Ronden. Nummer år!

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ronden. Nummer 2 2010. 50 år!"

Transkript

1 Ronden Nummer år!

2 Ronden Nr Unik biobank för cancerforskning Sidan 4 Vad avslöjar den medicinska bilden? Sidan 6-7 Första hjärnstamsinplantatet i Norden inopererat på Akademiska Sidan 8 9 Ronden 50 år. Sidan Två nya medarbetare till sjukhusledningen Sidan 18 Dyra stetoskop ledde till företagsidé Sidan 19 Ronden är Akademiska sjukhusets personaltidning sedan Redaktion Vik redaktör Ylva Porsklev Ansvarig utgivare Christina Bostedt Tryck Trydells tryckeri, Laholm Tryckt på Arctic Silk Annonser Ronden Akademiska sjukhuset Uppsala Manusstopp nr 3/2010: 17 maj Hurra! på min första arbetsdag här på sjukhuset blev jag tillfrågad när min födelsedag var. Vi är noga här på informationsavdelningen med att fira varandras födelsedagar med fika och en liten present. När min bemärkelsedag kom i januari fick jag ett limegrönt glas från Marimekko som har lyst upp mina vardagsmiddagar i vintermörkret. härom veckan var det dags att fira en medarbetares 38-årsdag. Det rådde dock en viss förvirring om hur många år som firades och någon frågade försynt om det var 31 eller 32 år han fyllde. Det var ju inte en fråga som födelsedagsbarnet tog sig illa vid av direkt. Själv hade jag inga problem med att fylla år ända fram till 30-årsdagen, sedan dess har det dock varit något av en plåga. Ibland förtränger jag helt enkelt hur gammal jag är. Men på min senaste födelsedag gratulerade min pappa mig på telefon och sa då: "Jag har bestämt mig för att det är kul att fylla år. Man firar ju faktiskt att man är född, inte att man har blivit ett år äldre." Han är klok, min far. Min 35-årsdag ska firas ordentligt! när det gäller jubileum som inte har med människor att göra är det plötsligt fint att vara gammal. Ju högre siffra desto bättre, man ska helst vara äldst. Ronden fyller i år 50 år och det är vi mycket stolta över. Under arbetet med jubileumsnumret har det diskuterats om Ronden kan vara Sveriges äldsta personaltidning. Tyvärr säger researchen att den första personaltidningen kom redan ut Men 50 år är ändå fint tycker vi och hoppas på att tidningen får leva många år till. ylva porsklev redaktör En plastikkirurg och en narkosläkare från Akademiska sjukhuset har för första gången medverkat i en internationell mission för den amerikanska frivilligorganisationen Operation Smile. I januari utfördes nästan tusen operationer på patienter med läpp-, käk- och gomspalt (LKG) i Guwahati, en stad Assamprovinsen i nordöstra Indien. Man räknar med att det finns cirka personer med obehandlade LKG-spalter bara i Assam. Det är en fantastisk erfarenhet att under loppet av två veckor kunna bedöma barn och operera 430. Utbytet med kollegor från hela världen är ovärderligt och ger en unik möjlighet att utbyta erfarenheter, säger plastikkirurgen Malin Hakelius. På Akademiska sjukhuset har vi cirka 40 nya patienter per år, vilket genererar runt 180 LKG-operationer årligen. Malin Hakelius och narkosläkaren Peter Frykholm ingick i ett ambulerande team Plastikkirurg Malin Hakelius och narkosläkare Peter Frykholm från Akademiska sjukhuset ingick i samma operationsteam av volontärer som plastikkirurg Enrique Rios från Lima, Peru. Läkare från Akademiska opererar gomspalter i Indien av 130 volontärer, där plastikkirurger, narkosläkare, barnläkare, tandläkare, logopeder och sjuksköterskor arbetade sida vid sida. Det är fascinerande hur mycket man kan åstadkomma under enkla förhållanden med ett motiverat team, och att vi kunde få till så pass bra flöden, säger Peter Frykholm. Att arbeta tillsammans under enklare förhållanden har gett oss erfarenheter som vi definitivt kan använda i vardagen för att förbättra vår egen verksamhet. Ökat antal LKG-fall I Sverige föds cirka 200 barn med LKG varje år. Det är en av de vanligast förekommande missbildningarna. Antalet nya LKG-fall har ökat markant de senaste två åren då många barn med spaltmissbildningar adopterats från andra länder. På Akademiska sjukhuset opereras en genomgående läpp-, käk-, gomspalt normalt fyra gånger. Flertalet patienter är färdigbehandlade vid 19 års ålder. När det gäller de mer ovanliga kraniofaciala missbildningarna tar rikssjukvårdsnämnden vid Socialstyrelsen i juni beslut om vilka två centra i landet som i framtiden ska ha nationellt ansvar för viss kraniofacial kirurgi. elisabeth tysk LKG-teamet Vården bygger på multidisciplinärt samarbete. I teamet ingår plastikkirurger, ortodontister (tandläkare), logopeder, foneater (talinriktade öronläkare) och sjuksköterskor från flera divisioner. Totalt behandlas ett fyrtiotal nya patienter per år (180 operationer). En stor del av patienterna kommer från andra regioner.

3 nyheter Nytt forskningssamarbete: Unik biobank för cancerforskning I april inleds ett forskningssamarbete som kan få betydande effekt för cancerforskningen. En biobank ska byggas upp som för första gången ger möjligheten att följa ett helt sjukdomsförlopp. Varför ska du hämta din personalbil hos oss? Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet samarbetar med Umeå i projektet u-can (Uppsala-Umeå Comprehensive Cancer Consortium) som finansieras av Vetenskapsrådet. Projektplanen går ut på att bygga upp en biobank och en forskningsdatabas med blodprov, tumörprov, klinisk information och röntgenbilder för framtida forskning. Det insamlade materialet ger möjligheten att få en heltäckande bild av ett sjukdomsförlopp. Förutom att tumören dokumenteras vid diagnos följs behandling upp med ytterligare prover under sjukdomstiden. Vi har haft biobanker tidigare men de har inte varit heltäckande. Man har haft en tumör men inte kunnat koppla samman den med en patient. På samma sätt har det funnits register med patientinformation men inget tumörprov. Nu kan vi koppla ihop de två, säger Lars Påhlman, professor i kirurgi. Lars Påhlman, professor i kirurgi. Individualiserad behandling I projektets uppstartsfas har berörd personal informerats och den 12 april ges även information i Grönwallsalen till alla som är intresserade. Projektet kommer att beröra flera olika verksamheter på sjukhuset. I Uppsala innefattas till en början diagnoserna tjock- och ändtarmscancer och cancer i lymfkörtlar och benmärg, men verksamheten kommer att utvidgas senare in i projektet. Allt fler patienter botas idag från sin cancer, men samtidigt ökar antalet cancerfall stadigt. En förhoppning är att forskningen på biobankerna ska kunna leda till en mer individualiserad behandling av patienterna. En tumör kan vara känslig mot medicin i början men sedan bli motståndskraftig. Om vi har möjlighet att följa hela förloppet kan vi ta reda på varför, säger Bengt Glimelius, professor i onkologi och ledare för projektet i Uppsala. Många av läkemedlen som används inom cancervården idag är dessutom kostsamma. Det är inte kostnadseffektivt att använda ett dyrt läkemedel om fem personer av hundra svarar på behandlingen. Om det däremot finns möjlighet att se vilka fem personer som kommer att svara på behandlingen, ges större möjligheter att använda även dyra läkemedel. Man måste kunna skjuta med specifika skott istället för med kanoner, säger Lars Påhlman. Bengt Glimelius, professor i onkologi. rutiner för provtagning behövs till exempel en strukturering av journalföring. Flera sjuksköterskor och biomedicinska analytiker finansierade av u-can är kopplade till verksamheten på sjukhuset. Många olika forskargrupper, kan dra nytta av u-can. De som kan bidra med att samla in material får tillgång till allt material och all information i biobanken och databasen. Det ska vara en win-winsituation, säger Bengt Glimelius. text: ylva porsklev foto: staffan claesson Informationsmöte 12 april Som anställd i Landstinget har du möjlighet att välja personalbil. Det är ett enkelt, bekymmersfritt och ekonomiskt sätt att ha bil som vi på Upplands Motor introducerade för 12 år sedan. Om du hämtar din personalbil hos oss får du också tillgång till vår omtalade service. Ett exempel: fl er och fl er har upptäckt att man spar tid genom att stanna hos oss medan vi servar bilen (tar cirka 1,5 timme). Passar det så bjuder vi på lunch eller frukost och får du tid över kan du vara uppkopplad och sitta och jobba i lugn och ro. Volvo, Ford eller Renault? Välkommen att välja. Varför inte jämföra och provköra tills du hittat din favorit? Oavsett bilval ingår alltid vår service med Nöjd-Kund-Garanti. Ford Renault Volvo upplandsmotor.se "Man måste kunna skjuta med specifika skott istället för med kanoner." Utvärdering efter fem år Under fem års tid får u-can 7,5 miljoner kronor per år, därefter utvärderas projektet. Tanken med projektet är dock att det ska bli en permanent verksamhet. Det som behövs är en fungerande logistik. Förutom Ett informationsmöte om U-CAN ges den 12 april kl i Grönwallsalen (ingång 70). Alla som är intresserade är välkomna ee-UPMO_Personalbil_178x267.indd 1 3/25/10 1:23:11 PM

4 nyheter Vad avslöjar den medicinska bilden? Moderna bildtekniker som MR, PET och CT spelar en avgörande roll för att förbättra diagnos och behandling. Men vad skiljer dem åt och säger en bild alltid sanningen? Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet arrangerade den 9 mars ett seminarium på temat bildteknik där aktuell forskning som pågår i Uppsala presenterades. Exempel på olika bildtekniker. Från vänster: ultraljudsbild på foster i vecka 18, PET-kamerabild som visar lymfkörtelmetastaser och MR-bild på ett knä. Jakten på demensläkemdel I början av 2000-talet togs världens första bilder av plack i hjärnan på Alzheimerpatienter vid pet-centrum i Uppsala. Bilder på plack fås genom att ett målsökande ämne, en ligand, sprutas in i patienten. Liganderna avger strålning som ger en bild i pet-kameran. Överläkare Lars Lannfelt har bland annat kunnat visa på att det är förstadiet till Lars Lannfelt, överläkare. plackbildningen, så kallade protofibriller, som orsakar nervcellsdöd vid sjukdomen. För första gången har nu pet-tekniken använts i en läkemedelsstudie där man använder antikroppsterapi mot det ämne som bildar placket. Ännu kan man inte ta bilder på själva förstadiet till plack, men genom ett nytt Vinnova-projekt där universitetet samarbetar med GE Healthcare och Bioarctic Neuroscience AB, är målet att ta fram en ligand som binder protofibriller. Lars Lannfelt är även förhoppningsfull inför de nya bättre pet/mr-kamerorna som kommer inom ett par år. Med dem kommer man att lättare kunna diagnostisera och behandlingen kan även att bli mer individbaserad. MR-teknik avslöjar sjukdomar Elna-Marie Larsson, överläkare vid bild- och funktionsmedicinskt centrum, visade på mr-teknikens möjligheter att avslöja sjukdomar i hjärnan. mr-kameran visar inte bara morfologi utan även blodflöden och vattenmolekylers rörelser. En hjärna som är drabbad av demens har till exempel svag blodtillförsel till skadade områden medan en elakartad tumör kräver konstant blodtillförsel. Så kallad funktionell mrteknik (fmri) gör det möjligt Elna-Marie Larsson, överläkare. att kartlägga olika funktionsområden. Språk- och talcentrum kartläggs till exempel genom att patienten aktivt får tänka på verbformen av olika ord som visas på en skärm under mr-undersökningen görs. Det är en användbar teknik när man till exempel ska kartlägga funktionscentra som ligger nära en hjärntumör. Inom ett par års tid kommer en kombinerad pet/mr-kamera att användas inom forskningen vilket skulle kunna leda till ännu tidigare diagnostik och behandling av patienter. Ärr på hjärtat upptäcktes med MR-bilder Utvecklingen av den avancerade bildtekniken gör att den kan fungera som startpunkt för vidare forskning. Genom mr-undersökningar av hjärtat har forskningen utvecklats snabbt. Överläkare Tomas Bjerner ingår i en forskargrupp som i samband med den medicinska studien Pivus (Prospective Investigation of the Vasculature in Uppsala Seniors) passade på att göra mr-undersökningar av hjärtat hos de 70- åriga deltagarana. Tomas Bjerner, överläkare. Forskarna upptäckte då en grupp patienter som hade ärr på hjärtat utan att de vet med sig att de haft någon infarkt. En uppföljning gjordes när patientgruppen blivit 75 år och nu återstår att analysera vad upptäckten betyder. Forskningen kan i framtiden innebära en tidigare diagnostisering av hjärt-kärlsjukdomar. PET spårar små tumörer Endokrina tumörer är ett av sjukhusets Centre of Excellence. Överläkare Barbro Eriksson är huvudansvarig för ett projekt där man tar fram spårsubstanser för att med pet spåra små hormonproducerande tumörer och undersöka effekter av olika läkemedel. När man ska spåra tumörerna sprutas ett spårämne som kopplats till kortlivade isotoper in i patienten. Dessa letar sig fram till tumörerna som då framträder i färg på bilderna. När läkemedel testas binds de Barbro Eriksson, överläkare. till de radioaktiva isotoperna som söker upp tumören. Med pet-tekniken kan man även mäta hur mycket radioaktivitet en tumör tar upp, vilket gör det möjligt att beräkna vilken dos som är nödvändig. På så sätt förhindras att normala organ tar skada. Forskningen kommer att kunna förbättra den nya typen av målinriktad teknik. Man kommer förhoppningsvis att kunna spåra ännu mindre tumörer och även kunna se hur pass elakartad en tumör är. Bild av hjärnan visar placeboeffekt Tomas Furmark, docent. Tomas Furmark, docent i psykologi vid Uppsala universitet, forskar kring hur social fobi uppstår i hjärnan. Ångesten aktiverar framförallt amygdala som är placerad i tinningsloben i hjärnan. Han har även varit huvudansvarig för en forskargrupp som tittat närmare på effekten av placebo i hjärnan. Med hjälp av pet-teknik har man upptäckt att placebo kan ge en effekt som liknar behandling mot ångest med läkemedel eller kognitiv beteendetearpi. Men detta gäller bara om patienten bär på en speciell riskgen. Nu pågår forskning för att förstå placeboeffekten mer i detalj och fokus ligger på samspelet mellan genetisk variation, aktivitetsförändringar i hjärnan och ångestlindring.

