SKOLSITUATIONEN FÖR BARN MED COCHLEA IMPLANTAT. - ur föräldrars, lärares och assistenters perspektiv

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SKOLSITUATIONEN FÖR BARN MED COCHLEA IMPLANTAT. - ur föräldrars, lärares och assistenters perspektiv"

Transkript

1

2 SKOLSITUATIONEN FÖR BARN MED COCHLEA IMPLANTAT - ur föräldrars, lärares och assistenters perspektiv Gunilla Preisler, Anna-Lena Tvingstedt & Margaretha Ahlström BARN - KOMMUNIKATION - HANDIKAPP Psykologiska institutionen STOCKHOLMS UNIVERSITET 2003

3 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING 1 FÖRORD 2 INLEDNING 4 BAKGRUND 5 Inställning till dövhet/hörselskada och teckenspråk 6 En psykosocial studie av döva förskolebarn med 9 ochlea implantat Internationell forskning om barn med cochlea implantat med 10 fokus på skolåldern Några sammanfattande synpunkter 11 EN PSYKOSOCIAL UPPFÖLJNINGSSTUDIE AV BARN MED 12 COCHLEA IMPLANTAT I SKOLAN Syfte och frågeställningar 12 METOD 14 Undersökningsgrupp 14 Möjliga förklaringar till bortfallet 15 Skolplacering av barnen 15 Beskrivning av barnen som mot slutet av studien 17 gick individualintegrerade Beskrivning av barnens som mot slutet av studien 17 gick i specialskola Genomförande 17 Intervjuer med föräldrar och lärare 17 Analys 18 RESULTAT Barnets trivsel i skolan 20 Föräldrarnas uppfattning 20 De individualintegrerade barnen 20 Specialskolebarnen 22 Lärarnas uppfattning 24 De individualintegrerade barnen 24 Specialskolebarnen 25 Sammanfattning Assistentrollen 26 Föräldrarna uppfattning 26 Assistenternas upplevelse av den egna situationen 28 Klasslärarnas syn på assistenternas arbete i klassen 30 Sammanfattning Barnets tal- och teckenspråkliga färdigheter, hemma och i skolan 32 Föräldrarnas uppfattning 32 De individualintegrerade barnen 32 Sid

4 Specialskolebarnen 38 Assistenternas uppfattning 43 Klasslärarnas uppfattning 47 De individualintegrerade barnen 47 Specialskolebarnen 49 Sammanfattning Kamratrelationer 54 Föräldrarnas uppfattning 54 De individualintegrerade barnen 54 Specialskolebarnen 57 Assistenternas uppfattning 59 Klasslärarnas uppfattning 61 De individualintegrerade barnen 61 Specialskolebarnen 62 Sammanfattning Skolarbetet 64 Föräldrarnas uppfattning 64 De individualintegrerade barnen 64 Specialskolebarnen 66 Assistenternas uppfattning 67 Klasslärarna uppfattning 69 De individualintegrerade barnen 69 Specialskolebarnen 71 Sammanfattning Några framträdande teman från intervjuerna 74 Barnens språkliga kompetens och språkliga miljö 74 Teckenspråket kan vänta 74 Tvåspråkighet 76 Mera tal i skolan 77 Vi kan inte trolla 78 Undervisning i grupp respektive enskilt 79 Trötthet 79 DISKUSSION 80 Fungerande kommunikation en förutsättning för lärande 80 Betydelsen av kamratrelationer 82 Språket på gott och ont 83 Slutkommentar 84 REFERENSER 88 SUMMARY 93 BILAGA 94

5 1 SAMMANFATTNING Syftet med föreliggande delstudie har varit att belysa den psykosociala situationen för barn med CI under de första skolåren ur de vuxnas perspektiv. Föräldrarna och lärarna till tjugo av de 22 förskolebarn som studerades under förskoleperioden har intervjuats, liksom assistenterna till de individualintegrerade barnen. Hälften av barngruppen gick i specialskola, övriga i vanlig skola på hemorten. De vuxna ansåg att barnen trivdes i skolan, oavsett skolform. Däremot fungerade inte alltid stödinsatserna i den vanliga skolan. Assistentrollen var speciellt komplicerad. I specialskolan ansågs barnen få goda möjligheter att förvärva kunskaper, men få för lite talspråksstimulans. När det gällde de individualintegrerade barnen var kontakten med de hörande barnen ofta i form av gemensamma handlingar av icke-verbal karaktär. På specialskolan ansågs kamratkontakterna fungera, däremot saknade barnen ofta kamrater hemma. När det gällde kunskapsutveckling, menade de vuxna att barnen i vanlig klass klarade sig väl under de första 2-3 åren, däremot blev det problem ju äldre barnen blev på grund av svårigheter att klara den talspråkliga undervisningen. Barnen i specialskola ansågs klara sig lika väl kunskapsmässigt som andra döva barn. Resultaten diskuteras ur ett samspels- och relationsteoretiskt perspektiv. En viktig förutsättning för utveckling är att barnet kan kommunicera med andra och de med barnet. Barnet måste få möjlighet att skapa meningsfulla sammanhang, förstå innebörden i symboler och själva skapa symboler som det kan dela med andra, såväl vuxna som jämnåriga, för att en positiv utveckling ska ske. Nyckelord: cochlea implantat, skolåldern, psykosocial utveckling.

6 2 FÖRORD Den studie som här ska beskrivas handlar om den psykosociala situationen i skolan för döva barn cochlea implantat, hädanefter förkortat till CI. Det övergripande syftet med studien är att belysa skolsituationen för barn med CI i olika skolformer, vilka överväganden som ligger bakom skolplacering, samt hur barnens olika behov kan tillgodoses i respektive skolform. Skolsituationen belyses ur elevernas, ur föräldrarnas samt ur skolpersonalens perspektiv. Fokus i undersökningen är på den kommunikativt-språkliga situationen för barnen i olika språkliga skolmiljöer. Barnens möjligheter att tillgodogöra sig undervisningen i respektive skolform belyses, liksom deras möjligheter att utveckla kunskaper och färdigheter i olika ämnen och då med särskilt fokus på läsutvecklingen. Syftet är även att belysa under vilka betingelser barnets kunskapsinhämtande sker. Då studien omfattar många olika aspekter av barnens psykosociala situation kommer den att redovisas i ett antal delrapporter. I en första delrapport redovisas intervjuer med föräldrarna kring tankar och funderingar inför valet av skola för sitt barn och hur de efter en period upplevde att den aktuella skolformen fungerade för barnet. Dessa upplevelser jämförs med skolpersonalens syn. I rapporten står således skolplaceringen i fokus (Tvingstedt, Preisler och Ahlström, 2003). I denna, den andra delrapporten, redovisas intervjuer med föräldrar, lärare och assistenter med fokus på barnets psykosociala situation i skolan. Situationen belyses således utifrån de vuxnas perspektiv. Insamling av data har genomförts av samtliga tre författare, medan den första författaren har sammanställt materialet och skrivit rapporten. I en tredje rapport kommer den sociala och kognitiva situationen i skolan att belysas utifrån barnets eget perspektiv genom videoobservationer i klassen, intervjuer med de äldsta barnen samt utifrån lästest.

7 3 Avsikten är att rapporterna skall kunna läsas såväl tillsammans som separat. För att göra det möjligt att endast läsa en enstaka rapport återkommer vissa delar av den gemensamma bakgrundsinformationen i samtliga rapporter. Det rör sig huvudsakligen om fakta kring undersökningsgruppen och studiens genomförande. Det är vår förhoppning att ni som läser flera rapporter har överseende med denna redundans. Ett stort antal personer, föräldrar, lärare och assistenter, har generöst delgivit oss sina tankar och erfarenheter kring barnens skolsituation och vi vill uttrycka vår stora tacksamhet för detta. Förhoppningen är att den kunskap som har bibringats oss, kan vara till nytta i framtiden. Vi vill också framföra vårt tack till Forskningsrådet för Arbetsliv och Socialvetenskap som har möjliggjort genomförandet av denna studie genom anslag under perioden Stockholm i januari 2003 Gunilla Preisler, Anna-Lena Tvingstedt och Margareta Ahlström

8 4 INLEDNING Det övergripande syftet med den delstudie som beskrivs i föreliggande rapport är att belysa skolsituationen för ett antal elever med CI, sett ur de vuxnas perspektiv. Fokus är på den kommunikativt-språkliga och sociala situationen för barnen i olika språkliga skolmiljöer under de första skolåren. Syftet är även att belysa under vilka betingelser de vuxna upplever att barnets kunskapsinhämtande sker. Studien ingår som en del i den forskning om barn med funktionshinder som bedrivits vid psykologiska institutionen i Stockholm och vid pedagogiska institutionen vid Malmö Högskola under många år (se bl.a. Preisler, 1983, 1995, 1998, 1999; Malmström och Preisler, 1991; Ahlström, 2000; Ahlström och Preisler, 1998; Preisler, Ahlström och Thorén, 1997; Preisler och Ahlström, 1997; Thorén, 1994, 2002; Nordén, Preisler och Heiling, 1979; Nordén, Preisler, Heiling, Hulphers och Tvingstedt, 1981; Nordén och Tvingstedt, 1982; Tvingstedt, 1993). Studierna har sin förankring i teorier som betonar en helhetssyn på människan. Utveckling ses som en dynamisk process där barnet genom sin aktivitet och motivation att delta i socialt samspel med andra, kan locka vårdaren att besvara dessa inviter (Trevarthen, 1988). Barnet utlöser reaktioner hos de vuxna och de allra flesta föräldrar visar sig ha en mycket god kunskap, ofta helt omedveten, om vilken typ av bemötande och stimulans barnet behöver under olika åldersperioder (Trad, 1990). Det är således tillsammans som vårdare och barn skapar möjligheter för en gynnsam utveckling.

