Florida i Sverige Generösa företag vinner Finsk sisu ger innovationer Drömmar om företagande Med verkligheten på lunch

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Florida i Sverige Generösa företag vinner Finsk sisu ger innovationer Drömmar om företagande Med verkligheten på lunch"

Transkript

1 Florida i Sverige Generösa företag vinner Finsk sisu ger innovationer Drömmar om företagande Med verkligheten på lunch entre1-06.indd

2 LEDAREN ÅSIKTEN Storföretagare kan också vara entreprenörer Förgrenad bioteknik genererar kunskap FSF presenterar nya forskningsprogram Generösa företag får ut mer av nätverkssamarbete Statligt stöd peppar teknikbaserade företag Diskussion om innovation på Vinnovakonferens Utbildning i entreprenörskap ökar riskmedvetenhet Samsyn krävs för lyckat designarbete Viktigt vara entreprenör under IT-bubblan Positivt med deltagardriven företagsinkubator Finansiering under ytan i nya företag Generation och omgivning påverkar tillväxten Drömmar och förebilder avgör sysselsättningsval Småföretagens sisu gav Finland innovationer ESBRINYTT Personnytt Boktips Konferenser PORTRÄTTET Foto: Johanna Hanno Nytt från Västfronten Nitton procent anser att de tillhör den rikaste en procenten av befolkningen. Och en tredjedel är övertygade om att de en dag kommer att bli rika. Med en sådan tro på den egna möjligheten är det inte konstigt att entreprenörskapet är starkt i usa. De senaste veckorna har jag haft förmånen att medverka i ett ledarskapsprogram International Visitor Leadership Program organiserat av u.s. Department of State. Programmet har inneburit besök i en rad olika städer runt om i usa och fokus har legat på två frågor: hur de arbetar med att främja kvinnors företagande och kvinnors möjlighet att göra karriär i företag. Det har varit mycket givande att lära mer om olika initiativ som pågår i usa. Inte minst har de från federal- och delstatsnivå många program för att på olika sätt uppmuntra kvinnors och andra minoriteters företagande. Ja du läste rätt, kvinnor definieras ibland som en minoritet i usa. Det offentliga i usa stödjer småföretag bland annat genom att öronmärka en del av den offentliga upphandlingen till specifika företagsgrupper. Inom ramen för detta är vissa delar avsatta till företag som är majoritetsägda av kvinnor. Det finns även en hel del organisationer, både privat och offentligt finansierade, som arbetar för att stödja kvinnor som vill starta och driva företag. Erfarenheterna från resan kommer i en rapport längre fram. Till dess kan du som är intresserad läsa mer om resan på en av våra nyheter Esbribloggen som du hittar via vår hemsida (www.esbri.se). Bloggen blir ytterligare en kanal för att lyfta fram idéer från forskningen och kommentera händelser kring entreprenörskap i vårt samhälle. Missa inte heller vår öppna föreläsningsserie Estrad. Den är ett ypperligt tillfälle att ta del av det senaste inom forskningen. Om du inte kan närvara på plats finns det möjlighet att se föreläsningarna på distans (se sidan 13) eller läsa referat i den unika Kunskapsbank som du finner på vår webbplats. Önskar en trevlig läsning av detta nummer, Magnus Aronsson ansvarig utgivare och vd för esbri Besök oss på nätet: Entré forskning om entreprenörskap och småföretag ges ut av Esbri Institutet för entreprenörskaps- och småföretagsforskning. Entré utkommer med fyra nummer per år. Entrés syfte är att fungera som en länk mellan forskare och allmänhet och sprida forskningsresultat utanför akademin. Entré är kostnadsfri för prenumeranterna. Kontakta Esbri för mer info! Redaktionsadress: Esbri, Saltmätargatan 9, Stockholm Tel: , fax: E-post: Ansvarig utgivare: Magnus Aronsson Redaktör: Jonas Gustafsson Upplaga: ex ISSN: Texter: Jonas Gustafsson (där inte annat anges) Tryck: Sjuhäradsbygdens Tryckeri AB Layout: Sandler Mergel (www.sandler.se) Omslagsillustration: Johan Brunzell Redaktionen ansvarar ej för obeställt material. Citera oss gärna men ange källan. 2 ENTRÉ #

3 Fler lunchbesök av verkligheten? Rummet surrade av prat, skratt och isbitar som klirrade mot glasen. Det var lunch för lärarna i Stanford Technology Ventures Program (stvp). Närmare bestämt var det kick off för höstens aktiviteter. Närvarande var bland andra delägare från väl ansedda vcfirmor i Silicon Valley och entreprenörer från nystartade företag. Vad vi hade gemensamt var att vi alla skulle vara ansvariga för olika kurser under läsåret 2005/2006. Samtalsämnena pendlade mellan vem som hade investerat i Skype, vilka doktorander som kunde förväntas bli klara snart och vilka talare som skulle bjudas in till Entrepreneurial Thought Leaders Seminars (etl). Jag lutade mig tillbaka i stolen och grunnade över hur det kunde komma sig att riskkapitalister och entreprenörer hade prioriterat tid både för lunch och för att ansvara för kurser. Jag är övertygad om att samtliga hade åtaganden som krockade med denna lunch och som säkert skulle krocka med kurstillfällena framöver. Lika säker är jag på att om de räknade på alternativkostnaderna så skulle stvp inte framstå som optimalt användande av tiden. Trots detta satt de vid bordet, verkade glada över att vara en del av programmet och inte alls särskilt stressade över att avsluta lunchen och fortsätta med sitt. I Sverige pågår flera ambitiösa projekt för att utveckla kontakterna, och effektivisera överföringen av kunskap, mellan universitet och näringsliv. Allt enligt visionen om det entreprenöriella universitetet. Att visionen ligger rätt i tiden framgår av den entusiasm jag möter när jag undervisar på kth. Studenterna efterfrågar ständigt mer av vad de kallar verkligheten. En gäst, en mentor, någon från en organisation eller ett företag som kommer och berättar, eller ett verklighetsbaserat case, är många gånger mer uppskattat än en föreläsning eller en tillrättalagd lärobok. För att travestera en välkänd tes: En gäst säger mer än tusen ord. Studenternas entusiasm delas mestadels av universitetens ledningar. Genom externa kontakter, studieresor, samråd och liknande vet de att det entreprenöriella universitetet handlar om att utveckla en komparativ fördel för att säkra långsiktig överlevnad. Tid, pengar och personella resurser avsätts för att omsätta ord i handling. Trots detta händer lite. Låt mig föreslå att det entreprenöriella universitetet börjar i det entreprenöriella klassrummet. Problemet är att lärarna på universiteten har få incitament för att ta verkligheten till klassrummen. Tre konkreta förslag för att få detta att hända: 1) Identifiera de lärare som är intresserade av att testa nya kursinnehåll och utbildningsformer som ligger i linje med ambitionen och uppmuntra dessa lärare. 2) Använd studenternas intresse och efterfrågan för att lära mer om vad en viktig kundgrupp(!) vill ha ut av sin tid i klassrummet. 3) Avsätt medel som kan användas av lärare för att genomföra entreprenöriella experiment i klassrummet. Dock kvarstår en fråga: Hur får vi verkligheten att inte bara komma på lunch, utan också lägga tid och kraft på att delta i byggandet av det entreprenöriella universitetet? Lena Ramfelt lärare på kth och stanford university för mer info: Avreglering gav inte flygande start Kunskap ställer krav på ledarskap Medarbetare som rör på sig ses som hot När den svenska marknaden för inrikesflyg avreglerades 1992 var syftet att öka konkurrensen, och därmed effektiviteten. Men hur enkelt är det egentligen för uppstickare att slå sig in på en marknad som länge har styrts av ett enda företag? Maria Dembrower har studerat flygmarknadens utveckling och finner att de verkliga effekterna kommit först tio år efter avregleringen. I rapporten Entreprenörskap i industriella nätverk (EFI, 2005) beskriver hon bland annat in- och utträden av flygbolag, hur spelreglerna förändrats och nya affärslösningar uppkommit. De nya aktörerna har främst konkurrerat med låga priser men även agerat entreprenöriellt i och med att de har skapat nya samarbeten och tjänster. Dembrower konstaterar att en naturlig omstrukturering har skett, och att avregleringen därför kan sägas vara lyckad. För mer info: Utgångspunkten för boken Mod entrepreneurielle ledelseformer (Samfundslitteratur, 2005) är att kunskapssamhället ställer nya krav på ledarskapet. För att utveckla, samla in, sprida och använda kunskap i dagens organisationer krävs ett entreprenöriellt synsätt industrisamhällets metoder duger inte längre. Redaktörerna Poul Rind Christensen och Flemming Poulfelt har samlat 22 artiklar av främst danska forskare. Bland författarna finns även två svenskar: Bengt Johannisson och Hans Landström. Den förre skriver om meningen med företagandet, och påpekar att det är något helt annat än tillväxt i monetära termer. Den senare lyfter i sitt inlägg fram entreprenörerna inom entreprenörskapsforskningen, det vill säga de pionjärer som formulerar intressanta frågor och skapar forskarsamhället. För mer info: I Arbetskraftens rörlighet och kunskapsspridning i kluster (Arbetslivsrapport 2006:1) studerar Dzamila Bienkowska och Charlotta Hedberg IT- och telekomföretag i Kista utanför Stockholm. Inom klusterteorin anses arbetskraftsrörlighet och kunskapsspridning vara två av de stora poängerna med klusterbildningar. Bienowskas och Hedbergs intervjuer med 20 företagare visar att rörlighet ses som ett effektivt, men alltför kostsamt, sätt att utöka företagets kunskapsbas. Rörliga medarbetare klassas snarast som en riskfaktor. Företagarna är positiva till att sitta i Kista, men tycker inte att lokaliseringen har någon större betydelse när de anställer ny personal. De samarbetar visserligen med andra företag, och det leder ibland till personalutbyte, men företagarna menar att de främst rekryterar via personliga nätverk. För mer info: ENTRÉ #

4 Storföretagare kan också vara entreprenörer Entreprenörskap betraktas ofta som ett nytt fenomen som gäller små och nystartade företag. Men även storföretagsledare av den gamla skolan kunde vara entreprenörer. De var mycket entreprenöriella när det gällde att hitta nya vägar för att vinna fördelar för sina företag. I doktorsavhandlingen Att leda storföretag En studie av social kompetens och entreprenörskap i näringslivet med fokus på Axel Ax: son Johnson och J. Sigfrid Edström, har Therese Nordlund gjort en ingående studie av hur två storföretagare arbetade. Johnson och Edström var mycket välkända frontfigurer i sina respektive organisationer, Johnsonkoncernen och Asea. De var också ledande figurer inom svenskt näringsliv under den här perioden, säger filosofie doktor i ekonomisk historia, Therese Nordlund, Stockholms universitet. Mytbildning uppmuntrades Hon har använt sig av en biografisk metod och fokuserat på ledarnas korrespondens med bland andra affärsbekanta. Även annat material, som till exempel dagböcker och pressklipp, har använts. Jag har inte tittat på entreprenörskap utifrån tekniska förändringar utan mer på vilken koppling ledarskap och social kompetens har till entreprenörskap. Therese Nordlund Nordlund har huvudsakligen använt sig av Schumpeters entreprenörskapsteorier. Men för att sätta den sociala kompetensen i centrum, har hon även lyft in begrepp som karisma, paternalism och nätverk i avhandlingen. Johnson och Edström använde sin personlighet och sin fysiska och psykiska utstrålning för att skapa myter om sig själva. De ville framställas som starka, sportiga män och vara förebilder för sina anställda. Tidningarna följde dem nära, och personalen skrev sånger och dikter om dem. Detta uppmuntrades, det var en del av mytbildningen och användes för att öka sammanhållningen. Karisma kan också kopplas till entreprenörskap den används som ett medel för att få igenom idéer. Relationen till de anställda var ofta tätare på den tiden. Företagen var i stor utsträckning individstyrda och ledarna var patriarker. De blev ansikten för sina företag, både inåt och utåt. Ledarna var entreprenöriella och ville att de anställda också skulle vara det. De lät gärna anställda prova nya saker som kunde leda till nya idéer. Det är också uppenbart att den sociala kompetensen var viktig när de anställde nytt folk. De sökte sociala karlar som kunde ta folk och representera företaget väl. Entreprenöriella nätverk Johnson och Edström agerade även som entreprenörer utanför sina respektive organisationer. Båda var mycket engagerade i sina kommuner, bland annat byggde de infrastruktur och bostäder. Detta för att attrahera folk till sina företag. Nätverk är entreprenörens främsta resurs och de här ledarna var inte främmande för kontakter med alla som kunde ge deras företag fördelar. Det var viktigt att liera sig med den socialdemokratiska partieliten, även om de aldrig skulle rösta på dem. Johnson och Edström var också påhittiga i hur de gick tillväga när de skapade kontakter. Till exempel finansierade de socialdemokratiska projekt, ofta i det fördolda. Det var nog inte så rumsrent för en företagsledare att umgås med journalister eller socialdemokrater på den tiden, säger Therese Nordlund. Axel Ax:son Johnson och Sigfrid Edström kom även med nya tekniska idéer, satsade hårt på att bygga upp sina varumärken och hämtade inspiration från andra länder. för mer info: Förgrenad bioteknik genererar kunskap Det går inte att definiera vad modern bioteknologi är: fältet är så dynamiskt att gränserna flyttas hela tiden. I sin licentiatuppsats studerar Johan Brink kunskapsutvecklingen inom biotekniken. Johan brink har lagt fram sin licentiatuppsats Evolution of Knowledge and Actors The Case of Biotechnology vid Chalmers tekniska högskola. Den handlar om hur kunskap utvecklas inom bioteknikområdet, och om hur denna kunskap skapar tillväxt och dynamik. Brink ser kunskapsutveckling som en öppen process där ett stort antal aktörer medverkar. Privata och offentliga intressen styr utvecklingen i olika riktningar men kunskapen kan sedan komma till användning på en mängd olika sätt, på olika platser i innovationssystemet. Ett bioteknikföretag som vill stå sig i konkurrensen måste ha förmågan att ständigt förändras och generera nya innovationer. Kunskapsutvecklingen är också beroende av sammanhanget och historien. Johan Brink har studerat innovativa aktiviteter i fyra regioner, två i Sverige och två i Australien, under en 25- årsperiod. Han finner att de två svenska regionerna utvecklades åt liknande håll, medan de två australiska regionerna tog en annan riktning. Dessa nationella trender tyder på att historien och den ekonomiska utvecklingen sätter sina spår på den kunskap som växer fram. Brink konstaterar också att ny bioteknik både påverkar och påverkas av närbesläktade industrier. När man ska analysera kunskapsutvecklingen inom området måste man därför även studera faktorer som regional specialisering och experimentlusta. En slutsats för politiker som vill gynna svensk bioteknik är att det inte räcker att investera i grundforskning eller uppmuntra entreprenörskap. För ny kunskap krävs en samlokalisering av högkvalitativ forskning, patent och nya företag till en och samma region. Text: Åse Karlén för mer info: 4 ENTRÉ #

5 FSF presenterar nya forskningsprogram Forum för småföretagsforskning, FSF, har lanserat en ny forskningsstrategi. Framöver kommer de att satsa på fyra stora forskningsområden. Tre av dessa presenterades på årets upplaga av Småföretagsdagarna i Örebro i januari Det första nya forskningsområdet är Tillväxt och dynamik i svenskt näringsliv. Här kommer fokus att ligga på frågor som: vad vet vi om tillväxt, och vad behöver vi veta? Hur genererar vi kunskap om tillväxt? Forskningsledare är Johan Wiklund, professor vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping och Carin Holmquist, professor vid Handelshögskolan i Stockholm. Dynamik i näringslivet skapas i huvudsak av fyra processer: företagsstarter, företags entreprenöriella aktiviteter, tillväxt samt företagsnedläggningar. De fyra processerna hänger ihop, men den sistnämnda verkar ligga Johan Wiklund särskilt varmt om hjärtat. Det här med misslyckande är viktigt. Hur hårt man som företagare drabbas av ett misslyckande påverkar ju även viljan att starta företag. I Sverige finns en obalans mellan risk och belöning. Företagare straffas hårt om de misslyckas, men belönas för dåligt när de lyckas. Det behövs mycket mer forskning om misslyckat företagande, och hanteringen av misslyckande bör föras in i entreprenörskapsundervisningen. Med kunskap om detta blir man bättre förberedd för att både verka och misslyckas som företagare, sa Johan Wiklund under Småföretagsdagarna. Nästa forskningsområde, Företagandet i lokal och regional utveckling, presenterades av forskningsledarna professor Bengt Johannisson, Växjö universitet och professor Åsa Lindholm-Dahlstrand, Högskolan i Halmstad. Programmet kommer att belysa alla typer av regionala kontexter, även de urbana. Globalt och lokalt Till de områden som kommer att studeras hör: företagsklimat i olika regioner, samspel mellan företag i och mellan regioner samt universitetens och högskolornas roll i den regionala utvecklingen. Särskild vikt kommer att läggas vid akademisk kunskap om teknik och vad den betyder för företagandet. Åsa Lindholm- Dahlstrand har studerat hur det förhåller sig i Göteborg. Det finns en stark koppling mellan regionens nya teknikbaserade företag och Chalmers. De här företagen har en stark lokal koppling. I regionen finns även en framväxande Johan Wiklund Åsa Lindholm-Dahlstrand Elisabeth Sundin biotekniksektor, där det globala samarbetet har stor betydelse. För att en region ska klara sig bra måste det finnas en dynamik mellan det globala och det lokala perspektivet, mellan en urban och en rural livsform och mellan komplex och enkel kompetens. Då klarar man också teknikskiften i framtiden, sa Åsa Lindholm-Dahlstrand. Forskningsledare för programmet Omvandling av och förnyelse i offentlig verksamhet är adjungerad professor Anders Lundström, Mälardalens högskola samt vd för fsf och professor Elisabeth Sundin, Linköpings universitet och Arbetslivsinstitutet. Inom programmet kommer man att studera hur den offentliga sektorn ser ut i dag, och vilka förändringar den står inför. I vilken omfattning verkar småföretag och entreprenörer inom sektorn, och hur ser deras förutsättningar ut? Även export och skillnader mellan olika länder kommer att belysas. Jag tror att små företag kan få hjälp att nå ut i världen genom att komma in i den offentliga sektorn, sa Elisabeth Sundin. Behovet av entreprenörer i ekonomin som helhet gör att vi inte kan försumma den offentliga sektorn. En av de viktiga saker vi hittills har sett är att många entreprenörer i den offentliga sektorn riskerar att bli uppköpta. Det pågår en oligopolisering, där de stora offentliga aktörerna ersätts av stora privata aktörer. Vad uppnår vi då? Det behövs en dynamik i hela ekonomin det behövs stora och små företag, och det behövs en offentlig sektor med stora och små företag. Jag är inte säker på att det finns småföretagsfördelar, men jag är ganska säker på att det finns storföretagsnackdelar. Det sista nya forskningsområdet, som alltså inte fick någon närmare presentation under Småföretagsdagarna, är Politik för småföretag, entreprenörskap och innovation. Forskningsledare är professor Pontus Braunerhjelm, kth och professor Maryann Feldman, University of Toronto, Kanada. Allt är politik Den dominerande forskningsfrågan inom programmet handlar om kopplingen mellan de faktorer som styr enskilda individers och företags agerande, och vilket utfall detta har på makronivå, mätt som tillväxt och välstånd. Utgångspunkten är att ekonomisk tillväxt skapas i mötet mellan individer, idéer och den miljö som ger förutsättningar för entreprenörskap och företagstillväxt. Följaktligen måste också den ekonomiska politiken i högre utsträckning bygga på dessa mikroekonomiska fundament för näringslivets omvandling och dynamik. De övriga forskningsprogrammen har alla en koppling till den ekonomiska politiken och därmed också till detta forskningsområde, menar fsf. Bland annat planeras ett projekt som kommer att analysera hur olika ekonomisk-politiska åtgärder påverkar entreprenörskapets omfattning. De fyra nya forskningsområdena inom fsf är i uppstartningsfasen och kommer att utvecklas vidare under året. för mer info: ENTRÉ #

