädd på burk kräver varken grävning av provgropar, stor markyta eller el för att hjälpa dig rena ditt avloppsvatten.

Läs mer

Har du fått krav på utökad fosforrening (Hög skyddsnivå)? Ska du göra ny avloppsanläggning? Har du toalett till sluten tank?

Har du fått krav på utökad fosforrening (Hög skyddsnivå)? Ska du göra ny avloppsanläggning? Har du toalett till sluten tank? Har du fått krav på utökad fosforrening (Hög skyddsnivå)? Ska du göra ny avloppsanläggning? Har du toalett till sluten tank? Om du svarat ja på någon av dessa frågor kan ett kretsloppsanpassat avlopp vara

Läs mer

Utvärdering av reningsfunktionen hos Uponor Clean Easy

Utvärdering av reningsfunktionen hos Uponor Clean Easy Utvärdering av reningsfunktionen hos Uponor Clean Easy Ett projekt utfört på uppdrag av Uponor Infrastruktur Ola Palm 2009-06-04 2009 Uppdragsgivaren har rätt att fritt förfoga över materialet. 2009 Uppdragsgivaren

Läs mer

Policy för små avloppsanläggningar i Katrineholms kommun

Policy för små avloppsanläggningar i Katrineholms kommun Policy för små avloppsanläggningar i Katrineholms kommun Antagen 2007-06-14 av Miljö- och hälsoskyddsnämnden Innehållsförteckning 1 Inledning...3 2 Syfte och omfattning...3 2.1 Syfte... 3 2.2 Definitioner...

Läs mer

Information om inventering av. Enskilda avlopp. Förste miljöinspektör Eva Bayard 0512-570 27 eva.bayard@essunga.se

Information om inventering av. Enskilda avlopp. Förste miljöinspektör Eva Bayard 0512-570 27 eva.bayard@essunga.se Information om inventering av Enskilda avlopp Förste miljöinspektör Eva Bayard 012-70 27 eva.bayard@essunga.se Enskilda avlopp Det finns ca 1 700 enskilda avlopp i kommunen, där de flesta är gamla anläggningar

Läs mer

Hållbara avloppslösningar för nordiskt klimat RENING AV BDT-VATTEN

Hållbara avloppslösningar för nordiskt klimat RENING AV BDT-VATTEN Hållbara avloppslösningar för nordiskt klimat RENING AV BDT-VATTEN www.bramiljo.se Flexibla lösningar för rening av BDT-vatten. Haco BDT är en flexibel och platsbesparande lösning för rening av bad-, dusch-

Läs mer

Unikt system i Lund Klosettvatten till energigrödor

Unikt system i Lund Klosettvatten till energigrödor Kretsloppet i projektet Unikt system i Lund Klosettvatten till energigrödor Avloppsfraktioner i kretslopp - Anna Wilhelmsson Göthe, Lunds Renhållningsverk Sven-Erik Svensson, SLU Alnarp Lena Wallin, LRV,

Läs mer

Återföring av näring från små avlopp

Återföring av näring från små avlopp CIT Urban Water Management AB Återföring av näring från små avlopp En kunskapssammanställning om källsorterande avloppssystem för enskilda hus och samlad bebyggelse Jane Hjelmqvist Mats Johansson Linda

Läs mer

Levande kust (2011-2017) 2013-04-29. Torrtoaletter ger också utsläpp - så förbättrar du din latrinhantering. Motverka övergödning och dess effekter

Levande kust (2011-2017) 2013-04-29. Torrtoaletter ger också utsläpp - så förbättrar du din latrinhantering. Motverka övergödning och dess effekter Torrtoaletter ger också utsläpp - så förbättrar du din latrinhantering Marika Palmér Rivera WRS Uppsala AB marika@wrs.se Levande kust (2011-2017) Motverka övergödning och dess effekter Åtgärder på land

Läs mer

PRESENTATION - PETER NILSSON

PRESENTATION - PETER NILSSON PRESENTATION - PETER NILSSON Civ. ing V, LTH FoU på LTH, 72-89 Tekn Dr, avhandling: Infiltration av avloppsvatten Sedan 1990 egen konsultbyrå 10 anst, VA, avfall, processindustri, miljöfrågor, tillståndsärenden,

