Redaktör och ansvarig utgifvare: Lektor RICH. NORDIN. Post- och telegrafadress: Skoltidningen, Rikstelefon. Östersunds-Postens Tryckeri Aktiebolag.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Redaktör och ansvarig utgifvare: Lektor RICH. NORDIN. Post- och telegrafadress: Skoltidningen, Rikstelefon. Östersunds-Postens Tryckeri Aktiebolag."

Transkript

1 N:r Måndagen den 1 november 199 9:de årg. PRENUMERATIONSPRIS: Kr. 4: 5 pr helär (postarvodet inberäknadt). LÖSNUMMER 2 ÖRE. Prenumeration sker a närmaste poststation. Redaktör och ansvarig utgifvare: Lektor RICH. NORDIN. Post- och telegrafadress: Skoltidningen, Rikstelefon. Östersund 149. Östersund. Östersunds-Postens Tryckeri Aktiebolag. ANNONSPRIS: Efter texten 1 öre pr millimeter, före texten 15 öre, utländska annonser 2 öre. UTG1FN1NGST1D: Tvä gånger i månaden. In memoriam. K. P. NORDLUND. Höstterminen 1874 kom jag första gången i mitt lif i beröring med K. P. Nordlunds räkneböcker, och aldrig skall jag förgäta det intryck, som han häri gjorde på mig. Förut hade jagifolkskolan lärt mig räkna de fyra enkla räknesätten samt bråk och»regula de tri». Jag kunde de mekaniska greppen, men hvarför man skulle göra si eller så hade jag föga aning om. På en gång drogs nu slöjan undan - eller rättare sagdt: så småningom började jag skönja grunderna till räknemanipulationerna och detta hade den verkan på mig, att jag snart sagdt blef passionerad för matematiken under min skoltid. K. P. Nordlund bidrog sålunda i hög grad att väcka min eftertanke till lif och rädda mig undan det mekaniska skolpluggets fördärf bringande verkningar. Och detta gäller utan allt tvifvel om en mängd andra af dem, som medelbart eller omedelbart varit hans lärjungar. Vårterminen 1889 kom jag såsom vikarie för lektor Waldenström i närmare personlig beröring med hans kollega lektor Nordlund i Gäfle. För andra gången träffades jag af den elektriska gnistan. Ty lektor Nordlund var falltid laddad, kom man i hans närhet, slog gnistan öfver. -Hvaraf hjärtat är fullt, däraf talar munnen». Enligt denna regel var det lätt att första, livad som rörde sig i lektor Nordlunds hjärta. Han intresserade sig i hög grad ej allenast för K. P. NORDLUND. matematiken och räkneläran utan äfven för kristendomsundervisningen och katekesen. D. v. s. han var en ifrig motståndare mot katekesen, och därför var det inte svårt för teologen och matematikern att utbyta tankar med hvarandra. Kristendomsundervisningens och räknelärans reformerande smälte samman i den för båda så betydelsefulla brännpunkten: personlighetsutveckling under själfverksamhet och intresse. Så vidt jag förstått K. P. Nordlund rätt, var det denna sak, denna synpunkt, som hos honom höll det pedagogiska lifvet vid makt ända in i ålderns dagar. Ett par månader före sin död var den ungdomlige veteranen inne på ett besök i Uppsala. Det var sista. gången hans elektriserande kraft urladdade sig på min ringa person. Han kände nog, att kroppskrafterna voro försvagade, att hjärtats muskel som arbetat i öfver åttio år, började mattas. Han måste hämta andan då.och då, när han gick gatan framåt, men detta hindrade honom ej från att >vara brinnande i anden». Som vanligt gick samtalet fram och tillbaka mellan räkneläran och kristendomsundervisningen. Ännu har jag kvar den papperslapp (en decimeter i fyrkant), på hvilken han i några punkter nedskref»sitt system». När jag betraktar denna relik, känner jag den magnetiska kraften verka på mitt inre, manande till att följa den aflidne pedagogens fotspår enligt den regel, som väl i teorien är erkänd af alla pedagoger, men som i praktiken så ofta förbises: Non multa sed multum.»den tappres minne det blifver». L. B.

2 84 TIDNING FÖR SVERIGES LÄROVERK N:r Om kursen i historia i gymnasiets första ring och läroböckerna i denna kurs. Af Rich. I. Nordin. I den stora läroverkskommitténs betänkande 192 heter det (I: 311).»Möjligen torde någon befara, att den till första ringen förlagda kulturhistoriska öfversikten af forntid och medeltid skall komma att utgöra ett för lärjungarna pä detta stadium alhför vidlyftigt och svårt pensum. 1 detta afseende vill därför kommittén hafva erinradt, att det sakliga minnesstoffet för en sådan årskurs, hvad fäderneslandets historia beträffar, nyss blifvit uppfriskadt genom repetition i femte klassen och, hvad den allmänna historien angår, förut inhämtats i tredje och fjärde klasserna af realskolan. Vidare afses icke att härigenom införa någon egentlig nyhet, utan endast att, innan lärjungen går in på nyare tidens historia, hos honom befasta och fördjupa kännedomen om de föregående tidehvarfvens förnämsta politiska institutioner, viktigaste idéströmningar och andra kulturföreteelser. Att en dylik sammanfattande återblick på antikens och medeltidens allmänna utveckling utgör den bästa och i mänga fall oumbärliga vägledningen til! att förstå den nyare tiden, och att denna återblick alltså är af lika stor vikt för real- som för latingymnasiets lärjungar, torde ingen erfaren lärare vilja förneka. Svårigheten är egentligen att finna den rätta begränsningen af stoffet och det för stadiet bäst lämpade framställningssättet, en svårighet, som tillfredsställande torde kunna lösas, först då en efter nämnda grundsatser utarbetad och till bruk i första ringen afsedd lärobok för ifrågavarande inledningskurs föreligger. Det är emellertid att hoppas, att, om den föreslagna undervisningsplanen vinner stadfästelse, en sådan lärobok icke länge skall låta vänta på sig». Nu för tiden finnes väl ingen erfaren gymnasielärare, som icke inser, att första ringens kurs i forntidens och medeltidens allmänna historia rätteligen hör hemma i fjärde ringen. Denna sanning synes nog ha skymtat fram äfven för de insiktsfulla historielärare, som tillhörde kommittén. Man kan nämligen eljes icke till sin genesis förstå alla de palliativer och remedier, som kommitterade framhålla i fråga om det betänkliga i att för fjortonåringar föreskrifva en kulturhistorisk öfversikt af forntiden och medeltiden. Bland det märkliga, som det ofvan citerade uttalandet innehåller, äro följande punkter de intressantaste: l:o) kommitterade mena sig icke med kursen i första gymnasieringen ha infört någon egentlig nyhet, de ha blott afsett att hos lärjungen»befästa och fördjupa kännedomen» om antikens och medeltidens»förnämsta politiska institutioner, viktigaste idéströmningar och andra kulturföreteelser», d. v. s. de antaga, att lärjungen förut fått den kännedom om de nämnda tidsskedenas institutioner, idéströmningar och andra kulturföreteelser, som nu skall befästas och fördjupas; 2:o) kommitterade ha den åsikten, att den ifrågavarande kursen är af lika stor vikt för real- som latingymnasiets lärjungar; 3:o) kommitterade öfverlämna lösningen af det svära problem, hvilket de ana i denna återblick», åt den lärobok, som de hoppas»icke länge skall låta vänta på sig». Det är lättare nu än det säkert var då att inse, hvari hela detta resonnemang brister. l:o) Det är en nyhet, som införts, ty lärjungen äger från sitt historiska studium i realskolans»tredje och fjärde klasser ingen alls nämnvärd kännedom att befästa och fördjupa om antikens och medeltidens förnämsta politiska institutioner, viktigaste idéströmningar och andra kulturföreteelser», och det af det rätt naturliga skälet, att själfva begreppen»idéströmningar» och»kulturföreteelser» voro för 11 - och 12-åringen helt främmande. Däremot har han läst om stora och viktiga tilldragelser, såsom perserkrigen, eller om väldiga personligheter, såsom Alexander, Caesar o.s.v. Huru nytt det hela verkligen tett sig föleleverna, visas bäst däraf, att i den tredje upplagan af Boethius' lärobok*) det nödvändiga politiskt-historiska underlaget måst tillfogas, t. o. m. i större omfattning än det ges i samma förf:s lärobok för realskolan. 2:o) Högst ovisst är, om den vidlyftigare kursen i antikens kulturhistoria innebär ett lika stort behof för real- som för latingymnasiets lärjungar. Mig vill det förefalla, som om första realringens historiska kurs skulle kunna väsentligt inskränkas till förmån för geografiens återinträde i realgymnasiets två högsta ringar. 3:o) Ligger en kurs i och för sig öfver ett visst åldersstadiums medelnivå, blir detta förhållande naturligtvis icke förändradt genom en aldrig så god lärobok. Hvad har då erfarenheten hittills gifvit vid handen i fråga om läroböckerna i allmän historia för denna ring? Det är endast två, som sett dagen, den nämnda af prof. Boethius, tredje omarbetade upplagan, och en i dagarna utkommen af lektor J. Bergman.**) Om båda dessa gäller, att de äro med omsorg och sakkunskap utarbetade, i synnerhet torde *) 5. J. Boethius, Kulturhistorisk öfversikt af forntidens och medeltidens allmänna historia för gymnasiets första ring. Tredje omarbetade upplagan. Sthlm. P. A. Norstedt & Söner. Kr. 2:75 inb. **) J. Bergman, Antikens och medeltidens historia. Kortfattad, hufvudsakligen kulturhistorisk öfversikt. I. Antiken. Kr. 1: 25. II. Medeltiden. Kr. 1: 25 Sthlm. Alb. Bonniers förlag. prof. Boethius' framställning af antikens och medeltidens kulturhistoria vara det bästa denna framstående förf. presterat i läroboksväg, i första upplagan nämiigen, ty den andra innebär efter mitt förmenande icke någon egentlig förbättring. Men ingendera talar enkelt och förståeligt till den ungdom, för hvilken böckerna äro afsedda. Boethius' bok är en ytterst lärorik historisk läsning för högsta skolstadiet och Bergman skrifver ledigt och lätt, en smula kåserande, för en journalistiskt bildad publik. De abstrakta utredningarna hos den förre af vissa medeltida statsrättsliga förhållanden äro lika svåråtkomliga för fjortonäringarna som den senares tal om»senatens junkerkretsar»(!?) (Sid. 89). Tänk bara, hvilken invecklad historia det vållar läraren att för denna åldersgrupp göra ett sådant ord förstådt! Och inte passar det in heller, det är det värsta!),»folkmakt och herremakt» (Sid. 37) o. s. v. Då båda, numera äfven Boethius, ha klart för sig, att man i läroböcker af denna art icke får utelämna den politiska historiens viktigaste data, ha de medtagit dessa, fastän pä olika sätt,i det Bergman förtjänstfullt inarbetat dem i framställningen, Boethius däremot satt dem framför den i öfrigt nästan oförändrade texten, hvaraf en del upprepningar föranledts. Boethius såväl som Bergman meddelar emellertid vida mer af data och fakta än lärjungarna i tredje och fjärde klasserna fått lära sigj hvilket ytterligare försvårar kursens inhämtande. Man må, t. ex. slå upp Bergman, I, sid. 8, om Kartagos undergång, och II, sid. 112 om Klodvig, där t. o. m. namnet Sigbert i Köln kommit med som ett alldeles obehörigt fy 11- nadsgods! Eller man läse hos Boethius t. ex. sid om Romkejsarne med alla årtal, som där stå, samt sid. 156 den svära tablån öfver de engelska konungarna från 166 till 1485, i hvilken t. o. m. finnas upptagna de fyra årtalen för den ju annars icke för medeltidskulturen särdeles representative Edvard IV:s regering! Den omständigheten, att man sålunda sett sig omöjligt kunna undvara den politiska historien, har emellertid gjort, att läroböckernas omfång blifvit afsevärdt stort. Boethius' och Montelius-Hildebrands***) läroböcker utgöra tillsammans c:a 29 sidor, ungefär detsamma som Bergmans och Montelius-Hildebrands. Detta blir på första ringen i det närmaste en lika stor historisk kurs som hela den nuvarande kursen i allmän historia för både andra och tredje ringen efter Pallin-Boéthius. Och den är icke blott svårare, emedan dess hufvudinnehåll är nästan genomgående abstrakt, den är äfven lagd på svagare skuldror. ***) O. Montelius och E. Hildebrand, Kulturhistorisk öfversikt af forntidens och medeltidens svenska historia. Sthlm. P. A. No r ste dt & Söner. Kr. 2: 25 inb.

3 N:r ' TDNING FOR SVERIGES LÄROVERK S5 Så har det i praktiken gått med kommitterades förhoppning i fråga om kursen i antikens och medeltidens allmänna historia, att läroböckerna skulle göra't. De läroböcker, som föreligga, äro obestridligen i stort sedt mycket goda, äfven om mot båda en och annan anmärkning, såsom vi nedan skola se, kan vara att framställa. Men ändock... I kursplanens briljant skrifna och pedagogiskt synnerligen vederhäftiga ^metodiska anvisningar» rörande historieundervisningen har man sökt komma ifrån den saken genom rådet:»hufvudvikten bör läggas på medeltidens historia såsom inledning till den nyare tidens». För min del tror jag, att för nutidsmänniskan antikens historia är och blir undan för undan mycket viktigare än medeltidens. Och detsamma tyckas äfven hrr Boéthius och Bergman ha ansett. Hos Boéthius kommer nämligen antiken på 94 sidor, medeltiden på 83, hos Bergman äro siffrorna resp. 1 och 82. (Forts.) Uttalanden af läroverksrådet Moll. Som bekant af går läroverksrådet Moll med innevarande års utgång ur öfverstyrelsen för rikets allmänna läroverk. På grund af sjuklighot åtnjuter han f. ö. redan tjänstledighet frän och med den 1 oktober till detta års slut. Då deti varit al imtresse att få del af de erfarenheter som hr M. under sin verksamhet som ledamot af öfverstyrelsen gjorl under dess nu snart förflutna för sia femårsperiod, har Aftonbladet vändt sig till honom med anhållan om några uttalanden härom. Först syntes det. 'af intresse a ti få svar på frågan: Är inspektionen af läroverken genom öfverstyrelsens medlemmar tillräckligt effektiv? (Härpå svarade hr Moll: Det är ett mycket stort antal lä roanstalter, som blifvit ställda un der öfverstyrelsens inspektion, till sammans jmier än 2, och det kan svårligen nekas, att under de bit tills gångna åren af öfverstyrelsens verksamhet, då arbetet med organisationsfrågor under långa tider tagit i anspråk Imfvudparlen af öfverstyrelsens krafter, inspektionsuppgiften kommit något till korta. Isynnerhet gäller detta i den meningen, att den tid, som kunnat ägnas åft särskilda inspektioner, understundom varit mera knapp än önsklijgt 'Hufvndbotydelson af en inspektion torde om sådana fall frånses, dnr det kan finnas något särskild!! missförhållande atl rätta kunna. sägas vara ett uppvisande af arbetet, icke blott sluvresultaet, ulan det intima, dagliga arbetet inför en sakkunnig. Detia innebär för skolans föreståndare, lärare och öfriga målsmän en inlåning till själfpröfning och bör kunna leda till värdefull dikussion angående arbetets planläggning och utförande. Emellertid är det gifvelvis af vikt med hänsyn till resultatet af inspektionen, att den förrättas ined grundlighet och all tillräcklig tid kan ägnas därå! Det lord o kunna förrän I as, all öf verstyrelsen i detta afseende hädanefter skall arbeta under gynnsammare förhållanden än hittills. "Nästa fråga var: Har öfverstyrelsen varit för mycket upptagen af obetydligheter och därigenom hindrats att tillräckligt ägna sig ät uppgifter af större vikt? "Härpå kan svaras, yttrade hr'm., att öfverstyrelsen i dess hel hel el ler enskilda af dess medlemmar i en grad, som understundom varit mindre gynnsam för arbete I med andra uppgifter, vissa tider vari! strängl upptagna af administrativa ärenden, såsom granskning af tjäns temeriter och handlingar rörande uppflyttning i lönegrad, förslag till utdelning af allehanda slag o. s.v. Sådana frågor kunna ju icke kal las oviktiga, eftersom det är af stoi betydelse för såväl lärarpersonalen som för skolorna, atl de behandlas med all omsorg: men visserligen höra de till livad utväxtes är. Troligen kan nian icke vänta, attmäng den af sådana ärenden skall minskas i framti;len, men väl att det arbete, som deras behandling kräfver, skall blifva lättare, i den mån fasta normer för detta arbete komma till utbildning. Nästa spörsmål gällde : Göra sig ej vid tillsättning af lärartjänster pappersmeriter gällande i alltför hög grad? Hvad som oeslämimer i fråga om lärares befordran, svarade läroverksrådet, är följande: de akdeiniska meriterna, betygen öfver profårskurs och tjänstgöring samt tjänstgöringstidens längd. Med afseende på inflytandet af de akademiska meriterna är endast godt ätt säga. Grundliga egna studier äro för en lärare ovärderliga och kunna alldeles icke ersättas af rutin. Ej heller mot inflytande af betygen för profårskursen synes någon berättigad anmärkning kunna framställas, då det gäller jämförelse mellan unga lärare. Det finnes e- mellertid exempel på, alt lärare, som lyckats mindre väl i profårskursen, senare arbeta upp sig till stor duglighet. Med hänsyn härtill vore det icke rättvist att låta profårsbetygen för mycket gälla några år efter tiden för deras utfärdande. Med afseende på tjänstgöringsbetygen måste det sägas, att de ofta icke äro efterrällliga. Större brister hos en lärare komma ju i regein på något sält fram i dessa betyg, mom fall äro icke sällsynta, då lärare kunna från sina rektorer förete mycket höga betyg för undervisningsskicklighet, sält att behanlla lärjungarna och förmåga att-upprätthålla disciplin, ehuru de i dessa hänseenden notoriskt äro ganska jämnstrukna. Man kan säga, alt praxis mångenstädes utveckla! sig därhän, att det högsta möjliga betyget, betyget utmärkt, tenderat ajtjf blifva normal b e t y g i fråga om lärare, som tjänstgjort en något längre tid. Här förefinnes en brist att afhjälpa, antingen genom ölv-reiiskomimelse eller genom någon ändring af de i detta afseende gällande bestämmelserna, hvilka knappast äro lyckligt affattade. Det måste emellertid medgifras, atl frågan om ett riktigt bedömande af lärarnas tjänstgöring är synnerligen svårlöst. Att tjänstgöringstidens längd har betydelse såsom tjänstemerit,' är gifvetvis i sin ordning. På grund af o tillförlitligheten af betygen för tjänstgöringen har nämnda meiil e- mellertid mången gäng falt större inflytande, än stun i fråga om en verksamhet af så personlig art som lärarens är tillbörligt. Så till vida kan del sägas, att papper sm eritier äro gällande i alltför hög grad. Slutligen önskade intervjuaren höra läroverksrådets uppfattning, om lärarna i regeln äro tillfreds med den nya ordningen? Denna fråga kan icke besvaras definitivt, yttrade hr Moll, eftersom läroverksreformen ännu befinner sig i öfvergangssladiet..några synpunkter för besvarande! må emellertid glivas. De nya undervisningsplanerna halva beträffande alla läroämnen med ganska stor djärfhel sökl insätta realiteterna pä första plats vid undervisningen: i fråga om kristendomen de etiska och personliga momenten i stället för ofruktbar dogmatik, i fråga om språken del 1 of vande språket själft i stället för abstrakt granimatika, i fråga o m matematiken det, som har värde i och för sig i stället för det, som endast dugpr till formell öfning, i fråga om nalurvetenskaperna experimentet, helst utfördt på laboratoriet af lärjungarna själfva, i stället för boklärdom osv. Ett genomförande i praktiken af sä-

4 86 TI DN i NO FOR SVERIGES LÄROVERK N:r dana principer är gifvelvis en uppgift, som kräfver mycket arbete af alla lärare. I enstaka fall måste det inträffa, att detta arbete endast med svårighet kan presteras t. ex. af de äldsta lärarna, som ju icke kunna förväntas äga ungdomens anpassningsförmåga, och det kan ju tänkas, att härigenom uppstår misstämning. Å andra sidan äro de nya uppgifterna ytterligt lacksamma, och de*;, synas också i regeln af lärarna, äfven af de äldre, omfattas med vaitmt intresse. Af största vikt är emellertid.att lärarnas arbete underlättas genom utgifningen af läroböcker, som äro afpassade efter de nya förhållanden a. En svensk envoyé om Amerikas skolor. Lördagen den 16 okt. höll envoyén Lagercrantz i Västerås ett anförande om de amerikanska skolorna, som i hufvudsak innehöll följande: Styrkan i de amerikanska skolorna är icke den lärdom de bibringa men den produkt de skapa. Den amerikanske skolpojken är, när han lämnar skolan, en liten själfmeuveten och morsk herre, som längtar efter att pröfva sina krafter, energisk, patriotisk para nog till fanatism. Många landsmän, som besöka Amerika, hafva icke förstått skolornas förtjänster. En dag kom en blodfattig, krokryggig, välvillig svensk ung man in på legationen. Han reste liksom så många andra att studera sociala frågor. Han var ej nöjd med Amerika; ingen förstod honom, och jag undrar ej därpå, ty han var fullproppad med en mängd opraktiska och outförbara idéer, hvilka likt krusbärsmjöldaggen och kräftpesten härja vårt land. Skolorna kunde han ej gilla i Amerika, fastän han erkände, att barnen voro friska till kropp och själ, redo att med glädje draga ut i lifvet, fosterlandsälskande, ehuru de kanske ej kände så mycket om sitt stora land; gudfruktiga, ehuru de ej kände Norbecks teologi. Jag försökte förgäfves öfvertyga honom, att idealet för bildning icke var att kunna allting utan att försörja sig själf, och att just bristen i detta afsecnde var skulden till mycket och kanske just hans eget missnöje med världen. Skolan bör först och främst, enligt amerikanska idéer, så vidt möjligt skapa en sund och intelligent befolkning, för det andra gifva denna den uppfostran, som landet kräfver, ty samhället är ju en organism, som icke slumpvis kan absorbera hur många jurister eller ingenjörer som helst, iika litet som det kan existera utan dem. A och O i undervisningen är kärlek till fosterlandet. Jag har hört lärare i Amerika begagna hvarje tillfälle att framhålla och inpränta i eleverna dryckenskapens afskyvärda verkningar, lämna litet brottmålsstatistik, men framför allt ingifva barnen ett djupt förakt för lasten. En annan gång framhålles för de äldre könssjukdomarnas sorgliya historia med en liten statistik från hospitalen och slutligen sambandet mellan dryckenskap och osedlighet. Vid andra tillfällen lämnas upplysningar m tuberkulosens härjningar, - så att barnen känna dessa tre hemska fiender till mänskligheten och det moderna samhället. Nyttan af en stark och sund kropp kan ej öf verskattas vare sig för individen eller för samhället,och den amerikanska skolan glömmer ej, att den är tjänare åt båda dessa herrar. Landet fordrar att få ett friskt släkte, uugligt för kommande värf, med en god karaktär och stark medborgaranda. Hvad jag med detta velat visa är att det icke är en öfverdrift, då man säger, att i de amerikanska skolorna karaktären danas jämförelsevis bättre än filosofien, och man säger sig med rätta, att vä-iden behöfver icke nödvändigt filosofer, men individen behöfver nödvändigt vissa egenskaper för att kunna fylla sin plats och tjäna sig sjäif och sitt land. Här finnas i Sverige två härdar för missnöjet, och båda dessa måste skolan se och förstå, den ena är det lärda proletariatet, som saknar förmåga att försörja sig, den ^ndra är den bäst aflönade kroppsarbetaren, som icke förstår att begagna de höga inkomsterna till gagn för sig själf och till lycka för de sina. De förra är det elementarskolans uppgift att göra till praktiskt tänkande, dugliga män, de senare är det folkskolans plikt att gifva högre mål än njutningens. Den rike, som är otillfredsställd och onyttig, är en olycklig man, äfven om han kan, som kolingen uttrycker sig,»byta skjortor dagligen». Hr Lagercrantz' ord torde nog innehålla åtskilligt att taga vara på, äfven om han i viss mån gör sig skyldig til den öfverskattning af det amerikanska skolväsendet, till hvilken pedagogiskt oskolade nordbor så lätt hemfalla. Men i hvarje fall, icke är väl ändå det»idealet för bildning»»»attförsörja sig själf»? Försörja sig själf alldeles galant kunna nämligen som bekant en mängd personer, som äro verkliga prakttyper af råhet och obildning. En lifsfråga för Norrbottens allmänna läroverk. Vid sistlidne riksdag väcktes som bekant motioner, att riksdagen för löneförbättring åt lärarne vid de allmänna läroverken inom Norrbottens län måtte anslå 15, kr. Dessa motioner blefvo af riksdagen afslagna. Nu har emellertid rektorn vid Luleå högre allmänna läroverk H. Wallin hos k. m:t anhållit, att k. m:t måtte låta verkställa närmare utredning i frågan samt föreslå riksdagen att bevilja nödiga medel för beredande af ortstillägg åt berörda lärare. Rektor Wallin hänvisar till att de i motionerna framhållna svårigheterna för lärarpersonalen i Norrbotten nu blifvit än större. Under nuvarande förhållanden, säger han, har det visat sig nästan omöjligt att uppehålla undervisningen vid läroverket. Det är allvarligt att hoppas, att denna fråga nu, framförd af k. m:t, skall vinna riksdagens beaktande och lösas på det enda sätt, som öfverensstämmer både med statens värdighet och det berättigade i läroverkslärarnes kraf på att äfven i dessa nordliga, dyra nejder kunna föra bildade människors tillvaro. Notiser. Pedagogiska sällskapet i Stockholm höll den 11 okt. sammanträde i Ateneums hörsal, hvarvid ordföranden d:r L. Lindroth, innan förhandlingarna började, under stor tillslutning från sällskapets sida ägnade några minnesord åt den nyligen aflidna lärarinnan Gustafva Hjelmerus. Därefter vidtog en liflig öfverläggning om Skolans bruk af böckerna. Inledare var professor A. Steenberg från Köpenhamn. Han redogjorde först för den sträfvan, som för närvarande gör sig gällande i Danmark, att bringa fram böckerna och gifva dem den rätta platsen i upplysningsarbetet. Mången är rädd för böckerna,»den döda bokstafven». Till detta förhållande är nog skolan icke utan skuld. Det»lefvande ordet» har trängt boken tillbaka. Skolan ger barnen hufvudsakligen läxböcker, och vår skolungdom har nog erfarit samma missräkning vid bekantskapen med böckerna som Öivind i Björnsons»En glad gut». Icke ens läseböckerna Sverige har afundsvärdt utmärkta sådana användas på ett naturligt och riktigt sätt. Lärjungens intresse dödas ofta genom afbrott för analyser m. m.

5 N:r T.DN1NÜ FÖR SVERIGES LÄROVERK S7 I fråga om skönlitteraturen gäller det för skolan att bland annat lära de unga att läsa romaner pa ett riktigt sätt. De böra få klart för sig, att det viktigaste icke är spänningen, att få veta»hur det går»; sådant preparerar blott för Nick Carterlitteratur. Som det hufvudsakliga i romanen skola framstå människor och människoöden samt den omgifning, i hvilka dessa skildras. Härvid böra illustrationer lämna god hjälp. 'Beträffande kunskapsläsningen föredrog talaren breda framställningar, ur hvilka den läsande med pennan i handen gjorde sammanfattningar. En viktig sida af undervisningen vore att lära eleverna begagna uppslagsböcker med bokstafsordnadt stoff. Huru förbisedd denna sida är,finner man däraf, att flertalet vuxna icke förstå att begagna sådana böcker, knappast vanliga kataloger. Efter föredraget följde en längre diskussion. De muntliga mogenhetsexamina höstterminen 199 äga rum följande dagar, nämligen vid: Högre allmänna läroverken i Uppsala och Kristianstad den 6 dec; d:o i Lund den 6 och 7 dec; Realläroverket å Norrmalm, Stockholm, den 6 och 7 dec; högre allm. läroverket i Karlstad den 7 dec; d:o i Gäfle och Växjö den 8 dec; Göteborgs gymnasium för flickor den 9 dec; Södermalms högre allm. läroverk den 9 och 1 dec; Lunds privata elementarskola den 9, 1 och 11 dec; högre allm läroverket i Norrköping den 1 och event. 11 dec; Stockholms samgymnasium den 1 dec; högre allm. läroverket i Härnösand deu 11 dec; d:o i Skara den 11 och 13 dec; Thekla Åbergs högre allm. läroverk för flickor, Malmö, den 13 dec; Östermalms högre allm. läroverk för flickor, Stockholm den 13 och event. 14 dec; Östermalms högre allm. läroverk, Stockholm den 13 och 14 dec; högre allm. läroverket i Malmö den 14 och 15 dec. samt d:o i Luleå den 15 dec. Göteborgs läraresällskap hade lördagen den 3 okt. sammanträde, hvarvid dryftades frågan:»är någon ändring af läroverksstadgans par. 133 (om lärare åliggande antal tjänstgöringstimmar) af behofvet påkallad?» Inledningsföredraget hölls af läroverksadjunkten A. Bokelund och följdes af en stunds diskussion, hvarefter antogs följande af inledaren framlagda förslag till resolution: Då efter den nya läroverksorganisationens genomförande undervisningen i flera ämnen, särskildt språk, redan i och för sig måste anses minst lika betungande på nederstadiet som på öfverstadiet och nederstadiets undervisning äfven i andra ämnen ofta försvåras af särskildt å detta stadium framträdande menligt inverkande yttre omständigheter, såsom öfverfyllda klasser och otjänligt lärjungematerial, i så väsentlig grad, att det fullt uppväger de med ämnets behandling på ett högre stadium förknippade svårigheter, anser Göteborgs läraresällskap, att den principiella skillnad, som göres mellan olika stadier i läroverksstadgan par. 133: 2, bör upphäfvas, och att för alla ämneslärare gemensamma minimi- och maximiantal veckotimmar fastställas, hvarigenom i enskilda fall en rättvisare tjänstgöring kan uppnås. Äfven anser sällskapet, att, enär i regel äldre lärare äro mindre arbetsföra, det ligger i såväl läroverkens som lärarnas intresse, att maximisiffran regleras efter en fallande skala i förhållande till tjänsteårens antal, så att yngre lärare kunna åläggas en något drygare tjänstgöring än äldre, såsom fallet är vid de preussiska läroverken. Afsked har beviljats gymastikläraren vid h. allm. läroverket i Västerås, majoren frih. L. A. Nauckhoff. (Insändt). En fråga till Svenska lärarsällskapets styrelse. Skulle icke styrelsen för Svenska lärarsällskapet kunna låta uppställa till diskussion bland oss lärare den viktiga frågan om lämpligheten eller olämpligheten af läroverksöfverstyrelsens tillsättande genom förordnanden på fem år? Styfmoderligt ha ju enligt inangås mening under det senaste halfseklet Sveriges läroverkslärare blifvit behandlade, men underligast af allt har det nog förefallit en och annan af oss, att ensamt just vår kär skall liafva öfver sig en högsta styrelse, hvars alla medlemmar äro tillsatta blott på förordnande och sakna de förmåner i fråga om högre lönegrader, pensionsförhållanden o. s. v., hvilka, sa vidt jag vet, eljest tillkomma dem som tillhöra de högre styrelserna här i landet. Om meningen ined det nuvarande förfaringssättet ifråga om öfverstyrelsen var, att dennas ställning skulle vara blott provisorisk, så borde det ju nu vara på tiden, att detta provisoriska med det snaraste upphörde. Vid det här laget lär väl nämligen äfven i de mest konservatives ögon öfverstyrelsen tillräckligt ha idagalagt nödvändigheten af sin tillvaro. Har man åter velat trygga möjligheten af en»föryngring», när så erfordrades, och undvika»förbening» eller dylikt, så må den erinringen göras, att det väl egentligen är inom alla statens högsta styrelser, och ej blott i läroverkens ledning, som en sådan»föryngring» är nödvändig och en sådan»förbening» farlig. Dessutom: är det icke så, att äfven inom skolväsendet man för bevarandet af en sund, historisk kontinuitet, som ingalunda är liktydig med»förbening», har behof af den på skolans högsta poster vunna rikare pedagogiska insikten och pröfvade erfarenheten lika fullt ut som af den unga, ännu helt omedelbara kraften? Man skall måhända mot mig invända, att detta har icke Svenska lärarsällskapet med att skaffa. Det kan ju alltför väl vara möjligt, ehuru det å andra sidan förefaller mig, som om det i någon mån skulle rätt nära angå oss lärare, huru läroverksöfverstyrelsen är organiserad. I hvarje fall har jag med mina rader blott afsett att väcka frågan på tal i denna tidnings spalter; den torde vara viktig nog att förtjäna dryftas. Gammal»frisinnad» lärare. (Insändt.) Nya platser eller ej? Inom lärarkretsar har öfverstyrelsens för rikets allmänna läroverk framställning angående önskemål och anslagskraf för nästa års riksdag väckt ett med förvåning blandadt intresse. Öfverstyrelsen framhåller, att ett ej ringa antal af de ordinarie lärartjänster, som under den senaste tiden ledigförklarats, saknat sökande eller ock måst tillsättas utan»»önskvärd täflan», särskildt inom matematisknaturvetenskapliga ämnen. Förklaringen härtill söker öfverstyrelsen bl. a. däri, att tillströmningen till lärarbanan under tiden närmast före löneregleringens genomförande var i starkt aftagande. Särskildt har, såsom öfverstyrelsen framhåller, en dylik brist på sökande gjort sig märkbar i Norrlands städer och i de smärre samhällena. På grund häraf anser öfverstyrelsen, att antalet nya ordinarie platser bör hållas inom lämpligare gränser och hemställer därför till nästa års riksdag att för år 1911 bevilja medel till endast fyra lektorstjänster i hufvudsakligen humanistiska ämnen. (Dessa fyra platser äro för öfrigt så till vida ej nya, som öfverstyrelsen redan tidiyare begärt dem). En dylik begränsning i antalet nya platser motiveras alltså därmed, att antalet sökande till ledigförklarade tjänster bör vara så stort, att en»sund rekrytering» och»önskvärd täflan» må äga rum. Så långt öfverstyrelsen. Brist på sökande till matematisk-naturvetenskapliga lärartjänster har, som bekant, stundom yppat sig. Däremot är det oförnekligt, att i fråga om de

6 88 TIDNING FÖR SVERIGES LÄROVERK N:r humanistiska tjänsterna en mycket god tillgång på sökande förefinnes. Att en sådan plats saknat sökande är nästan exempellöst t. o. m. i Norrland, och det fastän anläggningen af ämneskombinationarna inklusive skapandet af ett slags humanistisk-naturvetenskaplig mellantyp af tjänster t. ex. tyska, historia, matematik gör det mycket svårt för en del äldre extralärare, hvilka vid sina akademiska studier ej kunnat förutse de nya förhållandena,att uppträda i den af öfverstyrelsen eftersträfvade täflan om platserna. Den af öfverstyrelsen betonade bristen på aspiranter till lärarbanan söker den afhjälpa genom att f. n. ej föreslå några nya platser alls. Att Norrland lockar ett mindre antal sökande är, som bekant, ingenting nytt, ej heller för lärarbanan särskildt utmärkande. Är det för öfrigt riktigt att låta hänsynen till en enda landsända motivera åtgärder, som äro ägnade att försämra befordringsförhållandena för hela rikets extralärare? Öfverstyrelsen har uttalat farhågor för att en sund rekrytering af den ordinarie lärarpersonalen vid en del läroverk ej skulle komma att äga rum. Innebär detta öfverslyrelsens uttalande ett underkännande af en kompetens, som garanterats af universitet, profårsinstitution och rektors betyg öfver två års väl vitsordad tjänstgöring? Och vinner undervisningsväsendet i sin helhet på att kompetent förklarade och redan tjänstgörande lärare såsom obefordrade kvarhällas i en ekonomiskt sämre och osäkrare ställning? Efter 194 års läroverksreform, som bl. a. medförde förlusten af extialärarnas lönetursrätt, ha de obefordrade lärarna tryggat sig till det af regering och riksdag gjorda uttalandet, att extralärarnes ställning mest effektivt förbättras genom ett successivt afskrifvande af extralärarsystemet. Att öfverstyrelsens åtgörande f. n. ej står i samklang med d-ssa principuttalanden, ligger i öppen dag. Det kan slutligen sättas i fråga, om man har rätt att genom en aldrig så»önskvärd täflan» ytterligare upppressa den redan långt drifna kompetensnivån visavi platser, som gifva sin innehafvare efter en lång och dyrbar utbildning vid en genomsnittsålder af, låt oss säga, 35 år, en begynnelselön af 3, kr. Läroverkslärare. En protest. (Insändt). Vid Svenska teckningsläraresällskapets (sammanträde den 15 maj d. å. väcktes, såsom det mig till handakomna protokollsutdraget från sammanträdet i fråga ulvisar, bland annat förslag af teckningsläraren O, Boström,Stockholm,»att sällskapet; skulle utse en referent för att tillställa»tidnig för Sveriges läroverk» redogörelse öfver Teckningslärare sällskapets förhandlingar. Talaren ansåg nämligen en sådan åtgärd vara af behofvet särskildt påkallad och för sällskapets intressen synnerligen nödvändigt, att referaten från sälb skåpet insändes direkt till den ifrågavarande redaktionen och icke genom hr Segerborg, såsom förut skett. Enligt hr Bos>,rörns förmedlande hade detta senare sätt ej visat sig vara till förmån för teckningsläraresällskapets intressen då det gällt att få i tidningen införda meningar och uttalanden, hvilka icke öfverensstämde med de af hr Segerborg förfäktade. - - Utan diskussion biföll sällskapet den gjorda hemställan.» Med anledning af ofvanstående ber undertecknad alt få säga några ord. Först och främst ber jag då få påpeka, att jag af Sv. tecknings! ä- raresällskapel aldrig erhållit något uppdrag att tjänstgöra som omjbud vid referatens offentliggörande och att jag således hvarken kunnat ha eller haft befogenhet alt u'!öfva någon som helst censur Öfver desamma. Visserligen har jag då och då genom Sv. teckningsläraresällskapets ordförande fått mig referat lillsända, då frågor af större vikt blifvit behandlade. Men dessa meddelanden hafva i regeln ingått från honom pa grund af mera privata och vänskåpliga orsaker och hufvudsakligas! för at jag, som bor i en småstad, långt bor! från sammanträdesorten, ochf således icke kan personligen infinna mig å sammanträdena ifråga, måtte snabbt kunna följa med»händelsernas gång». Men i samma småstad bodde också unrler en lång följd af år redaktören af»tidning för Sverres läroverk» och genom mig lät han välvillig! meddela, att han ställde sin tidnings spalter till Sv. teckningsläraresällskapets disposition. Och hvarje meddelande från sällskapets ordförande, hvilket kom mig 'tillhanda samt af honom önskades beftordradt till»tidning för*sveriges läroverk», öfverlämnades också punktlig! till nämnda tidnings red. Detta utan ofö någon som helst ändring eller förvanskning af hvilket slag det vara må någonsin ägt rum från min sida. Det ligger ju för öfrigt i sakens natur, att etft dylikt tilltag, för hvilket jag vid ofvanberörda sammanträde med så sällspord hänsynslöshet beskylldes, skulle varit både fult och dumt samt ulan någon idé, då ju tidningens spalter slå öppna älven för mina inlägg och uppsatser. Och att jag verkligen begagnat mig af offentligt uppträdande, då jag velat hafva något sagdt i iäckvä,g, de, torde nog såväl hr Boström som hans meningsfränder veta, om inte på annat sätt så åtminstone genom hörsägner. Emellertid har jag sökt finna rätt på den väderkvarn, mot hvilken hr Otto Boström lupit -ill storms denna gäng. Det lär nämligen finnas ett, enda fall, då ett referat från Svenska teckningsläraresä,liskapets sammanträde råkat på villovägar. Af detta enda fall har hr Boström gjort en regel (Se referatets ordalydelse:»talaren (hr B.) ansåg nämligen en sådan åtgärd vara af behofvet särskildt påkallad» etc.) Som detta fall och dess orsaker beröras i ett; från lektor Nordin ull mig ingånget bref, ber jag att få återge det sistnämnda i delta sammanhang. Ordalydelsens fulla öfverensstämmelse med originalet försäkras härmed på heder och samvete. Detta bref torde till fullo belysa i hvad mån hr Boströms för mig högst kränkande beskyllningar äro berättigade eller ej.»"östersund d. 23 maj 199. Jag har alltid af Dig bekommit referaten från Teckningsläraresällskapet i samma skick som de afgåtil till Dig från sällskapens ordförande. Någon partiskhet från Din sida har sålunda därvidlag icke kunnat, förekomma, och bos nämnde ordförande har jag också städse funnit synnerlig vederhäftighet, parad med utmärkt sakkunskap. I nu föreliggande fall har emellertid referatel förkommit å de'! tryckeri i Karlstad, hvarifrån»tidningför Sveriges läroverk» då utgafs, en olyckshändelse, som. förklaras af den omständigheten alt jag vid samma tidpunkt stod i begrepp al 1! med tidningen öfverflytla till annan ort,. Tydligt är, att min tidning icke kan mottaga några som helst meddelanden från Teckningsläraresällskapet, förrän sällskapet på ett för Dig tillfredsställande sä! t förklaralt sitt beleende mot Dig. De'! förefaller mig egendomligt, att sällskapet på detta sätt kunnat', förbise allt hvad Du genom Din A^erksamhet såväl i»tidning för Sveriqes läroverk» som eljest uträttat*, för Din kår och Ditt fack. För min del har jag i egenskap af redaktör af»tidning för Sveriges läroverk» till Dig såsom fen af den nutida svenska teckningsundervisningens allra främsta baran-

7 N:r TIDNING FÖR SVERIGES LÄROVERK SO de krafter det förtroendet, alt jag hädanefter som hittills i allt som rör teckningsfacket endast vill handla i samråd med Dig. Detta mitt bref äger Du använda efter som Du själf vill. "Din- lillgifne Richard Nordin^» Denna lektor Nordins välvilliga skrifvelse,.som jag här återger icke för att därmed skryta utan för att bevisa, framhåller ju tillräckligt tydligt det sanningslösa och oförsynta i hr Boströms anfall. Den belyser också tillfullo hr B :s ovederhäftighet, då han räknar såsom mångfald, hvad han sett i - enfald. Ehuru jag oförlöfvadt tillställde såväl honom som riågra andra intresserade en samvetsgrann afskrift af lektor Nordins skrifvelse, och trots att sedan dess fyra (4) hela månader förflutit, har från inlet håll minsta steg till förklaring eller ursäkt, tagits. Hela delta hänsynslösa sälitt är för mig en gåta, vare sig hr Boström vid tillfället uppträdde för egen eller för annans räkning. Jag stämplar därför hans beskyllning mot mig såsom, lindrigast sagdt, ovederhäftigt pra t och stor sanningslöshet. Då icke heller det allra minsta gjorts från Svenska teckningslärairesällskapets styrelses sida att lämna mig lämplig, upprättelse, har jag anmält mitt utträde ur Svenska teckni ngsläraresällskapet. Karlstad den 26 okt K. Hugo Segerborg. Ett varmt tack (Insändt). vill jag rikta till den genomskinliga signaturen H. B., som i senaste numret af»tidning för Sveriges läroverk» skrifvit en välbehöflig artikel om»realskoleinspektörer». Jag kan emellertid icke instämma i hans ord:»gymnasierna behöfva måhända inte några särskilda inspektörer». Enligt min mening behöfva äfven gymnasierna särskilda inspektörer, ehuru icke af helt och hållet samma skäl som realskolorna. De behöfva dem närmast såsom rådgifvare, hvilka litet då och då, ej med flera års mellanrum, kunna komma med friska, nya vindar till våra skolor. Denna inspektion uteslöte för ingen del behofvet af inspektion från öfverstyrelsens sida; den skulle förekomma vid sidan af denna och stå i lifligaste rapport med öfverstyrelsen. Man kunde t. ex. tänka sig censoratet i studentexamen ombildadt till något i den vägen. Lektor. Litteratur. Torsten och Verner Söderhjelm, Italiensk renässans. Litteratur- och kulturstudier Andra upplagan. Sthlm. C. E. Fritzes bokförlagsaktiebolag. Kr. 7: 5. Det är andra upplagan af ett vida berömdt verk, rent af ett af de allra yppersta på kulturforskningens område, hvilka finnas skrifna på nordiskt tungomål, som här föreligger. De två framstående bröderna-författarne den ene tyvärr nu alltför tidigt gången ut ur lifvet sade i sitt förord 197 om bokens syfte:»att man hemma äger en företrädesvis konstnärlig kunskap om renässanskulturen i Italien, ger oss mod att försöka en populariserande behandling af andra sidor i densamma, liksom ock det, att i nordisk litteratur intet från dessa synpunkter anlagdt arbete om tiden finnes. Vi hafva gjort ett urval af tankar och typer med afsikt att någorlunda representativt framställa den visa och glada epokens lifsbild, sådan den speglar sig i litteraturens och i samhällets former». Uppenbart är, att detta»urval af tankar och typer» blifvit så väl träffadt, att läsaren å dessa blad verkligen finner en allsidig skildring af ett märkvärdigt och rikt tidehvarf, som ännu i hög grad håller eftervärldens intresse fånget och är viktigt att lära känna icke minst därför att nutidens kultur i så många afseenden sänker sina rötter ned i dess bördiga jordmån. För den som skall för en mognande ungdomsskara klargöra hvad renässansen var och ville, drömde och tänkte, är Torsten och Verner Söderhjelms bok en ovärderlig hjälp. Den ger icke bara en del nya fakta, den rymmer framför allt en rikedom af fina observationer, lyckliga uppslag och lärorika analyser. Om innehållets mångsidighet lämna hufvudrubrikerna en föreställning: Brytningar och motsatser: kultur och kulturbärare; Petrarca och Boccaccio, renässansens begynnare; Poggio Bracciolini, humanisten; Lorenzo de Medici, skalden; Sällskapslifvets fulländning: Castiglione och hans bok»hofmannen»; Bibbiena, kardinalen och komediförfattaren; Två romerska kurtisaner: Imperia, Tullia d'aragona; Giulia Conzaga, den sköna och fromma; Villa d'esté i Tivoli. Öfver ett trettiotal utmärkt goda reproduktioner pryda arbetet. Utstyrseln är ståtlig. R. N. Albin G:n Bergstrand, Grunddragen af den kristna tros- och sedeläran för de allmänna läroverkens mellanklasser. Lund. C. W. K. Gleerup. Kr. 1: 6. Det är säkerligen en utomordentligt svår uppgift att skrifva en lärobok i den kristna tros- och sedeläran, som kan till fullo ersätta den gamla katekesutvecklingen med dess trots allt stora och erkännansvärda mångsidighet. Förf. till nu ifrågavarande arbete har emellertid lyckats väl i sitt värf. Hans bok utmärker sig för en synnerlig reda och klarhet; den erfarne pedagogen kommer fram i förmågan att skilja på väsentligt och oväsentligt, hvadan hela kursen nog torde godt hinna genomgås på den åt ämnet anslagna tiden, om man använder detta arbete. Fullt medvetet har förf. låtit»den nödvändiga förkortningen i första hand träffa framställningen af trosläran», under det att sedeläran är särdeles utförligt och bredt behandlad. Om det mer eller mindre lämpliga i detta kan man ju allt efter olika utgångspunkter tvista, visst är, att Jesu frälsaregärning är väl så knappt framhäfd. Det må dock å andra sidan villigt erkännas, att det är ett fulltonigt Kristi evangelium, som läres. Däremot rör sig framställningen af sakramenten (sid ) med åtskilliga kanske alltför vaga uttryck. Afdelningen om sedeläran är genomgående utmärkt. Särskildt har jag fäst mig vid det verkligen mönstergilla kapitlet om»den kristliga kärleken inom samfundslifvet». Jag tror icke, att något bättre kan skrifvas för skolungdom om den saken. I ett som allt: hr Bergstrands lärobok tillfredsställer äfven mycket högt ställda anspråk på en god lärobok för läroverkens mellanklasser i den kristna trosoch sedeläran. Kristendomslärare. Wahlström & Widstrands förlag, som redan utsändt några nya skönlitterära arbeten däribland en samling skisser af Hugo Öberg under titeln»fuchsian» kommer ytterligare med en roman af Gustava Svanström»Långdansen», en historia om älskog, och med en ny bok af Jenny Engelke:»Landtprästens sockenkrönika», hvari författarinnan fortsätter sina uppskattade skilddringar af»prästgårdslif på 4-talet». Af Karl-Erik Forsslund utkommer en ny diktsamling»rymdsånger» och nämna vi så, att äfven detta förlag ämnar presentera två nya skånska poeter, Lennart Ribbing och Albert Henning, torde listan på nyutkommande skönlitteratur vara genomgången. På grund af strejkförhållandena har förlaget tillsvidare beslutit uppskjuta bl. a. det planerade utgifvandet af ett märkligt litterärt-illustrativt verk. I serien W. W:s Kronböcker komma K. E. Forsslunds»Storgårdsblomster», som länge varit utgången ur bokhandeln, att nu framläggas i en ny öfversedd upplaga, samt en samling folklifsskildringar af Alfhild Agrell, sammanförda ur några af författarinnans äldsta arbeten. Af Natanael Beskow förberedes ett urval ur hans bägge samlingar»för det dagliga lifvet», beräknadt att genom ett synnerligt billigt pris 1 kr. tränga till

8 «TIDNING FÖR SVERIGES LÄROVERK N:r de vidaste kretsar af vårt folk, och i 3 upplagan utkommer professor Frans von Schéeles bekanta arbete»allmänbildning och själfstudier». Bland öfversättningslitteratur märkes en roman»mörka vägar» af den här ej förut introducerade engelske författaren Merrick, ett par nya romaner af Florence Warden och Louis Tracy samt en samling essayer i kvinnopsykologi»zur Kritik der Weiblichkeit» af den rätt mycket omtalade österrikiska författarinnan Rosa Mayreder. För att ej alldeles glömma bort barnböckerna må nämnas att en ny upplaga förberedes af Elsa Beskows första och sedan länge utsålda arbete»sagan om den lilla lilla gumman». En plats för sig bland Wahlström & Widstrands förlagsnyheter intar förutom professor Osvald Siréns nyutkomna»studier i florentisk renässansskulptur och andra konsthistoriska ämnen», ett före jul utkommande arbete af Yrjö Hirn, författaren till»konstens ursprung». Hans nya bok får titeln:»det kristna korset. Studier i medeltidens konst och poesi». Om någon tid utges från samma förlag gymnastikdirektör J. Bolins arbete,»svensk sjukgymnastik», hvilket vann första priset i en af föreningen G. C. I. utlyst täflan. Före jul skola tvenne subskriptionsverk föreligga färdiga, nämligen general Schulmans»Striden om Finland samt det af pseudonymen W. Legran författade arbetet om Paris, rikt på illustrationer och behandlande både det forna och nuvarande Paris, med särskildt afseende fästadt på svenskarnes relationer till världsstaden. Breflåda. Coriolanus. Edert inlägg om studentexamens reformerande måste tyvärr öfverstå till ett kommande nummer. Det är vår mening att i denna viktiga fråga, på basis af öfverdirektör Bergqvists bekanta uttalande, föranstalta en liten enquête. Red. af Tidning för Sveriges läroverk. Lektorat. förordnat: Utnämningar. K. m:t har utnämnt och fil. d:r A. E. Franzén att vid h. allm. läroverket i Umeå vara lektor i fysik och matematik; fil. d:r f. W. Nyman att vid samma läroverk vara lektor i tyska och engelska; lektorn i Örebro fil. d:r O. E. Malmström att vid allm. läroverket i Hälsingborg vara lektor i modersmålet och historia; fil. d:r T. B. Eriksson att vid allm. läroverket i Sundsvall vara lektor i metematik och fysik. Adjunkturer. K. m:t har utnämnt och förordnat: adjunkten i Lund, fil. lic. G.f. Fredlund att vid h. realläroverket å Östermalm i Stockholm vara adjunkt i modersmålet, tyska och matematik; fil. d:r Af. I. Wisén att vid h. allm. läroverket i Skara vara adjunkt i modersmålet, latin och tyska; fil. kand. N. E. Rundkvist att vid h. allm. läroverket i Karlskrona vara adjunkt i biologi, fysik och kemi; adjunkten vid folkskoleseminariet i Karlstad, fil. kand. / A. Engblorn att vid realskolan i Oskarshamn vara adjunkt i kristendom, modersmålet och tyska; fil. kand. A. N. Linnarsson att vid h- allm. läroverket i Kalmar vara adjunkt i tyska och engelska; fil. lic. E. E. Nilsson att vid h. allm. läroverket i Luleå vara adjunkt i tyska och engelska; fil. d:r N. J. Lundqvist att vid högre allmänna läroverket å Södermalm i Stockholm vara adjunkt i modersmålet, latin och grekiska; teol. kand. C. /. /. Nordblad att vid högre realläroverket å Östermalm i Stockholm vara adjunkt i kristendom och modersmålet; adjunkten vid samskolan i Vadstena fil. kand. A. V. Rydberg att vid högre allmänna läroverket i Strängnäs vara adjunkt i modersmålet, historia och geografi; teol. lic. P. T. Arbman att vid högre allmänna läroverket i Borås vara adjunkt i kristendom och modersmålet; fil. kand. E. Meurling att vid h. allm, läroverket i Uppsala vara adjunkt i kristendom, historia och geografi; fil, kand. C. E. S. Ödmann att vid h. allm. läroverket i Linköping vara adjunkt i engelska, tyska och franska; fil. kand. A. j. Thulin att vid h. allm. läroverket i Växjö vara adjunkt i matematik, fysik och kemi; fil. kand. J. 5. Blomqvist att vid h. allm. läroverket i Kristianstad vara adjunkt i modersmålet och tyska; samt fil. kand. V. Asker att vid h. allm. läroverket i Halmstad vara adjunkt i matematik och fysik. Öfningslärarebeställningar. K. läroverksöfverstyrelsen har utnämnt: teckningsläraren i Landskrona A. S;son Emanuel till lärare i teckning vid h. allm. läroverket i Ystad; och löjtnanten vid Västgöta regemente A. H. Elfman till lärare i gymnastik vid realskolan i Lidköping. Förslag till lediga platser. K. läroverksöfverstyrelsen har föreslagit: fil. kand. E. G. A. Roosvall till erhållande af en adjunktstjänst i modersmålet, historia och matematik vid realskolan i Lidköping; adjunkten vid folkskoleseminariet i Falun fil. kand. och teol lic. V. D. M., A. Hagen till erhållande af en adjunktstjänst i kristendom och modersmålet vid h. allm. läroverket i Falun; fil. kand. K. A. J. Gardell till erhållande af en adjunktstjänst i modersmålet, historia och geografi vid h. allm. läroverket i Luleå; fil. lic. J. E. Björnsson till erhållande af en adjunktstjänst i matematik, fysik och kemi vid h. allm. läroverket i Borås; fil. lic. E. M. Lundberg till erhållande af en adjunktstjänst i fysik och matematik vid h. allm. läroverket i Malmö; adjunkten i Jönköping fil. kand. L. P. M. Lindholm till erhållande af en adjunktstjänst i matematik och fysik vid östra realskolan i Göteborg; fil. kand. P. Renlund till erhållande af en adjunktstjänst i engelska, tyska och modersmålet vid h. allm. läroverket i Kristianstad. Rektorsförord. Vederbörande rektorer ha till nedanskrifna tjänster förordat följande sökande: adjunktstjänst i matematik, biologi och kemi vid högre allmänna läroverket i Västervik: licentiaten /. /. F. Ingvarsson; adjunktstjänst i modersmålet, tyska och engelska vid Katarina realskola i Stockholm: adjunkten G. /. Dybeck, Arvika; lektorstjänst i matematik och fysik vid högre allmänna läroverket i Halmstad: fil. d:r T. B. Eriksson, Uppsala. adjunktstjänst i matematik och biologi vid realskolan i Arvika: ende sökanden adj. P. E. F. Ågren anses af rektor formellt inkompetent; adjunktstjänst i matematik, biologi och kemi vid realskolan i Oskarshamn: fil. kand. D. E. Hylmö;

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Stormäktigste, Allernådigste Kejsare och Storfurste!

Stormäktigste, Allernådigste Kejsare och Storfurste! 1907. - Landtd. Sv. - Prop. N:o 13. Finlands Landtdags underdåniga svar å Hans Kejserliga Majestäts nådiga proposition, innehållande förslag till lag angående brandstodsföreningar. Stormäktigste, Allernådigste

Läs mer

Alexander I:s proklamation 6/18.2.1808 till Finlands invånare med anledning av kriget (RA/Handlingar rörande kriget 1808-1809, kartong 10)

Alexander I:s proklamation 6/18.2.1808 till Finlands invånare med anledning av kriget (RA/Handlingar rörande kriget 1808-1809, kartong 10) P r o c l a m a t i o n. Det är med det största missnöje som Hans RYSKA KÄJSERLIGA MAJESTÄT min Allernådigste Herre och S t o r m ä c h t i g s t e F u r s t e, ser sig tvungen, at låta Sina under mit

Läs mer

Stormäktigste, Allernådigste Kejsare och Storfurste!

Stormäktigste, Allernådigste Kejsare och Storfurste! 1907. Landtd. Sv. Prop. N:o 21. Finlands Landtdags underdåniga svar å Hans Kejserliga Majestäts nådiga proposition angående anvisande af medel för folkskolväsendet under år 1908. Stormäktigste, Allernådigste

Läs mer

N:r 322 Om anläggande av spårväg inom Baltiska utställningens område.

N:r 322 Om anläggande av spårväg inom Baltiska utställningens område. Malmö stadsfullmäktiges protokoll den 19 december 1913. N:r 322 Om anläggande av spårväg inom Baltiska utställningens område. Spårvägsstyrelsens framställning i fråga om anläggande af spårväg inom Baltiska

Läs mer

Kapitlet OM DÖDEN BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN. Bô Yin Râ

Kapitlet OM DÖDEN BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN. Bô Yin Râ Kapitlet OM DÖDEN i BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN av Bô Yin Râ Mer information om boken finns på: http://www.boyinra-stiftelsen.se Om döden Vi står här framför den dunkla port som människorna måste passera

Läs mer

Yaria. Viktor Rydberg

Yaria. Viktor Rydberg Yaria Viktor Rydberg Innehåll Förord 9 Förra avdelningen Om Buddah återvände 15 Inledning till Victor Pfeiffs översättning av Edwin Arnolds dikt»asiens ljus». 1888. Den mekaniska världsteorien 50 Inledande

Läs mer

Högre utbildning ett fåtal förunnat

Högre utbildning ett fåtal förunnat Högre utbildning ett fåtal förunnat Lärdomsskolan från medeltid till 1800-talets mitt Samtidigt med införandet av den obligatoriska folkskolan pågick också strider om hur undervisningen i skolan närmast

Läs mer

Skrift från ombudet för Gavins sterbhus, Lagman Per Stenberg, avskrift från OC prot. 1837-11-02/UB

Skrift från ombudet för Gavins sterbhus, Lagman Per Stenberg, avskrift från OC prot. 1837-11-02/UB Skrift från ombudet för Gavins sterbhus, Lagman Per Stenberg, avskrift från OC prot. 1837-11-02/UB Till Kongl. Quarantaines kommissionen i Götheborg! Ehuru sterbhusdelägarne efter aflidne Handlanden Adam

Läs mer

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation och värdegrund ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation Frivillig förskola 1-3 4-5 år F- 9 Gymnasiet Arbete, yrkesutbildning, universitet

Läs mer

Jag vill forma goda läsare

Jag vill forma goda läsare Fackuppsats Antonia von Etter Jag vill forma goda läsare Hur lätt är det att plocka ut det viktigaste ur en lärobokstext, som när man läser den inför ett prov till exempel? Jag minns att många av mina

Läs mer

Stormäktigste, Allernådigste Kejsare och Storfurste!

Stormäktigste, Allernådigste Kejsare och Storfurste! 1907. Landtd. Sv. Prop. N:o 20. Finlands Landtdags underd å n i g a svar å Hans Kejserliga Majestäts nådiga proposition angående kommunikationsfonden. Stormäktigste, Allernådigste Kejsare och Storfurste!

Läs mer

Statistik i samband med sista ansökningsdag till vårterminen 2014 (VT 2014)

Statistik i samband med sista ansökningsdag till vårterminen 2014 (VT 2014) Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Fredrik Lindström Statistiker 1-4755 fredrik.lindstrom@uhr.se PM Datum 213-1-17 Diarienummer 1.1.1-393-213 Postadress Box 4593 14 3 Stockholm

Läs mer

VID INVIGNINGEN AF NYA UNIVERSITETSHUSET I UPSALA DEN 17 MAJ 1887. Tal. Rektor.

VID INVIGNINGEN AF NYA UNIVERSITETSHUSET I UPSALA DEN 17 MAJ 1887. Tal. Rektor. 1 Hämtat från www.sahlinska.se Sahlinska släktföreningen (Värmlandssläkten) Underrubrik: Släkthistoria C. Y. Sahlin VID INVIGNINGEN AF NYA UNIVERSITETSHUSET I UPSALA DEN 17 MAJ 1887. UPSALA 1888 AKADEMISKA

Läs mer

Promemoria om elinstallatörsförordningens (1990:806) 6

Promemoria om elinstallatörsförordningens (1990:806) 6 ELSÄK2000, v1.1, 2011-11-16 PM 1 (6) Horst Blüchert Generaldirektörens stab 08-508 905 51 2012-02-22 Dnr 12EV1004 Promemoria om elinstallatörsförordningens (1990:806) 6 Elinstallatörsförordningens (1990:806)

Läs mer

ÅTTA STARKA SKÄL! DÄRFÖR VÄLJER DE FLESTA OSS FÖR EN FRAMGÅNGSRIK FÖRETAGSAFFÄR. Rätt köpare, rätt säljare och rätt pris i mer än 35 år

ÅTTA STARKA SKÄL! DÄRFÖR VÄLJER DE FLESTA OSS FÖR EN FRAMGÅNGSRIK FÖRETAGSAFFÄR. Rätt köpare, rätt säljare och rätt pris i mer än 35 år 8 ÅTTA STARKA SKÄL! DÄRFÖR VÄLJER DE FLESTA OSS FÖR EN FRAMGÅNGSRIK FÖRETAGSAFFÄR. Rätt köpare, rätt säljare och rätt pris i mer än 35 år Egentligen är det helt naturligt att vi är Sveriges ledande företagsmäklare.

Läs mer

Det är ju lite märkligt att glädjen lyser så i det här brevet när vi ser hur hans omständigheter var.

Det är ju lite märkligt att glädjen lyser så i det här brevet när vi ser hur hans omständigheter var. NYTT HJÄRTA Fil. 1:3-11 Sammanfattning av predikan 31 januari. När Bibeln talar om hjärtat är det oftast inte det fysiska hjärtat som menas utan det handlar om vårt innersta vår personlighet, våra känslor.

Läs mer

Hur undervisar du människa!?

Hur undervisar du människa!? Hur undervisar du människa!? Karl-Bertil Hake förr lärare år 7 9 och lärarutbildare fortfarande läromedelsförfattare En uppgift ett liv Axel var 6 år, när han började läsa; 4 år därefter kom han i skolan,

Läs mer

STADGAR. Stiftelsen Karin och Ernst August Bångs Minne. för. den 24 mars 1927 med däri gjorda ändringar t.o.m. 2009-10-02

STADGAR. Stiftelsen Karin och Ernst August Bångs Minne. för. den 24 mars 1927 med däri gjorda ändringar t.o.m. 2009-10-02 STADGAR för Stiftelsen Karin och Ernst August Bångs Minne den 24 mars 1927 med däri gjorda ändringar t.o.m. 2009-10-02 3 l Stiftelsen Karin och Ernst August Bångs Minne grundar sig på den gåva, som i enlighet

Läs mer

X. Bestyrelsen för biblioteket och läsesalen i Sörnäs.

X. Bestyrelsen för biblioteket och läsesalen i Sörnäs. 223 X. Bestyrelsen för biblioteket och läsesalen i Sörnäs. Den af Bestyreisen för biblioteket och läsesalen i Sörnäs till Stadsfullmäktige afgifna berättelsen för året är, med undantag af tvänne längre

Läs mer

BESLUT. Justitieombudsmannen Kerstin André. Bakgrund M.L. och J.K. har tillsammans en son M., född 1998. J.K. har ensam vårdnaden om M.

BESLUT. Justitieombudsmannen Kerstin André. Bakgrund M.L. och J.K. har tillsammans en son M., född 1998. J.K. har ensam vårdnaden om M. BESLUT Justitieombudsmannen Kerstin André Datum 2006-09-22 Dnr 5006-2005 Sid 1 (5) Fråga om en socialnämnd som svar på en domstols begäran om upplysningar enligt 6 kap. 19 andra stycket föräldrabalken

Läs mer

Berättelsen om Sundbyholm, sammanställd och nedtecknad i december 2013 av ett barnbarn i Löfstugan. Sundbyholms slott

Berättelsen om Sundbyholm, sammanställd och nedtecknad i december 2013 av ett barnbarn i Löfstugan. Sundbyholms slott BerättelsenomSundbyholm,sammanställdochnedtecknadidecember2013avettbarnbarniLöfstugan Sundbyholmsslott EgendomenSundbyholmägdesavEskilstunakloster,mendrogsvidreformationen ochreduktionenmedbörjan1527intillkronanavgustavvasaochblevenkungsgård

Läs mer

Halmstad febr. 1982. Till Sveriges Läkarförbund Stockholm

Halmstad febr. 1982. Till Sveriges Läkarförbund Stockholm Halmstad febr. 1982 Till Sveriges Läkarförbund Stockholm Läkarförbundets agerande under det gångna året har mer än tidigare präglats av egoism, hyckleri och bristande samhällsansvar. Då jag inte kan stödja

Läs mer

KÄRLEK. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

KÄRLEK. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att KÄRLEK Under vårterminen i årskurs 8 kommer vi att arbeta med temat kärlek. Alla måste vi förhålla oss till kärleken på gott och ont; ibland får den oss att sväva på små moln, ibland får den oss att må

Läs mer

STADGAR. för Gotlands Gille ( Reviderade 1955 samt med mindre ändringar 1963, 1976, 1993 och 1996.)

STADGAR. för Gotlands Gille ( Reviderade 1955 samt med mindre ändringar 1963, 1976, 1993 och 1996.) STADGAR för Gotlands Gille ( Reviderade 1955 samt med mindre ändringar 1963, 1976, 1993 och 1996.) I KAP. Gillets ändamål och omfattning 1. Gotlands gille skall hava till ändamål att, jämte befrämjandet

Läs mer

Bikt och bot Anvisningar

Bikt och bot Anvisningar Bikt och bot Anvisningar Som kyrka, församling och kristna har vi fått Guds uppdrag att leva i, och leva ut Guds vilja till frälsning för hela världen. Vår Skapare, Befriare och Livgivare återupprättar.

Läs mer

Kursutbud Lärarlyftet II

Kursutbud Lärarlyftet II Mer info på www.skolverket.se/lararlyftet KURSUTBUD LÄRARLYFTET II Kursutbud Lärarlyftet II Bild Göteborgs universitet Bild för lärare åk 7-9, 45 hp (1-45) 37,5% av helfart Campus/Distans Högskolan i Jönköping

Läs mer

S T A D G A R för V A T T E N F Ö R E N I N G E N H A G E N Ekerö

S T A D G A R för V A T T E N F Ö R E N I N G E N H A G E N Ekerö S T A D G A R för V A T T E N F Ö R E N I N G E N H A G E N Ekerö 1. Ändamål: Vattenföreningen Hagen har till ändamål att handha till föreningen anslutna fastighetsägares vattenanläggning föruppfordring

Läs mer

De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand

De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand Medan nutidens socialvårdare som bäst bryr sina hjärnor med problemet åldringsvården, kan man i Bro socken allfort lyssna till en gammal sägen,

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20. Nya regler om vårdnad m.m.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20. Nya regler om vårdnad m.m. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20 Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Magnusson, justitierådet Leif Thorsson och f.d. regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist. Nya regler om vårdnad

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

God man för ensamkommande barn

God man för ensamkommande barn Överförmyndarnämnden 1 (5) 2009-03-19 God man för ensamkommande barn Genom särskild lagstiftning föreskrivs att en god man för ensamkommande barn och barn som har blivit ensamma i Sverige skall utses så

Läs mer

Exempel på organisering av psykosocialt krisstöd

Exempel på organisering av psykosocialt krisstöd Exempel på organisering av psykosocialt krisstöd Åklagarmyndigheten har med stöd av bidrag från Satsa friskt byggt upp en organisation för psykosocialt omhändertagande vid hot och våld. Åklagarmyndigheten

Läs mer

Imatra Aktie-Bolag. "Reglemente för. Hans Kejserliga Majestäts

Imatra Aktie-Bolag. Reglemente för. Hans Kejserliga Majestäts Hans Kejserliga Majestäts resolution i anledning af Handlanderne Woldemar och Wilhelm Hackmans jemte öfrige delegares uti Imatra Aktie' Bolag underdåniga ansökning om stadfästelse ;1 följande, för detsamma

Läs mer

1. Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves.

1. Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves. 1 Tessalonikerbrevet 2 (2:1 16) Apostelns tjänst i Tessalonika 1 Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves. 2 Tidigare hade vi, som ni vet, plågats och misshandlats i Filippi, men

Läs mer

Ds 2004:47 Lönegaranti vid gränsöverskridande situationer

Ds 2004:47 Lönegaranti vid gränsöverskridande situationer Näringsdepartementet Enheten för arbetsrätt och arbetsmiljö 103 33 STOCKHOLM Ds 2004:47 Lönegaranti vid gränsöverskridande situationer Sammanfattning Stiftelsen Ackordscentralen kan inte tillstyrka promemorians

Läs mer

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 1 Tunadalskyrkan 130804 Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 Den helige Ande skickar överraskande budbärare Ja så löd rubriken på ett blogginlägg som jag råkade hitta på internet. En man med en sjukdom som ibland

Läs mer

A2.2 A2.1-A2.2 A2.2-B1.1 A2.1-A2.2

A2.2 A2.1-A2.2 A2.2-B1.1 A2.1-A2.2 SPANSKA Syftet med spanskaundervisningen i Kyrkslätts gymnasium är att utveckla de studerandes förmåga till interkulturell kommunikation. De studerande ska få kunskaper och färdigheter i det spanska språket

Läs mer

Uppsala universitets åtgärder efter ett beslut fattat av Överklagandenämnden för högskolan

Uppsala universitets åtgärder efter ett beslut fattat av Överklagandenämnden för högskolan BESLUT 1(5) Avdelning Juridiska avdelningen Handläggare Mattias Wande 08-563 087 34 Mattias.Wande@uk-ambetet.se Uppsala universitet Rektor Uppsala universitets åtgärder efter ett beslut fattat av Överklagandenämnden

Läs mer

Forskande och undervisande personal

Forskande och undervisande personal Universitetskanslersämbetet och SCB 9 UF 23 SM 1301 Forskande och undervisande personal I gruppen forskande och undervisande personal ingår anställningskategorierna, professorer, lektorer, adjunkter, meriteringsanställningar

Läs mer

Examensbeskrivning 2014-12-12 Diarienummer MIUN 2011/986

Examensbeskrivning 2014-12-12 Diarienummer MIUN 2011/986 Examensbeskrivning 2014-12-12 Diarienummer MIUN 2011/986 ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF BACHELOR OF SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION DEGREE OF MASTER OF SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION DEGREE OF BACHELOR OF SCIENCE

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

Påverka Mariefreds framtid

Påverka Mariefreds framtid Rapport om 500 invånares syn på kommunens verksamhet och service 1 Inledning 2 Invånarnas syn på att påverka Mariefreds framtid I Strängnäs kommun, som har drygt 33 000 invånare, finns Mariefred, med drygt

Läs mer

Kungagraven i Kivik Severin, Valdemar Fornvännen 27, 378-381 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1932_378 Ingår i: samla.raa.

Kungagraven i Kivik Severin, Valdemar Fornvännen 27, 378-381 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1932_378 Ingår i: samla.raa. Kungagraven i Kivik Severin, Valdemar Fornvännen 27, 378-381 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1932_378 Ingår i: samla.raa.se 378 S M A II li E M E D D E I. A N D E N Det är korta och enkla

Läs mer

En fjärils flykt Gunnel G Bergquist

En fjärils flykt Gunnel G Bergquist En fjärils flykt Gunnel G Bergquist Livet för en del människor, Är kantat av sorg och vemod. Framtiden för dem Saknar oftast ljus och glädje. För andra människor Flyter livet på som en dans. Tillvaron

Läs mer

Bildundervisningen som dödade tecknarglädjen

Bildundervisningen som dödade tecknarglädjen Bildundervisningen som dödade tecknarglädjen av Ulla Martola I början av 1900-talet var teckningsundervisningen strikt reglerad och disciplinerad. Användning av förlagor och lärarens entydiga anvisningar

Läs mer

KLASSISK GREKISKA SPRÅK OCH KULTUR

KLASSISK GREKISKA SPRÅK OCH KULTUR KLASSISK GREKISKA SPRÅK OCH KULTUR Ämnet klassisk grekiska språk och kultur är till sin karaktär ett humanistiskt ämne som förenar språk- och kulturstudier. Grekiska har varit gemensamt språk för befolkningen

Läs mer

VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING 471.2

VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING 471.2 1 (7) VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING 471.2 STADGAR FÖR STIFTELSEN VÄSTERVIKS MUSEUM Fastställda av kommunfullmäktige 1994-02-24, 25 med ändringar 1997-05-29, 41, 1998-06-25, 75 och 2012-12-17 242

Läs mer

Småföretagen spår ljusa tider

Småföretagen spår ljusa tider Småföretagen spår ljusa tider Undersökning om konjunkturs- och arbetsmarknadstrender bland 2000 små och medelstora företag Innehåller siffror för Luleå 2010-12-08 1 Innehåll Syfte och metod... 3 Sammanfattning

Läs mer

Hvarför bildas fackföreningar?

Hvarför bildas fackföreningar? Hvarför bildas fackföreningar? Agitationsskrift Af H-n Stockholm 1907 Socialdemokratiska Arbetarpartiets Förlag 1 Hvarför bildas fackföreningar? Af alla de folkrörelser, som under senaste århundradet uppstått,

Läs mer

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 6 Hålet En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april 2013 Jag var ute

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Skolinspektionen Beslut 2014-04-23 Älghults Friskola Rektorn vid Älghults Friskola Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn i Älghults Friskola i Uppvidinge kommun Skolinspektionen, Postadress:

Läs mer

Engelska. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret

Engelska. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret Uppsala musikklasser 2009 Engelska Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret kunna läsa och förstå mycket enkla texter ha ett elementärt ordförråd kunna berätta om sig själv på

Läs mer

X. Bestyrelsen för biblioteket och läsesalen i Sörnäs.

X. Bestyrelsen för biblioteket och läsesalen i Sörnäs. 173: X. Bestyrelsen för biblioteket och läsesalen i Sörnäs. Den af bestyreisen för biblioteket och läsesalen i Sörnäs till Stadsfullmäktige afgifna berättelse för året är, med undantag af tvenne längre

Läs mer

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT Ditt gymnasiearbete ska bygga kring den frågeställning du kommit fram till i slutet av vårterminen i årskurs 2 och du ska i ditt arbete besvara din frågeställning

Läs mer

Småfågelskyddet. länder har man på senare tider begynt allvarligt beakta fågelt

Småfågelskyddet. länder har man på senare tider begynt allvarligt beakta fågelt Småfågelskyddet Skyddandet af de s. k. småfåglarna är en angelägenhet, som tvifvelsutan måste intressera hvarje naturvän. Personer, som äga känsla för det harmoniska och sköna i naturen, kunna icke undgå

Läs mer

Ur rättegångsbalken [Ändringar införda t.o.m. SFS 2003:1149]

Ur rättegångsbalken [Ändringar införda t.o.m. SFS 2003:1149] Ur rättegångsbalken [Ändringar införda t.o.m. SFS 2003:1149] 8 Kap. Om advokater. 1 För riket skall finnas ett allmänt advokatsamfund. Stadgar för samfundet fastställas av regeringen. Advokat är den som

Läs mer

Stadgar för stiftelsen Hellerströmska pensionärshemmen i Karlshamn

Stadgar för stiftelsen Hellerströmska pensionärshemmen i Karlshamn Utgivare: Kommunledningsförvaltningen Kansli Gäller från: 1951-01-27 Antagen: KF 86, 1944-09-22, Sammaläggningsdelegerade 74, 1966-12-29 Reviderad: KF, 37 1980-03-31, 169, 1992- Godkända av länsbostadsnämnden

Läs mer

Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015

Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015 Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015 Kurs: Engelska årskurs 6 Tidsperiod: Vårterminen 2015 vecka 3-16 Skola: Nordalsskolan, Klass: 6A, 6B och 6C Lärare: Kickie Nilsson Teveborg Kursen kommer att

Läs mer

BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE

BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE 150 ledningsgrupper senare - vår bild av en dold potential Detaljerade fallstudier av verkliga ledningsgruppssituationer och typiska problem såväl som konkreta tips för

Läs mer

Föreningen har till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intresse genom att producera förnybar el med solceller för medlemmarnas räkning.

Föreningen har till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intresse genom att producera förnybar el med solceller för medlemmarnas räkning. Stadgar antagna 2014-04-28 Stadgar för Zolcell 1:1 Ekonomisk Förening Org. nr: 1 Föreningens namn Föreningens namn är Zolcell 1:1 ekonomisk förening. 2 Ändamål och verksamhet Föreningen har till ändamål

Läs mer

Kleindagarna 2012 - Snabbrapport

Kleindagarna 2012 - Snabbrapport Kleindagarna 2012 - Snabbrapport 1. Vad är din samlade intryck av dagarna? 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 2. Kommentera gärna ditt svar ovan: Antal svarande: 10 - Mycket lärorikt, trevligt, väldigt

Läs mer

Ort Butik Telefonnr Mailadress

Ort Butik Telefonnr Mailadress Ort Butik Telefonnr Mailadress Alingsås Intersport 0322-10341 niklas.dahlberg@intersport.se Teamsportia 0322-63 99 90 klubb.alingsas@teamsportia.se Arvika Intersport 0570-12180 Lars.Silfalt@intersport.se

Läs mer

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points HUMANISTISKA INSTITUTIONEN UTBILDNINGSPLAN MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points Utbildningsplanen

Läs mer

Professional development. Kursutvärdering av BIMA11, Professionell utveckling 1

Professional development. Kursutvärdering av BIMA11, Professionell utveckling 1 BIMA11 (PU 1) HT 2009 Summary Total number of answers 18 Filter no Group by question no Professional development Kursutvärdering av BIMA11, Professionell utveckling 1 Lunds Universitet, Höstterminen 2009

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

Rörligheten mellan svenska lärosäten bland professorer, lektorer och adjunkter

Rörligheten mellan svenska lärosäten bland professorer, lektorer och adjunkter Statistisk analys Per Gillström Analysavdelningen 08-563 085 16 per.gillstrom@hsv.se www.hsv.se 2011-12-09 2012/1 Rörligheten mellan svenska lärosäten bland professorer, lektorer och adjunkter I analysen

Läs mer

Herrar Högbom (ordf.), Iveroth, Lindeberg, Streyffert, Svennilson och Waldenström. Direktör Wilh. Ekman närvarande vid fastighetsbildningsfrågan.

Herrar Högbom (ordf.), Iveroth, Lindeberg, Streyffert, Svennilson och Waldenström. Direktör Wilh. Ekman närvarande vid fastighetsbildningsfrågan. Protokoll fört vid sammanträde med Industriens Norrlandsutrednings arbetsutskott den 4 maj 1942 kl. 14.30 å Industriens Utredningsinstitut, Malmtorgsgatan 8, Stockholm. Närvarande: Herrar Högbom (ordf.),

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

Medelålder och andel patienter som inte var medvetandesänkta vid ankomst till sjukhus.

Medelålder och andel patienter som inte var medvetandesänkta vid ankomst till sjukhus. WEBBTABELLER Webbtabell 1 Webbtabell 2 Webbtabell 3 Webbtabell 4 Webbtabell 5 Webbtabell 6 Webbtabell 7 Medelålder och andel patienter som inte var medvetandesänkta vid ankomst till sjukhus. Andel patienter

Läs mer

Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en

Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en o m e r f a r e n h e t o c h s p r å k Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en skapelseakt där

Läs mer

Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet, som anmodats yttra sig i rubricerat ärende, får härmed anföra följande.

Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet, som anmodats yttra sig i rubricerat ärende, får härmed anföra följande. 1 (5) YTTRANDE 2009-10-15 Dnr SU 302-1242-09 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Remiss: Moderna hyreslagar (SOU 2009:35) Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet, som anmodats yttra sig

Läs mer

ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle

ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle Humanistiska och teologiska fakulteterna ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen

Läs mer

Klaga på vården. Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen?

Klaga på vården. Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen? 2013-08-16 1(9) Klaga på vården Om du har klagomål på vården kan du både som patient och närstående framföra dina synpunkter. På så sätt bidrar du till att göra vården säkrare. Det finns flera instanser

Läs mer

Radioundersökningar. Rapport II 2015. TNS Sifo. Radioundersökningar

Radioundersökningar. Rapport II 2015. TNS Sifo. Radioundersökningar Radioundersökningar Rapport II 2015 TNS Sifo Radioundersökningar TNS Sifo 2015 1531602 TNS Sifo Radioundersökningar Rapport II 2015, lokala områden Denna rapport omfattar data avseende radiolyssnandet

Läs mer

Spanska för nöjets skull UF. Affärsplan

Spanska för nöjets skull UF. Affärsplan Spanska för nöjets skull UF Affärsplan 2005-2006 Magdalena Andersson Soltorgsgymnasiet Borlänge Innehållsförteckning 1. Spanska för nöjets skull UF 1.1 Affärsidé 1.2 Bakgrund 1.3 Tjänsten 2. Företaget

Läs mer

TRRs metodik för uppsagda baseras på: Nuläge

TRRs metodik för uppsagda baseras på: Nuläge Vad gör TRR? Hur står det till idag då? Då och då uppstår situationer då ändrade förutsättningar tvingar företagsledningen att förändra företagets organisation. Vissa gånger med expansion och nyrekrytering

Läs mer

Dopets sakrament. Hur skall dopet utföras? Lektion 12. Ett förnyelsens bad i den Helige Ande

Dopets sakrament. Hur skall dopet utföras? Lektion 12. Ett förnyelsens bad i den Helige Ande Lektion 12 Dopets sakrament Ett förnyelsens bad i den Helige Ande Ordet sakrament har förståtts på många olika sätt av olika religiösa grupper. Kanske vore det vara bra om vi sade klart, här och nu, vad

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-01-07. Nytt ändamål för PKU-biobanken

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-01-07. Nytt ändamål för PKU-biobanken 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-01-07 Närvarande: f.d. regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist, justitierådet Torgny Håstad och regeringsrådet Göran Schäder. Nytt ändamål för PKU-biobanken

Läs mer

MR 4 TILL MÄNSKLIGHETENS FÖRSVAR WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR)

MR 4 TILL MÄNSKLIGHETENS FÖRSVAR WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR) SIDA 1/6 WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR) LÄRARMANUAL I det här dokumentet finns allt du behöver veta för att hålla workshopen. Här ser du också tydligt i vilka moment du använder

Läs mer

LPP, Reflektion och krönika åk 9

LPP, Reflektion och krönika åk 9 LPP, Reflektion och krönika åk 9 Namn: Datum: Svenska Mål att sträva mot att eleven får möjlighet att förstå kulturell mångfald genom att möta skönlitteratur och författarskap från olika tider och i skilda

Läs mer

PRISSTUDIE AV ETT TYPISKT KONTORSHUS ÅR 2013

PRISSTUDIE AV ETT TYPISKT KONTORSHUS ÅR 2013 PRISSTUDIE AV ETT TYPISKT KONTORSHUS ÅR 2013 EN RESULTATSAMMANFATTNING FÖRORD Detta är en sammanfattning av rapporten Prisstudie av ett typhus för kontor år 2013. Den fullständiga rapporten är framtagen

Läs mer

LAHOLMS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING 5.8

LAHOLMS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING 5.8 LAHOLMS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING 5.8 Stadgar för Laholmsortens företagshälsovårdscentral LFS 5.8 1 Föreningens firma är Laholmsortens företagshälsovårdscentral. Föreningens firma tecknas förutom av

Läs mer

Viktsenheterna i Sverige under vikingatiden. II Arne, Ture J. Fornvännen 14, 241--245 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1919_241 Ingår i:

Viktsenheterna i Sverige under vikingatiden. II Arne, Ture J. Fornvännen 14, 241--245 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1919_241 Ingår i: Viktsenheterna i Sverige under vikingatiden. II Arne, Ture J. Fornvännen 14, 241--245 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1919_241 Ingår i: samla.raa.se Viktsenheterna i Snerige under cikingatiden.

Läs mer

Universitetens diarieföring

Universitetens diarieföring Juridiska avdelningen Caroline Cruz BESLUT Universitetens diarieföring Sammanfattning Justitiekanslern (JK) har i beslut den 17 mars 1999 bett Högskoleverket att ta initiativ till att skapa större enhetlighet

Läs mer

STADGAR FÖR STOCKHOLMS ORIENTERINGSFÖRBUND

STADGAR FÖR STOCKHOLMS ORIENTERINGSFÖRBUND STADGAR FÖR STOCKHOLMS ORIENTERINGSFÖRBUND Antagna vid Stockholms Orienteringsförbunds årsmöte 2005-03-09 1. ALLMÄNNA BESTÄMMELSER Ändamål 1 Stockholms Orienteringsförbund (OF) skall främja, utveckla och

Läs mer

Pir a, Karl Framställning och kritik af J.St. Mills

Pir a, Karl Framställning och kritik af J.St. Mills i Pir a, Karl Framställning och kritik af J.St. Mills FRAMSTÄLLNING OCH KRITIK AP r. ST. MILLS, LOTZES OCH SIGWARTS LÄROR OM mmm n b fl b {[ AKADEMISK AFHANDLING SOM MED TILLSTÅND AF VIDTBERÖMDA FILOSOFISKA

Läs mer

Varför ska tjugofem elever ha samma bok?

Varför ska tjugofem elever ha samma bok? 86 Varför ska tjugofem elever ha samma bok? Hon hade dåliga betyg i skolan och var övertygad om att hon var dum. Lärare var det sista hon skulle kunna bli, även om hon i hemlighet alltid drömt om det.

Läs mer

Anmälan mot Uppsala universitet vad gäller antagningen till D- kursen i företagsekonomi inom ekonomprogrammet mm

Anmälan mot Uppsala universitet vad gäller antagningen till D- kursen i företagsekonomi inom ekonomprogrammet mm Rektor Uppsala universitet Box 256 751 05 Uppsala Juridiska avdelningen Pontus Kyrk Anmälan mot Uppsala universitet vad gäller antagningen till D- kursen i företagsekonomi inom ekonomprogrammet mm Anmälan

Läs mer

Målet. När jag började på Tuna var jag en liten blyg tjej. Jag var ganska missnöjd med klasserna för jag

Målet. När jag började på Tuna var jag en liten blyg tjej. Jag var ganska missnöjd med klasserna för jag Målet Amanda Olsson 9b 1-13 Det känns som jag har sprungit ett maraton, ibland har det gått så lätt och ibland så tungt. Jag har varit så inne i allt så jag inte sett hur långt jag kommit, inte förrän

Läs mer

ST inom Försäkringskassan 2012-10-26 Avdelning 102

ST inom Försäkringskassan 2012-10-26 Avdelning 102 FÖRHANDLINGSANSVARIGA VID REVISION 2012-10-01 Detta är den ansvarsfördelning som görs av avdelningsstyrelsen. Ansvaret handlar om att vara den person som arbetsgivaren tar kontakt med inför kallelse till

Läs mer

Frågor och svar om Flexpension

Frågor och svar om Flexpension Frågor och svar om Flexpension Varför Flexpension? Vi lever längre. I takt med att medellivslängden ökar så blir utmaningarna för individen och välfärden allt större. Bristen på flexibilitet i slutet

Läs mer

Föreningens firma är Källö-Knippla Fiskehamnsförening, ekonomisk förening.

Föreningens firma är Källö-Knippla Fiskehamnsförening, ekonomisk förening. l. Föreningens firma. Föreningens firma är Källö-Knippla Fiskehamnsförening, ekonomisk förening. 2. Föreningens ändamål. Föreningen, vars verksamhetsområde utgöres av Källö-Knippla i Öckerö kommun, har

Läs mer

Kan egendom som erhållits i gåva med villkor att den ska vara mottagarens enskilda egendom göras till giftorättgods genom äktenskapsförord?

Kan egendom som erhållits i gåva med villkor att den ska vara mottagarens enskilda egendom göras till giftorättgods genom äktenskapsförord? NYHETER M.M. 2011-08-06 Kan egendom som erhållits i gåva med villkor att den ska vara mottagarens enskilda egendom göras till giftorättgods genom äktenskapsförord? Det är inte ovanligt att en gåvogivare

Läs mer

Erik Perssons historia (1830-1920) Mjölnare

Erik Perssons historia (1830-1920) Mjölnare Erik Perssons historia (1830-1920) Mjölnare 1830-05-10 Född i Frykerud, Lene, Mörkerud 1846 16 år Flyttar till Boda 1848 18 år Flyttar till Köla 1858-12-21 28 år Flyttar till Stavnäs 1859 29 år Flyttar

Läs mer

2.1.2. Basvokabulär efter fallande Fmod Basic vocabulary by descending Fmod

2.1.2. Basvokabulär efter fallande Fmod Basic vocabulary by descending Fmod 2.1.2. Basvokabulär efter fallande Fmod Basic vocabulary by descending Fmod och 30340 30856,983,953 sitt pn U52 ] 172,983,901 ofta 535,2 551,971,897 i PP 27867 29461*,946.902 dessa 1141 1188,960,876 står

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 6 februari 2014 KLAGANDE 1. A A 2. B A 3. C A Högestavägen 32 271 95 Ystad MOTPART Skatteverket 171 94 Solna ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten

Läs mer