1 Viktiga händelser under året 3

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "1 Viktiga händelser under året 3"

Transkript

1 Årsredovisning 2008

2 Innehåll Förvaltningsberättelse 1 Viktiga händelser under året 3 Sidnr 2 Verksamhetens uppdrag och mål Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning En tillgänglig hälso- och sjukvård med hög kvalitet 7 och kostnadseffektivitet 2.3 Folkhälso- och prioriteringsarbete Samverkansområden och prioriterade grupper Samverkan med externa parter Systematiskt utvecklingsarbete Kultur i länet Varuförsörjningen Miljömål 27 3 Produktionsutveckling 33 4 Landstinget och arbetsgivarrollen 39 5 Regional verksamhet, bolag och stiftelser Regionförbundet Uppsala län Upplands Lokaltrafik AB Musik i Uppland Upplandsstiftelsen Upplandsmuseet 45 6 Ekonomiskt resultat Finansiellt mål och årets resultat Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Investeringsverksamheten Likviditet Soliditet Pensionsskulder Nämnders och förvaltningars ekonomiska resultat 54 Finansiellt bokslut 57 7 Resultat- och balansräkning samt kassaflödesanalys Tillämpade redovisningsprinciper Ekonomiska definitioner Förvaltningarnas balanserade resultat Sammanställd resultatredovisning 75 Bilaga Nyckeltal inom personalområdet 76

3 2 (81)

4 Förvaltningsberättelse 3 (81) Viktiga händelser under året Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Under 2008 fattades flera viktiga beslut i landstingsstyrelsen, hälso- och sjukvårdsstyrelsen och landstingsfullmäktige för att inför kunna införa det nya ersättnings- och listningssystemet för hela primärvården oavsett driftsform. Den första januari öppnade Uppsala Närakut. Verksamheten finns på Samariterhemmet och bedrivs av Precare Mälardalen AB. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutade i juni att anta Carema Primärvård AB som leverantör för driften av Sävja vårdcentral, Liljeforstorgs vårdcentral samt Enköpings vårdcentral från den 1 februari Under hösten antogs Avesina Specialistvård AB som leverantör för driften av mammografiverksamheten i hela länet från den 1 april 2009 och Samordnad Psykiatri i Stockholm AB som leverantör för driften av psykiatrisk öppenvård i Enköping från den 1 mars Landstingets program om cancer antogs av landstingsfullmäktige i februari och hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutade i juni att en uppdragsbeskrivning inom området "trauma" ska tas fram. Liv & hälsa-undersökningen 2008 för vuxna genomfördes under våren. Undersökningen genomförs i samarbete med landstingen i Södermanland, Värmland, Västmanland och Örebro län. Resultaten visar att hälsan och levnadsvanorna hos länets befolkning har förbättrats sedan motsvarande undersökning Hälsofrämjandet insatser, som till exempel samtal om levnadsvanor, har ökat markant framför allt inom primärvården sedan förra undersökningen Akademiska sjukhuset I bokslut 2008 redovisas ett underskott på 166 miljoner kronor. Sjukhusets kostnadsutveckling är mycket bekymmersam för hela landstinget. C-länsvården har fortsatt att öka under 2008 samtidigt som riks- och regionintäkterna inte nådde budgeterad nivå. Under 2008 har en mängd aktiviteter skett med anledning av sjukhusets 300-årsjubileum, till exempel ett symposium om framtidens sjukvård i februari och öppet hus för allmänheten i september. I april fattade landstingsfullmäktige det slutgiltiga beslutet om att bygga Psykiatrins hus. Sjukhuset påverkades under våren av strejken inom Vårdförbundet vilket temporärt påverkade produktionen negativt. Under året presenterades för första gången ett forskningsbokslut över all forskning som bedrevs vid Akademiska sjukhuset under I september övergick huvudmannaskapet för käkkirurgin på sjukhusområdet från Folktandvården till Akademiska sjukhuset Akademos, en ny enhet för kvalitets- och patientsäkerhetsarbete bildades under hösten.

5 Lasarettet i Enköping Lasarettet genomförde tillsammans med Enköpings och Håbo kommuner en kartläggning av samverkansområden i södra länsdelen. Översynen ingår i utvecklingen av närvård i Uppsala län. Lasarettet påverkades under våren av strejken inom Vårdförbundet vilket temporärt påverkade produktionen negativt. Ägarberedningen lämnade under året ett förslag på att lasarettet byter driftform till intraprenad. I februari installerades det nya röntgendokumentations- och bildhanteringssystemet Carestream RIS/PACS och radiologiskt centrum agerade pilot i landstinget. Under hösten undersöktes förutsättningarna att öka produktionen 10 procent inom dåvarande ekonomiska ramar. Parallellt beslutades som en del i landstingets program för effektiviseringar i länssjukvården att lasarettet, i syfte att sänka landstingets totala kostnader för länskirurgi, ska få ett utökat uppdrag inom kortvårds- och proteskirurgin. 4 (81) Primärvården Sjukvårdsgruppen bestående av förvaltningscheferna för Akademiska sjukhuset, Primärvården, Lasarettet i Enköping och Habilitering och hjälpmedel har under året arbetat med gemensamma vårdfrågor. Primärvården har även haft regelbundna träffar med fyra av divisionsledningarna vid Akademiska för att underlätta flödet mellan slutenvård och primärvården. Målen för tillgänglighet enligt vårdgarantin och för telefontillgänglighet har uppfyllts. Ett yngreråd med representation från olika professioner har skapats för att diskutera exempelvis varumärke, kultur, styrning och framtidsvisioner. Antalet ST-tjänster har utökats vilket är den enskilt viktigaste åtgärden för att klara den framtida bemanningen av husläkare i länet. Folktandvården Införandet av en ny tandvårdsförsäkring från den 1 juli 2008 har krävt stora resurser både gällande IT-stöd och utbildning av personalen. Teknikutvecklingen har fortsatt med laserteknik och telemedicin. Den käkkirurgiska verksamheten gick över till Akademiska sjukhuset den 1 september Habilitering och hjälpmedel En ny organisation för barn- och vuxenhabiliteringen har utvecklats. Enheterna omfattar nu både barn och vuxna för kontinuitet i insatser i ett livsperspektiv. En enkät har gjorts samordnat i flera landsting. Enkäten skickades till drygt tusen familjer under hösten. Resultatet redovisas i delårsrapport Fortsatt utveckling av mentorskola ett sätt att tillvarata unga vuxnas erfarenheter. Mentorskolan är ett samarbete med RBU (Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomar) och Bloorview i Canada. Barn- och vuxenhabiliteringen i Enköping har invigt sina nya lokaler. Hörcentralen har varit utlokaliserad till andra lokaler på grund av miljöproblem på Kungsgärdet. Hörcentralens och syncentralens mottagningar i Enköpings kommun har flyttat från Enköpings lasarett till gemensamma lokaler med barn- och vuxenhabiliteringen

6 Kultur i länet Utredning om de ekonomiska förutsättningarna för Musik i Upplands framtida verksamhet har genomförts. Scenkonstområdet i länet och den interna konstverksamheten har utretts av externa konsulter. Ett regionalt fortbildningscentrum för dans i skolan har bildats i samarbete med Eric Sahlström Institutet. 5 (81) Landstingsservice Beslut om att bygga Psykiatrins Hus har tagits av landstingsfullmäktige. Elförbrukningen har minskat med nästan två procent och fjärrvärmen med nio procent jämfört med Landstingsstyrelsen har beslutat att produktionsköket vid Akademiska sjukhuset ersätts med ett mottagningskök för kallmatsleveranser. Varuförsörjningsnämnden Genomströmningen och omsättningen av förbrukningsartiklar har ökat med cirka 22 miljoner kronor. Trots ökning av volym har det inneburit en reducerad logistikkostnad. Samtliga landsting har utvecklat sitt arbetssätt gällande beställningar genom övergång till elektronisk handel. Avtalet med Kronans Droghandel har förlängts till den 31 maj Landstingets kansli och övrigt landstingsgemensamt Under året har både ny landstingsdirektör och ny personaldirektör rekryterats. Landstingets kansli blev den tredje förvaltningen i landstinget som gick igång med EFH, det elektroniska fakturahanteringssystemet. De flesta leverantörsfakturor skannas nu och läses in elektroniskt. Införandet skedde under hösten. Inflyttning påbörjades till de nya lokalerna för landstingets gemensamma administrativa centrum. Cirka 115 medarbetare kommer att sitta på centrumet och syftet är att uppnå samordningsvinster, effektiviseringar, samt att minska sårbarheten. Det nationella åtagandet att införa en HSA-katalog (Hälso- och Sjukvårdens Adressregister) är slutfört. Det är en elektronisk katalog som möjliggör sökning inom alla landsting. Utbildning av administratörer på förvaltningarna pågår. Landstingets webbplats (www.lul.se) har förnyats. Struktur och innehåll har setts över och arbetats om. Den nya webbplatsen lanserades i maj.

7 2 Verksamhetens uppdrag och mål 6 (81) Årsredovisningen innebär att för fullmäktige och styrelsen redovisa uppnått resultat. I samband med landstingsplan och budget för fastställde fullmäktige den långsiktiga inriktningen för planperioden och det mer kortsiktiga uppdraget för budgetoch genomförandeåret. Fastställda uppdrag och mål anges med kursiv text. Uppnått resultat, graden av måluppfyllelse har angetts i följande tre graderingar: = Uppdraget/målet är uppnått = Uppdraget/målet är delvis uppnått och/alt resultatet är bättre än föregående år = Uppdraget/målet är inte uppnått 2.1 Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Kostnadsandelen för planerat underhåll ska öka till 11,5 procent av hyresintäkten. Snittet år var 9,28 procent. Målet är uppnått. Kostnadsandelen för planerat underhåll uppgick till 11,43procent, vilket är en marginell avvikelse motsvarande 425 Tkr. Inom Primärvården ska antalet läkarbesök och telefonkontakter per arbetad läkartimme öka med 5 procent jämfört med Måluppfyllelsen går inte att redovisa. En rättvisande jämförelse mellan åren har inte varit möjlig att göra på grund av olika mätmetoder. Metoden att mäta antalet läkarbesök och läkarkontakter per arbetad läkartimme har utvecklats under Inom Akademiska sjukhuset ska DRG-poäng per årsarbetare enligt tidigare framtagen modell öka med en procent jämfört med Måluppfyllelsen går inte att redovisa. Det pågående införandet av Cosmic PAS har försvårat möjligheten att få fram kvalitetssäkrat underlag. Akademiska sjukhuset förutser att rättvisande uppgifter kommer att kunna tas fram under mars. Inom Lasarettet i Enköping ska mätningar påbörjas enligt den av Akademiska sjukhuset utarbetade modellen för produktivitetsmätning samt att Lasarettet använder DRG som produktionsmått och kommer under år 2008 att tillämpa modellen för mätningar av produktivitetsutvecklingen. Målet är uppnått. Produktivitetsutvecklingen har mätts utifrån måttet DRG-poäng per årsarbetare/närvarotid. En ökning av produktiviteten har skett, från 17,1 DRG per årsarbetare 2007 till 18,0 DRG per årsarbetare Kvaliteten ska följas i vårdöverenskommelserna, främst gällande andel reoperationer, Uppsala län ska ligga på samma nivå som riket eller bättre gällande andel reoperationer.