Läs mer

Styrdokument. Policy enskilda avlopp i Svenljunga kommun GRUNDKRAV

Styrdokument. Policy enskilda avlopp i Svenljunga kommun GRUNDKRAV Styrdokument Dokumenttyp: Policy Beslutat av: Miljö- och byggnämnden Fastställelsedatum: 2009-05-18 53 Ansvarig: Miljö- och byggchefen Revideras: Vid behov Följas upp: Vid behov Policy enskilda avlopp

Läs mer

Skandinavisk Ecotech. Carl-Johan Larm carl-johan.larm@ecot.se vvd Produktchef 070-255 87 64

Skandinavisk Ecotech. Carl-Johan Larm carl-johan.larm@ecot.se vvd Produktchef 070-255 87 64 Skandinavisk Ecotech Carl-Johan Larm carl-johan.larm@ecot.se vvd Produktchef 070-255 87 64 Om Ecotech Systemutvecklare med över 20 års erfarenhet Ansvarar för hela produktkedjan - Utveckling - Produktion

Läs mer

Bra att veta om enskilt avlopp

Bra att veta om enskilt avlopp Bra att veta om enskilt avlopp Kurödsvägen 9 451 55 Uddevalla Telefon: 0522-13 000 E-post: info@bramiljo.se www.bramiljo.se www.biovac.se Vår syn på hållbart avlopp De enskilda avloppen står för 14 % av

Läs mer

Kriterier för kretslopp i Nacka - vatten och avlopp

Kriterier för kretslopp i Nacka - vatten och avlopp 1 Kriterier för kretslopp i Nacka - vatten och avlopp Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 2 INLEDNING... 3 VATTEN- OCH AVLOPPSFÖRSÖRJNINGENS KRETSLOPP... 4 VATTEN... 4 NÄRINGSÄMNEN... 4 Kväve... 4 Fosfor...

Läs mer

DC Slamavskiljare. Flik 6 Juni 2013

DC Slamavskiljare. Flik 6 Juni 2013 DC Slamavskiljare Flik 6 Juni 2013 2013-06-17 utgåva 6 DC Slamavskiljare 1600 Dagens avloppsvatten innehåller mer och mer lösningsmedel fetter som gör att den mängden slam som flyter har ökat och avskiljarens

Läs mer

Vägledning för VeVa-verktyget Verktyg för hållbarhetsbedömning av VA-system i omvandlingsområden

Vägledning för VeVa-verktyget Verktyg för hållbarhetsbedömning av VA-system i omvandlingsområden CIT Urban Water Management AB Vägledning för VeVa-verktyget Verktyg för hållbarhetsbedömning av VA-system i omvandlingsområden Version 2010-03-12 VeVa-verktyget finns att hämta på CIT Urban Water Managements

Läs mer

FOSFORFÄLLOR. - Tömning och omhändertagande! Jenny Westin

FOSFORFÄLLOR. - Tömning och omhändertagande! Jenny Westin FOSFORFÄLLOR - Tömning och omhändertagande! Jenny Westin Om Avfall Sverige Avfall Sverige är kommunernas expertorgan inom avfall och återvinning Vi har Sveriges kommuner, eller deras kommunbolag som medlemmar,

Läs mer

PROJEKTBESKRIVNING PROBLEM / SYFTE. Hållbart kretslopp små avlopp. LRF genom Lantbrukarnas Ekonomi AB

PROJEKTBESKRIVNING PROBLEM / SYFTE. Hållbart kretslopp små avlopp. LRF genom Lantbrukarnas Ekonomi AB PROJEKTBESKRIVNING Projektnr. (ifylles av Avfall Sverige) Projekttitel Sökande (kommun, företag etc.) Hållbart kretslopp små avlopp LRF genom Lantbrukarnas Ekonomi AB PROBLEM / SYFTE Bakgrund Inom avfallsbranschen

Läs mer

Hur en slambrunn/slamavskiljare fungerar

Hur en slambrunn/slamavskiljare fungerar Hur en slambrunn/slamavskiljare fungerar Avloppsslam Slam bildas vid all rening av avloppsvatten. Beroende på typ av avlopp indelas avloppsvattnet upp i svartvatten (toaletter, bad-, disk- och tvättvatten)