6 Generösa företag får ut mer av nätverkssamarbete De företag som har råd och tid att samverka med andra företag och bidrar med idéer till sina partners, lyckas bäst i småföretagsnätverk. Har företagen dessutom en vd med hög självtillit och osäkerhetstolerans blir de också mer entreprenöriella. Joakim wincent har lagt fram sin doktorsavhandling On Building Competitiveness in Strategic SME Networks Empirical analysis of 54 firms in two networks vid Luleå tekniska universitet. I den gör han en empirisk analys av 54 företag i två småföretagsnätverk. Wincent har undersökt vad som gör att företag lyckas öka sin konkurrenskraft och lönsamhet genom att samarbeta i nätverk. Syftet med de här nätverken är att företagen ska kunna förbättra sin verksamhet, lyfta blicken, gå in på nya marknader och utveckla nya produkter, berättar Joakim Wincent. Företag som är stora nog att ha tid och råd att engagera sig i nätverksarbetet, och som har en vd med hög självtillit och osäkerhetstolerans, har goda förutsättningar att lyckas. Då är man ett företag som andra blir attraherade av att driva projekt tillsammans med. Stärker varumärket För att lyckas är det också viktigt att ge något till nätverket genom att satsa resurser och bidra med sin kompetens och tid. Samtidigt som företagen stärker sin egen position, kan de bidra till andra i nätverket. De kan komma med idéer till andra företag och stärka varumärket till exempel genom att medverka på mässor i nätverkets namn. Den givande mekanismen i företagen visar sig också ge något tillbaka. De företag som ger är de som agerar mer entreprenöriellt i slutändan. Det är svårt att bedriva djärva projekt, sådana projekt som kanske inte blir som man har tänkt från början, om inte företagen satsar tid, pengar, resurser och öppenhjärtigt delar med sig av information, säger Wincent. Men de som ger förväntar sig även att få någonting tillbaka. Det är viktigt för att företaget ska kunna öka sin konkurrenskraft. Företagen behöver försäkra sig om att de får ut något av samarbetet. Viktigt med förtroende För att företagen ska öka tillväxten och bli mer lönsamma krävs också att de underhåller och utvecklar sina övriga nätverk. Det är lätt att tro att företag som har starkt förtroende för sina partners i småföretagsnätverket inte skulle använda sig av externa nätverk i lika hög grad. Men det visade sig vara tvärtom. De här företagen nätverkar mer överhuvudtaget: med kunder, leverantörer och konkurrenter. Vissa är mer öppna för samarbete än vad andra är. Förtroende är också en viktig framgångsfaktor. Både att ha förtroende för sina partners och att aktivt välja att samverka med företag man har förtroende för. Joakim Wincent De företag som har mer förtroende för sina partners lyckas också agera mer entreprenöriellt de vågar ta ut svängarna mer. Företag tjänar på att göra saker tillsammans. Jag tror definitivt att det är viktigt för framtiden. Då är det även viktigt att försöka förklara vilka former av samverkan som fungerar bättre än andra. Och hur de gör som får det här att bli till ljuv musik. Text: Maria Marathon Sjöberg för mer info: Statligt stöd peppar teknikbaserade företag Hur ser det statliga stödet till teknikbaserade företag ut, och hur väl fungerar det? Charlotte Norrmans forskning kretsar kring dessa frågor. Teknikbaserade företag startar ofta som avknoppningar från högskolor eller befintliga företag, och bygger på ny eller åtminstone annorlunda teknologi. De är förknippade med relativt hög risk, men anses samtidigt vara viktiga för skapandet av tillväxt i samhället. Staten vill därför stödja företagens framväxt, men frågan är om detta sker på bästa sätt i dag. Charlotte Norrman granskar i sin licentiatuppsats Publicly Funded Support of Technology-Based Ventures det statliga stödet till teknikbaserade företag. Hon intresserar sig för såväl lån och annat stöd i reda pengar som för mjukt stöd i form av rådgivning och inkubatorverksamhet. Licen har lagts fram vid Linköpings universitet. Charlotte Norrman Norrman konstaterar att även små finansiella tillskott är viktiga i tidiga faser av företagandet. De fungerar som morötter för entreprenörerna, och underlättar när de ska söka ytterligare finansiering. Hon har bland annat studerat lån och bidrag som betalats ut av Stiftelsen Innovationscentrum (sic) mellan åren 1994 och Studien visar att faktorer som bolagsform och branschtillhörighet till viss del kan förklara vilka företag som beviljades lån. Aktiebolag fick mer stöd än enskilda firmor, och it är ett exempel på en bransch som det satsades friskt på. Charlotte Norrman har också genomfört en studie av litteratur kring inkubatorer, och finner att den ofta jämför äpplen med päron. För att en riktig utvärdering ska kunna göras menar Norrman att man måste beakta vilken modell inkubatorn följer och vilket mål den strävar mot. Hon föreslår att man skiljer på olika typer av inkubatorer genom att titta på hur de väljer sina företag, vilket stöd de erbjuder, samt vilken sorts mäklarfunktion de har. Text: Åse Karlén för mer info: 6 ENTRÉ #

7 Diskussion om innovation på Vinnovakonferens Foto: Jean-Pierre Geussens Luc Soete Phil Cooke Åsa Lindholm Dahlstrand januari 2006 höll Vinnova konferens på temat Utmaningar för nationella innovationssystem i en globaliserande värld. Ett flertal prominenta forskare, såväl nationella som internationella, besökte konferensen för att tala och diskutera kring ämnet. Konferensen som hölls i Stockholm var en del i Vinnovas satsning på forskning om innovationssystem. Denna forskning bedrivs bland annat inom forskningscentrumen cesis, cind, circle och ride. Representanter från de fyra centrumen fanns på plats och delade med sig av aktuell forskning. Moderator för tvådagarskonferensen var Magnus Aronsson, Esbri och för välkomnandet stod Vinnovas generaldirektör Per Eriksson. Det är kul att se att det är så många här. Vi har två mycket intressanta dagar framför oss, med många intressanta talare. Det här är ett viktigt ämne som vi behöver mer kunskap om, sa Per Eriksson. Inledande talare och tillika huvudtalare på konferensen var professor Luc Soete, United Nations University Institute for New Technologies. Hans huvudpoäng var att Europas brist på tillväxtdynamik leder till att vi inte tar tillvara den kunskap som faktiskt produceras i våra länder. Alla förutsättningar finns för att vi skulle kunna växa mycket snabbare. Ta utbildning till exempel Europa producerar färdiga doktorander varje år, medan usa ligger på Vi borde alltså kunna växa snabbare än usa. Något är fundamentalt fel och jag menar att det är vårt icke-aktiva kunskapsskapande. Bland annat är det svårt för högutbildade att hitta bra positioner inom den privata sektorn i Europa, sa Luc Soete. För att råda bot på problemet föreslog han att kunskapen borde aktiveras på samma sätt som arbetsmarknaden aktiverades på och 1990-talen. Detta blir allt viktigare i takt med en ökande globalisering av forskning och utveckling. En annan viktig förändring är tekniken. Traditionell industri-fou var lättare att ta till sig, lära sig och imitera. Dagens, ofta tjänsteoch it-baserade, innovationer är komplexa, föränderliga och svårimiterade. Det betyder bland annat att nya aktörer snabbt kan ta sig in på marknaden. Entreprenörens roll i innovationsprocessen har därför blivit allt viktigare. Arbetskraftsinvandring av högt utbildade är vi också dåliga på i Europa. Vi har i stället hög utvandring av högutbildade. Det gäller alla länder utom Storbritannien. Men huvudproblemet ligger inom privata investeringar i kunskap. Dessa måste öka i Europa om vi ska komma i kapp. Vi borde till exempel hitta ett sätt för privat sparande att kunna investeras i privat högre utbildning, det skulle snabbt öka Europas kunskapsinvesteringar. Att utbildningen är gratis minskar det ekonomiska värdet av den, och gör det mindre tydligt att det verkligen handlar om en investering i kunskap, sa Luc Soete. Brist på kommersialisering Dag två på konferensen var vikt åt ämnet Utmaningar inom industriell dynamik, entreprenörskap och fou. Först ut att tala på temat var professor Phil Cooke från Cardiff University. För att ett innovationssystem ska vara väl fungerande behövs två undersystem: forskning och kommersialisering. I eu har vi forskning av världsklass, men är dåliga på kommersialisering. Många företag och riskkapitalister är missnöjda med den långsamma kommersialiseringen och söker andra lösningar, sa Phil Cooke. En sådan lösning är halshuggningsmetoden. Den innebär att man lämnar huvudet, det vill säga forskningen, i eu men flyttar kommersialiseringen och huvudkontoret utomlands, oftast till usa. Där finns närheten till bra managementfolk, större tillgång till kompetent riskkapital och bättre möjligheter till börsintroduktion. Bör vi oroa oss, eller bara erkänna att det är så här? Trots att det kostar oss arbetstillfällen? Ett problem är ju att en stor del av forskningen finansieras av skattebetalarna, men att pengarna hamnar i usa. Det handlar om en outsourcing av entreprenörskap! Innovativa avknoppningar Nästa talare var Åsa Lindholm-Dahlstrand, professor vid ride och Högskolan i Halmstad. Hon pratade om överföring av universitetskunskap och vilken roll akademiska avknoppningsföretag spelar i den processen. Varför anses svenska universitet vara dåliga på kommersialisering? Ja, ofta tas inte andra mekanismer än rena avknoppningar med i beräkningarna. Samarbeten mellan universitet och industri och studenter som tar anställning i privata företag utelämnas. Vi har också dålig vetskap om licensiering av universitetskunskap, sa Åsa Lindholm-Dahlstrand. Hon har under en längre tid intresserat sig för nya teknikbaserade företag, och hennes studier visar att ungefär 20 procent av alla dessa företag är universitetsavknoppningar. Avknoppningar från universitet är mer innovativa än andra nya teknikbaserade företag men de växer inte så snabbt, åtminstone inte de tio första åren. Avknoppningar från företag växer snabbare, men snabbast växer universitetsbaserade idéer som kommersialiseras av externa entreprenörer. Om man räknar in den gruppen i de akademiska avknoppningarna, ser tillväxtsiffrorna mycket bättre ut. Forskare kanske borde bli forskarkonsulter eller öppna forskaraffärer där de säljer sina idéer. en längre version av denna artikel finns här: ENTRÉ #

8 Utbildning i entreprenörskap ökar riskmedvetenhet Entreprenörsutbildningar gör ungdomar mer medvetna om riskerna med att starta eget företag. Fler kan tänka sig att någon gång starta eget efter att ha gått en utbildning, medan antalet som är säkra på att de kommer att starta företag minskar. Sara cervantes har undersökt hur kommuner kan förändra ungdomars attityder till att starta eget företag genom gymnasieutbildningar i entreprenörskap. I sin avhandling Attitudes towards starting small businesses Youth and local authorities in a changing labour market?* visar hon att antalet ungdomar som har bestämt sig för att starta eget minskar efter utbildningen, från knappt 20 procent till knappt 15 procent. Ungdomarna inser att företagande tar mycket tid och kräver mycket resurser. Och de ser fler risker med att starta eget än vad de såg innan utbildningen, säger filosofie doktor Sara Cervantes, numera verksam som rektor på Lulavanskolan i Luleå. Däremot ökar andelen ungdomar som kan tänka sig att någon gång starta eget, från drygt 80 till drygt 85 procent. Cervantes har bland annat undersökt Bodens kommun. Här finns ingen tradition av eget företagande. I stället domineras kommunen av offentlig sektor, där nerdragningarna varit stora. De ledande inom kommun och näringsliv har insett vikten av att öka intresset för företagande. De ser att ungdomarna inte får med sig Sara Cervantes det här med företagande hemifrån. De vill att ungdomarna ska utveckla en positiv attityd till eget företagande och ser utbildning som en bra väg att göra det. Pratar från ovan Men det finns ett glapp mellan auktoriteter inom samhället och ungdomar, visar Cervantes. Politikerna och ledarna inom näringslivet vill gärna bidra till att förändra de ungas attityder till att starta eget, men är inte medvetna om vad ungdomarna vill. Ungdomarna i studien är mestadels positiva till eget företagande, men är intresserade av helt andra saker i nuläget. De vill resa, träffa nya människor och utbilda sig. Cervantes menar att kommunerna i studien inte involverar ungdomarna när de genomför sina planer för framtiden. Politiker och ledare pratar från ovan och tar för givet att deras planer är rotade i ungdomarnas verklighet. Enda sättet tror jag är att prata mer med ungdomarna. Ungdomarnas sociala bakgrund påverkar deras förhållningssätt till entreprenörskap. De som vill starta eget har vanligen en förälder som är egen företagare. Friheten att själva bestämma över sitt arbete är en av fördelarna som ungdomarna ser med företagande. Men de är också medvetna om att det ofta innebär hårt jobb som kan gå ut över familjen. Viktigt med förankring Cervantes visar på flera hinder och motstånd i sin avhandling. Det fanns motstånd hos föräldrar som medvetet avrådde sina barn från att starta eget företag, och hos vissa elever som lämnade entreprenörsutbildningen. Andra ville inte starta ett eget företag, trots att det ingick som en del i kursen. Även lärarnas inställning påverkade. Vissa lärare var väldigt engagerade medan det hos andra fanns ett motstånd mot den tematiska undervisningen. Dessa varierande förhållningssätt har gett eleverna dubbla budskap menar Sara Cervantes. Det finns många delar att jobba med. Bland annat bör man ge mer stöd till lärarna och se till att undervisningen är förankrad hos alla, säger hon. Text: Maria Marathon Sjöberg för mer info: * Avhandlingen har lagts fram vid Luleå tekniska universitet Samsyn krävs för lyckat designarbete Design har blivit ett ord på modet, men det leder inte automatiskt till framgång. Om designprocessen och produktutvecklingen ska bli lyckad krävs att småföretagaren och designern drar åt samma håll. Det visar en studie av tillverkande företag i träbranschen. Kajsa Ekberg Kajsa ekberg, Luleå tekniska universitet, har undersökt hur småföretag inom den svenska träindustrin väljer att investera i design. Hon intresserar sig också för på vilket sätt småföretagarna tar hjälp av professionella designers i produktutvecklingen. Resultaten redovisas i licentiatuppsatsen Design Investments in Small Wood Companies Problems and Possibilities of Using Design Expertise in Product Development. Ekberg har studerat ett tiotal företag i Norrbotten och Småland som bland annat tillverkar dörrar, trappor och möbler. Riktigt små företag saknar oftast egen designkompetens, och måste därför anlita utomstående designers. Men hur fungerar det att produktutveckla tillsammans med en konsult? Enligt Kajsa Ekberg kan investeringar i design öka konkurrenskraften, men många småföretagare är ovetande om detta. De som ändå väljer att anlita professionella designers upplever ofta projektledningen som problematisk. Att projekten inte fortlöper som förväntat kan till viss del bero på bristande struktur, eller på att resurser fattas. En ännu viktigare förklaring till utebliven framgång är att småföretagarens syn på designprojektet inte stämmer överens med designerns perspektiv. Skilda utgångspunkter och erfarenheter kan ställa till det när småföretagare och designers ska arbeta tillsammans. Kommunikation och en väl fungerande relation rankades högst av båda parter, när de fick frågan om vad som är viktigast för ett lyckat designresultat. Text: Åse Karlén för mer info: 8 ENTRÉ #

9 Viktigt vara entreprenör under IT-bubblan Fredrik Augustsson Fredrik Augustsson har lagt fram sin doktorsavhandling They Did IT The Formation and Organisation of Interactive Media Production in Sweden vid Stockholms universitet. I den undersöker han internetbranschens framväxt och organisation i Sverige. Fredrik Augustsson menar att itbubblan måste ses ur ljuset av den ekonomiska krisen på 1990-talet. Det enda som går bra då är teknikföretagen, och det byggs upp en bild av att vi är på väg in i kunskapssamhället. Vi matas med budskapet att det är det här vi är bra på i Sverige. Företag som Framfab, Spray och Icon Medialab växer fram, samtidigt som många storföretag börjar lägga ut jobb på de mindre. Plötsligt ska alla ha en hemsida, säger filosofie doktor Fredrik Augustsson, Arbetslivsinstitutet. Tillsammans med bland andra professor Åke Sandberg har han gjort en enkätundersökning bland företag som producerar interaktiva webbsidor. Augustsson har även studerat hur företagen presenterar sig på sina egna webbsidor. En del ser sig främst som tekniska företag, andra som esteter med koppling till reklam och andra medier. En tredje grupp ser sig som leverantörer av ekonomiska lösningar. Jag har också gjort en analys av vad som skrevs i medierna om den här branschen mellan 1990 och Man kan säga att avhandlingen är en berättelse om internetbranschens uppgång och fall. Det är lätt att tro att alla it-företag var helt nya, men många av dem fanns faktiskt innan boomen. Merparten var traditionella datakonsulter, managementkonsulter eller reklambyråer. När boomen kommer börjar de syssla med webblösningar, men fortsätter samtidigt med sin ordinarie verksamhet. Få nya företag Mindre än en fjärdedel av företagen i den nya ekonomin, var egentligen nya och hade webben som huvudsyssla. Birgersson och kompani får ändå rätten att definiera vad den nya ekonomin är. Bilden blir att branschen består av nya, entreprenöriella företag som ligger på börsen och är organiserade på nya sätt. Men det nya i organisationen är ofta att företagen har flipperspel och cool inredning på kontoret. Det viktiga är att måla upp bilden av en kreativ entreprenör. De företag som syntes mest, som Spray och Framfab, hade mindre än tio procent av marknaden, men fick ändå all uppmärksamhet. De flesta it-företag var små och hade inte tillgång till vare sig riskkapital eller aktiekapital. Ett gemensamt drag var att företagen samarbetade med varandra i stor utsträckning. Samma företag kunde vara både leverantör och beställare av tjänster. De hade en generell inriktning, men utöver det skiftade verksamheten mycket. Förtroendet försvinner När bubblan sedan brister beror det på flera saker. En viktig faktor är nedgången i efterfrågan. De befarade millennieproblemen är överstökade och många har vid det laget webblösningar de är nöjda med. I samma veva kommer ett antal dåliga kvartalsrapporter, som följs av börskraschen. Förtroendet för företagen försvinner. Det pratas om hur entreprenörerna har blåst aktieägarna, att de visste innan att det skulle gå åt skogen. Den allmänna åsikten är att de var för galna. Och den här bristen på förtroende finns faktiskt kvar i dag. Det är fortfarande svårt att dra igång nya it-företag. Samtidigt finns många av företagen från boomen kvar, men de tar det lite lugnare nu. Den rådande bilden är att det var en otroligt stor uppgång och en riktig kraschlandning. Min bild är lite mer jämn. Men på ett sätt stämmer det att mycket försvinner efter kraschen. Entreprenörerna som tidigare var ikoner, blir falska profeter. Efter kraschen vill ingen längre förknippas med företag som Framfab och Spray, säger Fredrik Augustsson. för mer info: Entreprenörer är inga hjältar Entreprenörskap framställs många gånger som ett kall för vissa utvalda. Enligt Ulla Hytti handlar det snarare om en sysselsättning som vem som helst kan ha, under en längre eller kortare period i livet. Tid och rum är viktiga dimensioner för att förstå entreprenörskapet. En bransch i nedgång eller en dålig chef kan till exempel ligga till grund för en individs beslut att bli företagare. I artikeln New meanings for entrepreneurs: from risk-taking heroes to safe-seeking professionals (Journal of Organizational Management, nr 6, vol 18, 2005) återberättar Hytti en entreprenöriell levnadshistoria där en medelålders, finländsk journalist tar steget till eget. Berättelsen saknar hjälteklyschor och beskriver istället personliga, organisatoriska och sociala förändringar som mynnar ut i ett entreprenörskap. För mer info: Gamla företag ger flest innovationer Mikael Samuelssons och Jonas Dahlqvists prisbelönta (se Personnytt på sidan 14) artikel Which Schumpeter is Right? Comparing Nascent Discoveries à la Schumpeter Mark I and Schumpeter Mark II kommer att publiceras i 2005 års upplaga av Frontiers of Entrepreneurship Research. I artikeln kombineras data från två studier. Författarna intresserar sig för hur entreprenörer väljer att exploatera innovativa affärsmöjligheter. Gör de det helst i nya företag, eller inom ramen för existerande verksamheter? Samuelsson och Dahlqvist konstaterar att valet till stor del beror på var den framtida vinsten kan förväntas bli störst. Empirin visar att det är i existerande företag. En slutsats är att de etablerade företagens resursbas är överlägsen resurserna i nya företag, och att detta ökar sannolikheten för innovationer. För mer info: Externa ägare vidgar vyerna Externa ägare är ofta initiativtagare till småföretags utlandssatsningar. Det är en av slutsatserna i Ownership and the Internationalization of Small Firms. Artikeln har publicerats i Journal of Management (nr 2, vol 31, 2005). Johan Wiklund har, tillsammans med Gerard George och Shaker Zahra, undersökt internationaliseringsintresset i 889 svenska småföretag. De finner att ägarstrukturen är en avgörande faktor. När vd och höga chefer också äger företaget är internationaliseringsintresset relativt svagt. I företag där riskkapitalister och andra externa ägare finns närvarande är intresset desto större. De är mer villiga att ta risker och söker sig gärna mot utländska marknader. De externa ägarna kan därför sägas spela en viktig roll för svenska företags utlandsetableringar, menar författarna. För mer info: ENTRÉ #

