DIABETESVÅRD. Rapport från Almedalen Anmäl dig till Diabetesforum mars 2013, Stockholm Waterfront Congress Center

Transkript

1 DIABETESVÅRD Tidning för Svensk Förening för Sjuksköterskor i Diabetesvård NR Rapport från Almedalen Anmäl dig till Diabetesforum mars 2013, Stockholm Waterfront Congress Center

2 SEHML00037

3 DIABETESVÅRD NR Ordförandens tankar Åter höst efter en sommar som kanske aldrig kom. I alla fall inte i den utsträckning vi önskade eller hur? Nåväl vatten saknar vi inte och det är i och för sig något att vara tacksam för i ett globalt perspektiv. I ett globalt perspektiv har vi också en bra folkhälsa och en bra sjukvård och diabetesvård, som vi naturligtvis inte vill ska försämras utan bli bättre och räcka till alla! Folkhälsoinstitutets årsrapport 2011 visar dock på oroväckande negativa trender - männen blir allt mer överviktiga, kvinnornas fetma består och fler unga kvinnor röker. År 2011 var 36% av svenskarna mellan 16 och 84 år överviktiga (BMI 25-29,9) och 13% var feta med BMI på mer än eller lika med 30. Man kan fundera på vilka konsekvenser detta får för förekomsten av diabetes och andra kroniska sjukdomar och därmed för sjukvården, samhället och individen. SFSD medverkade under årets Almedalsvecka med att väcka uppmärksamhet kring diabetes genom att testa för diabetesrisk mitt på kajen i Visby. Aktiviteten väckte stor uppmärksamhet bland besökare och många fall av trolig diabetes och prediabetes upptäcktes. Ni kanske såg inslaget i Rapport? Jag kan dock inte låta bli att fundera över om dessa personer hade sökt sig till den vanliga vården för motsvarande screening om inte vår aktivitet funnits eller om ytterligare år hade gått utan en tanke på diabetesrisk. Vad fattas? Nästa år är det 20 år sedan jag började jobba med diabetes på min dåvarande vårdcentral. Tillsammans med ansvarig läkare och sedan med ytterligare en kollega byggde vi upp en väl fungerande diabetesmottagning och det har varit mycket intressant att få arbeta med diabetes och följa den positiva utvecklingen. Jag kommer dock ihåg de patienter som då fanns och som fått gå alldeles för länge utan optimering av behandlingen. Flera av dessa har jag senare träffat med svåra komplikationer såsom njursvikt och amputation. Så visst har det blivit bättre! Vården för personer med diabetes typ 1 har också dramatiskt förbättrats. Nya insuliner, tekniska hjälpmedel som pumpar och kontinuerlig glukosmätning finns. För barndiabetesvården har utvecklingen betytt enormt mycket vilket kollegorna där kan vittna om. En av dessa var kollegan Astrid Leide som tyvärr alltför tidigt avlidit. Astrid som var verksam på barnkliniken i Malmö, har betytt oerhört mycket för barndiabetesvården och vi kommer att sakna henne. Nyss hemkommen från EASD, det stora europeiska diabetesmötet, kan jag bara bekräfta att möjligheterna till god diabetesbehandling fortsätter att öka. Ny lovande forskning kring nya läkemedel, förebyggande insatser, kost, teknik, patientutbildning etc presenterades. Med risk att bli tjatig måste jag ändå åter skriva om de tendenser till minskade resurser för diabetesvården som signaleras från diabetessjuksköterskor och läkare runt om i landet. I ljuset av trenden av stigande HbA1c hos personer med diabetes måste denna negativa utveckling stoppas så att personer med diabetes får möjlighet till den behandling och den stöttning var och en behöver. På Världsdiabetesdagen den 14 november kommer förebyggande insatser såväl som behandling av diabetes att diskuteras på en konferens anordnad av Dagens Medicin tillsammans med oss i SFSD och övriga organisationer i Nationella Diabetes Teamet. Konferensen har temat Hur tar vi initiativet i kampen mot diabetes? Medverkar gör, förutom folk från vården, ledande politier och tjänstemän bl.a. socialminister Göran Hägglund. Vi är också mitt i slutförberedelserna för Diabetesforum 2013, också det ett samarrangemang inom Nationella Diabetes Teamet, mötet äger rum i Stockholm mars Läs mer och anmäl dig på Britt-Marie Carlsson INNEHÅLL Rapport från Almedalen 4-6 Nyexaminerade sjuksköterskor med specialisering diabetesvård 9 A lesson to learn Ung diabetes Antipsykotiska läkemedel risk för graviditetsdiabetes? 14 Svenskarnas matvanor oroar en nationell strategi behövs Rapport från Rolf Luftsymposium NDR-nytt 26 Rapport från årets diabetessjuksköterska 28 Forskningsnytt 42,44

4 4 DIABETESVÅRD NR SFSD i Almedalen Under årets Almedalsvecka medverkade SFSD med Sockerkollen. Sockerkollen har fokus på typ 2-diabetes, en diagnos som cirka svenskar har. Men ungefär lika många personer antas ha sjukdomen utan att veta om det och ett lika stort antal kan ha förstadier till diabetes. Den som har typ 2-diabetes behöver inte ha några symptom på sjukdom utan mår som regel bra. Därför upptäcks typ 2-diabetes i de flesta fall av en slump när patienten söker för något annat, konstaterar Carl Johan Östgren, professor och diabetesforskare vid Linköpings universitet, som tillsammans med oss fyra diabetessjuksköterskor fanns på plats i Sockerkollens monter. Vi hade möjligheten att genomföra denna aktivitet tack vare samarbete med hälso- och sjukvårdsföretaget MSD. I vår monter fick man testa sin diabetesrisk genom att fylla i enkäten Findrisk som är ett validerat formulär för att fånga individer med risk för diabetes. De som fick 7 riskpoäng eller mer på enkäten erbjöds provtagning av HbA1c. Vi använde DCA Vantage från Siemens för provtagningen. Litet kort om resultaten av HbA1c-tester och enkäter 447 besökare fyllde i enkäten. Av dessa togs HbA1c på 254 personer. Att de övriga inte testades berodde på antingen låg risk under 7 eller att de inte hann stanna kvar för provtagning. 126 personer hade en riskpoäng under 7 och erbjöds därför inte provtagning. 56 personer hade riskpoäng 7-11 och 12 personer hade riskpoäng och erbjöds provtagning men valde alltså att inte stanna för provtagning. Det glada gänget i tältet!

