Har någon sett. Matilda? någon sett Matilda? Vad fritidshemmen är och vad de skulle kunna vara. Rapport av Ulrika Lorentzi, Kommunal 2012

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Har någon sett. Matilda? någon sett Matilda? Vad fritidshemmen är och vad de skulle kunna vara. Rapport av Ulrika Lorentzi, Kommunal 2012"

Transkript

1 Har någon sett någon sett Matilda? Matilda? Vad fritidshemmen är och vad de skulle kunna vara Rapport av Ulrika Lorentzi, Kommunal 2012

2

3 Har någon sett Matilda? Vad fritidshemmen är och vad de skulle kunna vara Rapport av Ulrika Lorentzi, Kommunal 2012

4 Innehållsförteckning Sammanfattning... 5 Kommunals förslag... 6 Intro: En förmiddag på fritids... 7 Inledning... 9 Vad har hänt med fritidshemmen? Fritidshemmen i dag Utveckling över tid Vilka konsekvenser får nedskärningarna? för barnen för barnskötarna för föräldrarna för samhället Föräldrars syn på fritidshemmen Fyra av tio föräldrar tycker att fritidsgruppen är för stor Var tredje förälder är orolig för sitt barn när det är på fritidshemmet Hälften av föräldrarna känner press att hämta tidigt Föräldrar är både nöjda och missnöjda med fritidshemmets lärandeuppdrag Frågor om fritidshem engagerar föräldrar Vad fritidshemmen skulle kunna vara Öka måluppfyllelse i skolan Motverka mobbning, trakasserier och våld Kompensera för barns olika uppväxtvillkor och behov Stärka möjligheten att kombinera förvärvsarbete och studier med ansvar för skolbarn Slutsatser och förslag Mindre barngrupper och högre personaltäthet Bättre förutsättningar för barnskötare att göra ett bra jobb Stöd fritidshemmens möjligheter att kompensera för barns olika villkor och behov Litteraturlista Bilaga 1: Nyckeltal för förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Bilaga 2: Årsarbetare efter utbildning, andel i procent... 53

5 Sammanfattning Allt fler barn går på fritidshem, men resurserna till fritidshemmen har inte ökat i samma utsträckning. Barngrupperna är drygt dubbelt så stora i dag jämfört med 1980 och det går nästan tre gånger så många barn per vuxen. Vad har det betytt för verksamheten? Fritidshem har både ett omsorgsuppdrag och ett lärandeuppdrag. Verksamheten ska dels bidra till goda uppväxtvillkor genom att stimulera barns utveckling och lärande samt erbjuda dem en meningsfull fritid, dels möjliggöra för föräldrar att förena föräldraskap med förvärvsarbete och studier. Dagens fritidshem når inte upp till sina mål. Den här rapporten bygger på fokusgrupper och intervjuer med barnskötare som arbetar på fritidshem samt en enkätundersökning, gjord av Novus Opinion på uppdrag av Kommunal, till föräldrar till barn i ålder sex till nio år som går på fritidshem. Barnskötarnas berättelser och föräldrarnas svar bekräftar och fördjupar den bild som visats i flera utvärderingar. Nedskärningarna drabbar barnen och personalen, men också föräldrarna och samhället i stort. Konsekvenserna är: Fritidshemmen har svårt att garantera barnens säkerhet. Barn och personal utsätts för trängsel, hög ljudnivå och konflikter. Fritidshemmet är förvaring snarare än en utvecklande verksamhet. Var tredje förälder är orolig för sitt barn när det är på fritidshemmet och hälften känner press att hämta tidigt. Samhället förlorar på att yngre skolbarn inte får det stöd de behöver, i synnerhet barn med särskilda behov samt barn från socioekonomiskt utsatta familjer. Om föräldrarna känner sig tvungna att gå ned i arbetstid för att kompensera bristande verksamhet på fritidshemmen försämras barnfamiljernas ekonomi samtidigt som antalet arbetade timmar i hela samhället minskar. Satsningar på fritidshem är lönsamma investeringar för samhället. Bra fritidshemsverksamhet bidrar till: Ökad måluppfyllelse i skolan, främst gällande sociala mål men även kunskapsmål. Mer likvärdig skola genom att bättre kompensera för barns olika behov och uppväxtvillkor. Bättre möjligheter för föräldrar att kombinera förvärvsarbete med ansvar för skolbarn. För att fritidshemmen ska kunna nå sina mål krävs insatser inom olika områden. Det handlar om mindre barngrupper och högre personaltäthet, bättre förutsättningar för personalen att göra ett bra jobb och förstärkning av fritidshemmens möjlighet att kompensera för barns olika bakgrund och särskilda behov. Det är också viktigt att inse att de olika personalgrupperna på fritidshem behövs. Fritidspedagoger, förskollärare och lärare kan inte göra allt. Barnskötare, fritidsledare och elevassistenter är viktiga yrkesgrupper i arbetslaget för att kunna genomföra verksamheten på bästa sätt. 5

6 Kommunals förslag Mindre barngrupper och högre personaltäthet Satsa mer resurser på fritidshemmen för att kunna minska storleken på barngrupperna och anställa fler personal med utbildning för att arbeta med barn. Inrätta ett riktat statsbidrag som kommuner kan söka för att förstärka personaltätheten och minska storleken på barngrupperna i fritidshemmen. Ge Skolverket i uppdrag att ta fram krav på maximalt och rekommenderat antal barn i en fritidshemsgrupp samt antal barn per anställd vid fritidshemmen. Ge Skolverket i uppdrag att ta fram ett nyckeltal för andel personal med utbildning för att arbeta med barn. Räkna upp statsbidragen för maxtaxan med inflationen. Bättre förutsättningar för barnskötare på fritidshem att göra ett bra jobb Stärk barnskötarnas roll inom skola och fritidshem genom att arbetsgivare i samarbete med barnskötarna tar fram en beskrivning av arbetet där det framgår vad barnskötare ska göra i skolan och på fritidshem. Av beskrivningen ska framgå vilken kompensation barnskötarna ska få om de utför andra yrkesgruppers arbetsuppgifter, till exempel går in som vikarier i undervisningen. Ge barnskötarna planeringstid och omställningstid mellan skola och fritidshem. Ge politiker och skolledare mer kunskap om fritidshemmens uppdrag och potential samt om barnskötarnas kompetens. Anpassa lokalerna. Fritidshemmen måste ha lokaler anpassade efter fritidshemsverksamhetens behov. Tillsätt en utredning som ska föreslå åtgärder för barns säkerhet i fritidshem, i likhet med utredningen om Barns säkerhet i förskolan (dir 2012:36). Förstärk fritidshemmens möjlighet att kompensera skillnader i barns förutsättningar Mindre barngrupper, högre personaltäthet och personal som har utbildning för att arbeta med barn är grundläggande för att fritidshemmen ska kunna möta varje barns behov och kompensera för barns olika förutsättningar. Ge alla barn rätt till fritidshemsplats, även barn till föräldrar som är föräldralediga, arbetslösa eller får försörjningsstöd. Öronmärk tilläggsresurser till fritidshem för barn med olika uppväxtvillkor och behov. 6

7 Intro. En förmiddag på fritids D et är en blek januariförmiddag i Upplands-Bro, en förortskommun norr om Stockholm. Barnskötaren Malin Nordin spelar landhockey på Råbyskolans skolgård med ett tiotal sexåringar. Några andra barn dansar med Malins kollega Stefan. Fritids har praktisk lektion med en förskoleklass, förklarar Malin. Vi har halva klassen ute så läraren kan ha en halvklasslektion inne. Plötsligt blir en pojke arg och springer iväg mellan trevåningshusen. Hockeymatchen avstannar och Malin följer efter pojken. Tio minuter senare kommer hon tillbaka med pojken i släptåg. Innan vi går in för intervjun berättar Malin för Stefan att pojken hade blivit arg på en annan pojke. Hon lyckades övertyga pojken om att han och den andra pojken måste lösa konflikten tillsammans på skolgården. Det här är kärnan i fritidsverksamheten. Det demokratiska uppdraget att träna barn i att fungera tillsammans, att lösa konflikter i stället för att springa ifrån dem. När Malin får frågan om barnen ofta springer iväg ler hon. Nu var det bara en som sprang iväg. Och det räckte att prata med honom så kom han tillbaka frivilligt. Det är en stor förbättring jämfört med i höstas. Fritids står för ett vi, menar Malin. Skolans verksamhet i övrigt och hela samhället runt omkring handlar mest om jag. Det var vi-känslan som fick henne att välja barnskötaryrket, fast hon hade tänkt bli polis. Jag hade inte alls tänkt bli barnskötare. Jag tyckte det var kvinnoförnedrande. Men efter gymnasiet sommarjobbade jag på fritids och trivdes. Föreståndaren uppmanade mig att söka barnskötarutbildning på KomVux. På Malins första fritids 1991 var alla, både barn och vuxna, delaktiga och hade en uppgift. De var två personal på fjorton barn. Efter drygt tio år på olika fritids fick Malin barn, var föräldraledig och jobbade en period som dagmamma och församlingspedagog. Hon hade varit borta från fritids i sex år när hon började på Råbyskolan för ett och ett halvt år sedan. Hon fick en chock. Mycket av vi-känslan var försvunnen. Jag hör inte ordet vi. Barnen säger bara jag. Det krävs många diskussioner innan vi kan prata om hur vi ska ha det tillsammans. Ofta har föräldrarna också svårt att förstå vikten av att träna samarbete och konfliktlösning. De bryr sig mest om att deras eget barn får det hon eller han behöver. I undervisningen på skoltid ligger fokus på elevens eget arbete. Det är först på fritidstiden som frågan om hur vi ska fungera tillsammans lyfts, men då har Malin och hennes kollega hand om fyrtio sex- och sjuåringar. För att överleva i den stora gruppen måste barnen vara totala individualister. Det är svårt för mig att inte nappa på dem som skriker högst. Förlorarna är de tysta. Jag kan bara hoppas att de är i fokus någon annanstans. 7