Läs mer

Inventering av enskilda VA-anläggningar 2012

Inventering av enskilda VA-anläggningar 2012 Inventering av enskilda VA-anläggningar 2012 Områden kring delar av Ljungaån, Hägnaån, Sävsjöån, Vämmesån och Bodaån samt bäckar runt Ärnanäsasjön och Allsarpasjön Miljö- och byggförvaltningen Stina Pernholm,

Läs mer

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa UPPDRAG: AVLOPP In till samhället fraktas nyttigheter i form av olika material, mat, bränsle och vatten. Resurserna används och blir avfall av olika slag: fasta sopor, vattensopor och sopor i gasform.

Läs mer

Hållbara kretslopp mellan stad och land. Nära mat, Luleå januari 2016 Janne Linder

Hållbara kretslopp mellan stad och land. Nära mat, Luleå januari 2016 Janne Linder Hållbara kretslopp mellan stad och land Nära mat, Luleå 2012-09-24 26 januari 2016 Janne Linder Varför jordbruk? Varför jordbruk? Producera mat, foder, energi mm Positiva bieffekter: öppet landskap, biologisk

Läs mer

Nyheter inom lagstiftning och teknik

Nyheter inom lagstiftning och teknik Nyheter inom lagstiftning och teknik Ebba af Petersens, Avloppsguiden Entreprenörsfredag, Uppsala Konsert & Kongress 23 april 2012 Havs- och Vattenmyndigheten har sedan 1 juli 2011 tagit över ansvaret

Läs mer

Bilaga 1. Förslag till förordning Utfärdat den xx Regeringen föreskriver 1 följande

Bilaga 1. Förslag till förordning Utfärdat den xx Regeringen föreskriver 1 följande 1(8) Bilaga 1 Förslag till förordning Utfärdat den xx Regeringen föreskriver 1 följande Syfte 1 Syftet med denna förordning är att reglera användningen av avloppsfraktioner på ett sådant sätt att skadliga

Läs mer

Riktlinjer - enskilda avloppsanläggningar för Ölandskommunerna Borgholm och Mörbylånga

Riktlinjer - enskilda avloppsanläggningar för Ölandskommunerna Borgholm och Mörbylånga Antagen av Miljö- och byggnadsnämnden i Borgholms kommun 2007-08-30 Antagen av Miljö- och Byggnadsnämnden i Mörbylånga kommun 2008-09-24 Riktlinjer - enskilda avloppsanläggningar för Ölandskommunerna Borgholm

Läs mer

Information. Är det dags att rätta till avloppet?

Information. Är det dags att rätta till avloppet? Information Är det dags att rätta till avloppet? BESÖKSADRESS Hertig Johans torg 2 Skövde TELEFON 0500-49 36 30 FAX 0500-41 83 87 E-POST miljoskaraborg@ skovde.se WEBBPLATS www.miljoskaraborg.se Den här

Läs mer

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk Biogas till Dalarna Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk Kort historia om Dala BioGas LRF tittar på förutsättningarna att göra en biogasanläggning i södra Dalarna. En förundersökning utförs av SBI

Läs mer

Kustnära avlopp. Ett projekt inom Mönsterås kommun med syfte att genom samverkan hitta hållbara lösningar för vatten och avlopp i kustnära områden.

Kustnära avlopp. Ett projekt inom Mönsterås kommun med syfte att genom samverkan hitta hållbara lösningar för vatten och avlopp i kustnära områden. Kustnära avlopp Ett projekt inom Mönsterås kommun med syfte att genom samverkan hitta hållbara lösningar för vatten och avlopp i kustnära områden. I Mönsterås kommun finns ca 1000 enskilda avloppsanläggningar.