5 DIABETESVÅRD NR HbA1c (mmol/mol) Antal personer < Av de 254 HbA1c-tester som gjordes hade 10 personer redan känd diabetes. Av de 244 personer utan tidigare känd diabetes fördelade sig resultaten som visas i Tabell 1. Midjemåttet framstod som den starkaste riskfaktorn. Av dem med HbA1c på 48 eller högre hade 5 av 6 förhöjt midjemått och av dem med HbA1c hade 52 av 59 ett förhöjt midjemått. Eftersom vi prioriterade att testa HbA1c på dem med riskpoäng över 7 enligt FINDRISK så testades endast enstaka med lägre risk. Av dem med lägre risk än 7 poäng så testades totalt 8 personer. 2 av dessa hade ett HbA1c på 39 eller mer medan de övriga 6 hade ett HbA1c lägre än 39 mmol/mol. Bland annat en dam på 88 år med ett HbA1c på 27 mmol/mol. Reflektioner Om man utgår från de av WHO föreslagna kriterierna för diagnos av diabetes typ 2 resp. prediabetes på 48 mmol/mol resp 39 mmol/mol så skulle alltså 6 personer kunna ha diabetes och 59 personer prediabetes. Naturligtvis krävs, som vid p-glukos, upprepade provtagningar innan diagnos och HbA1c är inte heller i nuläget rekommenderat för diagnos i Sverige. De internationella rekommendationerna för användning av HbA1c vid diagnostik gäller vad vi förstått bara för diabetes typ 2. Britt-Marie Carlsson Christin Jonazon Janeth Leksell Mona Andersson

6 6 DIABETESVÅRD NR Sockerkollen gjorde succé i Almedalen Sommaraktiviteten Sockerkollen i Visby under Almedalsveckan i början av juli, blev en succé. Under de tre dagar som vi fanns på plats kom 447 besökare som fyllde i en riskenkät. Tidvis ringlade kön lång utanför Sockerkollens monter. Överlag var reaktionerna positiva och besökarna uppskattade att få ställa frågor både innan och i samband med provtagningen. Vi tog naturligtvis chansen att berätta om vikten av god diabetesvård och om SFSD och syftet med föreningen. Sockerkollen uppmärksammades av SVT:s Rapport som gjorde ett inslag som fortfarande ligger kvar på Sockerkollen behövs för att hitta de som går med oupptäckt diabetes och de som har risk för sjukdomen. Det behöver inte betyda höga värden men där man kan se att livsstilsåtgärder kan sänka riskerna. Många trodde inte att motion spelar så stor roll. Även om många hade bra vardagsmotion så fanns det ändå utrymme för mer, säger Christin Jonazon, diabetessjuksköterska på Vårdcentralen i Ystad, som var en av dem som tog emot besökare i montern. En annan var Janeth Leksell, universitetslektor i vårdvetenskap vid Högskolan Dalarna. Det som förvånade mig var att personer i allmänhet trots semester var angelägna att kolla sin hälsa och sitt blodsocker och att de öppnade sig och berättade om sina liv för oss. Diabetessjuksköterskor verkar ha högt förtroende hos allmänheten! Det var kul att se, kanske berodde intresset på att Sockerkollen genomfördes anonymt utan skuld och skam, säger hon. Sockerkollen genomfördes i samarbete med hälso- och sjukvårdsföretaget MSD. Nästa aktivitet blir Världsdiabetesdagen 14 november, då Sockerkollen finns på plats och testar medverkande på Dagens Medicins seminarium Hur tar vi initiativet i kampen mot diabetes? på Nalen i Stockholm.

7 Effektiv och uthållig från start till mål. 1 Lantus (insulin glargin) Px, F, 100 enheter/ml injektionsvätska är en långverkande insulinanalog. Indikation: Behandling av vuxna, ungdomar och barn från 6 års ålder med diabetes mellitus där insulin krävs. Varning: Lantus skall ej användas för behandling av diabetesketoacidos. Förpackningar: Lantus SoloStar 5x3 ml, cylinderampull 5x3 ml och injektionsflaska 10 ml. För vidare information och senaste prisuppgift se www. fass.se. Datum för senaste översynen Lantus ingår i läkemedelsförmånerna till alla patienter med typ 1 diabetes och till patienter med typ 2 diabetes där annan insulinbehandling inte räcker till för att nå behandlingsmålet på grund av upprepade hypoglykemier. 1. Riddle et al. Diabetes Care 2003;26: Lepore et al. Diabetes 2000;49: Sanofi-aventis AB. Tel Vid frågor om våra läkemedel kontakta: infoavd@sanofi.com Effekt i upp till 24 timmar. 2 SE.GLA

8 8 DIABETESVÅRD NR Rädsla för hypoglykemi kan leda till ökat matintag Ny svensk undersökning om diabetes typ-2 visar: Missuppfattningar tenderar leda till att redan överviktiga kompenserar med ännu mer mat! Diabetes typ-2 är nu en så allvarlig och utbredd sjukdom, att omfattande samhällsinsatser krävs. Även den som har diabetes har ett stort ansvar för att behandlingen blir bästa möjliga. En ny undersökning visar att det finns missuppfattningar kring behandling och biverkningar som tenderar leda till att redan överviktiga personer med diabetes typ-2 kompenserar detta med ännu mera mat. Färska uppgifter från NDR, nationella diabetesregistret, visar att hälften av männen och 60 procent av kvinnorna med typ 2-diabetes i åldern år är feta (har ett BMI över 30). Hela Europa brottas med stora problem och utmaningar kring denna allvarliga folksjukdom. Det är inte längre ett problem enbart för sjukvården, hela samhället har ett ansvar för att epidemin bromsas, säger Britt-Marie Carlsson, ordförande i Svensk förening för sjuksköterskor i diabetesvård, SFSD. Delresultat från en ny undersökning som SFSD genomfört bland personer med typ 2-diabetes rörande hypoglykemier dvs. för låga blodsockernivåer visar att det finns ett stort behov av information. Hypoglykemier är en biverkan av vissa behandlingar, men missuppfattningar kring orsakssamband kan leda till att man äter extra för säkerhets skull. 44 procent av de drygt 200 tillfrågade patienterna i undersökningen, uppgav att de upplevt symptom på hypoglykemier. Tidigare undersökningar visar att sjuksköterskor ger information om sådant som personer med diabetes bör veta om sin sjukdom, men det är tydligt att patienter inte alltid förstått vilka behandlingar som medför risk för hypoglykemi, konstaterar Britt-Marie Carlsson. Undersökningen presenteras i sin helhet under hösten och har genomförts på uppdrag av SFSD med ekonomiskt stöd av hälso- och sjukvårdsföretaget MSD. Om undersökningen Via TNS Sifos telefonomnibuss har riksrepresentativa telefonintervjuer gjorts. Av de intervjuade hade 202 personer säkerställd typ 2-diabetes, vilket stämmer väl överens med svenska studier över förekomst av typ 2-diabetes i befolkningen. Med säkerställd diabetes menas att diagnosen har ställts av läkare. De 202 personer har intervjuats om bland annat sin behandling, hypoglykemier och kunskaper om dessa Pressmeddelande SFSD

