vem har ansvar för välfärden?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "vem har ansvar för välfärden?"

Transkript

1 är grundpelare i den svenska välfärdsmodellen men svensk välfärdsforskning har ofta kännetecknats av att staten har utgjort en viktig motor och drivkraft, när det gäller uppbyggnaden av det svenska välfärdssamhället. Detta stämmer givetvis beroende på vilken tid, vilka områden och aktörer som studeras. Staten har bland annat tillskrivits en stor initieringskraft och innovationsförmåga, när det gäller välfärdspolitikens genomförande med omfattande system av socialförsäkringar, satsningar på hälso- och sjukvård samt familje- och bostadspolitik. Men initiativen kommer även underifrån från den kommunala arenan. Många gånger har kommun, landsting och stat samverkat och interagerat på olika sätt när det gäller frågor av betydelse för människors välfärd och välbefinnande. I denna antologi diskuteras hur ansvaret för olika uppdrag och ansvar kopplade till välfärdssamhället fördelats över tid mellan de olika offentliga nivåerna. Områden som berörs är utbildning, omsorg, arbetsmarknad och hälso- och sjukvård. Antologin inleds med en översikt av kommunala indelningar sedan En slutsats i boken är att lokal och regional nivå samt, inte minst, den frivilliga sektorn har haft och förväntas få stor betydelse för den framtida välfärdsstaten. Antologin ska ses som ett bidrag i den pågående debatten om hur det offentliga Sverige ska organiseras i ett framtidsperspektiv. ISBN vem Har ansvar för välfärden? pontus tallberg (red) staten, kommunerna och landstingen vem har ansvar för välfärden? Hur uppgifterna fördelas mellan stat, landsting/region och kommun

2 vem har ansvar för välfärden? Hur uppgifterna fördelas mellan stat, landsting/region och kommun

3

4 vem har ansvar för välfärden? Hur uppgifterna fördelas mellan stat, landsting/region och kommun

5 Utgiven av Region Skåne, Västra Götalandsregionen och Sveriges Kommuner och Landsting, Produktion: Pontus Tallberg, redaktör, Enheten för regional utveckling, Region Skåne Översättning från danska, avsnitt 7: Anna Kraft, Spell It Out Formgivning av omslag: Annelie Christensen, Enheten för kommunikation, Region Skåne. Omslagsfoto: Okänd / Landskrona museum / IBL Bildbyrå Upplaga: ex Layout och tryck: Allkopiering/AM-tryck & reklam, Hässleholm. ISBN

6 Innehåll Redaktörens kommentar... 6 Förord... 7 Presentation av författarna Innehållsförteckning 1. Kommunala reformer och kommunal demokrati under 150 år med en blick mot framtiden Makten över skolan Social omsorg i Sverige, en kommunal ; regional eller statlig angelägenhet? Hälso- och sjukvården i den svenska kontexten eller Vem bestämmer, vem bär ansvaret, vem betalar? Arbetslöshet ansvarsfördelningen mellan kommun och stat under två sekel Social initiativkraft med fokus på lokalsamhället. Historiska perspektiv på det svenska välfärdssamhället Danska välfärdssystem

7 Redaktörens kommentar När frågan om huvudmannaskap och ansvar för välfärdsuppgifter diskuteras görs det oftast ur ett statligt perspektiv. Detta sker trots att uppgifterna ofta utförs av kommuner eller landsting. Det kommunala eller landstingskommunala ansvaret betraktas ofta, i första hand, som ett praktiskt sätt att utföra uppgiften. Utgivarna av antologin Region Skåne, Västra Götalandsregionen och Sveriges Kommuner och Landsting vill ge ett fördjupat perspektiv på frågorna och med tydliga historiska ansatser. Utgångspunkten är 1862 års kommunalreform som kan sägas ha skapat den kommunala indelningen i sin nuvarande form. Förutom att antologin strävar efter att ta ett helhetsgrepp om förhållandet mellan statlig, kommunal och landstingskommunal nivå diskuteras fyra olika politikområden som ständigt är aktuella. Dessa fyra områden är vård, omsorg, utbildning och arbetsmarknadsfrågor. Det avslutande bidraget vill visa att olika välfärdsuppgifter ofta flyttas från frivilliga insatser till att bli en del av den offentliga välfärden. Det framgår av de olika uppsatserna att lokala och regionala initiativ tillsammans med frivilliga initiativ har stor betydelse för välfärdens utveckling. En slutsats är att detta förhållande har bärighet också på hur det framtida välfärdssamhället skall utvecklas. Sverige står inför svåra och betydelsefulla prioriteringar på detta område. För att klara dessa utmaningar måste det finnas en stark vilja till att pröva nya lösningar och ta vara på nya idéer. Som ett led i arbetet med denna antologi arrangerade Östsam ett seminarium i Norrköping i april Under detta seminarium diskuterades antologins bidrag med politiker och praktiskt verksamma tjänstemän i Östergötland. Utgivarnas förhoppning är att denna antologi kan inspirera sökandet efter nya idéer och lösningar på välfärdsområdet. Pontus Tallberg Redaktör 6

8 FÖRORD Gunnar Wetterberg Varför bry sig? Sedan ansvarskommittén lade fram sitt betänkande om den offentliga sektorns framtida organisation har många fnyst åt regionfrågan. Vem bryr sig? har ledande rikspolitiker undrat, och andra har varit mer olycksbådande än så: varför göra människor gramse på oss, bara för länsgränsernas skull? Nej, det är inte många medborgare som bryr sig om läns- och regionfrågorna. Men jo, det är en viktig fråga. Rikets indelning handlar om den offentliga sektorns infrastruktur, skelettet som håller verksamheten samman och uppe. Precis som ett skelett ska det aldrig synas; men vittrar det ner och fallerar, då har samhället allvarliga störningar att vänta. Alla politikens frågor kan inte vara valvinnare. Somliga frågor måste de förtroendevalda ta ansvaret för. Regionfrågan hör antagligen dit. Ett klart besked om hur landet ska organiseras skulle göra det lättare att hantera en rad andra frågor. Den här antologin tar upp några av dem. Vad är alternativet? Ibland föreställer man sig att alternativet till att göra något är att låta allt förbli som det är. Någon gång kan det vara så, men ofta är det en felsyn. Om politiken passar förändras verkligheten ändå. Det kan vara en fördel: genom att låta frågan rulla tjugo år till kan den hitta nya vägar och former av sig själv. Men det kan också stå dröjaren dyrt: om olika delfrågor tar olika vägar på olika håll, så blir det svårare och svårare att samla ihop spretigheten för varje år som går. Risken är stor att det går så med regionfrågan. Redan nu har vi i praktiken genomfört en halv regionreform. Invånarna i Stockholm, Skåne och Västra Götaland lever i regioner som är ungefär så stora som ansvarskommittén tänkt sig, medan resten av befolkningen är splittrad på 17 landsting och Gotland. Tveksamheten inför kommitténs förslag har varit störst bland en del rikspolitiker. Det är märkligt, eftersom röran är störst bland statens egna organ. Ansvarskommittén räknar samman ett 40-tal olika sätt att organisera verksamheter regionalt, somliga med milt sagt fantasieggande lösningar på sina problem. Rekordet bland dem jag stött på är den myndighet som räknar in Jönköping och Linköping i sin västra (!) region. Med dåligt samordnade regionala lösningar mister staten mycket av sin slagkraft. Vi är på väg mot en situation där staten bara kan samla sig nationellt (om ens det). På regional nivå är de statliga organen spridda mellan olika städer och med olika verksamhetsområden; statens olika företrädare lär inte känna varandra, och måste för olika kommuner inom sitt område tala med olika avdelningar inom andra myndigheter. Stormen Gudrun hade antagligen kunnat öppna minst lika intressanta perspektiv som tsunamin, om den hade beståtts med en lika grundlig granskning. 7

9 Att staten alltmer lämnat länen som indelning beror på att trenden mot större regioner är stark. Det är svårt att ordna kompetent bemanning på drygt 20 olika ställen i landet; men dessutom är verkligheten på snabb väg att regionaliseras. Arbetsmarknaden för akademiker är på väg mot sex regioner, grupperade kring de stora universiteten (även för dem som läst vid någon av de andra högskolorna). Om bortåt hälften av de nya årskullarna går igenom högre utbildning på väg ut på arbetsmarknaden, så kommer dessa sex regioner snart nog att prägla en allt större del av befolkningens yrkesliv. Medborgarna drar med sig servicen. Om människorna rör sig någorlunda obehindrat inom sådana storregioner, så kommer det också att bli naturligt att tillhandahålla tjänsterna inom dessa. Det kommer de statliga myndigheterna att göra; kommuner och landsting kommer att gruppera sig i kommunalförbund för att lösa större frågor; och framför allt kommer mycket av den kommersiella servicen att ta fasta på de regioner som växer fram. Ju mer denna process lämnas åt sitt öde, desto mer famlande kommer den att bli. Politiken försitter en chans, när den inte erbjuder styrsel och ledning. Kanske kan det glädja någon libertarian, men marknaden är egentligen inte särskilt väl betjänt av den offentliga organisationen splittras och förlamas. Det är lättare att samspela med någon som man vet var man har. Vem gör vad? I den här boken beskriver olika författare hur ansvaret för en rad samhällsområden utvecklats de senaste 200 åren. Socknarna, staten och så småningom landstingen har spelat olika roller under årtiondenas gång. Förändringarna i huvudmannaskapet har ibland berott på ekonomiska trångmål, andra gånger på ideologiska hänsyn, men också på nya tekniska förutsättningar. Bilismen spelade en viktig roll redan i 1950-talets diskussioner om kommunsammanslagningar, och den har inte blivit mindre sedan dess. Inte minst akutsjukhusens antal och upptagningsområden påverkas av de förbättrade kommunikationerna. När patienterna rör sig över större områden blir det lättare att ge kvalificerade läkare ett tillräckligt stort underlag för att hålla skickligheten på en medicinskt säker nivå. Även om lasarettet på sina håll ersatt kyrktornet som trygghetssymbol att blicka ut mot, så hör omläggningen av sjukvårdens strukturer antagligen till de förändringar som en fullbordad regionreform skulle kunna underlätta. De tre olika nivåerna har var och en sin styrka. Om vi är måna om likhet och nationell rörlighet, så talar mycket för staten som huvudman. Om vi vill att befolkningen ska vara delaktig och kunna påverka verksamhetens utformning, så ligger kommunerna närmast till hands. När medborgarinflytandet är viktigt men den kommunala basen för trång, kan regionen bli den lösning som verksamheten behöver. För det mesta räcker de befintliga nivåerna som utgångspunkt för en sådan analys, men av och till har verksamheternas behov skavt så illa att de tvingat fram förändringar. På 1960-talet samlades påfrestningarna från hälsovården, de sociala verksamheterna och grundskolan till en omprövning av hur små kommunerna kunde vara. Kanske är vi där igen. När ansvarskommittén började sitt arbete tog många för givet att en ny omgång kommunsammanläggningar var på väg. Under arbetets gång tonades behovet ned. Till slut blev det inte mycket kvar av sammanläggningstanken, mer än en beredskap att stödja de kommuner antagligen ganska få som vill gå samman. Kommittén slog vakt om en ganska finfördelad lokal nivå, för att behålla så mycket som möjligt av kontakterna mellan väljare och valda. 8