Läs mer

BAGA Easy. Avloppsanläggningar för hög skyddsnivå. Kretsloppsanpassat

BAGA Easy. Avloppsanläggningar för hög skyddsnivå. Kretsloppsanpassat BAGA Easy Avloppsanläggningar för hög skyddsnivå Kretsloppsanpassat Enkelt och driftsäkert Bästa miljö och hälsoskydd 10 års process- och funktionsgaranti CE-certifierad i Sverige under svenska klimatförhållanden

Läs mer

Miljövänlig avloppsrening

Miljövänlig avloppsrening Miljövänlig avloppsrening Paketlösning för avlopp! Typgodkänd slamavskiljare med alla delar för infiltration eller markbädd. Beprövad reningsmetod Låg uppflytningsrisk Hög finish Konkurrenskraftigt pris

Läs mer

LANDSKAPSREGERINGENS ANVISNINGAR FÖR PLANERING AV ENSKILDA AVLOPPSANLÄGGNINGAR

LANDSKAPSREGERINGENS ANVISNINGAR FÖR PLANERING AV ENSKILDA AVLOPPSANLÄGGNINGAR 1 LANDSKAPSREGERINGENS ANVISNINGAR FÖR PLANERING AV ENSKILDA AVLOPPSANLÄGGNINGAR OKTOBER 2006 Reviderad maj 2013 Olika skyddsavstånd att ta hänsyn till vid placeringen av en avloppsanläggning (Bild ur

Läs mer

Bra Små Avlopp. Sammanfattning Utvärdering av 15 enskilda avloppsanläggningar. R nr 15, juni 2003 Daniel Hellström, MP Lena Jonsson, MP

Bra Små Avlopp. Sammanfattning Utvärdering av 15 enskilda avloppsanläggningar. R nr 15, juni 2003 Daniel Hellström, MP Lena Jonsson, MP Bra Små Avlopp Sammanfattning Utvärdering av 15 enskilda avloppsanläggningar R nr 15, juni 2003 Daniel Hellström, MP Lena Jonsson, MP SAMMANFATTNING Syftet med projektet Bra Små Avlopp var att utvärdera

Läs mer

Små avlopp ska vara enkla

Små avlopp ska vara enkla Små avlopp ska vara enkla Kort om denna folder Små avloppssystem ska vara enkelt utformade. Då ger de långsiktigt god funktion och bra ekonomi. Komplicerade och teknikintensiva lösningar kräver regelbunden

Läs mer

markbädd på burk BIOROCK Certifierad avloppsvattenrening på burk utan el

markbädd på burk BIOROCK Certifierad avloppsvattenrening på burk utan el markbädd på burk BIOROCK Certifierad avloppsvattenrening på burk utan el 4evergreen markbädd på burk kräver varken grävning av provgropar, stor markyta eller el för att hjälpa dig att rena ditt avloppsvatten.

Läs mer

ATT PLANERA FÖR ENSKILT AVLOPP... 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 1. VARFÖR BEHÖVS EN AVLOPPSANLÄGGNING?... 3 2. BESTÄMMELSER OM ENSKILDA AVLOPP...

ATT PLANERA FÖR ENSKILT AVLOPP... 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 1. VARFÖR BEHÖVS EN AVLOPPSANLÄGGNING?... 3 2. BESTÄMMELSER OM ENSKILDA AVLOPP... Att planera för enskilt avlopp Informationsmaterial från Miljö- och hälsoskyddsavdelningen Oktober 2014 1 Innehållsförteckning ATT PLANERA FÖR ENSKILT AVLOPP... 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 1. VARFÖR BEHÖVS

Läs mer

Hygienisering av avloppsslam

Hygienisering av avloppsslam Vad den nya förordningen innebär för slambehandlingen Vårmötet i Helsingborg Erik Norin den 24 maj 2007 SWECO VIAK Hygienisering Reduktion av patogena (sjukdomsalstrande) organismer till en sådan grad

Läs mer

Tänk lite längre. Slammet som glömdes bort. Kunskap ger styrka. Bristande helhetssyn i kretsloppsmodeller

Tänk lite längre. Slammet som glömdes bort. Kunskap ger styrka. Bristande helhetssyn i kretsloppsmodeller Ett nyhetsbrev från BAGA nr 2 augusti juli 20142015 Tänk lite längre Kunskap ger styrka Slammet som glömdes bort Bristande helhetssyn i kretsloppsmodeller Välkommen till ett nytt nummer av Filtrerat! Den

Läs mer

Projektet. Projektets upplägg. Bakgrund till projektet 2011-04-11. De senaste rönen om infiltrationsanläggningar och markbäddar