9 DIABETESVÅRD NR Nyexaminerade med specialisering diabetesvård Sophiahemmets Högskola har nu examinerat sin första kull sjuksköterskor som genomfört högskolans magisterprogram i omvårdnadsveteskap, inriktning diabetesvård. I juni 2012 utexaminerade Sophiahemmet Högskola 11 legitimerade sjuksköterskor med en specialisering inom diabetesvård. Det var den första kullen sjuksköterskor som genomfört högskolans magisterprogram i omvårdnadsvetenskap, inriktning diabetesvård. Utbildningen omfattar 60 högskolepoäng och har genomförts på halvfart och på distans, mestadels via en nätbaserad studiemiljö. Utbildningsformen har uppskattats av många då studierna kan kombineras med fortsatt kliniskt arbete och är oberoende av bostadsort. Studenternas utvärdering av programmet har genomgående varit mycket god när det gäller bl a utbildningens utformning, innehåll och personlig och utvecklande återkoppling från lärare. Den nätbaserade miljön har beskrivits som pedagogisk, lättarbetad och lättillgänglig. Sophiahemmet Högskola har tagit fram magisterprogrammet med utgångspunkt av befintliga styrdokument inom diabetesvård och aktuell kompetensbeskrivning för sjuksköterskor som arbetar med denna specialisering. Utbildningen har även utformats i nära samverkan med kliniskt verksam expertis och forskare inom diabetesvård, allt för att ge en uppdaterad och evidensbaserad utbildning. Fortlöpande kvalitetsarbete pågår i utbildningen i samverkan med referensgrupper. Ny programstart sker varje höst och det är även möjligt att gå enstaka kurser för den som så önskar. På högskolans hemsida finns mer information om utbildningen Susanne Amsberg Lektor, programledare Sophiahemmet Högskola

10 10 DIABETESVÅRD NR A lesson to learn patients critiques of diabetesnursing Intervjustudie poängterar behov av en högre grad av patientcentrering. Artikeln A lesson to learn patients critiques of diabetes nursing är onlinepublicerad 2011 och baseras på en intervjustudie bland 21 kvinnor och 23 män, diagnosticerade med diabetes inom två år. Intervjun hade två frågeområden, dels hur det upplevdes att få och att leva med diabetes, dels hur det upplevdes att få vård vid diabetes. Den frågeställning som datamaterialet huvudsakligen hämtats från var följande: Kan du berätta för mig vad du anser att jag (som diabetessköterska) borde lära mig av dig om hur det är att leva med diabetes? Frågan möttes ofta med förvåning och svaren blev omfattande och vi insåg i samband med analysen att detta var en typ av frågeställning som patienter inte förväntar sig att få, dvs deras syn på vad vi borde lära oss, i stället för tvärtom, vår syn på vad de borde lära sig. Resultatets tre teman är uttryckta som metaforer (Se tabell 1) och beskriver aspekter av traditionell sjukdomscentrerad vård och inte patientcentrerad vård som tydligt rekommenderas av den nya statliga myndigheten för vårdanalys. Vad vi borde lära oss Inte göra en höna av en fjäder Ju mer rutiner desto mindre liv Det är mänskligt att fela Inte göra en höna av en fjäder Att överbetona sjukdomen, sjukdomens allvarsgrad och betydelsen av livsstilsförändringar när patienten befinner sig i en situation där det är närmast omöjligt att ändra sig upplevdes mycket negativt. De flesta patienter beskrev att sjukdomen i ett tidigt skede upplevdes som något banalt, normalt för åldern eller något som går i familjen. Att få stanna i den fas man är tills man är redo att konfronteras med riskerna var önskvärt. En gradvis acceptans av sjukdomen beskrevs och därmed ett ökande intresse för förändring. Vissa beskrev i stället att tankar om allvarsgrad och risk förmörkade deras liv, och även bland dem var det önskvärt att inte betona risker för mycket. Detta tyder på Ensidigt sjukdomsperspektiv Höga förväntningar på följsamhet En paternalistisk attityd Tabell 1. Metaforer som beskriver vad vi borde lära oss från ett patientperspektiv. Ju mer rutiner desto mindre liv Våra bristande insikter i hur kravfyllt livet kan bli med stora livsstilsförändringar betonades. Många beskrev hur de för att hantera sjukdomen bra förlorar guldkanten i livet. Att samtidigt skapa rutiner som fungerar och samtidigt vara beredd på ständiga förändringar av medicinska eller sociala skäl var svårt. Många beskrev hur de verkligen försökte skapa nya vanor men att det inte alltid gick så snabbt och att detta sågs som att de inte skötte sig tillräckligt bra av diabetessköterskorna.

11 DIABETESVÅRD NR Det är mänskligt att fela Många deltagare beskrev att de kände sig nedvärderade och även anklagade av diabetessköterskorna. Att bli sedd som en diabetiker i stället för en person var kränkande. Att bli respekterad och sedd som den människa man var innan man fick sjukdomen var ett önskemål. En människa kan nämligen göra rätt och göra fel, men lära sig av misstagen. En paternalistisk attityd passar inte en modern jämlik relation. I dagens samhälle vill man inte gärna möta någon som klappar en på huvudet. Resultaten poängterar behoven av att förändra diabetesvården mot en högre grad av patientcentrering. Diabetesvård är speciell eftersom den i hög grad skall understödja effektiv egenvård dygnet runt, årets alla dagar, vilket är en komplex process. Vi som vårdare är endast marginella i detta sammanhang och då är det av ännu större vikt att betona patientcentrering. Expertrollen som diabetessköterskor är vana att axla bör balanseras mot en i ökande grad stödjande och omvårdande roll. Grunden i omvårdnaden, dvs värden och vårdaspekter som tröst, lindring, relationsskapande och helande har inte givits tillräcklig prioritet i den moderna vården som i hög grad handlar om evidensbaserad medicin. Tiden är kommen för patientcentrerad vård! Hörnsten Å. & Graneheim U.H. (2011) A lesson to learn patients critiques of diabetes nursing. The Internet Journal of Advanced Nursing Practice, 11, No pagination a-lesson-to-learn-patients-critiques-of-dia betes-nursing.html SensoCard Plus är avsedd för gravt synskadade och de som har svårt att läsa texten på sin vanliga mätare. Mätaren får mycket positiva omdömen och levereras idag till samtliga landsting i Sverige. Teststickorna har apotekets varunummer representeras i norden av Meditech Systems Scandinavia AB tel:

12 12 DIABETESVÅRD NR Ung Diabetes på läger i Östersund Den 2:a augusti var det äntligen dags igen för Ung Diabetes ungdomsläger. Denna gång befann vi oss i Östersund på äventyrshuset Boda Borg. Deltagarna var mellan år och kom från hela landet. Med på plats fanns även två ledare från Ung Diabetes råd och en sjuksköterska. Lägret bjöd på många olika aktiviteter så som lasergame, gocart, äventyrsbad, Boda Borg och en bio-kväll. Vi hade också en diskussionskväll där deltagarna kunde prata om sin diabetes och reflektera över olika situationer. Vi ledare var med i diskussionen och kom med olika tips och råd och försökte även att motivera deltagarna till att engagera sig i sin diabetes. Det bästa med lägret enligt deltagarna var att få träffa andra ungdomar som befinner sig i samma situation. Att prata med någon annan som har diabetes och få ventilera sina tankar upplevde deltagarna som lättande och även det faktum att inte känna sig annorlunda eller sticka ut på grund av sin sjukdom var uppskattat. Vi ledare är mycket nöjda med lägret och är glada över att få ha träffat så många fina ungdomar. Nu satsar vi på att kommande läger ska bli lika lyckade! Nytt tema på Ung Diabetes hemsida Ung Diabetes belyser temat, när det inte är så lätt På Ung Diabetes hemsida har vi olika teman där vi vill belysa något ur en diabetessynvinkel lite extra. Nu till hösten har vi valt att använda oss av temat "När det inte är så lätt". Vi försöker ofta i Ung Diabetes råd framhäva det som är positivt med diabetes, vi vill visa att livet inte försvinner bara för att man får denna sjukdom. Men ibland räcker det inte med en positiv inställning och känslor kommer till ytan. Alla vi som lever med diabetes har våra med- och motgångar. Ibland handlar det om ett stökande blodsocker men det kan även vara andra faktorer som är med och påverkar. Ätstörningar är något som vi fått kännedom om under läger är ett relativt vanligt fenomen bland unga med diabetes, därför har vi samlat in fakta och personberättelser kring detta. Träning och kost är också något som kan påverka blodsockret, både negativt och positivt. Vi har också en text om hur stress i ett förhållande kan göra blodsockret svårare att hålla i balans. Alla har dåliga perioder och vi vill belysa dessa och hjälpa våra medlemmar att hitta en väg ut. Självklart påverkas blodsockret när det vanliga livet är i obalans men det finns alltid ett ljus i slutet av tunneln. Vi hoppas att ni går in och kikar! Om ni stöter på några funderingar under läsningen så får ni hemskt gärna höra av er!

13 DIABETESVÅRD NR IDF Europé Youth Summer Camp 2012 Lina Karlsson från Ung diabetes råd berättar om sina upplevelser från ett diabetesläger I Slovenien. I sommar spenderade jag en vecka i Rogla, Sloveninen på ett diabetesläger för åldrarna år. Det arrangerades av IDF Europe (Internationella Diabetes Federationens Europaavdelning). På detta läger var vi 24 st deltagare från 21 olika länder. Varje dag hade vi två föreläsningar och workshops samt två träningspass och fyra presentationer från deltagarna varje kväll. Det var fullspäckade dagar med massor att lära, vi fick information om IDF s Young Leaders program, kommunikation, politik och advokatyr, arrangemang av aktiviteter och kampanjer m.m. På deltagarnas presentationer fick vi information om hur situationen för en person med diabetes ser ut i de olika länderna, vilka likheter och skillnader som finns, hur man får tag i sina läkemedel och tillbehör, läkarbesök m.m. I Vitryssland får man endast 1 blodsockersticka per dag betalad av staten, resterande får patienten själv betala för. Kostnaden beror på vilken blodsockermätare man har. Lägret fungerade som en mötes- och utbildningsplats för unga personer med diabetes i Europa. Vi fick möjligheten att knyta många nya kontakter. Vi träffade blivande ordförande i IDF Europe, några av dem som jobbar på IDF Europas huvudkontor i Bryssel och läkemedelsrepresentanter m.m. Självklart lärde vi deltagare känna varandra riktigt bra på bara 1 vecka och vi utbyter fortfarande ständigt information och tipsar och hjälper varandra med allt möjligt. Detta var en erfarenhet som jag aldrig kommer att glömma och är riktigt glad för att jag fick uppleva. Även om detta inte var något som diabetesförbundet betalade för, så kommer jag att kunna använda all min nya kunskap i arbetet med Ung Diabetes. Inspiration var något vi alla fick med oss från denna vecka i Slovenien! Lina Karlsson Ung Diabetes råd

14 14 DIABETESVÅRD NR Antipsykotiska läkemedel risk för graviditetsdiabetes? Användning av antipsykotiska läkemedel under graviditet ökar troligen risken för graviditetsdiabetes men ökar inte risken för att föda för stora barn, visar en ny studie av forskare från Uppsala universitet och Karolinska Institutet. Studien är publicerad i julinumret av den ansedda internationella psykiatriska tidskriften Archives of General Psychiatry. Bakgrunden till studien är att allvarliga psykiska sjukdomar såsom schizofreni och bipolär sjukdom oftast behöver behandlas med kontinuerlig antipsykotisk läkemedelsbehandling, men att bieffekterna av sådan behandling under graviditet inte är klarlagda. Många antipsykotiska läkemedel, i synnerhet olanzapin och klozapin, ökar risken för viktuppgång och diabetes och det har framförts farhågor att dessa läkemedel skulle kunna medföra graviditetsdiabetes och att fostren skulle få en onormalt ökad tillväxt och födas för stora för tiden. Huvudförfattaren Robert Bodén är psykiater och forskare vid Neurovetenskapliga Institutionen vid Uppsala universitet och Centrum för Läkemedelsepidemiologi vid Karolinska Institutet. Tillsammans med sina kollegor har han använt nationella hälsoregister för att studera effekterna av antipsykotiska läkemedel under graviditet. Alla kvinnor som blivit gravida efter juli 2005 och fött barn innan december 2009 delades in i tre grupper: de som hämtat recept på; (1) olanzapin och/eller klozapin (169 stycken); (2) andra antipsykotiska läkemedel (338 stycken); eller (3) inga antipsykotiska läkemedel ( stycken). Graviditetsdiabetes var mer än dubbelt så vanligt i bägge grupperna av mammor som använde antipsykotiska läkemedel (4,1 procent i grupp 1 och 4,4 procent i grupp 2) jämfört med de övriga mammorna i grupp 3 (1,7 procent). Användning av antipsykotiska läkemedel under graviditeten var inte kopplat till att föda för stora barn, men författarna noterade en ökad risk för att föda barn med stort skallomfång för dem som använt olanzapin och/eller klozapin. De mammor som använt antipsykotiska läkemedel hade istället ökad risk för att föda för små barn, men detta beror troligtvis på att fler av dessa mammor röker och inte på en läkemedelseffekt, skriver författarna. Sammanfattningsvis anser författarna att gravida mödrar som behandlas med antipsykotiska läkemedel bör övervakas noga med avseende på graviditetsdiabetes och avvikande fostertillväxt. För mer information kontakta Robert Bodén, e-post: Robert.Boden@neuro. uu.se Bodén et al. (2012) Antipsychotics During Pregnancy - Relation to Fetal and Maternal Metabolic Effects, Archives of General Psychiatry 2012, Vol 69, No7, s: Pressmeddelande: Uppsala Universitet