10 Om det ska bli en lyckad lösning beror till inte så liten del på regionfrågan. Genom att lägga samman landsting i stället för kommuner kan man skapa ett offentligt organ med väsentligt mycket större resurser än kommunen förfogar över. Då blir det också möjligt att överväga en annan arbetsfördelning än idag. Där kommunerna inte längre räcker som underlag för verksamheten, där verklighetens regionalisering pockar på en institutionell motsvarighet, där skulle regionen kunna träda in. Ansvarskommittén pekar på gymnasieskolan, samhällsplaneringen kan vara ett annat område. Men det kan också finnas verksamheter som bör gå åt andra hållet. Inte minst informationstekniken gör det lättare att sprida och dela upp tidigare centraliserade verksamheter. För något år sedan pekade The Economist på sjukvården som den kunskapsintensiva verksamhet där IT-vågen hittills fått minst genomslag. En viktig förklaring såg man i fyrtiotalisternas dominans inom läkarkåren: i hela OECD expanderade sjukvården kraftigt på och 1970-talet, och de läkare som utexaminerades då har sedan dess haft sjukvårdens utveckling i sin hand. Nu sker en stor generationsväxling, nya läkarkullar som vuxit upp med IT som en självklarhet tar över, och ser plötsligt nya tillämpningar som vi tidigare inte kunna föreställa oss. Det är troligt att detta kommer att förstärka decentraliseringen av sjukvården, och ställa nya frågor om huvudmannaskapet för sjukvården och den framtida äldreomsorgen. Kanske får vi ÄVC på samma sätt som vi tidigare haft BVC, nu för att stärka anhörigvårdare och ge råd till de gamla själva men det är inte självklart att det ska ske med regionerna som huvudmän. I andra avseenden är det fortfarande staten som måste ta det mesta av ansvaret. Även om kommunerna fått ökad betydelse när det gäller att genomföra arbetsmarknadspolitiska åtgärder, så kommer arbetsmarknadspolitiken som sådan förhoppningsvis aldrig att kommunaliseras. Ytterst måste arbetsmarknadspolitiken handla om rörlighet, att hjälpa människor att hitta nya jobb där de finns. I detta är rörligheten en viktig förutsättning det är viktigt att kunna byta yrke och skola om sig, men det är också viktigt att flytta från nedläggning till utbyggnad. Med dagens utjämningssystem, som bygger på antalet invånare, är det mycket begärt att kommunalråden ska ta ansvaret för den geografiska rörligheten på arbetsmarknaden. Varför blev det på detta viset? I den här antologin är perspektivet genomgående historiskt. Historien hjälper oss att få perspektiv på vår egen verksamhet. Genom att följa hur en verksamhet växer fram kan vi begripa hur vägvalen såg ut på och och 1970-talet. Ibland kan ratade alternativ få nytt liv tack vare ny teknologi. Andra gånger kan det vara lärorikt att betrakta gångna tiders beslutsfattare och tjänstemän som kollegor, och fundera över hur de benade upp frågorna och tog beslut. Den svenska kommunala självstyrelsen är i mycket historiskt betingad. Den söker sitt ursprung i 1571 års kyrkoordning, när socknarna fick ansvaret för de fattiga, sedan reformationen berövat kyrkan mycket av dess resurser och funktioner. Sedan följde ett pärlband av beslut, när kronan lade allt fler uppgifter på socknarna. Då samspelet mellan självstyrelsen och staten kodifierades och systematiserades på 1800-talet, slutligen i 1862 års regelverk, hade den i själva verket redan ett par hundra års erfarenhet att falla tillbaka på. Men i det historiskt framvuxna går det också att se en rationalitet, som snarast ökat i betydelse under det senaste halvseklet. Efter andra världskriget drev Gustav Möller igenom att folkhemmet inte skulle byggas som en välfärdsstat, utan i stället fotas på kommuner och landsting. Vid 9

11 detta vägskäl motsvarade den offentliga produktionen 10 procent av BNP, hälften i statens regi och hälften inom kommuner och landsting. Ett halvsekel senare, efter utbyggnaden av skolan, barnomsorgen och äldreomsorgen, för att bara dröja vid de största områdena, svarar den offentliga produktionen för bortåt 30 procent av BNP men medan statens andel bara fördubblats, står kommuner och landsting idag för det fyrdubbla mot då, närmare 20 procent av BNP. Utländska iakttagare förvånas ibland över den offentliga sektorns stora roll i svensk ekonomi. Hur kan ekonomin fungera, när nästan en tredjedel av produktionen är beroende av politiska beslut? Det är en fråga som ofta ställs mot bakgrund av hur det ser ut i betraktarnas hemländer, där staten normalt är den helt dominerande aktören inom den offentliga sektorn. Då blir politiska beslut liktydigt med ett politiskt beslut, giltigt för hela riket. Om det går snett, så kommer man att göra fel från norr till söder. Då blir skadeverkningarna stora, och det blir också svårare att ta sig ur eländet; eftersom ingen har gjort på något annat sätt finns det inte heller något praktiskt prövat alternativ att ta till. I Sverige ger självstyrelsen andra förutsättningar. I och med att två tredjedelar av den offentliga produktionen sker i kommunernas och landstingens regi så blir det inte frågan om en aktör och ett beslut, utan om över trehundra. Innebörden blir i bästa fall att självstyrelsen härmar en av marknadens mest sympatiska mekanismer: de många aktörernas förmåga att lära av andras framgångar och misstag, så att förnyelse och anpassning sker successivt, rullande, med möjlighet att sprida goda exempel. Självstyrelsens mångfald gör kommunerna och landstingen till varandras laboratorier, och lindrar den stelhet som en stor offentlig sektor kan ge upphov till. Det var historien som lät den kommunala självstyrelsen växa fram; men utan den ekonomiska rationaliteten skulle den antagligen för länge sedan ha förtvinat. Det är den rationaliteten som måste vidareutvecklas, genom experimenterandet med nya lösningar, men också genom att konsolidera och sprida de goda erfarenheter som experimenten leder till. Ansvar ger legitimitet Självstyrelsens styrka är att den låter många människor växa. Det lokala ansvaret ger mening åt de förtroendevaldas insatser, det ger handlingsutrymme för de anställda, och det gör det mödan värt för medborgarna att hålla reda på vem de valt och vad som händer i kommunen. Jag tror att självstyrelsens medborgarfostran rymmer en viktig del av förklaringen till att stora beslut ibland är lättare att fatta i Sverige än eljest. I början av 1990-talet var jag inblandad i förberedelserna för pensionsreformen, som idag drar nyfikna delegationer från många åldrande länder. De är intresserade av de tekniska lösningarna, men minst lika mycket av politiken. Säger man pensionsreform i Frankrike har man två miljoner på gatorna dagen efter; i Tyskland blev Schröder av med halva sin väljarkår när han andades förändring och uppbrott. Den svenska självstyrelsen innebär att medborgarna och den offentliga sektorn inte är lika mycket vi och dom som på andra håll. Om staten har ett problem, så inser många väljare att det också är deras problem och de är beredda att ta till sig skälen för att fatta även besvärliga beslut. Självstyrelsens nackdel är att den också ger utrymme för dumheter. Så länge det bara handlar om enstaka misstag kan de skrivas på det nödvändiga lärandets konto, men när de blir alltför många naggar de respekten för självstyrelsen i kanten. När en minoritet av kommunerna envist 10

