Miljöprogram

Transkript

1 Miljöprogram

2 Innehåll Inledning... 2 Region Kronobergs miljöuppdrag... 2 Miljöprogrammets utgångspunkt... 3 Målområden i miljöprogrammet Klimateffektiv... 4 Mål för en låg klimatpåverkan Energi Resor och transporter Lustgas Hälsofrämjande miljöarbete... 9 Mål för hälsofrämjande miljöarbete Kemikalier Miljöanpassad byggnation Livsmedel Läkemedel Resurseffektivt Mål för ökad resurseffektivitet Produkter Upphandling Avfall och återvinning Så når Region Kronoberg målen Miljöprogrammets koppling till andra miljömål Nationella miljömål Regionala miljömål Regional utvecklingsstrategi Gröna Kronoberg

3 Inledning Vi står inför stora miljöutmaningar, framförallt klimatförändringarna, överutnyttjande av naturresurser och en ökande tillförsel av kemikalier och föroreningar till vår livsmiljö. Problemen är både globala och lokala och kräver insatser på alla nivåer; internationellt, nationellt och lokalt. Vi har alla ett ansvar att bidra till en minskad klimat- och miljöpåverkan och Region Kronoberg har, som en stor offentlig aktör, en viktig och given roll i detta arbete. Detta miljöprogram beskriver målsättningarna med regionens interna miljöarbete Region Kronobergs uppdrag är att främja hälsa, hållbarhet och tillväxt i Kronoberg och vi ansvarar för hälso- och sjukvård, kollektivtrafik, regional utveckling, kompetens- och utbildningsfrågor, miljö- och klimat, samhällsplanering, innovation, näringslivsutveckling, internationella frågor, folkhälsa och kultur. Region Kronobergs verksamhet påverkar miljön genom användning av förbrukningsmaterial, kemikalier, läkemedel, livsmedel, energi, transporter och inköp av varor och tjänster. Men också genom det arbete som bedrivs inom regional utveckling, infrastrukturplanering och kollektivtrafiken i Kronobergs län. Det övergripande målet med regionens miljöarbete är att bidra till en hållbar utveckling både ekologiskt, ekonomiskt och socialt. Drivkraften i miljöarbetet är att minimera vår klimat- och miljöpåverkan och därmed bidra till att skapa en god livsmiljö för nuvarande och kommande generationer. Detta är en förutsättning för ett gott liv i ett livskraftigt län, vilket är Region Kronobergs vision och utgångspunkt för all verksamhet. Genomförande av miljöprogrammet ska fungera likvärdigt för alla som programmet finns till för, oavsett kön. Region Kronobergs miljöuppdrag Region Kronoberg bedriver både internt och externt klimat- och miljöarbete. Externt miljöarbete bedrivs i samarbete med andra aktörer i regionen och det interna miljöarbetet handlar om förbättringar inom vår egen verksamhet. Genom ett statligt uppdrag att samordna det regionala utvecklingsarbetet kan vi driva Kronobergs miljöutveckling i positiv riktning. Det görs i samarbete med länsstyrelsen, kommuner, näringsliv, universitet och andra intressenter. Region Kronoberg är med och skapar förutsättningar för att både privat och offentlig sektor ska kunna bedriva sin verksamhet på ett hållbart sätt. Detta gör vi bland annat genom att stödja och medverka i olika samarbeten samt genom att bevilja projektmedel till projekt som på olika sätt bidrar till hållbar regional utveckling. Det interna miljöarbetet, som utgår från målsättningarna i detta miljöprogram, riktar sig mot den egna organisationens miljöpåverkan. Genom att ha ett aktivt internt miljöarbete kan Region Kronoberg bidra till en hållbar utveckling och själva vara ett föredöme inom miljö- och hållbarhet. 2

4 Miljöprogrammets utgångspunkt Målen i miljöprogrammet utgår dels från den miljöpåverkan Region Kronobergs verksamhet har och dels från nationella och regionala miljömål samt från mål i den regionala utvecklingsstrategin Gröna Kronoberg Gröna Kronoberg 2025 definierar de övergripande målen och prioriteringarna för regionen till Målbilden i Gröna Kronoberg 2025 är Vi växer i öppna och hållbara livsmiljöer med förnyelseförmåga. Region Kronobergs interna klimat- och miljöarbete bidrar särskilt till två av målen i Gröna Kronoberg 2025: Klimatpåverkan ska minska. Mellan ska minskningen av klimatpåverkande utsläpp i länet vara den högsta i riket. På väg mot ett plusenergilän. 80 % av den totala energianvändningen i Kronobergs län kommer 2025 från förnybara källor. I kapitel fem finns en beskrivning av hur miljöprogrammet bidrar till att uppfylla nationella och regionala miljömål samt mål i Gröna Kronoberg Målområden i miljöprogrammet Region Kronoberg ska utföra sitt uppdrag klimateffektivt, hälsofrämjande och resurseffektivt. Målen i miljöprogrammet är uppdelade efter dessa tre målområden: Klimateffektivt (energi, resor och transporter samt lustgas) Hälsofrämjande miljöarbete (kemikalier, miljöanpassad byggnation, livsmedel och läkemedel) Resurseffektivt (produkter, upphandling, avfall och återvinning) Resurseffektivt Hälsofrämjande Klimateffektivt 3

