OBS! 2. Årsredovisning 2014 för Borås Stadshus AB är inte klar än, publiceras senare

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "OBS! 2. Årsredovisning 2014 för Borås Stadshus AB är inte klar än, publiceras senare"

Transkript

1 OBS! 2. Årsredovisning 2014 för Borås Stadshus AB är inte klar än, publiceras senare

2 3 a) BESLUTSFÖRSLAG Årsredovisning 2014 för Borås Energi och Miljö AB Styrelsen föreslås besluta: Årsredovisningen läggs till handlingarna. Datum Kommunalråd Tillstyrkes Alternativt förslag Datum Kommunalråd Samverkan Ja x Nej Kommentar: Diarienummer: 2015/SH Programområde: 1 Handläggare: Martin Jakobsson, tfn Datum/avdelningschef: /Svante Stomberg

3 BORÅS ENERGI OCH MILJÖ AB Årsredovisning 2014

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING VD-ord 3 Boråsarna är viktiga för miljön 4 Ständigt kretslopp! 5 Viaredspannan ger ton mindre fossil koldioxid 6 Sobacken framtidens miljöanläggning 7 Flytande biogas - framtidens drivmedel 8 Från Borås till Indonesien 9 Miljö Personal 20 Årsredovisning Foto: sid 3-9 Superstudio Text: sid 3-9 The Fan Club 2

5 Vi strävar hela tiden mot en bättre värld. Förutom de stora infrastruktursatsningar som genomfördes och de kommande som förbereddes under 2014, har det gångna året handlat mycket om att utveckla vår personal. Vi har stora utmaningar framför oss på flera områden och det spelar ingen roll hur avancerade anläggningar vi bygger om vi inte samtidigt utvecklar oss själva. Resan mot noll Borås Energi och Miljö arbetar långsiktigt. Vi vill ta bort alla fossila bränslen från stadens energisystem och ersätta dessa med förnybara bränslen. De nya anläggningarna för kraftvärmeproduktion samt avloppsrening på Sobacken är därför ett viktigt steg för vår satsning. Det erhållna miljötillståndet visar att kraven på att värna om miljön har ökat, vilket i vårt fall gäller både för den befintliga anläggningen på Sobacken och för de tillkommande. Mitt i staden BORÅS SVERIGE EUROPA VÄRLDEN VD-ORD GUNNAR PETERS Vår stad växer med ungefär personer per år vilket ökar belastningen på både värme- vatten- och avloppsförsörjning och avfallshantering. Vi har ett stort ansvar, inte bara mot dagens boråsare utan även för kommande generationer, att lämna över en hållbar värld som kan underhålla liv i många miljoner år. När dagens kraftvärmeverk och avloppsreningsverk byggdes för många år sedan var de belägna utanför staden. Med en stadig, stark tillväxt har Borås växt i kapp och omringat dessa anläggningar. Så snart de nya anläggningarna står redo på Sobacken kan vi lämna tillbaka de centrala ytorna antingen för att bli parkmark eller nya, attraktiva bostadsområden. Avfallet en stor utmaning Ett område som måste fungera är avfallshanteringen. Det är en grundbult i ett civiliserat samhälle. Många minns särskilt med fasa bilderna från Neapel i Italien när stadens gator vällde över av sopor på alla håll. Förutom de rent livsfarliga, hygieniska riskerna är det ett misslyckande för ett modernt samhälle. Detta diskuterades både på FN-konferensen 2013 och under årsmötet 2014 som branschföreningen Avfall Sverige hade i Borås. Vi passade då på att visa upp vårt samarbete med Navet Science Center, hur vi långsiktigt och målmedvetet arbetar för att ungdomarna ska komma med i ett samhälles Kretsloppsarbete. Borås är en mångkulturell stad med medborgare som har olika bakgrund och kanske olika förståelse för hur infrastrukturen fungerar här. Vi lägger därför både tid och resurser för att nå alla människor i vår stad för att skapa samsyn på viktiga frågor som miljö och hållbarhet. Det är tillsammans vi kan åstadkomma resultat! Avfall i hela världen Den globala avfallsproduktionen kommer att explodera de närmaste 20 åren. Prognoser pekar mot 75 % ökning. Under det gångna FN-mötet i Borås blev det tydligt att vi måste hitta nya sätt att minska avfallsmängden för att inte tära på jordens resurser. Föregående år bolagiserade vi projektet Boras Waste Recovery, BWR, som vi driver tillsammans med SP samt Högskolan i Borås. BWR driver fortfarande viktiga projekt bland annat i Indonesien. En del av erfarenheterna därifrån tar vi hem till Sverige och använder som att göra biogas av fallfrukt. Det skall vara gott att leva i ett kretsloppssamhälle. 120 års jubileum Den 1:a oktober 2014 var det exakt 120 år sedan den första elektriska belysningsstolpen tändes i Borås. För att uppmärksamma 120 års jubileet samlade vi all personal till en jubileumskväll. Under året har vi också arbetet med att sammanfatta vår historia i en jubileumsbok. För det är väl så som Tage Danielsson sa en gång, har man inte förmågan att se bakåt när man går framåt, får man se upp. Gunnar Peters, VD för Borås Energi och Miljö sätter vår lilla del av världen i sitt rätta sammanhang. 3

6 ELENOR LOYD BORÅSARNA ÄR VIKTIGA FÖR MILJÖN Enligt FNs klimatpanel IPCC 2014 är det idag helt otvetydigt att mänsklig verksamhet ligger bakom den klimatpåverkan som pågått under mycket lång tid. Och det handlar inte bara om hur vi driver exempelvis våra produktionsanläggningar, utan hur vårt handlande som individer påverkar på flera sätt. Personligt ansvar och engagemang - För att uppnå de miljömål som vi har på Borås Energi och Miljö behöver vi arbeta på bred front, säger Elenor. Vi försöker även påverka de handlingar vi gör som människor när det gäller till exempel avfallshantering, val av uppvärmning eller transportval. - En stor och spännande utmaning för framtiden är att ännu mer engagera boråsarna på ett personligt, ansvarstagande sätt i miljöarbetet, säger Elenor Loyd, miljöchef på Borås Energi och Miljö. Borås som stad har mycket höga ambitioner på miljöområdet och vi strävar tillsammans efter att alla som verkar i Borås ska dela dessa med oss. Borås har under många år arbetat för att Borås ska bli en hållbar Kretsloppsstad där fossilbaserade energiflöden ersätts med grön, förnybar energi. Exempel på förnybar energi som snurrar runt i våra kretslopp är de skogsbränslen vi använder för att producera fjärrvärme samt matavfall och avloppsslam som omvandlas till biogas. Staden har genom framgångsrikt kretsloppsarbete vunnit uppmärksamhet både nationellt och internationellt. Under året har vi fortsatt resan med att minska vår totala miljöbelastning. Ett verktyg är att bolaget har övergripande miljömål som i sin tur bryts ner till konkreta mål och aktiviteter inom ett flertal områden. Allt för att minska vår negativa miljöpåverkan och att vi strävar efter att nå drömmen om en fossilbränslefri stad. Fortsatt i framkant -Borås Energi och Miljö är ett spännande företag att arbeta på, säger Elenor. Det finns en nyfikenhet och en vilja att utveckla verksamheten från ledningen och genom hela organisationen, vilket ger mycket inspiration. Förutom det stora miljöprojektet på Sobacken, med ett nytt kraftvärme- och avloppsreningsverk, pågår många andra projekt för att minska vår miljöpåverkan och användandet av fossila bränslen. För att nå ut med kunskap om Kretsloppsstaden till barn och ungdomar samarbetar vi sedan ett par år tillbaka med Navet Science Center. - Vårt pilotprojekt med flytande biogas är ett bra exempel, säger Elenor Loyd. Bilindustrin tror att ett viktigt bränsle för morgondagens tunga fordonstrafik är flytande biogas. En utveckling vill vi vara med och påverka och vara en föregångare i. Ett annat projekt som har tagit oss ett viktigt steg i riktningen mot att uppnå vår dröm är byggnationen av rökgaskondensering på Ryaverket. Rökgaskondenseringsanläggningen byggdes och togs i drift under Genom att ta vara på energin ur rökgaserna kan vi återvinna ca 40 GWh och leda in värmen i fjärrvärmenätet. Tack vare projektet kan vi nu undvika dyra och miljömässigt dåliga bränslen. Ett exempel på en smart miljöförbättring, avslutar Elenor. 4

7 STÄNDIGT KRETSLOPP! Borås har under många år arbetat aktivt för att bli en hållbar kretsloppsstad. Viktiga områden finns inom verksamheten hos Borås Energi och Miljö med arbete för hållbar energiproduktion, vatten, avlopp, biogas och avfallshantering. Men för att få Kretsloppen i staden att fungera måste alla som bor och verkar i Borås medverka i stadens miljöarbete. - En viktig aspekt av detta arbete är att både få boråsarna att förstå och engagera sig i kretsloppsfrågorna, säger Jonas Holmberg, kommunikationschef. Tack vare att boråsarna är med i miljöarbetet fungerar stadens kretslopp. Det har tagit sig många uttryck de senaste åren. Skapa mötesplatser Bolaget arrangerar informationskvällar och öppna hus flera gånger per år för att skapa lämpliga mötesplatser med invånarna. I arbetet med det nya Energi och Miljöcentret, som planeras på Sobacken, har ett flertal informationsträffar med många inbjudna arrangerats. Ett så stort bygge som detta behövs en snabb och öppen dialog med både invånare och närboende. - Vissa områden där det är extra viktigt att göra rätt måste vi bara informera om, säger Jonas. Ett exempel är vad man få spola ned i sin toalett och hur avfall ska sorteras. För att sprida kunskap om avfallssortering till så många som möjligt har vi utvecklat en enkel mobilapp, Sortera Smart. Vi har också ett mobilt infocenter som åker ut till olika bostadsområden för att informera på plats om bland annat avfallssortering. Det känns nästan självklart att en konferens som handlar om miljökonsekvenser av textilier arrangeras i Sveriges textilstad Borås. JONAS HOLMBERG En nyhet under 2014 var att vi bjöd på julgransplundring på Ryaverket tjugondedag knut. Då hade boråsarna möjlighet att ta med sin gamla julgran och se hur den omvandlades till fjärrvärme och el. Ca 300 besökare hade vi denna kalla januarikväll. Fokus på miljöfrågorna under Kretsloppsveckan Den numera årligen arrangerade Kretsloppsveckan i Borås med bland annat löparfesten Kretsloppet, Kretsloppis, Öppna hus och Miljögala har ökat i betydelse varje år. - Alla våra arrangemang under den här veckan drar fler och fler intresserade, säger Jonas Holmberg. Exempelvis lockade löpartävlingen Kretsloppet deltagare Ett viktigt inslag är just att få medborgarna i Borås att hjälpa till att utse miljöhjältar - personer som på ett eller annat sätt kan vara förebilder för oss andra i hur man tänker kretslopp. Miljöhjältarna hyllas sedan under Miljögalan. Nominering och utseende av nya hjältar kommer att ske i samband med Kretsloppsveckan 2015, till hösten. Nya berättelser Borås Energi och Miljö stod under hösten värd för textilmiljökonferensen re:textile i samverkan med Borås Stad. Konferensen samlade ett stort antal intressenter från branschen och från akademin, inte minst Högskolan i Borås. - Det känns nästan självklart att en konferens som handlar om miljökonsekvenser av textilier, både upp- och nedström arrangeras i Sveriges textilstad Borås, säger Jonas Holmberg. Konferensen blev välbesökt och vi ser gärna en uppföljare under nästa års Kretsloppsvecka. 5

8 VIAREDSPANNAN GER TON MINDRE FOSSIL KOLDIOXID Under hösten 2014 kunde Borås Energi och Miljö inviga den nya hetvattencentralen till fjärrvärmenätet, Viaredspannan. Pannan är en både reserv- och spetskraftanläggning, eldad med pellets, som ersätter anläggningar som eldats med fossila bränslen. - Genom övergången till biobränsle för värmeproduktionen kan vi minska vår klimatpåverkan med ton koldioxid per år, säger Åsa Flydén, projektledare för Viared. ÅSA FLYDÈN Det är en imponerande anläggning som reser sig vid Viared idag. Byggnaden där pannan finns är 15 meter hög. Pannan av märket HOTAB/Danstoker väger 70 ton med alla tillbehör. Den kommer att eldas med pellets motsvarande fem lastbilslaster per dag. Vidare finns både en multicyklon och ett elektrostatfilter för att rena rökgaserna. - Det var ett spännande projekt över förväntan, säger Åsa. Både verkningsgraden och miljövärdena överträffade vad vi väntade oss. Och att vi blev klara före utsatt tid. Genom övergången till biobränsle för värmeproduktionen kan vi minska vår klimatpåverkan med ton koldioxid per år. 6