8 Målet är inte uppnått. Tillgängliga uppgifter från Öppna jämförelser beträffande omoperation inom två år efter total höftledsplastik visar att andelen omoperationer är 2,0 procent för Uppsala län. Riksgenomsnittet är 1,6 procent. 7 (81) Införa nya uppföljningsrutiner för de löpande delårsrapporteringarna Målet är uppnått. Ny uppföljningsrutin infördes inför tertialrapport I (T1). Rapporten utökades och behandlades i Landstingsfullmäktige. 2.2 En tillgänglig hälso- och sjukvård med hög kvalitet och kostnadseffektivitet I de vårdöverenskommelser som sluts med förvaltningarna anges mål och utvecklingsområden som ansluter sig till Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för kvalitet och säkerhet i hälso- och sjukvården, SOSFS 2005:12, och den vägledning till föreskriften, God Vård, som utarbetats av Socialstyrelsen. Målen för respektive område skiljer sig till vissa delar mellan de olika förvaltningarna. För den detaljerade återredovisningen av målen hänvisas till respektive förvaltnings årsredovisning för Nedan ges en samlad och översiktlig återredovisning. Uppföljning av den målrelaterade ersättningen sker i särskild ordning. Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård innebär att vården ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet och utformas för att möta den individuella patientens behov på bästa möjliga sätt. Måluppfyllelsen är förbättrad i jämförelse med föregående år och målen är helt eller delvis uppnådda. I vårdöverenskommelserna finns krav på högt deltagande i olika kvalitetsregister såväl som kvalitetssäkrad inrapportering. Med detta medverkar förvaltningarna till ett nationellt analysunderlag av hög kvalitet, som också ger förutsättningar för egen uppföljning och förbättringsarbete. En del av de uppgifter som förväntas rapporteras till beställaren syftar till att ge underlag för mål för förbättringar på längre sikt. Både Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping medverkar i ett stort antal nationella såväl som regionala kvalitetsregister. Grundläggande för att kvalitetsregistren ska kunna utgöra ett tillförlitligt underlag är bland annat högt deltagande. Både Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping har förbättrat sin inrapportering, bland annat till Nationella Diabetesregistret och Riks-Stroke, vad beträffar det sistnämnda har Lasarettet nu tätplatsen i landet med 96,1 procent täckningsgrad (räknat på förstagångsinsjuknande). Lasarettet har under hösten genomfört en översyn av inrapporteringsrutinerna till de nationella kvalitetsregistren, en mål- och handlingsplan för kvalitetssäkring har upprättats för 2008/2009. Registerhållarnas rekommendationer och rutiner för kvalitetssäkring följs.

9 Lasarettet i Enköping redovisar även goda resultat/resultatförbättringar inom flera områden. Andelen proteser utan lossningstendens 10 år efter primär höftledsplastik har ökat från 88,5 till 93 procent. Vad gäller 90-dagars mortalitet, dvs avlidna inom tre månader (nytt mätvärde) efter total höftledsplastik, utgör värdet för Lasarettet 4,5 promille att jämföra med 7,6 promille som är genomsnittet i landet. 8 (81) Goda resultat/resultatförbättringar redovisar också Akademiska sjukhuset. Andelen patienter som genomgått primär höftledsplastik och som har en protes utan lossningstendens efter 10 år har ökat från 87 procent till 89 procent. Sjukhuset har också uppnått målet att andelen patienter med diagnostiserad stroke som vårdats på strokeenhet ska ha ökat i jämförelse med föregående år. Andelen patienter som vårdats på strokeenhet 2008 uppgick till 89 procent i jämförelse med 75 procent Akademiska sjukhuset har under 2008 infört en kvalitetshandbok inom alla divisioner. Det innebär att det finns angivna riktlinjer och en möjlighet att i relation till riktlinjer ställa upp kvalitetsmål och följa upp dessa. Arbetet med att definiera mål pågår. För att få ett tillförlitligt underlag i Patientdataregistret är det viktigt att läkarbesök diagnossätts. Primärvården har ökat andelen diagnossatta läkarbesök till 85 procent jämfört med 76 procent Noteras att variationen mellan vårdcentralerna är procent. Genom att följa kostnadsutvecklingen för läkemedel regelbundet, med stöd från Läkemedelsenheten, kan eventuella nya kostnadsökningar upptäckas och åtgärdas. Nya läkemedel bevakas och rekommendationer ges om insättningskriterier. Chefsläkare har regelbundna möten med Läkemedelsenheten för utbyte av information. Vid varje Husläkardag ges information från Läkemedelsenheten, som också gör besök vid vårdcentraler samt informerar vårdcentralscheferna. Habilitering och hjälpmedel har i kunskapsuppbyggande syfte utvärderat samtalsmottagningen för anhöriga och redovisat resultatet i en rapport: Det är lätt att glömma bort sig själv Det mesta kretsar kring barnet 1. Ytterligare en rapport 2 har framställts som redovisar resultatet av en utvärdering av behovet av eget samtalsstöd hos anhöriga till personer med hörsel, syn och talskador. Rapporten visar att de anhöriga/närstående som ingick i undersökningen uppfattade verksamheten vid samtalsmottagningen som mycket värdefull. I barn- och vuxenhabiliteringens löpande utvärderingar i samband med habiliteringsplanering ingår även hur anhöriga upplever stödet. Det sammanställda resultatet för 2008 visar att 78 procent av föräldrarna var nöjda med stöd för egen del. Av anhöriga till vuxna brukare var 80 procent nöjda. Resultat från NYSAM 3 -samarbetet visar att Habilitering- och hjälpmedel ligger väl till vad gäller antal brukare med individuella habiliteringsplaner upprättade 95 procent över medianen. 1 Habilitering och hjälpmedels rapportserie, nr Habilitering och hjälpmedels rapportserie, nr NYckeltalsSAMverkan.

10 Folktandvården använder Socialstyrelsens riktlinjer, Statens strålskyddsinstituts föreskrifter, SBU:s rapporter, Läkemedelsverkets information och Folktandvårdens gemensamma riktlinjer för att ge vetenskapligt förankrad vård. 9 (81) Säker hälso- och sjukvård innebär att vårdskador förhindras genom ett aktivt riskförebyggande arbete. Måluppfyllelsen är förbättrad i jämförelse med föregående år och målen är helt eller delvis uppnådda. Arbetet för en ökad patientsäkerhet har intensifierats under året, lokalt såväl som nationellt genom en särskild satsning av Sveriges Kommuner och Landsting. En patientsäkerhetspolicy och en handlingsplan för patientsäkerhetsarbetet fastställdes av landstingsfullmäktige i april Planen följer den nationella satsningen som bland annat innebär att vårdrelaterade infektioner, fallskador och trycksår ska minska och att läkemedelsanvändningen ska bli säkrare. Ett flertal mål i vårdöverenskommelserna berör området, krav på riskanalyser och läkemedelsavstämningar för äldre kan nämnas som exempel. Samtliga förvaltningar använder avvikelserapporteringssystem, MedControl. En ny enhet för kvalitets- och patientsäkerhetsarbete, Akademos, har startat den 1 december Enheten ska följa utvecklingen inom förbättringskunskap, dvs hur man förändrar processer inom vården så att de blir säkrare och mer effektiva. Ansvaret för kvalitets- och patientsäkerhetsarbete åligger cheferna i linjeorganisationen och enheten ska framförallt fungera som en konsultativ stödfunktion dit verksamhetsföreträdare kan vända sig för att få hjälp. Den nya enheten ska också kunna ta ansvar för övergripande projekt, som exempelvis SKL s (Sveriges Kommuner och Landsting) satsning på patientsäkerhet samt processer som går över olika verksamhetsgränser, divisionsgränser och förvaltningsgränser. Detta arbete ska ske på uppdrag av och i tydlig samverkan med ansvariga linjechefer. Inom Akademiska sjukhuset har samtliga divisioner, efter utbildningsinsatser, kompetens i riskanalys och analyser har genomförts vid alla divisioner. Egen kompetens finns för att bedriva utbildning i risk- och händelseanalys. Den modell som används vid sjukhuset har rönt nationellt intresse. En rad förbättringar planeras också vad gäller användandet av och utdatapresention från avvikelsehanteringssystemet Cosmic med syfte att underlätta en lärande organisation. Vidare kommer s k säkerhetsronder att introduceras under 2009, i syfte att främja en säkerhetskultur och att öka medvetenheten om säkerhetsfrågor vid alla verksamhetsområden. Information om de skadeanmälningar som rapporterats till landstingens patientförsäkring återförs till verksamheterna, liksom statistik från Landstingens Ömsesesidiga Försäkringsbolag (LÖF) så att erforderliga förändringar kan vidtas om statistiken visar på förbättringspotential. Inom sjukhuset pågår ett omfattande förbättringsarbete med att utarbeta sjukhusövergripande rutiner för dokumentation (i Cosmic) och uppföljning av omvårdnads-/kvalitetsindikatorerna trycksår, nutrition, fallskador och smärta. Även kvalitetsnormer utvecklas och implementeras, exempelvis inom nutrition och fallskador. Inom områdena trycksår och nutrition har man kommit längst och även genomfört prevalensmätningar. Ett resultat är att förekomsten av trycksår minskat signifikant jämfört med 2006, framför allt vid rehab- respektive kirurgdivisionen.