5 För varje målområde finns mätbara miljömål och aktiviteter samt en kort beskrivning av effekter avseende miljö, hälsa och ekonomi. Målområdena hänger ofta ihop vilket innebär att en miljöpåverkande aktivitet som exempelvis presenteras under klimateffektivt även kan ha effekt på hälsofrämjande miljöarbete. Till exempel har användningen av stora volymer av engångsartiklar i vården en stor påverkan både på resursanvändningen och klimatet, då merparten av produkterna är tillverkade av plast där råvaran har fossilt ursprung. Det finns också argument för att samtliga miljöaspekter egentligen handlar om en hållbar och effektiv resursanvändning. Miljöprogrammet ska stärka och utveckla det interna miljöarbetet. Insatserna riktas mot de områden som ger störst miljönytta. Det kan även bidra till en bättre arbetsmiljö för medarbetarna, exempelvis genom att färre farliga kemikalier används och nya byggnader byggs med material som bidrar till en god inomhusmiljö. 1. Klimateffektiv Koncentrationen av koldioxid och andra växthusgaser i atmosfären ökar. Det leder till att det globala klimatet förändras och blir varmare. Till stor del beror det på användningen av fossila bränslen i industriprocesser, till el- och värmeproduktion och för transporter. Betydande bidrag kommer även från avskogning, förändrad markanvändning och jordbruk. För att inte riskera en farlig påverkan på klimatsystemet är det nödvändigt att begränsa ökningen av den globala medeltemperaturen till högst två grader jämfört med den förindustriella nivån. Region Kronoberg använder stora mängder energi i form av el, värme och kyla exempelvis till uppvärmning och kylning av lokaler, ventilation, IT och medicinsk utrustning. Målsättningen är att energin som används ska vara förnyelsebar och att energianvändningen är effektiv och långsiktigt hållbar. 4

6 I regionens verksamheter sker många personresor och godstransporter. För att minska klimatpåverkan och luftutsläpp från resor och transporter arbetar regionen bland annat för att öka användningen av kollektivtrafik och resefria möten, leasa miljöbilar i bilpoolen samt att främja resor med cykel eller gång. Kronobergs län är glesbefolkat och bilanvändningen är hög vilket gör att kollektivtrafiken har stor betydelse för regionens omställning till ett mer hållbart samhälle. Regionen har ansvar för kollektivtrafiken som bedrivs genom länstrafiken. För att minska klimatpåverkan är målsättningen att få fler att resa kollektivt och att fordonen körs på förnyelsebara bränslen. Regionen klimatkompenserar tjänsteresor med flyg och arbetar även med att minska klimatpåverkan från användningen av lustgas. Mål för en låg klimatpåverkan 1.1 Energi Mål 2018 är elförbrukningen 85 kwh/m 2 (7 procent lägre jämfört med 2013). ska 100 procent av elen fortsatt vara miljömärkt med Bra Miljöval eller motsvarande. är värmeförbrukningen 92 kwh/m 2 (7 procent lägre jämfört med 2013). ska 95 procent av värmen vara förnybar. har regionen infört en riktlinje för Grön IT 1. Aktiviteter för att nå målen Gemensamt hushålla med energi- och vattenförbrukning. Fjärrkyla ska anslutas till nybyggnationer där det är kostnadseffektivt och möjligt. Systematiska energironder ska genomföras natt- och dagtid. Utföra energiinventering inför ombyggnad. Utöka mätning samt visualisering av energianvändning. Ta fram riktlinje för Grön IT. Installera närvaro- och frånvarostyrning av belysning och ventilation i lämpliga utrymmen. Optimering av energi- och värmesystem i regionens lokaler. Ansvarig Regionservice: Fastigheter Regionservice: Fastigheter Regionservice: Fastigheter Regionservice: Fastigheter Regionservice: IT-avdelningen Regionservice: Fastigheter Regionservice: Fastigheter Miljöeffekter De viktigaste miljöeffekterna av energibesparing och övergång till förnyelsebar energi är minskad klimatpåverkan och minskat utsläpp av hälso- och miljöfarliga ämnen. El som är märkt med Bra Miljöval kommer endast från förnybara källor som vindkraft, vattenkraft, biomassa och solkraft. Vid köp av el märkt med Bra Miljöval ställs dessutom krav på att hänsyn tas till miljö, klimat, djur och växter vid elproduktionen. 5

7 Exempel på krav som ställs är att vattenkraft inte får torrlägga vattendrag, vindkraft inte får stå i känsliga naturområden och att biobränslen måste komma från kontrollerade skogsbruk som tar hänsyn till biologisk mångfald. Hälsoeffekter Genom att minska verksamhetens klimatutsläpp bidrar regionen till att begränsa de globala hälsoproblem som klimatförändringarna kan medföra. Till exempel värmeböljor, reducerad livsmedelsproduktion och spridning av tropiska sjukdomar. Ekonomiska konsekvenser Vissa energibesparande åtgärder kräver investeringar eller ger fördyrade ombyggnadsprojekt. Miljömärkning av elen beräknas medföra en merkostnad på cirka kr per år. Detta motsvarar 0,5-1 % av den totala årliga elkostnaden. Fortsatt arbete med energieffektivisering leder till minskade kostnader. Under förutsättning att målen nås väntas kostnaderna för el och värme minska med cirka 7 miljoner kronor under programperioden. Även om förbrukningen minskar så kan kostnaden öka på grund av stigande priser för värme och el. 1.2 Resor och transporter Mål 2018 ska regionen leasa minst 3 elbilar. ska minst 75 procent av resorna med fordon från bilpoolen ske med förnyelsebart bränsle. har antalet km med personbil i tjänsten minskat med 10 procent jämfört med ersätts minst 2000 möten per år i verksamheten med Skype- och videokonferenser. Mål Under programperioden ska regionen verka för en klimatsmart och hälsosam arbetspendling för alla medarbetare. ska kollektivtrafiksystemet bli mer resurseffektivt och bidra till en minskad klimatpåverkan 1. Styrtal/indikatorer som mäts och följs upp: o Samtliga fordon i upphandlad trafik ska köras med förnyelsebara drivmedel o Utsläpp av partiklar från busstrafik ska vara max 0,015 g/kwh år 2025 (0,02 g/kwh år 2014). o Utsläpp av kväveoxider från busstrafik ska vara max 1 g/kwh år 2025 (2g/kWh år 2014). 1 Mål i trafikförsörjningsprogrammet, programperiod