Projektet. Projektets upplägg. Bakgrund till projektet 2011-04-11. De senaste rönen om infiltrationsanläggningar och markbäddar Projektet Markbaserad avloppsvattenrening hur gör vi för att erhålla bättre miljönytta med befintliga anläggningar och när vi bygger nytt? De senaste rönen om infiltrationsanläggningar och markbäddar Peter

Läs mer

Sweco Environment AB. Org.nr 556346-0327 säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen

Sweco Environment AB. Org.nr 556346-0327 säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen Tyresö Kommun Hantering av BDT-vatten i Östra Tyresö Uppdragsnummer 1141230000 Leverans Stockholm 2011-08-15 Sweco Environment AB Denis van Moeffaert 1 (15) Sweco Vatten & Miljö Gjörwellsgatan 22 Box 34044,

Läs mer

Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Nässjö kommun. Antagen av Miljö- och byggnadsnämnden 2008-06-11

Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Nässjö kommun. Antagen av Miljö- och byggnadsnämnden 2008-06-11 Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Nässjö kommun Antagen av Miljö- och byggnadsnämnden 2008-06-11 Innehållsförteckning Inledning...... 3 Funktionskrav.. 3 Säker funktion och användarvänlighet.......

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avloppsanläggningar

Riktlinjer för enskilda avloppsanläggningar Beslutade av Miljöskyddsnämnden 2006-12-12, 88 Reviderade 2007-05-29, 44 Reviderade 2009-03-31, 20 Riktlinjer för enskilda avloppsanläggningar Lagstiftning Miljöbalken Avloppsvatten är ett samlingsbegrepp

Läs mer

RISKER MED SMÅSKALIGT SLAM bakterier, virus och läkemedelsrester. Annika Nordin

RISKER MED SMÅSKALIGT SLAM bakterier, virus och läkemedelsrester. Annika Nordin RISKER MED SMÅSKALIGT SLAM bakterier, virus och läkemedelsrester Kiladalen, 7 februari 2009 Annika Nordin Institutionen för Energi och Teknik, SLU, Ultuna RISKER MED ÅTERFÖRING AV AVLOPP Sjukdomsframkallande

Läs mer

KALKSTABILISERINGSANVISNINGAR FÖR AVLOPPSSLAM. Österbottens avfallsnämnd

KALKSTABILISERINGSANVISNINGAR FÖR AVLOPPSSLAM. Österbottens avfallsnämnd KALKSTABILISERINGSANVISNINGAR FÖR AVLOPPSSLAM Österbottens avfallsnämnd Augusti 2015 1. Inledning Denna kalkstabiliseringsanvisning baserar sig på ProAgria:s kalkstabiliseringsguide för avloppsslam, Sakokaivolietteen

Läs mer

Behovet av en ny avloppsstrategi forskning från enskilda avlopp

Behovet av en ny avloppsstrategi forskning från enskilda avlopp Behovet av en ny avloppsstrategi forskning från enskilda avlopp Prof. Gunno Renman, KTH gunno@kth.se Uppströms teknik i kretslopp 20 mars 2013 Stockholm Det ska handla om: Inledande ord och forskningsperspektiv

Läs mer

Ett av marknadens osynligaste minireningsverk

Ett av marknadens osynligaste minireningsverk U P O N O R I N F R A S T R U K T U R U P O N O R C L E A N I M I N I R E N I N G S V E R K N Y H E T Ett av marknadens osynligaste minireningsverk 75001 12 2009 Marknadens driftsäkraste minireningsverk

Läs mer

Enskilda avlopp problem och möjligheter

Enskilda avlopp problem och möjligheter Enskilda avlopp problem och möjligheter Miljö- och hälsoproblem förknippade med enskilda avlopp Enskilda avlopp orsakar idag miljö- och hälsoproblem på många håll i landet. Platsens geologiska och hydrologiska

Läs mer

Hur reningsverket fungerar

Hur reningsverket fungerar Kommunalt avlopp Det vatten du använder hemma, exempelvis när du duschar eller spolar på toaletten, släpps ut i ett gemensamt avloppssystem där det sen leds vidare till reningsverket. Hit leds även processvatten

Läs mer