9 5 BAKGRUND Idag anser man att spädbarnet har en medfödd förmåga att kommunicera med sin omgivning och att kommunikation och samspel startar mycket tidigt i livet, redan under fosterperioden (Trevarthen, 1996, 1998). Allt vad barnet gör och uttrycker påverkar vårdarens sätt att kommunicera med barnet, på samma sätt som allt vad den vuxne gör och uttrycker som barnet har möjlighet att uppfatta påverkar barnets sätt att kommunicera med vårdaren. Inte endast det som faktiskt sker i samspelet påverkar interaktionen, även det som inte sker kan ha betydelse. Icke-svar är också att svar, icke-initiativ är också ett uttryck som kan tolkas och få betydelse i samspelet. För att en gynnsam utveckling ska kunna komma till stånd måste barnet kunna kommunicera med omgivningen och den med barnet. Barnet måste få möjlighet att skapa meningsfulla sammanhang, måste få möjlighet att förstå innebörden i symboler och att själva skapa symboler som det kan dela med andra, för att utvecklas. I mötet med andra utvecklar barnet successivt en föreställning om sig själv i relation till såväl den psykiska som den fysiska omvärlden (Stern, 2000). Beroende på hur dessa möten förlöper, skapar barnet successivt en inre bild av sig själv. Barnet kan bli bemött av en omvärld som ger kärlek, omsorg, respekt och värme och kan då börja bilda sig en uppfattning om sig själv som en liten individ som har värde för andra, som kan känna trygghet och tillit i sin värld (Erikson, 1959). Men många barn får ej ett sådant bemötande av sin omgivning utan kan uppleva världen som obegriplig och kaotisk. Om barnet inte får möjlighet att skapa meningsfulla sammanhang i sin värld, kan konsekvensen bli olika typer av störningar i barnets känslomässiga och kognitiva utveckling. Inom utvecklingspsykologin betonas sociala relationers betydelse för barnets sociala och känslomässiga utveckling. Man talar om vertikala och horisontala relationer och menar att båda är viktiga för barnets utveckling (Hartup, 1989). Barnet måste först få möjlighet att forma vertikala relationer d.v.s. knyta an till personer som har mer erfarenhet och kunskap än barnet och som kan ge omsorg och omvårdnad och sedan leda barnet ut i den fysiska och sociala omvärlden. Föräldrar, förskolepersonal och andra personer i det lilla barnets liv blir

10 6 således de första viktiga socialisationsagenterna. Ju mer barnets sociala cirklar vidgas, ju fler influenser från omgivningen kommer barnet att få. Attityder och värderingar som råder bland människor olika grupper som barnet kommer i kontakt med, kommer att påverka barnets fortsatta utveckling (Bronfenbrenner, 1979). För vissa barn kan dessa influenser ha gynnsamma effekter för barnets känslomässiga, sociala, kommunikativt-språkliga och kognitiva utveckling, för andra kan de ha motsatt verkan. Det är i lek och samspel med andra barn som barnet får möjlighet att pröva sina förvärvade färdigheter att kommunicera och att hantera symboler, men även att relatera och forma nära vänskapsband med gelikar, d.v.s. forma horisontella relationer. Kamratrelationer har också visat sig spela en viktig roll för barnets senare anpassning i skolan. Fungerade kamratrelationer har t.ex. visat sig samvariera med goda skolresultat (Zettergren, 2001). Men även de vertikala relationerna spelar roll i skolsituationen. Lärarnas betydelse för barnets anpassning i skolan kan inte nog poängteras. Barn som lärarna tycker om har visat sig få bättre resultat i skolan än elever som av lärarnas bedöms som svåra, besvärliga eller störande (Zettergren, 2001). Inställning till dövhet/hörselskada och teckenspråk Döva barn och vuxna har bemötts på olika sätt under olika epoker. Vägen från att ha betraktats som mer eller mindre obildbara på grund av sin oförmåga att höra, till att själva se sig som en språklig minoritet, har varit lång. Oralister, så gott som uteslutande hörande personer, förespråkade tal och hörselträning för barnen i förskola och skola till långt in på 1970-talet i vårt land, och gör det fortfarande i de flesta andra länder. Döva och många hörande förespråkar dövas teckenspråk för att ge de döva barnen ett fullvärdigt språk. Via skriften kan sedan det svenska språket introduceras för barnen. Argument för och emot olika ståndpunkter har finslipats och debatten var under en period hård och ibland oförsonlig. Men under en period i slutet av 1980 och början av 1990-talet föreföll situationen ha stabiliserats. Det fanns en väl utbyggd föräldrarådgivning och habilitering för döva barn. Föräldrarna fick möjlighet att ta del av den döva kulturen genom språk och kontakter med andra döva vuxna och barn. Föräldrarna till de döva barnen rekommenderades att använda teckenspråk med barnen (se Allmänna Barnhusets skrift, 1985). De satte sina barn i teckenspråkliga förskolor i den mån dessa fanns inom ett rimligt geografiskt område, och många döva barn kom sedan till någon av de specialskolor som finns i landet. Resultaten av denna satsning visade sig ge goda effekter när det gäller barnens språkliga och kognitiva utveckling (se bl.a. Heiling, 1993).

11 7 Situationen för de hörselskadade barnen, som är en betydligt större grupp än de döva barnen, har länge präglats av osäkerhet. Vilket språk ska dessa barn ha som sitt första språk? I många fall kan barnen uppfatta tal i en-till-en situationer och de kan själva producera tal som är begripligt för andra. Många hörselskadade barn och vuxna talar bättre än de hör. Men i gruppsammanhang kan det bli problem att klara en kommunikation som baseras på talspråk. I sådana situationer kan det bli svårt, för att inte säga omöjligt, för dem att identifiera och differentiera meningsfulla ljud utifrån det brus av ljud som uppstår i sociala sammanhang. Studier av hörselskadade ungdomars inomgrupps kommunikation och självuppfattning visar att många hörselskadade uppfattar sig som välanpassade och väl integrerade i det hörande samhället. Men samtidigt ger de exempel på den stress de lever under och den mentala anspänning det handlar om att hela tiden vara alert och uppmärksam på vad som sägs runt omkring dem. Ett sätt att komma undan dessa situationer är att undvika att delta i sociala sammanhang (Hellman, 1988). För ett antal år sedan beslöt man att låta hörselskadade elever som gick i hörselklasser i Örebro, flytta in i Birgittaskolans lokaler, (specialskolan för döva och hörselskadade i Örebro). Rent administrativt hörde dessa klasser redan till skolan, men klasserna var utlokaliserade till skolor för hörande. Detta beslut hade föregåtts av flera års diskussioner och det hade funnits invändningar mot en sådan lösning. En invändning var att barnen skulle gå miste om den sociala kontakten med hörande barn, en annan att de döva elevernas teckenspråkssituation skulle försämras då det sociala rummet skulle övertas av de huvudsakligen talande hörselskadade eleverna. En uppföljningsstudie som gjordes visade att den sociala kontakten med de hörande barnen hade varit minimal och inte sällan negativ. På skolgården lekte de på olika platser (Bagga-Gupta, 1997; Brunnberg, in press). Trots detta ansågs den hörande miljön av hörsellärarna som positiv och stimulerande för de hörselskadade barnen. Innan eleverna flyttade över till specialskolan fanns en oro att de inte skulle accepteras av de döva eleverna och av lärarna. Men situationen visade sig bli den motsatta. De blev väl mottagna och dessutom vidgades kamratkretsen både för de döva och de hörselskadade eleverna (Ahlström och Preisler, 1998). Situationen för de hörselskadade eleverna liknar till en del den situation som nu har uppstått i och med att döva barn får cochlea implantat. Med hjälp av implantatet kan merparten av de döva barnen uppfatta ljud i omgivningen, flera barn kan uppfatta tal och även själva producera tal i högre eller mindre utsträckning. I en-till-en situationer kan många klara enklare samtal,

12 8 men i gruppsituationer uppstår kommunikativa svårigheter (Preisler, Tvingstedt och Ahlström, 1999; Tvingstedt, Preisler och Ahlström, 1999; Ahlström, Tvingstedt och Preisler, 1999). Föräldrarna till de döva barnen med CI ser nu en möjlighet att deras barn ska kunna gå på daghem och skolor på hemorten istället för att gå i en specialförskola eller senare i en specialskola där många får tillbringa veckorna i särskilt boende på specialskoleorten. Önskan om att barnen från tidig ålder ska kunna tala har väckts. Detta kan innebära att föräldrarna inte är lika motiverade att få kunskap om vad det innebär för deras barn att växa upp som döv, vilka möjligheter och begränsningar som finns i samhället för deras barn. Intresset att lära sig teckenspråk kan minska. Det finns redan vissa indikationer på detta, bl.a. enligt utsagor från personal inom hörselvården. Många föräldrarna kan komma att koncentrera sin kraft och sitt engagemang på att försöka skapa möjligheter för barnet att leva som hörande. Innebörden i och konsekvenserna av att barnet trots allt är dövt kan komma i skymundan. Det kan emellertid inträffa att implantatet av olika anledningar inte ger de resultat man har förväntat sig eller barnet kanske till och med slutar att använda det. Barnet är i och med detta lika dövt som före operationen. Om barnet då inte har förvärvat teckenspråk och inte heller föräldrarna, kan många värdefulla år i barnets utveckling ha gått förlorade. Det finns således många svåra etiska och existentiella frågor att diskutera när det gäller cochlea implantat för döva barn. Omgivningens förhållningssätt kan vara avgörande för vilket utfall det blir för det enskilda barnet. I den tidiga rådgivningen av föräldrar till döva barn har rekommendationer givits att använda teckenspråk så snart som möjligt efter diagnosen. I det vårdprogram som utarbetats för omhändertagande av barn med CI står fastslaget att för att ett barn ska komma ifråga för ett implantat skall föräldrarna vidare ha insett teckenspråkets roll och påbörjat teckenspråksinlärning (Socialstyrelsen Vårdprogram för behandlig av döva barn med cochlea implantat, s 43.). I och med att CI operationer numera görs vid allt tidigare ålder, har Socialstyrelsen anvisningar om en teckenspråkig kommunikation i realiteten inte alltid kunnat verkställas blev teckenspråket officiellt erkänt av Sveriges Riksdag som dövas första språk. Målet för specialskolan har varit tvåspråkighet för de döva barnen, i svenskt teckenspråk och svenska i skrift och i de fall det varit möjligt, även i tal. I dövskolorna är teckenspråket dels ett ämne på schemat, dels ett språk som används i kommunikation med och undervisning av

13 9 eleverna. Men i regeringens proposition 1998/1999:105 vid bildandet av Specialskolemyndigheten (SPM) fastslogs även att: Specialskolorna bör, utöver undervisning på teckenspråk, anordna utbildning på svenska med tekniskt stöd (s 46). Utomlands har situationen sett annorlunda ut. Teckenspråket har inte haft motsvarande status som i Sverige och föräldrar har istället rekommenderats att försöka lära barnet att tala och att själv uppfatta tal genom läppavläsning. Undervisningen i skolor har på de flesta ställen i världen också varit oral, även om det finns ett antal dövskolor i världen där teckenspråket är det förhärskande språket. Delaktighet i det hörande samhället har varit mottot och detta skulle bäst kunna ska genom att de döva lärde sig majoritetens, d.v.s. hörandes, språk. Även i Sverige har dövas delaktighet i samhället ansetts som viktig, men vägen dit har bedömts först gå via teckenspråk och delaktighet i en döv grupp. Situationen för de döva barnen, med eller utan ett implantat, har således varit annorlunda i Sverige jämfört med hur den är i andra länder. Av den anledningen ansågs det viktigt att närmare studera svenska döva barn som fick implantat genom att följa dessa barns utveckling under en längre tidsperiod, i syfte att närmare belysa dessa barns utvecklingsbetingelser. Utomlands har merparten av studierna av effekten av CI på döva barn handlat om att studera barnens talspråksperception respektive talspråksproduktion. Ett par svenska och norska forskningsprojekt pågår som tar upp mer språkliga aspekter (Nelfelt, 2000 och Willstedt-Svensson, 2002) men även psykosociala och kommunikativa spörsmål (Christophersen, 2001 och Landsvik, 2001). I föreliggande svenska studie har fokus istället varit på barnens kommunikativa färdigheter och på deras möjligheter att delta i undervisning och samvaro tillsammans med andra barn och vuxna. En psykosocial uppföljningsstudie av döva förskolebarn med cochlea implantat Under perioden genomfördes en psykosocial uppföljningsstudie av döva förskolebarn med cochlea implantat (se Preisler, Tvingstedt och Ahlström, 1997; 1999a och b; 2002; Ahlström m.fl., 1999; Tvingstedt m.fl., 1999, Jorup och Preisler, 2001a och b). Utgångspunkten var att närmare belysa den situation som uppstår när ett dövt barn får ett implantat; alltifrån föräldrarnas beslutsfattande, till operation och efterbehandling, med fokus på bemötande och rådgivning samt konsekvenser för barnets kommunikativt-språkliga, sociala och känslomässiga utveckling, dels i hemmiljön, dels i förskolan. Tjugotvå barn och deras föräldrar deltog i studien. Videoinspelningar utfördes av barnen i naturliga situationer i

14 10 hemmiljö och i förskolemiljön i syfte att studera hur barnen kommunicerade med sin omvärld och de med barnet. Föräldrarna intervjuades, liksom den personal som arbetade på de förskolor där barnen vistades. Medlemmarna i de två team som utförde operationerna och som hade ansvaret för den medicinska, tekniska samt de pedagogiska och psykologisktkurativa rådgivningen i samband med utredning inför en eventuella implantatoperation, intervjuades även. Resultaten visade att barnen utvecklades olika med sitt implantat, med avseende på kommunikativt-språkliga färdigheter men även när det gällde psykosocialt välbefinnande. Barnen hade mot slutet av studien haft implantat i mellan 1 och 3.5 år. Analyserna av intervjuer och videoinspelningar pekade på att dessa skillnader sannolikt kunde relateras till vissa faktorer i den omgivande miljön som; att en välfungerande kommunikation mellan barnet och omgivningen fanns etablerad; att de vuxna huvudsakligen använde en barncentrerad och stödjande kommunikativ stil; att barnet ej kände krav från omgivningen att prestera i allmänhet och talspråk i synnerhet och att de vuxna ställde rimliga krav på barnet i relation till ålder och mognad. Andra viktiga faktorer var att fokus var på innehållet i dialoger, inte på uttrycksformer och att det fanns möjlighet för barnet att tillsammans med de vuxna samtala om sina upplevelser i nutid, dåtid såväl som i framtid för att skapa en berättelse, men även att barnet kunde gå in i åldersadekvata låtsas- och fantasilekar både med vuxna och med andra barn. Meningsfullhet och glädjefullt samspel bedömdes också vara viktiga faktorer för utfallet liksom att föräldrarna kände trygghet med sitt beslut att ha låtit operera sitt barn, samt slutligen och inte minst att föräldrar och omgivning kunde samarbeta kring barnet. Internationell forskning om barn med cochlea implantat med fokus på skolåldern Talproduktion och talperception har varit det vanligaste temat för studier kring cochlea implantat på barn. När det gäller effekten av CI på talutvecklingen handlar studierna idag, liksom vid en tidigare datasökningen (Preisler och Ahlström, 1994), främst om komparativa sådana där barn med CI jämförs med barn som har olika typer av hörhjälpmedel. Det framkommer då att CI-användare erhåller bättre testresultat än bärare av konventionella hörapparater. Nu börjar även longitudinella data publiceras. Det framgår då att efter 3 eller flera års användning av implantat, får barnen motsvarande resultat på talperceptions- och talproduktionstest som de barn erhåller som med hörapparat bedöms som ha en

15 11 hörselnedsättning på mellan 75 och 95 db, (d.v.s. bedöms som severely hearing impaired), (se bl.a. Boothroyd och Eran, 1994; Meyer et al., 1998 ; Geers och Moog, 1996, Vermuellen et al., 1997). Föräldrarnas upplevelser har kommit mer i fokus idag inom forskningen än tidigare. Motiv för att vilja låta sitt barn bli implanterat t.ex. har studerats. Det framkommer att ett vanligt motiv till beslut är en önskan om normalitet hos barnet, medan medicinska skäl samt tillgänglighet till försäkringar är andra viktiga faktorer vid beslutsfattandet (Kluwin och Stewart, 2000). Men ett viktigt motiv är skapa förutsättningar för barnet att kunna kommunicera med andra människor. I allt fler länder är målet att alla barn med funktionsnedsättningar ska gå i vanliga skolor. De döva och hörselskadade barnen ska inkluderas i det hörande samhället. I England t.ex. är detta regeringens uttalade mål, om inte föräldrarna vill annorlunda. Där fokuseras mycket forskning om cochlea implantat kring problemställningar som har att göra med kostnadseffektivitet, d.v.s. att finna en skolform för barnen som är mest kostnadseffektiv (se bl.a. Archbold, Nikolopoulos, Lutman och O Donoghue, 2002). Ur ett mer långsiktigt perspektiv framkommer att det inte är säkert att integrering i vanliga skolor är det mest kostnadseffektiva då barnen behöver mycket individuellt extra stöd (Archbold et al., 2002). Men även studier om kamratrelationer börjar nu publiceras internationellt (Bat-Chava och Deignan, 2001). Några sammanfattande synpunkter En genomgång av de artiklar som publicerats de senaste åren, visar att forskarna idag ger uttryck för en något mer avvaktande hållning till implantatets för- och nackdelar än vid den genomgång av artiklar som genomfördes för perioden Ett uttryck för detta kan följande artikelrubrik stå för: Children with implants can speak, but can they communicate? (Robbins, Svirsky och Kirk, 1997). Vad vi fann vara utmärkande för studierna fram till 1994 var att man skrev om implantatets potentiella möjligheter, ej vad man hade kunnat konstatera empiriskt. Det stod ofta; det förefaller som om, det torde innebära att, man kan förvänta sig i framtiden att utan att kunna påvisa konkreta resultat. Det fanns en väldig optimism tidigare som idag verkar något mer nedtonad och måhända mer realistisk, beroende på att man har mer erfarenhet av de långsiktiga effekterna av ett implantat.

16 12 EN PSYKOSOCIAL UPPFÖLJNINGSSTUDIE AV BARN MED COCHLEA IMPLANTAT I SKOLAN Hösten 1997 började de äldsta barnen, som hade ingått i förskolestudien, skolan och det ansågs viktigt att få möjlighet att följa deras utveckling även i denna miljö. Anslag söktes och erhölls från Socialvetenskapliga Forskningsrådet, SFR, numera Forskningsrådet för Arbetsliv och Socialvetenskap, FAS, och de första observationerna i skolmiljön startade höstterminen Skolåldern innebär en ny utvecklingsperiod för barnet, kognitivt, socialt och känslomässigt. För föräldrarna har tiden innan barnen börjat skolan inneburit svåra överväganden om vilken skolform de skulle välja för sitt barn. Eftersom det endast fanns ett par elever med CI som hade börjat skolan innan den första gruppen av barn med CI i vår studie påbörjade sin skolgång fanns ringa erfarenheter för föräldrarna att dra lärdom av. Situationen var i praktiken ny även för lärarna och övrig personal i skolan. Vilka krav har ställts på dem att tillgodose dessa barns behov av språklig stimulans? Hur har specialskolan för döva och hörselskadade barn och hur har personal inom den vanliga grundskolan hanterat situationen för de barn som har börjat där? Detta är några av de frågor som skolstudien avser att belysa. Syfte och frågeställningar Det övergripande syftet med studien är att belysa skolsituationen för barnen med CI, ur barnens perspektiv, ur föräldrarnas men även ur lärarnas perspektiv. Fokus är på den kommunikativt-språkliga situationen för barnen i olika språkliga skolmiljöer. Barnens kunskapsutveckling i olika ämnen kommer att belysas liksom hur de anses prestera i olika skolämnen i allmänhet och i läsning i synnerhet. I denna delstudie är syftet att belysa barnens skolsituation betraktat ur föräldrarnas, lärarnas och assistenternas perspektiv. Följande områden kommer att beskrivas:

17 13 De vuxnas upplevelse av: Barnets trivsel i skolan Barnets språkliga miljö hemma och i skolan Barnets kamratrelationer Barnets kunskapsinhämtande Samt när det gäller de individualintegrerade barnen Barnets relation till assistenten i klassen.

18 14 METOD En kvalitativ metod valdes då den ansågs bäst skickad att fånga de vuxnas tankar och funderingar, deras erfarenheter och önskningar kring barnens skolsituation. Föräldrar, lärare och assistenter intervjuades om barnens situation i skolan utifrån ett antal aspekter. Genom att beskriva vad dessa personer förmedlade till oss forskare i form av intervjuer om sina erfarenheter och upplevelser kring barnens skolsituation var avsikten att öka förståelsen för barnens sätt att fungera i densamma Undersökningsgrupp Föräldrarna till de 22 barn som deltog i förskolestudien, hade redan mot slutet av denna tillfrågats om forskarna fick kontakta dem om anslag för en fortsättning skulle beviljas. Samtliga föräldrar svarade då jakande på denna fråga. När anslag hade erhållits för skolstudien kontaktades föräldrarna med förnyad förfrågan om deltagande och samtliga utom två familjer, ställde sig då positiva till att låta sina barn bli observerade i skolan. Däremot var samtliga 22 barns föräldrar villiga att låta sig bli intervjuade. När intervjuerna var genomförda och observationerna hade startat, önskade två föräldrar avstå från fortsatt deltagande i studien, trots att intervju var genomförd och observationer påbörjade. Av de tjugotvå barn som ingick i förskolestudien, observerades arton barn i skolsituationen. Intervjuer med tjugo barns föräldrar ingår i analysen av data. Bortfallet är således fyra barn i observationsdelen och två föräldrar i intervjudelen. Lärare till de arton observerade barnen är intervjuade. I några fall arbetade lärarna i lärarlag om två tre lärare och i de fall det var praktiskt genomförbart intervjuades samtliga. Antalet intervjuade lärare var totalt tjugofem, varav 13 inom specialskolan och 12 i vanliga skolor. Sju assistenter till de individualintegrerade barnen intervjuades. Totalt ingick intervjuer av 52 personer i analysen av data till denna delrapport.

19 15 Möjliga förklaringar till bortfallet En del föräldrarna hade vid flera tillfällen redan under förskolestudien uttryckt att de tillhörde en utsatt grupp, bl.a. beroende på att deras barn tillhörde den första generationen barn som fått CI. Upplevd okunnighet hos många viktiga personer kring barnens förskole- och skolsituation resulterade i konflikter kring vissa barns skolplacering och flera föräldrar upplevde att de hade fått kämpa för sitt barns rätt till resurser. Känslan av att även i ett forskningsprojekt inte bli rätt tolkad eller att forskarna inte på ett rättvisande sätt skulle förstå den enskilda familjens eller det enskilda barnets situation kan ha påverkat ställningstagande om att inte vilja deltaga fortsättningsvis. Observationer med hjälp av video är en metod som möjliggör ett mycket detaljerat sätt att beskriva kommunikation och samspel vilket kan uppfattas som alltför närgånget och inträngande. Synpunkter från utomstående att föräldrarna inte skulle exponera sina tankar och erfarenheter, eller att låta barnen bli videoinspelade i skolan kan också ha spelat roll för beslutet att inte låta sig bli intervjuade respektive att inte låta sina barn bli observerade i klassen. Skolplacering av barnen När föräldrarna kontaktades vårterminen 1999 framkom att av de 22 barn som hade börjat skolan 1997, 1998 och som skulle börja i skolan 1999 gick/planerades skolplacering för 12 barn i specialskola för döva och hörselskadade barn. Tre barn gick, alternativt skulle börja, i hörselklass, medan övriga 7 barn gick/skulle börja i vanlig klass på hemorten med en assistent (se tabell 1 nedan). Tabell 1: Skolplacering vid skolstart och tidpunkt för dövhet Skolplacering Teckenspråksklass Hörselklass Vanlig klass Totalt Dövhet < 2 år år Totalt Situationen förändrades emellertid. Ett barn lämnade specialskolan efter närmare tre terminer och övergick till vanlig klass på hemorten. Ett annat barn gick först i specialskola med enbart döva barn i klassen, därefter övergick barnet till hörselklass för att i årskurs 4 börja i vanlig klass på hemorten. Ett barn började i hörselklass, men övergick mot slutet av första året till en

20 16 skola för hörande barn. Vid slutet av datainsamlingen till studien hade barnen haft sina implantat mellan 4 år och 10 månader och 7 år och 5 månader. För de tjugo barn som observerades i skolsituationen och/eller vars föräldrar intervjuades såg situationen ut på följande sätt vid slutet av undersökningsperioden våren 2001: Tabell 2: Skolplacering vid skolstudiens slut Av de tio barn som gick i specialskola hade sex barn gått i specialförskola för döva barn, medan fyra hade gått i hörselförskola. Ett barn lämnade hemmet under veckorna för att bo i anslutning till specialskolan, de övriga åkte taxi till skolan. Av de tio barn som gick i vanlig skola mot slutet av vårterminen 2001 hade fyra gått i förskola för hörande barn, de övriga i hörselförskola. Barnen bodde på ett sådant avstånd från skolan att om specialskolealternativet hade valts, hade det knappast varit möjligt att låta barnen bo hemma under veckorna. Avståndet till specialskolan var mellan ca sju och drygt tjugo mil. När barnen började skolan gick lika många pojkar som flickor i teckenspråksklasser som i klasser där undervisningen byggde på talad svenska. Vid skolstudiens slut visade det sig emellertid att en något större andel av pojkarna i undersökningsgruppen gick i vanlig klass medan en större andel flickor gick i teckenspråksklass (se tabell 3 nedan). Tabell 3: Kön och skolplacering vid skolstudiens slut Skolplacering Teckenspråksklass Vanlig klass Totalt Dövhet < 2 år år Totalt Skolplacering Teckenspråksklass Vanlig klass Totalt Kön Flickor Pojkar Totalt

21 17 Beskrivning av barnen och deras familjer som mot slutet av studien gick individualintegrerade Samtliga barn i denna grupp levde tillsammans med båda sina föräldrar. Samtliga hade syskon, i flera fall både äldre och yngre syskon. De aktuella familjerna bodde i mindre och medelstora städer respektive på landsbygden. Beskrivning av barnen och deras familjer som mot slutet av studien gick i specialskola Av de tio barn som mot slutet av undersökningsperioden gick i specialskola, hade i tre fall familjen flyttat från hemorten till en specialskoleort. Ett barn bodde under veckorna i anslutning till skolan men hemma hos familjen på helgerna. Barnen gick på fem av de sex befintliga statliga och kommunala specialskolorna för döva och hörselskadade i landet. För fyra av barnen gällde att deras föräldrar inte längre levde tillsammans. Samtliga barn hade ett eller flera syskon, i två fall döva syskon. Samtliga föräldrar var hörande. Genomförande Intervjuer med föräldrar och lärare Intervjuer med föräldrarna och med lärarna utfördes efter det att en eller flera observationer av barnen i sina respektive klasser hade genomförts. Vi ansåg att det skulle vara till fördel att forskarna hade en viss uppfattning om hur skolsituationen såg ut innan intervjuerna genomfördes. Intervjuerna med föräldrar gjordes antingen genom personliga besök i hemmet, eller i vissa fall som telefonintervju, då det inte alltid var rent praktiskt eller ekonomiskt möjligt att genomföra intervjun på hemorten. Föräldrar och forskare kände varandra genom den tidigare studien då barn och föräldrar hade observerats i hemmiljö vilket gjorde telefonintervjun mer lik en intervju vid ett personligt besök än om intervjuare - respondent hade varit obekanta för varandra. Samtliga intervjuer spelades in på ljudband och skrevs ut verbatim. De redigerades något - såsom att vissa talspråksuttryck justerades. Därefter sändes de utskrivna intervjuerna till de föräldrar som så önskade för att de skulle ha möjlighet att läsa igenom intervjun och göra vissa tillägg eller förändringar i texten. I vissa fall har så skett och det är de redigerade intervjuerna som ingår i analysen.

22 18 En semistrukturerad intervjuform användes, med möjlighet till utrymme för de intervjuades egna tankar och funderingar kring barnens skolsituation liksom kring cochlea implantatet (se bilaga). Barnens lärare intervjuades liksom de resurslärare/assistenter som var anställda för barnen. Dessa intervjuer genomfördes antingen på skolan eller i enstala fall som en telefonintervju om det inte gick att finna tid eller plats på skolan i samband med besöken där. Intervjuerna spelades in på band och skrevs ut verbatim. På samma sätt som fallet var med föräldrarna fick lärare och assistenter möjlighet att läsa igenom intervjuerna i förväg om de så önskade. De kunde då ändra, lägga till eller korrigera sina uttalanden om de så fann lämpligt. I samband med videoobservationerna fördes kontinuerliga samtal med lärarna och assistenterna. Anteckningar från dessa möten har i vissa fall gett en kompletterande bild av barnets och lärarnas/assistenternas situation. Analys Eftersom gruppen av barn är liten och situationen successivt förändras finns vare sig ambitionen eller möjligheten att ge en generaliserad bild av hur det är i skolan för barn med CI. Avsikten är istället att ge en bild av hur just de aktuella barnens föräldrar, lärare och assistenter upplevde dessa barns situation vid tidpunkten för intervjun. Perspektivet i denna del av studien är således inställt på de vuxnas upplevelser och erfarenheter. Analysen av intervjuerna genomfördes på följande sätt: För varje fråga eller frågeområde som ställdes, sammanfördes föräldrarnas, assistenternas respektive lärarnas svar. På detta sätt var det möjligt att få en överblick över likheter och skillnader i svaren som gavs. Allteftersom svaren på de olika frågorna analyserades på detta sätt framkom olika teman och mönster i svaren beroende på vilken skolform barnen gick i, lärarnas utbildning och erfarenhet av döva barn och teckenspråk etc. Svaren redovisas därför separat för föräldrar vars barn gick individualintegrerade, respektive i specialskola samt för lärare i vanliga klasser respektive i specialskola. Assistenterna förekom endast för de individualintegrerade barnen. Därefter redovisas de teman som återkom i materialet. Syftet med sammanställningen av resultaten och analysen av svaren har varit att söka beskriva och skapa förståelse kring ett fenomen. Det är den verklighet föräldrarna, assistenterna och lärarna beskriver om barnens situation i skolan, som vi har försökt fånga i intervjumaterialet. Om det är den sanna bilden som de vuxna har givit oss i intervjuerna kan vi naturligtvis inte uttala oss om, men vid

23 19 analyser av materialet har vi utgått från de beskrivningar som de har givit oss. Om detta sedan är barnens verklighet får vi återkomma till vid studiet av barnens beteende och agerande i klassrumssituationen och vid analys av intervjuerna med de lite äldre barnen. Intervjuerna är gjorda av samtliga forskare i projektet. Efter det att intervjuerna, som bandades och skrevs ned verbatim, har innehållet i intervjuerna sammanställts och beskrivits i text av första författaren till denna rapport. Därefter har texten noga genomlästs av de två övriga intervjuarna med avsikt att bedöma om innehållet i deras intervjuer fanns väl representerade i texten och att den analys av svaren som givits överensstämde med deras uppfattning om hur de föräldrar, lärare och assistenter som de hade intervjuat, hade besvarat frågorna. Vi har valt att använda oss av ett rikligt material av de vuxnas egna kommentarer för att göra resultaten så synliga som möjligt. Men för att inte låta texten bli alltför omfattande har ett urval av citat ur intervjuerna gjorts som vi bedömt bäst speglar de tankar, funderingar eller åsikter som de intervjuade har givit uttryck för. För att underlätta läsningen har en sammanfattning av resultaten för varje delkapitel gjorts.

24 20 RESULTAT 1. Barnets trivsel i skolan Föräldrarnas uppfattning Val av skola hade föregåtts av många diskussioner och överväganden hos föräldrarna. Detta framkom redan i den avslutande intervjun med föräldrarna i förskolestudien, men även i intervjuerna i skolstudien (se Preisler m.fl., 1999 och Tvingstedt, Preisler och Ahlström, 2003). Vid en mer allmän fråga om de ansåg att deras barn verkade trivas i skolan svarade samtliga föräldrar till de barn som studerades jakande: Deras barn trivdes i skolan, det fungerade väl och i ett fall till och med att barnet "älskade att gå i skolan". Men i merparten av fallen, oavsett skolform, framkom att frågan var mer komplicerad än att låta sig inrymmas i ett enkelt positivt eller negativt omdöme, vilket framkom i de följdfrågor som ställdes. Som framgår i rapporten om skolplaceringen av barnen (Tvingstedt m.fl., 2003) tillhörde den grupp av föräldrar-barn som ingick i studien, en pionjärgrupp. Det fanns endast spridda erfarenheter att utgå ifrån, varför föräldrarna fick försöka välja en skola som i olika avseenden skulle kunna passa deras barn och familj bäst. Det val man gjorde ansågs inte nödvändigtvis vara ett val som skulle vara beständigt, utan man var öppen för förändringar och omprövningar. Både de föräldrarna som valt att låta individualplacera barnet i en skola på hemorten och de som valt specialskolealternativet såg för- och nackdelar med sitt val av skolplacering. De individualintegrerade barnen När det gällde föräldrarna till barnen som var individualintegrerade hade man synpunkter på de stödinsatser som barnet behövde men som inte alltid fungerade. Skolmiljön fungerar bra. Men det är hjälpen som B 1 ska ha, stödet, som inte fungerar. 1 Barnet kommer fortsättningsvis att betecknas B för att försvåra identifiering av ett enskilt barn/familj.

25 21 Det kunde handla om att deras barn fick anstränga sig mer än andra barn för att klara kraven i skolan, bl.a. med avseende på det höga tempot i undervisningen. Det fungerar ju bra / / 2 Det är ju ändå vissa bitar som B måste få träna på. Andra barn går ut från klassen för att de går till specialfröken för att de kanske behöver hjälp med läsning, eller så, så nu har vi precis gjort upp en plan för B för B behöver ju också få utveckla bitar som man kanske inte helt enkelt får gratis /... / B. själv tycker det är jättekul, det är inga problem. Det är ju ett högt tempo och mycket man ska hålla reda på, mycket man ska sortera. Och B måste ju så att säga jobba lite extra än vad alla andra barn måste. Och det var ju också ett litet bekymmer ett tag. / / kraven ökar ju äldre de blir. Förväntningar inför vad skolarbetet skulle innebära för barnet spelade en viktig roll för hur några av föräldrarna sedan bedömde barnets skolsituationen. Det fungerar nog faktiskt bättre än jag hade trott. Just den sociala biten och att B inte kommer efter. B kanske tar i mer själv än vad jag hade trott också. Jag var nog mer bekymrad för kunskaperna än för det sociala. Jag är inte missnöjd med något. B:s egen reaktion är bara positiv. B är glad för skolan. Jag tycker nog skolplaceringen fungerar bättre än jag hade väntat mig... Det finns ingenting som jag tycker inte fungerar alls i skolan, eller fungerar dåligt./.../ Om man frågar B så tycker B det är kul. I ett par fall hade situationen i skolan varit sådan att barnen en kortare tid hade vägrat gå till skolan vilket föräldrarna menade hade att göra med assistentens sätt att arbeta i klassen. Ja, det är synd att säga men B har inte... 3 B vill inte till skolan, och det har varat en period, men då har vi ordnat upp det, och sen har de fått, ja, hjälpa till mer och mer och jag har kommit in som stöd istället. B säger inte så mycket, men är ju alltid positiv, alltid glad, alltid villig att göra allting. Så i skolan är det någonting annat än det är här hemma. / / För en tid sedan var det totalkris för då ville B inte gå till skolan och det har aldrig hänt! Då förstod jag med en gång att det var något och det var det ju. B längtade efter sin tidigare assistent och ville inte ha den nya. I följande fall hade barnet bytt skola och skolform: B är som förut, glad, positiv, är en optimist. Ja, nej, B är som B var förr. B:s huvudvärk har försvunnit. Efter snart ett år i nya skolan har den försvunnit. B hade ofta ont mitt i veckan. / /. B. fick ju huvudvärk så att B kräktes. Det är helt borta. B hade det även i (hörsel)förskolan men inte så ofta och inte så regelbundet som B fick när B började (special)skolan. 2 / / avser att meningen som följer efter markeringen är hämtad vid ett lite senare tillfälle i intervjun. 3 avser att den intervjuade gör en kort paus innan nästa mening följer.

26 22 Samma förhållande gällde i följande fall: Specialskolebarnen Men B är ju så glad, ett helt annat barn. Fast B är trött. Det är jobbigt. B får anstränga sig hela tiden. Även föräldrarna till de barn i studien som gick i specialskola mot slutet av undersökningsperioden uttryckte sig positivt om skolsituationen för barnen. Det som ansågs vara positivt var bl.a. att barnet lärde sig mycket och att barnen berättade hemma om vad som hände i skolan på dagarna. Några exempel på kommentarer kring detta var: Jag är nöjd med skolsituationen. B är jätteduktig i matematik och begåvad. Vi tycker att det känns helt rätt. B trivs jättebra. Det fungerar mycket bra i skolan. Vi har mycket kontakt med skolan eftersom vi hämtar B på eftermiddagarna. Det fungerar bättre och bättre. För varje månad blir det fler barn med CI och skolan måste planera alltmer för den gruppen barn. B tycker om alla ämnen och brukar även berätta hemma vad som händer i skolan. B trivs ju kanonbra. Även hos specialskoleelevernas föräldrar fanns tankar om att situationen kunde ha varit än bättre om vissa förhållanden ändrades. I något fall ansågs att det var för få lärare i klassen: Skolan är vi nöjda med. Det enda som har varit lite med är väl att de har en lärare för lite i klassen, så det är väl si och så, men det fungerar bra ändå. Det gör det. B är glad när B åker till skolan. B trivs där, absolut. Eller det kunde handla om önskemål om mer tal i skolan: Allt med undervisning och ämnen i skolan fungerar bra. Men man skulle önska att de använde mer tal. Det blir svårt för barnen om de bara använder teckenspråk i skolan, när föräldrarna kämpar så hemma med talet och använder tal hemma. En förälder gav utryck för visst missnöje med sitt barns skolsituation de första åren. Det hade varit mycket diskussioner kring barnets uppträdande och lärare hade haft en uppfattning i olika frågor och föräldrarna en annan. Barnet hade ansetts som stökigt och ha ett alltför svårt humör. Lärarna ansågs ha haft synpunkter på hur föräldrarna agerade hemma mot barnet. Situationen hade dock förändrats i och med att klassen fick en ny lärare och att fokus ändrades från det som barnet inte kunde eller inte ville utföra, till det som barnet visade sig behärska.

27 23 Flera föräldrar gav exempel på hur de utifrån barnens beteenden kunde avgöra att barnet tyckte om att gå i skolan, eftersom barn sällan ger verbala uttryck för glädje att gå i skolan. Jag förmodar att B trivs i skolan, för B vill åka dit och B är glad när B ska åka på morgonen. Men B pratar inte om skolan, det får man dra ur B. Man märker på B att B gillar skolan. Men frågar man B så här så får man alltid svaret: Njaa. Det som B tycker är jättekul sätter B betyget lagom på. B tycker skolan är intressant. B vill inte åka hem tidigare från fritis. Man får inte komma dit och hämta B ibland, utan B vill åka hem med kompisarna i taxin. En förälder gav mer detaljerat motiv varför specialskolan var bra för barnet: Jat tycker specialskolan är bra för det är en fin skola och det är en liten skola./ / Alla skolor har överbelastade klasser och sånt. / / Många hörande barn har också psykiska problem har jag förstått och mår dåligt. Så det är oroligt och det är ingen arbetsro. Så då tycker jag på sätt och vis att det är bra att gå i specialskolan. Flera barn åkte taxi långa vägar varje dag, ett barn bodde i anslutning till skolan under veckorna och flög hem under helgerna, men enligt föräldrarna klagade barnen sällan eller aldrig på dessa omständigheter. Under förskoleperioden hade det förekommit problem under dessa resor för några barn i studien, vilket kan ha varit en bidragande orsak till att dessa barns föräldrar hade valt en skola på hemorten framför en specialskola. Ett annat tecken på trivsel i skolan var att efter loven längtade barnen tillbaka till skolan och sina kamrater där. Det hade också förekommit viss oro att deras barn skulle bli mobbade av de andra barnen och eventuellt av personalen på skolan på grund av sitt CI, men detta hade inte inträffat för något av barnen i studien. De farhågor vi hade om att det kanske kunde bli jobbigt med tanke på att B hade CI och eventuellt kunde utsättas för mobbing där av kompisar och eventuellt personal har väl inte på något sätt infriats. Jag tycker det fungerar jättebra. För två barn som hade slutat i specialskola och börjat i vanlig klass angavs som viktigaste skäl att barnen vantrivdes i boendet. Det var således inte undervisningssituationen i skolan som angavs som orsak till avhoppet.

28 24 Lärarnas uppfattning De individualintegrerade barnen Merparten av klasslärarna för de individualintegrerade barnen hade mycket lång lärarerfarenhet, mellan 25 och 35 års erfarenhet av att ha undervisat elever i låg- och mellanstadiet. Två av dessa lärare hade tidigare vidareutbildat sig till speciallärare för att kunna stötta elever i svenska och matematik. Två lärare var relativt nyutexaminerade, medan en lärare hade en förskollärarutbildning kompletterat med ett års utbildning i teckenspråk. Kunskapen och kännedomen om dövhet, döva barn och cochlea implantat var i de flesta fall mycket ringa bland lärarna i den vanliga skolan enligt egna utsagor. Situationen var således helt ny för dem och de upplevde att barnen fungerade rätt väl i denna skolform. Men förväntningarna hade inte heller varit särskilt höga. Hade tänkt att B skulle sitta / /lite mer för sig själv på något sätt. Och att B skulle sitta lite mer och träna speciellt. Kanske träna språket, uttal t.ex. Hade väl inte väntat mig så mycket. Det fungerar bättre än jag hade väntat mig, det gör det. Det man tänker på är att B behöver mer tal och mer hjälp med det och med ljud / /B orkar ju inte. Det är tufft för B ändå med en skoldag. Så det kan ju komma efter hand sedan också. Två barn upplevdes som mycket nyfikna, intresserade och vetgiriga, vilket upplevdes som positivt. Jätterar, mysig och go. Och framförallt väldigt nyfiken, otroligt nyfiken. Men det är klart B sög i sig allt, B såg att det hände någonting och då ville B veta vad det var. Det är B:s tillgång att B är så otroligt nyfiken på saker och ting. B bryr sig, vill veta, vill veta Det är toppen. B känns väldigt skolmogen. / / B har nog haft stora förväntningar på skolan tror jag. B är rätt målmedveten i sitt arbete, så B har kommit framåt. I några fall var lärarna mer tveksamma till barnens skolsituation. Det gällde då antingen barnens kunskapsluckor, eller svårigheten för läraren att göra lektionerna intresseväckande för barnet. Ja det är klart man undrar, för man är ju rädd för att B får för stora kunskapsluckor. När man går hem för dagen så tänker man så här, att vad har B lärt sig idag? Det skulle vara väldigt roligt om man kunde få fram det. B kommer glädjestrålande varje morgon till skolan, B är glad när B går hem och är alltid positiv.

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling!

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Under våren 2015 gjordes en enkät på som handlade om trivsel, trygghet och barnens delaktighet. Enkäten riktades mot er som föräldrar,

Läs mer

Kvalitetsanalys. Björnens förskola

Kvalitetsanalys. Björnens förskola Kvalitetsanalys Björnens förskola Innehållsförteckning et av årets verksamhet... 3 Normer och värden... 3 Verksamhetens resultat... 4 Inflytande/delaktighet... 7 Arbete i verksamheten... 7 Övriga mål enligt

Läs mer

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande

Läs mer

teckenspråk gynnar därför varandra i en språkligt kommunikativ utveckling.

teckenspråk gynnar därför varandra i en språkligt kommunikativ utveckling. Därför tvåspråkighet Alla barn med hörselskada ska tidigt i livet utveckla både svenska och teckenspråk så att de senare kan välja vilken typ av kommunikation de vill använda. Det är valfrihet. På riktigt.

Läs mer

I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS

I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS Barn- och ungdomsförvaltningen Resurscentrum TINS - LättLäst I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS Barnen får språkträning varje dag, på flera olika sätt och i

Läs mer

Remissvar angående delbetänkandet Med rätt att välja (SOU 2011:30).

Remissvar angående delbetänkandet Med rätt att välja (SOU 2011:30). Göteborg den 8 juli 2011 Utbildningsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissvar angående delbetänkandet Med rätt att välja (SOU 2011:30). Sammanfattning Utredningen Med rätt att välja flexibel utbildning

Läs mer

Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information til dig som är förälder til ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1

Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information til dig som är förälder til ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1 Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information till dig som är förälder till ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1 2 Text: Kerstin Österlind, kurator, Skånes universitetssjukhus

Läs mer

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx), 2011-10-17 Sid 1 (17) Handlingsplan för Markhedens Förskola Avdelning Blå 2015/2016 V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (17) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål

Läs mer

Handlingsplan. Storhagens förskola. Ht16/Vt17

Handlingsplan. Storhagens förskola. Ht16/Vt17 Handlingsplan Storhagens förskola Ht16/Vt17 1 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet utvecklar: öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra

Läs mer

Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/

Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/ Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/ Innehåll: Inledning Beskrivning av verksamheten och utfall av insatser Slutord. Dokumenttyp Redovisning Dokumentägare Förkolans namn

Läs mer

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Erfarenheter av barn med Cochlea Implantat i skolan rapport från en konferens i Göteborg 12-14 april 2000.

Erfarenheter av barn med Cochlea Implantat i skolan rapport från en konferens i Göteborg 12-14 april 2000. Erfarenheter av barn med Cochlea Implantat i skolan rapport från en konferens i Göteborg 12-14 april 2000. Av Helen Carlbom Kannebäcksskolans rapportserie: nr 3, Göteborg, september 2000 Cochlea Implantat

Läs mer

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola Regeringsredovisning: förslag till text i Lspec11 om förskoleklass U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola Undervisningen

Läs mer

Tvåspråkighetssatsning Manillaskolan ~^

Tvåspråkighetssatsning Manillaskolan ~^ VCc ^j^\ Tvåspråkighetssatsning Manillaskolan ~^ Specialpedagogiska skolmyndigheten Definition Tvåspråkighet: Funktionell tvåspråkighet innebär att kunna använda båda språken för att kommunicera med omvärlden,

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015 VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015 2.1 NORMER OCH VÄRDEN 1 Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar Förmåga

Läs mer

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola 1(7) Lokal arbetsplan Lövåsens förskola 2010/2011 2 Innehållsförteckning Inledning 3 2.1 Normer och värden 3 Mål 3 3 2.2 Utveckling och lärande 3 Mål 3 4 2.3 Barns inflytande 4 Mål 4 4 2.4 Förskola och

Läs mer

Här följer exempel på vad som kan belysas och redovisas i utredning om elevens pedagogiska och sociala situation:

Här följer exempel på vad som kan belysas och redovisas i utredning om elevens pedagogiska och sociala situation: 1 (4) PEDAGOGISK OCH SOCIAL BEDÖMNING, SKOLA En pedagogisk bedömning för elever i grundskolan skall visa om eleven har förutsättningar att nå grundskolans kunskapsmål. Bedömningen görs av klasslärare/

Läs mer

Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik

Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, Behörighetskrav: Lärare och förskollärare: Vilka som får undervisa i skolväsendet Endast den som har legitimation som lärare eller förskollärare och är

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Föräldrarnas syn på terapikoloniverksamheten 2009

Föräldrarnas syn på terapikoloniverksamheten 2009 Föräldrarnas syn på terapikoloniverksamheten 2009 En utvärdering genomförd under hösten 2009 För Terapikolonier AB Ulrika Sundqvist Sammanfattning föräldraenkäter Terapikolonier AB:s verksamhet utvärderas

Läs mer

Schack kan skapa vänskap

Schack kan skapa vänskap Lärande och samhälle Schack som pedagogiskt verktyg Schack kan skapa vänskap Författare: Saad Shahin Examinatorer: Jesper Hall Lars Holmstrand Pesach Laksman Ett projekt om schackspelets sociala påverkan.

Läs mer

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns

Läs mer

Arbetsplan för Pedagogisk omsorg i Tranås kommun

Arbetsplan för Pedagogisk omsorg i Tranås kommun FAMILJEDAGHEM/ FAMILJEFRITIDSHEM Arbetsplan för Pedagogisk omsorg i Tranås kommun Innehåll 1. Förord... 3 2. och riktlinjer... 4 2.1 Normer och värden... 4 2.2 Utveckling och lärande... 5 2.3 Barns inflytande...

Läs mer

Hur kan vi skapa en bra inskolning -för barnen, föräldrarna och verksamheten? Solbacken Tallen

Hur kan vi skapa en bra inskolning -för barnen, föräldrarna och verksamheten? Solbacken Tallen Kvalitetsarbete Hur kan vi skapa en bra inskolning -för barnen, föräldrarna och verksamheten? Solbacken Tallen 2014 Förskolor Syd Lek, lärande och omsorg för att Växa och utvecklas Munkedals kommun Erika

Läs mer

Att använda Bedömningsstöd i taluppfattning i årskurs 1 3 i specialskolan

Att använda Bedömningsstöd i taluppfattning i årskurs 1 3 i specialskolan Att använda Bedömningsstöd i taluppfattning i årskurs 1 3 i specialskolan Utgångspunkter För döva elever och elever med hörselnedsättning sker begreppsutveckling inom matematik på liknande sätt som för

Läs mer

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården Sid 1 (13) Handlingsplan för Nya Lurbergsgården X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (13) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan

Läs mer

SKOLPLACERING AV BARN MED COCHLEA IMPLANTAT

SKOLPLACERING AV BARN MED COCHLEA IMPLANTAT SKOLPLACERING AV BARN MED COCHLEA IMPLANTAT Anna-Lena Tvingstedt, Gunilla Preisler & Margareta Ahlström BARN - KOMMUNIKATION - HANDIKAPP Psykologiska institutionen STOCKHOLMS UNIVERSITET 2003 Innehållsförteckning

Läs mer

Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014

Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014 2012-10-15 Sid 1 (7) Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014 V A L B O F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), www.gavle.se Sid 2 (7) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet

Läs mer

Mål för Häcklinge Förskola / Leoparden Läsåret 2013/2014

Mål för Häcklinge Förskola / Leoparden Läsåret 2013/2014 2012-10-15 Sid 1 (7) Mål för Häcklinge Förskola / Leoparden Läsåret 2013/2014 V A L B O F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), www.gavle.se Sid 2 (7) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet

Läs mer

Mall vid kartläggning

Mall vid kartläggning Mall vid kartläggning Skola: Elevens namn: Datum: Närvarande personer vid kartläggning: Situationer som fungerar bra för eleven Situationer som fungerar mindre bra för eleven Elevens starka och svaga sidor

Läs mer

ENKÄTSAMMANSTÄLLNING: VÅRDNADSHAVARE

ENKÄTSAMMANSTÄLLNING: VÅRDNADSHAVARE ENKÄTSAMMANSTÄLLNING: VÅRDNADSHAVARE Sammanställning av utvärderingsenkäter ifyllda av vårdnadshavare till barn som åkte ut på Tuskulums helgkollo och lovläger, vår/sommar 2016. Syftet med enkäterna är

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN Förskolan Vättern är en förskola med estetisk inriktning och är integrerad i Vätternskolan. Vi finns på Ulaxgatan, Ekön med närhet till Bondebacka. I vårt temaarbete

Läs mer

Blåbärets Kvalitetsredovisning

Blåbärets Kvalitetsredovisning Blåbärets Kvalitetsredovisning ht-2011/vt-2012 Sammanställt av: Maria Henriksson Normer och värden. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar.. Förskolan

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i en förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

Uppföljande intervjuer kring tillgänglighet, information och nöjdhet hösten 2009

Uppföljande intervjuer kring tillgänglighet, information och nöjdhet hösten 2009 2010-02-15 Ärendenr: Nf 60/2010 Handläggare: Annelie Fridman Sophia Greek Uppföljande intervjuer kring tillgänglighet, information och nöjdhet hösten 2009 Vård och Stöd Förvaltningen för funktionshindrare

Läs mer

Övergång till förskoleklass i Klippan hösten 2012

Övergång till förskoleklass i Klippan hösten 2012 Övergång till förskoleklass i Klippan hösten 2012 Under 2012 genomfördes en undersökning av 6- åringars och deras vårdnadshavares upplevelse av övergången till förskoleklass. För vårdnadshavare genomfördes

Läs mer

2015 ARBETSPLAN & MÅL

2015 ARBETSPLAN & MÅL 2015 ARBETSPLAN & MÅL FÖRSKOLAN BARNEN I DÖSHULT Frida Rosenström Lena Andersen Maja Månsson 2 Prioriterade mål 2015 SOCIALA UTVECKLINGEN Att barnen lär sig ta hänsyn till andra människor och att utveckla

Läs mer

Skolplan Lärande ger glädje och möjligheter

Skolplan Lärande ger glädje och möjligheter Skolplan 2004 Lärande ger glädje och möjligheter Vi ska ge förutsättningar för barns och ungdomars bildning genom att främja lärande, ge omsorg och överföra demokratiska värderingar. Barn- och utbildningsnämndens

Läs mer

Resultat av elev- och föräldraenkät 2014

Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 Dnr 2014/BUN 0090 Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 2014-08-25 Tyresö kommun / 2014-08-25 2 (19) Barn- och utbildningsförvaltningen Tyresö kommun Tyresö kommun / 2014-08-25 3 (19) Innehållsförteckning

Läs mer

Barn med avvikande tal- och språkutveckling

Barn med avvikande tal- och språkutveckling Förtroendemannagruppen oktober 2005 1 Hörsel- och öronsjukdomar Barn med avvikande tal- och språkutveckling Bakgrund Barn med avvikande tal- och språkutveckling är en heterogen grupp, som har det gemensamt

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

KAPITEL 7 STÖD FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG. 7.1 Principerna för stöd

KAPITEL 7 STÖD FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG. 7.1 Principerna för stöd KAPITEL 7 STÖD FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG 7.1 Principerna för stöd Det finns tre nivåer av stöd: allmänt, intensifierat och särskilt stöd. En elev kan få stöd på endast en nivå åt gången. Stödformer som

Läs mer

Datum för utvecklingssamtalet

Datum för utvecklingssamtalet Dokumentation för Datum för utvecklingssamtalet Normer och värden Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja

Läs mer

UNGDOMSENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen.

UNGDOMSENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen. UNGDOMSENKÄTER Sammanställning av utvärderingsenkäter ifyllda av ungdomar som deltagit i någon av Terapikoloniers sommarverksamheter 2013. Enkäter skickas efter avslutad sommarperiod på Terapikolonier

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Det tar tid förstår du

Det tar tid förstår du Det tar tid förstår du Barns perspektiv på relationsskapandet Barns villkor för relationsskapandet l Var de bor l Vilka föräldrar de har l Hur familjebildningen ser ut l Hur uppväxtvillkoren ser ut l I

Läs mer

Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017.

Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017. Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017. 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet utvecklar: öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och

Läs mer

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning)

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning) Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning) Internationellt perspektiv Förskolan ska sträva efter att varje barn Etiskt perspektiv utvecklar sin identitet

Läs mer

Föräldrarnas syn på terapikoloniverksamheten 2008

Föräldrarnas syn på terapikoloniverksamheten 2008 Föräldrarnas syn på terapikoloniverksamheten 2008 En utvärdering genomförd under hösten 2008 För Terapikolonier AB Eva Huld Sammanfattning Terapikolonier AB:s verksamhet utvärderas kontinuerligt. Som en

Läs mer

Glad, lessen och arg Hällevadsholms förskola Trollet

Glad, lessen och arg Hällevadsholms förskola Trollet Dokumentation av Kvalitetsarbete Glad, lessen och arg Hällevadsholms förskola Trollet 2015 Förskolor Norr Munkedals kommun Eva Larsson Veronica Steinmetz Eva- Karin Dalung Kristina Lundgren Anette Ekström

Läs mer

Funktionell kvalitet V E R K T Y G F Ö R B E D Ö M N I N G A V F Ö R S K O L A N S M Å L U P P F Y L L E L S E

Funktionell kvalitet V E R K T Y G F Ö R B E D Ö M N I N G A V F Ö R S K O L A N S M Å L U P P F Y L L E L S E Børne- og Undervisningsudvalget 2014-15 BUU Alm.del Bilag 107 Offentligt Funktionell kvalitet V E R K T Y G F Ö R B E D Ö M N I N G A V F Ö R S K O L A N S M Å L U P P F Y L L E L S E Språk och kommunikation

Läs mer

okal arbetsplan Familjedaghem område Söder reviderad maj 2008

okal arbetsplan Familjedaghem område Söder reviderad maj 2008 l okal arbetsplan Familjedaghem område Söder reviderad maj 2008 2 Innehåll Familjedaghemmens organisation sid. 3 Familjedaghemmens uppgift sid. 4 Värdegrunden sid. 5 Barns inflytande sid. 6 Samverkan med

Läs mer

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp Innehållsförteckning 1 Mål: Förskolan har en pedagogisk dokumentation som visar på barnens utveckling och lärande... 3 2 Mål: Förskolan stimulerar

Läs mer

Skolan med arbetsglädje Montessori

Skolan med arbetsglädje Montessori Skolan med arbetsglädje Montessori Vem var Maria Montessori? Maria Montessori (1870-1952) var Italiens första kvinnliga läkare. I sitt arbete kom hon tidigt i kontakt med mentalt störda barn och socialt

Läs mer

BRUKARENKÄT: TONÅRINGAR

BRUKARENKÄT: TONÅRINGAR BRUKARENKÄT: TONÅRINGAR Sammanställning av utvärderingsenkäter ifyllda av tonåringar som åkte ut på Terapikoloniers sommarverksamheter sommaren 2015. Utvärderingsenkäter skickas efter avslutad sommarperiod

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2015/2016 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Skolan är till för ditt barn

Skolan är till för ditt barn Skolan är till för ditt barn En broschyr om de nya läroplanerna och den nya skollagen som riktar sig till dig som har barn i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan Den här broschyren

Läs mer

Elevhälsan. Manual. Social bedömning. inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola

Elevhälsan. Manual. Social bedömning. inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Elevhälsan Manual Social bedömning inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Elevhälsan, För- och grundskolan Umeå kommun Telefon 090-16 12 20 sep 2013 Innehållsförteckning Social bedömning...

Läs mer

Vård och omsorg, Staffanstorps kommun

Vård och omsorg, Staffanstorps kommun RAPPORT Vård och omsorg, Staffanstorps kommun Datum: 2014-09-15 Susanne Bäckström, enhetschef Alexandra Emanuelsson, kvalitetsutvecklare Gustav Blohm, kvalitetsutvecklare 2(13) Intervjuer med boende Genomförande

Läs mer

Förskollärares uppfattningar om högläsningens potential som skriftspråksutvecklande pedagogik

Förskollärares uppfattningar om högläsningens potential som skriftspråksutvecklande pedagogik Förskollärares uppfattningar om högläsningens potential som skriftspråksutvecklande pedagogik Tarja Alatalo Högskolan Dalarna, tao@du.se Barbro Westlund, Stockholms universitet Anna Strid, Elevhälsan i

Läs mer

Riktlinjer för Stallarholmsskolan gällande förhållningssätt, värdegrund och arbetsinriktning 2012

Riktlinjer för Stallarholmsskolan gällande förhållningssätt, värdegrund och arbetsinriktning 2012 Riktlinjer för Stallarholmsskolan gällande förhållningssätt, värdegrund och arbetsinriktning 2012 Skollagen (2010:800) 1 kap. 5 Utformning av utbildningen Var och en som verkar inom utbildningen ska främja

Läs mer

Sagobackens plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014

Sagobackens plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Sagobackens plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskolan a för planen Helen Peterson Vår vision På vår förskola ska alla

Läs mer

Innehåll. Innehåll. Lpfö98/rev10 och Spana på matavfall

Innehåll. Innehåll. Lpfö98/rev10 och Spana på matavfall Lpfö98/rev10 och Spana på matavfall Årets miljöspanaruppdrag Spana på matavfallet ger många olika möjligheter att arbeta mot förskolans mål och riktlinjer enligt Lpför98/rev10. Nedan följer citat och urklipp

Läs mer

ENHET GUDHEM. PROFIL OCH VISION Förskolan

ENHET GUDHEM. PROFIL OCH VISION Förskolan ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION Förskolan PROFIL - Framgångsrikt lärande VISION Tillsammans förverkligar vi våra drömmar Enhet Gudhem står för framgångsrikt lärande. Tillsammans arbetar vi för att främja

Läs mer

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008 Kvalitetsredovisning STJÄRNEBOSKOLAN Skolan ligger vid norra infarten till Kisa, mellan Kisasjön och ett närliggande skogsområde. I detta skogsområde finns skolans uteklassrum

Läs mer

Utvärdering av projektet Flodagruppen

Utvärdering av projektet Flodagruppen Utvärdering Flodagruppen 1 Utvärdering av projektet Flodagruppen Elever och föräldrar Johan Heintz Handledare: Annika Hall Sveagatan 15 Kurator vid Dergårdens gymnasium, 413 14 Göteborg Lerum e-mail: johan.heintz@kulturverkstan.net

Läs mer

Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling Planen grundar sig på bestämmelser i 14a kap. skollagen (1985:1100), diskrimineringslagen (2008:567) och och

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Skolan är till för ditt barn

Skolan är till för ditt barn Skolan är till för ditt barn En broschyr om de nya läroplanerna och den nya skollagen som riktar sig till dig som har barn i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan Du är viktig Du

Läs mer

Verksamhetsplan. Myggans förskola. Verksamhetsåret 2013

Verksamhetsplan. Myggans förskola. Verksamhetsåret 2013 Verksamhetsplan Myggans förskola Verksamhetsåret 2013 Vår verksamhet bygger på Lpfö 98 som är förskolans egen läroplan. Läroplanen innefattar förskolans gemensamma värdegrund och de övergripande mål och

Läs mer

Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014

Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014 2012-10-15 Sid 1 (7) Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014 V A L B O F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), www.gavle.se Sid 2 (7) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet

Läs mer

Vad tycker du om skolan?

Vad tycker du om skolan? Vad tycker du om Fråga 1 Vilket år är Du född? År 19... Fråga 2 Går Du i grundskolan, gymnasieskolan eller går Du i Grundskolan Gymnasieskolan Går i skolan. Du behöver svara på fler frågor. Viktigt, skicka

Läs mer

ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15

ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15 ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15 Innehållsförteckning Sid 3 Presentation av arbetssätt Sid 4 utifrån LGR 11 Sid 4 Normer och värden Kunskaper Sid 6 Elevers ansvar och inflytande

Läs mer

MÅLET MED ATT UPPRÄTTA EN HANDLINGSPLAN

MÅLET MED ATT UPPRÄTTA EN HANDLINGSPLAN DANDERYDS KOMMUN Utbildnings- och kulturkontoret SYFTE MED HANDLINGSPLAN Handlingsplanens primära syfte är att stötta barnet i barnets svårigheter och göra vistelsen på förskolan meningsfull, samt utgöra

Läs mer

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Senast uppdaterad mars 2010 1. Verksamhetsplan för Vasa Neon Förskola 1.1 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe GRUNDPRINCIPER OCH HÅLLPUNKTER Princip 1 Den gode mannen verkar för att alla beslut fattas i vad som är barnets bästa

Läs mer

Arbetsplan för Ängen,

Arbetsplan för Ängen, Arbetsplan för Ängen, Mariebergs förskola 2010/2011 Arbetsplan för Ängen, läsåret 2010/2011 Arbetsplanen innehåller dels hur vi på Ängen kommer att arbeta under året 2010/2011 och dels hur vi alltid arbetar

Läs mer

FÖRÄLDRAENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen.

FÖRÄLDRAENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen. FÖRÄLDRAENKÄTER Sammanställning av utvärderingsenkäter ifyllda av föräldrar som haft barn på Terapikoloniers sommarverksamheter, eller som själva deltagit tillsammans med sina barn på någon Terapikoloniers

Läs mer

Från gurkprickar till ljus och skugga! En pedagogistaberättelse

Från gurkprickar till ljus och skugga! En pedagogistaberättelse Från gurkprickar till ljus och skugga! En pedagogistaberättelse Vilka tankar hade pedagogerna i början? Vilka frågor kan man ställa i insamlandet för att få syn på barns nyfikenhet och intresse? Vad ser

Läs mer

Skolinspektionens enkät till elever hösten 2010

Skolinspektionens enkät till elever hösten 2010 Skolinspektionens enkät till elever hösten 2010 Antal skolor totalt i denna enkätomgång med årskurs 9: 123 Antal registrerade elever totalt i denna enkätomgång i årskurs 9: 8318 Antal svarande elever totalt

Läs mer

Likabehandlingsplanen

Likabehandlingsplanen 1 Likabehandlingsplanen 1. Inledning 1.1 Verksamhetens ställningstagande 1.2 Till dig som vårdnadshavare 2. Syfte och åtgärder 2.1 Syftet med lagen 2.2 Aktiva åtgärder 2.3 Ansvarsfördelning 2.4 Förankring

Läs mer

Arbetsplan. Lillbergets förskola avdelning /2016. Barn och utbildning

Arbetsplan. Lillbergets förskola avdelning /2016. Barn och utbildning Arbetsplan Lillbergets förskola avdelning 1 2015/2016 Barn och utbildning 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn

Läs mer

Handlingsplan för. Trollgårdens förskola 2013/2014

Handlingsplan för. Trollgårdens förskola 2013/2014 2012-10-15 Sid 1 (12) Handlingsplan för Trollgårdens förskola 2013/2014 X X X X F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (12) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet

Läs mer

Arbetsplan Mira Fritids

Arbetsplan Mira Fritids Arbetsplan Mira Fritids nyaelementar.stockholm.se Titel Arbetsplan Mira Fritids Senast reviderad: 2013-11-07 Utgivare: Mira Fritids, Nya Elementar Kontaktperson: Dan Ögren E-post: dan.ogren@stockholm.se

Läs mer

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare?

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Sedan en tid tillbaka pågår det livliga diskussioner kring inkludering och exkludering i samband med att man funderar kring särskilda undervisningsgrupper

Läs mer

Konflikthantering enligt Nonviolent Communication. Marianne Göthlin skolande.se

Konflikthantering enligt Nonviolent Communication. Marianne Göthlin skolande.se Konflikthantering enligt Nonviolent Communication Marianne Göthlin skolande.se Nonviolent Communication - NVC NVC visar på språkbruk och förhållningssätt som bidrar till kontakt, klarhet och goda relationer

Läs mer

Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola

Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola Ledningsdeklaration På Bergsgårdens Förskola ska ingen kränkande behandling förekomma vara sig i barn eller personalgrupp. Alla ska känna sig trygga, glada och

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet teckenspråk för hörande

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet teckenspråk för hörande Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde

Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde 2012-10-10 Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde Fritidshemmets uppdrag Det är viktigt att personalen utformar verksamheten så att fritidshemmet kompletterar skolan både tids- och

Läs mer

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLA Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLAS Ledord och pedagogiska plattform Tallkrogens skola Innehåll Tallkrogens skolas långsiktiga mål 3 Våra utgångspunkter

Läs mer

Plan för likabehandling och kränkande behandling. Viby, Förskolan Läsåret 2014/2015

Plan för likabehandling och kränkande behandling. Viby, Förskolan Läsåret 2014/2015 Plan för likabehandling och kränkande behandling Viby, Förskolan Läsåret 2014/2015 1. Inledning 1.1 Varför en Likabehandlingsplan och plan för kränkande behandlig? 1.2 Grunduppgifter 1.3 Rälsens policy

Läs mer

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden. Avdelning solen 2013/2014

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden. Avdelning solen 2013/2014 2011-10-31 Sid 1 (11) Handlingsplan för Valbo förskoleenhet Förskola Markheden Avdelning solen 2013/2014 X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (11) 2.1 NORMER

Läs mer

Samverkan. Omsorg. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling skall prägla verksamheten (LPO 94)

Samverkan. Omsorg. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling skall prägla verksamheten (LPO 94) 090629 Samverkan Samverkan sker mellan: barn-barn, pedagog-barn, pedagog-förälder, pedagog-pedagog. Samverkan med kamrater är en förutsättning för att barnen ska nå de mål som finns i läroplanen. Med leken

Läs mer

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Resultat Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Fråga 1 Mycket inspirerande (6) till mycket tråkigt (1) att arbeta med etologisidan Uppfattas som mycket inspirerande eller inspirerande

Läs mer

Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht Vt- 2015

Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht Vt- 2015 Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht- 2014- Vt- 2015 0 Innehåll Likabehandlingsplan... 2 Syfte... 2 Utvärdering från Likabehandlingsplanen Ht 2013 Vt 2014... 3 Mål och ansvar... 4 Arbete för att främja

Läs mer

Likabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling. Yllestad förskola Läsåret 2012/2013

Likabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling. Yllestad förskola Läsåret 2012/2013 20120921 Likabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling Yllestad förskola Läsåret 2012/2013 Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Lagar och förordningar: Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet

Läs mer

Arbetsbeskrivning för

Arbetsbeskrivning för Arbetsbeskrivning för HT 2011 VT 2012 Arbetsbeskrivning Mästerkatten HT-11 VT-12 Barn: 5 4 3 2 1 Pojkar Flickor 0 2010 2009 2008 2007 2006 Personal: Namn Arbetstid Utbildning Jonas 100 % Förskollärare

Läs mer