12 höll fast vid konfiskatoriska taxekonstruktioner i äldreomsorgen banade de väg för besluten om maxtaxa, som riskerar att hämma äldreomsorgens utveckling framöver. Ett par stora kommuners och landstings beslut om låga lönetak för lärare och sjuksköterskor gjorde 2007/08 års avtalsrörelse svårare än nödvändigt, och fräter på fackens beredvillighet att försvara den individuella lönesättningen. Risken att några kommuners och landstings slarv med handlingsutrymmet leder till krav på centralisering och förstatligande ska inte nonchaleras. Kanske kan regionaliseringen spela en roll även genom att erbjuda en mötesplats för erfarenheter och kamratlig och öppenhjärtig kritik. Det skulle stärka självstyrelsens legitimitet. Tiden som joker Debatten kan inte ta dagens ansvarsområden för givna. Pressen på arbetsutbudet framåt år 2020 innebär också en press på den offentliga ekonomin, i synnerhet den kommunala, som har skatten på arbete som sin enda skattebas. När produktiviteten samtidigt innebär att hushållens köpkraft fördubblas vart 30-40:e år innebär det att de växande anspråken på välfärdstjänster måste hitta nya lösningar, en del av dem utanför den offentliga sektorn eller i blandformer mellan offentligt och privat. Det behöver inte bara betyda kommersialisering och privatisering i snäv mening. Antologin pekar på den informella sektorn. Under 1900-talet flyttades allt fler uppgifter över från den informella till den formella sektorn. Inte minst kommunerna hämtade sin växtkraft ur socialiseringen av det som familjerna en gång hade stått för. Men kanske är pendeln nu på väg tillbaka, fast mot andra lösningar.. En stor del av det potentiella löneutrymmet under det gångna seklet tog vi ut i form av ökad ledighet. Fler och fler människor har fått mer och mer tid att själva råda över under 1900-talet. Den förväntade medellivslängden har ökat, även för dem som fyllt 50 år, arbetstiden har förkortats, semestrarna och föräldraledigheten har kommit till. Detta bidrar till förutsättningarna för ett viktigt trendbrott. När maskorna i det offentliga nätet blir glesare, vad kommer människor då att göra av all sin tid? Hittills har idrottsrörelsen, IKEA och Clas Ohlson haft störst glädje av människors lust att göra något vettigt, men här och var har kommuner börjat underlätta för vänföreningar för gamla som vill hjälpa varandra. Pensionärer går in som frivilliga på sjukhus och i skolor. Kanske har de föräldrakooperativa daghemmen sått ett frö som kan växa vidare i fler verksamheter. Det är en utveckling som kommunerna borde bejaka, och som börjat komma igång på sina håll. Genom att ställa lokaler och handledning till förfogande kan den offentliga sektorn förlösa värdefulla ideella insatser. Det skulle ställa fler händer till medborgarnas förfogande, men det skulle snarast öka behovet av kunnig personal. För att ta vara på det frivilliga arbetet krävs det god organisationsförmåga och medmänskligt omdöme, men också en kommunal och regional organisation som är öppen nog att bjuda in och befrukta de frivilliga insatserna. Självstyrelsen lever vidare genom att förändras, men den behöver hjälp av kloka institutioner och indelningar. 11

13 Författarpresentationer Gunnar Wetterberg Gunnar Wetterberg (f. 1953), samhällspolitisk chef, Sveriges akademikers centralorganisation. Historiker och diplomat, huvudsekreterare ESO, ansvarig Finansdepartementets långtidsutredningar 1992 och 1995, direktör i Svenska Kommunförbundet. Skrivit biografier (Axel Oxenstierna, Arvid Horn) och samhällsanalyser (Arbetet - välfärdens grundval, Efter fyrtiotalisterna). Erik Wångmar Erik Wångmar (f 1968) blev filosofie doktor i historia vid Växjö universitet Avhandlingen har titeln: Från sockenkommun till storkommun. En analys av storkommunreformens genomförande i en nationell och lokal kontext. Efter doktorsavhandlingen har han publicerat tre monografier, alla utgivna av stads- och kommunhistoriska institutet i Stockholm: Att skriva stads- och kommunhistoria. En handledning för forskning med stads- och kommunhistoriskt källmaterial, utgiven år 2005, Samlingsstyre Blockstyre Mångstyre, Kommunalpolitiska styrelseformer , utgiven år 2006, Socknar som kom och socknar som gick, Förändringar av socken-/församlingsindelningen i Småland , utgiven år Han tjänstgör som vikarierande universitetslektor i statsvetenskap vid Växjö universitet. Staffan Förhammar Staffan Förhammar, född 1944, är professor i historia vid Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur (ISAK) vid Linköpings universitet. Han har publicerat arbeten bl a om filantropi, handikapp- och socialpolitik. Jonas Olofsson Jonas Olofsson (f. 1965) är docent i ekonomisk historia och universitetslektor vid Socialhögskolan vid Lunds universitet. Han har också en bakgrund som utredare på regringskansliet. Hans forskning har framför allt berört arbetsmarknadspolitiska insatser och gymnasial yrkesutbildning. Marie C. Nelson Marie C. Nelson (f. 1944) är professor i socialhistoria vid Enheten för historia, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur (ISAK), Linköpings universitet. Hon har forskat kring nödåren i 1860-talets Sverige, sjukdomshistoria, men framförallt hur samhället har reagerat i frågor kring hälsa, hygien, sjukdomar och, senast, funktionshinder. 12

14 Sten Andersson Sten Andersson (f.1946), är universitetslektor och docent i historia vid Linköpings Universitet. Disputerade i Stockholm 1990 på avhandlingen Mellan Åkarp och Saltsjöbaden. Har skrivit delar av Norrköpings Historia 1900-talet (2000) och Linköpings Historia del (1981). Medverkat i läroböcker till UR:s radio och TV-kurser Tidernas Europa och Ryssland- ett annat Europa. Har suttit i Historisk Tidskrifts redaktionsråd i ett antal år. Undervisar i modern historia i kurser för svenska och utländska studenter. Ann-Katrin Hatje Ann-Katrin Hatje, professor emerita (historia) vid Umeå universitet. Hennes forskning omfattar främst 1900-talets historia med inriktning på ideologi och politik om välfärd och genus. Hon har särskilt intresserat sig för befolknings- och familjepolitik samt barnomsorgshistoria. Viggo Jonasen Viggo Jonasen, politolog, lektor emeritus ved Den Sociale Højskole, Århus (Social- og Arbejdsmarkedspolitik). Tidl. byrådsmedlem i Århus. Medlem af regeringens Opgavekommission Nu medlem af Udviklingsrådet for Region Midtjylland. Formand for Århus Kommunes Sociale Forbrugerråd. Har bl.a. skrivit boken Dansk Socialpolitik , elektronisk utgåva / bibliotek / publikationer. 13

15 1. Kommunala reformer och kommunal demokrati under 150 år med en blick mot framtiden Erik Wångmar 1862 års kommunreform 1862 års kommunreform initierades genom en motion i riksdagen I denna begärdes en utredning om införande av landsting samt en allmän översyn av sockenförordningarna. Kungl. Maj:t hörsammade riksdagens önskemål och tillsatte en kommitté i ärendet, vilket skedde i juni ) Det var de liberala krafterna som var pådrivande i processen för att reformera självstyrelsen på lokal nivå, vilken skulle vara en betydelsefull grund för en framtida demokratisk samhällsordning. De konservativa grupperna hade inte några större invändningar mot en fastare reglering av den kommunala självstyrelsen. Det handlade dock inte om några frihetliga utgångspunkter, utan mer om att upprätthålla en stabilitet i det lokala samhället. De konservativa såg kommunerna som integrerade delar av ett statligt organiserat organiskt samhällssystem. 2) Kommittén var färdig med sitt arbete under hösten I betänkandet ingick fyra förslag till nya förordningar: 1. Om kommunalstyrelse på landet. 2. Om kommunalstyrelse i stad. 3. Om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd. 4. Om landsting. 3) Kommittén gjorde också en ingående analys av kommun- och församlingsbegreppen utifrån föreställningen att dessa utgjorde en integrerad del av statsförvaltningen. Kommittén konstaterade att två viktiga delar av den statliga förvaltningen av lång tradition dels var den folkliga lokala självstyrelsen, dels den kungliga makten. Kommitténs ställningstagande för ett åtskiljande av kyrkliga och borgerliga uppgifter var av central betydelse. Det fanns flera olika skäl till förändringen. Av dessa bör två särskilt framhållas, dels den klara skillnaden mellan borgerliga och kyrkliga frågor, dels att den territoriella sockenindelningen inte alltid stämde överens med församlings- indelningen, då vissa socknar kunde vara uppdelade i flera olika församlingar. Den borgerliga enheten borde få namnet kommun, medan den kyrkliga enheten skulle kallas församling. Vidare innebar förslaget att det fanns möjlighet för två eller flera socknar att bilda en gemensam kommun, vilket dock skedde i mycket få fall. Grundregeln skulle vara att varje socken var en egen kommun. 4) Av särskilt intresse var att kommittén hade övervägt två alternativ till socknen som bas för kommunindelningen, nämligen häradet och pastoratet. I någon mån fanns även kontraktet med i diskussionen. Att valet ändå föll på socknen berodde till stor del på att denna av lång tradition utgjorde en väl inarbetad enhet. Däremot hade häradets betydelse som administrativ enhet gradvis minskat. Detta var ett skäl till att inte knyta den kommunala indelningen till häradsindelningen. 5) Ett annat skäl till att koppla kommunindelningen till socknarna var att det handlade om en eftergift till prästerskapet, vilka skulle komma att förlora det egna ståndet i riksdagen vid representationsreformen (som kom att genomföras 1866/1867). 6) Kommitténs förslag blev av Kungl. Maj:t remitterat till ståndsriksdagen i form av en proposition. Rikets ständer hade inga större erinringar mot grunderna för reformen. Riksdagen ansåg att 14

16 det var viktigt att kommunernas områden inte blev alltför små. Utifrån denna synvinkel skulle häradsindelningen var lämplig som grund för den kommunala indelningen. Dock hade häradet till största delen spelat ut sin gamla roll som administrativt område. Därför godtog ständerna att kommunindelningen skulle bygga på sockenindelningen. Myndigheterna borde emellertid se välvilligt på önskemål om att bilda större kommuner eller bibehålla redan existerande större socknar/kommuner. 7) De konservativa ledamöterna i ståndsriksdagen kunde trots tidigare motstånd godta landstingen. De var noga med att landstingen bara skulle få begränsade maktbefogenheter och finansiella resurser. Landstingens verksamhet skulle inte få hota statens överhöghet och länsstyrelsernas ledande roll i länen. Många av de liberala politikerna var inte tillfreds med att landstingen fick relativt snäva befogenheter. Liberalernas vision hade varit ett regionalt självstyrelseorgan som skulle vara en motvikt i förhållande till regeringen och den statliga förvaltningen, särskilt länsstyrelserna. En sådan nyordning kunde rimligen uppfattas som ett hot mot regeringens och förvaltningens maktposition. Under årtiondena efter 1862 försökte liberalerna att få ett utökat handlingsutrymme för landstingen. En del i detta var att avskaffa länsstyrelsernas vetorätt mot landstingsbeslut. 8) Flertalet konservativa politiker hade länge intagit en negativ inställning till införandet av landsting, vilket bl.a. manifesterats vid en debatt år Den lokala självstyrelsen skulle, enligt de konservativa politikerna, inte gå över sockengränserna. En konservativ företrädare på riddarhuset ansåg vid detta tillfälle att böndernas främsta uppgift var: att sköta sig hemma på sina gårdar och sina socknar genom självvalda styrelser, och att man sedan skall hava förtroendet till den styrelse, som har uppdraget att styra Riket och har sina organer i landshövdingarna. Att införa landsting kunde innebära en risk för regional splittring och därför utgöra ett hot mot statsenhetens bibehållande. De konservativa ville alltså slå vakt om den svenska förvaltningstraditionen. 9) Den 21 mars år 1862 utfärdade Kungl. Maj:t fyra förordningar om den lokala och regionala självstyrelsen, nämligen om kommunalstyrelse på landet, om kommunalstyrelse i stad, om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd samt om landsting. Enligt förordningen om kommunalstyrelse på landet skulle varje socken på landet utgöra en egen kommun. I de fall där två eller flera socknar bildade en gemensam kommunalförvaltning skulle denna ordning bestå intill något annat beslutades. Köpingar kunde antingen bilda en egen kommun eller ha gemensam förvaltning med den socken där köpingen var belägen. Kommunernas uppgifter delades upp i två huvudgrupper, dels de som var reglerade i författningar, dels de som låg inom den allmänna kompetensen. 10) Enligt förordningen om kommunalstyrelse i stad skulle varje stad utgöra en egen kommun. Stad och socken/landskommun fick normalt inte ha gemensam kommunalförvaltning. 11) Den tredje förordningen gällde kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd. I denna fastlades församlingarnas ansvar för kyrkans och folkskolans verksamhet. Högsta beslutande organ på området var kyrkostämman. Kyrkorådet och skolrådet var beredande och verkställande organ för respektive verksamhetsfält. 12) Den fjärde och sista förordningen avsåg landstinget, som skulle ha länet som verksamhetsområde och var en form av sekundärkommun. Landstinget skulle ansvara för olika länsgemensamma frågor, bl.a. om allmän hushållning, jordbruk och andra näringar, kommunikationer, hälsovård och undervisning, främst folkhögskolor och lantmannaskolor. Detta gällde under förutsättning att uppgiften inte tillhörde någon annan myndighets ansvar. Sjukvården kom efterhand att bli landstingets viktigaste uppgift. 13) Reglerna om att uppgiften inte tillhörde någon annan myndighets ansvar blev även tillämpliga på uppgiftsfördelningen 15

17 mellan kommuner och landsting. Denna reglering ansågs otydlig, vilket innebar att landstingens uppgifter till en början inte var helt klarlagda. En fråga måste dock beröra hela området för att bli en fråga för landstinget. 14) Demokratiska aspekter på 1952 års kommunala indelningsreform De demokratiska aspekterna av omfattande kommunsammanläggningar berördes inte särskilt mycket av den statliga utredning som drog upp riktlinjerna för denna reform. Dock diskuterades kommunstorlekens betydelse för förtroendemännen och kommuninvånarna. En sammanläggning av kommuner skulle innebära konsekvenser för båda kategorierna. Bilismens framtida utveckling skulle emellertid troligen lindra dessa konsekvenser. Det ansågs också att behovet av personlig kontakt med de kommunala organen i många fall inte var så stort. Kommittén tog även upp kommunstorlekens betydelse för det folkliga deltagandet i politiken. Allmänhetens möjlighet till engagemang ansågs inte vara så stort i de kommuner som hade fullmäktige. Gränsen för att införa fullmäktige gick vid 700 invånare. I frågor av större vikt ansågs det att fullmäktigeledamöterna stod i kontakt med kommuninvånarna. Däremot fanns det formellt stora möjligheter för invånare i kommuner med kommunalstämma att engagera sig i de kommunala angelägenheterna. Kommittén påstod att stämmorna i många fall inte var så välbesökta. Detta kunde innebära att stämmobesluten inte blev representativa. Två effekter av sammanläggningarna var dels att antalet kommunala uppdrag skulle minska klart, dels att uppdragskoncentrationen till ett ganska begränsat antal personer därför skulle minska. Förändringarna skulle sålunda reducera bristen på lämpliga förtroendemän. 15) Utredningen framförde också synpunkten att det lokala kommunala motståndet mot kommunsammanläggningar i många fall berodde på uppfattningar som var förankrade i gamla traditioner. Exempel på sådana traditioner var en rädsla för att sockentraditionen skulle upplösas, personliga känsloskäl, farhågor för den kommunala självstyrelsen, risk för alltför stort inflytande för tjänstemän, risk för försämrad kommunal ekonomi samt oro för samarbetssvårigheter inom de nya kommunerna. Kommittén ansåg alltså att dessa grunder för motstånd mot reformen inte skulle beaktas i någon större utsträckning vid den lokala implementeringen av reformen. 16) Det verkställdes också en provindelning i storkommuner av vissa län. I samband med denna framkom att många kommuner hade varit motståndare till en förändrad indelning. Det fanns även kommuner som ville ha förändringar av indelningen. Kommittén menade att känslan för sockenkommunen var mycket stark. Detta gällde i synnerhet för de allra minsta kommunerna. I dessa kommuner ansågs det saknas förståelse för behovet av en ny indelning. Kommunerna sades ha uppfattningen att det rådande systemet var bra och därför borde bestå. 17) Varken i regeringens proposition eller vid riksdagsbehandlingen av frågan år 1946 ägnades frågor på temat kommunal demokrati någon större uppmärksamhet. 18) 16

18 Kommunblocksreformen och dess demokratiska konsekvenser Kommunblocksreformen initierades av den socialdemokratiska regeringen Motivet till utredningen var att det under en tid hade förts en debatt om kommunerna verkligen hade kapacitet att klara av alla de krav som ställdes på dem. 19) Utredningen slutförde sitt arbete under Den konstaterade att folkminskningarna i många landskommuner hade fortsatt med ännu större styrka. Detta hade också förvärrat problemen med att många kommuner hade alltför lågt skatteunderlag för att kunna hålla en god standard på sin service. Ett annat motiv till att förändra den kommunala indelningen var införandet av enhetsskolans högstadium. Utredningen föreslog att det skulle bildas kommunblock som hade minst 8000 invånare Indelningen skulle främst ske på grundval av näringsgeografiska utgångspunkter och utifrån centralortsprincipen. I första hand skulle hela kommuner läggas samman, men vid behov kunde församlingarna vara minsta byggsten. Blocken skulle gå samman på helt igenom frivillig väg. Därför skulle det inte finnas någon tidsplan för när hela reformen skulle vara slutförd. I avvaktan på sammanläggningar skulle det bildas samarbetsnämnder. 20) Remissbehandlingen av utredningen visade att flertalet statliga myndigheter och kommuner med högre folkmängd var mest positiva till en reform. Det största motståndet fanns hos kommuner med förhållandevis låg folkmängd. 21) Regeringens proposition byggde till mycket stor del på vad utredningen hade föreslagit. 22) Vid behandlingen i riksdagen på våren 1962 var det framförallt ledamöter från högern och centerpartiet samt några folkpartister som i motioner hade störst invändningar mot propositionen. I motionerna framkom det också yrkanden om avslag på propositionen i sin helhet. Vid riksdagsbehandlingen nåddes ingen enighet. Majoriteten i utskottet bildades av socialdemokraterna och flertalet folkpartister. De båda partierna gjorde en betoning av frivilligprincipen vid sammanläggningarna genom att säga nej till den uppföljning av reformen som regeringen ville göra år ) Indelningsreformen drevs igenom av socialdemokraterna, kommunisterna samt merparten av folkpartiets ledamöter. 24) Indelningsarbetet på den lokala nivån utfördes av länsstyrelserna och inrikesdepartementet. 25) Under åren fastställde regeringen att landet skulle delas in i 282 kommunblock. 26) Reformens sammanläggningar ägde rum under perioden De båda viktigaste sammanläggningstillfällena var åren 1971 och ) Att antalet sammanläggningar var ganska få under åren var en bidragande orsak till att den socialdemokratiska regeringen år 1969 övergav den frivilligprincip som hade betonats av riksdagen år I maj år 1969 drev socialdemokraterna och vpk igenom ett beslut att hela reformen skulle vara slutförd Sammanläggningarna kunde vid behov ske med tvång, antingen 1971 eller De tre borgerliga partierna motsatte sig beslutet. 28) När reformen var slutförd år 1974 fanns det endast 278 kommuner kvar. Detta var en minskning med hela 89 procent i förhållande till de 2498 kommuner som fanns år 1951, alltså precis innan genomförandet av 1952 års indelningsreform. På bara drygt 20 år genomgick den svenska kommunstrukturen sålunda en synnerligen långtgående förändring, där förutsättningarna att bedriva en välfärdsinriktad kommunal verksamhet blev avsevärt mycket större. Detta skedde förvisso också med hjälp av betydande kommunala skattehöjningar och utökade statliga (ekonomiska) bidrag till kommunerna. 29) Slutförandet av indelningsreformen var sålunda ett tydligt löftesbrott från den socialdemo- 17

19 kratiska regeringens sida. Ur konstitutionell synvinkel var det dock ett helt oantastligt beslut, eftersom riksdagen helt enkelt fattade ett nytt beslut, vilket undanröjde på 1962 års beslut i detta avseende. Det var sålunda inte alls fråga om att regeringen överskred sina befogenheter på riksdagens bekostnad. Många av sammanslagningarna hade säkert kommit till stånd även om reformen hade förblivit ett frivilligt steg för kommunerna. Det vore självklart fel av mig att ange någon siffra, men det får anses som högst sannolikt att landet haft fler kommuner än 278 när reformen var slutförd 1974 om kommunerna hade fått behålla sin självständighet så länge som de själv önskade. Antalet tvångsmässiga sammanläggningar åren 1971 och 1974 uppgick till sammanlagt 49 ( ) kommuner, men det är knappast troligt att alla dessa hade bestått som egna kommuner ända fram till 2000-talet. Några av dessa kommuner har för övrigt åter blivit egna kommuner under perioden till följd av kommundelningar. Merparten av dessa beslut har fattats av borgerliga regeringar, men socialdemokratiska regeringar har dock släppt fram fyra nya kommuner, detta trots partiets hårdföra linje med att slutföra kommunblocksreformen i slutet av talet och början av 1970-talet. De kommunaldemokratiska konsekvenserna av kommunblocksreformen var åtminstone i kvantitativa termer mycket mer omfattande än vid storkommunreformen år Ett stort antal personer fick avsluta sin kommunalpolitiska bana till följd att den egna kommunen uppgick i en större enhet, i vissa fall sannolikt inte utan saknad och viss bitterhet. Kontaktytorna mellan väljare och valda blev därmed rimligen mycket mindre än tidigare. Vissa delarna av de upphörda kommunerna (egna landskommuner före 1952) kunde nästan bli helt utan representation i de nya kommunernas politiska organ. Detta var självklart negativt och ledde rimligen till att dessa invånares samhörighet med den nya kommunala enheten inte blev så stor. Ur demokratisk synvinkel fanns det emellertid också två positiva företeelser med reduceringen av antalet kommuner. För det första att andelen kvinnliga politiker inte minskade trots den stora reduceringen av antalet kommunala förtroendeuppdrag. Istället skedde det faktiskt en begränsad ökning av andelen kvinnliga ledamöter i kommunfullmäktige. Detta kan tyda på att kommunsammanläggningarna innebar ett lokalt formativt moment som i begränsad utsträckning bidrog till att lösa upp patriarkala kommunalpolitiska maktstrukturer. För det andra blev uppdragskoncentrationen mindre omfattande än före kommunsammanläggningarna, vilket i och för sig var tämligen väntat med tanke på den stora reduceringen av antalet uppdrag. Den övergripande prioriteringen från statsmaktens sida (läs främst socialdemokraterna) var att en förbättrad och mer enhetlig lokal välfärdsproduktion, med bibehållet kommunalt huvudmannaskap, ansågs vara mer betydelsefullt för medborgarna än de kommunaldemokratiska nackdelarna. De borgerliga partiernas invändningar under reformprocessens gång, framförallt vid 1969 års riksdagsbeslut om att göra reformen obligatorisk, kan ses som uttryck för att de båda politiska blocken på riksplanet gjorde något olika prioriteringar i valet mellan kommunal effektivitet, kvalitet och kommunal demokrati. 30) 18

20 Den framtida kommunala indelningen År 2008 har det gått 31 år sedan det genomfördes en kommunsammanläggning i Sverige. Den sista (senaste) sammanläggningen skedde nämligen mellan Svedala och Bara kommuner i dåvarande Malmöhus län vid årsskiftet 1976/1977. Detta indikerar att intresset från kommunerna att själva ta initiativ till att göra kommunsammanläggningar har varit synnerligen svagt när statsmakten inte har tagit några generella initiativ till en tredje kommunal indelningsreform. 31) År 2004 hölls det folkomröstningar i Bräcke och Ragunda kommuner i Jämtlands län om dessa båda kommuner borde gå samman. I båda kommunerna sade en bred majoritet av de deltagande i folkomröstningarna nej till att bilda en gemensam kommun. Därför valde kommunerna att inte gå vidare med frågan. 32) Det får anses troligt att fler folkomröstningar om kommunsammanläggningar kommer att äga rum under de närmaste åren, vilka i några fall troligen kommer att resultera i att invånarna säger ja till att gå samman. Det är däremot mindre sannolikt att det blir ett större antal kommunsammanläggningar, om inte det från regering och riksdag tas initiativ till att från nationell nivå driva fram sammanläggningar av kommuner. Den framtida kommunindelningen kan i viss mån även vara beroende av uppgiftsfördelningen mellan de olika nivåerna inom den offentliga sektorn. Ett avskaffande av den regionala nivån, de nuvarande landstingen och regionerna i Skåne och Västra Götaland, bör sannolikt öka riskerna för att behöva reducera antalet kommuner. Det hänger samman med att en samhällsorganisation med bara två nivåer, stat och kommun, troligen leder till att uppgifterna från den regionala nivån delas upp mellan staten och kommunerna. En tänkbar utveckling är att sjukhusvården läggs över på staten, medan primärvården blir ett kommunalt ansvarsområde. Ett bibehållande av den regionala nivån ger troligen bättre förutsättningar att behålla den nuvarande kommunala indelningen i stora drag. En framtida åtgärd för att avlasta kommunerna uppgifter är att överföra vissa av kommunernas nuvarande uppgifter på regionerna. Det ligger nära till hands att peka ut uppgifter där det redan idag sker ganska omfattande interkommunal samverkan, nämligen räddningstjänsten och gymnasieskolan. Ett ytterligare område som kunde vara aktuellt att flytta över till regionerna är miljöfrågorna. Även om dessa tre områden flyttades över till regionerna hade ändå kommunerna kvar ansvaret för stora verksamhetsområden som barnomsorg, grundskola, äldre- och handikappomsorg, men också för mindre omfattande åtaganden som kultur- och fritidsfrågor. Ett överförande av flera kommunala ansvarsområden till regionerna innebär självklart ur ett medborgarperspektiv en centraliseringsprocess. Detta måste ställas i relation till risken att behöva ge upp hela den kommunala självständigheten. Samarbetet i kommunalförbundsform har redan idag medfört en viss centralisering, varför skillnaderna mot idag inte alltid skulle bli så väldigt stora. En ännu mer frekvent användning av kommunalförbundsinstitutionen är ett annat medel för att minimera behovet av att lägga samman kommuner. 19

Frågor och svar Region i Örebro län

Frågor och svar Region i Örebro län Projekt Region 2015 Frågor och svar Region i Örebro län Vad är poängen med att bilda en region inom Örebro län? Erfarenheter från tidigare regionbildningar i Sverige visar bland annat på följande positiva

Läs mer

Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland

Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland 1(8) Landstingsstyrelsen Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland Inledning Regionfrågan har diskuterats under lång tid i Sverige och i Östergötland. I mars 2008 undertecknade partidistrikten

Läs mer

Nu bildar vi nya Region Örebro län

Nu bildar vi nya Region Örebro län Nu bildar vi nya Region Örebro län LJUSNARSBERG HÄLLEFORS Bra ska bli bättre med ny regionorganisation KARLSTAD 50 LINDESBERG NORA KARLSKOGA E18 ÖREBRO DEGERFORS LEKEBERG KUMLA LAXÅ HALLSBERG ASKERSUND

Läs mer

YTTRANDE ÖVER ANSVARSKOMMITTÉNS SLUTBETÄNKANDE: Hållbar samhällsorganisation med utvecklingskraft, SOU 2007:10

YTTRANDE ÖVER ANSVARSKOMMITTÉNS SLUTBETÄNKANDE: Hållbar samhällsorganisation med utvecklingskraft, SOU 2007:10 1 Sundbyberg 2007-09-17 Vår referens: Tommy Fröberg Diarienummer Fi2007/1536 Finansdepartementet YTTRANDE ÖVER ANSVARSKOMMITTÉNS SLUTBETÄNKANDE: Hållbar samhällsorganisation med utvecklingskraft, SOU 2007:10

Läs mer

Framtidens skola i Norrtälje kommun

Framtidens skola i Norrtälje kommun Framtidens skola i Norrtälje kommun Kommunalt självstyre i skolorna Stärk undervisningen för barn med särskilda behov En differentierad skolpeng Stärka ledarskapet i skolan Separera skolmaten från skolpengen

Läs mer

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona Orimliga löneskillnader i Blekinge 2012 Inledning För 50 år sedan avskaffades de särskilda lönelistor som gällde för kvinnor. Kvinnolönerna

Läs mer

Interkommunala ersättningar för utbildningar vid folkhögskolor,

Interkommunala ersättningar för utbildningar vid folkhögskolor, Bildningsförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(2) Datum 2014-09-05 Diarienummer 140615 Landstingsstyrelsen Interkommunala ersättningar för utbildningar vid folkhögskolor, med annan huvudman än Landstinget

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

KF Ärende 9. Löpnummer i Politikerrummet: 22. Motion angående minskning av antal ledamöter i fullmäktige samt reducering till en valkrets

KF Ärende 9. Löpnummer i Politikerrummet: 22. Motion angående minskning av antal ledamöter i fullmäktige samt reducering till en valkrets KF Ärende 9 Löpnummer i Politikerrummet: 22 Motion angående minskning av antal ledamöter i fullmäktige samt reducering till en valkrets Tjänsteskrivelse 2013-09-30 KS 2012.0210 Handläggare: Karin Jirénius

Läs mer

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Kunskap om partier och hur riksdag och regering fungerar är exempel på saker du får lära dig om i det här

Läs mer

November 02, 2009. samhlära1.notebook

November 02, 2009. samhlära1.notebook PRESIDENTBESLUT Huvudregeln är att presidenten fattar beslut i statsrådet (regeringens sammanträden) presidentföredragningen. Den minister till vars område ett ärende hör, framlägger ett beslutsförslag

Läs mer

Inspirationsartikel 1 (5) 2014-02-18

Inspirationsartikel 1 (5) 2014-02-18 2014-02-18 1 (5) Inspirationsartikel Barn- och utbildningsförvaltningen har fått i uppdrag att ta fram ett inspirationsdokument för skolor och ungdomar att arbeta vidare med. Inspirationsdokumentet ska

Läs mer

Den totala kommunalskatten i Norrköping är oförändrad år 2015.

Den totala kommunalskatten i Norrköping är oförändrad år 2015. FS 2014:10 2014-12-19 FOKUS: STATISTIK Kommunalskatten 2015 Den totala kommunalskatten i Norrköping är oförändrad år 2015. Norrköping på 64:e plats av 290 kommuner. Den nya organisationen Region Östergötland,

Läs mer

Hotet mot den svenska befolkningsstatistiken

Hotet mot den svenska befolkningsstatistiken Hotet mot den svenska befolkningsstatistiken I Sverige brukar vi prisa oss lyckliga för vår befolkningsstatistik, med dess möjligheter till detaljerade jämförelser i tid och rum. Förutsättningen är en

Läs mer

Demokrati. Ordet demokrati kommer ifrån grekiskan och betyder folkstyre. All makt utgår ifrån folket. Sveriges Riksdag

Demokrati. Ordet demokrati kommer ifrån grekiskan och betyder folkstyre. All makt utgår ifrån folket. Sveriges Riksdag Demokrati Ordet demokrati kommer ifrån grekiskan och betyder folkstyre. All makt utgår ifrån folket. Gustav Vasa kallade till två riksmöten 1527 och 1544 där präster, adel, borgare och bönder samlades

Läs mer

S-politiken - dyr för kommunerna

S-politiken - dyr för kommunerna S-politiken - dyr för kommunerna 2011-11-08 1 UNDERFINANSIERAD S-BUDGET RISKERAR ÖVER 5000 JOBB I KOMMUNSEKTORN SAMMANFATTNING 1. De socialdemokratiska satsningarna på kommunerna är underfinansierade.

Läs mer

Hur gör vi en bra organisation bättre? Utveckling av KSL inför mandatperioden 2015-2018

Hur gör vi en bra organisation bättre? Utveckling av KSL inför mandatperioden 2015-2018 2013-11-26 Madeleine Sjöstrand Dnr: KSL/13/0111 Ärendegång: KSLs styrelse Hur gör vi en bra organisation bättre? Utveckling av KSL inför mandatperioden 2015-2018 Förslag till beslut 1. Styrelsen beslutar

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Andra delen; tema Demokrati och legitimitet av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2005-12-02 Vem ska bestämma? Hälso- och sjukvården står inför stora

Läs mer

FÖRTROENDEVALD Förtroendemannarollen Varför just jag? Kan vem som helst få ett politiskt uppdrag?

FÖRTROENDEVALD Förtroendemannarollen Varför just jag? Kan vem som helst få ett politiskt uppdrag? FÖRTROENDEVALD Förtroendemannarollen Moderater har alltid haft rykte om sig att vara idémässigt trygga, kunniga, pålästa och ha gott omdöme och har på så sätt vunnit stor respekt hos väljare, politiska

Läs mer

norrstyrelsen Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2

norrstyrelsen Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2 norrstyrelsen rapport 2009: 32 Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2 Förord Norrstyrelsen har bildats för att förbereda sammanslagningen av landstingen i Norrbottens, Västerbottens

Läs mer

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokrati på 2000-talet Lättläst En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokratipropositionen har bearbetats till lättläst svenska av Kitte Arvidsson, Centrum

Läs mer

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under Datum 2011-09-12 Dnr 1100297 2 (3) Vid s inträde påbörjades arbetet med att etablera fler kommuner som fristadskommun bl.a. Landskrona, Helsingborg, Eslöv, Hörby, Sjöbo, Ystad, Kristianstad och Lund. Ett

Läs mer

Politisk organisation

Politisk organisation Politisk organisation Beslutad av kommunfullmäktige 2014-11-26 244 Politisk organisation Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post: kommun@finspang.se Webbplats: www.finspang.se

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

SNS Konjunkturrådsrapport 2014 Hur får vi råd med välfärden? Annika Sundén Torben M Andersen Jesper Roine

SNS Konjunkturrådsrapport 2014 Hur får vi råd med välfärden? Annika Sundén Torben M Andersen Jesper Roine SNS Konjunkturrådsrapport 2014 Hur får vi råd med välfärden? Annika Sundén Torben M Andersen Jesper Roine Vår rapport Vad kännetecknar den svenska välfärdsmodellen? Vad åstadkommer den och hur ser det

Läs mer

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2014-07-04 Ju2014/4445/KRIM Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 Remissen till Statskontoret omfattar

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

Checklista för kommundirektörens ansvar, befogenheter och arbetsuppgifter

Checklista för kommundirektörens ansvar, befogenheter och arbetsuppgifter Checklista för kommundirektörens ansvar, befogenheter och arbetsuppgifter Inledning och läsanvisning Kommunallagen reglerar inte arbetsuppgifter och ansvar för kommunens ledande tjänsteman kommundirektören/kommunchefen.

Läs mer

Resultat. Politikerpanelen. Demoskop

Resultat. Politikerpanelen. Demoskop Resultat Politikerpanelen Demoskop Om politikerpanelen Politikerpanelen är ett årligen återkommande instrument där Demoskop speglar utvecklingen i Sveriges kommuner, landsting och regioner genom att genomföra

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Påbyggnadsutbildningar som inte blir aktuella att överföra till annan utbildningsform bör kunna drivas vidare av nuvarande huvudmän.

Påbyggnadsutbildningar som inte blir aktuella att överföra till annan utbildningsform bör kunna drivas vidare av nuvarande huvudmän. Till Huvudmän för Påbyggnadsutbildningar Ang. Utveckling av påbyggnadsutbildningar Bakgrund Enligt budgetpropositionen för 2004, som riksdagen behandlade i december 2003, har regeringen gjort bedömningen

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Annelie Nordström, förbundsordförande Kommunal: Tanken med det här samarbetsavtalet är att vi tillsammans kan nå bättre resultat för våra medlemmar

Läs mer

folkomröstning i botkyrka Folkomröstning om eventuell delning av Botkyrka kommun

folkomröstning i botkyrka Folkomröstning om eventuell delning av Botkyrka kommun folkomröstning i botkyrka Folkomröstning om eventuell delning av Botkyrka kommun Den 14 september genomförs valen till kommun, landsting och riksdag. Samma dag har vi i Botkyrka en folkomröstning om frågan

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen ÖVERENSKOMMELSE OM samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen örebro kommun och det civila samhället presenterar i denna broschyr, som grund för sin samverkan, en överenskommelse om värdegrund,

Läs mer

Invandring och befolkningsutveckling

Invandring och befolkningsutveckling Invandring och befolkningsutveckling JAN EKBERG De flesta som invandrat till Sverige har kommit hit som vuxna, i arbetsför och barnafödande åldrar och därmed bidragit till ett befolkningstillskott på sikt.

Läs mer

Antagna av förbundsstämmorna i Stockholms stad och Stockholms län i maj 2011.

Antagna av förbundsstämmorna i Stockholms stad och Stockholms län i maj 2011. NOMINERINGSREGLER AVSEENDE VALSEDLAR I ALLMÄNNA VAL Antagna av förbundsstämmorna i Stockholms stad och Stockholms län i maj 2011. 1. FASTSTÄLLANDE AV NOMINERINGSREGLER 1.1 Förbundsstämma tre år före allmännaval

Läs mer

Utbildningskatalog hösten 2008. Utbildningar inom ekonomi, budget och styrning

Utbildningskatalog hösten 2008. Utbildningar inom ekonomi, budget och styrning Utbildningskatalog hösten 2008 Utbildningar inom ekonomi, budget och styrning , mål, målgrupp och innehåll i alla kursbeskrivningar Budgetprocessen i Regeringskansliet blir alltmer omfattande och innefattar

Läs mer

Nämndledamöters. ansvar REVISIONSKONTORET

Nämndledamöters. ansvar REVISIONSKONTORET Nämndledamöters ansvar REVISIONSKONTORET Avsikten med denna skrift är att belysa vilket ansvar det är som nämnden och dess ledamöter har det ansvar som granskas och prövas. Det är också att informera om

Läs mer

Landstingsstyrelsens beslut

Landstingsstyrelsens beslut Landstingsstyrelsen PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2006-05-15 LS-LED06-159 47 Rätten till ersättning för kostnader för vård i annat EES-land - En översyn. Remissvar Landstingsstyrelsens beslut 1. Landstingsstyrelsen

Läs mer

Hur jämställd är representationen inom kommunala bolag i södra Örebro län?

