500 nya jobb i Svappavaara

Transkript

1 EN TIDNING FÖR MALMFÄLTEN FRÅN LKAB TOMAS JUNKKA: Våra vildaste drömmar GÄSTKRÖNIKA SID 13 Krosszon bakom problem på Linnévägen NYHETER SID 6 Nr 2 MARS nya jobb i Svappavaara De nya dagbrotten i Svappavaara genererar nya jobb. När Mertainen och Leveäniemi startar krävs nyanställningar på LKAB om cirka 150 personer. Lägg till cirka 350 entreprenörsanställda och totalt skapas alltså runt 500 nya arbetstillfällen. Vi tror att vi kan hitta en stor del av personalen lokalt, men kommer också att gå ut nationellt och samtidigt passa på att marknadsföra regionen, säger Mikael Paulsson, HR-advisor på LKAB. NYHETER SID 2 3 Malmbanan 125 år Dubbelspår det enda realistiska Malmbanan fyller 125 år, men står inför sin kanske största expansion sedan den byggdes. För att klara de planerade leveranserna från LKAB år 2020 krävs dubbelspår från Kiruna till Narvik. Det finns inget alternativ till dubbelspår, konstaterar Anders Björnström, vd för LKAB Malmtrafik. NYHETER SID 4 5 Vyn är vacker på den norska delen av Malmbanan, men kapaciteten på spåret är för liten. Viggo Lillevåg är en av lokförarna på Malmbanan. Foto: G. Rúnar Gudmundsson Nya malmfynd analyseras I Malmberget analyseras just nu en ny fyndighet med arbetsnamnet Kaptenshöjden. Provborrningar pågår av fyndigheten som lokaliserades NYHETER SID 2 2,2 miljarder kronor kan sparas på effektivisering inom LKAB fram till NYHETER SID 3 Från SAAB-konkurs till LKAB Från konkurs till nyinvestering, Joakim Elenius resa från nedläggningens Trollhättan till investeringarnas Kiruna synliggör Malmfältens expansiva utveckling. NYHETER SID 8 9

2 2 LKAB FRAMTID NR LKAB FRAMTID NR NYHETER Tipsa oss! Hör av dig med nyhetstips till info@lkab.com eller ,3 miljoner ton järnmalmsprodukter levererades av LKAB år 2012 årsrekord Sverige är idag EU:s ledande gruv- och mineralnation och en del av målet med Sveriges mineralstrategi är att den positionen ska förstärkas. Annie Lööf, näringsminister, i förordet till Sveriges mineralstrategi som presenterades den 21 februari 2013 VD LARS-ERIC AARO Vi rustar för en hållbar framtid Nu när vårsolen förgyller marsdagarna, så känner man så tydligt att dagen är längre, och då är min och min familjs längtan till fjällen stor. Vi skall i år, likt många tidigare år, tillbringa påsken i Björkliden. Jag vill fortsätta höra LKAB:s tågsätt bromsa in på station i Björkliden, jag vill höra koppelslamret när tågsätten drar iväg på sin fortsatta färd mot Narvik, för då vet jag att LKAB är som bäst. Så här års är det speciellt kul att förmedla bilden av den attraktiva livsstil som vi som arbetar i LKAB har tillgång till. Näringsliv och natur tillsammans har vi haft en fungerande samexistens i mer än 120 år. LKAB:s framtidsstrategi är att fortsätta bidra till att skapa ekonomisk tillväxt och välstånd i Malmfälten. De planer och undersökningsarbeten som vi och andra företag ägnar oss åt väcker ibland oro och diskussion, och jag kan inte nog understryka vikten av att vi som representerar gruvföretag interagerar med det omgivande samhället och alla de olika intressenter som finns lokalt på ett respektfullt och konstruktivt sätt. Här vill jag att ni ger er tillkänna till oss, när ni tycker att vi inte uppfyller detta. Ibland stöter jag på föreställningen att gruvbrytning per definition är miljöfarlig och oförenlig med en hållbar utveckling. Det är en olycklig missuppfattning. Visst skapar gruvor sår i naturen i form av gropar och hål, det är ofrånkomligt, men LKAB:s järnmalmsbrytning lämnar inga giftiga miljöskulder efter sig. När vi nu planerar att återuppta brytningen av Leveäniemi i Svappavaara krävs ingen miljösanering. Så fort dagbrottet är tömt på vatten, ligger malmen där redo att brytas. Efter trettio års uppehåll. För en hållbar utveckling krävs ekonomisk hållbarhet. Det kommer ofta i skymundan när hållbarhet diskuteras. LKAB prospekterar idag för att säkerställa en lönsam malmbas även i framtiden, för kommande generationer LKAB-anställda. Vi bäddar dessutom för framtiden genom att arbeta målmedvetet med vår kostnadseffektivitet, vilket är helt avgörande för en hållbar utveckling, och därmed säkerställer framtiden för vårt företag. Under hösten har vi utvecklat LKAB:s strategiplan, och som en följd av det har jag de senaste veckorna skapat nya funktioner i koncernledningen men också tillsatt nya personer på nya befattningar allt i syfte att stärka LKAB för de utmaningar vi står inför. Vi har bland annat infört en ny enhet som ska arbeta strategiskt med energifrågorna i LKAB, och en enhet som ska genomföra vår strategi för hållbar utveckling. Affär och hållbarhet måste gå hand i hand och det gör det för LKAB. Nya fynd i Malmberget MALMBERGET. Ett spännande arbete pågår i Malmberget där en helt ny, trolig malmkropp nu undersöks. Jag önskar jag kunde spola fram tiden för att snabbt få veta resultaten, säger Emma Falksund, geolog på LKAB:s prospekteringsavdelning. Den möjliga malmkroppen som än så länge går under arbetsnamnet Kaptenshöjden anses lovande och kan bli ett tillskott som förlänger gruvans livslängd. Kaptenshöjden är belägen innanför industriområdet, nordost om Malmberget. Nu pågår prospekteringsborrningar för att få kunskap om berget. Hittills har knappt 20 av 70 planerade borrhål borrats. Borrningarna sker från marknivå och ner till cirka 350 meters djup. Tidigare har malmkroppen undersökts från 400 till 600 meters nivå under jord. Prospekteringsborrningen är i en inledningsfas. Det ser hittills positivt ut. Vi har stött på massiv magnetit men också så kallat mineraliserat sidoberg. Kombinationen skulle kunna vara en dagbrottsbrytning eftersom mineraliseringen är så ytlig, förklarar Emma Falksund. Genom flygmätningar som gjordes 2008 upptäcktes anomalier, alltså tecken på mineraler i marken på just den här platsen. Därefter har det borrats underifrån och nu provborras det från marknivån för att öka kunskapen om fyndigheten. Borriggen brummar lite svagt och den skymtas bakom den lite taniga björkskogen. Per och Bo Lundgren (de är inte släkt) arbetar med att ta upp borrkärnorna. Riggen jobbar dag och natt. Varje dag besöker Emma Falksund borrplatsen, hon är ledare för projektet och känner att det är hennes skötebarn,. Med en magnetpenna görs den första kollen av borrkärnorna ute i fält, säger Emma Falksund, geolog på LKAB:s prospekteringsavdelning i Malmberget. Foto: Maritha Mossberg Borrkärnorna undersöks, karteras, geologiskt och bergmekaniskt. Det innebär att både bergets struktur och järnhalt analyseras. När kan det bli aktuellt med en brytning av Kaptenshöjden? Det är alldeles för tidigt att prata om brytning. Först ska allt analyseras innan det går att säga om det är brytvärt eller inte. Men det är väldigt spännande, säger Emma Falksund. Maritha Mossberg Kaptenshöjden. Fakta Malm är ett ekonomiskt begrepp och används om en bergart med en sådan koncentration att den är ekonomiskt brytvärd. Är malmkroppen inte ekonomiskt värd att utvinna talas om en mineralisering. Roger Bergman, Per-Mikael Grape-Nutti och Peter Oja fokuserar på energin vid pelletsverken. Effektivisering kan spara 2,2 miljarder MALMFÄLTEN. LKAB måste bli effektivare för att stärka konkurrenskraften på lång sikt. Därför startades i fjol ett program för minskade produktionskostnader, LKAB 370. Det handlar om överlevnad på lång sikt, även när malmpriserna sjunker. Pressen på LKAB har ökat. Att få ned våra kostnader och jobba effektivare är något vi själva kan styra, det stärker LKAB:s konkurrenskraft, säger Per-Erik Hjerpe, programchef. I höstas startades arbetsgrup- per inom alla verksamheter för att leta kostnader i produktionen. Hittills har 145 olika åtgärder pekats ut. De motsvarar besparingar på 2,2 miljarder kronor för LKAB till år Processtyrningen av LKAB:s pelletsverk, som är en stor kostnad, är avgörande för energianvändningen. I Malmberget har brännprocessen i pelletsugnarna optimerats. Projektet har redan sparat drygt fyra miljoner liter olja per år, säger Per-Mikael Grape-Nutti. Pelletsverken i Malmberget är två av världens energisnålaste. Sedan 1973 har oljeförbrukningen mer än halverats till 5,7 liter olja per ton pellets. Inget annat verk i världen har så låg energianvändning. Vårt nya mål är att nå 5 liter olja per ton pellets till år Då uppfyller vi vår del av målet och bidrar till bättre miljö, säger Per- Mikael Grape-Nutti. Tillredningen av bergortar i Kirunagruvan har ökat den egna produktionen med 12 procent, eller 2000 meter ort. Adam Johansson, borrare i Kirunagruvan Foto: Mauritz Magnusson Vi började med en brainstorming och en handlingsplan. Sedan har vi letat flaskhalsar i dagliga träffar med arbetslagen, säger Lennart Stålnacke, sektionschef på tillredningen. Jag tycker det känns jättebra. Det har blivit mer av ett lagarbete och det märks att vi arbetar effektivare, säger Adam Johansson, borrare på tillredningen. Ett annat område för LKAB 370 är att utföra mer arbete i egen regi för att fortsätta sänka kostnaderna. Mauritz Magnusson Ulrika Westerberg Hallå där! Mikael Paulsson, HR-advisor på LKAB, som arbetar med att ta fram en plan för rekrytering av 150 nya medarbetare till Svappavaaras nya gruvor. LKAB rekryterar 150 medarbetare till de nya Svappavaaragruvorna Visst är det fantastiskt roligt. För första gången på länge ska vi rekrytera personal till dagbrottsgruvor och det känns riktigt spännande. Svappavaaras nya gruvor är viktiga hörnstenar i LKAB:s mål att nå 37 miljoner ton färdiga produkter I oktober 2014 planerar vi att öppna dagbrottet Mertainen för att bara några månader senare, första kvartalet 2015, öppna dagbrottet Leveäniemi. Totalt kommer vi att behöva 150 nya medarbetare och sysselsätta ytterligare cirka 350 entreprenörer för att få verksamheten att fungera. Arbetslösheten i regionen är låg, var tror ni er hitta all arbetskraft? Det blir förstås den stora utmaningen, framför allt att konkurrera om personer med erfarenhet och utbildning. Vi tror ändå att vi kan hitta en stor del av personalen lokalt men kommer också att gå ut nationellt och samtidigt passa på att marknadsföra regionen. Vi har ju erfarenhet från bemanningen av Gruvberget och hoppas naturligtvis att vi ska få lika bra medarbetare i de nya dagbrotten. Vad gäller boendesituationen så är vår ambition att det ska finnas möjlighet för de som kommer från andra delar av landet att hyra sig en bostad. Vilka tjänster rör det sig om? Vi kommer till viss del att tillsätta tjänstemän, såsom chefer och planerare, men främst handlar det om laddare, borrare, krossmaskinister och mekaniker för vår räkning. Det svåraste blir att få tag på erfarna laddare eftersom arbetet kräver så kallat sprängkort, ett års erfarenhet från arbete med sprängning samt C-körkort. När drar rekryteringen igång? Under senhösten 2013 marknadsför vi mer specifikt de lediga jobben. Är man intresserad ska man framförallt hålla koll på vår hemsida com/karriar. Vill man stärka sin konkurrenskraft och öka sin anställningsbarhet så finns det relevanta utbildningar bland annat via yrkeshögskolan. Ulrika Westerberg Så bildades Kirunas malmkropp Kirsten Holme. KIRUNA. Kirsten Holme, geolog på LKAB, bjöd på en världenruntresa i både tid och rum på LKAB:s temakväll om geologi - Afrikanska rifts, Isländska oceanryggar, Japanska öbågar och Andernas vulkanbågar. Allt detta för att förstå hur berggrunden här i Kiruna har bildats. Det som sker i Afrika idag, det vill säga att två kontinentalplattor glider ifrån varandra, skedde i Norden för två miljarder år sedan. Därefter bildades en vulkanbåge, vilket sker när en oceanisk platta glider ner under en kontinental platta. Djupt ner i marken bildades en magmakammare och magmatiska vulkaner uppstod. Ur dessa vulkaner har malmkroppen i Kiruna bildats.

3 4 LKAB FRAMTID NR LKAB FRAMTID NR NYHETER 5 Södra Malmbanan 125 år: 2020 måste järnvägen byggas ut igen Rombakk. År 2020 räcker kapaciteten på Malmbanan troligen inte till längre inte ens med nya tåg, fler långa mötesplatser och kapacitetsökning till år Vid mer än miljoner ton per år krävs dubbelspår på hela Malmbanans norra omlopp. Det är det enda realistiska. Det säger Anders Björnström, vd på LKAB Malmtrafik. Idag jobbar LKAB, Trafikverket och Jernbaneverket i Norge hårt med projektet att öka Malmbanans kapacitet till 37 miljoner ton Men redan till år 2020 kan transportvolymen ha ökat till mer än 40 miljoner ton. Då räcker inte de projekt som pågår. Det finns inget alternativ till dubbelspår. Dels ska LKAB:s tonnage fortsätta öka. Dels finns fler intressenter som också vill öka trafikmängden; Are godståg, Northlands malmtransporter och persontrafiken allt ska rymmas på samma bana. Därför behövs dubbelspår, säger Anders Björnström. Ledningen för LKAB Malmtrafik har redan börjat diskutera en vision för Malmbanan efter 2020: Vision Dubbelspår hela järnvägen från Kiruna till Narvik Ökad axellast från 30 ton till 32,5 eller 35 ton och maxvikt på vagnarna Ökad tillgänglighet med effektivare och bättre banunderhåll Ännu lägre energiförbrukning Egna elprisavtal Dubbelspår ger helt andra möjligheter att utnyttja lok och vagnar optimalt. Samtidigt måste axellasten öka. Redan i år kommer LKAB i samarbete med Trafikverket att testköra ett vagnsätt med 32,5 tons axellast på södra omloppet av Malmbanan. Med större last på varje vagn kan LKAB öka malmtransporterna med närmare 700 ton per tåg, eller fyra miljoner ton per år. Med dubbelspår öppnas kanske möjlighet för ännu längre tåg med fler vagnar. Med dagens Med fortsatt produktionsökning räcker inte Malmbanan till. Efter 2020 krävs dubbelspår. Charlie Höglund kör LKAB:s malmtåg. mötesplatser på 750 meter är 68 vagnar maxlängd. Ökad last och tågvikt kräver nya lok och vagnar. IORE-loken togs i drift år De åldras. Vi måste snart gå ut med en förfrågan om vem som kan leverera nästa generation lok. Klimat och tågvikter vi arbetar med är extrema. Nästa lokgeneration måste konstrueras från ritbordet liksom nya vagnstyper, säger Anders Björnström. LKAB har alltid betalat för sig på Malmbanan, ända sedan den byggdes. Idag betalar LKAB för malmtrafiken genom banavgifter. Vi har ingenting emot att betala banavgifter, bara vi får ett bra banunderhåll och stabilt signalsystem på den infrastruktur vi använder. Nu bedrivs lovande samarbetsprojekt med Trafikverket och Jernbaneverket. Andra aktörer påverkar slitaget på banan beroende på standarden på deras rullande materiel. Det Det vi sparar och effektiviserar vill vi också dra nytta av skapar osäkerhet, säger Anders Björnström. LKAB har mycket energisnåla transporter. IORE-lokens elmotorer förvandlas till generatorer som producerar energi när tågen bromsar. Ett tågsätt från Riksgränsen till Narvik och tillbaka förbrukar därför nära noll i energi. LKAB har som mål att minska energianvändningen för tågtrafiken med ytterligare 20 procent, i huvudsak genom Cato-systemet som kan optimera tågkörningen. Trots den energibesparande tekniken betalar LKAB idag ett fast elpris inbakat i banavgiften som inte påverkas av energibesparingen. LKAB vill upphandla egna avtal direkt med elleverantörerna. Vi har idag elmätare på alla IORElok så vi vet vår förbrukning. Det vi sparar och effektiviserar vill vi också dra nytta av och få kostnadsfördelar av. Det har vi inte idag, säger Anders Björnström. Mauritz Magnusson Foto: G. Runar Gudmundsson Anders Björnström. Trycket ökar på Malmbanan. Bakgrundsfakta: Så utvecklas Malmbanan Riksgränsen. Sedan malmbanan byggdes och LKAB föddes har malmtransporterna ökat stadigt. Förra året blev leveranserna 26,3 miljoner ton. I LKAB ska leveranserna öka med ytterligare 11 miljoner ton till 37 miljoner ton per år. Målet ska vara uppnått år Därför driver LKAB logistikfrågorna intensivt. Allt som tillverkas vid gruvor och förädlingsverk måste transporteras till hamnarna också. LKAB investerar bland annat drygt en miljard konor i nya tåg: Fyra nya IORE-lokpar levereras LKAB ökar då från 13 till 17 lok och tågsätt. 300 nya malmvagnar levereras. LKAB:s tusende malmvagn levererades i höstas. LKAB får totalt malmvagnar av den nya typen F050 som lastar 102 ton per styck. Omloppstiderna ska kortas. Upp till 20 tåg per dygn ska hinnas med. Foto: G. Runar Gudmundsson Nya mötesplatser har byggts som kan rymma de nära 750 meter långa tågen med 68 vagnar. På det norra omloppet är alla mötesplatser utom fyra förlängda till 750 meter. I år och nästa år förlängs Kaisepakte och Rensjön på den svenska sidan. Björnfjell och Rombakk återstår på den norska sidan. Förhandlingar med norska myndigheter pågår. På det södra omloppet förlängs Ripats och Lakaträsk i år och nästa år. Större kapacitet behövs även på mellansträckan mellan Kiruna och Gällivare när rågods från LKAB:s nya gruvor i Svappavaara börjar levereras till Malmbergets pelletsverk. Idag finns bara en lång mötesplats på sträckan, Harrå. Totalt finns 53 mötesplatser på Malmbanan, varav 27 redan är förlängda till 750 meter. I framtiden behövs dubbelspår mellan Kiruna och Narvik (se artikeln intill). MAURITZ MAGNUSSON Länsstyrelsen anmäler LKAB för att pröva eget agerande Svappavaara. Länsstyrelsen har anmält LKAB för olovlig malmbrytning i Gruvberget. Myndigheten gör detta för att få utrett om det var fel att ge företaget klartecken för brytning medan processen om miljötillstånd pågick. Produktionen vid LKAB:s dagbrottsgruva Gruvberget i Svappavaara är i full gång sedan december, efter många juridiska turer. Samtidigt pågår en utdragen diskussion där olika aktörer tvistar om hur man ska se på en del inslag i den juridiska resan. Ingen ifrågasätter dock de nu gällande miljövillkoren och LKAB:s rätt att fortsätta produktionen. Den senaste turen i myndigheternas hantering är att länsstyrelsen i Norrbotten valt att anmäla LKAB för olovlig malmbrytning, trots att länsstyrelsen själv godkänt brytningen. Detta sedan JO klandrat myndigheten. Vi hoppas att anmälan kan bidra till ökad klarhet om processen. Svaret saknar dock praktisk betydelse, då produktionen i Gruvberget är igång igen sedan mark- och miljödomstolen meddelade tillstånd för verksamheten i december LKAB har agerat enligt tillsynsmyndighetens besked genom hela processen. Vi ser inte detta som riktat mot LKAB, länsstyrelsen vill ha sitt eget agerande klarlagt. Det här ärendet har aldrig varit en fråga om miljövillkoren för LKAB:s verksamhet utan handlat om den juridiska processen. Det här är en fråga i första hand mellan JO och länsstyrelsen, säger kommunikationsdirektör Lotta Fogde. ANDERS LINDBERG Gruvberget. Vi hoppas att anmälan kan bidra till ökad klarhet om processen Foto: G. Runar Gudmundsson Järnvägshistoria i årtal Luleå-Malmberget-Kiruna-Narvik: 1886: Byggstart Luleå, Sverige/Viktoriahamn, Norge. 1887: 16 december: Järnvägen passerar Vassara älv. 1888: 3 mars: I Malmberget slås sista spiken i sista syllen kl Industriell gruvbrytning inleds i Malmberget. 12 mars Viktoriadagen, första malmtåget till Luleå ton. Första malmbåten s/s Newcastle lastas i Luleå den 16 juni ton skeppades första året. 1888: Engelsmännen införde Europas starkaste ånglok, åttakopplade, och engelska treaxliga vagnar kunde lasta 18 ton, 25 ton last var den nominella kapaciteten. 1889: 6 mars: Kapitalbrist uppstår. Konkurs för Swedish&Norwegian Railway Company. 6 mars: arbetena i Viktoriahavn stoppades. 1890: Maj: Svenska staten köper Malmbanan av konkursboet för 7 miljoner kronor. Anläggningarna hade kostat engelsmännen 28 miljoner kronor. 1890: 18 december: LKAB bildas. 1891: AB Gällivare Malmfält bildas och fortsätter gruvbrytningen i Malmberget. 1892: Malmbanan Luleå-Malmberget godkänd för trafik efter upprustning. SJ inför nya treaxliga vagnar, Mas, med 35 tons lastkapacitet. Ett malmtåg bestod av 21 vagnar och två lok. Manuell bromsning. Bromsarna satt i päls öppet mellan vagnarna och reglerade bromsningen för hand, sedermera ett motiv för författaren och nobelpristagaren Eyvind Jonsson, Boden. 1895: Tryckluftsbromsar återinförs. 1898: Riksdagsbeslut om att fortsätta Malmbanan från Gällivare till Västerhavet. Järnvägsbyggen inleds från Gällivare och Narvik, f d Viktoiriahavn. 1899: Oktober: Malmbanan når Luossajärvi. Malmbrytning inleds på Kiirunavaara. 1901: Augusti: moratorium för AB Gällivare Malmfält. Kapitalet slut. Förhandlingar med utländska intressenter. 1902: 2 november: Den svenska och norska delen av Malmbanan möts i Vassijaure. 1903: 5 januari: Första båtlasten från Narvik avgår med s/s Uppland, ton. 11 februari: Grängesbergsbolaget går in som ny ägare till Gällivare Malmfält och LKAB. 14 juli: Malmbanan invigs av kung Oskar II i Riksgränsen. Starkare lok införs som kan dra 28 vagnar. 1907: Staten köper hälften av AGM- LKAB för 80 miljoner kronor med inlösenrätt. LKAB övertar driften för både Malmberget och Kiirunavaara. 1910: Nya loket Litt. R är tiokopplat och Sveriges genom tiderna starkaste ånglok. 1914: Provkörning av tåg med eldrift i Kiruna med kraft från Porjus. 1915: 19 januari: Eldrift införs på Malmbanan mellan Kiruna och Riksgränsen. 1923: Eldrift genomförd på hela Malmbanan. Tågens hastighet ökade från 25 km/h till 40 km/h. Tåglängden utökades till 44 vagnar. Malmbanans kapacitet tredubblas. 1953: DM-lok införs, dragkraft 95 ton, 64 vagnar, 35 tons Mas tåg vikt ton. 1957: Staten löser in resterande del av LKAB för 900 miljoner kronor. Gränges behåller en styrelserepresentant och en minoritetspost. 1960: byggdes mellandelar till 19 av Dm2-loken. Tågvikten höjdes till 5200 ton. Loken fick littera Dm : Ny järnväg från Kiruna till Svappavara byggs. 1966: Nya malmvagnar, Uad, införs med 80 tons last och 50 vagnar per tåg. Ökades senare till 54 vagnar. 1984: Politisk diskussion om fraktkostnader. Under Gunnar Strängs medling halveras fraktpriset. 1993: LKAB får trafikeringsrätt på den svenska sidan. 1996: Malmtrafik AB bildas. (MTAB). 1996: Malmtrafikk AS övertar trafiken på den norska sidan. 2000: IORE-loken införs. 68 UNO malmvagnar testas, 100 tons lastvikt, tåglängd 750 meter. 2005: Ny vagnstyp anskaffas F050, 102 tons lastvikt. 2013: 13 IORE dubbellok finns. Ytterligare 4 dubbla lok levereras F050-vagnar med 102 tons lastkapacitet finns. Ytterligare 130 vagnar levereras till sommaren. 27 stycken 750 meter långa mötesplatser finns av totalt 53 mötesplatser. Nytt leveransrekord: 26, 3 miljoner ton. Totalt har 1,5 miljarder ton malm transporterats på hela Malmbanan sedan starten 1888.

4 6 LKAB FRAMTID NR LKAB FRAMTID NR NYHETER 7 LKAB anpassar organisationen utifrån ny strategiplan KIRUNA. I syfte att minska energianvändningen, klimatpåverkan och energikostnaderna bildades den 1 mars en ny enhet med totalansvar för energi i LKAB. Till energidirektör och chef för denna utsågs Anders Kitok som närmast varit produktionsdirektör i LKAB. Med den nya organisationen kraftsamlar vi allt energiarbete på en enhet och kan därmed lyckas med att nå våra högt ställda mål, säger LKAB:s vd Lars- Eric Aaro. Ytterligare organisationsförändringar inom LKAB innebär att logistikfunktionen inkluderats i produktionsdivisionen Mining, vilket innebär totalansvar från gruva till kund. Till produktionsdirektör utsågs Markus Petäjäniemi som närmast varit direktör för marknad och logistik. Marknadsdivisionen i LKAB har blivit en renodlad marknads- och försäljningsorganisation, där vd Lars-Eric Aaro gick in som tillförordnad enhetschef från och med den 1 mars. MARIA ÖDALEN ÖSTLUND Så säkras kompetensförsörjningen långsiktigt KIRUNA. LKAB jobbar för att säkra kompetensförsörjningen långsiktigt. Detta genom att stå bakom projektet Tekniksprånget som är ett steg i att ge unga en inblick i ingenjörsyrket. Det lanseras för att säkra kompetensförsörjning och Sveriges långsiktiga konkurrenskraft. Målet är att skapa praktikplatser inom två år och att fler unga ska ges chans till ingenjörsyrket. Bakom projektet står föutom LKAB flera andra svenska företag och regeringen. MARIA ÖDALEN ÖSTLUND Lars-Eric Aaro välkomnar den nationella mineralstrategin KIRUNA. LKAB välkomnar den nationella mineralstrategi som regeringen presenterat och som håller fokus på att Sverige ska förstärka sin position som EU:s ledande gruvoch mineralnation. Det är en bra och ambitiös målsättning att vara ledande i Europa. Målet Lars-Eric Aaro, vd LKAB. manar till handling från regering, myndigheter och andra aktörer som påverkar gruv och mineralnäringen, säger LKAB:s vd och koncernchef Lars-Eric Aaro. LKAB välkomnar särskilt de insatser som pekas ut för att få fler unga att välja gruv- och mineralnäringen som sin framtida arbetsgivare. Vi är en framtidsbransch under stark tillväxt. LKAB vill anställa nya medarbetare de kommande åren. För att klara det är satsningar på unga och utbildning avgörande, säger Lars-Eric Aaro. MARIA ÖDALEN ÖSTLUND Orsak till skadade hus klarlagd Karl Wikström. Malmberget. LKAB har låtit genomföra fortsatta husbesiktningar samt undersökningsborrningar av marken vid Linnévägen i Malmberget. Den naturliga krosszon som varit känd sedan tidigare fortsätter in under fastigheterna på östra sidan Linnévägen och har orsakat skador på husen. Utredningarna har visat att det inte finns någon direkt påverkan från gruvan, krosszonen är naturlig och inte orsakad av brytningen. De externa experter som LKAB anlitat har inte kunnat bevisa någon indirekt påverkan från gruvan på krosszonen, men heller inte kunnat utesluta en indirekt påverkan. Krosszonen är cirka två meter bred i själva berggrunden och har i sin tur påverkat moräntäcket som fastigheternas grunder vilar på. Sten och jord har sjunkit undan från husgrunderna så att olika skador uppstått. I några hus förekommer ett antal begränsade sprickor i väggar medan det i andra hus är större förändringar i golv, väggar och tak. Det är bara hus som står på själva zonen som har påverkats, andra hus i östra Malmberget berörs inte. Vi ser att den direkta orsaken är den naturliga krosszonen, experterna kan inte utesluta att gruvan indirekt påverkat, och därmed väljer vi att erbjuda husägarna en lösning på situationen. Vi vill att man ska känna trygghet i sitt boende i Malmberget, och i samarbetsavtalet med Gällivare kommun har vi enats om att satsa på attraktivitet i östra Malmberget, ett område som inte kommer att avvecklas. Därför ska vi nu träffa de boende och diskutera olika lösningar på situationen, säger Karl Wikström, LKAB:s ansvarige för samhällsomvandling i Malmberget. KILEN Ringvägen Kaptensvägen ÖSTRA OMRÅDET N. kungsallén MALMSTA Linjen visar var den naturliga krosszonen går. Den streckade delen vid Linnévägen undersöks nu. Zonen är 100 cirka två m meter bred, och påverkar bara hus som är byggda direkt på den. Läs mer på Utförligare besiktningar av husens skador kommer att genomföras av externa experter för att visa på vilka åtgärder som är möjliga. LKAB kommer att fortsätta den geotekniska undersökningen av berggrunden för att kartlägga hela krosszonen. ANDERS LINDBERG Linévägen 1 17 Undersöks nu Violvägen MALMBERGET Naturlig krosszon 0,5 2 meter bred. Bergmansgatan Bergmansvä g en Gamla Malmstaskolan Nya Malmstaskolan SVENSKA GRAFIKBYRÅN SVENSKA GRAFIKBYRÅN Fakta Krosszoner Krosszoner är vanligt förekommande i berggrunden. Definitionen av en krosszon enligt NE är "ett långsträckt område där berggrunden krossats på grund av kraftiga rörelser utmed ett plan eller en zon i jordskorpan". Krosszoner kan vara från några millimeter till flera meter breda. I Sverige finns många exempel på stora krosszoner som anlagts efter glaciationen, så kallade. postglaciala förkastningar. Många krosszoner bildas där berggrunden tidigare varit utsatt för deformation och krosszoner kan därför vara anlagda i zoner som varit utsatta för deformation sedan tusentals miljoner år. Källa: Pär Weihed, professor Luleå tekniska universitet. Annika Zachrisson, projektledare LKAB Yttre Miljö, förklarar att man vid avverkningen i Mertainen avser att spara en mängd naturvärdesträd som värdefulla hotade arter är knutna till. FOTO: MARIA ÖDALEN Skog skyddas i miljökompensation SVAPPAVAARA. LKAB planerar att kompensera för gruvetableringens påverkan på naturen i Mertainen. I samarbete med Sveaskog inventeras vilka naturvärden som finns i området, hur de påverkas och vilka ekologiska kompensationsåtgärder som är lämpliga. Ett omkring 650 hektar stort gruvindustriområde ska växa fram i Mertainen och skogsavverkning ske på cirka 400 av dessa hektar. Med fokus på detta vill LKAB och Sveaskog skapa ett standardiserat arbetssätt för frivillig ekologisk kompensation, som får trovärdighet hos myndigheter och allmänhet. Till sin hjälp har de konsultföretaget Enetjärn Natur AB som specialiserat sig på naturvård. LKAB är ute och prospekterar på flera platser i oexploaterade områden. Därför genomför vi ett stort projekt för att ta fram ett arbetssätt för ekologisk kompensation. Det innebär mer arbete för att hitta formerna men vi kan använda oss av resultatet i flera kommande gruvprojekt, säger Annika Zachrisson, projektledare på LKAB Yttre Miljö. Stora delar av området vid Mertainen innehåller höga naturvärden med urskogsartad skog och odikade myrar. Vi kan kompensera genom att skydda ett annat markområde som hotas av exploatering och sätta in naturvårdsåtgärder för att höja de värden som finns där. Det är inte bara LKAB som inte kommer exploatera utan området skyddas för all exploatering under en viss tid, exempelvis gruvans livslängd eller den tid det beräknas ta att kompensera värdena, säger Annika Zachrisson. I Mertainen är en del av planen att flytta 200 kubikmeter naturvärdesträd från ett område till ett annat med höga naturvärden. Målet är att den döda veden ska förstärka naturvärdena i det nya Vi har inlett samtal med samebyarna i Mertainen och diskuterar att ersätta dem med andra likvärdiga betesmarker området och att man på så sätt mildrar effekten av att höga naturvärden avverkas. Vid avverkningen sparar vi en viss mängd naturvärdesträd som värdefulla hotade arter, exempelvis tickor och lavar är knutna till, säger Annika Zachrisson. Förlusten av betesmarker för rennäringen ska också lyftas in i projektet. Vi har inlett samtal med samebyarna i Mertainen och diskuterar att ersätta dem med andra likvärdiga betesmarker, säger Annika Zachrisson. Rosentickan, som finns också i Mertainen, är en nära hotad och sårbar art som anknyter till liggande naturvärdesträd. FOTO: ENETJÄRN NATUR Att jobba med kompenserande naturvårdsåtgärder är nytt i Sverige och ingen standard finns. Däremot finns en internationell sådan som LKAB och Sveaskog nu vill implementera i svenska förhållanden. Det finns några grundläggande principer i standarden. Som att man först ska titta på om det är möjligt att undvika eller minimera en negativ påverkan på naturvärden i ett område, säger Jessica Nordin, projektledare Sveaskog. Med i projektet finns även en referensgrupp där forskare och annan expertis ingår liksom representanter från Boliden, Vattenfall och Världsnaturfonden. Vi provar det här för att se om det är användbart för LKAB. Flera gruvbolag i världen tillämpar ekologisk kompensation, säger Anders Lundkvist, sektionschef LKAB Yttre Miljö. MARIA ÖDALEN ÖSTLUND Hallå där! Maria Délice Fredriksson, utbildningsledare på Lapplands lärcentra. Varför vill Lapplands lärcentra starta en ny högskoleutbildning för underhållsingenjörer? Företag som LKAB, Boliden, Vattenfall och Northland Resources har uttryckt att de har ett stort behov av underhållsingenjörer och att det är ett behov som sträcker sig under lång tid framåt. När vi diskuterar nya utbildningar gör vi det i en grupp där representanter för olika bolag och företag sitter med. Lapplands lärcentra försöker hela tiden matcha kompetens med behov i nya utbildningar. Hur är utbildningen upplagd? Det är en treårig högskoleingenjörsutbildning på 180 poäng som Luleå tekniska universitet ger och som kan läsas på distans från Gällivare, Kiruna, Pajala och Jokkmokk. Största delen av studierna sker på hemorten och studenterna tar del tar del av föreläsningar via videokonferenser. Någon enstaka gång, vid laborationstillfällen eller föreläsningar som bara ges på plats i Luleå, får man vara beredd på att resa dit. Hur ser innehållet i utbildningen ut? Första terminen läses den grundläggande teori som alla ingenjörer läser. Andra och tredje terminen blir mer specialiserad mot underhåll. Efter utbildningen finns möjlighet att jobba med underhåll inom gruvindustrin men också inom andra branscher som rymdoch bilindustri. Möjligheten finns också att välja att läsa vidare till civilingenjör. MARIA ÖDALEN ÖSTLUND LUOSSA- VAARA KIRUNA Ny infart Luossajärvi 200 m Järnvägsstation Ny cykel/gångväg LKAB SVENSKA GRAFIKBYRÅN Dags för ny infart till LKAB i Kiruna KIRUNA. Den sista september 2013 stängs den nuvarande vägen till LKAB av vid gruvvägsbron. Detta som en följd av att deformationerna påverkar marken vid brons fästen. Enligt Kiruna kommuns beräkningar passerar fordon längs med gruvvägen dagligen. Byggstarten av den nya vägen äger rum den 2 maj 2013 och 1 oktober kommer trafiken för första gången att ledas in på den nya sträckningen. Det handlar om en temporär lösning. Vägen byggs med en beräknad livslängd på cirka tio år, alltså något längre än dagens väg som öppnades Detta ger oss tid att hitta en bra permanent lösning för framtidens infart till LKAB i samklang med ny väg E10, flyttande av MTAB:s järnvägsspår, den framtida järnvägssstationen och den kommunala infrastrukturen. Det är den mest praktiska och kostnadseffektiva lösningen, säger Tony Nordqvist, projektledare Infart Norr LKAB.

5 8 LKAB FRAMTID NR LKAB FRAMTID NR REPORTAGE 3,4 procent beräknas tillväxttakten i världen vara fram till (OECD:s långtidsutredning, ur Sveriges mineralstrategi) nya arbetstillfällen relaterat till gruvproduktionen kan skapas fram till 2025 spår branschföreningen SveMin i sin tillväxtvision. Utvecklingen i Malmfälten pekar uppåt KIRUNA. Kiruna och Trollhättan är två städer där industrin länge har varit den grundläggande byggstenen. I Kiruna sedan 1898 och i Trollhättan sedan Saab-fabriken öppnade där Den färskaste statiken från SCB visar att Sveriges BNP ökade med 6,6 procent i volym mellan 2009 och Av dessa 6,6 procent stod Västra Götalands län för 1,1 procentenheter och Norrbotten för 0,4 procentenheter. Norrbottens bidrag är stort i förhållande till befolkningsstorleken i länet. Norrbotten hade den i särklass största uppgången i BRP* under perioden BRP steg med hela 18,3 procent i volym, att jämföra med Västra Götalands 7,1 procent. Norrbotten hade 2010 även högst BRP per sysselsatt, Västra Götaland hamnade på sjätte plats. Det var också i Norrbottens län som andelen sysselsatta ökade mest i landet, med 2,5 procent, under Vad gäller den disponibla inkomsten per invånare så låg de båda länen på en delad 4:e plats Under 2010 ökade de fasta investeringarna både i Västra Götaland (med 31,2procent) och Norrbotten (14 procent) långt över riksgenomsnittets 7,7 procent. *BRP(bruttoregionalprodukt) är den regionala motsvarigheten till bruttonationalprodukten (BNP).Summan av alla regioners BRP summerar upp till BNP. Norrbottens län Kiruna: invånare Landareal: Landets största län, utgör 24 % av Sveriges yta ( km 2 ) Antal kommuner: 14 kommuner Antal invånare: Här bor 2,6 % av Sveriges befolkning. (cirka människor) Västra Götalands län Trollhättan: invånare Landareal: Landets 5:e största län, utgör 6 % av Sveriges yta ( km 2 ) Antal kommuner: 49 kommuner Antal invånare: Här bor 17 % av Sveriges befolkning (cirka 1,5 miljoner människor) Joakim Elenius i fikakuren inför dagens skift. Från SAAB-konkurs till jä rnmalmsrusch Ibland måste ensam vara stark. KIRUNA. För drygt ett år sedan pendlade vardagen i Trollhättan mellan hopp och förtvivlan. Till slut kom beskedet: Ni är varslade. Då valde Joakim Elenius att flytta tillbaka hem till Kiruna och jobba åt LKAB efter elva år i förskingringen. Innan varslet kom så gick vi mest hemma. Vi var på jobbet en till två dagar i veckan, men det fanns ju inget att göra, säger Elenius. Informationen om vad som hände var knapphändig och det spekulerades mycket. Elenius som en gång flyttade ner till Trollhättan för att det fanns gott om jobb började nu fundera på att flytta hem igen. Som kontrast till Västra Götaland blomstrade arbetsmarknaden i Norrbotten. Sommaren 2012 fick Elenius sommarjobb på tillredningsborrningen och där har han blivit kvar. Det var självklart att söka sig hemåt igen. Den stora fördelen är närheten till familjen. Visst borde det vara möjlighet att locka hit fler från Västsverige Livet blir lite enklare med dem i grannskapet, säger Elenius. På SAAB stod han vid löpande band och monterade bildelar. Det var ett relativt monotont och krävande arbete med högt tempo. Arbetet vid löpande bandet har givit mig en hög arbetsmoral. Det går inte att stoppa upp, då stannar hela produktionen, förklarar han. Arbetet i borriggen beskriver Joakim som friare och mer utvecklande då man måste lära sig att läsa berget. Men jobbet kräver att man gillar ensamarbete och är stark, säger Elenius. För Elenius del verkar flyt- ten ha varit ett lyckokast, högre lön, färre arbetstimmar och roligare arbetsuppgifter. Det enda jag kan sakna är havet, säger Elenius. Många av Joakims före detta arbetskollegor på SAAB har börjat studera. Det ser kanske lite ljusare ut för dem nu menar han samtidigt som konkurrensen om de arbetstillfällen som finns är hård. Visst borde det vara möjligt att locka hit fler från Västsverige, men då måste vi nog bjuda hit dem så att de får uppleva fördelarna med Kiruna på plats, tipsar Elenius. Den 33 ton tunga ortdrivaren är Joakims arbetsredskap. foto: G. Rúnar Gudmundsson 9,00 8,00 7,00 6,00 5,00 4,00 3,00 2,00 1,00 0,00 Diagrammet visar antalet varslade personer i procent av befolkningen de senaste tio åren. Varslen var fler i Kiruna än i Trollhättan i början av talet, efter lågkonjunkturen 2009 inträffar det motsatta. De stora varslen i Trollhättan 2011 beror på SAAB:s konkurs Kiruna Trollhättan Kiruna Trollhättan De senaste åren har utvecklingen på arbetsmarknaden i Kiruna varit mer positiv än i Trollhättan. I början av 2000 hade Kiruna en högre arbetslöshet än Trollhättan. Efter lågkonjunkturen 2009 har Kiruna återhämtat sig snabbt och har idag en låg arbetslöshet.

6 FALUSVART SLÄT PANEL FALUSVART SLÄT PANEL NYHETER 3 FASAD 1:100 4 FASAD 1: LKAB FRAMTID NR LKAB FRAMTID NR MÖRKRÖD LOCKPANEL LJUSGRÅ CEMBRIT LJUSGRÅ CEMBRIT MÖRKRÖD LOCKPANEL MÖRKRÖD LOCKPANEL FALUSVART SLÄT PANEL GULOCKRA SLÄT PANEL FALUSVART SLÄT PANEL PERFORERAD PLÅT Fråga LKAB Samtliga lägenheter har egen ingång och balkong eller uteplats. LKAB bygger i Gällivare Skiss: Tirsén & Aili Arkitekter GÄLLIVARE. Snart startar LKAB ännu ett bostadsprojekt. Ritningarna för 30 lägenheter i fem huskroppar på Granbacka i Gällivare är klara. Bygget börjar under kommande höst. Bygglovet beviljades i slutet av 2012 och nu finns arkitektritningarna för tjugo trerumslägenheter och tio fyrarumslägenheter. Bostäderna planeras att vara klara i början av Nu är vi snart igång med Granbacka, konstaterar Elena Ström, projektledare, på LKAB. Husen är så kallade modulhus och tillverkas på fabrik hos Lindbäcks Trä i Piteå, för montering på Granbacka. Det här är det vanligast sättet att bygga flerfamiljshus på idag. Nästan ingen bygger på plats, det är för dyrt, säger Elena Ström. I första hand bygger vi för att klara kommande flyttningar från våra egna bostadsområden i Malmberget, säger Tomas Lindgren, projektchef, på LKAB Fastigheter. Det var i oktober 2011 som LKAB köpte hyresfastigheterna på Granbacka av det kommunala bostadsbolaget TOP bostäder AB. De befintliga fastigheterna på området ska renoveras och utemiljön ska snyggas till. En landskapsarkitekt har anlitats för jobbet med lekparker, belysning och miljön på gårdarna, säger Tomas Lindgren. Maritha Mossberg Fem team tävlar om att bygga Kirunas stadshus KIRUNA. Intresseanmälningar från hela Europa, Nordamerika och Asien kom in när arkitekttävlingen för nytt stadshus i Kiruna startade. Totalt anmälde 56 arkitektteam sitt intresse för att delta i tävlingen. Det är dock bara fem som får delta i tävlingen och de är nu utvalda. I slutet av maj ska tävlingsbidragen ha kommit in och ställs sedan ut i Kiruna stadshus under hela sommaren. I augusti utses en vinnare. Därefter tar LKAB över projektet och bygger det nya stadshuset på den plats som Kiruna Kommun anvisar. FÄRGÅTERGIVNING KAN VARIERA BEROENDE PÅ BILDSKÄRM OCH SKRIVARE Trots hård debatt har Landstinget beslutat avveckla akutkirurgin i Kiruna. BET ANT ÄNDRINGEN AVSER DATUM SIGN UPPDRAG NR DATUM SKALA BYGGLOVSHANDLING KV. GRANBACKA GÄLLIVARE TIRSÉN & AILI ARKITEKTER SMEDJEGATAN LULEÅ TEL FAX FASADER, ÖVERSIKT Livräddande kapacitet viktigt LULEÅ. Landstingsledningen meddelade i februari att kirurgbakjouren i Kiruna ska börja avvecklas från den 1 maj i år. Ett beslut som LKAB reagerar mot: Att ha livräddande kapacitet vid akuta fall i Kiruna är en viktig fråga för oss, säger Anders Kitok, LKAB:s representant i samrådsgruppen för sjukvården i Kiruna. Debatten om akutkirurgin i Kiruna har varit föremål för debatt och under en längre tid har en dialog om en möjlig lösning för att bibehålla funktionen pågått, men nu aviseras en formell avveckling. Gunnar Persson, landstingsdirektör, varför avvecklar ni kirurgbakjouren i Kiruna? Vi fullföljer vårt beslut från Vi vill höja nivån i läkarkompetensen i första jourlinjen, att det ska vara legitimerade läkare och inte ATläkare på akuten. Sedan ska kirurgisk kompetens finnas tillgänglig via telefon i Gällivare. Så fungerar det i Piteå och Kalix redan och vi har goda erfarenheter av det. Totalt sett innebär förändringen, enligt landstingets mening, en kvalitetshöjning av hälsooch sjukvården i Kiruna och förändringen görs främst av det skälet, inte för att spara pengar. Hur ställer ni er till att LKAB är redo att finansiera en bibehållen kirurgisk bakjour? Det är otänkbart för landstinget att driva verksamhet som andra finansierar. Vi ska inte vara beroende av extern finansiering. Anser vi att verksamheten ska bedrivas ska vi självklart ta ansvar och finansiera den själva. Samrådsgruppen, som hålls samman av näringslivsutvecklingsbolaget Progressum, har anlitat externa konsulter som för närvarande analyserar konsekvenserna av Landstingets beslut som kommer att verkställas i september i år. Från LKAB har vi tidigare varit tydliga med att vi är beredda att gå in och hjälpa till A1 1:100 A3 1:200 LKAB arbetar aktivt och brett med attraktiva samhällen i Malmfälten Lotta Fogde. Anders Kitok. RITAD/KONSTR AV A DHARSANA ANSVARIG HANS TIRSÉN NUMMER HANDLÄGGARE HANS TIRSÉN A BET - för att upprätthålla en akutkirurgisk kompetens i Kiruna, säger Anders Kitok. Vi behöver en konstruktiv dialog med Landstinget om sjukvårdens roll för att främja tillväxten i vår region, säger Lotta Fogde, LKAB:s kommunikationsdirektör. I Kiruna har LKAB pågående och beslutade investeringar på 19 miljarder kronor. Dessutom medför samhällsomvandlingen att det kommer att byggas i stor skala i Kiruna i minst 20 år. Anders Kitok och Lotta Fogde betonar akutsjukvårdens betydelse för ett samhälle i tillväxt. LKAB arbetar aktivt och brett med Attraktiva samhällen i Malmfälten, och där är en fungerande livräddande kapacitet en viktig pusselbit, säger Fogde. Att säkerställa att det finns någon som kan rädda liv är som att köpa en försäkring, säger Anders Kitok. Du försäkrar ditt hus även om du sluppit eldsvåda det senaste året. Försäkringen gör att du känner dig trygg och vågar investera. RONNY OLOVSSON Så här kommer de nya husen på Jägarskolan att se ut. Egen carport, egen bastu och en vidunderlig utsikt. Så ska husen se ut på Jägarskoleområdet KIRUNA. Snart går startskottet. Under våren kommer LKAB att börja bygga de första flerfamiljshusen i Kiruna. Det gamla regementsområdet I22 ska förvandlas till ett modernt bostadsområde. Nu står det klart att LKAB väljer en norrbottnisk byggentreprenör för projektet, SA Englund AB från Kalix. De kommer att bygga 14 hus med totalt 46 lägenheter som sedan kommer att förvaltas och hyras ut av LKAB Fastigheter, säger projektledare Tjabba Nordanfjäll på LKAB. Husen kommer att byggas i sydsluttningen mellan Jägarskolan och Jägaregatan/Lämmelvägen. Lägenhetsbeståndet blir en mix av tre- och fyrarumslägenheter. Färgsättningen på husen, som byggs i trä, kommer att bli i jordnära nyanser. Varje lägenhet kommer att ha egen bastu Vi beräknar att de första husen kommer att vara klara för inflyttning under våren Varje lägenhet kommer att ha egen bastu, egen carport och en vidunderlig utsikt, säger Tjabba Nordanfjäll. Innan vintern 2014 kommer samtliga lägenheter att vara klara för inflyttning, men redan innan årets slut kommer några hus att stå klara. JOHANNA FOGMAN Lotta Fogde, kommunikationsdirektör, LKAB. Maila din fråga till: info@lkab.com Torleif Björnberg i Kiruna har skrivit ett brev med ett förslag på brytningsmetod som han menar skulle göra att Kiruna centrum inte behövde flyttas. Torleif föreslår igensättningsbrytning eller rum-pelar-brytning i ett avgränsat område av Kirunagruvan för att förhindra markdeformationer. Igensättningsbrytning betyder att man bryter ut malm och sedan fyller igen utrymmet med sten, sand eller betong. Rum-pelar-brytning innebär att man bryter bara en del av malmen och lämnar kvar pelare mellan brytningsområdena så att marken inte sjunker ner. Jag bad Carlos Quinteiro som är gruvplaneringschef på LKAB svara på Torleifs förslag: Det är jätteroligt att få engagerade brev med intressanta förslag! Igensättningsbrytning är en metod som tyvärr inte fungerar i så storskaliga underjordsgruvor som LKAB har. Dels skulle det innebära stora risker att bryta ut tomma rum på stora djup och sedan fylla dem, dels skulle det bli så dyrt att brytningen inte längre var lönsam. Rum-pelar-brytning skulle innebära att vi var tvungna att lämna kanske procent av all malm för att marken inte skulle sjunka, och det skulle också både innebära risker och göra brytningen olönsam. Ända sedan LKAB började med underjordsbrytning har vi utvecklat metoderna och även forskat på andra metoder än den skivrasbrytning som vi har idag. Utvecklingen fortsätter, men det finns idag ingen annan känd metod som gör att det både är säkert och lönsamt att bryta järnmalm i så stor skala och på så stora djup som vi gör. Inte läge att byta metod. Foto: Andreas Lundberg Monica von Schmalensee, vd på White arkitekter. Historisk dag i stadshuset KIRUNA. Den 4 mars inledde Curt Persson ett historiskt tillkännagivande i Kiruna stadshus. Vinnaren i den av kommunen utlysta stadsarkitektstävlingen skulle delges. Under en högtidlig fanfar tågade vinnarna in på scenen. De vinnande förslaget kallas Kiruna 4-ever. LKAB ser mycket positivt på att Kiruna kommun utlyst en arkitekttävling för en ny stadskärna. Genom att locka arkitektteam från hela världen att ta sig an uppgiften har man visat allvar med ambitionen att skapa ett nytt samhälle som blir minst lika attraktivt som det nuvarande. Det har varit juryns sak att bedöma förslagen, och nu ska kommunfullmäktige ta ställning till det vinnande bidraget. Därför vill vi inte påverka deras beslut, men vi tycker det finns många intressanta och spännande uppslag i arkitekternas förslag, säger Anders Lindberg, informationschef på LKAB. Stefan Hämäläinen blir LKAB:s direktör för samhällsomvandlingarna. Foto: G. Rúnar Gudmundsson Organisationsförändringar till följd av ny strategiplan LKAB. Anders Furbeck blir direktör för hållbarhetsfrågor, Stefan Hämäläinen blir direktör för samhällsomvandlingar och Monica Quinteiro blir platschef för verksamheterna i Svappavaara. Anders Furbeck blir direktör med ansvar för hållbarhetsfrågor i koncernen, underställd vd, från och med 1 april. Till enheten förs de funktioner som tidigare legat under avdelningen Kvalitet. Hållbarhetsfrågorna får allt större fokus i omvärlden, och LKAB har en mycket god utgångspunkt i vårt långvariga arbete med att exempelvis energieffektivisera och ta ansvar för miljö och samhälle. Nu samlar vi dessa frågor i en egen enhet för att kunna lägga ytterligare kraft bakom vår nya hållbarhetsstrategi, säger vd Lars-Eric Aaro. Stefan Hämäläinen utses till direktör med ansvar för samhällsomvandlingarna i Malmfälten, underställd vd, från och med 11 mars. Samhällsomvandlingarna är helt avgörande verksamheter för LKAB:s fortlevnad i och med att de skapar förutsättningarna för fortsatt brytning i våra underjordsgruvor. Monica Quinteiro utses till platschef för verk och gruvor i Svappavaara, underställd produktionsdirektör, från och med 1 april. Svappavaara står med de nya gruvorna och övriga investeringar inför en spännande utveckling med stor betydelse för LKAB:s tillväxt och det kräver en samlad och effektiv styrning av alla verksamheter. ANDERS LINDBERG

7 PYSSEL & KRYSS GÄSTKRÖNIKAN 12 LKAB FRAMTID NR LKAB FRAMTID NR Disney/Distributed by by Bulls Röriga halsdukar: Kan du sortera dessa halsdukar från den kortaste till den längsta? prick till prick Oj, oj! Någon har blandat choklad ägg med... vems ägg?! För att ta reda på detta så dra streck från prick till prick mellan siffrorna 1 till 69 och 70 till 101. Kemi-labyrinten Bubblor, bubblor! Kan du se vilken väg röken sipprar ut från Oppfinnar Jockes bränneri? trilling: Det finns bara en av dessa hattar som det finns tre av. Vilken? lösningar :: RÖRIGA HALSDUKAR: B-C-A, TRILLING: den lilla röda hatten Våra vilda drömmar då och nu En kall vinterdag i början av 1950-talet stannade en fullproppad gammal lastbil på Granitvägen i det helt nybyggda hyresområdet i Koskullskulle. Ut ur hytten vällde hela den unga familjen Junkka. Pappa, mamma och tre små pojkar, som sträckte på benen efter en lång och trång resa från Luleå till framtiden i Koskullskulle. Pappa Sven jobbade på det nya kulsinterverket som inte var så rent så att man kunde ställa ner limpsmörgåsen på golvet, som ingenjören hade lovat. Men som var de första oljeslukande försöken att vidareförädla malmen till pellets som skulle bli en av LKAB:s guldklimpar i framtiden. Mamma Frida som med tre vilda grabbar hade flyttat från ett rum och kök, kallvatten och utedass i Luleå till en splitterny trea med centralvärme, tyckte att hon kommit till paradiset. Som nästan alla i det nya mönsterbostadsområdet kom vi inflyttade som den andra stora vågen till jobben i gruvorna och livet i Malmfälten. Den första vågen kom tidigare på 1900-talet. De bodde i villor nedanför järnvägen och hette Nilsson, Olofsson, Nyberg och Strand. Vi bodde i hyreshus ovanför järnvägen som var som en livrem mitt i samhället. Vi kom från Tornedalen, Finland, Granhult, Skaulo och andra delar av Sverige. Vi hette Junkka, Heinonen, Rintakoski, Höynälä och Norberg. I lekparken mitt i området satt vi i gungorna och karusellerna och drömde om framtiden. Våra föräldrars drömmar om framtiden med wc och PV var snart uppfyllda. Tv väntade om hörnet. Vi arbetarungar tyckte att vi såg Sputnik bland prickarna på himlavalvet och drömde vidare om vår framtid. Ett eget rum, mer popmusik på Vad de unga drömmer om idag, det vet jag inte Tomas Junkka Organisationsutvecklare inom landstinget i Norrbotten och amatörskådespelare som skriver sångtexter och poesi. radion och möjligheter att studera till ingenjör eller lärare. Nu är föräldrarna borta. Vi unga som då drömde om framtiden är i 60- årsåldern. En del av oss flyttade till jobb och mindre mygg söderut. En del av oss fick jobb i LKAB och stannade kvar. Jag och en del andra for iväg och pluggade men kom tillbaka till de nya jobben i sjukvården och kommunen som kom till på 70-talet när den offentliga sektorn växte och växte. Våra vildaste drömmar från tiden i lekparken är för länge sedan uppfyllda. Inte ens i fantasin kunde vi drömma om mobiltelefoner, internet eller att man skulle kunna åka till Nya Zeeland en sväng och åka snowboard. Det lokala och förutsägbara gruvsamhället som vi växte upp i har förändrats i grunden. Nu kan vi följa utvecklingen av malmpriserna i våra telefoner. Nu vet vi att framtiden i Gällivare hänger på hur mycket stål Kina och Indien behöver och hur skickliga våra gruvföretag är på att anpassa sina produkter och effektivisera produktionen. Gruvarbetet kräver fler ingenjörer och fler avancerade maskiner som sköts av specialföretag. När jag var liten och på väg hem så mötte jag LKAB-bussar från Vitåfors. Nu möter jag massor av firmabilar på väg till Vitåfors när jag åker till jobbet på morgonen. Vad de unga drömmer om idag, det vet jag inte. Men jag hoppas att de kan tänka sig en framtid med tankar om hela den stora världen med basen i Gällivare. Lika väl som det går att flyga hit och jobba så kan man bo här och flyga eller ta tåget till det andra som man vill ha ut av livet. Gillar: Solidaritet och raka puckar. Gillar inte: Mygel och rackarspel. Bulls 451. LÄS MER PÅ WEBBEN

8 14 LKAB FRAMTID NR LKAB FRAMTID NR JUST NU 26 miljarder kronor bidrog svensk gruvnäring med till Sveriges BNP Källa: Svemins tillväxtvision Sverige har goda förutsättningar att växa som gruvnation. Per Ahl, VD på SveMin. Svemin är en närings- och arbetsgivarpolitisk förening för gruvor, mineral och metallproducenter i Sverige. Källa: Tävla & vinn en lavinspade! I det här numret av LKAB Framtid kan ni, bland annat, läsa om Kirunasonen som hamnade mitt i SAAB-konkursen och valde att vända hemåt igen och om hur LKAB jobbar för att kunna miljökompensera för gruvetableringen i Mertainen. Dessutom bjuds det, som alltid, på pyssligt pussel, tuffa tävlingar och ett klurigt kryss. Nyfikna besökte nytt informationskontor SVAPPAVAARA. Måndag den 18 februari hölls öppet hus på det nya informationskontoret. LKAB började dagen med att bjuda in Svappavaaraskolans elever. Senare på eftermiddagen öppnades lokalen för allmänheten. Informationskontoret ligger i Svappavaara skola och kommer att vara öppet tisdagar jämna veckor. Här kommer även att hållas informationsmöten och temakvällar. Välkomna! TEXT: YLVA SIVERTsson. Foto: G. Rúnar Gudmundsson Ingemar Marklund pratar om borrteknisk historia. Foto: G. Rúnar Gudmundsson 1 Malmbanan fyller år. Hur gammal blir den? år. X. 152 år år. 2Gamla Jägarkolan i Kiruna ska nybyggas. Hur många nya lägenheter blir det? X Vilket är arbetsnamnet på den nya malmkroppsfyndigheten i Malmberget? 1. Kaptensfoten. X. Kaptensbindeln. 2. Kaptenshöjden. 4 Hur många ton malm transporterades på malmbanan år 2012? 1. 26,3 miljoner ton. X. 23,6 miljoner ton ,3 miljoner ton. 5 Hur X många arkitektteam tävlar om att rita Kirunas nya stadshus? Svarar gör du på tavling Rätt svar från tävlingen i förra numret var: 1, 1, X, 2 och 2. Vi gratulerar Anna-Karin Nilsson, Kiruna, som vinner en lavinspade. Sven och Eira Nilsson i sitt nya ljusa hem. Nytt liv i militärkasernerna KIRUNA. Direkt vi klev in i hallen bestämde vi oss att hit skulle vi flytta. Det säger Eira och Sven Nilsson som efter drygt 25 år lämnade Ullspiran för en ny lägenhet på Jägarskolan. Lägenheten är luftig och välkomnande. Trots att paret bara bott här i två veckor har hemtrevnaden redan spridit sig i rummen. Glädjen över det nya boendet går inte att ta miste på. Jag fascineras varje morgon av ljuset i lägenheten, säger Sven. När vi först fick veta att vi skulle behöva flytta från Ullspiran trodde jag aldrig att vi skulle kunna hitta ett likvärdigt boende. Men jag har inte sovit så här gott på många år, fortsätter Sven. Lägenheten är utrustad med bastu och fullstor kyl och frys. I husets källare finns tvättstuga och flera stora hobbyrum som hyresgästerna själva får inreda. Den avstängningsbara porttelefonen är också ett plus för att slippa oinbjudna gäster. Det enda som paret saknar är ett garage eller en carport. Men jag saknar inte att ha garaget i blickfånget från fönstren, säger Eira. Nu ser jag hur långt som helst när jag tittar ut. Det tycker jag är det bästa med det här boendet. Familjen har trivts bra på Ullspiran under alla år. Paret har framförallt bott kvar på grund av alla utrymmen. De har tittat på andra lägenheter men ingen som kunnat mäta sig med den här. Den nya lägenheten är cirka 20 kvadrat mindre, men barnen är utflyttade och de passade på att göra en riktig rensning. Hyran är högre än tidigare, men paret Nilsson menar att kvalitén på boendet väger upp det. LKAB Fastigheter har erbjudit alla de boende på Ullspiran som valt att flytta till Jägarskolan en hyrestrappa, vilket innebär att de uppnår ordinarie hyresnivå först om fem år. I den nya hyran ingår även snöskottning och gräsklippning, något som de var tvungna att göra själva på Ullspiran. 18 stycken av Ullspirans tidigare hyresgäster har valt att flytta in i de nya lägenheterna på Jägarskolan. Det är en blandning av alla åldrar. Det är ganska lustigt, säger Sven, grannen ovanför har bott 30 år på Ullspiran men vi har aldrig setts tidigare. Fakta Ullspiran: På grund av gruvans påverkan på marken måste delar av Kiruna flytta. Det första bostadsområdet som påverkas är området Ullspiran som ska vara tömt i december Hyresgästerna på Ullspiran har förtur till lediga lägenheter inom LKAB Fastigheter. Idag bor cirka trettio av de fasta hyresgästerna kvar på Ullspiran. Ullspiran byggdes på 60-talet och har varit ett omtyckt bostadsområde med 300 lägenheter. Foto: G. Rúnar Gudmundsson Både Eira och Sven tycker att informationen från LKAB Fastigheter har varit bra och tydlig från början. Vi hade inte kunnat begära mer, säger Eira. De kommer få bära ut mig härifrån med fötterna före, avslutar Sven. Jägarskolan: 1945 startade bygget av Kiruna Kasernområde, som sedermera blev Jägarskolan. De kaserner som nu blivit ombyggda var de som byggdes först. Lapplands Jägarregemente avvecklades år övertog Vasallen AB området och det har utvecklats till ett område som rymmer småindustri, skola och tjänsteföretag köpte LKAB Fastigheter området och utvecklar det nu med hyreslägenheter. Kenneth Jokinen och Susanna Lundhamn Jokinen. Alf Lundgren och Gunnhild Lundgren. Mattan på kontoret visar en flygbild över Svappavaara. Joakim Lindmark, Martin Lindmark, Greta Stålnacke och Magda Lindmark. Mats Johansson, Albin och Elsa. Alf Lundgren och Gunnhild Lundgren. Elevhälsningar till LKAB. Tipsrundan var populär. Bror Stålnacke och Hans Stöckel. Kent Tano, forskningschef, på LKAB. Invigning av borrtekniskt center MALMBERGET. LKAB Wassara invigde sitt borrtekniska center tisdagen den 19 februari i Malmberget. Gällivares kommunalråd Tommy Nyström (S) förklarade centret invigt genom att med en hammare slå på en Wassaraborr. LKAB ska investera i utvecklingsprojekt som ökar effektiviteten och som sänker kostnaden för LKAB:s totala gruvverksamhet. Därför är jag väldigt glad att vi kan inviga ett borrtekniskt center, säger Lars- Eric Aaro, LKAB:s vd. En utveckling av borrtekniken är en nödvändighet för LKAB när gruvorna går på djupet. Ingemar Marklund nestor på Wassaras borrteknik, en av flera invigningstalare, gav en historisk beskrivning av den tekniska utvecklingen. Bland de nya utmaningarna är att kunna borra krökta hål för att åstadkomma så perfekta borrkransar som möjligt när längden på borrhålen ökar. Med ökad tillväxt i världen ökar stålkonsumtionen, konstaterar Kent Tano, LKAB:s forskningschef. MARITHA MOSSBERG forntid Modern radiostudio i Malmberget "För en tid sedan kunde malmbergsförvaltningen ta egna studiolokaler för sitt interna gruvradioprogram i bruk. De nya lokalerna omfattande studio och teknikerrum har inrymts i Uplands manskapshus där informationsfunktionen sedan tidigare disponerar lokaler för gruvmuseet. LKAB:s personaltidning SKIP/MALMAREN 1964 nr 3 framtid Det händer i Malmfälten under mars april mars: Gällivare marknad för 224 gången. 16 mars: Veteranskoterrace, Tjautjasjaure mars: Badmintonturneringen Polarfjädern i Kiruna mars: Lannavaara Winter Open, tävlingar i guldvaskning mars: Dundret Runt, Dundret Runt Challenge, Dundret Runt Skate, Barnens Dundret Runt mars: Gällivare Games, LAN i sporthallen, Malmberget. 24 mars: SM i snögolf i Björkliden. 28 mars: LKAB:s årsredovisning publiceras. 7 april: Kirunahugget, pimpeltävling på Luossajärvi is. 11 april: Arja Saijonmaa Den hemliga stranden, Nordan, 13 april: Snöskoterdragracing, Tjautjas. 16 april: Othellos tårar, Nordan. 19 april: LKAB Framtid nr 3 kommer ut.

9 16 LKAB FRAMTID NR SISTA ORDET Dennis Lindgren, Rökdykare, LKAB. Det är viktigt med god lokalkännedom under jord Foto: Rúnar Gudmundsson Det händer att brand utbryter i våra gruvor. LKAB har egna räddningstjänster i Kiruna och Malmberget. En av räddningstjänsternas viktiga funktioner är rökdykarna. Dennis Lindgren är rökdykare sedan tre år hos LKAB:s räddningstjänst i Kiruna. Hur förbereder du dig när det kommer ett larm? Jag förbereder mig både mentalt och praktiskt. I första hand handlar det om att rädda liv och släcka branden. Jag brukar förbereda mig på det värsta tänkbara, mentalt. Fakta Namn: Dennis Lindgren. Ålder: 24 år. Aktuell: Rökdykare sedan tre år hos LKAB:s moderna räddningstjänst i Kiruna. Bakgrund: Elektriker, arbetar som anläggningstekniker av brandlarm. Tre-årig gymnasieutbildning. Bor: Född i Jukkasjärvi, bor i Kiruna. Familj: Singel. Fritidsintressen: Friluftsliv som jakt och fiske. Senaste lästa bok: Till offer åt Molok av Åsa Larsson. I ditt arbete som rökdykare är det mörkt och fyllt av rök, hur hanterar du det? Jag fokuserar på att komma framåt. Uppgiften är att hitta saknade personer i området och att släcka branden. Det finns regler att följa och så krävs att vi är observanta. Men det är framåt som gäller. Som rökdykare jobbar vi alltid i par som har ständig kontakt med varandra samt ett brandbefäl. Vi har övat för dessa situationer och jag känner mig trygg. Den aktiva arbetstiden som rökdykare är cirka 40 minuter, så länge har vi luft i tuberna. Därefter får vi avlösning av en ny styrka. Hur lång inställelsetid har ni vid ett larm? Aldrig längre än åtta minuter innan vi är på plats i fordonet. Dagtid är tiden ännu kortare, cirka en minut när vi har tillgängliga brandmän. Sedan varierar tiden innan vi når brandplatsen beroende på var det är. Hittar ni överallt i gruvan? Det är viktigt med god lokalkännedom under jord. I Kiruna har vi alltid två brandmän med fordon placerade under jord som gör den första insatsen. Men vi har så gott som alltid guider som möter upp och visar oss till rätta. Det fungerar otroligt bra. Vilken egenskap tycker du är viktigast för en rökdykare? Att behålla lugnet även i stressade situationer. Arbeta lugnt och metodiskt och inte göra något förhastat. Maritha Mossberg Läget på Minelcos marknad Så här går det för LKAB Eric Bosler, affärsutvecklingschef, magnetit, Nordamerika, Minelco: I USA har vi nu sett en måttlig tillväxt och sjunkande arbetslöshet under mer än tre år i rad (sedan lågkonjunkturen). Med USA som den enskilt största ekonomin i världen har detta stor betydelse för hela Nordamerika. Vi ser för närvarande att dessa positiva tecken resulterar i en uppgång på marknaden. Vi räknar med att tillväxten ökar under de kommande åren vilket kommer att leda till betydande möjligheter för LKAB och Minelco inom en inte alltför avlägsen framtid. Vi blir mer och mer optimistiska. Stan Franey, affärsområdeschef, eldfast och gjuteri, globalt ansvar, Minelco: Efter en avmattning mot slutet av 2012 börjar vi nu se en normal efterfrågan på de flesta områden. En spännande region för vår verksamhet är USA där stål- och gjuteriindustrin har börjat komma igång. Bland annat byggs nya direktreduktionsanläggningar för ståltillverkning. Minelco är inblandad i hela processen med försäljning av eldfasta produkter till återvinning av densamma för att skapa nya produkter med olika grader av återvunnet material i mixen, något som gör oss till en attraktiv partner. Aaron Chen, regional försäljningschef, huntit och glimmer, Asien och Stilla havsområdet, Minelco: Jag ansvarar för huntit- och glimmerförsäljning i min region. Huntit är en naturlig, halogenfri och flamdämpande mineral, lämplig för plaster och gummin avsedda för slutprodukter såsom kablar och cellplast. Efterfrågan på alternativa lösningar utan farliga ämnen ökar snabbt i Asien, vilket ger en enorm potential för huntitförsäljningen. Vår framgång bygger på produktkunskap, applikationskunnande och djup förståelse för kundens process, tillverkning och blandning jan ARBETSMILJÖ Antal olycksfall med frånvaro feb mars apr LEVERANSER Miljoner ton Grete Solvang Stoltz, personaldirektör: Vi går in i det nya året med ambitionen att våra anställda inte ska skada sig på arbetet. Vi kommer att fokusera på att engagera den enskilde medarbetaren genom en kontinuerlig dialog om säkerhet på arbetsplatsen, diskutera arbetsmiljövärderingar och att erbjuda utbildningar har börjat bättre än 2012 men vi har fortfarande jobb att göra för att nå vårt övergripande mål. maj juni juli aug sep okt nov dec KVALITET K-värde för leveranser. Ack ,0%. Ack ,3%. 26,3 4,3 5,0 91,0% ANSVARIG UTGIVARE Lotta Fogde REDAKTION Anders Lindberg, Johanna Fogman, Maria Ödalen Östlund, Mauritz Magnusson, Tina Benson, Kajsa Lindmark, Maritha Mossberg, Ulrika Westerberg, TELEFON Växel POSTADRESS LKAB, LKAB Framtid, Kiruna KONCERNEN PRODUKTION Vinter: info@vintermail.se TRYCKERI Tryck i Norrbotten AB/Polaris Trykk Upplaga exemplar Ack 2013 Senaste nytt hittar du på Ack 2012 Totalt 2012 Maila oss! fornamn.efternamn@lkab.com