10 Positivt med deltagardriven företagsinkubator En fullservicelösning där man kan fokusera på sitt företag från dag ett, få hjälp av andra och framstå som större och mer kompetent inför kunderna. Företagare är positivt inställda till att etablera sin verksamhet i inkubatorer. Anne böllingtoft har studerat en deltagardriven företagsinkubator bestående av ett sjuttiotal företag. I avhandlingen The Bottom-Up Business Incubator: A Collaborative Approach to (Entrepreneurial) Organizing? beskriver hon hur företagarna samarbetar och vilka fördelar de ser med att ha sin verksamhet i inkubatorn. Inkubatorn startades av ett femtontal nyblivna företagare som behövde affärslokaler till ett bra pris. Det var praktiskt och billigt att gå samman och dela på gemensam service. Sedan fick detta effekter i form av ökat samarbete och större nätverk, berättar ekonomie doktor Anne Böllingtoft, Handelshögskolan i Århus. Företagen i inkubatorn får en fullservicelösning där de kan flytta in och börja arbeta från dag ett. Det finns också en positiv effekt i att synas tillsammans med många andra företag. Företaget ser större och mer professionellt ut inför kunderna genom att ha verksamheten i inkubatorn, i stället för att till exempel ha kontor hemma i källaren. Sociala aspekter Även de sociala aspekterna är viktiga för företagarna. När man verkar inom en inkubator finns det alltid någon i närheten att fråga eller dela erfarenheter med. Företagarna delar med sig av sin kunskap och erfarenhet på ett informellt sätt. Det förekommer till exempel inga pengatransaktioner mellan dem. Anne Böllingtoft Företagen i inkubatorn samarbetar professionellt och kan ibland kombinera sina affärsidéer eller arbeta för varandra som underleverantörer. Det innebär också att de kan ta emot större order och konkurrera med större företag. Men för att entreprenörerna ska samarbeta med varandra, behövs personliga relationer och någon sorts tillit mellan dem. Annars samarbetar de inte. Entreprenörerna själva poängterar vikten av att ha rätt attityd. Till exempel är det viktigt att ha en positiv syn på samarbete, att dela med sig av kunskap och erfarenhet samt att ha samma syn på normer och värderingar. Ett Finansiering under ytan i nya företag par sådana viktiga värderingar är att man inte stjäl någon annans kund och att all information från ett annat företag hanteras konfidentiellt. Bestämmer själva Samarbetsföretagen har också en överenskommelse om att cirkulera hjälp till varandra efter behov. Om företag A hjälper företag B med något, betyder det inte automatiskt att B ska ge hjälp tillbaka till A. I stället kan hjälpen komma från företag C. Det innebär att företagen får den specifika hjälp de behöver. Detta fungerar inte alltid i praktiken, men för majoriteten av företagen fungerar det i de flesta fall. Det som skiljer denna deltagardrivna företagsinkubator från inkubatorer som initieras av stat och kommun är att den inte får något ekonomiskt stöd från staten. Man erbjuder inte heller de deltagande företagen experthjälp, eller lånar ut kapital. Det finns ingen professionell ledning av inkubatorn, företagarna driver den tillsammans. De bestämmer själva hur allt ska fungera. Anne Böllingtoft menar att hennes avhandling väcker en viktig fråga: Hur kan staten bäst ge stöd till nystartade företag? I Danmark har vi mest direkt stöd till enskilda företag. I stället kan man ge stöd till en sådan här företagsinkubator och ge grundförutsättningar på det viset. Det är inte alltid mest framgångsrikt att stödja det enskilda företaget, säger hon. Text: Maria Marathon Sjöberg för mer info: Nystartade företag kan sällan lösa finansieringsfrågan med riskkapital eller banklån. Risken är för hög för att någon ska vilja satsa. I stället tvingas de söka alternativa finansieringsvägar. Jan carlsson har lagt fram licentiatuppsatsen Finansieringsprocessen i nystartade teknikutvecklingsföretag Från relationskontrakt till monetära kontrakt vid Lunds universitet. I den har han under två år följt ett mjukvaruföretags finansieringssituation. Ett mål med uppsatsen är att utveckla modeller för hur den finansiella strukturen och den finansiella processen ser ut i nya teknikbaserade företag. Vilka typer av finansiering använder sig företagarna av i praktiken och hur ändras finansieringsbilden över tiden? Eftersom finansieringen i nya företag inte är av traditionellt snitt, dyker den heller inte upp i den traditionella balansräkningen. Man kan i stället säga att det finns två balansräkningar en som är synlig utåt och en som är dold. I den dolda balansräkningen ryms de alternativa finansieringsvägarna. Sådana kan till exempel vara att ägaren avstår från att ta ut marknadsmässig lön, vilket ju är en indirekt form av finansiering. Den här typen av tillskott har Carlsson valt att kalla för subfinansiering finansiering som ligger under ytan. Men subfinansiering är inget företagaren kan syssla med i längden. När företaget utvecklas måste finansieringen också utvecklas. Jan Carlsson har funnit tre faser i ett företags finansiering. I den tidiga fasen dominerar subfinansiering. I nästa fas är externt kapital centralt och i den tredje och sista fasen spelar internt tillförda medel en viktig roll. för mer info: 10 ENTRÉ #

11 Generation och omgivning påverkar tillväxten Teorin säger att nystartade företag ofta dör relativt snabbt, medan etablerade företag är stabila och därför kan överleva och växa. Men det är inte hela sanningen: både den generation företaget tillhör och den företagsmiljö det verkar i påverkar överlevnadschanser och tillväxtmöjligheter. Skillnaden i framgång mellan ett nystartat och ett redan etablerat företag är inte så uppenbar som ofta görs gällande. Det hävdar filosofie doktor Marcus Box i sin avhandling New Venture, Survival, Growth Continuance, Termination and Growth of Business Firms and Business Populations in Sweden during the 20th Century*. Ett specifikt företags förutsättningar till framgång påverkas av faktorer som till exempel tillgång till kapital och antal anställda. Men även andra faktorer spelar in. Det finns vad jag kallar kohort- och periodeffekter att ta hänsyn till. De förra handlar om varför en viss generation beter sig på ett visst sätt. Olika människor från olika tidsperioder lever under olika förutsättningar och handlar därför olika. För att förklara varför ett visst företag har överlevt eller gått under är det väsentligt att beakta företagets generationstillhörighet, säger Marcus Box, verksam vid forskningsinstitutet Ratio och Enter forum, Södertörns högskola. Marcus Box Periodeffekterna inbegriper faktorer som vilken konjunktur eller räntenivå som rådde under företagets levnad. Vid en gynnsam ekonomisk omgivning är det mer sannolikt att ett företag överlever. Därför går det att påstå att villkoren för företagen generellt sett är bättre under högkonjunkturer. Periodeffekterna påverkar också redan etablerade företags tendens att växa. Marcus Box har genomfört en longitudinell studie över sju olika företagsgenerationer. Studien sträckte sig över större delen av talet. Han har utgått från tre huvudsakliga frågor: När dör företagen? Finns det skillnader mellan generationerna vad gäller företagens överlevnad? När växer företagen? De resultat han redovisar i avhandlingen sätter nytt ljus på den vedertagna sanningen inom organisationsteorin som säger att unga och små företag oftare går under än sina större och äldre konkurrenter. Så behöver det alltså inte vara. Då pratar man om ett genomsnitt av företag och tar inte hänsyn till de faktorer som påverkar den specifika miljö ett företag har att verka i. Till exempel har företag av 1921 års generation, en period av djup ekonomisk kris i Sverige, större benägenhet att duka under än andra årgångar i studien. Tvärtom har mindre företag från de optimistiska och 60-talen en högre överlevnadsgrad än genomsnittet. Detta trots att bägge, enligt mallen, borde ha följt samma utvecklingskurva. Kohort- och periodeffekter är svåra att mäta och måste sättas in i ett större sammanhang. Periodeffekterna kan dessutom förstärka kohorteffekterna, beroende på vilken konjunktur som rådde under en specifik period. Text: Pablo Lizama Farias för mer info: * Avhandlingen har lags fram vid Stockholms universitet Svårt för de små att klara miljökrav Ann-Beth Antonsson, Ulrik Axelsson, Lena Birgersdotter och Pontus Cerin har författat rapporten Miljö- och arbetsmiljötillsyn i små företag (IVL Rapport B1638, 2005) som utgör en inledande studie i ett större projekt. De har intervjuat 13 företagare och 14 tillsynspersoner om hur de ser på dagens lagar, föreskrifter och tillsyn på miljö- och arbetsmiljöområdet. Undersökningen visar bland annat att de intervjuade småföretagarna trots en hög ambitionsnivå har svårt att uppfylla lagkraven. Företagarna upplever tillsynsbesöken som positiva men vill gärna ha ännu mer konkret rådgivning. De efterlyser också bättre koordinering av tillsynsbesök från olika myndigheter. En slutsats av studien är att tillsynsmetoder och lagstiftning bör ses över för att bättre passa de mindre företagens villkor. För mer info: Unga stimuleras inte till eget företagande Boken Creating Opportunities for Young Entrepreneurship Nordic Examples and Experiences (FSF, 2005) lyfter fram och analyserar olika nordiska initiativ som syftar till att främja entreprenörskap bland unga. Såväl regionala och nationella som offentliga och privata initiativ beskrivs och diskuteras. Redaktör är Anders Lundström och Carina Holmgren har skrivit kapitlet om de svenska förhållandena. Hon menar att vi i Sverige har varit dåliga på att stimulera ungdomar till eget företagande, och att entreprenörskap fortfarande lyser med sin frånvaro i skolundervisningen. Även om det har lanserats ett nationellt program som för in entreprenörskapet som perspektiv i gymnasieskolan, kvarstår vissa problem. Ett problem är hur entreprenörskapsundervisning ska definieras på olika nivåer i utbildningssystemet. För mer info: Ett företagsnätverk byggs inte på en dag Ett väl fungerande företagsnätverk tar tid att skapa, och långt ifrån alla blir någonsin framgångsrika. Det är två av resultaten som Tore Persson och Kenth Ottermark presenterar i En kritisk analys av företagsnätverk (Arbetsrapport 2005:01, Högskolan i Trollhättan/Uddevalla). De har studerat olika företagsgrupperingar i Västra Götalands län och finner skillnader i arbetssätt och attityder mellan nätverk som har funnits en längre tid och de som är relativt nystartade. Författarna menar att flera av grupperingarna lägger för lite tid på att bygga själva nätverken och tror att det ska fungera ändå, utan närvaro av det sociala kapitalet. Persson och Ottermark går också igenom en del av teoribildningen kring olika nätverkstyper, som till exempel innovationssystem, kluster och industriella distrikt. För mer info: ENTRÉ #

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN sverigesingenjorer.se 2 SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN BAKGRUND Den globala konkurrensen hårdnar. Det blir allt tydligare att den enda vägen till framgång är genom utveckling

Läs mer

Venture Cup. Läs mer på www.venturecup.se

Venture Cup. Läs mer på www.venturecup.se Venture Cup Det börjar alltid med en idé! Venture Cup är Sveriges ledande tävling för dig som vill utveckla din affärsidé till ett framgångsrikt affärskoncept och starta företag. Vi tar dig som tävlande

Läs mer

VINNVINN Mötesarena för nya affärsmöjligheter och arbetstillfällen

VINNVINN Mötesarena för nya affärsmöjligheter och arbetstillfällen VINNVINN Mötesarena för nya affärsmöjligheter och arbetstillfällen VINNOVA Information VI 2006:10 OM VINNVINN vinnvinn är ett initiativ för tillväxt i regionala innovationssystem. Nya affärsmöjligheter

Läs mer

STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT

STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT SVENSKA GENDER MANAGEMENT MODELLEN STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT VINNOVA Utmaningsdriven innovation Konkurrenskraftig produktion Gender & Company Ansökan till Projektform B Fiber Optic Valley är en

Läs mer

Nationella kluster konferensen

Nationella kluster konferensen Sammanställning från den Nationella kluster konferensen i Gävle den 23 24 februari Kluster som plattform för innovationer Kluster som plattform för innovationer. Det var temat på den nationella klusterkonferensen

Läs mer

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund analyserar Småföretagare med utländsk bakgrund maj 2008 Småföretagare med utländsk bakgrund Sammanfattning FöretagarFörbundet har tillsammans med SEB genomfört en telefonundersökning av företagares bakgrund.

Läs mer

Detta händer framöver Affärsplan Sverige Johan Carlstedt huvudprojektledare. Moderator: Camilla Koebe. Välkommen Lena Treschow Torell, IVAs preses

Detta händer framöver Affärsplan Sverige Johan Carlstedt huvudprojektledare. Moderator: Camilla Koebe. Välkommen Lena Treschow Torell, IVAs preses Moderator: Camilla Koebe Välkommen Lena Treschow Torell, IVAs preses Projektet Innovation för tillväxt Björn O. Nilsson, vd IVA Förslag från arbetsgrupperna Innovationsupphandling Arvid Söderhäll projektledare

Läs mer

Innovation är då kunskap omsätts i nya värden Exempel

Innovation är då kunskap omsätts i nya värden Exempel Innovation är då kunskap omsätts i nya värden Exempel En ny vara eller tjänst En ny process för att producera en vara eller tjänst En ny form för industriell organisering En ny marknad eller sätt att nå

Läs mer

Vad kan praktiker lära av forskningen? Mikael Samuelsson Centrum för Entreprenörskap och Affärsdesign Högskolan i Borås

Vad kan praktiker lära av forskningen? Mikael Samuelsson Centrum för Entreprenörskap och Affärsdesign Högskolan i Borås Vad kan praktiker lära av forskningen? Mikael Samuelsson Centrum för Entreprenörskap och Affärsdesign Högskolan i Borås Agenda Presentation Praktiker Entreprenörskap Forskning i Sverige vad vet vi nu?

Läs mer

Tillväxt - teori. Jonas Gabrielsson Högskolan i Halmstad

Tillväxt - teori. Jonas Gabrielsson Högskolan i Halmstad Tillväxt - teori Jonas Gabrielsson Högskolan i Halmstad Tillväxt Ekonomisk Ekologisk/hållbar Social/välstånd - tillväxt avser inte värdet utan ökningen av värdet Tillväxtens förutsättningar Tillväxt Mer

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Dnr: UmU 100-394-12 Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Umeå universitet 2020 Vision och mål Fastställd av universitetsstyrelsen den 8 juni 2012 Umeå universitet 2020 Vision och mål Umeå

Läs mer

Företagarnas Entreprenörsindex 2013

Företagarnas Entreprenörsindex 2013 LÄTT ATT STARTA - SVÅRT ATT VÄXA Företagarnas Entreprenörsindex 2013 Rapport Februari 2013 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Så gjordes Entreprenörsindex... 4 Högre Entreprenörsindex sedan 2004,men

Läs mer

Konferens Innovation Journalism Oak Lounge, Tresidder Union at Stanford University

Konferens Innovation Journalism Oak Lounge, Tresidder Union at Stanford University Konferens Journalism Oak Lounge, Tresidder Union at Stanford University Om Journalism Inbjudan till konferensen skedde via Vinnova och Jan Sandred som jobbar som Program Manager. Vinnova skickar varje

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Transport & magasinering 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad

Läs mer

Offentliga Sektorns Managementprogram

Offentliga Sektorns Managementprogram Offentliga Sektorns Managementprogram OFFENTLIGA SEKTORNS MANAGEMENTPROGRAM Utveckling för dig som är högre chef inom offentlig sektor Som högre chef i den offentliga sektorn lever du i en spännande och

Läs mer

identifiera www.iuc.se

identifiera www.iuc.se Vi delar din vardag Som företagare lever du mitt i nuet. Massor av möjligheter väntar på att förverkligas. Samtidigt skymmer dina vardagssysslor alltför ofta sikten framåt. Vi på IUC möter dig som företagare

Läs mer

Finansieringsmöjligheter för små och medelstora företag. Trollhättan 10 nov 2015, Max Maupoix Swerea IVF

Finansieringsmöjligheter för små och medelstora företag. Trollhättan 10 nov 2015, Max Maupoix Swerea IVF Finansieringsmöjligheter för små och medelstora företag Trollhättan 10 nov 2015, Max Maupoix Swerea IVF EUSMESupport2020 Öka svensk medverkan från SMF i Horizon2020 och Eurostars Kostnadsfri rådgivning

Läs mer

VINNOVAs Årskonferens 2005

VINNOVAs Årskonferens 2005 VINNOVAs Årskonferens 2005 Deltagarfrågor och kommentarer 1 Hur kan sverige dra nytta av globaliseringen? Exportera miljöadministration Bygg vidare på traditionen av starka exportörer Proaktiva Kombinera

Läs mer

Som man uppfattar medarbetaren så uppfattar man också företaget.

Som man uppfattar medarbetaren så uppfattar man också företaget. Boksammanfattning Ditt professionella rykte - Upptäck DIN främsta tillgång. av Per Frykman & Karin Sandin Företag över hela världen lägger ner enorma summor på att vårda och stärka sitt varumärke, rykte

Läs mer

Gymnasieskolan och småföretagen

Gymnasieskolan och småföretagen Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad

Läs mer

En kunskapsdriven regional utveckling. Bertil Törsäter Regionutvecklingsdirektör

En kunskapsdriven regional utveckling. Bertil Törsäter Regionutvecklingsdirektör En kunskapsdriven regional utveckling Bertil Törsäter Regionutvecklingsdirektör Vision Västra Götaland Ett livskraftigt och hållbart näringsliv Västra Götalands utveckling beror i hög grad av utvecklingskraften

Läs mer

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå.

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå. 2 (10) 3 (10) Vår vision är att alla kan leva ett bättre liv, känna frihet och framtidstro. För en framtidsinriktad Socialdemokrati är utbildning nyckeln till framtidens jobb och därmed också till människors

Läs mer

Tillsammans med dig förädlar vi framtiden

Tillsammans med dig förädlar vi framtiden Tillsammans med dig förädlar vi framtiden Teknisk utveckling ger oss fantastiska möjligheter att skapa innovativa lösningar på vår tids globala samhällsutmaningar något som KTH med vår breda bas och världsledande

Läs mer

Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och

Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och Swerea SWECAST projektet Våga Växa Vinna. Projektet

Läs mer

INNOVATIVA SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG SATSAR PÅ STRATEGISKT UTVECKLINGSARBETE ÄVEN I TUFFA TIDER. Jenni Nordborg och Rolf Nilsson

INNOVATIVA SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG SATSAR PÅ STRATEGISKT UTVECKLINGSARBETE ÄVEN I TUFFA TIDER. Jenni Nordborg och Rolf Nilsson INNOVATIVA SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG SATSAR PÅ STRATEGISKT UTVECKLINGSARBETE ÄVEN I TUFFA TIDER Jenni Nordborg och Rolf Nilsson 1 2 OM UNDERSÖKNINGEN Med syfte att öka kunskapen om hur lågkonjunkturen

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,

Läs mer

Drivhuset. Startades 1993 i Karlstad. Finns just nu på 14 orter runt om i Sverige. Drivhuset Kalmar grundades 1999

Drivhuset. Startades 1993 i Karlstad. Finns just nu på 14 orter runt om i Sverige. Drivhuset Kalmar grundades 1999 2013 fokus framåt Drivhuset är en plattform för dig som vill utveckla entreprenöriellt driv. Genom personlig evolution och affärsutveckling vill vi få fler att skapa nytt av sina idéer. Drivhuset arbetar

Läs mer

SBL Företagsledning. för bygg och fastighet

SBL Företagsledning. för bygg och fastighet SBL Företagsledning för bygg och fastighet SBL FörETagSLEdning FÖr bygg och fastighet Företagsledningsprogram med fokus på utmaningar inom bygg- och fastighetssektorn Vår utgångspunkt är att utveckla ditt

Läs mer

Regional utveckling verklighet och framtidsfrågor

Regional utveckling verklighet och framtidsfrågor Regional utveckling verklighet och framtidsfrågor Regioner och innovationsfrämjande 2011-05-27 Maria Lindqvist, Nordregio Innovation "An 'innovation' is the implementation of a new or significantly improved

Läs mer

TID FÖR LEDARSKAP Ledarnas chefsbarometer 2013

TID FÖR LEDARSKAP Ledarnas chefsbarometer 2013 TID FÖR LEDARSKAP Ledarnas Chefsbarometer 2013 Tid för ledarskap om chefers förutsättningar Sveriges chefer ägnar nästan en dag per vecka åt uppgifter som inte känns meningsfulla eller till och med onödiga.

Läs mer

Från affärsmöjlighet till nytt företag: Vilka lyckas och varför?

Från affärsmöjlighet till nytt företag: Vilka lyckas och varför? Från affärsmöjlighet till nytt företag: Vilka lyckas och varför? Frédéric Delmar Handelshögskolan i Stockholm Mikael Samuelsson Internationella handelshögskolan i Jönköping Upplägg för idag 1. Bakgrund

Läs mer

Sammanställning av mötet på Enskede Värdshus den 20 september, tema:

Sammanställning av mötet på Enskede Värdshus den 20 september, tema: Sammanställning av mötet på Enskede Värdshus den 20 september, tema: Hur ser företagandet ut i Söderort och hur kan vi utveckla det? Här en sammanfattning av vad som sas av medverkande i Gilla Söderort

Läs mer

Vår verkstad. Utvecklar människor och affärer.

Vår verkstad. Utvecklar människor och affärer. Vår verkstad Utvecklar människor och affärer. Västerås Science Park är en inspirerande och innovativ miljö och mötesplats för företag i tillväxt där människor, idéer, kunskap och kapital kan mötas och

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Verksamhet inom Juridik, ekonomi, vetenskap & teknik 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever

Läs mer

Nyhetsbrev december 2011

Nyhetsbrev december 2011 Nyhetsbrev december 2011 2011 - fokusering och tillväxt i en turbulent omvärld Då Tord Schultz skrev VD-ordet i vårt nyhetsbrev i december 2010 anade ingen att 2011 skulle bli ett år med den dramatiska

Läs mer

Ett helt nytt affärsutvecklingsprogram för företag som: Vill utveckla Ledning och Styrning Vill sticka ut på marknaden Vågar Vilja Växa

Ett helt nytt affärsutvecklingsprogram för företag som: Vill utveckla Ledning och Styrning Vill sticka ut på marknaden Vågar Vilja Växa Ett helt nytt affärsutvecklingsprogram för företag som: Vill utveckla Ledning och Styrning Vill sticka ut på marknaden Vågar Vilja Växa Anmälan t o m 31 oktober 2013 - är uppföljaren till det mycket uppskattade

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

SKAPA ENGAGEMANG: FÖRETAGSLEDNINGENS VIKTIGA ROLL

SKAPA ENGAGEMANG: FÖRETAGSLEDNINGENS VIKTIGA ROLL SKAPA ENGAGEMANG: FÖRETAGSLEDNINGENS VIKTIGA ROLL Dale Carnegie Training Whitepaper Copyright 2012 Dale Carnegie & Associates, Inc. All rights reserved. Senior_Leadership_062513_wp_EMEA Varför anses en

Läs mer

BUSINESS START. Vill du utveckla din idé till en affärsidé? Vem kan vara med?

BUSINESS START. Vill du utveckla din idé till en affärsidé? Vem kan vara med? BUSINESS START Vill du utveckla din idé till en affärsidé? Inkubera Business Start ger dig möjlighet att tillsammans med oss förädla din idé och få mer kunskap om vad det innebär att starta ett eget företag.

Läs mer

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer.

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. Varför en innovationsstrategi? Syftet med en halländsk innovationsstrategi

Läs mer

Nyfiken på att starta eget? 28 maj 2012 Hilde Z. Frandsen. Klicka här för att ändra format på underrubrik i bakgrunden

Nyfiken på att starta eget? 28 maj 2012 Hilde Z. Frandsen. Klicka här för att ändra format på underrubrik i bakgrunden Nyfiken på att starta eget? 28 maj 2012 Hilde Z. Frandsen Klicka här för att ändra format på underrubrik i bakgrunden Dagens agenda Vad är VentureLab? Varför starta eget? Starta företag 5 faser Inspiration

Läs mer

Vem sjutton vill bli chef? Unga i Norden om chef- och ledarskap

Vem sjutton vill bli chef? Unga i Norden om chef- och ledarskap Vem sjutton vill bli chef? Unga i Norden om chef- och ledarskap Ledarnas Chefsbarometer 2012 VEM SJUTTON VILL BLI CHEF? UNGA I NORDEN OM CHEF- OCH LEDARSKAP Vem vill bli chef? 2 Undersökningens resultat

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Hotell & restaurang 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden

Läs mer

Entreprenörer som lyckats

Entreprenörer som lyckats Entreprenörer som lyckats ...har alla något gemensamt. Grant Thornton brinner för att hjälpa entreprenörer att utveckla sina bolag. Under årens lopp har vi samlat på oss en mängd erfarenheter om hur ett

Läs mer

SVN I ALMEDALEN 2015 - DONNERKSA HUSET MÅNDAG 29 JUNI TISDAG 30 JUNI ONSDAG 1 JULI

SVN I ALMEDALEN 2015 - DONNERKSA HUSET MÅNDAG 29 JUNI TISDAG 30 JUNI ONSDAG 1 JULI Måndag 29 juni Donnerska huset Aulan 8:00 9.30 SVN Är hållbart ledarskap i organisationer nyckeln till ett lyckat samhällsengagemang? Vi fokuserar på hållbart ledarskap och värderingar och lyfter fram

Läs mer

Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro

Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro Gordon Hahn Jobbar för en organisation som heter Serus och har varit med och tagit fram en plattform för hur man kan jobba

Läs mer

Entreprenörskapets framgångsfaktorer:

Entreprenörskapets framgångsfaktorer: #2 2008 Entreprenörskapets framgångsfaktorer: Vad är det som gör att vissa lyckas starta företag och andra inte? Mikael Samuelsson Välkommen till E-spegeln 2 Första numret av E-spegeln handlade om hur

Läs mer

Från noll till hundra - barometern för ungt företagande

Från noll till hundra - barometern för ungt företagande Från noll till hundra - barometern för ungt företagande Uppsalas företagsklimat sett med unga ögon Sveriges unga vill starta och driva företag. Siffror från Tillväxtverket visar att fyra av tio ungdomar

Läs mer

Intraprenörskap hur gör man?

Intraprenörskap hur gör man? Intraprenörskap hur gör man? Magnus Forslund Calcarius Consulting Ekonomihögskolan vid Växjö universitet Magnus Forslund Hur får man alla anställda att agera som intraprenörer? 1 2 3 Vad betyder egentligen

Läs mer

Verksamhetsplan. Invest in Skåne AB. Utgåva 01/05 2015

Verksamhetsplan. Invest in Skåne AB. Utgåva 01/05 2015 Verksamhetsplan Invest in Skåne AB 2015 Utgåva 01/05 2015 Verksamhetsplan 2015 för Invest in Skåne AB, 1. Verksamhetsidé Våra aktiviteter skall göra skillnad för att utveckla internationaliseringen av

Läs mer

Handlingsplan Entreprenöriellt Lärande Kalix kommun 2011-2012

Handlingsplan Entreprenöriellt Lärande Kalix kommun 2011-2012 Handlingsplan Entreprenöriellt Lärande Kalix kommun 2011-2012 Näringslivet i Kalix 2011 Näringslivet i Kalix är mycket differentierat med en stor bredd och lite av ett Sverige i miniatyr. Basindustrierna

Läs mer

Innehåll: Obligatoriska föreläsningar och grupparbeten

Innehåll: Obligatoriska föreläsningar och grupparbeten Version 10-11-08 SCHEMA Kandidatprogrammet i Podiatri Ekonomi, juridik, organisation och ledarskap (5p/ECTS 7.5) Kursledare: Roland och Bjarne Jansson (webbansvarig) Webbansvarig: bjarne.jansson@ki.se

Läs mer

EN UNIK MÖJLIGHET. Småland och Blekinge gör gemensam satsning

EN UNIK MÖJLIGHET. Småland och Blekinge gör gemensam satsning EN UNIK MÖJLIGHET. Småland och Blekinge gör gemensam satsning för att marknadsföra regionen och dess näringsliv på en internationell arena. 2010 deltar man i världsutställningen i Shanghai, Expo 2010.

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,

Läs mer

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området Promemoria 2012-09-11 4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området 2 Regeringen satsar 4 miljarder på forskning och innovation med fokus på life science-området Regeringen

Läs mer

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Produktion: Ordförrådet Stockholm, februari 2015 ISBN 978-91-87903-15-1

Läs mer

jakob.lindvall@i2i.se Idea2Innova2on Sweden AB, Åre/Stockholm

jakob.lindvall@i2i.se Idea2Innova2on Sweden AB, Åre/Stockholm jakob.lindvall@i2i.se Idea2Innova2on Sweden AB, Åre/Stockholm INNOVATION Olika typer av innovationer Innovationsprocessen Idégenerering Utvärdering Utveckling Kommersialisering Företagsledare Forskare

Läs mer

Strategiskt ledande är bra ledande

Strategiskt ledande är bra ledande Strategiskt ledande är bra ledande Ledarskap kan förstås på många olika sätt. Ett sätt att se på det är att uppfatta ledarskapet som ledarens förmåga att styra den energi som finns i organisationen så

Läs mer

Stockholm. Världens mest innovationsdrivna ekonomi. Stockholmsregionens innovationsstrategi

Stockholm. Världens mest innovationsdrivna ekonomi. Stockholmsregionens innovationsstrategi 2025 Stockholm Världens mest innovationsdrivna ekonomi Stockholmsregionens innovationsstrategi Stockholmsregionens innovationsstrategi Stockholm idag: En stark position som behöver bli starkare Stockholms

Läs mer

Teknik och innovationer

Teknik och innovationer Teknik och innovationer 0011100010 1100101110 01101110001 01001110100 1111011000 Teknik Att ha kunskaper i teknik och naturvetenskap är viktigt i det samhälle vi lever i. Intresset för att läsa vidare

Läs mer

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians Tvåstadskommitténs plattform I plattformen från maj 2003 konstateras bland annat följande: Kommunledningarna i / Trollhättan-Vänersborg / är överens om att utveckla samarbetet sinsemellan för att ytterligare

Läs mer

En värld i ständig förändring Family Business Survey 2014 Sverige

En värld i ständig förändring Family Business Survey 2014 Sverige En värld i ständig förändring Family Business Survey 2014 Sverige 2 Innehåll 4 6 8 10 12 14 Vi ser familjeföretagens utmaningar PwC:s analys Familjeföretagen vill vara hållbara Innovation och talang viktiga

Läs mer

Protokoll fört vid enskild föredragning Näringsavdelningen Allmänna II, N12

Protokoll fört vid enskild föredragning Näringsavdelningen Allmänna II, N12 PROTOKOLL Nummer 15 25.6.2015 Sammanträdesdatum Protokoll fört vid enskild föredragning Näringsavdelningen Allmänna II, N12 Beslutande Föredragande Justerat Minister Fredrik Karlström Byråchef Susanne

Läs mer

Ledarskap och arbetsorganisation inom kulturella och kreativa näringar. Presentation av projekt och fallstudier.

Ledarskap och arbetsorganisation inom kulturella och kreativa näringar. Presentation av projekt och fallstudier. Ledarskap och arbetsorganisation inom kulturella och kreativa näringar Presentation av projekt och fallstudier. Februari 2012 Innehåll Fem projekt genomför sammanlagt 22 fallstudier inom design, mode,

Läs mer

Inspel till Horisont 2020, COSME samt Sammanhållningspolitiken

Inspel till Horisont 2020, COSME samt Sammanhållningspolitiken Swedish Incubators & Science Parks - den nationella medlemsorganisationen för Sveriges regionala innovationsmiljöer Inspel till Horisont 2020, COSME samt Sammanhållningspolitiken Nyttja SISP- medlemmarnas

Läs mer

Den nationella. och innovationsstrategin. Horisont 2020. de stärka varandra? 4 september 2013. Per Engström Lena Svendsen

Den nationella. och innovationsstrategin. Horisont 2020. de stärka varandra? 4 september 2013. Per Engström Lena Svendsen Den nationella innovationsstrategin Horisont 2020 och innovationsstrategin kan de stärka varandra? 4 september 2013 Per Engström Lena Svendsen Global Innovation Index 2013 Sverige i världen Global Competitiveness

Läs mer

Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden

Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden CENTER FOR INNOVATION, RESEARCH AND COMPETENCE IN THE LEARNING ECONOMY Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden Martin Andersson Lund University and Blekinge Institute of Technology (BTH) martin.andersson@circle.lu.se

Läs mer

Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi

Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi Flexibilitet, snabbhet och kompetens är företagens viktigaste framgångsfaktorer i framtiden. Den globala konkurrensen mellan företagen hårdnar.

Läs mer

Bloggar - Som marknadsföring och varumärkesbyggande. Calle Johansson Essä i Digitala Distributionsformer Högskolan Väst - 23 maj 2011

Bloggar - Som marknadsföring och varumärkesbyggande. Calle Johansson Essä i Digitala Distributionsformer Högskolan Väst - 23 maj 2011 Bloggar - Som marknadsföring och varumärkesbyggande Calle Johansson Essä i Digitala Distributionsformer Högskolan Väst - 23 maj 2011 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning 2 Inledning 3 Beskrivning 3 Diskussion

Läs mer

Från idéer till framgångsrika företag. En gemensam process från Affärsidé till Kommersialisering

Från idéer till framgångsrika företag. En gemensam process från Affärsidé till Kommersialisering En gemensam process från Affärsidé till Kommersialisering 1 Innehåll Bröllop mellan Innovationsbron och Almi Innovationsbrons uppdrag och strategi Almis uppdrag och nya innovationsstrategin Möjligheter

Läs mer

Handledning för inspirationsmaterial om hållbar utveckling i gymnasieskolan

Handledning för inspirationsmaterial om hållbar utveckling i gymnasieskolan Handledning för inspirationsmaterial om hållbar utveckling i gymnasieskolan Innehåll Inledning...2 Sajten we-change-larare.se...3 Hur vill du att din värld ska se ut?...4 Utmaningarna i tävlingen...6 Magasinet

Läs mer

Småföretagens vardag. En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag

Småföretagens vardag. En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag Småföretagens vardag En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag September 2006 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 De viktigaste slutsatserna 4 Introduktion 5 Fakta om undersökningen

Läs mer

Hur tjänar man pengar på sina uppfinningar?

Hur tjänar man pengar på sina uppfinningar? Ledarskap Affärsutveckling Affärsjuridik Hur tjänar man pengar på sina uppfinningar? Företagarförbundet 2007-05-21 Vilka är vi på B-Open Nordic? Vi hjälper företag inom ledarskap, affärsutveckling och

Läs mer

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan En internationell jämförelse Entreprenörskap i skolan september 2008 Sammanfattning Förhållandevis få svenskar väljer att bli företagare. Trots den nya regeringens ambitioner inom området har inte mycket

Läs mer

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Visit Östergötland - för en Visit Östergötland är det nya namnet på det som tidigare hette Östsvenska turistrådet. Förutom att byta namn har vi även påbörjat

Läs mer

Strategiska rekryteringar 14

Strategiska rekryteringar 14 Sida 1 (8) UTLYSNING Strategiska rekryteringar 14 KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya lärosäten att tillsammans med näringslivet ansöka om finansiering för strategiska rekryteringar. Stödformen innebär

Läs mer

H E L S I N G F O R S

H E L S I N G F O R S Företagsledning FörETagSLEDning Helhetsperspektiv på företaget och chefskapet. Är du redo att på allvar utmana dig själv, att ifrågasätta det du tar för givet, att se nya perspektiv, bygga ny kunskap och

Läs mer

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Svar från intervjuperson 1. Vad har du för arbetstitel? - Konstruktör - Nyproduktion - Via studier och praktik 4. Din ålder? - 20-30 år 5.

Läs mer

INNOVATIVA SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG SATSAR PÅ STRATEGISKT UTVECKLINGSARBETE ÄVEN I TUFFA TIDER

INNOVATIVA SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG SATSAR PÅ STRATEGISKT UTVECKLINGSARBETE ÄVEN I TUFFA TIDER INNOVATIVA SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG SATSAR PÅ STRATEGISKT UTVECKLINGSARBETE ÄVEN I TUFFA TIDER Vi tar tempen på innovativa SMF - hur är läget just nu? Hur påverkar lågkonjunkturen de innovativa små och

Läs mer

RAPPORT 2013-02-27 ETT SAMLAT NÄRINGSLIV FÖR DESTINATIONSMARKNADSFÖRINGEN AV GOTLAND

RAPPORT 2013-02-27 ETT SAMLAT NÄRINGSLIV FÖR DESTINATIONSMARKNADSFÖRINGEN AV GOTLAND RAPPORT 2013-02-27 ETT SAMLAT NÄRINGSLIV FÖR DESTINATIONSMARKNADSFÖRINGEN AV GOTLAND BAKGRUND I november 2013 fick Tillväxt Gotland frågan om föreningen skulle kunna vara den samlade kraften för näringslivet

Läs mer

Mälardalens högskola. Presentation vid Automation region frukostmöte 10 januari 2012

Mälardalens högskola. Presentation vid Automation region frukostmöte 10 januari 2012 Mälardalens högskola Presentation vid Automation region frukostmöte 10 januari 2012 MDH En nationell högskola som verkar i en region - med en innovativ och internationell profil MDH i siffror 1977 MDH

Läs mer

Ett innovationsklimat i världsklass Tillväxtverket Smart hållbar tillväxt 28 november 2012

Ett innovationsklimat i världsklass Tillväxtverket Smart hållbar tillväxt 28 november 2012 Ett innovationsklimat i världsklass Tillväxtverket Smart hållbar tillväxt 28 november 2012 Christer Christensen Regional Tillväxt Näringsdepartementet Jobb och konkurrenskraft Sverige i topp i många mätningar

Läs mer

Innovationslandskapet Åland. Jämförelse av resultat från ÅTC studien och GE Global Innovation barometer. Ålands Teknologicentrum

Innovationslandskapet Åland. Jämförelse av resultat från ÅTC studien och GE Global Innovation barometer. Ålands Teknologicentrum Innovationslandskapet Åland Jämförelse av resultat från ÅTC studien och GE Global Innovation barometer Ålands Teknologicentrum Bakgrund - ÅTC undersökningens syfte För att bättre kunna utforma verksamhetsstrategier,

Läs mer

SAMVERKAN KTP DALARNA

SAMVERKAN KTP DALARNA SAMVERKAN KTP DALARNA FRAMTIDENS SÄTT ATT REKRYTERA DE FRÄMSTA HÖGSKOLESTUDENTERNA TILL FÖRETAGEN! Inledning KTP Dalarna är ett pilotprojekt som går ut på att för första gången i Sverige praktiskt testa

Läs mer

Göteborgs universitet ser universitetsforskning och utbildning som en motor förf förnyelse och tillväxt

Göteborgs universitet ser universitetsforskning och utbildning som en motor förf förnyelse och tillväxt En regions och en nations långsiktiga l utveckling avgörs av förmf rmågan att attrahera, behålla och utveckla människor. Göteborgs universitet ser universitetsforskning och utbildning som en motor förf

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

Tillväxtföretag får chansen att växa på nya arenor!

Tillväxtföretag får chansen att växa på nya arenor! Tillväxtföretag får chansen att växa på nya arenor! Var finns prylarna? Med milslånga lagerytor hos många företag är den frågan idag dessvärre alldeles för vanlig. Utan ett snabbt och korrekt svar blir

Läs mer

Visit Värmland. 2015-03-12 Tema Investeringsbar Susanne Olofsson. 2015-04-22 Susanne Olofsson AB 1

Visit Värmland. 2015-03-12 Tema Investeringsbar Susanne Olofsson. 2015-04-22 Susanne Olofsson AB 1 Visit Värmland 2015-03-12 Tema Investeringsbar Susanne Olofsson 2015-04-22 Susanne Olofsson AB 1 Susanne Olofsson Bakgrund: Ansvarig för Regionala Investeringar på Sjätte AP-fonden VD för Mittkapital och

Läs mer

Att förbereda en finansieringsansökan hos banken

Att förbereda en finansieringsansökan hos banken Att förbereda en finansieringsansökan hos banken Sara Jonsson, Centrum för Bank och Finans, KTH sara.jonsson@infra.kth.se 07-11-14 1 Hur resonerar banken? Banker är inte riskkapitalister! Bankfinansiering

Läs mer

Biopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation

Biopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation Biopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation Anastasia Krivoruchko och Florian David, några av delägarna i Biopetrolia. Utvecklingsbolaget Biopetrolia använder jästceller för att utveckla

Läs mer

Vi hjälper dig att hoppa över lågkonjunkturen!

Vi hjälper dig att hoppa över lågkonjunkturen! Vi hjälper dig att hoppa över lågkonjunkturen! Hur gör dem som lyckas stärka sina positioner under lågkonjunkturen? Vad och hur gör de för att ta marknadsandelar, stärka varumärket, öka försäljningen?

Läs mer

Internationalisering av små och medelstora företag som drivkraft för svenska innovationer

Internationalisering av små och medelstora företag som drivkraft för svenska innovationer Internationalisering av små och medelstora företag som drivkraft för svenska innovationer Sammanställning från den nationella klusterkonferensen i Karlstad 8 9 februari, 2011 Dialog om en svensk innovationsstrategi

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Västsverige

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Västsverige Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Västsverige SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 1 Insatsområden 1. Entreprenörskap och innovativt företagande Aktiviteterna skall bidra till att skapa

Läs mer

Tina Yildirim Yrke: Entreprenör, har startat och drivit två företag, artistförmedling inom musik och InvivoPlay, sajt och app för ökat välbefinnande genom att koppla ihop användare med coacher Utbildning:

Läs mer