Våren 1997 Hej. Hej BARNPLANTORNA. Föreningen för Cochlea Implantat Barn

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Våren 1997 Hej. Hej BARNPLANTORNA. Föreningen för Cochlea Implantat Barn"

Transkript

1 Hej Hej BARNPLANTORNA Föreningen för Cochlea Implantat Barn adress postnummer telefon Vaktmansgatan 13A Västra Frölunda (tal/text) postgiro org.nr medlemsavgift :-/år (-97) ISSN

2 2 STYRELSE Bostad Arbete Fax Ordförande Ann-Charlotte Gyllenram Vaktmansgatan 13 A Västra Frölunda Vice Ordförande Jeanette Winberg Skärvallsgatan Västra Frölunda Redaktör Bo Thörnwall Ulvedalsgatan Kungälv Sekreterare Gunilla Ahlström Länsmansgatan Mölndal Kassör Christina Nielsen Nyhagen Billdal Suppleant Ann-Christine Thörnwall Ulvedalsgatan Kungälv Revisor Carl-Gustav Gyllenram Vaktmansgatan 13 A Västra Frölunda Stockholms- Joakim Gasslander representant Patronsväg Saltsjö-Duvnäs Skåne- Magnus Okomdal representant Gunnesbovägen Lund Redaktionen Manusstopp: 1 april för vårnumret och 1 oktober för höstnumret. Format: PC Postadress: Bo Thörnwall, Ulvedalsgatan 93, Kungälv Telefon bostad: arbete: Fax arbete:

3 3 Det blåser nya vindar - paradigm skifte i den statliga specialskolan av Ann-Charlotte Wrennstad Gyllenram Känsloyttringar mot cochlea implantat på barn. Det är med blandade känslor, som föreningen BARNPLANTORNA tar del av kritiska röster mot cochlea implantat på barn. Är det med syfte att försöka stoppa CI operationer på barn, som teater gruppen Tyst Teater rest på Sverige turné med pjäsen Inte jag - för döva öron. Enligt bl.a Sydsvenska Dagbladets teaterkritiker innehåller pjäsen en scen speglande en cochlea implantat operation. Ett jättelikt öra på scenen som en läkare går lös på med ett gigantiskt borr samtidigt som rödfärgade tygstycken kastas ut över scenen. Detta synes vara en grov provokation emot CI. Kommer CI barn att bli mobbade som följd av denna teater pjäs? Om syftet är att m.h.a denna pjäs stoppa CI operationer på barn är jag övertygad om att man misslyckas. Istället väcker detta enbart djup bestörtning hos människor. Det är endast med faktabaserade sakargument som trovärdighet skapas. Föreningen BARNPLANTORNA kommer att sakligt fortsätta informera om cochlea implantat. SDU-Sveriges Dövas Ungdomsförbunds enkätundrsökning angående CI på barn. Sveriges Dövas Ungdomsförbund (SDU) har sänt ut en enkät till samtliga landsting och sjukvårdshuvudmännen i Malmö och Göteborgs kommun samt Gotland. Frågorna rör cochlea implantat på barn. SDU skriver; de döva barn som erhåller cochlea implantat blir inte hörande, möjligen kan de uppfatta omgivningsljud. Det är förvånande att inte SDU har tillägnat sig större kunskap än så om cochlea implantat på barn år CI barns hörsel? Hur mycket hör dessa barn? Ja det är en fråga vi möter i många olika sammanhang. Jag skulle vilja påstå att frågan är felformulerad. Frågeställningen borde vara: Hur ser möjligheterna ut för CI barn att tolka de ljud som de erhåller m.h.a implantatet. Svaret blir beroende av vad/hur erbjuder vi CI barn för möjligheter i förskola och skola att utvecklas. Vilka möjligheter får CI barn att tolka ljud? Hur stödjer förskola och skola CI barn i deras identitet som implantathörande? På vilka sätt kommer förskola och skola stödja CI barn i deras identitets- och språkutveckling? Förskolan Snäckan i Göteborg ett föredöme i flexibilitet för varje barns behov. I Göteborg finns en förskola, Snäckan, i anslutning till Kannebäckskolan som får tjäna som ett gott föredöme för alla andra förskolor i Sverige t.ex Uroxen i Lund och Kattungen i Örebro. Snäckan har tre avdelningar. En avdelning med dövas teckenspråk som kommunikation. Avdelning två är kommunikationen talad svenska med tecken som stöd. Den tredje avdelningen är en utredningsavdelning där nya barn stannar en kort tid för att utreda vilken typ av kommunikation och därmed avdelning som är lämplig för barnet. På Snäckan finns en flexibilitet att tillgodose varje barns behov och att bygga upp individuella lösningar för det enskilda barnet. Paradigmskifte i specialskolan. En fortsättning på detta förskoleprogram med individuella lösningar borde finnas i skolan, men tyvärr kan vi konstatera att attityder förlamar det pedagogiska arbetet med CI barn i skolorna. Den statliga specialskolan står inför ett paradigmskifte, dvs. ett förändrat förhållningssätt vilket bl.a innebär en attitydförändring och ett pedagogiskt nytänkande. Dövorganisationerna har ett alltför stort inflytande över specialskolan, vilket omöjliggör nytänkande och en flexibilitet med syfte att ta tillvara varje barns individuella behov och förutsättningar. Rektorerna i specialskolan och den kommunala Kannebäckskolan står inför en komplicerad uppgift, nämligen att få tillstånd

4 4 en attitydförändring bland sin personal. I nuvarande form kan inte specialskolan uppfylla Lpo - 94:s (läroplanen -94) intentioner. Specialskolan måste skräddarsy individuella skolprogram allt efter olika barns behov och förutsättningar. Detta ligger i linje med Lpo -94:s intentioner. Denna flexibilitet finns redan i bl.a USA vid undervisning av hörselskadade, implantathörande och döva barn. Specialskolan måste erbjuda olika språkgivare. Föreningen har talat om särskilda grupper med talad svenska med stöd av tecken för att det inom skolans ramar måste skapas situationer där CI barn och hörselskadade barn med utnyttjningsbara hörselrester får möjligheter att praktisera sina kunskaper i svenska på den språkliga nivå där de befinner sig. har skrivit följande till Utbildningsdepartementet: Det är inte frågan om att förändra specialskolans undervisningsform och blanda teckenspråk och tal på lektionstid, utan att erbjuda CI barn undervisning i vissa ämnen i särskilda grupper, kanske tillsammans med hörselskadade elever. Det är viktigt att de två språken skiljs åt och att eleverna blir medvetna om skillnaderna mellan teckenspråk och svenska. CI barn kan genom detta erbjudas en genuin tvåspråkig undervisning, vilket alltså inte innebär att man blandar två språk utan ger dem kunskap om två språk och en möjlighet att växla mellan två språk beroende på vilken kommunikationssituation de befinner sig i. All undervisning - ett beaktande av en helhetssyn på eleverna. Vid all undervisning innebär det att ämnes- elev- och undervisningsperspektiven ska vara sammanflätade i varandra. I elevperspektivet ingår ett beaktande av elevens harmoniska utveckling, dvs. att eleven utvecklar ett gott självförtroende. I regler och målstyrning för grundskolan anges att varje elevs specifika särart ska tas tillvara. I den helhetssyn som skolan ska ha på varje elev ingår naturligtvis för cochlea implantat barn, implantatet som en del av denna helhet. Slutord. Ja det blåser nya vindar och med stöd av Lpo -94 kräver vi att CI barns förutsättningar och behov tas tillvara i förskola och skola. Rapporter till föreningen visar redan att flera CIföräldrar i en av specialskolornas upptagningsområde kommer att välja andra utbildningsvägar för sina barn de kommande åren om inte specialskolan anpassar sig till varje barns individuella förutsättningar att tillägna sig det svenska språket. På sikt kommer ett vikande elevunderlag i specialskolan och ett ökande antal CI-barn att forcera fram en anpassning. Frågan är emellertid om de första CI-barnen i skolan då redan är offrade p.g.a attityder och ett inflexibelt skolsystem som vägrar erbjuda hörselskadade och CI barn ett både och när det gäller språk och kultur. Kritikerna ställer sig skeptiska till CI barns möjligheter att uppnå en talutveckling och därmed utveckla fullständig tvåspråkighet. Jag torde ha den längsta CI förälder erfarenheten i landet i egenskap av mor till till det första CI barnet i Sverige. På frågan om implantatets ljudinformation kan ge tillräckligt för en talutveckling kan jag med min dotter som bevis svara entydigt JA. Det handlar om vilka möjligheter till tvåspråkighet vi erbjuder CI barn i förskola, skola och på fritiden. Det är förskola och skolas uppgift att göda och vattna växande plantor och inte klippa av grenarna!