11 Akut och rehab-, psykiatri-, neuro- samt kirurgdivisionen arbetar samtliga med att införa en kontinuerlig systematisk kvalitetskontroll av läkemedelsanvändning för äldre. Kirurgdivisionen har exempelvis arbetat med läkemedelsavstämningar på de avdelningar som har flest antal äldre patienter. Läkemedelsavstämning har gjorts vid inskrivning av patienter över 65 år. Cirka 55 procent av patienterna hade minst ett överföringsfel vid inskrivning, vilket har korrigerats. Under 2009 fortsätter arbetet med åtgärder/rutiner för att komma tillrätta med felaktigheterna och en organisation för permanentad kvalitets- och säkerhetskontroll. 10 (81) Mål och handlingsplan som ansluter till landstingets policydokument samt SKL:s nationella patientsäkerhetssatsning God vård har tagits fram vid Lasarettet i Enköping. Lasarettet deltar även i en förvaltningsövergripande grupp kring landstingsgemensam implementering av SKL:s patientsäkerhetssatsning. Som ett ytterligare led i en utökad satsning på kvalitets- och patientsäkerhetsfrågor har en utvecklingsenhet inrättats inom lasarettets stab, inkluderande chefsläkare med avsatt tid för patientsäkerhetsfrågor Två medarbetare har under året genomgått Qulturums utbildning Ledningskraft för patientsäkerhet som tar upp både risk- och händelseanalyser. Två retrospektiva riskanalyser, s.k. händelseanalyser, är genomförda inom Medicinskt centrum. Kirurgavdelningen har aktivt via hygienombud tagit fram hygienregler samt mätt gällande följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler i patientnära vårdarbete. Lasarettet deltar i en arbetsgrupp för omvårdnadsrelaterade kvalitetsindikatorer där landstingsgemensamma rutiner utformas, bland annat för nutrition. Punktprevalensmätning av inneliggande patienters nutritionsstatus är genomförd och en medicinavdelning har infört dietistronder för att hitta de patienter som behöver hjälp med nutritionen. Vid Medicinskt centrum genomförs läkemedelsgenomgångar varje vecka av en farmaceut, ett projekt som kommer att utvärderas i samarbete med Företagsekonomiska institutionen, Uppsala universitet. Vidare pågår arbete för att genomföra läkemedelsavstämningar vid in- och utskrivning för alla patienter enligt SKL:s rekommendationer. Resurserna för läkemedelsgenomgångar har prioriterats till Medicinskt centrum där de initialt bedömts ha störst effekt och under 2009 planeras en fortsättning på Kirurgiskt centrum. Primärvårdens organisation för patientsäkerhet innebär att samtliga chefer har ansvar för att ett aktivt skadeförebyggande arbete bedrivs på enheten. Inom Primärvården utreds och analyseras samtliga inrapporterade avvikelser i syfte att hitta systemfel som kan åtgärdas. En allvarlig risk är behandling med blodförtunnande medel. Frågan om införande av gemensam AVK 4 -journal har därför fått stort utrymme under året. Ytterligare ett område som varit aktuellt är att tydliggöra beredskapsjourens uppdrag och rutiner. Via hemvårdsenheten och genom de med stimulansmedel finansierade apotekarna genomförs kontinuerligt läkemedelsgenomgångar på särskilda boenden och även i ordinärt boende. Under året har arbetet med att hitta metoder för att kartlägga andelen äldre med många läkemedel pågått. Arbetet fortsätter för att öka antalet läkemedelsgenomgångar för äldre. Inom Folktandvården har patientsäkerhet varit en strategisk fråga under året. En klinikledningskonferens har ägnats åt säkerhetsarbetet och en Patientsäkerhetsgrupp 4 (Anti-Vitamin-K)-journal

12 som arbetar med gemensamma patientsäkerhetsfrågor har bildats. En analys av rapporterade MedControlärenden har genomförts, vilken bland annat medfört att riktlinjer för hantering av nedsvalt föremål har införts. 11 (81) Patientfokuserad hälso- och sjukvård innebär att vården ges med respekt och lyhördhet för individens specifika behov, förväntningar och värderingar, och att dessa vägs in i de kliniska besluten. Måluppfyllelsen är bättre än föregående år och målen är helt eller delvis uppnådda. I vårdöverenskommelserna finns krav på att förvaltningarna ska ha system för att systematiskt och regelbundet ta reda på patienters och närståendes behov och förväntningar på vården. Vidare ställs krav på redovisning av vilka åtgärder, föranledda av resultatet, som vidtagits eller planeras. För Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping och Primärvården finns också krav beträffande kallelser och remissbekräftelse där det av remissbekräftelsen från den slutna vården ska framgå inom vilken tidsperiod besöket beräknas ske och om väntetiden bedöms bli längre än tre månader (vårdgarantins tidsnorm) ska information lämnas om landstingets regler ang vårdgaranti mm. 5 En ny patientenkät, KUPP har under hösten 2008 genomförts vid Akademiska sjukhuset. Resultatet kommer samtliga avdelningar och mottagningar till del i februari Resultaten kommer att jämföras med resultaten från den enkät som genomfördes 2006 då de sjukhusövergripande förbättringsområdena var tillgänglighet, delaktighet, information och smärta. Handlingsplaner togs då fram för att förbättra dessa områden. Nya handlingsplaner kommer att tas fram utifrån den nyligen genomförda enkätens resultat. Beträffande kraven i samband med kallelse och remissbekräftelse redovisar sjukhuset varierande grad av måluppfyllelse. Införandet av nytt patientadministrativt system, Cosmic-PAS, förutses underlätta måluppfyllelsen. Lasarettet i Enköping har genomfört KUPP-enkät tillsammans med Akademiska sjukhuset (se ovan). Resultatet visade att Lasarettet hade mycket goda värden vad gällde bemötande, vård/omvårdnad samt tillgång till utrustning. Däremot finns förbättringspotential vad gäller telefon- och besökstillgänglighet. Medicinskt centrum uppfyller kraven gällande remissbekräftelsen för samtliga patienter. Information om vårdgarantireglerna sänds till alla patienter i samband med bekräftelsen. Även Kirurgiskt centrum uppfyller kraven vad gäller remissbekräftelse Primärvården har inte genomfört någon enkät under 2008 i väntan på den nationella enkät som under året framtagits vid Sveriges Kommuner och Landsting. Den kommer att ge möjlighet till resultatjämförelser med övriga deltagande landsting. För Primärvården finns ett krav på att remisser till annan specialist ska översändas inom fem arbetsdagar. En tydlig rutin för remisshantering har lanserats hos alla vårdcentralchefer under sommaren I samband med uppföljning av chefskontrakten har rutinen följts upp och efterlevnaden är god. 5 Kvalitet Ur Patientens Perspektiv

13 I samband med individuell habiliteringsplanering görs inom Habilitering och hjälpmedel kontinuerlig verksamhetsutvärdering av måluppfyllelse, nöjdhet och delaktighet både inom barn- och vuxenhabiliteringen. Av barn- och vuxenhabiliteringens sammanställning av utvärderingar gjorda i samband med habiliteringsplanering framkommer att 75 procent anser att måluppfyllelsen är god, 84 procent är nöjda med insatserna och att 90 procent är nöjda med möjligheten att påverka planering och insatser. Pekskärmsdatorer kommer att användas som verktyg för löpande brukarutvärderingar. Hörcentralen har som första verksamhetsområde genomfört en brukarutvärdering med hjälp av pekskärm. I stort sett samtliga svarande ansåg att de blivit vänligt och respektfullt bemötta. Syncentralen gjorde motsvarande utvärdering under hösten med samma positiva resultat. Under hösten har en enkät, som utarbetats tillsammans med andra landsting, skickats till alla föräldrar som har barn aktuella vid Barnhabiliteringen. 12 (81) Patientenkäter genomförs regelbundet i Folktandvården, den senaste genomfördes Under 2008 har befolkningens uppfattning om Folktandvården kunnat avläsas i studien Liv och hälsa. Tandvårdsrädda patienter och Frisktandvårdspatienters uppfattning har studerats i en intervjustudie. Ärenden till patientombudsmannen följs upp. Tandvårdsklinikerna har också system för att ta hand om förändringsförslag från patienter. Effektiv hälso- och sjukvård Med effektiv vård avses att tillgängliga resurser utnyttjas på bästa sätt för att uppnå uppsatta mål. Detta innebär att utformas och ges i samverkan mellan vårdens aktörer baserat på tillståndets svårighetsgrad och kostnadseffektiviteten för åtgärderna. Måluppfyllelsen är bättre än föregående år och målen är helt eller delvis uppnådda. Samverkan och samarbete mellan vårdinstanser och andra berörda aktörer pågår kontinuerligt. En överenskommelse har träffat mellan Akademiska sjukhusets psykiatridivision och Primärvården beträffande ansvarsfördelningen av psykiatriska diagnoser. Arbete med att skapa en modell/struktur för arbetet med psykisk ohälsa pågår och underlag till en handlingsplan har tagits fram. För att uppnå målet om en god Primärvård i Uppsala län för patienter med psykisk ohälsa måste två huvudfrågor hanteras; organisation/samverkan och kompetensutveckling. Beslut har fattats att under 2009 organisera psykologer och kuratorer under en gemensam chef för att utveckla arbetet. Samtliga vårdcentraler har haft uppdraget att se över sin verksamhet kring dessa patienter och är involverade i ett förbättringsarbete gällande vårdprocessen för patienter med psykisk ohälsa. Utbildningsinsatser kring psykisk ohälsa har prioriterats för alla professioner, detta gäller även för Primärvården har också tagit initiativ till ett samarbete med utvecklingsenheten inom psykiatrin kring patienter med psykisk ohälsa, ett första möte är planerat i januari 2009 Akademiska sjukhuset har utarbetat ett system för granskning av nya metoder för diagnostik och behandling så att inga metoder som är ineffektiva ur evidens- och kostnadseffektivitetshänseende införs. Systemet har medfört att flera av de granskade