8 För tjugo år sedan gjorde fritidspersonalen kontaktbarometrar för att vara säkra på att de haft ögonkontakt med alla barn. Det fanns tid att prata klart, att fundera och komma tillbaka till en diskussion. Nu blir det snabba beslut. Till exempel har skolan förbjudit snöbollskrig på skolgården. Det är ingen bra lösning. På sin höjd flyttar snöbollskriget från skolgården, men livet är fullt av snöbollskrig. Vi måste lära barnen att hantera det tillsammans. Råbyskolan är en kommunal skola med 220 barn från förskoleklass till årskurs fem. Arbetslösheten i området är hög. Flera barn saknar stöd hemifrån, mår dåligt och en del är våldsamma. Skolan har fått dåligt rykte och mer resursstarka föräldrar väljer andra skolor. Det är svårt att förstå att de här barnen, som intresserat kommer fram och frågar varför jag och fotografen är i deras skola, kan skrämma bort någon. Något måste Råbyskolan göra rätt, säger Malin Nordin. Det finns en öppenhet. När jag var församlingspedagog och kom hit på skolbesök mötte jag alla dessa nyfikna barn. Då tänkte jag: här vill jag jobba. Medelklassföräldrarna kommer förmodligen aldrig hit, utan tar det säkra före det osäkra, litar på ryktet och väljer bort. Här, precis som i övriga Sverige, har skolvalet ökat segregationen. Det försvagar skolans och fritids möjlighet att vara en grund för solidaritet och sammanhållning i samhället. Fritids kan inte skapa ett vi bland barn med olika klassbakgrund om de går i olika skolor. Malin vill inte låta gnällig eller påstå att allt var bättre Samtidigt går det inte att komma ifrån att hennes möjligheter att göra ett bra jobb har försämrats, på grund av både nedskärningar och segregation. Med mindre grupper och mer personal på fritids hade hon kunnat se till varje individ på ett bättre sätt än hon kan göra i dag. Då hade hon kunnat göra skillnad för alla barn i Råbyskolan, även de som inte skriker högst. Kanske hade till och med medelklassbarnen stannat? Här finns mycket trasigt. Nu ligger ambitionsnivån alldeles för lågt. Hela skolan blir medberoende. Det är nästan provocerande att säga att det går att påverka. Vi accepterar att så här är det här, men det måste det inte alls vara. utdrag ur artikeln Asociala ingenjörer Tiden nr 1/2012 8

9 Inledning Berättelser från Kommunals medlemmar som jobbar på fritidshem, enkätsvar från föräldrar med barn på fritidshem, rapporter från Skolverket och Skolinspektionen och forskningsresultat om fritidshemmen är samstämmiga. Fritidshemmen är en bortglömd och nedprioriterad verksamhet. Besparingarna på fritidshemmens verksamhet är dramatiska. Barngrupperna är drygt dubbelt så stora och det är nästan tre gånger så många barn per vuxen i dag jämfört med Syftet med den här rapporten är att ge en bild av vilka konsekvenser nedskärningarna får för barnen, personalen, föräldrarna och samhället samt peka på vad fritidshemmen skulle kunna bidra med om verksamheten prioriterades högre. Rapporten bygger på intervjuer med Kommunals medlemmar som arbetar på fritidshem, en enkätundersökning riktad till föräldrar med barn i ålder sex till nio år som går på fritidshem samt tidigare forskning och rapporter. För att få en fördjupad bild av vad nedskärningarna betytt för verksamheten och för personalen har vi genomfört en fokusgrupp samt djupintervjuer med medlemmar i Kommunal som arbetar på fritidshem. Kommunal organiserar personal som har en gymnasieutbildning för att arbeta med barn som barnskötare eller elevassistent samt personal som saknar utbildning för att arbeta med barn. Fem medlemmar träffades i en fokusgrupp i Stockholm. Fyra medlemmar från olika delar av landet telefonintervjuades. I fokusgruppen deltog fyra kvinnor och en man. Tre är utbildade barnskötare, en har en konstnärsutbildning som kompletterats med en tvåårig pedagogisk utbildning och en är keramiker som fick jobb i förskola och vidareutbildade sig till kocka. De har lång ( mellan tio och tjugonio års) erfarenhet av arbete med barn. Förutom fritidshem har några arbetat i förskola och på fritidsklubb för äldre barn. Samtliga jobbar i dag både i skolan, som klasskontakt eller resurs, och på fritidshem. De fyra telefonintervjuade medlemmarna är samtliga kvinnor, tre utbildade barnskötare samt en utan utbildning men med lång erfarenhet från arbete som elevassistent i särskola. En arbetar i en mindre ort i södra Sverige, en i en mellanstor stad i Mellansverige, en i en liten ort i Mellansverige och en på en mindre ort utanför en mellanstor stad i norra Sverige. Tre av dem arbetar både i skolan och på fritidshemmet, en har hittills inte gått in särskilt mycket i skolan men har fått en ny chef som planerar att öka samarbetet mellan fritids och skola. I rapporten används begreppet barnskötare för de intervjuade medlemmarna, alltså även för dem som inte har en barnskötarutbildning. Rapporten bygger även på en enkät till föräldrar. Kommunal gav Novus Opinion i uppdrag att göra en enkätundersökning till ett representativt urval av föräldrar med barn i ålder sex till nio år som går på fritidshem. Den genomfördes i september Enkäten innehöll frågor om gruppstorlek, om föräldrarna är oroliga för barnet när det är på fritidshemmet, om de känner press att hämta tidigt och om fritidshemmens lärandeuppdrag. 9

10 Fakta fritidshem Fritidshem är en pedagogisk gruppverksamhet före och efter skoltiden. Enligt skollagen ska fritidshemmet komplettera den obligatoriska skolan: Fritidshemmet ska stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda dem en meningsfull fritid och rekreation. Utbildningen ska utgå från en helhetssyn på eleven och elevens behov. Fritidshemmet ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap. (Skollagen kap 14 2) Fritidshemmen har en dubbel uppgift. Den ska dels bidra till goda uppväxtvillkor genom att stödja och stimulera barns utveckling och lärande samt erbjuda dem en meningsfull fritid, dels möjliggöra för föräldrar att förena föräldraskap med förvärvsarbete eller studier. Kommunen är skyldig att erbjuda fritidshem till barn i förskoleklass och grundskola när barnets föräldrar förvärvsarbetar eller studerar eller om barnet självt har behov av verksamheten. Detta gäller till och med vårterminen det år barnet fyller 13 år. Barn till föräldralediga, arbetslösa eller personer som står utanför arbetsmarknaden och uppbär försörjningsstöd har inte rätt till plats i fritidshem. Det finns närmare fritidshem med knappt barn inskrivna. Majoriteten av fritidshemmen är integrerade med skolan. I två tredjedelar av kommunerna finns fritidshem i enskild regi och drygt en tiondel av barnen som är inskrivna på fritidshem går i enskild regi. Den totala kostnaden för fritidshemmen var 12,4 miljarder kronor Kostnad per inskrivet barn var kronor. Pedagogisk omsorg Enligt skollagen ska kommunen sträva efter att i stället för fritidshem erbjuda ett barn pedagogisk omsorg om barnets vårdnadshavare önskar det. Det kan till exempel vara pedagogisk verksamhet för inskrivna barn i anordnarens hem eller flerfamiljslösningar. Närmare barn är inskrivna i pedagogisk omsorg för barn i förskoleklass eller grundskola. Öppen fritidsverksamhet Från och med höstterminen det år då eleven fyller tio år får kommunen erbjuda öppen fritidsverksamhet i stället för fritidshem (om eleven inte på grund av fysiska, psykiska eller andra skäl är i behov av sådant särskilt stöd i sin utveckling som endast kan erbjudas i fritidshem). I öppen fritidsverksamhet är barnen inte inskrivna så det saknas uppgifter om hur många som går där. Det finns totalt 617 öppna fritidsverksamheter fördelade på 62 kommuner. Den totala kostnaden för öppen fritidsverksamhet riktad till tio-tolvåringar uppgick 2010 till 210 miljoner kronor. 10

11 Vad har hänt med fritidshemmen? Fritidshemmen i dag Bland de yngre skolbarnen går de allra flesta på fritidshem. I ålder sex till nio år är 83 procent inskrivna på fritidshem. För barn mellan tio och tolv år är det betydligt färre, 17 procent. 1 Diagram 1. Andel barn som är inskrivna på fritidshem 2011, i procent, uppdelat på ålder. Källa Skolverket. Det genomsnittliga antalet barn per avdelning på fritidshem är 39, enligt Skolverkets statistik för Antal elever per årsarbetare är 20. Från och med i år har Skolverket lagt till ett mått på personaltäthet: antal elever per anställd. År 2011 var det 12 barn per anställd på fritidshem. Antalet anställda på fritidshem var personer och antalet årsarbetare Skillnaden förklaras delvis av deltidsarbete men framför allt av att fritidshemmets personal arbetar en del av dagen på fritidshem och en del i skolan. Det nya måttet antalet barn per anställd går inte att jämföra bakåt i tid. Troligen ger måttet antal elever per anställd en mer rättvisande bild av hur många barn det är per vuxen i fritidshemmens verksamhet under tidig eftermiddag då barngruppen är som störst och alla som jobbar på fritidshemmet är på plats. Förmodligen är det även det mått som är mest meningsfullt att jämföra med förskolans antal barn per årsarbetare, som 2011 var 5,3 barn. Fritidshemmens personal har alltså ansvar för mer än dubbelt så många barn var jämfört med förskolornas personal. 1 Rapporter har visat att de äldre barnen bjuds in med armbågen. Endast var åttonde kommun hade undersökt behovet av omsorg utanför skoltid till de äldre barnen de senaste två åren. Verksamheten på fritidshem är främst anpassad till yngre barn. Till de äldre barnen får kommunerna erbjuda öppen fritidsverksamhet i stället för fritidshem. Det är dock endast en fjärdedel av kommunerna som gör det. Se Skolverket (2009a) Kartläggning av skolbarnsomsorg för åringar

12 Frågan om hur många som jobbar på fritids var en av de svåraste att besvara för barnskötarna i fokusgrupperna och intervjuerna. Flera betonade att personalen på fritids ska bemanna en verksamhet från tidig morgon till sen eftermiddag. Minst en av de som jobbar på fritids öppnar verksamheten före skoltid, och går därför hem tidigt innan eftermiddagsverksamheten har kommit i gång. Diagram 2. Personal på fritidshem efter utbildning år 2011, procentuell fördelning. Källa: Skolverket. Arbetslaget på ett fritidshem består av flera yrkeskategorier. Där arbetar högskoleutbildade fritidspedagoger, förskollärare och lärare, gymnasieutbildade barnskötare och elevassistenter, folkhögskoleutbildade fritidsledare samt en grupp som saknar utbildning för att arbeta med barn. Fritidspedagogerna är den största yrkeskategorin, 28 procent 2011 enligt Skolverkets statistik. Nästan lika stor, 26 procent, är gruppen som saknar utbildning för arbete med barn. Förskollärare är den tredje största gruppen, 17 procent. Utbildade barnskötare ingår i gruppen annan utbildning inom social omsorg och utgör ungefär en tiondel av personalen. Kostnaden för fritidshemmen var 12,4 miljarder 2010, vilket är 18 procent av kommunernas totala kostnad för barnomsorg och omsorg för skolbarn. 2 Per inskrivet barn var kostnaden kronor. Kommunerna finansierar fritidsverksamheten med statsbidrag, egna medel och föräldraavgifter. År 2010 täckte föräldraavgifterna 17 procent av kostnaderna för fritidshemmen. Sedan 2002 får kommunerna statsbidrag till fritidshem om de följer maxtaxan för föräldraavgifter. Statsbidraget har inte räknats upp med inflationen sedan det infördes. Det finns stora regionala skillnader, såväl i hur stor andel barn som går på fritidshem, hur stora grupperna är, personaltätheten samt vilken utbildning personalen har. Storstäder och förortskommuner till storstäder har betydligt större andel personal som saknar utbildning för att arbeta med barn. I förortskommuner till större städer saknar hela 40 procent av personalen utbildning för att arbeta med barn. Antalet elever per anställd är högre i förortskommuner till storstäder och större städer. Se vidare rapportens bilagor om skillnader mellan kommuner. 2 Skolverket (2011) Skolverkets lägesbedömning

13 En tiondel av fritidsbarnen går i fritidshem i enskild regi, i huvudsak verksamheter integrerade i friskolor. Det finns skillnader mellan enskilda och kommunala fritidshem. Grupperna är mindre i enskilda fritidshem, 37 barn jämfört med 39 i kommunala. Personaltätheten är lägre, 24 barn per årsanställd jämfört med 20 på kommunala fritidshem. De enskilda fritidshemmen har dubbelt så stor andel personal som saknar utbildning för att arbeta med barn, 49 procent jämfört med 24 procent för kommunala fritidshem. Utveckling över tid Frågan om var barn ska vara efter skolan när föräldrarna arbetar är inte ny. 3 I slutet av 1800-talet argumenterade den liberale folkskolläraren Fridtjuv Berg för att barns fritid behöver organiseras och ges ett innehåll för att förebygga kriminalitet, skolk och tiggeri. Svaret blev arbetarstugan där barnen som gick i folkskola, det vill säga arbetarklassens barn, fick en moralisk fostran i ordning och uppförande. Det skedde genom olika praktiska aktiviteter och organiserad lek där barnen kunde utveckla handafärdighet och öva sin iakttagelseförmåga. Arbetarstugans praktiska fostran sågs som ett komplement till skolans intellektuella fostran och verksamheten organiserades av de lokala skolråden. Även borgerskapet intresserade sig för barn och oroade sig för barns och ungas förvildning. 4 Filantropin, verksamheter som syftar till att osjälviskt hjälpa människor i nöd, var en stark rörelse på 1900-talets början. Ur den rörelsen växte eftermiddagshemmen fram, en verksamhet med tydlig välgörenhetsstämpel. På 1930-talet kom rekreationstanken att prägla synen på barn. I utredningen Barnkrubbor och sommarkolonier m.m. från 1930 skrev den statliga skolkommissionen att barn på sin fritid behöver två saker: läxöverläsningsplatser och rekreationsmöjligheter. Det innehållet låg närmare eftermiddagshemmens verksamhet än arbetarstugans. All verksamhet för skolbarn utanför skoltid började kallas eftermiddagshem. Ansvaret för verksamheten flyttades 1933 från de lokala skolråden till Barnavårdsnämnden och eftermiddagshemmen sågs som ett komplement till hemmet, inte skolan. På 1960-talet lyfts barnomsorgens betydelse för att möjliggöra föräldrars förvärvsarbete fram i debatten. Barnomsorg är nödvändigt för att båda föräldrarna, i praktiken mammorna, ska kunna förvärvsarbeta. Att mammor jobbar sågs inte längre som ett nödvändigt ont för fattiga familjer och ensamma mödrar utan som något bra, för jämställdheten och arbetskraftsutbudet. Slagordet blev Dagis åt alla och huvudfokus var omsorgen om de små barnen. Behovet av omsorg även för de yngre skolbarnen fanns med, men inte lika synligt. Under 1970-talet började det moderna fritidshemmet växa fram. Flera utredningar talade om vikten av helhetssyn i skolan och behovet av stöd för barns sociala utveckling. 5 Barnomsorgen, även fritidshemmen, fick uttalat det dubbla uppdrag den fortfarande har: ge barn omsorg och stimulera deras utveckling och göra det möjligt för föräldrar att förvärvsarbeta eller studera. I uppdraget ligger även att stärka grundläggande värderingar som ger en demokratisk grund för samhället. Fritidshemmen fortsätter att vara en del av socialpolitiken och Socialstyrelsen har tillsynsansvar. 3 Se till exempel Rohlin, Malin (2012) Fritidshemmets historiska dilemma om hur skiftande idéer om vad barn ska göra på sin fritid lett till olika verksamheter. 4 Rohlin (2012), s SOU 1974:42 Barns fritid. Fritidsverksamhet för 7-12-åringar, Betänkande avgivet av 1968 års barnstugeutredning, SOU 1974:53 Skolans arbetsmiljö, Betänkande avgivet av Utredningen om skolans inre arbete SIA. 13

14 Diagram 3. Antal barn inskrivna i förskola, fritidshem och familjedaghem/pedagogisk omsorg år 1975 till Källa: Skolverket. Först under 1990-talet byggs fritidshemmen ut på allvar, ett decennium efter förskolans expansion. Diagram 3 visar antalet barn som är inskrivna i de olika verksamheterna inom barnomsorg och skolbarnomsorg. En del av förändringarna i antal barn olika år beror på att barnkullarna varierar i storlek. Trenden att det blir allt vanligare att barn skrivs in på fritidshem är dock tydlig, vilket framgår av diagram 4. Diagram 4. Andelen elever 6-9 år som är inskrivna på fritidshem, Källa Skolverket. 14

15 Diagram 4 visar att efter 1998, då förskoleklass infördes, har andelen barn som är inskrivna på fritidshem ökat kraftigt. År 1998 var 56 procent av de yngre skolbarnen, mellan sex och nio år, inskrivna på fritidshem. Motsvarande andel 2011 var 83 procent. Under samma tid som fritidshemmen byggs ut sker flera andra förändringar. Ansvaret för skolan förskjuts från staten till kommunerna. De öronmärkta statsbidragen till grundskolan ersätts med ett samlat sektorsbidrag till kommunerna. Kommunerna får göra egna prioriteringar för hur mycket resurser de vill lägga på skolan och hur de ska fördelas mellan olika skolformer. Kommunerna får också arbetsgivaransvar för all personal i grundskolan. Kommunernas ekonomi försämras under 1990-talskrisen och det genomförs omfattande besparingar. År 1992 införs en skolvalsreform, vilket innebär att föräldrar i mån av plats fritt kan välja bland skolorna i kommunen. Kommunerna blir även tvingade att finansiera fristående skolor som Skolverket godkänt. Fritidshemmen börjar integreras i skolan, vilket innebär att skola och fritidshem i allt högre utsträckning ryms i samma lokaler och att personal från fritidshemmet även arbetar i skolan. Läroplanen Lpu 1994 blir styrande även för fritidshemmens verksamhet. Förskoleklass införs år 1998, vilket innebär att sexåringar flyttas över från förskola till fritidshem. År 2002 införs maxtaxereformen i barnomsorg och skolbarnomsorg. Maxtaxa betyder att avgifterna i förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg bestäms till en viss angiven procentandel av föräldrarnas inkomst, dock högst en viss angiven avgift. Det är frivilligt för kommunerna att tillämpa maxtaxan. De kommuner som inför den är berättigade till statsbidrag, dels för att kompensera minskade intäkter, dels för att säkra kvaliteten i verksamheten. Skolverkets utvärdering av reformen visar att den bidrog till att fler barn skrevs in på fritidshem samt att 90 procent av statsbidraget gick till förskoleverksamhet trots att det finns lika många barn i fritidshem. Oftast användes bidraget till personalförstärkningar i förskolan. 6 Motiven för förändringarna i skolan och fritidshemmen har varit såväl pedagogiska som ekonomiska. Integreringen av fritidshemmen i skolan gick i linje med de pedagogiska ambitionerna att skapa en stimulerande miljö för utveckling och lärande under barnets hela dag. Samtidigt sågs det som kostnadseffektivt att utnyttja samma lokaler och i viss mån samma personal för skola och fritids. I mitten av 1990-talet fördes ansvaret för fritidshemmen över till utbildningspolitiken. Fritidshemmen blev återigen ett komplement till skolan, inte hemmet. Skolverket och senare Skolinspektionen fick tillsynsansvar. 6 Skolverket (2003) Uppföljning av reformen maxtaxa, allmän förskola m.m. 15

