Implantat guidar nerver

Transkript

1 forskning o innovation o tillväxt No 5 december 2010nytt Hållbara städer M å n g a b o r g m ä s ta r e i k i n a vill göra sina städer h å l l b a r a. s v e n s k t e k n i k o c h k u n s k a p v i s a r h u r. Implantat guidar nerver n y b e h a n d l i n g g e r m i l j o n ta l s r y g g m ä r g s s k a d a d e n y t t h o p p. M o n i c a E k s antibakteriella p o ly m e r e r k a n ersätta silver i sportkläder. Innovation ger gamla material nytt liv traditionella råvaror fyllda med kunskap ger konkurrensfördelar närvarokänsla ultraviolett ljus miljöhjältar

2 LEDARE Utmaningsdriven innovation Jag var nyligen i Japan och Kina. Och trots att jag under många år har samarbetat med asiatiska företag och organisationer, så slogs jag än en gång av hur snabbt vår omvärld förändras. Utvecklingstakten är enorm och då gäller det givetvis för Sverige att inte hamna på efterkälken. Vi måste satsa på våra styrkeområden och vi måste göra det i en effektiv samverkan inom hela innovationskedjan. Vi måste bli bättre på att få forskning, utveckling, innovation, demonstration och testanläggningar att hänga ihop för att snabbare och effektivare än våra konkurrenter få ut produkter och tjänster på marknaden. Vi på VINNOVA måste då också anpassa vårt arbetssätt och vår organisation efter denna globala kapplöpning. Vi jobbar sedan en tid tillbaka med att fokusera våra satsningar inom fyra stora områden: hållbara städer, framtidens hälsa och sjukvård, det hållbara informationssamhället samt konkurrenskraftig produktion. Vi tror att många av Sveriges styrkor och framtida framgångar ryms inom dessa områden. Som Sveriges innovationsmyndighet är det viktigt för VINNOVA att jobba utmaningsdrivet och fokuserat samtidigt som vi fortsätter att utveckla ett effektivt samarbete med andra viktiga aktörer. Det fortsätter dessutom att hända saker i vår omvärld som ytterligare understryker att VINNOVA är på rätt väg. EU-kommissionen presenterade nyligen sin Innovation Union som betonar att vi måste öka innovationsför- Charlotte Brogren mågan inom hela EU och fokusera våra gemensamma satsningar för att klara den globala konkurrensen. EU ska inrikta sig på en rad utmaningar, till exempel klimatförändringar, energi- och livsmedelstrygghet, samt hälsa och en åldrande befolkning. Innovation Union är ett mycket bra initiativ som tydligt pekar ut i vilken riktning vi i EU måste gå. Fokuserade satsningar på innovationsområdet är fokuserade satsningar på innovation är avgörande. avgörande för både Sveriges och EU:s konkurrenskraft och ska lägga grunden för våra framtida framgångar. Och det finns fler tecken på att vi är på gång i Sverige inom innovationsområdet. Detta bekräftades till exempel i regeringsförklaringen där det framgick att en innovationsstrategi ska tas fram under mandatperioden. Precis som EU-kommissionen, så identifierar regeringen till exempel offentlig innovationsupphandling som ett centralt verktyg. Vi på VINNOVA vill givetvis göra allt vi kan för att hjälpa till att driva på innovationsfrågorna. Vi hoppas och tror att innovationernas betydelse för svensk konkurrenskraft kommer att vara en minst lika het fråga under 2011! Charlotte Brogren, GD för VINNOVA Nervgrafter Implantat Innehåll NR Kort & koncist Läs om elbilar, VINN NU, sårförband och att förtroendet för forskare minskar. 05 tema materialteknik Svensk materialteknisk forskning utgår från klassiska material som trä och stål. 10 utblick Kina och USA är två länder som efterfrågar svensk kunskap om hållbara städer. 12 skalbagge gav svaret Nocturnal Vision utnyttjar dyngbaggens mörkerseende för att filma i mörker. 13 ljusare tider för polisen Snabbare avsökning av brottsplatser är bara en effekt av Labinos specialljusarmaturer. 14 så långt borta men ändå så nära Ögonkontakt och rumskänsla är egenskaper i Alkits videokonferenssystem. 15 hopp för ryggmärgsskadade En behandling som bygger på ett bionedbrytbart implantat kan öka nervtillväxten. REDAKTIONEN: Ansvarig utgivare Charlotte Brogren, VINNOVA Redaktion Krystyna Nilsson, Vinnova samt Anders Nordner och Petra Lodén, Appelberg Art Director Erich Blunck, Appelberg Tryck Edita Västra Aros Papper Arctic Volume Omslagsfoto Håkan Frank Adress Telefon ISSN Tidningen ges ut fem gånger per år. För prenumeration gå in på VINNOVA-nytt@VINNOVA.se 16 profilen Christina Lampe-Önnerud leder batteriföretaget Boston-Power och söker samarbeten. 19 lästips Publikationer från VINNOVA och kalendarium. 2 vinnova-nytt december 2010

3 Kort & Koncist Vinn nu nyinvesterar misstro mot forskare Stora teknikpriset El- bilar ett utmanande teknikskifte för bilindustrin En ökad användning av el för framdrivning av fordon bidrar till en bättre miljö. Så långt är de flesta överens. Samtidigt utgör ett skifte bort från förbränningsmotorer till eldrivna fordon en extrem utmaning för bilindustrin. Det visar en ny avhandling från Chalmers, skriven av Hans Pohl, analytiker på VINNOVA. Chansen är liten att små biltillverkare som Volvo Cars eller Saab Automobile skulle tjäna på att som Toyota med sin Prius gå före i elbilsutvecklingen, menar Hans Pohl i sin avhandling Radical Innovation: Management and policy for electric and hybrid vehicle delvelopment som lades fram på Chalmers nyligen. Han har använt utvecklingen mot eldrivna fordon som ett exempel för att öka förståelsen av teknikskiften i mogna industrier. Hans Pohl har studerat utvecklingen på el- och hybridfordonsområdet i Sverige och i Japan sedan 1970-talet, med särskilt fokus på Volvo Cars och Toyota. Kontakt: Hans Pohl, Hans.Pohl@VINNOVA.se FOTO: istockphoto vinnova-nytt december

4 FOTO: vinnova Kort & Koncist Pris för förband som inte fastnar i såret Årets Stora Teknikpris gick till Tomas Fabo på Mölnlycke Health Care för hans unika silikonförband som fäster på hud, men inte i sår. Innovationen heter Safetac och används i en rad olika produkter för sårvård. Stora Teknikpriset delades i år ut för sjätte gången av tidningen Ny Teknik och VINNOVA. Juryns motivering: När företagsledningen tvivlade, så förvandlade Tomas Fabo det egna köket till ett skunk work och utvecklade själv med stor envishet och experimentlusta de första prototyperna till den smärtfria såromläggningen. Denna innovativa produktfamilj med silikonförband, som fäster i hud men inte i sår, skapar lindring för svårt sjuka och är en internationell miljardsuccé för Mölnlycke Health Care. Trafikverket får Användarnas IT-pris 2010 Användarnas IT-pris går i år till Trafikverkets nya system för beslutstöd inom trafikledningen i Stockholmregionen, CTS (Centralt tekniskt system). Användarnas IT-pris arrangeras av UsersAward, i samverkan med VINNOVA och KTH. CTS underlättar för trafikledaren att fatta rätt beslut i stressiga situationer i styrningen av trafiken i Stockholmsregionen. Juryn menar att systemets flexibla uppbyggnad ger användaren möjlighet att hantera information från många olika källor på ett sätt som är både stimulerande och lärande. FOTO: istockphoto VINNOVA finansierar forskning om innovationssystem Centrumen CESIS i Stockholm/Jönköping, CIIR i Luleå/Umeå och CIRCLE i Lund finansieras av VINNOVA med sammanlagt 27 miljoner kronor. De ska under en treårsperiod studera innovationssystem och sambanden mellan forskning, innovation och hållbar tillväxt. Forskningen ska också kunna användas som underlag för innovationspolitiska beslut. CESIS (Centre of Excellence for Science and Innovation Studies) är ett samarbete mellan KTH och Internationella Handelshögskolan i Jönköping och består av ett 20-tal forskare. CESIS är inriktat på att undersöka företagens innovationssatsningar, internationella nätverk och exportutveckling. CIIR (Centre for Interorganizational Innovation Research) är ett nytt centrum i samarbete mellan Luleå tekniska universitet och Umeå universitet. Ett 50-tal forskare och doktorander fokuserar på hur informations- och kommunikationsteknik och digitala innovationer kan gynna icke-storstadsområden, till exempel hur modern teknologi kan utnyttjas i öppna och distribuerade innovationssystem. CIRCLE (Centre for Innovation Research and Competence in the Learning Economy) vid Lunds universitet består av ett 30-tal forskare från 12 discipliner och 14 länder. CIRCLE fokuserar bland annat på innovationssystemens utveckling och att sammanföra detta med entreprenörskapsforskning. Kontakt: Magnus Lagerholm, Magnus.Lagerholm@VINNOVA.se Fallande förtroende för forskare Förtroendet för forskare har minskat med 12 procentenheter det senaste året. Samtidigt ökar andelen svenskar som tror att astrologi är en vetenskap. Det visar den nya barometern från föreningen Vetenskap & Allmänhet, VA. 63 procent har stort eller mycket stort förtroende för forskare vid universitet och högskolor, jämfört med 75 procent vid den förra mätningen. För forskare verksamma vid företag har bara 45 procent lika stort förtroende, en minskning med 3 procentenheter. Samtidigt är tilltron till forskningens möjligheter stark och den ökar på några områden: Tre av fyra tror att forskningen kan bidra till att bromsa klimatförändringen. En lika stor andel menar att forskning kan öka den ekonomiska tillväxten. Läs mer på FOTO: istockphoto Nystartade företag får kr vardera Automatiserad rengöring av containrar, miniatyrventiler, digitalisering av kvitton och en aktiemarknad för musik. Det är några av projekten i 13 nystartade, FoU-baserade företag som finansieras med kronor vardera i satsningen VINN NU. Bakom satsningen står VINNOVA och Energimyndigheten. Dessutom gör Energimyndigheten och VINNOVA tillsammans med Tillväxtverket denna gång en satsning på nya företag startade av unga personer (18 30 år). Höstens VINN NU-företag MultusMEMS (Uppsala) miniatyriserade ventiler inom medicin- och miljöteknik, till exempel små portabla system som drivs med batterier. Svenska QuinTex (Borås) ny vävprocess för produktutveckling inom textiltillverkning. TuneRights Sweden (Stockholm) en aktiemarknad för musik där ägare av rättigheter kan registrera sina låtar och vem som helst sedan kan investera i låtarna som om de vore företag på börsen. BinaryBio (Stockholm) bioinformatiklösningar för användning inom bland annat läkemedelsutveckling. Orexplore (Kista) portabelt mätinstrument som analyserar mineralinnehåll i borrkärnor vid mineralprospektering och gruvbrytning. Schemagi (Linköping) tjänster för automatisk schemaläggning inom vård och omsorg. Protens (Uppsala) programvaruprodukter för förbättrad och förenklad verksamhetsstyrning och kontroll. IBC Robotics (Eskilstuna) automatiserad rengörning av fraktcontainrar med hjälp av industrirobot och torris. Specialsatsning på unga Airwatergreen (Uppsala) ny typ av kondenseringsteknik som ger möjlighet att med solvärme exploatera vanlig luft som vattenkälla. Student Competitions (Stockholm) matchning av studenter med företag och organisationer genom onlinetävlingar. Uppsala Adaptiv Värmeteknik (Uppsala) ny metod för effektivisering av hushållsuppvärmning. Mobil Utbildning (Stockholm) utbildning och kurser via mobiltelefonen. Kvittar (Malmö) tjänst för digitalisering och lagring av kvitton. Kontakt: Ann-Louise Persson, 4 vinnova-nytt december 2010

5 tema // Materialteknik Nya materia skapar konkurrenskraftig industri I takt med att nyindustrialiserade länder utmanar svenska exportprodukter allt hårdare måste företagen hitta nya konkurrensfördelar. Då kan materialteknik spela en viktig roll. TEXT ÅKE R MALM FOTO istockphoto Bilden av Sveriges position inom materialteknik är också bilden av svensk basindustri. Vi är starka på stål- och cellulosamaterial, säger professor Lars Berglund, chef för enheten för biokompositer vid KTH. Han leder ett långsiktigt projekt som försöker utveckla nya material baserade på träråvara. Målet är att stärka den svenska skogsindustrins ställning i konkurrens med länder som har råvara från snabbväxande träslag. Om man har väldigt enkla produkter är det lättare för eukalyptus att konkurrera, men om man tillför teknologi och kunskap blir det en annan sak. Projektet har bland annat resulterat i prototyper för superstarkt papper och så kallad aerogel, ett extremt luftigt material lämpligt som termisk isolering. Båda bygger på nanoteknologi där forskarna manipulerar materialstrukturen strax över atomnivå. Nanostrukturerade material är ett mycket viktigt område. Det är oerhört kunskapsintensivt och där har man chansen att ta egenskapssprång, säger Lars Berglund. Inom svensk verkstadsindustri har materialteknik haft en stark position, men i flera företag går inriktningen mot mer tillämpning och mindre nyutveckling, anser Lars Berglund. Han ser också en förändring i strukturen, där mindre företag spelar en allt större roll. De är högteknologiföretag med nischkunskaper, till exempel på det biomedicinska området. I det korta perspektivet handlar materialteknik mycket om att hitta nya tillämpningar eller produkter för redan existerande material. Det går kanske att ersätta stål med komposit i ett fordon för att spara vikt och bränsle, eller att byta ut plast mot ett material av förnybara råvaror. Ett exempel är forskningsprojektet LÄSS som startades för att stärka svensk skeppsbyggnadsindustri (se artikel på sidan 9). Det har bland annat bidragit till att fartygstillverkaren Kockums har utvecklat konkurrenskraftiga fartyg och fartygsöverbyggnader i kompositmaterial. Det är ju inte så att vi har lärt Kockums att bygga fartyg, säger Tommy Hertzberg på SP- Sveriges Tekniska Forskningsinstitut som har varit sammanhållande i projektet. Men LÄSS har visat vad som är möjligt och medverkat till att påverka myndigheter, sjöfartsverk och andra. Vilka ska då Sverige jämföra sig med internationellt när det gäller materialteknik? Enligt Lars Berglund är länderna i Asien på stark frammarsch, men de starkaste forskningsmiljöerna finns fortfarande i USA. De har inte en materialteknikinstitution som håller på med enbart metall eller plast, utan man har mångvetenskapliga institutioner som jobbar med alla typer av material. Det saknar vi i Sverige, avslutar Lars Berglund. i korthet Materialteknik är skapande och tillämpning av kunskap som relaterar sammansättning och materialprocesser till materialens struktur, egenskaper och funktion. vinnova-nytt december

6 tema // Materialteknik Hygienfaktor. Monica Eks forskning handlar om hur man kan använda antibakteriella polymerer i hygienprodukter och på sikt även för sportkläder där polymererna kan ersätta bland annat silver. Uppdrag: Stoppa bakterier i 6 vinnova-nytt december 2010

7 Forskare vid KTH har utvecklat en ny metod för att belägga cellulosafibrer med antibakteriella polymerer. Det ska bland annat ge bättre hygienprodukter. TEXT ÅKE R MALM FOTO HÅKAN FLANK SCA hade fibrerna, BASF de antibakteriella polymererna och forskarna på KTH hade idéerna och ambitionen att förena dem. Det blev grunden för ett forskningsprojekt som med stöd från VINNOVA ska ge nya antibakteriella material. Om man hittar rätt koncept är marknaden enorm, framförallt inom hygiensektorn, säger Monica Ek som leder projektet tillsammans med Lars Wågberg på institutionen för fiber- och polymerteknologi på KTH. Metoden, som de har utvecklat tillsammans med doktoranden Josefin Illergård, bygger på att antibakteriella polymerer fästs på cellulosafibrer i en vattenbaserad miljö, utan de farliga lösningsmedel som tidigare var nödvändiga. Vi har jobbat mycket med val av polymerer, designen av hur de ska se ut och med den antibakteriella testningen, säger Monica Ek. Det har resulterat i ett patent som beskriver vilka polymerer man ska använda för att få den antibakteriella effekten. Nu fortsätter arbetet med att ta reda på exakt vad som orsakar den samtidigt som utprovning för användning i riktiga produkter pågår. Det fiffiga med den här metoden är att om man får den att fungera kan man använda den på många olika typer av material, säger Monica Ek. Det kanske kan fungera på trä eller textilier också. Det betyder att de antibakteriella polymererna på sikt kan komma till nytta även utanför hygienområdet. Det kan vara i sportkläder eller plåster där andra medel nu används mot bakterier. Den kommersiella marknaden idag utgörs av framförallt silverprodukter, men problemet med silver är att det inte sitter fast utan kan läcka ut, säger Monica Ek. Kontakt: Eva Esping, Eva.Esping@VINNOVA.se i korthet Syfte: Att utveckla antibakteriella cellulosafibrer för användning framförallt i hygienprodukter. Medverkande: Institutionen för fiber- och polymerteknologi vid KTH, BASF, SCA och Karolinska Institutet. Finansiering: VINNOVA bidrar med drygt två miljoner kronor. Projektet medfinansieras av SCA och BASF med sammanlagt lika mycket, fördelat på pengar och eget arbete. Pågår: hygienprodukter7 vinnova-nytt December 2010

8 tema // Materialteknik Nanocellulosa skapar nya förpackningar Process. Förnybar svensk skogsråvara är grunden till så kallad nanocellulosa som på sikt kan ersätta plast. Med hjälp av nanocellulosa kan man ersätta plast och aluminium med förnybar material i vissa förpackningar. Kunskapscentret BiMaC Innovation jobbar nu med sikte på att skala upp tillverkningen till industriell nivå. TEXT ÅKE R MALM FOTO istockphoto, bimac Papper har två viktiga egenskaper som begränsar dess användning i förpackningar: Det går inte att forma plastiskt och det tar upp vatten. Därför förpackas vätskor ofta i plastflaskor eller i kartong med skyddande lager av polyeten samt ett aluminiumskikt, material som inte är förnybara. BiMaC Innovation, ett VINN Excellence Center, utvecklar metoder för att ersätta dem med nanomaterialbaserade barriärer, alternativ som också är biologiskt nedbrytbara. Fokus ligger på gränslandet mellan nya och klassiska förpackningsmaterial, säger professor Tom Lindström som är programdirektör för BiMaC Innovation. Där har så kallad nanocellulosa en nyckelroll för att förändra papprets egenskaper på olika sätt. Nanocellulosa kan förenklat beskrivas som fibrer nedbrutna i sina beståndsdelar, fibriller, som därefter koncentrerats till en sorts gel. Med den som tillsatsmaterial har forskarna på BiMaC format papper i tredimensionella former precis som en flaska. Andra projekt har visat hur nanocellulosa kan användas för att skapa barriärskikt mot syrgas och vattenånga, eller för att göra skum som fyller samma skyddande funktion som skumplast. Det finns ett stort industriellt intresse för nanocellulosautvecklingen, säger Tom Lindström. Det är det hetaste i skogsindustrin just nu. När detta skrivs är demonstratorprojekten nästan avslutade och en pilotanläggning som ska tillverka hundra kilo nanocellulosa om dagen är klar för start på forskningsinstitutet Innventia, där Tom Lindström också är verksam. Vi jobbar ganska aktivt med att få fram en kommersiell nanocellulosaprodukt, säger han. Tom Lindström tror det kan vara möjligt att inom två till tre år börja projektera stora anläggningar. Samtidigt försöker han få Innventia och BiMaC Innovation att tillsammans med industrin gå vidare inom ramen för ett större EU-projekt. Målet är att bygga en fabrik som kan producera två tusen ton nanocellulosa per år. Vi vill gärna ha anläggningar som man kan integrera i massa- och pappersfabriker, avslutar Tom Lindström. Kontakt: Anders Marén, Anders.Maren@VINNOVA.se BiMaC Innovation BiMaC Innovation är ett VINN Excellence Center som skapar nya produktkoncept för papper och förpackningar. Målet är att 2013 vara internationellt ledande inom träfiberbaserade biofibermaterial. På lång sikt ska centret öka skogsindustrins konkurrenskraft genom att bidra med innovationer på området. KTH, VINNOVA och industrin står för en tredjedel var av finansieringen som uppgår till cirka 20 miljoner kronor om året. Idag engagerar BiMaC Innovation ungefär 25 personer på KTH samt 15 personer från industrin. 8 vinnova-nytt december 2010

9 Klassad kolfiber. Kockums CarboCat är världens första arbetsbåt byggd i kolfibermaterial. CarboCat bygger på resultaten från forskningsprojektet LÄSS. Lätta fartygsmaterial Fartygskonstruktion är hårt styrd av olika regelverk, där efterlevnaden kontrolleras av klassningssällskap som Lloyds och Det Norske Veritas (DNV). Förutom materialens styrka ställer reglerna höga krav på brandhållfasthet. Aluminiums brandegenskaper var redan dokumentf r tyngre roll Forskningsprojektet LÄSS har brutit ny väg för användning av aluminium och kompositer i fartygskonstruktioner. Det handlar lika mycket om materialteknik som om klassningsjuridik. TEXT ÅKE R MALM FOTO kockums Kapa vikten med minst 30 procent! Det var ett av målen när Tommy Hertzberg på SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut 2005 startade ett forskningsprojekt för att öka användningen av lätta material inom skeppsbyggnadsindustrin (LÄSS). Tanken var att ge svenska företag konkurrensfördelar tack vare ökad kunskap om aluminium och kompositer i fartygskonstruktion. Det skulle bland annat kunna sänka fartygens bränsleförbrukning radikalt. Arbetet utgick från några olika typfartyg, bland annat ett biltransportfartyg med överbyggnad i aluminium och en höghastighetsfärja helt i komposit. Det vi gjorde var helt enkelt att vi designade fartygen för de här lättviktsmaterialen, säger Tommy Hertzberg. Sedan visade vi hur mycket vikt man sparar, hur mycket det kostar och hur stor miljöpåverkan det har. erade men inte kompositmaterialens, vilket krävde storskaliga brandprov. Vi bekräftade att de höll och nu finns det ett antal certifikat som visar att man kan bygga i de här materialen, konstaterar Tommy Hertzberg. När LÄSS avslutades 2008 visade analysen att den typiska viktminskningen tack vare materialbyte i en konstruktion på ett fartyg var 50 procent eller mer. Återbetalningstiden för investeringen i lättviktsmaterial varierar beroende på fartygstyp men för samtliga fall som studerats i LÄSS beräknades tiden bli kortare än fem år. Resultat av LÄSS börjar nu synas i form av olika samarbeten i branschen, till exempel Composite Superstructure Concept som är ett joint venture där Kockums och det svenska företaget DIAB medverkar tillsammans med engelska Thermal Ceramics. Kockums kan också visa upp ett mycket konkret exempel på Östersjön. Vi levererade nyligen den första arbetsbåten i världen som är byggd i kolfiber och klassad enligt DNVs regler, säger Lars Tedehammar, Senior Vice President för Kockums division för ytfartyg. Kunden är schweiziska Fintry Marine Design och båten, som är av typen CarboCat, tjänstgör nu vid vindkraftsfälten utanför Rostock. LÄSS Syfte: Att öka kunskapen om lätta material i fartygskonstruktioner för att öka konkurrenskraften hos svensk skeppsindustri och göra sjöfarten effektivare. Finansiering: VINNOVA har bidragit med 11 miljoner kronor och industrin med 14 miljoner. Pågick: Sammankallande: Tommy Hertzberg, forskare vid SP-Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. Medverkande: Högskolor, forskningsorgan, skeppsbyggare, rederier, materialtillverkare, myndigheter och klassningssällskap, totalt 30 deltagare. Webbplats: Enligt de första rapporterna till Lars Tedehammar är bränsleförbrukningen ungefär hälften jämfört med motsvarande konstruktion i aluminium. Kontakt: Anders Marén, Anders.Maren@VINNOVA.se vinnova-nytt december

10 utblick // Årskonferens 2010 Ambitiösa. Jennifer M. Granholm, guvernör i Michigan, och Maud Olofsson förklarade att politiken har en avgörande roll för att få fart på omställningen. Ambitiösa politiska mål visar en tydlig färdriktning för övriga aktörer. Möjligheter för innovation kring hållbara städer Hälften av jordens befolkning bor i städer och marknaden för hållbara lösningar är enorm. Sverige har goda chanser att ta tillvara de nya affärsmöjligheterna genom att erbjuda systemtänkande och nya innovationer. Text Andreas Nilsson Foto Anette Andersson En allt snabbare urbanisering gör att världens städer växer, liksom behoven av bostäder, transporter, vatten- och avloppssystem och energiförsörjning. Att lösa det på ett hållbart sätt är en stor utmaning. Det kan ge affärsmöjligheter och nya marknader för svenska aktörer som erbjuder nya tekniker och affärsmodeller, förklarade Charlotte Brogren, VINNOVAs generaldirektör. Årskonferensen samlade som vanligt både svenska och utländska deltagare från politik, akademi och näringsliv. Temat var hållbara städer, och dagen visade att Sverige ligger långt framme inom allt från systemtänkande till lösningar inom fjärrvärme, smarta elnät, biogas och transporter. Kina är en av de marknader där svenska kunskaper och tekniker behövs. Antalet miljonstäder har tredubblats och fortfarande flyttar 15 miljoner kineser från landsbygden varje år. För att visa hur utvecklingen kan bli mer hållbar anläggs miljöstaden Caofeidian öster om Peking. Staden kan bli ett världsledande exempel, där svenska företag tillsammans med kinesiska 10 vinnova-nytt december 2010

11 Från ord till handling. Marknaden för hållbara lösningar är gigantisk enligt en panel med bland annat Anders Wijkman. Men svenska företag måste gå från att bara kunna mycket, till att paketera sina smarta lösningar och konkurrera på den globala marknaden. Innovation är avgörande för att nå utmaningen om hållbara städer, enligt Peter Sharratt vid konsultföretaget WSP som bland annat projekterar en klimatneutral stad i Abu Dhabi. Testarenor är viktiga för att visa på möjligheter förklarade Malin Persson, vd för Volvo Technology som bland annat utvecklar demoprojekt för gröna korridorer med godstrafik. aktörer bidrar till både planering och genomförande, förklarade Ulf Ranhagen, chefsarkitekt vid Sweco som arbetar aktivt med Caofeidian. Nya lösningar ska göra staden klimatneutral och minimera biltrafiken, ta fram resurseffektiva vatten- och avloppssystem och producera en stor del av stadens energibehov med förnybar teknik, enligt Lin Peng som leder arbetet med staden. Vi har lärt mycket av Bo01 i Malmö och Hammarby Sjöstad i Stockholm. Många borgmästare i Kina vill ställa om sina städer, och Caofeidian kan med svensk hjälp visa hur. Nästa viktiga skyltfönster för Sverige inom hållbara städer blir kanske Norra Djurgårdsstaden. Tomas Gustafsson, miljö- och hållbarhetsstrateg vid Stockholms stad, berättade att den nya stadsdelen ska bli fossilfri, visa upp smarta elnät och småskalig elproduktion och bygga på ett kretsloppstänkande kring avfall. Men för att lyckas måste de boende få en hållbar livsstil, bland annat genom lösningar som hjälper dem att göra rätt miljöval och stödjer återbruk och återvinning. Att det inte bara gäller att bygga städer med smarta tekniska lösningar lyftes också fram av Peter Sharrat från konsultföretaget WSP, som projekterar världens första klimatneutrala och avfallsfria stad i Abu Dhabi. Bara en tredjedel av våra koldioxidutsläpp är reglerade på olika sätt, resten beror på vår livsstil. Alltså behövs också verktyg som sociala nätverk för att ändra människors beteende. Politiken har en avgörande roll för att få fart på omställningen till hållbara städer, förklarade näringsoch energiminister Maud Olofsson. Våra tuffa klimatmål visar en tydlig färdriktning, och det ihop med att Sverige är en tidig marknad för nya lösningar och har duktiga företag som ger oss goda möjligheter att bli världsledande inom området. Vikten av politiskt engagemang visade Jennifer M. Granholm, guvernör i Michigan, delstaten som varit hjärtat i amerikansk fordonsindustri. Krisen har gjort att delstaten med en befolkning på tio miljoner har tappat en miljon jobb. För att bredda näringslivet utvärderade vi intressanta sektorer. Inom förnybar energi såg vi att Sverige har en del av lösningen, och en lärdom när vi utvärderade förnybar energi såg vi att Sverige har en del av lösningen. var att samla beslutsfattare, akademi och näringsliv kring insatser. Jobb skapas nu genom bland annat anläggningar för biogas som byggs med svensk hjälp. Michigan satsar också på kompetenscentrum för att kommersialisera hållbar teknik. Den avslutande pandeldiskussionen tog upp att hållbara lösningar även behövs hemma i Sverige, bland annat för att rusta upp miljonprogramsområden. Alla var också överens om vikten av samarbete och systemtänkande. Malin Persson, vd för Volvo Technology, lyfte som exempel fram intelligenta trafiklösningar för hållbara transporter. Vi samlar aktörer, tar fram innovationer och gör demonstrationer. Men det är viktigt att tidigt sätta upp strategiska mål och handlingsplaner för alla inblandade. Charlotte Brogren summerade dagen med att behoven av innovativa lösningar i stadsmiljöer är stora. Genom fortsatt innovation kan svenska aktörer stärka sin konkurrenskraft. Att vi ligger långt framme inom området gör också att vi kan attrahera utländska företag att lägga sin forskning och utveckling i Sverige. Läs mer på vinnova-nytt december

12 MATEMATIK Naturprodukt. En liten skalbagge gav upphov till idén om en algoritm som snart kan integreras i videokameror och mobiltelefoner. Tekniken gör det möjligt att filma även under svåra ljusförhållanden. Smart matematik ger videokameror nattseende Med inspiration från insektsvärlden och en patenterad algoritm vill nystartade Nocturnal Vision ge videokameror bättre syn i mörker. text Åke R Malm foto nocturnal VISION Vad har en dyngbagge gemensamt med en människa? Ja inte är det mörkerseendet. En dyngbagge klarar sig utmärkt i mörker, men människor behöver tekniska hjälpmedel för att se ordentligt. Enligt forskning vid Lunds universitet beror det på att mörkerseende insekter, till skillnad från människor, behandlar sina synintryck i två steg genom så kallad rums-tidsutjämning. De registrerar synintrycken i många små delar av synfältet, dels vid ett visst tillfälle (rumskomponenten), dels som förändringar i de olika delarna (tidskomponenten). Vid dåliga ljusförhållanden kan insekten summera intrycken från flera av smådelarna och samtidigt analysera förändringar mellan dem över tid. På så vis ser den skarpt i mörkret trots den sämre upplösningen. Den egenskapen försöker nystartade lundaföretaget Nocturnal Vision att återskapa och kommersialisera i form av en patenterad algoritm. Syftet är att ge digitala videokameror bättre mörkerseende. Analysen bygger på två steg, en kontrastökning och en jämförelse mellan intilliggande bilder i en bildsekvens, säger marknadschef Mike Hoy. Problemet med att öka kontrasten är att bildsensorn ger mer brus i form av slumpmässiga ljuspunkter i bilden. Men likt insekterna jämför algoritmen en viss bildruta i en videosekvens med några av bilderna precis före och efter och räknar ut vad som är rörliga objekt och vad som är brus. Det senare går då att filtrera bort vilket ger en tydlig bild trots det dåliga ljuset. Nocturnal Vision har patenterat algoritmen som är utvecklad tillsammans med en av världens ledande biltillverkare. Men teknik för bättre mörkerseende behövs även på annat håll än inom fordonsindustrin. Vi har mött ett stort intresse på mobiltelefonmarknaden, säger Mike Hoy. Enligt honom har tekniken en klar exportpotential och Nocturnal Vision för diskussioner med ett par av de större företagen inom mobiltelefonsbranschen. Men det finns en del arbete kvar att göra innan den är redo för marknaden. Utmaningen just nu är att få algoritmen så beräkningseffektiv att vi kan använda den på en mobiltelefon, säger forskningschef Henrik Malm. Utvecklingen har skett på en stationär dator med separat grafikprocessor. Nu gäller det att minska kravet på datorkraft så att algoritmen kan fungera på mobila plattformar. En annan tänkbar tillämpning är bevakningskameror inom säkerhetsbranschen. Men utveckling kostar pengar och hittills domineras finansieringen av kronor från VINNOVAs och Energimyndighetens VINN NU-program. Nocturnal Vision söker också andra typer av bidrag, men vill verifiera sin teknik på marknaden innan företaget tar in externa investerare. Vår främsta prioritering just nu är att hitta de första kunderna till företaget och få in pengar på det viset, säger Mike Hoy. Kontakt: Ann-Louise Persson Ann-Louise.Persson@VINNOVA.se nocturnal vision Grundat: 2010 Medarbetare: 6 Omsättning: Företaget har ännu inte gjort något årsbokslut. 12 vinnova-nytt december 2010

13 Allt ljus på att hitta spår ELEKTRONIK Starkt UV-ljus möjliggör brottsplatsundersökningar under svåra förhållanden. Svenska Labino utvecklar en ny generation lampor som gör att poliser världen över kan avsyna större ytor på kortare tid. text susanna lidström foto istockphoto Tiden är en kritisk faktor inom kriminaltekniken. Det gäller att kartlägga spåren så snabbt som möjligt. Våra starka UV-lampor används bland annat för att identifiera kroppsvätskor på brottsplatser, säger Lisel Rehn,. vd för Labino med huvudkontor i Solna strax utanför Stockholm. Företagets produkter går till 95 procent på export till drygt 40 länder. Till slutkunderna hör bland andra kriminaltekniker vid polisens tekniska rotlar. Syftet är att hitta spårämnen som man inte kan se med blotta ögat, exempelvis sperma efter en våldtäkt. Eftersom sperma innehåller fluorescerande partiklar kan man med hjälp av UV-ljus upptäcka sådana spår. Vi har också tagit fram speciella filter som tar bort olika typer av kemiska fluorescenser, exempelvis optiska blekmedel i lakan eller liknande, som annars stör sökandet efter relevanta spårämnen, förklarar Lisel Rehn, som arbetat på Labino sedan Hon poängterar att brottsplatserna som ska undersökas ibland kan vara väldigt omfattande, och att polisen vill kunna avsyna en så stor yta som möjligt för att spara tid. Ett problem är att UV-ljuset måste vara väldigt starkt för att avslöja spåren, speciellt om de arbetar i dagsljus. Med nuvarande teknik krävs att ljuset fokuseras med en spotlightreflektor, men det gör att ljusbilden blir väldigt liten. I nästa generation av produkten kan vi erbjuda en lampa som ger mycket större ljusbild, och på så vis kan polisen undersöka brottsplatsen avsevärt snabbare, säger Lisel Rehn. Lampan är baserad på xenonljusteknologi, med en ljuskälla på 50 watt framtagen av Philips. Tidigare generation av produkten låg på 35 watt. Labinos utmaning är att utveckla elektroniken för att driva lampan. Bra elektronik gör att ljuskällan håller länge, att vi får samma starka intensitet på UV-ljuset hela tiden och att ljusbilden blir stabil. Dessutom passar vi på att ta fram ny mekanik som gör lampan mer användarvänlig, säger Lisel Rehn. Ett av de stora problemen i projektet har varit värmealstringen från den starka ljuskällan. Med hjälp av flänsar och luftspalter runt hela lamphuvudet leds värmen bort mekaniskt för att skydda den känsliga elektroniken. Det visade sig också att den nya ljuskällan utsöndrar mer farliga UVB-strålar än tidigare. Tillsammans med ett tyskt företag har vi därför utvecklat ett nytt filter som skär bort de labino låga våglängdsområdena som UVB ligger inom. Nu är filtret klart, liksom den mekaniska konstruktionen, och en första prototyp finns för elektroniken. Sluttester är planerade till våren och efter sommaren 2011 väntar lansering av den nya produkten. Stödet från VINNOVA via Forska&Väx har betytt att vi kunnat göra detta på kortare tid än vad som annars varit möjligt, säger Lisel Rehn. Den nya produkten kommer också att användas inom Labinos andra huvudsakliga tillämpningsområde oförstörande provning. Där handlar det om att identifiera defekter i metaller som kräver extrem hållfasthet, exempelvis för brofästen, tågväxlar, flygplansdelar eller kärnkraftverk. Principen är densamma för dessa industrier. Med vår nya lampa kommer de att kunna avsyna större ytor än tidigare, säger Lisel Rehn. Kontakt: Anders Marén, Anders.Maren@VINNOVA.se grundat: 1994 Första produktlansering: 1996 Affärsidé: Att utveckla, tillverka och sälja specialljusarmaturer för industriellt bruk på en global marknad. Marknader: Drygt 40 länder i alla världsdelar. Antal anställda: 9 i Sverige, försäljning utomlands sker via distributörsnät. vinnova-nytt december

14 informationsteknik Videokonferenser får ny dimension Alkit Communications utvecklar ett system för högupplösta och tredimensionella videokonferenser. Målet är att erbjuda mer närvarokänsla än dagens bästa 3D-system, till ett lägre pris. TEXT åke r malm D illustration istockphoto et senaste inom videokonferenser är system som skapar en förhöjd närvarokänsla genom att deltagarna ser högupplösta och tredimensionella videobilder av varandra. Tillsammans med annan specialutvecklad teknik för att skapa ögonkontakt och rumskänsla brukar systemen paketeras med etiketten telepresence och förses med en rejäl prislapp. Men när HD-kameror (high definition) och autostereoskopiska bildskärmar, som inte kräver särskilda 3D-glasögon, blir billigare och mer standardiserade öppnar sig nya möjligheter. Vi vill skapa en high-end-lösning för dem som vill ha något häftigare än vanliga videokonferenssystem, säger Mathias Johanson som är ansvarig för forskning och utveckling på Alkit Communications. Men, vi vill göra det genom att Mathias Johanson bygga det på standardkomponenter. Enligt Mathias Johanson kan dagens specialsystem för telepresence kosta miljontals kronor. Alkit Communications siktar på att erbjuda sitt system till en väsentligt lägre kostnad. Utvecklingen inom telepresence är samfinansierad med VINNOVA genom programmet Forska&Väx, med mål att ha en färdig produkt i slutet av Tekniken finns redan, säger Mathias Johanson. Nu återstår att sy ihop den med hjälp av mjukvara och välja de produkter vi ska använda. Förutom en persondator med skärmar och dubbla HD-kameror som skapar en tredimensionell bild behöver systemet teknik för att förstärka rumsupplevelsen. Ljudet ska till exempel komma från rätt håll beroende på vem som talar och deltagarna ska kunna se varandra i ögonen, helst i naturlig storlek. De ska också uppleva att de sitter i samma fysiska miljö, gärna med samma tapeter på väggarna, trots att de befinner sig i olika världsdelar. Det kräver ljudsystem, halvgenomskinliga glasskärmar och den typ av utrustning som tevebolagen använder för sina väderkartor, så kallad chroma key. Med ett färdigt system på marknaden hoppas Mathias Johanson att sälja ett par anläggningar första året och kanske tio året därpå. Jag tror att vi i första hand kommer att sälja till några som tycker det är nytt och fräckt och vill visa det för sina kunder. Sedan sprider det sig som ringar på vattnet. Han tror att exportmöjligheterna är goda, framförallt till länder med en väl utbyggd nätverksinfrastruktur. Alkits konferenssystem kräver en nätuppkoppling med fem till tio megabit per sekund för att det ska ge den önskade upplevelsen. Användarna behöver inte vara ingenjörer för att få det att fungera. Vårt system ska vara så enkelt att man bara dubbelklickar på en ikon för att få igång det, säger Mathias Johanson. Kontakt: Ulf Öhlander, Ulf.Ohlander@VINNOVA.se alkit communications Grundat: 2001 Anställda: 8 personer Baserat i: Luleå, med filial i Göteborg. Omsättning (2009): 7,6 miljoner kronor Resultat (2009): kronor. 14 vinnova-nytt december 2010

15 BioArctic Neuroscience // ryggmärgsskada Ny behandling av ryggmärgsskada Skadade nervtrådar stimuleras att växa ihop snabbare. Under 2011 inleds kliniska prövningar. TEXT petra lodén illustration alexander rauscher Ungefär 2,5 miljoner människor världen över lider av en ryggmärgsskada, ofta orsakad av en olycka. Skadan leder till förlamning, men också till bland annat smärta, förlust av känsel och inkontinens. Det finns idag ingen effektiv behandling. BioArctic Neuroscience utvecklar tillsammans med Neurokirurgiska kliniken på Karolinska universitetssjukhuset och Tillämpad materialvetenskap vid Uppsala universitet en behandling som bygger på ett bionedbrytbart implantat laddat med tillväxtfaktorn FGF1. Behandlingen stimulerar nervtillväxt som leder till en förbättrad funktion. Förhoppningen är att den nya behandlingen ska vara av stort medicinskt värde för denna patientgrupp. Första kliniska prövningen är planerad att starta VINNOVA stöder forskningen inom Forska&Väx. Kontakt: Elisabet Nielsen, Nervgrafter Implantat Den centrala komponenten i den nya behandlingen av ryggmärgsskador är ett implantat, vilket i kombination med en tillväxtfaktor samt nervgrafter från patienten, guidar och stimulerar tillväxten av nervtrådar över skadeområdet i ryggmärgen. Implantatet, som innehåller tillväxtfaktorn Fibroblast Growth Factor 1 (FGF1) för snabbare nervtillväxt, är nedbrytbart och försvinner efter operationen. Nervtrådar som växer över skadeområdet med hjälp av implantatet har i djurförsök visat sig kunna leda nervimpulser från hjärnan till benen. Förhoppningen är att dessa mycket positiva djurdata skall ge motsvarande goda resultat vid behandling av ryggmärgsskadade patienter. vinnova-nytt december

16 profilen // Christina Lampe-Önnerud Christina Lampe-Önnerud är CEO för batteriföretaget Boston-Power som hon grundade I juni 2010 valdes hon in som utländsk ledamot i Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien. Enligt henne är samarbete nyckeln till framgång. TEXT anders nordner FOTO håkan flank Samarbete lede 16 vinnova-nytt december 2010

17 samarbete och bra nätverk skapar nya möjligheter vilket också ger upphov till nya affärslösningar. fyra tips för att ta ett forskningsresultat vidare till ett livskraftigt företag Uppmuntra viljan att lösa problem och förändra, två viktiga drivkrafter för en innovatör. Sök samarbete försök att hitta människor och företag som kan dra nytta av dina resultat och som samtidigt kan hjälpa dig. Det blir också ett sätt att testa dina idéer. Var tydlig med vilka mål du har och hur vägen dit ser ut. Ta kontakt med finansiärer i ett tidigt skede så att ditt företag kan växa. Vad fick dig att börja forska och varför blev det batterier? Min pappa, som var forskare inom transformatorer och högspänning på ABB i Ludvika, var en viktig förebild. Under min forskningstid i Uppsala inspirerades jag av professor Josh Thomas att fördjupa mig inom batteri- och energiområdet. När jag sedan forskade vid Massachusetts Institute of Technology, MIT, fick Bell Laboratories Research upp ögonen för mig och gav mig tillfälle att arbeta med batterier där. Jag blev sedan partner på konsultföretaget Arthur D Little och ledde en grupp forskare vars uppgift var att lösa problem i batteribranschen. Ett problem var att man försökte pressa in mer och mer energi i gamla batterilösningar. Jag beslöt mig för att använda mina erfarenheter till att bygga ett säkrare och bättre presterande batteri med lång hållbarhet som samtidigt skulle vara skonsammare mot miljön. Resultatet blev Boston-Power. Hur har det svenska innovationssystemet påverkat dig? Och det amerikanska? Sverige har en tradition av innovationer, ingenjörskunnande och starka universitet. Om Sverige vill fortsätta att ligga i framkant måste vi satsa mer på att vår forskning och utveckling i förlängningen blir produkter på marknaden. Vi ska fortsätta satsa på forskning som är grunden för innovation, men vi får inte glömma bort mindre innovationsföretag som redan har en produkt. Många behöver stöd för att ta nästa steg när de ska kommersialisera sin produkt. Vi måste bli bättre på att uppmuntra entreprenörer att våga och belöna dem. Den största delen av min innovation har jag gjort i USA. Där är man bra på att tänka kommersiellt tidigt i processen. Ett väl fungerande system för att ansöka om patent gör det enkelt att skydda sina upptäckter. I USA har man en stark tradition av entreprenörskap. Där är man inte rädd för att investera och hjälpa andra som har bra idéer och produkter. Här finns också starka teknikcentrum där de bästa innovatörerna från hela världen samlas, som till exempel Boston. Hur är det att etablera högteknologisk verksamhet i Kina? Kina är en viktig och växande marknad och landet har satsat mycket på forskning och utveckling. Vi ser personalia Namn: Christina Lampe-Önnerud, CEO på Boston-Power och ledamot av Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA). Ålder: 43 år Bor: Boston, Massachusetts, USA sedan Familj: Maken Per och barnen Anna-Maria och Mattias. Utbildning: Doktor i oorganisk kemi, Uppsala Universitet, Post Doc på Massachusetts Institute of Technology, MIT. Läser: Många böcker och tidskrifter; romaner, fakta, ekonomi, marknad och filosofi. Livsfilosofi: Lev livet fullt ut och ha kul under tiden! Det här driver mig: Att bidra till ett mer hållbart samhälle och att vara en del i den nya ekonomin och det nya ledarskapet. att tillverkningen blir allt mer högteknologisk och det finns en kraftigt växande efterfrågan av högteknologi. Kina, tillsammans med resten av världen, har en stor utmaning i miljömässiga hot som på allvar kan förändra vårt sätt att leva. Det understryker behovet av samarbete och teknisk innovation. Hur samarbetar du till exempel med universitet, offentlig sektor och andra företag? Jag är mycket engagerad i framtidsfrågor som rör hållbarhet och klimat. Därför ägnar jag tid åt att föreläsa vid olika universitet och delta i sammanhang där jag kan bidra med kunskaper och inspirera andra. Jag var i Kina i september på World Economic Forums Summer Davos och talade om tillväxt och hållbarhetsfrågor. Mitt arbete på IVA är också fokuserat på att få ut idéer till marknadsmässiga produkter. Vad krävs för att en innovation ska få genomslag? Grunden för all innovation som ska fungera kommersiellt är att uppmärksamma ett behov och sedan ha ett svar på hur man löser det. Samarbete och bra nätverk skapar nya möjligheter vilket ger upphov till nya affärslösningar. Saabs elbil epower, som börjar testköras nästa år, är ett exempel på ett lyckat samarbete. epower är en del av den snabba utvecklingen där nya miljövänliga bilmodeller ser dagens ljus tack vare samverkan mellan bil- och batteriindustrin, mellan stora etablerade industriföretag och mindre nya innovationsföretag som vårt. r till framgång vinnova-nytt december

18 vinnova syns Samverkan stärker fordonsindustrin Konferensen Samverkan möter fordonsindustrins utmaningar, som ägde rum i samband med Tekniska Mässan, lockade 160 deltagare. TEXT och foto vinnova Under konferensen diskuterades frågor som: Vilka utmaningar står fordonstillverkarna inför? Hur ser leverantörernas framtida utmaningar ut? Hur ska leverantörerna och fordonsföretagen gemensamt jobba för att ta fram nya produkter? Vilka möjligheter finns det att delta i europeisk forskning? Hur kan staten och industrin samverka för att stärka svensk fordonsindustri? Bland annat berättade Robert Murby på Volvo och Stefan Palmgren på Scania hur de möter framtidens utmaningar. Svenåke Berglie på FKG (Fordonskomponentgruppen) gav en bild av leverantörernas utmaningar, medan VINNOVAs gd Charlotte Brogren talade om statens och industrins samverkan för att stärka svensk fordonsindustri. Charlotte Brogren framhöll vikten av samverkan för att nå en starkare fordonsindustri. Svenskt managements framtida utmaningar Under seminariet Svenskt managements framtida utmaningar diskuterades bland annat vilket ledarskap som behövs för att främja innovation och forskning i svenska företag. TEXT vinnova foto johan fernström Den svenska ledarskapstraditionen kommer ur en industri vi idag lämnat bakom oss. Vilket ledarskap behövs nu och i framtiden, när vi alla verkar i ett globalt kunskapssamhälle för att främja innovation och utveckling i svenska företag? Hur ser ledarskapstrenderna ut och hur skapas motivation? De frågorna diskuterade forskare och chefer under seminariet Svenskt managements framtida utmaningar. Marianne Döös, professor i organisationspedagogik, var först ut av talarna och föreläste om ledarskapstrender. Bland annat tog hon upp två ordspråk som, liksom ledarskapet, måste förändras för att fungera i en ny värld: ensam är inte längre stark och bra karl reder inte längre sig själv. Volvos vd och koncernchef Leif Johansson talade om ledarskapskultur som konkurrensfördel. Han berättade om sitt företags utveckling under senare år, då man släppt personbilarna och fokuserat på annan verksamhet, samt blivit ett verkligt globalt företag: en motor designas i Japan och byggs i Indien, Europa eller USA. Med ett sådant verksamhetssätt blir Volvos egen företagskultur extra viktig. Vi driver en kultur där vi alla ska försöka bli volvoiter. Det är kontraproduktivt att prata om skillnader mellan olika människor. Jag pratar inte om svenskt management, utan om bra, Volvo och globalt management, sade Leif Johansson. I en av panelerna diskuterades hur ledarna kan motivera sina medarbetare. Från vänster Pia Djupmark, vd och regionchef för Radisson Blu Royal Viking Hotel, Robert Kusén, ledningsstrateg på Södertälje kommun, Pär Larsson från VINNOVA och Lisa Lindström, vd för digitala designbyrån Doberman. 18 vinnova-nytt december 2010

19 V I N N O VA R A p p O R t V R : 2 0 t O m A s Å s t R ö m - F A u g e R t & C O u t V ä R d e R I N g A B & A N d e R s B l O m - t O t A l F ö R s VA R e t s F O R s k N I N g s I N s t I t u t - F O I V I N N O VA A N A l y s VA : 0 5 T O m A s Å s T r ö m, T O m m y J A N s s O N, P A u l I N e m A T T s s O N, s V e N F A u g e r T, J A k O b H e l l m A N & e r I k A r N O l d V I N N O VA I N f O r m A t I O N V I : 0 9 K A r I N N y g å r d S K A l m A N LÄSTIPS I VINNOVAs senaste publikationer kan du läsa om hur man blir en bättre ledare och varför Sverige behöver en innovationspolitik. ILLUSTRATION ISTOCKPHOTO Därfö r be hö v e r S v erigeen i n n o vationsp olitik VINNOVA Information VI 2010:10 DÄRFÖR BEHÖVER SVERIGE EN INNOVATIONSPOLITIK Med denna skrift vill VINNOVA inleda en dialog mellan de olika intressenter som har ett intresse av att Sverige kan växa som föregångsland. UTVÄRDERING AV FLUD Flygtekniskt utvecklingsoch demonstrationsprogram (FLUD) är resultatet av ett regeringsuppdrag till VINNOVA och Rymdstyrelsen med ursprung i branschstrategin Flyg- och rymdindustrin en del av Innovativa Sverige från Utvärdering av FLUd - FLygtekniskt UtveckLings- & demonstrationsprogram Evaluation of the Swedish development and demonstration programme in aeronautics 2. EffEktanalys av stöd till strategiska utvecklingsområden för svensk tillverkningsindustri EFFEKTANALYS av stöd till strategiska utvecklingsområden för svensk tillverkningsindustri. Denna rapport behandlar effekter av fem program under perioden inom produktframtagningsområdet, med stöd från VINNOVA och Nutek. SAMVERKAN FÖR INNOVATION OCH TILLVÄXT vinnova VINNOVA INFORMATION VI 2010:05 SAMVERKAN FÖR INNOV- ATION OCH TILLVÄXT Populärversion av VINNOVAs årsredovisning Samtliga rapporter beställs på 1 V INNOVA RAPPORT VR 2010:18 UPPDRAG LEDARE OM KONSTEN ATT BLI EN BÄTTRE CENTRUMFÖRESTÅNDARE ELIZABETH NEU MORÉN & PEDER HÅRD AF SEGERSTAD UPPDRAG LEDARE Ett sammanfattning, beskrivning och fördjupning av VINNOVAs utvecklingsprogram Uppdrag Ledare som genomfördes under , riktat till ledare för starka forsknings- och innovationsmiljöer. No wrong door alla ingångar leder dig rätt erbjudande från NatioNella aktörer till SMf - SMå och MedelStora företag NO WRONG DOOR Ett erbjudande till små och medelstora företag som vill veta vilka möjligheter till offentligt stöd och finansiering som finns. Kalendarium JANUARI Transportforum. Två välfyllda och intressanta dagar i Linköping, där hela transportsektorn möts. Infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd talar under inledningen Småföretagsdagarna. Äger rum på Conventum i Örebro och arrangeras av Entreprenörskapsforum. Dagarna ger dig möjlighet att ta del av den senaste forskningen direkt från våra främsta forskare inom området, träffa politiker, beslutsfattare, företagare och organisationsföreträdare. FEBRUARI 3Norra Djurgårdsstaden En ny stadsdel i Stockholm tar form. Ett seminarium arrangerat i Stockholm av IVAs avdelning Elektroteknik. JUNI ICSB 2011 Back to the Future. Den 56:e årliga ICSB-konferensen hålls i Stockholm den juni VINNOVA, Entreprenörskapsforum, Tillväxtverket, Företagarna och Tillväxtanalys samarrangerar konferensen. vinnova-nytt december