14 metoderna undvikits då de inte hållit måtten avseende god kostnadseffektivitet. Vårdprogram för många sjukdomsgrupper sammanställs i samverkan med vårdens övriga aktörer. I programmen eftersträvas att vårdnivån bestäms utifrån sjukdomens svårighetsgrad, vilket medför högre kostnadseffektivitet. Konsultläkarinsatser till andra förvaltningar har fullgjorts med god marginal och är ett exempel på effektivt samarbete mellan vårdens olika aktörer. 13 (81) Lasarettet i Enköping samverkar med Primärvården och kommunerna genom ett etablerat samverkansforum; Äldrenålen. På Westerlund Rehab har det fördjupade samarbetet med kommunerna fortsatt. Samarbetet med Akademiska sjukhuset kring CToch MR-remisser har fortsatt och inneburit att Lasarettet medverkat till att förkorta väntetider för invånarna. Länskirurgin samordnas i Länskirurgiska rådet och remisser överförs från Akademiska sjukhuset. Pågående införande av Cosmic - PAS på kirurgdivisionen, Akademiska sjukhuset förutses kunna underlätta samarbetet kring gemensamma väntelistor. Inom Habilitering och hjälpmedel sker regelbunden samverkan med berörda brukarorganisationer, bland annat genom regelbundna brukarråd. För närvarande pågår också ett omfattande samarbetsprojekt, Ge mig vingar som bär med Riksförbundet rörelsehindrade barn, ungdomar och vuxna (RBU). I samband med förnyade samverkansöverenskommelser med länets kommuner diskuteras gemensamma rutiner för samordning. Ett kontinuerligt arbete pågår inom Folktandvården för att försäkra att patienten får vård på rätt vårdnivå. Nya beräkningsmodeller har tagits fram för att mäta hur stor andel av patienterna som undersöks av andra än tandläkare. Specialisttandvården och sjukhustandvården har tagit fram en prioriteringsmodell för att styra vilka patienter som behandlas på specialistklinik respektive allmäntandvårdsklinik. Antalet nischutbildningsplatser inom specialisttandvården har utökats så att fler specialistfall kan behandlas inom allmäntandvården. En genomlysning av barntandvården har inletts för att analysera vårdprocesserna. Jämlik hälso- och sjukvård innebär att vården tillhandahålls och fördelas på lika villkor för alla Måluppfyllelsen är bättre än föregående år och målet är delvis uppnått. En likabehandlingspolicy har tagits fram i landstinget under året. Policyn, som har varit på remiss hos hälso- och sjukvårdsstyrelsen och som kommer att behandlas av landstingsstyrelsen i januari 2009, kan ses som ett led i arbetet för att nå en vård på lika villkor. För närvarande pågår också arbetet med att ta fram en likabehandlingsplan. Policyn och planen omfattar samtliga diskrimineringsgrunder som ingår i den nya diskrimineringslagstiftningen - etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, könsöverskridande uttryck eller identitet, funktionshinder, kön och ålder. Akademiska sjukhuset förutser att det nya patientadministrativa systemet kommer att ge förutsättningar för att sjukhuset mer noggrant ska kunna utvärdera den interna produktionsstatistiken med avseende på jämlikhet.

15 I samverkan med Landstingsservice pågår ett arbete för att öka den fysiska tillgängligheten för funktionshindrade inom förvaltningarna. I syfte att identifiera hinder har inventering och kartläggning av lokaler genomförts under året. 14 (81) Hälso- och sjukvård i rimlig tid innebär att ingen patient ska behöva vänta oskälig tid på de vårdinsatser som han eller hon har behov av. Målet är uppnått i Primärvården sett till de mål som finns i vårdöverenskommelsen, dock inte beträffande den nationella vårdgarantins norm. I vårdöverenskommelsen med förvaltningen finns krav på aktiva åtgärder för att hålla vårdgarantins normer, vilka i korthet innebär att de som söker vård ska få komma i kontakt med primärvården eller sjukvårdsrådgivningen samma dag. Om den sökande bedöms vara i behov av att träffa en läkare ska detta ske inom högst sju dagar (besöksgarantin). Resultaten från SKL:s senaste nationella primärvårdsmätning visar att Primärvården starkt förbättrat sin telefontillgänglighet i jämförelse med föregående års resultat. Vid oktobermätningen 2008 redovisade Uppsala 88 procent besvarade samtal i jämförelse med 78 procent vid motsvarande mätning Hälften av deltagande vårdcentraler (18) hade 98 procent besvarade samtal. Rikssnittet var 85 procent. Det bör noteras att de uppgifter som redovisas, och som resultatet baseras på, enbart har hämtats ur talsvarssystem med återuppringningsfunktion eller från telefonväxlar med möjlighet att avläsa obesvarade samtal. Det innebär bland annat att endast en av de privata vårdgivarna/husläkarna har möjlighet att delta i de nationella telefontillgänglighetsmätningarna. För att Primärvården ska uppnå full målrelaterad ersättning ska minst 85 procent av dem som bedömts behöva träffa en läkare också fått göra detta inom sju dagar. Vid den senaste nationella mätningen som genomfördes under oktober 2008 uppgick andelen som omfattas av besöksgarantin och fått träffa en läkare inom sju dagar till 88 procent (rikssnitt 90 procent) för Primärvården. Om de privata husläkarnas resultat räknas in för Uppsala län är andelen 85 procent, vilket innebär att dessa uppvisade en förhållandevis lägre besökstillgänglighet. Resultaten för samtliga landsting i den nationella mätningen varierade mellan 94 procent (Västra Götaland) och 82 procent (Stockholm). Sjukvårdsrådgivningen har under 2008 hanterat mer än samtal. Majoriteten av samtalen har besvarats inom tre minuter. Medelkötiden för samtalen har minskat från 26 minuter 2007 till 5 minuter För den specialiserade vården gäller att den som remitterats till specialist ska få göra detta besök inom 90 dagar efter att beslut om remiss fattats. Motsvarande tidsram, 90 dagar, gäller också i de fall då beslut om behandling/operation fattats. Väntetidsuppgifter bland annat antal väntande och hur många som väntat mer än 90 dagar efter det att beslut om specialistbesök eller behandling tagits, rapporteras in till SKL:s väntetidsdatabas.

16 Målet är inte uppnått för den specialiserade vården sett till vårdgarantins norm. I nationell jämförelse har den specialiserade vården inom landstinget haft en förhållandevis god följsamhet till vårdgarantins tidsnorm när det gäller behandling/operationer. Vid juli månads utgång hade 86 procent av dem som väntat på operation/behandling fått hjälp inom garantitiden. Inom några områden vid Akademiska sjukhuset, där ortopediska operationer och kataraktoperationer särskilt kan nämnas, hade antalet väntande ökat under första halvåret. Det har också skett en ökning av antalet patienter som väntat över 90 dagar. Vad gäller väntande till besök var förhållandena mer otillfredsställande med ett stort antal väntande samt väntande över 90 dagar, också där inom ortopedi och ögon men även inom gynekologi. 15 (81) Under senare delen av året har ingen rapportering till väntetidsdatabasen kunnat ske från Akademiska sjukhuset eller Lasarettet i Enköping på grund av införandet av det nya patientadministrativa systemet Cosmic PAS. Detta gör att endast översiktliga bedömningar kan göras. Akademiska sjukhuset bedömer att flera verksamheter har patienter som får vänta längre än de i vårdgarantin stipulerade maxtiderna. Lasarettet i Enköping bedömer att garantitiden klaras inom Medicinskt centrum. På Kirurgiskt centrum klaras en kvalificerad merpart av besöken inom vårdgarantins gräns. Däremot är väntetiden inom ortopedin, och i synnerhet protesverksamheten, nu något över tre månader. Radiologiskt centrum har korta väntetider för planerade besök och en drop in -mottagning för enklare undersökningar. Samtliga undersökningar klaras inom tre månader. Inom samtliga förvaltningar pågår åtgärder för att på olika sätt förbättra tillgängligheten. Bland annat kan nämnas ett omfattande förbättrings-/utvecklingsarbete inom Akademiska sjukhuset som syftar till att förkorta väntetiden på akutmottagningen (mål i vårdöverenskommelsen). Hälso- och sjukvårdsstyrelsen har under året fattat flera beslut om vårdgarantimedel för att stödja verksamheter med många väntande. Medel har bland annat beviljats till insatser inom thorax-,obesitas-, rygg-, och kataraktoperationer, men även till kunskapsuppbyggnad i förbättringskunskap som syftar till tillgänglighetsvinster på längre sikt. Modell för beräkning av väntetider i Cosmic för Habilitering och hjälpmedels verksamhet är ännu inte framtagen men enligt bedömning lever Barn- och vuxenhabiliteringen upp till vårdgarantin. Syn- och hörcentral har manuell kontroll över väntetider, ingen av verksamheterna överskrider vårdgarantins normer. I vårdöverenskommelsen med Folktandvården finns krav på att väntetider för planerade behandlingar ska vara högst tre månader. Folktandvården redovisar dock längre väntetider inom några områden; tandreglering, protetik och endodonti (rotfyllning) samt inom bettfysiologi och tandlossning. Tandvårdsrädda får vänta på psykologbehandling i cirka 6 månader, dock har väntetiden minskat med 2-3 månader sedan Främsta orsaken till den förkortade väntetiden kan sannolikt förklaras av den gruppbehandling av tandvårdsrädda som inleddes i april Gruppbehandlingarna har fungerat väl och upplevts positivt av samtliga. Projektet med fobibehandling i grupp planeras pågå i tre år.

17 2.3 Folkhälso- och prioriteringsarbete Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete 16 (81) Utveckla ersättningssystem som verktyg för styrning av en mer hälsofrämjande, sjukdomsförebyggande och kostnadseffektiv vård, främst i arbetet med den målrelaterade ersättningen i vårdöverenskommelserna. Målet är uppnått. Samtliga hälso- och sjukvårdsförvaltningar arbetar kontinuerligt för att orientera verksamheterna mot en mer hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande hälso- och sjukvård och arbetet får allt större genomslagskraft. Den målrelaterade ersättningen har varit ett effektivt verktyg för att skapa förutsättningar för styrning av det hälsoinriktade arbetet. Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping är medlemmar i nätverket Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer och det har möjliggjort ett aktivt utbyte av kunskap, bland annat om goda förebyggande metoder och hur dessa på bästa sätt kan implementeras. För att mäta verksamhetsutvecklingen av hälsoinriktade insatser har HFS-nätverket (Hälsofrämjande sjukhus) utvecklat indikatorer och gör årliga indikatormätningar. Indikatormätningen ger en övergripande bild som visar en trend mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård. I förvaltningarnas styrande dokument ska finnas verksamhetsmål utifrån vårdöverenskommelserna för en kvalitetssäkring av metoder och rutiner för registrering och redovisning av levnadsvanor samt åtgärder. Målet är uppnått. Samtliga hälso- och sjukvårdsförvaltningar har verksamhetsmål för att utveckla och säkerställa enhetliga rutiner för dokumentation av levnadsvanor avseende alkohol, tobak och fysisk aktivitet i den elektroniska patientjournalen. Utvecklingen kan ses som en positiv trend men det finns problem med att säkerställa dokumentation och utdata. Längst har arbetet med dokumentation av alkohol och tobak kommit och journalgranskning kopplat till utdata från Cosmic visar att på vissa enheter omfattas 90 procent av patienterna vilket i praktiken motsvarar alla då det alltid finns patienter som av medicinska eller andra skäl inte kan tillfrågas. Habilitering och hjälpmedel har under året arbetat med förberedelser inför kartläggning av levnadsvanor (tobak, alkohol, fysisk aktivitet) för relevanta grupper genom att lägga in primärvårdens livsstilsformulär i Cosmic. Arbetet med att tillfråga påbörjades sent under hösten. Relevanta grupper är de som själva kan svara på frågorna personer med adhd, Aspergers syndrom, rörelsehinder eller lindrig utvecklingsstörning. Implementera kostnadseffektiva förebyggande metoder i större utsträckning jämfört med 2007 Målet är uppnått. Resultaten i Liv och Hälsa 2008 pekar på att det systematiska arbetet med livsstilsfrågorna har haft resultat på patienternas upplevelser av att frågorna tagits upp vid besöken. Uppsala län ligger betydligt högre än alla andra medverkande län. Samhällsmedicinska enheten har, i samarbete med Stockholms läns landsting, Örebro läns landsting, Västra Götalandsregionen samt landstinget Sörmland genomfört en utvärdering av det Metabola projektet vars syfte är att förebygga det metabola syndromet och därmed minska de livsstilsrelaterade sjukdomarna. De positiva

18 medicinska effekterna från Metabola projektet beräknas leda till minskningar i framtida kostnader samt en ökning av hälsorelaterad livskvalitet. Ett utvecklingsarbete kommer att drivas vidare inom landstinget i Uppsala län. 17 (81) Ett kontinuerligt arbete pågår för att utveckla en enhetlig dokumentation av levnadsvanor och hälsoinriktade insatser i journalerna för relevanta grupper samt att identifiera riskgrupper och initiera hälsoinriktade insatser. Arbetet visar en tydlig förbättring. Det kvarstår problem med att kvalitetssäkra registrering av hälsorelaterad livskvalitet med instrumenten EQ-5D och sf-36 i den elektroniska patientjournalen. De tekniska problemen kan endast lösas av leverantören. Nationella kvalitetsregister innehåller i en ökad omfattning hälsorelaterad livskvalitet mätt med sf-36 och EQ-5D, av dessa är merparten EQ-5D. Instrumenten har en bred användning inom den kliniska forskningen. Samtliga förvaltningar har ett kontinuerligt arbete inriktat på att initiera och utveckla hälsoinriktade insatser. En utveckling av det tobaksförebyggande arbetet har skett övergripande i Primärvården under året. Ett utvecklingsarbete pågår med fokus att utveckla avvänjningsstödet för patienter inom psykiatrisk vård. Ett riktat arbete för rökstopp inför operation görs systematiskt i samband med inskrivning inför operation. Det alkoholpreventiva arbetet Drick mindre fortsätter att implementeras och utvecklas. Arbetet har fokuserat på utbildningsinsatser och att utveckla struktur och en enhetlig dokumentation. Utvecklingsarbetet kring fysisk aktivitet i sjukdomsförebyggande och sjukdomsbehandlande syfte (FYSS) och arbetsmetoden fysisk aktivitet på recept (FaR) pågår och innefattar bland annat ett utvärderingsarbete av rutinerna kring förskrivning av FaR. Arbetets inriktning är att utifrån aktuell forskning integrera och främja fysisk aktivitet i behandling samt att skapa enhetliga rutiner och dokumentation. Lokalt framtagna rutiner anger att patienter i första hand ska motiveras till vardagsmotion och egen aktivitet. Recept på fysisk aktivitet enligt FYSS utfärdas som motivationsstöd när så bedöms lämpligt av legitimerad personal. Friskvårdslotsfunktionen som upphandlades under hösten 2008 engageras till lågmotiverade och andra i behov av ytterligare stöd. Gemensamt är att rekommendationer för fysisk aktivitet införts i behandlingsriktlinjer för olika diagnosgrupper. Kvalitetssäkring och verksamhetsrapportering av överviktsbehandling samordnas av primärvården och omfattar bland annat FaR och hälsorelaterad livskvalitet. En dokumentation av överviktsbehandling i Cosmic har tagits fram. En utredning har påbörjats där målet på sikt är att bygga upp en hållbar struktur för behandling av barn med övervikt i samarbete mellan olika aktörer inom Uppsala län (primärvård, skola, sjukhus, idrottsrörelse och andra möjliga aktörer). Utgångspunkten är vårdprogrammet för Övervikt och fetma hos barn och ungdomar -prevention och behandling I riktlinjerna för barn- och ungdomstandvården ingår att genomföra motiverande hälsosamtal med individer där risk identifierats. Det innebär att barn och ungdomar med kostrelaterade riskfaktorer får motiverande hälsosamtal.

19 Prioriteringsarbete Uppföljning av programmen Psykisk ohälsa hos barn och ungdomar samt Smärttillstånd och besvär i rörelseorganen ska genomföras respektive påbörjas under år (81) Målet är delvis uppnått. Arbetet med att följa upp programmet Psykisk ohälsa hos barn och ungdomar har påbörjats och en uppföljningsrapport kommer att presenteras under våren När det gäller programmet Smärttillstånd och besvär i rörelseorganen kommer detta inte att följas upp under året. Avsikten är att samordna uppföljningen av programmen med andra pågående processer, som exempelvis framtagandet av nationella riktlinjer och regionala uppdragsbeskrivningar. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen har därför valt att revidera uppföljningsplanen, vilket bland annat innebär att programmet om hjärt-kärlsjukdomar istället har följts upp under året. Samordningen mellan landstingets programarbete och det regionala utvecklingsarbetet kring Socialstyrelsens nationella riktlinjer ska öka, bland annat genom att lokala aktiviteter arrangeras i samband med att preliminära versioner av riktlinjerna presenteras. Inom Uppsala-Örebroregionen arbetar man aktivt med att utveckla metoder för att öka kunskapsstyrningen av hälso- och sjukvården, bland annat genom framtagandet av politiska viljeinriktningsdokument som utgår från Socialstyrelsens nationella riktlinjer. År 2007 antog den regionala Samverkansnämnden det första viljeinriktningsdokumentet, som handlade om cancer. Under år 2008 antogs ytterligare tre politiska viljeinriktningsdokument som berör hjärtsjukvården, KOL-vården och astma-vården. Viljeinriktningsdokumentet om hjärtsjukvården utgjorde underlag vid den lokala dialogkonferens som äger rum i slutet av oktober. Vid dialogkonferensen diskuterade ledande politiker, tjänstemän och verksamhetsföreträdare också vad som har hänt sedan landstingets program om hjärt-kärlsjukdomar antogs. Dialogkonferensen utgjorde därigenom ett led i arbetet med att följa upp landstingets program om hjärtkärlsjukdomar. Idag finns det tio program som är antagna av landstingsfullmäktige. Det senaste programmet, som handlade om cancer, antogs av landstingsfullmäktige i februari Hälso- och sjukvårdsstyrelsen har beslutat att ytterligare ett program ska tas fram, inom området trauma. För att begränsa programmets omfattning kommer programgruppens arbete att resultera i en mer kortfattad uppdragsbeskrivning, istället för i ett traditionellt program. En programgrupp kring trauma är utsedd och gruppen påbörjade sitt arbete i slutet av hösten. Granska och utvärdera den vård som erbjuds medborgarna i Uppsala län från jämställdhetssynpunkt. Målet är inte uppnått.

20 2.4 Samverkansområden och prioriterade grupper 19 (81) Folkhälsoområdet Resultaten från Liv och hälsas befolkningsenkät ska användas som underlag för beslut om insatsområden och strategier. Målet är uppnått. Resultaten från kartläggningarna Liv & hälsa har på olika sätt förmedlats och bidragit till beslutsunderlag för olika förebyggande åtgärder. Data används i den introduktion till vårdcentralerna som erbjuds från Folkhälsoenheten. I samband med detta har särskilda data tagits fram för att visa de lokala skillnaderna i syfte att anpassa folkhälsoarbetet till befolkningens behov. Samtliga vårdcentraler har genomgått introduktionen. Kunskapen ska ha ökat om vilka metoder som har en dokumenterad effekt samt hur folkhälsoinsatser bör utformas för att ge ett gott resultat. Målet är uppnått. En aktiv samverkan mellan landstingets förvaltningar i syfte att öka kunskapen kan bland annat exemplifieras av samarbetet kring fysisk aktivitet på recept (FaR). De metoder som används har dokumenterad effekt enligt SBU-rapporter 6. Kunskap om de grunder som Primärvårdens hälsoorienterade arbetssätt vilar på sprids via Folkhälsoenhetens informationsarbete på vårdcentralerna. Arbetssättet bygger på strukturen med 1) mötet med patienten 2) verktyg i arbetet och 3) samverkan i vården och samhället. Ett exempel inom Akademiska sjukhuset är Obesitascentrum som har tre bärande delar i sitt uppdrag, att öka kunskapen om obesitas, öka samarbetet inom landstinget och regionen samt förbättra förutsättningarna för en god obesitasvård. Som ett led i kunskapsförmedlingen har seminarier genomförts, riktade både till professionen och till allmänheten. Barn och ungdomar Utveckla ett barn- och ungdomskompetenscentrum med samlad kompetens för det förebyggande arbetet och för stödinsatser till föräldrar. Målet är uppnått. Arbetsformen är ett nätverk av chefer från de verksamheter inom landstinget som har ett uppdrag att arbeta hälsoinriktat för barn och unga inom landstinget. Nätverkets uppdrag är bland annat att utveckla systematiskt informationsutbyte och samverkan mellan verksamheterna, fokusera på strategiska samordningsfrågor och gemensamma utvecklingsområden, t.ex. utbildning, metodutveckling, kvalitetssäkring, uppföljning och utvärdering samt medverka till kunskapsspridning internt och externt om goda exempel och evidensbaserade metoder inom förebyggande arbete riktat till barn och unga samt med avseende på stöd till föräldrar. En handlingsplan har tagits fram under våren Se över ungdomsmottagningarnas uppdrag i samverkan med kommunerna

ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT. Målrelaterad ersättning inom specialistvården. Nätverkskonferensen 2012

ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT. Målrelaterad ersättning inom specialistvården. Nätverkskonferensen 2012 ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT Målrelaterad ersättning inom specialistvården Nätverkskonferensen 2012 kerstin.petren@lul.se niklas.rommel@lul.se LANDSTINGET I UPPSALA LÄN 2012 Uppsala medelstort landsting:

Läs mer

Hälso och sjukvårdsnämnden Balanserat styrkort 2015

Hälso och sjukvårdsnämnden Balanserat styrkort 2015 1 (6) Hälso och sjukvårdsnämnden Fastställt i Hälso och sjukvårdsnämnden 2014 05 22 Dnr 14HSN372 Hälso och sjukvårdsnämnden 2 (6) Hälso och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) är ansvarig

Läs mer

Följande statistik skall följas av vårdgivaren och inrapporteras till landstinget på anmodan:

Följande statistik skall följas av vårdgivaren och inrapporteras till landstinget på anmodan: Bilaga 2 I; Uppföljning sida 1 (6) A Uppföljning Avtalad verksamhet kommer att följas upp enligt nedanstående rutiner. Kraven på uppföljningen kan komma att ändras under avtalstiden. Bonus utgår för ställda

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag till landstingsdirektören

Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag till landstingsdirektören Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag till landstingsdirektören inför 2008 Hälso- och sjukvårdsnämnden ger följande uppdrag till landstingsdirektören som ytterst ansvarig tjänsteman för hälso- och sjukvården.

Läs mer

Patientsäkerhetssatsning 2012 uppföljning och samlad bedömning av utfall

Patientsäkerhetssatsning 2012 uppföljning och samlad bedömning av utfall 2012-11-09 Dnr 5.2-42980/2012 1(6) Patientsäkerhetssatsning 2012 uppföljning och samlad bedömning av utfall Bakgrund Staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har träffat en överenskommelse, Patientsäkerhetssatsning

Läs mer

Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad

Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad Datum: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2012-06-13 Stadskontoret Stadsområdesförvaltningar/Sociala Resursförvaltningen

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Diarienummer: LOGGA Patientsäkerhetsberättelse År 2014 Rådjurstigens gruppboende Datum och ansvarig för innehållet 150212 Lennart Sandström Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting (reviderad

Läs mer

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Antagen av Samverkansnämnden 2013-10-04 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

Presentation av Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2015

Presentation av Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2015 Presentation av Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2015 Socialstyrelsens lägesrapporter om patientsäkerhet Socialstyrelsen tar fram lägesrapporter på uppdrag av regeringen. De årliga rapporterna

Läs mer

Närvård, folkhälsa och trygghet i Håbo Inriktning av närvård

Närvård, folkhälsa och trygghet i Håbo Inriktning av närvård Socialförvaltningen Hanna Elmeskog, närvårdskoordinator 0171-46 84 17 / 070-28 98 137 hanna.elmeskog@habo.se 2015-06-01 Närvård, folkhälsa och trygghet i Håbo Inriktning av närvård 2015-2016 Håbo kommun

Läs mer

Avvikelsehantering avseende vård i samverkan

Avvikelsehantering avseende vård i samverkan ViS - Vård i samverkan kommun - landsting Godkänt den: 2016-12-13 Ansvarig: Monica Jonsson Kommun(er): Länets samtliga kommuner Landstingsförvaltning(ar): Alla förvaltningar Fastställt av: TKL 2016-11-01

Läs mer

Handlingsplan 2014 och det fortsatta arbetet

Handlingsplan 2014 och det fortsatta arbetet Monica Jonsson Regionförbundet Uppsala län 018 18 21 09 monica.jonsson@regionuppsala.se Handlingsplan 2014 och det fortsatta arbetet Representanter från landstinget och länets kommuner på ledningsnivå

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

Dnr 14OLL28 Verksamhetsberättelse 2013 Nämnden för folkhälsa ÖREBRO LÄNS LANDSTING Inledning Nämnden för folkhälsa ska känna till dagens livsvillkor, levnadsvanor och hälsoläget i befolkningen för att

Läs mer

Granskning av Delårsrapport 2 2015

Granskning av Delårsrapport 2 2015 Landstingets revisorer 2015-10-14 Rev/15036 Revisionskontoret Karin Selander Anders Marmon Johan Magnusson Granskning av Delårsrapport 2 2015 Rapport 4-15 1 Granskning av måluppfyllelsen i Delårsrapport

Läs mer

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 1 Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 2 3 Smittskydd (2) Vårdhygien (3) Patientsäkerhetsavdelningen Läkemedelskommitté (1,5) Läkemedelssektion (4) STRAMA (0,3) Patientsäkerhetssamordnare

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Nationellt ramverk för patientsäkerhet

Nationellt ramverk för patientsäkerhet Nationellt ramverk för patientsäkerhet Bakgrund SKL har tillsammans med landsting och kommuner tagit fram ett nationellt ramverk för strategiskt patientsäkerhetsarbete. Målet med det nationella ramverket

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsnämnden. Hälso- och sjukvårdsnämnden; Paragrafen förklarades omedelbart justerad.

Hälso- och sjukvårdsnämnden. Hälso- och sjukvårdsnämnden; Paragrafen förklarades omedelbart justerad. Hälso- och sjukvårdsnämnden FÖRSLAG DATUM 2010-10-27 74 Styrtal till budget 2011 - Hälso- och sjukvården Beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden; 1. Antar hälso- och sjukvårdens förslag på styrtal till budget

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN NÄRVÅRD TIERP 2014

VERKSAMHETSPLAN NÄRVÅRD TIERP 2014 VERKSAMHETSPLAN NÄRVÅRD TIERP 2014 Närvård I Uppsala län definieras närvård som det samverkansarbete inom hälso- och sjukvård och social omsorg som bedrivs mellan lanstinget och kommunerna. Syftet är

Läs mer

Palliativ vård, uppföljning. Landstinget i Halland. Revisionsrapport. Mars 2011. Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor

Palliativ vård, uppföljning. Landstinget i Halland. Revisionsrapport. Mars 2011. Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor Palliativ vård, uppföljning Landstinget i Halland Revisionsrapport Mars 2011 Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Metod och genomförande... 4 Granskningsresultat...

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Revisionsrapport Styrning och ledning av psykiatrin

Revisionsrapport Styrning och ledning av psykiatrin Revisionsrapport Styrning och ledning av psykiatrin Christel Eriksson Cert. kommunal revisor Mars 2014 Sammanfattning PwC har fått uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Region Halland att granska

Läs mer

Verksamhetsplan 2008

Verksamhetsplan 2008 Verksamhetsplan 2008 Programberedningen Vision Programberedningen ska bidra till att patienters och deras närståendes åsikter och behov förmedlas till landstingsfullmäktige. Beredningen har även ansvar

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB År 2013 2014-02-09 Helene Stolt Psykoterapeut, socionom Verksamhetsansvarig Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Verksamhetens

Läs mer

ÖVERENSKOMMELSE 2005-2007

ÖVERENSKOMMELSE 2005-2007 2005-11-09 ÖVERENSKOMMELSE 2005-2007 REVIDERING 2006 Folktandvården ÖVERENSKOMMELSE FÖR ÅR 2005-2007 OM TANDVÅRD FÖR INVÅNARE I UPPSALA LÄN 1 VÅRDÖVERENSKOMMELSE AVSEENDE TANDVÅRD FÖR INVÅNARE I UPPSALA

Läs mer

RSK 677-2005. Utvärdering. Enheten för asyl- och flyktingfrågor. Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten. Lars Palo

RSK 677-2005. Utvärdering. Enheten för asyl- och flyktingfrågor. Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten. Lars Palo RSK 677-2005 Utvärdering Enheten för asyl- och flyktingfrågor Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Lars Palo Januari 2007 1. Förutsättningar Den 1 januari 1997 överfördes ansvaret för asylsökandes

Läs mer

Vård i samverkan kommuner och landsting i Uppsala län

Vård i samverkan kommuner och landsting i Uppsala län Vård i samverkan kommuner och landsting i Uppsala län Utarbetad av Utvecklingsgruppen Vårdkedjan somatik Ersätter Riktlinjer till överenskommelse om vårdkedjan i Uppsala län somatik, 2008-11-14 Version

Läs mer

Specifik uppföljning. 1 Uppföljning

Specifik uppföljning. 1 Uppföljning LS 1112-165 Specifik uppföljning 1 Uppföljning 1.1 Beställarens uppföljning I Allmänna villkor beskrivs uppföljningen. Den innebär att Beställaren löpande följer att Vårdgivare uppfyller sitt Åtagande

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse. för. Hälsocentralen i Näsum

Patientsäkerhetsberättelse. för. Hälsocentralen i Näsum Patientsäkerhetsberättelse för Hälsocentralen i Näsum Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-13 Maria Theandersson, Platschef Lideta Hälsovård Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Bättre liv för sjuka äldre

Bättre liv för sjuka äldre Bättre liv för sjuka äldre Handlingsplan 2014 Uppsala län Bättre liv för sjuka äldre 2014 Övergripande mål och resultat Det här vill vi uppnå Bilaga Så här mäter vi förbättringar Sammanhållen vård och

Läs mer

Nationellt kunskapsstöd för palliativ vård i livets slutskede Vägledning, rekommendationer och indikatorer Stöd för ledning och styrning

Nationellt kunskapsstöd för palliativ vård i livets slutskede Vägledning, rekommendationer och indikatorer Stöd för ledning och styrning Nationellt kunskapsstöd för palliativ vård i livets slutskede Vägledning, rekommendationer och indikatorer Stöd för ledning och styrning Socialstyrelsens bedömningar och centrala rekommendationer 2011

Läs mer

Program Patientsäkerhet

Program Patientsäkerhet PROGRAM 1 (5) INLEDNING Landstinget Västmanland arbetar målmedvetet för att öka patientsäkerheten och successivt utveckla en säkerhetskultur, som kännetecknas av hög riskmedvetenhet och ett aktivt riskreducerande

Läs mer

Vårdgarantins effekter

Vårdgarantins effekter Vårdgarantins effekter Uppföljningsrapport 9 Del 1 Huvudrapport 2007-12-14 Vårdgarantin två år efter införandet en splittrad nationell bild Vårdgarantins effekter Uppföljningsrapport 9:1 2007-12-14 1 Rapportens

Läs mer

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...

Läs mer

Reservation i Landstingsfullmäktiges sammanträde den 11 juni 2007, ärende 8. Preliminär plan och budget (PPB) för Uppsala läns landsting 2008-2010

Reservation i Landstingsfullmäktiges sammanträde den 11 juni 2007, ärende 8. Preliminär plan och budget (PPB) för Uppsala läns landsting 2008-2010 Reservation i Landstingsfullmäktiges sammanträde den 11 juni 2007, ärende 8. Preliminär plan och budget (PPB) för Uppsala läns landsting 2008-2010 Låt de goda exemplen visa vägen! Låt de goda exemplen

Läs mer

Erfarenhet och kunskap från avvikelserapporteringen

Erfarenhet och kunskap från avvikelserapporteringen LANDSTINGET I VÄRMLAND Revisorerna JM/AM 2010-12-23 Rev/10042 Erfarenhet och kunskap från avvikelserapporteringen Rapport 6-10 LANDSTINGET I VÄRMLAND 2010-12-23 2 Erfarenhet och kunskap från avvikelserapporteringen

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete xx Fastställd Socialnämnden 2014-05-07 Reviderad - Produktion Socialförvaltningen

Läs mer

Balanserat styrkort 2016 Landstingsstyrelsen

Balanserat styrkort 2016 Landstingsstyrelsen Balanserat styrkort 2016 Landstingsstyrelsen Fastställt i Landstingsstyrelsen 2015-05-13 Dnr 15LS1947 BALANSERAT STYRKORT 2016 LANDSTINGSSTYRELSEN Landstinget använder balanserad styrning/balanserat styrkort

Läs mer

Rapport PunktPrevalensMätning av VårdRelaterade Infektioner PPM-VRI 16 oktober 2013

Rapport PunktPrevalensMätning av VårdRelaterade Infektioner PPM-VRI 16 oktober 2013 Rapport PunktPrevalensMätning av VårdRelaterade Infektioner PPM-VRI 16 oktober 2013 Vårdrelaterade infektioner Andelen infektioner i landet sjunker till 8,7 procent i den senaste mätningen av vårdrelaterade

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB

Patientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB Patientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB År 2016 2017-01-08 Hélène Stolt Leg. psykoterapeut, socionom, verksamhetsansvarig Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver

Läs mer

Granskning av Delårsrapport

Granskning av Delårsrapport Landstingets revisorer 2014-10-20 Rev/14040 Revisionskontoret Susanne Kangas Anders Marmon Johan Magnusson Granskning av Delårsrapport 2 2014 Rapport 9-14 1 Granskning av måluppfyllelsen i Delårsrapport

Läs mer

Bättre liv för sjuka äldre Handlingsplan för regional utveckling 2013-2014

Bättre liv för sjuka äldre Handlingsplan för regional utveckling 2013-2014 Struktur Aktivitet Tidplan Roller och ansvar Uppföljning Styrning och ledning Utvecklingsarbetet om Bättre liv för sjuka äldre ska förankras i de strukturer för styrning, ledning och samverkan som finns

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Upprättad 2013-12-18 2(5) Kvalitetsledningssystem i Timrå Bakgrund Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger insatserna

Läs mer

Beställningsunderlag 2015

Beställningsunderlag 2015 Diarienummer HSN5-5-2014 Beställningsunderlag 2015 Hälso- och sjukvårdsnämnd 5 Göteborg, centrum-väster Dnr HSN5-5-2014 Beställningsunderlag 2015 Hälso- och sjukvårdsnämnd 5 Göteborg, centrum-väster 1

Läs mer

Landstingsdirektörens stab Dnr Patientsäkerhetsavdelningen Reviderad Kristine Thorell Anna Lengstedt. Landstingstyrelsen

Landstingsdirektörens stab Dnr Patientsäkerhetsavdelningen Reviderad Kristine Thorell Anna Lengstedt. Landstingstyrelsen Landstingsdirektörens stab 2015-01-09 Dnr Patientsäkerhetsavdelningen Reviderad 2015-01-12 Kristine Thorell Anna Lengstedt Landstingstyrelsen För en bättre läkemedelsanvändning i Landstinget Blekinge Sammanfattning

Läs mer

Avtal med Habilitering & Hälsa 2012

Avtal med Habilitering & Hälsa 2012 HÄLSO- OCH SJUKVÅRDS- NÄMNDEN 2011-12-20 p 9 1 (5) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Lena Johnsson Avtal med Habilitering & Hälsa 2012 Ärendebeskrivning Förhandlingen med Habilitering & Hälsa,

Läs mer

Bakgrundsinformation VG Primärvård. En del av det goda livet

Bakgrundsinformation VG Primärvård. En del av det goda livet Bakgrundsinformation VG Primärvård En del av det goda livet Innehåll: Primärvården... 3 Framtidens vårdbehov... 3 Nytt vårdvalssystem i Sverige... 3 Nytt vårdvalssystem i Västra Götaland VG Primärvård...

Läs mer

Det går att förebygga ohälsa! Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Det går att förebygga ohälsa! Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Det går att förebygga ohälsa! WHO bedömer att Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor 80 % av hjärt-/kärlsjukdomar 90 % av

Läs mer

Bilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m m jämförelse av landstingen

Bilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m m jämförelse av landstingen 26 juni 2006 Bilaga till rapporten Öppna Jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet. Jämförelser mellan landsting 2006 Bilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m

Läs mer

Kvalitets- och patientsäkerhetsarbete i Landstinget i Kalmar Län

Kvalitets- och patientsäkerhetsarbete i Landstinget i Kalmar Län Kvalitets- och patientsäkerhetsarbete i Landstinget i Kalmar Län Landstingsstyrelsen 2012-02-08 Arbetsplats X, 2011-07-04, Namn Efternamn, www.ltkalmar.se Svensk sjukvård i världsklass Svensk sjukvård

Läs mer

Avtal om folkhälsosamordning i. Borås Stad fr.o.m. 2013-01-01. Mellan

Avtal om folkhälsosamordning i. Borås Stad fr.o.m. 2013-01-01. Mellan Dnr: 110-2012 Avtal om folkhälsosamordning i Borås Stad fr.o.m. 2013-01-01 Mellan HSN 8 och Borås Stad 1 (7) 1. Parter Detta avtal är slutet mellan kommunstyrelsen i Borås nedan kallad kommunen och Västra

Läs mer

Läkemedelskommitténs verksamhetsplan 2015

Läkemedelskommitténs verksamhetsplan 2015 Dnr HSS 2015-0008 Läkemedelskommitténs verksamhetsplan 2015 Läkemedelskommittén arbetar på uppdrag av hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Enheten för kunskapsstyrning utgör kommitténs administrativa stöd i

Läs mer

Utvecklingsplan för god och jämlik vård. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret

Utvecklingsplan för god och jämlik vård. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret Utvecklingsplan för god och jämlik vård Revisionspromemoria LANDSTINGETS REVISORER 2014-04-09 14REV9 2(7) Sammanfattning Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade i december 2011 om en utvecklingsplan för

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012

Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012 Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012 20130301 och ansvarig för innehållet ---------------------------------- Robin Wakeham Leg. Sjukgymnast Verksamhetschef Fysiocenter

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Ortopedspecialisterna

Patientsäkerhetsberättelse för Ortopedspecialisterna Patientsäkerhetsberättelse för Ortopedspecialisterna År 2016 Diarienummer: RS160656 2017-01-15 Patrick Överli, verksamhetschef PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE/2017-01-15/PÖ 1. Verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbetet

Läs mer

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (M) frfattningssam lingföreskrifter Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Verksamhetsplan 2015 Hälso-och sjukvården Dalarna

Verksamhetsplan 2015 Hälso-och sjukvården Dalarna BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsen Central förvaltning Datum 2015-02-16 Sida 1 (3) Hälso- och sjukvårdsenhet Dnr LD15/00372 Uppdnr 994 2015-02-16 Landstingsstyrelsen Verksamhetsplan 2015 Hälso-och sjukvården

Läs mer

Presidium Nämnd för Folkhälsa och sjukvård 1-17

Presidium Nämnd för Folkhälsa och sjukvård 1-17 PROTOKOLL UTDRAG Presidium Nämnd för Folkhälsa och sjukvård 1-17 Tid: 2016-02-10, kl 08:10-10:20 Plats: Sal A, Regionens hus 6 Systemmätetal/mål 2016 Hälso- och sjukvård Diarienummer RJL 2016/296 Beslut

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2012

Patientsäkerhetsberättelse 2012 Handlingstyp Patientsäkerhetsberättelse 1 (8) Datum 2012-01-23 Patientsäkerhetsberättelse 2012 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen överlämnar härmed sin berättelse om patientsäkerhet för kalenderåret 2011.

Läs mer

INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3

INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3 Riktlinje för Land stinget Västm manlands arbete med barnkonventionenn 2 (9) INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3 2 Definitioner landstinget västmanland... 4 3 Inriktningsmål... 6 4 Organisation... 7 5 Styrande

Läs mer

Landstingsstyrelsen Kvalitet och patientsäkerhet

Landstingsstyrelsen Kvalitet och patientsäkerhet Landstingsstyrelsen Kvalitet och patientsäkerhet Krister Björkegren Patientsäkerhet Barometern 9 nov 2012 Trycksår 2008: Landstingets första trycksårsmätning - var femte patient har trycksår 2009-2012:

Läs mer

VERKSAMHETS- BERÄTTELSE

VERKSAMHETS- BERÄTTELSE VERKSAMHETS- BERÄTTELSE 2011 Samrehabnämnden 1 Samrehabnämnden Brukar/medborgarperspektiv Grunduppdrag Samrehabnämnden ska bedriva och utveckla rehabilitering och habilitering avseende arbetsterapi, sjukgymnastik

Läs mer

Överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa - mellan kommuner och landsting i Norrbottenslän

Överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa - mellan kommuner och landsting i Norrbottenslän Överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa - mellan kommuner och landsting i Norrbottenslän För vem? Barn och unga 0-25 år som har eller riskerar att utveckla psykisk ohälsa och sjukdom Personer

Läs mer

Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård

Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Skapad av: MAS MAR Beslutad av: Gäller från: 2004-04-04 Reviderad den: 2011-11-30 Diarienummer: Inledning Hälso- och sjukvårdslagen ställer krav

Läs mer

1. Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2. Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa

1. Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2. Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa Information om statliga stimulansmedel aktuella för Kalmar län genom överenskommelser mellan SKL och regeringen 2015 avseende socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Region Skåne

Patientsäkerhetsberättelse för Region Skåne Patientsäkerhetsberättelse för Region Skåne År 2015 2016-02-28, Jens Enoksson, regional chefläkare 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet

Läs mer

HANDLINGSPLAN - Öppna jämförelser, 2013

HANDLINGSPLAN - Öppna jämförelser, 2013 Inledning Varje division i Skånevård Kryh har utarbetat ett måldokument med en tillhörande aktivitetsplan. I aktivitetsplanerna beskrivs bland annat åtgärder för att nå målen och vem som är ansvarig. Samtliga

Läs mer

Policys. Vård och omsorg

Policys. Vård och omsorg LEDNINGSSYSTEM FÖR KVALITET Policys Vård och omsorg 2010/2011 Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2010-08-26 ( 65) Reviderad av vård- och omsorgsnämnden 2013-12-19 (Policy för insatser och vårdåtgärder)

Läs mer

Åtgärder i Västra Götaland för att minska sjukfrånvaron

Åtgärder i Västra Götaland för att minska sjukfrånvaron Åtgärder i Västra Götaland för att minska sjukfrånvaron Regional åtgärdsplan 2006-2008 Denna åtgärdsplan är en överenskommelse mellan Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götaland. Mer

Läs mer

Styrkortens relationer 2006

Styrkortens relationer 2006 VISION VISION VISION VISION VISION Styrkortens relationer 2006 Landstingsstyrelsen Landstingsfullmäktige Vision Strategier Huvudmannastyrning 3-årsbudget m.m Vision (LF) Strategier (LF) Hälso- och sjukvårds

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB

Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB År 2014 Datum 2015-03-01 Camilla Nilsson, verksamhetschef Innehållsförteckning Inledning 3 Struktur för inrapportering, uppföljning och utvärdering

Läs mer

Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland

Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland 2016-09-20 2(7) 1. Inledning Landstinget Västernorrland driver ett omfattande omställningsarbete för att skapa en ekonomi i balans. Men jämte

Läs mer

Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut om närsjukvård i Blekinge

Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut om närsjukvård i Blekinge Blekingesjukhuset 2016-08-18 Ärendenummer: 2016/00240 Förvaltningsstaben Dokumentnummer: 2016/00240-4 Lars Almroth Till Nämnden för Blekingesjukhuset Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2013

Kvalitetsbokslut 2013 Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2013 Vårdcentralen Nävertorp Katrineholm 2013 Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Verksamhetens

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Hälsoringen Osby/Lönsboda

Patientsäkerhetsberättelse för Hälsoringen Osby/Lönsboda Patientsäkerhetsberättelse för Hälsoringen Osby/Lönsboda År 2015 Katharina Martinsson tf verksamhetschef 20150219 Innehållsförteckning Sammanfattning 2 Övergripande mål och strategier 3 Organisatoriskt

Läs mer

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Sammanfattning Detta bygger på av socialstyrelsen 2007 utfärdade nationella riktlinjerna

Läs mer

Spridning av säkrare praxis

Spridning av säkrare praxis Spridning av säkrare praxis Arbetsmaterial VEM? VARFÖR? VAD? NÄR? HUR? Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm Besöksadress: Hornsgatan 20 Tel: 08-452 70 00 Fax: 08-452 70 50 E-post: info@skl.se

Läs mer

Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun

Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26--27, 182 Innehållsförteckning Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun...1 Inledning...1 Internkontroll...1 Organisation

Läs mer

1. Vad menas med funktion för koordinering av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen?

1. Vad menas med funktion för koordinering av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen? 2016-12-16 1 (5) Avdelningen för Vård och omsorg Anna Östbom Frågor och svar Villkor 2 Funktion för koordinering 1. Vad menas med funktion för koordinering av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen?

Läs mer

Revisionsplan 2014 Landstinget Dalarna

Revisionsplan 2014 Landstinget Dalarna Revisionsplan 2014 Landstinget Dalarna Landstingets revisorer Antaget 2013-12-09 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Inledning 3 Avsikten med revisionsplanen 3 Vårt Arbetssätt 3 - Riskanalys 3

Läs mer

GRANSKNING AV LANDSTINGET SÖRMLANDS DELÅRSRAPPORT

GRANSKNING AV LANDSTINGET SÖRMLANDS DELÅRSRAPPORT GRANSKNING AV LANDSTINGET SÖRMLANDS DELÅRSRAPPORT 2013-08-31 BAKGRUND Revisorerna ska enligt kommunallagen bedöma om resultatet i den lagstadgade delårsrapporten är förenligt med de av fullmäktige fastställda

Läs mer

Patientsa kerhetsbera ttelse fö r La karhuset Trana s

Patientsa kerhetsbera ttelse fö r La karhuset Trana s Patientsa kerhetsbera ttelse fö r La karhuset Trana s Datum och ansvarig för innehållet 2016-02-03 Anders Pramborn Verksamhetschef Läkarhuset Tranås Jon Tallinger Tillförordnad verksamhetschef Läkarhuset

Läs mer

Kultur på recept svar på motion

Kultur på recept svar på motion LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen 2012-04-27 19 (24) Dnr CK 2010-0431 86 Kultur på recept svar på motion Förslag till beslut Landstingsstyrelsen

Läs mer

FÖRSLAG H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R VOHJS HU-HOH Beslutsunderlag 1. Patientsäkerhetsberättelse 2013

FÖRSLAG H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R VOHJS HU-HOH Beslutsunderlag 1. Patientsäkerhetsberättelse 2013 Gemensam nämnd för vård och omsorg och hjälpmedel FÖRSLAG H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R 2014-04-04 VOHJS14-021 HU-HOH13-052 12 Patientsäkerhetsberättelse 2013 för Hjälpmedelscentralen

Läs mer

Bilaga 14 1 (1) Datum 2015-09-29 Uppdragsbeskrivning kanslifunktion för samverkansnämnden Uppdrag Samordna och administrera samverkansnämndens sammanträden inklusive tjänstemannaberedningar. Administrera

Läs mer

Remisser i vården. Revisionsrapport. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret

Remisser i vården. Revisionsrapport. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret Remisser i vården Revisionsrapport LANDSTINGETS REVISORER 2014-03-19 13REV40 2(11) Sammanfattning Landstingets revisorer har under 2010 granskat landstingets hantering av remisser. Syftet med denna uppföljande

Läs mer

Medicinsk stab. Patientsäkerhet. Samverkan mellan kommun och landsting

Medicinsk stab. Patientsäkerhet. Samverkan mellan kommun och landsting Patientsäkerhet Samverkan mellan kommun och landsting 2011-11-21 Nationell satsning för ökad patientsäkerhet Nollvision avseende undvikbara vårdskador Patientsäkerhetsmiljarden 2011-2014 Målsättning att

Läs mer

Årsredovisning 2007 -en kortversion

Årsredovisning 2007 -en kortversion Årsredovisning 2007 -en kortversion Du håller i din hand kortversionen av landstingets årsredovisning för 2007. Årsredovisningen redovisar verksamheternas resultat utifrån landstingsplanens mål och budget.

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse. för Läkarhuset Roslunda AB.

Patientsäkerhetsberättelse. för Läkarhuset Roslunda AB. Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB. År 2012 Datum 2013-03-01 Camilla Nilsson, vårdcentralchef Innehållsförteckning Inledning 3 Struktur för inrapportering, uppföljning och utvärdering

Läs mer

Mål och inriktning 2014

Mål och inriktning 2014 Förslag Mål och inriktning 2014 Driftnämnden öppen specialiserad vård Hälsa och funktionsstöd I detta dokument redovisas driftnämndens mål och inriktningar för att genomföra det uppdrag för 2014 som nämnden

Läs mer

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR TERAPIKOLONI- VERKSAMHET

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR TERAPIKOLONI- VERKSAMHET 1(5) FÖR TERAPIKOLONI- VERKSAMHET 1 Mål och inriktning utgör ett kompletterande barn och ungdomspsykiatriskt vårdutbud inom Stockholms läns landsting. Verksamheten ska präglas av en helhetssyn på det enskilda

Läs mer

Bättre liv. Det primära målet med arbetet utifrån handlingsplanen. FÖr SJUKA Äldre 2014

Bättre liv. Det primära målet med arbetet utifrån handlingsplanen. FÖr SJUKA Äldre 2014 KorTVerSIoN AV HANdlINGSPlANeN riktad TIll KoMMUNerNA I KroNoBerGS län Bättre liv Det primära målet med arbetet utifrån handlingsplanen är att uppnå ett bättre liv för de mest sjuka äldre i Kronobergs

Läs mer

Dagens struktur inom Landstinget Dalarnas hälso- och sjukvård

Dagens struktur inom Landstinget Dalarnas hälso- och sjukvård Dagens struktur inom Landstinget Dalarnas hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvården i Dalarnas län är uppbyggt kring länets primärvård och 26 vårdcentraler, öppenvårdsmottagningar, sjukhusen i Säter, Ludvika

Läs mer

Landstingsstyrelsens beslut

Landstingsstyrelsens beslut Landstingsstyrelsen PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2010-08-31 LS-LED10-447 145 Styrtal 2010 för hälso- och sjukvården. Revidering Landstingsstyrelsens beslut 1. Landstingsstyrelsen fastställer de reviderade

Läs mer