5 Helge Rask Andersen, överläkare på otokirurgen och Gunnar Nyberg, överläkare på neurokirurgen har satt in ett hjärnstamsimplantat på Nils Albin. Han är det första barnet i Norden som har fått ett sådant implantat inopererat. nyheter Första hjärnstamsimplantatet i Norden inopererat på Akademiska Konferens i herrgårdsmiljö? Utan hjärnstamsimplantatet skulle treårige Nils-Albin från Enköping vara helt döv. Han föddes utan hörselnerver och fick för drygt ett år sedan, som första barn i Norden, hjärnstamsimplantat inopererade på Akademiska sjukhuset. I juni arrangeras en internationell konferens i Uppsala om den senaste tekniken och resultat av forskningsstudier. Vi gläds åt varje framsteg, att Nils-Albin verkar höra mer och mer. Han har reagerat på distinkta ljud från exempelvis smällande dörrar och en backande lastbil. Han har sagt mamma tydligt flera gånger och vill alltid ha sitt implantat på, säger pappa Tommy Jofalk. Vår högsta önskan är att han ska ha tillräckligt bra hörsel för att i tid höra bilar, mopeder och utryckningsfordon i trafiken, det vore en stor trygghet. Men skulle han lära sig prata är det förstås en fantastisk bonus. Det tog två år innan föräldrarna fick klarhet i att sonen var helt döv. De pendlade länge mellan tron att han hörde lite eller inget alls. Men hörapparaterna som sattes in hade ingen effekt. Eftersom Nils-Albin saknade hörselnerver var cochleaimplantat inte ett alternativ. Hjärnstamsimplantat var sista utvägen, en chans att ge honom viss hörsel. Drygt ett år senare kan vi konstatera att det går åt rätt håll. Nils-Albins hörselcentrum verkar uppfatta signalerna som meningsfulla ljud, säger Helge Rask Andersen, överläkare och professor i otokirurgi som satte in implantatet i samarbete med Gunnar Nyberg, överläkare och docent på neurokirurgi. Nils-Albin föddes med Goldenhaars syndrom, en ovanlig missbildning som är något vanligare bland pojkar. Förutom dövhet innebär syndromet ofta fel på ryggkotor, läpp-, käk- och gomspalt samt svåra hjärtfel. Även synen kan påverkas. Nils-Albin har opererats två gånger för hål mellan hjärtkamrarna. Nu går han på ett dagis med hörande barn och har precis fått en lärare som behärskar teckenspråk och har arbetat med barn med cochleaimplantat. Vi vill att det ska gå fort framåt, men har förstått av läkarna att vi måste ha tålamod, säger Tommy Jofalk. Som jag förstått kan fördelen för barn som föds döva jämfört med vuxna som blivit döva efter exempelvis en tumör vara att de slipper lära om. Ljudet som förmedlas är ju lite burkigt, men det vet inte den som aldrig hört. Akademiska ledande i Europa Det första hjärnstamsimplantatet sattes in i Los Angeles Sedan dess har cirka 250 patienter opererats i Europa och över 300 i USA. Akademiska har länge varit ett av de ledande sjukhusen i Europa på att utveckla hjärnstamsimplantat. Hittills har 21 patienter fått sådana implantat på sjukhuset, många från andra länder som Norge och Island. När det gäller hjärnstamsimplantat på barn är Turkiet och Italien föregångare. Akademiska är första sjukhuset i Norden som sätter in dessa implantat på barn. Båda implantaten ger patienterna en artificiell hörsel. Om hörselsnäckan i innerörat är gravt missbildad eller patienten saknar fungerande hörselnerver, kan hjärnstamsimplantat vara ett alternativ för att återställa viss hörsel. Principen för båda är likartad. En mikrofon kopplas till en radiosändare bakom örat, som omvandlar ljudvibrationerna till elektriska signaler. Uppfattar omgivningsljud Genom cochleaimplantat stimuleras kvarvarande nervtrådar i hörselsnäckan, medan hjärnstamsimplantat innebär att man ansluter en mottagare till en elektrodplatta på hjärnstammens hörselkärna. På plattan som är 3x8 millimeter stor sitter 21 elektroder. I Nils-Albins fall är 15 inkopplade. Senare i vår hoppas föräldrarna att nivån kan höjas så att han hör mer. Personer med hjärnstamsimplantat kan uppfatta omgivningsljud samtidigt som läppavläsningen förbättras. Vissa vuxna kan återigen uppfatta tal och till och med prata i telefon, säger Helge Rask Andersen. Nya studier i Italien och USA har även påvisat goda hörselresultat på barn. Allt eftersom tekniken blir mer känd kommer fler barn och vuxna att bli aktuella för hjärnstamsimplantat. Att återskapa viss hörsel har ett stort psykologiskt värde för patienten, men också sociala och ekonomiska vinster, fortsätter Helge Rask Andersen. Den 29 juni arrangeras en internationell konferens i Uppsala om de senaste framstegen forskningsmässigt och kliniskt. Bland annat medverkar pionjärerna William Hitselberger and David Brackmann från USA, som satte in det första hjärnstamsimplantatet på 1980-talet, och Vittorio Colletti från Italien som har utvecklat tekniken som används på barn som saknar hörselnerv. text: elisabeth tysk foto: stig norling Läs mer om konferensen på www-conference.slu.se/abi2010/ Hur vill du ha din konferens? Hemgjord sill och nybakat bröd! Miljön kan göra underverk! Konferenssalar för 2 45 personer Matsal för fina gästrum V Ä L K O M M E N! Tel

6 Rondenredaktören Gunilla Lindberg trivdes bäst när hon rörde sig ute på sjukhuset bland personalen. ronden 50 år Det första numret av Ronden kom ut i mars Sedan dess har både tidningen och sjukhuset gått igenom en rad olika förändringar. Följ med på en nostalgitripp och ett försök att förutspå tidningens framtid. Ett halvt sekel med Ronden text: ylva porsklev foto: staffan claesson Trots att det var över tio år sedan Gunilla Lindberg slutade som redaktör för Ronden händer det att det människor hon har intervjuat kommer fram och säger kommer du ihåg mig? I närmare 30 av Rondens 50 levnadsår var hon redaktör för tidningen och mycket hann hända under tiden, både med tidningen och med sjukhuset. Vi träffas i ingång 70. Idag kommer Gunilla Lindberg som patient till det som tidigare var hennes arbetsplats. Jag går på vattengympa för min reumatism. Vi är tio kvinnor som har jätteroligt tillsammans. Hon är 75 år men arbetar vidare genom att skriva böcker och att hålla föredrag om Uppsalas lokalhistoria. i ronden nummer fyra från 1970 presenterades fru Gunilla Lindberg som ny redaktör. Tidningen var då i A5-format och kom ut fyra gånger per år. Tidigare hade den drivits av intendent Erik Tynelius som då var sjukhusets administrative chef. Gunilla Lindberg tillträdde i en tid då sjukhuset exploderade byggnadsmässigt och stordriften hade börjat ta över samtidigt som småskaligheten fanns kvar, till exempel i form av ett eget bageri och en syverkstad som sydde dockor till lekterapin. Det rådde en framstegs- och framtidsoptimism i hela samhället och inte minst inom vården, säger Gunilla Lindberg. Hon hade ingen egen arbetsplats, men hon gjorde fotoavdelningen på sjukhuset till sitt hem. Dessutom trivdes hon bäst med att röra sig ute på sjukhuset. Jag ville träffa personalen. Jag älskade verkligen de som jobbade här och jag vill gärna använda ett ord som älska. Det gjorde ett så viktigt jobb. För henne handlade Ronden mycket om att bekräfta och synliggöra medarbetarna. Vi behöver det för att känna oss bekräftade i vår yrkesroll. Det fanns till exempel något som hette förslagskommittén dit man kunde skicka sina konkreta idéer. De som var bra belönades med förslagskaffe där diplom delades ut och så skrevs det om det i Ronden. Någon som aldrig träffat direktören förut blev uppmärksammad. De små positiva stunderna i vardagen behövs. tidningen gick igenom några av sina större förändringar under hennes tid började den ges ut i sex nummer per år och 1989 ändrades formatet till A4 samtidigt som man ökade till tionummer. Det blev ju mycket roligare när man kunde dra mer på bilderna. 11

7 ronden 50 år... och vad tycker övriga Rondenredaktörer? 1. Vilken slags tidning vill/ville du att Ronden ska/skulle vara? 2. Vilket är det roligaste jobbet du gjort? 3. Hur gammal tror du Ronden som papperstidning blir? Tomas Ardin, redaktör Mitt uttalade mål var att Ronden skulle vara öppen och kritisk, främst för att utveckla Akademiska som arbetsplats. Den skulle beröra och engagera de breda grupperna, inte minst de lågutbildade som ofta hamnade utanför i den akademiska jargongen. Jag var inte alltid överens med den ansvarige utgivaren om den inställningen. 2. Jag gjorde massor av kul jobb, men det mest intressanta var nog när jag intervjuade en äldre herre på hospice, Det blev ett samtal om hans liv och hans tankar inför sin förestående död. Jag tror att han botade min dödsångest och lärde mig att ta vara pa livet. Jag sa upp mig fran Ronden en kort tid efter den intervjun. 3. Ja, säg det? Har den inte överlevt sig själv? Det finns ju så himla många andra sätt att kommunicera på nuförtiden! Men visst skulle det var kul om den kunde bli viktig igen. Gunilla Lindberg bläddrar i gamla nummer av Ronden. Hon började jobba som redaktör 1970 och blev kvar i närmare 30 år. Tidningen hade även ett redaktionsråd med representanter från de olika fackförbunden, ett resultat av medbestämmandelagen från Rådet blev som en plattform där de kunde mötas och använda varandra som bollplank, säger Gunilla Lindberg. Hon är inte rädd för att säga att mycket var bättre förr. Under 90-talet började resultatet av besparingar att visa sig på sjukhuset, och hon började vantrivas. Ekonomismen tog över även inom vården och humanismen försvann. Det var ett ideologiskt trauma för mig. Det var mycket som rationaliserades på sjukhuset. Man började jaga personalen och då drabbades även patienterna. Personalen blev inte sedd och jag kände sorg. Jag sade upp mig och hoppade från trampolinen vid 63 års ålder, helt utan pension. Hon var inte heller rädd över att säga vad hon tyckte även när hon var redaktör, vilket ett par gånger ledde till hot om uppsägning gjorde hon till exempel ett kritiskt reportage om att bageriet hotades med nedläggning. Bageriet var ett bra ett exempel på att alla kunde få känna sig betydelsefulla i sin yrkesroll. Om någon patient var svårt sjuk så bakade bageripersonalen en önskebakelse, säger Gunilla Lindberg och fortsätter. Jag är inte den som säger att allt var bättre förr, jag applåderar inte det som är ineffektivt, men i och med stordriften så glömde man bort en hel del som var bra. De som arbetar här är viktiga, de följer oss genom livet. det är lätt att tro att hon är rakt igenom pessimist, men Gunilla Lindberg tror på att en förändring är möjlig. Man måste satsa mer pengar på vården. Om man jämför med andra OECD-länder så satsar vi mindre. Vården måste prioriteras, det krävs för att kunna värdesätta varje människa. Pratstunden är över och det är dags för Gunilla Lindberg att promenera till 85:an för en stunds vattengympa. "De som arbetar här är viktiga, de följer oss genom livet." Ingela Wiman, redaktör , numera redaktör för Navet. 1. Genom att skildra det som hände på Akademiska sjukhuset, stort som smått, ville jag få läsarna att känna att vi är arbetskamrater med samma mål, nämligen att på bästa sätt ta hand om våra patienter. Under mina år som redaktör har jag mött så många underbara, trevliga och kompetenta medarbetare, och Ronden är ett utmärkt forum att visa upp det fantastiska jobb de gör. För mig var det viktigt att Ronden också kunde ta upp problem på en arbetsplats med anställda kan allting inte löpa perfekt, speciellt inte när de ekonomiska ramarna inte räcker till. Då ökar trovärdigheten. 2. Tveklöst var reportaget om Kärlek på lasarett det roligaste reportage jag gjort. Jag sökte Hannes Ljunghall, redaktör sedan 2008, just nu föräldraledig. upp medarbetare som träffats på Akademiska och blivit kära i varandra på jobbet. Aldrig har människor runt omkring varit så hjälpsamma med att hitta lämliga intervjuobjekt. Ett annat roligt reportage var när jag bad huddoktorn att granska de löften om underverk som dyra hudkrämer gör enligt reklamen. Eller när personal från akuten tittade på Cityakuten. 3. Jag hoppas att Ronden överlever som papperstidning många, många år till. Behovet av att få bläddra i en pappersprodukt för att se om det finns något som intresserar kommer att finnas kvar. Det är inte samma sak med intranätet Navet där passar korta, snabba nyheter bra. Fördjupningar och analyser gör sig bäst i pappersform. 1. Jag vill att den ska kännas angelägen och trovärdig för personalen samtidigt som den fyller sitt syfte ur sjukhusledningens perspektiv. För Ronden, liksom för alla personal- och organisationstidningar, finns en potentiell inneboende konflikt som blir extra tydlig i besparingstider. Kan personaltidningen ta upp nedskärningar eller andra problem på arbetsplatsen på ett sätt som gör både den berörda personalen och ledningen och de ansvariga cheferna nöjda? Om jag ska tala om ambitioner för Ronden utöver självklara saker som att hålla hög kvalitet i text och bild, att spegla sjukhusets alla olika verksamheter allsidigt och så vidare - är det att jag vill jobba mer för att Ronden ska uppfattas som ett naturligt forum för personalen att diskutera sjukhusinterna problem i. Av en rad anledningar är det inte riktigt så idag, och jag skulle gärna se att detta förändrades. 2. Rent allmänt är det alltid roligt att skriva om själva sjukvården, kanske framför allt om de lite mer spektakulära behandlingsformerna, där Akademiska ofta ligger i framkant och kan stoltsera med nationellt och internationellt ledande experter. Det finns många sådana exempel och det är svårt att välja ut något enskilt. 3 Med reservation för eventuella revolutionerande tekniska lösningar i framtiden både tror och hoppas jag att Ronden kommer att vara en papperstidning så länge den existerar

8 ronden 50 år ronden 50 år Ronden en läst personaltidning Från informationsblad till fyrfärgstryck åtta av tio medarbetare som svarade på en enkät under fjolåret läser ofta eller alltid det nya numret av Ronden. Nästan 70 procent läser mer än hälften av innehållet i tidningen och en tredjedel ägnar mer än en kvart åt Ronden. Under fjolåret skickades 600 enkäter ut till ett urval av personalen på Akademiska sjukhuset. 252 användbara svar kom in och det är dessa som ligger till grund för slutsatserna här. 252 svar från en personal på knappt personer kan tyckas vara för få att dra några slutsatser av, men det ger i alla fall en bra hint om hur Akademiskas personal läser Ronden, säger Hannes Ljunghall, redaktör för Ronden. Drygt hälften tycker att innehållet i Ronden är aktuellt. Tre fjärdedelar har ett positivt intryck av tidningen. Läsarna tycker också att innehållet är relevant och intressant. 68 procent har fyllt i en fyra eller femma när de ska bedöma hur trovärdig Ronden är på en femgradig skala, men 16 procent har valt en etta eller tvåa och menar att den inte är trovärdig. Flera kommentarer till det svaret innehåller synpunkter om att det är för mycket information som är direkt riktad från ledningen och att de vill se fler kritiska texter. ingela wiman Vad vill du läsa om i Ronden? Har du tips på något intressant som händer på din arbetsplats eller ett förslag på vad du vill läsa mer om tidningen? Eller vill du kanske uppmärksamma dina medarbetare på något genom en insändare. Hör av dig! E-post: Adress: Ronden Informationsavdelningen ingång 61 Akademiska sjukhuset Uppsala Telefon: (Ylva Porsklev, redaktör) Enkät: Vad tycker du om tidningen? 1. Vad tycker du är bra? 2. Är det något du saknar? Åsa Hårsta Löfgren, sjuksköterska akutmottagningen. 1. Det är bra med en tidning som är härifrån sjukhuset. Det är trevligt att veta vad som händer och tidningen uppmärksammar människor. 2. Det vore bra med något slags forum där man kan diskutera saker. Visst, det kanske är risk att det blir en gnällhörna, men det vore ändå bra om ledningen skulle kunna svara på frågor från personalen. Man måste kunna belysa både det som är bra och dåligt. Andreas Pihl, läkarkandidat gastrokirurgen. 1. Jag har bara läst tidningen någon gång eftersom jag inte får den hemskickad. Men jag har till exempel läst en intervju med en läkare som jobbade på infektion, sådant är intressant för mig som student. 2. Inget i själva tidningen. men det vore bra om tidningen var mer tillgänglig på sjukhuset. Gunilla Linder, sjukgymnast reumatologen. 1. Det är intressant att se hur det är på andra ställen på sjukhuset och det är bra att få veta vad som händer. 2. Inget jag kan komma på... lite mer om sjukgymnastik kanske? Att bläddra i första numret av Ronden är som att kliva in i en annan värld, men en närmare genomgång av tidningens 50 år visar ändå på många återkommande ämnen ansågs Akademiska sjukhuset ha växt så pass mycket att man behövde ett informationsblad för de anställda. Första numret hette just Informationsblad för Akademiska sjukhusets personal. Här porträttteras bland annat en mörkögd och mörkhyad ung dam som uppenbarligen inte hör till den ordinarie sköterskestaben. Det är Amina Ebrahim från Pakistan på besök i Sverige för att lära sig narkoslära. En tävling utlyses där personalen får komma med förslag på namn till tidningen. Vinnaren som alltså står bakom tidningsnamnet Ronden var assistenten S. Grinde som fick ett pris på 50 kronor. Sjukhuset expanderar raskt. På våren 1963 är det invigning av den första utb y g g n a d s e t a p - pen, kök, matsal, kliniker för barnpsykiatri, medicin och neurokirurgi. Totalkostnad 22 miljoner kronor blir överläkaren Anna-Lisa Annell professor, och är då den enda kvinnliga vid sjukhuset beskrivs utvecklingen av tv- och radioteknik inom medicin för Rondenläsarna, bland annat genom ett reportage om försök med fiberljusoptik. Sjukhuset anordnar en mannekänguppvisning som blir mycket uppskattad med 250 besökare rapporteras att den offentliga sektorn kräver större andelar av nationalprodukten än någonsin. I budgetanvisningarna för sjukhuset uppmanas till största tänkbara restririktivitet. Andra etappen i sjukhusets utbyggnad står klar i början av 1972 där kirurgen och röntgen får nya lokaler. Under rubriken pressstopp rapporterar Ronden att en uttagsautomat är utplacerad i en av kulvertkorridorerna. Två år senare, 1974, rapporter tidningen att det endast är ett 20-tal personer per dygn som använder den. Efter att 1974 års abortlagstiftning trädde i kraft startade en ny mottagning för familjeplanering på sjukhuset, med bland annat preventivmedelsrådgivning och abortrådgivning. Under 1975 förekommer livliga debatter om sjukhusinfektioner i media, och Ronden skriver om sjukhusets arbete under rubriken Krig på alla fronter mot sjukhusinfektioner kan Ronden rapportera att det inte innebär några risker att arbete med mikrovågsugn lagstiftas det om jämställdhet i arbetslivet. Personalavdelningen och jämställdhetsgruppen på sjukhuset anordnar studiecirklar i jämställdhet för personalen. I samarbete med länsarbetsnämnden och vårdskolan genomför även jämställdhetsgruppen rekryteringskampanjer i syfte att locka män till vårdyrken. Det blir en ny regionvårdsindelning där Uppsala-Örebro slås ihop fast med två regionsjukhus, vilket skapar oro inför framtiden innebär hårda nedskärningar då 30 milj måste sparas. Från 1 januari 1983 övergår sjukhuset från staten till landstinget, vilket skapar ytterligare oro. Akademiska får en av de första magnetkamerorna i Europa och 1984 invigs Skandinaviens första enhet för magnetresonans. I juni 1985 hålls informationsmöten om aids för personalen där de bland annat får vet att smittan inte sprids via luft, mat eller toaletter börjar personalmatsalen att sälja hämtsallad, vilket blir ett populärt lunchalternativ. Mest uppskattad är den grekiska salladen kommer Ronden för första gången ut i A4-format står ett nytt hus för infektion, kardiologi och allmän internmedicin färdigt. Sjukhuset får även ett nytt kunskapscentrum för ätstörningar och rikskvinnocentrum invigs Akademiska går igenom stora besparingar och Ronden intervjuar en undersköterska som känner sig som en budgetbelastning. Ett möte mellan personalen och landstingspolitikerna anordnas där en livlig debatt uppstår publicerar tidningen en liten internetordlista där ord som hemsida, webbläsare och intranät förklaras skriver tidningen om utbrändhet för första gången, och ämnet får senare stort utrymme då den snabbast ökande sjukskrivningsorsaken på sjukhuset är stressrelaterade sjukdomar. under talet infördes teman i tidningen, där man bland ger sig ut på jakt efter Akademiskas skäl och kartlägger tablettens väg till, genom och från sjukhuset trycks det första Rondennumret i färg och tidningen får även ny grafisk profil får den sitt nuvarande utseende. ylva porsklev 14 15

