Tablå UR Samtiden vecka maj 3 juni 2012

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tablå UR Samtiden vecka 21-22 21 maj 3 juni 2012"

Transkript

1 Tablå UR Samtiden vecka maj 3 juni 2012 UR Samtiden i Kunskapskanalen Vardagar Helger UR Samtiden Tema söndagar TED Talks måndagar 22.00, fredagar 00.30, lördagar VECKA 21 Måndag 21 maj Barnrättsdagarna: Makt, vanmakt och rättigheter Om vi nånsin ska kunna förebygga övergrepp och våld mot barn måste vi lära oss förstå förövaren, hur avskyvärd handlingen än är, säger Lars H Gustafsson, barnläkare och. Arrangörer: Barnombudsmannen, Barnrättsakademin och Stiftelsen Allmänna barnhuset Barnrättsdagarna: Max 18 ett verktyg för barnrätt Max 18 är ett nätverktyg med statistik och fakta kring barn och unga. Tanken är att följa hur arbetet med barnkonventionen efterlevs. Arrangörer: Barnombudsmannen, Barnrättsakademin och Stiftelsen Allmänna barnhuset Barnrättsdagarna: Kartläggning av våld mot barn Det finns ingen snabb lösning när det gäller att förändra attityder. Tålamod, uthållighet och långsiktighet är nyckelorden för ett bättre arbete när det gäller våld mot barn, säger Bodil Långberg, kanslichef på stiftelsen Allmänna barnhuset. Arrangörer: Barnombudsmannen, Barnrättsakademin och Stiftelsen Allmänna barnhuset Barnrättsdagarna: Ungas erfarenheter av våld i nära relationer Varför var det ingen som såg mig när jag blev slagen hemma? Varför såg man mig först när jag skadade mig själv och andra, och hamnade på ungdomshem? Barnombudsmannen Fredrik Malmberg menar att samhället måste lyssna mer på barn och ungdomar som utsatts för våld. Det är inte vi som är experter på våld i nära relationer, det är barnen, säger han. Arrangörer: Barnombudsmannen, Barnrättsakademin och Stiftelsen Allmänna barnhuset Utopier i science fiction och datavetenskap Kommer datorerna att bli smartare än människorna? Kommer artificiell intelligens att ta över jorden, som i science fictionvärldarna? Kan datorer finna svar på omöjliga mattegåtor? Thore Husfelt, forskare i datavetenskap visar och berättar hur datavetenskapen utvecklats och vad som är realistiskt och inte att tro om dess vidare utveckling. Arrangerat av Lunds universitet. Repris från 4/ Tomas Tranströmer och poesins språk Tomas Tranströmer är en ständigt skrivande poet. Forskaren Torbjörn Schmidt har fått tillgång till Nobelpristagarens textarkiv: Där finns 114 anteckningsböcker med sammanlagt över tusen sidor text. Dessutom finns över tusen lösa manuskript. I närvaro av paret Tranströmer ger Schmidt en ny insyn i ett världskänt författarskap. Arrangerat av Stockholms universitet TED Talks Fotografen Monika Bulajs bilder från olika gränsland liknar ingen annans. Självutnämnda "felologen" 1 (8)

2 Kathryn Schulz vill att vi ska omfamna vår egen felbarhet. Konstnären Nathalie Miebach skapar skulpturer utifrån data om rejäla oväder. Tisdag 22 maj Barnrättsdagarna: Våld mot barn behovet av skydd och stöd Barn som upplever våld i familjen har få möjligheter att tala om det, säger Maria Eriksson, forskare i barn- och ungdomsvetenskap. Därför är det viktigt att skapa möjligheter för att synliggöra dem. Arrangörer: Barnombudsmannen, Barnrättsakademin och Stiftelsen Allmänna barnhuset Barnrättsdagarna: Max 18 fakta om barn och unga Jag tycker att det är bra att vuxna vet hur barn har de, så att det gör rätt saker, säger barnet Amanda. Och Lena, tolv år, menar att vuxna måste lyssna mer på barnen. Båda bidar till nätverktyget Max 18. Hanna Larheden, utredare hos barnombudsmannen, talar om hur verktyget, som riktar sig till vuxna som arbetar med utsatta barn, fungerar. Arrangörer: Barnombudsmannen, Barnrättsakademin och Stiftelsen Allmänna barnhuset Barnrättsdagarna: Så fungerar sjukvården vid barnmisshandel När jag var liten så slog min pappa mig. Ibland så mycket att jag fick åka till sjukhuset. De var snälla där, och sa att jag hade haft tur. De kallade mig olycksfågel. Björn Tingberg, specialistsjukskötare, återberättar vad barn har sagt om sina möten med vården. Han resonerar om hur sjukvården fungerar - och inte fungerar - i mötet med de utsatta barnen. Arrangörer: Barnombudsmannen, Barnrättsakademin och Stiftelsen Allmänna barnhuset Barnrättsdagarna: Att förebygga övergrepp i ideell verksamhet Det vi egentligen gör i scouterna är att göra ungdomarna redo för livet, säger Helene Gestrin, kammaråklagare och ordförande för Scouterna. Då måste det också kännas tryggt. Helene Gestrin talar om hur det går att arbeta mot övergrepp i olika ungdomsorganisationer. Arrangörer: Barnombudsmannen, Barnrättsakademin och Stiftelsen Allmänna barnhuset Barnrättsdagarna: Vad gör mest ont i dag och på sikt? Det som gör mest ont ur barnets perspektiv är att inte bli sedd, Det säger barnläkaren och författaren Lars H Gustafsson. Det finns barn som bara väntar på att någon ska fråga hur de mår. Den stora utmaningen, menar han, är hur vi alla kan bli bättre på det. Tillsammans med Staffan Jansson, barnläkare och professor på Barnrättsakademin vid Örebro universitet, samtalar han om vad som verkligen är bra, både i ett nu och i ett sedan, för barn som far illa av våld i nära relationer. Arrangörer: Barnombudsmannen, Barnrättsakademin och Stiftelsen Allmänna barnhuset Idrott och astma Visst kan fysisk aktivitet utlösa ansträngningsastma och kraftig fysisk aktivitet är en riskfaktor för astma men med eller utan astma mår idrottande ungdomar bättre än de som är mer passiva. Det berättar Kerstin Romberg, allmänläkare och forskare vid Lunds universitet. Arrangörer: Lunds universitet och Region Skåne. Repris från 10/2. Onsdag 23 maj Parkinson framsteg och utmaningar: Därför behövs forskning Björn Hellkvist levde sin dröm och var mitt i karriären som hockeycoach när hans kropp började spela honom spratt. Kramper, skakningar och stelhet utan förklaring. Vägen till diagnos var lång och svår, att drabbas av sjukdomen parkinson i tjugoårsåldern på en mindre ort utan universitetssjukhus har sina sidor. Arrangör: Parkinsonförbundets forskningsfond Parkinson framsteg och utmaningar: Aktuellt om forskningen Nu vet forskarna mycket mer, men inte allt. De senaste trettio åren har det gjorts viktiga framsteg i forskningen om mekanismerna bakom och orsaken till Parkinsons sjukdom. Nya behandlingar har också forskats fram. Per Odin, överläkare och professor i neurologi, ger en bild av var parkinsonforskningen står idag. Arrangerat av Parkinsonförbundets forskningsfond Parkinson framsteg och utmaningar: Regionala skillnader i vården Vilken vård du får beror på vilket landsting du bor i. Det anser såväl parkinsonpatienter som landsting. Hur ofta patienten får träffa en läkare och vilken typ av läkare det är varierar. Det finns också skillnader i vilka behandlingar som erbjuds. Behandlingen ska inte vara beroende av vilka kostnader landstingen har, säger Johan Lökk, professor i geriatrik. Arrangerat av Parkinsonföreningens forskningsfond Parkinson framsteg och utmaningar: Parkinsonregister i Sverige Vi ska skapa ett hus, där man har en grund för att känna sig säker, jämlik och effektiv. Så beskriver Sven Pålhagen, neurolog, arbetet med att skapa ett parkinsonregister i Sverige. Arrangerat av Parkinsonföreningens forskningsfond Parkinson framsteg och utmaningar: Långtidsstudie av patienter Det saknas svar på många viktiga frågor kring parkinson. Hur många får sjukdomen, kan diagnostiken förbättras, utvecklingen förutses på bättre sätt? Genom att följa patienter under många år kan man identifiera faktorer som gör det lättare att ställa säkra diagnoser tidigare, säger Lars Forsgren, professor och överläkare i neurovetenskap. Arrangerat av Parkinsonföreningens forskningsfond Parkinson framsteg och utmaningar: Genetiska faktorer När det gäller Parkinsons sjukdom har vi sett flera misstänkta fall av ärftlighet men det har ännu inte 2 (8)