8 o Energieffektiviteten ska öka. Max 0,015 kwh/personkilometer i busstrafiken år 2025 Aktiviteter för att nå målen Främja kollektivtrafikresandet, cykling och gång vid resor i tjänsten. Öka användningen av alternativa mötesformer till exempel telefonwebb- och videokonferens. Informationsinsats kring resfria mötesformer. Fortsatt klimatkompensera flygresor i tjänsten. Genom att erbjuda medarbetare möjlighet att använda elcykel eller elbil i tjänsten väcka intresse och i längden främja den privata marknaden för elfordon som alternativ till fordon drivna med fossilt bränsle. Ta fram riktlinjer för möten och tjänsteresor. Informationsinsats för bränsleval vid tankning av regionens hyrbilar. Utreda vilka avdelningar där elbil kan ersätta vanlig bil. Samverka för att utveckla logistik och samdistribution av varor. Arbeta för ett ökat antal laddningsplatser för elfordon i anslutning till Region Kronobergs fastigheter. För att minska klimatpåverkan från arbetspendling genomförs ett antal aktiviteter som främjar cykling, gång och användning av kollektivtrafiken till och från arbetsplatsen. Arbeta för att öka andelen förnybart bränsle i Region Kronobergs egna och leasade personbilar, driftsbilar och lastbilar. Ansvarig Regionservice Regionservice: Transport Regionservice: Transport Regionservice: Transport Regionservice: Fastigheter Hälsoutvecklare Regionservice Miljöeffekter Den viktigaste miljöeffekten är minskad klimatpåverkan. Positiva effekter lokalt är lägre utsläpp av ämnen som bidrar till försurning, övergödning och förhöjda halter av marknära ozon. Att öka marknadsandelen för kollektivtrafiken har positiva miljöeffekter eftersom miljöpåverkan från kollektivtrafiken är betydligt mindre per resenär i jämförelse om resenärerna färdats med bil. Det är motiverat att verka för en mindre klimatbelastande arbetspendling eftersom koldioxidutsläppen från arbetspendlingen nästan är tio gånger så stor som från tjänsteresorna 2. Hälsoeffekter Minskade utsläpp från transporter ger mindre luftföroreningar och utsläpp av partiklar vilket har positiva effekter på människors hälsa. Övergång till cykel eller promenad för kortare tjänsteresor och arbetspendling har positiva hälsoeffekter eftersom det innebär fysisk aktivitet. Genom övergång till fler resefria möten uteblir restiden vilket frigör arbetstid och kan minska stressen hos medarbetare. 2 Enligt genomförd CERO-analys i landstinget CERO står för Climate and Economic Research in Organizations. 7

9 Ekonomiska konsekvenser Genom att öka användningen av möten på distans minskar resorna och kostnaderna sänks. Upphandling av fordon till bilpoolen kan, beroende på val av fordon, ge kostnadsbesparing eller kostnadsökning. Nuvarande upphandling av fordon som går på förnyelsebart bränsle beräknas ge en årlig besparing på 400 tkr jämfört med föregående avtal. Att åka kollektivt kan ofta vara ett ekonomiskt fördelaktigt alternativ. 1.3 Lustgas Mål arbetar regionen med att minska utsläpp av lustgas från förlossningen genom läcksökning och upphandlingskrav. Långsiktigt mål År 2022 har utsläppen av lustgas minskat med 80 procent jämfört med år Aktiviteter för att nå målen Installera en central destruktionsanläggning för lustgas kopplad till förlossningen på CLV för att minska lustgasutsläppen i samband med flytt av BB och förlossningsavdelningen år Ställa miljökrav på leverantören att kvarvarande gas i flaskor på retur skall destrueras eller återvinnas. Genomföra kontinuerlig läcksökning av lustgasutrustning. Ansvarig Regionservice: Fastigheter Upphandlingsavdelningen Regionservice: Fastigheter Miljöeffekter Lustgas är en kraftig växthusgas. Vid uppsamling och destruktion av gasen skulle regionens årliga klimatpåverkan minska med cirka 900 ton koldioxidekvivalenter. Hälsoeffekter Exponering av lustgas via inandningsluften under lång tid kan även ha negativ inverkan på hälsan, vilket framförallt påverkar kvinnor då en hög andel av personalen är kvinnor i förlossningsvården. Det är därför viktigt att lustgasen samlas upp och leds bort från vårdlokalen. Ekonomiska konsekvenser En investering i en destruktionsanläggning för lustgas skulle innebära både investeringsoch driftskostnader. Investeringskostnaden beräknas till cirka 3,5 miljoner kronor. Kostnader för drift och service uppskattas till cirka 100 tkr per år. 8

10 2. Hälsofrämjande miljöarbete En ren miljö är nödvändig för människors hälsa och välmående. Hur olika miljöfaktorer påverkar hälsan är komplext och forskning inom området pågår både nationellt och globalt. Enligt WHO:s rapport Preventing disease through healthy environments 3 avlider 12,6 miljoner människor årligen i världen på grund av olika miljöfaktorer så som luftföroreningar, kemiska risker, klimatförändringar och UVstrålning. Trots regelverk och insatser från myndigheter och företag ökar användningen och spridningen av kemikalier i samhället. Idag beräknas att det finns mer än 800 kända kemikalier som innehåller hormonstörande ämnen. Flickor och pojkar, kvinnor och män utsätts dagligen för dessa hormonstörande ämnen genom till exempel livsmedel, kläder, elektronik och möbler. Forskare har funnit nya belägg för kopplingen mellan hormonstörande kemikalier och flera sjukdomar som cancer, diabetes, fetma och störd reproduktion 4. Regionen arbetar med att minska miljö- och hälsorisker från kemikalier, väljer varor och material med lägre negativ miljö- och hälsopåverkan och använder en hög andel ekologiska livsmedel i de egna produktionsköken. Arbetet har en positiv inverkan på folkhälsan, förbättrad arbetsmiljö, ökad patientsäkerhet och skydd av den yttre miljön. Läkemedel är till för att förebygga, lindra eller bota sjukdom och är därmed livsviktiga för många kvinnor och män. Många läkemedel bryts inte ner i kroppen och kan därmed nå vattenmiljön via avloppssystemet. Vid läkemedelstillverkning har det framkommit att höga koncentrationer av läkemedel släpps ut till omgivningen från fabrikerna, till exempel vissa sorters antibiotika. Region Kronoberg arbetar för att minska miljöbelastningen från läkemedel utan att påverka patientnyttan. Miljöbelastningen minskar genom att främja rationell antibiotikaanvändning, ta miljöhänsyn vid utformandet av läkemedelsrekommendationer samt även att arbeta med ickefarmakologiska metoder som ett komplement eller alternativ till viss läkemedelsförskrivning. 3 Preventing disease through healthy environments, World Health Organization 2016, 4 WHO/UNEP State of the science of endocrine disrupting chemicals

11 Exempel på icke-farmakologiska metoder är recept på fysisk aktivitet, sömnskola och kostråd. Mål för hälsofrämjande miljöarbete 2.1 Kemikalier Mål År 2018 har 70 procent av antalet produkter med utfasningsämnen 5 ersatts med mindre hälsoskadliga eller miljöfarliga produkter jämfört med år har 25 procent av antalet produkter med riskminskningsämnen 6 ersatts med mindre hälsoskadliga eller miljöfarliga produkter jämfört med år Aktiviteter för att nå målen Alla verksamheter redovisar sina kemikalier i regionens kemikaliehanteringssystem KLARA. Informera medarbetare om miljö- och hälsorisker med kemiska produkter. Minimera risker vid användning och kassation av farliga kemikalier. Kontinuerligt vidareutveckla kemikaliehanteringssystemet för att möta regionens behov. Ersätta prioriterade utfasningsämnen enligt Kemikalieinspektionens rekommendationer (t.ex. cancerframkallande, mutagena, hormonstörande och miljöfarliga ämnen) där så är möjligt. Vid utbyte av kemikalier till bättre alternativ ur miljösynpunkt tas även hänsyn till ekonomiska och tekniska aspekter samt till resultatrelaterade effekter. Ansvarig Miljöeffekter Genom att välja kemikalier som är bättre ur miljö- och hälsosynpunkt minskar regionens utsläpp av farliga kemikalier via avlopp och avfall. Hälsoeffekter Att regionen väljer kemikalier som är bättre ur hälsoperspektiv bidrar till en säkrare och mer hälsosam arbets- och omgivningsmiljö för alla medarbetare och patienter. Ekonomiska konsekvenser Arbetet med ersättning av utfasnings- och riskminskningsämnen beräknas inte medföra några extra kostnader för regionen. 5,6 Enligt Kemikalieinspektionen är utfasnings- och riskminskningsämnen hälso- eller miljöfarliga ämnen med egenskaper som t.ex. cancerframkallande, reproduktionsstörande, hormonstörande, miljöfarliga, allergiframkallande eller giftiga. Samtliga riskminskningsämnen kan inte fasas ut då vissa produkter inte går att ersätta i dagsläget. 10

12 2.2 Miljöanpassad byggnation Mål ska byggmaterial vid ny- och större ombyggnationer dokumenteras i Byggvarubedömningen 7 och prioriterade utfasningsämnen ska undvikas så långt som möjligt. ska regionens nybyggnationer miljöcertifieras enligt Miljöbyggnad 8 med målsättningen om att nå minst silvernivå. ska större ombyggnationer som omfattar installationstekniska system uppfylla relevanta krav enligt Miljöbyggnad. Aktiviteter för att nå målen Göra aktiva materialval för att minska förekomsten av miljö- och hälsofarliga ämnen i byggmaterial vid ny- och ombyggnation. Ansöka om miljöcertifiering av nybyggnationer enligt Miljöbyggnad. Ansvarig Regionservice: Fastigheter Regionservice: Fastigheter Miljöeffekter Genom att ställa miljökrav på materialet kan regionen minska sin miljöpåverkan från ny- och ombyggnation. Vid certifiering enligt Miljöbyggnad ställs krav på att bygga energieffektivt och välja material med mindre miljöfarliga ämnen. Det innebär också att farliga ämnen minimeras i regionens fastigheter. Hälsoeffekter Genom att välja material med mindre hälsopåverkan samt att beakta aspekter såsom ljusinstrålning, buller, ventilation m.m. främjar vi en god inomhusmiljö för alla medarbetare och patienter. Ekonomiska konsekvenser Kostnaderna för att bygga eller certifiera enligt Miljöbyggnad varierar med storleken på projektet. Kostnaden för certifiering ingår i respektive byggprojekt. Genom att miljöcertifiera en byggnad kan man påverka både energianvändning och driftkostnader. Samtidigt kan miljöcertifierade byggnaders fastighetsvärde och attraktionskraft öka. 2.3 Livsmedel Mål 2018 är andelen ekologiska livsmedel 60 procent av den totala livsmedelskostnaden. är Kost och restauranger fortsatt KRAV-certifierade. fortsätter Kost och restauranger att erbjuda vegetariska alternativ. Aktiviteter för att nå målen Ansvarig 7 Databas för miljöbedömning av byggvaror, 8 Certifieringssystem för byggnader, 11

13 Så stor andel som möjligt av det kött som serveras i regionen ska komma från djur i ekologisk produktion och naturbete som bidrar till att nå nationella miljömål som t.ex. rikt odlingslandskap och biologisk mångfald. Vid upphandling av kött, fågel och ägg ska upphandlingsmyndighetens krav för god djuromsorg följas. Fortsätta arbeta förebyggande med att minska matsvinnet. Använda upphandlingsmyndighetens fisklista vid upphandling av fisk. Öka andelen säsongsanpassade menyer. Efterfråga ekologiskt odlad mat vid representation och konferenser. Regionservice: Kost- och restauranger, Upphandling Regionservice: Kost- och restauranger, Upphandling Regionservice: Kost- och restauranger Regionservice: Kost- och restauranger Regionservice: Kost- och restauranger Miljöeffekter Att regionen köper ekologiska livsmedel bidrar till minskad spridning av kemiska bekämpningsmedel till yt- och grundvatten och främjar den biologiska mångfalden. Hälsoeffekter Ekologisk odling, där bekämpningsmedel inte får användas, bidrar till en bättre arbetsmiljö och arbetsvillkor för jordbruksarbetare i utvecklingsländer. Kraven för ekologisk produktion innebär även en förbättrad djuromsorg då hänsyn tas till djurens naturliga behov och beteenden. Ekonomiska konsekvenser Att köpa ekologiska livsmedel medför merkostnader som är beroende av prisutvecklingen. För att hålla kostnader nere görs effektiva upphandlingar, billigare mat serveras vissa dagar i veckan, vegetariska alternativ erbjuds och arbete pågår för att minska matsvinnet. 2.4 Läkemedel Mål minskar kassation av läkemedel. tas miljöhänsyn vid den årliga revideringen av rekommenderade läkemedel. Mål 2018 har antalet recept på fysisk aktivitet, FAR, ökat till minst 2400 per år. är förskrivningen av antibiotika högst 250 recept/1000 invånare per år 9. Aktiviteter för att nå målen Ansvarig 9 Enligt regeringens nationella mål för antibiotikaförskrivning (ej tidsatt). 12

14 Rekommendera jämförbara NSAID (inflammationsdämpande, febernedsättande och smärtstillande läkemedel) med minst miljöbelastning. Utbilda förskrivare i läkemedels miljöpåverkan. Uppföljningsbara krav på minskad miljöpåverkan och socialt ansvar i produktionsledet ställs vid upphandling av läkemedel. <10 % av alla medel som används vid urinvägsinfektion hos kvinnor ska vara kinoloner. Öka förskrivningen av startförpackningar och små förpackningar. Informera medarbetare och patienter om hur överblivna och förbrukade läkemedel ska hanteras. Vidareutveckla arbetet med att tillämpa terapiråd om icke farmakologisk behandling, exempelvis Fysisk aktivitet på recept och kostråd. Fortsätta arbetet med att minska antibiotikaförskrivningen exempelvis genom att utbilda vårdpersonal om att följa nya behandlingsrekommendationer. Förse enheterna med uppföljning gällande förskrivning. Läkemedelskommittén Läkemedelskommittén, Läkemedelsenheten,, Upphandling Läkemedelsenheten Läkemedelskommittén Strama Kronoberg, Förskrivare Läkemedelskommittén, Läkemedelsenheten, Förskrivare Förskrivare, Läkemedels-kommittén, Folkhälsoenheten Förskrivare, Medicinska kommittén, Medicinsk grupp folkhälsa Läkemedelsenheten, Förskrivare Miljöeffekter Miljöpåverkan från läkemedel har uppmärksammats för att vissa läkemedel inte bryts ner i kroppen utan når vattenmiljön via avloppssystemet. Vid läkemedelstillverkning, i framförallt låglöneländer, kan avloppsvattnet från fabrikerna innehålla höga halter av läkemedel. Avloppsreningen är ofta otillräcklig och läkemedelsresterna når på så sätt ut i omgivande vattenmiljö. Hälsoeffekter Låga halter av läkemedel har uppmätts i grund- och dricksvatten på flera håll i Sverige. Halterna är så låga att de inte ger akuta hälsoproblem men kunskapsnivån är låg om de långsiktiga effekterna. Spridningen av antibiotika till miljön ökar risken för utveckling av resistenta bakterier. Genom att öka följsamheten till behandlingsrekommendationerna kan vi både öka patientsäkerheten och bidra till minskad resistensutveckling. Att regionen arbetar hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande genom att exempelvis skriva ut recept på fysisk aktivitet, ge kostråd och sömnskola kan bidra till minskning av viss läkemedelsförskrivning. Ekonomiska konsekvenser En ökad läkemedelsanvändning i kombination med fler dyra specialmediciner bidrar till att kostnaderna för läkemedel ökar. Vid minskad mängd kasserade läkemedel minskar kostnader för destruktion och inköp av basläkemedel. 13

