EXAMENSARBETE. Sjukgymnasters syn på en ny behandlingsmetod med vibrationsträning som exempel

Transkript

1 EXAMENSARBETE 2006:09 HV Sjukgymnasters syn på en ny behandlingsmetod med vibrationsträning som exempel En kvalitativ studie Annika Johansson, Helena Olverling Luleå tekniska universitet Hälsovetenskapliga utbildningar Sjukgymnastprogrammet Institutionen för Hälsovetenskap Avdelningen för Sjukgymnastik 2006:09 HV - ISSN: ISRN: LTU-HV-EX--06/09--SE

2 LULEÅ TEKNISKA UNIVERSITET Institutionen för hälsovetenskap Sjukgymnastikprogrammet, 120p Sjukgymnasters syn på en ny behandlingsmetod med vibrationsträning som exempel En kvalitativ studie Annika Johansson Helena Olverling Examensarbete i sjukgymnastik HT 2005

3 Handledare: Universitetsadjunkt Anita Melander-Wikman Examinator: Universitetslektor Britta Lundström Sjukgymnasters syn på en ny behandlingsmetod med vibrationsträning som exempel Physiotherapists view on a new method of treatment with Whole Body Vibration training as an example Johansson, A., & Olverling H. Institutionen för Hälsovetenskap Luleå Tekniska Universitet Abstract The aim of the study has been to investigate physiotherapists view on a new method of treatment in physiotherapy. In this case we have studied Whole Body Vibration training as an example of a new method of treatment. Semistructured interviews were performed with five physiotherapists. The study was carried out as a qualitative content analysis study. The interviews were coded in categories. The categories were then brought together in four major categories: Attitudes towards new method of treatment, Whole Body Vibration training as a method, The meaning of evidence based medicine and The meaning of clinical experiences. The result indicated that the interviewed physiotherapists view on new methods of treatments was based upon attitudes, where a sceptical view was taken up in order to critically examine the new method, which could be seen as a temporary trend and/or a method of treatment under development. Physiotherapists view on a new method of treatment can change from the results of future evidence based on research and should therefore be completed with the clinical experiences that will be received by using the method. Keywords: attitudes, clinical experiences, evidence based, physiotherapists, treatment methods, Whole Body Vibration

4 Inom sjukgymnastiken utvecklas befintliga behandlingsmetoder och nya tillkommer. Då nya behandlingsmetoder kommer ut på marknaden är det av stor vikt att utvärdera dess användningsområde och tillförlitlighet. Som sjukgymnast är det även viktigt att ta del av nya typer av behandlingsmetoder och samtidigt kunna granska dessa kritiskt. Idag är det dessutom en ökad konkurrens från andra yrkesgrupper på arbetsmarknaden vilket kräver att man som sjukgymnast följer med i utvecklingen (1). Sjukgymnaster har kunskaper om människans förmåga att röra sig och om de funktionsstörningar som begränsar rörelseförmågan. Yrket innebär även metod- och kvalitetsutveckling samt utvärdering. En viktig del av det sjukgymnastiska arbetet är en korrekt bedömning och analys av patienten. Sjukgymnasten har ett självständigt ansvar för bedömning, val av åtgärder, genomförande av behandling och utvärdering. I sjukgymnastens arbete ingår ett hänsynstagande till psykiska och sociala faktorer samt patientens kroppsliga förutsättningar (2). En sjukgymnast använder sig utav olika behandlingsmetoder för att lindra och/eller bota smärta, stelhet, muskelsvaghet, andningsproblem, stress, rädsla och ångest. Syftet med sjukgymnastens arbete är förbättra människors möjligheter att klara det dagliga livet och öka livskvalitet både genom förebyggande och rehabiliterande insatser (3). Exempel på vanliga sjukgymnastiska behandlingsmetoder är träning, muskeltöjning, mjukdelsbehandling, kyla/värme, ultraljudsbehandling, transkutan elektrisk nervstimulering, akupunktur, traktion, mobilisering och manipulation (4). I hälso- och sjukvården ställs idag högre krav på evidensbaserad medicin och dess förgreningar där evidensbaserad sjukgymnastik ingår. Den evidensbaserade medicinen går ut på att skapa en sjukvård där beslut om behandlingar, diagnoser och prognoser ska vara vetenskapligt baserade, snarare än baserade på åsikter. Evidens fastställs genom att utföra randomiserade kontrollerade studier, där kopplingen mellan en specifik åtgärd och dess resultat studeras under strikt kontrollerade förhållanden. Den framtagna evidensen ska sedan kunna överföras i den kliniska praktiken. Den evidensbaserade medicinen lanserades i inledningen av 1990-talet. Under de senaste åren har professionella grupper som sjukvårdens huvudmän, statliga myndigheter och internationella expertorgan arbetat för att utveckla en mer evidensbaserad medicin (5). Forskning har ännu inte visat att evidensbaserad medicin leder till bättre vård (6). Inom evidensbaserade studier använder forskare sig ofta utav randomisering, dvs. slupmässig indelning av testpersoner. Värdet av randomisering har

5 ifrågasatts, eftersom denna metod försöker få fram medelvärden på unika individer och generalisera den kunskap som erhållits. Detta står i kontrast med att man skall skapa unika relationer mellan patient och vårdare (7). Tidigare har sjukgymnaster arbetat mer med erfarenhetsbaserade kunskaper, vilket innebär kunskap som inte eller ännu inte kodifierats eller uttryckts som explicit kunskap, dvs. kunskap som kan kodifieras, värderas och överföras till andra. Erfarenhetskunskap är s.k. tyst kunskap som är personlig, abstrakt och svår att uttrycka. Idag förs en diskussion om den erfarenhetsbaserade kunskapen hotas av den evidensbaserade, eller om dessa kunskapstyper skulle kunna förenas (8, 9). I en tidigare studie betonas vikten av att kombinera de två kunskapstyperna för att hitta en balans (10). Idag pågår en debatt beträffande evidensen kring sjukgymnastiska behandlingsmetoder. Debatten tar upp att sjukgymnaster idag vet i allt större utsträckning vad som har effekt och vad som har sämre effekt. Debatten tar även upp om sjukgymnaster alltid gör just det som fungerar, eller om det finns ett gap mellan kunskap och praktik. Sjukgymnaster anser sig själva vara generellt öppna för nya metoder och nya rön men samtidigt finns ett motstånd i att förkasta metoder där vetenskap inte kunnat bevisa någon effekt (3). Klinisk erfarenhet erhålls genom att arbeta praktiskt inom medicinska områden. Kliniska erfarenheter skiljer sig från individ till individ, då bredden och djupet av erfarenheterna varierar (11). Den kliniska erfarenheten har sin grund i de teoretiska kunskaper individen har inom aktuellt område (12). Som sjukgymnastisk behandlingsmetod är vibrationsträning i en inledande fas och betraktas som en ny behandlingsmetod inom sjukgymnastiken. Vibrationsträning har använts som träningsform i över 30 år. Den togs fram i början av 1970-talet i Ryssland. Träningsmetoden användes på astronauter som under sin vistelse i rymden förlorat muskelstyrka och drabbats av benskörhet på grund av viktlöshet (13). I början av 1990-talet började man forska på idrottsutövare för att utvärdera effekterna av vibrationsträning beträffande styrka och kraftutveckling. Forskningen har lett till att utrustning och teknik har utvecklats och därmed vibrationsträningens användningsområden (14). Användandet av vibrationer är inget nytt inom sjukgymnastik, utan har använts för att hjälpa patienter med andningssvårigheter att rensa lungorna, förbättra rörligheten och muskelfunktionen, patienter med rheumatoid artrit,

6 behandla patienter efter amputationer och för att förbättra muskelfunktionen hos personer med spastisk och paretisk muskulatur (15,16). Under de senaste åren har vibrationsträning utvecklats och blivit allt vanligare både som träningsform och som rehabiliteringsmetod (17). Det finns två metoder för vibrationsträning. En metod är att koppla en vibrationsdosa direkt till muskelbuken alternativt muskelsenan som man valt att träna. Den andra metoden innebär att vibrationen indirekt är kopplad till muskeln man tränar, genom en vibrationsplatta. Den senare metoden kallas whole body vibration training, WBV (18). Vid vibrationsträning kan träningen utföras i statisk position eller dynamiskt med eller utan vikter. Vibrationsträning kan användas för hela kroppen, men de flesta studier är gjorde på nedre extremiteter (19). Studier tyder på att WBV är mest utforskat och är den metod som främst använts ute i kliniken hos verksamma sjukgymnaster (17). Vibration är en svängande rörelse. Vibrationen frekvens mäts i Hertz (Hz) och är den faktor som är mest avgörande på de biologiska effekterna vid vibrationer (16). Magnituden av vibration kan beskrivas genom acceleration (ms²) och amplitud (mm, cm, m) (19). Då en muskel utsätts för vibration stimuleras muskelspolen, som i sin tur stimulerar α motorneuronen, vilket leder till att muskeln kontraheras, detta kallas den toniska vibrationsreflexen (15, 20-26). Huruvida frekvens och amplitud på en vibrationsplatta är tillräckligt för att skapa denna toniska reflex är idag oklart (17). De vetenskapliga bevisen av fördelarna vid vibrationsträning är kluvna. Det finns studier som visar positiva resultat beträffande både akut och långtidseffekt av vibrationsträning (27-29) men det finns även studier som påvisar motsatsen (30-32). Den vetenskapiga litteraturen rapporterar en spridning av de frekvenser som använts från 12-45Hz och amplituderna från 2-10mm (19, 30). Men även andra parametrar, så som kroppens position, durationen, tiden mellan sessionerna under vibrationsbehandling och mätningarna har varierat i de olika studierna. Detta kan vara en anledning till varför studierna visat så olika resultat (19). Mycket forskning görs av de företag som producerar och lanserar vibrationsplattor (33). De negativa effekterna på kroppen då de utsätts för vibration är väl dokumenterat. Många studier är gjorda på arbetsplatser där man utsätts för vibrationer. I dessa miljöer har det framkommit att vibrationer kan leda till skador på biologiska strukturer så som blodkärl, leder och perceptuella funktioner. Sådana skador kan uppstå då arbetare utsätts för vibration under

7 lång tid eller stora magnituder under kort tid (19). Helkroppsvibration av den här typen är producerade genom motorfordon, grävmaskiner och flygplan. (34,35). Träning med hjälp av WBV innebär ofta liten duration av vibration i jämförelse med arbetsplatser, men de flesta vibrationsplattor kan potentiellt utsätta personer för frekvenser och amplituder som skulle kunna leda till svåra vibrationsskador. Därför är det av stor vikt att ta hänsyn till frekvens, amplitud, durationen och kroppens position då den utsätts för vibration (19). Studier gjorda på den fysiologiska faran av vibration har lett till utveckling av gränser för hur mycket vibrationer man bör utsättas för på arbetsplatsen. Däremot finns det inga gränser för atleter som utsätts för vibrationer (19). Idag är det svårt att hitta studier som beskriver sjukgymnasters syn på nya behandlingsmetoder. Då en individs syn på något studeras framkommer ofta attityder. Inom socialpsykologin förklaras en attityd som en varaktig inställning, vilken byggts upp genom erfarenheter och kommer till uttryck som ett ställningstagande för eller emot något. De flesta företeelser i samhället är föremål för attityder, som abstrakta objekt där jämställdhet och religion kan vara exempel, men också som specifika beteenden exempelvis genom att använda ett visst märke av en produkt. Attityder varierar i betydelse och styrka och kan vara både positiva och negativa (36). Vi vill med denna kvalitativa studie undersöka sjukgymnasters syn på vibrationsträning, utifrån att det är en ny behandlingsmetod. Sjukgymnaster är idag medvetna om kravet på att arbeta utifrån ett evidensbaserat perspektiv, men om detta verkligen följs upp i praktiken är oklart. Beprövad erfarenhet ligger ofta bakom val av behandlingsmetod trots att litteraturen i vissa fall motsäger sig detta. Vi anser därför det är värdefullt att ta del av yrkesverksamma sjukgymnasters funderingar kring en behandlingsmetod som ännu inte är fullt utforskad, varken vetenskapligt eller kliniskt.

8 Syfte Studien syftar till att undersöka sjukgymnasters syn på en ny behandlingsmetod, som i detta fall utgörs av vibrationsträning. Frågeställningar Vad har sjukgymnaster för attityder till nya behandlingsmetoder? Kan vibrationsträning ses som en tillfällig trend eller är det en behandlingsmetod under utveckling? Hur viktig är den evidensbaserade vetenskapen för sjukgymnastens kliniska arbete vid introduktion av en ny behandlingsmetod? Anser sjukgymnaster att klinisk erfarenhet kan väga upp bristande evidens vid introduktion av en ny behandlingsmetod?

9 Metod Vi har valt att använda en kvalitativ metod, eftersom denna typ kan användas för att få veta mer om mänskliga egenskaper såsom erfarenheter, upplevelser, tankar, förväntningar, motiv och attityder. Vår kvalitativa intervjustudie bestod utav semistrukturerade frågor (37). Urval Informanterna rekryterades till studien via telefonkontakt. För att hitta informanter ringde vi runt till sjukgymnastkliniker i södra Sverige och frågade ifall de använde sig av metoden vibrationsträning. Anledningen till det geografiska urvalet grundare sig på att användandet av behandlingsmetoden har varit etablerad i södra Sverige under längst tid. Totalt deltog fem sjukgymnaster i studien. Dessa hade varierande erfarenhet vid användandet av vibrationsträning, där den informant som arbetat längst med metoden hade arbetat under en tio års period och den informant som hade arbetat med metoden under kortast tid hade använt vibrationsträning under tre år. Inklusionskriterier Legitimerade sjukgymnaster i södra Sverige som har erfarenhet utav vibrationsträning som behandlingsmetod under minst ett år. Procedur Informanterna rekryterades till studien via telefonkontakt, där vi presenterade syftet med studien, undersökte huruvida de uppfyllde inklusionskriterierna samt ifall intresse för deltagande fanns. I de fall vi fick positiv respons bokades en preliminär tid och plats för intervjun. Då urvalet var sammanställt skickades ett informationsbrev om studiens bakgrund och syfte, samt vilka ämnes områden som skulle komma att beröras. I informationsbrevet bekräftades även avtalad tid för intervju (Bilaga 1). Inför intervjuerna utförde vi en frågeguide som stöd för varje intervjutillfälle. De semistrukturerade intervjuerna genomfördes på respektive arbetsplats. Vid varje intervjutillfälle upptogs en bandinspelning. Denna hade på förhand godkänts av intervjupersonen. Både författarna deltog vid samtliga intervjutillfällen. Etik Vi garanterade fullständigt konfidentialitet och hänvisade till att ingen av informanterna eller deras arbetsplatser skulle kunna identifieras via innehållet i studien. Informerat samtycke fastställdes, vilket innebar att informanten när som helst kunde välja att avbryta sitt

10 deltagande. När intervjumaterialet skrevs ut såg vi till att alla kopplingar till informanter och företag eliminerades. Banden har förstörts efter transkribering och vi har varit ensamma om att avlyssna dem. Analys Analysprocessen började redan under intervjutillfället då saker av betydelse noterades. Intervjumaterialet transkriberades ord för ord. Därefter läste vi igenom samtliga intervjuer för att få en helhetsuppfattning av materialet och för att kunna göra en grov strukturering av hela intervjun. Vid denna strukturering stolpades ämnesområden upp som framkom under intervjuerna. Sedan gjordes en intervjuanalys i fem olika steg enligt Graneman-Lundmans modell (38), som redovisas nedan: Steg 1 Menings enheter Det första steget innebar att vi tog ut stycken av intervjun som innehöll flera och längre citat som var av värde och som överrenstämde med respektive ämnesområde. Steg 2 Kondensering av meningsenheten Nästa steg var att kondenserade dessa citat till bärande meningar som beskrevs i meningsenheten på ett så likt sätt som möjligt. Steg 3 Tolkning av underliggande betydelse Därefter tolkade vi dessa meningars innebörd, vad sades egentligen. Steg 4 -Underkategori Det fjärde steget innebar att hitta gemensamma nämnare och gruppera dessa i underkategorier med utgångspunkt i de likheter som fanns mellan dem. Steg 5 Huvudkategori Under det sista steget sammanfördes dessa underkategorier till huvudkategorier, vilket rubricerade den övergripande beskrivningen av ämnesområdet, vilket klargjorde informanternas attityder till varje ämnesområde. Dessa huvudkategorier blev sedan grunden till studiens resultat. Framkomna huvud- och underkategorier har rubricerats utifrån citatens gemensamma innehåll.

11 Analysens fem steg redovisas i figur 1. Steg 1 Meningsenheter Det kommer alltid så mycket nytt, så man måste alltid vara lite skeptisk. När man väl provade så märkte man att det här känns ju. Som det är nu är det en behandlingsmetod under utveckling, med tanke på att man inte forskat färdigt än. Steg 2 Kondensering av meningsenheten Kommer mycket nytt. Måste vara skeptisk. Provade, det här känns ju. Behandlingsmetod under utveckling, pga. brist på forskning. Steg 3 Tolkning av underliggande betydelse Tveksamhet från början men fick positiv självupplevelse Med tanke på bristen av forskning är det en metod under utveckling. Steg 4 Underkategori Skepticism Metod under utveckling Huvudkategori Attityder till nya behandlingsmetoder Vibrationsträning som ny behandlingsmetod Figur 1. Exempel på analysens tillvägagångssätt.

12 Resultat Under analysen av intervjumaterialet framkom fyra huvudkategorier; Attityder till nya behandlingsmetoder, Vibrationsträning som metod, Betydelsen av evidensbaserad vetenskap och Betydelsen av kliniska erfarenheter samt nio underkategorier. Dessa redovisas i figur 2. För att tydliggöra resultatet används bärande citat under respektive underkategori, hämtade från intervjumaterialet. Citaten är skrivna med kursiv stil. Sjukgymnasters syn på en ny behandlingsmetod Attityder till nya behandlingsmetoder Vibrationsträning som ny metod Betydelsen av evidensbaserad vetenskap Betydelsen av klinisk erfarenhet Skepticism Trend Evidensens betydelse Kompletterar evidensen Upplevelsens karaktär Metod under utveckling Dagens forskning Trial and Error Användningsområde Figur 2. Sammanställning av analysens framkomna huvudkategorier och underkategorier.

13 Under intervjuerna diskuterade informanterna kring sjukgymnasters syn på en ny behandlingsmetod, både utifrån deras eget perspektiv och vad de anser att den allmänna uppfattningen är inom yrkeskåren. Dessa uttalanden speglas i resultatet, och författarna vill härigenom understryka att detta är informanternas åsikter och är inte sjukgymnasters generella inställning. 1. Attityder till nya behandlingsmetoder Under intervjuerna framkom att informanterna upplever att sjukgymnaster ofta introduceras för nya behandlingsmetoder som precis kommit ut på marknaden. Informanterna anser att sjukgymnaster är positiva och nyfikna på nya behandlingsmetoder eftersom de vill utveckla sin profession men ser samtidigt ett ansvar i att sålla bland dessa nya behandlingsmetoder, då dagens sjukgymnaster förväntas arbeta ur ett evidensbaserat perspektiv. I intervjumaterialet framkom att sjukgymnaster kan upplevas som skeptiska till nya behandlingsmetoder. I många fall väljer sjukgymnaster att prova de nya behandlingsmetoderna och upplevelsens karaktär av den nya metoden speglar sjukgymnastens attityd till fortsatt användande. 1.1 Skepticism Av intervjumaterialet framkom att informanterna anser sig tillhöra en skeptisk yrkeskår, vilket både kan uppfattas som positivt och negativt. Enligt informanterna grundar sig sjukgymnasters skepticism på att nya behandlingsmetoder inte är tillräckligt utforskade då de presenteras på marknaden. En annan anledning till skepticism tror informanterna beror på tidigare kliniska erfarenheter, då exempelvis vibrationsträning kan tyckas motsägelsefullt när man arbetar med patienter med vibrationsskador. Väldigt dubbelbottnat. Det är alltid så med nya grejer innan forskningen finns fullt ut, men det kändes ju ändå att det här vill vi prova. Nya grejer ses ju inte alltid som positiva inom kåren. Sjukgymnaster är nog svårare att övertyga än andra yrkesgrupper, vi är ju väldigt kritiska, det är både positivt och negativt. ofta handlar deras skepticism om bristen på forskning och att vi jobbar med patienter med vibrationsskador, och så ska man stå på en vibrationsmaskin, det talar lite emot vartannat

14 1.2 Upplevelsens karaktär vid nya metoder Upplevelsens karaktär är ofta avgörande då sjukgymnaster tar till sig nya behandlingsmetoder. De kliniska upplevelserna vid de första behandlingstillfällena blir avgörande för fortsatt användande. De informanter som haft negativa upplevelser inledningsvis har valt att minska sitt användande. De informanter som haft positiva upplevelser har utökat sitt användande, trots deras skepticism till den nya behandlingsmetoden. Behandlar mycket mindre med det idag än vad jag gjorde från början. Jag fick ju en hel del negativa upplevelser med den i början. När jag provade själv, man blev förvånad, man blir faktiskt trött i benen, så någonting händer väl. 2. Vibrationsträning som metod Då nya behandlingsmetoder presenterats är det svårt att veta om de är en tillfällig trend eller om de är metoder som kommer att utvecklas. Informanterna har dubbelbottnade uppfattningar angående vibrationsträning som en trend eller en metod under utveckling. Av intervjumaterialet framkom att informanterna inte alltid ser en trend som något negativt, utan mer som något inledande. En ny behandlingsmetod tycks alltid vara en trend tills motsatsen är bevisad. Informanterna ansåg att kommande forskning har en avgörande roll för huruvida nya behandlingsmetoder kommer att användas i framtida perspektiv. Vidare framkom att de nya metodernas användningsområde är viktiga, då sjukgymnaster vill arbeta utifrån ett rehabiliterande synsätt. Informanterna anser att nya behandlingsmetoder inte bör ersätta någon tidigare befintlig metod, eller framställas som en ny universalmetod. Då sjukgymnastens arbete i stort handlar om att hitta bra kombinationer av behandlingsmetoder, utifrån varje unik individs förutsättningar ses vibrationsträning som en kompletterande behandlingsmetod. 2.1 Trend I intervjumaterialet framkom att informanterna till viss del anser att vibrationsträning är en trend idagsläget. Vibrationstränings framtid hänger på kommande forskning samt marknadsföring. Informanterna poängterar att det krävs tillförlitlig forskning för att metoden skall kunna etableras i framtiden. Informanterna anser att marknadsföringen av en ny

15 behandlingsmetod bör vara seriös och inriktad mot rehabilitering och träning. Enligt informanterna vill sjukgymnaster inte förknippas med kosmetik, utan det är viktigt att den nya behandlingsmetoden används på ett seriöst sätt. Om fokus istället läggs på kosmetiska effekter försvinner tillförlitligheten till metoden. men jag tror det är en trend just nu, det har presenterats som om det vore en universal behandlingsmetod, men det är det inte. Att lansera det som ett sätt att bli av med celluliter, det är ju liksom inte det som är grejen. Då blir det ju mer en TV-shops pryl över det hela. Det beror väldigt mycket på studierna som kommer, får man inte minst två positiva studier så kommer det så småningom att trilla tillbaka, det är jag övertygad om. 2.2 Metod under utveckling Under intervjun framkom att informanterna är kluvna beträffande vibrationstränings framtid, men är samtidigt övertygade om att det är en behandlingsmetod under utveckling med tanke på att området inte är färdig utforskat. Informanterna anser att metoden bör stramas upp och användas inom relevanta områden. Enligt informanterna ska en ny behandlingsmetod vara begränsad i sitt användningsområde och främst användas som ett komplement till andra behandlingsmetoder. Som det är nu är det en behandlingsmetod under utveckling, med tanke på att man inte forskat färdigt än. Jag tror att man fortfarande kommer att använda den, men att man kommer ha mer klara indikationer på användning. Man måste komma fram till det rent statistiskt, för idag är det lite svagt. Om man på något sätt stramar upp det hela kan det bli en utveckling.//men jag tror absolut att det har en plats inom sjukgymnastiken och friskvården i framtiden.

16 2.3 Användningsområden Informanterna anser att en ny behandlingsmetod bör användas som rehabiliteringsmetod, men även fylla sin funktion som träningsredskap inom friskvård. Vibrationsträning uppfyller dessa krav och ses som ett bra komplement. Informanternas erfarenheter av metoden är att den är enkel att arbeta med och att den har ett brett användningsområde då den kan komplettera andra sjukgymnastiska behandlingsmetoder. I intervjuerna framkom att vibrationsträning framför allt kan vara effektfullt för patienter utan träningsvana, som rehabilitering för nedre extremiteter samt som träningsredskap för atleter. Ja, rent spontant så tror jag att det är människor som vill komma igång och aktivera sig. // Sen tror jag också att det kan ge den där lilla extra kicken för elit. Det är ju stora vinster i dagens samhälle, då många är stressade. Vad är det som gör att folk inte tränar idag? Jo, det är att det inte finns tid. Om det då funnits en vibrationsplatta på arbetsplatsen som man kunde träna på under fikarasten, så förändrar man sin livsstil. 3. Betydelsen av evidensbaserad vetenskap Informanterna anser att sjukgymnaster är medvetna om kravet på ett evidensbaserat arbetssätt men huruvida sjukgymnaster verkligen arbetar evidensbaserat ifrågasätts, då informanterna anser att sjukgymnaster idag trots allt använder sig av behandlingsmetoder som inte har stöd i vetenskapen. I intervjuerna framkom att dagens forskning inom området vibrationsträning kritiseras, då informanterna anser att validiteten är bristande med tanke på att de inte är standardiserade och att studierna som finns inte alltid är presenterade ur ett neutralt perspektiv. 3.1 Evidensens betydelse I intervjuerna framkom att informanterna anser att vibrationsträning är ett outforskat område, men är de ändå medvetna om att viss evidens finns. Denna evidens tycks ha betydelse för hur sjukgymnaster tar till sig vibrationsträning som en ny behandlingsmetod. Då det finns vetenskaplig evidens anser informanterna att det blir lättare att acceptera behandlingsmetoden. Enligt informanterna kan sjukgymnaster uppleva att ett evidensbaserat arbetssätt står i kontrast mot sjukgymnasters egentliga arbetssätt, dvs. det kliniska arbetet. I en intervju

17 framkom även viss kritik mot forsknings betydelse då nya behandlingsmetoder introduceras, eftersom informanten ansåg att forskning kan hindra sjukgymnastens strävan att utveckla sitt arbetssätt med den nya behandlingsmetoden. vi jobbar ju mycket evidensbaserat, eller, man säger ju så, men helt ärligt så är det ju mycket vi jobbar med som inte är det idag. Sjukgymnaster som sitter med sitt ultraljud, det är ingen vetenskap bakom det. Men det köper folk, det är helt accepterat. Alltså, jag är ganska emot det här med forskning. Om jag skulle forska på allt nytt för att man måste bevisa allt först innan man vågar ta nästa steg och prova, så kommer vi aldrig att komma framåt. Då händer ju ingenting. 3.2 Dagens forskning Informanterna anser att den forskning inom området vibrationsträning som finns idag inte alltid är skriven utifrån ett neutralt perspektiv, då tillverkare och författare ibland har en tendens att vinkla artiklarna då de marknadsför en ny behandlingsmetod. Informanterna ser även brister i forskning som inte går att upprepa, och anser att mer forskning behövs för att de skall utöka sitt användande. Beroende på vad forskningen visar påverkas informanternas syn på behandlingsmetoden och hur metoden bör användas. En av de intervjuade informanterna förkastar mycket av den forskning som är gjord, då ingen hänsyn har tagits till amplitudens påverkan. Under intervjuerna framkom även att sjukgymnaster ser ett värde i erfarenhetsutbyte då det rör sig om en ny behandlingsmetod. Det är inte en tillräckligt utforskad metod och den har inte alls den utlovade effekten Man får titta på vem som har skrivit artikeln och i vilket syfte. I många fall kan författaren vinkla artikeln så att den blir väldigt positiv. Jag tycker egentligen inte det finns en enda studie som är godkänd pga. att alla väger vi olika. Amplituden kommer att förändras om den som väger mer står på plattan, så två personer med samma diagnos får ändå ut olika mycket genom att stå på plattan.

18 4. Betydelsen av klinisk erfarenhet I intervjuerna framkom att sjukgymnasters kliniska erfarenhet samt grundläggande sjukgymnastiska kunskaper är viktiga då nya behandlingsmetoder introduceras. Utifrån dessa kan användandet och användningsområdet värderas. Vidare framkom att informanterna inte tycker att kravet på ett evidensbaserat arbetssätt bör bli förblindande i sjukgymnastens kliniska arbete, utan att den kliniska erfarenheten även bör väga tungt då man utvärderar nya behandlingsmetoder. Informanterna anser att bakomliggande forskning bör fungera som vägledning då metoden tillämpas i kliniken. 4.1 Kompletterar evidensen Informanterna anser att deras kliniska erfarenhet kan komplettera bristande evidens vid användning av nya behandlingsmetoder. Enligt informanterna är sjukgymnasten tränad att se patienten ur ett helhets perspektiv, och lägga upp en rehabiliteringsplan utifrån detta. Ett helhetsbaserat arbete kan innebära en kombination av olika behandlingsmetoder grundat på tidigare kliniska erfarenheter. Några av informanterna menar att forskningen begränsar denna helhetssyn då man studerar något specifikt, och inte tar hänsyn till helheten. Det saknas ju fortfarande viss evidens. Om man nu ska se det ur ett evidensbaserat perspektiv, men med min erfarenhet så tycker jag man kan se det som en behandlingsmetod och ett träningskomplement. Jag tycker att de kliniska erfarenheterna också måste väga tungt. Forskning blir ofta inom ett väldigt litet område. Där är jag övertygad om att vi kliniker har ett försprång. Jag tänker mer, jag tror att det funkar så här, jag ser om det stämmer genom att prova, och sen är det upp till forskarna att bevisa om jag har fel. Fram till dess kommer jag att använda metoden utifrån de kliniska erfarenheter jag har. 4.2 Trial and error I intervjuerna framkom att då nya behandlingsmetoder kommer ut på markanden måste sjukgymnaster prova sig fram. Nya behandlingsmetoder är ofta inte färdig utforskade och saknar därmed vetenskapliga anvisningar till användningsområden. Informanterna menar att detta ersätts av sjukgymnasters kliniska erfarenheter i kombination med de grundläggande

19 sjukgymnastiska kunskaper som terapeuten har. Informanterna anser att den nya metoden bör testas på områden där sjukgymnaster tror den kan vara relevant tills vetenskapliga bevis motsätter detta. Enligt informanterna är det en viktig del i det kliniska arbetet att arbeta problembaserat och våga prova sig fram. I det här yrket blir man lite av en uppfinnare, man tänker ju hela tiden. Man förändrar kanske inte synen, men man tänker ju och utvecklar mer och mer. Man vågar mer nu, från början vågade man inte lägga på något motstånd, jämfört med nu. Vid vissa tillstånd har man lärt sig att ta det lite lugnare. Vi provade det mesta i början och så utkristalliserades det vad det fungerade på. Kunskap är den största skillnaden.

20 Diskussion Metoddiskussion Syftet med denna studie var att undersöka sjukgymnasters syn på en ny behandlingsmetod, som i detta fall utgjordes av vibrationsträning. Som metod användes den kvalitativa forskningsintervjun där vi använt oss av semistrukturerade intervjufrågor som ska besvara studiens frågeställningar (37). Före intervjuerna konstruerades en frågeguide, som användes som mall under intervjuernas gång för att samtalet med informanterna skulle hålla sig inom det aktuella området. Vi förberedde oss genom att provintervju varandra och på så vis försäkrade vi oss om att ämnesområdena var relevanta och inte kunde missuppfattas (37,39). Det gjorde även att vi som intervjuare kände oss trygga i intervjusituationen. Samtliga intervjuer spelades in på en diktafon, för att för inget av intervjumaterialet skulle förfaras samt som en förutsättning vid transkriberingen. Bandinspelningarna hjälpte oss även att behålla vår objektivitet då vi är oerfarna som intervjuare och lätt kan få positivare bild av själva intervjuns djup än den som var verklig. Genom att lyssna på intervjun vid ett annat tillfälle fick vi mer distans till intervjumiljön och den interaktion som uppstod. Nackdelen med att använda sig av bandinspelning kan vara dålig ljudkvalité, vilket vi upplevde vid några av intervjuerna. Detta försvårade transkriberingsarbetet något. Vi intervjuade fem sjukgymnaster som hade minst ett års erfarenhet av vibrationsträning som behandlingsmetod. Vi ansåg att sjukgymnaster som hunnit arbeta med vibrationsträning under minst ett år haft möjlighet att prova metoden på olika patientkategorier och därigenom fått både positiva och negativa upplevelser av metoden, vilket lett till en god helhetsuppfattning. Informanternas kliniska erfarenheter av behandlingsmetoden hade viss spridning, vilket påverkat resultatet. Vi tror att det har varit positivt att gruppen varit heterogen i denna aspekt, med tanke på att resultatet tar upp betydelsen av den kliniska erfarenheten vid en ny behandlingsmetod. Ursprungligen var vår ambition att intervjua fler sjukgymnaster, då vi ville ha ett större intervju underlag. Detta visade sig dock svårt, då vibrationsträning är en ny behandlingsmetod som ännu inte har hunnit spridas i någon större utsträckning. Samtliga av våra informanter var verksamma i nordvästra Skåne. Vi har försökt rekrytera informanter i ett geografiskt område som sträcker sig från Skåne till Stockholm, men endast fått respons från tidigare nämnda delar av Skåne. Vi tror att en anledning till att vibrationsträning än så länge är koncentrerat till Nordvästra Skåne kan vara att vibrationsträning först introducerades i

21 Malmö på ett väletablerat idrottscentrum och ännu inte har hunnit sprida sig till andra delar av landet. Vi anser att den kvalitativa metoden varit till fördel då vi undersökt en ny behandlingsmetod. Syftet med den kvalitativa forskningsintervjun är att förstå ämnen ur den intervjuades eget perspektiv (35). Kvalitativa metoder används för att få veta mer om mänskliga egenskaper, så som erfarenheter, tankar, upplevelser, förväntningar, motiv och attityder (38). Utifrån studiens frågeställningar anser vi att en kvalitativ metod är ett lämpligt tillvägagångssätt för denna studie. En attityd och upplevelse är något som vi anser svårt att mäta. En tradition har varit att vetenskaplig kunskap skall vara kvantitativ (37). När den kvantitativa metodens begrepp skall överföras och användas inom den kvalitativa forskningsmetoden har vikten av reliabilitet och validitet diskuterats. Validitetsbegreppet kan framstå som ointressant vid kvalitativa studier, då man inte avser att mäta (39). Då man väljer att titta på validitet utifrån ett inre och yttre perspektiv, kan det inre perspektivet se validitet som ett sanningsvärde. Det yttre perspektivet tar upp att intervjuaren måste fråga sig vad som är överförbart till den aktuella situationen (40). I vårt fall betyder detta att kunna kondensera den information som är väsentlig för studiens syfte. Vi är medvetna om att ett intervjuunderlag baserat på fem informanter inte kan generaliseras som sjukgymnasters uppfattning om en ny behandlingsmetod i allmänhet. Då informanterna hade en god överensstämmelse i sina svar, tycker vi att detta tyder på validitet enligt det inre perspektivet. Reliabilitet är också något som bör tas i anspråk då man gör en kvalitativ forskningsintervju. Vi anser att vi har höjt värdet av reliabilitet då vi genomfört intervjuerna tillsammans. Genom att utföra intervjuerna tillsammans har vi försäkrats oss om att inga viktiga områden fallit bort under själva intervjutillfället, samt att ledande frågor har kunnat undvikas. En negativ aspekt av att vara två intervjuare är att informanten möjligtvis kan känna sig mer utsatt. Vi tror dock inte att så har varit fallet med tanke på att våra ämnesområden aldrig varit ifrågasättande beträffande deras arbetsmetoder. Vi ser det mer som ett samtal kollegor emellan än som ett utfrågningstillfälle. Vi har genomfört utskrifterna av intervjumaterialet var för sig, utifrån förutbestämda riktlinjer gällande pauser, expressiva uttryck samt dålig ljudkvalitet enligt Kvales rekommendationer (37). Då utskrifterna var klara läste bägge författarna igenom dem för att skapa en helhetsbild. Därefter ventilerade vi intervjumaterialet oss författare emellan. Nästa steg innebar att vi gjorde en grovstrukturering av områden som vi ansåg var relevanta för studiens syfte. För att stärka trovärdigheten genomförde vi Graneheim-Lundmans fem steg

22 (38) tillsammans så att inget värdefullt intervjumaterial missades. En viktig del av analysarbetet är själva kodningen. Vi valde Granheim Lundmans metod för kategorisering av intervjumaterialet (38). Anledningen till valet av denna metod är att vi anser att den fokuserar på ett djup i intervjusvaren där hänsyn tas till vad som verkligen sägs. I vissa fall har detta inneburit att vi som författare har fått läsa mellan raderna och genom detta kunna återspegla de attityder som ligger till grund för informanternas syn på en ny behandlingsmetod. Kategoriseringen har varit tidskrävande men vi känner att det har varit värdefullt för vår studie att lägga ner den tiden för att få ett så bra resultat som möjligt. Analysen har inneburit fem steg som har gett utrymme för en kategorisering av ett stort material och där vi har kunnat utgå från övergripande utdrag som steg för steg har kondenserats till underkategorier som är bärande och kan representerar det ursprungliga övergripande materialet. Under arbetes gång har kategorier lagts till och tagits bort samt reviderats tills vi verkligen känt att ett sammanhang finns. En svårighet beträffande kategoriseringen har varit att vissa citat passat in under flera kategorier, men vi har valt att placera dessa citat där vi anser att det överensstämmer bäst. Avslutningsvis verifierade handledaren analysen för att öka trovärdigheten ytterligare. Genom detta tillvägagångssätt anser vi att vi optimerat förutsättningarna för att skapa reliabilitet. Resultatdiskussion Av analysen framkommer att informanternas attityder till nya behandlingsmetoder kan delas in i två område, dessa är skepticism och hur upplevelsens karaktär speglar informantens fortsatta attityd till metoden. Informanterna anser att skepticism beror på att sjukgymnaster i regel är en kritisk yrkeskår. En anledning till detta kan vara att nya behandlingsmetoder ständigt presenteras och då sjukgymnaster idag har ett krav på sig att arbeta evidensbaserat (5) känner de ett starkt ansvar att sålla bland dessa metoder. Skepticismen kan även bero på att evidensbaserad forskning är viktigt då informanterna ska ta till sig en ny metod. Då forskningen brister blir skepticismen större. Detta tror vi beror på att sjukgymnaster med dagens nya krav på evidensbaserad vetenskap kräver ett stort antal positiva forskningsresultat för att acceptera den nya metoden (41). Yrkesverksamma sjukgymnaster innehar legitimation vilket är en av anledningarna till att sjukgymnaster bör ha en bra grund till de behandlingsmetoder de använder. För professioner som innehar legitimation finns alltid en risk att bli av med legitimationen utifall patienter behandlas felaktigt (42), vilket kan

23 medverka till informanternas skepticism och försiktighet när det gäller nya behandlingsmetoder. I vissa fall finns säkert viljan att ta steget att testa en ny behandlingsmetod, men en rädsla för att ta steget fullt ut. Detta kan bero på att nya metoder inte kan garantera den effekt som utlovas och då kan det kännas tryggare att använda en bekant behandlingsmetod som informanterna av erfarenhet finner effektfull. I resultatet framkommer att informanterna anser att den sjukgymnastiska yrkeskåren inte alltid ser det som positivt att testa nya behandlingsmetoder. Informanterna betonar vikten av att samarbeta och på så sätt ta lärdom av varandras kunskaper. I resultatet framkommer att informanterna anser att skepticismen till vibrationsträning som ny behandlingsmetod även grundar sig på sjukgymnasters tidigare erfarenheter, då sjukgymnaster behandlat personer med vibrationsskador. Under analysen framkommer att i de fall då våra informanter har provat den nya behandlingsmetoden har deras från början skeptiska attityd antingen befästs eller ersatts av nyfikenhet. Utifrån detta verkar det som att informanternas attityder till nya behandlingsmetoder kan förändras under introduktionen av en ny behandlingsmetod. Då en attityd är en inställning som byggs upp genom erfarenheter anser vi att detta kan förklara varför informanternas ursprungliga attityder antingen förstärks eller befästs efter att de provat den nya metoden (36). Vi har förståelse för informanternas skeptiska attityd, då de ställs inför en ny behandlingsmetod eftersom man inte kan acceptera en ny behandlingsmetod utan att först ha tagit del av dess positiva och negativa sidor. Vi anser dock att det är av vikt att analysera vad skepticismen grundar sig på. I de fall då skepticism grundar sig på bristande forskning, är vi eniga med informanterna. Vi anser att forskning stärker ens attityd till en ny behandlingsmetod, då forskningen kan poängtera negativa och positiva effekter hos den nya metoden och således ge oss grundläggande kunskaper (18, 19, 29, 30). Men i de fall då attityder grundar sig på förutfattade meningar eller en ovilja att uppdatera sina kunskaper upplever vi att sjukgymnasten som yrkesperson hindrar sjukgymnastyrkets utveckling. Detta var inget vi upplevde hos de informanter vi intervjuade, vilket troligtvis beror på att de alla använde sig utav vibrationsträning som är en relativt ny behandlingsmetod. Detta tyder på att våra informanter är öppna inför förändringar. En av våra frågeställningar var om vibrationsträning kan ses som en tillfällig trend eller som en behandlingsmetod under utveckling. Under analysen framkom att informanterna har en

24 kluven uppfattning. Vi ser en antydan till att nya behandlingsmetoder ses som en trend då de först introduceras fram till dess att forskningen påvisar evidens. Samtidigt uppger informanterna att så länge den nya metoden inte är utforskad kan den ses som en metod under utveckling. Detta resonemang kan ses som motsägelsefullt. Vibrationsträning ses till viss del som en trend idag, och kommande forskning verkar avgörande för metodens framtid. Vi anser att detta indikerar på att evidens har betydelse då nya behandlingsmetoder introduceras (41). En anledning till att informanterna ser vibrationsträning som en tillfällig trend är oseriös marknadsföring. Informanterna lägger stor vikt vid hur nya metoder lanseras och för vilket syfte de skall användas. För att våra informanter ska se metoden som trovärdig krävs att den tillfredsställer de syften som är intressanta ur ett sjukgymnastiskt perspektiv dvs. inom träning och rehabilitering. Några av informanterna uppvisade irritation över att produkttillverkarna lanserade vibrationsträning som ett sätt att reducera celluliter (33). Denna lansering medför att metoden känns avlägsen utifrån det rehabiliterande synsätt sjukgymnaster arbetar. Informanterna upplever det även negativt att en ny behandlingsmetod framställs som en universalmetod, eftersom detta bidrar till att metoden förlorar sin trovärdighet. Av analysen framkommer att en ny behandlingsmetod bör vara bred i sitt användningsområde och skall kunna användas på olika typer av patientgrupper. Informanterna påpekar att i dagens samhälle bör en ny behandlingsmetod kunna användas både inom rehabilitering och friskvård. Utifrån analysen tolkar vi det som att nya behandlingsmetoder introduceras som trender. Detta anser vi inte behöver vara något negativt utan ett sätt att få upp ögonen för något nytt. Då intresset för metoden ökar påbörjas en alltmer omfattande forskning inom området. Under den här perioden kan man se det som en behandlingsmetod under utveckling. Den nya behandlingsmetoden blir allmänt accepterad först då den stöds av den forskning och evidens som finns inom området (41). Vi anser att informanterna har en realistisk inställning till nya behandlingsmetoder, då de gärna ser dessa som ett komplement till tidigare behandlingsmetoder och inte som nya universalmetoder. I denna studie har vi även varit intresserade av att ta reda på hur viktig den evidensbaserade vetenskapen är för sjukgymnastens kliniska arbete vid introduktion av en ny behandlingsmetod. Sjukgymnasters arbetssätt har förändrats sedan kravet på att arbeta evidensbaserat introducerades (5). Tidigare arbetade sjukgymnaster utifrån kliniska kunskaper och beprövad erfarenhet medan man idag skall arbeta med behandlingsmetoder som grundar sig på vetenskaplig forskning (5). Informanterna är medvetna om kravet på att arbeta

25 evidensbaserat, men huruvida detta följs upp i kliniken ifrågasätts. En studie tyder på att sjukgymnaster är positiva till ett evidensbaserat arbetssätt, men det finns fortfarande svårigheter till att översätta evidensen i praktiken, då detta kräver att de skall förändra sitt kliniska arbete (41). Utåt sett tycker informanterna att det verkar vara viktigt för sjukgymnaster att framhålla sitt arbete med evidensbaserade behandlingsmetoder. Som en paradox till detta framkom att informanterna är fullt medvetna om att sjukgymnaster i dagsläget använder behandlingsmetoder som inte klassas som evidensbaserade. Vad denna dubbelmoral grundar sig på är intressant att fundera över. Det verkar som om det finns mycket tradition i yrket att vara skeptisk inför nya behandlingsmetoder samtidigt som vissa etablerade behandlingsmetoder fortsätter att användas trots dess brist på evidens (3). Tidigare studier har inte kunnat fastställa att evidensbaserad medicin leder till bättre vård (6). Utifrån detta perspektiv kan vi förstå anledningen till ett fortsatt arbete med behandlingsmetoder som inte har någon evidensbaserad effekt. Informanterna var kritiska till mycket av den forskning som är gjord beträffande vibrationsträning då man anser att den inte är gjord i rätt syfte. Mycket av den aktuella forskningen kring vibrationsträning är gjord för och av produkttillverkarna, vilket kan medföra att studierna vinklas till vibrationstränings fördel. En av informanterna menade att det inte behöver vara en nackdel att samarbeta med produkttillverkarna då man vill utveckla en ny behandlingsmetod. Informanterna ser även brister i forskningen då den inte är standardiserad. De menar att mycket forskning inte går att upprepa. Detta innebär att studierna inte kan jämföras med varandra och det blir svårt att få en övergripande uppfattning om behandlingsmetoden. Informanterna anser att ett av de viktiga kraven för vibrationsträning som ny behandlingsmetod skall accepteras är att forskningen kring den stramas upp. Vi håller med om detta och anser att det är viktig för alla nya behandlingsmetoder som introduceras. Vi anser även att ett samarbete med produkttillverkarna kan vara förtjänstfullt vid utveckling av själva metoden, men att forskningen bör ske utifrån ett neutralt perspektiv. En del av de studier vi tagit del av har upplevts som om de vore beställningsjobb från produkttillverkarna, vilket gör att behandlingsmetoden förlorar tillförlitlighet (14, 27-29). Då vi valt att studera om sjukgymnaster anser att klinisk erfarenhet kan väga upp bristande evidens vid introduktion av en ny behandlingsmetod är det viktigt att gå tillbaka till de premisser som föreskrevs då beslutet togs att övergå till ett evidensbaserat arbetssätt.

26 När evidensbaserad medicin infördes, var ett av de grundläggande kraven att evidensen skulle kunna tillämpas i praktiken (5). En av informanterna poängterade att dagens forskning ofta berör begränsade områden. Vi instämmer då det helhetstänkande kring individen som sjukgymnaster är utbildade i, försvinner då evidensbaserad vetenskap ofta studerar ett begränsat område. Den evidens som framkommer i studier kan på så sätt bli svår att överföra till det kliniska arbetet (41). Flera av informanterna framhäver att forskningen kan begränsa utvecklingen av en ny behandlingsmetod. Vi tolkar detta som att de nya behandlingsmetoder som introduceras inte riktigt hinner bli etablerade om man inte tillåter sjukgymnaster att prova sig fram i kliniken. I resultatet framkommer att informanterna har testat sig fram i sitt användande av behandlingsmetoden och utifrån sina kliniska erfarenheter anpassat sitt användande, både inom områden där evidens finns men också inom outforskade områden. I dessa fall förlitade informanterna sig mer på den kliniska erfarenhet de besatt än den evidens som fanns och ansåg då att metoden kunde användas fram till dess att eventuell evidens bevisade motsatsen eller gav stöd för de kliniska erfarenheter de erhållit. Då forskningen kring nya behandlingsmetoder ännu inte kommit med klara rekommendationer för hur den nya behandlingsmetoden bör användas, tolkar vi detta som att nya behandlingsmetoder i stor utsträckning kan bemötas utifrån ett Trial and Error perspektiv. Givetvis finns det nackdelar med ett sådant arbetssätt, då det finns risk för felbedömningar, men vi tror att det är ett bra arbetssätt då man vill utveckla en ny behandlingsmetod. Flera informanter påpekar att de gärna skulle vilja ha mer erfarenhetsutbyte, och inte bara mer forskning då en ny behandlingsmetod introduceras. Vi ser detta som positivt då man som sjukgymnast träffar många olika typer av patienter vilket innebär svårigheter i att erhålla klinisk erfarenhet inom alla områden (11,12). Ett erfarenhetsutbyte med kolleger kan vara till stor hjälp, då det kan stärka områden med bristande evidens. Tidigare forskning tyder på att evidensbaserad medicin och klinisk erfarenhet skall komplettera varandra (10). Utifrån den analys vi gjort, anser även vi att evidensbaserad vetenskap och klinisk erfarenhet bör gå hand i hand, då båda är lika viktiga för utvecklingen av en ny behandlingsmetod, vilket även tidigare studier har belyst (41). Vi anser att ett evidensbaserat arbetssätt är positivt för sjukgymnastiken, då det grundar sig på både teoretisk vetenskap och klinisk erfarenhet. Den evidensbaserade vetenskapen talar om vilka behandlingsmetoder vi bör använda oss av och den kliniska erfarenheten lär oss hur vi skall använda dessa.