3 kunnat beläggas genetiskt, säger Andreas Puschmann, överläkare och neurolog. Det forskarna undersöker är om det finns dels sjukdomsframkallande genmutationer, dels genetiska risk- eller skyddsfaktorer. Arrangerat av Parkinsonföreningens forskningsfond Parkinson framsteg och utmaningar: Flest patienter i Umeå Är Parkinsons sjukdom vanligare i Umeå än på andra håll i Sverige? Mycket tyder på det i en studie av Jan Linder, överläkare och forskare i neurologi. Det kan också vara så att man har varit skickligare på att hitta sjukdomen där, säger han. Arrangerat av Parkinsonföreningens forskningsfond Musikvideon som konstverk Musikvideons historia är relativt kort, den är ett medium som ständigt experimenterar i takt med vad teknikutvecklingen tillåter. Musikvideon har två huvudsyften: att göra reklam och att vara ett konstnärligt uttryck för vad som ska kommuniceras. Mikael Askander, forskare i kulturvetenskap, berättar om gamla och nya musikvideor. Arrangerat av Lunds universitet. Torsdag 24 maj Grav språkstörning: När språklig sårbarhet möter skolans krav I skolan förutsätts att alla själva kan göra sig förstådda. Men det är ingen självklarhet. Barbro Bruce är logoped och verksam vid Malmö högskola. Hon berättar om vilka utmaningar barn med språkstörning möter i skolan och hur man kan möta dem. Arrangör: Specialpedagogiska skolmyndigheten Grav språkstörning: Att undervisa i läsförståelse Undervisning i läsning kräver att läraren har kännedom om hur läsförståelse skapas och hur den kan utvecklas. Barbro Westlund är lärarutbildare och berättar om hur man kan hjälpa elever att förstå innebörden i olika slags texter. Arrangör: Specialpedagogiska skolmyndigheten Grav språkstörning: Barns möten med skriftspråket Caroline Liberg, professor i utbildningsvetenskap vid Uppsala universitet, visar exempel på hur olika läsoch skrivmiljöer i förskoleåren och skolåren kan se ut och hur man som pedagog kan göra för att stödja en så positiv utveckling som möjligt. Arrangör: Specialpedagogiska skolmyndigheten Grav språkstörning: Flerspråkiga elever med språkstörning Ylva Dalsenius och Jenny Ohlsson beskriver den praktiska vardagen i sitt arbete på Kryddgårdsskolan i Rosengård i Malmö, en miljö där eleverna talar flera olika språk, och hur de arbetar med elever som har språkstörning. Arrangör: Specialpedagogiska skolmyndigheten. Fredag 25 maj Se barnet i förskolan: Barn som väcker funderingar På varje förskoleavdelning och i varje klass finns det barn som kräver mer och som inte reagerar som majoriteten. Vilka barn handlar det om och vilka signaler sänder de ut? Hur skall pedagoger förstå och få dessa barn att fungera väl i barngruppen? Ulrika Aspeflo, logoped och författare, ger konkreta exempel på hur man kan arbeta så att också dessa barn får en chans att lära och utveckla sig. Inspelat vid Förskoledagarna. Arrangör: Sefif utveckling Grav språkstörning: Olika samtalsstilar för olika barn Hur pratar man med barn som har svårigheter med att förstå liknelser som, till exempel, "kasta ett öga"? Pernille Holck, logoped, beskriver hur man kan underlätta språkutvecklingen för barn med språkstörning genom att helt enkelt prata olika med barn med pragmatiska språkstörningar. Arrangör: Specialpedagogiska skolmyndigheten Grav språkstörning: Att möta det som är annorlunda "Kulturmöten" - ordet klingar av att möta människor från olika delar av världen. Men Gillis Herlitz, forskare i etnologi och antropologi, menar att de vanligaste kulturmötena handlar om att möta människor med olika världsbilder: En ung nyutexaminerad akademiker från storstaden som möter en äldre man från Norrlands inland, till exempel. Eller helt enkelt mötet mellan gammal och ung. Arrangör: Specialpedagogiska skolmyndigheten TED Talks Fotografen Monika Bulajs bilder från olika gränsland liknar ingen annans. Självutnämnda "felologen" Kathryn Schulz vill att vi ska omfamna vår egen felbarhet. Konstnären Nathalie Miebach skapar skulpturer utifrån data om rejäla oväder. Lördag 26 maj UR Samtiden utgår kl med anledning av sändningar från Miljöpartiets stämma TED Talks Fotografen Monika Bulajs bilder från olika gränsland liknar ingen annans. Självutnämnda "felologen" Kathryn Schulz vill att vi ska omfamna vår egen felbarhet. Konstnären Nathalie Miebach skapar skulpturer utifrån data om rejäla oväder. Söndag 27 maj UR Samtiden startar kl med anledning av sändningar från Miljöpartiets stämma Parkinson framsteg och utmaningar: Därför behövs forskning Björn Hellkvist levde sin dröm och var mitt i karriären som hockeycoach när hans kropp började spela honom spratt. Kramper, skakningar och stelhet utan förklaring. Vägen till diagnos var lång och svår, att drabbas av sjukdomen parkinson i tjugoårsåldern på en mindre ort utan 3 (8)

4 universitetssjukhus har sina sidor. Arrangör: Parkinsonförbundets forskningsfond. Repris från 23/ Parkinson framsteg och utmaningar: Aktuellt om forskningen Nu vet forskarna mycket mer, men inte allt. De senaste trettio åren har det gjorts viktiga framsteg i forskningen om mekanismerna bakom och orsaken till Parkinsons sjukdom. Nya behandlingar har också forskats fram. Per Odin, överläkare och professor i neurologi, ger en bild av var parkinsonforskningen står idag. Arrangerat av Parkinsonförbundets forskningsfond. Repris från 23/ Parkinson framsteg och utmaningar: Regionala skillnader i vården Vilken vård du får beror på vilket landsting du bor i. Det anser såväl parkinsonpatienter som landsting. Hur ofta patienten får träffa en läkare och vilken typ av läkare det är varierar. Det finns också skillnader i vilka behandlingar som erbjuds. Behandlingen ska inte vara beroende av vilka kostnader landstingen har, säger Johan Lökk, professor i geriatrik. Arrangerat av Parkinsonföreningens forskningsfond. Repris från 23/ Parkinson framsteg och utmaningar: Parkinsonregister i Sverige Vi ska skapa ett hus, där man har en grund för att känna sig säker, jämlik och effektiv. Så beskriver Sven Pålhagen, neurolog, arbetet med att skapa ett parkinsonregister i Sverige. Arrangerat av Parkinsonföreningens forskningsfond. Repris från 23/ Parkinson framsteg och utmaningar: Långtidsstudie av patienter Det saknas svar på många viktiga frågor kring parkinson. Hur många får sjukdomen, kan diagnostiken förbättras, utvecklingen förutses på bättre sätt? Genom att följa patienter under många år kan man identifiera faktorer som gör det lättare att ställa säkra diagnoser tidigare, säger Lars Forsgren, professor och överläkare i neurovetenskap. Arrangerat av Parkinsonföreningens forskningsfond. Repris från 23/ Parkinson framsteg och utmaningar: Genetiska faktorer När det gäller Parkinsons sjukdom har vi sett flera misstänkta fall av ärftlighet men det har ännu inte kunnat beläggas genetiskt, säger Andreas Puschmann, överläkare och neurolog. Det forskarna undersöker är om det finns dels sjukdomsframkallande genmutationer, dels genetiska risk- eller skyddsfaktorer. Arrangerat av Parkinsonföreningens forskningsfond. Repris från 23/ Parkinson framsteg och utmaningar: Flest patienter i Umeå Är Parkinsons sjukdom vanligare i Umeå än på andra håll i Sverige? Mycket tyder på det i en studie av Jan Linder, överläkare och forskare i neurologi. Det kan också vara så att man har varit skickligare på att hitta sjukdomen där, säger han. Arrangerat av Parkinsonföreningens forskningsfond. Repris från 23/ Parkinson framsteg och utmaningar: Varför tar det så lång tid? Mer än femton år från idé till apotek. Så lång tid tar det för att ett nytt läkemedel ska nå patienten. I ett scenspel förklarar de olika parter som är inblandade rutinerna och orsakerna. Arrangerat av Parkinsonförbundets forskningsfond Parkinson framsteg och utmaningar: Frågor och svar Om läkemedelsprocessen, från idé till patientläkemedel. Arrangerat av Parkinsonförbundets forskningsfond I fokus: Tradition före människorätt Att den ryske presidenten utnämner patriarken av den rysk-ortodoxa kyrkan till "årets människa" är bara ett av många tecken på kyrkans inflytande över rysk politik. Det säger filosofen och teologen Elena Namli som också pekar på att de starka banden mellan kyrka och stat leder till att kyrkan inte vågar söka sin egen röst i politiken UR Samtiden Tema: Från källa till hav Rena skogsbäckar, syrerika havsbottnar och ett uthålligt fiske. Det låter inte som Östersjön idag, men hur kan vi nå dit? På Flora- och faunavårdskonferensen 2012 samlas experter inom naturvård med kunskap om dagsläget och idéer om framtiden. Vattnets väg börjar i skog och mark - från sött till salt. VECKA 22 Måndag 28 maj Se barnet i förskolan: Pedagogisk dokumentation Det är viktigt att alla våra sinnen är aktiva för att vi skall få en så rik bild av livet som möjligt, säger Ylva Telégin, pedagogisk ledare för sex förskolor. Och sinnesintryck är viktigt att börja träna vid tidig ålder. Genom pedagogisk dokumentation blir kunskapsresan tydlig och självförtroendet i gruppen stiger. Inspelat vid Förskoledagarna. Arrangör: Sefif utveckling Därför går det bra för Sverige De senaste trettio åren har en rad förändringar genomförts i Sverige. I internationell jämförelse har svensk ekonomi klarat de senaste årens kriser bra. Men det finns problem även i Sverige, menar Andreas Bergh, forskare i nationalekonomi vid 4 (8)

5 Lunds universitet. Han beskriver utvecklingen och dagens situation. Arrangerat av Lunds universitet. Repris från 20/ Ekonomiska kriser går i cykler En ny ekonomi ligger framför oss. Men först ett ganska besvärligt 2010-tal att ta oss igenom. Ekonomiska kriser har kantat vägen för utvecklingen av det moderna samhället. De är inte en följd av enskilda misstag utan kriser är en del av den ekonomiska tillväxten. Lennart Schön, professor i ekonomisk historia, berättar om vad han kallar den globala ekonomins fyrtioårskriser. Arrangerat av Lunds universitet. Repris från 3/ Terapi på nätet Terapi på nätet växer. Under senare år har internetbehandlingar prövats mot ångest och depressioner, tinnitus och panikångest och en hel del annat. Gerhard Andersson, psykoterapeut och professor i psykologi berättar om resultaten, som oftast är goda. Arrangerat av Linköpings universitet. Repris från 10/ Guus Kuijer Almapristagare 2012 I hans böcker är respekten för barnet lika självklar som avståndstagandet från intolerans och förtryck. Det säger Almaprisets jury om den nederländske författaren Guus Kuijer. Här berättar han själv om sitt arbete och sina verk vid en pristagarföreläsning i Stockholm. Arrangerat av Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne TED Talks Författaren Pamela Meyer menar att vi ljuger upp till 200 gånger en helt vanlig dag. Radioprataren Robin Ince resonerar kring huruvida vetenskapliga fakta förstör magin i våra liv. Tisdag 29 maj I fokus: Dyslektiker i jakt på svarta hål När professor Kurt Fischer och forskaren Christina Hinton, båda från Harvard Graduate School of Education, undersökte en grupp astrofysiker såg de att många i gruppen hade dyslexi. Men de såg också hur denna dyslexi påverkade astrofysikernas förmåga att hitta svarta hål Dina pengars framtid: Privatekonomi för alla Vårt mål är att spelplanen skall jämnas ut. Det säger Viveca Wallén Vrenning, projektledare på Finansinspektionen. Hon berättar hur Finansinspektionen ska göra konsumenter bättre på privatekonomi och stärka deras ställning på finansmarknaden. Många har kunskap, men saknar privatekonomiskt självförtroende, säger hon. Pensionsmyndigheten Dina pengars framtid: Spara smartare Genomsnittssvensken får ut 2% av sitt sparande och det är inte mycket, säger Claes Hemberg, sparekonom. Han ger råd om när man bör spara på vilket sätt och tar upp det viktigaste att tänka på när det gäller till exempel avgifter och skatter Dina pengars framtid: Råd på nätet Oroliga konsumenter kan vända sig till oss för råd och vägledning. Det säger Fredrik Nordqvist, jurist på Konsumenternas bank- och finansbyrå. Han förklarar hur man skall göra om man har ett klagomål på sin bank eller på sin ekonomiska rådgivare Dina pengars framtid: Vardagsekonomi Malin Lindquist Skogar, informatör på Konsumentverket, berättar om hur man kan få en överblick över sitt vardagsekonomiska utrymme. Hon visar Konsumentverkets hemsida och vilka möjligheter det finns att där få lära sig mer om att göra en budget Dina pengars framtid: Fondsparare Hanna Helgesson, sparekonom på Fondbolagens förening, föreläser om vilka typer av fonder det finns i Sverige och om ansvarsfördelning och konsumentsäkerhet. Hon ger också tips på vad man skall tänka på när man väljer fonder och vilka hjälpmedel som finns. Arrangörer: Finansinspektionen och Onsdag 30 maj Dina pengars framtid: Allt om aktier Hur funkar aktier? Och hur handlar man aktier rent praktiskt? Anna Flygare, verksamhetschef på Ung privatekonomi/unga aktiesparare, berättar om grundläggande kunskap om aktier. Det är den överlägset bästa sparformen på lång sikt, säger hon, men poängterar att det på kort sikt kan vara riskabelt Dina pengars framtid: Allmän pension spartid Kristina Kamp från Pensionsmyndigheten föreläser om garantipension, pensionsrätt och förklarar det orangea kuvertet. Hon rekommenderar att göra en prognos på myndighetens hemsida för att se hur mycket man verkligen kommer att få i pension Dina pengars framtid: Allmän pension premiepension Om syftet med premiepensionen i pensionssystemet, råd om hur och var man väljer fonder till sin premiepension och andra saker som kan vara viktiga att veta. Och även om man inte valt så ska man veta var man har sina pengar, säger Kristina Kamp från 5 (8)

6 Dina pengars framtid: Allmän pension pensionstid När man närmar sig pensionsålder ska man tänka på när man ska börja ta ut sin pension, hur mycket man ska ta ut och hur man skall sköta premiepensionen. Det säger Kristina Kamp från pensionsmyndigheten. Hon förklarar också den så kallade bromsen i systemet, och vilka stöd som finns att söka om man tror att pensionen inte kommer att räcka. Arrangörer: Finansinspektionen och Dina pengars framtid: Allmän pension statistik Statistik över hur mycket pengar pensionärerna egentligen får. År 2008 var snittpensionen kronor, men det finns skillnader mellan till exempel män och kvinnor och unga pensionärer och äldre pensionärer Torsdag 31 maj Dina pengars framtid: Slipp skuldfällan Många av dem som hamnar i Kronofogdens register har råkat ut för en oförutsedd händelse som har påverkat ekonomin. Det säger Annika Sydberger Norrman, kommunikatör på Kronofogden. Hon föreläser tillsammans med Michael Necke, kronodirektör på Kronofogden, om myndighetens verksamhet och hur man ska bygga upp sin ekonomi för att slippa hamna hos dem. Arrangörer: Finansinspektionen och Dina pengars framtid: Tjänstepension Ylva Hööst från Alecta går igenom de fyra största tjänstepensionsavtalen. Hon poängterar vikten av att se över sitt eget avtal men att först och främst kolla att man har något över huvud taget Dina pengars framtid: Privat pensionssparande Ylva Yngveson, privatekonom på Swedbank och Sparbankerna, föreläser om behovet att spara privat till pensionen och ger tips och råd på hur man gör. Hon menar att man behöver väga de behov man har idag mot vad man har för behov i framtiden Musikvideon som konstverk Musikvideons historia är relativt kort, den är ett medium som ständigt experimenterar i takt med vad teknikutvecklingen tillåter. Musikvideon har två huvudsyften: att göra reklam och att vara ett konstnärligt uttryck för vad som ska kommuniceras. Mikael Askander, forskare i kulturvetenskap, berättar om gamla och nya musikvideor. Arrangerat av Lunds universitet. Repris från 23/5. Fredag 1 juni Tomas Tranströmer och poesins språk Tomas Tranströmer är en ständigt skrivande poet. Forskaren Torbjörn Schmidt har fått tillgång till Nobelpristagarens textarkiv: Där finns 114 anteckningsböcker med sammanlagt över tusen sidor text. Dessutom finns över tusen lösa manuskript. I närvaro av paret Tranströmer ger Schmidt en ny insyn i ett världskänt författarskap. Arrangerat av Stockholms universitet. Repris från 21/ Vad gör en kändis till en kändis? Kändisskap är ett fenomen som skapas i samverkan mellan tre aktörer - person, publik och medier. Kändisskapet är ofta flyktigt, dagsaktuellt, lockar fram våra drömmar och stimulerar fantasin. Det säger Michael Rübsamen, forskare i medie- och kommunikationsvetenskap vid Lunds universitet. Arrangör: Lunds universitet Arvet efter Raoul Wallenberg: Stoppa, skydda, straffa Paneldebatt om arbetet för mänskliga rättigheter under ledning av CNN-ankaret Todd Benjamin. Med Thomas Hammarberg, tidigare människorättskommissionär i Europarådet, Leila Nadya Sadat, professor vid Washington University School of law och Almiro Rodrigues, domare vid Kosovos konstitutionsdomstol. Arrangerad av Lunds universitet TED Talks Författaren Pamela Meyer menar att vi ljuger upp till 200 gånger en helt vanlig dag. Radioprataren Robin Ince resonerar kring huruvida vetenskapliga fakta förstör magin i våra liv. Lördag 2 juni Dina pengars framtid: Privatekonomi för alla Vårt mål är att spelplanen skall jämnas ut. Det säger Viveca Wallén Vrenning, projektledare på Finansinspektionen. Hon berättar hur Finansinspektionen ska göra konsumenter bättre på privatekonomi och stärka deras ställning på finansmarknaden. Många har kunskap, men saknar privatekonomiskt självförtroende, säger hon. Repris från 29/ Dina pengars framtid: Spara smartare Genomsnittssvensken får ut 2 % av sitt sparande och det är inte mycket, säger Claes Hemberg, sparekonom. Han ger råd om när man bör spara på vilket sätt och tar upp det viktigaste att tänka på när det gäller till exempel avgifter och skatter. Repris från 29/ Dina pengars framtid: Råd på nätet Oroliga konsumenter kan vända sig till oss för råd och vägledning. Det säger Fredrik Nordqvist, jurist på Konsumenternas bank- och finansbyrå. Han 6 (8)

7 förklarar hur man skall göra om man har ett klagomål på sin bank eller på sin ekonomiska rådgivare. Repris från 29/ Dina pengars framtid: Vardagsekonomi Malin Lindquist Skogar, informatör på Konsumentverket, berättar om hur man kan få en överblick över sitt vardagsekonomiska utrymme. Hon visar Konsumentverkets hemsida och vilka möjligheter det finns att där få lära sig mer om att göra en budget. Repris från 29/ Dina pengars framtid: Slipp skuldfällan Många av dem som hamnar i Kronofogdens register har råkat ut för en oförutsedd händelse som har påverkat ekonomin. Det säger Annika Sydberger Norrman, kommunikatör på Kronofogden. Hon föreläser tillsammans med Michael Necke, kronodirektör på Kronofogden, om myndighetens verksamhet och hur man ska bygga upp sin ekonomi för att slippa hamna hos dem. Arrangörer: Finansinspektionen och Repris från 31/ Dina pengars framtid: Fondsparare Hanna Helgesson, sparekonom på Fondbolagens förening, föreläser om vilka typer av fonder det finns i Sverige och om ansvarsfördelning och konsumentsäkerhet. Hon ger också tips på vad man skall tänka på när man väljer fonder och vilka hjälpmedel som finns. Arrangörer: Finansinspektionen och Pensionsmyndigheten Repris från 29/ Dina pengars framtid: Allt om aktier Hur funkar aktier? Och hur handlar man aktier rent praktiskt? Anna Flygare, verksamhetschef på Ung privatekonomi/unga aktiesparare, berättar om grundläggande kunskap om aktier. Det är den överlägset bästa sparformen på lång sikt, säger hon, men poängterar att det på kort sikt kan vara riskabelt. Repris från 30/ Se barnet i förskolan: Barn som väcker funderingar På varje förskoleavdelning och i varje klass finns det barn som kräver mer och som inte reagerar som majoriteten. Vilka barn handlar det om och vilka signaler sänder de ut? Hur skall pedagoger förstå och få dessa barn att fungera väl i barngruppen? Ulrika Aspeflo, logoped och författare, ger konkreta exempel på hur man kan arbeta så att också dessa barn får en chans att lära och utveckla sig. Inspelat vid Förskoledagarna. Arrangör: Sefif utveckling. Repris från 25/ TED Talks Författaren Pamela Meyer menar att vi ljuger upp till 200 gånger en helt vanlig dag. Radioprataren Robin Ince resonerar kring huruvida vetenskapliga fakta förstör magin i våra liv. Söndag 3 juni Dina pengars framtid: Allmän pension spartid Kristina Kamp från pensionsmyndigheten föreläser om garantipension, pensionsrätt och förklarar det orangea kuvertet. Hon rekommenderar att göra en prognos på myndighetens hemsida för att se hur mycket man verkligen kommer att få i pension. Repris från 30/ Dina pengars framtid: Allmän pension premiepension Om syftet med premiepensionen i pensionssystemet, råd om hur och var man väljer fonder till sin premiepension och andra saker som kan vara viktiga att veta. Och även om man inte valt så ska man veta var man har sina pengar, säger Kristina Kamp från Repris från 30/ Dina pengars framtid: Allmän pension pensionstid När man närmar sig pensionsålder ska man tänka på när man ska börja ta ut sin pension, hur mycket man ska ta ut och hur man skall sköta premiepensionen. Det säger Kristina Kamp från pensionsmyndigheten. Hon förklarar också den så kallade bromsen i systemet, och vilka stöd som finns att söka om man tror att pensionen inte kommer att räcka. Arrangörer: Finansinspektionen och Repris från 30/ Dina pengars framtid: Allmän pension statistik Statistik över hur mycket pengar pensionärerna egentligen får. År 2008 var snittpensionen kronor, men det finns skillnader mellan till exempel män och kvinnor och unga pensionärer och äldre pensionärer Repris från 30/ Dina pengars framtid: Tjänstepension Ylva Hööst från Alecta går igenom de fyra största tjänstepensionsavtalen. Hon poängterar vikten av att se över sitt eget avtal men att först och främst kolla att man har något över huvud taget. Repris från 31/ Dina pengars framtid: Privat pensionssparande Ylva Yngveson, privatekonom på Swedbank och Sparbankerna, föreläser om behovet att spara privat till pensionen och ger tips och råd på hur man gör. Hon menar att man behöver väga de behov man har idag mot vad man har för behov i framtiden. Repris från 31/ Modets magi och drivkrafter Antingen man är modemedveten, ointresserad eller upprörd över lyxkonsumtion - mode berör. Men vad är mode egentligen och vad är modevetenskap? Vi måste skilja på mode som princip och mode som 7 (8)

8 uttryck, säger Hanna Wittrock, forskare i socialantropologi och lärare i modevetenskap. Hon visar på vad som påverkar modet, och vad som gör att något är äkta och autentiskt i en tid av masskonsumtion och masskopiering. Arrangör: Lunds universitet Arvet efter Raoul Wallenberg: Individens ansvar Vi behöver alla ikoner och Raoul Wallenberg är en lysande ikon för oss idag. Utan förebilder får vi ett rättsväsende som kan liknas vid en båt på stormigt hav utan skeppare. Det säger professor Kjell Åke Modéer vid detta seminarium till Raoul Wallenbergs minne. Om du som människa inte slåss för mänskliga rättigheter i en demokrati kommer det att vara omöjligt att hävda dessa rättigheter i tider med despotism, säger Kjell Åke Modéer. Arrangör: Lunds universitet Arvet efter Raoul Wallenberg: Vårt gemensamma ansvar Det internationella samfundet måste använda alla diplomatiska och humanitära verktyg som står till buds för att förhindra folkmord och krigsutbrott. Det säger Kofi Annan i sitt anförande i samband med 100-årsjubileet av Raoul Wallenbergs födelse. Dock finns det mycket kvar att göra, inte minst i den aktuella konflikten i Syrien där övergrepp på civilbefolkningen sker dagligen, säger Annan som är FN:s och Arabförbundets sändebud i syrienkonflikten. Arrangör: Lunds universitet Arvet efter Raoul Wallenberg: Från retorik till verklighet Trots att vi lever i en tidsålder där informationsflödet ökar explosionsartat är kunskapen om mänskliga rättigheter fortfarande otillräcklig på många håll. Därför är det oerhört viktigt att vi arbetar med att föra ut kunskap om mänskliga rättigheter. Det säger Navi Pillay, högkommissarien för mänskliga rättigheter i FN. Arrangör: Lunds universitet Arvet efter Raoul Wallenberg: Ett annat slags krig Historien är full av exempel på sexuellt våld i samband med konflikter och det råder fortfarande ofta en stigmatisering av offren. Men sexuellt våld är alltid en kriminell handling säger Margot Wallström som i FN:s regi arbetar mot sexuellt våld i konflikter. I sitt föredrag hyllar hon Raoul Wallenberg som ett tydligt exempel på vad en enskild människa kan göra. Individer på alla nivåer i samhället måste agera och visa mod om vi i framtiden skall uppnå full respekt för de mänskliga rättigheterna Arrangör: Lunds universitet Arvet efter Raoul Wallenberg: Kampen för mänskliga rättigheter Det är viktigt att dagens ungdomar att blir medvetna om de övergrepp mot mänskliga rättigheter som ägde rum under andra världskriget, säger ambassadör Hans Corell. Här kan vi också berätta om Raoul Wallenberg. Vi kan visa på den förebild han är för oss alla genom det mod han visade genom att hjälpa utsatta människor. Arrangör: Lunds universitet UR Samtiden Tema: Romer ett utsatt folk Det krävs både mod och kraft att stå upp för sitt romska ursprung. En som lyckats med det är artisten Sabina Baltzar Roth som berättar om sin kamp för att erövra sitt ursprung. "Jag blev fosterhemsplacerad och fick veta av min fosterfar att jag var en tattarunge som aldrig kunde bli något. Men han vann inte". Sabinas fall är inte unikt. Historien är full av förföljelse av romer och än idag pågår diskriminering. 8 (8)

barnkonventionen. _archive/ som bildades Alla I FN

barnkonventionen. _archive/ som bildades Alla I FN Socialdepartementet Hur svensk lagstiftning och praxis överensstämmer med rättigheterna i barnkonventionen en kartläggning (Ds 2011:37) Lättläst version v Stämmer svenska lagar med barnens rättigheterr

Läs mer

Inbjudan till konferens. Barns rätt till en trygg fritid

Inbjudan till konferens. Barns rätt till en trygg fritid Inbjudan till konferens Barns rätt till en trygg fritid - fri från kränkningar och övergrepp 28 januari 2016 INBJUDAN: KONFERENS Barns rätt till en trygg fritid - fri från kränkningar och övergrepp Hur

Läs mer

Tablå UR Samtiden vecka 23-24 4 17 juni 2012

Tablå UR Samtiden vecka 23-24 4 17 juni 2012 Tablå UR Samtiden vecka 23-24 4 17 juni 2012 UR Samtiden i Kunskapskanalen Vardagar 16.00-19.00 - Helger 10.00-16.00 UR Samtiden Tema söndagar 19.00 Måndag 4 juni 16.00-17.30 Tribunal 12: Vi anklagar Europa

Läs mer

Spelschema för årets fotbollsmästerskap! island tyskland Söndag 14/7 Växjö Arena, Växjö. Söndag 14/7 Kalmar Arena, Kalmar

Spelschema för årets fotbollsmästerskap! island tyskland Söndag 14/7 Växjö Arena, Växjö. Söndag 14/7 Kalmar Arena, Kalmar ! Onsdagen 10/7 Onsdagen 10/7 Torsdag 11/7 Torsdag 11/7, Fredag 12/7 Fredag 12/7 Lördag 13/7 Lördag 13/7 Söndag 14/7 Söndag 14/7 Måndag 15/7 Måndag 15/7 Tisdag 16/7 Tisdag 16/7 Onsdag 17/7 Onsdag 17/7

Läs mer

Var fjärde svensk kommer inte att klara sig på sin pension

Var fjärde svensk kommer inte att klara sig på sin pension Pressmeddelande 9 februari 2017 Var fjärde svensk kommer inte att klara sig på sin pension Mer än var fjärde svensk uppger att de kommer ha svårt att klara sig, eller inte klara sig alls, på sin pension.

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

58 RICHARD BRANSON. HELÉNE NORD Detta gjorde mig stor. Och liten. HÄLSA & INSPIRATION. 04 HELENE NORD Detta är min tidning. Och din.

58 RICHARD BRANSON. HELÉNE NORD Detta gjorde mig stor. Och liten. HÄLSA & INSPIRATION. 04 HELENE NORD Detta är min tidning. Och din. 1 2 I nr 1Våren 2015 ENTREPRENÖRER KVINNA MAMMA Kunskap som gör skillnad för dig. 04 HELENE NORD Detta är min tidning. Och din. 08 FESTFIXARE Små tips som gör det lättare att samlas. 14 DITT VARUMÄRKE

Läs mer

10.00 Barnrättsdagarna inleds Fredrik Malmberg, Barnombudsmannen, Bodil Långberg, Stiftelsen Allmänna Barnhuset och Staffan Janson, Barnrättsakademin

10.00 Barnrättsdagarna inleds Fredrik Malmberg, Barnombudsmannen, Bodil Långberg, Stiftelsen Allmänna Barnhuset och Staffan Janson, Barnrättsakademin 10.00 Barnrättsdagarna inleds Fredrik Malmberg, Barnombudsmannen, Bodil Långberg, Stiftelsen Allmänna Barnhuset och Staffan Janson, Barnrättsakademin 10.15 Makt och vanmakt, rättigheter och förtvivlan

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter 1 Det här är Barnombudsmannens skrift om Konventionen om barnets rättigheter omskriven till lättläst. Thomas Hammarberg har skrivit texten. Lena

Läs mer

Om AKK och modersmål. Kommunikation och språk

Om AKK och modersmål. Kommunikation och språk Om AKK och modersmål Kommunikation och språk Ordet kommunikation kommer från latinets communicare och betyder att göra gemensam. Kommunikation betyder att föra över ett budskap. För att kommunikation ska

Läs mer

Uppdragsföreläsningar

Uppdragsföreläsningar Barn som väcker funderingar i förskolan Målgrupp Personal och föräldrar till barn i förskoleåldern. Rektorer för förskoleverksamhet. Personal inom BVC. Föreläsare Ulrika Aspeflo, leg. logoped Pris/Information

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

STADSÖNS FÖRSKOLA. Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet

STADSÖNS FÖRSKOLA. Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet STADSÖNS FÖRSKOLA Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet LIKABEHANDLINGSPLAN och Plan mot kränkande behandling 2013 KONTAKTUPPGIFTER Stadsöns förskola Persvägen 11 954 31 Gammelstad www.lulea.se/stadsonsforskola

Läs mer

24% Så många av alla svenskar känner till att avgiften alltid är bortdragen när fonders avkastning visas.

24% Så många av alla svenskar känner till att avgiften alltid är bortdragen när fonders avkastning visas. Med Fondkollen vill vi lyfta spararnas ekonomiska självförtroende Fondkollen handlar om att motivera och engagera. Genom ökad kunskap och praktiska verktyg är målet att fler sparare ska upptäcka att det

Läs mer

Frilufts Förskolor Stormyrens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Läsår Ht-14-Vt-15

Frilufts Förskolor Stormyrens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Läsår Ht-14-Vt-15 Frilufts Förskolor Stormyrens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Läsår Ht-14-Vt-15 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS

I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS Barn- och ungdomsförvaltningen Resurscentrum TINS - LättLäst I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS Barnen får språkträning varje dag, på flera olika sätt och i

Läs mer

FNs standardregler. För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda

FNs standardregler. För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda FNs standardregler För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda LÄTTLÄST en lättläst version av FNs standardregler för att tillförsäkra människor med funktionsnedsättning

Läs mer

Koll på vardagsekonomin

Koll på vardagsekonomin Koll på vardagsekonomin 2 Inkomster och utgifter är en del av livet. En vardagsekonomi i balans ger dig trygghet inför framtiden, oavsett vad som händer. Med den här broschyren vill vi ge dig råd och tips

Läs mer

Dyslexi. Litteraturlista från Sjukhusbiblioteket i Västmanland. Sjukhusbiblioteket Västerås

Dyslexi. Litteraturlista från Sjukhusbiblioteket i Västmanland. Sjukhusbiblioteket Västerås Dyslexi Litteraturlista från Sjukhusbiblioteket i Västmanland Sjukhusbiblioteket Västerås FACKLITTERATUR Ea Adler, Björn Neuropedagogik : om komplicerat lärande / Björn Adler & Hanna Adler. - 2., [rev.]

Läs mer

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Herkules Förskola personalkooperativ är beläget på södra Lidingö i Käppalaområdet. Vi har nära till skogen och om vintern har vi pulkabacke och mojlighet

Läs mer

Barnombudsmannen Cecilia Sjölander

Barnombudsmannen Cecilia Sjölander Barnombudsmannen Cecilia Sjölander Barn berättar Jag vet inte hur mycket jag orkar. Jag måste få prata med nån men jag tycker det är skämmigt och jag vill inte vara initiativtagare. Flicka 16 år Jag har

Läs mer

Din framtida pension Född 1954 eller senare 60 sidor grundkunskap

Din framtida pension Född 1954 eller senare 60 sidor grundkunskap Din framtida pension Född 1954 eller senare 60 sidor grundkunskap 1 Författare: Olle Vejde Förlag: Olle Vejde Förlag Milsbo 214, 781 94 Borlänge 0243-610 62 olle.vejde@swipnet.se ollevejde.se Fackgranskning:

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Ungas tankar om ett bättre samhälle

Ungas tankar om ett bättre samhälle Ungas tankar om ett bättre samhälle Politiska motioner skapade av ungdomar i Malmö och Skåne genom workshoparbete inom projektet Ungt valdeltagand i Malmö och Skåne - fokus: supervalåret 2014. Genom wokshops

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Med utgångspunkt i barnkonventionen

Med utgångspunkt i barnkonventionen Med utgångspunkt i barnkonventionen arbetar Stiftelsen Allmänna Barnhuset med att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik. Öka kompetensen hos de professionella som möter barn, påverka beslutsfattare

Läs mer

Studiehandledning till boken HJÄRNA PARKINSON

Studiehandledning till boken HJÄRNA PARKINSON Studiehandledning till boken HJÄRNA PARKINSON av Emelie Lundin Inför studiecirkeln Studiehandledningen är upplagd på fem träffar. Beräknad tid är två tre studietimmar per träff. Varje träff är baserad

Läs mer

Utkast till lagrådsremiss om förslag till ändringar i premiepensionssystemet

Utkast till lagrådsremiss om förslag till ändringar i premiepensionssystemet Finansdepartementet Fi2005/5690 Postadress: 103 33 Stockholm Besöksadress: Drottninggatan 21 Utkast till lagrådsremiss om förslag till ändringar i premiepensionssystemet Sammanfattning: Aktiespararna är

Läs mer

LIKA men OLIKA LIKA SPECIALPEDAGOGISK RIKSKONFERENS STADIONMÄSSAN I MALMÖ, 13-14 NOVEMBER 2014. Svenska förbundet för Specialpedagogik

LIKA men OLIKA LIKA SPECIALPEDAGOGISK RIKSKONFERENS STADIONMÄSSAN I MALMÖ, 13-14 NOVEMBER 2014. Svenska förbundet för Specialpedagogik SPECIALPEDAGOGISK RIKSKONFERENS STADIONMÄSSAN I MALMÖ, 13-14 NOVEMBER 2014 LIKA men OLIKA LIKA Svenska förbundet för Specialpedagogik ARRANGÖR: SÖDRA SVERIGES FÖRENING FÖR SPECIALPEDAGOGIK Torsdag 13 november

Läs mer

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Socialdepartementet Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt i konventionen finns med. FN betyder Förenta Nationerna.

Läs mer

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 LÄTT SVENSKA MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 FÖR ATT JORDEN SKA GÅ ATT LEVA PÅ ÄVEN I FRAMTIDEN Foto: Per-Olof Eriksson/N, Naturfotograferna Det här tycker Miljöpartiet är allra viktigast: Vi måste bry

Läs mer

Hur det är att leva med NPF

Hur det är att leva med NPF Hur det är att leva med NPF Göteborg 22 oktober 2015 Föreläsare: Anders Moberg www.attention-utbildning.se Vägen till diagnos Lekar Mamma VS Mig Mamma VS Barnavårdscentralen 2 ADHD klass Egen undervisning

Läs mer

Politikerna ska se till att FNs regler för personer med funktionshinder följs. Politiker i Sverige vill arbeta för samma sak som FN.

Politikerna ska se till att FNs regler för personer med funktionshinder följs. Politiker i Sverige vill arbeta för samma sak som FN. F ö renta Nationerna FN betyder Förenta Nationerna FN bildades för 50 år sedan. 185 länder är med i FN. I FN ska länderna komma överens så att människor får leva i fred och frihet. I FN förhandlar länderna

Läs mer

Varför, vad och hur?

Varför, vad och hur? Varför, vad och hur? 2.6 Uppföljning, utvärdering och utveckling Förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas. För att utvärdera förskolans

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskola/Område Björnen. Avdelning/grupp Lilla Björn

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskola/Område Björnen. Avdelning/grupp Lilla Björn BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskola/Område Björnen Avdelning/grupp Lilla Björn Bakgrund På vår förskola har vi prioriterat utevistelsen. Forskning

Läs mer

KVALITETSUTVECKLING. Normlösa förskola 2014/2015. Anna Ullén Alsander. förskolechef

KVALITETSUTVECKLING. Normlösa förskola 2014/2015. Anna Ullén Alsander. förskolechef KVALITETSUTVECKLING Normlösa förskola 2014/2015 Anna Ullén Alsander förskolechef Vision 2025 VÄRLDSVAN & HEMKÄR Invånarna är initiativrika Förskolan i Mjölby kommun förenar lärande och omsorg i en verksamhet

Läs mer

Handlingsplan för. Trollgårdens förskola 2013/2014

Handlingsplan för. Trollgårdens förskola 2013/2014 2012-10-15 Sid 1 (12) Handlingsplan för Trollgårdens förskola 2013/2014 X X X X F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (12) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet

Läs mer

8. Att åldras i Sverige

8. Att åldras i Sverige Foto: Colourbox 8. Att åldras i Sverige Innehåll Pensioner Äldreomsorg Begravning Arvsrätt Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län Om Sverige 165 Pensioner Pension är pengar du får när du

Läs mer

STADSÖNS FÖRSKOLA. Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet. LIKABEHANDLINGSPLAN och Plan mot kränkande behandling 2015-16

STADSÖNS FÖRSKOLA. Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet. LIKABEHANDLINGSPLAN och Plan mot kränkande behandling 2015-16 STADSÖNS FÖRSKOLA Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet LIKABEHANDLINGSPLAN och Plan mot kränkande behandling 2015-16 KONTAKTUPPGIFTER Stadsöns förskola Persvägen 11 954 31 Gammelstad

Läs mer

Projekt Migration. Refleklera - & Agera

Projekt Migration. Refleklera - & Agera Projekt Migration Refleklera - & Agera Foto: thomas koch/shutterstock.com Flyktingläger nära gränsen mellan Turkiet och Syrien. Migration är en naturlig företeelse som har präglat hela mänsklighetens historia.

Läs mer

Reggio Emilia, en stad med ca invånare i norra Italien. Den är känd för sin pedagogiska filosofi som växte fram efter andra världskriget.

Reggio Emilia, en stad med ca invånare i norra Italien. Den är känd för sin pedagogiska filosofi som växte fram efter andra världskriget. Reggio Emilia Reggio Emilia, en stad med ca 150 000 invånare i norra Italien. Den är känd för sin pedagogiska filosofi som växte fram efter andra världskriget. Kärnan i verksamheten är ca 35 förskolor

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Vibytorp och Förskolan Kompassen

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Vibytorp och Förskolan Kompassen Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Vibytorp och Förskolan Kompassen 2015-2016 Vision ALLA på vår förskola ska känna sig trygga, sedda, bekräftade, respekterade, bemötas och

Läs mer

Senast ändrat

Senast ändrat Köpings kommun Arbetsplan för Hattstugan Läsår 2015 2016 Lena Westling, Malin Arvidson, Monica Viborg, Ramona Vikman 2015 09 18 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets

Läs mer

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...

Läs mer

8. Att åldras i Sverige

8. Att åldras i Sverige Foto: Colourbox 8. Att åldras i Sverige Innehåll Åldrande Pensioner Äldreomsorg Begravning Arvsrätt Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län Om Sverige 167 Åldrande Människor lever länge i

Läs mer

Behandling av Parkinson i klinisk vardag nya möjligheter

Behandling av Parkinson i klinisk vardag nya möjligheter Stockholm i februari 2008 Inbjudan Swemodis symposium Behandling av Parkinson i klinisk vardag nya möjligheter Stockholm, 3-4 April 2008 Swemodis symposium berör på ett heltäckande sätt behandlingstraditioner

Läs mer

Mer eller mindre, om att möta det som är annorlunda

Mer eller mindre, om att möta det som är annorlunda ÖVNING: Mer eller mindre, om att möta det som är annorlunda I denna övning får vi möjlighet att fundera kring vad jag själv och vi som grupp kan göra för att bidra till en välkomnande och inkluderande

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning I III Lättläst version Ill II REGERINGSKANSLIET Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven

Läs mer

Norra Rörums förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Norra Rörums förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Norra Rörums förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet och fritidshem Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer

Läs mer

Lokal arbetsplan 14/15

Lokal arbetsplan 14/15 Lokal arbetsplan 14/15 En beskrivning av vår verksamhet. Regnbågens förskola Avdelning: Grön Presentation Gröna avdelningen är en av tre avdelningar på Regnbågens förskola. Vi har ett tätt samarbete mellan

Läs mer

Strandsborgs plan mot diskriminering och kränkande behandling.

Strandsborgs plan mot diskriminering och kränkande behandling. 2014-12-12 Strandsborgs plan mot diskriminering och kränkande behandling. för planen: Carolina Ahlin, förskolechef Planen gäller från: 2015-01-01 Planen gäller till: 2015-12-31 Vision: På vår förskola

Läs mer

EMMABODA I VÅRA HJÄRTAN FÖRSKOLAN I BÖRJAN AV DET LIVSLÅNGA LÄRANDET. En broschyr om Emmaboda kommuns kommunala förskola

EMMABODA I VÅRA HJÄRTAN FÖRSKOLAN I BÖRJAN AV DET LIVSLÅNGA LÄRANDET. En broschyr om Emmaboda kommuns kommunala förskola EMMABODA I VÅRA HJÄRTAN FÖRSKOLAN I BÖRJAN AV DET LIVSLÅNGA LÄRANDET En broschyr om Emmaboda kommuns kommunala förskola Emmaboda - Sydöstra Sveriges närmaste ort Från Emmaboda når du sydöstra Sveriges

Läs mer

Talpedagogik i utveckling

Talpedagogik i utveckling Talpedagogik i utveckling Inbjudan till konferens i Stockholm den 23-24 mars 2011 TALARE Stockholms universitet Institutionen för lingvistik Ulla Sundberg Falu kommun SFFL Ann-Kristin Testad Vinnare av

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Landvetter familjedaghem LÄSÅRET 2015/2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Landvetter familjedaghem LÄSÅRET 2015/2016 Inledning Plan mot diskriminering och kränkande behandling Landvetter familjedaghem LÄSÅRET 2015/2016 Bestämmelser i Skollagen (2010:800) och Diskrimineringslagen (2008:576) ställer krav på att varje verksamhet

Läs mer

Kurt qvo vadis? 2007-01-11. Av Ellenor Lindgren

Kurt qvo vadis? 2007-01-11. Av Ellenor Lindgren qvo vadis? 2007-01-11 Av Ellenor Lindgren SCEN 1 HEMMA Publikinsläpp. tar emot publiken och förklarar att slagit huvudet. har bandage runt huvudet och ligger och ojar sig på scenen. leker och gör skuggspel.

Läs mer

Välkommen! Har du koll påp. din. Snacka med dina grannar Vad betyder ordet Självk för r dig? Hur kan vi utveckla. lvkänsla? sluta eller fortsätta

Välkommen! Har du koll påp. din. Snacka med dina grannar Vad betyder ordet Självk för r dig? Hur kan vi utveckla. lvkänsla? sluta eller fortsätta Välkommen! Vad är r Snacka med dina grannar Vad betyder ordet Självk lvkänsla för r dig? Har du koll påp din Vad är r Vad väljer v du att börja, b sluta eller fortsätta tta med? Vad är r egenskapen att

Läs mer

Hur stödjer vi lärares lärande och professionalitet i ämnet svenska

Hur stödjer vi lärares lärande och professionalitet i ämnet svenska Hur stödjer vi lärares lärande och professionalitet i ämnet svenska Skolans värdegrund och uppdrag Lgr 11 s.9 En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang. Skolan ska stimulera elevernas

Läs mer

Om intressen och inflytande i socialtjänsten

Om intressen och inflytande i socialtjänsten Socialtjänstforum ett möte mellan forskning och socialtjänst KUND UND, BRUK UKARE ARE, KLIENT NT, MEDBORGARE GARE? Om intressen och inflytande i socialtjänsten Konferens i Göteborg 27 28 april 2010 Kund,

Läs mer

Europarådet. pass. till dina rättigheter

Europarådet. pass. till dina rättigheter Europarådet pass till dina rättigheter Europarådet pass till dina rättigheter 1 Välkommen med på en resa Livet är en fantastisk resa. Vi har många reskamrater på färden, och vi vill alla få en så säker,

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan'

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' 1 'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' På ett möte i Västervik den 19 juni 2001 bestämde vi i centerpartiet

Läs mer

Integrera surfplatta i språkförskola. SPSM, Uppsala 150916 Lena Mattsson, leg. logoped

Integrera surfplatta i språkförskola. SPSM, Uppsala 150916 Lena Mattsson, leg. logoped Integrera surfplatta i språkförskola SPSM, Uppsala 150916 Lena Mattsson, leg. logoped Integrera surfplatta i språkförskola Bakgrund Skoldatatekets projekt 2012/2013 för förskola Hur, på vilket sätt och

Läs mer

Idrottsstjärnors syn på ekonomi och ekonomisk rådgivning. Public Relations Enkät Juli 2008

Idrottsstjärnors syn på ekonomi och ekonomisk rådgivning. Public Relations Enkät Juli 2008 Idrottsstjärnors syn på ekonomi och ekonomisk rådgivning Public Relations Enkät Juli 2008 Bakgrund Capture och Impera kommunikation har genomfört och sammanställt följande enkät riktat till svenska toppidrottare

Läs mer

Ängavångens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ängavångens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ängavångens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Ängavångens förskola Läsår: 2014/2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Arbetsplan för Äppelbo förskola 2014/2015

Arbetsplan för Äppelbo förskola 2014/2015 Arbetsplan för Äppelbo förskola 2014/2015 Innehåll Inledning 2 Äppelbo förskola 2 Personal 3 Kontaktuppgifter 3 Presentation 3 Vision 4 Barnsyn och Förhållningssätt 4 Arbetssätt 5 Miljö 5 Rutiner 7 Dagsschema

Läs mer

Aldrig för tidigt att tänka på pensionen - Studievalets betydelse för pensionen

Aldrig för tidigt att tänka på pensionen - Studievalets betydelse för pensionen Aldrig för tidigt att tänka på pensionen - Studievalets betydelse för pensionen Institutet för Privatekonomi INNEHÅLL Hur påverkar högskolestudier pensionen? 3 Yrkesvalets betydelse 3 Pensionen som andel

Läs mer

Samverkan hur och varför? Ledarskap från riktlinjer till konkret samarbete

Samverkan hur och varför? Ledarskap från riktlinjer till konkret samarbete Samverkan hur och varför? Ledarskap från riktlinjer till konkret samarbete Vilka barn menar vi? Barnmisshandel är när en vuxen person utsätter ett barn för fysiskt eller psykiskt våld, sexuella övergrepp,

Läs mer

Tema: Varje barns lika värde och rätt till lika behandling LIKA OCH OLIKA

Tema: Varje barns lika värde och rätt till lika behandling LIKA OCH OLIKA Tema: Varje barns lika värde och rätt till lika behandling LIKA OCH OLIKA Lika och olika Barnkonventionens artikel 2 säger att alla barn har lika värde och samma rättigheter. I svensk lagstiftning finns

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Vibytorp och Förskolan Kompassen

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Vibytorp och Förskolan Kompassen Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Vibytorp och Förskolan Kompassen 2016-2017 Vision ALLA på vår förskola ska känna sig trygga, sedda, bekräftade, respekterade, bemötas och

Läs mer

Vår verksamhet under läsåret

Vår verksamhet under läsåret Avdelningsdeklaration 2015/2016 Skåre skolområde Förskola: Skåre Herrgårds Förskola Vision: Genom leken vill vi ge barnen aptit på livet Avdelning: ASPEN Personal: Lotta Linder 100 % förskollärare Cathrina

Läs mer

Att vårda sin hälsa. i Sverige

Att vårda sin hälsa. i Sverige Att vårda sin hälsa i Sverige Vården och du Som patient ska du ha inflytande över din vård. Din hälso- och sjukvård ska så långt som möjligt planeras och genomföras med dig. Vissa rättigheter är reglerade

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016-2017 Förskolan Bergabacken 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning och Förutsättningar sidan 4 Normer och värden

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Sammanfattande rapport

Systematiskt kvalitetsarbete Sammanfattande rapport Förskoleverksamheten 2014-05-13 Björnligans förskola Skolområde2 Systematiskt kvalitetsarbete Sammanfattande rapport Nuläge Björnligans förskola har 37 barn placerade som är fördelade på två avdelningar,

Läs mer

Annamaria Wendel KME- Pedagogiskt arbete i förskola och skola 2:1 Lärarutbildningen i Malmö Grupp C 4 den 5 maj 2011

Annamaria Wendel KME- Pedagogiskt arbete i förskola och skola 2:1 Lärarutbildningen i Malmö Grupp C 4 den 5 maj 2011 Inledning: Mitt problemområde handlar om hur vi skulle kunna få barn med annat modersmål än svenska att lära sig språket på ett enklare sätt? På min VFT är jag på en förskola där vi använder oss av takk

Läs mer

Vill du vara med från starten, rulla då ner till slutet av dokumentet. Nya inlägg alltid först.

Vill du vara med från starten, rulla då ner till slutet av dokumentet. Nya inlägg alltid först. Uppdaterad Vill du vara med från starten, rulla då ner till slutet av dokumentet. Nya inlägg alltid först. Måndag v 43 Masken Pelle Jöns Nyfikna på maskar Tisdag v 42 Starten v 42 Syfte Masken Pelle Jöns

Läs mer

Har barn alltid rätt?

Har barn alltid rätt? Har barn alltid rätt? Knepig balansgång i möten med barn och unga Möten med barn och unga, och med deras föräldrar, hör till vardagen för personal inom vården. Ofta blir det en balansgång mellan barnets

Läs mer

Silverskogens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 16/17

Silverskogens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 16/17 Silverskogens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 16/17 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Vilsen längtan hem. Melissa Delir

Vilsen längtan hem. Melissa Delir Vilsen längtan hem Melissa Delir MELISSA DELIR IDROTT OCH HÄLSA LÄRARE 3 BÖCKER & METODMATERIAL Vilsen längtan hem, Tack för att du finns, Du är född till att göra skillnad. Melissa Delir O O O JAG LYCKADES!

Läs mer

Stenbitens förskola. Likabehandlingsplan. Stenbitens förskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gäller 2014.12.05 2015.12.

Stenbitens förskola. Likabehandlingsplan. Stenbitens förskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gäller 2014.12.05 2015.12. Likabehandlingsplan Stenbitens förskola 2015 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Gäller 2014.12.05 2015.12.05 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Definition av diskriminering, trakasserier

Läs mer

Mitt i City förskolor

Mitt i City förskolor K V A L I T E T S G A R A N T I Sid 1 (5) Giltig fr.o.m..2010-01-01 Mitt i City förskolor Ingress Varje barn har rätt att utvecklas utifrån sina egna förutsättningar och ständigt uppmuntras och stärkas

Läs mer

Talpedagogik i utveckling

Talpedagogik i utveckling Talpedagogik i utveckling Inbjudan till konferens i Stockholm den 23-24 mars 2011 TALARE Stockholms universitet Institutionen för lingvistik Ulla Sundberg Vinnare av Tal- och Språkpriset 2010 Språkförskolan

Läs mer

En tillgänglig förskola för alla barn! Betty-Ann Håkansson och Marianne Lennartsson Specialpedagoger från Centrala Barn- och Elevhälsan Sölvesborg.

En tillgänglig förskola för alla barn! Betty-Ann Håkansson och Marianne Lennartsson Specialpedagoger från Centrala Barn- och Elevhälsan Sölvesborg. En tillgänglig förskola för alla barn! Betty-Ann Håkansson och Marianne Lennartsson Specialpedagoger från Centrala Barn- och Elevhälsan Sölvesborg. Bakgrund Våra akuta uppdrag har de senaste åren ökat

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Snäckstrands förskola 2013-2014 MÖRBYLÅNGA KOMMUN Juli 2 2014 Anneli Smedberg 1. Inledning Varje kommun ska enligt förordningen (SFS 2010:800) systematiskt och kontinuerligt

Läs mer

Att vara syskon till en bror/syster med funktionsnedsättning/sjukdom

Att vara syskon till en bror/syster med funktionsnedsättning/sjukdom Att vara syskon till en bror/syster med funktionsnedsättning/sjukdom Syskonrelationen ingen annan lik ofta livets längsta blandade känslor Att få ett syskon med funktionsnedsättning/sjukdom Hur hanterar

Läs mer

Tar fram och förmedlar kunskap om ungas levnadsvillkor för att unga ska få tillgång till inflytande och välfärd

Tar fram och förmedlar kunskap om ungas levnadsvillkor för att unga ska få tillgång till inflytande och välfärd Unga, sex och nätet Om Ungdomsstyrelsen Tar fram och förmedlar kunskap om ungas levnadsvillkor för att unga ska få tillgång till inflytande och välfärd Tar fram och förmedlar kunskap om det civila samhällets

Läs mer

SÄNDNINGSMATERIAL FÖR V11

SÄNDNINGSMATERIAL FÖR V11 1 SÄNDNINGSMATERIAL FÖR V11 Vecka 11 201303 16-17 RIU 98,90 FM Samarbetsorganisationen för Invandrarföreningar i Uppsala SIU Skolgatan 18 753 16 UPPSALA Telefon: 018-69 45 80 http://www.siuppsala.se/radio

Läs mer

Hur känner man igen att det är Parkinson?

Hur känner man igen att det är Parkinson? Hur känner man igen att det är Parkinson? Professor Sten-Magnus Aquilonius, Uppsala, har nyligen gått i pension. Susanna Lindvall, ParkinsonFörbundet, passade på att ställa några angelägna frågor till

Läs mer

När det inte bara är dyslexi språklig sårbarhet och lärande. Den språkliga grunden. Definition av dyslexi (Lundberg, 2010)

När det inte bara är dyslexi språklig sårbarhet och lärande. Den språkliga grunden. Definition av dyslexi (Lundberg, 2010) Definition av dyslexi (Lundberg, 00) När det inte bara är dyslexi språklig sårbarhet och lärande Svenska Dyslexiföreningen, Linköping oktober 06 Tema: Att skapa goda förutsättningar för barn med språkstörning

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kvarnstenens förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kvarnstenens förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kvarnstenens förskola 2014/2015 Sektor Utbildning Antagen 141020 1 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Syfte 3. Lagstiftning och styrdokument 4. Anmälningsskyldighet

Läs mer

200 år av fred i Sverige

200 år av fred i Sverige U N I T E D N A T I O N S N A T I O N S U N I E S 200 år av fred i Sverige -- Anförande av FN:s vice generalsekreterare Jan Eliasson vid firandet av Sveriges Nationaldag Skansen, Stockholm, 6 juni 2014

Läs mer

TINDRA. En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL

TINDRA. En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL TINDRA En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL Barn som far illa Alldeles för många barn i Sverige far illa genom att de utsätts för misshandel. Alldeles för många av dem får inte

Läs mer

Likabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling. Yllestad förskola Läsåret 2012/2013

Likabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling. Yllestad förskola Läsåret 2012/2013 20120921 Likabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling Yllestad förskola Läsåret 2012/2013 Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Lagar och förordningar: Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet

Läs mer

Arbetsplan för Violen

Arbetsplan för Violen Köpings kommun Arbetsplan för Violen Läsår 2015 2016 Administratör 2015 09 18 Lena Berglind, Ann Christine Larsson, Kristin Aderlind Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets

Läs mer

Inspirationsmaterial till häftet

Inspirationsmaterial till häftet Inspirationsmaterial till häftet För dig som arbetar med barn i åldrarna 5 till 9 år inom förskolan och skolan. 1 INNEHÅLL 1. VARFÖR ARBETA MED BARNKONVENTIONEN?... 3 2. SAMLINGARNA... 4 3. VERNISSAGE...

Läs mer

Lämna skolbänken och ge en annan elev en plats i ett klassrum!

Lämna skolbänken och ge en annan elev en plats i ett klassrum! Lämna skolbänken och ge en annan elev en plats i ett klassrum! 1 UNICEF/Nepal/2012 tillsammans skapar vi en bättre värld Från och med nu genomförs Operation Dagsverke i samarbete med UNICEF. Tillsammans

Läs mer

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september!

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september! Feminism för alla Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september Vi har en feministisk politik som också arbetar med antirasism och mänskliga rättigheter.

Läs mer

Verksamhetsplan för Förskolan Björnen 2015-2016

Verksamhetsplan för Förskolan Björnen 2015-2016 Verksamhetsplan för Förskolan Björnen 2015-2016 Enhet 1 avdelning 1-5 år och 6-13 år som är öppen dygnet runt. Verksamheter Dag-, kväll-, natt- och helg Förskola för barn 1-5 år Kväll-, natt- och helg

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling vid Vallda Backa förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling vid Vallda Backa förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling vid Vallda Backa förskola Förskolechef och pedagoger tar avstånd från alla tendenser till trakasserier och annan kränkande behandling. Mål: Alla ska känna

Läs mer

Aktiecafé 19 januari 2015. Aktiespararna Stockholm Kungsholmen Erik Levlin

Aktiecafé 19 januari 2015. Aktiespararna Stockholm Kungsholmen Erik Levlin Aktiecafé 19 januari 2015 Aktiespararna Stockholm Kungsholmen Erik Levlin Aktieportfölj kontra aktiefond Aktiefond medför att man enkelt kan investera i en mängd olika bolag utan att själv behöva analysera

Läs mer