Lugna Gatan ett exempel på entreprenörskap i brottsförebyggande arbete

Transkript

1 NIKLAS ROTH Lugna Gatan ett exempel på entreprenörskap i brottsförebyggande arbete Bakgrund Under det senaste decenniet har det dykt upp ett antal brottsförebyggande frivilligorganisationer i Stockholm. Medlemmarna klär sig i jackor märkta med organisationslogon på ryggen och vandrar under kvällar och nätter i delar av staden där unga samlas, detta i syfte att förhindra drogmissbruk, vandalisering och kriminalitet bland ungdomar. Non Fighting Generation, Farsor och Morsor på stan, Guardian Angels, Centrumvärdar, United Sisters och Lugna Gatan är namn på några av dessa organisationer. Operation Lugna Gatan började sin verksamhet i Stockholms Län hösten 1994 på initiativ av den dåvarande landshövdingen i länet, Ulf Adehlson, Stockholms vattenfestivalsgeneral, Caj Malmros, Stockholms Lokaltrafik (SL) och ungdomshuset Fryshusets VD, Anders Carlberg. Tanken var att skapa en organisation, bestående av unga vuxna i åldern år, vars syfte var att komma till rätta med ungdomskriminalitet och vandalisering i Stockholms tunnelbana. Organisationen skulle patrullera i Stockholms tunnelbana och närvara vid offentliga fester som riktade sig till ungdomar. Anställda värdar inom Lugna Gatan skulle medla vid konflikter mellan ungdomar, ingripa vid brott och skapa kontakter med ungdomar som riskerade att hamna i kriminalitet och utanförskap. Syftet var att komma till rätta med något som upplevdes vara ett växande samhällsproblem. Projektet Lugna Gatan kom att administreras av paraplyorganisationen Fryshuset, vars VD utsågs som verksamhetsansvarig, vilket i sin tur kom att påverka hur organisationen utformades. Fryshuset är ett aktivitetshus för ungdomar. Det grundades i september 1984 och dess centrala drivkraft är att verksamheten ska fungera som ett forum, där idéer kan förverkligas utan att först leta sig igenom tungrodd byråkrati och förståsigpåare - något som enligt initiativtagarna ofta hindrar projekt att se dagens ljus. Fryshuset utgör en bas för många olika typer av föreningar och organisationer och innehar en av Stockholms modernaste basketarenor och skateboardparker. Det anordnar konserter och upplåter repetitionslokaler till ungdomar. Därtill driver det ett antal sociala projekt, varav Lugna Gatan är ett. Fryshuset har utmärkt sig genom att arbeta problemorienterat. Organisationen har inte dragit sig för att starta mer eller mindre ideologiskt kontroversiella projekt och använder sig av okonventionella metoder för att nå sina mål. T.ex. upplät Fryshuset lokaler till Stockholms skinheads. Syftet var dels att få bort skinheaden från city, dels att skapa möten 440

2 mellan dem och ungdomar med invandrarbakgrund. Därigenom antogs relationen mellan dessa två ungdomsgrupper förbättras. Projektet väckte stark opinion både hos den högerpolitiska oppositionen i Stockholms stad och i medierna. Fryshuset tvingades till slut avsluta verksamheten; lokalen hade begagnats som redaktion för en neonazistisk tidskrift och två våldsamma händelser som resulterade i två dödsfall hade inträffat i anslutning till lokalen. Namnet Lugna Gatan är taget efter stumfilmen Easy Street (1917), i vilken Charlie Chaplin spelar en småkriminell luffare som stjäl pengar ur en av frälsningsarméns insamlingsbössor. Strax därefter förälskar Charlie sig i frälsningssoldaten Edna, som förmår honom att återlämna pengarna. Den nya och återanpassade Charlie börjar arbeta som kvarterspolis. Som arbetsområde tilldelas han den tungt kriminellt belastade gatan Easy Street, där flåbusen Eric är kung. Charlie tar upp kampen mot Eric. Efter en till synes ojämn kamp kan Charlie gripa Eric, efter att ha oskadliggjort honom genom att trä en gatlykta över hans huvud och vrida på gasen. Senare lyckas Eric rymma från häktet. Han kidnappar Edna, Charlies käresta. Charlie lyckas efter att av en olyckshändelse ha satt sig på en narkomans injektionsspruta och därav fått övermänskliga krafter befria Edna och återigen gripa Eric. Filmen slutar lyckligt; den reformerade Charlie lyckas återanpassa Eric och återskapa lugnet på Easy Street och han lever sedan lycklig i alla sina dagar med Edna (Plot Summery for Easy Street (1917): us.imdb.com/plot? ). Tanken med Lugna Gatan är, precis som i filmen, att rekrytera unga vuxna som har en bakgrund som påminner om den, som de ungdomar har som skall kontrolleras. Lugna Gatans grundidé är att minska segregering, utanförskap och kriminalitet bland unga i Stockholms ytterstadsområden genom att skapa förtroenden och minska det emotionella avståndet mellan ungdomarna och samhället. Vissa kriterier uppställs därför då organisationen anställer sina värdar: de som söker sig till organisationen skall vara arbetslösa, gärna ha invandrarbakgrund och egen erfarenhet av utanförskap eller kriminalitet. De skall kunna gatans språk för att lättare kunna agera som förebilder för de unga. Lugna Gatan idag Lugna Gatan fungerar som fri entreprenör. Verksamheten finansieras framför allt genom att sälja tjänster. Manpower säljer Nisse, vi säljer Muhammad, säger Anders Carlberg, VD i Fryshuset, i Dagens Nyheter i en artikel om Lugna Gatan, där han likställer verksamheten med försäljningsslogan för ett stort svenskt bemanningsföretag (Dagens Nyheter ). Det är främst Stockholms Lokaltrafik (SL), kommuner, stadsdelar och kommunala bolag och lokala företagarföreningar som köper Lugna Gatans tjänster. Organisationens kostnader är högre än intäkterna, vilket kompenseras med fondmedel. En stor del av de pengar som kommunerna och stadsdelarna använder för att finansiera uppköp av Lugna Gatans tjänster kommer från den s.k. Storstadssatsningen. Det är en statlig satsning, vars syfte är att komma till rätta med segregering och sociala problem i Sveriges tre största städer Stockholm, Göteborg och Malmö. Lugna Gatan har vuxit och består idag av fyra verksamheter, som engagerar flera hundra ungdomar i Stockholm. Förutom den nämnda tunnelbanepatrulleringen har man grundat en skolverksamhet, en juniorverksamhet och en stödjande verksamhet för brottsoffer, som går under namnet hembesök. Gemensamt för verksamheterna är att man arbetar mot segregering och för att förhindra att unga människor i socialt utsatta områden hamnar i utanförskap och kriminalitet. Lugna Gatan förutsätter att både anställda och medlemmar 441

3 klart skall ha tagit avstånd från kriminalitet och droger. Hur kontrollen för eventuell kriminalitet sker är oklart, men när det gäller droger testas både anställda och medlemmar genom oanmälda urinprov med jämna mellanrum. I initialskedet får de anställda och medlemmarna genomgå en kortare utbildning, där de lära sig självförsvar, lag och rätt samt vad de som värdar eller medlemmar får respektive inte får göra som aktiva i organisationen. De får bland annat lära sig att man på fältet kan använda sig av envarsrätt, vilket innebär att envar har rätt att gripa en eller flera personer om den eller dessa begår brott som beivras med fängelse. År 1997 expanderade Lugna Gatans verksamhet från patrullering i Stockholms tunnelbana till vissa speciellt problemtyngda skolor i Stockholm. Ledningarna i skolorna och det företag som äger skolfastigheterna, SISAB, hade upplevt ökade problem med droger, våld och trakasserier, liksom ett växande problem med vandalisering av skolbyggnaderna. Lugna Gatans skolvärdar anlitades. Deras uppgift var dels att verka som kamratstödjare och engagera elever i s.k. skoljourer, dels att utgöra ett komplement till den ordinarie skolpersonalen när det gäller att stärka den sociala kontrollen. I dagsläget är Lugna Gatan verksam på sex högstadieskolor och två gymnasieskolor i Stockholms län. Lugna Gatan utökade sina aktiviteter ytterligare år 1998 genom den s.k. Juniorverksamheten. Juniorverksamheten, som är områdesbaserad, riktar sig till åringar, som lever i socialt utsatta områden i Stockholms län. Verksamheten engagerar ungdomar i olika sociala och kontrollerande verksamheter i de lokalsamhällen där Lugna Gatan är kontrakterade. De bedriver kampsporter, anordnar föredrag och patrullerar i ifrågavarande stadsdelar. Under patrulleringarna är de utrustade med kommunikationsradio och de bär gula jackor som är ryggmärkta med Lugna Gatans logo. Tanken är att de ska synas i området och ingripa när de ser konflikter mellan ungdomar eller kriminalitet som ungdomar är involverade i. År 1999 startade Lugna Gatan sin fjärde verksamhetsform, som går under namnet Hembesök. Syftet med verksamheten är att fungera som stöd för unga, åriga brottsoffer som utsatts för hot eller våld. Det kan handla om unga som utsatts för ungdomsrån, trakasserier i skolan eller s.k. hedersrelaterade hot från familjen. Hembesöksverksamheten arbetar för att få de unga offren att känna trygghet, att anmäla brott och att få till stånd en medling mellan brottsoffer och gärningsman. T.ex. deltar Lugna Gatan vid rättegångar, agerar livvakter där hot om våld mot den unge är överhängande och skapar relationer med gärningsmannens familj och vänner. Syftet är att skapa socialt kontrollerande miljö som begränsar gärningsmannen och hans handlingsmöjligheter (ibid.). Projektet Lugna Gatan är en kommersiell verksamhet som drar till sig både mediernas och makthavarnas intresse. Medierna har t.ex. använt sig av företrädare för Lugna Gatan som expertkommentatorer i TV då läget efter ett mord på en ung man med utländsk härkomst i en av Stockholms närförorter analyserats. Sveriges Radio har intervjuat värdar från Lugna Gatan då två andra mord begåtts i en annan av Stockholms närförorter. Orsaken till detta är en föreställning om att Lugna Gatan har speciella kunskaper, som polis och socialtjänst inte besitter, men också möjligheten att få mer kryddade reportage. Regeringen stöder Lugna Gatans verksamhet finansiellt genom Allmänna arvsfonden. Justitieministern har rest på studiebesök till en av Stockholms södra förorter för att nattvandra med Lugna Gatan (Justitiedepartementet. Pressmedelande , nr 7 och , nr 26). Två stora svenska tidningar har i sina ledare beskrivit Lugna Gatan som ett exempel på lyckad verksamhet då det gäller att bekämpa ungdomsbrottslighet (Alvas- 442

4 dotter & Holmberg & Sundell 2002) Förre Landshövdingen i Stockholms Län, Ulf Adelsohn, menade att Lugna Gatan är det viktigaste sysselsättningspolitiska, sociala och ungdomspolitiska arbete han någonsin bedrivit (Expressen ). Till saken hör att han som landshövding också var ordförande i Lugna Gatans styrelse. Enligt en samordnare i organisationen Lugna Gatan har skadegörelse och våldsbrott minskat med procent i Stockholms tunnelbana sedan den börjat arbeta där (Nerikes Allehanda ). Den här typen av uttalanden behöver dock inte nödvändigtvis överensstämma med verkligheten. T.ex. Curtis Sliwa, grundare av Guardian Angels i New York, berättade i ett radioprogram hur hans organisation hittat på händelser, såsom att Guardian Angels räddat våldtäkts- och rånoffer i New Yorks tunnelbana, för att skapa legitimitet för verksamheten (Newsweek ). En utvärdering som gjordes i ett relativt tidigt skede av Lugna Gatans tunnelbaneverksamhet visar att brottsligheten minskat vid de tunnelbanestationer där Lugna Gatan patrullerade. Det visade sig dock att minskningen var lika stor på de kontrollstationer där Lugna Gatan inte patrullerade (Johnson 1996). Att en entreprenör, oavsett verksamheten, beskriver sina insatser som effektiva är inte förvånande, eftersom den strävar till att inte bara behålla utan också öka sitt kundunderlag. Dagens Nyheter skriver Satsningen på Lugna Gatan har blivit en prima kassako för Fryshuset. Men vissa forskare och socialarbetare tror inte att Lugna Gatan minskat kriminaliteten i förorterna. Tidningen åsyftar Brottsförebyggande rådets utvärdering av Lugna Gatans tunnelbane- respektive juniorverksamhet (Dagens Nyheter ). Lugna Gatan har inte ensidigt lovordats. Den har dragits med en hel del problem, vilka föranlett negativa skriverier i pressen och ifrågasättanden både inifrån själva organisationen, från berörda myndigheter och från potentiella kunder. Det är framförallt tre egenskaper i organisationen som skapar problemen: För det första bygger organisationen på att ungdomarna som engagerar sig i verksamheten antingen anställs eller blir medlemmar. Härtill kommer att ungdomar skall komma från socialt utsatta områden eller från de skolor som anlitar Lugna Gatans tjänster. Anställda och medlemmar har under den tid de varit aktiva i Lugna Gatan misstänkts utföra kriminella handlingar, vara narkotikapåverkade eller ha nära relationer till kriminella personer. God publicitet ger legitimitet och är viktig för att en entreprenör ska överleva. När tidningarna skriver att värdar i Lugna Gatan misstänks för sexuella övergrepp, brott mot vapenlagen eller påverkan av narkotika minskar förtroendet för organisationen och det blir svårare att sälja sitt koncept. För det andra har flera uppdragsgivare som kommuner, stadsdelar och skolor sagt upp eller valt att inte förlänga sina avtal med Lugna Gatan, eftersom organisationen enligt dem inte uppfyllt sina åtaganden. Ofta handlar det om organisatoriska problem så som att Lugna Gatan inte ser till att värdar får den utbildning som ingår i avtalet eller att den inte täcker upp med ersättare då en värd är borta från tjänst en längre tid (Dagens Nyheter ). För det tredje agerar organisationen Lugna Gatan, precis som Fryshuset, som innovatörer på den brottsförebyggande marknaden. Därmed är det inte alltid lätt att veta vad man får och inte får göra när det gäller denna typ av verksamhet. Efter en uppmärksammad skottlossning i centrala Stockholm i december 2002 ifrågasatte polisen huruvida Lugna Gatans hembesöksverksamhet var laglig eller ej: Under ett livvaktsarbete beskjuts den klient som Lugna Gatan är satt att beskydda. Livvakten slänger sig framför klienten och blir träffad i benet. Klienten klarar sig utan skador. Livvakten var iklädd skottsäker väst men enligt polisen krävs det både speciell licens och tillstånd för att bedriva vaktbolags- 443

5 eller beskyddarverksamhet, något Lugna Gatan inte har (Dagens Nyheter ). Den här typen av verksamhet ligger i tiden. Då uppfattningen är att rädslan för brott ökar i samhället, särskilt i socialt utsatta områden, och att ungdomarna i dessa områden löper stor risk att falla in i kriminalitet och utanförskap, välkomnas alternativa lösningar. Detta sker i synnerhet om verksamheten, vilket är fallet med Lugna Gatan, är gratis för de berörda kommunerna och stadsdelarna. Gratis såtillvida, att det inte är den ordinarie budgeten som belastas utan pengarna tas från den s.k. storstadssatsningen. Det kostar m.a.o. ingenting att prova. Det är svårt att visa att Lugna Gatans verksamhet haft brottspreventiva effekter eller att de sociala problemen minskat bland ungdomarna i verksamhetsområdena. Däremot kan konstateras att verksamheten i kommuner och stadsdelar, vilka saknar vettig ungdomsverksamhet, uppfyller en social funktion för de över hundra ungdomar som arbetar för eller är medlemmar i Lugna Gatan. KÄLLOR Alvasdotter, A. & Holmberg, S. & Sundell, K. (2002): Lugna gatans tunnelbane- och juniorverksamheter. En granskning (BRÅ-rapport 2002:3). Stockholm: Brottsförebyggande rådet Johnson M. (1996): Utvärdering av ett brottsförebyggande projekt i Stockholms tunnelbana. Kriminologiska institutionen vid Stockholms universitet. Stockholm: Stockholms universitet. 444