5 5 Vad är ett Cochleaimplantat? Ett cochleaimplantat är en medicinskteknisk apparat som kan hjälpa gravt hörselskadade personer att uppfatta ljud. Implantatet, som kunnat utvecklas tack vare åratals forskning och introduktion av mikrochipstekniken, är ett tekniskt genombrott som kan ge personer med grava hörselskador ett rikare vardagsliv. Cochlea syftar på den del av innerörat som kallas snäckan och i vilken implantatet elektriskt stimulerar nerver så att hjärnan uppfattar ljud. Implantat syftar på det sätt på vilket anordningen på kirurgisk väg placeras under huden bakom örat. Själva implantatet är en del av implantat-systemet, som också omfattar delar utanför örat, en liten mikrofon, en sändare och en talprocessor. Hela systemet är lätt och kan bäras på ett sätt som gör att andra knappt märker det. Biocord AB representeras i Sverige av: Box Malmö Tel Fax

6 6 UNDERVISNING AV BARN MED COCHLEA IMPLANTAT. EN FRÅGA OM SKOLPLACERING ELLER EN FRÅGA OM LÄRARUTBILDNING? Arne Risberg Nyligen sändes i TV två program om cochlea implantat. I slutet av det första programmet ställdes frågan: Vad hör man med ett implantat? Göran Bredberg, läkare från Södersjukhuset, besvarade frågan med: En del barn hör i telefon, andra inte så bra. Margareta Ahlström, från den pedagogiska institutionen vid Stockholms universitet menade: Dom hör väl kyrkklockor och sånt. Programledaren avslutade programmet med: Om man inte hör i telefon, vad hör man då? För att kunna besvara denna fråga måste vi skilja mellan hörsel och att höra. Hörsel är ett fysiologiskt begrepp. Att höra innebär att vi tolkar hörselintryck och detta måste alla barn lära sig även de barn som är födda med normal hörsel. Vi hör inte med våra öron utan med hjärnan. Detta gör att vi måste formulera om frågan till: Vilken hörsel ger ett implantat och vad kan ett barn med implantat lära sig höra? Vad ett barn med ett cochlea implantat hör beror då på vad som händer i hemmet, på dagis, i förskolan, i skolan, osv. Vilken möjlighet barnet ges att lära sig höra. Samma gäller barn med en nedsatt hörsel som använder en vanlig hörapparat. Ett barn som aldrig ges möjlighet att utnyttja sin hörsel lär sig aldrig att höra även om barnet har normal hörsel. För att ett barn skall kunna lära sig höra måste ljuden vara hörbara, dvs tillräckligt starka men att ett barn med implantat bara kan lära sig höra starka ljud, kyrkklockor och sånt, är en naiv uppfattning. Ett implantat gör de flesta ljud i vår dagliga omgivning hörbara, men det är inte säkert att de i och med detta är tolkbara. Detta kommer att bero på den hörsel implantatet ger. Som vi hör talar vi. Hörande barn lär sig tala genom att härma omgivningens tal. Döva barn lär sig inte tala genom att de inte hör. För barn med en viss hörsel, med en vanlig hörapparat eller cochlea implantat, kan det vara svårt att lära sig tala. Hur bra de talar beror på vilken hörsel deras hjälpmedel ger dem och hur de får använda denna hörsel. Skillnaden mellan hörsel och att höra förklarar den stora skillnaden mellan resultat av ett cochlea implantat vid en medfödd dövhet och en dövhet som inträffat efter det att barnet lärt sig att tala och förstå tal. Vid en förvärvad dövhet behöver barnet inte lära sig höra eller att tala. De hörselintryck som implantatet ger kopplas ihop med minnet av tal. En speciell grupp CI-barn är barn som föddes hörande men blev döva före 7-8 års ålder. Ofta försvinner deras tal då de blir döva men kommer snabbt tillbaka med ett implantat. Vilken hörsel ger ett cochlea implantat? Hörsel mäter vi vanligen med tonaudiometri. Den hörselskadade får lyssna på rena toner med olika tonhöjd. Styrkan hos tonen ökas tills den kan uppfattas och vi får då ett mått, en siffra, på hörselnedsättning vid denna tonhöjd. Resultatet sammanställs i ett audiogram och som ett sammanfattande mått på graden av hörselnedsättningen använder man medelvärdet av nedsättning vid de tre tonhöjderna 500, 1000 och 2000 Hz. Detta sätt att bestämma hörsel kan inte användas vid mätningar på ett barn med cochlea implantat då detta ju är konstruerat för att göra alla vanliga ljud hörbara. Vilka ljud som är hörbara bestäms även av volymkontrollen. I stort sett den enda möjligheten vi har för att få en uppfattning om den hörsel implantatet ger är att bedöma vad barn med implantat har lärt sig att höra. Långsamt börjar vi i Sverige få erfarenheter av detta och om 5-10 år har vi den erfarenhet som behövs för goda beslut. Vi kan emellertid också utnyttja erfarenheter från andra länder. Cochlea implantat och jämförbar hörselnedsättning Under de senaste åren har många artiklar publicerats där man redovisar vad barn med cochlea implantat lärt sig höra, eller hur de lärt sig tala, efter en kortare eller längre tids användning. I Sverige har vi emellertid svårt att förstå och tillämpa dessa resultat då vi inte i dövskolan och i

7 hörselklasserna använder samma typ av mätningar. Gjorde vi det så skulle vi kunna bedöma vilken hörsel ett implantat ger genom att jämföra dessa resultat med de resultat barn med hörapparat och olika grad av hörselnedsättning får på dessa mätningar. Vi skulle kunna få ett mått på ett implantats funktion uttryckt i jämförbar hörselnedsättning. I USA har Boothroyd och Eran (1994) inom ett projekt vars syfte var att jämföra undervisningsresultat med implantat, hörapparat och vibratorhjälpmedel gjort en mätning som ger detta mått för 18 barn. Resultatet visar att den jämförbara hörselnedsättningen varierade från 72 till 112 db, med ett medelvärde kring 95 db. Dessa resultat visar att några barn med implantat får en relativt god hörsel medan andra inte får någon hörsel alls. Barnen i denna studie undervisades oralt, enbart med tal, men detta påverkar inte den jämförbara hörselnedsättningen för dessa 18 barn. Mätningen ger ett mått på implantatets hörselegenskaper och hur denna varierar från fall till fall. Samma typ av mätningar har gjorts på vuxendöva med implantat och ger då liknade resultat (Agelfors, 1996). Ibland hör man om ett barn (eller vuxen) med ett implantatet: Barnet hör nu vid 40 db över hela frekvensområde. Den mätning man då hänvisar till är emellertid bara ett sätt att kontrollera implantatets tekniska funktion och säger ingenting om vilken hörsel implantatet ger. Skolplacering av barn med cochlea implantat. Den unika situationen i Sverige. Den jämförbara hörselnedsättningen ett implantat ger är ett mått på den hörsel implantatet ger. Den förmåga att höra implantatet ger beror på hur denna hörsel har utnyttjats i hemmet, på dagis, i förskolan och i skolan. Implantatoperationer på barn har i alla länder lett till intensiva debatter och motstånd från dövas organisationer. I inget land har dessa operationer emellertid lett till någon egentlig pedagogisk diskussion. Hur barnen skall undervisas i hemmet och i vilka skolor de skall gå? I många länder dominerar nu undervisning med total kommunikation, det talade nationalspråket stött av tecken från teckenspråket. Då tal stöds av tecken så finns det talade språkets ljud med och barnet kan utnyttja den hörsel implantatet ger för att lära sig höra. Samtidigt finns även orala skolor. Ett cochlea implantat ses i dessa skolsystem då enbart som en annan typ av hörapparat. Man behöver inte ta någon speciell hänsyn till barn med cochlea implantat. Föräldrarna kan också ofta välja vilken typ av undervisning de vill ha för sina barn. Sverige är unikt. I den svenska dövskolan sker idag all undervisning med teckenspråk. Skolan är en tyst skola och det talade svenska språkets ljud förekommer bara några korta minuter per vecka i den individuella talträningen. Det är uppenbart att barn med cochlea implantat därför inte passar in i den svenska dövskolan, den tysta skola, om föräldrarna vill att deras barn skall lära sig höra, att tala och förstå talad svenska. Är alternativet då en rent oral undervisning i hörselklass eller som individualintegrerad elev i en vanlig klass? Ger implantatet tillräcklig hörsel för denna typ av undervisning? 7 Fig. 1 PROCENT HÖRSELNEDSÄTTNING, RGD

8 8 Fig. 2 PROCENT HÖRSELNEDSÄTTNING, db CIBD Fig PROCENT RGH HÖRSELNEDSÄTTNING, db Fig. 1. Föregående sida, hörselnedsättningsfördelningen vid Riksgymnasiet för döva (RGD) i Örebro (Erikson, 1995). Fig. 2, jämförbar hörselnedsättning för 18 CI-barn enligt Boothroyd och Eran (1994), CIBD. Fig. 3, hörselnedsättningsfördelningen i Riksgymnasiet för hörselskadade (RGH) i Örebro (Eriksson, 1995). För att få underlag för diskussion av på dessa frågor jämförs i Figur 1 fördelning av den jämförbara hörselnedsättningen som Boothroyd och Eran (1994) rapporterade med hörselnedsättningsfördelning vid Riksgymnasiet för döva (RGD) i Örebro och Riksgymnasiet för hörselskadade (RGH) i Örebro. I RGD sker undervisningen med teckenspråk och i RGH med talad svenska. Figur 1 visar att barn med cochlea implantat ur hörselsynpunkt är en mellangrupp. Barn med denna grad av nedsättning finns i Sverige både i dövskolorna och i hörselklasserna. I hörselklasser, och kanske som individualintegrerade elever, lär sig dessa barn talad svenska och undervisas med detta språk, men har ofta svårt att följa undervisningen då de är beroende av samtidig läppavläsning och teckenstöd. Barn med nedsättning över 90 db i dessa skolformer har nog ofta fått sin hörselnedsättning sent i livet och inte lärt sig teckenspråk. Talad svenska har varit deras första språk. I dagens svenska dövskola sker undervisningen med teckenspråk och eleverna får bara höra talad svenska under korta talträningspass. Det är därför troligt att även barn med avsevärd hörsel inte får tillräcklig övning att använda denna. De lär sig inte talad svenska så att de kan göra sig förstådda i familjen och i andra vardagssituationer. De får inte heller möjlighet att utnyttja sin hörsel för att lära sig läsa och skriva svenska.

9 9 Egna klasser eller en förändrad lärarutbildning och undervisning? Vid beslut om skolplacering står föräldrarna till CI-barnen inför ett svårt val. Kan då dövskolans undervisning förändras så att den blir mer anpassad till barn med cochlea implantat och barn med hörapparat? Innebär detta enbart mer tid för individuell talträning, vilket är olyckligt då barnen måste gå ifrån sina kamrater, eller skall en del av klassundervisningen ske med enbart tal eller med tal stött av tecken? Vad betyder detta för barn utan implantat? Skall CI-barnen bilda egna klasser? Skall barn med implantat gå i hörselklass eller som individualintegrerade elever och undervisningen ske med tal stött av tecken eller bara tal? Vilken roll skall teckenspråket spela i deras skoldag? Skolplacering är emellertid bara ett av problemen. Ett annat är vilka lärare som skall undervisa CI-barnen, eller andra barn vars föräldrar vill att deras barn skall kunna göra sig förstådda med, och förstå, talad svenska. Dessa lärare måste ha kunskaper om hur man undervisar barn med svåra hörselskador i svenska och hur man utnyttjar teckenstöd och teckenspråk i denna undervisning. Utbildningen av lärare för döva och hörselskadade elever vid lärarhögskolan i Stockholm är idag emellertid helt inriktad på undervisning med teckenspråk och för en dövskola där svenska i stort sett bara förekommer i skriven form. Kunskaper om hur man undervisar barn med en hörselnedsättning med talad svenska ingår sedan länge inte i denna utbildning. Barnen antas behärska teckenspråket men deras eventuell erfarenheter och kunskaper i talad svenska antas inte ha någon betydelse för deras möjligheter att lära sig läsa och skriva. Dagens svenska dövskola kan sägas var anpassad till döva barn till döva föräldrar som undervisas av döva lärare som helt behärskar teckenspråk och skriven svenska, men som inte har några kunskaper om talad svenska. Dessa lärare antas även ha en djupgående kunskap om olikheterna i de språkliga strukturerna i skriven svenska och i teckenspråket. Denna kunskap använder de med en kontrastiv metod då de skall lära barnen läsa och skriva svenska. Det är knappast troligt att föräldrar till CI-barn konsekvent har gått in för att i hemmet använda teckenspråk. Det är mer troligt att de använt tal med röst stött av tecken eller enbart tal. Då dessa barn börjar skolan har de avsevärda kunskaper, men också brister, i talad svenska. De kan också ha brister i sina kunskaper i teckenspråk. Undervisningen i skolan måste utnyttja elevernas kunskaper i talad svenska och ta hänsyn till deras bristande kunskaper i teckenspråk. Detta kräver en ny pedagogik. Till detta kommer behovet av lärare för den individuella talträning. Inte heller denna typ av lärare utbildas längre i Sverige. Slutord Döva ser i cochlea implantat en risk för oralismens återkomst med dess förföljande av teckenspråket, ständiga taltjat, dåliga kunskaper hos döva osv. Det finns uppenbart fog för denna rädsla. Jag har hört sägas att föräldrar till döva barn i USA, i vissa fall, måste förbinda sig att inte använda tecken med sina barn. Är vi tillbaka till den period då föräldrar till döva barn fick höra: Börjar ni med tecken så förstör ni ert barn för hela livet? Tyvärr karaktäriseras alla diskussioner kring språk och dövhet av antingen - eller. Antingen teckenspråk eller talat språk. Detta är ett arv från oralismen. För en bra undervisning av alla döva och hörselskadade barn, med eller utan tekniskt hjälpmedel (hörapparat/cochlea implantat) behövs ett synsätt som utgår från både - och. Både teckenspråk och talad/skriven svenska. Hur denna undervisning skall utformas är en utmaning för dagens pedagoger och den pedagogiska forskningen. Referenser Agelfors, E. (1996): Personlig kontakt Boothroyd, A. och Eran, O. (1994). Auditory speech perception capacity of child implant users expressed as equivalent hearing loss. Volta Review, Vol 96(5) (mongraph), Ericson, L. (1995). Hörselteknisk rapport, Risbergska skolan RGD/RGH, Örebro

10 10 Född gravt hörselskadad, implantathörande i vuxen ålder. av Eva Berglund Jag heter Eva och är i trettio års åldern. Som baby var jag snäll och lugn. Inga höga ljud väckte mig när jag sov. Mina föräldrar blev oroliga när jag inte reagerade när de ropade på mig. De sökte hjälp. Läkarna konstaterade att jag var gravt hörselskadad. Vi tre, fyra års ålder fick jag min första hörapparat. I början var jag inte så förtjust i den. Med tiden blev jag emellertid vän med den. Jag fick klara mig med de hörselrester jag hade. Det gick bra eftersom jag lärde mig att avläsa och blev skicklig på det. Mor och far tränade mig både auditivt och visuellt efter bästa förmåga. Det var svårt att lära sig att tala. Jag vände och kastade om bokstäverna vid uttal. Många hade svårt att förstå vad jag sa. När jag började komma upp i skolåldern var naturligtvis mina föräldrar oroliga för hur det skulle gå för mig. Föräldraföreningen ordnade en specialklass för hörselskadade i Borås, eftersom det fanns ett stort behov. Det första skolåret gick jag i en vanlig klass i Gällstads skola. Jag tillbringade få timmar med klassen. All övrig tid erhöll jag en egen lärare som lärde mig att skriva, läsa och räkna. När årskurs två närmade sig, flyttade jag till en familj i Borås med en jämnårig flicka med hörselnedsättning. Pappa körde mig till skolan i Borås varje måndag morgon. På fredagarna hämtade mamma mig vid skolan. I min första hörselklass var vi 7 elever i olika åldrar. Allt efter individuella behov erhöll vi träning i avläsning och hörselträning på lektionstid av speciallärare. Vi som hade behov av talpedagog fick den hjälpen också. Det var bara jag som gick hos talpedagog ända till sista årskursen. Det var aldrig tråkigt hos talpedagogen. Hon hjälpte mig verkligen att tala förståeligt och inte nog med det hon lyckades dessutom att få mig tala i rytmer. Alla i klassen blev duktiga avläsare genom den träning vi erhöll i skolan på lektionstid. Vi blev duktiga att lyssna med ögonen. Efter avslutad skolgång var jag duktig i att läsa på läpparna utan större besvär. Efter grundskolan ville jag bo hemma. Jag fortsatte ett år på hemteknisk linje i Ulricehamn och ville leva som alla andra. Det var svårt...

11 1974 tog jag examen på kemi-teknisk linje i Göteborg. Utbildningen var anpassad för elever med olika typer av funktionshinder. Jag insåg att jag inte var ensam om mitt funktionshinder, utan det fanns andra som också hade det svårt. Därefter blev det lättare att förstå och leva med mitt funktionshinder. Jag är tacksam för de åren. Efter examen erhöll jag jobb på Sahlgrenska Sjukhuset i Göteborg, på kemiskt laboratorium. Där jobbade jag i tre år. Vi var tre hörselskadade som jobbade där. Jag började emellertid att längta tillbaka till Borås och mina kamrater där. Jag sökte till laboratorie assistent utbildningen i Borås. Det blev 1 1/2 års slit. All min energi gick åt till att försöka att hänga med på lektionerna. Föreläsarna tog inga hänsyn alls. Det slutade med att jag avbröt utbildningen. Jag hade tur, som träffade en mycket bra handledare på arbetsförmedlingen. Denne ordnade ett arbete till mig på mikrobiologen på Borås lasarett. Jag toppentrivs och har en förstående avdelningschef som ser till så att anpassningar görs till mig. Han ordnade ett bra slingsystem med 30 myggor, problemet var emellertid att alla ville prata samtidigt. Jag fick köra med personalen ett bra tag innan de lärde sig turtagning, dvs. att prata en och en läste jag i en veckotidning om Agneta som blev implantathörande efter att ha varit gravt hörselskadad. Min önskan om en bättre hörsel växte sig starkare hos mig. Kanske skulle det här vara något för mig, tänkte jag. Efter några veckor sökte jag upp en öronläkare, för att undersöka vilka möjligheter som fanns till en cochlea implantat operation för mig opererades jag på Södersjukhuset i Stockholm av Göran Bredberg. Första gången min talprocessor blev inkopplad blev jag rädd för alla ljuden. Jag visste ju inte vad ljud var för något. Det var så nytt allting! Jag tränade in de nya ljuden som implantatet gav successivt, men behöll hörapparaten på andra örat som en grund-trygghet. När jag väl vant mig vid implantatet och processor kom nästa svåra steg nämligen injusteringar av elektroderna. Att tala om när det var starka ljud var svårt t.ex och i början gissade jag. Så småningom lärde jag mig vad jag skulle lyssna på. Personalen på hörselvården i Borås var ett fint stöd. Hörselpedagog, Inger Johansson var specialiserad att träna CI patienter. Hon har verkligen hjälpt mig med träningen. Visst var det jobbigt ibland... Jag har tränat med Inger i tre år och numera träffas vi bara ibland erhöll jag den nya talprocessorn SPECTRA 22. Detta blev en vändpunkt för mig. Nu vågade jag sluta med hörapparaten på andra örat. Den nya talprocessorn ger mig mycket mer än hörapparaten kunde göra. Nu kan jag höra musik t.ex. Vilken upplevelse! Tidigare hade jag ju bara känt takten eller vibrationer. Nu uppfattar jag musikens rytm och vissa instrument samt känner igen sången efter att ha hört den ett flertal gånger. Jag använder telefonen mer och mer när det gäller personer som jag känner och som vet att de ska prata tydligt och inte använda för långa meningar. Numera är jag inte en lika god avläsare längre... Många frågar mig hur mycket bättre jag hör nu. För mig är det en stor skillnad. Det går inte att jämföra hörapparat och implantat. Med hörapparat förstärks allting och för mig var det bara brus och oidentifierbart ljud. Med implantatet är allt ljud mycket renare och tydligare. Jag vet inte om det är så för hörande, men för mig har verkligen mina förväntningar gått i uppfyllelse. För mig är varje ljud viktigt och varje framsteg är ett underverk. 11

12 12 CI PÅ INTERNET På internet finns det många intressanta sidor om cochlea implantat, här följer ett urval av länkar. Alla internet adresser är med kursiv stil. Tillverkare av CI: Tillverkare av CI: Tillverkare av CI: CI-bibliografier: gopher://burrow.cl.msu.edu/00/msu/dept/deaf/deaf-alert/cochear Department of Otolaryngology: En intressant sida på internet är Cochlear:s hemsida i USA (http://www.cochlear.com/). Där beskrivs den första huvudburna processorn (ESPrit TM), som är under utprovning och testning. Den drivs med 2 stycken batterier som har en livslängd på 80 timmar.

13 13 Rapport ifrån USA... Signing Exact English, vad är det? Vad är SEE, signing Exact English Signing Exact English (SEE) är ett teckensystem som matchar tecken i det engelska språket. Det är det första engelska system som har publicerats (1972) och det har blivit oerhört populärt i skolorna. Barn som börjar använda SEE vid låg ålder kan lära sig adekvat standardengelska och får på det viset samma inlärningsmöjligheter som hörande barn. Vad är skillnaden mellan SEE och det amerikanska teckensystemet (ASL) Det amerikanska teckenspråket (ASL) är ett språk som har egen grammatik, satslära och uttryck. Det skiljer sig från det engelska språket så som spanska, tyska eller kinesiska gör. Skillnaden med SEE är att det är ett system som är utformat av det engelska språket. SEE innehåller många tecken från ASL; men meningsuppbyggnader och verbavslutningar o.s.v är tagna från det engelska språket. I själva verket är SEE en visuell form av engelskan. Är SEE en ersättning för ASL? Absolut inte! Det har aldrig varit någon avsikt att SEE ska ersätta ASL, som har haft en viktig position i dövsamhället. Historiskt sett har ASL varit betydelsefull för kommunikation inom dövsamhället. Det är idag viktigt för döva och hörselskadade att kunna kommunicera både med hjälp av ASL och SEE. De elever som lär sig att kommunicera med SEE lär sig också förstå det engelska språket. Detta tillåter dem att effektivt kunna läsa trots att de inte kan höra det talade språket. Hjälper SEE till att utveckla bättre engelska? Forskare har de senaste åren börjat testa barn som konstant använt sig av SEE, både i hemmet och i skolan. Forskare har funnit bra, engelska kunskaper där många barn läste på eller över medel nivå. Man har funnit att dessa elever tagit till sig några av de mest komplexa reglerna för satsläran i det engelska språket. Vem använder SEE? Den största gruppen som använder SEE består av döva och hörselskadade barn, deras familjer, vänner och lärare. Barn som är dövfödda kan lära sig tecken i samma takt som hörande barn lär sig talade ord. Barn som förlorar hörseln vid högre ålder kan också gagnas av SEE. En annan stor grupp som använder SEE är de som är sena i sin talspråksutveckling. Denna grupp är hörande men språkstörda pga t.ex afasi, cp-skada eller autism. För denna grupp kan SEE användas som kommunikation när talspråket inte kan användas. Ett annat växande användningsområde är i undervisning för hörande elever, där lärarna inför teckenspråk för att bland annat berika sago- och sångstunder. Hur lär man sig SEE? SEE kan användas både i skolan och hemmet, av lärare och föräldrar. Den bästa situationen är om barnet har tillgång till en klar och lättfattlig engelska i båda miljöerna. Lärare och föräldrar bör alltid kommunicera genom att kombinera SEE-tecken och tal. Den viktigaste resursen är SEE-texten, som beskriver det kompletta systemet och visar tecken i ord och bilder. Ytterligare inlärningshjälpmedel inkluderar arbetshäfte och vokabulära satser. En av de nyaste resurserna är ett bokstaveringsprogram för dator och en serie videoband som är designade för de som studerar självständigt eller som vill ha vidare utveckling i hemmet. För den som önskar ytterligare information om var dessa inlärningshjälpmedel kan beställas vänligen kontakta föreningen, Ann-Charlotte W Gyllenram tel

14 14 Arbetsmodell för familjer med döva och gravt hörselskadade barn i Värmlands län där CI kan vara aktuellt. Bildande av grupp. En metodutvecklingsgrupp bildades bestående av totalt sju deltagare. Tre specialpedagoger och en döv barnskötare från barnhörselvården Sommarrogården samt en audionom och en kurator ifrån hörselvården. Dessutom ingick en psykologkonsult utifrån. Arbetsgång. Metodutvecklingsgruppen har träffats vid fyra tillfällen under hösten Dessutom har kuratorn och psykologen träffat föräldrarna i grupp vid tre tillfällen. Observationer av barn och personal har genomförts av psykologen vid två tillfällen. Handledning av specialpedagogerna har skett regelbundet en gång per månad. Vid dessa samtal har framkommit att det idag från alla parter finns ett behov av att komma på samma nivå och att dra åt samma håll för att driva utvecklingen framåt. Förslag. Metodutvecklingsgruppen lämnar förslag på följande utvecklingsinsatser. l ett föräldraforum l ändrade funktioner vid kontakt med daghem l en utvecklingsgrupp för skolfrågor l en syskongrupp Föräldraforum Ett föräldraforum inrättas där man samlas i seminarieform i samband med familjedagar. Någon av specialpedagogerna inleder kort med ett aktuellt tema. Därefter diskuteras temat fritt i gruppen. Andra frågor kan och ska givetvis också tas upp. I föräldraforumet ingår både föräldrar till implantatbarn och föräldrar till ickeopererade barn. Ämnena berör ibland implantatfrågor och ibland andra lämpliga frågor. Syftet är att ett tryggt förtroendefullt klimat ska skapas (bl.a psykologens roll).

15 Ändrade funktioner vid kontakter med daghem När det gäller kontakten med de daghem där barnen dagligen är integrerade föreslår vi för tydlighetens skull en uppdelning av funktionerna i l kontaktperson l pedagogisk handledare Arbetsuppgifterna måste renodlas så att det tydligt framgår vilken funktion man har vid olika tillfällen. Framför allt handledarfunktionen har visat sig vinna på att tydliggöras. Kontaktperson Uppgiften är av mer administrativ art samt att vara lite av barnens advokat när det gäller assistenter och tips på kurser och kontakt med hörselvården samt att vara resursperson för föräldrarna. Funktionen som kontaktperson är på lämpligt sätt uppdelat mellan personalen. Pedagogisk handledare Implantatbarnen kräver år av träning, habilitering och hängivna lärare, assistenter och logopeder. Av föräldrarna krävs ett dagligt arbete med att lära barnet att både lyssna och att tala med både röst och tecken. Barnen har behov av att utöver den teckenspråkliga miljön även få tillfälle att vistas och träna i vanliga akustiska miljöer. En del av denna pedagogik består t.ex av lek, drama, rytmik, musik, sång och rim och ramsor etc. En metod i detta arbetssätt håller successivt på att växa fram och behöver förmedlas till bl.a barnets assistent på dagis. Tillräcklig och regelbundna tider bör eftersträvas i handledningsfunktonen. I dagsläget med relativt få barn med implantat räcker det med en person för denna pedagogiska handledningsuppgift. Men med alltfler barn som blir opererade krävs successivt att handledaruppgifterna förstärks med ytterligare en person. Utvecklingsgrupp för skolfrågor När det gäller skolfrågor anser gruppen att det bör inrättas en särskild utvecklingsgrupp som ska ha till syfte att aktivt bevaka och söka ny kunskap om nya lösningar på skolfrågor för framför allt implantatbarnen. Kontakter och studiebesök bör göras på olika skolor som försöker eller har hittat lösningar. Särskilt viktigt är det att tillsammans med föräldrarna hitta lämpliga lösningar. Utvecklingsgruppen föreslås bestå av hörselvårdskonsulent samt kurator och respektive kontaktperson för barnet. 15

16 16 Arbete med syskon Metodutvecklingsgruppen har även diskuterat syskonen till de döva barnen. Vi har varit rörande överens om att syskonen bör få egen tid tillsammans med någon av specialpedagogerna för att prata om frågor som rör dövhet hos syskon samt eventuellt implantat. Ex. på frågor som kan tas upp är l upplevd orättvisa över uppmärksamhet l skam inför kamrater l reaktion på operation i huvudet på syskon l frågor om vad dövhet egentligen är Arbetsmodellen har utarbetats av Barnhörselvårdens team i Värmland. Birgitta Blomberg Hörselvårdschef

17 Om ett pågående psykosocialt forskningsprojekt om barn med cochlea implantat 17 När detta skrivs har drygt 50 barn i Sverige fått ett cochlea implantat. Merparten av dessa barn är i förskoleåldern. Det yngsta barnet var ännu ej två år fyllda när operationen genomfördes, övriga har varit något eller några år äldre. Som alla väl känner till är frågan om cochlea implantat på döva barn inte helt okontroversiell. Det beror bla på att CI operationer började utföras i länder där den sk orala metoden är förhärskande och där man betraktat CI som ett sätt att bota dövheten. Intensiv tal och hörselträning förespråkas för att nå ett optimalt resultat med implantatet. Teckenspråket har ansetts hindra en talspråksutveckling och ej varit aktuellt för dessa barn. I Sverige finns sedan länge en teckenspråkskultur. Föräldrar till döva barn rekommenderas att börja lära sig teckenspråk så snart beskedet om dövhet ges. Det finns teckenspråkiga förskolor och specialskolan för döva är teckenspråkig. Studier av döva barn som fått tillgång till tidig teckenspråklig stimulans hemma och i förskola/skola visar att de idag i många avseenden presterar på samma nivå som hörande barn. Så var inte fallet för trettio år sedan, då motsvarande studier gjordes, men då var barnen tal och hörseltränade. Tvåspråkighet för döva barn är målet, där teckenspråk är första språk och skriven svenska andra språket. När frågan om CI kom upp i Sverige fanns en oro bland många döva att teckenspråkets ställning skulle hotas. Hur går det då för de barn som får ett implantat? Vilka tankar och funderingar ligger bakom föräldrarnas beslut att låta barnet få ett implantat? Hur fungerar barnet känslomässigt, socialt och kommunikativt med sitt implantat hemma och i förskolan? och hur har personalen på de förskolor där barnen går reagerat? Vilken plats har teckenspråket och vilken plats har talspråket för CI barnen? Detta är några av de frågor vi söker belysa i den studie som vi startade hösten 1995 och som ska vara avslutad mot slutet av Vi följer fn 22 barn, födda efter 1990 och opererade fram till sommaren Vad är det då för bakomliggande teoretiska resonemang som genomsyrar uppläggning och genomförande av projektet? Vår utgångspunkt är främst utvecklingspsykologisk där man utgår från att barn utvecklas i samspel med sina föräldrar och med sin övriga omgivning. För att studera barnets utveckling bör man således även inbegripa föräldrar, syskon, personal och andra barn. De vuxnas sätt att vara mot barnet kommer att införlivas av barnet, medvetet eller omedvetet och minnen och erfarenheter av att vara tillsammans med någon annan kommer att bli en del av barnets uppfattning om sig själv, och om sig själv i relation till andra. Man kan säga att såsom barnet blir bemött kommer det också att bemöta andra. En fungerande kommunikation är en nödvändig förutsättning för att barnet ska kunna utveklas känslomässigt, socialt och språkligt. Barn lär sig tidigt reglerna för kommunikation i det tidiga samspelet mellan vårdare och barn. Får barnet möjlighet att kommunicera med de medel som de har möjlighet att uppfatta och att producera finns goda

18 18 möjlighetet för barnet att utvecklas i positiv riktning. Men samspelet och relationen mellan vårdare och barn påverkas inte endast av barnets och vårdarens fysiska och psykiska förutsättningar, det påverkas också av andra faktorer som ligger utanför den här tvåsamheten. Ca 95 % av de döva barnen har hörande föräldrar. Diagnos av grav hörselnedsättning hos dessa barn ställs vanligen vid 1-1,5 års ålder. När beskedet ges om att deras barn inte hör blir detta för många ett chockartat besked. Hur föräldrarna kommer att kunna hantera sin nya situation beror på en rad faktorer. Relationen mellan föräldrarna, relationen till den äldre generationen, vilken tidigare erfarenheter föräldrarna har av liknande svåra situationer, sociala nätverk, arbetssituation och ekonomi är några viktiga faktorer. Den fortsatta relationen mellan barn och föräldrar kommer i samband med misstanke och senare av diagnos och ev behandling framförallt att påverkas av en rad möten med personer, professioner och institutioner främst inom sjukvård och habilitering. Attityder och värderingar hos människor och institutioner som föräldrarna möter kommer att spela roll för dem. Det handlar om verkliga möten och det handlar om upplevelser eller minnen av dessa möten. Det handlar framförallt om hur man har upplevt att man har blivit bemött vid dessa möten. CI barnens föräldrar möter förutom all den personal och alla de människor som de flesta föräldrar till alla döva barn möter, också personal på de kliniker som utför CI operationer. De möter läkare, ingenjörer, audionomer, kuratorer, psykologer, pedagoger och många fler. Hur ser dessa möten ut? Vilka tankar och funderingar, attityder och värderingar har teamets medlemmar? Hur ser de på frågan om cochlea implantat på barn, om teckenspråk och talspråk, om döva barns möjligheter och begränsningar osv. För att bättre förstå hur föräldrarna upplever mötet med teamen har samtliga teammedlemmar intervjuats som första del i studien. Mot slutet av projekttiden kommer de att intervjuas igen för att belysa hur två års erfarenheter av operationer och psykosocialt omhändertagande av barn har påverkat arbetssätt och tänkande kring CI på barn. På motsvarande sätt har vi intervjuat personalen på de olika förskolor ute i landet där CI barnen går för att få deras uppfattning om hur det är att ha ett CI barn i barngruppen. Hur har personalen reagerat? Har det påverkat deras arbetssätt och kommunikationsstil och i såfall på vilket sätt? I de utländska studierna som finns gjorda om CI på barn handlar det mest om att studera talspråks-produktion och perception hos barnen i laboratoriemässiga miljöer. Vi har valt att studera barnens utveckling i naturliga samspelssituationer. Vi videofilmar föräldrar och barn och eventuella syskon i de situationer som förekommer när vi är hemma i familjerna på besök. Det kan handla om att alla sitter tillsammans vid bordet och dricker kaffe eller äter. Det kan handla om att spela spel, läsa en bok tillsammans eller att leka med dockor eller bilar. På motsvarande sätt gör vi videoinspelningar på barnens förskolor. Även där filmar vi vad som bjuds när vi kommer. Det kan handla om matsituation, lek, spel eller andra sysselsättningar. När vi analyserar materialet regist-

19 19 rerar vi vilka kommunikativa uttryck barnen använder och vilka uttryck som föräldrar och andra samspelspartners använder. Vad språkar man om och vilken plats har ljud och talspråk i samspelet. Studien innehåller således många olika delar: Intervjuer med teammedlemmar, med personal på förskolorna, med föräldrar samt observationer och fortlöpande samtal. Dessa olika delar kommer sedan att sättas samman till en helhet för att vi ska få en så detaljerad och noggrann belysning som möjligt av CI barnens känslomässiga, sociala och kommunikativt-språkliga situation. Vi tre som utför den här undersökningen har mellan 15 och 20 år års erfarenhet av studier av döva barn, av hörselskadade barn, men även av blinda och dövblinda och flerhandikappade barn. Dessa empiriska erfarenheter liksom teoretisk kunskap om barns utveckling kommer attt bilda ramen för analysen av allt insamlat material. Vi kommer sedan att presentera materialet som en helhet där ingen enskild förälder, barn eller personal ska kunna identifieras. Allt material behandlas konfidentiellt. Arbetet kommer att pågå under hela 1997 och mot slutet av 1998 ska vi vara klara med en första rapport. Några har påpekat att observationer av barnen under ca två års tid är en alltför kort tid och att man skulle behöva följa barnen under en betydligt längre tid för att kunna ge en rättvisande bild av hur implantatet fungerar. Verkligheten för forskare är emellertid den att man bara får forskningsanslag för en period av två eller tre år i taget. Sedan får man söka nya anslag. Detta är även vår avsikt att göra. Stockholm våren 1997 Gunilla Preisler Margareta Ahlström Anna-Lena Tvingstedt Bitr professor, leg psykolog Leg psykolog och doktorand Fil dr och leg psykolog Psykologiska institutionen Psykologiska institutionen Lärarhögskolan i Malmö Stockholms universitet Stockholms universitet Vill du förälder till CI-barn bli medlem i BARNPLANTORNA och prenumerant på BARNPLANTABLADET. Vänligen inbetala 100 kronor till: BARNPLANTORNA på postgironr Märk talongen "CI-förälder + telefonnummer". Är Du/Ni inte CI förälder, men intresserade av att prenumerera på BARNPLANTABLADET (2 nummer/år). Vänligen inbetala 120 kronor för år -97 till: BARNPLANTORNA på postgironr Märk talongen "Prenumerant BARNPLANTABLADET" ange också vart tidningen skall sändas om inbetalare är annan än mottagare.

20 20 Presentation av CI teamet på Södersjukhuset i Stockholm Hörselkliniken på Södersjukhuset var år 1984 först i Sverige med CI-operationer på vuxna dövblivna personer. Kliniken med dess klinikchef och kirurg Göran Bredberg har stor erfarenhet av operationer på vuxendöva personer och ca 75 % av de vuxna personer som fått ett CI i Sverige är opererade på Södersjukhuset. Barnoperationer har gjorts sedan 1991 på Södersjukhuset och vi har i nuläget opererat 26 barn. Vid kliniken tjänstgör ett komplett CI-team med audionomer, ingenjörer, kuratorer, logoped, läkare, psykolog, sjuksköterska och specialpedagog. Vissa tjänstgör enbart i CI-teamet för barn medan andra yrkesgrupper använder delar av sin tjänstgöringstid till barnverksamheten. l Audionomer i CI-teamet är Ann-Louise Jarlemark och Agneta Palmkvist. De testar barnets hörsel före och efter operation och medverkar vid anpassningen av processorn. l Ingenjörerna heter Bo Lindström och Marja Vainio. De har det tekniska ansvaret för programmering, specialmätning och skötsel och underhåll av CI-systemen. l Kurator är Lena Lindmark. Hon arbetar med utredande och stödjande familjesamtal och har även rådgivning i ekonomiska och sociala frågor. l Logopeden heter Elisabeth Östlund. Hon arbetar med att bedöma barnets auditiva förståelse och talspråkliga utveckling samt arbetar med handledning i kommunikativa frågor. l Teamets två läkare heter Göran Bredberg och Göran Linde. Bredberg är ansvarig för barnimplantatprojektet och utför också CI-operationerna på barn och vuxna. Göran Linde har informations- och utredningssamtal med föräldrarna samt undersöker barnet. Är medicinskt ansvarig efter operationen. l Psykologen heter Cecilia Sköld. Hon gör utvecklingsbedömningar av barnen och har utredande och stödjande föräldrasamtal tillsammans med kuratorn. l Sjuksköterskan Anneli Smiderstedt har en samordnande funktion i teamet. Hon medverkar ibland vid läkarundersökningar och ansvarar för tidsbokning, återbud och uthyrning av de två övernattningslägenheter som CI-teamet disponerar. l Helen Fermelin heter teamets specialpedagog. Hon har ansvaret för den pedagogiska versamheten och samarbetar med pedagoger och assistenter på barnets hemort. Hon gör, tillsammans med logopeden, språk- och kommunikationsbedömningen inför operationen. De senaste åren har utrednings- och (re-)habiliteringsverksamheten inför och efter en CIoperation genomgått förändringar. Utredningsarbetet följer idag ett bestämt schema med olika typer av insatser. Habiliteringsarbetet sker i samarbete med personer på barnets hemort och efterföljande kontroller till hörselkliniken. (För en aktuell och mer djupgående redogörelse av teamets arbete: se Barn med cochleaimplantat (CI) - Gemensam information från CI-teamen i Lund och Stockholm.) CI-teamet på Södersjukhuset arbetar på många olika sätt för att öka kunskapen om CI och för att förbättra situationen för barn med CI. Det sker t.ex genom att teamet arrangerar en studiedag varje termin för specialpedagoger och assistenter inom förskolan som arbetar med barn med CI. Vi informerar om CI vid hemortsbesök och har utvecklat samarbets- och kontaktnätet med hörseloch öronkliniker i landet. Under våren 1997 arrangerar vi kursdagar kring CI. Diskussioner kring vilka behov som barn med CI har förs kontinuerligt med företrädare för olika förskole- och skolformer, däribland specialskolorna. CI-teamet på Södersjukhuset

21 Referat från Göteborgs-Posten Nanette i Göteborg, Sveriges första döva sjuksköterska 21 Nanette Slättman är gravt hörselskadad från födseln, men ofta märkar inte patienterna det när de pratar med henne förrän de ser hennes hörapparater. En del anpassningar krävs det naturligtvis för att Nanette ska kunna arbeta som sjuksköterska. Hennes stetoskop t.ex ser annorlunda ut, en typ av förstärkare som kopplas till hennes hörapparat. Det finns även texttelefon och fax, som gör det möjligt för Nanette att utföra sitt arbete. Det är en efterlängtad dröm, som går i uppfyllelse för Nanette när hon tog examen i Vasa kyrka i Göteborg i januari -97. Hon är unik eftersom hon är Sveriges första döva sjuksköterska som tagit sig igenom utbildningen m.h.a teckenspråkstolk. Intervjun med Göteborgs-Postens journalist sker emellertid utan tolk. Nanette är skicklig på läppavläsning. Hon säger att hon klarar sig bra tack vare att hon alltid gått i skolklasser tillsammans med hörande. Lite hör hon, fast det är bara vokaler på ett par meters håll. Lärarna på sjuksköterskeskolan i Göteborg var oroliga när Nanette skulle påbörja utbildningen och undrade bl.a hur hon skulle kunna ta till sig rapporteringar samt prata i telefon. Det mesta har löst sig med hjälp av anpassningar. Nanette vill inte jobba på något stort sjukhus där man går ronder eftersom läkarna ofta då glömmer att hon inte hör. På Högsbo rehabilitering i Göteborg fungerar det emellertid bra. Där finns en läkare och tolv patienter. Nanette har ett mål kvar. Hon vill bli barnmorska... Referat: Ann-Charlotte W Gyllenram

teckenspråk gynnar därför varandra i en språkligt kommunikativ utveckling.

teckenspråk gynnar därför varandra i en språkligt kommunikativ utveckling. Därför tvåspråkighet Alla barn med hörselskada ska tidigt i livet utveckla både svenska och teckenspråk så att de senare kan välja vilken typ av kommunikation de vill använda. Det är valfrihet. På riktigt.

Läs mer

BARNPLANTABLADET SEPTEMBER 2014

BARNPLANTABLADET SEPTEMBER 2014 8 Svensk välfärd: Hörsel på båda öronen, men bara om du inte behöver CI! Habilitering med cochleaimplantat för döva/gravt hörselskadade är en riktig framgångssaga, som har överträffat till och med läkares

Läs mer

VIS. Policy. Riksförbundet Vuxendöva i Sverige. kring olika typer av Hörselimplantat

VIS. Policy. Riksförbundet Vuxendöva i Sverige. kring olika typer av Hörselimplantat Riksförbundet Vuxendöva i Sverige Policy kring olika typer av Hörselimplantat ska ses som ett komp- lement till Intressepolitiska program och ska uppdateras regelbundet. Policyn har framtagits av CI-grupp

Läs mer

Erfarenheter av barn med Cochlea Implantat i skolan rapport från en konferens i Göteborg 12-14 april 2000.

Erfarenheter av barn med Cochlea Implantat i skolan rapport från en konferens i Göteborg 12-14 april 2000. Erfarenheter av barn med Cochlea Implantat i skolan rapport från en konferens i Göteborg 12-14 april 2000. Av Helen Carlbom Kannebäcksskolans rapportserie: nr 3, Göteborg, september 2000 Cochlea Implantat

Läs mer

Var finns valfriheten för döva och hörselskadade elever? Av Emma Hoveklint, lärarassistent på Katrinelundsgymnasiet

Var finns valfriheten för döva och hörselskadade elever? Av Emma Hoveklint, lärarassistent på Katrinelundsgymnasiet Var finns valfriheten för döva och hörselskadade elever? Av Emma Hoveklint, lärarassistent på Katrinelundsgymnasiet Hörsel- och dövundervisningen i Sverige är i stark förändring. En överväldigande majoritet

Läs mer

Barnplantorna. Cochleaimplantat en fantastisk möjlighet för döva att få höra. Riksförbundet för Barn med Cochleaimplantat och Barn med Hörapparat

Barnplantorna. Cochleaimplantat en fantastisk möjlighet för döva att få höra. Riksförbundet för Barn med Cochleaimplantat och Barn med Hörapparat Barnplantorna Riksförbundet för Barn med Cochleaimplantat och Barn med Hörapparat Cochleaimplantat en fantastisk möjlighet för döva att få höra Foto: Lasse Burell Sommaren 1995 bildades Barnplantorna i

Läs mer

BARNPLANTA bladet. Nr 1 Årgång 1 September 1995

BARNPLANTA bladet. Nr 1 Årgång 1 September 1995 BARNPLANTA bladet Nr 1 Årgång 1 Hej Hej Föreningen för Cochlea Implantat barn i Sverige adress postnummer telefon postgiro Vaktmansg. 13A 426 68 Västra Frölunda 031-29 34 72 89 65 76-6 (även text) 2 STYRELSE

Läs mer

Språkutveckling hos barn med cochlea implantat

Språkutveckling hos barn med cochlea implantat Huvudområde: pedagogik Språkutveckling hos barn med cochlea implantat Anna Blomkvist & Anna Fritz-Sundström Pedagogik med didaktisk inriktning C Examensarbete, 15 högskolepoäng Höstterminen 2009 FÖRORD

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Handlingsplan. för Herrestorpsområdets. barn/elever i behov av särskilt stöd. med utgångspunkt från våra styrdokument

Handlingsplan. för Herrestorpsområdets. barn/elever i behov av särskilt stöd. med utgångspunkt från våra styrdokument M-nämnden Herrestorps platschefsområde Meta Mac Donald 040 425020 2009-12-10 Handlingsplan för Herrestorpsområdets barn/elever i behov av särskilt stöd med utgångspunkt från våra styrdokument Våra styrdokument:

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING

KVALITETSREDOVISNING KVALITETSREDOVISNING Montessoriförskolan Paletten / Dotorp Läsår 2010/2011 Sig-Britt Karlsson Rektor Normer och värden Mål: Att varje barn utvecklar: Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. Förmåga

Läs mer

Arbetsplan 2013-2014. Med fokus på barns lärande

Arbetsplan 2013-2014. Med fokus på barns lärande Arbetsplan 2013-2014 Med fokus på barns lärande Postadress Besöks adress Telefon Fax E-mail Skolvägen 20, 952 70 Risögrund Skolvägen 20 0923-65838 0923-65838 rison1@edu.kalix.se Förord Förskolan ska lägga

Läs mer

Jag fick kämpa för att få ett cochleaimplantat

Jag fick kämpa för att få ett cochleaimplantat Jag fick kämpa för att få ett cochleaimplantat Bakgrund År 1986 till 1993 arbetade jag på ett daghem Snäckan. På den tiden fanns där det första barnet i Sverige som fick CI. När hon kom till oss var hon

Läs mer

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Senast uppdaterad mars 2010 1. Verksamhetsplan för Vasa Neon Förskola 1.1 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

Hörselreda Södra regionen

Hörselreda Södra regionen Hörselreda Södra regionen Skåne, Blekinge, Kalmar och Kronobergs län Mars 2011 Förskolor, skolor, gymnasier Habiliterande och rådgivande instanser För barn, unga och vuxna som är döva eller har hörselnedsättning

Läs mer

Habiliteringens behandlingsgrupper och kursverksamhet. Habiliteringen Halland

Habiliteringens behandlingsgrupper och kursverksamhet. Habiliteringen Halland Habiliteringens behandlingsgrupper och kursverksamhet Habiliteringen Halland Habiliteringens grupper och föreläsningar är habiliteringsinsatser som riktas till barn, ungdomar och vuxna som har kontakt

Läs mer

Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm

Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Föräldraföreningen Talknutens yttrande till betänkandet Likvärdig utbildning riksrekryterande gymnasial utbildning för vissa ungdomar med funktionsnedsättning,

Läs mer

Våren 1996 Hej. Hej. Föreningen för Cochlea Implantat barn i Sverige

Våren 1996 Hej. Hej. Föreningen för Cochlea Implantat barn i Sverige Hej Hej Föreningen för Cochlea Implantat barn i Sverige adress postnummer telefon Vaktmansgatan 13A 426 68 Västra Frölunda 031-29 34 72 (tal/text) postgiro org.nr medlemsavgift 89 65 76-6 855100-7050 60:-/år

Läs mer

När barnet behöver rörelseträning. Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten

När barnet behöver rörelseträning. Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten När barnet behöver rörelseträning Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten Så här arbetar vi I den här broschyren vill vi informera er föräldrar om den

Läs mer

RÖSTKONSULTEN AB Träffgatan 4 136 44 Handen Selektiv mutism

RÖSTKONSULTEN AB Träffgatan 4 136 44 Handen Selektiv mutism Selektiv mutism Information för föräldrar, förskola och skola Vad är selektiv mutism? Selektiv mutism (SM) är ett tillstånd där någon kan tala flytande i somliga situationer, men inte i andra. Talhämningen

Läs mer

Hjälpreda. Före förskolan. Förskoletiden. Skoltiden Gymnasietiden. Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning

Hjälpreda. Före förskolan. Förskoletiden. Skoltiden Gymnasietiden. Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning Hjälpreda Före förskolan Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning Förskoletiden Före förskolan Förskoletiden Skoltiden Gymnasietiden Skoltiden 2010-05-06 (rev 2011-11-01)

Läs mer

Verksamhetsplan. Solfjäderns specialförskola 2012/2013

Verksamhetsplan. Solfjäderns specialförskola 2012/2013 Verksamhetsplan Solfjäderns specialförskola 2012/2013 1 Innehåll Inriktning / Verksamhetsidé Organisation Styrdokument Normer och värden Utveckling och lärande Barn inflytande Förskola och hem Samverkan

Läs mer

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.

Läs mer

TILDA 1 år från operation till inkoppling

TILDA 1 år från operation till inkoppling TILDA 1 år från operation till inkoppling Bakgrund Carola och Peter Nilsson från Karlshamn är ett föräldrapar, som tidigt tog kontakt med Barnplantorna redan i samband med att det upptäcktes att Tilda

Läs mer

Vad händer när man börjar se dåligt?

Vad händer när man börjar se dåligt? Vad händer när man börjar se dåligt? Välkommen till Syncentralen För att komma till Syncentralen måste du ha remiss från ögonläkare. På Syncentralen finns optiker, synpedagoger, datapedagog, kurator, psykolog,

Läs mer

Område: Hjälpmedel till personer med hörselnedsättning/dövhet. Innehållsförteckning

Område: Hjälpmedel till personer med hörselnedsättning/dövhet. Innehållsförteckning t Område: Hjälpmedel till personer med hörselnedsättning/dövhet Gilitigt från och med 2010-01-01 Reviderad den 2014-11-07 Innehållsförteckning 04 Hjälpmedel vid personlig medicinsk behandling 04 27 Stimulatorer

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

intressepolitiskt program

intressepolitiskt program intressepolitiskt program Antaget av Hörselskadades Riksförbunds kongress 2012 HRFs vision HRFs vision är ett samhälle där alla hörselskadade kan leva i full delaktighet och jämlikhet. Ett samhälle där

Läs mer

Uppdragsföreläsningar

Uppdragsföreläsningar Barn som väcker funderingar i förskolan Målgrupp Personal och föräldrar till barn i förskoleåldern. Rektorer för förskoleverksamhet. Personal inom BVC. Föreläsare Ulrika Aspeflo, leg. logoped Pris/Information

Läs mer

3. Metoder för mätning av hörförmåga

3. Metoder för mätning av hörförmåga 3. Metoder för mätning av hörförmåga Sammanfattning Förekomst och grad av hörselnedsättning kan mätas med flera olika metoder. I kliniskt arbete används oftast tonaudiogram. Andra metoder är taluppfattningstest

Läs mer

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16 ipads i lärandet 24 aug kl 8-16 Dagens program Om projektet Erfarenheter Ytterbyns förskola Pedagogiska aspekter av ipads Introduktion på ipaden (teknisk utbildning) Testa några pedagogiska appar Metoden

Läs mer

Skolan med arbetsglädje Montessori

Skolan med arbetsglädje Montessori Skolan med arbetsglädje Montessori Vem var Maria Montessori? Maria Montessori (1870-1952) var Italiens första kvinnliga läkare. I sitt arbete kom hon tidigt i kontakt med mentalt störda barn och socialt

Läs mer

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING Habiliteringen Mora 2012 Barn 6 12 år Diagnos: Adhd, autismspektrum, lindrig och måttlig utvecklingsstörning, Cp samt EDS Psykologutredning Remiss med frågeställning

Läs mer

Lokal arbetsplan. för. Föräldrakooperativet Krokodilen

Lokal arbetsplan. för. Föräldrakooperativet Krokodilen Lokal arbetsplan för Föräldrakooperativet Krokodilen vårterminen 2010 Inledning Läroplanen för förskolan, Lpfö -98 All verksamhet utgår från Läroplanen för förskolan, Lpfö -98. Förskolan skall lägga grunden

Läs mer

Att vara förälder till ett hörselskadat barn

Att vara förälder till ett hörselskadat barn Att vara förälder till ett hörselskadat barn 2 FOTO: MIKAEL BERTMAR, LENA PATERSON, KIM NAYLOR, STEN DIDRIK BELLANDER/TIOFOTO Att upptäcka en ny värld Att bli förälder är en av livets mest fantastiska

Läs mer

som har en integrerad hörselskadad elev i sin grupp

som har en integrerad hörselskadad elev i sin grupp som har en integrerad hörselskadad elev i sin grupp Tips från deltagare i distanskursen Skolsituationen för elever med hörselskada Sammanställd av Specialpedagogiska institutet Carin Norman/Birgitta Bellman

Läs mer

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 november Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna:

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Eklunda Ekängen Fåraherden Gåsapigan Höskullen Kryddgården I Ur och Skur Lergöken Stallbacken Äventyret Örebro kommun Skolområdet Ängen orebro.se Innehållsförteckning

Läs mer

Information om Baha ett benförankrat hörselsystem

Information om Baha ett benförankrat hörselsystem Information om Baha ett benförankrat hörselsystem Baha en svensk uppfinning Brist på information om Baha Filippa fick höra vid tre månaders ålder 1 Sommaren 1995 bildades Barnplantorna i Göteborg av fyra

Läs mer

Flerspråkighet i förskolan

Flerspråkighet i förskolan Flerspråkighet i förskolan en handledning 1 www.karlskoga.se Inledning Andelen barn som växer upp med ett eller flera språk utöver svenska ökar inom förskolan i Karlskoga kommun. Det är barn vars föräldrar

Läs mer

Jag letar inte efter de höga trottoarkanterna utan efter de låga

Jag letar inte efter de höga trottoarkanterna utan efter de låga Jag letar inte efter de höga trottoarkanterna utan efter de låga Av Ann-Charlotte Wrennstad Gyllenram Ordförande Från Konferensen Listening to Learn i Köpenhamn till David Legas motto Jag letar inte efter

Läs mer

8. Skaderisker och komplikationer

8. Skaderisker och komplikationer 8. Skaderisker och komplikationer Sammanfattning Skador och komplikationer har observerats i samband utprovning och användande av hörapparater. Skador av allvarlig natur är dock sällsynta. En allvarlig

Läs mer

AKK i skolan. Britt Claesson. Innehåll föreläsning

AKK i skolan. Britt Claesson. Innehåll föreläsning AKK i skolan Britt Claesson Förskollärare Talpedagog på habiliteringen i Alingsås 1991-2008 AKK-pedagog vid DART - kommunikationsoch dataresurscenter i Göteborg britt.claesson@vgregion.se DART Västra Sveriges

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Augusti juni Kartläggning av barngruppen Under året skolas nya barn in och vi får en ny barn- och föräldragrupp. Kartläggningen sker genom inskolningssamtal, föräldrasamtal,

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

Autismspektrumtillstånd

Autismspektrumtillstånd Autismspektrumtillstånd Beskrivning och hjälp till dig som möter barn och ungdomar med autismspektrumtillstånd 2 Den här broschyren ger en beskrivning av vad autismområdet är och kan vara till hjälp för

Läs mer

Tecken som stöd för tal, TSS

Tecken som stöd för tal, TSS Hörselskadades Riksförbund Tecken som stöd för tal, TSS ett verktyg för kommunikation Hörselskadades Riksförbund, HRF december 2011 Fungerande kommunikation en förutsättning för god livskvalité För att

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2013-09-19 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella

Läs mer

Hur upplevde eleverna sin Prao?

Hur upplevde eleverna sin Prao? PRAO20 14 PRAO 2014 Hur upplevde eleverna sin Prao? Sammanställning av praoenkäten 2014. INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND OCH INFORMATION 1 UPPLEVELSE AV PRAO 2 OMHÄNDERTAGANDE PÅ PRAOPLATS 3 SYN PÅ HÄLSO-

Läs mer

Arbetsplan för Lindens förskola Lendahls enhet Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Lindens förskola Lendahls enhet Läsåret 2014/2015 Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lärande Samskapande Styrkebaserad Lust att lära Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare och ledare Vi skapar delaktighet som präglas av att vi

Läs mer

Kurser och aktiviteter

Kurser och aktiviteter Kurser Autismcenter för barn & ungdom Våren 2011 Autismcenter för barn & ungdom Stadshagsvägen 7, 1 tr. Kurser och aktiviteter 1. BAS-KURS OM AUTISM 2. PÅ SPÅRET - FÖRDJUPAD BAS-KURS 3. KOMMUNIKATION I

Läs mer

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Har Du eller Ditt barn både en syn- och hörselnedsättning?

Har Du eller Ditt barn både en syn- och hörselnedsättning? Har Du eller Ditt barn både en syn- och hörselnedsättning? I Stockholms län finns det många olika verksamheter som kan ge råd och stöd till dig som är mellan 0-20 år. Den här foldern är tänkt att underlätta

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Politikerna ska se till att FNs regler för personer med funktionshinder följs. Politiker i Sverige vill arbeta för samma sak som FN.

Politikerna ska se till att FNs regler för personer med funktionshinder följs. Politiker i Sverige vill arbeta för samma sak som FN. F ö renta Nationerna FN betyder Förenta Nationerna FN bildades för 50 år sedan. 185 länder är med i FN. I FN ska länderna komma överens så att människor får leva i fred och frihet. I FN förhandlar länderna

Läs mer

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen Presentation av verksamheten Förskolan Rosen ligger ganska centralt i närheten av Åkerö skola mot byn Övermo, En förskola med barn i åldrarna 1-5 år. Två flyglar

Läs mer

Baggetorps förskolas vision för språk och kommunikation

Baggetorps förskolas vision för språk och kommunikation 2012-12-07 1 Baggetorps förskolas vision för språk och kommunikation Språk och kommunikation Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människan sin

Läs mer

Pedagogisk planering inför projekt: Fritidshemsmuseet

Pedagogisk planering inför projekt: Fritidshemsmuseet Pedagogisk planering inför projekt: Fritidshemsmuseet Reglus Östman Pedagogisk Planering Fritidshemmet 5/14/2013 Pedagogisk planering inför projekt: Fritidshemsmuseet Kvarnbyskolan 2013 05 20 Beskrivning

Läs mer

Hörsel- och dövverksamheten. Information till dig som har hörselnedsättning Hörselverksamheten

Hörsel- och dövverksamheten. Information till dig som har hörselnedsättning Hörselverksamheten Hörsel- och dövverksamheten Information till dig som har hörselnedsättning Hörselverksamheten Hörseln, ett av våra sinnen Hörseln är ett av våra allra viktigaste sinnen för att kunna kommunicera med våra

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Barn- och ungdomshabiliteringen Leva som andra

Barn- och ungdomshabiliteringen Leva som andra Barn- och ungdomshabiliteringen Leva som andra Habilitering, råd och stöd Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten erbjuder habilitering samt råd och stöd till barn och ungdomar med utvecklingsstörning,

Läs mer

SR P1 Plånboken : Från några 100-lappar till flera tusen för att kunna höra

SR P1 Plånboken : Från några 100-lappar till flera tusen för att kunna höra SR P1 Plånboken : Från några 100-lappar till flera tusen för att kunna höra Utskrift av Plånboken i Sveriges Radio i P1, 2013-06-26, om kostnader för hörapparater Björn Häger, programledare: Vi börjar

Läs mer

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014 Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014 (reviderad 140126) Utveckling och lärande Nulägesanalys Vi väljer att arbeta med barnens språkutveckling just nu eftersom både läroplanen, skolplanen och

Läs mer

Diarienummer. Framgångsfaktorer vid läsoch skrivsvårigheter hos döva elever och elever med hörselnedsättning

Diarienummer. Framgångsfaktorer vid läsoch skrivsvårigheter hos döva elever och elever med hörselnedsättning iaried Diarienummer Framgångsfaktorer vid läsoch skrivsvårigheter hos döva elever och elever med hörselnedsättning 2015-02-01 Diarienummer Bakgrund Specialpedagogiska skolmyndigheten ska säkra en likvärdig

Läs mer

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA HABILITERINGSPROGRAM för barn och ungdomar med Asperger syndrom Information till föräldrar www.ltdalarna.se/hab Barn- och ungdomshabiliteringen i Dalarna.. ger

Läs mer

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun 1. Elevhälsa och barn- och elevhälsoarbete 2 2. Allmänt om förskolans barnhälsoarbete 4 3. Allmänt om grundskolans och gymnasiets elevhälsoarbete. 5 Detta dokument

Läs mer

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer:

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer: Introduktion LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till personer med funktionshinder. Socialtjänstlagen,

Läs mer

ÄR DET ALLTID BRA ATT HÖRA?

ÄR DET ALLTID BRA ATT HÖRA? ÄR DET ALLTID BRA ATT HÖRA? Den här uppgiften börjar med att du läser ett utdrag från romanen Talk Talk av TC Boyle. Boken handlar bland annat om Dana som är döv och hur hennes familj och pojkvän uppfattar

Läs mer

Team för Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK) Team Munkhättan

Team för Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK) Team Munkhättan Team för Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK) Team Munkhättan Bakgrund Vid Team Munkhättan finns cirka 40 elever. Många av eleverna har tal-, språk- och kommunikationssvårigheter. Ungefär

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

Kvalitetsrapport läsåret 2013/2014. Förskolan Skäggetorp Centrum 30A Utveckling och lärande

Kvalitetsrapport läsåret 2013/2014. Förskolan Skäggetorp Centrum 30A Utveckling och lärande Kvalitetsrapport läsåret 2013/2014 Förskolan Skäggetorp Centrum 30A Utveckling och lärande 2 Innehåll UTVECKLING OCH LÄRANDE... 3 SAMMANFATTNING... 3 Mål... 3 Resultat... 3 Föräldrasamverkan och språk...

Läs mer

Pneumokocker. vaccinera mot onödigt lidande. PNEUMOKOCKER KAN LEDA TILL DÖVHET Vissa riskgrupper vaccineras redan. I flera länder vaccineras alla barn

Pneumokocker. vaccinera mot onödigt lidande. PNEUMOKOCKER KAN LEDA TILL DÖVHET Vissa riskgrupper vaccineras redan. I flera länder vaccineras alla barn Pneumokocker vaccinera mot onödigt lidande PNEUMOKOCKER KAN LEDA TILL DÖVHET Vissa riskgrupper vaccineras redan I flera länder vaccineras alla barn UPPSKATTNINGSVIS HÄLFTEN av alla barn som vistas på daghem

Läs mer

Verksamhetsplan för Borgens förskola. avdelning Örnen 2015-2016

Verksamhetsplan för Borgens förskola. avdelning Örnen 2015-2016 Verksamhetsplan för Borgens förskola avdelning Örnen 2015-2016 September 2015 Verksamhetsplan för Borgens förskola, avdelning Örnen - 2015/2016 Enhet Örnen Förskoleverksamhet för 1-5 år Förutsättningar

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till

Läs mer

Kvalitetsrapport för. Rinnebäcks förskola

Kvalitetsrapport för. Rinnebäcks förskola Kvalitetsrapport för Rinnebäcks förskola 2012-2013 Sid. Innehållsförteckning 2 1. Kvalitetsrapport för Rinnebäcks förskola läsåret 2012/2013 3 2. Grundfakta om Rinnebäcks förskola läsåret 2012/2013 3 3.

Läs mer

Arbetsplan för Nolby förskola Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Nolby förskola Läsåret 2014/2015 140805 Arbetsplan för Nolby förskola Läsåret 2014/2015, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn- och ungdomsförvaltningens

Läs mer

Normal och nedsatt hörsel

Normal och nedsatt hörsel Normal och nedsatt hörsel Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Johan Adler, läkare Hörsel- och balanskliniken 2011-08-25 Johan Adler (Hörselkliniken) Barns

Läs mer

Mall vid kartläggning

Mall vid kartläggning Mall vid kartläggning Skola: Elevens namn: Datum: Närvarande personer vid kartläggning: Situationer som fungerar bra för eleven Situationer som fungerar mindre bra för eleven Elevens starka och svaga sidor

Läs mer

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Lokal arbetsplan för Bensby förskola Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Bensby förskola erbjuder ca 70 platser till barn i åldrarna 1-6 år. Verksamheten bedrivs i en huvudbyggnad

Läs mer

Kvalitetsanalys. Rönnhagens förskola

Kvalitetsanalys. Rönnhagens förskola Kvalitetsanalys Rönnhagens förskola Innehållsförteckning et av årets verksamhet... 3 Normer och värden... 3 Verksamhetens resultat... 4 Inflytande/delaktighet... 6 Arbete i verksamheten... 7 Övriga mål

Läs mer

GROVPLANERING DIAMANTEN, HALLONET

GROVPLANERING DIAMANTEN, HALLONET GROVPLANERING DIAMANTEN, HALLONET Vt 2014 I grovplaneringen definieras hur verksamheten i stora drag ska läggas upp, sett till hur varje månad planeras samt vilket/vilka tema(n) som ska arbetas med under

Läs mer

Den pedagogiska situationen för barn med CI utifrån föräldrars och pedagogers perspektiv

Den pedagogiska situationen för barn med CI utifrån föräldrars och pedagogers perspektiv Lärarhögskolan i Stockholm Institutionen för specialpedagogik Den pedagogiska situationen för barn med CI utifrån föräldrars och pedagogers perspektiv Eva Jarstad Handledare Susanne Serrebo VT 1999 2 Sammanfattning

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Bergabacken Förskoleverksamhetens vision Vi vill arbete för en verksamhet där alla mår bra, har inflytande, känner glädje, trygghet

Läs mer

Pedagogisk bedömning/förskola Inför ansökan om grundsärskoletillhörighet

Pedagogisk bedömning/förskola Inför ansökan om grundsärskoletillhörighet Pedagogisk bedömning/förskola Inför ansökan om grundsärskoletillhörighet Rutiner Ett barn som på grund av utvecklingsstörning inte bedöms kunna nå upp till grundskolans kunskapsmål ska, om vårdnadshavare

Läs mer

1. Beskrivning av Stormhattens förskola

1. Beskrivning av Stormhattens förskola Stormhattens föräldrakooperativa förskola Verksamhetsplan 2014/2015 1. Beskrivning av Stormhattens förskola 1.1 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara

Läs mer

Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention

Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention En standard för barnperspektiv, utarbetad av Habilitering & Hälsa, Västra Götalandsregionen i samarbete med NOBAB Habilitering & Hälsa i Västra Götalandsregionen,

Läs mer

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil.

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil. Arbetsplan 2010/2011 Under läsåret arbetar vi med ett tema som i år är sagan Bockarna Bruse. Den följer med som en röd tråd genom de flesta av våra mål. Vår arbetsplan innefattar mål inom våra prioriterade

Läs mer

som taggar om funktionshinder

som taggar om funktionshinder ORD som taggar om funktionshinder Hur funkar ord som funktionsnedsättning, tillgänglighet, CP, mongo etc? Här finns en lista med ord man kan fundera över nästa gång det är dags att skriva en artikel eller

Läs mer

Karlshögs Fritidshem

Karlshögs Fritidshem rlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarls högkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshö gkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlsögkarlshögkarlshögkarlshögka

Läs mer

2. Nedsatt hörsel orsaker och konsekvenser

2. Nedsatt hörsel orsaker och konsekvenser 2. Nedsatt hörsel orsaker och konsekvenser Sammanfattning Skador på hörselorganet kan ge upphov till olika former av störningar, främst hörselnedsättning. Hörselnedsättning kan ha sin grund i skador i

Läs mer

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning SKOLFS 2004:18 Utkom från trycket den 24 augusti 2004 Senaste lydelse av Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning 2004-08-09 Skolverket föreskriver med

Läs mer

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK Liisa Suopanki Carin Söderberg Margaretha Biddle Framtiden är inte något som bara händer till en del danas och formges den genom våra handlingar

Läs mer

Lokal pedagogisk planering HT- 11 V.7 Ämnesområde: Muntlig framställning

Lokal pedagogisk planering HT- 11 V.7 Ämnesområde: Muntlig framställning Lokal pedagogisk planering HT- 11 V.7 Ämnesområde: Muntlig framställning Ansvarig lärare: Thomas Dahl mail: thomas.hansson-dahl@edu.upplandvasby.se Centralt innehåll Tala, lyssna samtala: Muntliga presentationer

Läs mer

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck

Läs mer