16 Dubbelt så stora grupper och tre gånger så många barn per vuxen Diagram 5. Antalet barn per avdelning på fritidshem 1980, 1995, 2005 och Källa: Skolverket. Den stora utbyggnaden av fritidshemmen skedde alltså under en period då kommunernas ekonomi var ansträngd. Ökningen av antalet barn följdes inte av en motsvarande ökning i resurser till fritidshemmen. I stället ökade antalet barn per avdelning och personaltätheten minskade. Jämfört med 1980 har antalet barn per avdelning mer än fördubblats, från 17,8 barn per grupp till 38,8 barn. Som framgår av diagram 5 har ökningen varit som störst på 2000-talet. Diagram 6. Antal barn per årsanställd på fritidshem 1980, 1995, 2005 och Källa: Skolverket. 16

17 Personalen på fritidshem har ansvar för nästan tre gånger fler barn per person i dag jämfört med I diagram 6 ser vi att i början av 1980-talet gick det 7,4 barn per årsarbetare, 2011 var det måttet 20,4 barn. Till skillnad från förskolan, där besparingarna avstannade efter 1990-talet, fortsätter nedskärningarna på fritidshemmen under hela 2000-talet. Mellan 1999 och 2009 minskade kostnaden per barn i fritidshem med 10 procent. 7 Vilka konsekvenser får nedskärningarna? Hur var det egentligen på det gyllene 80-talet? Det frågade en barnskötare i fokusgruppen de äldre barnskötarna som arbetade på fritidshem på den tiden. Barnskötaren som frågade har själv jobbat femton år på fritids, men lokalerna på hennes arbetsplats är från 1980-talet och påminner om en annan tid och en annan verksamhet. Det fanns keramikrum, fotorum, vilorum och så vidare. En del av sakerna finns kvar men vi kan inte använda dem. Vi har bra lokaler men det är alldeles för många barn. Då var det 25 barn och sex personal i de lokaler där det nu är 100 barn och åtta personal. Kvaliteten på fritidshem handlar inte bara om personaltäthet och gruppstorlek. Ledarskap, personalens kompetens och lokalernas utformning har stor betydelse. Men med alltför stora grupper och för lite personal går det helt enkelt inte att fullfölja fritidshemmens uppdrag att stödja och stimulera barns utveckling och lärande samt ge barnen en meningsfull fritid. Inte ens om lokalerna är väl utformade. Skolverket och på senare år Skolinspektionen, som har tillsynsansvar för fritidshemmen, har upprepade gånger visat att besparingarna går ut över verksamhetens kvalitet. Våra resultat visar att fritidhemmens resurser har beskurits långt bortom den gräns där god kvalitet kan garanteras, skrev Skolverket för tolv år sedan. 8 Åtta år senare konstaterades: Skolverket anser att situationen nu är av en sådan art att även regeringen måste uppmärksammas på behovet av kvalitetshöjande åtgärder i fritidshemmen. 9 Regeringen agerade inte, så 2010 vände sig Skolverket till föräldrar med uppmaning att ställa krav på fritids i pressmeddelande och i skriften Ditt barns fritid är viktig. Samma år kom Skolinspektionens granskning Kvalitet i fritidshem vars övergripande slutsats är att majoriteten av de 77 granskade fritidshemmen i högre grad skulle kunna bidra till goda uppväxtvillkor för barnen: Läroplansreformen i slutet av 1990-talet syftade bland annat till att skapa en stimulerande miljö för utveckling och lärande under barnets hela dag, såväl i skolan som i fritidshemmet. Utifrån resultaten av denna granskning har dock de statliga intentionerna, att fritidshemmet som ett komplement till skolan ska bidra till att målen i läroplanen nås, inte infriats i mer än en handfull av de granskade fritidshemmen. 10 Nedskärningarna påverkar barnen, personalen, föräldrarna och samhället. Här sammanfattas de konsekvenser på olika nivåer som de intervjuade barnskötarna och tidigare forskning och rapporter lyft fram. 7 Sveriges Kommuner och Landsting (2010) Aktuellt om skola och förskola Skolverket, 2000, Finns fritids? En utvärdering av kvalitet i fritidshem. 9 Skolverkets lägesrapport Skolinspektionen 2010 Kvalitet i fritidshem. Rapport 2010:3. 17

18 för barnen Säkerhetsrisker. Konflikter, hög ljudnivå och trängsel. Mobbning, trakasserier och våld. Fler måsten. Förvaring i stället för utvecklande verksamhet. Säkerhetsrisker. Grunden för verksamheten på ett fritidshem är att barnen ska vara trygga. De flesta intervjuade barnskötarna menar att deras verksamhet är säker, men att säkerhetstänkandet kraftigt begränsar vad fritids kan göra. Utflykter är en säkerhetsrisk. Flera berättar att de inte kan gå ut i skogen på eftermiddagen eller till en park lite längre bort för barngruppen är för stor. På många fritids måste hela barngruppen vara i samma rum eller ute på skolgården samtidigt. Det är för få vuxna för att kunna dela upp gruppen och samtidigt garantera säkerheten. Jag brukar säga att vi är tre föräldrar och femtio syskon i den här familjen. Det går inte att gå iväg. I fokusgruppen diskuterades hur barnskötarna ska agera om det händer olyckor. En barnskötare sa att på deras skola får skolsyster bara hjälpa till på skoltid. Flera talade om att skolsyster inte är kvar på fritidstid och att skolsyster delegerar svåra uppgifter till barnskötare, till exempel att ge spruta vid akut allergichock eller diabetesanfall. Vi är ofta ensamma med elevgrupper och det kan vara långt till skolsyster eller så är hon inte närvarande. Vi är i behov av en skolsyster även under fritidstid. Våren 2012 genomförde Kommunal skyddsronder på 300 fritidshem. Sammanställningen av skyddsronderna visar att säkerhetsarbetet på fritidshem är eftersatt, till exempel är det mycket ovanligt att det sker riskbedömningar vid sjukfrånvaro eller ökat antal barn. Endast 12 procent av fritidshemmen gjorde en riskbedömning vid ökat antal barn. Om någon blir sjuk och inte ersätts med vikarie ska en tillbudsanmälan göras, eftersom det är en säkerhetsrisk. Det görs endast på 6 procent av fritidshemmen. Knappt hälften av skyddsronderna ger ett jakande svar på frågan om all personal har kännedom om vilka rutiner som gäller på arbetsplatsen vid akut sjukdom, olycksfall eller andra påfrestande situationer hos arbetskamrat eller barn och kunskap att tillämpa rutinerna. Konflikter, hög ljudnivå och trängsel. I stora barngrupper blir det lätt skrik, trängsel och bråk. Det har konstaterats i utvärderingar och barnskötarnas berättelser bekräftar den bilden. De talar om att barn som har behov av lugn och ro inte kan få det på fritidshemmet och att det saknas hörn att sitta och fnula med saker i. Ofta beror det på att lokalerna är för små, men även fritidshem som har flera rum kan inte alltid använda dem eftersom det inte finns tillräckligt många vuxna som kan ha koll. Det är mer konflikter mellan barnen nu än tidigare. De roffar åt sig, det är JAG först. Ett viktigt uppdrag för fritids är att träna barnen till att bli demokratiska medborgare. Därför är konflikter inte dåligt i sig, men trängsel och personalbrist gör att konflikterna blir onödigt många och att barnen inte får tillräcklig hjälp att lösa dem. 18

19 Flera barnskötare berättar att mycket av deras tid går åt till utåtagerande, bråkiga barn, för att de barnen annars skulle förstöra för alla. Tysta blyga barn får stå tillbaka. Detta leder till att barnen inte tränas i empati utan lär sig att det lönar sig att bråka och roffa åt sig. Vi skapar inte individer. Det finns barn på fritids som inte är nummer ett för någon, varken för sina föräldrar eller för oss som jobbar där. Det blir en hårdhet och en brist på empati. Mobbning, trakasserier och våld. Barn är smarta, konstaterar barnskötarna. Barnen vet när de kan säga och göra saker utan att personalen ser det. Mobbning och trakasserier förekommer. Barnskötarna anser att de har expertkompetens i att hantera sådana problem. På en del skolor uppskattas detta och barnskötarna ägnar mycket tid åt att lösa konflikter och skapa bra grupper. I en stor barngrupp kan vi inte se allt som händer. Vi försöker ha ett bra samarbete med barnen. Vi satsar mycket på det och det har gett resultat. Nu vågar barnen gå till oss och berätta för de vet att de får hjälp. På andra skolor prioriteras inte de sociala målen. Barnskötaren i norra Sverige berättar att på hennes skola har arbetet med mobbning fått stå tillbaka de senaste åren. Kunskapsmålen har fått högre prioritet och fritidspersonalen har svårt att få förståelse för hur viktigt deras arbete med konfliktlösning är. Lärarna kan inte tänka sig att låta några barn gå ifrån en lektion för att lösa konflikter. Skolan tycker inte att man ska satsa tid på att förebygga och åtgärda mobbning. Lärarna prioriterar inte det sociala på det sätt som fritids gör. Men jag tror att om barnen mår bra så går kunskapsinlärningen också bra. Fler måsten. Fritidspedagogiken bygger på frivillighet, att erbjuda barnen olika aktiviteter som de gör för att de vill, inte för att de måste. I takt med att grupperna blir större och personalen färre blir det allt svårare att bedriva en sådan pedagogik. På många fritidshem måste alla barn vara ute samtidigt, eller göra samma aktivitet i en stor grupp för det finns inte personal att vara på flera ställen eller göra olika saker. Vi ska inte bedriva skola utan erbjuda barnen saker, lära dem att bli bra medborgare genom lek och lust, inte genom måsten. Ett annat skäl till att det blir fler måsten är att fritidshemmen delar lokaler med skolan. Det som barnen jobbar med på fritidstid kan aldrig ligga framme till nästa dag, som det kunde göra när fritidshemmen hade egna lokaler. På en del fritidshem äter barnen mellanmål i fritidshemmens lokaler. Eftersom de bord som finns både används som matbord och aktivitetsbord måste allt plockas undan och borden dukas mitt under eftermiddagsverksamheten. Det gör att tiden för fritidsaktiviteter blir uppstyckad och fler tider måste passas. Förvaring i stället för utvecklande verksamhet. Brist på personal och på anpassade lokaler leder till att fritidshemmen har svårt att bedriva någon utvecklande verksamhet. Jag kan ha hand om femton till tjugo sexåringar själv. Då är vi oftast ute på gården och jag har det under kontroll. Det blir fri lek. Det är svårt för mig att sätta i gång någon lek. Fri lek är en viktig del av fritidshemmets verksamhet. Om det finns vuxna som kan delta i leken kan de, som en av barnskötarna säger, lura barnen att lära sig saker genom leken. Lämnas barnen helt fria till sig själva gör de ofta saker de redan kan. Det innebär att de inte ges 19

20 möjlighet att vidga och fördjupa sina kunskaper om sig själva och sin omvärld, som de ska göra på fritids enligt Skolverkets Allmänna råd 11. En grupp barn som intervjuats i Skolverkets studie beskriver en lek de brukar leka när det är fri lek på fritidstid 12. I leken är pojkarna indianer och flickorna djur som pojkarna jagar. Om någon flicka inte vill vara djur får hon vara slav i stället. Det är ett exempel på när fri lek inte vidgar kunskaper utan förstärker könsstereotyper, tvärtemot skolans och fritidshemmens uppdrag att ifrågasätta traditionella könsstereotyper. för personalen Frustration över att inte kunna göra ett bra jobb. Stress, konflikter och hög ljudnivå. Barnskötarna blir alltiallo i skolan. Brist på planeringstid och omställningstid. Barnskötares kunskap och erfarenhet värderas inte. Frustration. Samtliga barnskötare berättar om frustrationen över att inte kunna göra ett bra jobb. De minskade resurserna har inte följts av minskade ambitioner i målsättningar för fritidsverksamheten. Barnskötare med lång erfarenhet säger att de går till jobbet med intentionen att göra det de gjorde på 1980-talet, men det är omöjligt. Det är svårt att ge barnen det de behöver. Det är otillfredsställande. På skoltid används barnskötare som stöd i skolans läroprocess. Ofta får de sitta bredvid ett barn som har svårt att sitta still och se till att barnet håller sig lugnt. Eller vara med i klassrummet och hjälpa barnen i matteboken. Det finns inte utrymme för att integrera fritidshemspedagogiken, en mer lekfull praktisk pedagogik, i den schemalagda skoltiden. Det mest frustrerande är att jag inte hinner med det jag har planerat och inte hinner utvärdera det jag gör. Den sammantagna bilden är att fritidshemmens personal har integrerats i skolan, men inte deras kompetens. Den pedagogik som utvecklats på fritidshemmen tas inte till vara som en resurs för skolans arbete. Dessutom har inte skolans personal integrerats i fritidshemmet. Även om lärarna finns kvar i skolan efter skoltid är de oftast inte med i barngruppen. Stress, konflikter och hög ljudnivå är en del av personalens arbetsmiljö, lika väl som av barnens. Det sliter. Barnskötarna upplever att sjukskrivningarna har ökat och att personalen får utmattningsdepressioner, som de inte fick för tio eller femton år sedan. Vi har hög frånvaro på personal i skolan. Det är ett himla pusslande varje dag. Barnskötarna blir alltiallo i skolan. Barnskötare saknar en tydlig beskrivning av sina arbetsuppgifter i skolan och på fritidshemmet. Lärarna har reglerat vad de ska och inte ska göra i sina avtal. De kan hänvisa till att det inte ingår i deras arbete att vara rastvakter eller att hjälpa 11 Skolverket (2007) Allmänna råd och kommentarer. Kvalitet i fritidshem reviderad 2009 och Skolverket (2000). 20

Har någon sett. Matilda? någon sett Matilda? Vad fritidshemmen är och vad de skulle kunna vara. Rapport av Ulrika Lorentzi, Kommunal 2012

Har någon sett. Matilda? någon sett Matilda? Vad fritidshemmen är och vad de skulle kunna vara. Rapport av Ulrika Lorentzi, Kommunal 2012 Har någon sett någon sett Matilda? Matilda? Vad fritidshemmen är och vad de skulle kunna vara Rapport av Ulrika Lorentzi, Kommunal 2012 Har någon sett Matilda? Vad fritidshemmen är och vad de skulle kunna

Läs mer

Vilket var/är det roligaste ämnet i skolan?

Vilket var/är det roligaste ämnet i skolan? Barnomsorg Vilket var/är det roligaste ämnet i skolan? Religion var det roligaste ämnet eftersom jag lärde mig så mycket om andra kulturer. Annika, 31 år Svenska är roligast för då kan jag läsa böcker

Läs mer

Arbetsplan för fritidshem på Enhet Bjärehov 08-11-13 reviderad 10-09-22

Arbetsplan för fritidshem på Enhet Bjärehov 08-11-13 reviderad 10-09-22 Arbetsplan för fritidshem på Enhet Bjärehov 08-11-13 reviderad 10-09-22 Ur Skolverkets allmänna råd 2007 Kvalitet i fritidshem: Fritidshem omfattar skolfri tid. Fritidshemmets uppgift är att genom pedagogisk

Läs mer

Barnomsor Bar nomsor 130

Barnomsor Bar nomsor 130 130 Fniss.jag vill bli brandman för att om man skall släcka eld åker brandmän bil! Och så vill jag bli prinsessa Yolanda, 5 år, dagis Åka moppas (morfars) rallybil! Noah, 2,5 år, dagis Sjuksköterska som

Läs mer

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015 SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015 ANALYS AV FÖREGÅENDE ÅRS RESULTAT OCH ÅTGÄRDER Vi vill att barnens egna önskemål i ännu större utsträckning ska få utrymme i

Läs mer

Pedagogisk vision och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem

Pedagogisk vision och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem Barn- och utbildningsnämnden 2015-08-24 1 (9) Barn- och utbildningsförvaltningen Förvaltningskontoret Anna Landehag, 016-710 10 62 och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem Eskilstuna kommun

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2010/2011

Kvalitetsredovisning 2010/2011 Kvalitetsredovisning 2010/2011 Hagaströmsskolans fritidshem Ansvarig Biträdande rektor Ingrid Larsson 1. Inledning Fritidshemmet på Hagaströms skola strävar efter en helhetssyn på barnet hela dagen. Enligt

Läs mer

Nya styrdokument för fritidshemmet

Nya styrdokument för fritidshemmet Nya styrdokument för fritidshemmet Nätverksträff i Umeå 9 juni 2011 Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Vad har styrt fritidshemmet? Skollag, 2 a kap. Läroplan, Lpo94 Allmänna råd med kommentarer

Läs mer

BARN- OCH UTBILDNINGSVERKSAMHETEN

BARN- OCH UTBILDNINGSVERKSAMHETEN BARN- OCH UTBILDNINGSVERKSAMHETEN BARN OCH UTBILDNINGSVERKSAMHETEN En god hälsa och en kreativ lärmiljö är viktiga förutsättningar, för att få en positiv och harmonisk utveckling hos både barn, elever

Läs mer

Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM

Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM Arbetsmaterial för Sandviksskolan och Storsjöskolan 2015-08-11 Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM Innehållsförteckning Fritidshem - Skolverket

Läs mer

Montessorifriskolans fritidshem

Montessorifriskolans fritidshem Montessorifriskolans fritidshem Fritids är en pedagogisk gruppverksamhet för skolbarn i årskurs F- 6. Fritids uppgift är att erbjuda barnen en meningsfull, stimulerande och utvecklande fritid. Verksamheten

Läs mer

Karlshögs Fritidshem

Karlshögs Fritidshem rlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarls högkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshö gkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlsögkarlshögkarlshögkarlshögka

Läs mer

Barn och personal i förskolan hösten 2013

Barn och personal i förskolan hösten 2013 1 (10) Barn och personal i förskolan hösten 2013 Denna promemoria ger en översikt av förskolans utveckling när det gäller barn, personal och grupper hösten 2013. Jämförelser görs framför allt med år 2012

Läs mer

V Ä L K O M M E N. Bengt Thorngren Skolverket

V Ä L K O M M E N. Bengt Thorngren Skolverket ? V Ä L K O M M E N Bengt Thorngren Skolverket Varför har allmänna råden revideras? o Råden har anpassats till nu gällande skollag och läroplan o Ge stöd i tillämpningen av bestämmelserna o Belysa utvecklingsområden

Läs mer

Verksamhetsplan för. Vendestigens Förskola och Skola AB's. Fritidsverksamhet 2015-2016

Verksamhetsplan för. Vendestigens Förskola och Skola AB's. Fritidsverksamhet 2015-2016 Verksamhetsplan för Vendestigens Förskola och Skola AB's Fritidsverksamhet 2015-2016 Fritidshemmet ska erbjuda en meningsfull fritid. En förutsättning för att barnen ska uppleva fritiden som rolig och

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2012/2013. Fritidshemmen i Ulvsby skolområde

Kvalitetsredovisning läsåret 2012/2013. Fritidshemmen i Ulvsby skolområde Kvalitetsredovisning läsåret 01/013 Fritidshemmen i Ulvsby skolområde Innehållsförteckning 1. Grundfakta om Fritidshemmen vid Vallargärdets skola.... Underlag och rutiner för kvalitetsredovisningen...

Läs mer

Trygga barn klarar mer. Socialdemokraterna i Örebros idéer och åtgärder för trygga barn som klarar mer

Trygga barn klarar mer. Socialdemokraterna i Örebros idéer och åtgärder för trygga barn som klarar mer Trygga barn klarar mer Socialdemokraterna i Örebros idéer och åtgärder för trygga barn som klarar mer 2007-2010. Hej, Jag hoppas att det här materialet om skolan i Örebro kan ge dig information om hur

Läs mer

Arbetsplan Mira Fritids

Arbetsplan Mira Fritids Arbetsplan Mira Fritids nyaelementar.stockholm.se Titel Arbetsplan Mira Fritids Senast reviderad: 2013-11-07 Utgivare: Mira Fritids, Nya Elementar Kontaktperson: Dan Ögren E-post: dan.ogren@stockholm.se

Läs mer

Kvalitetssäkring av Fritidshemmet i Söderbärke för läsåret 2012/2013

Kvalitetssäkring av Fritidshemmet i Söderbärke för läsåret 2012/2013 SMEDJEBACKENS KOMMUN Familje- och utbildningsförvaltningen Smedjebackens Södra Utbildningsområde Kvalitetssäkring av Fritidshemmet i Söderbärke för läsåret 2012/2013 Postadress 777 81 SMEDJEBACKEN Telefon

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården Norrgårdens vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Grafisk form: Maria Pålsén 2013 Foto omslag: Amanda Sveed/Bildarkivet Foto: Pedagoger på Bockstenskolans frtidshem

Grafisk form: Maria Pålsén 2013 Foto omslag: Amanda Sveed/Bildarkivet Foto: Pedagoger på Bockstenskolans frtidshem FRITIDSHEM -DEN LÄRANDE LEKEN Måldokument för fritidshem i Varbergs kommun Arbetsgrupp Madelene Eriksson, fritidspedagog Eva-Lotta Bjärne, fritidspedagog Lovisa Sandberg Ronan, utredare Mikael Sili, rektor

Läs mer

Plan för pedagogisk omsorg 2014 2018

Plan för pedagogisk omsorg 2014 2018 Plan för pedagogisk omsorg 2014 2018 Antagen av: Kommunfullmäktige Datum för antagande: 2014-09-29, 81 Kontaktperson: Susanna Ward Jonsson Innehåll 1. Inledning... 2 2. Värdegrund... 2 Politisk utgångspunkt

Läs mer

Regler för fristående förskola, fritidshem (ej anslutna till en skola) och pedagogisk omsorg i Partille kommun

Regler för fristående förskola, fritidshem (ej anslutna till en skola) och pedagogisk omsorg i Partille kommun Regler för fristående förskola, fritidshem (ej anslutna till en skola) och pedagogisk omsorg i Partille kommun Tillämpas fr. o m 2016-05-18 Fristående förskola Förutsättningar för godkännande Ansökan Beslut

Läs mer

Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/

Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/ Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/ Innehåll: Inledning Beskrivning av verksamheten och utfall av insatser Slutord. Dokumenttyp Redovisning Dokumentägare Förkolans namn

Läs mer

Välkommen! Till förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmet. orebro.se

Välkommen! Till förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmet. orebro.se Välkommen! Till förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmet orebro.se Innehållsförteckning Förskoleklassen Första steget in i skolan 7 Att välja skola 7 En smidig övergång till skolan 7 En typisk dag

Läs mer

Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012

Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012 Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012 Det här materialet har utarbetats utifrån våra styrdokument: Ett annat viktigt

Läs mer

Mål för fritidshemmen i Skinnskatteberg

Mål för fritidshemmen i Skinnskatteberg Mål för fritidshemmen i Skinnskatteberg 2012-10-01 2 Mål för fritidshemmen i Skinnskattebergs kommun Utarbetad maj 2006, reviderad hösten 2012 Inledning Fritidshemmets uppgift är att genom pedagogisk verksamhet

Läs mer

KVALITETSRAPPORT. Fritidshem Mariaskolan. Läsåret 2014/2015

KVALITETSRAPPORT. Fritidshem Mariaskolan. Läsåret 2014/2015 KVALITETSRAPPORT Fritidshem Mariaskolan Läsåret 2014/2015 1 1. Inledning Underlaget till denna Kvalitetsrapport har varit fritidshemmens uppföljningar och dokumentation under läsåret 2014/2015, samt arbetslagens

Läs mer

Yttrande över Remiss av allmänna råd med kommentarer för fritidshemmet

Yttrande över Remiss av allmänna råd med kommentarer för fritidshemmet YTTRANDE 28 april 2014 Dnr 62-2013:801 Skolverket att: Bengt Thorngren Förskole- och grundskoleenheten 106 20 Stockholm Yttrande över Remiss av allmänna råd med kommentarer för fritidshemmet Lärarförbundet

Läs mer

TORPASKOLANS FRITIDSHEM

TORPASKOLANS FRITIDSHEM TORPASKOLANS FRITIDSHEM TORPASKOLANS FRITIDSHEM Vi vill hälsa dig välkommen till Torpaskolan och Torpaskolans fritidshem! Vi tillsammans arbetar för att alla ska trivas här och fritidshemsverksamheten

Läs mer

Verksamhetsplan för fritidshemmet på Ljuraskolans grundsärskola, inriktning Träningsskolan. Läsåret 2014/2015

Verksamhetsplan för fritidshemmet på Ljuraskolans grundsärskola, inriktning Träningsskolan. Läsåret 2014/2015 Verksamhetsplan för fritidshemmet på Ljuraskolans grundsärskola, inriktning Träningsskolan Läsåret 2014/2015 Fritidshemmet på Ljura grundsärskola inriktning fritidshem Fritidshemmet Stjärnan har fritidsverksamhet

Läs mer

Redovisning av synpunkter vid de fem dialogtillfällena om Hur vill du att förskolan på Gotland skall vara som genomfördes våren 2009

Redovisning av synpunkter vid de fem dialogtillfällena om Hur vill du att förskolan på Gotland skall vara som genomfördes våren 2009 1 (6) Barn- och utbildningsförvaltningen 2009-06-16 Redovisning av synpunkter vid de fem dialogtillfällena om Hur vill du att förskolan på Gotland skall vara som genomfördes våren 2009 Sammanställning

Läs mer

Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015

Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015 ÖREBRO KOMMUN Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015 Tegnérskolan Förvaltningen förskola och skola orebro.se Box 31550, 701 35 Örebro Ullavigatan 27 tegnerskolan@orebro.se Servicecenter 019-21

Läs mer

Revisionsrapport Sofia Regnell Mars 2013 Botkyrka kommun Pwx Mars 2013 Salems kommun PwC

Revisionsrapport Sofia Regnell Mars 2013 Botkyrka kommun Pwx Mars 2013 Salems kommun PwC www.pwc.se Revisionsrapport Sofia Regnell Styrning och uppföljning av fritidshemsverksamheten Pwx Salems kommun Innehållsförteckning Sammanfattande bedömning och rekommendationer... 1 1. Inledning... 2

Läs mer

Fritidshemmets måluppfyllelse

Fritidshemmets måluppfyllelse Fritidshemmets måluppfyllelse fokusområde matematik Läsåret 2012-2013 dec jan feb nov mars okt april sept maj aug juli juni Anette Christoffersson Utvecklingsledare Bakgrund Utifrån kraven i den nya skollagen

Läs mer

Information. För förskola/pedagogisk omsorg och fritidshem

Information. För förskola/pedagogisk omsorg och fritidshem Information För förskola/pedagogisk omsorg och fritidshem Förskola I förskolan bedrivs en pedagogisk gruppverksamhet för inskrivna barn i ålder 1-5 år. Under 2011 erbjuds pedagogisk omsorg (familjedaghem)

Läs mer

Riktlinjer för godkännande av fristående verksamheter

Riktlinjer för godkännande av fristående verksamheter Riktlinjer för godkännande av fristående verksamheter -förskola, -friliggande fritidshem, -pedagogisk omsorg som erbjuds istället för förskola eller fritidshem Tillämpas från och med 2016-05-01 Antagen

Läs mer

Rapportskrivning Beslut. Besök och dokumentation

Rapportskrivning Beslut. Besök och dokumentation 1(6) TiUtbildningsförvaltningen UtUtbildningskansliet Eva Bengtsson Tel: 046-35 70 21 E-post: eva.bengtsson6@lund.se Tillsyn av fristående fritidshem I enlighet med skollagen (2010:800) 26 kap 4, 6-16,

Läs mer

Revidering av allmänna råd för fritidshem

Revidering av allmänna råd för fritidshem Revidering av allmänna råd för fritidshem Varför ska allmänna råden revideras? Råden ska anpassas till nu gällande skollag och läroplan Underlätta tolkningen av bestämmelserna Förtydliga råden utifrån

Läs mer

ANALYSUNDERLAG GRUNDAT PÅ ALLMÄNA RÅD KVALITET I FRITIDSHEM. fritidshem och fritidsklubbar i Kungälvs kommun.

ANALYSUNDERLAG GRUNDAT PÅ ALLMÄNA RÅD KVALITET I FRITIDSHEM. fritidshem och fritidsklubbar i Kungälvs kommun. ANALYSUNDERLAG GRUNDAT PÅ ALLMÄNA RÅD KVALITET I FRITIDSHEM GÄLLANDE: fritidshem och fritidsklubbar i Kungälvs kommun. Inledning/bakgrund: Skolverkets dokument Kvalitet i fritidshem har som syfte att hjälpa/stödja

Läs mer

Plan för fritidsverksamheten 2013-2014

Plan för fritidsverksamheten 2013-2014 Plan för fritidsen 2013-2014 Stockholm International Academy Sulvägen 52 A-B 126 40 Hägersten 08-646 46 98 www.stockholmskolan.se info@stockholmskolan.se Sammanfattning Inför HT 2013 har vi vidtagit en

Läs mer

BARN- OCH UTBILDNINGSVERKSAMHETEN

BARN- OCH UTBILDNINGSVERKSAMHETEN BARN- OCH UTBILDNINGSVERKSAMHETEN BARN OCH UTBILDNINGSVERKSAMHETEN En god hälsa och en kreativ lärmiljö är viktiga förutsättningar, för att få en positiv och harmonisk utveckling hos både barn, elever

Läs mer

Resultat av elev- och föräldraenkät 2014

Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 Dnr 2014/BUN 0090 Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 2014-08-25 Tyresö kommun / 2014-08-25 2 (19) Barn- och utbildningsförvaltningen Tyresö kommun Tyresö kommun / 2014-08-25 3 (19) Innehållsförteckning

Läs mer

Under vårdnadshavarens semester är barnet ledigt. Eventuella undantag görs i samråd med förskolechef.

Under vårdnadshavarens semester är barnet ledigt. Eventuella undantag görs i samråd med förskolechef. MAXTAXA Förskola i Ockelbo kommun Verksamhet i förskolegrupp omfattar barn från 1 års ålder fram till och med vecka 31 det år barnet fyller 6 år. Verksamhet i förskola styrs av skollag, läroplan för förskolan

Läs mer

Bovallstrands skola, förskola och fritidshem

Bovallstrands skola, förskola och fritidshem Bovallstrands skola, förskola och fritidshem Välkommen till Bovallstrands skola Från 1 12 år på samma ställe Skolan där ALLA blir sedda Vi satsar på friskvård varje dag Vi erbjuder följande verksamheter:

Läs mer

Annan pedagogisk verksamhet

Annan pedagogisk verksamhet Juridisk vägledning Granskad februari 2012 Mer om Annan pedagogisk verksamhet Bestämmelser om pedagogisk verksamhet har ett eget kapitel i skollagen Det ställs övergripande krav och kvalitetskrav på verksamheten

Läs mer

Att vara skolledare för grundlärare med inriktning mot arbete i fritidshem

Att vara skolledare för grundlärare med inriktning mot arbete i fritidshem Att vara skolledare för grundlärare med inriktning mot arbete i fritidshem Tylösand 1 oktober 2015 Anna Klerfelt, Högskolan för lärande och kommunikation, Jönköping Ett urval av bilder Frågor till 21 fritidspedagoger

Läs mer

1. Vad ska Alliansen göra för att minska de stora barngrupperna? 3. Vad ska alliansen göra för att lokalerna ska bli ändamålsenliga?

1. Vad ska Alliansen göra för att minska de stora barngrupperna? 3. Vad ska alliansen göra för att lokalerna ska bli ändamålsenliga? Interpellation Birgitta Johansson skriver i sin interpellation att Skolverkets statistik visar att antalet barn ökar på fritidshemmen och att personaltätheten minskar och att personalen har för låg utbildningsnivå.

Läs mer

2.1 Normer och värden

2.1 Normer och värden 2.1 Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. (Lpfö98 rev.2010,

Läs mer

2014; ca 445 000 elever är inskrivna i verksamheten 2012; 83% av eleverna i åldersgruppen 6-9 år och 17% i åldern 10-12 år 2012; 20,1 elev/

2014; ca 445 000 elever är inskrivna i verksamheten 2012; 83% av eleverna i åldersgruppen 6-9 år och 17% i åldern 10-12 år 2012; 20,1 elev/ 2014; ca 445 000 elever är inskrivna i verksamheten 2012; 83% av eleverna i åldersgruppen 6-9 år och 17% i åldern 10-12 år 2012; 20,1 elev/ årsarbetare 2014; 13,1 elev/ anställd 2014; 41,1 elev/avdelning

Läs mer

REGLER FÖR FÖRSKOLA, FRITIDSHEM OCH ANNAN PEDAGOGISK VERKSAMHET

REGLER FÖR FÖRSKOLA, FRITIDSHEM OCH ANNAN PEDAGOGISK VERKSAMHET REGLER FÖR FÖRSKOLA, FRITIDSHEM OCH ANNAN PEDAGOGISK VERKSAMHET Regler, inom ramen för 8, 14 och 25 kap. skollagen Barn- och ungdomsnämnden 2013-01-23, reviderade 2014-12-11 ALLMÄNT Reglerna tillämpas

Läs mer

Föräldrarepresentanter, slumpmässigt utvalda, har varit med och tagit fram kvalitetsfaktorerna för varje verksamhetsform.

Föräldrarepresentanter, slumpmässigt utvalda, har varit med och tagit fram kvalitetsfaktorerna för varje verksamhetsform. BARNOMSORGEN I SÄFFLE FÅR GODA BETYG! Kvalitetsmätning i familjedaghem, förskola och fritidshem. Under året har barn- och utbildningsförvaltningen, med hjälp av enkäter, tagit reda på vilka faktorer som

Läs mer

Fritidshemmets uppdrag

Fritidshemmets uppdrag Fritidshemmets uppdrag 1 2 God utveckling och lärandemiljö Kvalitetsarbetet brister både på verksamhetsnivåoch huvudmannanivå. 3 Saknas rutiner för redovisningar, sammanställningar samt dokumenterade analyser

Läs mer

Regler för fristående förskola, fritidshem (ej anslutna till en skola) och pedagogisk omsorg i Partille kommun

Regler för fristående förskola, fritidshem (ej anslutna till en skola) och pedagogisk omsorg i Partille kommun Regler för fristående förskola, fritidshem (ej anslutna till en skola) och pedagogisk omsorg i Partille kommun Gäller fr. o m 2013-03-01 Regler för fristående förskola, fritidshem (ej anslutna till en

Läs mer

Sommarlovshetsen. En undersökning av öppettider i förskola och fritidshem under sommaren och hur föräldrar löser barnens behov av omsorg

Sommarlovshetsen. En undersökning av öppettider i förskola och fritidshem under sommaren och hur föräldrar löser barnens behov av omsorg Sommarlovshetsen En undersökning av öppettider i förskola och fritidshem under sommaren och hur föräldrar löser barnens behov av omsorg FÖRSKOLA 0,5 KM MORMOR 120 KM FOTBOLLSSKOLA 7 KM KUSINEN 30 KM DELAD

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Lidingö stad

Gemensamma mål för fritidshemmen i Lidingö stad Gemensamma mål för fritidshemmen i Lidingö stad Materialet har sammanställts av all fritidshemspersonal som arbetar i Lidingö stad under våren 2009 Syftet är att skapa en gemensam utgångspunkt och ett

Läs mer

Vad är pedagogisk omsorg?

Vad är pedagogisk omsorg? Vad är pedagogisk omsorg? Annan pedagogisk verksamhet eller pedagogisk omsorg? Samlingsbegrepp Föräldrar väljer Ska stimulera barns utveckling och lärande Främja allsidiga kontakter och social gemenskap

Läs mer

Kvalitetsrapport. Parkskolan. Fritidshem. Läsåret 2013/2014. Lergöken, Bikupan, Sjöboden. Ansvarig rektor: Ann-Kristin Brännström

Kvalitetsrapport. Parkskolan. Fritidshem. Läsåret 2013/2014. Lergöken, Bikupan, Sjöboden. Ansvarig rektor: Ann-Kristin Brännström Kvalitetsrapport Fritidshem Läsåret 2013/2014 Parkskolan Lergöken, Bikupan, Sjöboden Utbildningens syfte Fritidshemmet kompletterar utbildningen i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan,

Läs mer

Riktlinjer för placering i förskola, allmän förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg

Riktlinjer för placering i förskola, allmän förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg RIKTLINJER 1[6] Referens Christina Carlsson Mottagare Utbildningsnämnden Riktlinjer för placering i förskola, allmän förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg Gäller från och med 2016-07-01. Riktlinjerna

Läs mer

Maxtaxa och allmän förskola m.m.

Maxtaxa och allmän förskola m.m. 2006-12-11 Freddy Sirland Planerings- och försörjningschef sakkunnig i förskolefrågor Maxtaxa och allmän förskola m.m. Sveriges Riksdag beslutade 2000-11-24 att bifalla utbildningsutskottets hemställan

Läs mer

Lokal arbetsplan för förskolan

Lokal arbetsplan för förskolan Lokal arbetsplan för förskolan Gäller för verksamhetsåret 2013-2014 Förskola/avdelning Gunghästens förskola Ort Skellefteå Ansvarig förskolechef Elisabeth Westerlund Kontaktinformation Kundtjänst 0910

Läs mer

Förskola och Fritidshem

Förskola och Fritidshem Barn- och ungdomsnämnden Förskola och Fritidshem Regler 2013-01-01 2 Innehållsförteckning Förskola... 3 Tider i förskolan... 4 Riktlinjer för förskola på obekväm arbetstid... 4 Förskoleklass... 5 Fritidshem...

Läs mer

Grundskolan och fritidshem

Grundskolan och fritidshem Den svenska skolan för nyanlända För barn 7 15 år Grundskolan och fritidshem Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk Fritidshem

Läs mer

Godkännande av fristående förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet

Godkännande av fristående förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet Godkännande av fristående förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet Dokumenttyp Riktlinjer Fastställd/upprättad 2011-08-17 av Kommunstyrelsen 114 Senast reviderad - Detta dokument gäller för

Läs mer

Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Normer och Värden

Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Normer och Värden Arbetsplan 2016/2017 Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Normer och Värden Skolans plan mot kränkande behandling ska utvecklas till att uppfylla skollagens krav

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING Fritidshemmet Tintin, Höredaskolan. 2012/2013 Eksjö kommun

KVALITETSREDOVISNING Fritidshemmet Tintin, Höredaskolan. 2012/2013 Eksjö kommun KVALITETSREDOVISNING Fritidshemmet Tintin, Höredaskolan 2012/2013 Eksjö kommun 2(5) 1. Rektorns sammanfattande analys och bedömning av hur väl verksamheten når de nationella målen och styrkortsmålen. 1.1

Läs mer

Kvalitetsredovisning Fritidshem

Kvalitetsredovisning Fritidshem Kvalitetsredovisning Fritidshem Läsåret 2012/2013 Edvinshems fritidshem Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole och skolenheter

Läs mer

Hej och välkommen. till Fjälkestads fritidshem, ht-14!

