Ledamöter och ersättare

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ledamöter och ersättare"

Transkript

1 LULEÅ KOMMUN KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA Kommunledningsförvaltningen Ledamöter och ersättare KOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOTT Tid måndag 28 september 2015 kl. 08:15 Plats [Kommunstyrelsens sammanträdesrum] Upprop Val av justerare INNEHÅLLSFÖRTECKNING Punkt Rubrik Ärendenr Sida 1 Information om förbättrat företagsklimat 2015/ Information om flyktingsituationen 2015/ Ansökan om finansiering från Europeiska socialfonden till projekt workplace Luleå 2015/ Medborgarförslag om förslag till detaljplan för del av Kronan 2015/ Medborgarförslag om en återvinningsstation mitt emot infarten till Elevvägen Socialnämndens förslag till beslut angående samhällsbetalda resor (färdtjänst) 2015/ / Permanent verksamhet riktad till hemlösa 2015/ Gammelstads kyrkstad 20 år som världsarv 2015/ Betänkande En ny regional planering - ökad samordning och bättre bostadsförsörjning (SOU 2015:59) 2015/ Friköp av fastigheter till Lulebo AB 2015/ Ansökan om medfinasiering till projekt Samverkansdriven och tillväxtorienterad utveckling av medicinteknik STUM Ansökan om medfinansiering till projektet Optisk Mätteknik för ett Innovativt Näringsliv - OMIN 2015/ / usterandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 1

2 LULEÅ KOMMUN KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA Kommunledningsförvaltningen Ansökan om medfinansiering till projekt "Utveckling och innovation med forskning inom högpresterande stål" Ansökan om medfinansiering av projekt företagarutbildning - kompetenta underleverantörer 2015/ / Ansökan medfinansiering projekt Kompetenslyft industri 2015/ Ansökan om medfinansiering av projekt Tillväxtmotor för underleverantörer till basindustrin - TmU (ERUF) 2015/ Upphandling trådlös infrastruktur Luleå kommun 2015/ Intern kontroll Kommunstyrelsens obligatoriska kontrollmoment / Förfrågan om särskild medlemsinsats år / En kommunallag för framtiden (SOU 2015:24) 2015/ Ansökan om bidrag till arrangemanget Gemenskapsjul 2015/ usterandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 2

3 LULEÅ KOMMUN INFORMATION 1 (1) Kommunledningsförvaltningen Ärendenr Kansliet / Sofia Riström Information om förbättrat företagsklimat Ärendenr 2015/ Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att lägga informationen till handlingarna Sammanfattning av ärendet Tillväxtkontoret och miljö-och byggförvaltningen informerar om den senaste mätningen av företagsklimatet. 3

4 LULEÅ KOMMUN INFORMATION 1 (1) Kommunledningsförvaltningen Ärendenr Kansliet / Sofia Riström Information om flyktingsituationen Ärendenr 2015/ Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att lägga informationen till handlingarna. Sammanfattning av ärendet Arbetsmarknadsförvaltningen informerar om flyktingsituationen. 4

5 LULEÅ KOMMUN BESLUTSFÖRSLAG 1 (2) Arbetsmarknadsförvaltningen Ärendenr Projekt- och utvecklingsavdelningen Sven Lindahl Godkännande att ansöka om finansiering från Europeiska socialfonden till projekt Workplace Luleå. Ärendenr Arbetsmarknadsförvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att godkänna att ansöka om finansiering från Europeiska socialfonden till projekt Workplace Luleå. Sammanfattning av ärendet Enligt tidigare beslut i kommunstyrelsen dnr 2013/3:12 ska kommunstyrelsen/kommunfullmäktige godkänna alla ansökningar där flera externa parter deltar och där den externa finansieringen ställer krav på medfinansiering. Arbetsmarknadsförvaltningen har tillsammans med SSAB och Arbetsförmedlingen under våren 2015 genomfört en satsning för att hjälpa utrikesfödda in på arbetsmarknaden samt öka mångfalden på SSAB. Satsningen var mycket lyckosamt för både SSAB och för deltagarna där över 90 % av de utrikesfödda hade fortsatt anställning efter insatsen. Då det finns intresse från fler arbetsgivare att få hjälp med att bredda sitt rekryteringsunderlag samt öka mångfald på sin arbetsplats och att målgruppen utrikesfödda har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden har Arbetsmarknadsförvaltningen skapat ett projekt vid namn Workplace Luleå och söker projektfinansiering från Europeiska socialfonden. Projektidén bygger på den satsning som genomfördes tillsammans med SSAB och bygger på de kunskaper och erfarenheter som gjordes då. Syftet med projektet är att i samverkan med arbetsgivare och Arbetsförmedlingen verka för att fler utrikesfödda etablerar sig på arbetsmarknaden genom att erbjuda språkpraktik hos arbetsgivare och samtidigt stödja arbetsgivare att rekrytera utrikesfödda personer. Projektet omfattar totalt 9,5 miljoner kronor varav 6,3 miljoner söks från Europeiska socialfonden och resterande del på 3,2 miljoner kr finansieras genom omfördelning av interna medel. Projektet planeras pågå i tre år med start i januari Beslutsunderlag Ansökan till Europeiska socialfonden. Bilaga 1 5

6 LULEÅ KOMMUN BESLUTSFÖRSLAG 2 (2) Arbetsmarknadsförvaltningen Ärendenr Projekt- och utvecklingsavdelningen Sven Lindahl Ansvarig Sven Lindahl Chef Projekt- och utvecklingsavdelningen Arbetsmarknadsavdelningen 6

7 Sid 1(18) Diarienummer 2015/00618 Ansökan Uppgifter om projektet Namn på projektet Workplace Luleå Startdatum Kontaktperson för projektet Vera Westerlund Slutdatum Telefonnummer E-post Behörig företrädare Telefonnummer Kontaktperson ekonomi E-post Telefonnummer Utdelningsadress Besöksadress Lars Sandström Ulrika Hagström Luleå Kommun Luleå Skeppsbrogatan Luleå Organisation Organisationsnamn Organisationsnummer Organisationsform Antal anställda Telefonnummer e-post Webbplats Utdelningsadress PlusGiro Behörig företrädare för organisationen Luleå Kommun/Arbetsmarknadsförvaltningen Primärkommunala verksamheter Fler än Luleå kommun Luleå Lars Sandström ESF Ansökan om stöd ver d.pro v.1 Arbetsställe/enhet som ansvarar för projektet CFAR-Nummer Namn på arbetsställe/enhet Utdelningsadress Besöksadress Uppgifter om utlysningen Namnet på utlysningen och diarienumret Programområde Arbetsmarknadsförvaltningen, Luleå kommun Luleå kommun Luleå Skeppsbrogatan Luleå Ökade övergångar till arbete för nyanlända invandrare och utrikes födda i region Övre Norrland programområde 2, specifikt mål 2:3 : 2015/00473 Programområde 2 - Ökade övergångar till arbete Specifikt mål 2.3 Kvinnor och män som står särskilt långt från arbetsmarknaden ska komma i arbete, utbildning eller närmare arbetsmarknaden. Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden 7

8 Sid 2(18) Diarienummer 2015/00618 Projektet ska huvudsakligen bedrivas i Norra mellansverige Småland och öarna Övre norrland Östra mellansverige Västsverige Mellersta norrland Stockholm Sydsverige Deltagare Totalt antal deltagare i projektet 80 Antal kvinnor 40 Antal män 40 Ålder på deltagare Deltagare i projektet Anställda Unga (15-24 år) Företagare Nyanlända invandrare Verksamma inom ideell sektor Långtidsarbetslösa Har en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga Är eller har varit sjukskrivna och har behov av stöd för återgång i arbete Är utanför arbetsmarknaden (mer än 12 månader) Långtidsarbetslösa ej anmälda på AF Beskrivning Beskrivning av projektets genomförande för att nå förväntade resultat och effekter ämställdhets- och tillgänglighetsperspektivet samt icke diskriminering ska säkras i varje del av ansökan - En jämställdhets- och tillgänglighetsanalys ingår i projektets problemanalys - Mål och indikatorer har jämställdhets- och tillgänglighetsperspektiv - Aktiviteterna främjar jämställdhet och tillgänglighet i enlighet med analys, mål, och indikatorer - Projektet följer upp att jämställdhets- och tillgänglighetsmålen nås och om inte åtgärdar detta I samtliga frågor i ansökan ska perspektiven ovan beaktas. Kom också ihåg att beakta de krav som ställs i utlysningen när du besvarar samtliga frågor i ansökan. Bakgrund ESF Ansökan om stöd ver Beskriv bakgrund till projektidén. En av de största utmaningarna för ökad tillväxt i Norrbotten utgörs av kompetensförsörjningsfrågan. I Regional Utvecklingsstrategi för Norrbotten 2020 utgör kompetensförsörjning och ökat arbetskraftsutbud ett av fem prioriterade områden för det regionala tillväxtarbetet. En av flera åtgärder som beskrivs i utvecklingsplanen inom området kompetensförsörjning och arbetskraftsutbud att man skall verka för att arbetsgivare tar tillvara på hela arbetskraftens potential och anställa unga, personer med utländsk bakgrund och funktionshindrade. Fler och fler arbetsgivare signalerar svårigheter att rekrytera inom flertalet branscher enligt Arbetsförmedlingens prognos för arbetsmarknaden Detta är en trend som pågått under ett antal år. Ändå anställs utrikesfödda i mindre utsträckning än inrikes födda och sysselsättningsgraden är lägre i målgruppen. För att täcka arbetskraftsförsörjningen är det viktigt att det sker en inflyttning till regionen samt att man blir bättre på att ta tillvarata och matcha befintlig kompetens. Gruppen utomeuropeiskt födda i länet som är inskrivna på arbetsförmedlingen som arbetssökande ökade med 7 % jämfört med i april (Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 Norrbottens län) Av totalt 5014 inskrivna på Arbetsförmedlingen i Luleå var totalt 1199 personer utrikesfödda vilket är en tydlig överrepresentation av projektets tilltänkta målgrupp. Utrikesfödda kvinnor är särskilt utsatta hade de i riket 17 procentenheter lägre sysselsättning än inrikes födda kvinnor Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden 8

9 Sid 3(18) Diarienummer 2015/00618 (Integrationspolitik och arbetsmarknad 2015) Det är högst olyckligt att utrikesfödda riskerar social och ekonomisk exkludering genom lägre sysselsättningsgrad samtidigt som det finns en efterfrågan på arbetskraft. Bakgrunden till projektidén är därför att genom att olika insatser försöka analysera orsakerna till; samt överbrygga gapet mellan arbetskraftsbehovet och arbetskraftsutbudet med särskilt fokus på målgruppen utrikesfödda. Genom att applicera ett jämställdhetsperspektiv på projektet skall dessutom deltagarnas syn på möjliga arbeten breddas likväl som arbetsgivarnas syn på möjlig arbetskraft utökas. Detta möjliggörs genom att deltagare och arbetsgivare möts under arbetsrelaterade former och att ett ömsesidigt lärande undanröjer, eller åtminstone väsentligt minskar verkliga och eller upplevda hinder för breddat arbetssökande och breddad rekrytering. Luleå kommun har tillsammans med Arbetsförmedlingen och SSAB gjort en satsning i liten skala till arbetsmarknadsintegrering vilket fått stor uppmärksamhet och givit mycket goda resultat. Detta vill parterna nu utveckla i större skala och involvera fler arbetsgivare eftersom det finns ett allt större intresse från arbetsgivare att öka mångfalden på sina arbetsplatser om man hittar metoder och stöd att undanröja upplevda hinder för breddad rekrytering. Beskriv projektets problemanalys kopplad till de regionala/nationella utmaningar som finns i utlysningen. Nationella utmaningar: I Sverige liksom i många andra Europeiska länder har nyanlända och utrikes födda svårare att komma in på arbetsmarknaden än inrikes födda även om det skiljer sig mycket inom målgruppen. Detta har enligt forskning flera bakomliggande faktorer: I SOU 2015:3 integrationspolitik och arbetsmarknad nämns 5 faktorer som påverkar integrationen på arbetsmarknaden för utrikesfödda vilka väl stämmer överens med de nationella utmaningar som anges i utlysningen. Som nämns i utlysningen är en av de nationella utmaningarna att tiden det tar att etablera sig på arbetsmarknaden skiljer sig väsentligt mellan olika individer men också mellan könen. Skälet till invandringen påverkar tiden för etableringen på den svenska arbetsmarknaden. Som ett exempel kan nämnas en studie från SCB över alla som invandrade mellan där % av arbetskraftsinvandrarna hade sysselsättning efter 2 år. Bland flyktingarna var 20-30% sysselsatta och bland dem som kommit av familjeskäl var endast 25 % av kvinnorna och 50 % av männen sysselsatta efter två år. Skillnaden i sysselsättningsgrad mellan inrikes och utrikes födda kvinnor är större än mellan män. utrikesfödda kvinnor tar i mindre omfattning del av arbetsmarknadsåtgärder och särskilt av den typ som oftare leder till arbete. En annan bakgrundsfaktor till att utrikesfödda har lägre sysselsättningsgrad är att arbetsgivare har svårt att tolka och förstå utländska meriter samtidigt som utrikes födda kan ha svårigheter att beskriva sina kunskaper och erfarenheter i förhållande till svenska förhållanden inom ett yrke eller bransch. Utbildningsnivån skiljer sig inte så mycket mellan utrikes- och inrikes födda men en utländsk utbildning värderas inte lika högt som en svensk. Arbetsgivare har oftast lättare att förstå och tolka svenska yrkesbevis, diplom och examina. Det finns dock stora grupper av utrikesfödda som saknar väsentliga delar av grund- och gymnasieskola. Som exempel kan nämnas att hälften av kvinnorna som kommit som skyddsbehövande och anhöriginvandrare efter år 2000 bara har förgymnasial utbildning eller så saknas uppgifter. Som påpekas i utlysningens nationella utmaningar försvårar detta för en arbetsgivare att bedöma personens kompetens när man skall rekrytera. ESF Ansökan om stöd ver Nätverk på arbetsmarknaden är en annan avgörande faktor som omnämns som en nationell utmaning och som en faktor som påverkar integrationen. En betydande del av alla lediga arbeten förmedlas genom personliga kontakter. Som utrikes född och särskilt som nyanländ har man av förklarliga skäl mindre nätverk med arbetsgivare att tillgå. Omvänt kan sociala nätverk ha en negativ effekt på möjligheterna till integration via arbetsmarknaden. Studier visar att personer bosatta i socialt utsatta områden har upp till 40% lägre chanser till att hitta ett arbete. Det finns också indikationer på att bidragsberoende och sjukskrivningar kan överföras via sociala nätverk trots att studier visar att utrikes födda i högre grad än inrikes födda uppger att det är viktigt för deras anhöriga och vänner att de har ett arbete. (60 respektive 41%) Avsaknaden av arbetslivserfarenhet från svensk arbetsmarknad och höga trösklar in i arbetslivet försvårar för utrikesfödda då de skall söka arbete. Detta är en strukturell utmaning på nationell nivå. Sverige har höga krav på formell utbildning för de flesta yrken idag. De så kallade okvalificerade yrkena har försvunnit i hög takt i samband med framför allt den kraftiga nedgången i industrin på 1990-talet. Dessa arbeten har i ofta ersatts av tjänste- serviceyrken med mycket kundkontakter där kravet på svenska språket samt svenska sociala koder kan utgöra ett hinder för utrikes födda. Drygt 5 % av de sysselsatta i Sverige arbetade 2013 inom yrken utan krav på formell utbildning jämfört med 9 % i EU. Diskriminering av utrikes födda förekommer enligt flertalet studier och experiment med arbetssökande. Diskrimineringen kan vara såväl medveten på grund av att arbetsgivaen har förutfattande meningar om en viss folkgrupp eller omedveten för att man känner osäkerhet inför främmande kulturer. Regionala utmaningar: Norrbottens län står inför stora demografiska förändringar med en åldrande befolkning tjänster kommer att behöva Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden 9

10 Sid 4(18) Diarienummer 2015/00618 tillsättas fram till 2015 utifrån en studie av rekryteringsbehovet utförd av LTU och Länsstyrelsen. Bristen på arbetskraft utgör en allvarlig konsekvens både för den offentliga sektorn och för det privata näringslivets expanderingsmöjligheter. Av de inflyttade till länet utgör utrikesfödda en tredjedel av arbetskraften. Det är av största vikt att ta tillvara hela arbetskraftsutbudet. Sysselsättningsgraden bland inrikes födda är hög i regionen, ca 80%. Bland utomeuropeiskt födda har den legat mellan 45-50% de senaste åren. För att klara ersättningsrekryteringar till de stora pensionsavgångar som väntas behöver länet stärka arbetskraftsinvandring och förbättra integrationen på arbetsmarknaden. För att bredda rekryteringen kommer man även att behöva stärka möjligheter och incitament för kvinnor att söka arbete i traditionellt manliga branscher/yrken och för män att söka arbete i traditionellt kvinnliga branscher/yrken. Projektets problemanalys: De bakomliggande strukturella orsakerna till att sysselsättningsgraden är lägre bland utrikesfödda på nationell och regional nivå som beskrivits ovan bekräftas av projektets intressenter, bl.a. arbetsgivare på lokal nivå. * En av de främsta orsakerna man anser försvårar rekryteringen av utrikesfödda är språkliga hinder, men även brist på svensk arbetslivserfarenhet ses som ett hinder liksom och normativa skillnader mellan svensk och andra länders arbetsplatskultur. Det sistnämnda gäller särskilt för utomeuropeiskt födda personer. Som arbetsgivare har man ofta höga produktionskrav och kravet på kompetens, såväl formell som informell är högt för att den som rekryteras fort skall bli produktiv, dvs. inlärningstiden för en ny tjänst/befattning bör vara så kort som möjligt. * Det är inte bara den nyanställde som till en början är en kostnad innan den är fullt produktiv, även en rutinerad anställds tid tas i anspråk för att och introducera personen vilket ger ytterligare produktionsbortfall. Arbetsgivare uppger att de därför prioriterar att rekrytera personer som behöver mindre handledning och kortare introduktion vilket kan missgynna personer med liten eller ingen svensk arbetsliverfarenhet och /eller har svårare att kommunicera på svenska. Att introducera en utrikesfödd på en arbetsplats kan alltså enligt intressenterna och projektägarna kräva mer erfarenhet och kunskap från handledarens sida om målgruppens behov för att göra introduktionen till svenskt arbetsliv så smidig som möjligt. I de nationella utmaningarna i utlysningen nämns det att arbetsgivaren har svårare att bedöma utländsk formell eller informell kompetens vilket även det bekräftas av utbildningsnivån bland de arbetssökande utrikesfödda inskrivna på arbetsförmedlingen i Luleå. I juni 2015 var 323 utrikesfödda personer öppet arbetslösa, dvs ej i program. Av dessa saknade 92 st utbildning på gymnasial nivå, 90 stycken hade gymnasial utbildning och hela 141 personer hade eftergymnasial utbildning. Siffran för de med gymnasial och eftergymnasial utbildning är därmed högre bland utrikes födda än inrikes födda. Trots det är mer än var 5 arbetssökande inskriven på Arbetsförmedlingen i Luleå utrikes född vilket är en överrepresentation av målgruppen för projektet. Målgruppen och de individer som utryckt sig om vilka hinder man ser framför ofta att avsaknaden av erfarenhet, bristande kontaktnät samt okunskap i hur/var man söker arbete utgör svårigheter. Att inte få chansen att visa sin kompetens enbart som en följd av att man är utrikes född, som ses också som ett hinder i att få fotfäste på svensk arbetsmarknad. I Norrbotten har man traditionellt sett haft en ganska könssegregerad arbetsmarknad med framför allt män inom basnäringarna och kvinnor inom vård och omsorg. Detta har förbättrats något i samband med att tjänste-och servicesektorn vuxit men för att lokalt klara det framtida rekryteringsbehovet kan vare sig arbetsgivare eller arbetssökande begränsa sig till 50% av arbetsmarknaden på grund av traditionella yrkesval. En utmaning i projektet är därför att analysera orsaker samt hitta lösningar på hur män och kvinnor kan uppmuntras att prova och välja yrken utifrån andra variabler än rent könstraditionella orsaker. ESF Ansökan om stöd ver Med ett ökat flyktingmottagande i kommunerna är det en stor utmaning att tillsammans med projektets samarbetspartners, företag och andra intressenter hitta gemensamma lösningar för att underlätta insteget för målgruppen på arbetsmarknaden. Sammanfattningsvis i projektets problemanalys har 7 huvudområden identifierats vilka överensstämmer väl med utmaningarna beskrivna i utlysningen, det nationella socialfondaprogrammet, den regionala handlingsplanen samt den regionala utvecklingsstrategin och inte minst de kunskaper och erfarenheter som projektets intressenter (arbetsförmedling och arbetsgivare) och målgrupp bidragit med. Brist på nätverk hos målgruppen Brist på svensk arbetslivserfarenhet hos målgruppen Bristande språkkunskaper hos målgruppen Tiden för att etablera sig på arbetsmarknaden är lång för utrikesfödda, särskilt hos kvinnor, samtidigt som behovet av arbetskraft i regionen är stort. Svårigheter för arbetsgivare att avsätta utökade handledningsresurser vid anställning av utrikesfödda med liten arbetslivserfarehet/bristande språkkunskaper Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden 10

11 Sid 5(18) Diarienummer 2015/00618 Svårigheter för arbetsgivare att bedöma utländsk utbildning, erfarenhet och kunskap Diskriminering på arbetsmarknaden Det är främst inom dessa sju huvudområden projektet avser att utveckla arbetssätt tillsammans med samverkansparterna och intressenterna för att förbättra möjligheterna till etablering på arbetsmarknaden för målgruppen. Se vidare under rubriken tillvägagångssätt. Vilka relevanta erfarenheter/kunskaper finns det inom området? Projektägarens och projektpartnernas erfarenhet av målgruppen nyanlända och utrikes födda är gedigen. Luleå kommun hade fram till 2010 ansvaret för nyanlända samt deras etablering på arbetsmarknaden innan detta övertogs av Arbetsförmedlingen. Arbetsmarknadsförvaltningen har sedan 20 år tillbaka en Integrationsavdelning med bl.a. flyktingmottagning samt boenden för ensamkommande barn vilka skall beredas stöd för sin etablering på arbetsmarknaden då de har avklarat sina studier. Utöver flyktingmottagningen har även Arbetsmarknadsförvaltningen Vuxenutbildning med SFI, och ansvaret för arbetsmarknadsfrågor i kommunen. Tillsammans med socialförvaltningen arbetar Arbetsmarknadsförvaltningen kontinuerligt med utrikes födda försörjningsstödstagare för att hitta egen försörjning genom praktik och andra jobbsökaraktiviteter. Arbetsmarknadsförvaltningen har under åren bedrivit olika projekt med fokus på målgruppen. Integrera Mera var ett stort projekt inom ramen för storstadssatsningen som pågick under ca 3 år. Med heder i behåll var ett annat lyckat projekt med medel från Europeiska flyktingfonden där utgångspunkten var mänskliga rättigheter. Arbetsförmedlingen har i dagsläget ansvar för nyanländas etablering på arbetsmarknaden vilket man haft sedan Arbetet innebär ett stort ansvar att stödja de sökande med rätt service och insatser utifrån behov. Arbetsförmedlingen har också tillgång till könsuppdelad statistik samt vilka åtgärder utrikes födda kvinnor och män har tagit och tar del av vilket hjälper till att göra jämställdhetsanalysen mer djuplodad. SSAB erfarenhet utifrån en mindre satsning i samarbete med Arbetsmarknadsförvaltningen i Luleå kommun under våren 2015 haft 15 utrikesfödda som haft sin anställning i Luleå Kommun men haft språkpraktik på SSAB. Av de som gick in i anställning under satsningen fick 90% fortsatt anställning efter satsningens slut. Tillvägagångssätt ESF Ansökan om stöd ver Beskriv analys, planering och genomförande samt vad projektets syfte och mål i de olika faserna? Under analys- och planeringsfasen kommer projektet att: Upprätta en fördjupad problemformulering, könsuppdelad kartläggning av målgruppen samt risk och konsekvensanalys Upprätta en fördjupad jämställdhetsanalys genom SWOT och 4R och utifrån det förtydliga fler jämställdhetsmål samt aktiviteter i genomförandet som avser att uppnå målen. Särskilt undersöka de nationella och lokala faktorer som gör att utrikesfödda kvinnor har längre etableringstid på arbetsmarknaden och i mindre utsträckning tar del av arbetsnära arbetsmarknadsinsatser. Upprätta en plan och strategi för tillgänglighetsöversyn av lokaler, metoder, arbetssätt, bemötande och informationsmaterial. Upprätta en mer detaljerad tids- och aktivitetsplan för genomförandet av projektet samt en intern projektplan Upprätta en detaljerad kommunikations och spridningsplan Upprätta plan för implementering och påverkasstrategier. Upprätta kompetensprofiler för projektets medarbetare, styrgrupp samt samverkanspartners främst med avseende på att säkra jämställdhetskompetens I samråd med ESF planera för att upphandla följeutvärderare av projektet utifrån ramavtal Samverka med fler arbetsgivare Hitta/utveckla metod för yrkeskompetensbedömning Bjuda in fler Norrbottenskommuner att följa projektet för lärandeutbyte Kontakta projekt eller verksamheter i syfte att planera transnationellt erfarenhetsutbyte i första hand med Tyskland. Etablera och utbilda styrgrupp, samt engagera referensgrupper Ta fram en väl fungerande rekryterings- och urvalsmetod i samvekan med Arbetsförmedling och arbetsgivare. Syftet är med planerings- och analysfasen är att lägga en än mer solid grund för projektet. Mycket fokus kommer att ligga göra fördjupade kartläggningar av arbetsgivares och deltagares behov samt fördjupad problemanalys där orsakssamband skall utredas. Utifrån det upprättas aktiviteter i projektet som tydligt avser att överbrygga gap mellan arbetsgivarnas behov och deltagarnas förutsättningar för fortsatt anställning efter projektets slut. Utifrån problemanalysen och utlysningens utmaningar kommer särskilt fokus kommer att ligga på att kartlägga utrikesfödda kvinnors förutsättningar på arbetsmarknaden och hitta metoder och insatser för att underlätta deras möjligheter. Genomförande: Under genomförandefasen kommer projektets verksamhet att fokuseras på att rekrytera, anställa och stötta deltagare i deras språkutveckling för att möjliggöra fortsatt anställning efter projekttiden. Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden 11

12 Sid 6(18) Diarienummer 2015/00618 Utifrån projektets problemanalys samt utlysningens identifierade utmaningar kommer aktiviteterna för deltagarna att utformas så att så mycket som möjligt av de hinder som idag finns för etablering på arbetsmarknaden för utrikesfödda elimineras. Erfarenheter från försöket med SSAB har givit till handa att anställning inom ramen för projektet är den mest framgångsrika metoden för arbetsmarknadsintegrering av de utrikesfödda deltagarna. Då flera av deltagarna hade haft praktik tidigare var inte tilltron till det så hög men i och med att de erbjöds anställning fick det flera positiva effekter och ett breddat lärande om vad det innebär. 90% av de 15 deltagarna hade fortsatt anställning vid försökets slut. Några av framgångsfaktorerna kommer att användas som aktiviteter i det sökta projektet. En av de viktigaste framgångsfaktorerna för att få arbetsgivare att engagera sig och våga satsa på att ta emot utrikesfödda för en eventuell senare anställning är att de fått stort stöd av Luleå kommuns arbetscoacher i att utbilda och stödja handledarna på arbetsplatsen. Dessa har haft interna träffar och fått möjlighet att med arbetscoachens ledning diskutera svårigheter i handledarskapet och hitta lösningar och framgångsrika metoder att integrera deltagarna på arbetsplatsen. Arbetscoacher anställda av Luleå kommun samt handläggare från Arbetsförmedling kommer att stödja såväl arbetsgivare som deltagare under anställningen så att tiden för yrkesspråkpraktiken blir så framgångsrik som möjligt för båda parter och att detta i sin tur underlättar fortsatt anställning i arbetsgivarens regi. Luleå Kommun som är projektägare avser därför att anställa deltagarna i projektet. Under anställningen kommer de att ha språkpraktik hos andra arbetsgivare samt inom socialförvaltningen i Luleå kommun. Aktiv språkträning för deltagarna kopplat till yrkessvenska kommer att genomföras under anställningstiden i projektet. Även andra kompetenshöjande inslag kopplat dels direkt till olika yrken/arbetsplatser, dels kopplat till arbetsmarknadsfrågor kommer att ingå med ca 10-20% av arbetstiden beroende på deltagarnas förkunskaper samt arbetsgivarnas behov av kompetens. I projektet avser projektägaren att ha ca deltagare igång under ca 6-7 månader per omgång. Till varje omgång är kopplat 3-4 arbetsgivare, eventuellt med viss variation. Projektets syfte och mål i genomförandefasen kopplat till problemanalys och aktiviteter/metod. Problemanalys: Tiden för att etablera sig på arbetsmarknaden är lång för utrikesfödda, särskilt hos kvinnor, samtidigt som behovet av arbetskraft i regionen är stort. Aktiviteter/insatser i projektets genomförande: Ge deltagarna anställning i projektet Arbetsgivare får tillgång till arbetskraft genom matchning och stöd till anställning initialt. Särskilda insatser för utrikesfödda kvinnor genomförs utifrån jämställdhetsanalys Syfte/Mål Deltagarna får ett tidigare inträde på arbetsmarknaden Fler arbetsgivare kan anställa utrikesfödda Projektet kan utprova och anpassa sina metoder så att lika många kvinnor som män får en anställning Problemanalys: Svårigheter för arbetsgivare att avsätta utökade handledningsresurser vid anställning av utrikesfödda med liten arbetslivserfarenhet/bristande språkkunskaper Aktiviteter/insatser/metoder i projektets genomförande: Tillhandahålla handledningsstöd från projektets arbetsmarknadscoacher Utbilda handledare hos arbetsgivare Syfte/mål: Underlätta för och motivera arbetsgivare till att ta emot, lära upp och anställa utrikes födda. Stödja handledarna om frågor svårigheter uppstår ESF Ansökan om stöd ver Problemanalys: Svårigheter för arbetsgivare att bedöma utländsk utbildning, erfarenhet och kunskap Aktiviteter/ insatser/metoder i projektets genomförande: Projektet avser att ge deltagarna yrkeskompetensbedömning samt intyg på faktisk kompetens Deltagarna får tillgång till individuell studie- och yrkesvägledning Syfte/mål Syftet är att underlätta för deltagaren att söka arbete, förhandla lön, m.m. Underlätta för arbetsgivare att anställa utrikesfödda Vägledare stödjer deltagarna till att få sin utländska utbildning ekvivalerad samt initierar valideringsinsatser i syfte att underlätta vidare studier/eller arbetssökande Problemanalys: Brist på nätverk hos målgruppen Aktiviteter/insatser/metoder i projektets genomförande: Projektet underlättar för deltagarna att matchas och komma i kontakt arbetsgivare genom att de erbjuds anställning och kopplas till en arbetsplats Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden 12

13 Sid 7(18) Diarienummer 2015/00618 För de som inte får anställning hos arbetsgivare som samverkar med projektet erbjuds matchning mot annan arbetsgivare. Syfte/mål: Syftet är att bredda närverket genom kontakter på arbetsplatsen och dess samverkanspartners/kunder/ anställda osv. Målet är ett vidgat kontaktnät av arbetsgivare Problemanalys: Brist på svensk arbetslivserfarenhet hos målgruppen Aktiviteter/insatser/metoder i projektets genomförande: Genom anställning i projektet får deltagarna arbetsliverenhet Kompetenshöjande insatser från fackföreningar, HR-funktion med flera. Syfte/mål Syftet är att förstå rutiner och normer på en svensk arbetsplats samt anställningsavtal, skatt, lön osv. Mål: deltagarna får en ökad förståelse för svenskt arbetsliv Det underlättar arbetsintroduktionen för arbetsgivare Problemanalys: Bristande språkkunskaper hos målgruppen Aktiviteter/insatser/metoder i projektets genomförande: Tid avsätts inom ramen för anställningen för yrkesspråkpraktik hos olika arbetsgivare där yrkesspråkträningen följs upp av SFI-lärare. Allmän språkträning Syfte/mål: Syfte: Förbättra språkkunskaperna hos deltagarna, främst inom yrkesspråk. Mål: Deltagaren skall uppnå tillräckliga yrkesspråkkunskaper för att det inte skall utgöra ett hinder för anställning. ESF Ansökan om stöd ver Problemanalys: Diskriminering Aktiviteter/insatser/metod i projektets genomförande Under anställningen har deltagarna yrkesspråkpraktik hos arbetsgivare Syfte/mål Syfte är att eliminera förutfattade meningar, undanröja medvetna eller omedvetna fördomar samt underlätta mångfald på arbetsplatsen. Mål: Utökat lärande för arbetsgivare kring mångkulturella fördelar och utmaningar på arbetsplatsen. Beskriv målgrupp, samverkanspartner och intressenter och hur projektet kommer att involvera dessa i analys- och planeringsfas och genomförandefas. Målgrupp: Målgruppen för projektet utgörs av utrikesfödda personer år med permanent uppehållstillstånd inskrivna vid Arbetsförmedlingen i Luleå. I detta inbegrips flyktingar och andra skyddsbehövande, anhöriginvandrare, samt tredjelandsmedborgare som fått uppehållskort i egenskap av familjemedlem till EES- medborgare. Projektet avser att inte bara fokusera på nyanlända utan även utrikesfödda då erfarenheter har visat att invandrade personer som står utanför arbetsmarknaden under en längre tidsperiod står stilla eller till och med regredierar i sin språkutveckling. Liksom för inrikes födda är antalet år i utanförskap avgörande för hälsa, sociala nätverk samt att möjligheterna till arbete minskar i samband med att marginaliseringen ökar över tid. En förutsättning för deltagande i projektet är att deltagaren är arbetslös vid inträdet i projektet. Målgruppen utrikesfödda arbetssökande består av totalt 1199 utrikesfödda arbetssökande inskrivna på Arbetsförmedlingen. Av dessa 323 öppet arbetslösa är 170 män och 153 kvinnor. Av dessa 323 har 29 stycken en dokumenterad funktionsnedsättning, 33 stycken är under 25 år. Utbildningsnivån fördelar sig som följer: Ej gymnasial nivå: 92 st Gymnasial nivå: 90 st Eftergymnasial nivå kortare än två år 22 st Eftergymnasial nivå längre än två år: 94 st Forskarnivå: 25 st Projektet kan även i mycket liten omfattning komma att omfatta inrikes födda som är arbetslösa,dvs personer som egentligen tillhör målguppen för utlysningen 2.1. Detta på grund av att en av arbetsgivarna som samverkar i projektet vill engagera så pass många deltagare under projekttiden att det kanske inte finns rekryteringsunderlag som helt kan täckas helt av deltagare ur målgruppen för 2.3 utan eventuellt måste utökas med inrikes födda arbetssökande som står långt från arbetsmarknaden för att säkra tillgång på deltagare. Samverkansparter: Luleå kommun är projektägare och tillsammans med Arbetsförmedlingen medfinansiärer till projektet. Samverkansaktörer är dessutom SSAB, Lilja & Co, NCC, Socialförvaltningens vård och omsorgsboende i form av arbetsgivare Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden 13

14 Sid 8(18) Diarienummer 2015/00618 med rekryteringsbehov som tillhandahåller yrkesspråkpraktik samt anställning för deltagarna. Fler arbetsgivare kommer att bjudas in och engageras som samverkansaktörer under projektets gång, men initialt startar projektet med ovanstående. Intressenter i projektet är framförallt branschorganisationer, exempelvis Företagarna och Industriellt Utvecklinscentrum Norrbotten, fackförbund, övriga Norrbottenskommuner och arbetsgivare som bjuds in att följa projektet samt bidra med erfarenhetsutbyte. I genomförandefasen kommer deltagarens process genom projektet att se ut som på följande sätt enligt plan: Rekrytering av deltagarna till projektet: Rekrytering av deltagare till projektet kommer att ske i samverkan med Arbetsförmedling dit deltagaren kallas på ett informationsmöte där även samverkande arbetsgivare finns representerade. Deltagaren får information om projektet samt vad anställning i projektet innebär samt av arbetsgivare kring själva kring arbetsuppgifter och framtida anställningsmöjligheter utifrån yrkespråkpraktiken som skall utföras inom ramen för anställningen. Därefter sker en så kallad speeddating mellan deltagare och arbetsgivare där man presenterar sig för varandra och informerar varandra. Arbetsförmedling, Luleå Kommun samt arbetsgivare deltar sedan i urvalsprocessen där deltagarnas behov och förutsättningar för deltagande beaktas. Deltagande i projektet: Steg 1: Deltagaren börjar med 1 månads yrkesspråkpraktik hos arbetsgivare samt ca 30% kompetenshöjande insatser som tillhandahålls av Vuxenutbildningen, Arbetsmarknadsförvaltningen, arbetsgivaren, fackliga företrädare, Steg 2: Deltagaren får under 3 månader en anställning i Luleå kommun, Arbetsmarknadsförvaltningen och fortsätter sin yrkesspårspratkik hos en arbetsgivare med inslag av yrkesspråkteori samt handledning från Luleå kommun och Arbetsförmedling. Under yrkesspråkpraktiken kommer även en strukturerad yrkeskompetensbedömning att ske på plats hos arbetsgivaren. Steg 3: Deltagaren får en anställning hos arbetsgivaren under 2 månader med fortsatt handledning och stöd från Luleå kommun samt Arbetsförmedling. Om en deltagare under projektets gång av olika orsaker inte klarar av att delta i detta upplägg med anställning som mål görs i samråd med deltagaren och Arbetsförmedlingen en analys av vilka insatser som kan vara lämpliga istället. Arbetsmarknadsförvaltningen har en rad olika alternativ för att ge deltagaren andra goda förutsättningar för att närma sig arbete eller studier. Genom att arbetsgivare som vill samverka förväntas att åta sig att själva stå för anställningskostnaderna de 2 sista månaderna blir upplägget mer seriöst utifrån att det verkligen finns ett intresse för fortsatt anställning för deltagare efter projekttiden. ESF Ansökan om stöd ver Avslut i projektet: Målsättningen är i första hand att deltagaren får fortsatt anställning hos samverkande arbetsgivare. Om inte det sker får deltagaren under projektdeltagandet hjälp av jobbagent i projektet att hitta anställning hos annan arbetsgivare. Om det visar sig att det finns hinder för deltagaren att ta anställning i samband med avslutat deltagande i projektet kommer projektmedarbetare att utvärdera orsaker och föreslå fortsatta åtgärder och stöd i samråd med Arbetsförmedling i syfte att deltagaren skall kunna närma sig arbetsmarknaden. Om det visar sig att det finns intresse eller behov av kompetenshöjande insatser för deltagaren i projektet kommer detta att i möjligaste mån planeras och tillhandahållas i syfte att deltagaren skall nå målet anställning. Finns det intresse och behov av längre reguljära utbildningar eller behov av att ekvivalera eller validera kunskaper får deltagaren individuell studie- och yrkesvägledning som tillhandahålls av projektet för att gå vidare till studier efter projektdeltagandet. Under analys- och planeringsfasen kommer målgruppen att frivilligt kunna ingå i ev. referensgrupp då det är viktigt att göra en fördjupad kartläggning av målgruppens förutsättningar och behov för att underlätta anställning. Det är också viktigt att engagera målgruppen i planeringen av genomförandet utifrån viktiga aspekter som jämställdhetsintegrering, bemötande, målformuleringar, informationsmaterial och andra förutsättningar för utformningen samt för att få en bra förankring och genomslag av projektet. Anställda och ledning engageras i analys och planeringsarbetet genom att olika arbetsgrupper bildas under fasen. För att kunna säkerställa medverkande arbetsgivares behov samt erfarenhets och kunskapsöverföring mellan medfinansiärerna Luleå Kommun och Arbetsförmedlingen kommer en tvärgrupp att bildas med representanter från alla medverkande organsationer. Projektledningen kommer dessutom att samverka nära med grupper av personal och ledning från var och en av de samverkande arbetsgivarna för att planera och förbereda upplägg för varje enskild arbetsplats och dess presumtiva deltagare. Om målgrupp från programområde 2 planeras delta i projektet, beskriv hur detta ska planeras och genomföras. Hur ska anställda och ledning engageras i analys och planeringsarbetet? Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden 14

15 Sid 9(18) Diarienummer 2015/00618 Riskanalys Analysera tänkbara risker i projektverksamheten som kan leda till att önskade resultat och effekter inte uppnås. Beskriv vad ni tänker göra om projektet inte når avsedda resultat och effekter eller inte når jämställdhet-, och tillgänglighetsmålet. Risk Åtgärd Projektet inte tillräckligt förankrat hos samverkansparter Medarbetare och ledning engageras tidigt samt samverkansavtal med tydlig ansvarfördelning upprättas. Nya regelverk förhindrar att genomförandet kan fullföljas enligt Beredskap att kunna göra om deltagarnas upplägg i dialog plan med parter och ESF Arbetsgivare avbryter samarbetet på grund av förändrade Flera arbetsgivare tillfrågas om deltagande kontinuerligt under förhållanden projektets gång Styrgruppsledamöterna prioriterar inte styrgruppsmöten Utbildning av styrgrupp i vikten av aktivt deltagande samt kontrakt att organisationen/styrgruppsledamoten bidrar till styrgruppsarbetet Brist på deltagare/svårighet att rekrytera deltagare ur Aktiv dialog med Arbetsförmedlingen som är delansvarig för målgruppen rekrytering. Rekrytera ur målgrupp 2.1 Någon av medfinansieringsparterna avbryter samarbetet under Medfinansieringsavtal upprättas med given uppsägningstid projektets gång Deltagarna uppnår inte tillräcklig kompetens för anställning hos Deltagarna erbjuds mer kompetensutvecklande insatser inom medverkande arbetsplatser ramen för projektet Projektet lyckas inte rekrytera 50% kvinnor och 50% män Aktiv dialog med Arbetsförmedlingen som är delansvarig för rekrytering. Särskilda insatser för underrepresenterat kön. Projektet når inte målet 50% kvinnor och 50% män som går till Göra noggrann analys av utrikesfödda kvinnors situation för att anställning underlätta att fler kvinnor får anställning Svårigheter att bryta könstraditionella yrkesval utifrån normer Med arbetsgivares hjälp visa på goda exempel på eller kulturella betingelser otraditionella yrkesval. Värderingsövningar och uppmuntran att Projektet når inte målet 75% av deltagarna i steg 3 som går till anställning eller studier vid projektslutet. Mål Förväntande resultat och effekter av projektet. prova på andra yrken. Individuella planer och strategier för deltagaren upprättas. Ev. stöd från andra funktioner kopplas in om hinder att ta arbete föreligger. I utlysningen finns angivet vilka förväntade effekter projekten ska uppnå. Vilka resultat, det vill säga förändring på individ-, organisation och projektnivå krävs för att uppnå effekterna? Utifrån problemanalysens identifierade huvudutmaningar : Brist på nätverk hos målgruppen Brist på svensk arbetslivserfarenhet hos målgruppen Bristande språkkunskaper hos målgruppen Tiden för att etablera sig på arbetsmarknaden är lång för utrikesfödda, särskilt hos kvinnor, samtidigt som behovet av arbetskraft i regionen är stort. Svårigheter för arbetsgivare att avsätta utökade handledningsresurser vid anställning av utrikesfödda med liten arbetslivserfarenhet/bristande språkkunskaper Svårigheter för arbetsgivare att bedöma utländsk utbildning, erfarenhet och kunskap Diskriminering avser projektet uppnå följande resultat och effekter: ESF Ansökan om stöd ver Individnivå: De planerade insatserna i projektet skall underlätta för utrikesfödda arbetssökande så att fler ur målgruppen går till anställning där särskild hänsyn tas till kvinnors situation. Eftersom tidsfaktorn är avgörande vid etablering på arbetsmarknaden för utrikesfödda är det viktigaste målet för projektet att kunna erbjuda anställning till deltagarna. Den förändring som projektet vill genomföra på individnivå är att i ett tidigare skede ge deltagaren anställning för att ett snabbare lärande skall komma till stånd och ett tidigare inträde på arbetsmarknadens skall ske. Den förväntade effekten är att fler ur målgruppen går till fortsatt anställning efter projektet. 80% av deltagarna skall gå vidare till steg 3 då de får anställning hos arbetsgivare inom ramen för projektet varav minst hälften skall vara kvinnor. 75% av projektets deltagare som gått vidare till steg 3 skall gå till anställning vid projektets avslut varav minst hälften skall vara kvinnor. 60% av projektets deltagare skall ha anställning eller studera 6 månader efter projektet varav hälften skall vara kvinnor. Deltagarna skall genom att de får en anställning i projektet dessutom utöka sitt lärande om svensk arbetsmarknad vad gäller t. ex. anställningsavtal, facklig verksamhet, lön, skatt, sjukskrivning osv. 100 % av deltagarna som deltagit i steg 2, dvs fått en anställning i projektet skall uppleva att de har en ökad förståelse Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden 15

16 Sid 10(18) Diarienummer 2015/00618 för vad det innebär att ha en anställning på svensk arbetsmarknad. Deltagarna skall genom anställning med yrkespraktik hos arbetsgivare med rekryteringsbehov utöka sina nätverk och därmed stärka sin ställning på arbetsmarknaden. 90% av deltagarna skall uppleva att projektet underlättat för dem att söka och få arbete i framtiden. Genom praktisk och teoretisk träning på yrkessvenska skall deltagarna förbättra sina möjligheter till anställning. 90% av deltagarna skall uppleva att de har förbättrat sin yrkessvenska inom valt yrke/bransch Organisationsnivå: De arbetsgivare som deltar i projektet ska uppleva att de kan bredda sitt rekryteringsunderlag att i större omfattning inbegripa utrikesfödda samt personer av underpresenterat kön. En annan förväntad effekt av projektet skall vara att arbetsgivarna upplever minskade grunder för diskriminering av målgrupp och/eller könstillhörighet vid framtida rekrytering. För de medfinansierande organisationerna innebär de förändringar projektet önskar genomföra ett gemensamt lärande kring nya effektiva metoder och arbetssätt för arbetsmarknadsintegrering av målgruppen. Genom samverkan mellan myndigheter och arbetsgivare sker också ett lärande kring hur man gemensamt kan förbättra förutsättningarna för jämställdhet och tillgänglighet i arbetet kring målgruppen. Samtliga deltagande arbetsgivare skall uppleva ett lärande som gynnar framtida möjligheter att anställa utrikesfödda kvinnor och män och därmed öka mångfalden på arbetsplatsen. Samtliga arbetsgivare skall uppleva att de bidragit till att uppmuntra personer av underrepresenterat kön att söka sig till yrket/branschen. Genom att samtliga deltagare erbjuds yrkeskompetensbedömning alternativt formell bedömning av andra meriter skall det bli lättare för arbetsgivare att bedöma deltagarnas kompetens. 80 % av deltagande arbetsgivare skall uppleva att det blivit lättare att bedöma deltagarnas yrkeskompetens efter deltagandet i projektet. En förväntad effekt av att Workplace Luleå erbjuder handledning av de anställda deltagarna i projektet är att arbetsgivarna skall uppleva att det underlättar arbetsplatsintroduktionen för målgruppen vid yrkesspråkprakitk och att mindre tid för handledning behöver avsättas. 100 % av de medverkande arbetsgivarna skall uppleva att samverkan med projektparterna och arbetscoaherna från Luleå Kommun och Arbetsförmedlingen underlättar att ta emot de anställda deltagarna på yrkespråkpraktik och anställning. Projektnivå: Projektet skall utveckla metoder vars effekter skall leda till att underlätta för målgruppen att få anställning samtidigt som arbetsgivare får stöd att hitta former för breddad rekrytering. Genom attitydpåverkan och stor delatighet från de involverade organisationerna avser projektet att sprida goda resultat i kommunikation och dialog med andra kommuner, näringsliv och myndigheter genom hela projekttiden. På sikt skall detta leda till att metoderna implementeras inte bara i de deltagande organisationerna utan leder till strukturella förändringar i samhället så att arbetsmarknadsinkluderingen av utrikesfödda ses som en självklar tillgång och resurs. Beskriv hur projektets verksamhet och metod kommer att leda till förväntade resultat och effekter. Vilka är mottagare av projektresultat? Ange metod och tidplan. Genom att använda sig av följande metoder skall de förväntade resultaten uppnås. Metoderna startar och slutar i samband med genomförandefasen ESF Ansökan om stöd ver Metod: Anställning direkt. Att arbeta med metoden anställning i genomförandefasen har flera förväntade effekter kopplade till problemanalys och mål. Flera av deltagarna uppger att de är praktiktrötta och erfarenheter visar att deltagarna tar sina egna insatser på mycket större allvar vid anställningar För många deltagare blir det deras första svenska anställning vilket innebär ett stort lärande kring anställningsformer, fack, rutiner, lön, skatt m.m. Genom att samverka med arbetsgivare med starka varumärken ges deltagarna större chanser då de söker arbete hos andra arbetsgivare då referenser från en sådan anställning väger tungt. Anställning och arbetsmarknadsintegration är den snabbaste integrationsformen för utrikesfödda. Det är lättare att gå till en varaktig anställning om man redan har erfarenhet av att varit anställd. Det finns ett värde i själva anställningen för deltagaren i form att känna en yrkesstolthet, vara behövd, bryta eventuellt bidragsberoende, likväl som för deltagarens familj och omgivning. Arbetsgivarna får med hjälp av arbetscoacherna möjlighet att utöka mångfalden på arbetsplatsen och därmed undanröja diskriminering och andra hinder för framtida breddad rekrytering. Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden 16

17 Sid 11(18) Diarienummer 2015/00618 Metod: Yrkeskompetensbedömning Genom yrkeskompetensbedömning skall Workplace Luleå eliminera de hinder som utifrån problemanalysen visat sig vara en utmaning när utrikes födda söker arbete. Arbetsgivare har svårt att bedöma vilken kompetens den sökande besitter samtidigt som den sökande har svårt att beskriva vad den kan i förhållande till svenska förutsättningar, krav och standarder. Deltagaren kommer inom ramen för projektet att få sin kompetens bedömd, få ett intyg på sina kunskaper och erfarenheter samt referenser från en arbetsgivare. Metod: Yrkesspråkpraktik Yrkesspråkpraktiken skall vara ett inslag under deltagarens anställning. I problemanalysen påpekar arbetsgivare att språkbrister utgör ett hinder för anställning. Genom att göra yrkesspråkpraktik hos en arbetsgivare får deltagaren främst möjligheten att praktiskt träna på yrkessvenska i en miljö där en yrkesterminologi dagligen används i sin rätta kontext. Detta följs upp genom teoretiska inslag av svenska som andraspråkslärare. Förutom att träna språk har yrkesspråkpraktiken till syfte att ge deltagaren möjlighet att bygga nätverk genom att vistas under flera månader på en arbetsplats och ingå i ett arbetslag. I problemanalysen uppges brist på nätverk vara ett hinder för utrikesfödda att söka och få arbete. Genom att deltagarna under längre tid vistas tillsammans med presumtiva arbetsgivare får arbetsgivarna möjlighet att upptäcka fördelar med mångfald på arbetsplatsen och därmed underlätta och bredda rekrytering av utrikesfödda. Detta syftar till att minska medveten eller omedveten diskriminering som är ett av de identifierade hindrena i problemanalysen. Metod: obbagent och omvänd matchning En funktion i projektet avser att vara ett stöd i att hitta och engagera arbetsgivare till projektet. obbagenten skall också fungera som ett stöd för deltagarna att hitta andra anställningar om deltagandet i sig inte leder till fortsatt anställning hos deltagande arbetsgivare. Metod: Speeddating med arbetsgivare Projektet avser att utveckla en metod som underlättar för deltagare och arbetsgivare att göra urval. För deltagarna innebär det att det att de får träffa och få en god inblick i vilka arbetsgivare och arbetsuppgifter de kan välja mellan inom ramen för sin anställning i projektet. För arbetsgivarna innebär det att de får träffa och intervjua deltagarna innan de börjar sin yrkesspråkpraktik vilket gör dem bättre förberedda på att ta emot dem. Metod: Handledarcoaching Genom att de erfarna arbetscoacherna kan utbilda och stötta handledarna hos arbetsgivarna i att ta emot utrikes födda på yrkesspråkpraktik ges de större incitament att anställa deltagarna efter projekttidens slut. I problemanalysen uppger arbetsgivare att det finns väldigt lite tidsutrymme att ta emot och introducera personer med lite eller ingen arbetslivserfarenhet från svenska arbetsplatser eller som saknar yrkes- eller allmänna språkkunskaper. Handledarcoachning möjliggör att arbetsgivarna överhuvudtaget har denna möjlighet till att bredda rekryteringen samtidigt som det blir ett lärande i organisationen. Metod: Kompetenshöjande insatser Inom ramen för yrkesspråkpraktik och anställning kommer deltagarna att ta del av gemensamma kompetenshöjande insatser i form av arbetsmarknadskunskap, anställningsvillkor, CV-skrivning, yrkeskompetensbedömning m.m. Yrkessvenska och allmän språkkunskap följs regelbundet upp av SFI-lärare. För vissa av deltagarna kan det bli aktuellt med delar av körkortsteori, grundläggande vårdinriktade kurser, truckutbildning, lättare svetsmoment eller liknande i syfte att bli anställningsbara hos deltagande arbetsgivare. Även jämställdhetutbildning för deltagarna förekommer med värderingsövningar samt inspirationsföreläsningar och studiebesök av personer som gjort otraditionella yrkesval ESF Ansökan om stöd ver Vilka är mottagare av projektresultatet? Mottagare av projektresultatet är projektets deltagare. Resultatet skall leda till att dessa uppnår egen försörjning, indirekt påverkas även deltagarnas familjer. För deltagarna och samhället utgör projektet en stor socioekonomisk vinst i och med att deltagarna får anställning och lön. De medverkande arbetsgivarna är mottagare av projektresultatet genom att dessa får en ökad kunskap om målgrupperna samt genom projektets jämställdhetsmål därmed kan bredda sin rekrytering. Mottagare är även de medfinansierande organisationernas ledning och personal som tar del av nya metoder och kunskapsöverföring mellan och inom arbetsplatserna. Detta i sin tur leder till bättre samverkan och nyttjande av resurser även efter projektets slut vilket gagnar målgruppen och samhällsekonomin. Regeringen har tydliga intentioner för att öka samverkan mellan kommuner och Arbetsförmedling. Detta har man tagit fasta på i Luleå och Workplace Luleå är ett led i dessa intentioner för att fortsätta utveckla gemensamma arenor för samverkan för att förbättra målgruppens förutsättningar Ytterligaren mottagare är de Norrbottenskommuner och företag som bjuds in att följa projektet. Dessa bjuds in regelbundet under projekttiden till seminarier där de får ta emot och delge erfarenheter, synpunkter och tankar kring projektets fortskridande. Beskriv hur ni kommer att följa upp projektets resultat och effekter. Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden 17

18 Sid 12(18) Diarienummer 2015/00618 Under analys- och planeringsfasen kommer en detaljerad plan för vilka indikatorer som skall verifiera resultat och effekter. Projektets resultat och effekter kommer att följas upp från och med genomförandets start. Projektet avser att anlita extern följeutvärderare inom det ramavtal ESF upprättat. Utvärderaren skall följa projektet och regelbundet lämna synpunkter och avrapportera utifrån redan fasställda och vid upphandlingen överenskomna variabler. Exempel på vad som skall följas externt upp är metodernas effektivitet, projektets mål och resultatuppfyllelse, projektets manöverförmåga, ev. socioekonomiska resultat, synergiereffekter och lärande utifrån samverkan samt graden av implementeringsförutsättningar i projektets medverkande organisationer. Även en intern uppföljning sker regelbundet dels utifrån att projektet följer den plan som upparbetats i analys- och planeringsfasen, dels målorienterat så att förväntade resultat uppnås. Den interna uppföljningen av projektplanen är främst projektledarens och styrgruppens ansvarsområde. Att förväntade resultat uppnås följs även upp internt under hela genomförandefasen av enkäter och intervjuer med deltagare och intressenter särskilt vad avser de upplevelsebaserade kvantitativa målen. Beskriv hur ni kommer att utvärdera projektets resultat och effekter. Ange tidplan och form för avrapportering. Utvärdering kommer att ske löpande dels internt utifrån effektmål, enkäter och intervjuer dels med hjälp av extern följeutvärderare. Avrapportering sker var tredje månad av resultaten med genomgång i styrgrupp av intern och extern utvärdering. Första avrapportering blir en slutrapport av planerings- och analysfasen med mer ingående beskrivning av vilka resultat och effekter som i första hand skall utvärderas internt och externt i genomförande och avslutsfas. Utvärderingen skall sammanställa och analysera de indikatorer som löpande följts utifrån förväntade resultat och projektets effektmål. Utifrån de problemanalysen, projektets metoder samt förväntade effekter och resultat skall särskilt fokus i utvärderingen ligga på om projektets metoder kunnat förbättra utrikes föddas situation på arbetsmarknaden, att målgruppens syn på möjliga arbeten breddats ur ett jämställdhetsperspektiv, att arbetsgivarnas syn på möjliga personer att anställa breddats utifrån ett mångfaldsperspektiv, att medverkande organisationer utvecklat samverkan i syfte att bättre möta målgruppens behov, att projektet ger förutsättningar för fortsatt tillämpning av identifierade framgångsfaktorer. Tid kommer även att avsättas för att delta i klusterutvärdering. Tidsplan för utvärdering: Utvärdering och slutrapport av Analys och planeringsfasen då fasen avslutas. I genomförandet lämnar projektet in sina delrapporter till ESF var tredje månad i samband med begäran om utbetalning. Detta föregås av styrgruppmöte där projektledare och följeutvärderare avlägger rapport till styrgrupp som beslutar om det förekommit avvikelser som skall åtgärdas och rapporteras. En exakt tidsplan för detta upprättas i Analys och planeringsfasen. Nedan finns ett tänkt exempel. Tidsplan för utvärdering (exempel) Slutrapport till ESF för Analys och planeringsfas Delrapport ESF genomförandefas del Delrapport 1 från utvärderare till projektledning och styrgrupp Delrapport ESF genomförandefas del Delrapport 2 från följeutvärderare Delrapport ESF genomförandefas del 3 Osv. En exakt tidplan för detta utarbetas tillsammans med styrgrupp samt med upphandlad följeutvärderare i Analys- och planeringsfasen. ESF Ansökan om stöd ver Integrerat arbete Hur kommer projektet att arbeta med tematisk fördjupning? Hur kommer projektet att arbeta med Hållbar utveckling (Ekologiskt)? Transnationellt samarbete Gemensamt ramverk Östersjösamarbete Ej aktuellt Andra former för transnationellt samarbete Projektet avser att upprätta ett transnationellt samarbete med Tyskland i första hand. Valet av land utgörs i första hand av att Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden 18

19 Sid 13(18) Diarienummer 2015/00618 Tyskland och Italien som har liknande förutsättningar och står inför liknande utmaningar som Sverige och projektets problemanalys. Det transanationella utbytet kommer i första hand att ske utifrån studiebesök och erfarenhetsutbyte för metodutveckling mellan projekt och styrgrupp och motsvarande organisationer i Tyskland och Italien. De kontaktnät som kommer att användas i det transnationella erfarenhetsutbytet utgörs av YES-forum för Tyskland och SERN för Italien. Närmare beskrivning av syfte och förväntade resultat samt tidsplan för transnationellt utbyte görs i analys- och planeringsfasen och avrapporteras i samband den. Resursplanering Vilka aktiviteter i projektet ska finansieras enligt bestämmelserna för Europeiska Regionalfonden? Ej aktuellt Vilka fysiska, personella och finansiella resurser krävs för att utföra projektets verksamhet och aktiviteter samt hur ni kommer att tidrapportera dessa? Ange även tid och aktivitetsplan. Analys och planeringsfas: Under analys och planeringsfasen kommer Workplace Luleå att engagera en projektledare på heltid. Övriga resurser kommer att behövas för att styrgrupp och projektledare skall göra eventuella studiebesök hos liknande verksamheter för att undersöka metoder och strukturer som kan vara aktuella för genomförandet. Genomförandefas: Projektet kommer att bedrivas i befintliga lokaler såsom kontor, mötesrum, konferensrum m.m. både hos projektägaren och deltagande arbetsgivare. Övriga fysiska resursers som krävs är IT utrustning till projektpersonal. Personella resurser består av en halvtid projektledare, en heltid projektmedarbetare, en 20% tjänst som pedagog samt en halvtidstjänst från arbetsförmedlingen som arbetar tillsammans med deltagarna i projektet. De kompetenser som kärvs är erfarenhet av projektledning, coacha arbetssökande, mångkulturella erfarenheter, studie och yrkesvägledning samt pedagog med inriktning mot svenska för invandrare. Tidrapportering i projektet kommer ske månadsvis enligt ESFs riktlinjer för tidrapportering. Utöver det tillkommer en halvtid som projektadministratör. Deltagarna kommer efter första praktikmånaden få anställning 3 månader under arbetsmarknadsåtgärden nystartsjobb. Kostnaden för detta beräknas till ca 3,7 milj kr vilken kommer att finansieras med medel för nystartsjobb från arbetsförmedlingen på ca 2,5 milj kr. Mellanskillnaden finansieras av egna kommunala medel. Arbetsförmedlingens andel tas upp i budgeten som deltagarersättning. Eftersom nystartsjobb inte finns med som deltagarersättning i budgetmallen har denna del av deltagarersättningen tagits upp under aktivitets och sjukersättning. Utöver detta tillkommer aktivitetsersättning från arbetsförmedlingen för den första praktikmånaden. De arbetsgivare som deltar i projektet tillhandahåller handledare till målgruppen samt deltar med lednings- och HR personal vid planering och uppföljning av projektet samt deltar i projektets styrgrupp. De finansiella resurser som krävs för projektet är säkerställda. Tids- och aktivitetsplan: Analys och planeringsfas ESF Ansökan om stöd ver Upprätta en fördjupad problemformulering, könsuppdelad kartläggning av målgruppen samt risk och konsekvensanalys Upprätta en fördjupad jämställdhetsanalys genom SWOT och 4R och utifrån det förtydliga fler jämställdhetsmål samt aktiviteter i genomförandet som avser att uppnå målen. Särskilt undersöka de nationella och lokala faktorer som gör att utrikesfödda kvinnor har längre etableringstid på arbetsmarknaden och i mindre utsträckning tar del av arbetsnära arbetsmarknadsinsatser. Upprätta en plan och strategi för tillgänglighetsöversyn av lokaler, metoder, arbetssätt, bemötande och informationsmaterial. Upprätta en mer detaljerad tids- och aktivitetsplan för genomförandet av projektet samt en intern projektplan Upprätta en detaljerad kommunikations och spridningsplan Upprätta plan för implementering och påverkasstrategier. Upprätta kompetensprofiler för projektets medarbetare, styrgrupp samt samverkanspartners främst med avseende på att säkra jämställdhetskompetens I samråd med ESF planera för att upphandla följeutvärderare av projektet utifrån ramavtal Samverka med fler arbetsgivare Hitta/utveckla metod för yrkeskompetensbedömning Bjuda in fler Norrbottenskommuner att följa projektet för lärandeutbyte Kontakta projekt eller verksamheter i syfte att planera transnationellt erfarenhetsutbyte i första hand med Tyskland. Etablera och utbilda styrgrupp, samt engagera referensgrupper Ta fram en väl fungerande rekryterings- och urvalsmetod i samvekan med Arbetsförmedling och arbetsgivare. * Studiebesök för projektpersonal och styrgrupp i annan kommun för att ta del av metod och tillvägagångssätt i liknande verksamhet * m.m. Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden 19

20 Sid 14(18) Diarienummer 2015/00618 Genomförandefas: Omgång 1 Rekrytering av deltagare Steg 1 Praktik och kompetenshöjande inslag Steg 2 Anställning i Luleå Kommun med yrkesspråkpraktik hos arbetsgivare Steg 3 Anställning hos arbetsgivare i med handledning Omgång 2 Rekrytering av deltagare Steg 1 Praktik och kompetenshöjande inslag Steg 2 Anställning i Luleå kommun med yrkesspråkpraktik hos arbetsgivare Steg 3 Anställning hos arbetsgivare med handledning Omgång 3 osv. Totalt 5 omgångar t.o.m Transnationellt utbyte Kompetenshöjande inslag för deltagare Handledarutbildning Arbetscoachning Yrkessvenska Matchning Studie- och yrkesvägledning Styrgruppmöten var tredje månad Följeutvärderingsrapport var tredje månad Lägesrapport ESF var tredje månad Ej tidssatt ännu Pågående under genomförandet ESF Ansökan om stöd ver Avslutsfas: Slutrapport Slutkonferens Sammanfatande slututvärdering Beskriv projektpersonalens kompetens för att genomföra och administrera projektet? Arbetsmarknadsförvaltningen Luleå kommun, som är projektägare, har långvarig erfarenhet av att driva och administrera EUprojekt så som UTAN, Våga m.fl. Många i personalen har vana av att arbeta i projektform och har gått adekvata utbildningar för detta. Stora delar av organisationen har dessutom gått kurser i jämställdhetsintegrering dels via ESF dels via Länsstyrelsen och andra forum. UTAN lyftes i ESF fram som ett gott exempel på hur man kan arbeta jämställdhetsintegrerat i projekt utifrån att valts ut för ett fördjupat jämställdhetsarbete. När det gäller erfarenhet av att arbeta specifikt med målgruppen utrikes födda har Arbetsmarknadsförvaltningen ca 20 års erfarenhet av flyktingmottagning och har idag ansvaret för mottagande av gruppen ensamkommande barn. Gentemot målgruppen utrikesfödda har Arbetsmarknadsförvaltningen tidigare drivit ett flertal projekt finansierade av bland annat flyktingfonden. Luleå kommun och Arbetsmarknadsförvaltningen är dessutom en av 5 kommuner som har förtroendet att vara pilotkommun för ett regeringsuppdrag kring Romsk inkludering. Vilka kompetenser kommer att upphandlas externt? Följeutvärderare, konferenser för spridning m.m, konsulttjänst för marknadsförings och informationsmaterial, kompetenshöjande insatser för deltagare m.m. kommer att upphandlas externt via Luleå kommuns ramavtal. Hur säkerställer projektet att jämställdhets- samt tillgänglighetskompetens finns hos projektpersonalen och samverkanspartner? Flera av Arbetsmarknadsförvaltningens personal har deltagit i kurser i jämställdhetsintegrering från tidigare projekt finansierade av ESF. Dessa har dessutom gått tillgänglighetsutbildningar via Handisam. För övriga involverade i projektet kommer utbildning i tillgänglighet och jämställdhetsintegrering att upphandlas och/ eller deltar personal involverad i projektet i utbildningar anordnade av ev. processtöd hos ESF. Styrgruppen kommer att jämställdhets- och tillgänglighetsgranska de beslut som fattas som rör projektets genomförande varför det är extra viktigt att medlemmarna i styrgruppen har/får en gedigen kunskap inom området. Utifrån den tillgänglighetsanalys som görs i analys- och planeringsfasen kommer projektet att ha god förberedelse på att säkra tillgänglighetsaspekterna i projektet så att lokaler, bemötande, informationsmaterial nödvändig fortbildning av personal m.fl. finns tillgänglig under genomförandet. Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden 20

21 Sid 15(18) Diarienummer 2015/00618 Vilka resurser behövs för uppföljning och utvärdering? Uppföljning och följeutvärderare kommer att upphandlas externt genom ESF:s ramavtal. Beräknad kostnad för detta är 300 tkr Hur säkerställer projektet att utvärderaren har jämställdhets- samt tillgänglighetskompetens så att dessa perspektiv finns med i utvärderingens alla delar? Eftersom projektet följeutvärdering upphandlas genom ESF:s ramupphandling förutsätts det att de upphandlade aktörerna har dessa kompetenser. Vilka resurser i projektet är kopplade till projektets verksamhet som finansieras enligt bestämmelserna för Europeiska Regionalfonden Ej aktuellt Statsstöd Har stödsökande och någon eller några av stödmottagarna i detta projekt, vilken/vilka bedriver en ekonomisk verksamhet, mottagit statsstöd i enlighet med artiklarna i EUF-fördraget eller stöd av mindre betydelse under innevarande och de två närmast föregående beskattningsåren. a Nej Nej, Vi är en myndighet Typ av stöd Finansiär Summa Annan finansiering Har annan finansiering i form av offentligt stöd/eu-stöd, utöver de som redovisas i denna ansökan, mottagits eller kommer att mottas för detta projekts ansökta kostnader? a Nej Typ av stöd Finansiär Summa Kommer projektet generera intäkter? a Nej Beskriv vilken typ av intäkter som projektet att generera: Upphandling och kostnadseffektivitet Lyder stödsökande under LoU, lagen om offentlig upphandling? Vi är en upphandlande myndighet och följer LOU Annat Beskriv Hur kommer projektet att säkra att upphandling av varor och tjänster konkurrensutsätts så att kostnadseffektivitet uppnås? Projektet kommer att följa Luleå kommuns ramavtal som är upphandlade och tecknade i enlighet med LOU. För följeutvärderare kommer projektet att upphandla dessa genom ramavtal tecknade av ESF. Moms i projektet Är stödsökande skyldig att redovisa moms för projektets kostnader? a Nej Diversifierad ESF Ansökan om stöd ver Medfinansiering Beskriv hur projektet kommer att medfinansieras. Ange hur medfinansieringen säkerställts hos medfinansiärerna. Vid medfinansiering från Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan ska CFAR nummer anges. Luleå kommun är projektägare och medfinansierar projektet med... Arbetsförmedlingen är medfinansiär med... Medfinansieringen säkerställs genom ett medfinansieringsintyg som bifogas ansökan Lista över medfinansiärer Organisationsnamn Arbetsförmedlingen Organisations nummer Kontaktperson för projektet Daniel Nilsson CFAR- Nummer Telefon Kompetensutveckling Lista över organisationer vars anställda och ideellt engagerade ska delta i kompetensutvecklingsinsatser Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden 21

22 Sid 16(18) Diarienummer 2015/00618 Samverkansaktörer Lista över samverkansaktörer som inte har deltagare med i projektet. Organisationsnamn Luleå kommun, Socialförvaltningen Vård och Omsorg Organisations nummer Kontaktperson för projektet Nina Berhardsson Telefon Organisationsnamn Lilja & Co Organisations nummer Kontaktperson för projektet Anders Lilja Telefon Organisationsnamn SSAB Organisations nummer Kontaktperson för projektet Karoline Vikingsdotter Törmä Telefon Organisationsnamn NCC Organisations nummer Kontaktperson för projektet Mats Eklund Telefon Sammanfattning av projektet på svenska Norrbotten står inför stora utmaningar vad gäller kompetensförsörjningsfrågan. Fler och fler arbetsgivare signalerar svårigheter att rekrytera inom flertalet branscher. Samtidigt ökar gruppen utrikesfödda som står för ca 1/3 av inflyttningen till länet. Denna grupp är dock överrepresenterad bland de arbetssökande inskrivna på arbetsförmedlingen. Särskilt svårt är det för utrikesfödda kvinnor att etablera sig på arbetsmarknaden. För at klara arbetskraftförsörjningen nu och på sikt måste arbetsgivare bredda sin rekrytering och öka mångfalden på arbetsplatserna men även uppmuntra till otraditionella yrkesval utifrån underrepresenterat kön. Såväl arbetsgivare som målgruppen upplever dock ett antal hinder för att utrikesfödda snabbare skall komma i anställning än vad som är fallet idag. Det som anges som de största utmaningarna är bristande språkkunskaper och avsaknad av svensk arbetsliverfarenhet samt nätverk hos målgruppen. Arbetsgivare har svårt att avsätta tid för den utökade handledning som krävs för att introducera målgruppen i förekommande arbetsuppgifter. Workplace Luleå avser att anställa deltagare i projektet och tillhandahålla handledarstöd till arbetsgivarna i syfte att utrikes födda snabbare skall komma i anställning. Det i sin tur leder till att både arbetsgivare och deltagare får ett utökat lärande av varandra vilket underlättar framtida fortsatt anställning och breddad rekrytering av målgruppen. Målet är fler utrikes födda som går till anställning eller studier och fler arbetsgivare som ser målgruppen som en resurs vid rekrytering. ESF Ansökan om stöd ver Sammanfattning av projektet på engelska Norrbotten is facing major challenges in terms of great lack of skilled workforce. More and more employers are signaling difficulties recruiting in many lines of business and bransches. At the same time, there is a large group of foreigners migrating to the county of North of Bothnia. This group, however, is overrepresented among the job seekers registered at the official employment offices. It is particularly difficult for foreign-born women to enter the labor market. To manage the labor supply now and in the long term employers must broaden their recruitment and increase diversity in the workplace, but also encourage non-traditional career choices based on the underrepresented gender. Both employers and the target group, however, experience a number of barriers that might prevent foreigners to a faster access to the labormarket. It is indicated that the biggest challenges is the lack of language skills and the lack of Swedish working experience and the lack of networks in the target group. Employers find it difficult to set aside time for the extended supervision required to introduce the target group to appropriate Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden 22

23 Sid 17(18) Diarienummer 2015/00618 tasks at the workplace. Workplace Lulea intends to recruit participants in the project and provide supervisory support to employers for the purpose of foreigners to faster become employed. This in turn leads to both employers and participants receive an expanded learning from each other, which facilitates future continued employment and a widening of recruitment that will benefit the taget group. The goal is to ensure that more foreign-born people will get employed or participate in education and more employers counting on the target group as a resource for recruiting. Budgetöversikt Resurser i projektet Kostnader socialfonden Kostnader av regionalfondskaraktär (ERUF) Summa kostnader Avgår kontant medfinansiering ESF-stöd Offentligt bidrag i annat än pengar Offentligt finansierad ersättning till deltagare Offentliga kontanta medel tillförda projektet Offentliga kontanta medel från projektägaren Privata bidrag i annat än pengar Privata kontanta medel tillförda projektet Privata kontanta medel från projektägaren Summa offentlig och privat medfinansiering Belopp kr 0 kr kr kr kr 0 kr kr 0 kr kr 0 kr 0 kr 0 kr kr Summa total finansiering kr ESF-stöd 66,70 % Budgeterad medfinansiering från projektet 33,30 % Krav på medfinansiering från projektet enligt utlysningen: 33,30 % ESF Ansökan om stöd ver Kostnader socialfonden (Analys- och planeringsfas) Personal Externa tjänster Resor och logi Ungas mobilitet Utrustning och materiel Indirekta kostnader Intäkter Kostnader socialfonden (Genomförandefas) Personal Externa tjänster Resor och logi Ungas mobilitet Utrustning och materiel Indirekta kostnader Intäkter Kostnader regionalfondskaraktär Personal kr kr kr kr 0 kr 0 kr kr 0 kr kr kr kr kr 0 kr kr kr 0 kr 0 kr 0 kr Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden 23

24 Sid 18(18) Diarienummer 2015/00618 Externa tjänster Lokaler och administration Resor och logi Investeringar och utrustning Indirekta kostnader Intäkter Offentlig medfinansiering Offentligt bidrag i annat än pengar Personal Externa tjänster Resor och logi Utrustning och materiel Offentligt finansierad ersättning till deltagare Deltagarersättning Etableringsersättning Offentliga kontanta medel tillförda projektet Kontanta offentliga medel Offentliga kontanta medel från projektägaren Egeninsats Privat medfinansiering Privata bidrag i annat än pengar Personal Externa tjänster Resor och logi Utrustning och materiel Privata kontanta medel tillförda projektet Kontanta privata medel Privata kontanta medel från projektägaren Egeninsats Egeninsats enligt gruppundantagsförordning 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr kr kr 0 kr 0 kr 0 kr kr kr 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr ESF Ansökan om stöd ver Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden 24

25 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Stadsbyggnadsnämnden Medborgarförslag om förslag till detaljplan för del av Kronan Ärendenr 2015/ Stadsbyggnadsnämndens beslut Stadsbyggnadsnämnden beslutar att avstyrka medborgarförslaget. Sammanfattning av ärendet Kommunfullmäktige har beslutat överlämna medborgarförslaget till stadsbyggnadsnämnden för yttrande. Stadsbyggnadsförvaltningen föreslår stadsbyggnadsnämnden besluta att avstyrka medborgarförslaget. Arbetsutskottet föreslår bifall till förvaltningens förslag. ohan Levol föreslår i medborgarförslag att detaljplanen för del av Kronan 1:1 ändras så att sporthallen flyttas till annan plats som inte lämpar sig för bostäder. Det finns inga starka argument för att sporthallen och skolan behöver vara i direkt anslutning till varandra. Om sporthallen flyttas kan skolan kompletteras med en mindre gymnastiksal. Stadsbyggnadsförvaltningen har tillsammans med barn- och utbildningsförvaltningen och fritidsförvaltningen bedömt att behovet av en skola och sporthall är större än behovet av bostäder på denna centrala plats inom Kronanområdet. Det är även såväl bra socialt som ekonomiskt rationellt att kombinera skolans gymnastiksal med stadsdelens sporthall på en och samma plats. Platsen blir då en viktig central punkt i den framtida stadsdelen för dess befolkning. Det finns på kronanområdet relativt stora ytor som är lämpliga för bostadsbebyggelse, så behovet av mark för detta ändamål är väl tillgodosett. Detaljplanen bör därför inte ändras. Sammanträdet Ordförande frågar om nämndens ställningstagande till arbetsutskottets förslag och finner att nämnden beslutar bifalla förslaget. usterandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 25

26 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Stadsbyggnadsnämnden Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Medborgarförslag från ohan Levol (bilaga) Planbeskrivning och granskningsutlåtande. Detaljplan för del av Kronan, del av Kronan 1:1, Skola och sporthall (bilagor) Beslutet skickas till Kommunfullmäktige usterandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 26

27 From: Stadsbyggnadsförvaltningen Allmän E-postadress Sent: 4 Mar :27: To: Kommunledningsförvaltningen Allmän E-postadress Subject: VB: Förslag till detaljplan för del av Kronan, del av Kronan 1:1. Skola och sporthall, SBK 2013/445, SBF 2015/34. Synpunkter och medborgarförslag. Från: Skickat: den 3 mars :09 Till: Stadsbyggnadsförvaltningen Allmän E-postadress; AnneLie Granljung; ohan Eriksson Ämne: Förslag till detaljplan för del av Kronan, del av Kronan 1:1. Skola och sporthall, SBK 2013/445, SBF 2015/34. Synpunkter och medborgarförslag. Hej, Detaljplanen tar värdefull mark i anspråk som vore bättre lämpad för bostäder. Om ni bedömer att det inte finns utrymme för både bostäder & sporthall så bör sporthallen flyttas till annan plats. Förslagsvis till något område som inte lämpar sig för bostäder. (Finns flera alternativ inom Kronandalen.) Om sporthallen flyttas så kan skolan isf kompletteras med en mindre gymnastiksal. Det finns inga starka argument för att sporthallen och skolan behöver vara i direkt anslutning till varandra, sist jag kollade så föddes även dagens barn med ben. (Ta det från någon som fr 12 års ålder oftast fick cykla 30 minuter i stadstrafik till gympalektionen. No problem.) Bifogat ett medborgarförslag. (Ursäkta att det är lite slarvigt.) Med vänlig hälsning ohan Levol, Utbildad inom Urban Planning vid LTU. Professorsvägen 37b Luleå Skickat från Windows E-post 27

28 E N N E PLANBESTÄMMELSER Följande gäller inom områden med nedanstående beteckningar. Endast angiven användning och utformning är tillåten. Bestämmelser utan beteckning gäller inom hela området. gc D( ( D GRÄNSER Planområdesgräns elljusspår gc D( Användningsgräns Egenskapsgräns LOKALGATA NATUR ANVÄNDNING AV MARK OCH VATTEN Allmänna platser LOKALGATA Lokaltrafik ( ( ( gc PARK Anlagd park ( ( ( gc NATUR Kvartersmark Naturområde N SR1 Skola och sporthall u BR 1 Bostäder ÖVERSIKTSKARTA N Konst 9 gc ( Konst 8 LOKALGATA PARK gc SR1 II e13000 e23500 Förskola UTFORMNING AV ALLMÄNNA PLATSER gc elljusspår Gång- och cykelväg Elljusspår kan anläggas UTNYTTANDEGRAD/FASTIGHETSINDELNING 2 e1 e Största byggnadsarea i m 3500 Största byggnadsarea i m 2 för skola för sporthall BEGRÄNSNINGAR AV MARKENS BEBYGGANDE u Byggnad får inte uppföras Marken skall vara tillgänglig för allmänna underjordiska ledningar MARKENS ANORDNANDE (utformning av kvartersmark) Utfart, stängsel Konst 6 ( 1:184 Körbar utfart får inte anordnas PLACERING, UTFORMNING, UTFÖRANDE Utformning gc ( Konst 10 Konst 5 ( II Högsta antal våningar ADMINISTRATIVA BESTÄMMELSER Genomförandetid Genomförandetiden är 5 år från den dag planen vinner laga kraft ( Konst 11 UPPLYSNINGAR Planavgift skall tas ut i samband med bygglov/bygganmälan N N Skala 1:1000 (A1) 1:2000 (A3) 100 m PLANKARTA E KonstT 3 ( E E ( Konst 7 E GRANSKNINGSHANDLING SBF 2015/34 Detaljplan för del av Kronan del av Kronan 1:1 Skola och sporthall Luleå kommun Norrbottens län Beslutsdatum Antagande Instans ILLUSTRATION (ej skalenlig) SÅ HÄR SKULLE OMRÅDET KUNNA DISPONERAS. Stadsbyggnadskontorets planavdelning AnneLie Granljung Planchef ohan Eriksson Planarkitekt Laga kraft 28

29 LULEÅ KOMMUN YTTRANDE 1 (1) Kommunledningsförvaltningen Ärendenr Kansliet / Sofia Riström Kommunledningsförvaltningens yttrande över medborgarförslag om att upprätta en återvinningsstation på Porsön Ärendenr 2015/ Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att avslå medborgarförslaget mot bakgrund av Renhållningen i Luleå ABs yttrande. Sammanfattning av ärendet Margareta Krantz har lämnat ett medborgarförslag som avser att Luleå kommun ska upprätta en återvinningsstation på en av två föreslagna adresser på Porsön. Medborgarförslaget har lämnats till Renhållningen i Luleå AB för yttrande. Renhållningen framhäver att det är Förpackning och tidningsinsamlingen (Ftiab) som ansvarar för all förpackningsinsamling i Sverige. De ansvara för upprättandet av återvinningsstationer samt att all operativ skötsel av dessa. Då Ftiabs ansvarar för återvinningsstationer rekommenderar Renhållningen i Luleå AB att kommunen inte upprättar den föreslagna återvinningsstationen. Beslutsunderlag Medborgarförslag Renhållningen i Luleå ABs yttrande Sofia Riström Handläggare Beslutet skickas till Margareta Krantz 29

30 30

31 Återvinningsstation - medborgarförslag Boende på Elevvägen, Praktikantvägen och Adjunktvägen i Porsösundet har egna soptunnor för brännbart och hushållsavfall. Alla andra sopor måste vi lämna på någon återvinningsstation. Den närmaste finns vid Porsö centrum, en km bort. Vi tar alltså bilen för att återvinna allt annat. Inte särskilt miljövänligt. ag skulle vilja att kommunen ordnar med en återvinningsstation mittemot infarten till Elevvägen eller på vänster sida när man svänger in till Praktikantvägen. Liknande de två återvinningsstationer som finns på Studentvägen. Det skulle underlätta för dom som tömmer sopor att tömma på bara ett ställe istället för att köra runt alla tre gator. Dessutom är det riktigt fult med alla soptunnor som dessutom luktar väldigt illa på sommaren. Tror inte det kan vara så svårt att ordna det eftersom det finns platser för en sådan. Det skulle gynna miljön och se snyggare ut på gatorna/tomterna. Dessutom tycker jag det ligger i tiden att samla sådant på ett ställe. Det handlar om ca 60 hus. Med vänlig hälsning Margareta Krantz Margareta Krantz Elevvägen Luleå Tel

32 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Socialnämnden Samhällsbetalda resor (färdtjänst) Ärendenr 2015/ Socialnämndens förslag till beslut Socialnämnden beslutar rekommendera kommunfullmäktige att överflytta uppdraget för samhällsbetalda resor till regionala kollektivtrafikmyndigheten (RMK) enligt kommunförbundets rekommendation med tillägget att a) en utvärdering görs av verksamheten efter genomförda förändringar våren 2017 b) brukarorganisationerna får en information om hur rekommenderad överflyttning av uppdraget för samhällsbetalda resor till regionala kollektivtrafikmyndigheten (RMK) enligt kommunförbundets rekommendation kommer att påverkar dem. Sammanfattning av ärendet Riksdagen beslutade om en ny lag för kollektivtrafik Den stipulerade en regional kollektivtrafikmyndighet i förvaltningsform, som ansvarar för den regionala kollektivtrafiken. I samband med det bildades Regionala Kollektivtrafik myndigheten, RKM, i Norrbottens län. Den 24 oktober 2013 beslutade Kommunförbundet i Norrbotten att rekommendera kommunerna att överlåta färdtjänst och riksfärdtjänst till RKM i enlighet med den nya lagen för kollektivtrafik. Rekommendationen innebär att kommunerna i länet lämnar över tillståndsprövningen för färdtjänst och riksfärdtjänst att organiseras under RKM samt att RKM även tar över hanteringen av Länstrafiken i Norrbottens, LTN: s beställningscentral för färdtjänst, riksfärdtjänst och sjukresor i länet. Socialförvaltningen föreslår att socialnämnden beslutar föreslå kommunfullmäktige att överflytta uppdraget för samhällsbetalda resor till regionala kollektivtrafikmyndigheten (RMK) enligt kommunförbundets rekommendation. Socialnämndens allmänna utskott beslutade föreslå att socialnämnden beslutar rekommendera kommunfullmäktige att överflytta uppdraget för samhällsbetalda resor till regionala kollektivtrafikmyndigheten (RMK) enligt kommunförbundets rekommendation. usterandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 32

33 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Socialnämnden forts. Beskrivning av ärendet I Luleå kommun är färdtjänst och riksfärdtjänst organiserat inom socialförvaltningen. För närvarande handläggs tillstånd för färdtjänst och riksfärdtjänst av 2 heltidsanställda färdtjänsthandläggare och 30 % administrativt stöd. Färdtjänsthandläggaren arbetar utöver med bedömningar av tillstånd med verksamhets och budgetsansvar, statistik, kvalitets och utvecklingsarbete, understödjer vid upphandling samt samarbetar med de transportörer som kommunen har transportavtal med. Den administrativa tjänsten stödjer arbetet med fakturering, statistik, kvalitetsfrågor och biljett utskick. Behoven av effektivisering förväntas öka till följd av att resurserna för särskilda persontransporter är begränsade, samtidigt som kostnaderna per resa ökar och efterfrågan ökar till följd av den demografiska utvecklingen. Behoven av samordning av de särskilda persontransporterna är särskilt stora i mindre kommuner, där åldrande befolkning, sämre skattekraft och glesare mellan taxibilarna gör att behoven ökar och utbudet minskar Samordningsvinster finns naturligtvis att hämta på det administrativa planet. Här ingår fördelarna av en gemensam tjänstemannaorganisation, en gemensam beslutande politisk församling, en gemensam kompetensuppbyggnad. Dessutom förbättras förutsättningarna för en effektiv och jämförbar uppföljning av de särskilda persontransporterna. Förvaltningens har haft ansvar för att regelbundet upphandla dessa tjänster. Det har över tid visat sig vara en resurskrävande och svår aktivitet att genomföra upphandling inom detta område. I samband med övergång till RKM försvinner behovet av denna upphandling. Det i sin tur torde minska kostnaderna för socialförvaltningen administration. Denna besparing finns inte medtaget i den ekonomiska kalkylen. Kundperspektivet Möjligheten att samordna de samhällsbetalda resorna ökar med en gemensam beställningscentral. Samordningen minskar miljöbelastning och fordonen nyttjas mer effektivt som även bör ge ekonomiska vinster. Dessa vinster bör på sikt komma brukarna till del. Gemensam biståndsbedömning En mer konsekvent och lika bedömning för de som ansöker om färdtjänst. Färdtjänstresenärerna får lika villkor. Personalen blir specialister inom området. usterandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 33

34 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Socialnämnden forts. Bättre anpassning till resenärens behov. Lika och indexreglerade egenavgifter. Samordning med kollektivtrafiken Bättre förutsättningar att öka andelen resande med den allmänna kollektivtrafiken. Snabb och direkt information för att kunna anpassa och förändra den allmänna kollektivtrafiken. Övriga fördelar Ökad samverkan mellan länets kommuner. Ökad harmonisering för funktionshindrade i den allmänna kollektivtrafiken. Ökat resande i allmänna kollektivtrafiken. Nackdelar Nackdelarna är att brukaren får ett led till mellan sig och transportören och att beställningscentralen i vissa fall inte har lokal kännedom om området och brukaren. Ökad samordning kan ge längre vänte- och restid för kunden. Arbetsresor Med nuvarande föreslagen prissättning kommer arbetsresorna bli märkbart dyrare. Detta är en icke önskvärd effekt över RKM s prissättning i samband med samordningen med ordinarie kollektivtrafik och 40 kort. Efter påpekande till RKM kommer en översyn av prissättningen inför år 2016 ske under hösten för att hantera detta. Ekonomiska konsekvenser Socialförvaltningens beräkningar pekar på att de administrativa kostnaderna kommer att öka i samband med övergång till RKM. Men i gengäld förväntas transportkostnaderna sjunka. Vid ett antagande om samordning av resor på över 30 % kommer de totala kostnaderna för förvaltningen att minska. Kostnader för färdtjänst Soc RKM Myndighetsutövning Kostnader kring bokning, statistik, leverantörsbetalningar & It-stöd Resekostnader för färdtjänst med befintlig nivå i samåkning Resekostnader för färdtjänst med 30% i samåkning usterandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 34

35 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Socialnämnden forts. Resekostnader för färdtjänst med 35% i samåkning Resekostnader för färdtjänst med 45% i samåkning Förvaltningen ser ett kommande behov av att förstärka det administrativa arbetet med ytterligare resurser. Dessutom står förvaltningen inför ett investeringsbehov i nytt systemstöd för färdtjänst om uppdraget ska kvarstå inom förvaltningen. Dessa kostnad uppgår till ca 880 kkr och finns inte med i ovanstående kalkyl då tabeller redovisar historiska värden. Sammanträdet Förvaltningen föredrar ärendet rörande rekommenderad överflyttning av uppdraget för samhällsbetalda resor till regionala kollektivtrafikmyndigheten (RMK) enligt kommunförbundets rekommendation. Annika Sundström (V) yrkar att en utvärdering görs av verksamheten efter genomförda förändringar våren Ordförande bifaller yrkandet. Nils-Gustav Ökvist (FP) yrkar att brukarorganisationerna får en information om hur rekommenderad överflyttning av uppdraget för samhällsbetalda resor till regionala kollektivtrafikmyndigheten (RMK) enligt kommunförbundets rekommendation kommer att påverkar dem. Ordförande bifaller yrkandet. Beslutsgång Ordförande ställer allmänna utskottets förslag under proposition med tillägg för yrkandena att c) en utvärdering görs av verksamheten efter genomförda förändringar våren 2017 d) brukarorganisationerna får en information om hur rekommenderad överflyttning av uppdraget för samhällsbetalda resor till regionala kollektivtrafikmyndigheten (RMK) enligt kommunförbundets rekommendation kommer att påverkar dem. Ordförande finner att socialnämnden bifaller allmänna utskottets förslag med tillägg för framförda yrkanden enligt ovan. Beslutsunderlag Analys av färdtjänstorganisationen Synpunkter från Synskadades Riksförbund Socialnämndens protokoll usterandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 35

36 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Socialnämnden forts. Beslutet skickas till Kommunstyrelsen, Pia Berglund sektionschef myndighetssektionen usterandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 36

37 Synskadades Riksförbund Luleå Synskadades Riksförbund, Luleå lokalförening Fredag 29 maj 2015 färdtjänst Till Kommunstyrelsen, gruppledare, Socialnämnden samt personal som ansvarar/handlägger Förändringar på gång inom färdtjänsten vid Luleå kommun Synskadades Riksförbund, Luleå lokalförening, är Luleå kommuns intresseorganisation av synskadade. SRF Luleå vill genom denna skrivelse lämna in synpunkter på pågående översyn/arbete: Att överlåta huvudmannaskapet av färdtjänst och riksfärdtjänst till Regionala Kollektivtrafik Myndigheten, RKM. Det innebär att RKM får ansvaret för: Myndighetsutövning, hantering av ansökningar och tillståndsgivning av färdtjänst. Beställningscentral, hantering och administration vid bokning av färdtjänst. upphandling av färdtjänst. Inledning SRF Luleå är starkt kritisk till hur politiker, socialnämnd och ansvariga tjänstemän, vid Luleå kommun behandlat ärendet av eventuell överlåtelse av huvudmannaskapet för färdtjänst och riksfärdtjänst till RKM, Synskadades Riksförbund Luleå Sandviksgatan 53 Tel Bg Org.nr Luleå E-post: Pg

38 I princip har ingen kontakt eller dialog förts med personer som har färdtjänst eller representanter från funktionshindersföreningar, (kort information och dialog på 30 minuter från socialförvaltningen vid senaste KTR mötet 26 maj). SRF anser att det är en mycket viktig fråga som berör flera tusen av Luleå kommuns invånare och många har svårt att framföra sina åsikter och synpunkter. SRF Luleå menar att det är ytterst en fråga om demokrati, vi har också stöd i FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, Enligt artikel 4 Allmänna åtaganden punkt tre: "3. I utformning och genomförande av lagstiftning och riktlinjer för att genomföra denna konvention och i andra beslutsfattande processer angående frågor som berör personer med funktionsnedsättning ska konventionsstaterna nära samråda med och aktivt involvera personer med funktionsnedsättning, däribland barn med funktionsnedsättning, genom de organisationer som företräder dem". Om politiker, nämnder, förvaltningar och ansvarig personal verkligen menar det man skriver i målformuleringar, policyn och riktlinjer, skulle man aktivt initierat, organiserat och bjudit in exempelvis till ett rådslag/hearing om Luleå kommuns planer att överlåta huvudmannaskapet vad gäller färdtjänst och riksfärdtjänst till Regionala Kollektivtrafik Myndigheten. Synpunkter Myndighetsutövning SRF Luleå menar, att Luleå kommun frångår "Subsidiaritetsprincipen", som enligt artikel fem i fördraget om Europeiska unionen. Principen garanterar att besluten fattas så nära medborgarna som möjligt, dvs. av ansvarig personalgrupp vid Luleå kommun för folkbokförda i Luleå, vid handläggning av ansökan av färdtjänst. 38

39 SRF är också orolig över att bedömningarna blir ännu striktare och en renodlad transportfråga. Efter att färdtjänst- och riksfärdtjänstlagen ändrades 97/98 från en biståndsfråga till en transportfråga så har det blivit betydligt svårare att beviljas färdtjänst. SRF menar att trots lagändringen så måste man även väga in de sociala/medmänskliga delarna vid handläggning av ansökan för färdtjänst och riksfärdtjänst. "Enligt artikel 9 Tillgänglighet, punkt ett samt artikel 20 personlig rörlighet i konventionen Om rättigheter för personer med funktionsnedsättning". Upphandling Beställningscentral SRF Luleå menar att färdtjänsten utvecklas åt fel håll i Luleå och övriga kommuner, genom att I stora upphandlingar siktar RKM/länstrafiken i första hand in sig på att resorna ska bli så billiga som möjligt, inga specifika arbetsresor eller resor till studier förekommer med i upphandlingarna. Kvalitetskraven har prioriterats ned. En gemensam beställningscentral för Norrbotten som blir både stor, administrativt tung och kostsam för kommunerna för att i första hand prioritera ökad samordning, med följden att det blir längre förbeställningstider, väntetider, ökade restider ingen flexibilitet och i princip inga möjligheter till "spontana resor", prioriterings problematik vems resa är viktigast färdtjänstkunden eller sjukresenären och med en gemensam beställningscentral som ska hantera uppemot 470 tusen resor blir kunden/resenären väldigt anonym och stor risk att bemötandet blir opersonligt och slentrian, resenärerna är inga statiska människor utan behoven kan variera från res tillfälle till res tillfälle. Dessa pengar skulle göra större nytta om de i stället satsades på att höja kvalitén i färdtjänstresandet. SRF Luleå, den 29 maj 2015 Anita Mäki Vice Ordförande, SRF Luleå Vid frågor kontakta: Thomas Tillberg, Ombudsman Telefon: E-post: 39

40 LULEÅ KOMMUN 1 (9) Ulla Abrahamsson Doris Holmberg Soc. Socialförvaltningen Myndighetssektionen Analys av färdtjänstorganisation Enligt lag om färdtjänst(1997:736) och lag om riksfärdtjänst(1997:735) ansvarar kommunerna för att anordna färdtjänst och riksfärdtjänst för kommuninvånarna. Med färdtjänst och riksfärdtjänst menas särskilt anordnade transporter för personer med funktionsnedsättning. Färdtjänst avser resor enligt kommunens regelverk antaget Kommunfullmäktige Tillstånd till färdtjänst beviljas den som har en funktionsnedsättning som inte endast är tillfälligt, och som innebär väsentliga svårigheter att förflytta sig på egen hand eller att resa med allmänna kommunikationsmedel. Resor med färdtjänst innefattar resor inom Luleå kommun och utförs av upphandlad taxi och specialfordon. Riksfärdtjänst avser resor från en kommun till en annan kommun och inom Sverige. Tillstånd till riksfärdtjänst beviljas den som har en funktionsnedsättning som för med sig att resan inte kan göras till normala resekostnader med allmänna kommunikationer eller inte kan göras utan ledsagare. Resor med riksfärdtjänst innebär i första hand resor inom Sverige med allmänna kommunikationer såsom buss, tåg och flyg. Vissa resor utförs med taxi och specialfordon. I Luleå kommun är färdtjänst och riksfärdtjänst organiserat inom socialförvaltningen. Det innefattar myndighetsutövning som lyder under Förvaltningslagens allmänna krav d.v.s. att ansökan ska handläggas så enkelt, lättbegripligt, snabbt och billigt som möjligt utan att säkerheten eftersätts. Besluten kan överklagas till Förvaltningsrätten i Luleå. För närvarande handläggs tillstånd för färdtjänst och riksfärdtjänst av 2 heltidsanställda färdtjänsthandläggare och 30 % administrativt stöd. Färdtjänsthandläggaren arbetar utöver med bedömningar av tillstånd med verksamhets och budgetsansvar, statistik, kvalitets och utvecklingsarbete, understödjer vid upphandling samt samarbetar med de transportörer som kommunen har transportavtal med. Handläggaren har en gedigen kompetens i färdtjänstfrågor som främjar en rättsäker, konsekvent och lika bedömning. Den administrativa tjänsten stödjer arbetet med fakturering, statistik, kvalitetsfrågor och biljett utskick. 40

41 LULEÅ KOMMUN Dnr 2 (9) Färdtjänstverksamhet Under år 2014 behandlade färdtjänsthandläggare 1068 färdtjänst och 175 riksfärdtjänstärenden, sammanlagt Totalt fanns 3402 färdtjänstberättigade personer och det gjordes färdtjänstresor. Upphandling Upphandling med anbudsförfarande av transporter avseende färdtjänst och riksfärdtjänst görs idag i samarbete mellan upphandlare på inköpsavdelningen och socialförvaltningens färdtjänsthandläggare. Utförare av färdtjänst Färdtjänstresor inom kommunen utförs idag av fyra taxi företag: PDX, Luleå Taxi, Ersnäs Taxi och Rånedalens Taxi. Avtalstiden är till och med med möjlighet till 1+1 års förlängning. Utförare av Riksfärdtjänst Riksfärdtjänstresor för kommunen utförs efter upphandling av en resebyrå Riksfärdtjänsten Sverige AB i Eskilstuna. Avtalstiden är till och med med möjlighet till ett års förlängning. Färdtjänsthandläggare beviljar tillstånd till riksfärdtjänstresa. Beslutet sänds till resebyrån och kunden beställer sin resa där. Resebyrån administrerar och samordnar resan på ett kostnadseffektivt sätt för kommunen. Riksfärdtjänsten Sverige har i sin tur avtal med transportbolag av olika slag i hela Sverige. Socialnämndens kostnader Socialnämndens bokslut netto år 2014 var för färdtjänsttransporter inklusive beställningscentral ,7 tkr och för riksfärdtjänst 1 241,2 tkr 41

42 LULEÅ KOMMUN Dnr 3 (9) Samverkan med övrig kollektivtrafik Samarbete mellan Socialförvaltningen och Luleå lokaltrafik, LLT, startade som innebär att vid resa med LLT:s bussar får färdtjänstberättigade ta med en medresenär gratis i bussen. Färdtjänstkunden uppvisar sitt färdtjänstkort och betalar sin bussbiljett. Närlinjen startades på försök , ett samarbete mellan Socialförvaltningen och LLT som sedan blev permanent. Samarbetet innefattar att LLT debiterar Socialförvaltningen med 20 kr per resa för färdtjänstberättigade som reser med Närlinjen. Samtidigt påbörjades ett samarbete med Länstrafiken, LTN, att färdtjänstberättigade i Norrbottens län får resa med LTN:s bussar och ta med sig en medresenär gratis vid uppvisande av speciellt tillstånd. I Luleå kommun finns ett nätverk för kollektivtrafik där representanter för de olika berörda förvaltningarna deltar i både allmän och särskild kollektivtrafik. I nätverket ingår följande verksamheter: Socialförvaltningen,( färdtjänst), Barn och utbildningsförvaltningen,( skolresor), Stadsbyggnadskontoret, Tekniska förvaltningen, Fritidsförvaltningen, LLT, LTN och RKM. I nätverket diskuteras samordningsfrågor för allmän och särskild kollektivtrafik. Detta har resulterat i förändringar och förbättringar i kollektivtrafikfrågor för funktionsnedsatta. Nätverket träffas fyra gånger per år. Under har ett samarbetsprojekt för ökad kollektivtrafik genomförts. Dessutom förekommer ett närmare samarbete med skolresorna i specifika ärenden för att underlätta för kunden. Ny kollektivlag Riksdagen beslutade om en ny lag för kollektivtrafik Den stipulerade en regional kollektivtrafikmyndighet i förvaltningsform, som ansvarar för den regionala kollektivtrafiken. I samband med det bildades Regionala Kollektivtrafik myndigheten, RKM, i Norrbottens län. RKM rekommenderas hantera färdtjänst och riksfärdtjänst Den 24 oktober 2013 beslutade Kommunförbundet i Norrbotten att rekommendera kommunerna att överlåta färdtjänst och riksfärdtjänst till RKM i enlighet med den nya lagen för kollektivtrafik. 42

43 LULEÅ KOMMUN Dnr 4 (9) Rekommendationen innebär att kommunerna i länet lämnar över tillståndsprövningen för färdtjänst och riksfärdtjänst att organiseras under RKM samt att RKM även tar över hanteringen av Länstrafiken i Norrbottens, LTN: s beställningscentral för färdtjänst, riksfärdtjänst och sjukresor i länet. Under 2013 har Kommunalförbundet, Regionala Kollektivtrafik myndigheten i Norrbotten, RKM, och Länstrafiken i Norrbotten AB(LTN) besökt alla kommuner i Norrbotten och presenterat ovanstående förslag på övertagande av färdtjänst och riksfärdtjänst. I dag har 11 av länets 14 kommuner anslutit sig till LTN:s beställningscentral.(arjeplog, Arvidsjaur, Gällivare, Haparanda, okkmokk, Kalix,Kiruna, Pajala, Älvsbyn, Överkalix och Övertorneå.) För de elva kommunerna som idag överlåtit färdtjänst och riksfärdtjänst, hanterar RKM/LTN bland annat upphandling av trafik, kontakter med transportörer, regelverksfrågor, betalningsadministration, uppföljning, statistik, kvalitetsarbete samt samordning och planering av trafiken. Åtagandet inkluderar all hantering gällande färdtjänst och riksfärdtjänst. Riksfärdtjänstresor är dock inte så ofta förekommande i de små kommunerna i Norrbotten. Härvidlag kommer RKM att samarbeta med andra beställningscentraler runt om i landet och upprätta avtal med resebyrå för riksfärdtjänstresor. För resor i annan kommun så kallade, RIAK resor kommer RKM att administrera detta via andra beställningscentraler runt om i landet som de samarbetar med. Även taxikuponger kan bli aktuellt. Under december 2013 erbjöd RKM genom ett Missiv som skickats till kommunerna i Norrbotten att överföra färdtjänst och riksfärdtjänst till RKM, både vad gäller beställningscentral och myndighetsutövning. Socialförvaltning föreslog socialnämnden rekommendera Kommunstyrelsen att ställa sig positiv till att centralisera färdtjänsthanteringen till Kommunalförbundet Norrbottens läns kollektivtrafikmyndighet. Socialförvaltningen ska avvakta med det slutliga beslutet till dess att det finns ett underlag för vilka ekonomiska åtaganden ett överlåtande kommer att bli för kommunen. Hur ser det ut i landet i övrigt? Analysen bygger på uppgifter från några kommuner och kollektivtrafikmyndigheter i Sverige. Piteå Piteå har räknat på tillståndsgivning, färdtjänstverksamhet samt kostnaden för beställningscentralen. Tillståndsgivningen är faktiska ärenden för färdtjänst och riksfärdtjänst, tidsåtgång och lönekostnader. Piteå kom fram till att om samtliga kommuner går med i den gemensamma beställningscentralen med en kostnad på 18 kr/resa, blir kostnaden för Piteås del kr dyrare och om inte alla kommuner ansluter sig är kostnaden 24 kr/resa och för Piteås del blir kostnaden 1, kr. Piteå har inte räknat på någon samordningsvinst. 43

44 LULEÅ KOMMUN Dnr 5 (9) Däremot har man resonerat att kvalitén försämras för färdtjänstkunderna på grund av att det blir försämringar med sambokning, att kunderna får åka runt mer och att förbeställningstiden blir längre. ämtland I ämtlands län finns en gemensam funktion för samordning av samhällsbetalda resor och myndighetsutövning för färdtjänst och riksfärdtjänst. Ansvaret ligger på RKM. Länstrafiken har upphandlat en beställningscentral, BC, som tar emot beställningar och samordnar färdtjänstresorna för 7 av länets 8 kommuner, samt sjukresorna för landstinget. Östersund har hittills valt att stå utanför samarbetet både vad gäller BC och myndighetsutövning. I Östersund är myndighetsutövningen organiserad på samhällsbyggnadsförvaltningen, avd trafik och park. Kommunen har själv upphandlat trafik och BC för färdtjänst och har avtal med Taxi Östersund AB samt med Riksfärdtjänsten AB. Östersund har valt att stå utanför RKM ämtland och politikerna har beslutat att avvakta med att samverka i den gemensamma beställningscentralen. Östersund har idag en bra och effektiv intern samordning för kommunresorna, minst 25 % av resorna är samordnade. I samordningen ingår kommunens resor för färdtjänst, omsorgs och särskola, totalt ca resor/år varav ca är färdtjänstresor. Antal resor för övriga länet som ingår i BC ämtland uppgår idag till drygt resor. Östersunds kommun har ett betydligt bättre prisavtal för resorna inom Östersunds kommun än vad BC ämtland lyckats upphandla för länet som helhet.(sämre konkurrens). Östersunds kommun bedömer att om deras kommunala resor skulle ingå i BC ämtland skulle transportpriserna öka och samordningen BC ämtland skulle inte kompensera den transportpris ökningen. Östersunds kommun har valt att inte anta det gemensamma regelverket och avgiftssystem som ämtlands län har, men de kommuner som ansluter sig måste acceptera regelverket. Demografin i länet är olika i kommunerna. Östersund har hälften av länets innevånare och de övriga är glesbygdkommuner. I glesbygdskommunerna är färdtjänstresenärerna nästan uteslutande äldre människor. I Östersund är resenärerna i snitt betydligt yngre, även många ungdomar. Behoven ser annorlunda ut. Östersundsresenärer gör betydligt fler resor än de övriga kommunerna i ämtlands län. De har även mycket arbetspendling i färdtjänsten. Många funktionsnedsatta ungdomar från övriga ämtlandskommuner har större möjlighet till boende, utbildning och fritid i Östersund. De behöver en bra och tillgänglig färdtjänst. Umeå I Umeå är färdtjänsten organiserad på samhällsbyggnadskontoret, gatu och park. De har inte fört några diskussioner att överföra färdtjänst till RKM. Däremot har det varit diskussioner om att samordna kommunens alla samhällsbetalda resor, som färdtjänst, skolresor och omsorgsresor. Umeå vill inte släppa myndighetsutövningen från kommunen eftersom de inte vill tappa kontrollen. 44

45 LULEÅ KOMMUN Dnr 6 (9) önköpings län I önköpings län har ett gemensamt regelverk samt avgiftssystem antagits. Samtliga kommuner i önköpings län har överlåtit färdtjänst och riksfärdtjänstresorna samt myndighetsutövningen till RKM ( landstinget). Genom en skatteväxling mellan önköpings läns kommuner och landstinget regleras det hela ekonomiskt. I första etappen överfördes färdtjänst och riksfärdtjänstverksamhet till RKM och ett år senare myndighetsutövningen. önköpings län har för närvarande tillstånd och färdtjänstenheten består av 8 handläggare och en administratör samt en chef som även ansvarar för landstingets sjukreseenhet. önköping ser fördelar med att en gemensam beställningscentral förenklar och minskar kostnaderna för administrationen. Alla färdtjänstresor samordnas och miljöbelastningen minskar, genom att antalet körda km reduceras. Fördel för kunden är ett gemensamt regelverk. De trafikföretag som får köruppdrag får bättre lönsamhet eftersom fordonen utnyttjas intensivare (fler km/fordon). Halland I Hallands län har färdtjänsten varit organiserad i Hallandstrafiken med både verksamhet och myndighetsutövning förutom Kungsbacka kommun. I samband med att den nya Kollektivtrafiklagen infördes tillfrågades kommunerna i Hallands län om de ville ta tillbaka färdtjänstverksamheten och myndighetsutövningen och 5 av 6 kommuner valde att överlåta till Kollektivtrafikmyndigheten. År 2012 utredde Kungsbacka en eventuell överföring, men tackade nej. Orsaken var ökade kostnader i beställningscentralen och att de har mer resande till Göteborg samt mer samarbete med Västtrafik. De övriga kommunerna i Halland är organiserade i Hallandstrafiken med både verksamhet, beställningscentral och myndighetsutövning med placering i Falkenberg. Kommunerna faktureras utifrån antalet tillstånd. Upplevelsen med att specialisera myndighetsutövningen är kvalitetförbättringar och lika bedömningar var du än bor i länet. Skåne 23 av 33 kommuner är med i Skånetrafiken. Från början var de 24, men Vellinge kommun har valt att lämna Skånetrafiken på grund av kundernas missnöje. Skånetrafiken har samordnat färdtjänst, sjukresor och skolresor under många år, men på grund av att samordningen fungerat dåligt med mycket klagomål, har de valt att renodla färdtjänstresorna. De kommuner som är med i Region Skåne upplever att det är positivt med likvärdig bedömning över hela länet. Handläggarna får samma utbildning, sitter tillsammans och kan utbyta erfarenheter. Nackdelarna har varit att kunderna har fått ett led till med gemensam beställningscentral. Lokala riktlinjer för färdtjänst har inte tillåtits. Kommunerna faktureras utifrån beviljade tillstånd. 45

46 LULEÅ KOMMUN Dnr 7 (9) Dalarna Färdtjänstverksamhet samt myndighetsutövningen har överförts succesivt under 2013 från kommunerna i Dalarna till Dalatrafiken. Färdtjänsthandläggarna är stationerade tillsammans med trafikplanerarna i Dalatrafiken, vilket upplevs positivt. Dalarna har cirka 8000 tillstånd och handläggningstiden är numera kring 15 veckor. Dalatrafik har samordning av samtliga samhällsbetalda resor, där sjukresor, färdtjänst, skolresor och omsorgens resor ingår. De kan därför hålla en hög samordningsprocent och ligger numera på 65 %. Dalatrafiken fakturerar kommunerna enligt avtal utifrån en procentsats på befolkningsunderlaget. För och nackdelar med att överlåta ansvaret för färdtjänstverksamhet till RKM Fördelar Fördelarna med att överlåta Luleå kommuns färdtjänst och riksfärdtjänstverksamhet till RKM är att fler samhällsbetalda resor går lättare att samordna i en gemensam beställningscentral. För att samordningsprocenten ska bli hög bör alla samhällsbetalda resor överföras och ingå i beställningscentralen, till exempel skolresor, omsorgens resor, färdtjänst och sjukresor. Samordningen minskar miljöbelastning och fordonen nyttjas mer effektivt som även bör ge ekonomiska vinster. En gemensam beställningscentral förenklar och minskar kostnaderna för administrationen, fakturering blir omvänd och transportören får utbetalt summa för beställd transportsträcka. I beställningscentralen ingår det en regelbunden kvalitetsmätning och statistik. Inga färdtjänstkort behövs eftersom tillstånden finns registrerade i datasystemet hos beställningscentralen och det förenklar för kunden och minskar administrationen för kommunen. Avskaffande av färdtjänstkort går numera även att lösa inom befintlig transportavtal och är inte förenligt med den gemensamma beställningscentralen. Vid överföring av färdtjänst och riksfärdtjänst till RKM ingår upphandling av transporter och LTN har stor erfarenhet av den sortens upphandlingar. Nackdelar Nackdelarna är att kunden får ett led till och att beställningscentralen inte har lokal kännedom om området och kunden. Ökad samordning ger längre vänte- och restid för kunden. Nuvarande förbeställningstid för färdtjänsttaxi resa är 1 timme. Hos RKM är förbeställningstiden i god tid, vilket innebär att man inväntar samordning av resa, som kan leda till längre väntetider för kunden. 46

47 LULEÅ KOMMUN Dnr 8 (9) Arbetsresor/studieresor kommer att bli dyrare för färdtjänstkunderna. Idag betalar Luleå kommuns färdtjänstkunder enligt KF periodkort på LTN:s busstaxa för arbets och studieresor. Se ex. Arbetsresor Periodkort 40 kort/resor Ökad kostnad för kund Antal personer 0-10 km 528 kr/mån 1008 kr 480 kr 51 personer km 880 kr/mån 1680 kr 800 kr 3 personer km 1738 kr/mån 3318 kr 1580 kr km 2068 kr/mån 3948 kr 1880 kr 6 personer Enligt LTN:s avgiftssystem gäller det att den som gör många färdtjänstresor, exempelvis vid studieresor eller arbetsresor erbjuds 40-kort. Kortet ger 40 % rabatt per resa jämfört med ordinarie färdtjänstpris. Idag betalar kunden för hela månaden med periodkort, men med 40 kort gäller 40 resor, vilket inte alltid är hel månad. Går Luleå kommun med i RKM bör avgifterna för arbets/studieresor ses över. Idag är det ett 60-tal personer som reser med arbets/studieresor med färdtjänsten. För och nackdelar med överföring av myndighetsutövningen till RKM. Fördelar Fördelar med att myndighetsutövningen överförs till RKM är att det blir fler kollegor som arbetar med färdtjänst, riksfärdtjänstbedömningar och transportfrågor. Fördelar kan finnas ur bemanningssynpunkt, att kunna täcka upp för varandra vid ledighet och sjukdom. Färdtjänst och riksfärdtjänstfrågor är i rätt forum och får större gehör. Nackdelar Vid överföring av myndighetsutövning till RKM kan handläggningstiden bli längre. Kunden får även fler kontakter och möten med både handläggare från Socialförvaltning och RKM. Nuvarande organisation I nuvarande organsation finns ett stort samarbete med kollegor på de olika avdelningarna med gemensamma kunder och med stöd av samtycke kan vi ta del av varandras utredningar, vilket förkortar handläggningstiden för kunden. Med både myndighetsutövning och verksamhetsansvar finns en bred kunskap om färdtjänstens och riksfärdtjänstens lagstiftningar, regelverk, transportörer och kostnader i jämförelse med kollegor som endast arbetar med myndighetsutövning. Beslut och transporter kan skyndsamt 47

48 LULEÅ KOMMUN Dnr 9 (9) ordnas i mer brådskande ärenden i en gemensam förvaltning, där övriga beslut tas som till exempel korttidsvistelse. Luleå kommun har haft specialiserade färdtjänsthandläggare med verksamhetsansvar i 20 år och kommuninvånarna får redan idag rättsäkra och lika bedömningar i färdtjänst och riksfärdtjänstprövningar. 48

49 LU LEÅ K O M MU N SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 8 (15) Kommunala tillgänglighetsrådet Färdtjänst Kommunala tillgänglighetsrådets beslut Kommunala tillgänglighetsrådet tar del av och lägger informationen till handlingarna. Sammanfattning av ärendet År 2012 bildades en ny myndighet, Regionala kollektivtrafikmyndigheten i Norrbotten, RKM. Myndigheten ska verka med den grundläggande ambitionen att som myndighet samordna, effektivisera och utveckla kollektivtrafiken i länet. Myndigheten ska vidare medverka i lokala, regionala och nationella nätverk som skapar förutsättningar för en fortsatt utveckling och rationell hantering av kollektivtrafik. RKM hanterar också tillstånd och samordnar färdtjänst och riksfärdtjänst i länet. Kommunförbundet i Norrbotten rekommenderade 2013 kommunerna att överlämna denna verksamhet till myndigheten, vilket 11 av länets kommuner har gjort. Luleå kommun har hittills inte överlämnat sin verksamhet men har nu tagit fram ett förslag för politisk behandling som innebär att verksamheten överlåts till myndigheten. Ärendet behandlas av socialnämnden i juni och ska sedan beslutas av kommunfullmäktige efter sommaren. Fördelarna socialförvaltningen ser för kunden med att överlåta verksamheten är En kontakt för alla resor Gemensamt regelverk Enhetlig prissättning Gemensamma bedömningsgrunder Bättre för miljön På sikt sänkta kostnader Inga färdtjänstkort behövs Nackdelarna socialförvaltningen ser för kunden med att överlåta verksamheten är I vissa fall kan väntetid uppstå i samband med samordning Sammanträdet Håkan Dahlqvist, kvalitetsstrateg från socialförvaltningen och Pia Berglund sektionschef för Myndighetssektionen på socialförvaltningen föredrar ärendet. usterandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 49

50 LU LEÅ K O M MU N SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 9 (15) Kommunala tillgänglighetsrådet Kommunal tillgänglighetsrådet beslutar att ett protokollsutdrag från paragrafen skickas som rådets yttrande. För kommunala tillgänglighetsrådet är viktigt att det blir en rättssäker myndighetsutövning. En övergång av verksamheten innebär att myndighetsutövningen samlas på en ort i länet och därmed kan det uppstå väntetider på bedömning. Det är viktigt att det finns tydliga och väl fungerande rutiner för hur verksamheten kvalitetssäkras och möjlighet för kunder och organisationer att påverka och framföra förbättringsmöjligheter. En oro som organisationerna i kommunala tillgänglighetsrådet känner är att servicen kan försämras med en gemensam verksamhet där kundantalet blir stort. Idag känner leverantören till kundernas individuella behov, vilket ger en trygghet. Risken finns att arbetsresor och studieresor kan bli kostsamma för kunden. Idag är kostnaden för arbetsresor i Luleå kommun samma som för ett månadskort på lokaltrafiken. Det är viktigt både för individen och samhället att kostnaden hålls på den nivån så att kunderna kan fortsätta arbeta. Med ett ökat samåkande måste det finnas fler sanerade bilar för allergiker. Samtidigt är det viktigt att rätten att ta med sig ledarhundar och andra servicehundar säkerställs. I andra kommuner i länet har det varit turbulent när myndigheten tagit över verksamheten. Beslutet skickas till Kommunstyrelsen usterandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 50

51 LULEÅ KOMMUN BESLUTSUNDERLAG 1 (2) Kommunledningsförvaltningen Ärendenr Kansliet / Gunilla Lundin Kommunledningsförvaltningens yttrande om verksamhet riktad till hemlösa Ärendenr 2015/ Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att 1. inrätta verksamhet riktad till hemlösa enligt arbetsgruppens förslag 2. verksamheten inryms under socialnämndens ansvarsområde 3. beslut om finansiering för år 2016 och framåt hänskjuts till arbetet med Strategisk plan och budget ev underskott i verksamheten år 2015 behandlas i samband med ärendet om resultatutjämning av 2015 års över/underskott 5. utvärdering av verksamheten genomförs i maj 2016 som underlag inför beslut om ev fortsättning. Sammanfattning av ärendet Kommunstyrelsen beslutade att ge socialförvaltningen i uppdrag att genomföra en utredning angående Stadsmission Luleå. Dessförinnan hade socialchefen informerat kommunstyrelsens arbetsutskott om läget med EU-migranter i Luleå. Kommundirektören har i samråd med chefen för socialförvaltningen, chefen för dåvarande tekniska förvaltningen och räddningstjänsten berett ärendet och beslutat att kommunen måste samverka internt men även externt med exempelvis polismyndigheten, kyrkan och Norrbottens läns landsting. En arbetsgrupp tillsattes med representanter från berörda förvaltningar; socialförvaltningen, miljö- och byggnadsförvaltningen samt stadsbyggnadsförvaltningen. Arbetsgruppens förslag innebär i korthet att Verksamhet riktad till alla hemlösa som är öppen året om inrättas med max 16 platser Luleå kommun tecknar ett samverkansavtal med Luleå stift Luleå kommun bekostar verksamhetslokal och ger ett verksamhetsbidrag till Luleå stift Kostnader för lokal och personal beräknas uppgå till 2 mkr/år Stadsbyggnadsförvaltningen får i uppdrag att tillhandahålla lämplig lokal för ändamålet 51

52 LULEÅ KOMMUN BESLUTSUNDERLAG 2 (2) Kommunledningsförvaltningen Ärendenr Kansliet / Gunilla Lundin Kommunledningsförvaltningens kansli har samrått med ekonomikontoret och föreslår att verksamhet för hemlösa inrättas enligt arbetsgruppens förslag, med socialnämnden som ansvarig nämnd. Finansiering av verksamheten beaktas i samband med beslut om strategisk plan och budget Ev underskott i verksamheten år 2015 behandlas i samband med ärendet om resultatutjämning av 2015 års över/underskott. Om fullmäktige beslutar inrätta verksamheten enligt arbetsgruppens förslag görs uppföljning i maj 2016 som underlag för beslut om eventuell fortsättning. Beslutsunderlag Förslag till permanent verksamhet riktad till hemlösa samverkan mellan Luleå kommun, Luleå stift och ideella organisationer, Kommunstyrelsens protokoll Statusrapport EU-migranter i Luleå Gunilla Lundin kanslichef Beslutet skickas till Socialförvaltningen, miljö- och byggnadsförvaltningen, stadsbyggnadsförvaltningen, Luleå stift, Norrbottens läns landsting, ekonomikontoret 52

53 LULEÅ KOMMUN 1 (7) SOC, SBK, MOB, Polisen, NLL Annika Klefsjö Förslag till permanent verksamhet riktad till hemlösa. Samverkan mellan Luleå kommun, kyrkan och ideella organisationer Uppdrag Kommundirektörens ledningsgrupp (KDL) har tagit beslut om att: - Kommunen måste samordna sig i frågan. Samverkan måste också ske med NLL och Polisen. - Socialchef Mikael Lekfalk ansvarar för att en gemensam arbetsgrupp bildas med representanter från berörda förvaltningar, socialförvaltningen, miljö- och byggnadsförvaltningen och stadsbyggnadsförvaltningen. - Arbetsgruppen ska lämna ett förslag till hantering av frågan den 1 september. - Arbetsgruppen utgår från och tar lärdom av Umeå kommun samt den kunskapsöversikt som upprättats av tidigare verksamhetschef Gerd Bergman. Arbetsgrupp Annika Klefsjö är sammankallande och samordnare i gruppen och nedan framgår vilka representanter som ingår i arbetsgruppen: oel Domeij, miljöinspektör vid miljö- och byggnadsförvaltningen Petra Wennberg, sektionschef vid stadsbyggnadsförvaltningen Carin ohansson, sektionschef vid socialförvaltningen Åsa Hällström från NLL Patrik Hellberg från Polisen Fredrik Winneborn, kommunikatör vid socialförvaltningen Bakgrund Luleå har sedan två år tillbaka fått en förändrad stadsbild på så sätt att vi nu ser flera tillfälligt besökande EU-medborgare, sittande och tiggande 1 utanför stadens butiker. En del säljer tidningar eller spelar musik, i hopp om att få 1 I forskningslitteratur ses tiggeri som en vädjan eller en bön om en gåva, ofta en mindre summa pengar, av någon annan person för sig eller sin familj behov av mat, kläder, logi eller läkarvård. Beteendet tiggeri kan klassificeras som antingen passivt eller aktivt. Det passiva tiggeriet är inte påträngande eller hotande och ofta inte heller verbalt. Tiggaren håller fram sin hand eller sitter ner med en mugg framför sig med ett plakat som talar om vad pengarna behövs till. Det aktiva tiggeriet innebär att tiggarna tar direktkontakt med eventuella givare genom att följa efter dem på gatorna, blockerar deras väg eller tar kontakt med människor på tunnelbanor och andra kommunikationsmedel. Gränserna mellan passivt och aggressivt tiggande är flytande och det hotfulla och mer störande och aggressivt tiggeriet är i de flesta fall inte tillåtet enligt de brottslagstiftningar som redan finns. Tiggeri i sig är inte förbjudet i Sverige. 53

54 LULEÅ KOMMUN 2 (7) SOC, SBK, MOB, Polisen, NLL Annika Klefsjö pengar från passarande Lulebor och andra. Huvudskälet till denna förändring är att vissa länder inom EU inte klarat av att skapa drägliga levnadsvillkor för sina medborgare. En grupp som är särskilt utsatta är personer med romsk bakgrund. Människor inom hela EU använder rätten till fri rörlighet 2 och söker sig till oss och andra länder samt städer, i hopp om att få ihop pengar som ska förbättra deras och barnens situation i hemlandet. Många av dem som kommer till oss är fattiga, arbetslösa och saknar utbildning. Många av dem är föräldrar och lämnar kvar sina barn i hemlandet, under tiden de vistas här. De tillfälligt besökande EU-medborgarna har ökat till antal i hela Sverige. Flera kommuner har tillsammans med olika ideella föreningar, på olika sätt, valt att lösa situationen, tillfälligt eller långsiktigt. Regeringen har också utsett en nationell samordnare, Martin Valfridsson, som ska skapa förutsättningar för en förbättrad samverkan mellan aktörer som möter socialt utsatta EESmedborgare som tillfälligt vistas i Sverige. I uppdraget ingår att stödja det arbete som utförs av myndigheter, kommuner och landsting och organisationer. En sammanställning av hans arbete ska presenteras i februari 2 Den fria rörligheten för personer är en grundprincip som garanteras av EU. Varje unionsmedborgare och deras familjemedlemmar har rätt att röra sig, bo, studera, arbeta, etablera sig eller tillhandahålla tjänster i en annan medlemsstat utan att diskrimineras på grund av sin nationalitet. EU:s politik, bland annat avseende de sociala trygghetssystemen, syftar till att göra det lätt och smidigt att röra sig och vara verksam inom EU:s område. Det är emellertid inte meningen att man ska utnyttja denna rätt till rörlighet helt utan begränsningar. Av det s.k. rörlighetsdirektivet (2004/38/EG) framgår under vilka förutsättningar en unionsmedborgare har rätt att uppehålla sig i en annan medlemsstat. Rörlighetsdirektivet har implementerats i den svenska utlänningslagen, där begreppet uppehållsrätt reserverats för rätten att vistas i Sverige längre än tre månader utan uppehållstillstånd. För vistelse i högst tre månader ställs inga andra krav än att personen kan identifiera sig med giltigt pass eller annan id-handling. En EU-medborgare kan dock enligt 8 kap. 9 utlänningslagen (2005:716) avvisas från Sverige under de tre första månaderna efter inresa om han eller hon visar sig utgöra en orimlig belastning för biståndssystemet enligt socialtjänstlagen. För att få uppehållsrätt inom en annan medlemsstats territorium under längre tid än tre månader ska personen antingen vara anställd, egenföretagare, arbetssökande med verklig möjlighet att få en anställning, studerande med heltäckande sjukförsäkring och tillräckliga tillgångar för sin och sina familjemedlemmars försörjning eller enbart vistas i den mottagande medlemsstaten men ha en heltäckande sjukförsäkring och tillräckliga tillgångar för sin och sina familjemedlemmars försörjning. EU-rätten kan inte åberopas i samband med missbruk eller bedrägeri, ett s.k. svart arbete kan därför inte ligga till grund för uppehållsrätt. Rätten till fri rörlighet har på senare år använts av de nyaste medlemmarnas, Bulgarien och Rumäniens, medborgare. De som har kommit hit tycks inte ha haft som huvudsyfte att söka arbete alternativt ha en verklig möjlighet att få ett arbete, utan försörjer sig genom att tigga. Det innebär att deras rätt att uppehålla sig i Sverige sträcker sig till högst tre månader. Beslut om avvisning fattas av Migrationsverket eller Polismyndigheten. Beslut om utvisning fattas av Migrationsverket. 54

55 LULEÅ KOMMUN 3 (7) SOC, SBK, MOB, Polisen, NLL Annika Klefsjö Sveriges kommuner och landsting bjöd in ett antal kommuner den 31 augusti 2015, där representanter från Luleå kommun deltog. Syftet med mötet var att diskutera aktuella frågor samt utifrån det skicka medskick till den nationella samordnaren. Europeiska forskare har försökt att beskriva orsakerna och bakgrunden till dagens romska mobilitet inom EU genom push och pull faktorer som framgår nedan: Push faktorer: Fattigdom Diskriminering Bristande rättigheter i hemländerna Pull faktorer: En mer överseende och accepterande hållning till tiggeri Tillgången till frivilligorganisationer som kan lämna akut hjälp till behövande i mottagarländerna Föreställningar om en bättre arbetsmarknad i Norden Forskarna betonar vikten av att i första hand vidta och undanröja olika push faktorer. Vidare att pull faktorer kan påverkas utan att de görs inskränkningar i den fria rörligheten och utan att olika EU-länder bollar problemen mellan sig. Fyra olika perspektiv och nivåer samt avgränsning Arbetet med utsatta EU/ESS-medborgare sker utifrån fyra perspektiv och nivåer: 55

56 LULEÅ KOMMUN 4 (7) SOC, SBK, MOB, Polisen, NLL Annika Klefsjö Europa (EU) Hemländer Sverige Lokalt I aktuellt uppdraget kommer fokus att riktas till den lokala nivån och då för Luleå. uridiska aspekter gällande utsatta EU-medborgare Erfarenheter lokalt i Luleå Informationsblad om EU-medborgares rättigheter och skyldigheter har tryckts upp på tre olika språk samt delats ut. Informationen finns även på Luleå kommuns webbtjänst. stod/ekonomisk-hjalp-och-stod/eu-medborgare-och-bistand.html Under hösten/vintern år 2014 ordnades en tak över huvudet lösning för tillfälligt besökande EU-medborgare som stängdes 30 april I lokalen fick max 22 personer vistas. Ett vaktbolag öppnade och stängde lokalen. Signaler skickades om att det vistades fler personer än 22 stycken i lokalen, detta har inte kunnat styrkas. Klagomål inkom från allmänheten om nedskräpning och att konflikter och hot förekom mellan enskilda EU-medborgare. Med anledning av det upprättades regler för att vistas i lokalen, vilka gavs till EU-medborgarna som vistades i den. Information gavs även om vart de kunde vända sig, om de var utsatta för hot och liknande. Ett fåtal enskilda EU-medborgare ansökte och beviljades pengar till en hemresa. Möten med kyrkan och dess olika församlingar har genomförts och pågår i syfte att engagera ideella krafter som i samverkan med kommunen skulle kunna driva en permanent verksamhet för hemlösa. 56

57 LULEÅ KOMMUN 5 (7) SOC, SBK, MOB, Polisen, NLL Annika Klefsjö Kyrkan serverar frukost varje dag i veckan och få använde den möjligheten. Förslag på lokal nivå för Luleå: Utifrån andra kommuners erfarenheter så är en framgångsfaktor, samverkan mellan kommunen och ideella föreningar eller kyrkan. I vissa kommuner står kommunen för kostnaderna för lokal och delar av eller samtlig personal. I andra kommuner drivs verksamheter helt av ideella föreningar. I Luleå är kyrkan och dess församlingar intresserade av att starta och driva ett härbärge i samverkan med kommunen. Nedan framgår kyrkans önskemål och krav för att det ska vara möjligt: 1. Permanent verksamhet riktad till alla hemlösa som är öppet året om och med ett max 16 platser, där platserna riktas till aktuell målgrupp och till andra som tillfälligt saknar bostad och som i många fall erbjuds plats på vandrarhem. (Likt Vinternatt i Stockholm). Vid den verksamheten betraktas en övernattning som en akut insats. Kyrkan vill däremot inte att verksamheten riktas till medborgare med missbruksproblematik, med anledning av att RIA-center redan gör det. 2. Verksamheten finns och drivs i en lokal nära kyrkans befintliga lokaler, församlingslokal eller kyrka. Det är en förutsättning för att de ska klara av uppdraget bemanningsmässigt. Önskemål finns om en lokal i centrala Luleå eller på Örnäset. 3. Kommunen står för lokal och personalkostnader. (Likt strukturen på RIA med föreståndare och personal.) Kostnadskalkyl Utifrån ovan ställda krav och förutsättningar från kyrkan, att Luleå kommun ska bidra till kostnader för lokal och personal, så beräknas kostnaderna uppgå till 2 miljoner/år. Ett likvärdigt exempel på verksamhet som Luleå Kommun i dag ger bidrag till är RIA- center som har 8 platser, som får ungefär 1,5 miljoner kronor per år för att driva sin verksamhet. Det samma gäller för Kvinnojouren. Pengarna används till lokal- och driftskostnader samt för ett antal anställda. Konsekvensanalys av ovan förslag Genom samverkan med ideella föreningar och kyrkan säkerställer vi vårt ansvar i Sverige som en del i EU, att mänskliga rättigheter följs och att vi tar ansvar för dem lokalt i Luleå. Kyrkan omfattas inte av samma lagstiftningskrav och begränsningar som kommunen och 57

58 LULEÅ KOMMUN 6 (7) SOC, SBK, MOB, Polisen, NLL Annika Klefsjö andra myndigheter gör, vilket medför att ingen riskerar att bryta mot lagstiftningen. Förslaget säkerställer att det finns personal på plats som kan stötta och hjälpa EU-medborgarna på olika sätt. En fysisk lokal ger dem även möjlighet att tvätta sig, gå på toaletten, eventuellt att tvätta kläder och att tillaga mat eller serveras mat. De ges möjlighet att sova inomhus i värme och på madrasser. En hög ambitionsnivå på lokal nivå (pull faktorer) kan stimulera till att fler söker sig till Luleå. Det i sin tur kan bidra till att alla inte kan erbjudas tak över huvudet. Om verksamheten löpande behöver anpassas efter ett växande behov, kommer även kostnader för det att öka. Vi får en spiraleffekt där ett tydligt avvägande gällande gräns behöver göras. Det scenariot kommer att vara aktuellt så länge hemländerna inte lyckats få till en god situation för sina medborgare (push faktorer). Utifrån det finns ett behov av att ha med den utvecklingen i kommunens strategiska planering, avvägningar och beslutstagande. Att erbjuda övernattningsmöjlighet för ett begränsat antal löser eventuellt inte problemet för samtliga EU-medborgare i Luleå, beroende på hur många som kommer och vistas här. Vi föreslår att information ges till de som inte får plats att de kan ansöka om ekonomiskt stöd för en resa till ambassaden, via Socialförvaltningen. En del kommuner har valt att enbart bevilja en resa per person, medan andra har valt att bevilja max två stycken för eventuella undantag vid sjukdom och liknande. Kommunerna har gett information om ovan till berörda vid tillfället som de beviljats ersättning för en resa. Vi föreslår även att billagaste och mest miljövänliga färdsättet erbjuds. Om det blir aktuellt att avhysa personer föreslår vi ovan, om ansökan om ekonomisk ersättning för resa till ambassaden, i första hand. Om det inte löser situationen ska personer hänvisas till annan lämplig fysisk geografisk plats där de får vistas och där vi på annat sätt kan ordna för exempelvis bajamajor. En risk och konsekvensanalys ska genomföras när det är aktuellt. En verksamhet som riktar sig till alla, inte enbart till tillfälligt besökande EU-medborgare, med behov av tak över huvudet bidrar till att ingen målgrupp förfördelas eller diskrimineras. Genom en god samverkan får vi även en samlad kompetens lokalt i frågan och områdets utveckling. Kommunikationsplan En kommunikationsplan tas fram tillsammans med berörda samverkanspartners, Polisen, Landstinget, berörda förvaltningar inom Luleå kommun och kyrkan (när det är klart). Vi använder som 58

59 LULEÅ KOMMUN 7 (7) SOC, SBK, MOB, Polisen, NLL Annika Klefsjö huvudkanal för information till våra medborgare. Vi synkar informationsgivning även internt inom respektive myndighet. Målet är att förse både medborgare och medarbetare med bra och tydlig information. Informationsfoldrarna uppdateras så att vi har en samlad information från samtliga myndigheter. Foldrarna ska finnas tillgängliga hos alla myndigheter och på deras hemsidor, på och i den verksamhet som är föreslaget att upprättas i samverkan med kyrkan. Kommunikatörerna från respektive myndighet får i uppdrag att ta fram en gemensam kommunikationsplan. Nuläges beskrivning (augusti/september 2015) I nuläget erbjuds inget tak över huvudet lösning. Det innebär att besökande EU-medborgare bor i sina bilar eller på andra sätt på olika fysiska platser i Luleå. Lokal Stadsbyggnadsförvaltningen har möjlighet att hitta en centralt belägen lokal alternativt på Örnäset, om de ges möjlighet att hyra in en sådan. - 59

60 LULEÅ KOMMUN Socialförvaltningen Mikael Lekfalk Statusrapport gällande uppdrag om tillfällig och permanent lösning för EU-migranter i Luleå kommun Uppdrag: Socialchefen fick på senhösten uppdraget av kommundirektören att i samverkan med andra berörda aktörer hitta en tillfällig övernattslösning för EU-migranter i Luleå kommun. Uppdraget har samordnats av Gerd Bergman, verksamhetschef Individ och familj. Uppdraget består av två delar, dels att finna lämplig lokal, dels att engagera ideell kraft som svarar för ett innehåll såsom öppning och låsning av lokalen samt att upprättade regler för användandet av lokalen följs. Exempel på sådana regler kan vara att det antal individer som lokalen tillåter, utifrån Räddningstjänstens bedömning, inte överskrids. Bakgrund: Den fria rörligheten för personer är en grundprincip som garanteras av EU. Varje EUmedborgare har rätt att vistas i Sverige under tre månader. Enda kravet är att man ska kunna legitimera sig. Enligt svensk lag är det heller inte olagligt att tigga. Kommunens ansvar för personer som ingår i aktuell målgrupp består av akuta insatser för att undvika nöd. Exempel på akut insats är medel för resa till ambassaden i Stockholm, pengar till mat eller härbärge. Socialtjänsten har ett särskilt lagstyrt ansvar för barn. De flesta EU-stater har en mycket restriktiv hållning i frågan, flera stater har också förbjudit tiggeri i lag. Tyskland och Sverige har ett öppnare förhållningssätt, vilket innebär att fler EU-migranter är att vänta i dessa två länder. Nuläge: Natten till den 18 december har EU-migranter övernattat i Svartöstans tillfälliga lokal. En del av dessa personer är nya vilket innebär att det också framöver kommer nya personer till Luleå. Man skulle kunna tänka sig att antalet personer skulle minska i takt med att kylan kommer, så är dock inte fallet. Förslag som diskuterats: 1. Rödkallens väg 11. Har tidigare varit en gruppbostad, socialförvaltningens hyr fortfarande lokalen men den står idag tom. Domkyrkoförsamlingen har accepterat att svara för innehållet, i enlighet med uppdraget ovan, eftersom de fysiskt finns i området. Domkyrkoförsamlingen skulle då kompenseras via ett verksamhetsbidrag från kommunen, något som är brukligt hos andra kommuner som löst frågan. POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON/ VÄXEL MOBILTELEFON E-POSTADRESS Luleå Kommun V Varvsgatan 20 A Socialförvaltningen Box Luleå LULEÅ 60

61 LULEÅ KOMMUN 2 Socialförvaltningen Mikael Lekfalk LuleBo, som äger fastigheten, har efter förfrågan skriftligt svarat att denna lokal/lägenhet inte är lämplig att tas i bruk för denna typ av hotellverksamhet. Skäl som försämrad trygghet för övriga lägenhetsgäster samt redan befintliga klagomål på Domkyrkoförsamlingens verksamhet i fastigheten anges som skäl i svaret. LuleBo har också inventerat sitt övriga lokalbestånd men inte funnit något annat alternativ. 2. Nuvarande lokal i Svartöstan. Är en högst tillfällig lösning i väntan på ett permanent alternativ. Tekniska förvaltningen har gjort bedömningen att denna lokal inte är lämplig utan ny lösning måste fram omgående. I denna lokal finns heller inga ideella organisationer aktiva. 3. Gammelstaden. Tekniska förvaltningen har tagit fram ett förslag till lokal här, dock har Kyrkosamfunden avböjt att ansvara för innehållet på grund av avståndet och andra logistiska skäl. 4. Stadsmission Luleå Diskussion om ett samlat grepp kring ideellt engagemang för utsatta och hemlösa personer har förts. Mycket pekar på att Kommunstyrelsen kommer ge Kommundirektören i uppdrag att utreda denna fråga. Detta skulle då kunna vara en långsiktigt hållbar lösning, andra kommuner har tagit fram sådana alternativ. Sammanfattande analys Det enda förslaget som uppfyller uppdragets krav är alternativ 1. Den lokalen är dock inte tillgänglig. Övriga förslag har inget innehåll vilket innebär att de inte är aktuella eftersom att säkerhetsfrågor som brand och ordning inte går att säkerställa. Ansvarsfrågan utifall något händer är mycket otydlig. När det gäller nuvarande tillfälliga lösning i Svartöstan så finns inte heller här något innehåll, vaktbolag engageras för att låsa och låsa upp. Socialtjänstens personal har också beordrats ut vid ett flertal tillfällen, vilket självklart är mycket påfrestande och inte hållbart. Tekniska förvaltningens personal, i första hand fastighetsförvaltare, har inte rätt kompetens för att övervaka lägenheten. I likhet med socialförvaltningen har tekniska förvaltningen inte resurser avsatta för detta. Båda förvaltningarna har dock varit tvungna att ta in personal i vissa situationer. Övriga lägenhetsgäster i lokalen har framfört kraftiga klogomål om oordning, det finns risk för att bråk kan uppstå och att de som bor i lokalen far illa. I händelse av att bråk eller oro uppstår måste polis tillkallas. 61

62 LULEÅ KOMMUN 3 Socialförvaltningen Mikael Lekfalk Punkten fyra är bra och skulle innebära att Luleå har en samlad strategi för att engagera ideella krafter i frågan. Konceptet verkar ha nått framgång på andra orter. Det har visat sig vara svårt att engagera ideella krafter på grund av logistiska skäl, förutom när det gäller förslag 1. ag gör bedömningen att vi inte kommer längre i frågan för närvarande. Ett långsiktigt alternativ bör prioriteras och arbetas fram i enlighet med punkten 4. I väntan på det måste det akuta läget omhändertas på lämpligt sätt. Ingen av berörda aktörer har avsatta medel för detta, det är därför viktigt att de kostnader som uppstår redovisas på ett sakligt sätt. Förslag till beslut: - Det i särklass bästa förslaget och det enda som uppfyller uppdragets intentioner är förslag 1. Som socialchef kan och ska jag inte överpröva den bedömning LuleBo gjort. - I brist på andra förslag föreslår jag att nuvarande tillfälliga lösning i Svartöstan kvarstår, över julhelg och nyårshelg till att börja med. Det är dock viktigt att klargöra vem som har ansvar för att säkerställa att säkerhets- och ordningsfrågar följs. Detta kommer att kosta pengar i form av vaktbolag eller kommunal personal. Även i detta fall vare sig kan eller ska jag som socialchef överpröva den bedömning som tekniska förvaltningen gjort om lokalens olämplighet. - Socialförvaltningen ställer sig bakom ett eventuellt uppdrag och har möjlighet att avsätta resurser för att genomföra en eventuell utredning angående Stadsmission Luleå Luleå den 19 december 2014 Mikael Lekfalk Socialchef 62

63 LULEÅ KOMMUN 4 Socialförvaltningen Mikael Lekfalk Kompletterande redovisning Följande har hänt efter den 19 december 2014: Då räddningstjänsten med stöd av brandskyddsbestämmelserna inte godkände fortsatt verksamhet i Svartöstan fick lokalen stängas den 22 december Samma dag öppnades verksamheten i lokalerna i Gammelstad. Den lokalen är godkänd för att maximalt 22 personer ska kunna övernatta där samtidigt. Lokalen i Gammelstad svarar bättre mot de krav som finns för att kunna bedriva denna form av verksamhet men är inte en optimal lösning varför arbetet med att hitta en lokal för verksamheten måste fortsätta. Stängningen av lokalen i Svartöstan och öppningen av lokalen i Gammelstad skedde genom att personal från socialförvaltningens individ- och familjeomsorg mötte upp i Svartöstan i anslutning till att lokalen skulle öppnas för kvällen. EU/EES-medborgarna som kom dit fick ta med sig sina personliga tillhörigheter men däremot flyttades inte madrasserna över då det med kort framförhållning inte var möjligt att få någon som kunde göra detta. De EU/EES-medborgare som kom var relativt få, 7 stycken, då ett antal på egen begäran hade fått hjälp med hemresa. Denna lokal har sedan den öppnades använts i begränsad omfattning, maximalt 7 personer. Personer som inte hade möjlighet att hämta sina personliga tillhörigheter i anslutning till att lokalen i Svartöstan stängdes har sedermera fått möjlighet att göra det. Efter helgerna har företrädare för Nederluleå församling kontaktat dels kommunalrådet Niklas Nordström men även Gerd Bergman. De har visat intresse att gå in och stödja verksamheten. Eftersom det var inplanerat ett möte med nätverket Ett Luleå för alla och företrädare för socialförvaltningen beslutades att företrädaren för Nederluleå församling skulle undersöka om församlingen har några lämpliga lokaler och att en förnyad kontakt skulle ske mellan församlingen och Gerd Bergman efter det inplanerade mötet med Ett Luleå för alla. Denna kontakt har inte hunnits med ännu men kommer att ske v.3. Ett möte har skett den mellan delar av nätverket Ett Luleå för alla, företrädare för EU/EES-medborgarna, socialnämndens ordförande och Gerd Bergman. På mötet utbyttes tankar om den nuvarande situationen, behov och önskemål men även sådant som borde åtgärdas tex någon form av information om vart de personer som bor i Gammelstad ska vända sig om de känner sig hotade. De har även informerats om att arbetet med att hitta en permanent lösning för övernattningsmöjligheter kommer att fortsätta och att en 63

64 LULEÅ KOMMUN 5 Socialförvaltningen Mikael Lekfalk samordnare kommer att utses. I avvaktan på att så sker kan både nätverket och EU/EESmedborgarna vända sig till Gerd Bergman. Luleå den 11 januari 2015 Gerd Bergman 64

65 LULEÅ KOMMUN TÄNSTESKRIVELSE 1 (4) Ärendenr Kulturförvaltningen Åke Broström Gammelstads kyrkstad 20 år som världsarv Ärendenr Kulturförvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att tillskjuta Kulturförvaltningen 250 tkr för 2015 och 1,645 mkr för 2016 för genomförandet av jubileums-projektet enligt projektbeskrivning. Sammanfattning av ärendet Den 7 december 2016 har Gammelstads kyrkstad varit världsarv i 20 år. Det vill världsarvets aktörer uppmärksamma i en gemensam jubileumskampanj i syfte att uppmärksamma världsarvet som den värdefulla kulturmiljö kyrkstaden utgör och det fantastiska besöksmål platsen är. En mängd aktiviteter planeras inom ramen för flera kommunala förvaltningar och kontor. Genom att tillskjuta projektet ytterligare medel ges förutsättningar för projektledning av jubileumsåret samt ökat utbud av aktiviteter, inte minst för målgruppen barn och unga. Beskrivning av ärendet Den 7 december 1996 utsåg FN-organet Unescos världsarvskommitté Gammelstads kyrkstad till ett världskulturarv. Världens idag drygt världsarv består av natur- och naturmiljöer som anses vara ojämförligt mest enastående och av stor betydelse för hela mänskligheten. År 2016 fyller Luleås världsarv 20 år. Det ska uppmärksammas med en mängd aktiviteter under hela året. Att vara en världsarvskommun är i allra högsta grad angeläget i en tillvaro då väldsarv hotas och faktiskt förstörs av våld och konflikt t ex Palmyra i Syrien. Att värna vårt eget och uppmärksamma andra världsarvs betydelse är i förlängningen ett viktigt fredsarbete. Kulturförvaltningen har upprättat en projektbeskrivning och dialoger förts med ett tjugotal intressenter som bjudits in att medverka. Under våren 2015 har Kommunikationskontoret tillsammans med Kulturförvaltningen upprättat en kommunikationsplan för jubileumsåret. Intresset är stort inte minst från externa organisationer att vara med och uppmärksamma världsarvsjubileet. Under jubileumsåret ska det befintliga grundutbudet synliggöras genom en tydligare och mer strategisk marknadsföring, vilket ska öka kännedomen och kunskapen om Gammelstad och världsarv samt långsiktigt stärka varumärket och öka antalet besökare till platsen. Genom ytterligare finansiering kan 65

66 LULEÅ KOMMUN TÄNSTESKRIVELSE 2 (4) Ärendenr Kulturförvaltningen Åke Broström utbudet av aktiviteter och arrangemang i världsarvet under jubileumsåret öka. ubileumsåret ska bli en kraftsamling där Luleborna är en primär målgrupp. Syftet är att vi under jubileumsåret visar upp en fantastisk kulturmiljö och ett besöksmål som bjuder på många upplevelser. Samtidigt ökar kunskapen om Gammelstads kulturarv och de utmaningar som finns kring förvaltning och bevarande. Projektet blir en kraftsamling som ger världsarvsaktörerna goda förutsättningar att arbeta tillsammans och strategiskt, även efter projektet. Varje aktör som deltar i jubileumsprojektet ansvarar för egna aktiviteter enligt aktivitetsplanen. Flera av de medverkande parterna fördelar medel inom befintlig ram för att styra insatser till projektet. Förutom Luleå kommun är Nederluleå församling, Länsstyrelsen, Visit Luleå, Trafikverket och Norrbottens museum parter i projektet, dessutom tillkommer flera mindre föreningar och företag. Det stora intresset att samlas kring vårt gemensamma världsarv för ett jubileumsfirande ställer stora krav på samordning. En del av den extra finansieringen bör därför bekosta projektledning. Sammanställning finansiering Se aktivitetslistan i projektbeskrivningen. Flera kommunala förvaltningar tar ett gemensamt grepp kring jubileumsaktiviteter, i huvudsak på plats i världsarvet men också på andra platser i kommunen, främst Luleå centrum i syfte att synliggöra världsarvet generellt. Länsstyrelsen avser att medfinansiera jubileet genom delaktighet i världsarvskonferensen, mottagning och logistik i samband med besök av inbjudna kungligheter och kulturminister, samt deltagande i utvecklingsarbetet kring Vägen mellan två världsarv. Eventuell finansering av ny skyltning på ovan nämnda väg avser Länsstyrelsen att ta från naturvårdsanslaget. När det gäller byggnadsvårdsinsatser under jubileumsåret avsätts medel för publika byggnadsvårdsaktiviteter. Nederluleå församling avser att förutom den kyrkorestaureringen som pågår inför jubileet satsa i olika jubileumsaktiviteter. Församlingen deltar i allt från byggnadsvårdsprojekt och världsarvskonferens till konserter och utökade öppettider under sommaren och i december. Visit Luleå avser att delta i jubileumsåret genom att tillsammans med världsarvets aktörer producera och testa nya paketerbara koncept för besöksnäringen som ett delprojekt i projektet Destination Capacity Building in Swedish Lapland. VL deltar i arbetet med utveckling av Vägen mellan två världsarv genom att bekosta en inledande inventering samt kommer att arbeta för att engagera hela destinationen Luleå genom att locka restauranger, hotell och butiker att uppmärksamma jubileet. Evenemang och erbjudanden mm kommer VL att informera om via lulea.nu. 66

67 LULEÅ KOMMUN TÄNSTESKRIVELSE 3 (4) Ärendenr Kulturförvaltningen Åke Broström Trafikverket kommer att delta i utvecklingsarbetet kring Vägen mellan två världsarv samt påbörja arbetet med åtgärder enligt ÅVS Gammelstad Kyrbyn. Norrbottens museum kommer att medverka med särskilda program kring till exempel arkeologi och pågående forskning. Den totala summan av planerade aktiviteter utom ram för Kulturförvaltningen samt externa aktörers kostnader för jubileumsåret uppgår till närmare 3 mkr. (se aktivitetsplan) Förslag till projektets finansering redovisas i tabellerna nedan. FINANSIERING AV KOSTNADER 2015 Kulturförvaltningen (2015) Kommunledningsförvaltningen (2015) SUMMA FINANSIERING Kulturförvaltningen investerar 2015 i en bok om världsarvet. Den ges ut på tre språk och kommer släppas i november och säljas i en kampanj som fungerar som inledning av jubileumsåret. Genom ett tillskott av medel från Kommunledningsförvaltningen kan projektledare anlitas under slutet av 2015 samt att ett urval av trycksaker och produkter/souvenirer kan beställas. FINANSIERING AV KOSTNADER 2016 Kulturnämnden (Kulturbidrag) Kulturförvaltningen Kommunledningsförvaltningen Länsstyrelsen Nederluleå församling SUMMA FINANSIERING Utanför ovanstående kalkyl tillkommer externa aktörers aktiviteter, finansierade av dem själva, men ännu ej kostnadsberäknade. Beslutsunderlag Projektbeskrivning med aktivitetslista Åke Broström Kulturchef Beslutet skickas till Kommunikationskontoret Tillväxtkontoret 67

68 LULEÅ KOMMUN TÄNSTESKRIVELSE 4 (4) Ärendenr Kulturförvaltningen Åke Broström SBF KULT Länsstyrelsen Nederluleå församling Norrbottens museum Trafikverket Visit Luleå 68

69 LULEÅ KOMMUN YTTRANDE 1 (1) Kommunledningsförvaltningen Ärendenr Ekonomikontoret / Elisabeth Persson Ståhl Yttrande över finansiering av "Gammelstad kyrkstad 20 år som världsarv" Ärendenr 2015/ Kommunledningsförvaltningens/ekonomikontorets förslag till beslut Ekonomikontoret föreslår under förutsättning att projektet genomförs att: tkr år 2015 hänvisas från Kommunfullmäktiges anslag för oförutsedda utgifter 2. Beslut om finansiering för år 2016 med tkr hänskjuts till arbetet med Strategisk plan och budget Sammanfattning av ärendet Kulturförvaltningen ansöker om delfinansiering från kommunstyrelsen för att uppmärksamma att Gammelstad kyrkstad varit världsarv i 20 år. Ansökan avser 250 tkr för år 2015 och tkr för år Elisabeth Persson Ståhl Ekonom/Controller Beslutet skickas till Kulturförvaltningen, ekonomikontoret 69

70 LULEÅ KOMMUN PROEKTBESKRIVNING Version 1 (7) Kulturförvaltningen PROEKTBESKRIVNING Gammelstads kyrkstad 20 år som världsarv Utkast BILAGOR Bilaga A B Aktivitetsplan i stort format Kommunikationsplan POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON/ VÄXEL MOBILTELEFON PLUSGIRO E-POSTADRESS Luleå kommun Kulturförvaltningen DIREKT TELEFAX BANKGIRO LULEÅ

71 LULEÅ KOMMUN Version 2 (7) Kulturförvaltningen Innehållsförteckning Innehållsförteckning...2 Bakgrund...3 Syfte...3 Förväntat resultat...4 Krav och avgränsningar...4 Projektorganisation?...5 Metoder och arbetssätt...5 Aktivitetsplan...6 Tidsplan...6 Resurser?????...6 Informationsinsatser...7 Utvärdering

72 LULEÅ KOMMUN Version 3 (7) Kulturförvaltningen Bakgrund Den 7 december 1996 utsåg FN-organet Unesco Gammelstads kyrkstad till ett världsarv. Världsarven utgörs av de kultur- och naturmiljöer i världen som anses vara ojämförligt mest enastående och av stor betydelse för hela mänskligheten. Vad som är och hur ett objekt kan bli ett världsarv bestäms i världsarvskonventionen (Konventionen om skydd för världens kultur- och naturarv). Det finns 1007 världsarv i 161 länder (juli 2014). I Sverige finns 15 världsarv. Världsarvsområdet Gammelstads kyrkstad omfattar kyrkan, kyrkstaden, de gamla stadskvarteren, de offentliga byggnaderna och delar av den yngre permanenta bebyggelsen. Kyrkstadstraditionen, dvs. att övernatta i kyrkstugorna i samband med kyrkobesök, är avgörande för världsarvsstatusen. Syfte Världsarvet Gammelstads kyrkstad är en oersättlig kulturmiljö som är angelägen för hela mänskligheten. År 2016 fyller världsarvet 20 år och det ska firas och uppmärksammas under hela året. Projektet ska: Öka kännedomen och kunskapen om Gammelstads världsarv. Bidra till att långsiktigt stärka varumärket och öka besöksantalet till världsarvet. Erbjuda världsarvsaktiviteter under hela året. Synliggöra det befintliga grundutbudet genom en tydligare och mer strategisk marknadsföring Öka kommunikationen/synligheten kring världsarvet genom en tydlig och samlad jubileumskampanj. * Utöka utbudet av aktiviteter och arrangemang i världsarvet under jubileumsåret förutsatt att medel tillskjuts projektet. * Under ett vanligt år i världsarvet genomförs en mängd arrangemang och aktiviteter. Genom att tydligare och mer strategiskt samla dessa under en gemensam jubileumskommunikation ökar vi kännedomen om världsarvets grundutbud. Detta leder förhoppningsvis till ökat besöksantal vid arrangemang och aktiviteter. 72

73 LULEÅ KOMMUN Version 4 (7) Kulturförvaltningen Förväntat resultat Ökad kännedom om världsarvet och ökad stolthet för världsarvet som en värdefull kulturmiljö med en intressant berättelse. Gammelstads kyrkstad är i ännu högre grad än tidigare ett givet besöksmål och en plats vi lyfter som en del i Luleås särprägel. Mål: Minst en aktivitet per månad kopplad till 20-årsfirandet ska genomföras under Under högsäsongen 1 juni till 31 augusti ska minst tio aktiviteter genomföras i världsarvet kopplade till 20-årsfirandet. Minst 50 artiklar (motsvarande) om världsarvet i lokala, regionala och nationella medier ska summeras vid utgången av Minst unika besök ska noteras på världsarvets webbplats under Under 2014 hade webben unika besökare och under jubileumsåret vill vi se en ökning med ca 25 procent. Visitor Centre ska öka sitt besöksantal under jubileumsåret med besökare, en ökning med cirka 20 procent jämfört med Antalet besökare vid kyrkstugeägarnas träffar kallade Lucköppning respektive Luckstängning ska öka med 50 procent i jämförelse med Under Persmäss ska 200 kyrkstugeägare medverka. Krav och avgränsningar Luleå kommuns åtaganden (marknadsföring, samordning, grafisk formgivning, redaktionell textproduktion etc.) gällande jubileumskampanjens kommunikationsinsatser är begränsade till detta projekt. Den aktör som i markandsföringssammanhang vill uppmärksamma jubileet ska använda det för ändamålet framtagna grafiska märket. Samt tydligt informera i samband med aktivitetens genomförande koppla den till världsarvsjubileumet. 73

74 LULEÅ KOMMUN Version 5 (7) Kulturförvaltningen Projektorganisation? I samarbete med projektledaren skall uppdragsgivaren besätta de olika rollerna med personer ur linjeorganisationen. Uppdragsgivare/projektägare: Kommundirektör Styrgrupp: Kulturchef, chef för kommunikationskontoret, Chef för tillväxtkontoret Projektledare: Projektgrupp: Metoder och arbetssätt Projektledarens roll i de olika faserna: Planera: Projektledaren ska driva jubileet genom att stötta/bjuda in/följa upp civila samhället, näringslivet och kommunen för deltagande i jubileumsåret. Projektledaren samlar aktörernas aktiviteter i en aktivitetsplan och koordinerar aktörer/aktiviteter och kommunikationsinsatser enligt kommunikationsplanen. Genomföra: Projektledaren fungerar som koordinator och säkerställer genomförandet samt löpande följer upp att de planerade aktiviteterna följer kommunikationsplanen. Projektledaren stöttar arrangörer/aktörer vid planering och vid behov på plats vid genomförandet. Avsluta: Sammanställer projektet i en slutrapport. 74

75 LULEÅ KOMMUN Version 6 (7) Kulturförvaltningen Aktivitetsplan Respektive aktör ansvarar för egna aktiviteter enligt aktivitetsplanen. Projektledaren följer löpande upp aktiviteterna och arbetar för att säkerställa att de kommuniceras enligt kommunikationsplanen. Se bilaga A. Aktivitetsplan. Tidplan Projektet startar våren 2015 med projektplanering, upprättande av kommunikationsplan, inbjudan till samverkan och säkerställande av finansiering. Genomförandet sker januari till och med december Projektet avslutas och utvärderas senast 31 januari Resurser????? Ekonomisk kalkyl Tillgängliga resurser inom ram: Här preciseras hur stor del av ordinarie löpande verksamhet som ska vigas för jubileumsåret: Kulturförvaltningen Världsarvssamordnaren samordnar framtagning av projektbeskrivning med berörda samt ansvarar för inledande 75

76 LULEÅ KOMMUN Version 7 (7) Kulturförvaltningen planeringsmöten i projektets planeringsfas. Världsarvssamordnaren bidrar med aktiviteter inom ram under genomförandefasen. Hägnan/Visitor Centre bidrar med aktiviteter inom ram under genomförandefasen samt har möjlighet att erbjuda fler aktiviteter förutsatt att finansiering finns. Kommunikationskontoret En resurs för framtagning av ny webb för Kulturförvaltningens verksamheter uppdrag kring världsarvet. Samt en resurs för formgivning/produktion för olika kanaler. Deltagande i projektgrupp. Framtagning av kommunikationsplan för projektets aktiviteter. Stadsbyggnadsförvaltningen????? Tillväxtkontoret????? Informationsinsatser Se bilaga B. Kommunikationsplan. Utvärdering Följa upp de mätbara målen. Sammanställa utfall av förväntat resultat i en slutrapport. Budgetuppföljning. Datum: Uppdragsgivaren/projektägarens namn 76

77 Aktivitetsplanering Projektaktiviteter inom ram (ej redovisad som kostnad nedan) Upprätta kommunikationsplan för projektet, uppstart. Besluta om projektbeskrivning Kalkyl Ansvarig Kulturförvaltningen/Kommunikations kontoret Uppdragsgivare Presentation ubileumsåret för samarbetspartners och intressenter - Samverkansinbjudan Kontakta Kyrkstugeägarföreningen för ev. samarbete Nyhetsbrev: epost och brev - till kyrkbybor, kyrkstugeägare Världsarvssamordn Världsarvssamordn Världsarvssamordn Världsarv i Sverige-konferens (ViS) 7-9 sept Kyrkstadsrådet Vinterevenemang isskulpturer i Kyrkbyn Utställning Storgatan (info plus hänvisning) SBF/KLK Kommunikationskontoret Ljusfestivalen på plats i världsarvet Södra hamn-plan t ex visning kyrkstuga Tidningen vårt Luleå uppmärksamma jubileumsåret På den nya webben för Visitor Centre/Hägnan och världsarvsförvaltningen synliggörs jubileumsåret Kommunens infartsskyltar med stående jubileumstext samt fem utvalda jubileums evenemang Pressmeddelanden/presskonferenser: större händelser Bildmapp om Gammelstad Trycksaker: Gammelstadsbroschyr nytryck plus ytterligare ett språk Trycksaker: aktivitetsguide/kalendarium SBF SBF SBF (inom ram förutsatt att medel finns) SBF #södrastrand (förutsatt att det fortsätter) KLK/Kommunikationsk. KLK/Kommunikationsk. KLK/Kommunikationsk. KLK/Kommunikationsk. KLK/Kommunikationsk./stadsarkivet KLK/Kommunikationsk. (Visitor Centre) KLK/Kommunikationsk/Projektledare 77

78 Invigningen Gstadsviken - entré Hägnan Världsarvsvisningar (guidningar) Dramatiserad guidning i världsarvet Guidning i världsarvet- 3 målgrupper Spövandring historisk spel Aktiviteter på egen hand via broschyrer och app Självguidad tur Gammelstadsbroschyren 5språk sv,en,ty,fr,fi Världsarvsresenär (barn) 3 språk-sv,en,ty Rabatterade visningar till nyinflyttade Lulebor (inom välkomstpaketet) (tryckkostnad) Rabatterade visningar till nya studenter (m start an.) Lucköppning kyrkstugor Luckstängning av kyrkstugorna. Tacksägelsehelg Medlemstidningen Kyrknyckeln Kulturministerbesök i samband med ViS. Länsstyrelsen via Landshövdingen skickar inbjudan till kulturministern att medverka i världsarvskonferensen (t.ex. för att inleda konferensen) Kungabesök samordna med världsarvet Laponia och ViS. (Länsstyrelsen via landshövdingen skickar ut inbjudan till kungaparet/kungafamiljen att medverka vid aktivitet för att uppmärksamma jubileumsåret i t.ex. augusti 2016.) SUK Projektet Hägnan/Visitor Centre Hägnan/Visitor Centre Hägnan/Visitor Centre Hägnan/Visitor Centre Hägnan/Visitor Centre Hägnan/Visitor Centre Hägnan/Visitor Centre Hägnan/Visitor Centre Kommunikationskontoret/Hägnan/Vis itor Centre Kommunikationskontoret/Hägnan/Vis itor Centre Kyrkstugeägareföreningen Kyrkstugeägareföreningen Nederluleå församling Lst/KLK Länsstyrelsen Program kring arkeologi, pågående forskning mm Vägen mellan världsarvet - nystart Lulea.nu uppmärksammar jubileumsaktiviteterna Facebook uppdatering aktiviteter Norrbottens museum Trafikverket mfl. Vistit Luleå/Tillväxtkontoret Resp. programaktör 78

79 Medverka i planeringen och genomförandet av världsarvskonferensen, samt ta fram roll ups. Medverka i arbetet med att förbättrad informationen/skyltningen längs "Vägen mellan två världsarv", vilket sker i samverkan med bl.a. Trafikverket, Swedish Lapland, Visit Luleå och NLL/Norrbottens museum. Även här handlar det dock i första hand om att vi svarar för kostnaderna för den personal som medverkar i arbetet inkl. att tillhandahålla underlag till ev. nya vägskyltar/informationsskyltar t.ex. underlag som tagits fram inom ramen för t.ex. Laponiaarbetet. I de fall informationsskyltarna och rastplatserna berör naturreservat längs vägen så kommer ev. upprustning under 2016 att bekostas via naturvårdsanlaget. Denna summa går inte heller att uppskatta i dagsläget. Lst Lst Aktiviteter i kommunal regi, förutsatt att finansiering finns Samverka med civila samhället (föreningar, org kring världsarvet), Samverka med näringslivet, Kontakta företag från Kyrkbyn för ev. samarbete kring jubileumsåret. Heltid 15 mån. Genomförande och projektavslut. Enligt projektplan. Lönekostnad. Persmäss-helgen. Genomförs årligen med 1-2 aktiviteter inom ram samt en annons. Utökat program och marknadsföring kopplat till jubileumsåret. Bef budget ca kr Instagram skapa hashtag #jubileumkyrkbyn Utställning Kulturens hus Kyrkbyn Final världsarvsåret. Program för världarvsdagen, kyrkstadsnyckeln, kalas. Övriga utgifter Mattei-konsert Notes for Peace ( finns för teknik och funktionärer vid genomförandet) konsultarvode till "evenemangsgenomförande" Framtagning av nya säljbara produkter/specialerbjudanden inkl. MF Ice music festival: Samarbeta med arrangören och lyfta jubileumsåret Föreläsningar ("världsarvsresan") plus Maurits Nyström i Vetenskapens hus/kulturens hus etc Projekledare Projektledare mfl. 0 Projekledare Projekledare Projektledaren Projektledaren Projektledaren/Kulturchefen Projektledaren/Park & evenemang? Projektledare/VL mfl Projekledare/Tillväxtkontoret Projektledaren/Världsarvssamordnare n 79

80 Byggnadsvårdsaktiviteter (uppräkning restaureringsprojekt) Kulturförvaltningen/Världsarvssamor daren Gammelstadsboken Kulturnämnden Kulturarrangemang Kulturnämnden Utbildn. Världsarvet Gammelstads kyrkstad f pedagoger Hägnan/Visitor Centre Utbildningsprogram för skolor Hägnan/Visitor Centre Projektpedagog, barnaktiviteter 8 mån Hägnan/Visitor Centre Souvernirer - produktframställning och inköp Hägnan/Visitor Centre Allsång på Hägnan där vi samtidigt lyfter jubileumsåret Hägnan/Visitor Centre/Lions VR 360 digital guidning/app fr Norrbottens museum Visit Luleå, Nederluleå församling, Kulturförvaltningen Adventskalender Stugägareföreningen Biblioteksaktiviteter Biblioteket SUMMA KOMMUN Prissatta externa aktiviteter Musik i kyrkan konserter och ny cd. Utökade öppettider under sommaren och december månad Deltagande i ViS-konferensen Deltagande i lokala arrangemang Visningar och information under kyrkorestaureringen Byggnadsvårdsprojekt Informationsdag/-dagar om byggnadsvård genomförs i Gammelstads kyrkstad under sommaren 2016 (i samverkan med Kyrkstugeägareföreningen och Nederluleå församling m.fl.) Nederluleå församling Nederluleå församling Nederluleå församling Nederluleå församling Nederluleå församling Nederluleå församling Lst SUMMA EXTERNA AKTÖRER SUMMA KOSTNAD

81 LULEÅ KOMMUN YTTRANDE 1 (2) Kommunledningsförvaltningen Ärendenr Samhällsutvecklingskontoret / Anna Lindh Wikblad Samhällsutvecklingskontorets yttrande över En ny regional planering ökad samordning och bättre bostadsförsörjning (SOU 2015:59) Ärendenr 2015/ Kommunledningsförvaltningens/samhällsutvecklingskontorets förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att för Luleå kommuns räkning ge bilagt svar till bostadsplaneringskommittén. Sammanfattning av ärendet Statens bostadsplaneringskommitté har i uppdrag att utreda och vid behov föreslå sådana förändringar i de regelverk som styr fysisk planering och framtagande av planeringsunderlag på regional nivå som behövs för att tillgodose bostadsförsörjningsbehovet och en långsiktigt hållbar utveckling. Bostadskommitténs betänkande har remitterats för att inhämta synpunkter på förslagen eller materialet i dokumentet. Remissvar har tagits fram av samhällsutvecklingskontoret i samråd med Stadsbyggnadsförvaltningen och Lulebo. Luleå kommun ställer sig positiv till kommitténs förslag om en ny lag som ställer krav på regional planering och samordning mellan olika planeringssystem för att effektivt kunna arbeta med hållbar utveckling i hela landet och en hög kvalitet i planeringen. Kommunen är dock tveksam till att förslaget får den effekt på kommunernas planering för bostadsförsörjning som kommittén framhåller. Beslutsunderlag Svar på remiss En ny regional planering ökad samordning och bättre bostadsförsörjning (SOU 2015:59) (bilaga) Betänkande En ny regional planering ökad samordning och bättre bostadsförsörjning (SOU 2015:59) Anna Lindh Wikblad Chef, samhällsutvecklingskontoret 81

82 LULEÅ KOMMUN YTTRANDE 2 (2) Kommunledningsförvaltningen Ärendenr Samhällsutvecklingskontoret / Anna Lindh Wikblad Beslutet skickas till Lulebo Stadsbyggnadsförvaltningen Samhällsutvecklingskontoret 82

83 Svar på remiss En ny regional planering ökad samordning och bättre bostadsförsörjning (SOU 2015:59) N2015/5036/PUB Kommunens ställningstagande Luleå kommun ställer sig positiv till kommitténs förslag om en ny lag som ställer krav på regional planering och samordning mellan olika planeringssystem för att effektivt kunna arbeta med hållbar utveckling i hela landet och en hög kvalitet i planeringen. Kommunen är dock tveksam till att förslaget får den effekt på kommunernas planering för bostadsförsörjning som kommittén framhåller. Ökad samordning gällande regionala planer för infrastruktur och trafik påverkar med stor sannolikhet förutsägbarheten i planeringen för bostadsförsörjning i storstadsregionerna. För tillväxtkommuner utanför storstadsregionerna bedömer vi att sambandet inte är lika tydligt. Resor sker oavsett detta och påverkar inte var människor väljer att bostätta sig. Därför tror vi inte att den föreslagna lagändringen kommer att få effekter på planeringen för bostadsförsörjning men välkomnar ändå en ökad samordning. I förslaget ligger fokus på att kommunerna och de regionala aktörerna ska ta hänsyn till varandra i planeringen men fortfarande saknas krav på nationella ställningstaganden och prioriteringar där mål eller strategier är motstridiga. Ställningstaganden och prioriteringar på nationell nivå måste bli tydligare för att detta ska kunna nyttjas på ett effektivt sätt i det kommunala arbetet. Sammanfattning Bostadsplaneringskommittén har i uppdrag att utreda och vid behov föreslå sådana förändringar i de regelverk som styr fysisk planering och framtagande av planeringsunderlag på regional nivå som behovs för att tillgodose bostadsförsörjningsbehovet och en långsiktigt hållbar utveckling. Bostadskommitténs betänkande har remiterats för att inhämta synpunkter på förslagen eller materialet i dokumentet. Remissvaret har tagits fram av samhällsutvecklingskontoret i samråd med Stadsbyggnadsförvaltningen och Lulebo. Kommitténs uppdrag Den övergripande problembilden består av hur regionala planeringsförutsättningar ser ut med avseende på bostadsförsörjningsbehovet och kraven på en hållbar utveckling och om det behövs några förändringar i de fem planeringssystem (mark- och vattenanvändning, transportinfrastruktur, kollektivtrafik, tillväxt och bostäder) som kommittén ska se över. I uppdraget ingår en utvärdering av systemet med regionplanering enligt 7 kap. plan- och bygglagen (2000:900) (PBL) och den särlagstiftning som avser Stockholms län. Bättre samordning mellan olika planeringsslag antas kunna stödja och främja ett ökat bostadsbyggande. I uppdraget ingår även att utvärdera hur samordning av 83

84 bostadsförsörjningsfrågor på regional och lokal nivå fungerar idag och hur nämnda regler förhåller sig till lagen (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (BFL). Enligt direktiv ska kommittén bland annat överväga om och hur de regionala planeringsinstrumenten bör stärkas i förhållande till den kommunala planläggningen. Slutsats Kommittén drar slutstatsen att kraven på bostadsförsörjning och hållbar utveckling kan bättre tillgodoses genom ökad samordning mellan berörda planeringsslag och mellan kommunal, regional och nationell nivå. Detta bör kunna leda till en mer långsiktig och effektiv samhällsplanering vilket kan bidra till bättre bostadsförsörjning och en hållbar utveckling. Ytterligare en slutsats enligt kommittén är att fysisk planering i ökad utsträckning påverkar en regions utveckling och därför har betydelse för än bara enskilda kommuner. Med en regional fysisk planering som samverkar med andra planeringsslag ökar förutsägbarheten för byggherrar och byggföretag som ska förverkliga den kommunala planeringen för bostadsförsörjning. Kommittén anser att bostadsförsörjning och hållbar utveckling i hela landet kan tillgodoses bättre med en regional fysisk planering. Den kommunala planeringen för bostadsförsörjning bör betraktas som en planering som följer och är beroende av, men även samspelar med, andra planeringar. Därmed uppstår kravet på en regional planering som bland annat skapar förutsättningar för en lokal planering för bostadsförsörjning. Förslag Kommittén föreslår att bestämmelser om regional fysisk planering ska regleras i en ny lag om regional fysisk planering. 7 kap. PBL och lagen (1987:147) om regionplanering för kommunerna i Stockholms län ska upphöra att gälla. Den planering som föreslås ska enlig kommittén underlätta den kommunala översiktsplaneringen och planeringen för bostadsförsörjning genom att bidra till underlag och regionala bedömningar och avvägningar mellan olika nationella och regionala intressen. Förslaget från kommittén innebär att regional fysisk planering ska vara ett uppdrag i hela landet och ha länet som indelningsgrund. Den aktör som har det regionala utvecklingsansvaret i varje län ska inom sitt län ha i uppgift att bedriva regional fysisk planering. I län där länsstyrelsen fortfarande har det regionala utvecklingsansvaret, ska landstinget i stället ha den uppgiften. Den ansvarige aktören ska ha i uppgift att 1. utreda regionala och mellankommunala frågor av betydelse för länets fysiska miljö, 2. upprätta, anta och aktualitetspröva ett regionalt fysiskt program för länet, som ska avse regionala och mellankommunala frågor av betydelse för länets fysiska miljö, 3. föra dialog med berörda parter som förhandlar om medfinansiering i bostadsbyggande och infrastrukturprojekt, 4. lämna underlag om sådana frågor som rör regionala och mellankommunala frågor av betydelse för länets fysiska miljö till länsstyrelsen, motsvarande aktörer i berörda län, de kommuner, regionala kollektivtrafikmyndigheter och andra myndigheter som berörs, 84

85 5. yttra sig enligt 3 kap. 15 PBL över förslag till översiktsplaner inom länet under tiden de är utställda, 6. verka för insatser som kan bidra till att det långsiktiga behovet av bostäder kan tillgodoses, och verka för insatser som kan bidra till att minska länets klimatpåverkan. För Luleå Kommun Anna Lindh Wikblad Chef Samhällsutvecklingskontoret Samråd har skett med Stadsbyggnadsförvaltningen och Lulebo. 85

86 LULEÅ KOMMUN BESLUTSFÖRSLAG 1 (1) Kommunledningsförvaltningen Ärendenr Samhällsutvecklingskontoret / Anna Lindh Wikblad Friköp av Luleå kommuns fastigheter Lulebo AB Ärendenr 2015/1170 Kommunledningsförvaltningen/samhällsutvecklingskontorets förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att Lulebo får friköpa de fastigheter som bifogas denna skrivelse till en totalsumma på kr och ge chefen för samhällsutvecklingskontoret i uppdrag att underteckna erfoderliga avtal. Sammanfattning av ärendet Lulebo innehar flertalet tomträtter på Porsön och dessa är bebyggda med bostäder i flerbostadshus. Lulebo har begärt att få friköpa fastigheterna till tomträtten då avgälden skall omprövas per den Avdelningen för Projektutveckling, Stadsbyggnadsförvaltningen, upprättar förslag till avtal om försäljning av fastigheterna till tomträttshavaren. Tillträde ska ske förutsatt att kommunfullmäktige godkänner förslaget och att avtalen undertecknas av båda parter. Undantag gäller för fastigheterna som innan tillträdesdagen ska säljas till annan aktör. För fastigheterna Porsön 1:236, Porsön 1:237, Porsön 1:238, Porsön 1:240, Porsön 1:241, Porsön 1:242, Porsön 1:243, Porsön 1:244 ska därför tillträde ske förutsatt att kommunfullmäktige godkänner förslaget och att avtalen undertecknas av båda parter. Med hänsyn till tillträdesdatumet önskas omedelbar justering av ärendet i kommunfullmäktige. Beslutsunderlag Lista över berörda fastigheter Anna Lindh Wikblad Chef, samhällsutvecklingskontoret Beslutet skickas till Lulebo Stadsbyggnadsförvaltningen Samhällsutvecklingskontoret 86

87 Kommande friköp av tomträtt, Lulebo AB Fastighet Friköpspris Porsön 1: Porsön 1: Porsön 1: Porsön 1: Porsön 1: Porsön 1: Porsön 1: Porsön 1: Porsön 1: Porsön 1: Porsön 1: Porsön 1: Porsön 1: Porsön 1: Porsön 1: Porsön 1: Porsön 1: Porsön 1: Porsön 1: Summa

88 LULEÅ KOMMUN YTTRANDE 1 (2) Kommunledningsförvaltningen Ärendenr Tillväxtkontoret / Maria Bergman Tillväxtkontorets yttrande över finansiering av projekt Samverkansdriven och tillväxtorienterad utveckling av medicinteknik, STUM Ärendenr 2015/ Kommunledningsförvaltningens/tillväxtkontorets förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att 1. Anslå maximalt 150 tkr till projektet under perioden , 2. Medel tas från anslaget för EU-medfinansiering, 3. Som villkor gäller Luleå kommuns allmänna villkor för projektfinansiering. Sammanfattning av ärendet Projektets övergripande mål är att bidra till tillväxt och regional konkurrenskraft genom att bl a: Etablerade innovationsprocesser och nyutvecklade produkter och tjänster Utgöra den dialogplattform där innovationsdrivna forskningsprojekt, patienter, hälso- och sjukvården och näringslivet kan mötas och samverka för att identifiera utvecklingsbehov i form av nya produkter och tjänster, ny FoU kunskap, nya samarbetsprojekt och/eller matchning av utvecklingskompetens. Umeå universitet, Centrum för Medicinsk Teknik och Fysik, är projektägare med Luleå tekniska universitet och Västerbottens läns landsting som samverkansparter. Projektperioden sträcker sig mellan till Projektets kostnader uppgår till tkr under projektperioden, från Europeiska regionala utvecklingsfonden söks tkr. Från Luleå kommun söker projektägaren 307 tkr för projektperioden. Tillväxtkontoret menar att söktrycket från olika projektägare är högt. Beslutsunderlag Ansökan (bilaga) Maria Bergman 88

89 LULEÅ KOMMUN YTTRANDE 2 (2) Kommunledningsförvaltningen Ärendenr Tillväxtkontoret / Maria Bergman Beslutet skickas till Tillväxtkontoret Ekonomikontoret Umeå universitet 89

90 Typ Status EU-medel/Investeringar för tillväxt och sysselsättning/övre Norrland/Att stärka forskning, teknisk utveckling och innovation Skickad Sparad Mottagare Tillväxtverket 1. Uppgifter om projektet 1.1 Projektets namn Samverkansdriven och tillväxtorienterad utveckling av medicinteknik 1.2 Datum för projektstart Datum för projektslut Län och kommuner som omfattas av projektets verksamhet Norrbotten Arjeplog Arvidsjaur Boden Gällivare Haparanda okkmokk Kalix Kiruna Luleå Pajala Piteå Älvsbyn Överkalix Övertorneå Västerbotten Bjurholm Dorotea Lycksele Malå Nordmaling Norsjö Robertsfors Skellefteå Sorsele Storuman Umeå Vilhelmina Vindeln Vännäs Åsele Typ av projekt Har projekt sökt finansiering ur minst två programområden? Samverkansprojekt Nej 2. Uppgifter om sökande 2.1 Organisationsnummer Organisationsnamn Umeå universitet 2.3 uridisk form Statliga myndigheter 2.4 Organisationens postadress CMTF c/o TFE 2.5 Organisationens postnummer Organisationens postort Umeå 2.7 Arbetsställenummer Arbetsställenamn Universitet och Lärarhögskola 2.9 Besöksadress Petrus Laestadius väg 2.10 Postnummer Postort Umeå 2.12 Är er organisation momsredovisningsskyldig för projektets verksamhet? 2.13 Omfattas er organisation av Lagen om offentlig upphandling (LOU) eller annan upphandlingslagstiftning, t.ex. LUF? 2.14 Eventuellt beviljat stöd utbetalas till ert Plusgiro Ange nummer för valt betalningssätt a a 2.15 Kontaktperson Namn Olof Lindahl Telefon Epost 2.16 Projektledare Namn Olof Lindahl 90

91 Telefon Epost 2.17 Ekonomi Namn Marie Fransson Telefon Epost 3. Samverkansparter 3.1 Organisationsnummer Samverkanspart Luleå Tekniska Univesitet 3.3 uridisk form Statliga myndigheter 3.4 Organisationens postadress Luleå Tekniska Universitet 3.5 Organisationens postnummer Organisationens postort Luleå 3.7 Är samverkansparten momsredovisningsskyldig för projektets verksamhet? 3.8 Omfattas Samverkansparten av Lagen om offentlig upphandling (LOU) eller annan upphandlingslagstiftning, t.ex. LUF? 3.9 Arbetsställenummer Arbetsställenamn Universitet och Lärarhögskolan Kontaktperson Namn a a Nazanin Emami Telefon Epost Projektledare Namn Telefon Epost Ekonomi Namn Telefon Epost 3.1 Organisationsnummer Samverkanspart Västerbottens läns landsting 3.3 uridisk form Landsting 3.4 Organisationens postadress Köksvägen Organisationens postnummer Organisationens postort Umeå 3.7 Är samverkansparten momsredovisningsskyldig för projektets verksamhet? 3.8 Omfattas Samverkansparten av Lagen om offentlig upphandling (LOU) eller annan upphandlingslagstiftning, t.ex. LUF? 3.9 Arbetsställenummer Arbetsställenamn Norrlands universitetssjukhus Kontaktperson Namn a a Anders Sylvan Telefon Epost Projektledare Namn Telefon Epost Ekonomi Namn Telefon Epost 91

92 4. Bakgrund och omvärld Bakgrund Omvärld och samverkan Föreliggande ansökan avser bidra till Strukturfondsprogrammet Övre Norrlands ambition att öka den regionala konkurrenskraften genom att stärka forskning, teknisk utveckling och innovationer. Ansökan har sin utgångspunkt i utveckling av medicinsk teknik, ett område som har goda förutsättningar att fungera som tillväxtmotor i regionen. Ålderspyramiden i Övre Norrland utgör ur ett internationellt perspektiv en perfekt modell för hur det kommer att se ut i framtiden och den låga befolkningstätheten tillsammans med ett väl utbyggt bredbandsnät möjliggör innovativ utveckling av ny medicinsk teknik för hälso- och sjukvården. Något som det finns en stor efterfrågan efter då utvecklingen går mot en ökande andel av diagnostik, behandling och vård på distans och/eller via individanpassade applikationer (Appar) för egenvård och prevention. Samtidigt har regionen flera tunga kunskapsdrivande organisationer som driver framgångsrik forskning och utveckling inom området (Umeå universitet och Luleå tekniska universitet) vilket i kombination med bra möjlighet att bedriva bra testverksamhet vid Norrlands universitetssjukhus och Sunderby sjukhus, erbjuder exklusiva möjligheter för testbäddsverksamhet av framtidens teknikintensiva vård. Förutsättningarna har bidragit till att regionen har ett levande näringsliv inom området bestående av både mikroföretag och större verksamheter. Vi vet genom Tillväxtverkets undersökningar att mindre företag med mindre än 10 anställda generellt samverkar i lägre utsträckning än större företag och att det därför finns ett stort behov att stödja just denna kategori av företag. Vi vet också att innovationsprojekt som drivs i trippelhelix samverkan (akademi, näringsliv och offentlig verksamhet) och kvadrupelhelix konstellationer (akademi, näringsliv, offentlig verksamhet och civila samhället) har dokumenterat positiv effekt på företagens omsättning. Det eftersom dessa projekt i stor utsträckning är behovsstyrda och alla komponenter så som teknisk expertis, affärskunskap, kunder och användare finns med i så väl projektplaneringen som i genomförandet. Det i sin tur borgar för att det finns en stor efterfrågan av produkten/tjänsten och att den utvecklats med kunden och användaren i fokus. En satsning på medicinteknik kan också i viss mån ses som en satsning på jämställdhet och mångfald då branschen generellt lockar både män och kvinnor, svensk- och utrikesfödda. Samma gäller inom hälso-sjukvården som framförallt är den instans som kommer kunna dra fördel och använda nya förbättrade medicintekniska lösningar. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att medicinteknik tillhör en av de branscher i regionen med stor potential och goda förutsättningar att bygga hållbar ekonomisk utveckling runt. Syftet med projektet är att på kort och lång sikt uppnå en ökad samverkan mellan akademi och näringsliv samt fler livskraftiga företag med positiv tillväxt som bidrar till den regionala utvecklingen i Övre Norrland. Projektets huvudsakliga aktivitet är fokuserat på genomförande av 10 behovsdrivna delprojekt som i majoritet genomförs i trippel- och kvadrupelhelixsamverkan i syfte att utveckla nya medicintekniska produkter och tjänster. På ett övergripande plan kommer projektet också att fokusera på att bygga upp och etablera en dialogplattform/ett expanderande nätverk. Plattformen syftar till att samla regionens intressenter för medicinteknik omfattande näringslivet, akademiska parter, offentlig verksamhet (hälso- och sjukvården) samt det civila samhället (patientorganisationer & brukare) Projektet är planerat att drivas av Centrum för Medicinsk Teknik och Fysik (CMTF) vilket drivs som ett samverkansinitiativ mellan Umeå universitet, Luleå tekniska universitet, Norrbottens läns landsting och Västerbottens läns landsting. På ett regionalt plan i Norrbotten och Västerbotten finns ingen annan liknande verksamhet. Däremot finns det andra initiativ inom angränsande områden som projektet ser som tydliga potentiella samarbetspartners. De utgörs bland annat av andra institutioner och centrumbildningar inom den akademiska miljön som har verksamhet i angränsande forskningsområden så som IT, hälsovetenskap och e-hälsa. Dessa miljöer kan komma att bli viktiga för att stötta delprojekten med teknisk expertkompetens som i detta läge inte kunnat förutses. Projektet har också som avsikt att samarbeta med de båda universitetens "Grants office". De har personal med god insyn i projektfinansiering som är tänkt att kunna bidra till att nya samarbetskonstellationer bildade inom Dialogplattformen, få råd och tips om möjligheten att söka finansiering och starta nya utvecklingsprojekt liknande delprojekten i STUM. Vidare på regional nivå kan synergieffekter uppkomma genom samarbeten och erfarenhetsutbyte med andra offentligt finansierade tillväxtinitiativ så som universitetens innovationsstödjande verksamheter. Uminova Innovation driver t.ex. Biotech Umeå (ett företagskluster med fokus på Life Science och medicinteknik). Biotech Umeå kommer att kunna användas som en effektiv kanal för att nå ut till andra SMF:s i samma bransch i regionen där etablerad kontakt inte redan existerar. Biotech Umeå arrangerar också årligen konferenser som CMTF redan tidigare samarbetat kring och det arbetet kan genom det nya projektet få en naturlig fortsättning och vidareutveckling. Det finns också samarbetsmöjligheter med CMTF Affärsutveckling AB, ett utvecklingsbolag som ägs av forskare kopplade till CMTF. Bolaget har som affärsidé att tillsammans med det regionala innovationssystemet skapa attraktiva medicintekniska bolag och projekt. På nationell nivå finns flera andra liknande satsningar som CMTF, såsom CTMH i Stockholm, NovaMedtec i Östergötland och MedtechWest i Västra Götaland. De driver liknande projekt och det finns därför från alla parter en stark vilja att samverka. Med det som utgångspunkt bildades därför ett nationellt kluster år 2011, vid namn Nationellt Forum för Medicinsk Teknik (NFMT). Klustret fick under 2015 finansiering genom VINNOVA för att finansiera och genomföra en strategisk innovationsagenda och uppbyggnadsarbetet är nu i full gång. Ansökan innebär 50 milj kr/ år till det medicintekniska området där företag, forskare, hälso- och sjukvård och patientorganisationer kan söka pengar för relevanta projekt. Satsningen understryker den nationella visionen att utveckling av ny medicinteknik tillmäts stor betydelse för den framtida industriella utvecklingen i Sverige. NFMT kommer att kunna bidra i genomförandet av detta projekt och fungera som en mötesplats för att utbyta erfarenheter och bredda det egna kontaktnätet. Det kommer också vara möjligt för nya samarbetskonstellationer som utvecklats inom ramen för Dialogplattformen att söka utvecklingsmedel genom nätverket. Det finns också uttalat intresse för att genom detta projekt fördjupa relationerna med NovaMedtech i Linköping. Det kommer att ske dels genom erfarenhetsutbyte men också i rekryteringen av personer till STUM:s Business Advisory Board. Det finns stor vinning för projektet att fördjupa de nationella samarbetena för att på så sätt skapa möjligheter för delprojekten 92

93 att identifiera expertkompetens i andra delar av Sverige. Vidare ger det möjlighet att på mer övergripande nivå kommunicera projektet samt att attrahera investeringar och kompetens till regionen. På internationell nivå finns samarbeten framförallt på delprojektnivå inom akademin, med andra kliniska verksamheter samt med internationella företag. Koppling till det regionala näringslivet EU's strategi för Östersjöregionen Det regionala näringslivet med verksamhet inom medicinteknik består idag av allt från mikroföretag till större verksamheter. Där majoriteten är mikroföretag som saknar anställda och omsättning men där det finns en vilja att satsa och utveckla verksamheten. För att den kategorin av företag ska kunna växa och utvecklas, i vissa fall till livskraftiga företag, i andra fall till att gå från ett par till ett 10-tal anställda, är det viktigt att företagens konkurrenskraft stärks. Något som endast kan uppnås genom att verksamheten löpande utvecklas för att möta förändringar i samhällets och marknadens behov. För att uppnå det är ett aktivt innovationsarbete essentiellt, som bidrar till att nya produkter och tjänster utvecklas, och att produktionen och organisationen effektiviseras. STUM-projektet ska genomföras i nära samverkan med representanter för det regionala näringslivet. De 10 utvecklingsprojekt som man avser att finansiera genom STUM-projektet är utmaningsdrivna och grundar sig i ett uttalat behov inom hälso- och sjukvården samt från näringslivet. Projekten kommer också att drivas med stöd av en Business Advisory Board som har i uppgift att ge delprojekten affärsmässiga råd och tips för att säkerställa att utvecklingen sker med marknadens behov som utgångspunkt. Gruppens medlemmar representerar framförallt det regionala näringslivet med verksamhet inom medicinteknik. Dessa företag stödjer denna ansökan (stödbrev finns som bilagor) och har intresse av projektets resultat. Det är dock viktigt att poängtera att det är forskarna som driver delprojekten och därmed har rätt att patentera projektresultaten. Företagen kommer delta i utvecklingen och kommer på så sätt att få insyn i utvecklingsinsatserna och kommer att ges möjligheten att på marknadsmässiga villkor förhandla om projektresultaten. Företagen har i dialog med projektets ledning gemensamt kommit fram till att tillvägagångssättet är ett effektivt sätt för forskarna att dra nytta av företagens marknadskännedom samtidigt som företagen får en naturlig kontakt till forskarna och deras tekniska expertis. Sammansättningen i Business Advisory Board är tänkt att stärka alla delprojekt med erfarenhet och kompetens rörande affärsutveckling, marknadskännedom och produktutveckling inom medicinteknik. På ett övergripande plan är målsättningen att delprojektens resultat ligger till grund för spinn-off företag eller bidrar till utvecklingen av befintliga SMF:s. STUM-projektet har efter dialog med TVVs jurist organiserat projektet, planerat aktiviteter och definierat samarbetet med näringslivet för att harmonisera med statsstödsreglerna. Projektets aktiviteter kommer genomföras av UmU, LTU och VLL och företagen har en mer stödjande roll i utvecklingsarbetet. Många företag, som framgår av stödbreven, har uttryckt sitt stöd till projektgenomförandet men inget av dessa företag har automatisk rätt till delprojekten resultat. Företagen kommer genom STUM: Business Advisory Board och deltagande i Dialogplattformen följa projektet och kunna påverka utvecklingsprojektens riktning. Planeringen av delprojekten har också genomförts i nära samråd med företagen för att säkerställa behovsdrivna insatser men företagen har inte förbundit sig att ta till vara eller på annat sätt inkorporera projektresultaten i den egna verksamheten. I viss mån finns det intresse för detta men detta kommer att föregås av förhandling på marknadsmässiga villkor. STUM-projektet är inte ett föregångsprojekt eller en del av ett föregångsprojekt som anges i Östersjöstrategins handlingsplan. Projektet genomförs inte heller i samverkan med parter utanför Sverige. Däremot anser vi att projektet har transnationell påverkan och bidrar till Östersjöstrategins mål och tillhörande indikatorer. Östersjöstrategin har tre mål där målet "Ökat välstånd" är av relevans för detta projekt. Inom området kommer föreliggande projekt att bidra till måluppfyllelsen av delmålen; "EU:s strategi för Östersjöområdet ska vara ledande när det gäller att fördjupa och fullborda den inre marknaden" samt "EU:s strategi för Östersjöområdet ska bidra till genomförandet av Europa 2020-strategin". Specifikt gäller det indikatorerna rörande: 1.Mängd handel med varor inom regionen - STUM-projektet har för avsikt att genom utveckling av nya medicintekniska produkter och tjänster stärka regionens företag som i sin tur som ett resultat kommer få ökade förutsättningar för framgångsrik export. Projektet kommer aktivt arbeta för att informera och diskutera export inom Östersjöområdet inom ramen för Dialogplattformens verksamhet. 2.Ökad sysselsättning - STUM-projektet har också som målsättning att långsiktigt bidra till en ökad tillväxt i regionens företag och därmed nyanställningar. I nära tid är målsättningen att bidra till en ökad sysselsättning i Övre Norrland. Involverade företag och planerade start-ups har dock alla som målsättning att på ett tidigt stadie inleda exportsatsningar och det kan därför långsiktigt bli aktuellt med etablering av verksamhet i andra delar av Östersjöregionen. 3.Allmänna utgifter för FoU - STUM-projektet bidrar till en ökad investering i FoU och bidrar därmed till att de allmänna utgifterna för FoU i regionen ökar. Ansökan kommer också bidra till utvecklingen inom ett antal prioriterade områden så som PA Health, PA Innovation och PA Education. (PA= Priority Area) PA Health är fokuserat på att förbättra och främja människors hälsa något som projektet direkt avser att bidra till. Specifikt förväntas projektet bidra till åtgärden "Bekämpa hälsoskillnader genom förbättrad primär hälsovård", och det genom utveckling av medicintekniska lösningar inom e-hälsa området. PA Innovation har det specifika målet att öka den globala konkurrenskraften för Östersjöområdet genom ökad innovationsförmåga/bättre innovationsresultat - Projektet kommer direkt bidra till detta mål då fokus för hela ansökan är utveckling av nya innovativa medicintekniska lösningar. Ett av målen inom PA Education är att "Utveckla nya metoder för utbildning i företagande och innovation". Det kommer projektet bidra till genom att projektmedarbetarna inom varje delprojekt delvis kommer bestå av doktorander. Genom projektet kommer de utveckla sin kompetens rörande teknisk utveckling men även rörande kommersialisering och företagsutveckling. Alla delprojekt kommer att omfatta marknadsdrivande aktiviteter och inom Dialogplattformen kommer föreläsningar inom relaterade områden genomföras. 5. Mål och resultat Mål Det är av stor vikt att projektets övergripande målsättning kan brytas ner i projektmål; delmål som genom planerade och genomförda aktiviteter ger resultat på kort och lång sikt och som bidrar till att projektets syfte uppnås. I 93

94 detta avsnitt beskrivs projektets målsättning. Övergripande målsättning (mål på lång sikt) Deltagande företag i delprojekten har en ökad tillväxt och konkurrenskraft som ett resultat av etablerade innovationsprocesser och nyutvecklade produkter och tjänster. Regionens företag med fokus på medicinteknik och angränsande områden har fått ett ökat inflöde av offentlig och privat finansiering för att driva forsknings- och innovationsprojekt. Etablering av en hållbar dialogplattform där akademi, näringsliv, myndigheter och civila samhället möts (kvadrupelhelix). Fler regionala företag med verksamhet inom medicinteknik och angränsande teknikområden har startat och driver innovationsprojekt i samarbete med akademin, hälso- och sjukvården och det civila samhället. Projektmål (mål på medellång sikt) Deltagande företag i delprojekten har ökat den årliga investeringen i forskning och utvecklingsaktiviteter. Deltagande företag i delprojekten har etablerat hållbara innovationsprocesser. Fler akademiska forskare vid UmU och LTU ställer sig positiva till att löpande arbeta i behovsstyrda innovationsprojekt i samarbete med näringslivet. Delmål (mål på kort sikt) Bidra till etableringen av nya trippel- och kvadrupelhelix konstellationer med intresse att driva medicintekniska forsknings- och innovationsprojekt. Skapa möten mellan nya samarbetsprojekt och personer med insyn i relevanta finansieringsprogram. Inspirera och positivt påverka akademiska forskares intresse för näringslivssamarbeten. Bidra till ökad kunskap hos deltagande individer kring effektiva innovationsprocesser och hur de kan bidra till ökad tillväxt och konkurrenskraft i regionen. Bidra till utvecklingen av nya innovativa produkter och tjänster. Kvinnor och mäns olika användningssätt ska beaktas i utvecklingen av nya produkter och tjänster. Målsättningen är att alla delprojekten kommer att genomföras av ett team som representerar flera kulturer och båda könen. Alla delprojekt ska i möjligaste mån använda sig av förnyelsebara komponenter och material så att miljöpåverkan reduceras. Målgrupp(er) Förväntat resultat vid projektavslut Projektets primära målgrupper är regionens företag med fokus på medicinteknik och angränsande områden. Det är framförallt dessa som direkt kommer att kunna nyttiggöra de resultat som tas fram inom ramen för projektet. I flera fall har företagen varit med och utvecklat projektidéerna och uttryckt intresse att vid projektslut ges möjligheten att på marknadsmässiga villkor förhandla om projektets resultat. Representanter för det regionala näringslivet kommer att delta i projektet; dels genom medverkan i STUM:s Business Advisory Board, dels genom bred inbjudan till Dialogplattformen. En mer utförlig förklaring till dessa initiativ finns under avsnittet aktiviteter och organisation. En annan viktig målgrupp i projektet är de organisationer som står bakom ansökan; UmU, LTU, VLL och NLL. Dessa organisationer kommer kunna bevara och nyanställa personal som ett resultat av beviljat projekt. Projektet förväntas också bidra till att öka forskarnas erfarenhet och kunskap kring att driva och engageras i behovsdrivna innovationsprojekt. För närvarande finns i allmänhet fortfarande ett avvaktande förhållningssätt till ett för nära samarbete mellan akademin och näringslivet. Delprojekten kommer att kunna lyftas fram som goda exempel på hur ny kunskap kan genereras i nya konstellationer. Detta kommer förhoppningsvis att bana väg för fler liknande exempel även efter projektslut och därmed långsiktigt bidra till den regionala utvecklingen och tillväxten. Ett annat viktigt mervärde av projektet är att det kommer resultera i nya innovativa produkter och tjänster som kan användas för att effektivisera och förbättra hälso- och sjukvården. Som en konsekvens av projektet kommer hälso- och sjukvården att få positiva effekter, då fokusområdet är utveckling av medicinteknik och angränsande områden. Medicinteknik som bransch på ett övergripande plan lockar generellt både män och kvinnor i hög utsträckning. Inom akademin, näringslivet och hälsooch sjukvården finns båda könen representerade men i likhet med andra delar av samhället är det större andel män som innehar professorstitlar och sitter på högre chefspositioner. Inom sjukvården, som är den inrättning där de medicintekniska innovationerna till stor del används, är det framförallt kvinnor som arbetar. Det finns ofta representation av personer från flera olika kulturer så mångfaldsperspektivet är positivt. En satsning på medicinteknik kan därför delvis ses som en satsning på jämställdhet och mångfald eftersom det framförallt är inom hälso- och sjukvården som man kommer att kunna dra fördel av att få tillgång till nya förbättrade medicintekniska lösningar. Många av lösningarna har också en målsättning att bidra till förbättrad platsoberoende vård vilket bidrar till att färre transporter krävs och därmed en förbättring ur ett miljö- och klimatperspektiv. De aktiviteter som beskrivs i arbetssättet har utformats för att ge konkreta resultat på kort och lång sikt, vilka i sin tur förväntas bidra till att projektets målsättning, indikatorer och det övergripande syftet uppnås. Nedan presenteras de resultat och effekter som projektet förväntas lämna efter sig vid projektavslut: Kortsiktiga och långsiktiga resultat av delprojekten: 10 delprojekt har genomförts på ett ändamålsenligt sätt. Engagerade företagsrepresentanter i projektets Business Advisory Board har träffats 4 gånger per år under projektperioden. Delprojektledarna har löpande under projektet fått rapportera hur de aktivt arbetar för att bidra till en positiv förändring inom jämställdhet, mångfald och miljöområdet. Det har genomförts eller pågår förhandlingar med regionens företag avseende delprojektens resultat. Det finns ett fortsatt intresse från företagens sida att fortsätta samarbetet och dialogen avseende behoven av nya medicintekniska lösningar. Deltagande forskare har fått fördjupad och/eller etablerad relation till relevanta patientorganisationer både nationellt och regionalt. Delprojektledarna har tagit hänsyn till hur utvecklingsprocessen påverkar miljön och i möjligaste mån valt miljövänliga komponenter i utformningen av nya produkter. 70 % av alla delprojekt har genomfört marknadsundersökningar för att studera markandspotentialen och vilka exportmarknader som kan vara av relevans. Exportförberedande insatser genomförs i möjligast mån redan i utvecklingsskedet. Föreslagna aktiviteter gällande jämställdhet och integration har resulterat i fler kvinnor i ledande roller och ökat mångkulturellt inslag i projektet. Kortsiktiga och långsiktiga resultat av Dialogplattformens aktiviteter: Det har genomförts 2 dialogplattformsmöten per år. 94

95 Varje dialogplattformsmöte har resulterat i identifierade och definierade behov av medicintekniska produkter och tjänster som kan bidra till utveckling i regionens SMFs. Nya trippel- eller kvadrupelhelix samarbetskonstellationer har formats. Nya trippel- eller kvadrupelhelix samarbetskonstellationer ska ha erbjudits enskild vägledning kring vilka finansieringsmöjligheter det finns att driva innovationsprojekt. Minst 15 olika företag ska ha deltagit vid dialogmötena. Minst 3 olika patientorganisationer ska ha deltagit vid dialogmötena. Projektets deltagande individer ska uppleva att de ökat din kompetens och erfarenhet kring innovationsprocessen. Minst två föreläsningar som hålls vid dialogplattformens möten ska fokusera på innovationsutveckling ur ett mångfalds- och jämställdhetsperspektiv. Projektet ska sträva efter att nå en jämn könsfördelning mellan engagerade talare vid dialogplattformens träffar. Samarbetet med NovaMedtech har stärkts och det har utvecklats en gemensam plan och strategi för genomförande av gemensamma projekt och aktiviteter. Förväntade effekter på lång sikt Förväntade effekter på lång sikt av delprojektens aktiviteter: Företagen som varit involverade i projektet har en positiv tillväxt både i omsättning och genom nyanställningar. Utvecklade produkter och tjänster bidrar till att mer platsoberoende sjukvård kan erbjudas Engagerade företag har breddat sina produktportföljer. Medicintekniska produkter har utvecklats för en bred marknad och för att möta både kvinnors och mäns behov. Forskargruppernas könsfördelning är jämnare. Företagen involverade i projektet har ökat sin internationalisering. Nya forskningsprojekt som startas är i större utsträckning behovsdrivna och drivs i nära samarbete med industriella parter. En majoritet av de företag som engagerat sig i projektet har nya pågående utvecklingsprojekt med regionens universitet. Utvecklade produkter och tjänster säljs och marknadsförs av regionens företag. Flera nya medicintekniska bolag har etablerat sig i regionen, både genom nya start-ups och genom att redan etablerade bolag attraherats till regionen. Förväntade effekter på lång sikt som en konsekvens av Dialogplattformens aktiviteter: Dialogplattformen har blivit en uppskattad mötesplats där forskare, företagare, brukare och patienter samt tjänstemän verksamma inom medicinteknik och angränsade teknikområden möts. Inflödet av offentliga utvecklingsmedel har ökat till involverade universitet och företag. Samarbetet med övriga regionala innovationsstödjande verksamheter har förbättrats. Nya utmaningsdrivna utvecklingsprojekt i trippel- och kvadrupelhelix konstellation startas löpande. Forskare från akademin är i större utsträckning intresserade av att driva utvecklingsprojekt i samarbete med industrin. Föreläsningar med fokus på mångfald och jämställdhet har bidragit till att fler organisationer aktivt arbetar med frågorna. Ökat interregionalt samarbete. 6. Organisation och genomförande Projektorganisation Styrelse: CMTF har en styrelse inom ramen för den ordinarie verksamheten, vilken föreslås även ansvara för STUM-projektets verksamhet. Styrelsen ska övergripande säkerställa att projektets resultat är i linje med uppställda mål och indikatorer. Vidare ska styrelsen stödja projektledaren, säkerställa att den har full kontroll och att projektet kommer att nå målen. De förpliktigar sig att kontinuerligt hålla sig informerade om projektets status (genom styrelsemöten, statusrapporter och riskanalys). Personerna i styrelsen har god insyn i de egna organisationerna och har lång erfarenhet av att kunna driva projekt utifrån uppställda kriterier för att på ett ändamålsenligt sätt uppfylla angivna mål och indikatorer. De förväntas också i detta projekt bidra till uppbyggnaden av Dialogplattformen genom tidigare erfarenhet, personliga och organisatoriska nätverk. Projektledare: Projektledare för STUM-projektet föreslås bli CMTF:s föreståndare Olof Lindahl. Olof är professor i medicinteknik vid Umeå universitet samt ansvarig verksamhetledare för den medicintekniska FoUavdelningen vid Norrlands universitetssjukhus. Projektledarens övergripande ansvar är att planera, leda, följa upp och styra arbetet samt löpande identifiera och införa förbättringar i arbetssättet. Det är också projektledarens ansvar att rapportera och informera om projektläget. Ekonomiansvarig: Carina Forsberg, ekonom vid UmU föreslås som projektets ekonomiansvarig. Hon ansvarar för budgetuträkningar och den löpande ekonomiska rapporteringen och all annan administration som rör rapportering. Business Advisory Board: Projektets Business Advisory Board kommer att bestå av personer med mångårig erfarenhet och kompetens från sälj- och marknadsföring, affärsutveckling, innovationsutveckling och företagsetablering inom den medicintekniska branschen. Medverkande personer är framförallt representanter från det regionala näringslivet, men gruppen kommer också ha representanter från andra delar av Sverige eftersom det är av stor vikt att medicintekniska produkter och tjänster redan på i ett tidigt skede utvecklas för en nationell och internationell marknad. Av de bifogade stödbreven framgår det att flera företag åtagit sig att medverka i gruppen. Gruppen ska fungera som bollplank och stöd till delprojektledarna avseende marknadens behov och potentiella kunders krav i syfte att säkerställa behovsdriven utveckling med användare och betalande kund i åtanke. Deras involvering borgar för att delprojektresultaten kommer att nyttiggöras. Delprojektledare: Delprojektledarna ansvarar för att driva de utmaningsdrivna delprojekten i enlighet med de beskrivningar som upprättats. De ska också bidra till att projektets mål uppnås samt verka för att projektet genomförs på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. Det är vidare deras ansvar att säkerställa att hänsyn tas till arbetsgivarens styrdokument som reglerar jämställdhet, integration, miljö och folkhälsa. Horisontella kriterier Det är en relativt bra könsfördelning med avseende på projektets delprojektledare. Medicinteknik är ett ämnesområde som traditionellt lockar både kvinnor och män och det avspeglar sig i att 4 av 10 delprojekt drivs av kvinnor. Det bör dock poängteras att projektet kommer verka för en bättre sammansättning avseende jämställdhet och mångfald i Business Advisory Board och i styrelsen än dagens planerade. Projektet kommer även i övriga 95

96 aktiviteter att aktivt arbeta för att engagera fler kvinnor och personer med annan än svensk bakgrund. Detta eftersom utvecklingsteam med olika etnisk och kulturell bakgrund skapar innovationer som både får fäste och svarar till de regionala utmaningarna och möjligheterna, men även innehåller ett bredare globalt brukarperspektiv, vilket i sin tur ger positiva effekter inför framtida exportsatsningar.. Arbetssätt Projektets huvudsakliga aktivitet är fokuserat på genomförande av 10 behovsdrivna delprojekt som i majoritet genomförs i trippel- och kvadrupelhelixsamverkan i syfte att utveckla nya medicintekniska produkter och tjänster. Produkter och tjänster kommer att ligga till grund för etableringen av nya start-ups eller licensieras alternativt säljas till befintliga företag, gärna i regionen för att bidra till den regionala utvecklingen. På delprojektnivå kommer projektets specifika aktiviteter att skilja sig åt eftersom dessa påverkas av var i utvecklingsskedet det enskilda delprojektet befinner sig. Varje delprojekt kommer därför kort beskrivas var för sig där aktiviteterna på mer detaljerad nivå kan anges. Dessa återfinns som bilaga. Generellt kommer varje delprojekt bestå av aktiviteter i två kategorier; forskning & utveckling samt marknadsdrivande aktiviteter. Forsknings- och utvecklingsinsatserna kommer i stor utsträckning bestå av kliniska tester, verifieringsstudier, jämförande studier och utveckling av prototyper för att utveckla teknikerna vidare med färdiga innovationer som mål. Alla aktiviteter inom kategorin kommer vara tillämpade och utvecklingsfokuserade. Inom den andra kategorin, marknadsdrivna aktiviteter, kommer affärsdrivna aktiviteter att genomföras. Det kan exempelvis vara identifiering av pilotkunder för demonstration och test av tekniken, utveckling av affärsplan, genomföra nyhetsgranskning inför möjlig patentering, marknadskartläggningar. Båda dessa kategorier av aktiviteter är av yttersta vikt för att nya innovationer ska kunna utvecklas och är grundkomponenterna i innovationsprocessen. Forskare vid UmU, LTU och VLL kommer att leda utvecklingsarbetet men stödjas av personer med kompetens och erfarenhet av affärs- och företagsutveckling. Det kommer framförallt tillföras genom projektets Business Advisory Board (se projektorganisation). Projektgrupperna är sammansatta med en strävan mot jämställdhet och mångfald för att möjliggöra utveckling av innovationer anpassade för båda könen och anpassade för olika kulturer. På ett övergripande plan kommer projektet också fokusera på att bygga upp och etablera en dialogplattform/ett expanderande nätverk. Plattformen syftar till att samla regionens intressenter för medicinteknik omfattande näringslivet, akademiska parter, offentlig verksamhet (hälso- och sjukvården) samt det civila samhället (patientorganisationer & brukare) för att: 1. Diskutera och definiera andra behov än de som redan behandlas i delprojekten. Projektet vill på detta sätt bidra till att det löpande förs en diskussion mellan relevanta parter som syftar till att identifiera regionala, nationella och internationella behov inom medicinteknik. 2. Initiera nya samarbeten för behovsdrivna innovationsprojekt. Genom dialogplattformen kommer nya samarbetskonstellationer kunna skapas kring behovsdrivna utvecklingsprojekt. Kopplat till Dialogplattformen kommer också personer från universitetens Grants office samt andra tillväxtstödjande verksamheter (ex. Uminova Innovation, CMTF AU AB, Luleå Business AB) bjudas in för att vägleda nya "projekt" till relevant finansieringskälla. Dialogplattformen kommer att träffas två gånger per år och erbjuda en kombination av kompetenshöjande insatser, inspiration av framgångsrika trippel- och kvadrupelhelix samarbeten samt diskussioner och verkstad i arbetsgrupper. Förslag på frågeställningar som kan omfattas i de kompetenshöjande avsnitten är föreläsningar kring: Hur drivs effektiva samarbetsprojekt? Varför är mångfald och jämställdhet viktigt och hur kan detta användas som ett verktyg för ökad tillväxt? Från forskning till kommersiell produkt. 7. Aktiviteter Aktivitet Startdatum Slutdatum Kostnad Beskrivning Extern kommunikation och resultatspridning Dialogplattform/Expenderande Nätverk Delaktivitet Startdatum Slutdatum Kostnad Beskrivning Resor och logi Resor till mässor och för dialogsamtal Aktivitet Startdatum Slutdatum Kostnad Beskrivning Avslutsarbete Datainsamling och slutrapporter Aktivitet Startdatum Slutdatum Kostnad Beskrivning Utvärdering och lärande Följeforskare inkl upphandling Aktivitet Startdatum Slutdatum Kostnad Beskrivning Projektledning Projektledare och ekonomiadministration Aktivitet Startdatum Slutdatum Kostnad Beskrivning STUM Business Advisory Board Affärsrådet till projektverksamheten. Möten, utredningar, IPR mm 7.2 Innebär någon/några av aktiviteterna i projektet att projektet bekostar insatser som är riktade till enskilda företag? Nej Om ja, vilken/vilka aktiviteter? 96

97 Om ja, ange budgeterad kostnad 7.3 Finns aktiviteter av socialfondskaraktär? Nej Om ja, vilken/vilka aktiviteter? Om ja, ange budgeterad kostnad 7.4 Genomförs aktiviteter i projektet utanför det programområde som denna ansökan gäller, men ska finansieras genom denna ansökan? Nej Om ja, vilken/vilka aktiviteter? Om ja, ange budgeterad kostnad 8. Indikatorer 8.1 Ange investeringsprioritering Att främja företagsinvesteringar inom forskning och innovation och utveckla kopplingar och synergieffekter mellan företag, forsknings- och utvecklingscentrum och den högre utbildningssektorn, särskilt främjande av investering i produkt- och tjänsteutveckling, tekniköverföring, social innovation, miljöinnovation, offentliga tillämpningar, efterfrågestimulans, nätverk, kluster och öppen innovation genom smart specialisering, och stödja teknisk och tillämpad forskning, pilotverksamhet, tidiga produktvalideringsåtgärder och kapacitet för avancerad produktion och förstagångsproduktion, särskilt vad gäller viktig möjliggörande teknik och spridning av teknik för allmänna ändamål. 8.2 Kvantifiera projektets bidrag i följande aktivitetsindikatorer Kommentar till indikatorerna Antal företag som får stöd 15 företag Det är 7 företag som uttryckt intresse för delprojektens resultat och som uttryckt intresse att delta i STUM:s Business Advisory Board. Ytterliggare 5-10 företag planeras att engageras i Dialogplattformens aktiviteter. Antal företag som samarbetar med forskningsinstitutioner Privat investering som matchar offentligt stöd till innovations- eller FoU-projekt Antal företag som får stöd för att introducera för marknaden nya produkter Antal företag som får annat stöd än ekonomiskt stöd 7 företag Det är 7 företag som involverats i planeringen av projektet och som har uttryckt intresse att följa projektet och erbjudas möjligheten att förhandla om projektets resultat. 0 SEK 8 företag Vi uppskattar att ca 8 företag kommer få stöd att introducera nya produkter. Det inkluderar dels befintliga företag och dels nystartade företag som ett resultat av projektet. 15 företag Det är 7 företag som uttryckt intresse för delprojektens resultat och som uttryckt intresse att delta i STUM:s Business Advisory Board. Ytterliggare 5-10 företag planeras att engageras i Dialogplattformens aktiviteter. 8.3 Ange programspecifikt mål Öka innovationsverksamheten i företag och stärka utveckling av och tillgänglighet till innovationsstödjande system och miljöer. 9. Budget Kostnadsslag Totaler Personal Extern sakkunskap och externa tjänster Resor och logi Investeringar materiel och externa lokaler

98 Investeringar i portföljbolag Schablonkostnader Enhetskostnad Avgår projektintäkter (negativ kostnad) Summa, faktiska kostnader Offentligt bidrag i annat än pengar Privat bidrag i annat än pengar Summa, bidrag i annat än pengar Summa, kostnader Finansiär Beskrivning Totaler Offentlig kontantfinansiering Privat kontantfinansiering Summa, kontant medfinansiering Offentligt bidrag i annat än pengar Privat bidrag i annat än pengar Summa, bidrag i annat än pengar Summa, medfinansiering Europeiska regionala utvecklingsfonden Andel av faktiska kostnader ,01 % 49,77 % 50,22 % 50 % 9.4 Förväntas projektet generera nettoinkomster efter projektavslut? Nej Om osäker, kommentera 9.5 Söker ni förskott på eventuellt beviljat stöd? Nej Om ja, belopp Om ja, motivering Kommentar till budget 10. Bilagor Namn Delprojektbeskrivningar WP 1_10.pdf Stödbrev.pdf p 71 Protutdrag - Utseende av firmatecknare - US pdf 67380_inkops--och-upphandlingspolicy.pdf Riskanalys STUM.pdf Preliminar_upphandlingsplan_2016(STUM).pdf Samverkansavtal CMTF RektorUmU.pdf MedfinansintygSTUM2015.pdf Beskrivning/Kommentar Beskrivning av de 10 utmaningsdrivna delprojekten Stödbrev från företag som stödjer ansökan och som har uttryckt intresse för att delta i STUM:s Business Advisory Board och för projektets resultat. Underlag som styrker vem/vilka som har rätt att företräda vår organisation UmUs inköps- och upphandlingspolicy Riskanalys STUM Preliminär upphandlingsplan Samverkansavtal underskrivet av Rektor UmU Medfinansieringsintyg 98

99 Signatur Saknas 99

100 LULEÅ KOMMUN YTTRANDE 1 (2) Kommunledningsförvaltningen Ärendenr Tillväxtkontoret / Maria Bergman Tillväxtkontorets yttrande över finansiering av projekt Optisk Mätteknik för ett Innovativt Näringsliv Ärendenr 2015/ Kommunledningsförvaltningens/tillväxtkontorets förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att 1. Anslå maximalt 150 tkr till projektet under perioden , 2. Medel tas från anslaget för EU-medfinansiering, 3. Som villkor gäller Luleå kommuns allmänna villkor för projektfinansiering. Sammanfattning av ärendet Bakgrunden till projektet är att den regionala industrin har lyft behovet av innovativa lösningar baserade på optisk mätteknik i en undersökning genomförd av ProcessIT Innovations. Projektets syfte är att hjälpa små- och medelstora företag i regionen att börja nyttja den potential optisk mätteknik erbjuder som en innovativ komponent i befintliga produkter, nya produktprogram samt i processförbättringar och på så sätt stärka sin konkurrenskraft. Insatserna ska ske genom informationsträffar, seminarier och workshops, kartläggningsprojekt, implementeringsprojekt, behovsinventeringar. Målgruppen är att små och medelstora företag i Norrbotten och Västerbotten. Projektperioden sträcker sig från till Stiftelsen Adopticum är projektägare. Projektets budget uppgår till 12,8 tkr. Från Luleå kommun söks totalt 300 tkr, övrig finansiering förutsätts ske från Länsstyrelsen i Norrbotten, Region Västerbotten, kommuner (Umeå, Skellefteå, Piteå kommuner), privat finansiering samt Europeiska regionala utvecklingsfonden (6 390 tkr). Tillväxtkontoret menar att söktrycket är högt. Beslutsunderlag Ansökan (bilaga) Maria Bergman Beslutet skickas till Tillväxtkontoret 100

101 LULEÅ KOMMUN YTTRANDE 2 (2) Kommunledningsförvaltningen Ärendenr Tillväxtkontoret / Maria Bergman Ekonomikontoret Stiftelsen Adopticum 101

102 Typ Status EU-medel/Investeringar för tillväxt och sysselsättning/övre Norrland/Att stärka forskning, teknisk utveckling och innovation Skickad Sparad Mottagare Tillväxtverket 1. Uppgifter om projektet 1.1 Projektets namn Optisk Mätteknik för ett Innovativt Näringsliv - OMIN 1.2 Datum för projektstart Datum för projektslut Län och kommuner som omfattas av projektets verksamhet Norrbotten Arjeplog Arvidsjaur Boden Gällivare Haparanda okkmokk Kalix Kiruna Luleå Pajala Piteå Älvsbyn Överkalix Övertorneå Västerbotten Bjurholm Dorotea Lycksele Malå Nordmaling Norsjö Robertsfors Skellefteå Sorsele Storuman Umeå Vilhelmina Vindeln Vännäs Åsele Typ av projekt Har projekt sökt finansiering ur minst två programområden? Samverkansprojekt Nej 2. Uppgifter om sökande 2.1 Organisationsnummer Organisationsnamn Stiftelsen Adopticum 2.3 uridisk form Övriga stiftelser och fonder 2.4 Organisationens postadress Box Organisationens postnummer Organisationens postort Skellefteå 2.7 Arbetsställenummer Arbetsställenamn Adopticum 2.9 Besöksadress Företagsvägen Postnummer Postort Skellefteå 2.12 Är er organisation momsredovisningsskyldig för projektets verksamhet? 2.13 Omfattas er organisation av Lagen om offentlig upphandling (LOU) eller annan upphandlingslagstiftning, t.ex. LUF? 2.14 Eventuellt beviljat stöd utbetalas till ert Bankgiro Ange nummer för valt betalningssätt a Nej 2.15 Kontaktperson Namn Kenth ohansson Telefon Epost 2.16 Projektledare Namn Sara Lindahl 102

103 Telefon Epost 2.17 Ekonomi Namn Maria Strand Telefon Epost 3. Samverkansparter 3.1 Organisationsnummer Samverkanspart IUC Västerbotten AB 3.3 uridisk form Övriga aktiebolag 3.4 Organisationens postadress Gymnasievägen Organisationens postnummer Organisationens postort Skellefteå 3.7 Är samverkansparten momsredovisningsskyldig för projektets verksamhet? 3.8 Omfattas Samverkansparten av Lagen om offentlig upphandling (LOU) eller annan upphandlingslagstiftning, t.ex. LUF? 3.9 Arbetsställenummer Arbetsställenamn IUC Västerbotten AB Kontaktperson Namn a Nej Hans Bylesjö Telefon Epost Projektledare Namn Hans Bylesjö Telefon Epost Ekonomi Namn Stefan Markström Telefon Epost 3.1 Organisationsnummer Samverkanspart Industriellt Utvecklingscentrum Norrbotten AB 3.3 uridisk form Övriga aktiebolag 3.4 Organisationens postadress Storgatan Organisationens postnummer Organisationens postort Luleå 3.7 Är samverkansparten momsredovisningsskyldig för projektets verksamhet? 3.8 Omfattas Samverkansparten av Lagen om offentlig upphandling (LOU) eller annan upphandlingslagstiftning, t.ex. LUF? 3.9 Arbetsställenummer Arbetsställenamn IUC Norrbotten AB Kontaktperson Namn a Nej Anders Högström Telefon Epost Projektledare Namn Anders Högström Telefon Epost Ekonomi Namn RosMarie Öhgren Telefon Epost 103

104 4. Bakgrund och omvärld Bakgrund Omvärld och samverkan Den regionala industrin har lyft behovet av innovativa lösningar baserade på optisk mätteknik i en undersökning genomförd av ProcessIT Innovations. EU-kommissionen har fastslagit att detta är en nyckelteknologi som på sikt är avgörande för konkurrenskraft och tillväxt i Europas ekonomi. Trots detta är innovationskraften inom teknikområdet låg hos regionens bolag. Orsaker till ovanstående: * SMF har låg kompetens inom optisk mätteknik * SMF har bristande insikt gällande den potential teknikområdet medför * Kraftfulla satsningar på innovationsmiljö saknas * Nätverk för samarbeten & erfarenhetsutbyte inom teknikområdet saknas Följder: * SMF bygger inte nödvändig kompetens inom optisk mätteknik * SMF satsar för lite på innovation & utveckling inom optisk mätteknik * SMF har en låg grad av samverkan kring lösningar baserade på optisk mätteknik * SMF blir mindre konkurrenskraftiga och innovativa i sin utveckling Vid LTU och Umeå Universitet finns ProcessIT Innovations, ett samverkanscentrum som arbetar för att ta fram nya tekniska lösningar med utgångspunkt i basindustrins behov färdigställdes en första inventering av nuvarande och framtida behov inom industrin. Området optisk mätteknik framhölls som en viktig kompetens för att säkerställa långsiktig konkurrenskraft (se bilagor). För att möta upp industrins behov av specialistkompetens inom teknikområdet grundades Stiftelsen Adopticum på initiativ av ProcessIT. Adopticums roll är att fungera som en tekniskt kompetent och innovationsdrivande part inom området optisk mätteknik. EU-kommissionen har identifierat fotonik, d.v.s. bl. a. optisk mätteknik, som ett av fem teknikområden som spelar en central roll för ekonomisk tillväxt, konkurrenskraft och innovation i Europas ekonomi lade EUkommissionen en strategi för att stärka dessa teknikområden inom EU i syfte att hålla jämna steg med internationell konkurrens & skapa tillväxt i Europa, samtidigt som man adresserar de globala samhällsutmaningar vi står inför. Inför den nya programperioden gick man 2014 vidare och konstaterade att det är i gränslandet mellan dessa teknikområden som ekonomisk tillväxt, innovation och konkurrenskraft kommer att ha sin utgångspunkt. Verksamheten Photonic21 har på uppdrag av EU-kommissionen gjort en stor kartläggning av fotonikområdet på europanivå, benämnd "The leverage effect of Photonics Technologies; the European Perspective". Man konstaterar att industrin är en stor tillnärmare av nya lösningar, men det finns också andra sektorer där potentialen är stor. Ett av de områden som pekas ut är hälso-, sjuk- och äldrevård. Vi har tidigare erfarenhet av att driva projekt inom denna sektor och har etablerat en bra dialog med CMTF, Centrum för medicinsk teknik och fysik, vid LTU och Umeå Universitet. Vi kommer att arbeta med frågor rörande jämställdhet, bland annat genom att vända oss till processindustri och hälso- och sjukvårdssektorn, sektorer där män respektive kvinnor har olika grad av representation. Vi kommer att arbeta aktivt för att nå ett jämställt förhållande vad gäller könsfördelning i projektet och till de idéer, lösningar och koncept som projektet syftar att utveckla. En sekundär effekt av detta blir att engagera fler kvinnor i innovationssystemet. Projektet har stor potential att bidra till en positiv utveckling ur ett miljöperspektiv. Optisk mätteknik används inom industrin ofta till att optimera olika processer i syfte att minska åtgång av råmaterial, energi eller att skapa en tryggare arbetsplats. Inom hälso- och sjukvården är teknikområdet ett måste för att kunna utveckla distansöverbryggande lösningar som bland annat minskar resandet mellan olika hälso- och sjukvårdsinrättningar. Vår omvärldsanalys tar sin utgångspunkt i den inventering av industrins behov som ProcessIT Innovations genomförde Man konstaterade att behovet av specialistkompetens inom området efterfrågades av industrin och 2008 grundades Adopticum. Verksamheten funnits i 7 år och bedriver innovationsprojekt inom fältet för optisk mätteknik. Man har därmed träffat många av de aktörer, både inom universitetsvärlden och inom företagsvärlden som bedriver forskning eller verksamhet inom området. Vi har också konstaterat att EU-kommissionen har identifierat fotonik som ett av fem teknikområden som spelar en mycket central roll för ekonomisk tillväxt, konkurrenskraft och innovation i Europas ekonomi. Med kunskap om ovanstående har vi gått vidare för att undersöka vad som görs inom teknikområdet idag. I detta arbete har vi intervjuat personer som är väl insatta i branschen, har forskningsanknytning inom fältet samt sökt i Projektbanken och på webben för att bygga kunskap. Det finns i Hudiksvall något som kallas för Fiber Optic Valley som arbetar innovationsstödjande inom fältet för fiberoptik, men det finns inga gemensamma beröringspunkter med detta projekt. Detta är en innovationsmiljö främst inom bredband men också inom den sensorteknologi som används inom bredbandsfältet. Vi kan konstatera att det i Sverige inte finns några verksamheter som bedriver den typ av projekt som denna ansökan avser, varken på lokal, regional eller nationell nivå. Vi har utrett huruvida liknande projekt finns inom EU nivå har vi gjort sökningar på webben, bland annat genom CORDIS som är en sökmotor som inkluderar EU-finansierade projekt från 1990 och framåt. Inte heller här framkom några aktiva projekt med samma inriktning som detta projekt. Då detta projekt handlar om att höja den regionala innovationstakten och kompetensnivån så avslutades vårt arbete att efterforska internationella projekt vid EU-s databas och via de kontakter som tagits. I norra Sverige finns det väldigt få bolag som över huvud taget har denna specialistkompetens och det är bland annat därför projektet är viktigt. IUC-bolagen har tidigare erfarenhet från EU-projekt och därmed upparbetad erfarenhet från hur EUs medverkan i dessa ska synliggöras. Vi kommer att dra nytta av dessa erfarenheter, men också själva skaffa kunskap om hur detta ska göras för att följa direktiven. Då det kan förekomma ändrade krav inför den nya programperioden kommer projektet inledas med att sammanställa de 104

105 obligatoriska informationskraven och delge dessa till samtliga involverade i projektet för att tydliggöra detta. Styrgruppens ordförande är den som ansvarar för att riktlinjerna för Strukturfondsprojekt sammanställs och kommuniceras till relevanta parter. Det är projektledarens ansvar att se till att dessa följs i alla delar av projektet. Detta gäller givetvis allt från webbpubliceringar till presentationer och tryckt material. I allt material som framställs för att informera om och marknadsföra projektets verksamhet kommer logotypen för Europeiska regionala utvecklingsfonden att användas. Affisch med information om projektets EUfinansiering ska sättas upp hos samtliga projektparter. I all dialog med näringslivet, media och andra aktörer kommer vi att informera både om syftet med projektet samt dess finansiärer. Det är en styrka att det är så pass många olika finansiärer delaktiga då det stärker projektets vikt och ger det legitimitet. Detta projekt ägs av Adopticum som har två samverkanspartners och samtliga verksamheter kommer att uppdateras gällande de riktlinjer som finns. Koppling till det regionala näringslivet EU's strategi för Östersjöregionen IUC-bolagen i Norrbotten och Västerbotten har en fortlöpande dialog med företag i regionen, precis som Adopticum. Tillsammans har vi skapat oss en god bild över behoven i det regionala näringslivet. Genom vår kontinuerliga dialog med företag har vi samlat in åsikter, tankar och idéer kring hur ett projekt bör utformas. Detta har sedan legat till grund i vår planering. På så sätt har vi involverat det regionala näringslivet i planeringen. Vi upplever att det har varit en givande process och att vi nu har en ansökan som tar utgångspunkt i behoven så som de ser ut i regionens företag. En central fråga för Adopticum och IUC är att se till alla bolag i regionen ges möjlighet till att engagera sig i projektet. Verksamheterna har ett stora nätverk, men under projektets gång ska detta breddas ytterligare så att så många företag som möjligt får kännedom om projektet och ges möjlighet att delta. Projektets primära målgrupp är regionens SMF inom en bred flora av branscher som till exempel industri, verkstad, energi och miljö, trä, industriellt byggande, elektronik/it, hälso- och sjukvård samt säkerhet. Det är dessa små och mellanstora företag projektet är till för. De ska ges en större insikt i teknikområdet och vara med i delprojekt som syftar till att testa och utveckla koncept till lösningar. SMF ska ta tillvara på projektets resultat och utifrån detta utveckla nya produkter och tjänster. Det finns bland medfinansiärerna representanter från denna grupp. De kan i vissa fall komma att bli mottagare av resultat från projektet, men det är inget vi i nuläget vet något om. Bland de SMF vi haft dialog med framhåller man teknikområdet optisk mätteknik som ett område där utvecklingen går snabbt framåt. Man ser detta som en stor möjlighet till att utveckla nya lösningar, inte minst till processindustrin men också till långt fler kundsegment. Men i vår dialog uppger många företag att de upplever att de har för låg kompetens & saknar de resurser de anser är nödvändiga för att kunna ta tillvara på dessa möjligheter. Vissa bolag framhåller den risk det innebär att testa innovativa koncept och lösningar i syfte att utveckla nya produkter och tjänster. Man framhåller att det alltid finns en stor osäkerhet i teknikens framkant, men att det är också där potentialen finns. Det råder en enighet kring den nytta detta projekt kan göra, både för att kunna testa nya produkt- och tjänstekoncept men också för att börja bygga nödvändig kompetens för att utveckla produkter och tjänster inom teknikområdet. Regionens SMF kommer således att medverka i projektet som idébärare, tilltänka produkt- eller tjänsteägare eller behovsägare till produkter inom fältet för optisk mätteknik. De större, processindustriella, parternas behov av kompetens och lösningar inom området har vi delvis redan klargjort för. Vi har fört dialog med dem i syfte att undersöka hur deras behov av nya lösningar, få deras synpunkter på projektet och tillfråga dem som medfinansiärer. De är positiva till projektet och vill gärna vara med under genomförandet. Produkter & tjänster som utvecklas som ett resultat av projektet kommer att ägas av SMF i regionen, men de stora bolagen är gärna med i egenskap av kravställare, testbädd och tilltänkt kund i de fall det är relevant. En annan sektor som kommer att vara delaktig på samma sätt är landsting, kommuner och privata vårdgivare då sjukvård och äldrevård är områden där optisk mätteknik har extra stor potential. Ej relevant i denna ansökan. 5. Mål och resultat Mål Övergripande mål Små och medelstora företag i Norrbotten och Västerbotten ska ha realiserat innovativa produkter och tjänster som säljs på en internationell marknad, vara kända för att inneha en hög kompetens, ingå i ett nätverk som ger tillgång till erfarenhet och bedriva ett innovativt arbete inom området optisk mätteknik. Projektmål Fler små och medelstora företag i regionen ska ha börjat utveckla innovativa produkter och tjänster baserat på optisk mätteknik samt satsa på att vidareutveckla sin kompetens inom området. Delmål * SMF som deltar i projektet ska ha fått en mycket god förståelse för potentialen med optisk mätteknik * SMF som deltar i projektet ska ha byggt upp sin kompetens inom optisk mätteknik * SMF som deltar i projektet ska ha utvecklat produkter & tjänster baserade på optisk mätteknik och/eller med hjälp av optisk mätteknik förbättrat sina interna produktionsprocesser * Samarbeten inleds mellan verksamheter i olika sektorer där de horisontella kriterierna adresseras såväl som i deltagarrepresentation som i 105

106 lösningsinriktning. * Samarbeten inleds mellan verksamheter i olika sektorer kring lösningar baserade på optisk mätteknik Målgrupp(er) Förväntat resultat vid projektavslut Projektets primära målgrupp är små och medelstora företag inom en bred flora av branscher som till exempel industri, verkstad, energi och miljö, trä, industriellt byggande, elektronik/it, hälso- och sjukvård samt säkerhet. Således har projektet en bred målgrupp. Detta då optisk mätteknik är en framtidsteknologi som kommer att ha stor inverkan på många branscher. Vi vill därför i detta projekt inkludera så många av dessa som möjligt. Målgruppen för satsningen består av SMF i Norrbotten och Västerbotten. Dessa bolag kommer att kunna ta tillvara på projektets resultat och utifrån detta utveckla nya produkter och tjänster. Projektet har också en sekundär målgrupp och det är de större verksamheter som i vissa fall kommer att bli kunder till de produkter och tjänster som de små och mellanstora företagen utvecklar. De kommer att vara en part i detta projekt både som delfinansiärer till projektet och aktiva i arbetet med att fungera bland annat som kravställare, testbädd och bollplank för de små och mellanstora företag som tar projektets resultat och inkorporerar detta i nya produkter och tjänster. Detta kan vara exempelvis bolag inom processindustrin; LKAB, Boliden, SCA, Smurfit Kappa, Norra Skogsägarna och liknande bolag. De kan också bestå av landsting, kommuner och privata vårdgivare då sjukvård och äldrevård är områden där optisk mätteknik har extra stor potential. Även KKN, Kulturella och kreativa näringar ska ses som en sekundär målgrupp. Små och mellanstora företag ur målgruppen kommer att kunna ha rollen som tilltänkta produktägare och då vara delfinansiärer av delprojekt, men även som behovsägare och leverantör av tjänster till projekt. Vi kommer att vara noga med att se till att företag inte kommer att kunna leverera tjänster till ett projekt där de själva är nyttogörare och samtidigt få betalt för dessa tjänster. Vi kommer också att vara noga med att redogöra för projektparternas olika roller så att det blir tydligt vem som har fått betalt och vilken roll detta företag haft i projektet. Projektet ska säkerställa att TVV regelverk följs liksom att Konkurrensverkets 5 grundprinciper för upphandling följs. Inget företag ska tilldelas otillbörlig konkurrensfördel och inhandlad specialistkompetens skall konkurrensutsättas. Detta kommer att bli synnerligen aktuellt i Kartläggnings- och Implementeringsprojekt. Projektdeltagares roller ska dokumenteras så att de ska gå att särskilja. Vid projektperiodens slut ska följande mål vara uppnådda: * Minst 110 företag ska ha deltagit vid informationsträffar, seminarier och workshops * Minst 20 behovsinventeringar via TBN analyser ska ha genomförts * Minst 10 kartläggningsprojekt ska ha genomförts * Minst 6 implementeringsprojekt ska ha genomförts * Minst 1 av dessa utvecklingsprojekt ska ha lett fram till en produkt/tjänst som säljs också utanför Sverige * Ett nätverk ska vara etablerat för fortsatt samverkan, stöd och informationsutbyte * De horisontella kriterierna ska ha beaktats genom hela projektet Vid projektavslut ska de företag som engagerat sig i projektet ha tagit till sig nyckelkompetens inom optisk mätteknik. De lösningar som företagen utvecklat ska vara så konkurrenskraftiga att de kan säljas på en internationell marknad. Företag ska redan ha gjort eller vara på väg att göra internationella affärer med de produkter och tjänster de utvecklat som ett resultat av projektet. Projektet bidrar till att stärka kopplingen mellan forskning, teknisk utveckling och innovation, det tematiska målet 1 i programmet. Detta sker genom att projektet: * Ger teknik- och kompetensöverföring till regionens bolag * Stimulerar SMF att öka sina investeringar inom teknisk utveckling & innovation inom optisk mätteknik * Bidrar till tidiga produktvalideringsåtgärder av innovationer med optisk mätteknik * Bidrar till att fler SMF utvecklar innovativa, konkurrenskraftiga och exporterbara produkter som ett resultat av ovan * Fokuserar på ett teknikområde med stor potential för lösningar med en positiv miljöeffekt, som exempelvis distansöverbryggande lösningar inom sjuk- och hälsovård och produkter som optimerar arbetet inom processindustrin * Skapar ett nätverk för fortsatt samarbete runt innovativa produkter & tjänster Vi förväntar oss att vårt arbete i syfte att beakta de horisontella kriterierna jämställdhet, miljö samt likabehandling och ickediskriminering kommer forma projektets resultat. ämställdhet, likabehandling och ickediskriminering är kopplat till deltagande i projektet. Vi kommer att arbeta för att skapa en miljö där alla kan känna sig välkomna att delta. Vi förväntar oss inte att exempelvis en jämn könsfördelning kommer att uppkomma av sig själv och har därför planer för hur detta ska ske. Vi ska arbeta för att inkludera både män och kvinnor i projektet, både som idébärare och representanter för de SMF som tar resultatet från projektet vidare till en färdig produkt eller tjänst. För att uppnå detta planerar vi att involvera olika branscher inom vilka könsfördelningen kan vara övervägande åt olika håll, allt för att nå en jämn fördelning. I och med att personer med olika bakgrund och erfarenheter arbetar tillsammans kan också idéer grundande på så kallade innovativa språng uppkomma. Vi är också övertygande om att projektet kommer att ge upphov till en sekundär effekt vad gäller jämställdhet inom innovationssystemet. Kvinnor är idag underrepresenterade i stora delar av detta. Genom att driva ett projekt med fokus på en jämställd könsfördelning är vår ambition fler kvinnor känner till, engagerar sig i och får ett resultat av sitt engagemang i innovationssystemet. Miljö är till skillnad från de andra horisontella kriterierna inte associerat till 106

107 deltagande i projektet, utan snarare kopplat till inriktning på de innovativa produkter och tjänster som utvecklas. Vi ska arbeta för att sätta uppmärksamhet på frågan och ständigt värdera de lösningar som presenteras utifrån ett miljöperspektiv för att hålla en medvetenhet kring de val som görs. Många av de lösningar optisk mätteknik kan bidra till är i sig positiva ur ett miljöperspektiv. Det handlar ofta om att kunna optimera processer, genomföra mätningar på distans och liknande lösningar som innebär en lägre förbrukning av råmaterial, mindre resande och liknande. Då projektet uttryckligen kommer att uppmuntra denna typ av lösningar kommer än fler innovativa produkter att utvecklas. Förväntade effekter på lång sikt TBN, Tillväxt i befintligt näringsliv, är en metod som används av IUCbolagen i Sverige för att identifiera och analysera utvecklingsbehov i SMF. Metoden är beprövad och kvalitetssäkrad. Via de TBN-analyser som görs under projektet får vi en bra bild över företagens prioriteringar för tillväxt. Det möjliggör fortsatta satsningar som är relevanta ur företagens perspektiv och är ett av projektets resultat. Projektet kommer att resultera i ett högre kunskapsläge och fler satsningar på innovativa lösningar bland företagen. Ambitionen är att bolag ska ha initierat samarbeten kring teknikområdet. Nätverket som etableras ska fungera som en nod bland de företag som har intresse av fortsatt kompetens- och produktutveckling. Att bygga denna typ av nätverk är positivt ut flera aspekter. Inte minst får vi en gemensam kontaktyta mot intresserade företag för att fortsättningsvis stötta dem i sin vidareutveckling. Slutligen kommer SMF att ta resultaten från delprojekten och utveckla dessa till färdiga produkter och tjänster. Detta ger en direkt nytta i dessa verksamheter och ambitionen är att det ska ge direkt mätbara effekter. Adopticums uppdrag är att öka kompetensen och bistå med kunskap inom teknikområdet och det ska ske också efter projektets slut. I samverkan med IUC-bolagen ska det företagsstödjande arbetet fortsätta. Konstellationen avser att arbeta med bland annat temabaserade seminarier för att fortlöpande kunna ge näringslivet uppdateringar inom teknikområdet. Stöd ska ges till de företag som vill genomföra satsningar inom området bland annat genom Vinnovautlysningar, Innovationscheckar, ProcessITs projektmedel och andra finansieringskällor. IUC kan också bistå med annan typ av kompetens inom bl.a. affärs- och ledningsutveckling, kapitalförsörjning, konstruktionsutveckling samt produktionsutveckling. Adopticum är huvudpart i detta projekt och därför ansvarig för att projektets resultat används efter projekttidens slut, men detta arbete delas med IUC Västerbotten och IUC Norrbotten. Arbete som görs i syfte att beakta de horisontella kriterierna ska ge positiva effekter i det regionala näringslivet, också på sikt. Det faktum att vi involverar parter från branscher med ojämn könsfördelning är en möjlighet att driva jämställdhetsarbetet framåt. Det innebär att vi startar en process som ska bidra till helt nya produkter och tjänster som aldrig hade sett dagens ljus om inte detta projekt hade bedrivits. En sekundär effekt är att projektet bidrar till att jämna ut könsskillnaderna vad avser engagemang i innovationssystemet då fler kvinnor känner till, engagerar sig i och får ett resultat av sitt engagemang i innovationssystemet. Vi eftersträvar att driva ett projekt som kommer ge mycket goda effekter på hållbar regional tillväxt. Optisk mätteknik är ett område med stor tillväxtpotential som dessutom har en stor potential till att bidra till mer energi och resurseffektiva lösningar. Tillväxt förväntas ske i de bolag som deltar i projektet och satsar på teknikutveckling. Projektet förväntas att på ett konkret sätt bidra till målen inom Europa strategin. Det bidrar till innovativa lösningar som tillfredsställer behov inom ett brett spektra av branscher. Dessa lösningar kommer att ge ett effektivare resursutnyttjande, inte minst inom industrin och hälso- och sjukvårdssektorn och därigenom bidrar projektet till att möta de klimatmål som ställts upp i strategin. Det kan också bidra till att stimulera företag till ett större engagemang i FoU-projekt. I norra Sverige satsas en allt för liten del av bolagens resurser i FoU-projekt. På sikt riskerar detta att bidra till att regionen hamnar på efterkälke. Med mer innovativa bolag kommer kraven på välutbildad arbetskraft att lösa de behov bolagen tar sig an. Andelen högutbildade som är anställda i bolag i regionen kan på så sätt ökas genom att bolagen utvecklar nya innovativa produkter och tjänster med sikte på en internationell marknad. 6. Organisation och genomförande Projektorganisation Projektet ägs av Adopticum som ansvarar för genomförandet och tillhandahåller spetskompetens inom optisk mätteknik. Med sig har Adopticum två samverkansparter, IUC Norrbotten och IUC Västerbotten. IUC Norrbotten ska vara behjälpliga med bland annat projektkoordinering och genomförande av seminarier och informationsträffar i Norrbotten. IUC Västerbotten ska vara behjälpliga bland annat med genomförande av seminarier och informationsträffar i Västerbotten. Adopticum ansvarar för att skapa och driva en projektorganisation som har förutsättningar att genomföra projektplanen och att kunna rapportera detta i enlighet med finansiärernas krav. Tillsammans med IUC-bolagen är man engagerad i ett antal projekt som alla har som gemensamt mål att stärka näringslivet i norra Sverige. Det finns således en erfarenhet från att driva denna typ av projekt och verksamheten är mer än kvalificerad för ett lyckat genomförande. En styrgrupp ska ansvara för strategisk styrning av verksamhetsinriktning, budget och uppföljning av projektet. Avsikten är att styrgruppen ska ha medlemmar som har god kompetens inom de olika sektorerna projektet riktar sig mot, kring produktutveckling samt utveckling av små och medelstora företag. Företagens engagemang är centralt för detta projekt varför projektorganisationen ska inkludera representanter från näringslivet. Styrgruppen ska bestå av 6 personer: * Ordförande; Sture Lestander * Lena Forsberg, LTU Affärsutveckling 107

108 * Per Swärd, Fabrikschef Smurfit Kappa Kraftliner * Åsa Holmner Rocklöv, Norrlands Universitetssjukhus, Medicinsk Teknik- FoU * Hans Bylesjö IUC Västerbotten/Anders Högström IUC Norrbotten, delar en plats * Susanne Rutqvist, Technical Manager, SCA Packaging Obbola Projektet kommer också att ha en referensgrupp att använda vid behov. Denna grupp består av 2 stycken sakkunniga inom teknikområdet. En av dessa ska vara att vara anställd i Adopticum och en person anställd i ett bolag som arbetar inom fältet optisk mätteknik. Referensgruppen ska bl. a: * ge värdefull information till, och vara bollplank åt, bl. a projektledaren * stå till förfogande för samråd * vara rådgivande experter (har ej beslutsrätt) Styrgruppen och Referensgruppen ska vara insatta i frågeställningarna kring jämställdhet, mångfald, miljö och klimat. De ska vara en tydlig beställare av ett aktivt arbete inom dessa frågor och aktivt söka information från projektet hur arbetet fortskrider. Denna information skall spridas för att strategiskt påverka både inom den egna organisationen samt i externa sammanhang. För att styrgruppen ska ha rätt förutsättningar för att göra detta kommer de tidigt i projektet att vidareutbildas i frågor rörande jämställdhet och mångfald. På så sätt säkerställs att man har verktygen för att hantera dessa frågor. Huvudprojektledaren är anställd på Adopticum. Denne ansvarar för projektets helhet inklusive uppfyllelse av projektmål, samordning och informationsutbyte och är gränssnittet mellan den operativa delen av projektet och styrgruppen. Projektledaren ska vara permanent adjungerade till styrgruppen. Det ska även finnas delprojektledare vid IUC Norrbotten som kan ta ett övergripande ansvar över de aktiviteter som planeras där. En ekonomisk administratör ska samla in och sammanställa de ekonomiska underlag som ska skickas till Tillväxtverket. Till detta nyttjas Adopticums nuvarande resurs och likaså för projektets övriga administrativa uppgifter. Resurser dedikerade för Inköp/upphandling är ej aktuella för projektet. Den tekniska expertisen inom optisk mätteknik finns inom Adopticum. Kompletterande tekniska tjänster kommer att köpas in. Eventuell rekrytering inleds när ansökan till TVV är inskickad. Rekryteringen ska ta speciell hänsyn till de horisontella kriterierna. Arbetssätt För att nå projektets mål ska vi arbeta med att öka intresset & förståelsen för optisk mätteknik och föra en dialog med företag om vilken potential tekniken kan ha för dem. Vi ska skapa och utveckla mötesplatser och visa på möjligheterna teknikområdet ger för dem som ligger i framkant. Företagen ska kartlägga möjligheter för att se hur det går att lösa reella behov med optisk mätteknik och få en första indikation om vad det skulle innebära i form av arbete och utvecklingskostnad. Implementeringsprojekt kommer att drivas som ett nästa steg i utvecklingen mot en färdig produkt eller processförbättring. På så sätt kommer vi att skapa bestående resultat som kommer att leva vidare efter projekttiden: ökad kompetens, innovationsförmåga samt nya produkter. Projektet ska inte vara konkurrensdrivande och ha en öppen och transparent urvalsprocess m.a.p vilka företag som engageras och delprojekt som väljs ut. Urvalsprocessen ska dokumenteras. En projektstyrningsmodell liknande PROPS ska användas för att säkerställa att delprojekten ligger i linje med huvudprojektets syfte. I vissa fall kan deltagande företags egna utvecklingsmetoder och processer komma att användas. Huvudprojektledaren har ett övergripande ansvar för intern avstämning och uppföljning. Regelbundna projektmöten med projektets nyckelpersoner ska hållas. Där ska man avhandla projektets status, kommande aktiviteter, åtgärdspunkter samt riskanalys. Regelbundna styrgruppsmöten där huvudprojektledaren ska hållas där projektets status rapporteras. Vi ska rikta oss mot olika branscher, akademiska institutioner och existerande nätverk för att nå en stor mångfald. Det faktum att vi involverar parter både från hälso- och sjukvård samt processindustrin ser vi som en möjlighet för att driva jämställdhetsarbetet framåt. Det innebär att vi startar en process som kommer att bidra till helt nya produkter och tjänster som aldrig hade sett dagens ljus om inte detta projekt hade bedrivits. Optisk sensorteknik har stor potential att ligga till grund för lösningar som leder till en hållbar produktion. Vi ska stimulera projektets deltagare till att bidra till en positiv utveckling ur ett miljöperspektiv. Detta arbete ligger väl i linje med krav och behov som finns inom ett stort antal branscher. Därför finns det från SMFs sida ett stort intresse att delta i utvecklingen av den typen av system. Projektet kommer att informera allmänheten om stödet från Europeiska regionala utvecklingsfonden i enlighet med gällande villkor för denna typ av projekt. Vi kommer kontinuerligt ta fram och publicera information i syfte att informera företag, offentliga verksamheter, finansiärer och allmänhet om projektet och dess aktiviteter. Detta kommer att ske via ett antal olika kanaler; informationsträffar & seminarier, filmpresentation, riktade mediakontakter, webbplats & tryckt information. Utvärdering och uppföljning ska bidra till ständig förbättring och en god styrning medan projektet pågår. Genomförda aktiviteter och dess utfall ska dokumenteras och rapporteras. Projektgenomförandet samt resultat och effekter av projektets aktiviteter ska utvärderas. Styrgruppen arbetar löpande med utvärdering av alla delar av projektet i syfte att säkerställa att projektets måluppfyllelse nås. Arbetets form och omfattning ska definieras utifrån storlek och inriktning på aktiviteten eller delprojektet. Målet är att det ska finnas ett tydligt och logiskt samband mellan projektets problembeskrivning, projektets aktiviteter och de angivna målen. Framgångskoncept och förbättringsmöjligheter ska identifieras kontinuerligt under projektets gång, bland annat genom; utvärdering av seminarium eller 108

109 mötestillfällen, könsuppdelad statistik ska föras kontinuerligt för att mäta hur väl vi når vårt mål att nå en jämn könsfördelning, inhämta statistik över de positiva effekter för miljö och klimat produkten eller tjänsten väntas uppnå när den når marknaden. 7. Aktiviteter Aktivitet Startdatum Slutdatum Kostnad Beskrivning Extern kommunikation och resultatspridning Allt material ska innehålla information om stödet från Europeiska regionala utvecklingsfonden enligt gällande regler för EU-projekt. Exempelvis ska allt material som framställs för att informera om och/eller marknadsföra projektets verksamhet använda logotypen för Europeiska regionala utvecklingsfonden. Delaktivitet Startdatum Slutdatum Kostnad Beskrivning Den information som sprids kommer bland annat att bygga på resultatet från utvärderingsinsatser och ska användas som underlag för reflektion, kunskapsspridning och lärande såväl inom projektet som i extern kommunikation med finansiärer och intressenter. Workshops och seminarier arrangerade av projektet redovisas som egna aktiviteter/delaktiviteter. Upprätta kommunikationsplan Som underlag för kommunikationsaktiviteterna ska en kommunikationsplan ska tas fram. Deltagande i externa informationsträffar & seminarier Många av projektets samarbetspartners håller kontinuerligt informationsträffar, seminarier och liknande aktiviteter. Detta är ett tillfälle för projektet att komma och berätta om sin verksamhet. Genom att identifiera informationskanaler som inte använts tidigare i varken IUC-bolagen eller Adopticum kommer vi att nå ut till en bredare målgrupp. Detta i syfte att informera både offentliga verksamheter och allmänheten men inte minst företag som ännu inte har någon etablerad dialog med projektet eller dess företrädare om satsningen. Exempel på sådana informationsträffar kan vara arrangemang genomförda av näringslivskontoren i de olika kommunerna, ProcessIT-dagar eller arrangemang av andra innovationsdrivande parter i regionen. Filmpresentation För att presentera projektet, dess syfte och resultatet kommer en kort presentationsfilm att tas fram under projektets gång. Riktade mediakontakter Media är ett annat sätt att nå ut till verksamheter som inte har någon naturlig kontaktyta mot projektets aktörer. Det är också ett effektivt sätt att nå en bred publik med representanter från samtliga av de grupper projektet avser att engagera. Vi kommer därför att nyttja både befintliga kontakter med media och upparbeta nya för att på bästa sätt få spridning på informationen kring projektet hos så många intressenter som möjligt. Webb En webbplats kommer att tas fram och fungera som samlingsplats för projektets aktiviteter och information. Denna kommer att länkas från IUC Västerbotten, IUC Norrbotten och Adopticum. Där ska finnas en kort beskrivning av verksamheten, inklusive syfte och resultat, och unionens ekonomiska stöd ska tydligt framgå. Webben ska sedan kontinuerligt uppdateras för att bli en värdefull informationskanal. Tryckt information I de skeden av projektet då det finns ett behov av att sammanställa och förmedla tryckt information kommer detta att tas fram. Bland annat ska en affisch i minst A3-format sättas upp med information om projektet på en plats som är synlig för allmänheten. Detta ska göras hos både projektägaren och samverkansparterna. Av den ska framgå att projektet har fått stöd från Europeiska regionala utvecklingsfonden. Ett annat exempel på tryckt info är rollups som kommer att tas fram och användas runt de många arrangemang projektet avser att genomföra. Aktivitet Startdatum Slutdatum Kostnad Beskrivning Avslutsarbete Avslutsarbetet är strukturerat i ett antal punkter som förklaras var för sig nedan. Delaktivitet Startdatum Slutdatum Kostnad Beskrivning Samla in resultat Samla in resultat från projektets aktiviteter genom rapportering från projektparterna. Sprida resultat Återkoppla till deltagande företag, medfinansiärer och andra intressenter om projektets resultat via de ordinarie kanalerna. Utvärdera Hur genomfördes projektet och vad ledde aktiviteterna till på kort och lång sikt, alltså deras resultat och effekter. Utvärderingen kommer delvis att bygga på de i projektet tidigare genomförda utvärderingarnas arbetssätt och resultat. Analysera Nåddes projektets mål: Bryt ner på olika nivåer. Analysera aktiviteterna och deras utfall. Slutrapportera följeforskning (Aktivitet utvärdering och lärande) Arbete med slutrapport kring uppföljning, utvärdering & lärande Slutrapportera projektet Slutrapportera projektet till TVV enligt gällande förordningar. Alla handlingar om projektet, inklusive räkenskapsinformationen, ska sparas och arkiveras. Aktivitet Startdatum Slutdatum Kostnad Beskrivning Utvärdering och lärande Utvärdering handlar om att fånga och beskriva projektets genomförande, resultat och effekter i relation till planer och mål som finns på projekt- och programnivå. Då detta projektet klassas som ett mellanstort projekt med en lite större projektorganisation och mål som beror på många faktorer ska vi anlita en extern aktör för utvärderingen. Vi ska redovisa resultatet från den externa utvärderingen i rapporteringen till Tillväxtverket. Delaktivitet Startdatum Slutdatum Kostnad Beskrivning Insamling av information rörande projektets resultat och effekter Där ska vi också beskriva hur vi använt utvärderingsresultaten när det gäller lärande och utveckling av projektet samt extern kommunikation. Vid projektets slut ska vi beskriva utvärderingsarbetet mer ingående i projektets slutrapport. Den aktör som gör utvärderingen ska inte bara rapportera till projektet, utan också vara med och sprida utvärderingsresultaten. Aktören ska dessutom delta i aktiviteter som gynnar lärandet mellan andra projekt som också är finansierade av Regionala utvecklingsfonden. Lärandet ska ske på programnivå eller programövergripande nivå. Tillväxtverkets riktlinjer för utvärdering ska användas Har som syfte att beskriva utvecklingen av projektet i förhållande till projektplanen och redogöra för de genomförda aktiviteterna och deras utfall. Utvärderingen består av 6 109

110 analysområden med tillhörande frågor: P1: Projektlogik, beskriver sambandet mellan projektets aktiviteter och dess mål. Hur är det tänkt att projektet ska nå sina mål? Vad grundar sig det antagandet på? Ligger de genomförda aktiviteterna i linje med projektlogiken? P2: Processen, handlar om hur projektet ska ge avtryck i den lokala och regionala miljön. Vem eller vilka i det omkringliggande samhället kan ta vid där projektet slutar, föra resultaten vidare och bidra till långsiktiga effekter? P3: Public debate, offentlig debatt, är ett verktyg för att lära av och sprida projektets resultat. Hur använder projektet kommunikation och lärande för att nå målen? N1: Nyckelaktiviteter, aktiviteter som för projektet framåt, mot målen. Vad har projektet gjort? Vilka dokumenterade utfall och resultat har det lett till? N2: Nyckelpersoner, yrkespersoner och experter som står utanför projektet, men som har insyn i det område där projektet försöker åstadkomma en förändring. Vad anser nyckelpersonerna om projektets förmåga att påverka? Vad tycker nyckelpersonerna om projektets faktiska bidrag till förändring? N3: Nyckeltal, kvantitativ information och statistik som skapar underlag för kvalificerade bedömningar. Hur många eller hur stor andel av de som berörs av projektet anser att insatserna bidrar till att lösa de problem eller åstadkomma den utveckling som eftersträvas? Analys av insamlad Information Genomgång av svaren så att man kan beskriva hur aktiviteterna har lett till resultat som bidrar till att projektet når sina mål. Redogörelse för oförutsedda resultat och effekter" Varför uppkom dessa och hur påverkade de projektet. Återkoppling Genomföra workshop med deltagare från styrgrupp och projektdeltagare för att kunna skapa rätt förutsättningar för styrning och utveckling av projektet i genomförandet. Resultatet från utvärderingsinsatser ska användas som underlag för reflektion, kunskapsspridning och lärande såväl inom projektet som i extern kommunikation med finansiärer och intressenter. Aktivitet Startdatum Slutdatum Kostnad Beskrivning Skapa insikt i teknikområdet Detta arbetspaket går ut på att öka intresset & förståelse för optisk mätteknik genom att föra en diskussion med företag om vilken potential tekniken kan ha för dem. Vi kommer också att arbeta för att engagera grupper som traditionellt har varit underrepresenterade inom många av de branscher vi riktar oss mot till att delta och utveckla kreativa lösningar baserat på optisk mätteknik. Vi kommer inledningsvis ägna oss åt aktiviteter för att öka företagens och individers insikt i området och skapa möjligheter att utbyta erfarenheter med varandra. Delaktivitet Startdatum Slutdatum Kostnad Beskrivning Bokningar & praktiskt arbete runt arrangemang Information och inspiration genom seminarier inom området optisk mätteknik Vi ska visa på möjligheterna teknikområdet ger för företag som ligger i framkant, inspirera företagen och få dem att förstå att detta är ett teknikområde som erbjuder mycket stor potential till innovation, men för att tillvarata denna måste man satsa på tekniken nu och inte om några år. Planen är att ordna informationsträffar och workshops på alla större orter i Norrbotten och Västerbotten. Vi tänker också diversifiera temat något för att det ska vara så relevant som möjligt för deltagande företag. Entreprenörerna är innovationssystemets nyckelpersoner. Därför ska vi fokusera på att komma i dialog med dem i projektet och det arbetet börjar redan här. Genom att få med dem, att visa möjligheterna med tekniken och de idéer som finns kan vi få med dem i satsningar inom teknikområdet och på så sätt säkerställa en viktig faktor i systemet, den drivande och ständigt ifrågasättande entreprenören. Medfinansieringen i form av egen tid kommer att ske genom att bidra med projektarbete i form av teknisk kompetens, t ex mjukvaruutveckling, deltagande som talare på seminarier och workshops arrangerade av projektet samt som testbädd. I denna aktivitet kommer medfinansiering i form av egen tid tas i anspråk genom ett aktivt deltagande på de möten som kommer hållas och företagen kommer delta som talare Praktiskt arbete runt arrangemangen. Ett mycket viktigt arbete ör att nå ut till så många företag som möjligt med information om projektet Minst 14 träffar kommer att hållas på större orter i Norrbotten och Västerbotten. Målet är att nå minst 120 företag. Temabaserade workshops Minst 5 stycken kommer att hållas med temabaserad inriktning. Uppföljning och utvärdering Uppföljning och utvärdering av deltagande företags intryck, idéer och behov samt hur de bidrar till projektets mål som del i ett kontinuerligt arbete för att säkerställa måluppfyllelse och kvalitet. TBN - Tillväxt i Befintlig Näringsliv Minst 20 stycken TBN-analyser ska genomföras. Detta är ett effektivt verktyg för att fånga upp bolagens behov för fortsatt tillväxt. OMIN Summit Ett öppet möte, OMIN Summit, ska hållas. Där lyfter vi fram genomförda projekt och genomför workshop där det diskuteras hur man ska fortsätta efter projekttidens slut. Aktivitet Startdatum Slutdatum Kostnad Beskrivning Kompetensutveckling i samverkan med SMF Kompetensutvecklingsbehov kommer att kartläggas kontinuerligt under projektets gång. Syftet är att få en bild av hur behovet av kompetensutveckling inom detta specifika område ser ut och undersöka hur kompetens på bästa sätt kan byggas upp i företagen. Delaktivitet Startdatum Slutdatum Kostnad Beskrivning Kompetensutveckling och coachning Verksamheter som ser en potential att utveckla sin egen kompetens inom området kommer att få tillfälle att diskutera detta inom ramarna för projektet. Uppföljning och utvärdering Deltagande företags kompetensutveckling kommer kontinuerligt att följas upp och utvärderas. Aktivitet Startdatum Slutdatum Kostnad Beskrivning 110

111 Kartläggningsprojekt Kartläggning av möjligheter syftar till att som första steg se om det går att lösa ett företags reella behov med optisk mätteknik och få en första indikation om vad det skulle innebära i form av arbete och utvecklingskostnad. Minst en av parterna Behovsägare eller Produktägare ska vara drivande i delprojektet, men idealsituationen är att bägge aktörerna är representerade. Målet är att minst 10 delprojekt av denna typ ska genomföras under projektets gång. Både för Kartläggningsprojekten och Implementeringsprojekten (presenteras nedan) ska urvalsmodellen när det kommer till att välja vilka delprojekt som ska startas vara öppen, transparent och ej konkurrensdrivande. Styrgruppen ska beakta de horisontella kriterierna när man fattar beslut kring vilja delprojekt som ska startas. Delaktivitet Startdatum Slutdatum Kostnad Beskrivning Deltagande företag får ej finansiering i form av kontanta medel utan i form av projektstöd och expertis bland annat inom optisk mätteknik. Finansiering gäller enbart kostnaderna för delprojektet. Ovanstående är givetvis giltigt för hela projektet. För att ett Kartläggningsprojekt ska kunna starts måste Styrgruppen göra den samlade bedömningen att det finns en kommersiell bäring i den produkt/tjänst som idén beskriver. Aktiviteterna som genomförs i projektet kommer delvis vara beroende av andra faktorer, såsom deltagande företags egna utvecklingsmetoder och processer. Projekt kommer att bedrivas i nära samarbete på ett iterativt sätt. För att ett Kartläggningsprojekt ska kunna utvärderas på bästa sätt kommer vi så långt det är möjligt att genomföra utvärdering i samarbete med problemägare i verklig miljö. I de fall inte detta är möjligt kommer vi att skapa en miljö med så likartade förhållanden som möjligt för att kunna genomföra en relevant utvärdering. Detta kan ske genom så kallade testbäddar som är uppbyggda testmiljöer där tester kan genomföras under verklighetsnära förhållanden. Vi är övertygade om att det under projektets löptid kommer att presenteras idéer som skulle kunna bli till lönsamma produkter, men där det fortfarande krävs forskningsinsatser för att eventuellt kunna realisera produktidén. I de fallen ansvarar styrgruppen för att koppla samman idébäraren med ett universitet för att idén ska kunna diskuteras med forskare. Genomförbarhetsstudie Projektet inleds med en studie för att fastställa att idén är genomförbar och vad som krävs för att kunna realisera delprojektet. I vår dialog med näringslivet fått en uppfattning om vissa områden som är extra intressanta. Då tanken bakom projektet är att innovationer ska skapas i samverkan mellan projektdeltagare kan vi inte garantera att de exempel vi tar upp här kommer att bli till kartläggningsprojekt, men de fungerar som en illustration över projektens olika områden. Vi övertygade om att projekt kommer att återfinnas i många olika typer av miljöer. I ansökan har vi nämnt äldrevård, sjuk- och hälsovårdssektorn och processindustrin då det finns mycket som talar för att detta är sektorer där optisk mätteknik kommer att ha en avgörande betydelse för respektive branschs fortsatta utveckling. Exempelvis inom sjuk- och hälsovårdssektorn görs stora satsningar för att utveckla den distansöverbryggande vården. Detta innebär att läkaren/sjuksköterskan inte befinner sig på samma ställe som patienten. En intressant aspekt på distansöverbryggande sjukvård är att det inte bara är i de glest befolkade delarna av världen detta utgör kommersiellt gångbara lösningar. I stora städer finns minst lika stora vinster att göra, inte minst ur ett tidsperspektiv, varför detta utgör ett område med stor exportpotential. Inom detta område kommer optisk mätteknik vara en central teknologi för att kunna uppnå en säker och effektiv vård på distans. Det kan handla om att mäta rörelseförmåga under rehabilitering, i skadeförebyggande syfte och som bedömningsgrund för vidare vård. Inom industrin är idag automationsgraden hög. Vinnova har analyserat utvecklingspotentialen inom svensk industri. Detta resulterade i konklusionen att man inom denna sektor måste växla över till nästa s-kurva för att kunna fortsätta att utveckla konkurrenskraften inom industrin. Digitalisering av industrin är ett av de bärande argumenten för den nästa industriella revolutionen.för att göra ett långt resonemang kort, konstaterar man att det finns två trender som kommer att vara nyckelfaktorer för digitaliseringen. Detta är internet och big data analytics. Detta har direkt bäring på vårt föreslagna projekt. Man resonerar i bland annat en rapport publicerad av Blue Institute (http://media.sip-piia.se/2014/07/tredje-v%c3%a5gensaut-kritiska-faktorer-f%c3%b6r-industriell-digitalisering.pdf) om trådlösa sensornätverk som samlar in stora mängder data som sedan analyseras i syfte att effektivisera industrierna och ligga till grund för beslutssystem. Här är optisk sensorteknik ett viktigt teknikområde som möjliggörare. Vi ser redan detta, exempelvis i ett pågående projekt som finansieras av just Vinnova genom det strategiska innovationsprogrammet Processindustriell IT och Automation. Projektledande part är Adopticum. I detta projekt är ambitionen att använda optisk sensorteknik för lagerinventering på stora ytor. Sammanfattningsvis tror vi att det är i denna kontext OMIN ska ses. Vi kommer att inom industriella applikationer se projektidéer som bland annat går ut på att använda optisk sensorteknik i syfte att samla in stora mänger data som sedan analyseras i beslutsstödssystem och bidra med värdefull information. Kartläggning av tilltänkt teknik/lösning En kartläggning av tilltänkt teknik/lösning genomförs. 111 En stor del av det innovativa arbetet kommer som resultat av projektet i de workshops, seminarier och träffar som arrangeras. Tanken är att det är i dessa forum idéerna ska födas för att sedan kunna förfinas, testas och utvärderas under kartläggningsprojekten. Målsättning är att skapa skärningspunkter genom att engagera personer från olika branscher och med olika erfarenhet. Det är när olika kompetensområden korsar varandra så kallade innovativa språng kan uppstå och det vi ska åstadkomma. Ett handfast exempel på vilket sätt optisk mätteknik ska kan leda till innovation illustreras bäst genom ett fall där Adopticum och IUC tillsammans höll en workshop med CMTF, Centrum för medicinsk teknik och fysik vid Norrlands Universitetssjukhus, NUS. Där diskuterades olika förslag på hur optiska sensorer skulle kunna underlätta arbetssituationen för vårdanställda eller vardagen för patienter. Ett lokalt bolag fastnade för en av dessa idéer och ett projekt genomfördes i vilket en prototyp för mätning av en specifik del av kroppen utvecklades. Prototypen fick sedan utvärderas på NUS. En artikel skrevs utav personer vid NUS som varit involverade i projektet och publicerades sedan i en facktidning inom området. Bolaget som är ägare till projektresultatet tittar för närvarande på hur de ska komma vidare med utvecklingen. Det är också intressant att titta på detta projekt utifrån det horisontella kriteriet miljö. En färdig produkt som tas i bruk inom vården skulle innebära att en betydande mindre andel felaktiga mätningar skulle göras. Då mätningarna ligger till grund för framställandet av en specifik produkt som i detta fall efter framställandet fraktas från Tyskland till det svenska sjukhuset finns det en stor miljövinst i att kunna utföra mätningarna med en högre noggrannhet. En viss andel av de manuella mätningarna är inte korrekta varför produkten inte går att använda utan måste beställas på nytt.

112 Ett exempel från industrin är mätning av slitage i exempelvis kaldougnar & konverterugnar. Denna typ av ugnar är vanligt förekommande inom industrin, och det finns således flera problemägare. Dels är detta positivt ur ett utvecklingsperspektiv men det innebär också att det finns en marknad för det SMF som utvecklar en lösning. När dessa ugnar behöver repareras orsakar det en nedgång i produktiviteten och är således en stor kostnad. För att säkerställa att ugnen inte slits för mycket innan underhåll görs tas den med jämna mellanrum ur drift, vilket innebär en väldigt stor extra elförbrukning när ugnen sedan ska värmas upp igen. För att veta när reparationer måste ske för att undvika skador finns idag inget billigt och bra system kommersiellt tillgängligt. Då utvecklingen har gått framåt finns det nu alternativa tekniker som skulle kunna lösa denna mätutmaning. Adopticum har tillsammans med LTU genomfört en första testmätning på Rönnskär i syfte att hämta in data för vidare analys. Ett kartläggningsprojekt inom OMIN skulle här kunna koppla samman problemägare med produktägare och arbeta vidare med att hitta en marknadsmässig lösning. Funktionstester i skarpt läge/testbädd Funktionstester i skarp miljö alternativt en testbädd genomförs för att verifiera funktionalitet i tänkt lösning. Genomföra en preliminär bedömning av affärsnytta för behovsägare/produktägare Utred möjligheterna och planera inför för ett följande Implementeringsprojek En preliminär bedömning av affärsnyttan genomförs. Denna ska vara uppdelad i två delar, affärsnytta för behovsägare och affärsnytta för produktägare. På så sätt ges en sammanhängande bild som ger en uppfattning om produkten eller tjänsten kan bli en framgång på marknaden och lönsam för produktägaren Kompletterande utredning och planering för Implementeringsprojekt genomförs i de projekt som visat på potential. Uppföljning och utvärdering Uppföljning och utvärdering av genomförda kartläggningsprojektet samt hur de bidrar till projektets mål. ämställdhet är något som projektet kommer att arbeta med genomgående, bland annat genom att skapa skärningspunkter där traditionellt könsuppdelade branscher kan mötas. Därigenom skapar vi förutsättningar för ett jämställt projekt som bidrar till ett klimat där innovativa språng kan ske. Detta är ett sätt på vilket projektets mål och resultat direkt påverkas av detta horisontella kriteriet, och därför ska också en uppföljning göras för att säkerställa att vi når projektets mål. Kartläggningsprojektet syftar till att som första steg se om det går att lösa ett företags reella behov med optisk mätteknik och få en första indikation om vad det skulle innebära i form av arbete och utvecklingskostnad. I dessa projekt ska personer med olika kompetenser och erfarenheter engageras. Detta innebär att vi kommer att arbeta för att engagera både kvinnor och män och ambitionen är att nå en så jämn fördelning som möjligt. Både inom de delprojekt som får finansiering men också mellan de olika delprojekten. Vid bedömning av affärsnyttan av en specifik produkt eller tjänst ska också en målgruppsanalys genomföras. I detta arbete ska också jämställdhetsaspekten beaktas, så att vi får projekt som bidrar till lösningar på problem som i samma utsträckning är relevanta för kvinnor som för män. Detta är några exempel på hur vi ska använda jämställdhet som ett verktyg för att nå projektets mål och resultat. Det horisontella kriteriet miljö är kopplat till inriktningen på de innovativa produkter och tjänster som ska utvecklas inom projektet. Många av de lösningar optisk mätteknik kan bidra till är positiva ur ett miljöperspektiv. Det handlar ofta om att kunna optimera processer, genomföra mätningar på distans och liknande lösningar som innebär en lägre förbrukning av råmaterial, mindre resande och liknande. Detta är positivt både ur miljöperspektiv men också positivt ur företagsekonomisk ståndpunkt. Därför finns det från företagens sida ett stort intresse att delta i utvecklingen av den typen av system. I projektet kommer kriteriet miljö & på vilket sätt optisk mätteknik kan bidra till att reducera en negativ miljöpåverkan att diskuteras i de workshops och seminarier som hålls. Detta för att skapa en medvetenhet runt frågan. I processen med att bereda delprojekt inför ett kartläggningsprojekt eller ett implementeringsprojekt kommer produktens/tjänstens påverkan på miljön att belysas. Inte minst är detta en fråga som bör belysas under kartläggningsprojekten då detta kommer att vara ett första steg för många av de delprojekt som kommer genomföras. På dessa sätt ska projektet använda miljö som verktyg för att motivera och utforma innovativa produkter som bidrar till positiva effekter ur ett miljöperspektiv. Aktivitet Startdatum Slutdatum Kostnad Beskrivning Implementeringsprojekt Implementeringsprojekt har till syfte att vara nästa steg i utvecklingen mot antingen en färdig produkt eller en processförbättring. Både en produktägare och en problemägare ska finnas. I fallet där man inriktat sig på en processförbättring kan dessa parter sammanfalla. En slutanvändare ska vara identifierad för att säkerställa att produkten blir användarorienterad. Målet är att minst 6 delprojekt ska genomföras under projektets gång. Delaktivitet Startdatum Slutdatum Kostnad Beskrivning För att ett Implementeringsprojekt ska kunna startas ska Styrgruppen ska göra den samlade bedömningen att det finns en bevisad teknisk lösning och kommersiell bäring i den produkt/tjänst som föreslås. Både en produktägare och en problemägare ska finnas representerade i delprojektet. I fallet där man inriktat sig på en processförbättring kan dessa parter sammanfalla. Produktägaren ska tillhandahålla en genomförandeplan där man redogör för hur utvecklingen ska ske, exempelvis utrustning, utvecklingsmiljö, ändringshantering, felhantering och testning. Problemägaren ska tillhandahålla en kravspecifikation som måste mötas. Minst en slutanvändare måste vara identifierad för att säkerställa att produkten blir användarorienterad. I implementeringsprojekten är det dock andra aktiviteter som kommer att ske och i dessa kommer jämställdhetskriteriet att ytterligare integreras. Ett exempel på detta är att inkludera ett användarperspektiv som är av yttersta vikt vid produktutformning så att projektets nytta når en så bred målgrupp som möjligt. I ett användarperspektiv måste givetvis både kvinnors och mäns preferenser ges utrymme för att en produkt ska uppnå en så hög grad av användbarhet som möjligt. I Implementeringsprojekten kommer vi att få en än större uppfattning om produkten/tjänstens funktion. Miljöaspekten kommer också att fördjupas ytterligare då man t ex kommer att analysera tillverkningsdugligheten. En tillverkningsmetod som är effektiv med avseende på energiåtgång och resursutnyttjande är inte bara positiv ur en miljöaspekt utan också ur ett företagsekonomiskt perspektiv. Vid marknadsföring kommer en miljövänlig produkt att ha en konkurrensfördel. Därigenom använder vi miljön som ett verktyg för att nå projektets mål och resultat. Analys av marknadens krav Vilka krav ställer marknaden på produkten eller tjänsten med avseende på funktionalitet, utformning och produktmärkning? Hur ska affärsmodellen se ut för att produkten ska få 112

113 ett bra mottagande? Detta är exempel på frågor som ska få sitt svar i denna aktivitet. Vi tror i dagsläget att den stora majoriteten av Implementeringsprojekt kommer ha börjat som Kartläggningsprojekt och ha visat upp en sådan potential att aktörerna beslutar att satsa vidare. Därför kan de projektuppslag som diskuterades i tidigare fråga också vara giltiga här. Liksom för Kartläggningsprojekt är tanken att innovationer ska skapas i samverkan mellan projektdeltagare och varför vi idag inte vet exakt vilka projektidéer som kommer att bli Implementeringsprojekt. Men det finns ett antal områden inom vilka vi tror att det föreligger stor sannolikhet att dessa projekt kommer att finnas inom. Om kartläggningsprojekt gick ut på att göra en genomförbarhetsstudie för att kartlägga den tänkta lösningen, huruvida den fungerar och preliminär bedömning av affärsnyttan så kommer man under implementeringsprojekten att arbeta vidare mot en produktifiering. I vår dialog med näringslivet tycker vi oss skönja ett antal tydliga trender som får sammanfatta hur behovet ser ut: -Mätsystem för industrin där man kan beräkna exempelvis slitage/volym/kvalitet och integrera detta med ett existerande system. I regionen finns ett stort antal stora processindustriella bolag och deras behov av nya, innovativa mätsystem utgör en stor potential för regionens SMF. De stora bolagen behöver lösningar på sina utmaningar men har ingen önskan om äga och sälja dessa produkter själva. Detta utgör ett mycket bra tillfälle för SMF att utveckla och sälja dessa lösningar både till regionens bolag och på export. -Mätsystem för att mäta på människokroppen map volym/rörelse/position med mera. Detta är ett område där inte minst Norrlands Universitetssjukhus ligger långt framme vad gäller att applicera koncept inom området telemedicin och distansöverbryggande vård. -Mätsystem där optiska sensorer integreras med surfplattor som bas för beräknings- och kommunikationskapacitet. Optiska sensorer går redan idag i relativt stor utsträckning para ihop med en surfplatta. Man får då en utrustning med relativt hög beräkningskapacitet och med kommunikation inbyggd. Detta kommer bli en av de nästa stora trenderna inom utveckling av mätsystem inom industri men också sjukvård och andra sektorer. Vi har redan sett de första koncepten utvecklas, exempelvis genom CorrVisions produkt, men detta är ett område inom vilket innovationspotentialen är mycket hög. Analys av tillverkningsduglighet Frågor rörande tillverkningsduglighet, produktionsmodeller och liknande får sitt svar i denna delaktivitet. Utveckla affärs- och tekniksamarbeten Frågor rörande affärs- och tekniksamarbeten avhandlas i denna delaktivitet. Kravspecificering för produkt eller produktionsprocess Som vi konstaterat många gånger är bredden för nya produktsatsningar inom fältet optisk mätteknik stor. Bland de projekt som Adopticum redan genomfört kan räknas exempelvis; -Dimensionsmätning av spjut med telecentrisk optik (Nordic Sport) -Mätutrustning för wellpapp baserat på linjelaser och surfplatta(corrvision) -Avsyningssystem baserat på 3D kamera för sprutlackering av frontlastare (Ålö Cylinder) Samtliga dessa projekt har varit av högt värde för de företag som kunnat ta nytta av optisk mätteknik och implementera i sina produkter alternativt i syfte att övervaka sina processer. För att nämna ett större projekt som har betydligt större potential att resultera i en produkt med en stor exportmarknad kan nämnas ett projekt med namnet Non Invasive Pile Scanning. Detta är för närvarande ett Vinnovaprojekt som Adopticum startade i samverkan med LTU, Umeå Universitet och en konstellation av behovsägare bestående av Rönnskär, Smurfit Kappa och Kåge Såg. Konstellationen kompletterades kort efter projektstart med en produktägande part i form av DataPolarna AB, ett SMF med säte i Skellefteå som kan nyttiggöra sig av resultatet av projektet om omsätta detta till produkter på marknaden. Projektet syftar till att utveckla en produkt för volymbestämning av stora råvaruhögar. Dessa kan vara kbm eller mindre. Detta görs med hjälp av optisk sensorteknik och det är Adopticums roll att bistå med spetskompetens inom detta område. Inför en andra ansökan av fortsatta utvecklingsmedel från Vinnova har ytterligare behovsägare anslutit sig. Dessa är SCA Obbola och Metsä Board. De har samma utmaning som de övriga parterna vad gäller att fastställa volymer i råvarulager En tydlig och omfattande kravspecifikation tas fram och ligger till grund för fortsatt arbete. Systemdesign Systemdesignen inkluderar hårdvara och mjukvara. Verifiering i skarpt läge/testbädd Så snart som det finns en färdig prototyp som kan testas och utvärderas i skarpt läge ska så ske. Detta arbete ska ske i samverkan med behovsägare. Verifieringen kan ske i ett antal iterationer under Implementeringsprojektets gång. Uppföljning och utvärdering Uppföljning och utvärdering av genomförda implementeringsprojektet samt hur de bidrar till projektets mål. Aktivitet Startdatum Slutdatum Kostnad Beskrivning Skapa bestående samarbeten inom teknikområdet För att skapa samarbeten inom teknikområdet ska minst 6 stycken workshops hållas. Temat på dessa workshops är "Samarbete & Innovation". Olika branscher och kompetensområden har en tendens att arbeta i stuprörsliknande formationer. Det finns exempelvis inte så stort erfarenhetsutbyte hälso- och sjukvård och industrin. Detta innebär att det inte finns någon kanal för erfarenhetsutbyte mellan de bägge sektorerna och man får därför svårt att ta till sig av varandras erfarenheter. Det finns en poäng i att få till denna typ av erfarenhetsutbyte. Koncept, tjänster eller lösningar som finns i en bransch kan mycket väl gå att flytta över till en annan. Därigenom kan så kallade innovativa språng uppstå. 113 Vi kommer i denna aktivitet arbeta med att låta olika branscher mötas under kreativa former och ta del av varandras utmaningar och möjligheter. På så sätt är vår ambition att skapa en mötesplats som tillåter dessa innovativa språng att bli till. I denna aktivitet kommer vi att belysa företagens behov av lösningar som bidrar till att de horisontella kriterierna beaktas. Vi kommer också att utveckla forsknings-, affärs- och tekniksamarbeten mellan akademi och näringsliv. För att verksamheter ska ha ett intresse av att engagera sig i nätverk och hålla en kontinuerlig dialog kring ett visst område måste det finnas en affärsmässig nytta i att upprätthålla denna dialog och i att skapa nya samarbeten.

114 Under projektets gång kommer det att finnas tillfällen att diskutera tekniken i olika sammanhang och att det finns ett intresse av att göra detta vet vi. En central fråga är hur vi säkerställer att de samarbeten projektet ger upphov till blir bestående, det vill säga fortsätter också efter projekttiden. Här kommer Adopticum att vara en central part. Då verksamhetens syfte är att sprida kunskap inom teknikområdet och bidra till att fler verksamheter företar sig satsningar inom detta, finns ett givet incitament från verksamheten att fortsätta detta arbete och vara framgångsrika i detta. Exempelvis kommer Adopticum också efter projektets avslut att fortsätta att kontinuerligt bjuda in aktörer, såväl kommersiella som universitet, till workshops och seminarier i syfte att diskutera existerande samarbeten och hur dessa kan utvecklas. Syftet är att verksamheterna ska kunna fortsätta att utveckla sin kompetens, produktutvecklingskapacitet och lönsamhet från produkter och tjänster inom teknikområdet. Delaktivitet Startdatum Slutdatum Kostnad Beskrivning Bokningar & praktiskt arbete runt arrangemang Denna delaktivitet består i sig av ett antal aktiviteter: * Bokningar och praktiskt arbete med arrangemang * Branschindela deltagande företag * Utveckla forsknings-, affärs- och tekniksamarbeten * Belys företagens behov av lösningar som bidrar till att de horisontella kriterierna beaktas * Inventera företagens deltagande för att säkerställa deltagande från underrepresenterade grupper * Utveckla forsknings-, affärs- och tekniksamarbeten mellan akademi och olika branscher * Utveckla bestående nätverk för informationsspridning och kunskapsuppdatering Temabaserade Workshops Minst 5 st workshops kommer att genomföras. Uppföljning och utvärdering Vi kommer att följa upp och genomföra en utvärdering av aktiviteten genom att belysa på vilket sätt de deltagande parternas idéer och behov ligger i linje med projektets mål. 7.2 Innebär någon/några av aktiviteterna i projektet att projektet bekostar insatser som är riktade till enskilda företag? a Om ja, vilken/vilka aktiviteter? Vår tolkning av denna text är att detta gäller följande aktiviteter: Kompetensutveckling i samverkan med SMF Kartläggningsprojekt Implementeringsprojekt Om ja, ange budgeterad kostnad Finns aktiviteter av socialfondskaraktär? Nej Om ja, vilken/vilka aktiviteter? Om ja, ange budgeterad kostnad 7.4 Genomförs aktiviteter i projektet utanför det programområde som denna ansökan gäller, men ska finansieras genom denna ansökan? Nej Om ja, vilken/vilka aktiviteter? Om ja, ange budgeterad kostnad 8. Indikatorer 8.1 Ange investeringsprioritering Att främja företagsinvesteringar inom forskning och innovation och utveckla kopplingar och synergieffekter mellan företag, forsknings- och utvecklingscentrum och den högre utbildningssektorn, särskilt främjande av investering i produkt- och tjänsteutveckling, tekniköverföring, social innovation, miljöinnovation, offentliga tillämpningar, efterfrågestimulans, nätverk, kluster och öppen innovation genom smart specialisering, och stödja teknisk och tillämpad forskning, pilotverksamhet, tidiga produktvalideringsåtgärder och kapacitet för avancerad produktion och förstagångsproduktion, särskilt vad gäller viktig möjliggörande teknik och spridning av teknik för allmänna ändamål. 8.2 Kvantifiera projektets bidrag i följande aktivitetsindikatorer Antal företag som får stöd Antal företag som samarbetar med forskningsinstitutioner Privat investering som matchar offentligt stöd till innovations- eller FoU-projekt 110 företag 1 företag SEK 114 Kommentar till indikatorerna

115 Antal företag som får stöd för att introducera för marknaden nya produkter Antal företag som får annat stöd än ekonomiskt stöd 6 företag 10 företag 8.3 Ange programspecifikt mål Öka innovationsverksamheten i företag och stärka utveckling av och tillgänglighet till innovationsstödjande system och miljöer. 9. Budget Kostnadsslag Totaler Personal "Sara Lindahl, Huvudprojektledare, Adopticum kr/mån, 85%, 3% höjning/år" - "Åsa Tjärnberg, Projektkoordinator, IUC Norrbotten kr/mån, 25%, 3% höjning/år" - "onas Sjöberg,Teknisk specialist, Adopticum kr/mån, 50%, 3% höjning/år" - "onas Holmberg, Teknisk specialist, Adopticum kr/mån, 50%, 3% höjning/år" - "Marie Näslund- akobsson, Information och Kommunikation, IUC Norrbotten kr/mån, 20%, 3% höjning/år" - "Hans Bylesjö, Koordinator av befintliga nätverk i Västerbotten, IUC Västerbotten kr/mån, 20%, 3% höjning/år" - "Kenth ohansson, Affärsutveckling, Adopticum kr/mån, 15%, 3% höjning/år" - "Anders Högström, Affärsutveckling, IUC Norrbotten kr/mån, 20%, 3% höjning/år" Extern sakkunskap och externa tjänster - Konsulttjänst, övrig specialistkompetens - Konsulttjänst, Mediaproduktion film - Konsulttjänst, Utvärdering och lärande, ~2% av budget - Konsulttjänst, Projektekonom Arvode styrgrupp Utbildning Horisontella kriterier Styrgrupp Resor och logi Resor och logi: Seminarier och workshops - Resor och logi: Kartläggnings-och Implementeringsprojekt, informationsmöten Investeringar materiel och externa lokaler

116 - Teknisk utrustning: sensorer och installationsmateriel Konferenskostnader Investeringar i portföljbolag Schablonkostnader Lönebikostnader schablon 42,68% - Indirekta kostnader schablon 15% Enhetskostnad Avgår projektintäkter (negativ kostnad) Summa, faktiska kostnader Offentligt bidrag i annat än pengar Privat bidrag i annat än pengar Summa, bidrag i annat än pengar Summa, kostnader Finansiär Beskrivning Totaler Offentlig kontantfinansiering - Skellefteå Kommun Umeå Kommun Region Västerbotten - Länsstyrelsen i Norrbotten - Landstinget i Norrbotten Luleå Kommun Piteå Kommun Privat kontantfinansiering Adopticum Optronic Smurfit Kappa Boliden Data Ductus Summa, kontant medfinansiering Offentligt bidrag i annat än pengar Privat bidrag i annat än pengar DataPolarna Teknisk kompetens Norra Timber Kåge Såg Teknisk kompetens, kravställning CorrVision Teknisk kompetens, Optronic Teknisk kompetens Data Ductus Teknisk kompetens KIRUNA SOFT CENTER Aktiebolag Teknisk kompetens Norrbotten 2 Teknisk kompetens Norrbotten 3 Teknisk kompetens Summa, bidrag i annat än pengar Summa, medfinansiering Europeiska

117 regionala utvecklingsfonden Andel av faktiska kostnader 54,57 % 54,36 % 54,36 % 50 % 54,36 % 9.4 Förväntas projektet generera nettoinkomster efter projektavslut? Nej Om osäker, kommentera 9.5 Söker ni förskott på eventuellt beviljat stöd? a Om ja, belopp Om ja, motivering Adopticum är en liten verksamhet och likaså IUC Västerbotten och IUC Norrbotten. Utan förskott riskerar projektet att belasta likviditeten väl mycket. Om TVV godkänner att förskott utbetalas kan vi fokusera på att genomföra projektet till fullo och slipper ta hänsyn till detta. Kommentar till budget Projektledning, styrgrupp och övriga administrativa kostnader är fördelade på aktiviteterna i relation till hur stor del av projektets budget de utgör. Projektets struktur innebär att budgeten är relativt skalbart och vi kan garantera ett bra projekt. 10. Bilagor Namn Beskrivning/Kommentar ProcessIT Verksamhetsberättelsen 2008 sidan 8.pdf Inom om bakgrunden till Adopticum, sidan 8 Pressmeddelande Grundande.pdf Pressrelease vid grundandet av Adopticum Samverkansavtal pdf Samverkansavtal Firmatecknare Adopticum.pdf Firmatecknare Adopticum Riskanalys pdf Riskanalys Projektlogik pdf Projektlogik Projektorganisation pdf Projektorganisation Signatur Personnummer Namn KENTH OAKIM OHANSSON 117

118 LULEÅ KOMMUN YTTRANDE 1 (2) Kommunledningsförvaltningen Ärendenr Tillväxtkontoret / Maria Bergman Tillväxtkontorets yttrande över finansiering av projekt Utveckling och innovation med forskning inom högpresterande stål Ärendenr 2015/ Kommunledningsförvaltningens/tillväxtkontorets förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att 1. Anslå maximalt 705 tkr till projektet under perioden , 2. Medel tas från anslaget för EU-medfinansiering, 3. Som villkor gäller Luleå kommuns allmänna villkor för projektfinansiering. Sammanfattning av ärendet Centrum för högpresterande stål (CHS) är en centrumbildning vid Luleå tekniska universitet (LTU) som arbetar med forskning och teknikutveckling inom området högpresterande stål. Luleå kommun har tidigare medfinansierat CHS. Den huvudsakliga drivkraften för forskning och teknikutveckling inom detta område är att möta kraven på en förbättrad miljö, minskad klimatpåverkan samt ökad säkerhet. Projektet har två huvudsyften; att möjliggöra arbetet med att stärka regionens position nationellt och internationellt samt kunskapsöverföring mellan forskningsutförare och regionens företag inom området högpresterande stål. Luleå tekniska universitet är projektägare. Projektets budget uppgår till tkr under perioden till Från Luleå kommun söker projektägaren 705 tkr under projektperioden. Övriga tilltänkta finansiärer är Länsstyrelsen (3 200 tkr), Norrbottens läns landsting (195 tkr), privat finansiering i annat än pengar (525 tkr) samt Europeiska sociala fonden tkr. Tillväxtkontoret menar att insatsen ligger inom prioriterat område. Beslutsunderlag Ansökan (bilaga) Maria Bergman Beslutet skickas till Tillväxtkontoret 118

119 LULEÅ KOMMUN YTTRANDE 2 (2) Kommunledningsförvaltningen Ärendenr Tillväxtkontoret / Maria Bergman Ekonomikontoret Luleå tekniska universitet 119

120 Typ Status EU-medel/Investeringar för tillväxt och sysselsättning/övre Norrland/Att stärka forskning, teknisk utveckling och innovation Skickad Sparad Mottagare Tillväxtverket 1. Uppgifter om projektet 1.1 Projektets namn Utveckling och innovation med forskning inom högpresterande stål 1.2 Datum för projektstart Datum för projektslut Län och kommuner som omfattas av projektets verksamhet Norrbotten Arjeplog Arvidsjaur Boden Gällivare Haparanda okkmokk Kalix Kiruna Luleå Pajala Piteå Älvsbyn Överkalix Övertorneå Typ av projekt Har projekt sökt finansiering ur minst två programområden? Projekt Nej 2. Uppgifter om sökande 2.1 Organisationsnummer Organisationsnamn Luleå tekniska universitet 2.3 uridisk form Statlig enhet 2.4 Organisationens postadress Universitetsområdet, Porsön 2.5 Organisationens postnummer Organisationens postort Luleå 2.7 Arbetsställenummer Arbetsställenamn Luleå tekniska universitet 2.9 Besöksadress Universitetsområdet, Porsön 2.10 Postnummer Postort Luleå 2.12 Är er organisation momsredovisningsskyldig för projektets verksamhet? 2.13 Omfattas er organisation av Lagen om offentlig upphandling (LOU) eller annan upphandlingslagstiftning, t.ex. LUF? 2.14 Eventuellt beviljat stöd utbetalas till ert Bankgiro Ange nummer för valt betalningssätt a a 2.15 Kontaktperson Namn Mats Oldenburg Telefon Epost 2.16 Projektledare Namn Mats Oldenburg Telefon Epost 2.17 Ekonomi Namn Lena Olsson Telefon

121 Epost 3. Samverkansparter 4. Bakgrund och omvärld Bakgrund Omvärld och samverkan Regionalt stöd och utveckling av regionen Projektet syftar till att ge regionala företag inom branschen en möjlighet att utvecklas på den internationella arena genom att samverka tillsammans med Centrum för högpresterande stål (CHS). En utvidgning av den regionala industrins deltagande på den internationella forskningsarenan är viktigt för regionen. Målet är att CHS skall vara en central nationell och internationell forskningsaktör. Projektet skall medverka till att regionala företag ges möjlighet att delta i satsningar på internationella forskningsprojekt tillsammans med CHS inom exempelvis Horizon 2020 och Research Fund for Coal and Steel (RFCS). Siktet är inställt på att CHS ska driva ett Excellence Centre inom varmformning och värmebehandling av högpresterande material. Regionalt och nationellt stöd för forskning och utveckling är en förutsättning för en fortsatt gynnsam utveckling och tillväxt inom området. Detta regionala projekt och det regionala stödet till CHS verksamhet har en avgörande betydelse som plattform för utveckling av nationella och internationella forskningsprojekt tillsammans med regional och nationell industri. Projektet erbjuder ett mervärde genom möjligheter till uppväxling i form av nationell och internationell forskningsfinansiering för regionens industrier. Centrum för högpresterande stål CHS är en Centrumbildning vid Luleå tekniska universitet (LTU). Ledstjärnan för CHS verksamhet kan formuleras som: - CHS bedriver forskning och utveckling inom ett regionalt styrkeområde som är en nationell angelägenhet och som har ett högt internationellt anseende. CHS har sin utgångspunkt i en unik position i världen och ett track-record som har skapats genom en kontinuerlig och uthållig satsning på forskning i samarbete med regionala och andra svenska företag och dess kunder världen över. Detta placerat Sverige och Luleå-regionen på världskartan inom området presshärdning och dess tillämpningar inom fordonsindustrin. Den framtida utvecklingen av CHS syftar till att ytterligare förstärka regionens position genom forskning och skapande av nätverk och resurser för att främja forskningssamarbete, industriell utveckling och ekonomisk tillväxt. Forskning och teknikutveckling inom högpresterande stål Den huvudsakliga drivkraften för forskning och teknikutveckling inom området högpresterande stål är kraven på en förbättrad miljö och därmed minskad klimatpåverkan samt ökad säkerhet. Det finns en mycket stark internationell trend med ökad andel högpresterande stål i flera industrisektorer, främst transportsektorn. Införandet av ultrahöghållfast stål i personbilarnas säkerhetszoner ger möjlighet att minska vikten med bibehållen eller ökad säkerhet för passagerarna. Med minskad fordonsvikt minskar bränsleförbrukningen och därigenom utsläppen av växthusgaser. Inom tunga transporter finns också stora möjligheter till att minska lastbilarnas vikt. Den för närvarande dominerande teknologin i världen för att åstadkomma viktminskning i bilstrukturer är presshärdningstekniken. Med sitt ursprung i Luleå på 70-talet har tekniken industrialiserats i Luleå genom Plannja Hardtech, senare SSAB Hardtech och nu Gestamp Hardtech. Luleå tekniska universitets forskningssamarbete med Gestamp Hardtech och med flera av deras kunder, t.ex. Volvo Cars och Ford, har varit en förutsättning för presshärdningsteknikens globala framgång. Idag har Volvo världsrekordet i andel presshärdade karosskomponenter genom den nya modellen XC90 som har en andel på upp mot 40 % av denna typ av komponenter i karossen. En tät samverkan inom forskning och utveckling, mellan universitet och regionala företag, har medverkat till att vi idag har världsledande forskning inom LTU och världsledande industri såsom Gestamp Hardtech inom regionen. Omvärldsanalysen är genomförd i tre nivåer regional, nationell och internationell. Regional omvärldsanalys. Produktion och förädling av stål är en stark profil för regionen Norrbotten och Västerbotten där det finns ett stort antal företag som arbetar inom stålområdet. Hela kedjan från malm till slutkund finns representerad. Den kunskap och bredd inom området högpresterande stål som finns vid LTU/CHS är unik. Även de provningsresurser som finns tillgängliga vid LTU är unika både regionalt, nationellt och internationellt. Som exempel kan nämnas materialprovning vid temperaturer uppemot 900 grader Celsius i höga hastigheter i stålmaterial. Ett stort antal provningsutrustningar inom slitage av stålmaterial finns tillgängliga. Användning av dessa resurser möjliggör för regionens företag att utveckla sina produkter och processer. Nationell omvärldsanalys En nationell jämförelse mellan olika universitet och högskolor samt forskningsinstitut har genomförts för att kartlägga hur verksamheten inom CHS positioneras på den Svenska nationella arenan. Forskningsprofilen vid LTU/CHS är följande: - Formningsanalyser, materialmodellering, processmodellering, termomekaniska processer, högpresterande stål, Titan-legeringar - Simulering och modellering av tillverkningsprocesser och materialmodellering. - Fysikaliska modeller och multiskalmodeller - Tribologi i varmformningsprocesser, verktygsslitage, friktion, smörjning - Utveckling av nya högpresterande stål 121

122 - Optimerat användande av högpresterande stål Nationellt inom områdena varmformning och härdning finns unik erfarenhet och kompetens på LTU/CHS. Inom de generella områdena materialteknik, modellering och simulering finns viss konkurrens på det nationella planet. Internationellt Internationellt sett står CHS/LTU mycket långt framme forskningsmässigt. Vår organisation anordnar den internationella konferensensserien International Conference on Hot Sheet Metal Forming of High-Performance Steel, CHS². Samarbeten med världsledande företag exempelvis Volkswagen AG, Gestamp Hardtech och Arcelor Mittal inom process och teknikutveckling är väletablerade. Samarbete med inom området ledande europeiska organisationer som Universitet i Kassel och forskningsinstitutet CTM i Manresa har pågått under nära ett decennium. CHS deltagande i nationella och internationella nätverk gör att Europeiska regionala utvecklingsfonden medverkan i projektet kommer att få en god synlighet och spridning såväl nationellt som internationellt. En slutsats som man kan dra utifrån en omvärldanalys är att om inte en satsning på forskning och utveckling inom området högpresterande stål i regionen riskerar man mista initiativet till någon annan region eller något annat land. I ett regionalt perspektiv skulle det påverka företag som Gestamp Hardtech och Ferruform mycket negativt, både på kort och lång sikt. På lång sikt skulle en nedgång i forskningsaktiviteterna också minska de mindre företagens innovationsförmåga. I ett nationellt perspektiv skulle en nedtrappning av utvecklingen inom detta område inom regionen och därmed också nationellt vara mycket olyckligt för den svenska fordonsindustrin. För sina verksamheter i Sverige förlitar sig företag som Volvo PV, Scania och Volvo Trucks förlitar på att Sverige har kompetens och förmåga att utveckla och använda internationellt konkurrenskraftig fordonsteknik. Inom branschen är könsfördelning manligt dominerad. Projektet skall verka för få in det underrepresenterade könet i projektet som deltagande i utvecklings och forskningsprojekt. Till seminarier skall vi försöka hitta lämpliga representanter för det underrepresenterade könet som presentatörer. Koppling till det regionala näringslivet EU's strategi för Östersjöregionen En stark centrumbildning med ett omfattande regionalt nätverk samt hög kompetens och tillgång till avancerad utrustning är en förutsättning för att stärka och utveckla regionen inom detta viktiga teknik- och affärsområde. CHS bidrar med verktygen som behövs för teknikutveckling inom området högpresterande stål. CHS bidrar med en viktig funktion i innovations- och utvecklingsarbetet inom området och underlättar kontakter med expertis och tillgången till forskningsresurser inom LTU/CHS. Genom att implementera högpresterande stål i sina produkter kan ett företag öka teknikhöjden och därmed flytta produkten högre upp i värdekedjan. Detta är ett mycket viktigt moment för regionala företag när de ska konkurrera på en global marknad. Här spelar LTU/CHS en viktig roll för att överföra kunskap inom högpresterande stål samt aktivt samverka i teknikutvecklingsprojekt med regionala företag. Inom centrumbildningen har ett flertal framgångsrika forskningsprojekt och industriella utvecklingsprojekt genomförts med regionala och nationella partners. Ett nytt forskningsprogram utarbetas för perioden Målsättningen med det nya forskningsprogrammet är att etablera CHS som en nationell centrumbildning med stark regional förankring och även stärka dess position internationellt. En stor del av den industriella utvecklingen inom området högpresterande stål drivs av storföretag i regionen som Gestamp HardTech, SSAB och Ferruform. CHS har alltid haft ett nära samarbete med dessa företag i form av doktorandprojekt och teknikutvecklingsprojekt. Genom att bidra med vetenskapligt utmanande frågeställningar och aktuella industriella utvecklingsbehov inom ramen för pågående projekt kommer denna samverkan även att gynna regionens SMF som deltar i detta projekt. För att ytterligare stärka regionens SMF och centrets nationella ställning under projektet kommer seminarier med företag och organisationer i regionen att genomföras. Arbete med att identifiera nya företag, utöver medverkande företag, som kan dra nytta av teknikutvecklingsprojekt samt sprida kunskap om de möjligheter och fördelar som kan uppnås med samverkan kommer att inkluderas i detta projekt. Regionala företag medverkar i projektet genom medfinansiering. I projektets forsknings- och utvecklingsprojekt deltar fyra företagen Duroc Special Steel, Olofsfors AB, Swebor Stål Svenska samt Gestamp Hardtech. Företagens utvecklingsbehov omformuleras som forskningsfrågor och används som inspel i delprojekten. Företagens kunskap bidrar även till utveckla och bredda kompentensen hos forskarna vid LTU. Resultaten från delprojekteten integreras i företagens framtida processer och produkter. Företagen bidrar med relevanta bidrag och frågeställningar som finns inom deras specifika verksamhetsområde. Nya tillämpningar skapas genom nyttjande av kunskap och utrustning inom LTU/CHS. Forsknings och utvecklingsprojektens leder till att företagens kompetens inom området ökar samt att nya forskningsfrågor uppstår. Detta ger möjligheter till framtida forsknings samverkan internationellt plan tillsammans med CHS och dess nätverk. Förutsättningar för att mindre regional industri inom branschen skall kunna medverka i internationella forskningsprojekt är att de har tillgång till hög teknisk kompetens. Möjlighet till detta ges inom projektet genom samverkan med CHS som är ledande in området högpresterande stål.genom seminarier och konferenser kommer flera regionala företag att ta del av projektets resultat och kunna erbjudas möjligheter till samverkan inom forskning och utveckling. Inom branschen är könsfördelning manligt dominerad. Projektet skall verka för få in det underrepresenterade könet i projektet som deltagande i utvecklings och forskningsprojekt. Till seminarier skall vi försöka hitta lämpliga representanter för det underrepresenterade könet som presentatörer. Projektet är inte en del av föregångsprojekt i Östersjöstrategins handlingsplan. Samverkan med andra projekt och parter utanför Sveriges gränser kommer indirekt att äga rum inom ramarna för detta projekt. Kunskap och resultat från tidigare och pågående nationella och internationella projekt vid LTU kommer givetvis att användas. Projektet har inte någon speciell fokus på transnationell påverkan. 122

123 5. Mål och resultat Mål Målgrupp(er) Förväntat resultat vid projektavslut Förväntade effekter på lång sikt Konkreta mål med projektet är: - Genomföra utvecklingsprojekt med regionala företag - Genomföra ett forskningsprojekt inom ramen för CHS forskningsområde. - Genomföra regionala seminarier för att sprida och inhämta kunskap inom området högpresterande stål. - Arrangera en internationell konferens inom området högpresterande stål. Vid projektperiodens slut ska företagen tillgodogjort sig kunskap och metoder som förbättrar kunskapen om företagens egna processer och produkter. Detta åstadkoms dels genom gemensamma forsknings- och utvecklingsprojekt samt med seminarieverksamhet som bidrar till att bredda företagens nätverk och marknad genom nationellt och internationellt samarbete. Genom seminarierna kommer de regionala företagen att träffas och inhämta nya kunskaper samt ges möjlighet till samverkan med CHS kring framtida gemensamma satsningar på forskningsprojekt på det internationella planet. Företagen kommer via CHS att träffa och nyttja LTU:s nätverk och resurser för gemensamma ansökning av forskningsmedel. Specifika förväntade resultat från delprojekten finns angivna nedan och i delprojektbeskrivningarna. Vid sidan av konkreta kortsikta mål ska det regionala stödet vara en plattform för att nå långsiktiga mål för CHS verksamhet. Ett viktigt långsiktigt mål är att utveckla CHS till en nationell angelägenhet och bedriva industriellt förankrade forskningsprojekt med nationell och internationell finansiering. Detta projekt medverkar till en uppväxling där den regionala finansieringen är en förutsättning för att nå de långsiktiga målen. Ett VINN Excellence Centre inom området varmformning och värmebehandling av högpresterande stål och andra högpresterande metalliska material är ett exempel på en långsiktig målsättning att ha inom en fem års period. Ett annat långsiktigt mål är att vidareutveckla det internationella samarbetet inom forskning och industriell utveckling och samarbetet med för branschen viktiga internationella företag som Volvo Personvagnar och Scania, vilka båda har underleverantörer i regionen. CHS ska även leda utvecklingen av den strategiska alliansen mellan LTU och universitetet i Kassel inom området varmformning av högpresterande stål. Alliansen skall arrangera internationella konferenser inom ämnet varmformning av stål och samverka inom internationella forskningssamarbeten. Genom att arbeta med dessa långsiktiga mål stärks regionens position nationellt och internationellt. Utöver den innovationsprocess som projektet bidrar till ges också företagen en större innovationskapacitet genom samverkan universitetet och dess nätverk öppnas nya dörrar till fortsatt utveckling och nya projekt på nationellt och internationellt plan. Målen med de tre forsknings och utvecklingsprojekten är följande: Projekt: Modellering av härdningsprocesser. Målet är att ta modeller fram för att härdning i olika medium. Med en bra modell kan man göra goda prediktioner av kylförloppet. Detta medför att man kan leverera produkter med en jämnare kvalitet och bättre egenskaper som är ett säljargument. Projekt: Bainithärdning av stål Bainithärdat stål har ett högt slitagemotstånd mycket tack var att denna materialstruktur som härdar vid användning. Målet är att erhålla kunskap om ståls bainithärdbarhet. Denna information är viktig för att kunna utveckla optimerade tillverkningsprocesser. Om man kan kontrollera processen bra erhåller man ett stål som är väldigt bra vid slitageutsatta applikationer inom t.ex. gruv och skogsindustrin. Projekt: Egenskaper härdat stål Målet är att relatera en härdningsprocess till materialets slutgiltiga egenskaper. Om man noga kan bestämma dessa egenskaper i förväg kan man minska en produkts utvecklingstid. I konstruktionen av produkten kan man använda mindre säkerhetsmarginaler. Därigenom kan man skapa en lättare produkt vilket förbrukar mindre material och innebär en mindre miljöpåverkan. Projektet bidrar till potentiellt ökad omsättning hos företagen som tillämpar resultaten. Det regionala projektets målgrupp är alla de teknik- och verkstadsföretag och i synnerhet SMF som är knutna till övre Norrland, och som har uttalade eller outtalade intressen och möjligheter att tillverka och utveckla komponenter i högpresterande stål. De konkreta resultaten från delprojekten, se beskrivning ovan och i delprojektbeskrivningarna, kommer de medverkande företagen tillgodo. Dessa resultat och utvecklingsprocessen som företagen går igenom genom medverkan i olika samarbeten med CHS förväntas ge företagen större innovationsförmåga. På sikt förväntas detta ge högre tillväxt i regionen Som en bonus, vilken inte bekostas av eller är en direkt del i projektet, efter slutfört projekt är att projektresultaten kan integreras i grundutbildningen. Detta leder till att kvalificerad arbetskraft utbildas som har kunskaper som efterfrågas av regionens företag. Genom CHS fortsatta utveckling och internationalisering bidrar projektet till att öka innovationskapaciteten hos länets aktörer som ett resultat av att forskningsaktörer, SMF och industri samverkar på en regional, nationell och internationell arena. Samspelet med omvärlden är viktigt då det skapar en kritisk massa av aktörer som ger möjlighet att stärka den regionala utvecklingen och innovationsförmågan. Målsättningen är att på lång sikt drivs CHS som en nationell angelägenhet inom området högpresterande stål med ett tillhörande excellens center och kan fungera som en regional motor i innovationsarbetet. En nationell etablering av CHS möjliggör även etableringen av ett Excellence Centre. Detta kan t.ex. åstakommas genom finansiering från Vinnova eller Stiftelsen för Strategisk Forskning (SSF). Att skapa ett Excellence Centre innebär mycket goda förutsättningar för långsiktig verksamhet inom CHS samt synlighet och publicitet som gagnar både forskningsverksamheten och regionen som helhet. Den långsiktiga ambitionen är ha ett excellenscentrum inom området placerat 123

124 på LTU med en nationell finansiering. Detta tänkta excellenscentrum skall tillsammans med nationella och internationella forskningsaktörer och företag arbeta med varmformningsteknologier i ett flertal material med speciell inriktning mot högpresterande stål och andra högpresterande material för t.ex. flygmotor- och rymdtillämpningar. En schematisk bild med ett organisationsschema över en tänkt framtida CHS organisation finns i bifogad ansökan i bilaga CHS organisationsschema. I det långa perspektivet är det etableringen av nya arbetssätt där samverkan med forskningsaktörer i nationella och internationella samarbeten är naturliga, som bidrar till regionens innovations kapacitet inom området och underlättar en utveckling av befintliga och nya produkter. De miljömässiga vinster som är förknippade med övergången från konventionella till högpresterande stål (minskade CO2 utsläpp, minskad materialåtgång, effektivare nyttjande av råvaror) skapar möjligheter för regionens företag att erbjuda attraktiva och efterfrågade produkter på en global marknad. Vi förväntar en ökning av antalet samverkansprojekt mellan regionens SMF och LTU inom området högpresterande stål. Visionen är att både på nationell nivå och inom EUs ramprogram för forsknings och innovation stärka denna region som en tung aktör när det gäller att erbjuda avancerade produkter, processer och material inom området högpresterande stål. Projektet förväntas bidra till mål inom Europa strategin genom att främja utvecklingen av ny kunskap samt produkter och processer baserade på denna. Eftersom stålmaterialen är återvinningsbara upp till 100% kan man återanvända resurser i ett kretslopp utan att förbruka dessa. Om regionens företag kan utveckla och öka kunskapsinnehållet i sina produkter och processer kan man bättre vara med och konkurrera på en global marknad. Detta medför möjlighet att bredda sina verksamheter och öka sysselsättningsgraden i regionen. 6. Organisation och genomförande Projektorganisation Projektet kommer att vara organiserat så att en ledningsgrupp med en projektledare som arbetar operativt med forskningsverksamhet och utvecklingsprojekt. Projektledaren rapporterar till en styrgrupp som har ansvar för projektets ledning, kontroll och styrning avseende resurser och innehåll. Styrgruppen kommer att ha halvårsvisa möten och kunna sammankallas vid behov. En arbetsgrupp kommer att vara rådgivande i projektet gällande industriella behov och möjligheter. Arbetsgruppen kommer också att möjliggöra en bättre förankring och disseminering av projektresultaten hos industriella intressenter. Projektet kommer att ledas och koordineras av LTU. Tre forsknings- och utvecklingsprojekt angivna nedan drivs tillsammans med regionala företag. Forskning och utvecklingsprojekt 1: Modellering av härdningprocesser I projektet utvecklas av simuleringsmodellering för härdningsförloppet av stål med modellering av värmeöverföring, fastransformationer och aktuell mikrostruktur. Medverkande företag Medverkande företag Olofsfors AB, Swebor Stål Svenska och Gestamp Hardtech Utvecklingsprojekt 2: Bainithärdning I projektet kommer processdata för bainithärbarhet hos stål vid kylning i saltbad att tas fram. Medverkande företag Olofsfors AB och Gestamp Hardtech. Utvecklingsprojekt 3: Egenskaper i härdat stål I projektet kommer man att relatera härdningsprocessen av stålmaterial till materialegenskaper som hårdhet, mikrostruktur, utmattningsegenskaper och slagseghet i den slutliga komponenten. Medverkande företag Duroc special steels och Swebor Stål Svenska Mer detaljerad information om delprojekten finns i bilaga Forsknings- och utvecklingsprojekt. En schematisk skiss över projektets olika delar och organisation finns i bilaga, Projektorganisation. Projektets Styrgrupp består av: - Elisabet Kassfeldt LTU, Professor, Prefekt - Marta-Lena Antti LTU, Professor - Hans-Åke Häggblad, LTU Professor - Martin onsson, FoU-chef vid Gestamp Hardtech - Roger Andersson, VD Duroc Special Steels Projektets ledningsgrupp består av: - Professor Mats Oldenburg, LTU Projektledare samt Föreståndare CHS - Hans Åhlin, Projektkoordinator, LTU - ens Hardell, Forskningskoordinator, LTU Ledningsgruppens huvuduppgifter i projektet är att koordinera företagsinriktade utvecklings- och forskningsprojekt, seminarer och konferenser samt drift av centrumbildningen. Centrumbildningens organisation Centrum för högpresterande stål är organiserat och etablerat som ett kompetenscenter vid Luleå tekniska universitet och den operativa verksamheten leds av en ledningsgrupp bestående av en operativ föreståndare, en projektkoordinator samt en forskningskoordinator. Vid LTU finns en arbetsgrupp bestående av representanter från fem forskningsavdelningar. Den interna arbetsgruppens funktion är att leda möten och seminarier, driva forskningsprojekt och industriella utvecklingsprojekt samt medverka i aktiviteter som utvecklar verksamheten. Den nu verksamma arbetsgruppen består av: - Professor Mats Oldenburg, LTU (Föreståndare CHS) - Professor Lars-Erik Lindgren, LTU - Universitetslektor Esa Vuorinen, LTU - Professor Milan Veljkovic, LTU - Professor Braham Prakash, LTU CHS har en styrelse som består av personer i ledande ställning inom näringsliv, samhälle och akademi. Styrelsen har till uppgift att följa centrumbildningens utveckling och finansiella ställning, fastställa strategier 124

125 för framtiden, verksamhetsplaner och budgetar samt finansiella rapporter. Den nu verksamma styrelsen inom CHS består av: - Göran Carlsson, ordförande VD, Swerea - Martin onsson, vice ordförande, Chef FoU, Gestamp Hardtech - Sven-Åke Edström, Direktör FoU, SCANIA - Hans Lindh, Chef Kaross och Exteriör, Volvo Cars - osé Puente Cabrero, Manager Product Development, SSAB EMEA - Elisabeth Bergendal-Stenberg, F.d. Programchef, KK-stiftelsen - Gert Nilson, Teknisk direktör, ernkontoret - Mats Oldenburg, Professor, Hållfasthetslära LTU Arbetssätt Projektet är uppdelat i tre delar: Forsknings- och utvecklingsprojekt, projektledning, samt seminarer och konferenser Delprojekt i form av forsknings- och utvecklingsprojekt inom området högpresterande stål kommer att bedrivas inom projektet, se beskrivning i avsnittet "projektorganisation". Utvecklingsprojekten syftar till att utveckla regionens företag genom att stödja den industriella produktutvecklingsprocessen och hjälpa till vid framtagandet av ny teknik för "nischade" produkter baserade på högpresterande stål. Projekten skall hjälpa till lyfta företagen till högre teknisk nivå inom det specifika området och möjliggöra framtida samverkan med CHS inom internationella och nationella forskningsprojekt. Utvecklingsarbetet skall huvudsakligen bedrivas på generisk nivå med minst två intressentföretag i varje delprojekt. Syftet är att generisk kunskap skapas som kan nyttigöras i respektive företags processer eller produkter. I dessa projekt samverkar forskare och studenter från universitet och intressentföretagen. Under projektets gång kommer delprojekten att avrapporteras och utvärderas löpande av projektets styrgrupp. Seminarer och konferenser Inom projektet kommer seminarier och konferenser att anordnas inom området högpresterande stål. Nästa konferens i konferensserien "International Conference on Hot Sheet Metal Forming of High-Performance Steel, CHS²" kommer att anordnas 2017 i samverkan med Universitet i Kassel. Seminarier inom området högpresterande stål kommer att anordnas med regionala företag och organisationer. Regionala, nationella och internationella företag förväntas medverka på konferensen och seminarierna. Med målet detta är att höja kompentensen inom området sprida information och skapa nätverk. Satsningar som kan leda till att regional industri ges möjlighet att delta i framtida forskningsprojekt på en nationell och internationell nivå, exempelvis inom Horizon Projektledning Inom delprojektet projektledning kommer drift och ledning av centrumbildning samt projektledning av forskning och utvecklingsprojekt samt konferens och seminarier att bedrivas. Arbete med att skapa kontaktytor som leder vidare till framtida forskningssamarbeten. Horisontella kriterier För att få personer av båda könen att kännas sig inkluderade i projektet kommer hänsyn tas till tidigare genomförda undersökningar inom jämställdhet vid LTU. I tidigare undersökningen ingick hur man skall utrycka sig för att inte någon grupp eller något kön skall kännas sig exkluderad från ett projekts aktiviter. Projektets projektledare har medverkat i dessa undersökningar och kommer ansvara för dessa riktlinjer följs i projektet. Målet är att få deltagande av det underrepresenterade könet i både delprojekt samt vid seminarier. Projektet kommer att utförs i enlighet med LTU:s policy för Lika rättigheter och möjligheter. (se bilaga, Lika rättigheter och möjligheter). Ett exempel från tidigare etapp i CHS verksamhet är att inom de fem forskningsprojekten rekryterades fem doktorander med bakgrund från fem länder, Sverige, Venezuela, Mexico, Kina och Tyskland. I gruppen var fyra män och en kvinna. På detta sätta har mångfald och jämlikhet i verksamheten på ett positivt sätt bidrag till framgångsrika projekt inom CHS som krönts med i dagsläget i fyra doktorsexamina och en licentatexamen. Genom att aktivt arbeta med högteknologiska produkter och ett nära forskningssamarbete mellan regionens SMF och universitet skapas förutsättningar att rekrytera välutbildad personal med vana att arbeta i miljöer som kännetecknas av jämlikhet och mångfald. Projektet bidrar till förbättrad miljö med minskade utsläpp av växthusgaser genom en ökad global användning av högpresterande material, främst inom transportsektorn. Den idag huvudsakliga drivkraften för CHS verksamhet är hänsyn till miljön och ökad säkerhet genom användning av ultrahöghållfast stål för att minska vikten på bilar och lastbilar med bibehållen eller ökad passagerarsäkerhet. 7. Aktiviteter Aktivitet Startdatum Slutdatum Kostnad Beskrivning Extern kommunikation och resultatspridning Hemsida - Nyhetsbrev - Affischer - Tillverkning av informationsmaterial om EURF projektfinansiering Aktivitet Startdatum Slutdatum Kostnad Beskrivning Avslutsarbete Avrapportering projekt till finansiärer Aktivitet Startdatum Slutdatum Kostnad Beskrivning Utvärdering och lärande Kontinuerliga avstämningar inom projektet - Kontinuerlig spridning av resultat till medverkande organisationer inom projektet 125

126 Aktivitet Startdatum Slutdatum Kostnad Beskrivning Projektledning Projektledning - Projektkoordinering - Informationsutbyte - Rapportering - Projektmöten Aktivitet Startdatum Slutdatum Kostnad Beskrivning Konferenser och seminarieverksamhet Arrangera konferens inom högpresterande stål. 6th International Conference on Hot Sheet Metal Forming of High-Performance Steel, CHS² - Anordna regionala seminarier t.ex. nötning, simulering, svetsning av högpresterande stål och gemensamma framtida forskningprojekt. Aktivitet Startdatum Slutdatum Kostnad Beskrivning Forsknings- och utvecklingsprojekt Forskning och utvecklingsarbete med avnämare i regionala företag och organisationer - Arbete i forsknings och utvecklingsprojekt - Projektledning av forsknings och utvecklingsprojekt - Forskning och utvecklingsprojekt: Modellering av härdning - Utvecklingsprojekt: Bainithärdning, Bainithärdbarhet - Utvecklingsprojekt: Egenskaper härdat stål För mer detaljerad information om de olika delprojekten se bilaga delprojekt. 7.2 Innebär någon/några av aktiviteterna i projektet att projektet bekostar insatser som är riktade till enskilda företag? Nej Om ja, vilken/vilka aktiviteter? Om ja, ange budgeterad kostnad 7.3 Finns aktiviteter av socialfondskaraktär? Nej Om ja, vilken/vilka aktiviteter? Om ja, ange budgeterad kostnad 7.4 Genomförs aktiviteter i projektet utanför det programområde som denna ansökan gäller, men ska finansieras genom denna ansökan? Nej Om ja, vilken/vilka aktiviteter? Om ja, ange budgeterad kostnad 8. Indikatorer 8.1 Ange investeringsprioritering Att främja företagsinvesteringar inom forskning och innovation och utveckla kopplingar och synergieffekter mellan företag, forsknings- och utvecklingscentrum och den högre utbildningssektorn, särskilt främjande av investering i produkt- och tjänsteutveckling, tekniköverföring, social innovation, miljöinnovation, offentliga tillämpningar, efterfrågestimulans, nätverk, kluster och öppen innovation genom smart specialisering, och stödja teknisk och tillämpad forskning, pilotverksamhet, tidiga produktvalideringsåtgärder och kapacitet för avancerad produktion och förstagångsproduktion, särskilt vad gäller viktig möjliggörande teknik och spridning av teknik för allmänna ändamål. 8.2 Kvantifiera projektets bidrag i följande aktivitetsindikatorer Kommentar till indikatorerna Antal företag som får stöd 19 företag Med kvantifiering av indikator antal företag som får stöd avses de företag som medverkar i delprojekt eller seminarier Antal företag som samarbetar med forskningsinstitutioner Privat investering som matchar offentligt stöd till innovations- eller FoU-projekt Antal företag som får stöd för att introducera för marknaden nya produkter 4 företag Med kvantifiering av indikator Antal företag som samarbetar med forskningsinstitutioner avses de i projektet medfinansierande företagen som är delaktiga i projektet. 0 SEK 0 företag 126

127 Antal företag som får annat stöd än ekonomiskt stöd 15 företag Med kvantifiering av indikator Företag som anses få annat stöd än ekonomiskt är de företag som medverkar i seminarier där information om samverkan mellan industri, akademi och samhälle inom dettta projekt delges och diskuteras. 8.3 Ange programspecifikt mål Öka forsknings- och innovationssamverkan mellan akademin, näringsliv, myndigheter och civila samhället.. 9. Budget Kostnadsslag Totaler Personal Projektledare Forskare 1/Forskningskoordinator - Forskare 2/Projektkoordinator Forskare Forskare Forskare Forskare Forskare Projektekonom Extern sakkunskap och externa tjänster - Extern konsult, Analys av mikrostuktur med SEM, exemplevis hos KIMAB eller CTM Manresa Resor och logi Resor inom konferens och seminarieverksamhet - Resor inom forsknings och utvecklingsprojekt - Resor ledningsfunktion Investeringar materiel och externa lokaler - Trycksaker och informationsmaterial - Dator- och kommunikationsutrustni ng - Provmaterial och provkroppar till utvecklingsproje kt Investeringar i portföljbolag Schablonkostnader Indirekta kostnader 20,00 - Schablonkostnader 42,68 % Enhetskostnad Avgår projektintäkter (negativ kostnad) Summa, faktiska kostnader Offentligt bidrag i annat än pengar Privat bidrag i annat än pengar Summa, bidrag i annat än pengar Summa, kostnader

128 Finansiär Beskrivning Totaler Offentlig kontantfinansiering Länsstyrelsen Norrbotten Luleå Kommun Norrbottens läns landsting Privat kontantfinansiering Summa, kontant medfinansiering Offentligt bidrag i annat än pengar Privat bidrag i annat än pengar Olofsfors AB arbetstid 228h Duroc Special Steel arbetstid 228h Swebor AB arbetstid 228h Gestamp Hardtech arbetstid 912h Summa, bidrag i annat än pengar Summa, medfinansiering Europeiska regionala utvecklingsfonden Andel av faktiska kostnader ,15 % 53,15 % 52,94 % 50 % 53,01 % 9.4 Förväntas projektet generera nettoinkomster efter projektavslut? Nej Om osäker, kommentera 9.5 Söker ni förskott på eventuellt beviljat stöd? Nej Om ja, belopp Om ja, motivering Kommentar till budget 10. Bilagor Namn Medfinansieringsintyg Duroc special steel.pdf Bilaga Upphandlingsplan.pdf NLL_medfinansieringsintyg_ pdf Luleå_kommun_medfinansieringsintyg_ pdf Länsstyrelsen_norrbotten_medfinansieringsintyg_ pdf Forsknings- och utvecklingsprojekt.pdf Projektorganisation.pdf Lika rättigheter och möjligheter.pdf Riskanalys.xlsx Bilaga_beräkning_arbetskostnad_swebor_ab.pdf CHS_organisationsschema.pdf Medfinansieringsintyg Gestamp Hardtech.pdf Medfinansieringsintyg Swebor.pdf Bilaga_beräkning_arbetskostnad_Gestamp_hardtech.pdf Bilaga_beräkning_arbetskostnad_duroc_special_steel.pdf Bilaga Underlag för rätt att företräda LTU.pdf Bilaga_beräkning_arbetskostnad_olofsfors_ab.pdf Beskrivning/Kommentar Medfinansieringsintyg Duroc special steels Upphandlingsplan Norrbottens läns landsting medfinansieringsansökan Luleå Kommun medfinansieringsansökan Länsstyrelsen Norrbotten medfinansieringsansökan Forsknings- och utvecklingsprojekt Projektorganisation Lika rättigheter och möjligheter Riskanalys Beräkningsunderlag medfinansieringsintyg Swebor AB CHS organisationsschema Medfinansieringsintyg Gestamp Hardtech Medfinansieringsintyg Swebor stål svenska AB Beräkningsunderlag medfinansieringsintyg Gestamp Hardtech Beräkningsunderlag medfinansieringsintyg Duroc Special steel Underlag för rätt att företräda LTU Lika rättigheter Beräkningsunderlag medfinansieringsintyg Olofsfors AB 128

129 Medfinansieringsintyg Olofsfors AB.pdf Medfinansieringsintyg Olofsfors AB Signatur Saknas 129

130 LULEÅ KOMMUN YTTRANDE 1 (1) Kommunledningsförvaltningen Ärendenr Tillväxtkontoret / Maria Bergman Tillväxtkontorets yttrande över finansiering av projektet Kompetenta underleverantörer Ärendenr 2015/ Kommunledningsförvaltningens/tillväxtkontorets förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att 1. anslå maximalt 175 tkr till projektet under perioden , 2. medel tas från anslaget för EU-medfinansiering, 3. som villkor gäller Luleå kommuns allmänna villkor för projektfinansiering. Sammanfattning av ärendet Företagarna Norrbotten ansöker om 250 tkr från Luleå kommun. Projektet syftar till att höja kompetensen hos små- och medelstora företag som deltar i projektet (företag som har uppdrag eller söker uppdrag som underleverantörer) samt att hitta mötesplatser för dessa. Målgruppen är små- och medelstora företag som har uppdrag som underleverantörer till stora projekt i de kommuner som deltar i projektet; Gällivare-, Pajala-, Älvsbyns- och Luleå kommun. Medfinansiering förutsätts ske från Europeiska socialfonden (3225 tkr), Länsstyrelsen (300 tkr), Gällivare kommun (175 tkr), Pajala kommun (175 tkr), Älvsbyns kommun (175 tkr) och Luleå kommun (250 tkr). Tillväxtkontoret menar att projektet svarar upp mot behov hos näringslivet i Luleåregionen och Malmfälten. Antalet deltagande företag planeras vara lika många från de deltagande kommunerna. Utbildningsinsatserna bedöms vara av mer grundläggande natur. Beslutsunderlag Ansökan (bilaga) Maria Bergman Beslutet skickas till Ekonomikontoret Tillväxtkontoret Företagarna Norrbotten 130

131 Projektbeskrivning Kompetenta under-leverantörer Samverkan mellan Företagarna Norrbotten Luleå, Älvsbyn, Pajala och Gällivare kommuner Länsstyrelsen LTU Lokala Företagarföreningar 131

132 Sammanfattning Det är viktigt att säkerställa den regionala tillväxten med att höja kompetensen hos våra företag. En expanderande region med stora investeringar inom bostadsbyggande, gruvindustri och serverhallar är mycket välkommen men ställer också stora krav. Det är av yttersta vikt att få till ett stärkt och utökat kluster mellan de stora aktörerna inom bygg- och gruvbranschen med små- och medelstora företag. För att skapa tillväxt är samverkan en förutsättning för utvecklingen och det är också strategiskt viktigt att hitta mötesplatser mellan entreprenörerna. Genom att skapa bra förutsättningar för tillväxt stärks också villkoren för leverantörsföretagen. Genom att höja kompetensen hos företagare finns det stora potentialer för SME-företagen att bidra till tillväxt och fler anställningar samtidigt som man blir en naturlig del av expansionen. Eftersom SME-företagen står för 4 av 5 nya jobb som skapas i Sverige är det mycket avgörande för den regionala utvecklingen vad gäller sysselsättning, välfärd och service. Det här stärker också det enskilda företagets möjligheter att öka sin omsättning regionalt men också nationellt och internationellt. För att vara konkurrenskraftig på marknaden ökar kraven alltmer. Arbetsmarknaden måste breddas och den geografiska rörligheten ökar samtidigt som kompetensen behöver höjas. Ett viktigt fokus är att utveckla en innovativ och lärande arbetsorganisation med multikompetenta arbetare som kan samverka längs hela produktionsflödet. Byggsektorn och gruvnäringen tillhör de bristyrken där de framtida behoven är stora. Dessutom är dessa branscher i stor utsträckning könssegregerade. I detta projekt vill vi genomföra kompetensutvecklingsinsatser i samarbete med aktörer inom olika samhällssektorer, inom och mellan branscher samt mellan geografiska områden. Erfarenhetsmässigt ser vi att det finns behov av kunskap om företagandets villkor och att ha goda kunskaper om den bransch man verkar i. Företagarna Norrbotten vill tillsammans med Länsstyrelsen, Gällivare, Pajala, Älvsbyn och Luleå kommuner med detta projekt stärka förutsättningarna för samverkan för regionens utveckling. De fyra kommunerna har/kommer att ha det gemensamma att man har någon stor aktör inom näringslivet som har behov av underleverantörer. Speciellt bygg- och gruvbranschen efterfrågar insatsvaror och tjänster från olika underleverantörer vilket bidrar till sysselsättning och utveckling av regionen. Syftet med projektet är att hitta mötesplatser och att utbilda och höja kompetensen hos SMEföretagen från de medverkande kommunerna

133 Bakgrund och omvärldsanalys Det är viktigt att säkerställa den regionala tillväxten med att höja kompetensen hos våra företag. En expanderande region med stora investeringar inom bostadsbyggande, gruvindustri och serverhallar är mycket välkommen men ställer också stora krav. De samhällen som växer i takt med den positiva utvecklingen måste också skapa attraktiva livsmiljöer med tillgång till bra service, bra boendemiljöer och fritidsmöjligheter. Ett helhetsperspektiv stärker möjligheterna för familjer att bosätta sig på orten. Det behövs väl fungerande arbetsmarknadsregioner med breda branschstrukturer och goda möjligheter i arbetslivet för både kvinnor och män. Det är av yttersta vikt att få till ett stärkt och utökat kluster mellan de stora aktörerna inom bygg- och gruvbranschen med våra små- och medelstora företag. För att skapa denna tillväxt är samverkan en förutsättning för utvecklingen och det är också strategiskt viktigt att hitta mötesplatser mellan entreprenörerna. Genom att skapa förutsättningar för tillväxt stärks också villkoren för leverantörsföretagen, vilket är gynnsamt för hela regionen. Därmed kan etableringar bidra till mer hållbar och diversifierad tillväxt lokalt och regionalt. Vi behöver stärka och rusta vår företagare för att möta denna utveckling. Vi behöver höja kompetensen så att våra SME-företag får bättre förutsättningar att bli en del av expansionen. Erfarenheterna visar att företagarna vill så gärna vara med så att det viktigaste är att få komma igång med verksamheten, det gör att man inte alltid hinner med att lära sig grunderna för företagandets villkor. Än mindre skaffa sig branschkunskap eller kunskap kring avtalsskrivande. Genom att höja kompetensen hos sin personal finns det stora potentialer för SME-företagen att bidra till tillväxt och fler anställningar. Eftersom småföretagen står för 4 av 5 nya jobb som skapas i Sverige är det mycket avgörande för den regionala utvecklingen vad gäller sysselsättning, välfärd och service. Det här stärker också det enskilda företagets möjligheter att öka omsättningen i regionen. För att vara konkurrenskraftig på marknaden ökar också kraven alltmer. Utvecklingen går mer och mer mot att företagen specialiserar sig på en viss uppgift vilket innebär att arbetsmarknaden måste breddas och den geografiska rörligheten ökar samtidigt som kompetensen behöver höjas. Ett viktigt fokus är att utveckla en innovativ och lärande arbetsorganisation med multikompetenta arbetare som kan samverka längs hela produktionsflödet. Byggsektorn och gruvnäringen tillhör också de bristyrken där de framtida behoven är stora. Dessutom är dessa branscher i stor utsträckning könssegregerade så det viktigt att man arbetar med en inkluderande attityd, goda arbetsförhållanden och arbetsvillkor för att göra dessa attraktiva för det underrepresenterade könet. I detta projekt vill vi genomföra kompetensutvecklingsinsatser i samarbete med aktörer inom olika samhällssektorer, inom och mellan branscher samt mellan geografiska områden. Det skall utveckla mer flexibla former för lärande som bättre svarar mot individens och arbetslivets behov

134 Samverkan mellan kommuner och näringsliv Hur kan samhällen och näringsliv ta lärdom av varandra så att man får en så gynnsam utveckling av regionen som möjligt? Kan kommuner i olika faser i utvecklingen samverka för att få den optimala utvecklingen? Företagarna Norrbotten vill tillsammans med Länsstyrelsen, Gällivare, Pajala, Älvsbyn och Luleå kommuner med detta projekt stärka förutsättningarna för denna samverkan för regionens utveckling. Fyra kommuner som befinner sig i olika utvecklingsfaser. Gällivare som haft gruvverksamhet sedan 1700-talet, där breder näringen ut sig och man står inför en stor stadsomvandling. Pajala som är en ny gruvort där uppbyggandet av gruvområdet är nästintill färdigställd och produktionen påbörjats. Idag ligger dock verksamheten nere p.g.a. konkurs för gruvbolaget men där framtidstron om fortsatt gruvdrift fortfarande lever. Älvsbyn som befinner sig i mångt och mycket i planeringsstadiet och därmed har en spännande resa framför sig. Luleå som växer och här är bostadsbristen markant. Här ligger stort fokus på att öka bostadsbyggandet och att få in nya stora aktörer på den marknaden. Samtidigt som man vill få fart på nyproduktion av bostäder är också renoveringsbehovet av de befintliga bostäderna stort. Dessa fyra kommuner har/kommer att ha det gemensamma att man har någon stor aktör inom näringslivet som har behov av underleverantörer. Bygg- och gruvbranschen efterfrågar i stor utsträckning insatsvaror och tjänster från olika underleverantörer vilket bidrar till sysselsättningen i regionen. Utmaningar Samverkan inom regionen Samverkan inom näringslivet Nya marknader Omställning Kompetensförsörjning Fortbildning Nya företag Expansion befintliga företag Marknadsföring Långsiktigt hållbart 4 134

135 Aktiviteter Aktiviteterna kommer att bestå av Utbildning Informationsträffar Studiebesök Föreläsningar Nätverkande Seminarier/workshops Utbildning Utbildning av kortare karaktär för att lättare kunna välja olika block och planera in i den befintliga verksamheten. Delmomentens längd 1-2 dagar. Program med uppstart och block för respektive ort. Förslag på block: Marknadsplan Informationsmöten med stora inköpare (LKAB, Boliden, PEAB, Rikshem, Lulebo) Projektutbildning CE utbildning, maskin och personsäkerhet för tillverkande SME företag. Affärsjuridik, ABK04 m.m. Sälj utbildning Service och bemötande Ekonomi 5 135

136 Block Ekonomi Projektmetodik Entreprenörskap Marknadsplanering Mål Deltagarna ska äga god överblick av de ekonomiska begrepp som finns samt kunna läsa av balans/resultat och likviditetsräkning samt även upprätta produktkalkyler Att kunna arbeta med och i projekt och ha förståelse för metodiken. Deltagarna ska kunna starta och driva företag Deltagarna ska förstå och kunna använda marknadsplaneringen som ett ledningsinstrument i företaget. Syfte Innehåll Deltagarna ska kunna använda de nyvunna ekonomiska kunskaperna i skarpt syfte och på detta sätt också skaffa sig en fördel i arbetssituationer. Kapitalbehov Kapitalanskaffning Balansräkning Resultaträkning Soliditet Räntabilitet Vinstbehov Övriga nyckeltal och grundbegrepp Ekonomistyrning Ekonomiska mål Ekonomisystemet Ekonomiavdelningens funktion och organisation Grundläggande redovisning Lagstiftning Internredovisning Budgetering Delegerat budgetansvar Budgetarbetsuppföljning Kostnads- och intäktskalkyl Produkt och priskalkylering- intern prissättning Finansiell planering och Cash Management Kalkylfrågor i samband med materialadministration Att kunna använda projekt som en arbetsform/metod för att planera projekt, styra projekt, samordna/samarbeta över gränser -nätverksarbete, följa upp en speciell uppgift och utvärdera, arbeta dynamiskt och kreativt i grupp. Arbetsformen projekt Ekonomi, betydelsen i projektet Projektplanering Projektorganisationen Projektstart Projektavtal Projektavslut Projektstyrningshjälpmedel med PC, MS Projekt Projektledarrollen Riktlinjer Befogenheter Resurser av olika slag Att använda styrinstrument Projektrapportering Organisationslära Organisation som begrepp Organisationsformer Ansvarsförhållanden Kvalitetstänkande, ISO 9000 Kvalitetsbegreppen, kunden, totalkvaliten, nollfelsprincipen Delegerat kvalitetsansvar, statistiska metoder Arbetsmiljö Förändringskunskap Begreppet förändring, på Deltagarna ska få en förståelse och metodik i hur det är att vara/bli företagare samt, göra enklare kalkyler för att kunna utvärdera företagandet. Att vara/ bli företagare Personlig lämplighet Kundservice Service för framgång Värdering, utveckling av affärsidé/företagsidé Att sälja varor tjänster Företagssamarbete Affärs- och företagsnätverk Enklare företagsjuridik Skattefrågor Bokföring Arbetsdisciplin Arbetsgivaransvar Försäkringsfrågor Lokala företagsföreträdare engageras i utbildningen för vissa inslag Deltagarna ska vara medvetna om de trösklar som man måste komma över, när företaget står inför att införa ett marknadsorienterat tänkande och arbetssätt. Historik Affärsidé Nuläge Målsättning Produkt/tjänst Prispolicy Konkurrensmedel Konkurrenter Marknadsposition Marknadsföring Budget 6 136

137 Formler för beräkningar samt nyckeltal i olika branscher kort eller på lång sikt Förändringsfaktorer Logistik/ Materialadministration Vad materialstyrning (MA) är MA:s övergripande och integrerade roll Introduktion, begrepp, definitioner MA i direkt anslutning till det fysiska flödet Redovisning och effektivitetsmätning Förändringsarbete i samband med MA Förkalkyler, olika påläggskalkyler mm Behovsberäkning Koppling till andra projekt Genom att koppla pågående och avslutade projekt till detta arbete drar man nytta av samverkan och nyttjande av tidigare erfarenheter av utvecklingsarbetet i regionen. Exempel på tidigare projekt som Företagarna haft ett tätt samarbete med Arbetsförmedlingen är obbsökarna och Företagande i Tornedalen.nu. Dessutom kan nämnas ett kommande projekt som Företagarna samverkar med Yrittäjät på finska sidan och benämns Från affärsidé till lönsam exportverksamhet. Koppling till den regionala mineralstrategin Den regionala mineralstrategin för innovativ och hållbar utveckling av Norrbottens län är en del av länets övergripande strategi för regional utveckling. Syftet med den regionala mineralstrategi är att föreslå inriktningar som bidrar till genomförandet av Sveriges och EU:s målsättningar och till den regionala strategins vision. Norrbotten har en lång tradition av gruvnäring som har spelat en viktig roll för den ekonomiska och sociala utvecklingen av regionen. Malmen har gett stora exportinkomster och påtagligt bidragit till Sveriges välfärd. EU har genom flera initiativ markerat betydelsen av att utveckla och säkerställa en inomeuropeisk gruvnäring. Strategin pekar på färdriktningen för det fortsatta byggandet av ett starkt mineralkluster eller innovationssystem kopplat till gruv- och mineralverksamheter, ett fokusområde i det regionala tillväxtarbetet. I strategin beskrivs bl.a. kompetensförsörjning och konkurrenskraft områden som är viktiga för en hållbar mineralsektor. En god samverkan mellan myndigheter, kommuner, akademi och näringsliv, är nödvändig för ett lyckat genomförande av strategin

138 Strategin framhåller bl.a. skapande av skräddarsydda lösningar för kompetensutveckling vilket är helt i projektets anda. Det samma gäller för att stimulera till regional samverkan mellan företag och underleverantörer och att ta initiativ till utveckling av regionalt klusterbyggande genom samverkan mellan företag och underleverantörer för lokal tillväxtmaximering. Vidare vill mineralstrategin skapa attraktiva miljöer för näringslivets utveckling i regionen genom kommunövergripande samverkan och fungerande inomregionalt och mellankommunalt samspel över verksamhetsgränser. Dessutom stötta initiativ för att identifiera och synliggöra potentiella synergier mellan gruvnäringen och andra verksamheter, genom att stödja samverkansprojekt mellan olika näringsgrenar. Samverkanspartners Luleå kommun Gällivare kommun Pajala kommun Älvsbyns kommun Länsstyrelsen LTU Lokala Företagarföreningar ämställdhet En expansion av gruvnäringen skapar multiplikatoreffekter i intilliggande branscher såsom bygg och anläggning, men berör främst mansdominerade delar av arbetsmarknaden. Bygg- och gruvbranschen har en snedvriden könsfördelning och en tydlig könssegregerad arbetsmarknad. För att bli en konkurrenskraftig näring med lärande arbetsorganisationer behövs hela befolkningens kompetens, såväl kvinnors som mäns arbetade 4220 personer direkt i gruvindustrin i de två stora gruvkommunerna Gällivare och Kiruna. Till detta kan också alla de sysselsättningstillfällen som skapas hos underentreprenörer räknas. Andelen kvinnor av totalt antal förvärvsarbetande i gruvorna i Norrbotten var 21,0 % år Inom byggverksamheten var motsvarande andel 10 %. En fungerande kompetensförsörjning behövs för att möta behovet av framtida arbetskraft. obben måste därför vara attraktiva för både kvinnor och män. I framtiden kan företagen komma att behöva rekrytera medarbetare med andra utbildningsnivåer, kompetenskrav, kunskaper, attityder och beteenden. En genusmedvetenhet kommer att vara avgörande för kompetensförsörjning i regionen. Idag finns en majoritet av män inom gruvföretagen och även hos underleverantörer och entreprenörer. Bygg- och gruvindustrin är också manliga på ett symboliskt sätt då bygg- och gruvarbete ses som en symbol för maskulinitet. För att undvika att bygga in traditionella 8 138

139 könsmönster i bygg-och gruvverksamheten bör genusfrågan ses som en del i hela innovationskedjan kring sektorerna. Genus och jämställdhet berör de stora bolagen men också deras underleverantörer. Det är viktigt att företagen arbetar medvetet och strategiskt med jämställdhet. Det finns möjlighet att de omfattande samhällsomvandlingar som sker i berörda lokalsamhällen kan bidra till att existerande, ojämställda genusmönster i arbetslivet förändras, men då krävs ett aktivt förändringsoch jämställdhetsarbete. Idag är jämställdhet en förutsättning och strategi för utveckling av en hållbar och konkurrenskraftig region. Det är angeläget att lyfta fram goda exempel från arbetslivet avseende effekter av strategiskt jämställdhetsarbete och jämställdhetsintegrering. Man bör också främja arbetet med att även företag med mindre än 25 anställda inom sektorerna som inte omfattas av lagstiftade krav på jämställdhetsplaner ska arbeta målinriktat med jämställdhetsintegrering. Ett sätt att erbjuda bra och utvecklande arbetsliv är att arbeta för att få kulturell/etnisk mångfald och jämställda arbetsplatser. Projektet kommer att arbeta med en integrerad satsning på jämställdhet. Dessutom är projektägarens ambition att styrgruppens sammansättning skall var jämställd. Genom ökad kompetens och jämställdhet stärks den enskilda individen och hela företaget utvecklas. Projektet bidrar därmed till en mer jämställd regional tillväxt. Tillgänglighet Kurslokalerna ska fylla kraven på tillgänglighet så att alla ges möjlighet att ta del av utbildningarna. Projektet drivs med ett öppet och inkluderande förhållningssätt. Intresseanmälningar från företag Snells Entreprenad, Pajala Kontaktperson: Patrik Snell P. Lundbergs Plåtslageri AB, Älvsbyn Kontaktperson: Lotta Lundberg tfn NTM i Norr AB, Älvsbyn Kontaktperson: Robert Renberg Mål för projektet Diplomering av kursdeltagarna Höjd kompetens Säkerställa arbetstillfällen Omsättningen ökar för de deltagande företagen Ökad konkurrenskraft Ökad jämställdhet Vidareutveckling av affärsmöjligheter Skapande av mötesplatser 9 139

140 Målgrupper Små- och medelstora företag, från de medverkande kommunera, som har uppdrag som underleverantörer till stora aktörer. Organisation Projektorganisationen kommer att bestå av en 100 % projektledare, 100 % biträdande projektledare samt 30 % administratör. Dessutom kommer en jämställd styrgrupp att utses med representanter från våra samarbetspartners. Utöver detta kommer de lokala Företagarföreningarna ha en aktiv roll vid marknadsföringen av projektet och att hitta intresserade företagare. Projekttid Start , avslut Genomförande Antal kursdeltagare: deltagare/kommun Totalt max: 60 personer. Kursdagar: 1-2 dagar/block - styrs av kursdeltagarnas önskemål och behov Planerings- och analysfas januariapril Genomförandefas maj - oktober Utbildning ort 1 novembermars Utbildning ort 2 april - september Utbildning ort 3 oktober - februari Utbildning ort 4 Avslutsfas mars - juni

141 Budget Utgifter Totalt Projektledning och administration Utbildningspaket Övrigt Summa kostnader 4300 Medfinansiering Totalt ESF Länsstyrelsen Luleå kommun Älvsby kommun Pajala kommun Gällivare kommun Summa intäkter

142 LULEÅ KOMMUN YTTRANDE 1 (1) Kommunledningsförvaltningen Ärendenr Tillväxtkontoret / Maria Bergman Tillväxtkontorets yttrande över finansiering av projekt Kompetenslyft industri Ärendenr 2015/ Kommunledningsförvaltningens/tillväxtkontorets förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att 1. medfinansiera Kompetenslyft industri med maximalt 70 tkr , 2. medel anvisas från anslaget för EU-medfinansiering, 3. som villkor för beslutet gäller Luleå kommuns allmänna villkor för projektfinansiering. Sammanfattning av ärendet Projektet syftar till att stärka tillväxt och konkurrenskraft hos små- och medelstora industriella företag genom kompetensutvecklingsinsatser. Målgruppen är 20 små- och medelstora företag inom trä-, verkstad-, elektoronik/it-branscherna. IUC Norrbotten AB är projektägare. Projektperioden är till Från Luleå kommun uppgår sökt belopp till 70 tkr under projektperioden. Kostnaderna för projektet uppgår till tkr. Från Europeiska socialfonden söks tkr. Tillväxtkontoret menar att kompetensförsörjningen inom ovanstående branscher är en viktig fråga. Beslutsunderlag Ansökan (bilaga) Maria Bergman Beslutet skickas till Tillväxtkontoret Ekonomikontoret IUC Norrbotten 142

143 Sid 1(17) Diarienummer Ansökan Uppgifter om projektet Namn på projektet Kompetenslyft industri Startdatum Kontaktperson för projektet Åsa Tjärnberg Slutdatum Telefonnummer E-post Behörig företrädare Telefonnummer Kontaktperson ekonomi E-post Telefonnummer Utdelningsadress Besöksadress Anders Högström Rose-Marie Öhgren Storgatan Luleå Storgatan Luleå Organisation Organisationsnamn Organisationsnummer Organisationsform Antal anställda Telefonnummer e-post Webbplats Utdelningsadress BankGiro Behörig företrädare för organisationen IUC Norrbotten AB Övriga privata verksamheter Storgatan Luleå Anders Högström ESF Ansökan om stöd ver d.pro v.1 Arbetsställe/enhet som ansvarar för projektet CFAR-Nummer Namn på arbetsställe/enhet Utdelningsadress Besöksadress Uppgifter om utlysningen Namnet på utlysningen och diarienumret Programområde Industriellt utvecklingscentrum Norrbotten AB Luleå Storgatan Luleå Storgatan Luleå Kompetensutveckling, mångfald och lärande för att stärka särskilt utsatta företag och organisationer i region Övre Norrland inom programområde 1, specifikt mål 1:1 : 2015/00469 Programområde 1 - Kompetensförsörjning Specifikt mål 1.1 Stärka ställningen på arbetsmarknaden för i huvudsak sysselsatta kvinnor och män, men även för personer som står långt från arbetsmarknaden, och tillgodose arbetsmarknadens behov av arbetskraft och kompetens genom Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden 143

144 Sid 2(17) Diarienummer kompetensutveckling som utgår från verksamhetens krav och arbetsmarknadens behov. Projektet ska huvudsakligen bedrivas i Norra mellansverige Småland och öarna Övre norrland Östra mellansverige Västsverige Mellersta norrland Stockholm Sydsverige Deltagare Totalt antal deltagare i projektet 250 Antal kvinnor 50 Antal män 200 Ålder på deltagare Deltagare i projektet Anställda Unga (15-24 år) Företagare Nyanlända invandrare Verksamma inom ideell sektor Långtidsarbetslösa Har en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga Är eller har varit sjukskrivna och har behov av stöd för återgång i arbete Är utanför arbetsmarknaden (mer än 12 månader) Långtidsarbetslösa ej anmälda på AF Beskrivning Beskrivning av projektets genomförande för att nå förväntade resultat och effekter ämställdhets- och tillgänglighetsperspektivet samt icke diskriminering ska säkras i varje del av ansökan - En jämställdhets- och tillgänglighetsanalys ingår i projektets problemanalys - Mål och indikatorer har jämställdhets- och tillgänglighetsperspektiv - Aktiviteterna främjar jämställdhet och tillgänglighet i enlighet med analys, mål, och indikatorer - Projektet följer upp att jämställdhets- och tillgänglighetsmålen nås och om inte åtgärdar detta I samtliga frågor i ansökan ska perspektiven ovan beaktas. Kom också ihåg att beakta de krav som ställs i utlysningen när du besvarar samtliga frågor i ansökan. ESF Ansökan om stöd ver Bakgrund Beskriv bakgrund till projektidén. Industrin har en avgörande betydelse för den svenska välfärden. Idag arbetar i Sverige cirka direkt och indirekt anställda inom den industriella tillverkningssektorn. Industrin dominerar svensk export med ca 77% av totala exportvärdet. Majoriteten av industriföretagen är små och medelstora (SME), lokalt och regionalt förankrade, men som successivt blir mer beroende av en global marknad både direkt via egna marknader och indirekt genom kopplingar till stora företag. Den ökade globaliseringen och teknikutvecklingen innebär att SME ständigt är utsatt för ett konkurrenstryck. Hos många industriella SME finns idag inget entydigt angreppssätt av kompetensförsörjningen. Ofta saknas strategier för att hantera kompetensförsörjningsfrågan, vilket skapar produktionsstörningar samt hämmad innovationskraft i företaget. Tidsbrist hos företagsledningen är en annan orsak till att kompetensutveckling blir efter eftersatt område. Kompetensutveckling är avgörande för att skapa konkurrenskraft. För att säkerställa framtida rekryteringsbehov är det även viktigt att skapa hållbara och fungerande arbetsmetoder för kompetensförsörjning. I detta ingår såväl kompetensutveckling av befintligt anställda, strategier och metoder kring rekrytering, samt en fungerande kompetensöverföring från äldre, erfarna medarbetare till den yngre generationen. Företagen har en önskan om att genom kompetensutveckling möjliggöra för befintligt anställda att ta på sig nya ansvarsroller. Det öppnar upp för nyanställningar på positioner där kraven på formell kompetens inte Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden 144

145 Sid 3(17) Diarienummer är lika stora. En stor utmaning är att öka andelen kvinnor i företagen. Dels för att klara framtidens rekryteringsbehov, men forskning visar också att en alltför homogen arbetsgrupp hämmar utveckling och förnyelse i företagen. Även mångfald vad gäller t ex ålder och etnicitet bidrar till utveckling och konkurrenskraft. ämställdhet är ett prioriterat område i den regionala tillväxtstrategin men andelen kvinnor hos de små och medelstora industriföretagen har ändå inte ökat nämnvärt. Kvinnorna utgör i dagsläget endast ca 10-15% av de anställda. När det gäller kvinnor i ledande positioner är siffran avsevärt mycket lägre. De största PROBLEMEN för industrin idag när det gäller kompetensförsörjning är att: 1. Företagen har i dagsläget bristande kunskaper och resurser inom strategiska och avgörande områden för att utveckla verksamheten och öka konkurrenskraften. Identifierade områden är exempelvis affärsutveckling, ledarskap, strategiskt inköp och automation. 2. Det råder brist på anpassade utbildningar riktade till den moderna industrin. Små och medelstora företag har behov av effektiva och korta (1-2 dagar) utbildningsinsatser med skräddarsytt innehåll. 3. I Norrbotten finns en brist på kompetent arbetskraft inom industrin. Arbetslöshetstalet har minskat under senare år, trots detta ser företagen fortfarande svårigheter att hitta kompetens inom efterfrågade områden. Genom fokus på jämställdhet och mångfald kan projektet ge nytta och utveckla företagen på följande sätt: - Heterogena arbetsgrupper ger fler infallsvinklar och bredare perspektiv i verksamheten (inklusive kompetens, personal, produkter, kunder etc.) - Effektivare rekrytering av rätt kompetens när annonser når fler människor, oavsett kön eller etnicitet. - Ökad innovationskraft och bättre produkt/tjänsteutveckling. Konkurrenskraft. - Balanserad styrning av företaget med olika erfarenheter och perspektiv hos ledningen. - Smartare marknadskontakt där genusmedveten produktutformning och marknadsföring minskar risken att exkludera kundgrupper. Det finns svårigheter för externa parter att stötta företagen när det gäller kompetensförsörjning och kompetensutveckling. Ett bekymmer hos små och medelstora företags kompetensarbete är avsaknad av långsiktighet och strategi. Det finns behov av tydliga utvecklingsplaner för de anställda som går i linje med företagets affärs- och verksamhetsplan. En anledning till detta är att det saknas dedikerade resurser för detta arbete. VD bär ansvaret men i en hektisk vardag med många dagliga utmaningar så blir detta arbete ofta eftersatt. Dessutom råder det i länet brist på relevanta, kostnadseffektiva och lokalt genomförda utbildningar riktade mot små och medelstora industriföretag. Ofta krävs smala och nischade insatser, vilka är svåra att få kommersiellt genomförbara för de etablerade utbildningsföretagen. Genom projektet får företaget verktyg och metoder för ett mer långsiktigt och strategiskt arbete när det gäller kompetensutveckling och kompetensförsörjning. Dessutom ökar kunskapen om externa parters möjligheter att stötta gällande utbildnings- och rekryteringsfrågor. Beskriv projektets problemanalys kopplad till de regionala/nationella utmaningar som finns i utlysningen. Teknikutveckling och globalisering innebär allt större konkurrens där avgörande faktorer för överlevnad och tillväxt är förmågan att hantera mer komplexa produkter/tjänster och snabba anpassningar av rätt kompetens utifrån de krav som ställs. ESF Ansökan om stöd ver I regionen finns ett antal produktägande företag där behovet av kompetensutveckling är stort. Flera industriföretag i regionen har utvecklat unika systemlösningar som levererats med framgång till kunder i närområdet. Samtidigt som vi ser att dessa tjänster inte produktifierats och exporterats på en större marknad. Företagen är ofta alltför beroende av lokala/regionala uppdrag. När gruvindustrin som länge har varit en viktig tillväxtmotor för Norrbotten nu sviktar något behöver dess leverantörer (lokala SME) vara mer proaktiva och skapa nya innovationer under de kommande åren. Genom att produktifiera och skala upp sina befintliga produkter/tjänster och sälja dessa på en större marknad blir beroendet och konsekvenserna av basindustrins upp- och nedgångar mindre. Dessutom är vart och ett av de mindre företagen för små för att själva klara att leverera de tjänster som efterfrågas av kunderna. Det finns en allt större efterfrågan på helhetslösningar, vilket kräver strategiska samarbetspartners - på regional, nationell och global nivå. För att kunna bilda starka leverantörskluster behöver företagen stärkas på en rad områden, t ex inom affärsutveckling, marknad och strategiskt inköp. Dessutom finns behov av att stärka ledning och styrning i företagen. Till detta kommer även det faktum att befolkningen i Norrbotten krymper, framförallt minskar antalet anställda i arbetsför ålder. Andelen kvinnor minskar i förhållande till antalet män. Genom att göra industrin attraktiv för båda könen ökar möjligheten att fler unga tjejer dels väljer utbildningar inom relevanta områden, och sedan även väljer att stanna kvar i länet efter avslutad utbildning. Forskning visar att jämställdhet och mångfald gynnar innovationskraften i företagen och skapar en mer balanserad styrning av företagets verksamheter. I en allt hårdare konkurrenssituation är det avgörande att även de små och medelstora företagen har en strategi och struktur för kompetensutveckling och kompetensförsörjning. Projektet vill skapa metoder som bidrar till samverkan mellan olika aktörer för Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden 145

146 Sid 4(17) Diarienummer att bättre klara framtidens utmaningar. Projekt Kompetenslyft industri syftar till att få SME att arbeta mer strategiskt och metodiskt med kompetensförsörjning för att möta dagens och morgondagens ökade konkurrens. Utmaningen omfattar också en effektivare arbetsorganisation byggd på samverkan mellan företagets alla funktioner. Projektet vill arbeta för ökad lönsamhet, stärkt konkurrenskraft, förbättrad rekrytering och innovationsutveckling i norrbottniska företag och är därmed en del i den nyindustrialisering som regeringen anger som en väg för att fler företag ska förlägga sin produktion i Sverige. Med stöd av projektet ska företagen utvecklas inom strategiska områden där det idag råder kompetensbrist hos många industriella SME. Vilka relevanta erfarenheter/kunskaper finns det inom området? IUC bolagen har på olika sätt engagerat sig i frågor som kompetensförsörjning på såväl kortare som på längre sikt. IUC Norrbotten och IUC Västerbotten har gemensamt drivit ESF-projekt PLUSS under Syftet med projektet var att genomföra riktade utbildningsinsatser till industriella SME i de båda nordligaste länen. Detta för att stärka kompetensen bland de anställda och därmed öka företagens konkurrenskraft. Under 18 månader genomfördes 126 utbildningsdagar inom ramarna för PLUSS. Totalt 844 deltagare varav 295 av dessa är unika personer från 99 företag i Norrbotten och Västerbotten. Med erfarenheterna och kunskaperna från projekt PLUSS har IUC Norrbotten och IUC Västerbotten fortsatt att initiera skräddarsydda utbildningar inom varierande områden till de små och medelstora industriföretagen i regionen. Genom att erbjuda kompetenshöjande insatser ges tillfällen för behovsanpassade aktiviteter på hemmaplan, vilket ökar företagens möjligheter att utbilda sina anställda inom såväl teknikorienterade som mer generella områden. Insatserna har genomförts som utbildningar, seminarier och workshops. Kompetensutvecklingsinsatser har även genomförts i branschinriktade strukturfondsprojekt, som t ex ESIS och TräIN. Tillsammans med beprövade leverantörer skapar vi utbildningar för företagen som såväl innehålls- som omfångsmässigt möter deras behov. Inbjudningar skapas och sprids i vårt nätverk. Utbildningarna har visat sig vara väldigt uppskattade och även fått mycket goda omdömen från deltagarna. Aktiviteterna har genomförts inom initiativet IUC Kompetens Norr som är en gemensam satsning från IUC Norrbotten och IUC Västerbotten. Här finns idag en stor erfarenhet vad gäller anpassning av kompetenshöjande åtgärder. Under har 271 utbildningsdagar genomförts på plats i regionen. Insatserna har förlagts på olika orter i Norrbotten och Västerbotten, beroende på var majoriteten av deltagarna har sin hemvist. Syftet har varit att minimera resandet, vilket är en fördel vad gäller såväl tidsåtgång, ekonomi och även miljöbelastningen. Totala andelen kvinnor har varit 21 %, vilket är en god siffra i och med att andelen kvinnor i målgruppen är betydligt lägre än så. Dock kan vi se en sjunkande tendens. Från 33 % kvinnliga deltagare 2010 till 15 % Orsakerna till detta kan vara flera. En möjlig förklaring är att när företagen själva har bekostat insatserna så har konstruktions- och produktionsinriktade insatser varit prioriterade. Inom dessa yrkeskategorier hos SME-företagen arbetar idag nästan uteslutande män. Det är av yttersta vikt att även kvinnor tilltalas av en framtid inom industrin. Detta för att klara såväl den framtida kompetensförsörjningen, som företagens behov av innovations- och konkurrenskraft. ESF Ansökan om stöd ver Projektet vill fokusera på insatser för jämställdhet, mångfald och attraktivitet. För att säkra den långsiktiga kompetensförsörjningen måste de små och medelstora företagen vara attraktiva arbetsgivare för såväl kvinnor som män, utlandsfödda och personer som idag står utanför arbetsmarknaden. ämställdhets- och mångfaldsarbetet bör kopplas till företagens affärs- och verksamhetsmål. I det strategiska jämställdhetsarbetet ingår såväl rekrytering som kompetenshöjande åtgärder. Här kan projektet samverka med andra aktörer och projekt inom området jämställdhet i syfte att uppnå en jämnare könsfördelning och ett mer rättvist nyttjande av tid och resurser i företagen. Ett bekymmer är att det idag saknas en långsiktighet vad gäller kompetensutveckling i företagen. Strategier och metodutveckling vad gäller kompetensutveckling och kompetensförsörjning ger större möjligheter att skapa en stabil verksamhet som kan stötta företagen i detta arbete på ett mer hållbart sätt. IUC Norrbotten driver även projekt Teknikcollege Norrbotten - En länsövergripande satsning för kompetensförsörjning. Projektet syftar till att öka de ungas intresse för industrirelevanta utbildningar. Ett annat syfte är att stärka de små och medelstora företagens engagemang i Teknikcollege. Detta för att säkerställa att utbildningarna är anpassade utifrån företagens behov. Hos IUC-bolagen i Norrbotten och Västerbotten finns en god kännedom om och ett väl utvecklat nätverk hos de små och Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden 146

147 Sid 5(17) Diarienummer medelstora industriföretagen. Kontinuerliga s.k. TBN-analyser genomförs som medför en väl utvecklad kunskap om de utmaningar och utvecklingsbehov som företagen står inför. Tillvägagångssätt Beskriv analys, planering och genomförande samt vad projektets syfte och mål i de olika faserna? Projektets syfte och övergripande mål är att stärka små och medelstora industriella företag genom strategiska kompetensutvecklingsinsatser som ger tillväxt och konkurrenskraft samt bidrar till att säkra kompetensförsörjningen långsiktigt 20 små och medelstora företag i kommer att ingå i projektet från start. Dessa företag verkar inom IUC Norrbottens fokusområden: trä, verkstad elektronik/it. Möjligen kan något bolag tillkomma eller bytas ut under projekttiden. Samtliga deltagare är tillväxtföretag som upplever bristkompetenser inom strategiska områden. Företagen återfinns huvudsakligen i Luleå, Piteå och Kalix kommuner. Syfte i den inledande analys- och planeringsfasen: Påbörja arbetet med en kompetensutvecklingsstrategi som är kopplad till företagets verksamhetsplan. Målsättning är att genomföra individuella företagsträffar hos de deltagande företagen, minst 1 besök/företag. Aktiviteter: a) Identifiera behovet av kompetensutveckling som syftar att utveckla produkt/marknad och som möjliggör en långsiktig kompetensförsörjningsstrategi hos företagen. Alla företag som ingår i projektet ska få insikt i hur kompetensutveckling kan bidra till affärsutveckling och attraktivitet. b) Kompetensinventering hos de anställda. c) Identifiera personer aktuella för kompetensutvecklingsinsatser inom projektet. d) Planering av kompetensutvecklingsinsatserna, vad gäller tidpunkt och innehåll. e) Planera aktiviteter och insatser för att öka andelen kvinnor i företagen/fler kvinnor i ledande positioner. Under denna fas ska projektet identifiera aktiviteter som leder till: - Stärkt konkurrenskraft - Ökad lönsamhet - Säkrad kompetensförsörjning - ämställd rekrytering - Innovationsutveckling Syftet med genomförandefasen är stärka företagen långsiktigt genom att initiera och erbjuda riktade, behovsanpassade och skräddarsydda kompetensutvecklingsinsatser. Insatserna ska vara långsiktiga och väl förankrade hos såväl ledning som medarbetare. Under genomförandefasen ska projektet: a) Initiera och erbjuda riktade och skräddarsydda utbildningar inom områden som är viktiga för att säkerställa en långsiktig och väl fungerande kompetensförsörjning hos de små och medelstora industriföretagen. Syftet med utbildningarna är att stärka företagens kompetens inom ett antal strategiska kompetensområden. b) Parallellt genomföra uppföljningssamtal med företagsledningen i respektive bolag. Detta för att löpande utvärdera det pågående arbetet och följa utvecklingen i företagen. ESF Ansökan om stöd ver Aktiviteterna ska samordnas gällande innehåll, utformning och tidpunkt. Det ska finnas minst 10 deltagare vid varje utbildningstillfälle. Möjligheterna till alternativa former för inlärning, t ex via E-Learning/On-demand ska utvärderas inom ramarna för projektet. Utbildningar som ger anställda möjlighet att flyttas vidare i organisationen ska prioriteras. Detta för att skapa möjlighet för företaget att ta in ny kompetens utifrån och därigenom skapa vägar till en fungerande kompetensförsörjningsstrategi. ämställdhets- och mångfaldsperspektivet ska genomsyra alla utbildningsinsatser som genomförs. Dock finns även behov av konkreta kompetenshöjande aktiviteter inom området, t ex diskrimineringslagstiftningen eller jämställd rekrytering. Utbildningar, nätverksträffar och seminarier kommer att genomföras inom i första hand följande strategiska områden: Affärsutveckling/marknad/export - Nya marknader för befintliga produkter och tjänster Produktionsutveckling/Produktionseffektivisering - t ex Lean, Supply chain Strategiskt inköp - inköp som ett styrmedel för ökad lönsamhet Automation - effektivare resursutnyttjande och produktivitet Digitalisering - utveckla produkter och tjänster utifrån kundbehov/kundnytta Kommunikation - t ex presentationsteknik, handlingskompetens Ledarskap, t ex projektledning, ledarskapsutbildning för VD/mellanchefer Rekrytering - effektiv rekrytering, intervjuteknik, urval, jämställd rekrytering - Organisation - organisationsutveckling, säkerhet, medarbetarengagemang Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden 147

148 Sid 6(17) Diarienummer Styrelsearbete - styrelsens betydelse och möjligheter för SMF Rekrytering - effektiv rekrytering, intervjuteknik, urval, jämställd rekrytering ämställdhet/mångfald - diskrimineringslagstiftningen, värdegrund, inkluderande kultur på arbetsplatsen, språkets makt Projektet kommer att använda IUC Norrbottens checklista för jämställdhetsintegrering av utbildningar och events. Målsättningen är högt ställd med hänsyn till hur könsfördelningen ser ut i branscherna idag. Företagen behöver därför proaktivt uppmuntra sina kvinnliga anställda att delta på kompetensutvecklingsinsatserna. Förhoppningen är att detta ska medföra fler kvinnor i ledande positioner framöver, vilka också blir förebilder för unga kvinnor på väg ut till utbildning eller arbete. Under avslutningsfasen kommer en uppföljning att ske i vart och ett av företagen. Varje deltagande organisation ska under projekttiden utarbeta en kompetensutvecklingsstrategi som är kopplad till företagets verksamhetsplan. Projektet ska utarbeta en metod som kan appliceras på andra små och medelstora företag, såväl industriella som i andra branscher. En spridningskonferens ska genomföras under slutfasen av projektet. Målsättning: 30 kompetenshöjande aktiviteter 100 uppföljningssamtal 20 personer till nya befattningar 20 nya affärer, produkter/tjänster 20 nyanställningar, varav 50% kvinnor 25 % kvinnor som deltar i kompetenshöjande insatser 1 metodutveckling - Effekter på längre sikt: a) Företagets kompetensarbete blir strategiskt och långsiktigt. Förenklade arbetsprocesser, vilket leder till bättre möjligheter att klara kompetensförsörjningen framåt. b) Förenklar externa parters möjligheter att stötta SME i kompetensutvecklings/kompetensförsörjningsfrågor. c) Ökad jämställdhet Beskriv målgrupp, samverkanspartner och intressenter och hur projektet kommer att involvera dessa i analys- och planeringsfas och genomförandefas. Huvudmålgrupp är 20 små och medelstora industriföretag i Norrbotten. Deltagare kommer att vara anställda på olika nivåer och varierande funktioner i företagen. Utbildningarna kommer att genomföras på lämpliga platser utifrån deltagarnas hemvist. Sekundär målgrupp är företagens kunder och samarbetspartners. Ett strategiskt kompetensutvecklingsarbete skapar mervärde även hos dessa organisationer. Förhoppningen är att skapa en förändring som ger större innovationskraft, bredare kompetens och ökade möjligheter att skapa bättre produkter och tjänster. Projektet kommer att samverka med kommunernas arbetsmarknadsförvaltningar í syfte att lotsa in personer som idag står utanför arbetsmarknaden. Prioriterade grupper är unga, personer med funktionsnedsättningar samt utlandsfödda. Exempel på kompetenshöjande aktiviteter som ska erbjudas de deltagande företagen: ESF Ansökan om stöd ver Kompetensutveckling/arbetsplatslärande för ledning och anställda Utveckla metoder för ökad kunskap och attityd till olika anställningsformer Inkluderande attityd Goda arbetsförhållanden och arbetsvillkor Nya metoder som utvecklar arbetsplatsen Kunskapsöverföring Attraktivitet- de ungas syn på arbetsgivare och faktorer som skapar attraktionskraft Omställning/karriärväxling Bryta könsbundna utbildnings- och yrkesval Utvärdera behov och möjligheter för praktikjobb, kompletterande utbildningar etc. IUC Norrbotten har en etablerad styrgrupp med ansvar för det strategiska arbetet gällande kompetensutvecklingsfrågor. I styrgruppen återfinns representanter från såväl fackförbund, arbetsgivare, universitet och företag. Styrgruppen för IUC Kompetens Norr kommer att fungera som styrgrupp även för detta projekt. Styrgruppens sammansättning är viktig eftersom projektet behöver samordna såväl planering och genomförande med samtliga dessa organisationer. Styrgruppen utgörs av: Anders Wäppling, IUC Norrbotten (ordförande) ohn Sandström, IUC Norrbotten erry Lindblom, IUC Norrbotten Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden 148

149 Sid 7(17) Diarienummer Hans Bylesjö, IUC Västerbotten Lena Drugge, Boliden Mineral Karin Larsson, Componenta Wood Stefan Andersson, Smurfit Kappa Kraftliner Susanna Hedman, GS Facket örgen Näsström, IF Metall Sonja ohansson, Unionen Norrbotten/SSAB Kent Berglund, Teknikföretagen Susanne Glas, TMF Lotta Sundman, Arbetsmarknadsförvaltningen Piteå kommun Carina Lundgren, Arbetsförmedlingen Kjell Rask, Ltu Såväl huvudmålgrupp som samarbetspartners kommer att vara engagerade under såväl analys- och planeringsfas som under genomförandet. En nära samverkan är en förutsättning för att lyckas med målet att skapa kompetensutvecklingsplaner och långsiktiga strategier för de små och medelstora industriföretag som ingår i projektet. Ett arbete som sedan kan tas vidare till andra verksamheter och organisationer. Om målgrupp från programområde 2 planeras delta i projektet, beskriv hur detta ska planeras och genomföras. Hur ska anställda och ledning engageras i analys och planeringsarbetet? Målgrupp från programområde 2 ska inte ingå i projektet. Riskanalys Analysera tänkbara risker i projektverksamheten som kan leda till att önskade resultat och effekter inte uppnås. Beskriv vad ni tänker göra om projektet inte når avsedda resultat och effekter eller inte når jämställdhet-, och tillgänglighetsmålet. Risk Åtgärd Nyckelperson i projektet slutar Projektledare och styrgruppens ordförande är de viktigaste nyckelpersonerna. Om någon av dessa slutar har detta en negativ effekt kortsiktigt i projektet men eftersom det inom IUCnätverket finns andra mycket kompetenta resurspersoner med relevant och lång erfarenhet så kan en sådan situation hanteras på ett säkert sätt. Projektet styr inte mot beslutade mål Ledningsgrupp och styrgrupp ska följa upp att beslutade mål uppnås. Om avvikelse konstateras ska orsaker analyseras och beslut om åtgärder vidtas. Projektet levererar inte tillräckliga resultat En kontinuerlig uppföljning av projektet kommer att ske såväl via kvartalsvisa möten tillsammans med företagen som med styrgruppen (4 möten/år). Om detta inträffar måste omfokusering av aktiviteter ske i samverkan med styrgrupp och ESF-rådet. Brist på tid, engagemang från företag. Förebyggande åtgärd är att projektet är behovsanpassat och förankrat hos målgruppen via både TBN-samtal och enkätundersökning. IUC Norrbotten har bedrivit ett företagsnära arbete under lång tid och har i detta projekt valt ut tillväxtföretag med kompetensutvecklingsbehov. Om något företag ändå väljer att kliva av projektet i förtid så kan IUC Norrbotten via sitt nätverk utse en lämplig ersättare. ESF Ansökan om stöd ver Mål Förväntande resultat och effekter av projektet. I utlysningen finns angivet vilka förväntade effekter projekten ska uppnå. Vilka resultat, det vill säga förändring på individ-, organisation och projektnivå krävs för att uppnå effekterna? Strategiska kompetenshöjande insatser är en förutsättningen för att säkra de små och medelstora industriföretagens överlevnad på lång sikt. Syftet med projektet är att genom en väl genomarbetad analysfas utarbeta strategier som säkrar såväl konkurrenskraft som kompetensförsörjning hos de deltagande företagen. Ett antal strategiska områden har identifierats. Möjlighet finns att fler kommer att framkomma under den inledande planeringsfasen. Ett viktigt delmål med projektet är att skapa ett långsiktigt och strategiskt engagemang för kompetensförsörjningsfrågan hos de små och medelstora företagen. En nära samverkan med VD och ägare är avgörande för projektets framgång. Ett inledande TBN-samtal där företagets viktigaste utvecklingsbehov identifieras. Utifrån detta skapas en plan för kompetensutvecklings- och även framtida rekryteringsbehov. Processen tar avstamp i företagens egna affärsmål. Företagsledningen får hjälp att processa fram till sina mål med kompetensutvecklingsinsatserna, relaterat till affärsmålen och andra interna styrdokument. De får hjälp med att koppla Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden 149

150 Sid 8(17) Diarienummer kompetensförsörjning till sin verksamhet för ökad konkurrenskraft. Parallellt ska en plan för ökad jämställdhet och mångfald i företaget utformas. Skräddarsydda processer i varje företag bäddar för långsiktigt hållbart arbete eftersom nyttan för företagens dagliga verksamhet då blir tydlig. Det är viktigt att projektet är väl förankrat i alla led i organisationen. Personalen ska vara aktivt involverade i arbetet. Information om genomförda utbildningar och hur kunskaperna från dessa planeras att tas om hand inom organisationen. Beskriv hur projektets verksamhet och metod kommer att leda till förväntade resultat och effekter. Vilka är mottagare av projektresultat? Ange metod och tidplan. Genom att utgå från det enskilda företagets behov av kompetensutveckling, inom strategiskt viktiga områden kommer projektet att skapa engagemang hos ledningen. I de inledande samtalen ges möjlighet att identifiera företagets viktigaste utvecklingsplaner, samt utarbeta en strategi för att nå dit. En nulägesanalys är mycket viktig. Utifrån denna skapas aktiviteter som bidrar till utveckling, på såväl individ- som på organisationsnivå. I detta ingår att även identifiera företagets kompetensbehov kommande år. Vilken utvecklingsstrategi finns i bolaget och vilka resurser krävs för att genomföra detta? Vissa funktioner finns kanske redan på plats, men där kan krävas utbildningsinsatser för stärkt konkurrenskraft. Andra kan med hjälp av kompetensutvecklingsinsatser ta sig an nya utmaningar i företaget. Även nyrekryteringar kan ibland vara nödvändiga. En möjlighet kan vara att fylla luckor som uppstår när personer klättrar vidare i organisationen, och även för att klara en ökad produktionstakt och fler affärer. Här kommer projektet dels att erbjuda föreläsningar, workshops och utbildningar inom området rekrytering, med särskilt fokus på jämställhet och mångfald. En samverkan med kommunernas Arbetsmarknadsförvaltningar kommer att finnas för att ge företagen kunskap om alternativa anställningsformer och rekryteringsvägar. Projektet kommer att utmynna i långsiktiga utvecklings- och kompetensförsörjningsplaner hos de deltagande företagen. Att skapa arbetssätt som syftar till att säkra kompetensförsörjningen hos små och medelstora industriföretag på sikt. Tidplan: : Analys- och planeringsfas. Individuella samtal hos de deltagande företagen. Utifrån det enskilda företagets behov påbörjas arbetet med de kompetensutvecklingsplaner som ska vara målsättningen med projektet : Genomförandefas. Utbildningar, workshop, föreläsningar och seminarier kommer att hållas inom en rad strategiska områden. Träffarna kommer att hållas på olika platser i regionen, utifrån deltagarnas hemvist. Under genomförandefasen kommer kvartalsvisa uppföljningsträffar kommer att hållas med företagsledningen för att utvärdera projektet och dess resultat. Aktiviteterna kommer att löpa parallellt under projektperioden. Kunskaper och kontaktytor för att genomförandet finns på plats. Projektet skapar möjligheter att på ett kraftfullt och metodiskt sätt skapa förutsättningar för en långsiktig strategi för kompetensförsörjningen till industrin i regionen : Avslutningsfas. Utvärdering/projektanalys, slutrapportering. En slutkonferens med syfte att sprida kunskap om projektets resultat kommer att genomföras. Arbetsmetoden som tas fram under projekttiden kommer dokumenteras och spridas till andra företag och organisationer. Beskriv hur ni kommer att följa upp projektets resultat och effekter. Varje kompetensutvecklingsinsats kommer att följas upp via skriftliga enkäter med deltagarna. Målet med dessa utvärderingar är att dels ta reda på om insatsen har motsvarat de förväntningar som individen haft, och även om kunskaperna kommer att vara till nytta för såväl individen som för organisationen i stort. Även muntliga djupintervjuer kommer att ske med vissa av deltagarna i de olika aktiviteterna. ESF Ansökan om stöd ver Förutom de kompetenshöjande insatser som planeras är det även av yttersta vikt att projektledningen håller en kontinuerlig kontakt med de deltagande företagen. Kvartalsvisa uppföljningsmöten kommer att hållas, både för att utvärdera de insatser som genomförts men också för att identifiera ev. nya behov som dyker upp efterhand. Projektet kommer även att löpande följas upp via kontinuerliga, kvartalsvisa träffar med företagen. Utifrån dessa samtal finns möjlighet att utvärdera genomförda insatser och vid behov göra förändringar vad gäller upplägg och innehåll. En noggrann uppföljning av projektet kommer också att ske via styrgruppen. Avrapportering kommer att ske löpande vid de planerade mötena som hålls 4 ggr/år. Styrgruppen får då en presentation av de resultat som har kunnat mätas i projektet. Ett skriftligt mötesprotokoll kommer att skickas ut efter varje träff. Styrgruppen kommer att följa projektet på nära håll och ge inspel till projektledningen kring ev. avvikelser vad gäller resultat och måluppfyllelse. Den samlade kompetensen som finns här är oerhört viktig för projektets framgång. Utvärdering kommer att ske via upphandlad extern resurs för projektet. Denna resurs får till uppgift att som extern part följa projektet och säkerställa att arbetet som sker är i linje med de mål som finns angivna i ansökan. Följeforskaren kommer löpande att rapportera sina iakttagelser till projektledning och styrgrupp. Beskriv hur ni kommer att utvärdera projektets resultat och effekter. Ange tidplan och form för avrapportering. Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden 150

151 Sid 9(17) Diarienummer Ett inledande TBN-samtal kommer under analys- och planeringsfasen att hållas hos varje deltagande företag. Detta för att identifiera företagets viktigaste utvecklingsområden samt planera för aktiviteter som går i linje med dessa. Under avslutningsdelen av projektet (sista 6 månaderna) kommer en ny djupintervju med företagsledningen att genomföras. Syftet med detta samtal är att utvärdera projektets resultat och effekterna i varje enskild organisation. Månatlig lägesrapport samt ekonomisk redovisning. Avrapportering av genomförda aktiviteter och dess resultat kommer att skriftligen delges ESF. Kontinerliga kontakter med handläggare för att identifiera ev. avvikelser samt diskutera handlingsplan för dessa. Såväl projektledare som följeforskare kommer under projektets avslutande tre månader att avlägga en slutrapport med utvärdering av projektets resultat och effekter. Integrerat arbete Hur kommer projektet att arbeta med tematisk fördjupning? Hur kommer projektet att arbeta med Hållbar utveckling (Ekologiskt)? Transnationellt samarbete Gemensamt ramverk Östersjösamarbete EU:s strategi för Östersjöregionen får ingen direkt påverkan av detta projekt. Projektet bidrar dock till förverkligandet av EUs strategi för Östersjöregionen genom att öka inkluderingen och integrationen på arbetsmarknaden i enlighet med strategins mål. Eftersom både hög sysselsättning och hög kvalitet på arbetstillfällena ses som centralt för regionens framtida konkurrenskraft är projektets satsning på jämställd/jämlik rekrytering och arbetsmiljö värdefullt i strategins genomförande. Särskilt små och medelstora företag behöver enligt strategin anpassa sig till de nya utmaningar som följer av den globala konkurrensen, med konkurrens om högkvalificerad arbetskraft som en specifik utmaning, vilket ligger i linje med projektets upplägg och innehåll. Andra former för transnationellt samarbete Projektet kommer att ta del av andra pågående projekt inom området och söka samarbete där möjlighet till konkreta utbyten och kontinuerligt lärande. Resursplanering Vilka aktiviteter i projektet ska finansieras enligt bestämmelserna för Europeiska Regionalfonden? Inga insatser kommer att genomföras inom Regionalfonden, ERUF. Vilka fysiska, personella och finansiella resurser krävs för att utföra projektets verksamhet och aktiviteter samt hur ni kommer att tidrapportera dessa? Ange även tid och aktivitetsplan. Projektledare: Åsa Tjärnberg, IUC Norrbotten. Ansvarig för planering, styrning och måluppfyllelse för projektet. Övrigt arbete: aktivitetsplanering, administration, rapportering, möten med samverkansparter etc. Information/kommunikation samt jämställdhetsintegrering: Marie Näslund akobsson Styrgruppens ordförande samt senior projektresurs: Anders Wäppling ESF Ansökan om stöd ver Tidsrapportering enligt gällande anvisning och regelverk från ESF-rådet. Rapporteringen är planerad att ske månadsvis. Tidplan: Analys- och planeringsfas. Genomförande av individuella träffar hos de deltagande företagen. Påbörja arbetet med individuella kompetensutvecklingsplaner som tar avstamp från företagets verksamhets- och affärsplaner. Specifikation av skräddarsydda utbildningsinsatser Genomförandefas Upphandling samt genomförande av skräddarsydda kompetensutvecklingsinsatser. Kvartalsvisa uppföljningssamtal hos de deltagande företagen Avslutningsfas. Uppföljning och utvärdering av genomförda insatser. Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden 151

152 Sid 10(17) Diarienummer Beskrivning av modell för arbete med kompetensutvecklingsplaner för industriella SME:s. Resultatspridning Slutrapportering Beskriv projektpersonalens kompetens för att genomföra och administrera projektet? IUC Norrbotten är väl förtrogna och mycket erfarna med att driva och administrera projekt inom såväl Sociala fonden som EU:s Strukturfonder. Tidigare ESF-projekt PLUSS där kompetenshöjande insatser till industrin genomfördes lyckades mycket bra, både vad gäller projektets genomförande, måluppfyllelse, resultat och administration. Stor kompetens hos projektpersonalen vad gäller styrgruppsarbete, samt insatser för jämställdhet och mångfald. Vilka kompetenser kommer att upphandlas externt? Externa resurser: Rose-Marie Öhgren, Aranja redovisning & administration, redan upphandlad resurs IUC Norrbotten IUC Norrbottens upphandlade resurser med specialistkompetens inom respektive område och bransch mer att nyttjas vid anpassning av kompetenshöjande åtgärder i projektet. Projektresurser för genomförande av utbildningsaktiviteter kommer att upphandlas under projekttiden. Hur säkerställer projektet att jämställdhets- samt tillgänglighetskompetens finns hos projektpersonalen och samverkanspartner? Projektpersonalen har tidigare drivit ESF-projekt med lyckat resultat. Under dessa projekt, och även efteråt har personalen utbildat sig inom jämställdhet- och tillgänglighet. Inom utbildningar genomförda i PLUSS ( ) genomfördes ett antal utbildningar inom ledarskap till målgruppen. I dessa utbildningar var jämställdhet och tillgänglighet viktiga beståndsdelar. Även den kurs inom LEAN som genomfördes via Ltu inom ramarna för projektet anpassades med särskilda avsnitt kring jämställdhet och tillgänglighet. Projektpersonalen deltar regelbundet på konferenser, seminarier och andra kompetenshöjande aktiviteter inom jämställdhet och tillgänglighet. Marie Näslund akobsson, IUC Norrbotten och som är delaktig även i detta projekt leder IUC:s utvecklingsarbete inom området. Projektpersonalen är även involverad i projekt MångVäx, en förstudie som från och med hösten 2015 kommer att vara finansierat via Europeiska Regionalfonden. MångVäx är ett samverkansprojekt mellan IUC Norrbotten, Plan Sju kommunikation och Luleå tekniska universitet. Syftet med projektet är att genomföra en utvecklingsprocess inom jämställdhet och jämlikhet hos små och medelstora företag i Norrbotten. Vilka resurser behövs för uppföljning och utvärdering? Kontinuerlig uppföljning och utvärdering kommer att ske via projektets egna och upphandlade resurser. En extern resurs för utvärdering kommer att även upphandlas inom ramarna för projektet. Hur säkerställer projektet att utvärderaren har jämställdhets- samt tillgänglighetskompetens så att dessa perspektiv finns med i utvärderingens alla delar? IUC Norrbottens mall för upphandling kommer att användas under projektet. Kunskaper inom jämställdhet och tillgänglighet viktas likvärdigt som övriga kompetensområden. Vilka resurser i projektet är kopplade till projektets verksamhet som finansieras enligt bestämmelserna för Europeiska Regionalfonden Inga sådana resurser finns i projektet. Statsstöd ESF Ansökan om stöd ver Har stödsökande och någon eller några av stödmottagarna i detta projekt, vilken/vilka bedriver en ekonomisk verksamhet, mottagit statsstöd i enlighet med artiklarna i EUF-fördraget eller stöd av mindre betydelse under innevarande och de två närmast föregående beskattningsåren. a Nej Nej, Vi är en myndighet Typ av stöd Finansiär Summa Annan finansiering Har annan finansiering i form av offentligt stöd/eu-stöd, utöver de som redovisas i denna ansökan, mottagits eller kommer att mottas för detta projekts ansökta kostnader? a Nej Typ av stöd Finansiär Summa Kommer projektet generera intäkter? a Nej Beskriv vilken typ av intäkter som projektet att generera: Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden 152

153 Sid 11(17) Diarienummer Projektet räknar med att deltagande företag finansierar genomförda utbildningsinsatser med ca 50% av kostnaden. Detta kommer att bokföras som en intäkt i projektet. Upphandling och kostnadseffektivitet Lyder stödsökande under LoU, lagen om offentlig upphandling? Vi är en upphandlande myndighet och följer LOU Annat Beskriv Projektet kommer att nyttja IUC Norrbottens affärsmässigt upphandlade resurser, som t ex ekonomi/administration, samt externa projektresurser. Hur kommer projektet att säkra att upphandling av varor och tjänster konkurrensutsätts så att kostnadseffektivitet uppnås? Upphandling av varor och tjänster kommer att ske på ett affärsmässigt sätt. Genom att konkurrensutsätta de upphandlingar som görs så säkerställs såväl att såväl kompetens som prisnivå uppfyller projektets krav. Moms i projektet Är stödsökande skyldig att redovisa moms för projektets kostnader? a Nej Diversifierad Medfinansiering Beskriv hur projektet kommer att medfinansieras. Ange hur medfinansieringen säkerställts hos medfinansiärerna. Vid medfinansiering från Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan ska CFAR nummer anges. Projektet kommer att söka medfinansiering via Länsstyrelsen i Norrbotten samt Norrbotten läns landsting, samt från de kommuner där huvudparten av deltagarna i projektet finns. Företagen kommer också att medfinansiera projektet med såväl monetära insatser som med tid. Lista över medfinansiärer ESF Ansökan om stöd ver Organisationsnamn Luleå kommun Organisations nummer Kontaktperson för projektet Maria Bergman CFAR- Nummer Telefon Organisationsnamn Piteå kommun Organisations nummer Kontaktperson för projektet Hans Ruthberg CFAR- Nummer Telefon Organisationsnamn Kalix kommun Organisations nummer Kontaktperson för projektet Peder Nilsson CFAR- Nummer Telefon Organisationsnamn Norrbottens läns landsting Organisations nummer Kontaktperson för projektet Greta Isaksson CFAR- Nummer Telefon Organisationsnamn Länsstyrelsen Norrbotten Organisations nummer Kontaktperson för projektet Kristin Bergwall CFAR- Nummer Telefon Organisationsnamn Alent Drying AB Organisations nummer Kontaktperson för projektet Peder Björkman CFAR- Nummer Telefon Organisationsnamn Optimation AB Organisations nummer Kontaktperson för projektet Tomas Erksson CFAR- Nummer Telefon Organisationsnamn Index Braille Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden 153

154 Sid 12(17) Diarienummer ESF Ansökan om stöd ver Organisations nummer Kontaktperson för projektet Björn Löfstedt CFAR- Telefon Nummer Organisationsnamn Förädling i Norrbotten Snickeri AB Organisations nummer Kontaktperson för projektet Cathrine Lindberg CFAR- Nummer Telefon Organisationsnamn BnearIT AB Organisations nummer Kontaktperson för projektet Kent Eneris CFAR- Nummer Telefon Organisationsnamn.Lundqvist Trävaruaktiebolag Organisations nummer Kontaktperson för projektet Samuel Holmström CFAR- Nummer Telefon Organisationsnamn AB Berggren & Bergman Organisations nummer Kontaktperson för projektet Urban Nilsson CFAR- Nummer Telefon Organisationsnamn Svalson Aktiebolag Organisations nummer Kontaktperson för projektet Maud Spencer CFAR- Nummer Telefon Organisationsnamn Villa Varm AB Organisations nummer Kontaktperson för projektet Håkan Björkman CFAR- Nummer Telefon Organisationsnamn EPN Solutions AB Organisations nummer Kontaktperson för projektet Mattias Öman CFAR- Nummer Telefon Organisationsnamn Lindbäcks Bygg Aktiebolag Organisations nummer Kontaktperson för projektet Stefan Lindbäck CFAR- Nummer Telefon Organisationsnamn Norrvision Organisations nummer Kontaktperson för projektet ens Sperens CFAR- Nummer Telefon Organisationsnamn Stenbackens Trähus Aktiebolag Organisations nummer Kontaktperson för projektet Mattias Henriksson CFAR- Nummer Telefon Organisationsnamn Mirror Partner Utveckling AB Organisations nummer Kontaktperson för projektet Martin Spegel CFAR- Nummer Telefon Organisationsnamn Borö-Pannan Aktiebolag Organisations nummer Kontaktperson för projektet Ellinor Rönnqvist CFAR- Nummer Telefon Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden 154

155 Sid 13(17) Diarienummer Organisationsnamn AnVa Components Aktiebolag Organisations nummer Kontaktperson för projektet Mikael Nilsson CFAR- Nummer Telefon Organisationsnamn Electrotech Kalix AB Organisations nummer Kontaktperson för projektet Stefan Nordmark CFAR- Nummer Telefon Organisationsnamn Modulsystem i Kalix AB Organisations nummer Kontaktperson för projektet an-olov Daniels CFAR- Nummer Telefon Organisationsnamn Byggmästare S.A Englunds Aktiebolag Organisations nummer Kontaktperson för projektet Olov Englund CFAR- Nummer Telefon Organisationsnamn Derome Byggvaror & Träteknik Aktiebolag Organisations nummer Kontaktperson för projektet arkko Erikshammar CFAR- Nummer Telefon Organisationsnamn Inission Mikromakarna AB Organisations nummer Kontaktperson för projektet Lage Niska CFAR- Nummer Telefon Kompetensutveckling ESF Ansökan om stöd ver Lista över organisationer vars anställda och ideellt engagerade ska delta i kompetensutvecklingsinsatser Organisationsnamn Alent Drying AB Organisations nummer Antal anställda 5 Kontaktperson för projektet Peder Björkman Telefon Organisationsnamn Index Braille Organisations nummer Antal anställda 11 Kontaktperson för projektet Björn Löfstedt Telefon Organisationsnamn Optimation AB Organisations nummer Antal anställda 21 Kontaktperson för projektet Tomas Erksson Telefon Organisationsnamn Förädling i Norrbotten Snickeri AB Organisations nummer Antal anställda 8 Kontaktperson för projektet Cathrine Lindberg Telefon Organisationsnamn BnearIT AB Organisations nummer Antal anställda 30 Kontaktperson för projektet Kent Eneris Telefon Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden 155

156 Sid 14(17) Diarienummer ESF Ansökan om stöd ver Organisationsnamn AB Berggren & Bergman Organisations nummer Antal anställda 38 Kontaktperson för projektet Urban Nilsson Telefon Organisationsnamn.Lundqvist Trävaruaktiebolag Organisations nummer Antal anställda 22 Kontaktperson för projektet Samuel Holmström Telefon Organisationsnamn Svalson Aktiebolag Organisations nummer Antal anställda 33 Kontaktperson för projektet Maud Spencer Telefon Organisationsnamn EPN Solutions AB Organisations nummer Antal anställda 3 Kontaktperson för projektet Mattias Öman Telefon Organisationsnamn Villa Varm AB Organisations nummer Antal anställda 4 Kontaktperson för projektet Håkan Björkman Telefon Organisationsnamn Lindbäcks Bygg Aktiebolag Organisations nummer Antal anställda 179 Kontaktperson för projektet Stefan Lindbäck Telefon Organisationsnamn Norrvision Organisations nummer Antal anställda 1 Kontaktperson för projektet ens Sperens Telefon Organisationsnamn Stenbackens Trähus Aktiebolag Organisations nummer Antal anställda 14 Kontaktperson för projektet Mattias Henriksson Telefon Organisationsnamn Mirror Partner Utveckling AB Organisations nummer Antal anställda 17 Kontaktperson för projektet Martin Spegel Telefon Organisationsnamn AnVa Components Aktiebolag Organisations nummer Antal anställda 55 Kontaktperson för projektet Mikael Nilsson Telefon Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden 156

157 Sid 15(17) Diarienummer Organisationsnamn BoRö Pannan Aktiebolag Organisations nummer Antal anställda 30 Kontaktperson för projektet Ellinor Rönnqvist Telefon Organisationsnamn Derome Byggvaror & Träteknik Aktiebolag Organisations nummer Antal anställda 28 Kontaktperson för projektet arkko Erikshammar Telefon Organisationsnamn Electrotech Kalix AB Organisations nummer Antal anställda 18 Kontaktperson för projektet Stefan Nordmark Telefon Organisationsnamn Modulsystem i Kalix AB Organisations nummer Antal anställda 17 Kontaktperson för projektet an-olov Daniels Telefon Organisationsnamn Byggmästare S.A Englunds Aktiebolag Organisations nummer Antal anställda 94 Kontaktperson för projektet Olov Englund Telefon Organisationsnamn Inission Mikromakarna AB Organisations nummer Antal anställda 31 Kontaktperson för projektet Lage Niska Telefon Samverkansaktörer Lista över samverkansaktörer som inte har deltagare med i projektet. Organisationsnamn Luleå kommun Arbetsmarknadsförvaltningen Organisations nummer Kontaktperson för projektet Börje Lindqvist Telefon Sammanfattning av projektet på svenska ESF Ansökan om stöd ver Hos många industriella SME finns idag inget entydigt angreppssätt av kompetensförsörjningen. Ofta saknas strategier för att hantera frågan, vilket skapar produktionsstörningar samt hämmar utvecklingen i företaget. Projekt Kompetenslyft industri syftar till att få SME att arbeta mer strategiskt och metodiskt med kompetensförsörjning för att blir konkurrenskraftiga med sina innovationer och nå ut på nya marknader. Utmaningen omfattar också en effektivare arbetsorganisation byggd på samverkan mellan företagets alla funktioner. För att stötta företagens konkurrenskraft och tillväxt har ett antal strategiska områden har identifierats. 20 små och medelstora företag i Norrbotten kommer att ingå i projektet från start. Dessa företag återfinns inom IUC Norrbottens fokusområden: trä, verkstad elektronik/it. I den inledande fasen ska projektet identifiera det enskilda företagets behov av kompetensutveckling och långsiktigt kompetensförsörjningsbehov, samt koppla ihop kompetensutveckling med konkreta och riktade insatser inom affärsrådgivning. Detta för att företagen ska se möjlighet till utveckling i sin egen verksamhet. Under genomförandet ska projektet initiera och erbjuda riktade och skräddarsydda utbildningar inom områden som är viktiga för att säkerställa en långsiktig och väl fungerande kompetensförsörjning hos de små och medelstora industriföretagen. Syftet med utbildningarna är att stärka företagens kompetens inom ett antal strategiska kompetensområden. Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden 157

158 Sid 16(17) Diarienummer Parallella uppföljningssamtal med företagsledningen ska genomföras i respektive bolag. Detta för att löpande utvärdera det pågående arbetet och följa utvecklingen i företagen. Målsättningen med projektet är att företagens kompetensarbete ska bli mer strategiskt och långsiktigt. Projektet vill skapa förenklade arbetsprocesser hos företagen, vilket leder till bättre möjligheter att klara kompetensförsörjningen framåt. Sammanfattning av projektet på engelska The aim of this project is to strengthen the long-term provision of competence at the small- and medium sized enterprises in the region. The overall target is to highlight skills development to make this a strategic area for the management teams to ensure this aspect is integrated with the overall targets for the companies. The result is increased focus at strategic skills development, connected to the competence provision in the company. This will lead to more learning and continuously developing enterprises, ready to reach out to new markets and also the meet the increasing competition. This project creates possibilities to initiate a long-term and sustainable effort to secure competence provision for the industrial SME: s in the region. The goal is to establish a sustainable model for providing skilled competence to the organization. A model applicable to other businesses and operations. Budgetöversikt Resurser i projektet Kostnader socialfonden Kostnader av regionalfondskaraktär (ERUF) Summa kostnader Avgår kontant medfinansiering ESF-stöd Offentligt bidrag i annat än pengar Offentligt finansierad ersättning till deltagare Offentliga kontanta medel tillförda projektet Offentliga kontanta medel från projektägaren Privata bidrag i annat än pengar Privata kontanta medel tillförda projektet Privata kontanta medel från projektägaren Summa offentlig och privat medfinansiering Belopp kr 0 kr kr kr kr 0 kr 0 kr kr 0 kr kr kr 0 kr kr ESF Ansökan om stöd ver Summa total finansiering kr ESF-stöd 75,00 % Budgeterad medfinansiering från projektet 25,00 % Krav på medfinansiering från projektet enligt utlysningen: 25,00 % Kostnader socialfonden (Analys- och planeringsfas) kr Personal kr Externa tjänster kr Resor och logi kr Ungas mobilitet 0 kr Utrustning och materiel kr Indirekta kostnader kr Intäkter 0 kr Kostnader socialfonden (Genomförandefas) kr Personal kr Externa tjänster kr Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden 158

159 Sid 17(17) Diarienummer Resor och logi Ungas mobilitet Utrustning och materiel Indirekta kostnader Intäkter Kostnader regionalfondskaraktär Personal Externa tjänster Lokaler och administration Resor och logi Investeringar och utrustning Indirekta kostnader Intäkter Offentlig medfinansiering Offentligt bidrag i annat än pengar Personal Externa tjänster Resor och logi Utrustning och materiel Offentligt finansierad ersättning till deltagare Deltagarersättning Etableringsersättning Offentliga kontanta medel tillförda projektet Kontanta offentliga medel Offentliga kontanta medel från projektägaren Egeninsats Privat medfinansiering kr 0 kr kr kr kr 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr kr kr 0 kr 0 kr ESF Ansökan om stöd ver Privata bidrag i annat än pengar Personal Externa tjänster Resor och logi Utrustning och materiel Privata kontanta medel tillförda projektet Kontanta privata medel Privata kontanta medel från projektägaren Egeninsats Egeninsats enligt gruppundantagsförordning kr kr 0 kr 0 kr 0 kr kr kr 0 kr 0 kr 0 kr Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden 159

160 LULEÅ KOMMUN YTTRANDE 1 (2) Kommunledningsförvaltningen Ärendenr Tillväxtkontoret / Maria Bergman Tillväxtkontorets yttrande över finansiering av projekt Tillväxtmotor för underleverantörer till basindustrin Ärendenr 2015/ Kommunledningsförvaltningens/tillväxtkontorets förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att 1. finansiera Tillväxtmotor för underleverantörer till basindustrin med maximalt 580 tkr under projektperioden , 2. medel anvisas från anslaget för EU-medfinansiering, 3. som villkor för beslutet gäller Luleå kommuns allmänna villkor för projektfinansiering. Sammanfattning av ärendet Projektet syftar till att stärka konkurrenskraften hos leverantörsföretag så att de kan möta ökande krav från såväl internationella industriföretag som regionens basindustri. Det handlar bland annat om att stötta samarbetet mellan regionala leverantörsföretag eller att stötta samarbetet mellan regionala leverantörsföretag och större globala leverantörsföretag. Vidare handlar det om att hjälpa leverantörsföretagen med att utveckla och kommersialisera produkter och tjänster som kan möta industrins behov. IUC är projektägare, IUC Västerbotten och stiftelsen Adopticum är samverkansparter. Projektperioden är till De totala kostnaderna för projektet uppgår till tkr. Från Luleå kommun söker projektägaren 580 tkr. Övrig finansiering förutsätts ske från Europeiska regionala utvecklingsfonden ( tkr), Norrbottens läns landsting (1 540 tkr), Länsstyrelsen i Norrbotten (1 940 tkr), Region Västerbotten (1 870 tkr), kommuner i Norrbotten och Västerbotten samt privat finansiering (3 090 tkr). Därutöver finns medfinansiering i annat än pengar. Tillväxtkontoret menar att projektet skapar förutsättningar för små- och medelstora företag att stärka konkurrenskraften och samtidigt bidra till utveckling av gruv-, stål- och pappersindustrin. Projektet kan stötta företagen att bättre kunna möta basindustrins behov. Beslutsunderlag Ansökan (bilaga) Maria Bergman 160

161 LULEÅ KOMMUN YTTRANDE 2 (2) Kommunledningsförvaltningen Ärendenr Tillväxtkontoret / Maria Bergman Beslutet skickas till Tillväxtkontoret Ekonomikontoret IUC Norrbotten AB 161

162 Typ Status EU-medel/Investeringar för tillväxt och sysselsättning/övre Norrland/Att öka små och medelstora företags konkurrenskraft Skickad Sparad Mottagare Tillväxtverket 1. Uppgifter om projektet 1.1 Projektets namn Tillväxtmotor för underleverantörer till basindustrin - TmU 1.2 Datum för projektstart Datum för projektslut Län och kommuner som omfattas av projektets verksamhet Norrbotten Arjeplog Arvidsjaur Boden Gällivare Haparanda okkmokk Kalix Kiruna Luleå Pajala Piteå Älvsbyn Överkalix Övertorneå Västerbotten Bjurholm Dorotea Lycksele Malå Nordmaling Norsjö Robertsfors Skellefteå Sorsele Storuman Umeå Vilhelmina Vindeln Vännäs Åsele Typ av projekt Har projekt sökt finansiering ur minst två programområden? Projekt Nej 2. Uppgifter om sökande 2.1 Organisationsnummer Organisationsnamn IUC Norrbotten AB 2.3 uridisk form Övriga aktiebolag 2.4 Organisationens postadress Storgatan 11C, 3tr 2.5 Organisationens postnummer Organisationens postort Luleå 2.7 Arbetsställenummer Arbetsställenamn Luleå 2.9 Besöksadress Storgatan 11C 2.10 Postnummer Postort Luleå 2.12 Är er organisation momsredovisningsskyldig för projektets verksamhet? 2.13 Omfattas er organisation av Lagen om offentlig upphandling (LOU) eller annan upphandlingslagstiftning, t.ex. LUF? 2.14 Eventuellt beviljat stöd utbetalas till ert Bankgiro Ange nummer för valt betalningssätt a Nej 2.15 Kontaktperson Namn Anders Högström Telefon Epost 2.16 Projektledare Namn Anders Högström 162

163 Telefon Epost 2.17 Ekonomi Namn Rose-Marie Öhgren Telefon Epost 3. Samverkansparter 3.1 Organisationsnummer Samverkanspart IUC Västerbotten AB 3.3 uridisk form Övriga aktiebolag 3.4 Organisationens postadress Gymnasievägen Organisationens postnummer Organisationens postort Skellefteå 3.7 Är samverkansparten momsredovisningsskyldig för projektets verksamhet? 3.8 Omfattas Samverkansparten av Lagen om offentlig upphandling (LOU) eller annan upphandlingslagstiftning, t.ex. LUF? 3.9 Arbetsställenummer Arbetsställenamn IUC Västerbotten Kontaktperson Namn a Nej Hans Bylesjö Telefon Epost Projektledare Namn Hans Bylesjö Telefon Epost Ekonomi Namn Telefon Epost 3.1 Organisationsnummer Samverkanspart Stiftelsen Adopticum 3.3 uridisk form Övriga stiftelser och fonder 3.4 Organisationens postadress Box 733 Gymnasievägen Organisationens postnummer Organisationens postort Skellefteå 3.7 Är samverkansparten momsredovisningsskyldig för projektets verksamhet? 3.8 Omfattas Samverkansparten av Lagen om offentlig upphandling (LOU) eller annan upphandlingslagstiftning, t.ex. LUF? 3.9 Arbetsställenummer Arbetsställenamn Adopticum Kontaktperson Namn a Nej Kenth ohansson Telefon +46 (0) ; (0) Epost Projektledare Namn Kenth ohansson Telefon +46 (0) ; (0) Epost Ekonomi Namn Maria Strand Telefon Epost 163

164 4. Bakgrund och omvärld Bakgrund Basindustrin och dess underleverantörer har mycket stor betydelse för Sverige och inte minst för norra Sveriges fortsatta tillväxt. Utvecklingen inom basindustrin i vår region skapar unika möjligheter till att utveckla och etablera nya innovativa tjänste-/produktägande företag. Målgruppen för denna ansökan är industriella leverantörsföretag i norra Sverige som kan leverera tjänster till basindustrin, som stärker dess konkurrenskraft och som kan erbjudas på en större marknad. Tillväxten inom industrin i norra Sveriges är starkt kopplad till regionens industriella små- och medelstora företags förmåga att konkurrera och erbjuda nya innovativa tjänster/produkter som effektiviserar och utvecklar basindustrin (gruv-, stål- och pappersindustrin) verksamhet både regionalt och på en global marknad. IUC:s samverkan med industriella SMF i norra Sverige visar på stor utvecklingspotential i flertal industriella SMF i regionen, där många av företagen levererar teknik- och systemlösningar till den regionala basindustrin, men inte har paketera lösningen som en produkt/tjänst och skalat upp affären på en större marknad. Samtidigt ökar den globala konkurrensen med allt hårdare krav på leverantörsföretag till basindustrin. Större och mer komplexa tjänster kräver bred kompetens och leverantörsförmåga, samt förmåga att kunna klara av att leverera större systemåtaganden eller funktionslösningar. Samverkan mellan våra leverantörsföretag blir allt viktigare. Vi måste även öka regionens förmåga att kommersialisera och produktifiera resultat från de FoU-satsningar som sker i samverkan mellan akademin och basindustrin. Analys av affärsnytta och ökad samverkan med entreprenörer behöver skapas tidigare i innovationsprocessen. För att fler företag med egna produkter och tjänster skall kunna utvecklas och klara konkurrensen på en global marknad, måste det skapas satsningar som stöttar kommersialisering och entreprenöriell utveckling av regionens leverantörsföretag, samt större samverkan mellan företagen kring gemensamma produkter/tjänster. Satsningarna måste ske i nära samarbete mellan regionens industriella SMF och basindustrin för att ge bästa resultat och flertal synergieffekter i hela regionen. Om inte satsningar genomförs de kommande åren kommer våra industriella företag att tappa mark och bli mera service och driftföretag åt större internationella leverantörsföretag. I dialog med regionens basindustri ser man att det finns en brist på innovativa företag som kan erbjuda egna produkter och tjänster inom flera strategiska utvecklingsområden för basindustrin. Basindustrins krav på dess underleverantörer ökar allt mer. Leverantörsföretagen måste: A. bättre förstå basindustrins utmaningar & behov - mer proaktiva & samarbetspart, B. bättre kunna leverera nya innovativa produkter/tjänster som effektiviserar basindustrins verksamhet, C. klara större systemåtaganden - gå samman & erbjuda kostnadseffektiva totallösningar inkl drift, service, D. kunna tillhandahålla sina produkter/tjänster över större geografiska områden - produktionsorter, E. konkurrera på större marknad - visa att man är konkurrenskraftig, tillföra kunskap från andra regioner, F. kunna samarbeta med större globala leverantörer - erbjuda sina tjänster regionalt och internationellt, G. i ökad omfattning kommersialisera de forskningsresultat som skapas inom akademin. Tillsammans med regionens industriella SMF och basindustrin ansöker IUC Norrbotten, IUC Västerbotten och Adpticium finansieringsmedel via EU:s strukturfonder till projekt "Tillväxtmotor för underleverantörer till basindustrin" - förkortat TmU, som är fokuserad på att stödja utvecklingen av underleverantörsföretag till basindustrin i norra Sverige. Satsningen är fokuserad på affärsutveckling och kommersialisering, där samverkan mellan leverantörsföretag skapas. Omvärld och samverkan Regionens basindustri och dess underleverantörer (gruv, stål och pappers/massa industrin) är en mycket viktig basnäring som bidrar till Sveriges export och sysselsättning, samt är en viktig del av det entreprenöriella ekosystemet i norra Sverige och därmed utvecklingen av våra industriella små och medelstora företag. Bara gruvföretagen svarar idag för nästan 25 procent av regionens BNP (BRP) och en femtedel av sysselsättningen. Det finns idag en stark koppling och beroende mellan basindustrins utveckling och de industriella leverantörsföretagens utveckling. Basindustrin är en viktig hemmamarknad och utvecklingsmiljö för många mindre industriella företag, samt en möjlig språngbräda för att gå ut på större marknader. Denna utvecklingspotential behöver utvecklas mer. Några rader om utvecklingen inom basindustrin: Gruvindustrin planerar ytterligare stora investeringar i regionen de närmaste åren samtidigt som priset på några metaller bl.a. järnmalm har sjunkit. Detta sätter press på effektivare brynings- och produktionsprocesser, samt utveckling av nya produkter är strategiskt viktigt för långsiktig konkurrenskraft. Stålindustrin har stärkt sin position i samband med sammanslagningen av SSAB och Ruukki. Man är tillsammans ledande producent av avancerade höghållfasta stål, seghärdat stål, standardiserad tunnplåt och grovplåt, rörprodukter samt konstruktionslösningar inom byggsektorn. Ökad global konkurrens innebär behov att effektivisering och förädling av både befintliga produkter och nya produkter. Pappers- och massaindustrin i Norden är hårt konkurrensutsatt. Med globala 164

165 utmaningar som klimatet, en minskad tillgång på råvaror och vikande efterfrågan på pappersprodukter måste skogsindustrin tänka nytt. Innovationer, nya produkter/material, hållbarhet och effektivt underhåll är några områden som branschen lyfter. Med utgångspunkt från ovanstående utmaningar initierades IUC Norrbotten 2012 en dialog med bl.a. LKAB, offentliga samarbetsparter (Tillväxtverket, landsting, länsstyrelse) och de industriella SMF i regionen, om vad som behövde göras. Detta ledde fram till projektsatsningen "Tillväxtmotor för underleverantörer till basindustrin"som kunde initieras 2013 i Norrbotten, men med målet att bredda satsningen till Västerbotten och fler basindustrier inom ramen för kommande EU:s strukturfondsprogram Satsningen har förankrats med innovationsparter och industri i de båda länen under 2015, samt Tillväxtverket centralt. Förankringen mot industriella SMF i regionen har skett via IUC:s företagsnätverk i norra Sverige inom branschområdena Verkstad, Elektronik/IT, Industriellt byggande, Energi/Miljö som omfattar ca 400 företag. Med basindustrin som kravställare och nyttjande av regionala testmiljöer kommer projektet att utveckla affärssamarbetet mellan leverantörsföretagen och stötta utvecklingen av underleverantörer till gruv-, stål-, pappers- och massaindustrin. IUC:s erfarenhet visar på att det är av största vikt att det finns kontinuitet och långsiktighet i de satsningar som görs för att stärka konkurrenskraft samt främja utveckling och tillväxt i regionens SMF, där leverantörer till basindustrin är en viktig målgrupp för hela regionens fortsatta utveckling. Projektet etableras och genomförs i nära samarbete med industriella SMF i både Norrbotten (via IUC Norrbotten) och Västerbotten (via IUC Västerbotten och Adopticum), akademin och basindustrin, lokala näringslivskontor/bolag samt andra samarbetsparter det regionala innovationssystemet - allt för att ytterligare förbättra förutsättningarna för att projektet att uppnå sina mål. Projekt planeras löpa fr. om. slutet av 2015 till och med Projektet kommer att samverka med pågående innovationssatsningar i regionen i samarbete mellan universitet och industri bl.a. inom processtyrning, automation, elektronik/it, industriellt byggande, produktions- och verkstadsteknik, underhålls- och materialteknik etc. Koppling till det regionala näringslivet EU's strategi för Östersjöregionen Under de senaste 10 åren har IUC Norrbotten och IUC Västerbotten genomfört satsningar för att utveckla regionen industriella företag. Satsningarna har baserats på resultat från behovsinventering och tillväxtsamtal med över 300 industriella SMF i regionen, vilket skapat en bred och djup kunskap om företagens prioriterade utvecklingsbehov- och tillväxtpotential. Den arbetsmetod som används är TBN-metoden som är en kvalitetsprocess som är framtagen, dokumenterad och certifierad gemensamt för alla IUC-bolag i Sverige. Härigenom kan IUC tillhandahålla behovsstyrda utvecklingsinsatser som efterfrågas från industrin. Allt med syftet att underlätta och främja tillväxt i befintligt näringsliv. Andra strategiska industriella samarbetsparter som etablerats de senaste åren är stiftelsen Adopticum med kontor i Skellefteå och Umeå, med specialistkompetens och testmiljöer för optisk mätteknik. Adopticum erbjuder idag utvecklingsstöd till industriella SMF med koppling till processindustri med nära koppling till basindustrin, och har ett nära samarbete med akademin. Via IUC:s etablerade företagsnätverk i Norrbotten och Västerbotten, samt Adopticums industrinätverk, har parterna tillsammans ett industrinätverk med ca 400 SMF i norra Sverige. Inom projekt TmU kommer vi att utveckla samarbetet med de lokala/regionala näringslivskontoren - allt för att identifiera lokala tillväxtföretag och bredare leverantörsamarbeten näringslivskontoren. Regional/lokal närvara kommer att vara strategiskt viktigt i projektet - allt för att skapa en regional förankring och utveckla entreprenöriella utvecklingsmiljöer i hela norra Sverige. Flertal företag har genom sin närhet och långa samarbete med basindustrin utvecklat unika systemlösningar som levererats med framgång till basindustrin i regionen. Samtidigt som vi ser att dessa tjänster inte har paketerats (produktifierats) och erbjudits kunder på en större marknad. Nedan ges några exempel på svagheter hos våra industriella SMF och som utgör ett hot mot industriella utvecklingen i länet: oallt för beroende av lokala/regionala uppdrag från basindustrin obehöver vara mer proaktiva och utveckla nya innovativa tjänster/produkter till basindustrin. oför små för att själva klara att leverera de tjänster som efterfrågas från basindustrin - allt större totaluppdrag. osaknar strategiska samarbetsparter - på regional, nationell och global nivå. obehov av att produktifiera och skala upp sina befintliga rodukter/tjänster och sälja dessa på en större marknad. ohar behov att stärka sin affärsutvecklings- och marknadskunskap ostärka ledning och styrningen i företagen samt ekonomi: styrelse, bredare ägarbas. Regionens utveckling, tillväxt och välstånd är starkt beroende av hur våra industriella SMF kan utvecklas de kommande åren och klara av att konkurrera med internationella företag, både globalt och på hemmaplan. Det är ytterst viktigt att regionens innovationssystem skapar satsningar som utvecklar regionens underleverantörsföretag och att detta sker i samverkan med den regionala basindustrin. Exempel på produkt-tjänsteområden med koppling till basindustrin: o Transportsystem - bandtransport, fordon, järnväg (effektiv nyttjande, undvika driftstopp) o Underhållssystem - förebyggande underhåll, underhållsteknik o Produktionsprocesser - utrustning, anläggningar, infrastruktur etc o Kvalitetsprocesser - processer för att säkra rätt kvalitet i produkterna o Strategiska delsystem/ flaskhalsar - säkra tjänste- och garantiåtaganden för kritiska system o Energi effektivisering - energibesparande åtgärder, återvinning av energi, miljötjänster o Säkerhetssystem - personsäkerhet, IT-säkerhet, certifiering av externa leverantörer, o Strategiska beslutsstödsystem - positionsbaserade beslutsstödsystem o Kompetensutveckling - både kopplat till underleverantörer och intern personal o Samhällsbyggnad - samhällsnära och regionala satsningar, hållbar utvecklingsmiljö Projektet har ingen beröring till EU:s strategi för Östersjöregionen 165

166 5. Mål och resultat Mål Målgrupp(er) Förväntat resultat vid projektavslut Huvudmålet med projektet är att öka konkurrenskraften hos regionens industriella leverantörsföretag och därigenom öka företagens tillväxt och förmåga att möta behov och krav från basindustrin och internationella industriföretag med koppling till gruv-, stål-, och pappersindustrin. Övergripande mål för perioden Projektet skall medverka till att: 1. Stärka konkurrenskraft och tillväxt hos regionens leverantörsföretag med koppling till basindustrin. 2. Stötta och stärka våra leverantörsföretag med att möta de allt mer tuffa krav som ställs från den regionala basindustrin, 3. Stötta våra leverantörsföretag med att utveckla och kommersialisera produkter/tjänster som möter de behov och utmaningar som finns inom basindustrin. 4. Stötta samarbetet mellan regionala leverantörsföretag (och större globala leverantörer) för att kunna erbjuda större systemleveranser (helhetsåtaganen) inom strategiska produktområden, samt samverka kring marknadsföring och försäljning på större marknader. Bygga starka värdekedjor som kan konkurrera med globala aktörer. 5. Skapa effektiva mötesplatser och arbetsprocesser mellan basindustrin och regionens leverantörsföretag - ett exempel: virtuell webbaserad plattform, effektiva mötesformer, kontaktskapande, matcha behov från basindustrin, erfarenhetsutbyte, etc. 6. Säkra en långsiktig kompetensförsörjning till leverantörsföretag och basindustrin - en förutsättning för att klara ökad konkurrens. 7.Öka kommersialisering av de FoU-satsningar som genomförs i samverkan mellan basindustrin och akademin. Fler innovativa produkter/tjänster måste skapas i regionen - kräver samverkan med entreprenörer och befintliga leverantörsföretag. 8.Utveckla samarbetsnätverk inom ramen för olika branscher och produktområden med koppling till basindustrin behov och utmaningar. De är ofta i "korsningen" mellan branscher och teknik/produktområden som nya innovationer skapas. 9. Ökad tillväxt hos regionens leverantörsföretag genom nischade tjänsteerbjudanden och väl utvecklade värdekedjor där regionens leverantörsföretag samverkar, både regionalt och globalt med större globala leverantörer. Målgruppen för denna ansökan är industriella leverantörsföretag i norra Sverige som kan leverera tjänster till basindustrin, som stärker dess konkurrenskraft och som kan erbjudas på en större marknad. Följande resultat är uppnådda vid projektavslut: 1.Baserat på basindustrins behov och utmaningar kommer regionens leverantörsföretag att kommersialisera fler nya innovativa produkter och tjänster som utvecklar basindustrins verksamhet. Etablerat minst 15 affärsoch produkt/tjänstesamarbeten inom strategiska produktområden, med mer än 30 deltagande företag. 2. Ett starkt och konkurrenskraftigt industriellt leverantörsnätverk av minst 100 industriella SMF har etableras i norra Sverige som kan erbjuda och leverera sina tjänster till basindustrin, både regionalt och internationellt. Inom det industriella leverantörsnätverket har minst 5 leverantörsnätverk inom strategiskt viktiga produkt/tjänsteområden skapats (ex Intelligenta underhållsystem, effektiv produktionsteknik beslutsstödsystem, transportsystem, energi/miljö). 3. Samverkan mellan industriföretagen har skapat fler konkurrenskraftiga och starkare produktägande företag i regionen.företagens omsättning beräknas redan efter projektet slut öka med ca 15 %. Den större ökningen sker fram till 2020, när företagens produktsamarbeten nått nya marknader. 4. Genom ökad samverkan mellan dels de industriella företag regionen och dels med globala industriföretag kommer underleverantörerna att bättre kunna möta basindustrins krav och behov, och därmed klara konkurrensen globalt. 5. Etablering av minst 3 innovativa och mer entreprenöriella utvecklingsmiljöer med koppling till leverantörssamverkan, affärsamverkan, kommersialisering och försäljning, och som långsiktigt stödjer etablering och utveckling av fler SMF med god tillväxt och därigenom positionera norra Sverige som en tillväxtregion för SMF i Europa. 6. Säkra kompetensförsörjningen hos regionenens industriella SMF genom effektivare rekryteringsarbete, erfarenhetsutbyte, temaseminarier och ökad samverkan mellan företagen. Genomfört minst 15 temaseminarier och utbildningsinsatser kopplat till gemensamma utvecklingsområden mellan leverantörsföretag och basindustri 7. En virtuell informations- och mötesplattform har skaps i samverkan mellan i industriella SMF, basindustrin och akademin. 8.Bidra till att utveckla befintliga innovationssystem så att dessa stödjer kommersialisering av forsknings- och utvecklingsresultat som skapats i samarbete mellan universitet och industri. Identifierat minst 10 FoU-projekt (och dess resultat) samt stöttat företagen i hela kommersialiseringsprocessen, där minst 5 nya innovativa produkt/tjänster har nått marknaden. 9. Samarbete mellan basindustrin och regionala leverantörsföretag utvecklas och stärks. Arbetsprocesser för långsiktig utveckling skapas. 10. Etablering av samarbete på nationell och internationell nivå kring tjänster och produkter som efterfrågas från gruv-, stål- och pappersindustrin. Inom ramen för varje aktivitetsområde finns nedbrytbara mål och kopplade 166

167 delaktiviteter inom respektive aktivitetsområde, se kapitel 7. Resultaten från projektet kommer att integreras i verksamheten hos olika parter: - Underleverantörsnärverk för affärssamverkan i norra Sverige- arbetsnamn "Industrial Development Cluster North Sweden" - IDCNS (ansvarig nätverksmotor - IUC-bolagen). - Leverantörssamarbeten inom strategiska produktområden (SMF i samverkan med IUC) - Samarbets- och arbetsprocess mellan SMF och basindustri (IUC-bolagen), - Kommersialiseringsprocess - "från forskning till affär" (LTU och IUC i samverkan) - Mötesplattform - mellan SMF, basindustrin och akademin (IDCNS i samverkan med IUC och LTU). - Samverkan mellan basindustrin Innovativa leverantörer (Basindustrin ansvarig) Förväntade effekter på lång sikt Följande effekter kommer att skapas genom projektet: - Det etablerade industriella leverantörsnätverket som bildats har bidragit till att regionens industriella SMF har haft den relativt största tillväxten i Europa fram till 2020, samt positionerar norra Sverige som en strategisk tillväxtregion för industriell utveckling inom gruv-, stål- och pappersindustri i Europa. - Högre relativ andel SMF som levererar egna tjänster och produkter, både regionalt och på en större marknad, i nära samarbete med flera regionala industriföretag och större globala leverantörer. - Högre relativ andel kommersialiserade forskningsresultat samt högre relativ andel företagsinitierad forskning (djupare samarbete mellan SMF och akademi). Genom ett effektivt samarbete mellan FoU-satsningar och entreprenörer i regionen, skaps fler produkter att skapas, samt fler framgångsrika och innovativa industriföretag - Etablerat arbetsmetoder för samverkan mellan basindustrin och dess leverantörer, och arbetsmetoder för kompetensförsörjning har skapat ett hållbart och effektivt utvecklingsmiljö som långsiktigt utvecklar regionens industriföretag. - Högre relativ andel företagssamarbeten som klarar av större åtaganden och systemleveranser. - Genom att skapa ett närmare samverkan mellan basindustrin och underleverantörsföretag kommer norra Sverige industriella utveckling att stärkas. Om projekt TmU eller liknande satsningar inte genomförs i norra Sverige kommer: - Regionens underleverantörer allt mer få svårigheter att möta konkurrensen från globala leverantörer. - Färre innovativa produkt- och tjänsteföretag kommer att skapas i regionen, som klarar av att leverera både regionalt och internationellt. - Våra industriella företag blir mer av underhålls och serviceföretag till nationella och internationella produkt/tjänste ägande företag. - Detta kommer att leda till bristande lönsamhet hos de industriella SMF. - Alla dessa faktorer kommer att påverka lönsamhet och utveckling hos regionens basindustri. - Detta påverkar utvecklingen hos industrin i norra Sverige negativt de kommande åren. 6. Organisation och genomförande Projektorganisation IUC skall för projektet upprätthålla en hög resursflexibilitet med hög kostnadseffektivitet,vilket skall åstadkommas genom en mix av egna erfarna industriutvecklingsresurser inom verkstad, elektronik/it och industriellt byggande, samt externa specialistresurser för genomförande av de aktiviteter som IUC och dess samverkansparter i projekt TmU initierar och genomför. Resurserna i projektet skall ha en geografisk stationering som på bästa sätt täcker Norrbotten och Västerbotten. Projektet fastställt följande nyckelbegrepp/värderingar i vårt arbets- och förhållningssätt i projektet: -ansvarstagande -engagemang -företagsnära -industriell kompetens -regional förankring och kännedom -jämställt och hållbar skall genomsyra hela projektet -effektivitet och hög verkningsgrad - i samverkan mellan offentliga, näringsliv och akademi I projektet TmU är IUC Norrbotten (IUC) projektägare och genomför i nära samarbete med IUC Västerbotten och Adopticum. Projektets organisation är bestående av en styrgrupp, ledningsgrupp och utsedd huvudprojektledare. Det operativa arbetet i projektet genomförs inom ramen för 10 aktivitetsområden. Det operativa arbetet i projektet koordineras inom ledningsgruppen, där huvudprojektägaren är sammankallad. En arbetsordning, med instruktioner för huvudprojektledare, ledningsgrupp, delegationsordning samt modell för initiering och beslut av projekt, upprättas vid start av projektet. Projektverksamheten leds av en styrgrupp som består planeras bestå av: - Anders Wäppling IUC (ordförande) - Tage Lundin, LKAB - Representanter från stål, gruv- och pappersindustrin - Lena Abrahamsson, Luleå tekniska universitet - Vakant Umeå universitet - Christina Lungnet - Hans Andersson, Nova Industri AB 167

168 - Sven-Erik Vikström, Industrigrupp Bothnia - Vakant IT industri, Umeå regionen - David Lidström, Skellefteå kommun - Andreas Hinze, Gällivare kommun Representanter från ledningsgruppen adjungeras till projektet. Översyn och fastställande av styrgrupp sker vid start av projektet. Styrgruppen har ansvaret och befogenheterna att: otillse att projektet når målen inom angiven budget oprojektet genomförs i enlighet med TVV:s och övriga finansiärers regler ofastställa delegationsordning samt instruktion för huvudprojekt-ledaren och ledningsgruppen ofastställa projektverksamhetens strategiska inriktning och organisation obesluta om övergripande verksamhetsplan och budget ofölja projektets ekonomiska och affärsmässiga utveckling Referensgrupper bildas med intressenter och samarbetsparter från näringslivet. Styrgruppen ska vid det första styrgruppsmötet fastställa en arbetsordning för tiden fram till nästa revideringstillfälle enligt mötesplan. Styrgruppen sammanträder minst fyra gånger per verksamhetsår. Ordföranden skall leda styrgruppens arbete, bevaka att styrgruppen fullgör sina arbetsuppgifter samt kalla till extra styrgruppsmöten vid behov. Det åligger ordföranden att, tillsammans med huvudprojektledaren och ansvarig för respektive aktivitetsområde, planera styrgruppsarbetet så att mötena genomförs effektivt med en rimlig avvägning av tid för diskussion. Huvudprojektledaren, som utses av IUC Norrbotten och dess samverkansparter, ansvarar för den löpande förvaltningen och operativa verksamheten enligt de riktlinjer och anvisningar som fastställts av dels programmets finansiärer och dels styrgruppen. Huvudprojektledaren skall sörja för att projektets bokföring fullgörs i överensstämmelse med lag och direktiv och att medelsförvaltningen sköts på ett betryggande sätt. Ledningsgruppen som består av huvudprojektledaren (sammankallande), ansvariga för respektive aktivitetsområde (1-10) och ordförande. Ledningsgruppen har befogenhet att besluta om relevanta aktiviteter för att genomföra styrgruppens beslutade åtgärder samt att anlita externa operatörer som utövare av aktiviteter där så bedöms behövas. Arbetssätt Genomförandet av projektet genomförs: - I nära samarbete med befintliga leverantörsföretag till basindustrin, medverkande basindustriföretag och akademin samt institut. - Satsningarna och åtgärderna baseras på aktuella behov hos medverkande leverantörsföretag i Västerbotten och Norrbotten, samt behov och utmaningar inom basindustrin. - Projektet genomförs inom ramen för 10 aktivitetsområden, med tydliga mål och aktiviteter (se kap 7). Varje aktivitetsområde har väl definierade mål (a, b, c, d ) styr mot de övergripande målen för projektet (se kap 5). - Genomförandet sker med certifierade arbetsprocesser, arbetsverktyg och kvalificerad personal med god branschkunskap och kvalificerade meriter inom aktuella åtgärdsområden. - Styrning och uppföljning säkras genom kvalificerad styrgrupp med kompetens inom strategiska områden. - Ledningsgrupp och resurser i projektet skall vara säkrad ur ett jämställdhets/mångfalds-perspektiv. - Projektet skall på ett effektivt sätt nyttja resultat och kompetens från samarbetsparter i regionen. Samarbetsparter - För att kunna genomföra projektet på ett effektivt sätt, nyttja befintliga resurser och kunskaper samt säkra projektets mål, kommer projektet att samarbeta med en rad intressenter i hela regionen. Några av dessa nämns nedan: - Universitet/Institut: Samverkan med LTU och UmU och forskningsinstitut (ex Swerea Mefos) i regionen är en nyckelfaktor för skapande av en långsiktig konkurrenskraftig tillväxt baserat på processer, tjänster och produkter med ett högt kunskapsinnehåll. Kompetens och resurserna från akademin och institut kommer att upphandlas. - Kompetenscentra i regionen: Samarbete med flera starka kompetenscentra inom olika nischade områden (underhållsteknik, optiska mätteknik etc), olika former av centrumbildningar i samarbete mellan industri och universitet. - Innovationssystem - innovationssatsningar i regionen, bl.a stötta kommersialisering av forsknings- och utvecklingsresultat som har affärsmässig bärkraft, etablera underleverantörsnätverk baserat på behov inom bl a. basindustrin i regionen. - Företagsnätverk och branschorganisationer: Business Sweden, Norrbottens Handelskammare, LTU Business, ABI, etc. - Kommuners näringslivskontor och näringslivsbolag (ex: NLAB, Progresum, etc). - Finansiering/Riskkapital - för att säkra kapitalförsörjning hos SMF företag i regionen: InlandsInnovation, PartnerInvest, Startkapital Norr, ALMI/Innovationsbron m fl. - Offentliga samarbetsparter - som arbetar med att de regionala utvecklingsprogram som finns i regionen. - Nationella satsningar och nätverk för SMF - ex Tripple Steelex, SIOsatsningar (Strategiska innovations Områden)samt exempelvis IUC industrinätverk via 16 IUC-bolagen i Sverige. Arbetsmetoder: Projektet kommer att genomföra behovsinventering hos industriella SMF i regionen och regionens basindustri i syfte att skapa bred och djup kunskap om företagens prioriterade utvecklingsbehov- och tillväxtpotential. Den arbetsmetod som kommer att användas är TBN-metoden som är en kvalitetsprocess som är framtagen och certifierad gemensamt för alla IUCbolag i Sverige genom IUC Sverige (se bilagda underlag kring TBN- 168

169 metoden). Genom regelbundna utvecklingssamtal med företagens VD eller ägare så dokumenteras företagens aktuella utvecklings- och kompetensbehov, samt vilka prioriterade satsningar som är nödvändiga för att företaget skall kunna växa. Resultatet dokumenteras och sammanställs för att ligga till grund för behovsstyrda satsningar i företaget. Därigenom kan både individuella och gemensamma satsningar ske till grupper av företag med samma behov. Notera att aktivitetsområde 7 utgör dels resurs och stöd för att integrerar jämställt och mångfalds perspektiv i alla aktiviteter som genomförs i projektet och dels ett övergripande stöd för att utveckla och tillhandahålla arbetsprocesser, samt följa upp och föreslå åtgärder i projektet. 7. Aktiviteter Aktivitet Startdatum Slutdatum Kostnad Beskrivning Extern kommunikation och resultatspridning Projektet skall löpande redovisa information om verksamhet och resultat i projektet. Information skall rikta sig motföretag, finansiärer och allmänhet. En kommunikationsplan skall utarbetas för projektet som beskriver hur information om projektets verksamhet och utfall skall spridas. Detta kan ske via ett antal olika kanaler: oweb: Hemsida utgör informationskanal för kontinuerlig information om projektet i helhet och de olika delprojekten. obroschyrer: I de skeden av projektet då det finns ett behov av att sammanställa och förmedla särskild information kommer specifika projektbroschyrer att tas fram. oinformationsträffar & seminarier: Många av projektets samarbetspartners håller kontinuerligt informationsträffar, seminarier och liknande aktiviteter. Genom att identifiera olika informationskanaler som inte är vår förhoppning att nå ut till på ett effektivt sätt, både i regionen och nationellt. Detta i syfta att informera både offentliga verksamheter och allmänheter men inte minst företag som ännu inte har någon etablerad dialog med projektet. Exempel på sådana informationsträffar kan vara arrangemang genomförda av näringslivskontoren i de olika kommunerna, ProcessIT-dagar eller arrangemang av andra innovationsdrivande parter i regionen, som exempelvis Stiftelsen Adopticum som arbetar inom fältet optisk mätteknik. oriktade mediakontakter: Media är ett annat sätt att nå ut till verksamheter som inte har någon naturlig kontaktyta mot TmU eller dess aktörer. Det är också ett effektivt sätt att nå en bred publik med representanter från samtliga av de grupper projektet avser att engagera. Vi kommer därför att nyttja både befintliga kontakter med media och upparbeta nya för att på bästa sätt få spridning på informationen kring projektet hos så många intressenter som möjligt. Aktivitet Startdatum Slutdatum Kostnad Beskrivning Avslutsarbete Avslutsarbetet handlar bl a om att stänga projektet, göra slutrapport, slutrekvirera från finansiärer, kommunicera resultat samt säkra överlämnandet till den permanenta verksamheten. Aktivitet Startdatum Slutdatum Kostnad Beskrivning Utvärdering och lärande Utvärdering och lärande handlar om hur vi genomför projektet och vad aktiviteterna leder till på kort och lång sikt, alltså deras resultat och effekter. För att ta tillvara på erfarenheter och lärande under projektets löptid så kommer lägesrapporterna till styrgruppen löpande sammanfatta information av erfarenheter och lärande, allt i syfte att kunna sprida informationen vidare under projektets löptid. Projektet kommer att anlita följeforskare för att löpande och i slutet av projektet utvärdera projektet och vad vi lärt oss under projekt, samt hur resultatet på bästa sätt kan användas regionalt, nationellt och inom EU. Utvärderingen kommer att genomföras genom intervjuer med företag, medverkande personer i projektet, samt medverkande kommuner. Syftet ska vara att skapa ett kontinuerligt lärande kring projektets genomförande genom en löpande återkoppling av erfarenheter från följeforskningen, samt uppföljning resultat och effekter, på både kort och lång sikt. Aktivitet Startdatum Slutdatum Kostnad Beskrivning Behovs- och tillväxtanalys Behovsinventeringen nedan inrymmer följande: - Inventera vilka förutsättningar och behov våra befintliga SMF har att leverera konkurrenskraftiga lösningar till basindustrin. Vilka hinder och möjligheter finns? Vilket stöd behöver SMF för att bli framgångsrika? - Identifiera affärssamarbeten, bildande av gemensamma produkt/tjänsteföretag. Behov att tidigt skala upp samarbetet och expandera affären på större marknader. - Identifiera kompetens- och rekryteringsbehov hos både basindustrin och SMF. Delaktivitet Startdatum Slutdatum Kostnad Beskrivning Mål Behovs- och tillväxtanalys: a)inventera och analysera behovet hos 100 industriella SMF underleverantörer till basindustrin, varav ca 60 i Västerbotten och ca 40 i Norrbotten. Resultatet sammanställs och utgör underlag för stödjande åtgärder och samarbetsnätverk mellan basindustrin och leverantörer. b)inventera och sammanställa aktuella behov och utmaningar inom (0,5-3 år) hos basindustrin i norra Sverige samt skapa en effektiv samarbetsprocess md basindustrin. c)utveckla en effektiv samarbetsprocess mellan regionens leverantörsföretag och basindustrin för att matcha behov hos basindustrin med innovativa leverantörsföretag som kan erbjuda tjänster som effektiviserar basindustrins verksamhet. IUC kommer att dokumentera arbetsprocessen. Behovsinventering industriella SMF A.Identifiera och genomföra riktade behovsinventeringar till industriella SMF i både Västerbotten och Norrbotten. Antalet behovsinventeringar bedöms vara något högre i Västerbotten eftersom vi under fas 1 genomfört behovsinventeringar i Norrbotten. Behovsinventeringen genomförs enlig TBN-metoden, som är certifierad och används inom IUC i hela Sverige. Återkoppling sker dels direkt till företagen och i form av fyra riktade temamöten och en bredare utvecklingskonferens under 2016/17 Behov & utmaningar hos basindustrin B.Identifiera behov och utmaningar hos basindustrin på både kort och lång sikt. Fokus 169

170 läggs på lösningar som på sikt kan bli Hävstångsprodukter, Strategiska produkter och Flaskhalsprodukter, samt löser basindustrins utmaningar inom 0,5-3 år, d v s inte närliggande upphandlingar där förutsättningarna är definierade och fastställda. Samarbetsprocesser med basindustrin C.Utveckla och dokumentera en samarbetsprocesser med basindustriföretagen, med fokus på: tjänster/produkter som löser utmaningar inom basindustrin på 0,5-3 år Arbetsprocessen skall vara ett stöd förlöpande identifieringar av behov och utmaningar inom industrin där TmU tidigt i processen kan bidra till att säkra produktägare och underleverantörer, utveckla och testa produkt/tjänst, starta satsningar där parterna delar risk, kontakt och koordinator mellan SME och basindustrin Aktivitet Startdatum Slutdatum Kostnad Beskrivning Affärs- & underleverantörssamverkan Aktivitetsområdet skall fokusera på att etablera och stötta nya affärsamarbeten mellan leverantörsförertagen - allt i syfte att klara större åtaganden, konkurrera på en större marknad, ökad lönsamhet samt nya etablera nya innovativa tjänster som utvecklar industrin i norra Sverige. Nya samarbetsformer skall ta tillvara på de affärsmöjligheter som genereras i regions SMF. Några mål Delaktivitet Startdatum Slutdatum Kostnad Beskrivning a)etablera minst 10 olika affärs- och produkt/tjänstesamarbeten inom strategiska produktområden, mer än 20 deltagande företag (se A nedan) b)tillväxtstödjande åtgärder i minst 30 industriella leverantörsföretag i Västerbotten & Norrbotten. Åtgärderna baseras på behov som identifierats i AP1 (se exempel på åtgärder under B nedan) c)etablera en samarbetsform (handelshus, kommersialiserings kontor etc) som hanterar affärer/försäljning på en större marknad, stöd för de företag som själva inte vill/kan gå på export. Affärs och tjänstesamarbete A.Affärs- och tjänstesamarbete. Etablera gemensamma affärs och produkt/tjänstesamarbeten mellan underleverantörer till basindustrin i Norrbotten och Västerbotten utifrån de identifierade behoven och utmaningar hos basindustrin, samt hos industriella SMF. Några exempel: ounderhållssystem - styrning av förebyggande underhåll, underhållsteknik, E- Maintenance otransportsystem - bandtransportörer, fordon, järnväg (effektivitet, undvika driftstopp) oproduktionsprocesser - produktionsutrustning, anläggningar, infrastruktur etc okvalitetsprocesser - utveckla processer för att säkra rätt kvalitet i produkterna ostrategiska delsystem/ flaskhalsar - säkra tjänste- och garantiåtaganden för kritiska system oenergi effektivisering - energibesparande åtgärder, återvinning av energi, miljötjänster etc osäkerhetssystem - personsäkerhet, IT-säkerhet, certifiering av externa leverantörer obeslutsstödsystem, positionsbaserade beslutsstödsystem osamhällsbyggnad samhällsnära och regionala satsningar, bygga en hållbar utvecklingsmiljö Tillväxtfrämjande stödåtgärder B.Tillväxtfrämjande stödåtgärder. För att underleverantörssamarbetet som etableras under A ovan skall leda fram till kommersialisering av gemensam produkt/tjänst behövs tillväxtstödjande åtgärder som stärker affärs- och marknadskunnandet olika former av tillväxtstödjande åtgärder till företagen. Behovet ser olika ut från företag till företag, några exempel på tillväxtstödjande områden: oproduktpaketera erbjudandet med utgångspunkt kundens kritiska behov (KSP) och utforma produkt/tjänsten så att den kan skalas upp till andra kunder på marknaden. okonkurrenssituation. SWOT analys, strategier för att säkra kommersialisering. ose över krav på design, funktionalitet, användargränssnitt, kvalitet och drift för produkten ose över produktionsprocesser, utvecklings och tillverkningskostnader som produkten skall bära, samt tänkbara leverantörer. oproduktförvaltning, service, garantiåtaganden, uppgradering, samarbetsparter ose över affärsmodell, prissättningsstrategi, återförsäljare, samarbetsparter på marknaden. Långsiktiga samarbetsformer C.Skapa nya och långsiktiga samarbetsformer för att driva på affärsutbyte och utveckling av SMF (exempelvis Handelshus eller s k kommersialiseringskontor etc). Samarbetsformer I en globaliserad värld bör bygga på ett högt kunskapsinnehåll i de produkter/tjänster som exporteras. Aktivitet Startdatum Slutdatum Kostnad Beskrivning Underleverantörsnätverk till basindustrin IUC driver ett antal samarbetsnätverk inom industriella SMF, samtliga tillkomna utifrån identifierade verkliga behov och på initiativ från företagen. Tillkomsten av nätverk sker genom att IUC fångar upp behovet och etablerar nätverk baserade på företagens intressen och behov. Delaktivitet Startdatum Slutdatum Kostnad Beskrivning Bransch- och kompetensområde - exempel på underleverantörsnätverk som redan finns kopplat till en bransch och kompetensområde är Elektronikindustrin, IT-industrin,Industriellt byggande, Energi/Miljö, samt Verkstad och ingenjörsföretag. Produkt- och tjänsteområde - där flertal företag samverkar kring ett produkt- och tjänsteområde. För att möta kraven från basindustrin behöver regionens underleverantörer öka samverkan och stärka sina erbjudanden till basindustrin, samt skapa samverkan med globala samarbetsparter. Aktivitetsområdet fokuserar dels på att utveckla samarbetsnätverk mellan underleverantörer i Norrbotten och Västerbotten, och dels stötta basindustrin med att identifiera både befintliga och nya innovativa leverantörer i regionen. Några mål: a)skapa industriellt underleverantörsnätverk i norra Sverige inom strategiskt viktiga branschområden och produkt/tjänsteområden (ex intelligenta underhållsystem, effektiv produktionsteknik, beslutsstödsystem, transportsystem, energi/miljö) b)etablera en webb-baserad mötesplats mellan basindustrin och leverantörsföretagen, kontaktskapande, informera om kommande behov, nätverksbyggande. c)genomföra minst 4 större underleverantörsträffar och 10 fokusträffar kopplat till ett produkt/tjänsteområde.. Underleverantörsnätverk A.Etablera underleverantörsnätverk inom de produkt- och tjänsteområden som pekas ut som strategiska viktiga för basindustrin och som baseras på resultat från AP 1, samt exemplifieras i kap 4 baserat på dialog med basindustrin. Inom ramen för dessa produkt/tjänstenätverk skaps förutsättningar för bredare samverkan kring större 170

171 åtaganden till basindustrin, som i steg 2 kan kommersialiseras. Samarbetsnätverken kan samordna flera erbjudanden till kunderna, där de industriella SMF i regionen samverkar både med marknadsföring och försäljning. Virtuell mötesplattform B.Skapa virtuell mötesplats mellan basindustriföretag och underleverantörer som både är webb baserad men också effektiviserar olika former av träffar mellan basindustrin och regionala leverantörer. Mötesplatsen skall vara Informativ, kontaktskapande, och stötta behovet av att matcha innovativa leverantörer till basindustrin. Underleverantörsträffar och temaseminarier C.Underleverantörsträffar och temaseminarier. För att stötta samverkan och utveckla underleverantörsnätverk så kommer projekt TmU att skapa mötesplatser mellan dels underleverantörsföretagen till basindustrin och dels tillsammans med basindustrin i norra Sverige. Genom dessa träffar ökar man informationsspridning kring aktuella behov och satsningar, olika former av temaseminarier ökar kunskapen och förståelsen om hur parterna tillsammankan utveckla basindustrin i norra Sverige. Basindustrin får möjlighet att dels testa ideer och se vilka kunskaper som finns hos underleverantörerna inom ett specifikt behovsområde, basindustrin får kunskap om innovativa leverantörer i regionen. Under har projekt TmU byggt upp kunskap och erfarenheter kring underleverantörsträffar och temaseminarier med underleverantörer och basindustri. Aktivitet Startdatum Slutdatum Kostnad Beskrivning Kommersialisering FoU & innovativa miljöer Genom att utveckla kontakter och samarbete med Universitet och Institut ska behovsstyrda SMF-baserade forsknings- och utvecklingsprojekt initieras. Ett utvecklat samarbete med akademin är etablerat sedan flera år framför allt inom process/automation, Elektronik/inbyggda system (ESIS), Industriellt byggande och Produktionsteknik/ arbetsmiljö/kvalitetsteknik. En dialog har förts med Underhållsteknik, Energiteknik, Centrum för högpresterande stål. Delaktivitet Startdatum Slutdatum Kostnad Beskrivning Samarbete utvecklas i samverkan med både Luleå tekniska universitet och Umeå Universitet, med koppling till bl.a. ProcessIT och andra intressenter kopplat till universiteten. Samt samverkan med bl.a. LTU/Business på LTU och motsvarande organisation på UmU. Samverkan finns redan med Swerea Mefos, Swerea Sicomp och Statens Provningsanstalt m fl. Några mål: a)identifiera minst 10 FoU-projekt (och dess resultat) som har kommersiell bärkraft, identifiera produktägande och samarbetsföretag samt stötta företagen under hela kommersialiseringsprocessen, där minst 5 nya produkt/tjänster skall nå marknaden. b)medverka till utveckla och etablera minst 3 olika former av test- och utvecklingsmiljöer i samverkan mellan basindustrin, akademin och leverantörsföretagen. c)etablera innovativ miljöer- och arbetsprocess som främjar entreprenörskap och kommersialisering - fler produkt/tjänsteföretag. d)skapa minst 5 tydligt definierade underleverantörsnätverk inom strategiskt viktiga produkt/tjänsteområden (ex Intelligenta underhållsystem, effektiva). produktionsteknik beslutsstödsystem, transportsystem, energi/miljö). e)etablera samarbete mellan leverantörsföretag på nationell och internationell nivå. Inventera affärsintressanta FoU projekt A.Inventera de pågående och genomförda FoU-projekt inom ProcessIT/ESIS som genomförts med utgångspunkt från behov inom basindustrin. Vilka av dessa resultat har kommersiell bärkraft och löser basindustrins behov. Kommersialisering av FoU resultat B.Stötta kommersialisering av dessa forskningsresultat och tekniklösningar. Bidra till att skapa produktägande företag som kan konkurrera och leverera tjänster/produkter på en större marknad. Test- och utvecklingsmiljöer C.I samarbete mellan universitet, institut och industrin identifiera och initiera behovsstyrda test- och utvecklingsmiljöer, där parterna kan utvärdera nya innovativa produkter och tjänster. Innovativa miljöer för kommersialisering D.Stötta etablering av innovativa miljöer som främjar kommersialisering som främjar skapandet av fler och växande företag i regionen. Nationell samverkan E.Stötta och initiera nationella samarbetssatsningar mellan industrin och universitet/institut, där projektets roll är att stötta SMF intressen och behov. Aktivitet Startdatum Slutdatum Kostnad Beskrivning Kompetensförsörjning Det är ytterst viktigt att våra leverantörsföretag ser över sitt långsiktiga kompetensutvecklings- behov för att klara att den globala konkurrensen. En gemensam plattform för att matcha kompetensutvecklingsbehovet hos SMF och genomföra anpassade och riktade utbildningar till befintligt anställda inom företagen har etablerats gemensamt i Norrbotten och Västerbotten under namnet IUC Kompetens Norr. Samverkan sker med utbildningsaktörer i norra Sverige. IUC har engagerat sig i arbetet med bildandet av Teknik College Norrbotten som ett verktyg att utveckla utbildningar inom teknik- och industriområdet på gymnasie- och vuxenskolan samt YH-utbildningar. Ett av målen för Teknik College är att fler ungdomar, speciellt flickor/kvinnor, ska söka sig till teknikinriktade utbildningar. Delaktivitet Startdatum Slutdatum Kostnad Beskrivning Samarbete kommer att ske med basindustriföretagen och deras HR avdelningar kring kompetens- och rekryteringsbehov de kommande åren, samt kravbilden på basindustrin underleverantörer. Samarbete kommer även att ske med kommuner och Arbetsförmedlingen för att säkra kompetensförsörjningen i de industriella SMF i regionen. Några mål: a)dokumentera leverantörsföretagen långsiktiga kompetensutvecklingsbehov, samt kompetensutvecklings- och rekryteringsbehovet hos basindustrin. b)genomföra minst 15 temaseminarier och utbildningsinsatser kopplat till gemensamma utvecklingsområden mellan leverantörsföretag och basindustri. c)genomföra åtgärder i minst 10 företag som ökar företagens attraktionskraft genom att aktivt arbeta med jämställhet/mångfald - som i del i företagets kompetensförsörjningsstrategi.. Kompetensbehov - underleverantörer A.Löpande sammanställa behoven av kompetensförsörjning och rekrytering, samt strategiska kompetensområde hos SMF - säkras inom aktivitetsområde Behovsinventering och tillväxtanalys. Analysera resultat och prioritera vilka kompetensområden som är viktiga för leverantörsföretagens fortsatta utveckling och underlag för delaktivitetsområden nedan. Matchning mot basindustrin B.Matchning till kompetensutvecklings- och rekryteringsbehov hos basindustrin. Den direkta inventeringen med basindustrin sker aktivitetsområde Behovs- och tillväxtanalys. 171

172 Resultatet analyseras och matschas mot leverantörsföretagens behov. Gemensamma temaseminarier och utbildningar genomför inom delaktivitetsområde C nedan. Temaseminarier & utbildningar C.Med resultat från priotiteringar inom delaktivitetsområde A och B ovansamordna och genomföra temaseminarier kopplat till gemensamma utvecklingsområden för industrin, erfarenhetsutbyte mellan leverantöresförtag, internationellt utbyte av kunskap. Attraktiv som arbetsgivare D.Arbeta med jämställdhet/mångfald ur ett rekryteringsperspektiv - Mer attraktiv som arbetsgivare, stärka och bredda kompetensen samt öka intresset för att arbeta inom industrin. Aktivitet Startdatum Slutdatum Kostnad Beskrivning Ledningsutveckling & kapitalförsörjning För att underleverantörsföretagen till basindustrin skall utvecklas de kommande åren så krävs det att företagens ägare och ledning dels får insikt i utvecklingspotentialen i att stärka sin leverantörsroll till basindustrin och dels förberedda sig att göra denna förflyttning. Vi kan idag se ett generellt behov att stötta företagsledning och styrelse att utveckla gemensamma strategier handlingsplaner. Där ägarna, genom tydliga ägardirektiv är beredda att gå samman och utveckla samarbetet mellan flera leverantörer, inom ett produktområde eller marknad. Projekt TmU kommer att via olika mentorprogram stötta företagen i detta arbete. Delaktivitet Startdatum Slutdatum Kostnad Beskrivning Införa ny typ av mentorprogram: Advisory Board till underleverantörsföretag. Inom ramen för TmU utformat ett nytt mentorprogram som stöttar företagsledningen under ett kritisk förändringsläge i företaget, byggt på samma principer som mentorprogram men med fler kompetenser och personer. Genomförandet sker under 4-5 arbetsmöten med företagets ledning. För att skapa bredare samarbeten kring gemensamma produkter och tjänster kommer det att behövas kapitalförsörjning, både i de industriella SMF och dels i gemensamma produkt-/tjänsteföretag som skapas mellan flera underleverantörer. Aktivitetsområdet kommer att stötta underleverantörerna att säkra både ägarkapital och innovationsmedel för sin expansion. Arbeta för att säkra tillgång till både privat och offentligt kapital via olika samarbetsparter i regionen. Stötta företagen i processen att erhålla rätt typ av riskkapital för att stärka sin roll som underleverantör till basindustrin. Kontaktskapande till SMF:s möjligheter för kapitalförsörjning underlättas med riktad information om, och rådgivning i, kapitalanskaffning. Genom samverkan med regionala riskkapitalbolag kan IUC stötta företagen. IUC fungerar även som remissinstans och rådgivare för finansiella aktörer som bl a InlandsInnovation, Innovationsbron, ALMI Nord, PartnerInvest, Industrifonden, Lunova, Vinnova, Start kapital Norr m fl. Några mål: a).genomföra minst 12 mentorinsatser riktade till personer i olika ledningsroller, varav 40 % skall vara riktade till kvinnor inom leverantörsföretagen. b)genomföra stödjande åtgärder på styrelsenivå i minst 5 leverantörsföretag. c)stötta minst 20 företag med olika former av kapitalförsörjning, se nedan Behov av mentor och kapital A.Sammanställa behovet av olika mentorinsatser och finanseringsbehov genom de behovsinventeringar som genomförs inom aktivitetsområde Behovs- och tillväxtanalys. Baserat på resultatet genonför prioriterade satsningar i delaktivitetsområde B och C nedan. Arbetsprocessen är interaktiv och löper under hela projektperioden. Mentor och ledningsstöd B.Initiera och genomföra ledningsstöds- och mentorstöd för underleverantörsföretagen utifrån de behov som prioriterats inom delaktivitetsområde A ovan. Kapitalförsörjning C.Kapitalförsörjning. Stötta underleverantörerna att erhålla kapitalförsörjning vid expansion och nya tjänstesatsningar. Några exempel: - Kontaktyta till riskkapital i regionen. Ökad samordning mellan dessa aktörer, för att bättre främja företagens utveckling genom mer optimerade finansieringslösningar. - Arbeta för att öka andelen privat riskkapital i regionen. - Identifiera intressanta SMF ur tillväxtperspektiv för regionen. - Öka kännedom och kunskap hos SMF om möjligheter och villkor hos olika finansiärer. - Stötta modeller som främjar och underlättar ägarskiften i SMF som säkerställer verksamhet i regionen. Aktivitet Startdatum Slutdatum Kostnad Beskrivning ämställdhet/mångfald Inom aktivitetsområdet samordnas arbetet med jämnställhet och mångfald inom projektet. Ansvar för införande av gemensamma arbetsprocesser och stöd till övriga aktivitetsområden, samt uppföljning av dessa aktiviteter - erfarenheter sammanställs och återkopplas. Samordning av SWOT analyser som utgör underlag för gemensamma handlingsplaner och gemensamma genomförande aktiviteter. Uppföljning sker i styrgruppen för projektet. Några mål: Delaktivitet Startdatum Slutdatum Kostnad Beskrivning a)identifiera åtgärder i minst 10 leverantörsföretag till basindustrin. Åtgärderna baseras på resultat från aktivitetsområde Behovs och tillväxtanalys och som resultat från SWOTanalys, se nedan. b)utveckla ett nätverk i samarbete med regionala parter för att samordna och utveckla åtgärder med ett jämställdhetsperspektiv för industriella företag. c)genomföra minst 10 utbildning/ seminarium/workshop som stöttar leverantörsföretagen med att arbeta för ökad mångfald och jämställdhet på arbetsplatserna. d)löpande information om hur arbetet med jämställdhet/mångfald genomförs i projektet. Handlingsplan för jämställdhet/mångfald A.Handlingsplan för jämställdhet/mångfald ointegrera frågor om mångfald och jämställdhet i arbetsmetoden för inventering av behov i företag (TBN). Se AP1. oidentifiera behov av åtgärder för ökad mångfald och jämställdhet hos leverantörsföretagen. ogenomföra en kartläggning utifrån en SWOT-analys av projektets framtida utmaningar med koppling till regionens leverantörsföretag i norra Sverige. 172

173 oi samverkan med genusforskare inom akademin utforma en handlingsplan för jämställdhet och mångfald i underleverantörsföretag till basindustrin. Nätverksutveckling B.Nätverksutveckling oinitiera ett nätverk med regionala sambetsparter, genusforskare och andra projekt inom samma eller angränsande näringar där fokus ska vara att utveckla åtgärder med ett jämställdhetsperspektiv för de utmaningar som identifierats i SWOT-analysen ovan. o Åtgärder integreras inom samtliga AP Seminarier och workshops C.Seminarier och workshops Seminarier och workshop: oför att belysa vikten av att leverantörsföretagen skall arbeta för ökad mångfald och jämställdhet på arbetsplatserna. oför att belysa hur leverantörsföretagen kan arbeta för ökad mångfald och jämställdhet på arbetsplatserna. ohur SMF kan förändra strukturer för rekrytering och annonsering av ny personal. oför att stimulera att fler kvinnor söker sig till regionens industriella SMF. Möjlighet till studiebesök. Mentor och ledningsstöd D.Mentorsstöd, ledningsstöd ogenomföra ett utvecklingsprogram för ledning, projektresurser och styrgrupp med koppling till mångfald och jämställdhet inom industrin. orekrytera en styrgrupp som präglas av mångfald och jämställdhet. Resurs säkrad i styrgrupp. oidentifiera mentorer som har kompetens inom mångfald och jämställdhet. orekrytera både kvinnor och män som mentorer. odelta på externt anordnade konferenser/seminarier/workshops med koppling till mångfald och jämställdhet inom näringslivet. Aktivitet Startdatum Slutdatum Kostnad Beskrivning Projektleding och omvärld I aktivitetsområdet samordnas det operativa projektledningsarbetet inklusive ekonomisk redovisning, rapportering och rekvirerings-arbete, upphandlingar, dialog med TVV och finansiärer - allt i syfte att säkra effektivt styrning och genomförande av projektet och säkra måluppfyllelse. Delaktivitet Startdatum Slutdatum Kostnad Beskrivning Projektledning, ekon/adm, styrgruppstration, rapportering För att dra nytta av utveckling och liknande satsningar i Sverige, våra grannländer och i Europa, kommer löpande analys och redovisning av omvärldens utveckling i form av trender och konkurrensbild att sammanställas och förmedlas till leverantörsföretagen. Olika former av studiebesök kommer att arrangeras A.Projektledningsarbetet inklusive ekonomisk redovisning, rapportering och rekvireringsarbete, upphandlingar, dialog med TVV och finansiärer. Omvärldsbevakning, B.Omvärldsbevakning: - medverkan på andra temamöten och utvecklingsmöten i regionen och nationellt - genomföra studiebesök och mässresor - utveckling av underleverantörsamarbeten med våra grannländer - erfarenhetsutbyte, nya satsningar. - utvecklingskonferenssamverkan med universitet, institut, nationella branschorganisationer, samt nationella innovationsaktörer som t.ex. Vinnova och Tillväxtverket, SIO satsningar i Sverige 7.2 Innebär någon/några av aktiviteterna i projektet att projektet bekostar insatser som är riktade till enskilda företag? a Om ja, vilken/vilka aktiviteter? - Kommersialisering och affärsutveckling - Ledning och mentorutvecklingsaktiviteter - Innovationsstödjande aktiviteter - Utveckling av interna processer Dessa genomförs inom aktivitetsområdena: - Affärs- & underleverantörssamverkan - Kommersialisering FoU & innovativa miljöer - Ledningsutveckling & kapitalförsörjning Aktiviterna är av De Minimikaraktär, som till viss del kan betraktas som insats riktad till enskilda företag. Total budget för dessa aktivitetsområden är ca kr, varav ca %bedöms vara De Minimis-relaterade. Om ja, ange budgeterad kostnad Finns aktiviteter av socialfondskaraktär? a Om ja, vilken/vilka aktiviteter? Inom ramen för projektet kommer utbildningssatsningar att initieras och genomföras. Om ja, ange budgeterad kostnad Genomförs aktiviteter i projektet utanför det programområde som denna ansökan gäller, men ska finansieras genom denna ansökan? Nej Om ja, vilken/vilka aktiviteter? Om ja, ange budgeterad kostnad 8. Indikatorer 173

174 8.1 Ange investeringsprioritering Stödja kapaciteten för små och medelstora företag att växa på regionala, nationella och internationella marknader och att ägna sig åt innovationsprocesser 8.2 Kvantifiera projektets bidrag i följande aktivitetsindikatorer Kommentar till indikatorerna Antal företag som får stöd 50 företag Målsättningen är att minst 15 nya underleveratörs och affärssamarbeten skall bildas med i genomsnitt ca 3 industriella SMF Antal företag som får annat stöd än ekonomiskt stöd Sysselsättningsökning i företag som får stöd 160 företag Antal leverantörsföretag som medverkar i de samarbetsaktiviteter som genomförs i samverkan mellan basindustrin och leverantörsföretag. 45 heltidstjänster Skapas i de nya underleverantörssamarbeten som etableras under projektperioden. 8.3 Ange programspecifikt mål Fler små och medelstora företag växer på internationella nya marknader 9. Budget Kostnadsslag Totaler Personal Anders Högström IUC Norrbotten - Åsa Tjärnberg, IUC Norrbotten - Marie akobsson, IUC Norrbotten - Anders Wäppling IUC Norrbotten - Hans Bylesjö IUC Västerbotten - Vakant IUC Västerbotten - Kenth ohansson Adopticum - Vakant Adopticum Extern sakkunskap och externa tjänster - Nätverksutveckling Norrbotten - Nätverksutveckling Västerbotten - Affärsutveckling, ledningsstöd - Produktifiering, kommersialisering - Ekonomi, administration, rapportering - Testmiljöer för nya tjänster/produkter - IT tjänster - viruell mötesplats + extern kom. - Temaseminarier / erfarenhetutbyte / mässor - Forskningskompetens - industriell utveckling - Extern uvärdering av projektet (följeforskare) Resor och logi Resor och logi Investeringar materiel och externa lokaler - Material Broschyrer/ Skyltar/ Extern rapport Investeringar i portföljbolag

175 Schablonkostnader Schablon indirekt kostnad, 15 % av lönekostand - Schablon lönebikostnad 42,68% av lön Enhetskostnad Avgår projektintäkter (negativ kostnad) Företagsintäkter Summa, faktiska kostnader Offentligt bidrag i annat än pengar Privat bidrag i annat än pengar Summa, bidrag i annat än pengar Summa, kostnader Finansiär Beskrivning Totaler Offentlig kontantfinansiering - Norrbottens Läns Landsting - Länsstyrelsen i Norrbottens län - Region Västerbotten - Skellefteå kommun Umeå kommun Luleå kommun Gällivare kommun Kiruna kommun Älvsbyn kommun Boden kommun Piteå kommun Kalix kommun Pajala kommun Vindeln Robertsfors Malå Norsjö Lycksele Privat kontantfinansiering LKAB SSAB Boliden Billerud SCA Smurfit KAPPA Summa, kontant medfinansiering Offentligt bidrag i annat än pengar Gällivare kommun Skellefteå kommun Piteå kommun Kalix kommun Kiruna kommun Boden kommun

176 - Pajala kommun Privat bidrag i annat än pengar LKAB Boliden SSAB Billerud SCA Smurfit KAPPA Summa, bidrag i annat än pengar Summa, medfinansiering Europeiska regionala utvecklingsfonden Andel av faktiska kostnader ,14 % 50,48 % 50,71 % 50,06 % 50,17 % 9.4 Förväntas projektet generera nettoinkomster efter projektavslut? Nej Om osäker, kommentera 9.5 Söker ni förskott på eventuellt beviljat stöd? a Om ja, belopp Om ja, motivering Kommentar till budget 10. Bilagor Namn Bilaga 4 - Medfinansieringsintyg för godkännande - TmU, Skellefteå kommun.pdf Bilaga 4 - Medfinansieringsintyg för godkännande - TmU, Boden kommun.pdf Bilaga 1 Riskanalys projekt TmU.pdf Bilaga 2 Samverkansavtal för parter bakom projekt TmU.pdf Bilaga 3 Regitreringsbevis IUC Norrbotten.pdf Beskrivning/Kommentar Övriga bilagor avseende medfinansiering kompletteras Övriga bilagor avseende medfinansiering kompletteras Signatur Saknas 176

177 LULEÅ KOMMUN DOKUMENTTYP 1 (1) Kommunledningsförvaltningen Ärendenr Avdelning / Sofia Riström Upphandling av trådlös infrastruktur Luleå kommun Ärendenr 2015/ Kommunledningsförvaltningens/ekonomikontorets förslag till beslut Sammanfattning av ärendet Ekonomikontoret föredrar ärendet på sammanträdet. 177

178 LULEÅ KOMMUN TÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Kommunledningsförvaltningen Ärendenr Ekonomikontoret Mats Karlsson Intern kontroll Kommunstyrelsens obligatoriska kontrollmoment 2016 Ärendenr Kommunledningsförvaltningens/ekonomikontorets förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att godkänna kommunledningsförvaltningens förslag till övergripande kontrollplan för Samtliga nämnder ska beakta kommunstyrelsens kontrollmoment i sina egna kontrollplaner för Sammanfattning av ärendet Reglementet för intern kontroll i Luleå kommun beskriver att nämnderna inför varje verksamhetsår ska anta en särskild plan för uppföljning av den interna kontrollen. Planen ska innehålla kontrollmoment som är väsentliga för den egna verksamheten. Nämnden kan utöver sina egna kontrollmoment även åläggas att utföra obligatoriska kontroller enligt kommunstyrelsens beslut. Kommunledningsförvaltningen går inför varje år igenom vilka kontrollmoment som kan vara föremål för en obligatorisk kontroll. Inför verksamhetsåret 2016 har kommunledningsförvaltningen kommit fram till att följande kontrollmoment är aktuella att föreslå för en obligatorisk kontroll: - Säkerställa att gällande regelverk för informationssäkerhet tillämpas - Säkerställ att jämställdhetsanalyser görs utifrån könuppdelad statistik - Försenade betalningar Ekonomikontoret föreslår kommunstyrelsen besluta att: godkänna kommunledningsförvaltningens förslag till kontrollplan för kommunstyrelsen uppmana samtliga nämnder att beakta kommunstyrelsens kontrollmoment i sina egna kontrollplaner för Beskrivning av ärendet Säkerställa att gällande regelverk för informationssäkerhet tillämpas Revisorerna har utfört en granskning vad gäller behörighet och loggkontroll. Däri har uppmärksammats att det finns styrande dokument för informationssäkerhet och att det regelbundet måste utövas organiserad kontroll så att alla berörda känner till och följer denna. 178

179 LULEÅ KOMMUN TÄNSTESKRIVELSE 2 (2) Kommunledningsförvaltningen Ärendenr Ekonomikontoret Mats Karlsson Säkerställ att jämställdhetsanalyser görs utifrån könuppdelad statistik I kommunens arbete med jämställdhetsintegrering (baserad på CEMRdeklarationen) kommer det att tas fram en strategi. De huvudsakliga delarna i denna strategi handlar om att bekämpa könsstereotyper samt att genomföra jämställdhetsanalyser. Försenade betalningar Revisorerna noterade under 2014 en betydande förekomst av inkassoärenden och dröjsmålsavgifter kopplat till för sent betalda fakturor. Med tanke på de elektroniska verktyg vi i dag förfogar över borde detta inte vara fallet. Det finns fortsatt anledning att kontrollera de rutiner som finns och hur de tillämpas. Mats Karlsson Ekonomikontoret 179

180 LULEÅ KOMMUN BESLUTSFÖRSLAG 1 (2) Kommunledningsförvaltningen Ärendenr Ekonomikontoret / Mats Bergström Ekonomikontorets yttrande över förfrågan om särskild medlemsinsats år 2015 Ärendenr 2015/ Kommunledningsförvaltningens/ekonomikontorets förslag till beslut Kommunstyrelsen besluta att inte erlägga en särskild medlemsinsats. Sammanfattning av ärendet Kommuninvest har behov av större kapital enligt lagkrav och vill därför veta om Luleå kommun som medlem vill utnyttja den nya möjligheten att erlägga en särskild medlemsinsats. Det finns fyra nivåer som nämns. Miniminivån som vi redan har uppfyllt, 50 % av högsta nivån vilket innebär att kommunen skulle betala 10,5 mkr, 75 % av högsta nivån vilket skulle innebära 27,6 mkr och högsta nivån vilket skulle innebära 44,7 mkr. Tidigare år har Kommuninvest fastställt den ränta som de delar ut på insatskapitalet, vilket de inte kommer att göra framöver. Nu heter det att de dock eftersträvar att kompensera medlemmarna med en rimlig ränta. Tidigare hade Kommuninvest angivit olika rabattprocentsatser på lån från dem, beroende på vilken nivå medlemmarna skulle uppfylla. Det har man helt frångått. Nu heter det att förekommande återbäring och ränta på insatskapitalet får i takt med att kommunen uppnår de högre insatsnivåerna till större del behållas av medlemmen. Enligt ursprungsförslaget kunde man räkna ut resultateffekten av insatserna och det visade sig att det var lönsamt för kommunkoncernen av gå in med ökad medlemsinsats. Med nuvarande förslag går det dock inte att räkna ut någonting, eftersom inga siffror nämns. Osäkerheten gällande förslaget gör att ekonomikontoret inte tycker att Luleå kommun ska erlägga en ökad medlemsinsats. Beslutsunderlag Kommuninvests Förfrågan om särskild medlemsinsats år

181 LULEÅ KOMMUN BESLUTSFÖRSLAG 2 (2) Kommunledningsförvaltningen Ärendenr Ekonomikontoret / Mats Bergström Mats Bergström Redovisningschef Beslutet skickas till Ekonomikontoret 181

182 182

183 183

184 184

185 185

186 186

187 187

188 LULEÅ KOMMUN YTTRANDE 1 (6) Kommunledningsförvaltningen Ärendenr Avdelning / Inger Fältros Lundgren och Andreas Wallstén Förslag till yttrande om remissen En kommunallag för framtiden, SOU 2015:24 Ärendenr 2015/ Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut Kommunledningsförvaltningen föreslår kommunstyrelsen att lämna bifogat yttrande. Sammanfattning av ärendet Kommunen har beretts tillfälle att yttra sig över slutbetänkandet En kommunallag för framtiden, SOU 2015:24. Utredningens förslag syftar till att möjliggöra en professionell och effektiv kommunal verksamhet med höga krav på rättssäkerhet. För att förbättra organisationen föreslår utredningen att styrelsen ska kunna ges en stärkt rättslig ställning i förhållande till andra nämnder och att det införs tydligare krav på att följa upp egen regi på samma sätt som privata utförare. Utredningen vill i lagen synliggöra den anställdes roll bättre och föreslår att kommuner ska vara skyldiga att anta en instruktion för kommundirektören. För att få en kommunallag i samklang med EU-rätten föreslås bl.a. en hänvisning till reglerna om tjänster av allmänt intresse. För att stärka möjligheterna till kontroll och överprövning föreslås en utvidgning av kretsen av de som kan överklaga beslut och att reglerna om rättelse av kommunala beslut ska skärpas. De förtroendevalda revisorerna ska vara kvar men det ska bland annat införas ett uttryckligt krav på att den ordförande som utses ska väljas från den politiska minoriteten, För att anpassa lagen till itutvecklingen föreslås att den fysiska anslagstavlan ersätts med en anslagstavla på kommunens webbplats. Kansliet ser i huvudsak positivt på förslaget om att stärka styrelsens ställning. Kansliet ser inget behov av möjligheten att besluta om majoritetsstyre och har svårt att se behovet av krav på ytterligare mål och riktlinjer gällande egen verksamhet som får utföras av privata utförare. Kansliet anser det positivt att de anställda synliggörs i lagen liksom rollfördelningen mellan förtroendevalda och anställda. Det är positivt att EU-rättens betydelse uppmärksammas men den kommunala kompetensen enligt kommunallagen borde enligt kansliet ha setts över. Kansliet ifrågasätter mot bakgrund av det kommunala självstyret lämpligheten av att ge en statlig myndighet en vägledningsfunktion i frågor om kommunal kompetens. Förslaget om utökat kommunmedlemskap avstyrks liksom förslaget om ändringar i möjligheten att överklaga budgetbeslut. Kansliet ser inget behov av ändringar gällande yttranderätten för revisorer och avstyrker bestämmelsen om krav på att 188

189 LULEÅ KOMMUN YTTRANDE 2 (6) Kommunledningsförvaltningen Ärendenr Avdelning / Inger Fältros Lundgren och Andreas Wallstén revisionens ordförande ska väljas ur minoriteten. Kansliet saknar förslag i frågan om samverkan genom avtal och efterlyser en reglering gällande detta. Beskrivning av ärendet Kansliets synpunkter Organisationsfrågor (kap. 5 i utredningen) Fullmäktige ska få bestämma att styrelsen ska kunna fatta beslut om särskilt angivna förhållanden som rör andra nämnders verksamhet, dock inte i myndighetsutövning eller ärenden som rör enskilda. Tanken är att styrelsen ska få bättre möjligheter att styra och samordna den kommunala verksamheten samt kunna anlägga ett helhetsperspektiv på verksamheten. Styrelsen ska kunna tilldelas en överordnad roll, med en möjlighet att fatta för nämnderna bindande beslut på personal-, säkerhets-, och miljöområdena. Kansliets synpunkter: Kansliet delar utredningens bedömning att det med hänsyn till ett helhetsperspektiv är lämpligt att fullmäktige kan ge styrelsen befogenhet att fatta beslut som går längre än enbart de råd och anvisningar till andra nämnder som är möjligt idag. Denna rätt kan emellertid kollidera med nämndernas ansvar att bedriva sin verksamhet med de prioriteringar som krävs och inom den ekonomiska ram som finns. Styrelsen ska enligt förslaget ansvara för konsekvenserna av det beslut som rör en viss nämnd vilket kan innebära att nämnden inte anser sig kunna ta ansvar för att det finns tillräckligt med resurser, personella och ekonomiska, för att bedriva verksamheten i övrigt på ett betryggande sätt. Försöksverksamhet med majoritetsstyre i styrelsen Kansliets synpunkter: Luleå kommun ser inget behov av möjligheten att besluta om majoritetsstyre. Vad gäller oppositionens behov av insyn nämns i utredningen att styrelsens alla handlingar skulle kunna läggas ut för oppositionen innan handlingarna blir offentliga. Kansliet konstaterar att eftersom oppositionen inte ingår i det beslutande organet skulle en sådan utläggning av handlingarna innebära att de anses vara expedierade och därmed även blir offentliga, enligt bestämmelserna i tryckfrihetsförordningen. Styrning och uppföljning av verksamhet i egen regi (kap. 6) Fullmäktige ska anta program med mål och riktlinjer för skötseln av sådan verksamhet som bedrivs av kommunen och som får utföras av privata utförare. Kansliets synpunkter: Som utredningen konstaterar finns redan ett krav i kommunallagen att fullmäktige ska anta mål och riktlinjer för verksamheten. Dessutom finns ett flertal styrdokument för uppföljning och kontroll. Den föreslagna bestämmelsen om ett obligatoriskt program för all verksamhet som får utföras av privata utförare innebär att alla kommuner ska anta sådana program oavsett om verksamheten bedrivs av privata utförare eller inte. Kansliet har svårt att se behovet av ytterligare program och dessutom gränsdragningssvårigheter beträffande vilka 189

190 LULEÅ KOMMUN YTTRANDE 3 (6) Kommunledningsförvaltningen Ärendenr Avdelning / Inger Fältros Lundgren och Andreas Wallstén verksamheter som avses i det breda spektrum av uppgifter som genom avtal skulle kunna lämnas över till privata utförare (drift av särskilda boenden, bostadsbyggande, städning, snöskottning m.m.). Förtroendevalda och anställda (kap. 8) Kansliets synpunkter: Kansliet instämmer i utredningens bedömning att kommunallagen bör lyfta fram även de anställda och synliggöra rollfördelningen mellan förtroendevalda och anställda. Det är positivt att detta görs. Krav på osaklighet och opartiskhet Utredningen föreslår att hänvisning i kommunallagen ska göras till bestämmelsen i regeringsformen om att iaktta saklighet och opartiskhet samt bestämmelser om bisysslor. Kansliets synpunkter: Det finns ett flertal bestämmelser i både grundlagarna och andra lagar som gäller för offentlig förvaltning och myndighetsutövning. Dessa bestämmelser gäller utan att det påtalas särskilt i KL. Det kan snarare vara förvirrande att hänvisning enbart ges till vissa bestämmelser och ge intryck av att andra regler är mindre viktiga. Förhållandet till EU-rätten (kap ) I utredningen konstateras att en kommuns möjlighet att agera på marknaden genom exempelvis stöd till enskilda näringsidkare kan vara större enligt EU-rätten än enligt kommunallagen. Lagen föreslås förtydligas så att det både framgår att kommunens möjligheter att utöva sina befogenheter kan begränsas av EU-rätten samt att kommuner inom sina befogenheter får tillhandahålla tjänster av allmänt intresse enligt unionens fördrag. Det ska även slås fast att kommunen, när den agerar på en marknad, ska verka för att uppträda konkurrensneutralt om inte annat följer av lag eller annan författning. Den nya Upphandlingsmyndigheten får uppgiften att vägleda kommuner som tänker lämna stöd. Kansliets synpunkter: Kansliet anser det vara positivt att EU-rättens betydelse markeras i en ny kommunallag. Förslaget innebär ingen ändring i rättsläget vad gäller den kommunala kompetensen och kansliet anser att det vore angeläget att också se över och utveckla regleringen av den kommunala kompetensen enligt kommunallagen för att möta samhällsutvecklingen. Upphandlingsmyndigheten ska enligt förslaget inte göra någon rättslig kontroll men för att vägledningsfunktionen ska uppfylla sitt syfte måste det bli fråga om någon form av förhandsbedömning av om en planerad stödåtgärd kan riskera att anses vara otillåten. Kansliet ser viss risk för att denna ordning kan komma att innebära en form av statlig kontroll av om en kommuns agerande är kompetensenlig eller inte vilket riskerar att hamna i konflikt med den kommunala självstyrelsen. I övrigt har kansliet inga synpunkter på förslaget i denna del. 190

191 LULEÅ KOMMUN YTTRANDE 4 (6) Kommunledningsförvaltningen Ärendenr Avdelning / Inger Fältros Lundgren och Andreas Wallstén Ett utvidgat medlemskap (kap. 14) Bolag som bedriver näringsverksamhet från ett fast driftställe i en kommun föreslås bli kommunmedlem. Samma ska gälla ideella föreningar om föreningen bedriver verksamhet i kommunen eller om styrelsen har sitt säte där. Kansliets synpunkter: En konsekvens blir att bolag och föreningar kan överklaga vissa kommunala beslut genom så kallad laglighetsprövning. Målen i domstolarna kan, om förslaget genomförs, förväntas öka och de kommunala beslutsprocesserna fördröjas. Kansliet kan inte se på vilket sätt rättssäkerheten skulle stärkas genom att bolag och föreningar, med kommersiella eller andra särintressen, gavs möjlighet till även denna form av rättsliga prövning. Laglighetsprövningen bör enligt kansliets uppfattning även fortsatt ses som en form av medborgartalan. Förslaget om utökat medlemskap avstyrks. Alla budgetbeslut kan idag överklagas genom laglighetsprövning. Vissa beslut i budgetprocessen kan dock endast prövas i begränsad omfattning. En enskild kan inte få prövat om fullmäktige bryter mot kommunallagen i fall där fullmäktige anser det finnas ett synnerligt skäl för att inte reglera ett negativt balansresultat eller underbalansera budgeten och inte heller beslut om att använda resultatutjämningsreserver kan prövas. Denna begränsning ska enligt förslaget tas bort. Kansliets synpunkter: Tas begränsningen bort kommer denna typ av budgetbeslut, i det mycket fåtal fall det får antas bli fråga om, att försenas för att kanske senare upphävas av domstol. Enligt utredningen kan överklaganderätten missbrukas när det gäller alla kommunala beslutsprocesser och inte bara när det gäller budgeten. Kansliet ser dock ett särskilt problem gällande fördröjningar i just budgetprocessen. Nödvändiga investeringar kan inte ske utan gällande budget och en fördröjning får konsekvenser för hela kommunens verksamhet. I utredningen nämns att fullmäktige skulle kunna undvika förseningar genom att ta höjd för överprövningsprocesser men kansliet anser att kommunerna av bl.a. praktiska skäl bör få behålla möjligheten att själva bestämma när beslut om budgeten ska fattas. Kansliet avstyrker därför förslaget om ändringar i möjligheten att överklaga budgetbeslut. Revisionen (kap. 17) Revisorernas sakkunniga ska ges rätt att yttra sig när fullmäktige behandlar revisionsberättelsen. I frågan om ansvarsfrihet ska tillstyrkas eller inte ska dock, på samma sätt som idag, endast revisorerna yttra sig. De sakkunnigas roll, d.v.s. att vara biträden till de sakkunniga, är inte avsedd att ändras genom förslaget. Kansliets synpunkter: Med hänsyn till att det enligt nuvarande kommunallag finns möjlighet för revisorerna att, om de så önskar, låta de sakkunniga yttra sig när fullmäktige behandlar revisionsberättelsen ser kansliet inget behov av ändringar gällande yttranderätten. En självständig yttranderätt för de sakkunniga skulle eventuellt också, åtminstone i en situation där revisorernas och de sakkunnigas 191

192 LULEÅ KOMMUN YTTRANDE 5 (6) Kommunledningsförvaltningen Ärendenr Avdelning / Inger Fältros Lundgren och Andreas Wallstén uppfattningar skiljer sig åt, skapa risk för sammanblandning mellan revisorernas och de sakkunnigas olika roller. Enligt förslaget ska införas ett lagkrav på att ordföranden i revisionen ska väljas ur minoriteten. Så sker redan sker idag i de flesta kommuner utan att detta regleras i lag. Kansliets synpunkter: Kansliet frågasätter behovet av en lagreglering. Möjligheten för kommunen att välja ordförande utan hänsyn till politisk tillhörighet bör finnas kvar utifrån de särskilda omständigheter som råder i varje kommun. Detta förslag avstyrks därför. Lagteknisk översyn (kap. 18) Utredningen föreslår att om en förtroendevald som valts av fullmäktige upphör att vara valbar, ska också uppdraget upphöra vid nästa fullmäktigesammanträde, om inte fullmäktige beslutar att den förtroendevalde får ha kvar sitt uppdrag. Kansliets synpunkter: Kansliet delar utredningens bedömning att fullmäktige ska ges en möjlighet att ta ställning till om den förtroendevalda kan ha kvar uppdraget innan uppdraget upphör. Men den föreslagna regleringen innebär fortfarande att om den förtroendevalda flyttar strax innan sammanträdet hålls upphör uppdraget automatiskt, trots att fullmäktige inte haft någon praktisk möjlighet att hinna behandla frågan. Kansliet föreslår att bestämmelsen istället utformas så att uppdraget inte upphör om fullmäktige, istället för att utse en ny förtroendevald, beslutar att den förtroendevalda får ha kvar sitt uppdrag. Övrigt Kansliet konstaterar att utredningen saknar förslag gällande samverkan mellan kommuner, landsting och regioner i mer lätthanterliga former än kommunalförbund och gemensamma nämnder. För att ordna bl.a. personalförsörjningen i mindre kommuner, utveckla de kostnadskrävande e-tjänster som alla kommuner förutsätts kunna erbjuda m.m. finns ett stort behov av möjlighet till samarbeten reglerade genom avtal. De förändringar i upphandlingsregelverket som träder i kraft 2016 skapar visst utrymme för sådana samarbeten. I en ny kommunallag borde därför också kunna införas regler om avtalssamverkan som ansluter till de nya upphandlingsreglerna. Beslutsunderlag En kommunallag för framtiden, SOU 2015:24, Sammanfattningen bifogas Sammanfattning av förslaget från SKL, , bifogas Inger Fältros Lundgren och Andreas Wallstén Kommunjurister 192

193 LULEÅ KOMMUN YTTRANDE 6 (6) Kommunledningsförvaltningen Ärendenr Avdelning / Inger Fältros Lundgren och Andreas Wallstén Beslutet skickas till Finansdepartementet, via e-post: både i word- och pdf-format 193

194 194

195 195

196 196

197 197

198 198

199 199

200 200

201 201

202 (12) uridiska avdelningen Helena Linde Utredningen En kommunallag för framtiden som letts av den särskilde utredaren ohan Höök överlämnar sitt slutbetänkande den 31 mars Under arbetets gång har också delbetänkandet Privata utförare kontroll och insyn (SOU 2013:53) överlämnats. Förslagen i det delbetänkandet har lagts till grund för lagstiftning genom propositionen Privata utförare av kommunal verksamhet (prop. 2013/14:118). Lagen (2014:573) trätt i kraft per den 1 januari Slutbetänkandet kommer enlig uppgift att remitteras under våren 2015 och beräknas pågå t.o.m. oktober Förslagen sammanfattas nedan. Organisationsfrågor 1. Styrelsens ställning stärks Fullmäktige föreslås få besluta att styrelsen ska kunna fatta beslut om vissa frågor som rör andra nämnders verksamhet. Det ska dock inte kunna gälla nämndernas myndighetsutövning eller ärenden som i övrigt rör enskilda. 2. Möjlighet till underställd nämnd tas bort Fullmäktige föreslås inte längre kunna besluta att en nämnd ska vara underställd en annan nämnd. Fullmäktige ska inte längre kunna föreskriva att en lokal nämnd eller en nämnd som är underställd en annan nämnd inte får väcka ärenden i fullmäktige. 3. Utrymmet för beställar-utförarnämnder förtydligas Förtydligande som innebär att fullmäktige föreslås få besluta att en nämnd ska tillhandahålla tjänster åt en annan nämnd. Fullmäktige föreslås också få möjlighet att besluta att en nämnd inte ska anvisas några medel, d.v.s. hänvisas till nettoanslag. 4. Försöksverksamhet med majoritetsstyre En lag om försöksverksamhet med majoritetsstyre i kommuner och landsting föreslås. Möjligheten föreslås gälla för mandatperioden Enligt förslaget ska fullmäktige garantera insyn för de partier som finns representerade i fullmäktige, men som inte har ledamöter i styrelsen genom ett reglemente. I detta ska klargöras ska att alla partier ska ges en god tillgång till information om styrelsens arbete, pågående ärenden och administrativt stöd i övrigt. 5. Program om mål och riktlinjer Sveriges Kommuner och Landsting Post: Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Tfn: växel , Fax: Org nr: , 202

Vi rustar människor för arbete/studier

Vi rustar människor för arbete/studier Vi rustar människor för arbete/studier 2 Masugnen är Lindesberg kommuns lärcentrum och fungerar som mötesplats, mäklare och motor - för arbetsliv och lärande, där finns vi på Arbetsmarknadsenheten, AME.

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-02-26 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Småland och Öarna Namn på utlysning: Genomförande

Läs mer

Anställningsbar i tid

Anställningsbar i tid Anställningsbar i tid En sammanfattning av Eva Sennermarks rapport På bara två år kan nyanlända tekniker och ingenjörer med utländsk bakgrund komma ut i arbetslivet eller gå vidare till högre studier.

Läs mer

Stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling.

Stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling. 1 Europeiska socialfonden Stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling. Utlysning för ESF Nationellt: Förstudie angående nyanlända kvinnor och mäns ohälsa och funktionsnedsättning

Läs mer

Utlysning för Västsverige - Underlätta övergångarna till arbete för kvinnor och män som står särskilt långt från arbetsmarknaden

Utlysning för Västsverige - Underlätta övergångarna till arbete för kvinnor och män som står särskilt långt från arbetsmarknaden Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning för Västsverige - Underlätta övergångarna till arbete för kvinnor och män som står särskilt långt

Läs mer

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Utrikesfödda på arbetsmarknaden PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna

Läs mer

Internationella Kvinnoföreningen i Malmö (IKF i Malmö) www.ikf.se. Jelica Ugricic, ordförande

Internationella Kvinnoföreningen i Malmö (IKF i Malmö) www.ikf.se. Jelica Ugricic, ordförande Internationella Kvinnoföreningen i Malmö (IKF i Malmö) www.ikf.se Jelica Ugricic, ordförande Ideell förening som är politiskt och religiöst obunden Grundades 1970 Ca 600 medlemmar 30% av medlemmarna har

Läs mer

Stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling.

Stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling. 1 Europeiska socialfonden Stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling. Utlysning för Övre Norrland Utveckling och tillämpning av metoder för att stärka arbetsmarknaden i region

Läs mer

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Beställningsuppgifter: Fritzes

Läs mer

Sammanfattning 1. Arbete ett nödvändigt men inte tillräckligt villkor

Sammanfattning 1. Arbete ett nödvändigt men inte tillräckligt villkor Sammanfattning 1 Integration är ett område som befinner sig i den politiska hetluften i dagens Sverige. Hur integrationen kan förbättras är en av de centrala politiska frågorna. Området rymmer en hel del

Läs mer

Utlysning för Västsverige Projekt som utgår från förstudier 2014

Utlysning för Västsverige Projekt som utgår från förstudier 2014 2015-03-27 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning för Västsverige Projekt som utgår från förstudier 2014 Nu kan ni söka stöd för projekt

Läs mer

Hur kan vi använda socialfonden som ett strategiskt instrument för regional tillväxt och sysselsättning?

Hur kan vi använda socialfonden som ett strategiskt instrument för regional tillväxt och sysselsättning? Hur kan vi använda socialfonden som ett strategiskt instrument för regional tillväxt och sysselsättning? Erfarenheter Socialfonden 2007-2013 - Goda resultat på deltagarnivå - Mindre goda resultat på organisations-

Läs mer

Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg

Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg Förord BIIA resurscentrum vill skapa ökade förutsättningar för människor som idag står utanför arbetsmarknaden

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2009-02-02 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Västsverige Namn på utlysning: Utlysning 2-2009

Läs mer

Remiss från Arbetsmarknadsdepartementet - Matchningsanställningar nya vägar till jobb (A:214 D)

Remiss från Arbetsmarknadsdepartementet - Matchningsanställningar nya vägar till jobb (A:214 D) Tjänsteutlåtande Arbetsmarknad och vuxenutbildningsförvaltningen Utfärdat 2015-05-26 Anders Ednersson Diarienummer 0394/15 Telefon: 031-3683084 e-post: anders.ednersson@arbvux.goteborg.se Remiss från Arbetsmarknadsdepartementet

Läs mer

Europeiska socialfonden 2014-2020 - avstamp i Europa 2020-strategin

Europeiska socialfonden 2014-2020 - avstamp i Europa 2020-strategin Förslag till Europeiska socialfonden 2014-2020 - avstamp i Europa 2020-strategin Utvärdering av förra programperioden Goda resultat på deltagarnivå - Långt fler deltagare än programmålen Mindre goda resultat

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-02-25 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Norra Mellansverige Namn på utlysning: Beskrivning:

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi 1 Örjan Johansson Tillväxtverket Enhet: Regional tillväxt 2 Tillväxtverket Tillväxtverket är en nationell myndighet. Vi skapar

Läs mer

Beskrivning av tjänsten

Beskrivning av tjänsten Etableringslotsar Syfte Syftet med Etableringslotsar är att den nyanlände ska få professionellt stöd att så fort som möjligt etablera sig i arbets- och samhällslivet och hitta sin unika väg att försörja

Läs mer

Europeiska integrationsfonden

Europeiska integrationsfonden Diarienummer 2012-2 1(7) Stöder integration av medborgare från länder utanför EU Europeiska integrationsfonden Stöder projekt som syftar till att förbättra integrationen för nyanlända tredjelandsmedborgare

Läs mer

Arbetsmarknadsutskottet

Arbetsmarknadsutskottet Arbetsmarknadsutskottet Motion gällande: Hur ska Stockholms stad minska skillnaderna i sysselsättning mellan utrikes- och inrikesfödda? Problemformulering Definitionen av en arbetslös: Till de arbetslösa

Läs mer

SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering

SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering Författare: Ulrika Vedin SAMMANFATTNING Denna rapport fördjupar flera sidor av frågan om nyanlända

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-02-22 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Sydsverige Namn på utlysning: Genomförande

Läs mer

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Den 27 Juni 2013 Evaluation North Analys av Grupp 3 2013-06-27 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

Europeiska socialfonden i Västsverige och Norra Mellansverige

Europeiska socialfonden i Västsverige och Norra Mellansverige Europeiska socialfonden i Västsverige och Norra Mellansverige - ESF-rådet har cirka 130 anställda och är indelat i åtta regioner, med huvudkontor i Stockholm - En nationell handlingsplan och åtta regionala

Läs mer

Europeiska socialfonden 2014 2020

Europeiska socialfonden 2014 2020 Europeiska socialfonden 2014 2020 Europeiska socialfonden har finansierat projekt i Sverige sedan 1995 och myndigheten Svenska ESFrådet har ansvarat för Socialfondens svenska program sedan år 2000. Hittills

Läs mer

Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund

Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund 1 (7) Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund Detta underlag utgör utgångspunkt för delårsredovisning/årsredovisning

Läs mer

Årsplanering 2016. Promemoria 019-16 54 82. Lars-Olof Lindberg Samordnare lars-olof.lindberg@esf.se. Datum: 2015-05-18

Årsplanering 2016. Promemoria 019-16 54 82. Lars-Olof Lindberg Samordnare lars-olof.lindberg@esf.se. Datum: 2015-05-18 Promemoria Datum: 2015-05-18 Kontaktperson: Lars-Olof Lindberg Samordnare lars-olof.lindberg@esf.se Telefon: 019-16 54 82 Årsplanering 2016 Bakgrund Årsplanen 2016 ska bidra till att stärka samverkan och

Läs mer

Uppdrag att utreda förutsättningarna för matchningsanställningar

Uppdrag att utreda förutsättningarna för matchningsanställningar Arbetsmarknadsdepartementet Bilaga till regeringskansli beslut Arbetsmarknadsenheten Uppdrag att utreda förutsättningarna för matchningsanställningar Övergripande om uppdraget En utredare ska utreda förutsättningarna

Läs mer

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag ANSÖKAN Datum: 2014-11-25 Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag Projektägare: Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, Västerås Stad Projektledare: Smajo Murguz

Läs mer

0611-349000 35192-4 070-2156951

0611-349000 35192-4 070-2156951 1(6) ANSÖKAN OM PROJEKTMEDEL Ansökan skickas till: Länsstyrelsen i Västernorrlands län Näringsliv och samhällsbyggnadsavdelningen 871 86 HÄRNÖSAND Uppgifter om sökande Organisationsnummer 202100-2445 Projektägare

Läs mer

STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE. Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018.

STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE. Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018. STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018. 2 Linköping är en stad med goda förutsättningar för utveckling och framsteg, där möjligheten att få arbete är

Läs mer

Yrkeskompis Manual för att ge den nyanlända ett större kontaktnät - socialt och yrkesmässigt

Yrkeskompis Manual för att ge den nyanlända ett större kontaktnät - socialt och yrkesmässigt Yrkeskompis Manual för att ge den nyanlända ett större kontaktnät - socialt och yrkesmässigt Fungerande nätverksforum genom mentorskap I N N E H Å L L Varför Yrkeskompis? sid 2-3 Målgrupper sid 4-5 Samverkan

Läs mer

Ungdomsarbetslöshet Samling för social hållbarhet 6/11 2013

Ungdomsarbetslöshet Samling för social hållbarhet 6/11 2013 Ungdomsarbetslöshet Samling för social hållbarhet 6/11 2013 Jens Sandahl, Analysavdelningen jens.sandahl@arbetsformedlingen.se Sammanfattning av budskap Ungdomar är ingen homogen grupp Ungdomsarbetslösheten

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Piteå ska år 2020 ha 43 000 invånare 3 3. Piteå har nolltolerans för ungdomsarbetslöshet 2 2

Piteå ska år 2020 ha 43 000 invånare 3 3. Piteå har nolltolerans för ungdomsarbetslöshet 2 2 NÄMNDEN FÖR ARBETSMARKNADSFRÅGOR OCH VUXENUTBILDNING Nämndens uppdrag Nämnden är kommunens arbetslöshetsnämnd har ansvaret för att nationella lokala mål förverkligas inom kommunens vuxenutbildning, arbetsmarknadsfrågor

Läs mer

Hindrande och underlättande faktorer vid rekrytering av personer med funktionsnedsättning i offentliga verksamheter

Hindrande och underlättande faktorer vid rekrytering av personer med funktionsnedsättning i offentliga verksamheter Hindrande och underlättande faktorer vid rekrytering av personer med funktionsnedsättning i offentliga verksamheter Rapporten är skriven av Emelie Rydberg, projektledare för De Offentliga Arbetsgivarnas

Läs mer

Europeiska integrationsfonden

Europeiska integrationsfonden 1(8) Diarienummer 2013-03-12 Stöder integration av medborgare från länder utanför EU Europeiska integrationsfonden Stöder projekt som syftar till att förbättra integrationen för nyanlända tredjelandsmedborgare

Läs mer

Projektplan Integrationsstrategi

Projektplan Integrationsstrategi Projektplan Integrationsstrategi Bakgrund Kommunfullmäktige tog i samband med målarbetet 2011 ett beslut om under 2012 arbeta fram en strategi för integration. Uppdraget riktades till kommunstyrelsen,

Läs mer

Utlysning för Västsverige - Underlätta övergångarna till arbete och studier för unga kvinnor och män

Utlysning för Västsverige - Underlätta övergångarna till arbete och studier för unga kvinnor och män Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning för Västsverige - Underlätta övergångarna till arbete och studier för unga kvinnor och män Underlätta

Läs mer

Bilaga 2. Redovisning av befintlig verksamhet

Bilaga 2. Redovisning av befintlig verksamhet Bilaga 2. Redovisning av befintlig verksamhet En redovisning av den verksamhet som bedrivits innan överenskommelsen tecknas. Inledning Inom Arbetsförmedlingen och kommunen finns en rad verksamheter och

Läs mer

En dag om Validering 2 juni 2014 Enkätsvar. 1. Vad är i fokus för validering inom er verksamhet (flera alternativ kan anges)?

En dag om Validering 2 juni 2014 Enkätsvar. 1. Vad är i fokus för validering inom er verksamhet (flera alternativ kan anges)? En dag om Validering 2 juni 2014 Enkätsvar 1. Vad är i fokus för validering inom er verksamhet (flera alternativ kan anges)? - Yrkeskompetenser 30 - Kompetenser motsvarande 29 yrkesämnen - Reell kompetens

Läs mer

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Gemensam utmaning gemensamt ansvar Utgångspunkter Ett effektivt tillvaratagande

Läs mer

Utlysning för Västsverige Kompetensutveckling inom små och medelstora företag

Utlysning för Västsverige Kompetensutveckling inom små och medelstora företag 2015-02-02 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning för Västsverige Kompetensutveckling inom små och medelstora företag Nu kan ni söka

Läs mer

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 Sverige byggs starkt genom fler i arbete. När fler arbetar kan vi fortsätta lägga grund för och värna allt det

Läs mer

REKRYTERA MERA. Inspiration för dig som vill rekrytera etnisk mångfald

REKRYTERA MERA. Inspiration för dig som vill rekrytera etnisk mångfald REKRYTERA MERA Inspiration för dig som vill rekrytera etnisk mångfald Etnisk mångfald inom arbetslivet Etnisk mångfald utgörs av människor med olika etnicitet. Det är inte olikheterna i sig utan samspelet

Läs mer

Projektdirektiv Projekt Arbetslinjen 2.0

Projektdirektiv Projekt Arbetslinjen 2.0 Kommunstyrelsens handling nr 49/2013 Projektdirektiv Projekt Arbetslinjen 2.0 Beslutad av kommunstyrelsen 2013-12-18, 253 2 (8) Innehållsförteckning Bakgrund 3 Syfte och mål med projektet 3 Omfattning

Läs mer

Projekt SIA. Stegen in i arbetsmarknaden

Projekt SIA. Stegen in i arbetsmarknaden Projekt SIA Stegen in i arbetsmarknaden 1 FöreningenFuruboda HSOSkåne 1Bakgrund Detfinnsidagca22000människormedfunktionsnedsättningsomärunder30årochsom haraktivitetsersättning(detsomtidigarehetteförtidspension)isverige.knappttretusenur

Läs mer

Nämndens uppdrag. Årets händelser. Ekonomi

Nämndens uppdrag. Årets händelser. Ekonomi Nämndens text till årsredovisning År: 2012 Period: December Nämnd: Nämnden för arbetsmarknadsfrågor och vuxenutbildning Nämndens uppdrag Nämnden för arbetsmarknadsfrågor och vuxenutbildning har ansvaret

Läs mer

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Fastställd av socialnämnden 2012-03-21, 58 SOCIAL REHAB VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011 Personal Personalen på Social Rehab består av 2,0 tjänst arbetsterapeut. Arbetsuppgifter

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (10) Beslutsdatum 2011-02-28 Europeiska socialfonden stöder projekt som främjar kompetensutveckling och motverkar utanförskap Ansökningsomgång för Stockholm ÖKAT ARBETSKRAFTSUTBUD - FLER I ARBETE

Läs mer

Insteget. Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå. Deltagande parter bakom projektet

Insteget. Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå. Deltagande parter bakom projektet 2011-03-01 Insteget Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå Deltagande parter bakom projektet Umeå kommun, VIVA Resurs och Socialtjänsten Arbetsförmedlingen INSTEGET Ett metodprojekt mellan Arbetsförmedlingen

Läs mer

Stöd för att anställa kompetensen

Stöd för att anställa kompetensen Stöd för att anställa kompetensen Många utrikes födda har en kompetens som är direkt användbar på arbetsmarknaden. Ändå kan det behövas stöd för att underlätta anställningen. Nedan finns en översikt över

Läs mer

Bildningsförvaltningen

Bildningsförvaltningen Bildningsförvaltningen 1(11) 2013-04-19 Handlingsplan för studie- och yrkesorientering i alla skolformer i Åstorps kommun Pål Olsson Ulla Dahlgren Gunilla Maltesson Lizen Johansson Helena Larsson 2(11)

Läs mer

Motion om arbetsmarknadspolitiken

Motion om arbetsmarknadspolitiken 2007-10-29 238 509 Kommunstyrelsen 2008-10-13 218 380 Arbets- och personalutskottet 2008-09-29 196 476 Dnr 07.677-008 oktkf54 Motion om arbetsmarknadspolitiken Ärendebeskrivning Börje Lööw, för vänsterpartiet,

Läs mer

Genomförda aktiviteter 2014-02-01 till 2014-04-30

Genomförda aktiviteter 2014-02-01 till 2014-04-30 Samordningsförbundet Utskriftsdatum 2014-04-30 Lägesrapport till Region Värmland Projektnamn: Förstudie Arena Organisation: Samordningsförbundet Samspelet Rekvisitionsperiod: 2014-02-01 till 2014-04-30

Läs mer

Europeiska Socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling

Europeiska Socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling 1 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning för Sydsverige Systematisk samverkan Nu kan ni söka stöd för projekt inom Programområde 2 ökade

Läs mer

Länsstyrelsens utvecklingsprojekt Integration i Landsbygdsprogrammet Sofia Ståhle, Länsstyrelsen i Stockholms län onsdagen 23 okt

Länsstyrelsens utvecklingsprojekt Integration i Landsbygdsprogrammet Sofia Ståhle, Länsstyrelsen i Stockholms län onsdagen 23 okt Länsstyrelsens utvecklingsprojekt Integration i Landsbygdsprogrammet Sofia Ståhle, Länsstyrelsen i Stockholms län onsdagen 23 okt Syfte: att sammanställa länsstyrelsernas erfarenheter av att jobba med

Läs mer

Underlag utveckling av samverkansinsatser. Uppdragsgivare Datum jan 2014 Samordningsförbundet BÅDESÅ Korrigering 20141203

Underlag utveckling av samverkansinsatser. Uppdragsgivare Datum jan 2014 Samordningsförbundet BÅDESÅ Korrigering 20141203 Underlag utveckling av samverkansinsatser Uppdragsgivare Datum jan 2014 Samordningsförbundet BÅDESÅ Korrigering 20141203 Insatsansvarig Koordinator En väg in Vuxenutbildningen Madeleine Hartman Syfte och

Läs mer

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna POSITIONSPAPPER 2013-01-18 Vårt dnr: 1 (6) Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna Förord Detta är ett positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna. Det omfattar både

Läs mer

Projekt Redo för jobb! Bakgrund grupp 3

Projekt Redo för jobb! Bakgrund grupp 3 Projekt Redo för jobb! Bakgrund grupp Redovisning av enkät bland deltagare i grupp vid start av projektperiod i januari. Projektet drivs under medfinansiering från Europeiska socialfonden Projektägare

Läs mer

Arbetsmarknad Fakta i korthet

Arbetsmarknad Fakta i korthet Jag har fullt stöd från min arbetsgivare. Arbetet är kreativt och utmanande. Min arbetssituation är helt skräddarsydd efter mina behov för att jag ska kunna prestera maximalt trots en lång rad handikapp.

Läs mer

OFFERTFÖRFRÅGAN - DIREKTUPPHANDLING. Följeutvärdering av Mentorskapsprogram. Internationella Kvinnoföreningen i Malmö (IKF Malmö)

OFFERTFÖRFRÅGAN - DIREKTUPPHANDLING. Följeutvärdering av Mentorskapsprogram. Internationella Kvinnoföreningen i Malmö (IKF Malmö) OFFERTFÖRFRÅGAN - DIREKTUPPHANDLING Följeutvärdering av Mentorskapsprogram Internationella Kvinnoföreningen i Malmö (IKF Malmö) 1 ALLMÄN ORIENTERING Internationella Kvinnoföreningen i Malmö (IKF i Malmö)

Läs mer

Regional verksamhet för samhällsorientering i Stockholms län

Regional verksamhet för samhällsorientering i Stockholms län Regional verksamhet för samhällsorientering i Stockholms län - Hur kan den bedrivas, organiseras och finansieras? Arrangörer: Kommunförbundet, Länsstyrelsen, Botkyrka kommun Samhällsorientering i samverkan

Läs mer

SFI som matchningsverktyg

SFI som matchningsverktyg Region Värmland Britta Zetterlund-Johansson SFI som matchningsverktyg Region Värmland, Länsstyrelsen Värmland, Arbetsförmedlingen och länets kommuner startar upp ett stort projekt för att underlätta för

Läs mer

Partnerskapsöverenskommelse för regionalfond, socialfond, fonden för landsbygdsutveckling och havs och fiskerifonden

Partnerskapsöverenskommelse för regionalfond, socialfond, fonden för landsbygdsutveckling och havs och fiskerifonden 2014 2020 EU nivå Europa 2020 Gemensamt strategiskt ramverk för regionalfond, socialfond, fonden för landsbygdsutveckling och havs och fiskerifonden Nationell nivå Partnerskapsöverenskommelse för regionalfond,

Läs mer

Mötesplats Arbetsmarknad. Bildminnen från nätverksträffen 18 april 2013

Mötesplats Arbetsmarknad. Bildminnen från nätverksträffen 18 april 2013 Mötesplats Arbetsmarknad Bildminnen från nätverksträffen 18 april 2013 Lärorika samarbeten och regional samverkan Här erbjuds du en arena för erfarenhetsutbyte och inspiration. Erfarna projektledare presenterar

Läs mer

Välkommen som etableringslots för nyanlända invandrare

Välkommen som etableringslots för nyanlända invandrare Sida: 1 av 11 Version 2.0 Avdelningen för Integration och Etablering Välkommen som etableringslots för nyanlända invandrare Etableringslotsen en länk mellan den nyanlände och arbetsmarknaden Sida: 2 av

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015 Färre övergångar till arbete I september 2015 påbörjade 1 028 personer av samtliga som

Läs mer

Ansökan om ek. medel till anställning av 1,0 coach inom samverkansprojekt mellan IFO/Omvårdnadsförvaltningen och Arbetsförmedlingen.

Ansökan om ek. medel till anställning av 1,0 coach inom samverkansprojekt mellan IFO/Omvårdnadsförvaltningen och Arbetsförmedlingen. IFO/Omvårdnadsförvaltningen Arbetsförmedlingen Filipstad/Storfors/Kristinehamn Samordningsförbundet Samspelet Ansökan om ek. medel till anställning av 1,0 coach inom samverkansprojekt mellan IFO/Omvårdnadsförvaltningen

Läs mer

Yttrande över motion om avidentifiering av ansökningshandlingar samt motion om motverkan av etnisk diskriminering vid arbetsansökan

Yttrande över motion om avidentifiering av ansökningshandlingar samt motion om motverkan av etnisk diskriminering vid arbetsansökan Kommunstyrelsen 2007-02-12 50 87 Arbets- och personalutskottet 2007-01-29 13 29 Personalkontoret 03.422 008 febkf14 Yttrande över motion om avidentifiering av ansökningshandlingar samt motion om motverkan

Läs mer

Avtal avseende innovationsvänligt upphandlade arbetsmarknadsinsatser, dnr UAN-2012-0409

Avtal avseende innovationsvänligt upphandlade arbetsmarknadsinsatser, dnr UAN-2012-0409 ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Tuomo Niemelä 2015-04-23 AMN-2015-0233 Arbetsmarknadsnämnden Avtal avseende innovationsvänligt upphandlade arbetsmarknadsinsatser, dnr UAN-2012-0409

Läs mer

EUSE Danmark Köpenhamn 10 juni 2010 Supported Employment Arbetsförmedlingen Sverige

EUSE Danmark Köpenhamn 10 juni 2010 Supported Employment Arbetsförmedlingen Sverige EUSE Danmark Köpenhamn 10 juni 2010 Supported Employment Arbetsförmedlingen Sverige Bengt Eklund Arbetsförmedlingen Strategienheten Avdelningen Rehabilitering till arbete Supported Employment på Arbetsförmedlingen

Läs mer

OMVÄNT MENTORSKAP. Bakgrund och Problemanalys. Motivation av projektet

OMVÄNT MENTORSKAP. Bakgrund och Problemanalys. Motivation av projektet OMVÄNT MENTORSKAP Bakgrund och Problemanalys De senaste åren har Kristianstads kommun tagit emot en stor andel utrikes födda kvinnor, män, flickor och pojkar i förhållande till kommunens övriga folkmängd.

Läs mer

Hur vi arbetat med jämställdhet under den aktuella perioden

Hur vi arbetat med jämställdhet under den aktuella perioden Lägesrapport genomförande Projektnamn: HP1 genomförande Diarienummer: 2008-3020462 Period: april 1. Verksamhet i projektet Aktiviteter som genomförts under den aktuella perioden En medarbetare från Hallstahammars

Läs mer

Program. Strukturfondspartnerskapet Stockholm 2

Program. Strukturfondspartnerskapet Stockholm 2 Välkommen! Program 13.10 Resultat av förstudierna, en axplock Urban Innovation/Länsstyrelsen FIA Funktionsnedsatta i anställning genom CSR/Social Venture Network Sweden Yrkesinriktning av vuxna invandrares

Läs mer

Lokal överenskommelse om introduktion för nyanlända invandrare i Västerviks kommun

Lokal överenskommelse om introduktion för nyanlända invandrare i Västerviks kommun Lokal överenskommelse om introduktion för nyanlända invandrare i Västerviks kommun Bakgrund Centrala överenskommelsen År 2001 träffades en central överenskommelse om utveckling av introduktion för nyanlända

Läs mer

Arbetsförmedlingen Vaggeryds kommun Samordningsförbundet Södra Vätterbygden Sparbanksstiftelsen Alfa

Arbetsförmedlingen Vaggeryds kommun Samordningsförbundet Södra Vätterbygden Sparbanksstiftelsen Alfa 20150331 200 Arbetsförmedlingen Vaggeryds kommun Samordningsförbundet Södra Vätterbygden Sparbanksstiftelsen Alfa 200 i praktiken 12mån-rapport för perioden 2014-02-01 tom 2015-01-31 Projekt för matchning

Läs mer

Mål och programområden

Mål och programområden Mål och programområden Övergripande mål för Socialfonden: Ökad tillväxt genom god kompetensförsörjning samt ett ökat arbetskraftsutbud. Två programområden: Programområde 1: Kompetensförsörjning Programområde

Läs mer

Projekt regional samverkan Sfi

Projekt regional samverkan Sfi Projekt regional samverkan Sfi Projektet finansieras av Länsstyrelsen Örebro län enligt 37 förordningen, beredskap och kapacitet samt regional samverkan. Projektägare är Sydnärkes Utbildningsförbund som

Läs mer

ANSÖKAN OM MEDEL TILL LOKAL FÖR SAMORDNINGSCENTER,COMUNG, FÖR UNGA I LUND

ANSÖKAN OM MEDEL TILL LOKAL FÖR SAMORDNINGSCENTER,COMUNG, FÖR UNGA I LUND 1 (5) Finsamförbundet ANSÖKAN OM MEDEL TILL LOKAL FÖR SAMORDNINGSCENTER,COMUNG, FÖR UNGA I LUND IDEBESKRIVNING Utgångspunkter Sedan den 1 februari 2011 har i form av socialförvaltningen, kultur- och fritidsförvaltningen

Läs mer

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt) 1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Kompare Diarienummer: 2008-3088845 Period (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): april 2009 Inledning Inom Socialfonden läggs stor vikt

Läs mer

Dörröppnare. - till arbetslivet - till studier - till sig själv - till en dörr in

Dörröppnare. - till arbetslivet - till studier - till sig själv - till en dörr in Dörröppnare - till arbetslivet - till studier - till sig själv - till en dörr in Syfte med W18-24 Att stärka och förbereda arbetslösa ungdomar för ett kommande inträde på arbetsmarknaden eller fortsatta

Läs mer

Kompetens till förfogande. Personalchefsbarometern april 2015

Kompetens till förfogande. Personalchefsbarometern april 2015 Kompetens till förfogande Personalchefsbarometern april 2015 Personalchefsbarometern 2015 Version 150331 Kompetens till förfogande Personalchefsbarometern Inledning Nästan nio av tio personalchefer i Sveriges

Läs mer

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor

Läs mer

Resursjobb. Sigtunamodellen 1.0 Från passiva bidrag till viktiga välfärdsjobb

Resursjobb. Sigtunamodellen 1.0 Från passiva bidrag till viktiga välfärdsjobb Resursjobb Sigtunamodellen 1.0 Från passiva bidrag till viktiga välfärdsjobb Bakgrund Låg utbildningsnivå Stor inflyttning Hög andel invånare som är utrikesfödda Regionens bästa arbetsmarknad men Svårigheter/utmaningar

Läs mer

FIA, Fler i Arbete ett EU-projekt i Skåne Nordost Skåne Nordost

FIA, Fler i Arbete ett EU-projekt i Skåne Nordost Skåne Nordost FIA, Fler i Arbete ett EU-projekt i Skåne Nordost Skåne Nordost Tillsammans är vi starka Med fokus på samarbete Vi verkar i ett sammanhang som är större än den enskilda kommunen. I Skåne Nordost identifierar

Läs mer

Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år.

Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år. Bästa Ingrid, Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år. I mitt senaste brev redogjorde jag för min grundläggande syn, att funktionsnedsatta

Läs mer

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN!

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! OM ATT TRO PÅ FRAMTIDEN Fotbollen har en fantastisk förmåga att sammanföra

Läs mer

Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet 2008. En tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen, AKU.

Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet 2008. En tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen, AKU. Sammanställning av Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet 2008. En tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen, AKU. Publikation 2009:3, utgiven av Arbetsförmedlingen och

Läs mer

Ordförande har ordet

Ordförande har ordet Ordförande har ordet På FC Rosengård försöker vi utnyttja den positiva kraft som fotboll utgör. Med hjälp av idrotten arbetar vi förebyggande för att undvika att personer hamnar i utanförskap. Vi försöker

Läs mer

Äntligen! Ett stöd för alla som hamnat i den här situationen.

Äntligen! Ett stöd för alla som hamnat i den här situationen. Äntligen! Ett stöd för alla som hamnat i den här situationen. Entusiastiska kollegor berättar om sina erfarenheter med arbetsintegrerande sociala företag - ASF. Att få ett jobb ska inte behöva vara omöjligt.

Läs mer

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ankomstdatum (fylls i av förbundet) Uppgifter om sökande organisation Försäkringskassan Firmatecknare/Chef Roger Johansson Utdelningsadress Box 510 Kontaktperson

Läs mer

Frågeformulär Skickades ut till 576 respondenter med två påminnelser. Har fått in 289 genomförda och avslutade enkäter vilket ger 50% svarsfrekvens.

Frågeformulär Skickades ut till 576 respondenter med två påminnelser. Har fått in 289 genomförda och avslutade enkäter vilket ger 50% svarsfrekvens. Webbenkät resultat Frågeformulär Skickades ut till 576 respondenter med två påminnelser. Har fått in 89 genomförda och avslutade enkäter vilket ger 5% svarsfrekvens. Programområde Frequency Percent Valid

Läs mer

Utlysning för Västsverige Kompetensförsörjning inom vård- och omsorgsbranschen

Utlysning för Västsverige Kompetensförsörjning inom vård- och omsorgsbranschen Europeiska socialfonden Stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling. Utlysning för Västsverige Kompetensförsörjning inom vård- och omsorgsbranschen Kompetensförsörjning inom

Läs mer

Samhällsorientering i samverkan

Samhällsorientering i samverkan Samhällsorientering i samverkan Cecilia Gustafsson och Lisa Alm Spridningsseminarium den 8 december 2010 Samhällsorientering i samverkan Syfte Nyanlända flyktingar, skyddsbehövande med flera ska få tillgång

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015 Färre övergångar till arbete I maj 2015 påbörjade 1 195 personer av samtliga som var inskrivna

Läs mer

Ett normkritiskt perspektiv på svensk arbetsmarknadspolitik

Ett normkritiskt perspektiv på svensk arbetsmarknadspolitik Ett normkritiskt perspektiv på svensk arbetsmarknadspolitik Malmö, 2015-09-10 Thomas Carlén LO-ekonom 1 Vad är normkritik? Handlar om att sätta fokus på styrande normer och maktförhållanden. Det innebär

Läs mer

Invandrares företagande. Sammanställning från Företagarna oktober 2010

Invandrares företagande. Sammanställning från Företagarna oktober 2010 Invandrares företagande Sammanställning från Företagarna oktober 2010 Rapport från Företagarna oktober 2010 Bakgrund Företagarna har i denna skrift gjort en sammanställning av aktuell statistik vad gäller

Läs mer