9 MARTIN DAHL Om detta blir verklighet kan anläggningarna står klara till SOBACKEN FRAMTIDENS MILJÖANLÄGGNING Borås Energi och Miljö har under flera år arbetat med planeringen för ett nytt energi- och miljöcenter. Under 2014 tog projektet ett viktigt steg mot förverkligande när miljöprövningen av anläggningen blev klar. Vi träffar Martin Dahl som är ingenjör på enheten för strategisk utveckling på Borås Energi och Miljö. Martin är projektledare på heltid för det som numera kallas EMC på Sobacken. Kraft, värme och avfall - Anläggningen som skall stå klar på Sobacken 2018 är egentligen flera saker, säger Martin. Dels är det ett kombinerat kraft- och värmeverk det vill säga det kommer att producera både el och värme. Dels omfattar anläggningen också ett helt nytt avloppsreningsverk med tillhörande slam- och rötningsanläggning. Kraftvärmeverket ska ersätta de bioeldade pannorna vid Ryaverket som idag både är tekniskt och ekonomiskt uttjänta. Verket kommer att eldas enbart med biobränsle. Det innefattar till exempel skogsflis, sågspån, bark och andra restprodukter från skogen. Anläggningarna kommer att ha många gemensamma fördelar då de ligger samlade. Ökad elproduktion, ökad gasproduktion, minskad miljöpåverkan och effektivare drift och underhåll är några exempel under driftskedet. Även under byggtiden finns fördelar då byggkostnaderna kommer att bli lägre då en gemensam organisation kan upprättas och entreprenader kan samordnas. -På dagens avloppsreningsverk är de äldsta delarna från 1930-talet, säger Martin. Det är utbyggt i många omgångar och exempelvis de kväveutsläpp vi har därifrån är inte acceptabla varken idag eller i framtiden. Det nya avloppsreningsverket kommer byggas med vedertagen teknik, men kommer vara anpassat för att kunna växa med staden för framtiden ett nyckelår Anläggningen på Sobacken är ett både stort och komplicerat projekt. De tre viktigaste momenten i förverkligandet är miljötillståndet från Mark och miljödomstolen, detaljplanen från samhällsbyggnadsförvaltningen och ett investeringsbeslut från kommunfullmäktige. - Detaljplanen blev klar under hösten, säger Martin Dahl. Miljötillståndet kom som en julklapp den 19 december och vi räknar med att Borås kommunfullmäktige skall besluta om investeringen under våren Om detta blir verklighet kan vi börja förbereda marken under senvåren och anläggningarna står klara till

10 FLYTANDE BIOGAS FRAMTIDENS DRIVMEDEL Borås Energi och Miljö håller i dagarna på att slutföra ett projekt som handlar om morgondagens fordonsbränsle, flytande biogas. Naturgas och biogas har ju länge ansetts vara ett framtidsbränsle för exempelvis lastbilar. Men så länge gasen är i gasform får inte bilarna tillräcklig distans för att fungera. Det är här den flytande gasen kommer in i bilden. - Med flytande gas i tanken kan en lastbil komma lika långt som med diesel eller bensin, säger Per Karlsson, affärsområdeschef för området Biogas på Borås Energi och Miljö. Den anläggning vi bygger blir den andra i Sverige men med delvis annan teknik. PER KARLSSON Idén till tekniken vi använder i Borås kom ursprungligen från ett gäng studenter på ett inkubatorföretag på Chalmers i Göteborg. Studenterna tog kontakt med Borås Energi och Miljö och 2012 genomfördes en förstudie bland annat i samarbete med Västra Götalandsregionen. - Företaget Biofri Gas (ung. frusen biogas) som blev resultatet av inkubatorn var med när vi ansökte om att bygga en pilotanläggning i Borås, säger Per. Om bara några veckor står den klar att tas i drift. Av praktiska skäl är den placerad i direkt anslutning till anläggningen för flytande naturgas (LNG) som också står i Gässlösa. Tekniken vi använder i Borås bygger på två steg. I det första steget kyls biogasen ned så att koldioxiden frigörs det kallas uppgradering av gasen. Genom det steget blir metangaskoncentrationen mycket högre. I det andra steget kyls gasen ned till -160 då gasen övergår till vätska. - Men processen ger mer än flytande biogas, säger Per Karlsson. Efter rötningen av bioavfallet kan resterna användas som så kallat biogödsel på odlingar eller planteringar. Detta ger en dubbel återanvändning av gammalt matavfall. Vi har också redan sett ett stort intresse från bland annat energibranschen för tekniken. Om den fungerar som tänkt kan det blir ett genombrott för gasdrift av långväga transporter. Anläggningen är tillräckligt kompakt för att få plats i en container. Processen att rena och frysa biogasen förbrukar cirka 12 % av biogasens energi vilket innebär att 88 % kommer till användning. Sådana containers kan sedan placeras ut där det finns biogasproduktion. Med flytande gas i tanken kan en lastbil komma lika långt som med diesel eller bensin. 8

11 JESSICA MAGNUSSON FRÅN BORÅS TILL INDONESIEN 2006 kom Borås Energi och Miljö in i ett spännande utvecklingsprojekt i Sleman, Indonesien, tillsammans med Högskolan i Borås och SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. Borås Waste Recovery såg dagens ljus. Projektet i Sleman handlade i grunden om kunskapsöverföring inom avfallshantering och 2011 kunde man inviga en biogasanläggning på en fruktmarknad i Sleman. Med i projektet var även lokala beslutsfattare och universitet. - Sleman är fortfarande relevant för hur Borås Waste Recovery arbetar idag, säger Jessica Magnusson, VD sedan Borås Waste Recovery bolagiserades Genom att skapa projekt som bygger på triple helix och ett holistisk synsätt försöker vi skapa spännande projekt som kan locka samarbetspartners även inom näringslivet. Kvar i Indonesien I Indonesiska Palu driver Borås Waste Recovery ett liknande projekt som i Sleman, men där man även lagt till sociala dimensioner och samarbete med ett svenskt företag. Borås Waste Recovery har bidragit till att den lokala kunskapen kring avfallsfrågor har ökat samt att staden idag har en tydlig vision för att utvecklas till en hållbar stad. - Det känns fantastiskt att ha möjligheten att arbeta med miljöfrågan samtidigt som vi ger en ökad livskvalitet till människorna som bor på soptippen, säger Jessica. När vi genom svensk teknik utvinner metangasen och omvandlar denna till el, ger vi det lokala samhället möjligheter som inte fanns tidigare samtidigt som utsläppen av växthusgaser går ned. Det man främst tar med sig är att barnen som tidigare plockade sopor nu går i skolan. Bakom bolaget finns givetvis anslag från Sida och deras biståndssamordning men även en organisation som International Centre for Local Democracy. Svenska Vinnova kommer att stå för resurser för att utvärdera arbetssätt och modeller. Fortsatt lokal utveckling Det känns fantastiskt att ha möjligheten att arbeta med miljöfrågan samtidigt som vi ger en ökad livskvalitet till människorna som bor på soptippen. - Vi kommer att fortsätta att stödja Palu de kommande tre åren och hjälpa dem att bygga sitt eget Palu Energi och Miljö, motsvarande Borås Energi och Miljö, säger Jessica. Parallellt med detta startar vi ett utbildningscenter för barn för att tidigt plantera kunskap om miljö och hållbarhet. - Vår största utmaning är att göra Borås Waste Recoverys verksamhet bärkraftig för framtiden, säger Jessica. Vi är på väg mot att vara kommersiella och konkurrensmässiga, mycket tack vare en total enighet bland alla inblandade. Men utan Borås Energi och Miljös grundkraft hade det aldrig fungerat med tydliga visioner, ambitioner och att ständigt utvecklas. Att arbeta internationellt får även kunskap tillbaka till Borås. 9

12 ÖVERGRIPANDE MÅL FÖR MILJÖMÄSSIG, SOCIAL OCH EKONOMISK HÅLLBARHET Borås Energi och Miljö har som målsättning att ständigt utvecklas och att: Miljö och klimat Vara en föregångare med att skapa fossilbränslefria städer. Minimera påverkan genom hela vattnets kretslopp. Säkerställa biologisk mångfald och ekologiskt hållbarhet där vi verkar. Minimera våra utsläpp till luft som påverkar miljö och hälsa. Hållbar resursanvändning och ekonomi Verka för hållbara resursuttag och återföring till kretslopp genom hela vår värdekedja. Öka andelen förnybar energi och ständigt effektivisera energianvändningen. Ständigt styra, förbättra och effektivisera våra processer. Vara i framkant i styrning och kontroll av våra tjänster, produkter och leverantörskedjor. Bedriva en långsiktigt, konkurrenskraftig verksamhet med starkt kundfokus. Samhälle, samverkan och utveckling Vara en erkänd samhällsbyggare och vara drivande i arbetet med framtidens infrastruktur och skapa hållbara lösningar längs hela värdekedjan. Vara aktiva inom forskning, utveckling och utbildning samt bidra till hållbar utveckling genom deltagande så väl i lokala som globala utvecklingsprojekt. Vara en attraktiv arbetsgivare och partner som kännetecknas av hög kompetens samt ett stort engagemang. Vara transparenta och öppna med vårt arbete och föra en kontinuerlig dialog med våra intressenter och beakta deras intressen. Erhålla ett högt förtroende från kunder, samarbetspartners och intressenter. Fokusområden och mål Under våren 2014 fastställdes övergripande mål för Hållbarhetsarbetet som berör alla delar av Borås Energi och Miljö. Hållbarhetsmålen är en utveckling av tidigare miljömål och syftar till att ta ett samlat grepp om miljömässig, social och ekonomisk hållbarhet. Fokus är miljö, kvalitet och arbetsmiljö. Ytterligare detaljerade hållbarhetsmål med miljöfokus finns upprättade för respektive affärsområde. Den röda tråden löper genom hela kedjan från det som styr bolaget, exempelvis nationella och lokala mål, ner till detaljerade mål för affärsområdena. Till varje övergripande mål med miljöfokus finns kopplade en rad detaljerade mål och tillhörande aktiviteter. I årets redovisning har vi valt att redovisa de viktigaste åtgärderna som är genomförda under Fossilbränslefria städer och förnybar energi Vara en föregångare med att skapa fossilbränslefria städer. Öka andelen förnybar energi och ständigt effektivisera energianvändningen. Minimera våra utsläpp till luft som påverkar miljö och hälsa. Borås Waste Recovery I vårt arbete med att skapa fossilbränslefria städer har vi under året bland annat: Slutfört det treåriga projektet City clusters in Sleman, Indonesien, där syftet har varit att sammanställa avfallsflöden och öka insamlingen av avfall. Genomfört en förstudie inom projektet Pontianak för att utreda framtida utvecklingsmöjligheter. Deltagit i projektet för deponigasanläggningen på Kawatuna landfill, Palu Indonesien, där deponigasanläggningen invigdes Projektet har förutom byggnationen av deponigasanläggningen inneburit bland annat byggnation av bostäder och ekonomiskt stöd för att främja skolgång. Projektet har blivit uppmärksammat av Sida som ett gott exempel på biståndsprojekt. Transporter Mål för egna och inköpta transporter fastställdes Målen omfattar såväl egna fordon som upphandlade transportjänster. Tillsammans med affärsområde Hushåll har en mall för hållbarhetskrav vid upphandling av transporter tagits fram. Mallen har använts för upphandling av transporter inom affärsområdena Återvinning och Hushåll var 50 % av våra egna tunga fordon biogasbilar eller dualfuel och 50 % dieselbilar. Av den diesel som användes var ca 20 % från förnyelsebara källor. Målsättningen är att alla egna fordon 2019 skall vara fossilbränslefria. Viaredspannan Dualfuel Biogas Diesel % Fördelning av egna tunga fordon Installationen av den nya pannan i Viared ersätter olja med biobränsle. Genom övergången till biobränsle för fjärrvärmeproduktion reduceras utsläpp av växthusgaser med ton koldioxid per år. Rökgaskondensering Under hösten driftsattes rökgaskondenseringsanläggningen på Ryaverket. Värmen från de fuktiga och varma rökgaserna tas tillvara och värmen används för att värma fjärrvärmereturen. Rökgaskondenseringen är en prestandahöjning av befintliga avfallspannor och ger ett mer resurseffektivt utnyttjande av befintligt avfallsbränsle. Rökgaskondenseringen ger en cirka tjugoprocentig ökning av värmeproduktionen från avfallsförbränningen utan att mer bränsle tillförs. Den ökade energiproduktionen från avfallsförbränningen resulterar i att användningen av olja, gasol och bioolja i fjärrvärmeproduktionen kan minskas och att utsläppen minskar med ton CO 2 per år. Pilotprojekt med flytande biogas Projektet drivs tillsammans med BioFrigas med bidrag från Energimyndigheten. Syftet med projektet är framförallt att ersätta den flytande naturgas som vi använder idag, med ett fossilfritt alternativ, samt att utvärdera tekniken för småskaliga anläggningar. Tunnare påsar av återvunnen plast Under året har plastpåsarna som är bärare av brännbart avfall och matavfall från hushållen i Borås bytts ut mot påsar av återvunnen plast. Åtgärden har ökat resurseffektiviteten i vår avfallshantering, med förbrukning av mindre jungfruliga material än tidigare. 10