15 Tejpa här, DIABETESVÅRD NR DAGS ATT SÖKA STIPENDIER SFSD förvaltar ett antal stipendier som kan sökas. Utdelning sker en gång per år i samband med symposiedagarna. År 2013 delas dessa ut i samband med Diabetesforum, som äger rum 21/3-22/3. Ansökan skall vara Janeth Leksell, vetenskaplig sekreterare SFSD, tillhanda senast 31/ Läs mer på SFSD s hemsida. Hur uppmärksammar du Världsdiabetesdagen? Beställ gratis material från oss! Sov gott. Men inte hela dagen. För mer information gå in på Har du frågor om diabetes? Ring Diabetesförbundet Trött och sliten? Diabetestest Testa din risk att få typ 2-diabetes 1. Ålder Under 45 år år år Över 64 år (0 poäng) (2 poäng) (3 poäng) (4 poäng) 2. BMI (Räkna ut ditt BMI, se nästa sida) Under 25 kg/m 2 (0 poäng) kg/m 2 (1 poäng) Över 30 kg/m 2 (3 poäng) 3. Midjeomfånget direkt under revbenen (vanligen vid naveln) MÄN KVINNOR Under 94 cm Under 80 cm (0 poäng) cm cm (3 poäng) Över 102 cm Över 88 cm (4 poäng) 5. Hur ofta äter du grönsaker, frukt eller bär? Varje dag (0 poäng) Inte varje dag (1 poäng) 6. Har du någon gång använt blodtrycksmediciner regelbundet? Nej (0 poäng) Ja (2 poäng) 7. Har du haft förhöjt blodsocker i test (t.ex. vid hälsokontroller, sjukdom, graviditet)? Nej (0 poäng) Ja (5 poäng) 8. Har någon familjemedlem eller släkting till dig fått diagnosen diabetes (typ 1 eller typ 2)? Nej (0 poäng) Ja en mor- eller farförälder, ett syskon eller en kusin till mina föräldrar (men inte mina föräldrar, syskon eller barn) (3 poäng) Ja: mina föräldrar, syskon eller barn (5 poäng) Vik här Mer information kan du också få Mina riskpoäng Frankeras ej Diabetesförbundet på Risken att du får typ 2-diabetes inom tio år är: Svarspost Sundbyberg betalar portot Att vara trött och sliten kan vara symptom på typ 2-diabetes. Testa dig på och kolla om du är i farozonen. Så vet du i alla fall. Broschyren är gjord i samarbete med 4. Motionerar du vanligen varje dag minst en halvtimme på jobbet och/eller på fritiden, inklusive s.k. vardagsmotion? Ja (0 poäng) Nej (2 poäng) under 7 Liten: uppskattningsvis en på hundra insjuknar 7 11 Något ökad: uppskattningsvis en på 25 insjuknar Måttlig: uppskattningsvis var sjätte insjuknar Stor: uppskattningsvis var tredje insjuknar över 20 Mycket stor: uppskattningsvis hälften insjuknar Beställ på Eller kontakta Karin Engström , Lillemor Fernström

16 16 DIABETESVÅRD NR Rökfriare men tjockare svenskar Folkhälsoinstitutets Årsrapport Svenskarna mår i flera avseenden allt bättre visar Folkhälsoinstitutets årliga studie. Men mångåriga, negativa trender förstärks - männen blir allt mer överviktiga, kvinnornas fetma består och fler unga kvinnor röker. Svenskarnas livsstil; Sedan 2004 har Folkhälsoinstitutet på regeringens uppdrag utförligt intervjuat slumpmässigt utvalda svenskar år om deras livsstil - rökning, motion, kost, droger, alkohol, vikt med mera. Resultatet publiceras varje år med jämförelsesiffror bakåt. Förra året var 36 procent av svenskarna överviktiga med ett BMI mellan 25,0 och 29,9. 13 procent led av fetma med ett BMI över 29,9. Elva procent röker dagligen. De unga kvinnorna mellan 16 och 29 år är den enda grupp som ökat sitt rökande de senaste åren, och ligger på 13 procent. 2,1 procent har använt cannabis det senaste året, en nedgång för andra året i rad. Förändringarna är inte stora men några trender sticker ut under de senaste åren - mäns övervikt, kvinnors fetma och unga kvinnors rökande. På två år har de överviktiga, med 25,0-29,9 i BMI, som är ett mått på förhållandet mellan längd och vikt, ökat från 34 till 36 procent av alla svenskar. Männen står för hela ökningen, 43 procent är överviktiga mot 27 procent av kvinnorna. Vad gäller åldersgruppen sitter den allt mer still på sin fritid och följaktligen är runt var femte ung man och kvinna nu överviktig. Gruppen med diagnosen fetma, med över 29,9 i BMI, har minskat från 14 till 13 procent och här är det männen som står för nedgången medan kvinnorna procentuellt sett är lika många. Men någon trend syns inte. Vi har ju ansträngt oss för att skapa ett samhälle där vi slipper anstränga oss, vi har blivit fysiskt lågaktiva, därför ökar vår sammanlagda vikt, kommenterar Pia Lindeskog, en av dem som är ansvarig för rapporten. Vi äter energität mat utan att göra av med energin, till och med salladsborden rymmer ju nu olja, fet dressing och sådant, klart att vi blir runda om magen. 11% av befolkningen rökte dagligen förra året var siffran 16 procent. Fimpandet gäller både män och kvinnor i alla åldrar utom de yngsta kvinnorna, år, där 13 procent rökte dagligen förra året, en ökning med tre procentenheter sedan Cannabisrökningen fortsätter att minska för andra året i rad vad gäller båda könen, drygt två procent uppger att de använt hasch senaste året. Källa: Folkhälsoinstitutet

17 NovoRapid Ett måltidsinsulin för livets alla * faser! 1 Typ 2 Typ 1 Graviditet Pump Barn >2 år Äldre / Novo Nordisk Kundservice / Produktion: ahlqvist arvidsson, Malmö. *NovoRapid är godkänt för barn >2 år. Referens: 1. SPC NovoRapid NovoRapid FlexPen : human insulinanalog med mycket snabbt insättande effekt och kort duration för behandling vid diabetes mellitus. Farmakologisk grupp: A10AB05. Injektionsvätska: lösning 100 E/ml (klar, färglös lösning). Förpackning: NovoRapid FlexPen 5x3 ml förfylld injektionspenna 396 kronor. NovoRapid Injektionsvätska 10 ml 250 kronor. NovoRapid Penfill 5x3 ml cylinderampull 353 kronor. NovoRapid InnoLet 5x3 ml förfylld injektionspenna 396 kronor. SPC Uppdaterad F, P. För mer information: Novo Nordisk Scandinavia AB Box 50587, Malmö, Telefon Telefax ,