15 3 Resurseffektivt Negativ miljöpåverkan som kopplas samman med konsumtion och produktion av varor och tjänster är framförallt klimatpåverkan, användning av naturresurser, påverkan på biologisk mångfald samt användning och spridning av kemikalier. Miljöpåverkan uppkommer vid utvinning av råvaror, produktion, distribution, konsumtion och avfallshantering. Region Kronoberg använder stora volymer varor och förbrukningsmaterial. För att minska klimat- och miljöpåverkan arbetar vi med att hushålla med resurser som till exempel energi, livsmedel, kemikalier och transporter. Vi arbetar med avfallsminimering, källsorterar avfall och omhändertar farligt avfall på ett säkert sätt. Ett exempel på hur avfall kan omhändertas och bli en resurs är insamlingen av matavfall på Centrallasarettet i Växjö och Sigfrid som går till biogasproduktion. Biogasen används sedan som bränsle i vår kollektivtrafik och till gasbilarna i bilpoolen. En stor del av de textilier som används i hälso- och sjukvården är av bomull. I den globala bomullsodlingen används stora mängder bekämpningsmedel och vatten. För att minska miljöpåverkan har regionen som målsättning att ersätta en del av textilierna med alternativa material med mindre miljöbelastning än konventionell bomull. Ett viktigt verktyg för att hushålla med resurser är upphandling och Region Kronoberg ställer därför miljö- och hållbarhetskrav vid upphandlingar. Hänsyn tas alltid till funktionalitet och vårdkvaliteten får inte påverkas negativt. Regionen kan på så vis även påverka marknaden i en hållbar riktning och gynna innovativa lösningar inom miljöområdet. 14

16 Regionen ställer även krav enligt den nationella Uppförandekoden för etiskt och socialt ansvarstagande, vilket innebär att leverantörerna ska garantera att krav på mänskliga rättigheter, miljöhänsyn, föreningsfrihet och arbetsvillkor uppfylls. Kraven har en direkt påverkan på möjligheter för människor i utvecklingsländer att arbeta under sunda förhållanden. Mål för ökad resurseffektivitet 3.1 Produkter Mål genomförs en översyn av förbrukningsvaror med syfte att identifiera varor som regionen kan minska användningen av, alternativt ersätta med mindre miljöbelastande material. Utbyten ska ske med bibehållen säkerhet för patienter och personal. ska 25 procent av textilerna, under avtalsperioden, vara producerade av alternativa material med mindre miljöbelastning än konventionell bomull 10. Aktiviteter för att nå målen Översyn av varor för utbyte till mindre miljöbelastande alternativ. Ställa krav i upphandling på att delar av regionens textilier ska ha mindre miljöbelastning än konventionell bomull. Ansvarig Upphandlingsavdelningen Miljöeffekter Ökad användning av miljöanpassade produkter och minskad materialanvändning ger mindre klimat- och miljöpåverkan till exempel genom minskad spridning av kemikalier både vid produktion, användning och avfallshantering. Hälsoeffekter Många av textilierna som används är tillverkade av bomull. Det åtgår stora mängder vatten vid bomullsodling och bomull är världens mest besprutade gröda. Genom att välja ekologiskt odlad bomull eller textilier av alternativa material minskar kemikalieanvändning och vattenförbrukningen globalt vilket har en positiv effekt på människors hälsa. Ekonomiska konsekvenser Utbyte av textilier till alternativ med mindre miljöbelastning beräknas medföra en ökning av kostnaderna för textilier med cirka 5 procent vilket skulle innebära en kostnadsökning med cirka 350 tkr per år. Total kostnadsökning med cirka tkr under en fyraårig avtalsperiod. 10 Gäller när nytt avtal tecknas med textilleverantör. 15

17 3.2 Upphandling Mål genomförs upphandlingar enligt lagen om offentlig upphandling (LOU) med hjälp av framtagna riktlinjer för miljöanpassad upphandling. används tillämpliga hållbarhetskrav från Upphandlingsmyndigheten med flera i framtagandet av förfrågningsunderlag enligt lagen om offentlig upphandling, lagen om valfrihet (LOV) och lagen om upphandling i försörjningssektorn (LUF). Aktiviteter för att nå målen Ställa relevanta miljökrav och sociala och etiska krav enligt uppförandekoden i enlighet med regionens riktlinjer för miljöanpassad upphandling. Följa upp ställda miljökrav. När det är lämpligt dela upp inköp i flera mindre upphandlingar för att möjliggöra för lokala producenter att lämna anbud. Ansvarig Upphandlingsavdelningen Upphandlingsavdelningen Upphandlingsavdelningen Miljöeffekter Som stor kund kan regionen påverka utbudet av produkter och tjänster på marknaden i en mer miljöanpassad inriktning. Hälsoeffekter Regionen ställer även krav enligt den nationella Uppförandekoden för etiskt och socialt ansvarstagande för leverantörer tillsammans med andra landsting i Sverige. Det innebär att leverantörerna ska garantera att krav på mänskliga rättigheter, miljöhänsyn, föreningsfrihet och arbetsvillkor uppfylls. Kraven har en direkt påverkan på möjligheter för kvinnor och män i utvecklingsländer att arbeta under sunda förhållanden. Ekonomiska konsekvenser Att väga in miljö, hälsa och socialt ansvarstagande vid upphandlingar kan medföra kostnadsökning. Kraven kan också leda till besparingar exempelvis vid krav på energieffektiv utrustning. 3.3 Avfall och återvinning Mål 2018 är materialåtervinningsgraden 11 minst 33 procent av den totala avfallsmängden från regionens sjukhusfastigheter 12. Mål genomförs en översyn av inköpsrutiner och hanteringen av kontorsmöbler med syfte att öka andelen möbler som återanvänds. 11 Exklusive matavfall 12 Centrallasarettet i Växjö, Ljungby lasarett och Sigfridsområdet. 16

18 Aktiviteter för att nå målen Sortera avfall enligt regionens guide för avfallssortering. Möjlighet att källsortera vid samtliga arbetsplatser. Genomföra arbetsplatsronder för att öka medvetenheten samt hjälpa till praktiskt med återvinning. Utreda möjligheterna att återvinna mjukplast på CLV, Sigfrid och Ljungby lasarett. Fortsatt samla in matavfall från kost- och restaurang samt personalmatsalar på CLV och Sigfrid. Utreda möjligheterna att öka återanvändningen av kontorsmöbler i regionen. Ansvarig Miljöeffekter Genom att källsortera avfall och återvinna olika material minskar klimatpåverkan, utsläpp av miljö- och hälsofarliga ämnen och behovet av naturresurser. Hälsoeffekter Genom att omhänderta farligt avfall på ett korrekt och säkert sätt minskar spridningen av hälsoskadliga ämnen. Ekonomiska konsekvenser En ökad återanvändning av kontorsmöbler minskar regionens inköpskostnader för nya möbler. Avfall är en resurs och genom ökad utsortering av avfall kan regionen få bättre betalt för sitt avfall som går till återvinning. Ökad materialåtervinning minskar också kostnaderna för förbränning av brännbart avfall. 4. Så når Region Kronoberg målen För att regionen ska ha ett framgångsrikt miljö- och hållbarhetsarbete är det viktigt att miljö och hållbarhet integreras tidigt i kvalitets- och utvecklingsarbete, i planerings- och styrningsfrågor samt att miljöfrågorna är förankrade i budget och verksamhetsplaner. En effektiv organisation är en förutsättning för att arbeta systematiskt med miljöprogram Ansvaret för genomförande av miljöarbetet följer den ordinarie linjeorganisationen. För att stödja miljöarbetet finns en central miljöenhet och på avdelnings-/enhetsnivå finns miljöombud. Alla medarbetares insats behövs för att regionens miljöarbete ska bli framgångsrikt. En förutsättning för detta är att medarbetarna är delaktiga, motiverade och har kunskap om miljö- och hållbarhetsfrågor. Mål utbilda regionens anställda i miljö genom en webbaserad utbildning. 17

19 Aktiviteter för att nå målen Visualisera och informera medarbetare och ledning om nyttan och besparingar som miljömålen leder till, ekonomiskt och miljömässigt Intern och extern information om regionens miljömål och miljöarbete ska ske kontinuerligt Miljöombudsträffar ska erbjudas minst en gång per år Fortsatt att dela ut ett årligt miljöpris för att stimulera ett aktivt miljöarbete Introducera regionens miljöprogram vid nyanställningar Ansvarig med stöd av miljöenheten,, Miljö- och hälsoeffekter En effektiv organisation är en förutsättning för att miljöprogrammet ska kunna genomföras. Miljöprogrammet ger positiva effekter både inom miljö och hälsa som tidigare beskrivits. Ekonomiska konsekvenser I många fall medför ett aktivt miljöarbete positiva effekter även för ekonomin, exempelvis arbetet med energieffektivisering, återanvändning av produkter, källsortering och ökad användning av resefria möten. Vissa delar av miljöarbetet kräver investeringar som behöver hanteras i budgetprocessen. Uppföljning Mål och aktiviteter följs årligen upp i en miljöredovisning som är en del av regionens årsredovisning. 5. Miljöprogrammets koppling till andra miljömål Nationella miljömål Riksdagen beslutade våren 2010 om en ny målstruktur för miljöarbete med ett generationsmål, miljökvalitetsmål och etappmål. Generationsmålet, som anger inriktningen för den samhällsomställning som behöver ske inom en generation för att nå miljökvalitetsmålen, lyder: Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Utöver generationsmålet har riksdagen beslutat om 16 nationella miljökvalitetsmål med preciseringar samt etappmål. Miljökvalitetsmålen beskriver den kvalitet och det tillstånd för Sveriges miljö-, natur- och kulturresurser som är ekologiskt hållbara på lång sikt. Målen ska nås inom en generation, det vill säga till 2020 (begränsad klimatpåverkan till 2050). 18

20 Miljökvalitetsmålen syftar till att: främja människors hälsa värna den biologiska mångfalden och naturmiljön ta till vara kulturmiljön och de kulturhistoriska värdena bevara ekosystemens långsiktiga produktionsförmåga trygga en god hushållning med naturresurserna Ett viktigt syfte med miljökvalitetsmålen och etappmålen är att de ska vara vägledande för samtliga aktörers miljöarbete. Regionala miljömål Länsstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att anpassa, precisera och konkretisera miljömålen med hänsyn till de lokala och regionala förutsättningar som finns i respektive län. Regionala mål behövs för att styra det regionala och lokala miljöarbetet mot miljökvalitetsmålen och generationsmålet. De regionala miljömålen ska ses som ett komplement till de nationella miljömålen. Länsstyrelsen i Kronobergs län har fastställt 45 Regionala miljömål för perioden Genom Region Kronobergs arbete enligt miljöprogrammet bidrar vi till att nå ett antal av miljömålen. I tabellen nedan ges en kort redogörelse för de miljömål som är mest relevanta för våra verksamheter. Nationella miljömål Begränsad klimatpåverkan Regionala miljömål Användningen av fossila bränslen inom Kronobergs län har upphört År 2050 är Kronobergs län ett Plusenergi län. 70 % av den totala energianvändningen i Kronobergs län kommer år 2020 från förnybara källor. Användningen av elenergi i bostäder och lokaler samt industriprocesser ska minska med 20 % till 2020, räknat från Så här bidrar Region Kronoberg till att nationella och regionala miljömål uppfylls Region Kronoberg arbetar med att: minska sina egna klimatpåverkande utsläpp från energianvändning, transporter, kollektivtrafik och lustgas. öka användning av kollektivtrafik, cykel och gång för tjänsteresor. öka antalet resefria möten. använda förnyelsebara bränslen i kollektivtrafik och till tjänstebilar i bilpoolen. Utsläppen av fossil koldioxid från trafik och arbetsfordon har år 2020 minskat med 35 %, jämfört med 1990 års utsläpp. 19

21 Kollektivtrafiken i Kronobergs län är fossilbränslefri år För kollektivtrafiken gäller följande: Marknadsandelen ska öka till 15 % år Frisk luft Giftfri miljö Grundvatten av god kvalitet Ingen övergödning God bebyggd miljö Ett rikt odlingslandskap Andelen certifierade ekologiska livsmedel ska utgöra 75 % av den offentliga konsumtionen av livsmedel år Allt matavfall från hushåll och verksamheter samlas in och rötas till biogas år Andelen certifierad ekologiskt producerad mjölk i länet ska öka eller bibehållas jämfört med 2010 års nivå (andelen var 5,1 % oktober 2009). Den certifierade ekologiska produktionen av ägg i länet ska som minst bibehållas, helst öka jämfört med 2010 nivå (34 % 2009). Andelen certifierad ekologiskt producerat nötkött ska vid utgången av 2020 utgöra minst 20 % av länets produktion av nötkött. Den certifierade ekologiska produktionen av lammkött ska vid utgången av 2020 utgöra minst 20 % av länets produktion av lammkött. Regionen arbetar med att minska utsläpp av partiklar och andra luftföroreningar från kollektivtrafiken och från tjänstebilar i bilpoolen. Säker hantering av kemikalier och läkemedel bidrar till målet om en giftfri miljö. Regionen har mål om att undvika använda farliga ämnen i byggnader och utrustning. Mål om att ekologiska livsmedel utgör 60 % av den totala livsmedelskostnaden år Säker hantering av läkemedel och kemikalier bidrar till grundvatten av god kvalitet. Regionen bidrar framförallt genom minskade utsläpp av kväveoxider från kollektivtrafiken. Regionen samlar in matavfall på CLV och Sigfrid. Matavfallet går till biogasproduktion. Genom regionens mål om att ekologiska livsmedel utgör 60 % av den totala livsmedelskostnaden år 2018, bidrar regionen till att fler kan ställa om till ekologisk produktion. I ett vidare perspektiv bidrar Region Kronoberg, bland annat genom den regionala utvecklingsstrategin, till ytterligare ett antal av miljömålen, till exempel miljömålen för levade skogar. 20

22 Regional utvecklingsstrategi Gröna Kronoberg 2025 Den 17 juni 2015 antog regionfullmäktige Gröna Kronoberg 2025 som är en regional utvecklingsstrategi för Kronobergs län. Strategin ska stödja en utveckling som är hållbar för människor, miljö och ekonomi. Målbilden Gröna Kronoberg 2025 formulerar en gemensam målbild för Kronoberg och handlar om att Kronoberg växer i öppna och hållbara livsmiljöer med förnyelseförmåga. Strategin ska vara styrande för Region Kronobergs verksamhet och vägvisare för länets samlade utvecklings- och tillväxtarbete. Då Gröna Kronoberg 2025 är långsiktig och övergripande behöver understrategier och handlingsplaner kopplas till den. Dessa ska utifrån prioriteringar, åtgärdsförslag och mål i den regionala utvecklingsstrategin, konkretisera vilka insatser som ska genomföras i det kortare perspektivet för att nå målen. Gröna tråden arbetsmetod för hållbar utveckling För att skapa förutsättningar för ett effektivt utvecklingsarbete krävs en hållbar arbetsmetod. Arbetsmetoden för Gröna Kronoberg, kallad Gröna tråden, bygger på ledningssystem för hållbarutveckling i kommuner, landsting och regioner, Svensk Standard SS :2014. Syftet är hållbar regional utveckling, att arbeta för en utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Hållbarhet ska gå som en grön tråd genom alla led i arbetet. Gröna Kronoberg 2025 innehåller tio mätbara mål samt prioriteringar kopplade till dessa. Region Kronobergs klimat- och miljöarbetet bidrar särskilt till två av målen i Gröna Kronoberg 2025: Mål i Gröna Kronoberg 2025 Klimatpåverkan ska minska Mellan ska minskningen av klimatpåverkande utsläpp i länet vara den största i riket. På väg mot ett plusenergilän 80 procent av den totala energianvändningen i Kronobergs län kommer år 2025 från förnybara källor. Så här bidrar Region Kronoberg till att målen uppfylls Region Kronoberg arbetar för att minska sina egna klimatpåverkande utsläpp från energianvändning, transporter, kollektivtrafik och lustgas. I regionens trafikförsörjningsprogram (TFP) finns preciseringar för hur kollektivtrafiken bör utvecklas för att öka resandet bland kvinnor och män, för att på sikt bidra till minskad klimatpåverkan i länet. Region Kronoberg köper värme, kyla och el från förnybara energikällor samt arbetar för att öka andelen förnyelsebart bränsle som används till tjänstebilar och i kollektivtrafiken. Regionen har möjlighet att påverka till hållbara utvecklingsinsatser i regionen genom att bevilja projektmedel till projekt som på olika sätt bidrar till hållbar regional utveckling. Exempel på tilldelade resurser är regionala projektmedel och infrastrukturmedel. 21

23 REGION KRONOBERG, VÄXJÖ TELEFON: E-POST: