Kallelse till sammanträde med vård- och omsorgsnämnden

Transkript

1 Kallelse till sammanträde med vård- och omsorgsnämnden Tid: Tisdagen den 6 maj 2014, kl. 8:30 Plats: Häradsgårdens samlingssal i Vagnhärad Ärenden: 1. Godkännande av föredragningslistan Dnr 2. Kvartalsuppföljning 1, 2014 VON 2014/11 3. Budget 2015 VON 2014/10 4. Internkontrollplan 2014 VON 2014/12 5. Uppdatering av fördelningsregler för VON 2014/13 resursfördelningssystem i särskilt boende 6. Tillämpningsföreskrifter avgiftsdebitering VON 2014/14 vård- och omsorg 7. Lokal handlingsplan för demensomvårdnad VON 2014/15 i Trosa kommun 8. Ansökan om statsbidrag för verksamhet med VON 2014/16 personliga ombud 9. Delegationsbeslut VON 2014/1 10. Anmälningsärenden VON 2014/2 11. Information från vård- och omsorgschefen (Inga handlingar) 12. Övriga frågor (Inga handlingar) Martina Johansson ordförande Helena Edenborg sekreterare

2

3 Tjänsteskrivelse Vård- och omsorgsnämnden Dnr VON 2014/ Vård och Omsorg Ann-Sofie Blomqvist Tel Marsuppföljning med helårsprognos 2014 Förslag till beslut att överlämna redovisningen till Kommunstyrelsen för att informera om Vård- och omsorgsnämndens marsuppföljning med helårsprognos Sammanfattning Enligt bilaga har Vård och omsorgschefen presenterat uppföljningen t o m mars VO nämnden prognostiserar sammantaget ett nollresultat inklusive nämndens egen buffert på tkr och inklusive prognostiserad reglering mot central buffert. Prognosen för avstämning demografi äldre visar per kvartalet att Vård- och omsorg ska erhålla 3,9 mkr då antalet äldre är högre än vad budgeten baserades på. Det är främst gruppen 85 och äldre som är 18 st fler än GPF:en. Äldreomsorgen visar ett underskott på tkr där resultatenheterna står för -600 tkr av detta. Behovet av särskilt boende ligger i nivå med budget medan behovet av hemtjänst är fortsatt hög och avviker i prognosen med tkr mot budget. Tekniska hjälpmedel har en negativ prognos om -600 tkr pga av ny prismodell som antagits. Funktionshinderområdet har en negativ prognos på tkr. Anledningen till detta är ärenden som inte är inkluderade i budget Avvikelsen för LSS prognostiseras en reglering mot central buffert med motsvarande belopp. Kajsa Fisk Produktionschef Ann-Sofie Blomqvist Ekonom

4 Vård- och omsorgsnämnden Ordförande: Martina Johansson (C) Vård- och omsorgschef: Kajsa Fisk Totalt, tkr Budget Utfall Budget Prognos Avv. Budget helår 2013 helår 2013 helår 2014 helår 2014 prognos Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Personal Kapitalkostnader Övriga kostnader Nettoresultat Nettoresultat inkl just från central buffert (beslut delår) Varav resultatöverföring 255 Ekonomisk analys - helårsprognos Totalt sett prognostiserar Vård- och omsorgsnämnden ett nollresultat. Årsprognosen inkluderar nämndens buffert samt reglering mot central buffert. Gemensam ledning och stöd inom vård- och omsorgsförvaltningen prognostiserar ett nollresultat vid årets slut. för kommunen avseende 2013 och även en ej budgeterad kostnad för helår 2014 på totalt tkr. Utöver detta har behov av daglig verksamhet ökat liksom externt köp av boende enligt LSS. Hälso- och sjukvården prognostiserar ett nollresultat. Helårsprognosen för tekniska hjälpmedel är -600 tkr på grund av den nya prismodellen som antagits. Årsprognosen för hela äldreomsorgen är tkr. Prognosen för resultatenheterna särskilt boende är -600 tkr, föregående års resultatöverföring inkluderat. Beläggningen har förbättrats jämfört med föregående år vid samma tidpunkt och ligger på 94,4% jämfört med 91,4 % Behovet av särskilt boende ligger i linje med lagd budget varför ett nollresultat prognostiseras för särskilt boendepengen. I dagsläget finns inga icke verkställda beslut avseende särskilt boende. Den kommunala hemtjänsten prognostiserar ett nollresultat. Antal utförda timmar under perioden jan - mars har ökat med 9% jämfört med samma period föregående år. Detta motsvarar en ökning med i snitt drygt 200 timmar i månaden. Behovet av hemtjänst har med andra ord ökat och ligger avsevärt mycket högre jämfört med budget. I dagsläget finns ingenting som tyder på att behovet kommer att minska. Mot bakgrund av detta prognostiseras ett resultat motsvarade tkr gällande hemtjänstpengen. Funktionshinderområdet prognostiserar totalt sett ett negativt resultat på tkr utifrån gällande beslut. Anledningen till detta är ärenden som inte är inkluderade i budget Ett annat personlig assistansärende är under utredning och kommer innebära retroaktiv kostnad Viktiga händelser under der året Det pågår ett arbete med att införa ett intranät i kommunen och inom vård- och omsorg löper arbetet parallellt med utvecklingen av förvaltningens kvalitets- och ledningssystem. Målet är att integrera systemet med intranätet. Trosa kommun är sedan den 1 feb 2014 ett finskt förvaltningsområde vilket innebär att kommunen har ett utökat åtagande gentemot den finsktalande befolkningen. Av den anledningen har en fördjupad kartläggning påbörjats i syfte att ta reda på vad brukare med finskt ursprung inom vård och omsorgs verksamheter har för behov, önskemål och förväntningar. I enlighet med kommunstyrelsens beslut , om en utökning av vård och omsorgsnämndens budgetram med 500 tkr för inköp av arbetskläder till omvårdnadspersonalen, har utprovning av kläder gjorts på samtliga enheter. I samband med detta har ett omklädningsrum färdigställts på industrigatan med tvätt och duschmöjligheter. Ett pilotprojekt genomfördes hösten 2013 inom framförallt äldreomsorgen i syfte att öka möjligheten till ökad sysselsättningsgrad för personalen. Under året kommer satsningar att

5 göras som omfattar samtliga verksamheter, i enlighet med gällande politiska vision. Utifrån den undersökning avseende medarbetarengagemanget (HME) som gjordes under vinterhalvåret 2013 har förvaltningen analyserat sitt resultat och fastställt prioriteringsområden att arbeta vidare med. All personal har fått tagit del av enkätens resultat på respektive enhet. Utredningsgruppen, som är benämningen på den arbetsgrupp som ansvarar för implementeringen av trygg hemgång fortskrider. Syftet med satsningen är att skapa trygghet efter sjukhusvistelse/korttidsvistelse och det första pilotfallet har nu genomförts och insatsen mottogs mycket positivt av den enskilde. Utredningsgruppen arbetar i dagsläget också,ed att framställa informationsmaterial samt sprida syfte och avsikt till berörda inom landstinget. Under våren har cirkelträffar samt mötescafér anordnats för brukare inom socialpsykiatrin. Träffar för personliga ombud och överförmyndare har också genomförts. I maj månad tillträder en ny enhetschef inom funktionshinderområdet. Demografi Äldre Enligt invånarstatistik visar prognosen för 2014 en positiv avvikelse jämfört med GPF i åldersgruppen med +1 st, och +18 st i åldersgruppen 85 och äldre. Totalt ger detta en positiv avvikelse mot GPF (gemensamma planeringsförutsättningar) för vård och omsorg med tkr på helår LSS Totalt visar LSS en negativ prognos på tkr som är hänförligt till nya ärenden som inte finns i budget. Detta bör regleras vid avstämning av central buffert vid delårsbokslutet. Ovanstående är en av flera viktiga aktiviteter som pågår i syfte att nå målet med en bättre samordnad vård för de mest sjuka äldre. Inom hälso- och sjukvårdsenheten har grupper bildats med olika specialiseringar. Prioriterade områden att förstärka kompetensen inom är demens och palliativ vård. Vad gäller området demens examineras förvaltningens första silviasjuksköterska (specialisering i demensvård för sjuksköterskor) i juni månad. Vidare utbildar sig baspersonal fortsättningsvis i demensregistret BPSD (Beteendemässiga och Psykiska Symptom vid Demens) i syfte att öka kunskap och användandet. För att höja kompetensen inom specifika områden har den prestationsersättning som erhållits genom registrering i kvalitetsregister används till detta. Ett exempel är Silviasjuksköterskan ett annat är att en dermatologisjuksköterska anlitats och utbildat sjuksköterskor och omvårdnadspersonal i sårvård. Registrering, uppföljningar och utvärderingar i kvalitetsregister sker kontinuerligt och nästa avstämning görs per den sista september. Arbete pågår också med att erbjuda alla inskrivna i hemsjukvård en samordnad individuell plan (SIP). På de särskilda boendena arbetar personalen vidare med utvecklingen av måltidspolicyn, vilket inkluderar måltidsmiljö och aptitretare. Målet är att uppnå än bättre kvalitet avseende mat och matsituationen samt minska nattfastan. När det gäller funktionshinderområdet har Biblioteksvägens LSS boende avvecklats då individerna har haft en positiv utveckling så att andra insatser nu är aktuella.

6

7 Tjänsteskrivelse Vård och Omsorgsnämnden Dnr VON 2014/ Vård och Omsorg Kajsa Fisk Tel Budget 2015 Förslag till beslut att överlåta till vård- och omsorgsnämnden att formulera målprecision och mätmetod gällande nämndens mål att godkänna budgetförslaget för Vård och omsorgsnämnden 2015 att överlämna budgetförslagen till KS/KF Sammanfattning Enligt bilaga har Vård och omsorgschefen presenterat budget Budgetramen är uppräknad enligt budgetanvisningarna med 2,5% för löner och 1,5% för övriga kostnader Nämndens förslag bygger på nu kända förhållandena inom äldreomsorgen och funktionshinderområdet. I förslaget ligger en medräknad positiv ramjustering på 2,4 mkr som gjorts utifrån den demografiska utvecklingen av den äldre befolkningen. Utöver detta ligger rationaliseringar inkluderade med 525 tkr i ram. I förslaget ingår en buffert med totalt tkr kronor. Kajsa Fisk Vård- och Omsorgschef Ann-Sofie Blomqvist Ekonom

8 Vård- och omsorgsnämnden Ordförande: Martina Johansson Vård- och omsorgschef: Kajsa Fisk Totalt, tkr Bokslut Budget Budget Plan Plan Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Personal Kapitalkostnader Övriga kostnader Nettoresultat Varav resultatöverföring 255 Verksamhetsområde Myndighetsutövning Hemtjänst Särskilt boende Daglig verksamhet Insatser enligt LSS Socialpsykiatri Öppen psykiatrisk tvångsvård Hälso- och sjukvård/ Hemsjukvård Medicinskt färdigbehandlade Rehabilitering/ Tekniska hjälpmedel Färdtjänst/ Riksfärdtjänst Anhörigstöd Vård- och omsorgsförvaltningen ansvarar för alla kommuninvånare som har behov av stöd, service och omvårdnad. Inom verksamhetsområdena ges insatser till enskild utifrån Socialtjänstlagen (SoL), Lag om stöd och service till vissa funktionshinder (LSS) samt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL). Verksamhetsförändringar Det pågår ett arbete med att införa ett intranät i kommunen och inom vård- och omsorg löper arbetet parallellt med utvecklingen av förvaltningens kvalitetsledningssystem. Målet är att integrera systemet med intranätet. Trosa kommun är sedan den 1 feb 2014 ett finskt förvaltningsområde vilket innebär att kommunen har ett utökat åtagande gentemot den finsktalande befolkningen. Av den anledningen har en fördjupad kartläggning påbörjats i syfte att ta reda på vad brukare med finskt ursprung inom vård och omsorgs verksamheter har för behov, önskemål och förväntningar. Överenskommelsen avseende de mest sjuka äldre löper ut 31 dec 2014, men det arbete som bedrivs inom ramen för satsningen är tänkt att bli en integrerad del av landstingens och kommunernas ordinarie verksamhet. Det innebär att arbetet kommer att fortsätta såväl i år som efter överenskommelsens utgång. Ett exempel på det arbetet är den proaktiva satsning på tryggare hemgång som påbörjades under Syftet är som tidigare känt att skapa trygghet efter sjukhusvistelse/korttidsvistelse. Genom att erbjuda individuellt stöd i hemmet möjliggörs kvarboende i det ordinarie bostadsbeståndet och en större valfrihet/livskvalitet för den enskilde. Ytterligare en aktivitet som pågår är inom hälsooch sjukvårdsenheten, där grupper bildats med olika specialiseringar. Det handlar om att förstärka kompetensen inom prioriterade områden som tex demens och palliativ vård. Vad gäller området demens examineras förvaltningens första silviasjuksköterska (specialisering i demensvård för sjuksköterskor) i juni månad. Vidare utbildar sig baspersonal fortsättningsvis i demensregistret BPSD (Beteendemässiga och Psykiska Symptom vid Demens) i syfte att öka kunskap och användandet. Socialstyrelsen har beslutat att föreskrifterna och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden ska träda i kraft 31 mars Arbete pågår med att färdigställa motsvarande föreskrifter för alla äldre på de särskilda boendena och avsikten är att dessa ska träda ikraft vid samma tidpunkt som föreskrifterna som gäller för personer med demenssjukdom. Biståndsenheten har sedan länge fattat hemtjänstbeslut i särskilt boende och beviljat insatser utifrån det individuella behovet. Det finns med andra ord redan en god beredskap, men föreskrifterna kan komma att leda till

9 ytterligare verksamhetsutveckling med ökade kostnader som följd. Ett pilotprojekt genomfördes hösten 2013 inom framförallt äldreomsorgen i syfte att öka möjligheten till ökad sysselsättningsgrad för personalen. Under året kommer satsningar att göras som omfattar samtliga verksamheter, i enlighet med gällande politiska vision. Arbetet med sinnenas lilla trädgård påbörjades i augusti på det särskilda boendet Ängsgården och kommer att stå klart sommaren Utifrån den undersökning avseende medarbetarengagemanget (HME) som gjordes under vinterhalvåret 2013 har förvaltningen analyserat sitt resultat och fastställt prioriteringsområden att arbeta vidare med. All personal har fått tagit del av enkätens resultat på respektive enhet. Äldres psykiska hälsa och ohälsa är ett område som under lång tid varit eftersatt. Behoven kan vara stora och undersökningar visar på att fler äldre än yngre riskerar att drabbas av depression. Mot bakgrund av detta görs nu flera nationella satsningar inom området. En av årets satsningar är just kartläggning av hur det ser ut i våra verksamheter idag, vad vi kan förvänta oss framöver och vilken kompetens som behövs för att möta behoven. Behovet av hemtjänst har under flera års tid legat på en relativt konstant nivå, emellertid betydligt högre i relation till budget. I dagsläget har dock behovet ökat och trenden ser ut att hålla i sig. Kostnaden för tekniska hjälpmedel har i relation till budget legat högre de senaste fyra åren. Behovet har inte ökat utan legat konstant. I och med den nya prismodell som antagits kommer emellertid kostnaden för tekniska hjälpmedel öka. Rationaliseringar Budgeten 2015 är beräknad med föreslagna rationaliseringar inlagda om totalt 525 tkr. Däribland är att se över schablontiderna och samordna insatserna vid biståndsbedömning av myndighetskontoret vilket motsvarar 200 tkr. En annan rationalisering är att minska kostnader för förbandsmaterial motsvarande 25 tkr. 300 tkr i rationalisering är avseende byggnation av egen gruppbostad, då detta skulle möjliggöra hemflytt av 3 st personer som det i dagsläget köps plats för. Resultatet av den inventering som förvaltningen gjort avseende behov av gruppbostad visar att enbart 1 av 17 aktuella brukare säger sig ha behov av en gruppbostad. Det är med andra ord inte aktuellt att i dagsläget projektera för upprättande av gruppbostad vilket betyder att gällande rationalisering inte kommer att vara möjlig att genomföra. Ramförändringar Utifrån den demografiska utvecklingen har en ramjustering gjorts med tkr. Utöver denna ramjustering ser vård- och omsorgsnämnden utökat behov inom funktionshinderområdet (LSS) varför en korrigering av ram skulle behöva göras med motsvarande 2 mkr för idag kända ärenden. Verksamheten Gruppen år ökar och har så gjort med ca 100 personer per år de senaste åren. Det betyder att vi även framgent kommer att behöva satsa på att skapa goda förutsättningar för individer i framförallt det ordinära boendet. Sannolikt kommer det ställas krav på en mer kvalificerad hemtjänst och redan idag finns indikatorer på att de hemsjukvårdsinsatser som efterfrågas är alltmer avancerade. Det är därför viktigt att följa denna utveckling för att möta ställda krav med rätt kompetens och rätt resurser. Enligt den demografiska statistiken (GPF ) kommer den äldre befolkningen, d.v.s. 90 år och äldre, att minska i antal under de kommande åren. Därefter förväntas en ökning av antalet. Mot bakgrund av detta är det viktigt att följa utvecklingen, ha beredskap för förändringar avseende föreliggande behov samt snabbt kunna ställa om och anpassa resurser utifrån detta. Det handlar i huvudsak om personalplanering och boendeformer. Gruppen äldre med psykiatrisk sjukdom ser på sikt ut att växa, vilket innebär att verksamheten behöver utvecklas för att kunna möta detta behov med kompetens och resurser. Den nyligen genomförda inventering som gjorts inom LSS visar att de flesta tänker sig en framtid med egen lägenhet i ordinärt bostadsbestånd framför boende i service- eller gruppbostad. Det skulle i så fall innebära fokus på individuella lösningar i ordinärt boende med stöd av antingen boendestödjare eller assistent. En annan tendens är ökad diagnostisering av yngre personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Denna grupp ökar i hela landet, vilket sannolikt kan kopplas till att sjukvården fått utökade resurser avseende diagnostiseringar. Det betyder i sin tur att dessa personer kan erhålla

10 adekvat stöd i tid, från kommunen och landstinget. För att möta behovet av och service för denna målgrupp är det av stor vikt att se över kunskapsnivån även inom detta område. Redan i år har förvaltningen sett över behov av utveckling inom IT. För att följa utvecklingen och erbjuda goda effektiva lösningar såväl för personalen i deras dagliga arbete som för brukarna i deras vardag är det av stor vikt att fortsätta satsningar inom IT. Ekologisk utveckling Vi arbetar med miljöledningsnivå 2 och arbetar tillsammans med kommunekologen i upphandlingar. Till hösten planeras en miljöutbildning för all personal. Cyklar skall användas om möjligt för dagliga transporter inom verksamheterna. Vi kommer att fortsätta använda miljöklassade bilar. Verksamhetsmått Redov Budget Budget Demografi åldersgrupper enl. GPF år år år år år 104 Hemtjänst utförda timmar Kommunala utförare Privata utförare Inför 2013 införde nämnden miljömål i syfte att minimera verksamheternas miljöskadeverkningar. Ett mål är att minska el- och vattenförbrukningen på våra särskilda boenden. Under 2013 låg förbrukningen av vatten på en relativt konstant nivå i jämförelse med året innan medan både Trosagården och Häradsgården lyckades minska sin elförbrukning med motsvarande 5% på Trosagården och 9 % på Häradsgården. Arbete pågår med att ta fram ytterligare mål inom området. Särskilt boende Beläggningsgrad 89% 95% 95% Antal korttidsplatser Antal permanenta platser Beslut LSS Beviljade LSS beslut Personal Personal Budget Budget Förändr % Personalkostnader, tkr % Personalkostn/total kostnad 67% 67% 0%

11 Vård- och omsorgsnämndens mål Nöjdhet Vad Mål Mätmetod Kunderna ska vara nöjda med Vård & Omsorgs verksamheter Kunderna ska vara nöjda med Vård & Omsorgs verksamheter Öppna Jämförelser, Särskilt boende Öppna Jämförelser, Hemtjänst Trygghet Kunderna ska känna sig trygga i Vård & Omsorgs verksamheter Kunderna ska känna sig trygga i Vård & Omsorgs verksamheter Öppna Jämförelser, Särskilt boende Öppna Jämförelser, Hemtjänst Rättssäkerhet 5. Vård & Omsorgs verksamheter ska bedrivas rättssäkert 6. Vård & Omsorgs verksamheter ska bedrivas rättssäkert 7. Vård & Omsorgs verksamheter ska bedrivas rättssäkert Självbestämmande Alla gynnande biståndsbeslut inom SOL ska verkställas inom 90 dagar Alla gynnande biståndsbeslut inom LSS ska verkställas inom 90 dagar Utförandegrad i Hemtjänsten, egen avstämning Väntetid särskilt boende i RKA undersökning Verkställighetstid LSS enl RKA undersökning Vård & Omsorgs verksamheter ska ta hänsyn kundernas självbestämmande. Vård & Omsorgs verksamheter ska ta hänsyn kundernas självbestämmande. Öppna Jämförelser, Särskilt boende Öppna Jämförelser, Hemtjänst Kostnadseffektivitet 10. Vård & Omsorgs verksamheter ska bedrivas kostnadseffektivt 11. Vård & Omsorgs verksamheter ska bedrivas kostnadseffektivt Miljö 12. Vård & Omsorgs verksamheter bedrivs medvetet i syfte att minimera verksamhetens miljöskadeverkningar Minska elförbrukningen på de särskilda boendena Vatten- och elförbrukning på Häradsgården & Trosagården 13. Vård & Omsorgs verksamheter bedrivs medvetet i syfte att minimera verksamhetens miljöskadeverkningar Minska vattenförbrukningen på de särskilda boendena Vatten- och elförbrukning på Häradsgården & Trosagården

12

13 Tjänsteskrivelse Vård- och omsorgsnämnden Dnr VON 2014/ Vård och omsorgskontoret Kajsa Fisk Tel Fax Internkontrollplan för Vård- och omsorgsnämndens verksamheter Vård- och omsorgsnämnden beslutar att anta vård- och omsorgsförvaltningens internkontrollplan avseende Ärende Med internkontroll avses åtgärder som bidrar till att utveckla och säkerställa funktion och kvalitet i kommunens samtliga verksamheter och därmed minska risken för avsiktliga eller oavsiktliga fel. Internkontrollen syftar till att: Trygga kommunens tillgångar, förhindra förluster Säkerställa att lagar, bestämmelser och överenskommelser efterlevs Minimera risker, säkra system och rutiner Säkra att resurser används i enlighet med tagna beslut Säkra en rättvisande redovisning Skydda politiker och personal från grundlösa misstankar Ansvarsfördelning I 6 kap. 1 och 7 kommunallagen framgår styrelsens och nämndernas ansvar för den interna kontrollen. Revisorernas uppgifter framgår av 9 kap. 7. Enligt reglemente för intern kontroll framgår bl.a. följande: Styrelsen har det övergripande ansvaret för att tillse att det finns en god intern kontroll. I detta ligger ett ansvar för att en organisation kring intern kontroll upprättas inom kommunen. Nämnderna har det yttersta ansvaret för den interna kontrollen inom respektive verksamhetsområde. Den enskilda nämnden har därvid att tillse att en organisation upprättas för den interna kontrollen inom respektive verksamhetsområde, samt att regler och anvisningar antas för den interna kontrollen.

14 Produktionschefen eller motsvarande inom nämnds verksamhetsområde ansvarar för att konkreta regler och anvisningar utformas för att upprätthålla en god intern kontroll. Dessa regler ska antas av respektive nämnd. Verksamhetsansvariga chefer på olika nivåer i organisationen är skyldiga att följa antagna regler och anvisningar om intern kontroll, samt att informera övriga anställda om reglernas och anvisningars innebörd. Vidare har de att verka för att de arbetsmetoder som används bidrar till en god intern kontroll. Brister i den interna kontrollen ska rapporteras till närmaste chef. Kajsa Fisk Produktionschef Bilaga Internkontrollplan 2014

15 Internkontrollplan Nämnd/Förvaltning: Vård- och omsorgsnämnd/vård- och omsorg För tidsperiod: 2014 Kommunens Internkontrollreglemente och anvisningarna till detta, ligger till grund för denna plan. Resultaten av kontrollerna rapporteras löpande. Rapportering ska ske skriftligt, se reglementet. Nedanstående förkortningar används i internkontrollplanen: Förkortningar: KC Kommunchef EC Enhetschef PC Produktionschef ArK Arkivansvarig Ek Ekonomikontoret Nsekr Nämndsekreterare EkC Ekonomichef Psekr Personalsekreterare PeC Personalchef RA Redovisningsansvarig Ksekr Kommunsekreterare/Kanslichef HSLC Hälso- och sjukvårdschef MC Myndighetschef PUL amb PUL- ambasadör Chef enl delegation Ansvarig chef enl delegationsordning * = kontrollpunkter som ska ingå i alla nämnders internkontroller i Trosa kommun 1(3)

16 Internkontrollplan Nämnd/förvaltning: Vård och omsorg För tidsperiod: Kommunens Internkontrollreglemente och anvisningarna till detta, ligger till grund för denna plan. Resultaten av kontrollerna rapporteras löpande. Rapportering ska ske skriftligt, se reglementet. Rapportering ska göras till VON och revision 1 gång per år på genomförda kontroller och dess resultat. Rutinnummer/rutin Riskvärde Kontrollmoment Metod Uppföljning Ansvarig Rapport (max 25) (Vad?) (Hur?) (När?) (Vem?) till Administration/övergripande Fel i avvikelsestatistiken 8 Följa upp att de rutiner som finns Stickprov 1 gång/år EC PC gällande hur vi dokumenterar avvikelser efterlevs Personal/ Arbetsmiljö Hot o våld 8 Att vi har aktuell riskanalys Komplett översyn och 1 gång/år EC PC genomläsning av befintlig riskanalys Brukare/ Kund Kundens identitet röjs/utlämnas 12 Sekretesslagen följs Stickprov 1 gång/år MC PC Felbehandling på grund av felaktig läkemedelshantering 9 Att vi följer läkemedelshanteringsrutiner för brukare. Samarbete med läkare Smitta 8 Att basala hygienrutiner samt andra uppsatta riktlinjer/rutiner följs Utsatt för dåligt bemötande 8 Att tillse att förvaltningens antagna /kränkning riktlinje för bemötande efterlevs Utsatt för otillåtna 8 Säkerställa rätt personalbemanning tvångsåtgärder och rätt arbetssätt Stickprov 1 gång/år HSLC PC Stickprov 1 gång/år MAS PC Stickprov 1 gång/år EC PC Stickprov 1 gång/år EC PC Gemensamma kontrollpunkter som ska genomföras av samtliga chefer Rätt lön* Analyslista - Rätt lön till rätt person Kontroll analyslista Månatlig Chef enl. delegation Bisysslor* Inventering av bisysslor Vid utvecklings-samtal 1 gång/år Chef enl. delegation Arbetsmiljödelegation* Att delegationsordningen är aktuell Komplett översyn och 1 gång/år Chef enl. genomläsning av delegation delegationsordningen PeC PC Ksekr

17 Arbetsmiljö* Riskanalys och handlingsplan Komplett översyn och genomläsning av befintlig riskanalys och handlingsplan Personalkostnader* Ärendehantering Delegering* Dokumenthantering* Styrdokument * Personuppgiftslagen, PUL Personuppgiftslagen* Rimlighetsbedömning av kostnader för resp. verksamhet Att delegeringsordningen är relevant med avseende på kontorets organisation och befattningar Aktuell dokumenthanteringsplan är tillgänglig och relevant Styrdokument beredda/beslutade av nämnden hålls aktuella och lättillgängliga. Förteckning enligt 39 PuL är uppdaterad och anmäld till PuLombud Ö:1 Personuppgiftslagen (PuL)* Reglerna i personuppgiftslagen är kända och tillgängliga. 1 gång/år Chef enl. delegation Stickprov 1 gång/mån Chef enl. delegation Komplett genomläsning av delegeringsordningen Komplett översyn och genomläsning av befintlig plan Komplett genomgång av gällande styrdokument KC KC 1 gång/år Nsekr PC 1 gång/år Nsekr PC 1 gång/år PC Ksekr Stickprov 1 gång/år PuL amb PC Stickprov 1 gång/år PuL amb PC

18

19 Tjänsteskrivelse Vård- och omsorgsnämnden Dnr VON 2014/ Vård och Omsorg Ann-Sofie Blomqvist Tel Uppdatering av fördelningsregler avseende resursfördelningssystem i särskilt boende Förslag till beslut Vård- och omsorgsnämnden föreslår Kommunfullmäktige besluta att anta uppdatering av fördelningsregler avseende resursfördelningssystem i särskilt boende enligt Vård- och omsorgsförvaltningens förslag att ta bort tilläggsnivå (HS) från peng särskilt boende att lägga till individuella utökningar i peng särskilt boende med 233 kr/tim att förändringarna gäller from Sammanfattning Som en utveckling av tidigare beslut av fördelningsregler är att införa en ersättning till enheterna för särskilt boende, för utökade individuella behov som inte ryms i de nuvarande nivåer i resursfördelningssystemet. Dessa ersättningar ersätter till viss del tilläggsnivå HS, så kallade MAS-pengen, då denna utgår. Förändringen görs för att skapa ett tydligare ersättningssystem och att det individuella behovet alltid ska ligga som grund för utförda insatser. Kajsa Fisk Ann-Sofie Blomqvist Per-Uno Nilsson Produktionschef Ekonom Myndighetschef Bilagor Bilaga 1 Fördelningsregler avseende resursfördelningssystem i särskilt boende Bilaga 2 Pengersättning särskilt boende Förändringar markeras med gult där utgående text markeras med genomstruken och ny tillkommande text markeras med understruken.

20 Fördelningsregler avseende resursfördelningssystem särskilt boende Resursfördelningssystemet bygger på att särskilda boenden i Trosa kommun får en ekonomisk fördelning utefter den volym och det vårdbehov som finns. Ett resursfördelningssystem möjliggör på så sätt ett effektivt resursutnyttjande med tydlig jämförbarhet. Resursfördelningssystemet är framarbetat tillsammans med Gnesta kommun och ska även efter införandet följas upp och vidareutvecklas i detta samarbete. Från och med 1 januari 2009 började den volymbaserade ersättningen utgå till Häradsgården, Trosagården och Ängsgården, dvs. de särskilda boenden som finns i Trosa kommun. Nedan följer regelverket som ska tydliggöra användandet av systemet. 1. Nivåerna De nivåer som ersättningen beräknas utifrån ska fungera som en grundstomme för ersättningssystemet och de olika utförarna. De olika nivåerna är framtagna utifrån schablontider kring de vanligast förekommande insatserna. För detaljerad beskrivning av arbetet med nivåerna, läs dokumentet Nivåer i socialtjänst och hälso- och sjukvård, bilaga 2. Nivåer (bemanning) Timmar/vecka intervall Snitttid till beräkning Nivå 1 (0,20) 0-7,40 timmar/vecka 7,4 h Nivå 2 (0,45) 7,41-16,65 timmar/vecka 16,65 h Nivå 3 (0,60) 16,66-25,52 timmar/vecka 22,20 h Nivå 4 (0,69) 25,53-50,00 timmar/vecka 25,53 h Nivå 5 (korttids 0,62) 22,94 timmar/vecka 22,94 h Tillägsnivå (HS) Beslut av MAS Individuella utökningar Tillfällig behovsökning Behov överstigande 50 timmar/vecka Tid Kortare än två veckor Längre än två veckor Utöver de nivåerna givna ovan har en grundnivå tagits fram som utgår då en plats står tom på ett boende. Denna ersättning motsvarar 1,85 timmar/vecka. Vad gäller tilläggsnivå för HS, ska detta fördelas utifrån beslut av MAS (medicinskt ansvarig sjuksköterska). Exempel på tillfällen då HS-tillägg kan utgå är då karantän måste upprättas eller mer omfattande och avancerad hälso- och sjukvårdsåtgärder sättas in. Bedömningen görs i alla lägen av MAS om nivå och behov av extra stöd. Vad gäller individuella utökningar av tillfällig art kortare än två veckor fattas beslut om extra ersättning av myndighetschef i samråd med enhetschef och äldreomsorgschef. Postadress: Trosa Besöksadress: Västra Långgatan 4-5 Tel: Fax: E-post: trosa@trosa.se

21 Utökningar för behov överstigande 50 timmar som är bestående längre än 2 veckor fattas beslut av handläggare i samråd med enhetschef. Nivåerna i tabellen har sedermera omvandlats till timmar/dag och översatts till pris/dygn. Två olika timersättningar finns för nivåer respektive för individuella utökningar. 2. Beräkningen av dygnspris Dygnspriset är framtaget utifrån en schablon som inkluderar personalkostnader och verksamhetskostnader. Personalkostnaden är framräknad utifrån en grundpersonalkostnad med inkluderat OB-tillägg, semesterersättning, semestervikarier, sjukvikarier samt ett PO- pålägg. I verksamhetskostnaderna ingår i stora drag, köp av städ, hyra/leasing av kontorsutrustning, div. förbrukningsmateriell, inkontinensartiklar, förbandsmateriell, rengöringsmedel, arbetsskyddskläder, tvättkostnader, reparation och underhåll av inventarier och telefonabonnemang. Utöver detta ingår även utbildningskostnader för personal, beräknad per heltid och år. Ersättningen för individuella utökningar är beräknad på en grundpersonalkostnad inkluderat semesterersättning, PO-tillägg samt en administrativ ersättning om 3%. 3. Exkluderade kostnader från dygnspris De kostnader som inte ingår i det beräknade dygnspriset, men som ska belasta enhetens resultat är följande. 1) Nattpersonalkostnader 2) Måltidskostnader och intäkter för måltider 3) Lokalhyra 4) Kapitaltjänst 5) Intäkter avseende boende samt bidrag Utöver detta finns det kostnader exempelvis för central administration och IT-utveckling som finns att tillgå för den enskilda enheten men som aldrig belastar resultatet för den enskilda enheten. 4. Rapportering Enheterna ska första vardagen i varje månad rapportera hur många dagar och vilken nivå de haft beläggning på sina platser, avseende föregående månad. Rapporteringen av nivåer ska göras med biståndsbesluten som underlag. Den inskickade rapporten, till ekonomiavdelningen, ska vara attesterad av enhetschefen och ersättning utgår därefter med ett totalbelopp och bokförs på respektive enhet. Ersättning för individuella utökningar rapporteras separat och attesteras av enhetschef och myndighetschef. Ersättning utgår från första dagen då plats är belagd och övergår till grundpeng från 6:e dagen som den står tom. Postadress: Trosa Besöksadress: Västra Långgatan 4-5 Tel: Fax: E-post: trosa@trosa.se

22 5. Översyn av resursfördelningssystemet Beräkningen av dygnspriserna och därmed personalkostnaderna och verksamhetskostnaderna ses över årligen i budgetarbetet och uppdateras om några förutsättningar ändras. Vid verksamhetsförändringar under ett pågående år, ses dygnspriset över och uppdateras. Postadress: Trosa Besöksadress: Västra Långgatan 4-5 Tel: Fax: E-post: trosa@trosa.se

23 Peng särskilt boende Trosa kommun Pris/ Pris/ Timmar/ vecka Trosa- Härads och Ängsgården timme dygn * Grundpeng (tom plats) 1, Nivå 1 (0,20) 7, Nivå 2 (0,45) 16, Nivå 3 (0,60) 22, Nivå 4 (0,69) 25, Nivå 5 (korttids 0,62) 22, Tilläggsnivå (HS) Beslut MAS 290 Individuella utökningar 233 *Inkluderar verksamhetskostnader 50kr/dygn 2014

24

25 Tjänsteskrivelse Vård- och omsorgsnämnden Dnr VON 2014/ Vård och Omsorg Ann-Sofie Blomqvist Tel Tillämpningsföreskrifter avgiftsdebitering VO Förslag till beslut Vård- och omsorgsnämnden föreslår Kommunfullmäktige besluta Att ändra regleringen av gällande avgifter för hemsjukvård och trygghetslarm enligt de nya tillämpningsföreskrifterna föreslagna av Vård- och omsorgsförvaltningen Sammanfattning Enligt de gamla tillämpningsföreskrifterna avseende inskriven i hemsjukvård och trygghetslarm har avgifter reglerats enligt meningen Månaden anses påbörjad innan den 15:e. Enligt nytt förslag ska inskriven i hemsjukvård debiteras för startmånaden oavsett startdatum. Anledningen till detta är att samma avgift tas ut för ett engångsbesök såväl som inskriven i hemsjukvården (som kan vara flera besök i månaden). Debitering av trygghetslarm ska ske enligt Om start eller avslut sker under måndaden debiteras månadskostnad fördelat på antal dygn/månad. Detta ger en debitering i relation till hur länge larmet har varit installerat. Kajsa Fisk Ann-Sofie Blomqvist Produktionschef Ekonom Bilagor Bilaga 1 Tillämpningsföreskrifter VO avgifter 2014 Förändringar markeras med gult där utgående text markeras med genomstruken och ny tillkommande text markeras med understruken.

26 1(10) Tillämpningsföreskrifter 1 Avgifter Vård och omsorg Gäller from Nedanstående föreskrifter ligger som grund vid beräkning av avgifter inom vård och omsorgsförvaltningen. I varje enskilt ärende görs alltid en individuell beräkning. 1 Avgifter Avgift tas ut av kunden enligt beslut i Kommunfullmäktige Avgifter inom Vård- och omsorgsförvaltningen. 1.1 Avgifter inom högkostnadsskyddet/maxtaxan De avgifter som skall räknas samman och jämföras med kundens avgiftsutrymme är följande: Omvårdnad/service i ordinärt boende och i särskilt boende debitering sker enligt verkställd tid med ett pris per timme upp till avgiftsutrymmet/maxtaxan. Avgift korttidsboende (växelvård, avlastning m.m.). Vid tillfällig vistelse i särskilt boende s.k. korttidsvård, växelvård, avlastning m.m. debiteras en dygnsavgift för omvårdnad/service, mat och hyra. Observera att matavgiften och hyran ligger utanför högkostnadsskyddet. Avgift för trygghetslarm debitering sker enligt fast avgift per månad. Avgift för hemsjukvård/hembesök Vid hembesök av hemsjukvården sker debitering enligt debiteringsunderlag som skickas till avgiftshandläggaren. Vid långvarigt behov = Inskrivna i hemsjukvården betalas en fast månadsavgift inom avgiftsutrymmet/maxtaxan. 1.2 Avgifter utanför högkostnadsskyddet/maxtaxan Följande avgifter ligger utanför högkostnadsskyddet: Hyra. Kommunen debiterar förskottshyra enligt hyreskontrakt och separat dokument gällande hyreshöjning. Matabonnemang. Kommunen debiterar en kostnad för matabonnemang som omfattar frukost, lunch, middag och kaffe/mellanmål. Abonnemanget debiteras månadsvis. Hyra och Matavgift vid korttidsboende (växelvård, avlastning m.m). Kommunen debiterar hyra och matavgift per dygn. Matavgift vid korttidsverksamhet LSS. Kommunen debiterar matavgift per måltid. Matavgift vid dagverksamhet. Kommunen debiterar en matavgift per dag. Avgift för taxiresor till och från dagverksamhet debiteras enligt prislista från kommunens kollektivtrafiksamordning/färdtjänst.

27 2(10) Tillämpningsföreskrifter 2 Avgifter Vård och omsorg 1.3 Avgiftsfria insatser Nedanstående insatser är avgiftsfria: Dagverksamhet/daglig sysselsättning Boendestöd Telefonservice Konsultation Hemsjukvård 2. Beräkning av inkomster Beräkning sker på aktuell uppskattad inkomst för de närmast följande 12 månaderna. I inkomstslaget kapital beräknas den faktiska inkomsten per den 31 december året innan avgiftsperioden (=kontrolluppgift inför deklarationen) ev RSV Innan avgift fastställs ska en inkomstförfrågan göras hos den enskilde. 2.1 Inkomster/utgifter som är avgiftsgrundande Pensioner: Allmänna pensioner Tjänstepensioner och privata pensionsförsäkringar Äldreförsörjningsstöd (pensioner till äldre som inte har pensionsrätt i Sverige) Inkomst av tjänst: Lön/arvode eller liknande A-kassa Föräldrapenning Sjukpenning/sjukersättning Inkomst av näringsverksamhet Inkomst vid uthyrning av bostad Bostadstillägg, bostadsbidrag Livränta Övriga ej skattepliktiga inkomster/utlandspension Ränteinkomster och utdelningar 2.2 Inkomster/utgifter som inte är avgiftsgrundande Försörjningsstöd Introduktionsersättning för flyktingar Barnbidrag Barns inkomster eller avkastning på förmögenhet Handikappersättning Förmögenhet, ersättning från kapitalförsäkringar, reavinster Ränteutgifter som inte gäller bostad 2.3 Från inkomsten räknas Preliminär skatt, fastighetsavgift. Observera att kyrkoavgift till Svenska Kyrkan eller annan medlemsavgift till trossamfund som redovisas av skattemyndigheten ej ska frånräknas. Avgiften ingår i skatteberäkningen. Vilka trossamfund som får in sin avgift via skattesedeln finns uppräknade på Skatteverkets hemsida.

28 3(10) Tillämpningsföreskrifter 3 Avgifter Vård och omsorg 3. Avgiftsberäkning för olika hushållstyper 3.1 Ensamboende Beräkning sker utifrån den enskildes inkomst, bostadskostnad per månad samt minimibelopp. Ensamboende som flyttar till särskilt boende kan ansöka om avdrag för dubbelt boende i max tre månader. 3.2 Makar och registrerade partner Inkomstuppgift begärs in från båda makar och registrerade partners oavsett om endast en har insats. Sammanboende makars/registrerade partners inkomst och bostadskostnad läggs samman och delas i två lika stora delar innan beräkning av avgift sker. Eftersom biståndsbeslutet gäller den enskilde personen beräknas avgiften för varje enskild person var för sig. Om en av makarna/registrerad partner flyttar till särskilt boende läggs inkomsterna ihop och delas på två. Man kan begära särdelad inkomst, vilket i vissa fall är ekonomiskt fördelaktigt. En kopia av Pensionsmyndighetens beslut om pension som för ensamstående ska i så fall lämnas till kommunen. När en av två makar/registrerad partner flyttar till särskilt boende skall biståndshandläggaren informera den enskilde om att anmäla detta till Pensionsmyndigheten. Högre pension utgår till var och en då makar/registrerade partners bor åtskilda. Vidare kan nytt bostadstillägg sökas. Var och en söker på sin resp bostadskostnad. 3.3 Sammanboende I hushållsgemenskap som består av sammanboende (som inte är gifta/ingått partnerskap) beräknas inkomsten som för ensamstående men bostadskostnaden delas lika. I de fall endast en av de sammanboende har hjälp gäller dennes inkomst och behov av insats. Om båda de sammanboende har hjälp registreras de var för sig och avgiften beräknas i förhållande till var och ens inkomst och omfattning av insatsen. Samma förbehållsbelopp som för sammanboende makar/registrerade partners gäller, oavsett boendeform. 3.4 När inkomstuppgift inte lämnas Valet att inte lämna uppgift markeras med ett kryss på blanketten Inkomstuppgifter som sedan undertecknas av kunden och skickas till avgiftshandläggaren. När den enskilde väljer att inte lämna uppgift om inkomst och förmögenhet görs ingen prövning av förbehållsbeloppet utan avgift tas ut enligt fastställd avgiftstaxa, däremot inte högre avgift än vad maxtaxan tillåter och den faktiska insatsen.

29 4(10) Tillämpningsföreskrifter 4 Avgifter Vård och omsorg 4. Bostadskostnader 4.1 Förbehåll för bostadskostnad Boendekostnaden ingår i det totala förbehållsbeloppet och avräknas från nettoinkomsten. För bostad som inte regleras av Hyreslagen ska en boendeavgift fastslås. Månadsavgiften får högst uppgå till 50 % av prisbasbeloppet delat med Beräkning av boendekostnad Kommunen ska ta hänsyn till faktisk boendekostnad och bostadstillägg för pensionärer (BTP). Boendekostnad beräknas enligt regler som gäller för BTP eller enligt uppgift på blanketten Inkomstuppgifter om BTP saknas. Handlingar kan krävas som styrker faktisk hyreskostnad, t e x vid privata hyresöverenskommelser, avtal, avier etc Hyrd bostad Bostadskostnaden i hyrd bostad skall vara lika med hyran inklusive värme och obligatoriska avgifter, t ex. drift, sophämtning vatten m.m. Ingår hushållsel i hyran dras denna kostnad ifrån enligt kommunens schablon. Om sammanboende/makar/registrerad partner hyr bostad tillsammans och den ena maken flyttar till ex. särskilt boende eller avlider, läggs hela boendekostnaden för bostaden på den kvarboende Bostad med andrahandskontrakt Boendekostnad räknas på samma sätt som för hyrd bostad Bostadsrätt Bostadskostnaden är lika med årsavgiften inklusive värme och obligatoriska avgifter. Elkostnaden räknas lika som vid hyrd bostad (se ovan). Lån som avser bostadsrätten beräknas lika som för eget enfamiljshus (se nedan) Eget enfamiljshus Bostadskostnaden i eget hem för permanentboende skall vara: 70 % av räntekostnaden på lån som avser bostadsfastigheten. 70 % av tomträttsavgäld (hyra för marken) uppvärmning. övriga driftskostnader: El, vatten, avlopp, renhållning, samfällighets- och vägavgift. Ingår hushållsel i boendekostnaden dras denna kostnad ifrån enligt kommunens schablon.

30 5(10) Tillämpningsföreskrifter 5 Avgifter Vård och omsorg Eget två/flerfamiljshus Bostadskostnaden skall räknas på samma sätt som vid enfamiljshus och därefter fördelas bostadskostnaden på respektive lägenhet Eget småhus på lantbruksenhet Endast kostnader som rör bostadsfastigheten, bostadsbyggnad inklusive tomtmark får tas med. I boendekostnaden räknas 70 % av räntekostnader på lån som rör bostadsfastigheten, uppvärmning och övriga driftskostnader. Ingår hushållsel i boendekostnaden dras denna kostnad ifrån enligt kommunens schablon Arrenderat småhus på lantbruksenhet Boendekostnaden skall vara: arrendeavgiften för bostaden inkl tomtmark uppvärmning övrig drift (el, vatten, avlopp, renhållning, samfällighets- och vägavgift) Ingår hushållsel dras denna kostnad ifrån enligt kommunens schablon. Denna boendekostnad ska kunna styrkas med avtal eller liknande. 4.3 Boendekostnad i särskilt boende Boendekostnaden för särskilt boende hämtas från boendemodulen i kommunens datastöd. Bistånd till dubbla hyror/boendeavgifter kan efter prövning erhållas i max 3 månader efter inflyttning i särskilt boende. Avdrag görs med den lägsta boendekostnaden. Kopia på gällande hyresavtal, uppsägningsdatum samt kvitto på inbetald hyra ska uppvisas. Vid kapitalinnehav som överstiger ett basbelopp utgår inget bistånd Permanent boende Hyresförhållanden inom kommunens särskilda boenden regleras av hyreslagen. Debitering av hyra sker från den dag lägenheten står till den boendes förfogande enligt hyresavtal och separat dokument gällande hyreshöjning. Vid dödsfall debiteras hyra t.o.m. innevarande månad eller t.o.m den dag lägenheten är uttömd. Vid utflyttning till annat boende gäller 3 månaders uppsägning Korttidsplats Vid korttidsplats uttages hyresavgift med 50% av prisbasbeloppet per år delat med 12 som i sin tur delas med 30 = dygnsavgift.

31 6(10) Tillämpningsföreskrifter 6 Avgifter Vård och omsorg Extern boendeplats Vid köp av plats för permanent boende/omvårdnadsboende hos extern vårdgivare (annan än kommunen) gäller samma avgiftstaxa för måltider, service och omvårdnad och förbehållsbelopp som i kommunens boenden. Däremot uttas den hyreskostnad som den externa vårdgivaren har fastställt. I första hand ska ett hyresförhållande då föreligga med ett normalt hyreskontrakt. Boendekostnaden är då den kostnad som debiteras för boendet enligt hyreskontraktet. Inga övriga kostnader får tas med. För bostad som inte regleras av Hyreslagen ska en boendeavgift fastslås. Månadsavgiften får högst uppgå till 50 % av prisbasbeloppet delat med Minimibelopp Minibeloppet avses täcka kostnaderna för personliga behov och andra normala levnadskostnader. Beloppet och posterna är fastställda i SoL 8 kap. 7. Kostnader för mat, alla måltider (normalkostnad för livsmedel) Kläder/skor Fritid Hygien Förbrukningsvaror Dagstidning, telefon och TV-licens Möbler och husgeråd Hemförsäkring Hushållsel Resor Tandvård Öppen hälso- och sjukvård, läkemedel 5.1 Minimibeloppets storlek Beloppet för personer 61 år och äldre fastställt till 135,46 % av basbelopp delat med 12 för ensamstående och för makar/sammanboende 114,46 % av basbelopp delat med 12 vardera. (reglerat i lag) För personer under 61 år beräknas som minimibelopp 149,00 % av basbelopp delat med 12 för ensamstående och för makar/sammanboende 125,92 % av basbeloppet delat med 12 vardera. (Enligt Socialstyrelsens rekommendationer) 5.2 Övriga merkostnader Vid beräkning av eventuell höjning av förbehållsbeloppet avseende minderåriga barn utgår kommunen från Konsumentverkets rekommendation.

32 7(10) Tillämpningsföreskrifter 7 Avgifter Vård och omsorg 5.3 Förhöjt minimibelopp Beloppet ska höjas när den enskilde har skäliga fördyrande kostnader. Dessa ska dels vara varaktiga, dvs. under minst 10 månader per år, dels uppgå till minst 200 kr/månad. Exempel på kostnader som kan höja minimibeloppet: Matabonnemang och matdistribution som levereras via kommunen Specialkost Kostnader för god man Merkostnad för trossamfund där avgiften ej betalas via skatteavdrag Särskilt boende I kommunens äldreboende betalar man 3210 kronor för all kost. I grundminimibeloppet ingår 1760 kronor för alla livsmedel. Minimibeloppet höjs med överstigande belopp, dvs kr per månad Matdistribution (abonnemang i 4 nivåer) Personer med matdistribution betalar 56 kr/portion, dvs kr per månad. I grundminimibeloppet ingår 40% av 1760 kronor för livsmedelsdelen av huvudmålet = 704 kr. Minimibeloppet höjs med överstigande belopp enl. följande nivåer. Abonnemang nivå 30 = dagliga portioner, minimibeloppet höjs med 976 kr per månad. Abonnemang nivå 20 = alla vardagar, minimibeloppet höjs med 650 kr per månad. Abonnemang nivå 15 = halv daglig portion, minimibeloppet höjs med 488 kronor per månad. Abonnemang nivå 10 = alla helgdagar, minimibeloppet höjs med 325 kronor per månad. Matdistribution understigande 10 port/mån berättigar inte till höjt minimibelopp. För personer med enbart denna insats höjs en minimibeloppet enligt ovan Dagverksamhet Minimibeloppet höjs för matkostnaden med samma beräkning som för matdistributionen, men görs individuellt per person (ej beslut i nivåer). 5.4 Sänkt minimibelopp Minimibeloppet kan sänkas om den enskilde har lägre levnadskostnader än de som ingår i minimibeloppet t ex hushållsel, samt gemensamhetsutrustning och förbrukningsartiklar i kommunens särskilda boenden. Kommunens beräkning av hushållsel är hämtat från Vattenfall Elpriskollen.se. Beräkning av antal kwh är hämtade från konsumentverkets beräkningar av skäliga kostnader, och är 180 kwh/månad för ensamstående och 240 kwh/månad för makar oavsett boendeform. I kommunens särskilda boendeformer ingår även gemensamma möbler, sängar, TV-licens och hushållsartiklar med 297 kr/mån. samt förbrukningsartiklar med 159 kr/mån. Totalt: 456 kr/person och månad. Minimibeloppet höjs totalt i särskilt boende enl. följande: Ensamstående personer med 510 kr/månad, och för sammanboende med 806 kr/månad och person.

33 8(10) Tillämpningsföreskrifter 8 Avgifter Vård och omsorg 6. Förbehållsbelopp Förbehållsbelopp består av minimibelopp och boendekostnad. 7. Beräkning av avgiftsutrymme Mellanskillnaden mellan beräknade nettoinkomster och förbehållsbeloppet utgör avgiftsutrymmet. Om mellanskillnaden blir noll eller minus blir avgiften för omvårdnad/service, trygghetslarm och inskriven i hemsjukvård noll kronor. Kommunen är inte skyldig att betala ut medel för att den enskilde ska nå upp till det beräknade förbehållsbeloppet. Den enskilde får om behov föreligger ansöka om försörjningsstöd. 8. Avgifter Debitering sker utifrån verkställt biståndsbeslut. 8.1 Hyra enligt separat dokument 8.2 Omvårdnad/Service i ordinärt och särskilt boende: Avgiften är lika med avgiftsutrymmet, dock max högkostnadsskyddet: en tolftedel av 0,48 x prisbasbeloppet eller max kommunens timkostnad, som räknas ut genom att ta högkostnadsskyddet delat med 6 timmar. För insats enbart genom trygghetslarm är avgiften 180 kr per månad eller avgiftsutrymmet om det understiger denna fasta avgift. För inskriven i hemsjukvård är avgiften 155 kr per månad eller avgiftsutrymmet om det understiger denna fasta avgift. För insats enbart genom behovsbedömd aktivitet vid dagverksamhet betalas ingen avgift. Man betalar endast kostnader för kost och egenavgift för eventuell färdtjänstresa. 8.3 Korttidsplats För varje boendedygn i korttidsplats är avgiften 228 kr och inkluderar: Omvårdnad/Service 59 kr (inom avgiftsutrymmet), matkostnad 107 kr och hyreskostnad 62 kr inflyttningsdagen och utflyttningsdagen = 1 dygn. 8.4 Kostnader för kost För matdistribution till ordinärt boende betalas avgift i 4 olika behovsprövade nivåer enligt följande: nivå 1 (10 portioner)=560 kr, nivå 2 (15 portioner) =840 kr, nivå 3 (20 portioner)=1120 kr och nivå 4 (30 portioner)=1680 kr för hel månad. Portionspriset är 56 kr. För all mat i särskilt boende betalar den enskilde 3210 kronor per månad, som består av frukost 15 kr, lunch 56 kr, mellanmål/kaffe 10 kr och kvällsmåltid 26 kr. Vid in-/utflyttning under del av månad betalas 107 kr/dag.