18 18 DIABETESVÅRD NR Svenskarnas matvanor oroar - en nationell strategi behövs Så skriver Livsmedelsverkets generaldirektör i en debattartikel i Dagens Nyheter 13 september Livsmedelsverket presenterar idag en ny undersökning som visar att svenskarna äter för mycket socker och mättat fett men för lite frukt och grönt. Det är hög tid för en gemensam nationell strategi för mat och hälsa. Vi välkomnar därför socialminister Göran Hägglunds initiativ tidigare i år till en kraftsamling kring mat och hälsa. Idag presenterar vi resultaten av en rikstäckande undersökning av svenskarnas matvanor. Nästan 2000 vuxna har registrerat allt de ätit och druckit under fyra dagar. Resultatet visar att svenskarna äter för mycket socker, salt och mättat fett men för lite frukt och grönt, fisk och fullkorn. Det gör oss bekymrade. Så här svenskarnas matvanor ut i korthet: Åtta av tio äter för lite frukt och grönt. Sju av tio äter för lite fisk. Nio av tio äter för lite fullkorn. Åtta av tio äter för mycket mättat fett. Fyra av tio äter för mycket socker. Sju av tio äter för mycket salt. 15 procent av energiintaget kalorierna kommer från godis, läsk, bakverk och snacks, många unga dricker över fyra liter läsk per vecka. Även i övrigt äter yngre sämre än äldre och allra sämst äter unga kvinnor. De flesta får dock i sig tillräckligt med vitaminer och mineraler. Det som är svårast att få tillräckligt av är vitamin D, folat och järn. Det gäller främst de yngre som äter mindre fisk, grönsaker och frukt än genomsnittet, och mer läsk och pizza. För unga kvinnor, som har ett högt behov av dessa näringsämnen, är detta särskilt tydligt. Många av dem får i sig mindre än rekommenderat av vitamin D, folat och järn. De svenska matvanorna har förändrats under de senaste tjugo åren. Vi äter mer grönsaker, rotfrukter, baljväxter, frukt och bär. Framför allt är det kvinnorna som har ökat sin konsumtion, med nära 30 procent, medan männen ökat sin med 15 procent sedan Vi äter mer fisk och skaldjur, konsumtionen har ökat med cirka 30 procent bland kvinnor och med hela 60 procent bland män. Tre gånger så många väljer flytande margarin eller olja till matlagning jämfört med Men användandet av smör har också ökat. Vi äter mindre potatis än tidigare. Däremot ökade konsumtionen av ris och pasta under 90-talet, för att sedan ligga kvar på samma nivå. Vi äter ungefär lika mycket bröd som tidigare. Vi äter ungefär lika mycket socker som tidigare, men sockerkällorna varierar unga väljer läsk och godis medan äldre väljer kaffebröd och efterrätter. Konsumtionen av pizza och paj har ökat. Det är glädjande att vanorna förbättrats inom vissa områden, men det finns mycket kvar att göra innan matvanorna är tillräckligt bra. Mat är gott, mat är livskvalitet, mat är roligt. Och nödvändigt. Samtidigt kan maten förkorta våra liv. De största folksjukdomarna hjärt- och kärlsjukdom, typ 2 diabetes, fetma och vissa cancerformer är starkt kopplade till mat och livsstil; Genom att äta mycket frukt och grönsaker, fisk, fullkorn, välja bra fetter och inte dricka för mycket alkohol kan risken att drabbas av hjärt- och kärlsjukdom minska med procent. Upp till en tredjedel av alla cancerfall skulle kunna förebyggas med bra matvanor, fysisk aktivitet och normalvikt. Kring detta finns en stor samsyn bland experter och läkare världen över. Fetma är ett annat folkhälsoproblem. Vår undersökning visar att övervikt och fetma fortsätter att öka bland vuxna. Idag finns det fler överviktiga eller feta män i Sverige än normalviktiga, hos kvinnorna är situationen något bättre. Och viktökningen kostar, framför allt för den enskilde genom sämre livskvalitet och för tidig död. Men den kostar också för samhället genom ökade sjukskrivningar och minskad arbetskapacitet. Därför måste viktökningen hejdas. Det finns också stora sociala skillnader när det gäller mat och hälsa. Generellt äter personer med låg inkomst mer godis och snacks men mindre grönsaker och drabbas i högre utsträckning av fetma, typ 2 diabetes, hjärt- och kärlsjukdom och cancer. Skillnaderna i hälsa har ökat under hela och 2000-talet. Dessa skillnader är ohållbara både samhällsekonomiskt och mänskligt. För de flesta är det inte brist på kunskap som leder matvanorna åt fel håll. Andra drivkrafter styr människors livsstil och vad vi äter. Drivkrafter som säkert mer handlar om njutning och glädje, bekräf-

19 DIABETESVÅRD NR telse, identitet, behov av tröst och belöning än viljan att göra allt rätt för hälsan. Poängen är att vi både måste få njuta av maten och äta nyttigt det måste bli lättare att leva på ett sätt som både ger glädje och hälsa. För ett framgångsrikt folkhälsoarbete behöver många aktörer samarbeta och dra åt samma håll. Det räcker inte med att upplysa om vad som är goda matvanor. Det måste också skapas förutsättningar för människor att göra sunda val; det ska vara lätt att hitta nyttig och god mat i butiken, enklare att röra på sig i vardagen, man ska få stöd och motivation av vården att ändra sina levnadsvanor, fler måste få en livssituation där man orkar leva hälsosamt. Vi är många som har ansvar för folkhälsan i landet: myndigheter, politiker på olika nivåer, hälso- och sjukvården, livsmedelsindustrin, handeln och föreningslivet. Det är bra att socialminister Göran Hägglund föreslagit en nationell kraftsamling om hur vi får stopp på fetmaepidemin. Vi delar synen att det är dags att gemensamt utarbeta en nationell strategi för mat och hälsa. Livsmedelsverket är gärna motor i ett sådant långsiktigt nationellt folkhälsoarbete. Inger Andersson generaldirektör Livsmedelsverket Riktlinjerna för diabetesvård uppdateras Socialstyrelsen har fattat beslut om att påbörja arbetet inför uppdatering av nationella riktlinjer för diabetesvård. SFSD på Facebook! Nu när vi lever i de sociala mediernas tid där fler och fler finns i dessa nätverk, har även SFSD hittat till Facebook. Gå in och gilla vår sida! Du hittar oss på SFSD Svensk Förening för Sjuksköterskor i Diabetesvård De nationella riktlinjerna för diabetesvården publicerades i januari Nu har Socialstyrelsen fattat beslut om att uppdatera riktlinjerna. Projektet kommer att pågå under 2013 och Riktlinjerna innehåller rekommendationer till exempel om olika livsstilsåtgärder, kontroll av blodsocker, olika utbildningsinsatser, behandling vid graviditet, olika åtgärder vid hjärt-kärlsjukdomar samt komplikationer. Socialstyrelsen har en löpande bevakning av de områden där de har publicerat nationella riktlinjer, och ändrar rekommendationer i riktlinjerna om det finns goda skäl till det på grund av förändringar i omvärlden. Några rekommendationer i diabetesriktlinjerna ändrades under 2010 respektive under Det gäller främst rekommendationer om perorala diabetesläkemedel för behandling vid typ 2-diabetes. Källa: nyheter

20 20 DIABETESVÅRD NR Rolf Luftsymposiet 2012 Temat för årets Rolf Luft symposium var hypoglykemier hos diabetespatienter, och föreläsningarna återges här i ett sammandrag Rolf Luft Award, i dag världens mest prestigefyllda pris inom endokrinologi och metabolism, delas ut årligen av Rolf Lufts Stiftelse för Diabetesforskning och Karolinska Institutet. Årets Rolf Luft Award, det tionde i ordningen, tilldelades professor David Mangelsdorf vid Southwestern Medical School i Dallas i USA för dennes banbrytande arbete inom hormonell reglering av fettmetabolismen. Award-ceremonin avhölls den 16 mars 2012, och i samband med detta hölls som brukligt ett symposium till Rolf Lufts minne med inbjudna svenska och utländska gästföreläsare. Temat för årets Rolf Luft symposium var hypoglykemier hos diabetespatienter, och föreläsningarna återges här i sammandrag. Nuclear receptor regulation of nutrient metabolism: From worms to humans Mottagare av Rolf Luft Award 2012 David J. Mangelsdorf, University of Texas Southwestern Medical Center, Dallas Pristagaren gav en exposé över sitt forskningsområde nukelära receptorer. Han har varit med om att identifiera, karakterisera och studera vitamin D-receptorn, FXR, LXR, PPAR samt FGF 19 och F6F21. Metabolismen av födoämnen (nutrients) vid överskott av föda och vid svält är beroende av nukleära receptorer medan insulin och glukos reglerar lagring och mobilisering av energi via aktivering av membranreceptorer. Lipider deriverade från födan aktiverar nukleära receptorer (kolesterol aktiverar LXR, gallsyra, FXR och fettsyror PPAR alfa, gamma etc). De nuklära receptorerna aktiverar i sin tur atypiska fibroblast growth factors FGF 19 och 21, vilka är viktiga hormoner som medierar effekten av de olika lipiderna. Kunskap om dessa hormoners fysiologi och farmakologi har lett till utveckling av nya behandlingsmöjligheter vid såväl typ 2 diabetes som parasitsjukdomar. FXR som är en receptor för gallsyra uppreglerar FGF 19. Fungerar inte detta så får man diarrésjukdom/allvarliga inflammatoriska tarmsjukdomar. FGF 19 har samma effekt som insulin i levern d v s minskar gluconeogenes, stimulerar tillväxt av hepatocyter samt glykogen och proteinsyntes och aktiverar HNF4. Polymorfier i HNF4 är kopplat till risk för typ 2 diabetes. Liknande system finns hos vissa maskar som orsakar parasitsjukdom som idag saknar behandling och kan vara livshotande. Denna nya kunskap kan leda till ny behandling av livshotandeparasitsjukdom. Hypoglykemi ett problem i det fördolda Michael Alvarsson, Karolinska Sjukhuset, Solna Hypoglykemier är ett underskattat problem inom diabetesvården. Oftast ses inga påtagliga symptom och patienten är omedveten om vad som sker, men i det fördolda kan skadeverkningarna bli förödande. Docent Michael Alvarsson är överläkare vid Kliniken för Endokrinologi, Metabolism och Diabetes vid Karolinska Sjukhuset Solna och bedriver forskning vid diabetes. I den första av fyra föreläsningar vid årets Rolf Luft-symposium underströk Michael Alvarsson de kliniska riskerna i samband med hypoglykemi vid typ 2-diabetes och pekade på dilemmat för den behandlande läkaren risken för allvarliga mikro- och makrovaskulära diabeteskomplikationer måste balanseras mot risken för hypoglykemi i samband med insulinbehandling. Klinisk hypoglykemi definieras som ett egenuppmätt blodsockervärde på 3,9 mmol/l eller lägre. Vid denna nivå upphör den egna insulinproduktionen och ett antal kroppsegna försvarsmekanismer aktiveras för att säkra tillgången på glukos i centrala nervsystemet leder hypoglykemi till en stressreaktion med sympatikuspåslag och adrenalinfrisättning, som i sin tur stimulerar glukagonfrisättning med glykogenolys och glukoneogenes i levern (1). Om blodsockret sjunker under 3,2 mmol/l börjar autonoma och neurofysiologiska symptom uppträda; runt 3,0 mmol/l påverkas hjärnfunktionen och den kognitiva förmågan; sjunker blodsockret under 1,5 mmol/l ses krampanfall och koma (2). Hypoglykemi är i högsta grad ett dolt problem. Studieresultat visar dock att risken för allvarliga hypoglykemier är lika stor hos en person med insulinbehand-