9 ronden 50 år Therese Monstad, doktorand i medie- och kommunikationsvetenskap, är tveksam inför Rondens framtid som papperstidning. Oviss framtid för papperstidningen Papperstidningen är idag ingen självklarhet. De flesta stora sjukhus har liksom Akademiska ännu kvar sina personaltidningar på papper, men det finns tecken på förändring. Ronden har gjort en utflykt utanför sjukhuset för att ta reda på vilken framtid tidningen kan tänkas gå till mötes. I Europa tappar papperstidningen stadigt mark, dagstidningen sjunker till exempel i upplaga cirka fyra procent varje år. En genomgång av personaltidningar på större sjukhus i landet visar dock att de flesta än så länge håller fast vid sin papperstidning. Sjukhusen i Malmö och Lund håller efter sin sammanslagning tidigare i år på att ta fram en ny gemensam personaltidning. Vi har en ledning som tycker att den tryckta papperstidningen är viktig. Vi diskuterar att använda intranätet mer, men i dagsläget är vårt intranät under utveckling och vi har inte någon användarvänlig plattform, skriver Lena Arenbo, en av tidningens två redaktörer, i ett mejl. Argumenten för att de vill fortsätta med en papperstidning är att den har möjlighet att angripa aktuella frågor mer ingående. Dessutom spelar den en viktig roll som kulturbärare och för att skapa en vi-känsla när en ny organisation ska sätta sig. Therese Monstad, doktorand i medieoch kommunikationsvetenskap vid Uppsala universitet, studerar just organisationer som går igenom förändringar av olika slag. I studien Kommunikation i förändringsprocesser har tre organisationer analyserats. Hon menar att personaltidningen definitivt har en plats på arbetsplatsen, i vilken form den ska finnas beror dock på typen av organisation. I en organisation där inte alla har tillgång till dator på jobbet är det lätttare att föra fram information på papper. På ett av företagen vi studerade tog man bort ett informationsblad som kom ut en gång i veckan och informationen lades istället ut på intranätet. Det ledde till att medarbetarna inte läste den i lika stor utsträckning. Intranätet kan vara bra, men används ibland bara som ett arkiv där all information ska finnas. Goda exempel Förutom att ledningen når medarbetarna genom en personaltidning kan den även vara en kanal för medarbetare att nå andra medarbetare. En av de organisationer som var med i studien introducerade, liksom Akademiska sjukhuset, lean som arbetssätt i organisationen. När det gäller lean-arbete är ju tidningen en fantastisk möjlighet att lyfta upp lyckade exempel som kan inspirera andra, säger Therese Monstad. När Västerbottens läns landsting genomgick en omorganisation prioriterades samtliga personaltidningar på papper bort. Istället skapade man en gemensam nättidning som ska fungera som en sammanhållande produkt för hela länet. Nättidningen har funnits sedan 2004 men har varit under ständig utveckling. I början av året gick den igenom en stor förändring både i utseende och i funktioner. Nättidningen gör det möjligt för medarbetarna att bland annat kommentera artiklarna. Sociala medier Den tekniska utvecklingen, med bland annat sociala medier där man har möjlighet att kommentera och interagera, är en stor utmaning som organisationer måste ta ställning till, menar Therese Monstad. Jag har till exempel varit i kontakt med ett företag som hade växt så pass mycket att det inte längre var möjligt att samla alla medarbetare till stormöten. Man har istället börjat med internfilmer "Intranätet kan vara bra, men används ibland bara som ett arkiv där all information ska finnas." som det finns möjlighet att kommentera. I början var det stora diskussioner kring just möjligheten att kommentera anonymt. I efterhand visade det sig att ingen har använt möjligheten att vara anonym. På frågan om hon tror att Ronden kommer att leva ytterligare 50 år tar hon upp ytterligare en aspekt som talar emot papperstidningen. Jag är lite traditionsbunden, och jag skulle gärna vilja säga att Ronden kommer att leva i 50 år till, men jag tror ändå inte det, i alla fall inte på vanligt traditionellt papper. Några viktiga skäl är miljötänkandet och nya teknikers interaktiva möjligheter. Men miljöaspekten behöver inte betyda att man lägger ner papperstidningen. På Södersjukhuset har man haft både miljö och ekonomi i åtanke när man genomfört förändringar gällande personaltidningen. Även de värderar information på papper högt och man har därför gått en annan väg än digitalisering, berättar informationschef Helen Hellström. Man har bland annat minskat upplagan kraftigt. Sjukhuset har drygt 4000 anställda, men tidningen trycks endast upp 2000 exemplar och läggs ut i personalrum. Endast ett fåtal får den direktadresserad och då genom internposten. Dessutom görs inlagan numera i svartvitt. Hi-techtidning på nätet eller lo-techtidning med svartvita bilder. Vilken väg Ronden ska vandra får framtiden utvisa. text: ylva porsklev foto: staffan claesson 16 17

10 noterat noterat Två nya medarbetare till sjukhusledningen Under mars månad fick sjukhusledningen två nya medarbetare. Göran Modin arbetar som chefsläkare och Michael Gårdebäck är chef för akutoch rehabdivisionen. Båda två är nya på sjukhuset. Göran Modin är från den 15 mars ny chefsläkare på Akademiska sjukhuset. Han är 45 år och läkare med specialistkompetens i ortopedi, och har bland annat arbetat som verksamhetschef ortopedi på Södersjukhuset i Stockholm. Ortopedin vid Södersjukhuset beskrivs ofta som förebild för en effektiv och välorganiserad verk- Göran Modin samhet. Göran Modin kommer att arbeta tillsammans med chefsläkare Ulf Hanson främst med patientsäkerhetsfrågor, men även med leanfilosofin, ett ämne han flitigt anlitats Vårens nya at-läkare är här Övre raden: Julia Aulin, Erik Andersson, Axel Dimberg (Åland), Peter Cashin, Ali Tarki. Nedre raden: Linshu Zhao, Angelica Brekkan. som föreläsare om av andra sjukhus. Den största utmaningen just nu är att få en smartare och säkrare sjukvård, bland annat genom att koppla ihop patientsäkerhet med leantänkande. Mycket inom lean handlar om att göra rätt från början, att hitta standardiserade arbetsmetoder och arbeta mer tvärprofessionellt. Erfarenheter av lean inom sjukvården visar att det ger kortare väntetider och vårdtider samt en säkrare vård för patienterna. Samtidigt skapas ett engagemang och stolthet bland medarbetarna. Det systemskifte vi är inne i när det gäller avvikelserapporteringar kan bidra till detta. Hittills har enskilda individer anmälts till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, hsan. I ett lagförslag till ett nytt system anmäls i stället systemfel till Socialstyrelsen som utreder frågan. Syndabockstänkandet är sannolikt snart passé, säger Göran Modin. Michael Gårdebäck, tidigare hälso- och sjukvårdsdirektör i Landstinget Västmanland, är från 1 mars ny chef för akut- och rehabiliteringsdivisionen. Han har specialistläkarexamen i anestesi, är disputerad och har tidigare tjänstgjort som chef för medicindivisionen på Länssjukhuset Sundsvall-Härnösand, som verksamhetschef på Södersjukhuset och som chef för thoraxkliniken på Karolinska universitetssjukhuset. Han har dessutom en executive mba från Handelshögskolan. Det är ett stort förtroende att få vara med och leda verksamhet på ett av landets förnämsta universitetssjukhus, ett sjukhus som har en stark ställning och stor betydelse för regionen. Det arbete som påbörjats inom processtyrning med bland annat lean känns för mig inspirerande. Jag vet av erfarenhet att det är möjligt att genom fokusering på värdeskapande nå både högre kvalitet, bättre arbetsmiljö och bättre ekonomi, säger Michael Gårdebäck. elisabet tysk Öppet hus på UCR! Kom och se våra nya lokaler i MTC-huset. Vi presenterar UCR:s olika verksamheter, och du har chansen att ställa alla dina frågor till oss. Professor Nina Rehnqvist, ordf. i SBU, talar kl om ALLA VINNER genom samverkan inom den kliniska forskningen! När: Tisdagen den 27 april, Plats: UCR MTC-huset, Science Park, Dag Hammarskjölds väg 14B, 1 tr. Varmt välkomna! Michael Gårdebäck Dyra stetoskop ledde till företagsidé Den som vill ha ett mer avancerat stetoskop än det sjukhuset erbjuder får lägga ut en rejäl slant. Alldeles för mycket tycker Gunnar Hosch och Fredrik Hultin som har börjat importera stetoskop från USA. Gunnar Hosch är läkarstudent och arbetar som undersköterska på akuten tillsammans med sjuksköterskan Fredrik Hultin. Liksom många andra studenter ville Gunnar Hosch ha ett eget stetoskop. Ett bra stetoskop kostar en tusenlapp. Jag testade istället att skicka efter ett, via krångliga omvägar, från USA som var billigare. Det funkade bra så jag hörde av mig till tillverkaren för att få köpa tio till. Även Fredrik Hultin uppskattar ett mer avancerat stetoskop i sitt arbete. Björn Ragnarsson blir utbildad i S-HLR. Fredrik Hultin och Gunnar Hosch. Foto: Susanne Wenström Sjukhusledning utbildad i S-HLR Den 12 mars utbildades läkare i sjukhusledningen i s-hlr som är hjärt- och lungräddning med halvautomatisk defibrillator. Det är nytt att även läkare på sjukhuset kan gå s-hlr utbildningen tillsammans med övrig vårdpersonal. Det bäddar för bättre kommunikation och samarbete vid verklig hjärtstoppssituation, säger anestesiläkare Barbara Otto och hlr-koordinator Hjördis Pell vid kliniskt träningscentrum. Akademiska sjukhuset har även ansökt om att gå med i det nationella kvalitetsregistret för hjärtstopp på sjukhus, vilket ger större möjlighet att mäta och följa upp hjärtstopp. Som sjuksköterska ingår det inte alltid att vi till exempel ska lyssna på lungor, men när man har ett bra stetoskop så hör man bättre, man kan lyssna och höra skillnader. Man blir stärkt i sin yrkesroll. Efter att ha handlat som privatpersoner beslutade de sig för att starta ett eget företag för att kunna köpa in större partier, och de är för närvarande den enda återförsäljaren av märket i Sverige. Märket tillhör ett av de större på den amerikanska marknaden, och deras mer färgglada varianter syns ofta i amerikanska sjukhusserier. Än så länge gör de en blygsam vinst. För sålda stetoskop kan de köpa nya samt täcka moms, frakt- och tullkostnader. Försäljningen sköts dock uteslutande på fritiden. Folk frågar ju om det på jobbet, men då hänvisar vi bara till vår hemsida, säger Gunnar Hosch. De verkar inte heller vilja bli företagare på heltid, utan trivs med att jobba inom vården. Skulle vi satsa på det skulle det inte längre kunna vara en hobby. Vi gör ju det här för att det är kul. Man blir så glad när folk berättar att de är nöjda, säger Fredrik Hultin. ylva porsklev Behöver du förbättra dina språkkunskaper? Svenska - Vill du kommunicera bättre med patienter och kollegor? - Vill du öva upp ditt uttal? - Vill du kunna skriva korrekt svenska? Engelska - Vill du bli säkrare på att presentera din verksamhet i olika sammanhang? - Vill du öva medicinska termer? - Vill du kunna skriva korrekt engelska? Språkbedömning - Behöver du få ett professionellt utlåtande om din språkliga nivå och kompetens? - Vill du få förslag på hur du snabbast når en högre språklig nivå? Skriva protokoll och minnesanteckningar - För dig som vill öva upp förmågan att skriva korrekta protokoll och minnesanteckningar Folkuniversitetet erbjuder språkbedömning och undervisning i svenska och engelska för personal inom vården. Vi skräddarsyr utbildningar för individer eller grupper. Alla utbildningar planeras efter deltagarnas behov. Undervisningen kan bedrivas på dagtid eller kvällstid, på din arbetsplats eller på Folkuniversitetet. Kontakta Amelie Aulin, Tel: Testa dina förkunskaper:

11 dagboken Vivi-Ann Segerström sköter om den populära Herr Blå. Hon jobbar tillsammans med Elisabet Uhnoo i Blå rummet, som vänder sig till alla som är intresserade av att få veta mer om sjukdomar och hälsa. Välkommen hem till farbror Blå foto: staffan claesson Namn: Vivi-Ann Segerström Yrke: Sjuksköterska Började arbeta på Akademiska sjukhuset: 1986 det är onsdag morgon och jag flexar in på datorn i Blå rummet. Jag lyssnar av telefonsvararen och går igenom funktionsbrevlådan. Det har kommit in två frågor på e-posten, varav den ena är lätt att besvara med endast en hänvisning till rätt vårdinstans. Den andra är svårare och kräver efterforskning i såväl referenslitteratur som hos professionen. min kollega Elisabet dyker upp vid 8-tiden. Vi går tillsammans igenom dagens planering. Jag ringer till ombudsmannen för hso (Handikappföreningarnas samarbetsorgan) i Uppsala län för att få namnen på två nya representanter till Blå rummets referensgrupp. Den har funnits sedan starten 1998 och består av representanter från olika verksamhetsområden inom sjukhuset och landstinget, sjukhusbiblioteket samt handikapporganisationer. Gruppen fungerar som bollplank och stöd för vår verksamhet. klockan är 8.30 och det är dags att öppna Blå rummet. Vid den här tiden anländer länsbussarna till ingång 226 och släpper av patienter som ska till olika mottagningar. Ett äldre par från Norduppland kommer in i Blå rummet och frågar vad vi är till för. Elisabet berättar att vi kan hjälpa dem att söka information om sjukdomar, att hitta rätt i vården, demonstrera anatomiska figurer eller vara samtalspartner. Paret vill gärna prata kring makens stroke och komma i kontakt med strokeföreningen. telefonen ringer och samtalet kommer från två sjuksköterskor vid Universitetssjukhuset i Örebro. De planerar att starta en liknade verksamhet som Blå rummet och vill gärna komma på studiebesök. Jag bokar tid och datum. Det är alltid roligt att delge andra hur vi har byggt upp verksamheten. Blå rummet ingår i ett nationellt nätverk av patientinformationscentraler och vid våra möten har vi stort utbyte av varandras erfarenheter. Titta ett skelett!, ropar en liten flicka i korridoren. Kom in och hälsa på farbror Blå säger jag, han heter så eftersom han bor i Blå rummet. Strax därefter kommer det in en patient som har opererat bort gallblåsan och vill se var den ligger på dockan. vid 10-tiden står två arbetsterapeuter från kognitionscenter vid dörren. De ska ställa upp en utställning om kognitiva stöd och hjälpmedel utanför Blå rummet i två dagar. Miniutställningarna är ett sätt att visa upp sin verksamhet och delge de kunskaper man har till förbipasserande personal och patienter. Vi kontaktar eller kontaktas av verksamheter på sjukhuset och handikapporganisationer för bokning av bord och tid. när det inte är besökare i Blå rummet passar vi "Många besökare som kommer in hit är mycket nöjda och tacksamma för den vård och det bemötande de fått." på att granska ett affischförslag till en publik föreläsning vi kommer att arrangera i april. Vi kommer också att arrangera en egenvårdsutställning om inkontinens för allmänheten och personal i Vinterträdgården i vår. Jag skickar ut en inbjudan till planeringsmöte till berörda deltagare. Att arrangera föreläsningar och utställningar är inspirerande och lärorikt, men kräver också mycket planering som att besluta om tema, kontakta föreläsare, boka lokal och skicka ut affischer. nästa telefonsamtal kommer från en herre i Borlänge. Han vill bli opererad på Akademiska sjukhuset och undrar hur han ska gå till väga. Akademiska sjukhuset är ett eftertraktat sjukhus. När sjukhusserien på TV 3 sändes var det många personer från olika delar av landet som ringde och uttryckte sin uppskattning. Många besökare som kommer in hit är mycket nöjda och tacksamma för den vård och det bemötande de fått. De som inte är nöjda och vill framföra klagomål hänvisar vi till patientombudsmannen för vidare handläggning. elisabet och jag turas om att gå på lunch för att slippa stänga Blå rummet. Besökare kommer och går, en del vill sitta i lugn och ro och läsa andra söker själva bland tidskrifter och litteratur. Personal kommer in och vill se vilka vårdprogram som finns. En besökare vill gärna samtala i enskildhet och vi sätter oss i lilla rummet. Elisabet finns ju tillhands för övriga besökare. Samtalen kan ibland vara svåra och långa. Jag lyssnar och tar den tid som behövs, men föreslår kontakt med annan vårdgivare. Ibland räcker det att bara få ventilera sina frågor. klockan är 15 och Blå rummet stänger. Elisabet skriver en inbjudan till samverkansgruppen inom hso. De elva deltagarna i gruppen kommer från olika handikapporganisationer i Uppsala län. Det är bra att ta del av deras synpunkter på bland annat tillgänglighet och bemötande inom vården. Det är nu dags att gå till sjukhusbiblioteket för ett planeringsmöte. Samarbetet med sjukhusbiblioteket har funnits sedan Blå rummet startade. Vi diskuterar kring frågor om hylluppställning, beställning av litteratur, lokalplanering och utställningar i samband med föreläsningar och utställningar. Arbetsdagen närmar sig sitt slut och jag tittar i almanackan en sista gång. I morgon ser vi fram emot ett studiebesök på minnesmottagningen

12 ordet till olsen esbl, kpc, mrsa, mdr, ampc, damp och vre. Är det förkortningar som känns igen? Lär er dem, ni kommer att möta dem allt oftare som larm på tidningarnas löpsedlar eller i bulletiner från sjukhusledningen. Det är några av förkortningarna för de allt vanligare antibiotikaresistenta bakterierna. De flesta bakterierna som bär någon av dessa resistensgener finns på sjukhus och på vårdinrättningar, medan några som mrsa och esbl ökar även ute i samhället. hos en i övrigt fullt frisk person är de inte något större problem. Man kan vara bärare av dem utan att veta om det. Värre blir det när bakterierna bryter kroppens barriärer. mrsa, en vanlig hud-stafylokock med mrsa-gener, kan orsaka en infektion i hud eller mjukdelar som kan vara svår att bota. esbl är särskilda gener som bärs av olika arter av tarmbakterier. När bakterierna "Att minska vårdplatser i takt med att vårdbehovet ökar på grund av en alltmer åldrande och mer vårdkrävande befolkning är inte bara kortsiktigt, det är direkt korkat." Den kollektiva skulden bryter igenom tarmbarriären och orsakar en urinvägsinfektion eller ger en allmän blodförgiftning, kan de bli mycket s v å r b e h a n d - lade. Bakteriens esbl-gen kodar för ämnen som bryter ner avancerade antibiotika. Hos känsliga personer, som patienter med nedsatt immunförsvar, kan sådana infektioner vara dödliga. Nyligen dog för tidigt födda barn av esbl-bärande bakterier. orsaken till att dessa resistensgener har spridits är att antibiotika använts på ett släpphänt och promiskuöst sätt. Det är alarmerande att vi globalt, i en allt snabbare takt, desarmerar antibiotika efter antibiotika. Samtidigt har vi inte några nya antibiotika i bakfickan eller i företagens pipe line att möta upp med. En annan viktig spridningsfaktor är trängsel. Oavsett om vi packar ihop råttor, räkor eller människor så ökar risken för uppkomst och spridning av antibiotikaresistenta bakterier. Att minska vårdplatser i takt med att vårdbehovet ökar på grund av en alltmer åldrande och mer vårdkrävande befolkning, är inte bara kortsiktigt, det är direkt korkat. Har ni tänkt på att ett sjukhus är evolutionens märkligaste ekosystem. En djurart, ofta med defekta immunsystem, på en liten yta utsatta för ett högt antibiotikatryck. Är det konstigt att det går åt h-vete? Björn Olsen är professor och överläkare i infektionssjukdomar vid Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset sedan En infektionsläkare och sedermera inte helt okänd sjukhusdirektör i Uppsala hade som våt dröm att lägga ner infektionsklinikerna runt om i landet. Som nuvarande chef för Sveriges Kommuner och Landsting har han lovat att studera om den galopperande resistensutvecklingen har något med tillgång på vårdplatser att göra. Ja, ja, när Fan blir gammal blir han religiös. men vad ska vi göra? Är loppet redan kört? Vi måste minska användningen av antibiotika, så att de bara används på strikta och tydliga indikationer. Ett förslag är att göra avancerade antibiotika till specialistpreparat för infektionsläkare eller andra med en särskild mikrobiologisk utbildning. Ingen skulle drömma om att använda cytostatika hur som helst, men med antibiotika verkar det vara fritt fram. Trots att antibiotika skapar en kollektiv skuld som vi och framtida generationer ska betala - utan giltiga betalningsmedel. Vi måste accelerera forskningen för att hitta nya antibiotika. Skulle vi, mot förmodan, hitta nya substanser som kan komma de breda folklagren tillgodo, ska vi svartsjukt hålla fast i dem så att de inte blir skjutna i sank innan bläcket i fass hunnit torka. vi måste komma ihåg att antibiotika är det som har gjort den avancerade kirurgin, cancersjukvården och intensivvården så framgångsrik. En situation utan verksamma antibiotika är något ni inte kan och absolut inte vill tänka er. Kan simvastatin orsaka mardrömmar? Kan något antihistamin användas under graviditet? Läkemedelsinformationscentralen i Uppsala ulic utreder kostnadsfritt sjukvårdens läkemedelsfrågor och ger producentobundna, evidensbaserade svar. Spara tid låt oss utreda dina frågor! Rätt skor på jobbet? Vi hjälper dig att välja skor, fotinlägg och andra lättare ortopediska hjälpmedel. Kom in så möter du erfaren och kunnig personal som också ger dig tillgång till Olmed Ortopediskas kompetens. I vår butik hittar du bl a: 10 % rabatt har du alltid som landstingsanställd på våra produkter. Auktoriserad återförsäljare av Dag Hammarskjölds väg 14B Öppettider: Mån-Fre: Ons Telefon: Dina skönaste skor Kontakta ulic Pär Hallberg Klinisk farmakolog Medicinskt ansvarig Sofie Schwan Informationsapotekare Kurs i Good Clinical Practice Glada, bra föreläsare med entusiasm!! Bra upplägg, grundlig genomgång steg-för-steg på ett förståeligt sätt. Teorin bra ihopknuten med hur det faktiskt fungerar i verkligheten! Gör som många andra, gå UCR:s kurs i Good Clinical Practice. Nästa kurs är den 5-6 maj. Läs mer och anmäl dig på: Sista anmälningsdag: 21 april Vid frågor kontakta: Carina Alvfors, Magnus Ringbom, Välkommen! PG

13 Omöjliga frågor nina cavalli-björkman "Mellan raderna på den gula konsultremissen ryms frustration och många frågetecken." kirurgerna ber mig träffa Stefan. Mellan raderna på den gula konsultremissen ryms frustration och många frågetecken. stefan är högutbildad och lågavlönad. Han har sökt akutmottagningen i ett sent skede av en cancersjukdom som han dolt för omgivningen. Han har bett om smärtlindring men tackat nej till all annan behandling, inklusive palliativ kirurgi. Avdelningsläkaren på kirurgen skakar oförstående på huvudet och skriver villigt ut honom till onkologen. vi går honom till mötes och sätter in morfin och kortison. Trots att han är i skick för cellgiftbehandling avböjer han varje gång frågan kommer upp. En dag berättar han sitt livs historia för mig. stefan har en son som han uppfostrat ensam. Hela pojkens uppväxt har de haft det kämpigt ekonomiskt. "Det enda jag ägt var vårt lilla hus, och som jag fått späka mig för att kunna ha det kvar", säger han. Han beskriver ett liv där det aldrig funnits någon guldkant, men mycket värme, mycket tid. Efter att den före detta hustrun försvann ur bilden, har Stefan inte haft någon ny relation, utan fokuserat helt på sonen. Han beskriver en vardag som låter lycklig men fattig, på pengar. Det har passerat en hel del nätter med oro över hur det hela skulle gå ihop. sonen växer, och när han är 17 år inser Stefan att de inte kommer att bo ihop särskilt länge till. Plötsligt fattar han ett avgörande beslut och säljer huset. I ett slag har han mer pengar att röra sig med än någonsin tidigare. Han tar sonen med sig till Stockholm och de går på derby på Råsunda. De köper en jacka som länge funnits i pojkens drömmar. För första gången på 20 år bokar Stefan en utlandssemester. Han berättar animerat om nya intryck och upplevelser, om känslan av att plötsligt kunna göra saker som tidigare varit helt utom räckhåll. i två år lever de så här, bor i andra hand men fyller fritiden med äventyr. Successivt börjar Stefan känna att allt inte är som det ska, att han är sjuk. Efter en tid kan han inte ignorera symtomen längre. Han har en utbildning som gör att han lätt kan söka information och förstå hur illa det är. "och ungefär vid den här tiden så började pengarna att ta slut", säger han och tittar på mig. Och sedan blir det tyst, han bryter abrupt sin berättelse och vi pratar inte mer den dagen. Tolkningen, och omöjliga frågor om livets mening, lämnar han upp till mig. vi vårdar stefan i två månader. Han dör sedan, yngre än de flesta. Han efterfrågar aldrig aktiv behandling undr den tid jag får känna honom. Han har ett vackert rum med havsutsikt, och han vänder sängen så att han kan se båtarna gå förbi utanför. Hans nu vuxna son sitter på hans sängkant varje gång jag går förbi hans rum.

Speciellt korta & klara nyheter från landstinget

Speciellt korta & klara nyheter från landstinget !!! Speciellt Korta & klara landstingsnyheter Nr 2 mars 2013 Speciellt korta & klara nyheter från landstinget I det här numret av Speciellt kan du läsa om: 113 13 Nytt nationellt informationsnummer Snabbare

Läs mer

UNG CANCER FRÅN ENSAMHET TILL SAMHÖRIGHET

UNG CANCER FRÅN ENSAMHET TILL SAMHÖRIGHET UNG CANCER FRÅN ENSAMHET TILL SAMHÖRIGHET Ung Cancer är en ideel l organisation som arbetar för att förbättr a levnadsvillkoren för unga vuxna cancer drabbade. Med det menar vi unga vuxna mellan 16 30

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

Utvärdering av inspirationsdagar i Örnsköldsvik och Söråker Tillsammans kan vi bättre

Utvärdering av inspirationsdagar i Örnsköldsvik och Söråker Tillsammans kan vi bättre 2013-03-23 Utvärdering av inspirationsdagar i Örnsköldsvik och Söråker Tillsammans kan vi bättre Bakgrund Inom satsningen Bättre liv för sjuka äldre 2013 anordnade Demensnätverket i Västernorrland tillsammans

Läs mer

www.akademiska.se Föräldrainformation Läpp-, käk-, gomspalt

www.akademiska.se Föräldrainformation Läpp-, käk-, gomspalt www.akademiska.se Föräldrainformation Läpp-, käk-, gomspalt Välkommen till Uppsala Örebro LKG-team Denna broschyr har utformats för Dig/Er som har ett barn med läpp-käk-gomspalt (LKG). Vi vet att många

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL STOCKHOLMS SJUKHEM

VÄLKOMMEN TILL STOCKHOLMS SJUKHEM VÄLKOMMEN TILL STOCKHOLMS SJUKHEM VÄLKOMMEN! STOCKHOLMS SJUKHEMS ÄNDAMÅLSPARAGRAF ÄR DENSAMMA IDAG SOM VID GRUNDANDET: Stockholms Sjukhem har för ändamål att till vård emottaga av obotlig eller långvarig

Läs mer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Aftonbladet skriver 21 november 2011. Läkare struntar i riktlinjerna Varje dag får 20 svenska män och kvinnor veta att de har tarmcancer. Hälften dör. En tidigare

Läs mer

Välkommen till avdelning 53 Information till patient och närstående

Välkommen till avdelning 53 Information till patient och närstående Sahlgrenska Universitetssjukhuset Välkommen till avdelning 53 Information till patient och närstående VÄLKOMMEN Denna information är tänkt som en vägledning för dig under ditt besök hos oss. Är det något

Läs mer

Arbetsterapeut ett framtidsyrke

Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke, september 2011 (rev. februari 2013) Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) Utgiven av FSA, Box 760, 131 24 Nacka ISBN: 91-86210-70-X

Läs mer

Minnesanteckningar SUF Dalarna arbetsgrupp Föräldrar med utvecklingsstörning 2011-02-11

Minnesanteckningar SUF Dalarna arbetsgrupp Föräldrar med utvecklingsstörning 2011-02-11 Minnesanteckningar SUF Dalarna arbetsgrupp Föräldrar med utvecklingsstörning 2011-02-11 Tid och plats: 11/2 2011 kl 9.00 11.00 Falu Habilitering, Falun Närvarande: Erica Karlsson, Carina Jarl och Carl

Läs mer

Ständigt bättre vård med Lean healthcare som verksamhetsfilosofi

Ständigt bättre vård med Lean healthcare som verksamhetsfilosofi Ständigt bättre vård med Lean healthcare som verksamhetsfilosofi Lean healthcare har visat sig vara ett oslagbart arbetssätt för att använda de resurser vi har på bästa sätt. Bent Christensen Sjukhuschef

Läs mer

Kreativt, meningsfullt och konstruktivt arbete i demensvården

Kreativt, meningsfullt och konstruktivt arbete i demensvården Kreativt, meningsfullt och konstruktivt arbete i demensvården Välkommen till konferensen Demens och välbefinnande den 10 oktober 2012 Det unika med konferensen är att föreläsarna förmedlar såväl det senaste

Läs mer

Långvarig smärta. 12 13 september 2011, Stockholm. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Talare:

Långvarig smärta. 12 13 september 2011, Stockholm. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Talare: Långvarig smärta Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Aktuell forskning kring smärta och behandling Sambandet mellan fysiologi och psykologi Hur motivera patienten att bli mer aktiv

Läs mer

Ögonsjukvård 2013. 7 8 februari 2013, Stockholm

Ögonsjukvård 2013. 7 8 februari 2013, Stockholm Ögonsjukvård 2013 Neurooftalmologi neurologiska sjukdomars påverkan på ögonen Så utför du synfältsundersökning för olika diagnoser metoder, tolkning och vanliga felkällor Telefonrådgivning inom ögonsjukvård

Läs mer

Kliniken i fokus. En önskan att förnya, förbättra och förändra präglar arbetet på Neurologkliniken på Universitetssjukhuset

Kliniken i fokus. En önskan att förnya, förbättra och förändra präglar arbetet på Neurologkliniken på Universitetssjukhuset Kliniken i fokus En önskan att förnya, förbättra och förändra präglar arbetet på Neurologkliniken på Universitetssjukhuset i Linköping. Här krävs hög kompetens eftersom man handskas med ett brett spektrum

Läs mer

Hur upplevde eleverna sin Prao?

Hur upplevde eleverna sin Prao? PRAO20 14 PRAO 2014 Hur upplevde eleverna sin Prao? Sammanställning av praoenkäten 2014. INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND OCH INFORMATION 1 UPPLEVELSE AV PRAO 2 OMHÄNDERTAGANDE PÅ PRAOPLATS 3 SYN PÅ HÄLSO-

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Roligt och intensivt år Volontärer Willefonden letar aktivt efter barn med okända hjärnsjukdomar

Roligt och intensivt år Volontärer Willefonden letar aktivt efter barn med okända hjärnsjukdomar Roligt och intensivt år 2010 har varit ett roligt och framgångsrikt år för, mycket tror vi att det beror på reportaget som Malou von Sivers gjorde för Eftertio i TV4, länk finns på www.willefondens.se.

Läs mer

Kreativt, meningsfullt och konstruktivt arbete i demensvården

Kreativt, meningsfullt och konstruktivt arbete i demensvården Kreativt, meningsfullt och konstruktivt arbete i demensvården Välkommen till konferensen Demens och välbefinnande den 11 oktober 2012 Det unika med konferensen är att föreläsarna förmedlar såväl det senaste

Läs mer

Esplanadens Hälsocentral

Esplanadens Hälsocentral Esplanadens Hälsocentral Information till Studerande Västervik 2013-02-14 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Välkommen till Esplanadens hälsocentral!... 3 Varför trivs vi så bra här?... 3 Studerande...

Läs mer

Måndag!!! För att kolla på centrallasarettets hemsida, klicka här Hejdå! En bild på centrallasarettet...

Måndag!!! För att kolla på centrallasarettets hemsida, klicka här Hejdå! En bild på centrallasarettet... Måndag!!! Jag har valt att praoa på centrallasarettet på kirurgmottagningen! Dagen började klockan 8 på morgonen. Jag kom till entréhallen där jag blev hämtad av två kvinnor som heter Cecilia och Kerstin.

Läs mer

Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Välkommen till Kardiologisk Vårdavdelning 13 Information till patient och närstående

Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Välkommen till Kardiologisk Vårdavdelning 13 Information till patient och närstående Sahlgrenska Universitetssjukhuset Välkommen till Kardiologisk Vårdavdelning 13 Information till patient och närstående Välkommen till Kardiologisk Vårdavdelning 13 Område 6 Med detta informationshäfte

Läs mer

Inbjudan till terapiinriktad utbildning med produktinformation Diabetesdagar i Mellansverige Nyheter och trender inom diabetologins värld

Inbjudan till terapiinriktad utbildning med produktinformation Diabetesdagar i Mellansverige Nyheter och trender inom diabetologins värld September 2015 Inbjudan till terapiinriktad utbildning med produktinformation Diabetesdagar i Mellansverige Nyheter och trender inom diabetologins värld Sundbyholm 10-11 december 2015 Hej! Välkommen till

Läs mer

Sonograf EN KARRIÄRMÖJLIGHET FÖR RÖNTGENSJUKSKÖTERSKAN. Karin Asplund Sonograf Maria Zetterman Sonograf

Sonograf EN KARRIÄRMÖJLIGHET FÖR RÖNTGENSJUKSKÖTERSKAN. Karin Asplund Sonograf Maria Zetterman Sonograf Sonograf EN KARRIÄRMÖJLIGHET FÖR RÖNTGENSJUKSKÖTERSKAN Karin Asplund Sonograf Maria Zetterman Sonograf Utbildning till sonograf Uppdragsutbildning vid Karolinska Institutet Vidareutbildning i medicinskt

Läs mer

Kleindagarna 2012 - Snabbrapport

Kleindagarna 2012 - Snabbrapport Kleindagarna 2012 - Snabbrapport 1. Vad är din samlade intryck av dagarna? 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 2. Kommentera gärna ditt svar ovan: Antal svarande: 10 - Mycket lärorikt, trevligt, väldigt

Läs mer

Patientinformation. idag och imorgon. Sjukhusbiblioteken i Region Skåne. Medicinska bibliotekskonferensen Stockholm 17 april 2015

Patientinformation. idag och imorgon. Sjukhusbiblioteken i Region Skåne. Medicinska bibliotekskonferensen Stockholm 17 april 2015 Patientinformation idag och imorgon Sjukhusbiblioteken i Region Skåne Medicinska bibliotekskonferensen Stockholm 17 april 2015 Sjukhusbiblioteken i Region Skåne Sjukhusbiblioteket med Patientutbildningscentrum

Läs mer

Övervikt och prevention

Övervikt och prevention Gå 4 betala för 3! Övervikt och prevention inom primär- och företagshälsovård Aktuell forskning kring övervikt och fetma Så här kan du arbeta aktivt med livsstilsförändringar gällande kost och motion!

Läs mer

Lean Healthcare. förberedelser och uppstart. Konferensdag 19 maj 2010, Stockholm Workshop 20 maj 2010, Stockholm

Lean Healthcare. förberedelser och uppstart. Konferensdag 19 maj 2010, Stockholm Workshop 20 maj 2010, Stockholm Lean Healthcare förberedelser och uppstart Vad är Lean Healthcare och vilka är vinsterna att arbeta efter Lean i sjukvården? Grunderna i Lean värderingar, principer, verktyg och metoder Hur identifierar

Läs mer

Placering NKS och planering för Karolinska Universitetssjukhusets uppdrag

Placering NKS och planering för Karolinska Universitetssjukhusets uppdrag 2015-02-27 1 Placering NKS och planering för Karolinska Universitetssjukhusets uppdrag KOMPLETTERANDE PRESENTATIONSMATERIAL NYA KAROLINSKA SOLNA FEB 2015 2015-02-27 2 Placering NKS och planering för Karolinska

Läs mer

På Bröstkirurgen: med penna, papper och sax visade en bröstkirurg mig hur man gör en bröstvårta

På Bröstkirurgen: med penna, papper och sax visade en bröstkirurg mig hur man gör en bröstvårta Reserapport efter utbytesstudier - Sara-Li LÄK T 8 - Liverpool 1. Vilket program läser du på? Läkarprogrammet 2. Vilket universitet, land och stad åkte du till? University of Liverpool, Storbritannien,

Läs mer

Arbetsterapeut ett framtidsyrke

Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut - ett framtidsyrke, september 2011 Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Utgiven av FSA, Box 760, 131 24 Nacka ISBN: 91 86210 96 3 Grafisk form: Malin Stedt

Läs mer

Möjlighet att leva som andra

Möjlighet att leva som andra Möjlighet att leva som andra Lättläst sammanfattning Slutbetänkande av LSS-kommittén Stockholm 2008 SOU 2008:77 Det här är en lättläst sammanfattning av en utredning om LSS och personlig assistans som

Läs mer

Lean Healthcare. förberedelser och uppstart. Konferensdag 19 november 2010, Stockholm Lean-spel 9 december 2010, Stockholm

Lean Healthcare. förberedelser och uppstart. Konferensdag 19 november 2010, Stockholm Lean-spel 9 december 2010, Stockholm Gå 4, betala för 3! Anmäl hela teamet: Lean Healthcare förberedelser och uppstart Vad är Lean Healthcare och vilka är vinsterna att arbeta efter Lean i sjukvården? Grunderna i Lean värderingar, principer,

Läs mer

Ensam och fri. Bakgrund. Om boken. Arbetsmaterial LÄSAREN. Författare: Kirsten Ahlburg. www.viljaforlag.se

Ensam och fri. Bakgrund. Om boken. Arbetsmaterial LÄSAREN. Författare: Kirsten Ahlburg. www.viljaforlag.se Arbetsmaterial LÄSAREN Ensam och fri Författare: Kirsten Ahlburg Bakgrund Ensam och fri är en berättelse om hur livet plötsligt förändras på grund av en skilsmässa. Vi får följa Lena och hennes tankar

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Lean Healthcare. Strategiska staben

Lean Healthcare. Strategiska staben Lean Healthcare Strategiska staben En dag på Universitetssjukhuset i Lund 870 inneliggande patienter 2 900 patienter besöker olika mottagningar varav 180 uppsöker akut mottagningen 710 patienter röntgas

Läs mer

Sjukhusbibliotekens vecka 2013

Sjukhusbibliotekens vecka 2013 Sjukhusbibliotekens vecka 2013 Sammanställning av Eira-enkäten Utvärdering av Sjukhusbibliotekens vecka https://docs.google.com/forms/d/1usyi6iqst- Benb03Hvm5Q1hjPmTrtfomnEGG7yATycw/viewform Programmen

Läs mer

Hälsa Sjukvård Tandvård. AT-läkare. Allmäntjänstgöring som läkare vid Hallands sjukhus Halmstad

Hälsa Sjukvård Tandvård. AT-läkare. Allmäntjänstgöring som läkare vid Hallands sjukhus Halmstad Hälsa Sjukvård Tandvård AT-läkare Allmäntjänstgöring som läkare vid Hallands sjukhus Halmstad Organisation Från årsskiftet 2010/11 är Halland en egen region. I samband med bildandet av Region Halland omorganiseras

Läs mer

För några Vi fortsätter att kämpa Socialstyrelsen SMS:a willefonden 100 till 72 970 Nytt för företag - bli Företagsvän

För några Vi fortsätter att kämpa Socialstyrelsen SMS:a willefonden 100 till 72 970 Nytt för företag - bli Företagsvän För några Allting är normalt under graviditeten, alla prover man kan ta är bra, inga sjukdomar som drabbar barn finns i familjen, förlossningen är helt utan komplikationer och den lilla babyn är frisk.

Läs mer

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Här finns inga svåra ord eller långa meningar. Här kan du läsa om läkemedel och om Läkemedelsverket. Denna information finns också på www.lakemedelsverket.se/lattlast

Läs mer

Övervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården!

Övervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Unik utbildning! Övervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Aktuell forskning kring övervikt och fetma Metabola syndromet, övervikt och motion ur

Läs mer

Okhaldhunga times sep 2012

Okhaldhunga times sep 2012 Okhaldhunga times sep 2012 Så, kära vänner, var det dags för oss att knyta ihop säcken. Fyra månader går fort och vi är nu i Kathmandu och väntar på vårt flyg hem om ett par dagar. Någonstans i luften

Läs mer

Frågor & Svar om Operation Smile

Frågor & Svar om Operation Smile Frågor & Svar om Operation Smile Varför Autogiro? Att skänka via autogiro är enkelt och bekvämt för dig och det hjälper även Operation Smile att hålla nere de administrativa kostnaderna. Dessutom möjliggör

Läs mer

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg

Läs mer

Välkommen till Hospice Palliativt centrum

Välkommen till Hospice Palliativt centrum Välkommen till Hospice Palliativt centrum Välkommen! Ordet Hospice betyder gästfrihet, den relation som finns mellan värd och gäst. Vården ska sträva efter bästa möjliga livskvalitet med hänsyn till patientens

Läs mer

Till dig som läser till Röntgensjuksköterska eller vill göra det! Välkommen till Bild- och funktionsmedicinskt centrum! Akademiska sjukhuset -

Till dig som läser till Röntgensjuksköterska eller vill göra det! Välkommen till Bild- och funktionsmedicinskt centrum! Akademiska sjukhuset - Till dig som läser till Röntgensjuksköterska eller vill göra det! Välkommen till Bild- och funktionsmedicinskt centrum! Akademiska sjukhuset - Uppsala Akademiska sjukhuset är en av de största arbetsplatserna

Läs mer

BLODGIVNINGSBEFRÄMJANDE ARBETE OCH SAMTALSTEKNIK. DEN 2 APRIL 2014 Antal svar 32 av 38 Hur givarna förstår information och frågor var?

BLODGIVNINGSBEFRÄMJANDE ARBETE OCH SAMTALSTEKNIK. DEN 2 APRIL 2014 Antal svar 32 av 38 Hur givarna förstår information och frågor var? BLODGIVNINGSBEFRÄMJANDE ARBETE OCH SAMTALSTEKNIK DEN 2 APRIL 2014 Antal svar 32 av 38 Hur givarna förstår information och frågor var? Kommentar till: Hur givarna förstår information och frågor. Bra att

Läs mer

Alla finns med på tåget, för att uttrycka det så enkelt

Alla finns med på tåget, för att uttrycka det så enkelt kliniken i fokus Omorganisering av vården ger TOPPRESULTAT I GÄVLEBORG Ett ständigt förbättringsarbete har gett resultat. Landstinget Gävleborg har klättrat till en topplacering i nationella jämförelser

Läs mer

Hudiksvalls sjukhus. Kliniken i fokus

Hudiksvalls sjukhus. Kliniken i fokus Kliniken i fokus I Hudiksvall har det inte funnits en neurologmottagning på tio år. Det drev fram utvecklingen av ett neurologteam av kurator, sjukgymnast, logoped, arbetsterapeut och dietist för att samordna

Läs mer

Projektorganisation. Projektledning. Andra medverkande. spec. kirurgi, Uppsala universitet

Projektorganisation. Projektledning. Andra medverkande. spec. kirurgi, Uppsala universitet Projektorganisation Projektledning Helena Brändström Ola Ghatnekar Lars Holmberg Jan Nyman Hans Starkhammar Sverre Sörenson Arvid Widenlou Nordmark Göran Zetterström Andra medverkande Kristina Eklund projektledare,

Läs mer

SKRIVELSE 2014-02-19 LS 1311-1475. Håkan Jörnehed (V) har lämnat en skrivelse om personalbemanning.

SKRIVELSE 2014-02-19 LS 1311-1475. Håkan Jörnehed (V) har lämnat en skrivelse om personalbemanning. Stockholms läns landsting 1(2) Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 2014-02-19 LS 1311-1475 LANDSTINGSSTYRELSEN Landstingsstyrelsen 14*03-0 4 0 0 0 1 2 * Skrivelse från Håkan Jörnehed (V) om personalbemanning

Läs mer

Smärtdagarna 2011. Primärvårdssymposium. Utredning, diagnostisering och behandling av långvarig smärta

Smärtdagarna 2011. Primärvårdssymposium. Utredning, diagnostisering och behandling av långvarig smärta ST-läkare du erhåller intyg efter genomgången kurs Primärvårdssymposium Smärtdagarna 2011 Inbjudan till konferens i Stockholm den 28-29 mars 2011 TALARE Huddinge Solna Karsten Ahlbeck Specialistläkare

Läs mer

Infektionssjukvård 2011

Infektionssjukvård 2011 Anmäl senast 17 oktober och ta del av boka-tidigterbjudande gå 4, betala för 3! Infektionssjukvård 2011 Multiresistenta bakterier och antibiotika användning Hepatiter -senaste forskning kring vård och

Läs mer

RAPPORT FRÅN NÄTVERK LANDSTINGET

RAPPORT FRÅN NÄTVERK LANDSTINGET RAPPORT FRÅN NÄTVERK LANDSTINGET Vårt uppdrag, från ombudsmötet, var att utreda hur vi skulle jobba mot Landstinget när Handikappkonsulenten inte finns tillgänglig längre. Handikappkonsulenten gav oss

Läs mer

Telefonrådgivning om sjuka barn

Telefonrådgivning om sjuka barn Telefonrådgivning om sjuka barn Infektioner, feber, magsmärta och huvudvärk vilka egenvårdsråd kan du ge och när ska barnet till läkare? Akut omhändertagande vid kramper vilka råd på telefon kan du ge

Läs mer

Mitt Jobb svenska som andraspråk

Mitt Jobb svenska som andraspråk AV-nummer 41511tv 1 Mitt Jobb svenska som andraspråk Programvinjett Buba veterinär /Veterinären Buba Badjie tar emot dagens första patient, en katt, på djurkliniken i Bromma./ Kattens ägare: Tjena. Vem

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning ÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning Ordlista stålskena fraktur brott i handleden akuten amputering konvention avtal efterskott omprövning överklaga SJUVÅRD VID ILLFÄLLIG VISELSE UOMLANDS

Läs mer

HFD 2013 ref 76. Lagrum: 13 kap. 30 och 31 socialförsäkringsbalken (2010:110)

HFD 2013 ref 76. Lagrum: 13 kap. 30 och 31 socialförsäkringsbalken (2010:110) HFD 2013 ref 76 Fråga om förutsättningarna för rätt till tillfällig föräldrapenning på obegränsad tid för vård av ett barn som efter avslutad behandling av en allvarlig sjukdom behövt intensiv träning

Läs mer

Utvärdering SMAK-sem 14 sept 2011

Utvärdering SMAK-sem 14 sept 2011 Utvärdering SMAK-sem 14 sept 2011 Totalt på denna utbildning deltog 81 personer. 75 personer har besvarat enkäten vilket innebär att svarsfrekvensen ligger på 93 procent. 72 st har svarat på denna fråga

Läs mer

Jag på sjukhuset. Utgivare: Förderverein Tumor- und Leukämiekranke Kinder

Jag på sjukhuset. Utgivare: Förderverein Tumor- und Leukämiekranke Kinder Jag på sjukhuset Jag på sjukhuset Alla rättigheter förbehålles. Den här boken tillhör. Utgivare: Förderverein Tumor- und Leukämiekranke Kinder Idé och bilder: Texter: Innehållsförteckning Intäkterna från

Läs mer

Stockholms lins landsting

Stockholms lins landsting Stockholms lins landsting Landstingsradsberedningen i(d SKRIVELSE 2015-08-19 LS 2015-0298 Landstingsstyrelsen Motion 2015:7 av Pia Ortiz Venegas m.fl. (V) om att införa mobila geriatriska team Föredragande

Läs mer

Primärvårdssymposium 2011 Endokrina sjukdomar

Primärvårdssymposium 2011 Endokrina sjukdomar Primärvårdssymposium 2011 Endokrina sjukdomar Inbjudan till konferens i Stockholm 13-14 juni 2011 LYSSNA TILL Mälarsjukhuset, Eskilstuna Jan Calissendorff Angelica Lindén Hirschberg Utredning, diagnostisering

Läs mer

- Nationellt Kvalitetsregister för Esofagus- och Ventrikelcancer

- Nationellt Kvalitetsregister för Esofagus- och Ventrikelcancer Policydokument - Nationellt Kvalitetsregister för Esofagus- och Ventrikelcancer Inledning SFÖAK har beslutat om att förstärka kvalitetsarbetet kring olika kirurgiska verksamhetsområden genom nationella

Läs mer

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 24 september 2013 Vad har varit bra under dagen? Tänkvärt - Kommunikation viktigt för att förebygga konflikter Givande dag, lugnt och bra tempo Håkan - Bra föreläsare,

Läs mer

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen

Läs mer

Because I m worth it Intervju med Brigitte Mral, professor i retorik

Because I m worth it Intervju med Brigitte Mral, professor i retorik Because I m worth it Intervju med Brigitte Mral, professor i retorik www.fungerandemedier.se Han lanserade både retoriken och dramaturgin Aristoteles, född 384 före 0, insåg potentialen i att använda hjärnans

Läs mer

Bibliotekets personalenkät 2012/13

Bibliotekets personalenkät 2012/13 Bibliotekets personalenkät 2012/13 Högskolebiblioteket vid Mälardalens högskola 1 Innehåll Frågorna... 3 1. Jag är (ange den egenskap i vilken du oftast är i kontakt med biblioteket):... 3 2. Jag har använt

Läs mer

Varför vill ingen läsa språk helt plötsligt?

Varför vill ingen läsa språk helt plötsligt? Miniprojekt, pedagogisk grundkurs I, vt 2001. Petra Månström, slaviska inst Varför vill ingen läsa språk helt plötsligt? Pulsen tas på sistaårsgymnasister i Uppsalaskola Sammanfattning Språkutbildningarna

Läs mer

"50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa

50+ i Europa Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Agency Logo Household-ID 1 2 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens förnamn: "50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Skriftligt frågeformulär för

Läs mer

Har du tänkt på att DET SPRIDER SIG. och det finns bevis

Har du tänkt på att DET SPRIDER SIG. och det finns bevis Har du tänkt på att DET SPRIDER SIG och det finns bevis Kasta en sten i vattnet......ringarna sprider sig Berätta för någon vad hon/han har för fel snart har du fått höra om alla dina egna fel och brister

Läs mer

CHECKLISTA TIPS. Saker som kan vara bra att tänka på inför arrangemanget:

CHECKLISTA TIPS. Saker som kan vara bra att tänka på inför arrangemanget: CHECKLISTA TIPS Saker som kan vara bra att tänka på inför arrangemanget: Finns det en ansvarig för varje sak? Hur ser vår organisation ut? Är alla med? Känns det bra? Vet alla vad de ska göra? Överhuvudtaget

Läs mer

För dig som läser till världens bästa yrke: läkare.

För dig som läser till världens bästa yrke: läkare. För dig som läser till världens bästa yrke: läkare. Medicine Studerandes Förbund är studentförbundet inom Sveriges läkarförbund Bli medlem och påverka din framtid nu Vi vet att det är tufft när det känns

Läs mer

Barn i primärvård. Bedömning och behandling av olika typer av sjukdomstillstånd. Vårdprogram och fallbeskrivningar

Barn i primärvård. Bedömning och behandling av olika typer av sjukdomstillstånd. Vårdprogram och fallbeskrivningar Barn i primärvård Inbjudan till konferens i Stockholm den 26-27 oktober 2011 TALARE Sachsska Barnsjukhuset Natalia Ballardini Astrid Lindgrens Barnsjukhus Lena Grahnquist Vårdcentralen Mariefred Carina

Läs mer

Kvalitetsmätning inom hemvården i Ale kommun

Kvalitetsmätning inom hemvården i Ale kommun Kvalitetsmätning inom hemvården i Ale kommun - Redovisning av personalens uppfattning (8) November 8 Nora Wetzel Innehåll 1. Sammanfattning... 3 2. Bakgrund... 4 3. Metod... 4 4 Redovisning av resultat...

Läs mer

Cancerrehabilitering

Cancerrehabilitering Cancerrehabilitering Cancerrehabilitering psykosocialt stöd och fysisk rehabilitering Livskvalitet att hjälpa patienten att hitta tillbaka till ett fungerande vardagsliv Så här kan ett rehabiliteringsprogram

Läs mer

BARNPLANTABLADET SEPTEMBER 2014

BARNPLANTABLADET SEPTEMBER 2014 8 Svensk välfärd: Hörsel på båda öronen, men bara om du inte behöver CI! Habilitering med cochleaimplantat för döva/gravt hörselskadade är en riktig framgångssaga, som har överträffat till och med läkares

Läs mer

2. Hur många glas alkohol (se bild nedan) dricker du en typisk dag då du dricker alkohol?

2. Hur många glas alkohol (se bild nedan) dricker du en typisk dag då du dricker alkohol? 23 Bilaga 1a: Enkät version 1 Patientenkät Vi är tacksamma om du besvarar frågorna så noggrant och ärligt som möjligt genom att kryssa för det alternativ som gäller för dig. När du är klar lägger du enkäten

Läs mer

GRUPPER OCH FÖRELÄSNINGAR FÖR VUXNA PÅ ASPERGERCENTER. www.habilitering.se/aspergercentersvuxenteam

GRUPPER OCH FÖRELÄSNINGAR FÖR VUXNA PÅ ASPERGERCENTER. www.habilitering.se/aspergercentersvuxenteam GRUPPER OCH FÖRELÄSNINGAR FÖR VUXNA PÅ ASPERGERCENTER www.habilitering.se/aspergercentersvuxenteam Innehållsförteckning Innehållsförteckning Sid 2 Personal i Aspergercenters vuxenteam Sid 3 Anmälan till

Läs mer

VIS. Policy. Riksförbundet Vuxendöva i Sverige. kring olika typer av Hörselimplantat

VIS. Policy. Riksförbundet Vuxendöva i Sverige. kring olika typer av Hörselimplantat Riksförbundet Vuxendöva i Sverige Policy kring olika typer av Hörselimplantat ska ses som ett komp- lement till Intressepolitiska program och ska uppdateras regelbundet. Policyn har framtagits av CI-grupp

Läs mer

Fråga 1. Hur upplever Du arrangemanget

Fråga 1. Hur upplever Du arrangemanget Utvärderingen för de 1:a nationella dagarna i Stockholm Enkäten besvarades av 7 st Fråga 1: Fråga 1. Hur upplever Du arrangemanget 1 1 3 7 9 Bra arrangerat Borde fått bokningsbekräftelse Vara lite tuffare

Läs mer

Frågor och svar om. sängvätning. Broschyren är utgiven av Svenska EnuresAkademin

Frågor och svar om. sängvätning. Broschyren är utgiven av Svenska EnuresAkademin Frågor och svar om sängvätning Broschyren är utgiven av Svenska EnuresAkademin Hur vanligt är sängvätning? De flesta barn blir torra i 2 3 årsåldern, i regel tidigare på dagen än på natten. När ett barn

Läs mer

Sår 2015. några av talarna. Datum och plats: 27 28 maj 2015, Stockholm. Margareta Grauers, leg. dermatologisjuksköterska, MG Konsult sår & hud

Sår 2015. några av talarna. Datum och plats: 27 28 maj 2015, Stockholm. Margareta Grauers, leg. dermatologisjuksköterska, MG Konsult sår & hud Sår 2015 kunskap utveckling inspiration Olika typer av sår lär dig att identifiera och särskilja olika sårtyper och göra en fullständig anamnes! Varför blir ett sår svårläkt? Debridering och rengöring

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om utvärdering av sommarens vård och personalbehandling

Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om utvärdering av sommarens vård och personalbehandling HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2012-11-13 p 18 1 (4) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Torsten Ibring Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om utvärdering av sommarens vård och personalbehandling

Läs mer

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård.

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. De har många olika sorters kunskap och erfarenheter, vilket

Läs mer

Bli företaget kunderna älskar att köpa av

Bli företaget kunderna älskar att köpa av Workshop för småföretagare som vill framåt snabbare Bli företaget kunderna älskar att köpa av ******************************************************************************** WORKSHOP MED BJÖRN STRID OBS!

Läs mer

bab.la Fraser: Personligt Lyckönskningar Svenska-Svenska

bab.la Fraser: Personligt Lyckönskningar Svenska-Svenska Lyckönskningar : Giftermål Gratulerar. Jag/Vi önskar er båda all lycka i världen. Gratulerar. Jag/Vi önskar er båda all lycka i världen. Vi vill gratulera och framföra hjärtliga lyckönskningar till er

Läs mer

Inbjudan till Sveriges företag. Earth Hour 2012 31 mars kl 20.30 21.30

Inbjudan till Sveriges företag. Earth Hour 2012 31 mars kl 20.30 21.30 Inbjudan till Sveriges företag Earth Hour 2012 31 mars kl 20.30 21.30 Kära företag! Lördag den 31 mars 2012 klockan 20.30 är det dags att släcka! År 2011 deltog över 5 000 städer i 135 länder i Earth Hour.

Läs mer

Välkommen till avdelning 17/30

Välkommen till avdelning 17/30 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Välkommen till avdelning 17/30 Fotograf: Carina Johansson Informationen ska vara en vägledning för dig under din vårdtid hos oss. Är det något du undrar över - tveka inte

Läs mer

En sann berättelse om utbrändhet

En sann berättelse om utbrändhet En sann berättelse om utbrändhet Marie är 31 år, har man och en hund. Bor i Stockholm och arbetar som webbredaktör på Företagarnas Riksorganisation (FR). Där ansvarar hon för hemsidor, intranät och internkommunikationen

Läs mer

Om biobankslagen. och de förändringar denna lag medför för rutiner i samband med provtagning. Landstingens Biobanksprojekt

Om biobankslagen. och de förändringar denna lag medför för rutiner i samband med provtagning. Landstingens Biobanksprojekt Info till dig som ordinerar eller tar prover Pappersremiss Om ioan och de förändringar denna lag medför för rutiner i samand med provtagning Landstingens Bioanksprojekt Regionalt ioanksregister, Universitetssjukhuset

Läs mer

Information om SLO sammanställd av Stiftelsen JMR. Oktober 2014

Information om SLO sammanställd av Stiftelsen JMR. Oktober 2014 Information om SLO sammanställd av Stiftelsen JMR Oktober 2014 Ett barn, en person! SLO syndrom ger olika grad och kombination av funktionsnedsättningar Alla personer med SLO är unika! Alla med SLO utvecklas

Läs mer

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer:

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer: Introduktion LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till personer med funktionshinder. Socialtjänstlagen,

Läs mer

Nyhetsbrev # 1. 2013. Stockholm Sverige 20 Mars

Nyhetsbrev # 1. 2013. Stockholm Sverige 20 Mars Nyhetsbrev # 1. 2013 Stockholm Sverige 20 Mars Kära medlemmar, månadsgivare och samarbetspartners! Nytt år, nya utmaningar och möjligheter! Vi är glada att ni vill fortsätta att stödja och följa oss i

Läs mer

Oral hälsa vid funktionsnedsättning & särskilda behov

Oral hälsa vid funktionsnedsättning & särskilda behov inbjudan till konferens i Stockholm den 17-18 september 2014 VÅRA TALARE Landstinget i Jönköpings län Kristina Berggren Tandhygienist Folktandvården Värmland Barbro Olsson Tandsköterska Folktandvården

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

FoU Välfärdskonferens 2014 Kunskap i praktiken - om brukarmedverkan, uppföljning och annat viktigt. 28 29 augusti 2014 Vänersborg

FoU Välfärdskonferens 2014 Kunskap i praktiken - om brukarmedverkan, uppföljning och annat viktigt. 28 29 augusti 2014 Vänersborg FoU Välfärdskonferens 2014 Kunskap i praktiken - om brukarmedverkan, uppföljning och annat viktigt. 28 29 augusti 2014 Vänersborg Välkommen till Vänersborg! I år går intresseföreningen FoU Välfärds konferens

Läs mer

Visuella hjälpmedel som beslutstöd i operationssalen. Kristina Groth, tekn. dr MDI/CSC/KTH & CLINTEC/KI

Visuella hjälpmedel som beslutstöd i operationssalen. Kristina Groth, tekn. dr MDI/CSC/KTH & CLINTEC/KI Visuella hjälpmedel som beslutstöd i operationssalen Kristina Groth, tekn. dr MDI/CSC/KTH & CLINTEC/KI Några inspel Räcker det med en läkare för att framgångsrikt behandla en patient? Utnyttjar vi den

Läs mer

Utbildningar våren 2014

Utbildningar våren 2014 Utbildningar våren 2014 INNEHÅLLSFÖRTECKNING VÅRA UTBILDNINGAR...3 ASSISTENTUTBILDNING...4 Stockholm 5/2 & 14/5, Göteborg 26/3 ARBETSLEDARUTBILDNING...5 Stockholm 10/4, Göteborg 15/4 KONDUKTIV PEDAGOGIK

Läs mer