13 Klimatkompensation I enlighet med riktlinjerna från Borås Stad genomförs klimatkompensering för tjänsteresor. Enligt riktlinjerna skall kompenseringen vara 1 kr/kg CO 2. Borås Energi och Miljö har beslutat att kompensera tjänsteresor med 10 kr/kg. För 2014 blev klimatkompensationen från Borås Energi och Miljö kr. Pengarna gick 2014 till Navet med syftet att nå barn och unga med information om miljöförbättrande åtgärder. EMC Miljödomen vann laga kraft 19 december 2014, det nya tillståndet börjar gälla i sin helhet när Borås Energi och Miljö väljer att ta det i anspråk. Hållbarhetsprogrammet för EMC uppdaterades 2014 och gick ut tillsammans med förfrågningsunderlagen. Hållbarhetsprogrammet säkerställer att ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet beaktas i hela projektet. Produktion av hållbar energi Produktion av fjärrvärme, fjärrkyla och biogas bidrog 2014 till att minska utsläpp av fossil koldioxid med ton CO 2 ekvivalenter. I snitt genererar varje svensk 8 ton CO 2 ekvivalenter per år. Produktionen av bränsle från Borås Energi och Miljö har således bidragit med ett minskat utsläpp med 1 ton CO 2 ekvivalenter/år/boråsare. Ett ansenligt bidrag till att minska klimatpåverkan. Bra Miljöval Sedan 2014 köper vi endast el som är märkt med Bra Miljöval. Det innebär att vi köper el som kommer från förnybara källor; vindkraft, vattenkraft, biomassa och solkraft. Dessutom ställs krav på att elproduktionen tar hänsyn till miljö, klimat, djur, växter och människor. En broschyr Använder du kadmiumfärger har tagits fram under året och har delats ut vid uppströmsarbete för att minska tillskottet av kadmium till våra avloppsreningsverk. Vi har fortsatt informerat om att matolja inte ska spolas ned i avloppet utan ska samlas in och lämnas på återvinningscentraler. Vi arbetar också aktivt med att få restauranger att samla in matfett/matoljor i separata kärl. Bolaget har också aktivt arbetat i olika kampanjer med att få boråsarna att dricka kranvatten före buteljerat vatten. Avloppsreningsverk Reningsgraden för Gässlösa avloppsreningsverk var under % för BOD, 95 % för fosfor och 41 % för kväve. För kväve överskreds riktvärdet 15 mg/l (årsmedelvärde) och utfallet 2014 var 16 mg/l. Den huvudsakliga anledningen till överskridandet av riktvärdet är att Gässlösa avloppsreningsverk inte är dimensionerat för att ta emot de volymer med avloppsvatten som dagens befolkningsmängd genererar. Biologisk mångfald Säkerställa biologisk mångfald och ekologisk hållbarhet där vi verkar. Miljöutredning vattenkraft Under året har en miljöutredning för vår vattenkraft genomförts av två studenter från Chalmers. Resultaten visar att den största miljöpåverkan kopplad till vattenkraften utgörs av vandringshinder för fisk orsakade av kraftverkens byggnationer samt reglering av vattenflöden och torrläggning. Denna utredning blir nu underlag till åtgärder som skall påbörjas under Bikupa Vattnets kretslopp Under 2014 placerades en bikupa utanför huvudkontoret. Syftet med detta är dels att bidra till den biologiska mångfalden och i ett större perspektiv inspirera andra och öka förståelsen för den biologiska mångfaldens betydelse. Minimera påverkan genom hela vattnets kretslopp. Förlusterna på vattenledningsnätet följer en nedåtgående trend. Målsättningen är att förlusterna ska ligga under 15 %. Utfallet 2014 var 14 %. EN PLATS FÖR EFTERTANKE M E C K A Kompetens och medvetenhet Vara en attraktiv arbetsgivare och partner som kännetecknas av hög kompetens samt ett stort engagemang. Vara en erkänd samhällsbyggare och vara drivande i arbetet med framtidens infrastruktur och skapa hållbara % lösningar längs hela värdekedjan. 30 Miljöutbildning 25 Vår målsättning är att 100 % av våra anställda ska ha genomgått grundläggande miljöutbildning (2019) och att 20 utbildningen inte skall vara äldre än tre år. Inom Borås Energi och Miljö har nu 212 av 222 anställda genomgått grundläggande miljöutbildning. 15 Hållbar konsumtion viljeyttring tillsammans med Borås Stad 10 Vi tror att vägen till ett hållbart samhälle är att jordens invånare lär sig att konsumera hållbart. Tillsammans med Borås Stad, Miljöförvaltningen har vi formulerat en gemensam viljeyttring för hållbar konsumtion. Syftet är att vi 5 gemensamt skall driva frågor inom våra olika verksamhetsområden för att främja hållbar konsumtion. Vi har också Det är lätt att tro att toaletten är den perfekta problem lösaren. Att man genom en snabb spolning blir av med något oönskat. Men toaletten är början på ett viktigt kretslopp formulerat gemensamma fokusområden där vi från respektive utgångspunkt kommer att arbeta för en hållbar där bajset och kisset blir biogas och smutsvattnet efter rening återlämnas till naturen. Tyvärr används toaletten alldeles för ofta som papperskorg. När tops, bindor och annat skräp spolas ned i avloppet försvåras vattenreningen och det livsviktiga kretsloppet försvagas. Kom ihåg att en toalett är en toalett. konsumtion. Fokusområdena är: kemikalier i varor, mat, textil, energi, elektronik, byggande och rivning, evenemang och möten. Sortera smart! Återföring till kretslopp Vatten- och avloppsinformation Bolaget har under året fortsatt att informera om vad som får och vad som inte får spolas ned i avloppet. Kampanjen En plats för eftertanke har genomförts under året. Den har synts på olika platser som hemsida, Facebook, kretsloppsbloggen, annonser och på en sopbil som kört i centrala Borås. Verka för hållbara resursuttag och återföring till kretslopp genom hela vår värdekedja. Biogödsel Som en restprodukt från biogasproduktionen har ton biogödsel genererats. All biogödsel återfördes till 11

14 odlingsbar åkermark. Detta innebär att vi återför näringsämnen i kretsloppet från matavfall till jordbruksmark för produktion av livsmedel och att förbrukningen av ändliga resurser minskar. Avloppsslam 2014 producerades drygt ton avloppsslam. 40 % av avloppsslammet gick till förbränning, 29 % användes till anläggningsjord, 19 % användes som gödningsmedel på odlingsbar åkermark och 3 % gick till deponitäckning. Anledningen till att en stor del gått till förbränning är det är svårt att hitta avsättning för avloppsslammet inom jordbruket. Det beror till stor del på att jordbrukare och livsmedelsproducenter är tveksamma till att använda avloppsslammet till livsmedelsproduktion. I Naturvårdsverkets förslag till nationellt etappmål är målsättningen att: senast år 2018 ska minst 40 procent av fosforn i avlopp tas tillvara och återföras som växtnäring till åkermark utan att detta medför en exponering för föroreningar som riskerar att vara skadlig för människor eller miljö. Minst 10 procent av kvävet i avlopp tas tillvara och återförs som växtnäring till åkermark utan att detta medför en exponering för föroreningar som riskerar att vara skadlig för människor eller miljö. Projekt pågår för att hitta lösningar för att öka återföringen av näringsämnen till odlingsbar mark. Uppströmsarbete Under året har uppströmsarbetet bedrivits för att fasa ut ämnen som är oönskade för avloppsreningsverket. Bland annat har bedömningar gjorts av kemikalier på de verksamheter som har ett processavloppsvatten och som hanterar många kemiska produkter. Det innebär bedömningar på plats såväl som genomgång av analysresultat. Då bedömning görs att en verksamhet använder en kemikalie som bör fasas ut ställs krav på att användandet skall upphöra alternativt att verksamheten tillser att kemikalien inte når avloppsvattnet. Bioaska Under året producerades ton bioaska. 74 % återfördes som gödningsmedel till skogsmark, 15 % användes för annat ändamål och 11 % användes som täckmaterial. I enlighet med vårt tillstånd ska bioaskan i möjligaste mån användas som kompensations- eller vitaliseringsgödsel på skogsmark eller på annat sätt nyttiggöras. Detta innebär att vi återfört näringsämnen i kretsloppet från skogsprodukter till skogsmark för produktion av skog. Närboende Vara transparenta och öppna med vårt arbete och föra en kontinuerlig dialog med våra intressenter och beakta deras intressen. Närboendefrågor Sobacken Under sommaren och hösten 2014 har det förekommit luktproblem från Sobacken. Detta har medfört störningar för närboende och antalet klagomål har ökat. I september hölls ett möte med närboende för att föra en dialog kring bland annat lukt- och bullerfrågor. Vi har åtgärdat de huvudsakliga orsakerna till de luktproblem vi hade under sommaren och hösten. Antalet klagomål har som följd av detta minskat i slutet av året. Vi har också arbetat med att förbättra dialogen med närboende. Vi har bland annat öppnat nya kommunikationsvägar mellan oss och närboende. Vi för nu dialog/kommunikation via SMS, hemsida och mail. Certifiering Verksamheten är miljö-, kvalitets- och arbetsmiljöcertifierad i enlighet med standarderna ISO 14001, ISO 9001 respektive OHSAS Bolaget arbetar med miljö-, kvalitets- och arbetsmiljömål för att på så vis höja sin prestanda och effektivitet inom dessa områden. Revisorerna ansåg vid årets ISO revision att företagets styrning och ledning ur miljösynpunkt har förbättrats på ett bra sätt sedan föregående revision och att arbetet lett till faktiska resultat på miljöområdet. Vi har under året beslutat att avsäga oss certifieringen för REVAQ. Vi har valt att arbeta enligt delar av standarden som passar vår verksamhet. Anledningen är att certifieringen inte tillåter att vår lakvattendam är kopplad till Gässlösa avloppsreningsverk där lakvattnet renas. Projekt pågår för att undersöka möjligheterna till ytterligare rening innan lakvattnet släpps till avloppsreningsverk eller recipient. Borås Energi och Miljö bedriver anmälnings- och tillståndspliktig verksamhet enligt miljöbalken Anmälnings-/tillståndspliktiga verksamheter Ryaverket A-verksamhet HVC Fristad C-verksamhet HVC Hultasjön B-verksamhet HVC Lasarettet C-verksamhet Sobacken B-verksamhet Boda ÅVC B-verksamhet Dalsjöfors ÅVC B-verksamhet Fristad ÅVC B-verksamhet Avfallsplanarbete Skräpmätningar har genomförts i Borås för tredje året, trenden visar en minskning av nedskräpningen med runt 15 procent årligen från första årets mätningar med en total minskning av nedskräpning med knappt 30 %. Under kretsloppsveckan anordnades ett flertal aktiviteter kopplade till avfallsplanarbetet. En heldagskonferens kring textil och textilåtervinning, re:textile, arrangerades i Borås. Kretsloppis hölls för tredje året på Stora Torget i Borås för att främja återbrukande. Kopplat till avfallsplanen har en kommunikationsplan kring avfallsfrågor och avfallsförebyggande arbete tagits fram. Syftet med planen är att öka kunskapen kring avfall och förståelsen för resurshushållning ur ett hållbarhetsperspektiv, samt att öka motivationen till ökad återanvändning och källsortering av avfall. Planen siktar, i enlighet med avfallsplanen, mot att ta Borås högre upp i avfallstrappan och bryta trenden med ökande avfallsmängder. Lusharpan ÅVC Viskafors ÅVC Aplared arv Dannike arv Bredared arv Hedared arv Rångedala arv Äspered arv B-verksamhet B-verksamhet C-verksamhet C-verksamhet C-verksamhet C-verksamhet C-verksamhet C-verksamhet Axelfors Vattenkraftverk Vattendom Haby Vattenkraftverk samt Hyltenäs reglerstation Vattendom Hulta Vattenkraftverk Vattendom Häggårda Vattenkraftverk Vattendom Att verksamheten bedrivs i enlighet med gällande tillstånd följs upp genom kontrollprogram och beskrivs årligen i de lagstadgade miljö- och årsrapporter som varje år lämnas till tillsynsmyndigheten. Rapporterna finns tillgängliga på Borås Energi och Miljös hemsida. 12

15 KRETSLOPPSSTADEN Borås Energi och Miljös ambition är att ta tillvara alla energiflöden i Borås och omvandla dem till nyttor som fjärrvärme, fjärrkyla, el och biogas. I vår affärsidé ingår att vi ska i ett evigt kretslopp förädla energi för ett samhälle fritt från fossila bränslen. Om kretsloppet ska fungera fullt ut krävs att alla invånare hjälper till. För du är en del av kretsloppet. Och kretsloppet är en del av dig. 13

16 FASTIGHETSNÄRA INSAMLING FTI*: ton MATERIALÅTERVINNING Gräs, löv, trädgårdsavfall till kompost: ton Elektronikavfall: 430 ton Wellpapp: 199 ton Metallskrot: 563 ton Gips: 793 ton ENERGIÅTERVINNING Brännbart: Impregnerat trä: Målat trä: ton 650 ton ton HUSHÅLL i BORÅS ÅTERVINNINGSSTATION HUSHÅLLSAVFALL TILL ÅTERVINNINGSCENTRAL ÅTERVINNINGSCENTRAL EXTERNA MOTTAGARE DEPONI ENERGIÅTERVINNING ÅTERANVÄNDNING SLAM SVART PÅSE: ton VERKSAMHET I BORÅS VIT PÅSE: ton ton AVLOPPSRENINGSVERK VERKSAMHETER OCH HUSHÅLL UTANFÖR BORÅS SOBACKEN KVV RYAVERKET ton BIOGAS MÄNGD TILL ENERGIÅTERVINNING: ton MÄNGD TILL DEPONI: ton varav 440 ton asbest ton beh./rena förorenade massor * FTI= Förpacknings- och tidningsinsamlingen, värde från 2013 DEPONI MILJÖDATA FÖR AFFÄRSOMRÅDE ÅTERVINNING OCH HUSHÅLL 14

17 KEMIKALIER SPILLVÄRME UTSLÄPP TILL LUFT: CO 2 : ton -varav CO 2 (fossilt): ton NOx: 198 ton S: 7 ton Stoft: 5 ton VATTEN TILL AVLOPPSRENINGSVERK: m 3 METALLER ÅTERVUNNEN VÄRME: 11 GWh AVFALLSASKA: ton HUSHÅLLSAVFALL: ton LANGØYA HUSHÅLL Borås Bollebygd Mark ÅVC: ton SLAM ARV: ton TS SOBACKEN VERKSAMHETSAVFALL: ton VERKSAMHET BIOOLJA: 186 GWh 314 GWh ÅNGA KUNDER ÅNGA EL: 111 GWh ELBÖRSEN: 145 GWh EL: 86 GWh BRA MILJÖVAL-EL GASOL: 0,4 GWh OLJA: 18 GWh KVV RYAVERKET KYLA: 16 GWh VÄRME: 663 GWh KUNDER FJÄRRKYLA: 8 GWh GROT: 474 GWh BARK STUBBAR YTTRE ANLÄGGNINGAR KUNDER FJÄRRVÄRME: 566 GWh SKOG PELLETS: 6 GWh BRIKETTER: 12 GWh ASKA TILL SKOG: ton VATTENKRAFT: 34 GWh VATTENKRAFT MILJÖDATA FÖR AFFÄRSOMRÅDE ENERGI 15

18 VERKSAMHET UTSLÄPP TILL LUFT: Nm 3 TILLSATSER (KOBOLT FeCl2) +vatten GASUPPGRADERING: Nm 3 KÖPT BIOGAS: LNG: Nm Nm 3 MATAVFALL VERKSAMHETER: ton PANNOR SOBACKEN MATAVFALL BORÅS HUSHÅLL: ton FACKLA SOBACKEN HUSHÅLL Borås, Bollebygd, Mark FORDONSGAS MATAVFALL ANDRA KOMMUNER: ton DEPONIGAS FÖRBEHANDLING TOTAL: Nm 3 RÖTKAMMARE PUBLIKA TANKSTATIONER: Nm 3 TILL ÅKERMARK: ton BUSSAR: Nm 3 FLÖDE AV MATAVFALL VID DRIFTSTÖRNINGAR REJEKT SLAMSUGNING BIOGÖDSEL LÅNGSAMTANKNING: Nm 3 UPPGRADERING GÄSSLÖSA: Nm 3 PANNOR GÄSSLÖSA (VÄRME TILL GASUPPGRADERING): 3,3 GWh KVV RYAVERKET TILL ANDRA ANLÄGGNINGAR RÖTKAMMARE GÄSSLÖSA FACKLA GÄSSLÖSA: Nm 3 MILJÖDATA FÖR AFFÄRSOMRÅDE BIOGAS 16

19 SPILLVATTEN FRÅN KUND: m 3 FJÄRRVÄRME: 6,93 GWh ELEKTRICITET: 10,21 GWh KEMIKALIER: 795 ton EXTERNA LÄMNARE EX. SLAM FRÅN INDUSTRIER OCH ANDRA KOMMUNER INKOMMANDE VATTEN: N: 422 ton BOD7: ton P: 45 ton INNEHÅLL UTGÅENDE VATTEN TILL RECIPIENT: N: 243 ton BOD7: 64 ton P: 2 ton SAMTLIGA AVLOPPSRENINGSVERK RECIPIENT TILLSKOTTSVATTEN INLÄCKAGE: m 3 BRÄDDNING RENS: 65 ton SLAM: ton Primärslam ton TS Överskottslam 545 ton TS KEMIKALIER RÅGAS: Nm 3 SAND TILL FYLLNADSMASSA: 25 ton BIOGAS SLAM TILL FÖRBRÄNNING: ton TS RESULTAT Renad mängd Kväve: 179 ton Fosfor: 43 ton Bod: ton KVV RYAVERKET SLAM TILL ÅKERMARK: 624 ton TS SLAM TILL ANLÄGGNINGS- JORD: 962 ton TS MILJÖDATA FÖR AFFÄRSOMRÅDE VATTEN OCH AVLOPP - AVLOPPSRENING 17

20 SLAM, INTERNVATTEN TILL AVLOPPSRENINGSVERK VATTENTÄKTER PROCESSVATTEN (Backspolningsvatten + internvatten) RÅVATTENMÄNGD: m 3 KEMIKALIER: 934 ton FILTERSPOLNING SJÖBO VATTENVERK PRODUCERAD DRICKSVATTENMÄNGD: m 3 RECIPIENT ENERGI: 5,5 GWh* FÖRLUSTER FRÅN LEDNINGSNÄT: 14 % DISTRIBUTIONSANLÄGGNING LEVERERAT TILL KUND: m 3 * 2013 års värden MILJÖDATA FÖR AFFÄRSOMRÅDE VATTEN OCH AVLOPP - VATTENPRODUKTION 18

21 FEM ÅR I SAMMANDRAG - MILJÖ Energiåtgång för vattenproduktion Energianvändning/producerad mängd vatten (kwh/m³) 0,85 Fossil andel i bränslemix till kraftvärmeproduktionen % Fossilt Förnybart 100 0, , , , kwh År Reningsgrad Gässlösa avloppsreningsverk Hushållsavfall till deponi från Borås % BOD7 Kväve Fosfor Hushållsavfall till deponi, ton År 0 ton År Biogasproduktion miljönytta Energiproduktion miljönytta 0 Miljönytta, undvikt ton koldioxidutsläpp 0 Miljönytta, undvikt ton koldioxidutsläpp ton År ton År 19

22 PERSONAL Den 1 januari 2014 var vi 221 tillsvidareanställda samt 7 visstidsanställda. Totalt 228 anställda. Fjorton anställda har under året gått i pension och sex anställda har slutat på egen begäran. Den 31 december 2014 var vi 222 tillsvidareanställda samt 9 visstidsanställda. Totalt 231 anställda. Under året har vi tillsvidareanställt 15 medarbetare: Projektavdelningen: projektledare, tre projektingenjörer Strategisk utveckling: affärsutvecklare Affärsområde Hushåll: två renhållningsarbetare Underhållsavdelningen: elektriker, processdataingenjör, säkerhetstekniker Personalutveckling: Arbetsmiljöingenjör Affärsområde VA: rörnätstekniker, städare Kommunikation: miljökommunikatör Affärsområde Biogas: maskinförare Personalomsättningen 2014 var 4 %. Vårt mål är en personalomsättning mellan 2 och 5 % Antal anställda Antal årsarbetare 225,2 229,1 Varav tillsvidareanställda Varav visstidsanställda 7 9 Varav deltidsanställda 10 9 Medelålder Vår medelålder har sänkts från 46,4 till 45,6 år. Av våra 231 anställda är 54 kvinnor (23 %) Åldersstruktur Antal anställda per åldersgrupp redovisas i följande diagram Medelålder kvinnor Medelålder män Medelålder totalt ,0 47, , Antal Personalenkät - NMI Den årliga personalenkäten, Nöjd Medarbetar Index, genomfördes i maj. 75 % av personalen svarade och utfallet är positivt förutom frågorna som berör stress som försämrats något. Efter att vi analyserat resultatet av personalenkäten fastställde vi en handlingsplan som innebar att vi skulle genomföra aktiviteter för att motverka stress, framför allt för chefsgruppen som angett att deras stress ökat. Vi hade också en ny fråga med i enkäten i år Är du stolt över att arbeta på Borås Energi och Miljö? 86 % svarade ja på frågan. 5,5 5,0 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 Arbetsskador och tillbud Under året inträffade 11 arbetsskador varav fyra skador föranledde sjukfrånvaro, totalt 37 dagar. Två av skadorna var färdolycksfall. Tillbud till arbetsskada anmäls, åtgärdas och följs upp via ett avvikelsesystem. Kvinnor Mål 4,7 Mål 4,4 4,33 4,05 4,42 4,56 4,60 4,55 April -09 Dec -09 Maj -11 Maj -12 Maj -13 Maj -14 4,12 April -09 3,98 Dec -09 4,04 Maj -11 4,19 4,39 Maj -12 Män Mål 5,0 Arbetssituation Samarbete/relationer Balans arbete-fritid Maj -13 4,32 Maj -14 4,58 April -09 4,58 Dec -09 4,68 4,79 Maj -11 Maj -12 4,66 Maj -13 4,62 Maj -14 Skyddsronder Skyddsronder genomförs varje år inom alla verksamhetsdelar. Utbildningar inom arbetsmiljö Alla nya chefer genomgår en utbildning i Arbetsmiljö och samverkan. Inom brandskydd har vi under året utbildat 78 anställda. Under 2014 kommer ytterligare personal att utbildas i brandskydd enligt ett rullande treårsschema. Alla anställda på Borås Energi och Miljö ska ha utbildning i Hjärt-lung-räddning + ABC. Säkerhet på väg och utbildningar i Heta arbeten genomförs löpande för den personal som måste ha dessa kompetenser. Art Antal Antal sjukdagar Färdolycksfall 2 0 Arbetsmetod 3 31 Materialfel 1 0,5 Olycksfall 5 6 Totalt ,5 Friskvård För att undvika ohälsa arbetar vi systematiskt med friskvård. Målsättningar för friskvården 2014 var att 60 % av de anställda ska ha högst 3 sjukdagar under året Personalomsättningen ska ligga mellan 2 och 5 %, Sjukfrånvaron ska vara högst 3,5 % Resultatet 2014 blev 54 % av del anställda hade max 3 sjukdagar under året. Personalomsättningen under 2014 hamnade på 4 %. Sjukfrånvaron under 2014 blev 4 %. Hälsoprojekt Eftersom sjukfrånvaron började öka 2012 har vi systematiskt arbetat med bland annat hälsoprojekt samt arbetsmiljöförbättringar. I slutet av 2013 utsåg vi 12 hälsoinspiratörer bland personalen. Dessa har utbildats via företagshälsovården och började sitt arbete Hälsoinspiratörerna kommer från alla affärsområden/avdelningar. Deras uppdrag är att ta fram ett program som främjar hälsa, kost och balans i livet och utgångspunkten är våra anställdas önskemål om aktiviteter. Under 2014 har följande aktiviteter genomförts: Spin of Hope - Borås Energi och Miljö deltog med 12 personer som höll igång en spinningcykel i 12 timmar. Spin of Hope är ett arrangemang över hela landet och varje lag bidrar med kronor till Barncancerfonden. Linnémarschen gick av stapeln den april och många anställda deltog i marschen. Bokcirkel. En bokcirkel startades under våren och man har haft regelbundna träffar efter att man läst en utvald bok. Hinderbana på Kransmossen. Två cross-pass på Kransmossen har genomförts. Passen bestod av jogging i lugnt tempo med fyra stationer med övningar, både kondition och styrka. Passen avslutades med hinderbanan. Jogginggrupper. Jogginggrupper finns på två av våra fem arbetsställen. Aktivitet på Almenäs. Den 13 juni anordnades kubb och grillning på Almenäs. Kretsloppet. 30 anställda deltog i Kretsloppet i september. Matlagning. I oktober anordnades matlagningskvällar. Konceptet byggde på rawfood och var mycket uppskattat. Spelkväll. I november anordnades en kväll för sällskapsspel. Familjedag/friluftsdag. I samarbete med Friluftsfrämjandet genomfördes en familjedag ute i naturen i november. Frisknärvaro Målsättningen att 60 % av personalen skulle ha högst 3 sjukdagar nåddes inte. 54 % hade 3 sjukdagar eller mindre. Det är samma resultat som Under 2014 var 53 % helt friska, d v s de hade ingen sjukdag alls under hela året. Sjukfrånvaro Den totala sjukfrånvaron ökade från 3,9 % (2013) till 4 % (2014). Den korta sjukfrånvaron (1-59 dagar) har minskat från 2,2 % till 2,1 % medan den längre sjukfrånvaron (över 60 dagar) har ökat 1,6 % till 1,9 %. Kvinnornas sjukfrånvaro har ökat från 6,5 % till 7,5 % medan männens sjukfrånvaro har sjunkit från 3,1 % till 3,0 %. En person har under året omplacerats av hälsoskäl. 20

23 Borås Energi och Miljö AB Årsredovisning för räkenskapsåret Styrelsen och verkställande direktören för Borås Energi och Miljö AB avger härmed följande årsredovisning. Innehåll Sida Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning 6 Balansräkning 7 Rapport över förändringar i eget kapital 9 Kassaflödesanalys 10 Tilläggsupplysningar Redovisningsprinciper m.m. 11 Noter 15 Styrelsens säte: Borås Energi och Miljö AB Företagets redovisningsvaluta: Svenska kronor (SEK). Alla belopp redovisas, om inte annat anges, i tusentals kronor (tkr). 21

24 Borås Energi och Miljö AB Borås Energi och Miljö AB Förvaltningsberättelse Information om verksamheten Styrelsen och verkställande direktören för BORÅS ENERGI OCH MILJÖ AB, med organisationsnummer , får härmed avlämna årsredovisning för räkenskapsåret Omsättning och resultat Bolagets nettoomsättning uppgick under året till 879 (902) mnkr. Bolaget har haft minskad försäljning av fjärrvärme i jämförelse med föregående år. Det är det varma vädret under 2014 som bidragit till lägre förbrukning hos kunderna. Försäljning av fordonsgas har minskat i jämförelse med föregående år och det är den publika försäljningen som minskat. Intäkter för avfall har ökat och största ökningen har skett på deponimassor. Intäkter för VA har ökat beroende på årets taxeökning. Resultatet efter finansiella poster uppgick till 45,8 mnkr (46,5) mnkr. Resultatet för Fjärrvärmen uppgick till 48,2 (21,8) mnkr, för övrig energiverksamhet till 2,3 (-1,1) mnkr, för Biogas till 40,4 ( 4,6) mnkr, för VA-verksamheten till 24,3 (24,3) mnkr och för övrig avfallshantering till 6,1 (4,9) mnkr, övrigt och gemensamt 5,2 (1,1) mnkr. Bolaget ägs av Borås Stadshus AB vilket i sin tur är helägt av Borås Stad. Bolaget är en organisatorisk enhet i kommunens verksamhet och underordnat Kommunfullmäktige i Borås. Företrädare för bolaget och dess styrelse samt kommunen genomför löpande planerings- och uppföljningssamtal om ekonomi och verksamhetsfrågor vilka regleras i ägardirektivet. Ägardirektivet utgör grunden för arbetet inom bolaget. Det grundläggande motivet för Borås Stad att äga bolaget är att trygga en viktig infrastruktur för kommuninvånarna samt att främja en god och långsiktigt hållbar avfall-, vatten- och avloppshantering samt energiförsörjning. Borås Stad vill även säkra att kommunens utveckling inom området tillhandhålls genom god teknisk praxis och med ett optimalt resursutnyttjande. Syftet med att driva verksamheten i bolagsform är att åstadkomma effektiviseringsvinster till gagn för den som utnyttjar bolagets tjänster. Kommunen och bolaget söker lösningar för verksamheten i samråd för att förhindra att optimeringar i bolaget inte medför nackdelar för organisationen som helhet. Bolagets uppgift är att inköpa, producera och sälja energi samt sörja för vatten och avloppshantering i enlighet med kommunens miljöpolicy. Satsningar genomförs även på förnyelsebara energikällor. Bolaget tillhandahåller även avfallstjänster mot hushåll och näringsliv samt svarar för Borås Stads avfallshantering och återvinningsmaterial. Bolaget har ett vidgat uppdrag att delta och utföra internationella projekt i syfte att föra ut det know-how vilket successivt byggts upp inom bolaget. Marknad Fjärrvärmeleveransen under 2014 blev totalt 566 GWh. Detta var första gången de senaste fem åren där leveranserna inte översteg 600 GWh. Antalet nyanslutningar blev totalt 42 och vi har nu anslutna fastigheter till fjärrvärmenätet. Bolagets försäljning av fordonsgas har under 2014 varit något lägre än 2013, men det är ingen större skillnad mot föregående år. Ca 65 % av försäljningen går till busstrafiken medan resten tankas på våra publika stationer Åhaga, Hulta och Gässlösa samt till bolagets bilar. Under året har bolaget satsat på olika former av kommunikationsinsatser till stadens invånare. Målet med kommunikationen är att motivera och engagera invånarna än mer i stadens miljöarbete. Bolaget har bland annat arrangerat öppet hus på miljöanläggningen Sobacken. Under Kretsloppsveckan i september visade bolaget upp stora delar av sitt och stadens miljöarbete genom föreläsningar, utställningar, kretsloppis, miljögala samt öppet hus på Ryaverket. Bolaget försöker hela tiden utveckla kommunikationsvägarna till kund, bland annat arbetar vi numer aktivt med hemsidan, kretsloppsbloggen och vår Facebooksida för att vara tillgängliga för att kommunicera med allmänheten. Borås Energi och Miljö AB bidrar till att Borås Stad erbjuds kundanpassade lösningar med god tillgänglighet inom energi- avfalls-, VA- och miljöområdet samt är en drivkraft för framtidens infrastruktur inom området. Synsättet inom bolaget har sedan många år tillbaka gått från att utveckla produkter till att vara mer involverade i samhällsbyggandet (lokalt, regionalt och internationellt). Detta genom att skapa hållbara systemlösningar enligt kretsloppsmodellen för alla som bor och verkar i staden. Hållbara systemlösningar skapar också förutsättningar för att staden kan expandera. Bolaget skall dessutom vara Borås Stads verktyg för att Borås skall bli en fossilbränslefri kretsloppsstad. Det är styrelsens uppfattning att verksamheten under året har bedrivits i enlighet med det i bolagsordning angivna kommunala syfte och de kommunala principer som bolaget har och verkar inom. Väsentliga händelser under räkenskapsåret och efter dess utgång Bolaget har tagit beslut på och vidare lyft ett beslutsunderlag till ägaren angående reinvestering/byggnation av ett nytt avloppsreningsverk och ett nytt kraftvärmeverk. Den 23 februari 2015 fattade KS beslut om att bygga de förseslagna anläggningarna och ärendet är planerat att tas upp i KF i mars år 2015 för beslut. Beslutet har väsentlig inverkan på bolagets verksamhet. Under året har två större investeringar färdigställts, en biobränslepanna i Viared och en rökgaskondensering tillhörande avfallspannorna. Bolaget tar över driften av dessa anläggningar i början av 2015 och kommer att slutredovisa det båda anläggningarna. Upparbetade investeringskostnader under 2014 är 66 mnkr vilka redovisas under posten pågående investeringar i balansräkningen. Posten för pågående investeringar har ökat markant under 2014 delvis beroende på de ovan nämnda större investeringarna. Ökningen på upparbetade kostnader är investering i rökgaskondensering och en biobränslepanna till en summa av ca 70 mnkr och projekt nytt kraftvärmeverk och avloppsreningsverk ca 20 mnkr samt expoateringsområden för VA verksamheten på ca 15 mnkr. Förväntad framtida utveckling samt risker och osäkerhetsfaktorer Bolaget kommer under 2015 vidareutveckla verksamheten för att nå mål och vision. Bolaget kommer att arbeta efter att bidra med så mycket som möjligt till den nyligen framtagna visionen för Borås Stad Vår kunskap och erfarenhet kommer att användas för att möta nya utmaningar och omsätta dessa till nya idéer under året. För det kommande året kommer fokus att vara: Att, vid beslut, inleda fas 2 för byggnation av nytt kraftvärmeverk och nytt avloppsreningsverk på Sobacken. Att organisera bolaget för reinvesteringarna. Utveckla återvinning av material. Fortsatt arbete med avfallsplanen. Implementering av säkerhetsarbetet som stärkts efter miljödom. Planerade åtgärder förväntas bidra till att minska bolagets och samhällets miljöpåverkan av fossila utsläpp samt ge effektiviseringar i bolagets verksamhet. Bolagets handlingsplaner beskriver utveckling och inriktning av verksamheten de kommande fem åren. Den största risken är kraftvärmeverkets tillgänglighet då den rekommenderade drifttiden har överskridits avseende tryckkärl. Avloppsreningsverket klarar idag inte det kapacitetsbehov som behövs i takt med stadens befolkningsökning. Dessutom är anläggningen kraftigt nedsliten efter snart 80 års drift. Det nuvarande avloppsreningsverket vid Gässlösa byggdes 1934 och är ombyggt ett flertal gånger genom åren för att klara successivt högre ställda krav på rening. Nu finns inga kapacitetsmarginaler kvar, varken tekniskt eller tillståndsmässigt. Underhållskostnaderna blir allt högre och redan idag överskrids ett antal gränsvärden för rening, vilket naturligtvis inte är acceptabelt. Under året har även beslut fattats att skriva ned anläggningstillgångar tillhörande affärsområde Biogas. Anläggningar skrivs ner med en summa av 35,6 mnkr. Organisation och personal Medelantalet anställda uppgick under året till 222 (225) personer. Övriga uppgifter om anställda och personalkostnader framgår av not 4. 22

BORÅS ENERGI OCH MILJÖ AB. Miljöåret 2013. Vår dröm - en fossilbränslefri stad

BORÅS ENERGI OCH MILJÖ AB. Miljöåret 2013. Vår dröm - en fossilbränslefri stad BORÅS ENERGI OCH MILJÖ AB Miljöåret 2013 Vår dröm - en fossilbränslefri stad MILJÖ 2013 Borås Energi och Miljö strävar efter att ta tillvara på material- och energiflöden i Borås. Genom återvinning och

Läs mer

BORÅS ENERGI OCH MILJÖ AB. Årsredovisning 2014

BORÅS ENERGI OCH MILJÖ AB. Årsredovisning 2014 BORÅS ENERGI OCH MILJÖ AB Årsredovisning 2014 1 2 Foto: sid 4-17 Superstudio Text: sid 4-17 The Fan Club INNEHÅLLSFÖRTECKNING VD-ord 4-5 Boråsarna är viktiga för miljön 6-7 Ständigt kretslopp! 8-9 Viaredspannan

Läs mer

Borås en stad som växer

Borås en stad som växer Borås en stad som växer Mindre orter 8% Landsbygd 10% Service orterna 17% 110 000 invånare (2016) Borås tätort 65% Borås Stad imorgon 30 000 fler invånare 2035 Kraftigast tillväxt i staden och i serviceorterna.

Läs mer

BORÅS ENERGI OCH MILJÖ AB. Personal 2012. Vår dröm - en fossilbränslefri kretsloppsstad

BORÅS ENERGI OCH MILJÖ AB. Personal 2012. Vår dröm - en fossilbränslefri kretsloppsstad BORÅS ENERGI OCH MILJÖ AB Personal 2012 Vår dröm - en fossilbränslefri kretsloppsstad 1 Personalarbete 2012 VÅR DRÖM... Sedan 2007 har vi varit på en resa mot att bli ett av de främsta bolagen när det

Läs mer

Miljöredovisning 2014

Miljöredovisning 2014 Miljöredovisning 2014 Vi är stolta över vår fjärrvärmeproduktion som nu består av nära 100 % återvunnen energi. Hans-Erik Olsson Kvalitetsstrateg vid Sundsvall Energi Miljöfrågorna är viktiga för oss.

Läs mer

Framtidens kretsloppsanläggning

Framtidens kretsloppsanläggning Framtidens kretsloppsanläggning Kretsloppsanläggningen i Högbytorp förvandlar det som ingen vill ha till sådant som alla behöver. Här gör vi el, värme, biogas och biogödsel av avfall. Varför bygger vi

Läs mer

Miljöredovisning 2016 tillsammans för en hållbar framtid

Miljöredovisning 2016 tillsammans för en hållbar framtid Miljöredovisning 2016 tillsammans för en hållbar framtid Miljöfrågorna är viktiga för oss. För Sundsvall Energi står miljöfrågorna i fokus. Det är en del av vår vardag och vi jobbar aktivt för att ständigt

Läs mer

Lunds Renhållningsverk. Lunds Renhållningsverk

Lunds Renhållningsverk. Lunds Renhållningsverk > Ett viktigt uppdrag - att spara resurser och skydda miljön Kunder Idéer Miljö Vårt uppdrag Lunds Renhållningsstyrelse ansvarar på uppdrag av kommunfullmäktige för avfallshanteringen i Lunds kommun. ska

Läs mer

Avfallsplan för Eskilstuna kommun kortversion

Avfallsplan för Eskilstuna kommun kortversion Avfallsplan 2018-2022 för Eskilstuna kommun kortversion Beslutad av kommunfullmäktige 14 december 2017 Vår vision Året är 2022. I Eskilstuna arbetar vi aktivt med att minska mängden avfall. Begagnade produkter

Läs mer

Linda Eliasson. Avfallsstrateg

Linda Eliasson. Avfallsstrateg Linda Eliasson Avfallsstrateg Strategisk verksamhet Operativ verksamhet Stödjande verksamhet Fjärrvärme Fjärrkyla El El Fordonsgas Sortering Insamling prod.avf Miljösamordning Vågmottagningskontr. ÅVC

Läs mer

Miljöinformation Skara Energi AB 2012

Miljöinformation Skara Energi AB 2012 Miljöinformation Skara Energi AB 2012 2 Miljöinformation Skara Energi AB 2012 Miljömålen som bolaget satte upp för 2011 baserades på de nationella miljömålen. Skara Energi AB har arbetat med 6 st av de

Läs mer

REGIONAL AVFALLSPLAN // BILAGA 4. Regional avfallsplan Bilaga 4: Miljöbedömning

REGIONAL AVFALLSPLAN // BILAGA 4. Regional avfallsplan Bilaga 4: Miljöbedömning Regional avfallsplan 2019 2023 Bilaga 4: Miljöbedömning 1 Bilaga 4. Miljöbedömning Bakgrund Enligt 6 kap. miljöbalken ska en miljöbedömning genomföras vid upprättande av planer som krävs enligt lag och

Läs mer

Avfallsplan

Avfallsplan Renhållningsordning Avfallsplan 2018-2022 Bilaga 1. Miljöbedömning Datum: 2018-04-20 1 Innehåll Bakgrund... 3 Bedömningsgrunder och avgränsning... 3 Alternativ... 5 Nollalternativ... 5 Planalternativ...

Läs mer

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN Bilaga till avfallsplaneförslag 2009-09-07 Miljökonsekvensbeskrivning Avfallsplan för Skellefteå kommun BAKGRUND Enligt bestämmelser i miljöbalken (1998:808), kap 6 samt föreskrifter från Naturvårdsverket

Läs mer

Välkommen till Kristianstad The Biogas City

Välkommen till Kristianstad The Biogas City Välkommen till Kristianstad The Biogas City Där vi samarbetar för att skapa en mer lönsam biogasbransch VD Krinova Incubator & Science Park Foto Biosfärkontoret Sven-Erik Magnusson Välkommen till Kristianstad

Läs mer

Miljöpolicy Miljöpolicy

Miljöpolicy Miljöpolicy För Stage & EventLight är det naturligt som ett modernt företag att arbeta nära verksamheten för ett långsiktigt hållbart samhälle. Genom vårt miljöengagemang tar vi vårt delade ansvar för att kommande

Läs mer

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Linköpings kommun linkoping.se

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Linköpings kommun linkoping.se Årsrapport 216 Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning 217-12-1 Linköpings kommun linkoping.se Trend i korthet: Foto: Stångåstaden Energianvändningen i byggnader minskar Koldioxidutsläppen från

Läs mer

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat.

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Våra råvaror måste användas igen. Den globala uppvärmningen är vår tids ödesfråga och vi måste alla bidra på det sätt vi kan. Hur vi på jorden använder och

Läs mer

Människan i centrum Avfallshanteringen ska utgå från människans behov och vara anpassad både till den som lämnar och den som hämtar avfall.

Människan i centrum Avfallshanteringen ska utgå från människans behov och vara anpassad både till den som lämnar och den som hämtar avfall. Människan i centrum Avfallshanteringen ska utgå från människans behov och vara anpassad både till den som lämnar och den som hämtar avfall. Det innebär att insamlingen ska vara enkel, lätt att förstå och

Läs mer

Bilaga 3 Miljöbedömning av avfallsplanen

Bilaga 3 Miljöbedömning av avfallsplanen Bilaga 3 Miljöbedömning av avfallsplanen Innehåll 1 Inledning...3 1.1 Bakgrund, syfte...3 1.2 Nollalternativ, om planen inte realiseras...3 1.3 Planalternativet...3 2 Nationella, regionala och lokala miljömål

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Anders Mathiasson Svenska Gasföreningen 17 september 2008 Verksamhetsstrukturen Vad är gas och gasbranschen i Sverige? Biogas från vattenslam, gödsel, avfall

Läs mer

Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om. investeringsstöd för hållbar återföring av fosfor. Svar på remiss från kommunstyrelsen

Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om. investeringsstöd för hållbar återföring av fosfor. Svar på remiss från kommunstyrelsen Sida 1 (7) 2014-02-28 Handläggare Jonas Dahllöf 08-508 466 06 jonas.dahllof@stockholm.se Till Trafik- och renhållningsnämnden 2014-03-20 Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om investeringsstöd

Läs mer

Konkretisering av Miljö- och klimatmål för nämnder och förvaltningar

Konkretisering av Miljö- och klimatmål för nämnder och förvaltningar 1(5) Datum Diarienummer 2018-10-31 KS/2018/0076/041-16 Upprättad av Julia Nordström Version 1.0 Konkretisering av Miljö- och klimatmål för nämnder och förvaltningar Den här bilagan syftar till att konkretisera

Läs mer

Resursutvinning. Vi tar vara på resurserna i avloppsvattnet

Resursutvinning. Vi tar vara på resurserna i avloppsvattnet Resursutvinning Vi tar vara på resurserna i avloppsvattnet Resursutvinning Varje år renar vi på Käppalaförbundet ungefär 50 miljoner kubikmeter avloppsvatten i Käppalaverket. Det renade vattnet släpper

Läs mer

Uppsala Vatten och Avfall Biogasanläggningen Kungsängens gård Erfarenheter

Uppsala Vatten och Avfall Biogasanläggningen Kungsängens gård Erfarenheter Uppsala Vatten och Avfall Biogasanläggningen Kungsängens gård Erfarenheter Helägt kommunalt bolag Vi ansvarar för dricksvattenförsörjning, avloppsvattenhantering, hämtning av hushållsavfall, produktion

Läs mer

Avfallsplan Kick off 2013-01-30

Avfallsplan Kick off 2013-01-30 Kick-off Agenda 09.00 Introduktion Gunnar Peters/Svante Stomberg 09.30 Delprojekt 1,2,7 Fredrik Seger 09.45 Delprojekt 3, 8 Ofelia Hendar /Per Karlsson 10.00 Delprojekt 4 Hans Skoglund 10.15 Delprojekt

Läs mer

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk Biogas till Dalarna Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk Kort historia om Dala BioGas LRF tittar på förutsättningarna att göra en biogasanläggning i södra Dalarna. En förundersökning utförs av SBI

Läs mer

OMVÄRLDSBEVAKNING OCH LAGSTIFTNING ATT FÖRHÅLLA SIG TILL I ARBETET MED KOMMUNAL AVFALLSPLAN FÖR BENGTSFORD, DALS-ED. FÄRGELANDA OCH MELLERUDS KOMMUNER

OMVÄRLDSBEVAKNING OCH LAGSTIFTNING ATT FÖRHÅLLA SIG TILL I ARBETET MED KOMMUNAL AVFALLSPLAN FÖR BENGTSFORD, DALS-ED. FÄRGELANDA OCH MELLERUDS KOMMUNER 2013-06-14 OMVÄRLDSBEVAKNING OCH LAGSTIFTNING ATT FÖRHÅLLA SIG TILL I ARBETET MED KOMMUNAL AVFALLSPLAN FÖR BENGTSFORD, DALS-ED. FÄRGELANDA OCH MELLERUDS KOMMUNER Bilaga 1 till avfallsplan för fyra Dalslandskommuner

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Styrelsen LRFs policy för kretslopp Inledning Genom vision och värdegrund beskrivs vad LRF vill och varför LRF finns. De strategiska målen anger riktning för vad LRF ska åstadkomma.

Läs mer

Föreställ dig en morgondag, där mängden avfall minskar. Där städer kan förädla sitt avfall till energi, till förmån för invånarna.

Föreställ dig en morgondag, där mängden avfall minskar. Där städer kan förädla sitt avfall till energi, till förmån för invånarna. EN RENARE MORGONDAG Det ledande nordiska energibolaget Gasum vill bidra till utvecklingen mot ett koldioxidneutralt samhälle tillsammans med sina samarbetspartners. 1 Föreställ dig en morgondag, där mängden

Läs mer

Omtanke varje dag vi gör din vardag bekväm och enkel

Omtanke varje dag vi gör din vardag bekväm och enkel Omtanke varje dag vi gör din vardag bekväm och enkel Pålitlighet, effektivitet och uthållighet, tre för oss viktiga kärnvärden som visar vad vi står för. Vår viktigaste uppgift är att driva utvecklingen

Läs mer

Bilaga 5 Miljöbedömning

Bilaga 5 Miljöbedömning Beslutad av: Dokumentansvarig: Renhållningsenheten Dokumenttyp: Välj i listan... Giltighetstid: Välj i listan... Gäller från: Diarienr: KS.2017.203 Ändringsförteckning Datum Ändring Bilaga 5 Miljöbedömning

Läs mer

På väg in i framtidens återvinning och återbruk

På väg in i framtidens återvinning och återbruk Söderhalls Renhållningsverk AB, SÖRAB, org.nr 556197-4022 Torggatan 11, plan 2, Box 63, 18621 Vallentuna Tel: 08-505 804 00 info@sorab.se www.sorab.se På väg in i framtidens återvinning och återbruk Idag

Läs mer

Rent vatten idag och i framtiden

Rent vatten idag och i framtiden Biogas i Sundsvall Rent vatten idag och i framtiden Micael Löfqvist Vd Övergripande gå igenom: MittSverige Vatten AB Ska VA-huvudmännen syssla med Biogas / Fordonsgas? Mål och resursplan 2011 (MRP) Sundsvalls

Läs mer

Biogas i Sundsvall Bräcke

Biogas i Sundsvall Bräcke Biogaskombinat MittSverige Vatten AB. Biogas i Sundsvall Bräcke Ragunda Ånge Timrå MittSverige Vatten AB Folke Nyström Utvecklingschef för avlopp Sundsvall Nordanstig Vattentjänster i Sundsvall, Timrå

Läs mer

FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER

FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER Malmö biogas FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER Malmö satsar på biogas Ett av världens tuffaste miljömål Malmö stad har ett av världens tuffaste miljömål uppsatt - år 2030 ska hela Malmö försörjas med förnybar

Läs mer

Avfallsplan 2015-2020. Vägen mot det hållbara samhället

Avfallsplan 2015-2020. Vägen mot det hållbara samhället Avfallsplan 2015-2020 Vägen mot det hållbara samhället 1 En strävan efter att vara hållbar Övergripande mål Alla kommer i kontakt med avfall dagligen vare sig det är blöjor, nagellacksflaskor, potatisskal

Läs mer

Bilaga 3 Uppföljning av föregående avfallsplan

Bilaga 3 Uppföljning av föregående avfallsplan Grums, Kil, Hammarö och Forshaga kommuner Sida 1 av 5 Bilaga 3 Uppföljning av föregående avfallsplan 2009-2012 Mål 1: Minskade avfallsmängder Mängden säck- och kärl avfall till förbränning skall minska

Läs mer

4 juni 2007 Sol i fjärrvärme

4 juni 2007 Sol i fjärrvärme En stark miljöprofil!!! 3000 Svavel NOX Fossil CO2 350000 2500 300000 250000 2000 200000 1500 150000 1000 100000 500 50000 0 0 1970 1972 1974 1976 1978 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Klimatstrategi. för minskad klimatpåverkan. Lägesrapport från Kommunfullmäktiges klimatberedning 2016-04-19 - 1 -

Klimatstrategi. för minskad klimatpåverkan. Lägesrapport från Kommunfullmäktiges klimatberedning 2016-04-19 - 1 - Klimatstrategi för minskad klimatpåverkan Lägesrapport från Kommunfullmäktiges klimatberedning 216-4-19-1 - INLEDNING Kristianstads kommun arbetar aktivt med att minska utsläppen av växthusgaser samt med

Läs mer

FRÅGOR OCH SVAR REINVESTERING I ETT NYTT KRAFTVÄRMEVERK, AVLOPPSRENINGSVERK OCH BIOGASANLÄGGNING

FRÅGOR OCH SVAR REINVESTERING I ETT NYTT KRAFTVÄRMEVERK, AVLOPPSRENINGSVERK OCH BIOGASANLÄGGNING FRÅGOR OCH SVAR REINVESTERING I ETT NYTT KRAFTVÄRMEVERK, AVLOPPSRENINGSVERK OCH BIOGASANLÄGGNING LÅNGSIKTIGT HÅLLBAR MILJÖLÖSNING - EN REINVESTERING FÖR NÄSTA GENERATION»» Infrastrukturen för värme, el

Läs mer

1

1 www.lindbytvatten.se 1 Miljö, kvalitet och arbetsmiljö www.lindbytvatten.se 2 I samklang med naturen Miljö och kvalitet Vi vidtar aktivt åtgärder för att förebygga och minimera miljöpåverkan. Samtliga

Läs mer

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal Miljöbokslut 26 Miljöbokslutet är en redovisning av miljötillståndet i kommunen. Det är också ett sätt att följa upp kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som

Läs mer

Det svenska hushållsavfallet

Det svenska hushållsavfallet Det svenska hushållsavfallet 2018 Avfallshantering i världsklass 99,5% 99,5 procent av hushållsavfallet återvanns under 2017. Utmaningen nu är att minska mängden avfall. Sveriges kommuner och svenskarna

Läs mer

Det svenska hushållsavfallet

Det svenska hushållsavfallet Det svenska hushållsavfallet 2018 Avfallshantering i världsklass Sveriges kommuner och svenskarna är duktiga på avfallshantering. Från insamling till sortering och återvinning. Med den här skriften vill

Läs mer

VA SYD För miljön, nära dig. Benny Wraae Platschef Sjölunda ARV

VA SYD För miljön, nära dig. Benny Wraae Platschef Sjölunda ARV VA SYD För miljön, nära dig Benny Wraae Platschef Sjölunda ARV VI ÄR VA SYD VA-organisation i sydvästra Skåne Burlöv, Eslöv, Lund och Malmö Samlar in hushållsavfall i Burlöv och Malmö Kommunalförbund 352

Läs mer

Miljöinformation Skara Energi 2014

Miljöinformation Skara Energi 2014 Miljöinformation Skara Energi 2014 2 Miljöinformation Skara Energi 2014 Skara Energi har under 2014 arbetat med att lyfta in miljömål i bolagets styrkort för att miljömålen ska bli tydligare i helheten

Läs mer

Miljö och folkhälsa.

Miljö och folkhälsa. Hållbarhet hos oss. Nyköpings kommun: jobbar för en ekonomi i balans en förutsättning för att kunna leverera god service även i framtiden är en av Sveriges främsta kommuner med 37 förskolor och skolor

Läs mer

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Strategi för energieffektivisering Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Interna miljöregler, 1996 kontorspapper ska vara Svanenmärkt glödlampor byts till

Läs mer

Biogasanläggningen i Boden

Biogasanläggningen i Boden Detta är ett av de 12 goda exempel som presenteras i rapporten Biogas ur gödsel, avfall och restprodukter - goda svenska exempel Rapporten i sin helhet återfinns på www.gasforeningen.se. Skriften är en

Läs mer

1. Ett nytt kraftvärmeverk för hållbar fjärrvärme 4. Sortering ökar återvinning av både material och energi

1. Ett nytt kraftvärmeverk för hållbar fjärrvärme 4. Sortering ökar återvinning av både material och energi 10 fakta om Lövsta Stockholm Exergi planerar ett kraftvärmeverk i Lövsta. Vad innebär det? Här presenteras 10 fakta om Lövsta och vill du läsa mer, besök gärna vår webbsida, stockholmexergi.se/lovsta 1.

Läs mer

Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet. RE:Source

Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet. RE:Source Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet RE:Source 2016 2018 Vad är RE:Source? RE:Source är ett nationellt strategiskt innovationsprogram inom området resurs- och avfallshantering. Medlemmar

Läs mer

Bilaga 1: Miljökonsekvensbeskrivning

Bilaga 1: Miljökonsekvensbeskrivning Bilaga till avfallsplan 2010-04-22 Bilaga 1: Miljökonsekvensbeskrivning Bakgrund Enligt bestämmelser i miljöbalken (1998:808), kap 6 samt föreskrifter från Naturvårdsverket (NFS 2006:6) ska en miljöbedömning

Läs mer

Behåll näringen på land! Finns det annan värdefull samhällsnytta?

Behåll näringen på land! Finns det annan värdefull samhällsnytta? Kretslopp i den kommunala VA-planen - Avlopp och kretslopp i Södertälje kommun - Hur kan kommunen påverka för mer kretslopp? - Vad styr fastighetsägaren? - Reflektioner Behåll näringen på land! Finns det

Läs mer

Avfallsplan Tillsammans klättrar vi högre upp i avfallstrappan

Avfallsplan Tillsammans klättrar vi högre upp i avfallstrappan Avfallsplan 2018 2022 Tillsammans klättrar vi högre upp i avfallstrappan Avfallstrappan För ett mer hållbart nyttjande av jordens begränsade resurser behöver vi minimera vårt avfall och öka återanvändningen.

Läs mer

BORÅS ENERGI OCH MILJÖ AB. Personal 2013. Vår dröm - en fossilbränslefri kretsloppsstad

BORÅS ENERGI OCH MILJÖ AB. Personal 2013. Vår dröm - en fossilbränslefri kretsloppsstad BORÅS ENERGI OCH MILJÖ AB Personal 2013 Vår dröm - en fossilbränslefri kretsloppsstad 1 TILLSAMMANS SKA VI UPPNÅ VÅR DRÖM Sedan många år tillbaka har vi varit på en resa mot att bli ett av de främsta bolagen

Läs mer

Informationsmöte Renhållningsordning

Informationsmöte Renhållningsordning Informationsmöte Renhållningsordning Renhållningsordningen består av renhållningsföreskrifter och en avfallsplan Samrådstid: 1 september till 15 oktober Renhållningsordning Riksdagen har beslutat att varje

Läs mer

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas och biogödsel

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas och biogödsel Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas och biogödsel Visste du att Biogas är ett miljöanpassat fordonsbränsle och ger inget nettotillskott av koldioxid till atmosfären vid förbränning. släpper ut betydligt

Läs mer

Lätt att göra rätt! så tar vi hand om ditt avfall! En kortversion av Strängnäs kommuns avfallsplan

Lätt att göra rätt! så tar vi hand om ditt avfall! En kortversion av Strängnäs kommuns avfallsplan Lätt att göra rätt! så tar vi hand om ditt avfall! En kortversion av Strängnäs kommuns avfallsplan 2 / Avfallsplan Vem ansvar för vad? Kommunens ansvar Det är kommunen som ansvarar för att samla in och

Läs mer

SÅ PLANERAS KRAFTVÄRMEVERKET MODERNISERAS OCH UTVECKLAS

SÅ PLANERAS KRAFTVÄRMEVERKET MODERNISERAS OCH UTVECKLAS SÅ PLANERAS KRAFTVÄRMEVERKET MODERNISERAS OCH UTVECKLAS BLOCK 7 FÖRNYELSEN ETAPP 2 Magnus Eriksson Avdelningschef, Värme Anläggningsutveckling Det här är Mälarenergi VÅR VISION VÅR AFFÄRSIDÉ VÅR DRIVKRAFT

Läs mer

Reko fjärrvärme Vår verksamhet 2014 4 (8)

Reko fjärrvärme Vår verksamhet 2014 4 (8) Reko fjärrvärme Vår verksamhet 2014 4 (8) VÅR VERKSAMHET I KORTHET Hållbarhet och framtidens energisystem är viktiga för alla beslut och för vårt agerande inom Växjö Energi. Som leverantör av värme, kyla,

Läs mer

Mål och handlingsplan för miljöarbete

Mål och handlingsplan för miljöarbete UFV 2018/1649 Mål och handlingsplan för miljöarbete 2019-2021 Fastställd av rektor 2019-02-26 Innehållsförteckning Utgångspunkt och syfte 3 Lokalt klimatarbete med långsiktiga utmaningar 3 Utmaningar inom

Läs mer

Regeringsuppdrag fosfor repetition + vad händer nu? Lund 12 december 2014 Anders Finnson Svenskt Vatten

Regeringsuppdrag fosfor repetition + vad händer nu? Lund 12 december 2014 Anders Finnson Svenskt Vatten Regeringsuppdrag fosfor repetition + vad händer nu? Lund 12 december 2014 Anders Finnson Svenskt Vatten ...utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Riksdagsbeslut 2010 Generationsmålet:

Läs mer

Tillsammans för världens mest hållbara stad

Tillsammans för världens mest hållbara stad Tillsammans för världens mest hållbara stad Nytänkande och samverkan för framtiden vision Tillsammans för världens mest hållbara stad verksamhetsidé Vi är en samhällsbyggare i framkant som driver och utvecklar

Läs mer

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Denna folder presenterar kort hur utsläppen av växthusgaser m.m. har utvecklats under senare år. Klimatredovisningen i sin helhet kan läsas på www.kristianstad.se

Läs mer

Piteå Biogas AB Bild:BioMil AB

Piteå Biogas AB Bild:BioMil AB Piteå Biogas AB Bild:BioMil AB Piteå Biogas AB Piteå Biogas AB (PBAB) är ett privat bolag bildat av ett flertal lantbruksföretag med målsättning att etablera en biogasanläggning inom Piteå kommun för produktion

Läs mer

Energi- och klimatfrågan. Verksamhetssystem.

Energi- och klimatfrågan. Verksamhetssystem. Miljön i fokus. Energi- och klimatfrågan. Berendsen har arbetat med miljö- och kvalitetsfrågor under många år. Det är numera en integrerad del i vårt dagliga arbete. Tillsammans strävar vi efter ständiga

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Varför en avfallsplan?

Varför en avfallsplan? Varför en avfallsplan? Enligt miljöbalken är varje kommun skyldig att ha en avfallsplan. Planen ska omfatta allt slags avfall men fokuserar på det avfall som kommunen ansvarar för. Planen beskriver kommunernas

Läs mer

Kungsträdgården 1-6 juni 2011

Kungsträdgården 1-6 juni 2011 20 år! Kungsträdgården 1-6 juni 2011 Miljöutbildning 3 maj, 2011 Presentation 11-05-05 1 20 år med smakprover! År 1991 startades Restaurangernas Dag som ett evenemang för att inspirera stockholmarna att

Läs mer

Kraftvärme i Katrineholm. En satsning för framtiden

Kraftvärme i Katrineholm. En satsning för framtiden Kraftvärme i Katrineholm En satsning för framtiden Hållbar utveckling Katrineholm Energi tror på framtiden Vi bedömer att Katrineholm som ort står inför en fortsatt positiv utveckling. Energi- och miljöfrågor

Läs mer

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning. Rapport Linköpings kommun linkoping.se

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning. Rapport Linköpings kommun linkoping.se Årsrapport 215 Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Rapport 216-11-14 Linköpings kommun linkoping.se Inledning Linköpings kommun har som mål att kommunen ska vara koldioxidneutral 225. Koldioxidneutralitet

Läs mer

Kommittédirektiv. Giftfri och cirkulär återföring av fosfor från avloppsslam. Dir. 2018:67. Beslut vid regeringssammanträde den 12 juli 2018

Kommittédirektiv. Giftfri och cirkulär återföring av fosfor från avloppsslam. Dir. 2018:67. Beslut vid regeringssammanträde den 12 juli 2018 Kommittédirektiv Giftfri och cirkulär återföring av fosfor från avloppsslam Dir. 2018:67 Beslut vid regeringssammanträde den 12 juli 2018 Sammanfattning Spridning av avloppsslam bör fasas ut och ersättas

Läs mer

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH REGIONALA MILJÖMÅL SOM BERÖR AVFALL NATIONELLA MILJÖMÅL Det övergripande målet för miljöarbetet är att vi till nästa generation, det vill säga med sikte på år

Läs mer

Vårt viktiga arbete med: Miljö Kvalitet och Säkerhet

Vårt viktiga arbete med: Miljö Kvalitet och Säkerhet Vårt viktiga arbete med: Miljö Kvalitet och Säkerhet Kvalitet & Arbetsmiljö Så här arbetar vi med kvalitet & arbetsmiljö Vi på Swea Energi och Qstar Oil har en grundfilosofi när det gäller att arbeta med

Läs mer

Fördjupad utvärdering av miljömålen Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket

Fördjupad utvärdering av miljömålen Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019 Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket Målet för detta webbinarium Ni som lyssnar ska känna till bedömningen av miljötillståndet

Läs mer

Miljö- och hållbarhetsmål för Högskolan Dalarna

Miljö- och hållbarhetsmål för Högskolan Dalarna Miljö- och hållbarhetsmål för Högskolan Dalarna 2016-2019 Beslut: Rektor 2016-02-15 Revidering: 2018-03-26 Dnr: HDa 1.2-2016/168 Gäller fr o m: 2018-03-26 Ersätter: - Relaterade dokument: Miljöpolicy Ansvarig

Läs mer

Effektivt resursutnyttjande

Effektivt resursutnyttjande Nu sorterar vi mer! Avfallsplan för dig som bor och arbetar i kommunerna Danderyd, Järfälla, Lidingö, Sollentuna, Solna, Sundbyberg, Täby, Upplands Väsby och Vallentuna i samarbete med SÖRAB. Effektivt

Läs mer

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL Varför är det viktigt att upprätta en LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI? Bioenergi är den dominerande formen av förnybar energi inom EU och står för ungefär

Läs mer

Bilaga 7 Sammanställning till länsstyrelsen

Bilaga 7 Sammanställning till länsstyrelsen Bilaga 7 Sammanställning till länsstyrelsen Sammanställning till länsstyrelsen 1 (12) Innehåll 1 Administrativa uppgifter... 3 2 Kommunens befolkning och struktur... 4 3 Avfall som kommunen ansvarar för...

Läs mer

ENERGIKÄLLOR FÖR- OCH NACKDELAR

ENERGIKÄLLOR FÖR- OCH NACKDELAR ENERGIKÄLLOR Vindkraft släpper i stort sett inte ut någon koldioxid alls under sin livscykel Har inga bränslekostnader. Påverkar det omgivande landskapet och ger upphov till buller Beroende av att det

Läs mer

AFFÄRSPLAN. AB Stora Tunabyggen. 1 Tunabyggen Affärsplan 2010 2013 Tunabyggen Affärsplan 2010 2013. Box 308 781 24 Borlänge www.tunabyggen.

AFFÄRSPLAN. AB Stora Tunabyggen. 1 Tunabyggen Affärsplan 2010 2013 Tunabyggen Affärsplan 2010 2013. Box 308 781 24 Borlänge www.tunabyggen. 2010 AFFÄRSPLAN 2013 AB Stora Tunabyggen Box 308 781 24 Borlänge www.tunabyggen.se BESÖK Vasagatan 27 TEL 0243-733 00 FAX 0243-733 70 E-POST info@tunabyggen.se BANKGIRO 465-2566 POSTGIRO 46 26 58-6 ORG

Läs mer

Statistik Ett komplement till årsredovisningen

Statistik Ett komplement till årsredovisningen Statistik 214 Ett komplement till årsredovisningen Statistik 214 Som ett komplement till årsredovisningen finns denna sammanställning av statistik. Vissa tabeller som finns i årsredovisningen finns här

Läs mer

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Var kommer de lokala utsläppen ifrån? Dikväveoxid 16% HFC 0,4% Metan 17% Koldioxid 67% Utsläpp av växthusgaser per invånare: år 1990 9,7 ton år 2006 6,5 ton Lokala

Läs mer

Kommunal Avfallsplan 2013-2017. Våra gemensamma steg mot en bättre miljö genom ökad resurshushållning och återvinning

Kommunal Avfallsplan 2013-2017. Våra gemensamma steg mot en bättre miljö genom ökad resurshushållning och återvinning Kommunal Avfallsplan 2013-2017 Våra gemensamma steg mot en bättre miljö genom ökad resurshushållning och återvinning Sammanfattning av förslag till Avfallsplan 2013 2017 Dalakommunerna Avesta Borlänge

Läs mer

BILAGA 7 - MILJÖBEDÖMNING

BILAGA 7 - MILJÖBEDÖMNING Miljöbedömning av gemensam avfallsplan för Karlshamns, Sölvesborgs och Olofströms kommuner En ny avfallsplan för kommunerna Karlshamn, Olofström och Sölvesborg för perioden 2018 2025 är under framtagning.

Läs mer

Remissynpunkter RUFS 2050"

Remissynpunkter RUFS 2050 Stockholms läns landsting Tillväxt- och regionplaneförvaltningen Remissynpunkter RUFS 2050" Dnr: TRN 2016-0047 SÖRAB är ett regionalt avfallsbolag i norra Stockholms län som ägs av kommunerna Danderyd,

Läs mer

Framtiden är vår viktigaste marknad. Raffinaderiverksamhet med grön vision Sören Eriksson

Framtiden är vår viktigaste marknad. Raffinaderiverksamhet med grön vision Sören Eriksson Framtiden är vår viktigaste marknad Raffinaderiverksamhet med grön vision Sören Eriksson Preem en viktig samhällsaktör Raffinering Står för 80 % av Sveriges raffineringskapacitet 30 % av totala raffineringskapaciteten

Läs mer

Våra intressenter. Det är centralt för Mälarenergi att säkerställa att vi bidrar till en låg klimatpåverkan utanför den egna verksamheten

Våra intressenter. Det är centralt för Mälarenergi att säkerställa att vi bidrar till en låg klimatpåverkan utanför den egna verksamheten 8 MÄLARENERGIS HÅLLBARHETSREDOVISNING 2018 OMVÄRLD OCH INTRESSENTER Våra intressenter Vad våra intressenter tycker, har behov av och gör när det kommer till ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet har

Läs mer

Reko fjärrvärme. Vår verksamhet 2011 Växjö Energi AB

Reko fjärrvärme. Vår verksamhet 2011 Växjö Energi AB Reko fjärrvärme Vår verksamhet 2011 Växjö Energi AB Reko fjärrvärme Vår verksamhet 2011 2 (9) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning Låt oss berätta om vår verksamhet... 3 Vår verksamhet i korthet... 4 Vår ekonomi...

Läs mer

Naturskyddsföreningen 2014-04-24

Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Agenda Profu - Överblick avfall och energi Bristaverket - Teknik och miljö Ragnsells - Restprodukter Vår idé om ett energisystem baserat på återvinning och förnybart Diskussion

Läs mer

Avfall. Avfall i Sundsvall. Det finns flera anläggningar som är viktiga för att hantera avfall i kommuner. Dessa beskrivs nedan.

Avfall. Avfall i Sundsvall. Det finns flera anläggningar som är viktiga för att hantera avfall i kommuner. Dessa beskrivs nedan. Avfall Senast uppdaterad: 2019-08-23 Avfall i Sundsvall Det finns flera anläggningar som är viktiga för att hantera avfall i kommuner. Dessa beskrivs nedan. Blåberget Vid Blåbergets avfallsanläggning sker

Läs mer

Välkomna! Närboendemöte för frågor kring verksamhet på Sobacken

Välkomna! Närboendemöte för frågor kring verksamhet på Sobacken Välkomna! Närboendemöte för frågor kring verksamhet på Sobacken Dagordning Presentation Miljöförvaltningen Borås Energi och Miljö Svar på kvarstående frågor från föregående möte Genomgång av verksamheten

Läs mer

Gasernas utveckling. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Vimmerby 21 november 2011

Gasernas utveckling. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Vimmerby 21 november 2011 Gasernas utveckling Anders Mathiasson, Energigas Sverige Vimmerby 21 november 2011 Fem sektioner arbetar för ökad energigasanvändning Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas, inkl LNG Vätgas Anders Mathiasson

Läs mer

InItIatIvet för. miljö ansvar

InItIatIvet för. miljö ansvar InItIatIvet för miljö ansvar Initiativet för miljöansvar Initiativet för Miljöansvar är ett av CSR Västsveriges handlingsprogram för ökat ansvarstagande, lokalt som globalt. Det är tänkt att kunna fungera

Läs mer

Kundenkät Gagnef, Leksand, Rättvik och Vansbro samt jämförelse med Dalarna- och Sverigemedel

Kundenkät Gagnef, Leksand, Rättvik och Vansbro samt jämförelse med Dalarna- och Sverigemedel Kundenkät 17 Gagnef, Leksand, Rättvik och Vansbro samt jämförelse med Dalarna- och Sverigemedel Jämförelsevärden (antal som har genomfört enkät) Dalarna (avfall 15 och VA 9 kommuner) Sverige (avfall 42

Läs mer