21 DIABETESVÅRD NR lad typ 2-diabetes efter 5 års duration som hos en person med typ 1-diabetes med kort duration (3). Redan vid blodsocker 4,5 mmol/l hämmas den endogena insulinsekretionen, men vid exogen insulintillförsel såsom vid insulinbehandlad diabetes så neutraliseras denna skyddsmekanism genom att en given insulindos finns i kroppen oavsett den låga blodsockernivån. Ofta maskeras de hypoglykemiska episoderna av till exempel sömn eller fysisk träning (1). Upprepade hypoglykemier trubbar av de kroppsegna försvarsmekanismerna s.k. hypoglykemiassocierad autonom svikt och risken att drabbas för ytterligare och svårare hypoglykemier ökar kraftigt. Felaktig insulinterapi är en av de viktigaste riskfaktorerna för hypoglykemi och hypoglykemiassocierad autonom svikt (1). Genom att välja en behandling med mindre variabilitet från dag till dag kan risken för hypoglykemier minskas vid behandling ner mot målvärden. Moderna basinsuliner som insulin glargin och insulin detemir har visats kunna minska risken för hypoglykemi ju närmare målvärdet HbA1c ligger (4). Michael Alvarsson avslutade med att understryka att hypoglykemier är ett problem som måste tas på stort allvar. Svåra hypoglykemier ökar risken för komplikationer och för tidig död; en patient som drabbas av besvärande hypoglykemier kan inte anses ha effektiv glykemisk kontroll. Rädslan för hypoglykemi Therese Anderbro, Karolinska Institutet/ Danderyds sjukhus Rädslan att drabbas av hypoglykemier är vanlig bland diabetespatienter och kan få förödande konsekvenser för både hälsa och livskvalitet. Therese Anderbro, psykolog och psykoterapeut vid Danderyds sjukhus, arbetar på en doktorsavhandling om hur rädslan för hypoglykemier uppstår, utvecklas och hanteras av patienten. Hennes forskningsresultat visar att vårdteamet spelar en viktig roll för att förhindra att rädslan tar över och styr patientens liv. Hälften av alla patienter med diabetes oroar sig för att drabbas av hypoglykemier, och en fjärdedel upplever denna oro som ett stort problem (5). Rädsla för hypoglykemi (fear of hypoglycaemia; FH) sänker inte bara livskvaliteten utan har också visat sig ha negativa konsekvenser för den glykemiska kontrollen och utfallet på längre sikt (6). Orsakerna till FH kan variera från rent sjukdomsrelaterade faktorer till demografiska och psykosociala faktorer. Risken för svåra hypoglykemier ökar i samband med intensiv insulinbehandling (7), och patienter som upplevt svåra hypoglykemiska episoder löper större risk att drabbas av FH (6). FH är vanligare hos kvinnor än hos män (8) och kan visa sig såväl som situationsångest (6) och social fobi (11). Sänkning av insulindosen är ett av de vanligaste sätten att hantera och förebygga FH: en fjärdedel av patienter som upplevt en lindrig hypoglykemi uppgav att de minskade sin insulindos (12). Therese Anderbro påpekade att om insulindosen legat för högt är det naturligtvis befogat att sänka dosen för att förebygga ytterligare känningar, men på sikt kan den glykemiska kontrollen försämras. I hemmet har patienten tillgång till mat och kan testa blodsockret; hemifrån blir det viktigt att undvika att vara på egen hand och försätta sig i situationer där en hypoglykemi kan få allvarliga konsekvenser, som t ex att misstas för berusad och hamna på sjukhus eller bli gripen av polis, att a en trafik- eller annan olycka, eller helt enkelt göra bort sig. Therese Anderbro visade hur ett visst mått av FH kan vara befogad hos patienter som löper stor risk att drabbas av FH, t ex på grund av intensiv insulinbehandling och/eller oförmåga att känna igen hypoglykemiska symtom. I dessa fall kan information och utbildning hjälpa (10, 13). Patienter vars FH är mindre befogad och snarare är att betrakta som en fobi, är svårare att behandla. Kognitiv beteendeterapi har använts i vissa fall (14-16). Therese Anderbro underströk dock den viktiga roll vårdpersonalen spelar i sin inställning och attityd; FH kan smitta från vårdpersonal till patient och det är viktigt att inte överdriva situationen och därmed skrämma upp patienten ytterligare. Risken för hypoglykemier är en del av diabetesvården och kan aldrig undanröjas helt, men genom att värdera risken och vidta lämpliga åtgärder är det möjligt att förhindra att rädslan antar orimliga proportioner. Hypoglykemier, kardiovaskulära händelser och dödsfall i diabetes Jorge Calles Escandón, Wake Forest University School of Medicine, USA. PI för Accordion, en multicenter prospektiv 7-årsuppföljning av Accordstudien Hypoglykemi påverkar inte bara det centrala nervsystemet utan kan också allvarligt drabba hjärta och kärl. Årets internationelle gästföreläsare vid Rolf Luft-symposiet var professor Jorge Calles, endokrinologspecialist vid medicinska fakulteten vid Wake Forest- universitetet i North Carolina i USA. Professor Calles visade i sin föreläsning hur hypoglykemi kunnat kopplas till förhöjd morbiditet och mortalitet i flera stora diabetesstudier, och underströk vikten av att balansera den målinriktade insulinbehandlingen mot risken för hypoglykemi, särskilt hos mer utsatta patienter (28). Hos diabetespatienter uppstår iatrogen hypoglykemi ur ett samspel mellan hyperinsulinemi och bristande försvarsmekanismer mot fallande blodsockernivå (autonom svikt). Iatrogen hypoglykemi anses svara ligga bakom upp till 10% av alla dödsfall i typ 1-diabetes (17-20). Ett antal studier har visat samband mellan hypoglykemi och dödsfall i allvarliga kardiovaskulära komplikationer, däribland arrytmier (21-23) och akut hjärtinfarkt (24). Analys av utfallen i tre stora prospektiva studier har gjort det möjligt att identifiera patienter med förhöjd risk att drabbas av hypoglykemi med dödlig utgång. VADT-studien inkluderade 1791 patienter och ACCORD-studien fler än patienter med typ 2-diabetes; dessa studier visade att intensiv insulinbehandling ökade dödligheten utan att minska antalet svåra kardiovaskulära händelser (25, 26). I ADVANCE-studien med fler än patienter visades svår hypoglykemi ha samband med ökad dödlighet och oönskade utfall (27). Professor Calles visade hur man från samtliga dessa studier kan dra slutsatsen att allvarliga hypoglykemier kan sättas i samband med ökad morbiditet och mortalitet, och att risken att drabbas av hypoglykemier var högre hos kvinnor, äldre, lågutbildade, personer av afroamerikansk etnicitet och personer med diabeteskomplikationer. Ju högre HbA1c-värde vid baslinjen, ju större risk att drabbas av allvarliga hypoglykemier. Professor Calles underströk att vårdteamet måste förvänta sig hypoglykemier hos alla patienter som får intensiv insulinbehandling och i synnerhet de som tillhör riskgrupper, och att det kan vara klokt att anpassa målvärdet för HbA1c hos dessa patienter. Se tabell på sid 22. Fortsättning sid 22

22 22 DIABETESVÅRD NR Rekommendation från ADA Diabetesstadium Samsjukklighet Behandling Mål HbA1c TIDIGT Diet Metformin Incretinbaserad beh TZD <52 mmol/mol MELLAN Mild mikroangiopati SU Ingen makrovaskulär sjd Insulin <62 mmol/mol AVANCERAD Makrovaskulär sjd Insulin <68-73 mmol/mol Neuropati (autonom) SU Nefropati DÅLIG PROGNOS Andra sjd, hög ålder Inget Hba1c mål, Multipel mikro- och/el Valfritt lindring av symptom makrovaskulära är huvudsakligt fokus komplikationer Nya insuliner vad kan vi förvänta oss i framtiden? Peter Kurtzhals, Novo Nordisk Inom läkemedelsindustrin och den akademiska världen pågår intensive forskning för att få fram den optimala insulinbehandlingen till personer med diabetes. Peter Kurtzhals, chef för Novo Nordisk diabetesforskningsenhet, bjöd i sin presentation in till en titt i kristallkulan på hur framtidens insulinbehandling kommer att vara utformad. Det ideala basinsulinet har lång effektduration, plan tideffektkurva och liten farmakokinetisk variabilitet. Strategin för att åstadkomma detta är länka samman insulinmolekyler till multihexamerer med hjälp av tillsatsämnen som t ex zink och fenol. Genom att koppla multihexamererna till fettsyror av lämplig längd uppnås en insulinmolekyl med hög total molekylvikt, med depåeffekt som möjliggör jämn dissociation och frisättning till systemcirkulationen. Insulinet som sådant kan förbli intakt; aminosyrasekvensen behöver i stort sett inte modifieras alls. Forskning pågår också för att utveckla ett insulin som är mer leverspecifikt än de subkutant injicerade insuliner som finns på marknaden idag. Levern spelar en central roll i regleringen av glukoshomeostasen. Huvudelen av det endogena insulinet går till levern och binder där i större utsträckning än i perifer vävnad till insulinreceptorer av typ 2 (IR2). Genom att öka bindningsgraden till IR2 skulle man därmed kunna öka leverspecificiteten hos nya basinsuliner. Nyheter om diabetesforskning Nyheter om diabetesforskning diabetesportalen.se är en ny hemsida från diabetesportalen.se Lunds universitets är Diabetescentrum. en ny hemsida från Lunds universitets Diabetescentrum. diabetesportalen.se vänder sig till alla som diabetesportalen.se är intresserade av vänder diabetesforskning. sig till alla som är intresserade av diabetesforskning. Tonvikten ligger på populärvetenskapliga artiklar Tonvikten från ligger forskningsfronten på populärvetenskapliga och aktuella fördjupningsartiklar. artiklar från forskningsfronten och aktuella fördjupningsartiklar. Du kan prenumerera Du kan prenumerera på nyheter. på nyheter. Du kan fråga om Du kan fråga om diabetesforskning. diabetesforskning. Välkommen till till