Hej och välkommen. till Fjälkestads fritidshem, ht-14! Hej och välkommen till Fjälkestads fritidshem, ht-14! Fritidshemsverksamheten tar vid när skolan slutar för dagen och i dagsläget håller vi öppet till 17.30. (De dagar det är behov och efter överenskommelse

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg

LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg Dala-Järna Vansbro Äppelbo 2010/11 1 Innehåll 1. Presentation 2. Organisation 3. Normer och värden 4. Utveckling och lärande 4.1 Leken 4.2 Språket 4.3 Natur och miljö

Läs mer

Måldokument för fritidshemmen inom Vård & bildning i Uppsala kommun

Måldokument för fritidshemmen inom Vård & bildning i Uppsala kommun Måldokument för fritidshemmen inom Vård & bildning i Uppsala kommun Om fritidshemmet Fritidshemmet erbjuder omsorg för elever i förskoleklass till och med årskurs 6, fritidshemmet har också ett särskilt

Läs mer

Mål- och verksamhetsplan för fritidshem i Finspångs kommun. Hästhagens fritidshem

Mål- och verksamhetsplan för fritidshem i Finspångs kommun. Hästhagens fritidshem Mål- och verksamhetsplan för fritidshem i Finspångs kommun Hästhagens fritidshem VT 2015 Våra ledstjärnor Ansvar Vi tar initiativ, är engagerade och genomför fattande beslut. Vi är medskapande och tar

Läs mer

Välkommen till fritidsverksamheten i Köpings kommun

Välkommen till fritidsverksamheten i Köpings kommun 1 (5) Skolan Välkommen till fritidsverksamheten i Köpings kommun / / Skolbarnsomsorgens uppgift är att komplettera skolan samt erbjuda barn en meningsfull fritid och stöd i utvecklingen. För bedrivande

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Fritidshem Knopen 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Fritidshem Knopen 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem Fritidshem Knopen 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 3 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 3 I

Läs mer

ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15

ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15 ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15 Innehållsförteckning Sid 3 Presentation av arbetssätt Sid 4 utifrån LGR 11 Sid 4 Normer och värden Kunskaper Sid 6 Elevers ansvar och inflytande

Läs mer

RIKTLINJE. Riktlinjer och köregler inom förskolan och fritidshem/klubben. Antagen av utbildningsnämnden 2014-05-15

RIKTLINJE. Riktlinjer och köregler inom förskolan och fritidshem/klubben. Antagen av utbildningsnämnden 2014-05-15 Riktlinjer och köregler inom förskolan och fritidshem/klubben Antagen av utbildningsnämnden 2014-05-15 Ändringar införda till och med UN, 2014:28 Innehållsförteckning Riktlinjer... 2 Olika former av förskola

Läs mer

Arbetsplan för Pedagogisk omsorg i Tranås kommun

Arbetsplan för Pedagogisk omsorg i Tranås kommun FAMILJEDAGHEM/ FAMILJEFRITIDSHEM Arbetsplan för Pedagogisk omsorg i Tranås kommun Innehåll 1. Förord... 3 2. och riktlinjer... 4 2.1 Normer och värden... 4 2.2 Utveckling och lärande... 5 2.3 Barns inflytande...

Läs mer

Barn- och utbildningsplan

Barn- och utbildningsplan Barn- och utbildningsplan En skola som ställer krav är en skola som bryr sig All verksamhet i Staffanstorps kommuns förskolor och skolor ska bedrivas i enlighet med Barn- och utbildningsplanen och genomsyras

Läs mer

Verksamhetsplan 2014/2015 Förskolan Källbacken

Verksamhetsplan 2014/2015 Förskolan Källbacken Verksamhetsplan 2014/2015 Förskolan Källbacken Verksamhet Förskolan Källbacken är Leksands allra senast byggda förskola, vi flyttade in verksamheten från förskolan Mosippan i februari 2013 Förskolan ligger

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Barnens förskola 2016-2017 Innehållsförteckning 1 Vision 2 Bakgrund och syfte 3 Likabehandling 4 Diskrimineringslagen 5 Kommunikation

Läs mer

Barn- och utbildningsplan för Staffanstorps kommun

Barn- och utbildningsplan för Staffanstorps kommun FÖRFATTNING 7.7 Antagen av kommunfullmäktige 106/08 Reviderad av barn- och utbildningsnämnden 5/10 Barn- och utbildningsplan för Staffanstorps kommun Om barn- och utbildningsplanen Barn- och utbildningsplanen

Läs mer

Arbetsplan Pilen handlingsplan. Förskolan Bofinken 2010/2011 Vision: Lärande ger glädje och möjligheter

Arbetsplan Pilen handlingsplan. Förskolan Bofinken 2010/2011 Vision: Lärande ger glädje och möjligheter Arbetsplan Pilen handlingsplan Förskolan Bofinken 2010/2011 Vision: Lärande ger glädje och möjligheter Innehållsförteckning 1. Förskolans verksamhet och förutsättningar...3 2. Kvalitetsarbetet...3 3. Utvecklingsåtaganden...4

Läs mer

Videskolans verksamhetsplan för fritids 2014/2015

Videskolans verksamhetsplan för fritids 2014/2015 Videskolans verksamhetsplan för fritids 2014/2015 Barn/elevgrupp Videskolans fritidshem tar emot elever som går på skolan och är i behov av fritidshemsplats. Verksamheten är uppdelad på två avdelningar.

Läs mer

Pedagogisk. Snabbguide och information. omsorg i hemmet. 2012, reviderad version

Pedagogisk. Snabbguide och information. omsorg i hemmet. 2012, reviderad version Pedagogisk omsorg i hemmet 2012, reviderad version Snabbguide och information Vad handlar det om? Vem riktar det sig till? Pedagogisk omsorg i hemmet är ett nytt alternativ till förskola och fritidshem

Läs mer

Regelverk vid ansökan om bidrag för enskild pedagogisk omsorg slutlig version efter nämndens beslut

Regelverk vid ansökan om bidrag för enskild pedagogisk omsorg slutlig version efter nämndens beslut Regelverk vid ansökan om bidrag för enskild pedagogisk omsorg slutlig version efter nämndens beslut Inledning Pedagogisk omsorg är ett alternativ till förskola och fritidshem som kommunen ska sträva efter

Läs mer

Förskolan består av tre avdelningar, Björken, Kvisten och Granen, med ca 3,5 tjänsterper avdelning.

Förskolan består av tre avdelningar, Björken, Kvisten och Granen, med ca 3,5 tjänsterper avdelning. Barn- och utbildningsförvaltningen Väskinde skola Kvalitetsredovisning 2005/2006 Sid 1 (5) Beskrivning av verksamheten. FÖRSKOLA Allmänt Rektorsområdet omfattar tre socknar Väskinde, Bro samt delar av

Läs mer

Kvalitetsarbete för Hjortonmyren period 2 (okt dec), läsåret 2014-2105.

Kvalitetsarbete för Hjortonmyren period 2 (okt dec), läsåret 2014-2105. Kvalitetsarbete för Hjortonmyren period 2 (okt dec), läsåret 2014-2105. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt

Läs mer

Välkommen. till förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmet

Välkommen. till förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmet Välkommen till förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmet Innehållsförteckning Förskoleklassen Första steget in i skolan 7 Att välja skola 7 En smidig övergång till skolan 7 En typisk dag för en förskoleklassare

Läs mer

Rektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun

Rektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun www.pwc.se Håkan Lindahl Eleonor Duvander Rektorernas förutsättningar att vara pedagogiska ledare Mjölby kommun Innehållsförteckning 1. Revisionell bedömning... 2 2. Inledning... 4 2.1. Revisionsfråga...

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING ÖJE FÖRSKOLA OCH SKOLBARNSOMSORG

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING ÖJE FÖRSKOLA OCH SKOLBARNSOMSORG PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING ÖJE FÖRSKOLA OCH SKOLBARNSOMSORG Verksamhetsåret 2012/2013 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja barns lika

Läs mer

Ny skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar

Ny skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar Ny skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar Perspektiv Barnomsorg, Daghem, Dagis, Förskola (Förskolan nr 1. 2006) Finns

Läs mer

Kvalitetsrapport Förskola

Kvalitetsrapport Förskola Kvalitetsrapport Förskola Läsåret 2015/2016 Förskolans namn.. Förskolechef. 1. Beskrivning av verksamheten En kort presentation av förskolan. Beskriv kortfattat organisation: ledning, pedagoger, arbetslag

Läs mer

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15 Lokal arbetsplan la sa r 2014/15 Förskolan Bäcken Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Är barnskötare ett framtidsyrke?

Är barnskötare ett framtidsyrke? Är barnskötare ett framtidsyrke? Barnomsorgens två uppdrag Omsorgsuppdraget att erbjuda barn trygghet och omsorg när föräldrarna arbetar, studerar, söker arbete eller är föräldralediga. Lärandeuppdraget

Läs mer

Samverkan. Omsorg. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling skall prägla verksamheten (LPO 94)

Samverkan. Omsorg. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling skall prägla verksamheten (LPO 94) 090629 Samverkan Samverkan sker mellan: barn-barn, pedagog-barn, pedagog-förälder, pedagog-pedagog. Samverkan med kamrater är en förutsättning för att barnen ska nå de mål som finns i läroplanen. Med leken

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2009/2010

Kvalitetsredovisning 2009/2010 Kvalitetsredovisning 2009/2010 Lundabyns fritidshem Innehåll Tidsperiod Sid 3 Grundfakta Sid 3 Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen Sid 3 Åtgärder enligt 2008/2009 Sid 4 Mål för

Läs mer

Uppföljning 2010. Utvärdering av Skolplan 2007

Uppföljning 2010. Utvärdering av Skolplan 2007 Uppföljning 2010 God och trygg arbetsmiljö för barn och elever Utvärdering av Skolplan 2007 Barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsförvaltningen Birgitta Bresell 2011-06-08 Innehåll 1 Sammanfattning

Läs mer

Vad är allra viktigast för barns och elevers arbetsro?

Vad är allra viktigast för barns och elevers arbetsro? Vad är allra viktigast för barns och elevers arbetsro? Jonas Beilert och Karin Reschke 2008-02-22 Sammanfattning Haninge kommuns vision har ett uttalat fokus på kunskap, ökad måluppfyllelse och lärarens

Läs mer

Om fritidshemmet och vår verksamhet

Om fritidshemmet och vår verksamhet Enligt Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 Om fritidshemmet och vår verksamhet Fritidshemmet spelar en väsentlig roll i barns tillvaro idag. Vår verksamhet är ett betydelsefullt

Läs mer

Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde

Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde 2012-10-10 Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde Fritidshemmets uppdrag Det är viktigt att personalen utformar verksamheten så att fritidshemmet kompletterar skolan både tids- och

Läs mer