Hur jämställd är representationen inom kommunala bolag i södra Örebro län? Bryr sig, Intresserar sig, Involverar, Aktiverar Hur jämställd är representationen inom kommunala bolag i södra Örebro län? Slutrapport från kartläggning av kvinnors och mäns representation i de kommunala

Läs mer

Protokoll från samordningsgruppens möte den 1 april 2004 i Västerås

Protokoll från samordningsgruppens möte den 1 april 2004 i Västerås Protokoll från samordningsgruppens möte den 1 april 2004 i Västerås Närvarande: Anna-Lena Sörenson, Östergötland, ordf Agneta Jansson, Västra Götaland Ann Lindman, Gävleborg Cecilia Carpelan, Stockholm

Läs mer

VI VILL HA ETT BÄTTRE VÄXJÖ FÖR ALLA

VI VILL HA ETT BÄTTRE VÄXJÖ FÖR ALLA VI VILL HA ETT BÄTTRE VÄXJÖ FÖR ALLA SÄTT VÄXJÖ I ARBETE Det viktigaste Växjö står inför är att klara jobben. Genom att fler växjöbor kommer i arbete så lägger vi grunden till att skapa det Växjö vi vill

Läs mer

Kunskap till praktik. Utveckling av missbruks- och beroendevården

Kunskap till praktik. Utveckling av missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik Utveckling av missbruks- och beroendevården Utveckling av missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik är ett utvecklingsarbete som startade i maj 2008 inom Sveriges Kommuner

Läs mer

RIKSDAGENS Dnr 12/2012 ARVODESNÄMND Sven Johannisson VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR ÅR 2011

RIKSDAGENS Dnr 12/2012 ARVODESNÄMND Sven Johannisson VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR ÅR 2011 RIKSDAGENS Dnr 12/2012 ARVODESNÄMND Sven Johannisson VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR ÅR 2011 Godkänd av nämnden vid sammanträde den 10 april 2012 1 1. Inledning Riksdagens arvodesnämnd är en självständig myndighet

Läs mer

Kommunallagen LAGTEXTHÄFTET TOLFTE UPPLAGAN 2011

Kommunallagen LAGTEXTHÄFTET TOLFTE UPPLAGAN 2011 Kommunallagen LAGTEXTHÄFTET TOLFTE UPPLAGAN 2011 Provläsning av kapitel 1 och 2 Kommunallagen Lagtexthäftet Tolfte upplagan 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Hornsgatan 20, 118 82 Stockholm Tfn 08-452

Läs mer

2 Styrning, struktur och nyttjande

2 Styrning, struktur och nyttjande Offentlig ekonomi 2009 Styrning, struktur och nyttjande 2 Styrning, struktur och nyttjande I detta kapitel ger vi en kort bakgrund till hur begreppet den offentliga sektorn kan förstås, och vad sektorn

Läs mer

Svenska erfarenheter av valfrihet ur ett finländskt perspektiv. Mats Brandt Kommundirektör i Malax

Svenska erfarenheter av valfrihet ur ett finländskt perspektiv. Mats Brandt Kommundirektör i Malax Svenska erfarenheter av valfrihet ur ett finländskt perspektiv Mats Brandt Kommundirektör i Malax Vågar vi släppa kontrollen? - har vi modet att...? - vågar vi riskera att...? Svenska erfarenheter Allmändebatten

Läs mer

Hur påverkas kommunens ekonomi av försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen

Hur påverkas kommunens ekonomi av försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen Interpellation Hur påverkas kommunens ekonomi av försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen 090211 Vänsterpartiet, Örebro Murad Artin Enligt Arbetsförmedlingens senaste prognos beräknas arbetslösheten

Läs mer

Socialförsäkringar - några utmaningar för framtiden

Socialförsäkringar - några utmaningar för framtiden Socialförsäkringar - några utmaningar för framtiden Anna Pettersson Westerberg Innehåll Sjukförsäkringen på kort och lång sikt kort sikt: översynen av sjukförsäkringsreformen lång sikt: socialförsäkringsutredningen

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i riksdagsordningen; SFS 2009:1332 Utkom från trycket den 11 december 2009 utfärdad den 26 november 2009. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om riksdagsordningen

Läs mer

Riksdagens grundlagsutskott Helsingfors, 15.12.2014 pev@riksdagen.fi

Riksdagens grundlagsutskott Helsingfors, 15.12.2014 pev@riksdagen.fi Riksdagens grundlagsutskott Helsingfors, 15.12.2014 pev@riksdagen.fi Ärende: Svenska Finlands folktings utlåtande om regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ordnandet av social-

Läs mer

IOGT-NTO:s strategiska inriktning 2010 2015

IOGT-NTO:s strategiska inriktning 2010 2015 IOGT-NTO:s strategiska inriktning 2010 2015 IOGT-NTO:s strategiska inriktning 2010 2015 Producerat av IOGT-NTO:s kommunikationsenhet 2009 Tryck: Sandvikens Tryckeri AB IOGT-NTO:s strategiska inriktning

Läs mer

En hållbar region med sikte på framtiden. Plattform för samarbetet

En hållbar region med sikte på framtiden. Plattform för samarbetet En hållbar region med sikte på framtiden Plattform för samarbetet En hållbar region med sikte på framtiden Region Kronoberg ska bidra till ett livskraftigt län där människor vill leva och arbeta. Vi ska

Läs mer

När Fliseryd upphörde att vara egen kommun

När Fliseryd upphörde att vara egen kommun När Fliseryd upphörde att vara egen kommun Jonny Nilsson 2008-2014 1974 var på flera sätt ett ödesår för Fliseryd. Jungnerfabriken flyttades och en epok av 800- årigt självstyre gick i graven när Fliseryd

Läs mer

Demokratidagarna 2011: Dokumentation från Samtal om medborgardialog 22 oktober

Demokratidagarna 2011: Dokumentation från Samtal om medborgardialog 22 oktober Demokratidagarna 2011: Dokumentation från Samtal om medborgardialog 22 oktober Den 20-22 oktober 2011 arrangerades för första gången demokratidagar i Huddinge kommun med det övergripande syftet att lyfta

Läs mer

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Sammanfattning: Många tror att arbetstidsförkortning är den rätta metoden att minska arbetslösheten. Men problemet är snarare för mycket regleringar, inte för

Läs mer

(I texten nedan används ordet landsting genomgående i stället för landsting/region)

(I texten nedan används ordet landsting genomgående i stället för landsting/region) Dagar om lagar 4 5 november 2014 Bo Thalén Vem äger patientjournalerna? (I texten nedan används ordet landsting genomgående i stället för landsting/region) Kan patientjournaler överlämnas från en vårdgivare

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

hur människor i vårt företag och i vår omvärld ser på oss. för att uppfattas som empatiska och professionella. Skanska Sveriges Ledningsteam

hur människor i vårt företag och i vår omvärld ser på oss. för att uppfattas som empatiska och professionella. Skanska Sveriges Ledningsteam Vårt sätt att vara Vi är Skanska. Men vi är också ett stort antal individer, som tillsammans har ett ansvar för att vårt företag uppfattas på ett sätt som andra respekterar och ser upp till. Det är hur

Läs mer

Kommunerna är på e! Bengt Svenson. Sveriges Kommuner och Landsting. IT-strateg Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad

Kommunerna är på e! Bengt Svenson. Sveriges Kommuner och Landsting. IT-strateg Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Kommunerna är på e! Bengt Svenson IT-strateg Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Sveriges Kommuner och Landsting 08-4527430 bengt.svenson@skl.se Offentliga Rummet Västerås 080603 1 Meny e-förvaltningsmätning

Läs mer

STRATEGI FÖR ELEKTRONISK KOMMUNIKATION FÖR MÖNSTERÅS KOMMUN

STRATEGI FÖR ELEKTRONISK KOMMUNIKATION FÖR MÖNSTERÅS KOMMUN STRATEGI FÖR ELEKTRONISK KOMMUNIKATION FÖR MÖNSTERÅS KOMMUN Antagen av Kommunfullmäktige 2012-06-25 Mönsterås Kommuns strategi för elektronisk kommunikation Mönsterås Kommun vill verka för att kommunens

Läs mer

Motionerna 50 - Elevhälsogaranti och 65 - Stärk den svenska elevhälsan

Motionerna 50 - Elevhälsogaranti och 65 - Stärk den svenska elevhälsan MOTIONSSVAR Vårt dnr: 15/4283 och 15/4299 2015-10-23 Avdelningen för utbildning och arbetsmarknad Åsa Ernestam Motionerna 50 - Elevhälsogaranti och 65 - Stärk den svenska elevhälsan Beslut Styrelsen föreslår

Läs mer

Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23)

Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23) D nr YTTRANDE Stockholm 2013-07-10 Handläggare Anna Gabrielsson Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23)

Läs mer

Arbetarekommunen ska 131231 ha minst 1050 medlemmar.

Arbetarekommunen ska 131231 ha minst 1050 medlemmar. 2 Verksamhetsplanen är det dokument som pekar ut arbetarekommunens prioriterade verksamhet under 2013. Verksamhetsplanen föreslå inte till skillnad från föregående års verksamhetsplaner, att gälla över

Läs mer

Remissyttrande: Svenska för invandrare valfrihet, flexibilitet och individanpassning (SOU 2013:76)

Remissyttrande: Svenska för invandrare valfrihet, flexibilitet och individanpassning (SOU 2013:76) Sida: 1 av 6 Datum: 2014-03-14 Dnr: Af-2013/493113 Regeringskansliet 103 33 Stockholm Remissyttrande: Svenska för invandrare valfrihet, flexibilitet och individanpassning (SOU 2013:76) Sammanfattning Arbetsförmedlingen

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Mångfald och valfrihet för alla

Mångfald och valfrihet för alla Mångfald och valfrihet för alla Vårdval, tillgänglighet och jobbmöjligheter Skåne 1 Rätt att välja som patient Före maj 2009 kunde du få gå till annan vårdcentral än den som du bodde närmast men vårdcentralerna

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

Skolchefen en kort historik

Skolchefen en kort historik Skolchefen en kort historik 1 Elisabet Nihlfors, professor vid Uppsala universitet 1 Ett sätt att beskriva skolchefens historia är att ta utgångspunkt i den Skollag som trädde i kraft 1958 (SFS 1956:614

Läs mer

B Ö N D E R N A S T I D

B Ö N D E R N A S T I D Innehåll 11 13 Förord Inledning 15 Det moderna samhällets framväxt böndernas och arbetarnas tid 17 Böndernas tid enhetssamhällets upplösning 19 Arbetarnas tid den moderna kapitalismen skapas 19 Könsrelationernas

Läs mer

Genomlysning av kundvalskontoret - fortsatt utveckling

Genomlysning av kundvalskontoret - fortsatt utveckling Tjänsteutlåtande Kommundirektör 2014-08-06 Björn Eklundh 08-590 970 31 Dnr: Bjorn.Eklundh@upplandsvasby.se KS/2014:230 20922 Kommunstyrelsen Genomlysning av kundvalskontoret - fortsatt utveckling Förslag

Läs mer

haninge kommuns styrmodell en handledning

haninge kommuns styrmodell en handledning haninge kommuns styrmodell en handledning Haninge kommuns styrmodell Styrmodellen ska bidra till fullmäktiges mål om god ekonomisk hushållning genom att strukturen för styrning blir begriplig och distinkt.

Läs mer

Revisionsplan 2013 Landstinget Dalarna

Revisionsplan 2013 Landstinget Dalarna Revisionsplan 2013 Landstinget Dalarna Landstingets revisorer Antaget 2012-11-19 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Inledning 3 Avsikten med revisionsplanen 3 Vårt Arbetssätt 3 - Risk och väsentlighetsanalys

Läs mer

Kommunstyrelsens beredning ~\t::a.~sj i'\ Kommunchef + motion for handläggning

Kommunstyrelsens beredning ~\t::a.~sj i'\ Kommunchef + motion for handläggning Gagnefs kommun Kommunfullmäktige Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2013-09-30 Dnr 2013:701/00 Sida 17 Kf 109 Motion om ny politisk organisation Kommunfullmäktiges beslut 1. Remittera motionen till

Läs mer

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen beslöt på sammanträde den 22 augusti 2002, 183, att anta ett

Läs mer

Därför demokrati. Faktamaterial till bilderna om demokrati

Därför demokrati. Faktamaterial till bilderna om demokrati Därför demokrati Studiematerial från riksdagen Bild 1. Faktamaterial till bilderna om demokrati Till dig som lärare: Nedan finns korta texter som kan fungera som stöd till presentationsbilderna som hör

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Majoritetsprogram för Landstinget i Norrbottens län 2015-2018

Majoritetsprogram för Landstinget i Norrbottens län 2015-2018 Majoritetsprogram för Landstinget i Norrbottens län 2015-2018 Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet de Gröna kommer att ta majoritetsansvar för landstingets samtliga verksamheter under mandatperioden

Läs mer

KOMMUNENS REVISORER BUDGET 2011 OCH 2012 MED PLAN FÖR 2013-2014

KOMMUNENS REVISORER BUDGET 2011 OCH 2012 MED PLAN FÖR 2013-2014 43 KOMMUNENS REVISORER BUDGET 2011 OCH 2012 MED PLAN FÖR 2013-2014 Sammanfattning av nämndens viktigaste effektmål och prioriterade aktiviteter Enligt kommunallagen ska revisorerna, i den omfattning som

Läs mer

Umeå universitets samarbete med Säljhögskolan avseende uppdragsutbildning

Umeå universitets samarbete med Säljhögskolan avseende uppdragsutbildning Rektor Umeå universitet Juridiska avdelningen Verksjurist Pontus Kyrk Umeå universitets samarbete med Säljhögskolan avseende uppdragsutbildning Bakgrund Högskoleverket har uppmärksammat att Handelshögskolan

Läs mer

Fördjupad granskning avseende Kommunalt forum Region Jönköpings län Revisorerna

Fördjupad granskning avseende Kommunalt forum Region Jönköpings län Revisorerna Fördjupad granskning avseende Kommunalt forum Region Jönköpings län Revisorerna Göteborg den 24 mars 2015 Attensum AB Jur.kand. Joakim Eriksson Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Iakttagelser och

Läs mer

Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör

Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör Uppdatering 2015 2016 Förnyelse genom förändringsstöd Kommunernas uppgifter och roll i tillhandahållandet och produktionen av tjänster håller på att förändras.

Läs mer

Fortsatta diskussion om Lnu:s organisation

Fortsatta diskussion om Lnu:s organisation Fortsatta diskussion om Lnu:s organisation Version 120108 Följande principer är utgångspunkter för organisationen vid Linnéuniversitetet: a. Akademisk basnivå: Grunden för verksamheten inom utbildning

Läs mer

SV Västra Götalands Stadgar

SV Västra Götalands Stadgar SV Västra Götalands Stadgar Stadgar för SV Västra Götaland (SVs Regionförbund i Västra Götalandsregionen) 1 Syfte SVs Regionförbund i Västra Götaland (SV Västra Götaland) är en ideell förening som har

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Sammanfattning Den kommunala verksamheten har förändrats Sedan den nuvarande kommunallagen trädde i kraft 1992 har samhället genomgått stora förändringar. Urbaniseringen har fortsatt liksom it-utvecklingen.

Läs mer

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Medlemskapets värde motionerna B1 B6

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Medlemskapets värde motionerna B1 B6 Utlåtande Medlemskapets värde motionerna B1 B6 IF Metalls styrka bygger på att vi är många och kunniga, både när vi driver frågor på arbetsplatserna och i samhället i stort. Organisering handlar inte enbart

Läs mer

SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten?

SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten? SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten? November 27 2 Inledning SKTFs medlemmar leder, utvecklar och

Läs mer

SÅ HÄR SKULLE DET INTE BLI. Så här skulle det inte bli. 100 InTeRVJUeR MeD DeM SOM FATTADe BeSlUT OM PenSIOnSSYSTeMeT.

SÅ HÄR SKULLE DET INTE BLI. Så här skulle det inte bli. 100 InTeRVJUeR MeD DeM SOM FATTADe BeSlUT OM PenSIOnSSYSTeMeT. SÅ HÄR SKULLE DET INTE BLI 3 Så här skulle det inte bli. 100 InTeRVJUeR MeD DeM SOM FATTADe BeSlUT OM PenSIOnSSYSTeMeT. 4 SÅ HÄR SKULLE DET INTE BLI Innehåll 1. Förord...5 2. Inledning...6 3. Bakgrund...7

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT 1 (8) meddelat i Stockholm den 12 december 2013 KLAGANDE Ystad-Österlenregionens miljöförbund Östra Utfartsvägen 2 273 36 Tomelilla MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Läs mer

FÖRSLAG TILL REVIDERAT REGLEMENTE FÖR LOMMA KOMMUNS REVISORER

FÖRSLAG TILL REVIDERAT REGLEMENTE FÖR LOMMA KOMMUNS REVISORER 1 (5) FÖRSLAG TILL REVIDERAT REGLEMENTE FÖR LOMMA KOMMUNS REVISORER Bilaga Revisionen 9/12 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska instrument

Läs mer

Ledare i politiskt styrd organisation Förutsättningar och konsekvenser

Ledare i politiskt styrd organisation Förutsättningar och konsekvenser Ledare i politiskt styrd organisation Förutsättningar och konsekvenser Christer Jonsson Om mig Universitetslektor i FEK med inriktning på organisering och marknadsföring Undervisat mycket kring marknadsföring

Läs mer

Motion: Utveckla sjukvårdsapp till ungdomar

Motion: Utveckla sjukvårdsapp till ungdomar Motion: Utveckla sjukvårdsapp till ungdomar Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Höglandet 2013-05-29 Protokollsutdrag

Läs mer

För revisionsverksamheten gäller bestämmelser i lag, god revisionssed, detta reglemente samt utfärdade ägardirektiv för kommunala företag.

För revisionsverksamheten gäller bestämmelser i lag, god revisionssed, detta reglemente samt utfärdade ägardirektiv för kommunala företag. Styrdokument Dokumenttyp: Reglemente Beslutat av: Kommunfullmäktige Fastställelsedatum: 2008-09-22 87 Ansvarig: Ekonomichef Revideras: Valår Följas upp: REVISIONSREGLEMENTE FÖR SVENLJUNGA KOMMUN Revisionens

Läs mer

Revisionsreglemente Revisionens roll 1 Revisionens formella reglering 2

Revisionsreglemente Revisionens roll 1 Revisionens formella reglering 2 Revisionsreglemente Revisionens roll 1 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska instrument för granskning och kontroll av den verksamhet som

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer