Mot bättre it. Spexet 60 år

Transkript

1 Mot bättre it Spexet 60 år Excore Chalmers magasin låter företagen växa

2 Chalmers Innovation Sveriges ledande idéinvesterare och företagsinkubator Utveckla din affärsidé Arbeta i ett ungt teknikbolag Dela med dig av din erfarenhet Business Idea Identification En halvdags workshop där vi är med och identifierar potentiella affärsmöjligheter i din teknologi. Researchers Program Tre halvdagar med konkret utbildning i kommersialisering av forskningsidéer. Innovationsstipendium kronor för en initial konkretiseringen av din idé. Förinkubatorn Målstyrd process där vi erbjuder pengar och coachning av affärsutvecklare. Arbete Våra företag har ett ständigt rekryteringsbehov. I de företag vi är med och startar rekryterar vi kontinuerligt till olika positioner. Hos oss får du chans att ingå i ett team där du kan påverka från dag ett. Examensarbeten Våra företag bedriver utveckling, vilket innebär att de kontinuerligt behöver extra resurser i såväl teknikutveckling som marknadsfrågor. Affärsängelnätverk För aktiva affärsänglar som är beredda att investera privat i startfasen av företag. Styrelsearbete Samtliga företag har en styrelse och där behövs extern branschkompetens med erfarenhet från affärsvärlden. Vi erbjuder spännande och stimulerande möjligheter för dig att ta en plats i någon av våra företags styrelser. Industriavknoppningar Vi hjälper dig och det företag du jobbar på att utveckla affärer som ligger utanför kärnverksamheten i ditt nuvarande företag. Chalmers Innovation Stena Center 1D Göteborg Tel: info@chalmersinnovation.com Låter det intressant? Kontakta Jennifer Lange på telefon så lotsar hon dig vidare till rätt person. Epost: ninni@chalmersinnovation.com 2 Läs mer om hela vårt erbjudande på

3 Ett hedersuppdrag Välkommen till årets första Chalmers magasin! Det är en ny nuna på den här platsen. Under 2008 är jag vikarierande chefredaktör för tidningen. Ett hedrande uppdrag, som fyller mig med både spänning och bävan. Jag planerar inga chockerande förändringar, utan ska göra mitt bästa för att förvalta tidningen med omdöme och varsamhet. Till mitt stöd har jag det helt nya redaktionsrådet, som består av handplockade, kloka företrädare för Chalmers forskning och utbildning, och för näringslivet. Under året kommer vi att genomföra en läsvärdesundersökning för att få en bild av vad ni läsare egentligen tycker om tidningen. Skriv gärna redan nu till mig med dina synpunkter och funderingar om innehållet. Tycker du att det är något som saknas? Är vi på rätt väg? Både ris och ros välkomnas. Jag är stolt över att kunna presentera två nya medarbetare i magasinet kolumnisterna Johanna Almer och Jennica Kjällstrand, samordnare för jämställdhet respektive miljö på Chalmers. De kommer att skriva och berätta om sina verksamheter i varje nummer under året. Levande och intressant! I det här numret tar vi också pulsen på Chalmersspexets 60-årsjubileum, som firas stort i Valborgshelgen. Det kommer säkert att väcka många goda minnen. Och nye it-strategen Tony Ottosson porträtteras av författaren Peter Gissy. Trevlig läsning! Michael Nystås Chalmers magasin Chalmers, Göteborg Ansvarig utgivare Petra Ljung, Informationsavdelningen petra.ljung@chalmers.se Chefredaktör Michael Nystås, Informationsavdelningen michael.nystas@chalmers.se Grafisk formgivare Renée Stencrantz, Serviceavd. Foto och grafisk design renee.stencrantz@chalmers.se Fotograf Jan-Olof Yxell, Serviceavd. Foto och grafisk design jan-olof.yxell@chalmers.se Annonser Johan Johansson, annons@chs.chalmers.se Adressändring alumni@market.chalmers.se Redaktionsråd Anna Aspgren vice ordförande, Chalmersska Ingenjörsföreningen Johanna Björkner director, Group Knowledge Management, AB SKF Laura Fainsilber universitetslektor, Matematiska vetenskaper Göran Havert alumnikoordinator, Alumni- och marknadskontakter Claes Niklasson professor i kemisk reaktionsteknik, Kemi- och bioteknik Christine Räisänen bitr. professor i organisation och kommunikation, Bygg- och miljöteknik Tryck Eskils Tryckeri AB Miljöcertifiering ISO14001 Svanenlicens nr Upplaga exemplar ISSN Nr 2/2008 utkommer i juni INNEHÅLL 4 Han kopplar greppet på it-frågorna 6 Smart el med guld i solcellen 7 Kolumn: Karin Markides 8 Chalmersspexet 60 år 13 Kolumn: Johanna Almer 14 En samhällsvetare i nanolabbet 16 Excore får företagen att växa 18 Jon ställer upp för Kambodja 20 Teknologer på besök i fysikens Mekka 22 Nya rön 23 Kolumn: Jennica Kjällstrand 24 Arkitektlegendaren som ritade Chalmers 28 Noterat 32 Chalmers alumner Omslagsbild: Detaljbild av Carl Hägglunds forskningsuppställning, där han belyser solceller som fått en tunn yta av guld. 3

4 Han kopplar greppet på it-frågorna Nye Chief Information Officer (CIO), Tony Ottosson, har ambitionen att städa upp i den snåriga it-miljön på skolan. Färre och bättre it-lösningar till rimlig kostnad, erbjuder han och startar med att ta fram en it-vision som kan kopplas till Chalmers egen. TEXT PETER GISSY Göteborgs Text & Layout Karriärvägen har varit spikrak för Tony Ottosson. Säkert har det att göra med hans erkänt starkaste karaktärsdrag: målmedvetenhet. Till Chalmers kom han redan 1988 för att ägna sitt liv åt informationsteknologin. Fem år senare började han doktorera på dåvarande Informationsteori. Avhandlingen, klar 1997, handlade om 3G-teknik. Efter något år på Ericsson (USA) fick han erbjudande att komma till Chalmers som lektor på samma institution där han tagit sin examen: Signaler och system som den hette efter namnbyte. Central samordnare Efter forskning och handledning väntade professorstiteln för något år sedan. För att bredda sig har han successivt tagit uppdrag också utanför institutionen. Det var när han satt i linjeledningen för D-linjen, det vill säga civilingenjörsprogrammet, som it-ansvarig för grundutbildningen, som han deltog i olika utredningar. Det behövdes en central samordnare för itfrågorna. När jag fick förfrågan om jag ville vara den personen, tvekade jag inte. Högskolan har stor it-verksamhet, säger han. Runt anställda och tiotusen studenter behöver alla datorer att arbeta vid. Chalmers har inte haft något sammanhållande organ som sett till att de strategiska besluten implementerats på både beställar- och ut förarsidan. Praktiskt har det betytt att många frågor fallit mellan stolarna. It för miljoner Vi lägger runt 80 miljoner på it. Det är viktigt att vi gör det på ett sätt så att vi får ut mesta möjliga av pengarna. Vi har idag skiftande itlösningar vi måste bestämma vilka vi vill ha och som stödjer verksamheten. Han har en rad idéer. Det ska bli en ny datorarbetsplats för alla anställda för fast eller bärbar dator. En vision på it-sidan ska tas fram som kan kopplas till Chalmers egen. Centrala administrativa system ska ses över. En ny studentportal ska ersätta it-tjänster som varit spridda i många system och sett olika ut. Studenterna har fått gå in på flera ställen för att få information. Det har varit rörigt och tidsödande. Huvudtanken är att skapa en portal där allt kan hittas. Här ska det också ligga riktad info om varje kurs och på ett språk som alla kan förstå. Som merit för jobbet pekar han på sin långa erfarenhet av Chalmers som organisation, och kännedomen om de som jobbar här. Forskare och lärare Att jag är forskare och lärare i botten är en viktig del. Det innebär att jag förstår problemen. It måste vara ett stöd för verksamheten, då 4

5 Namn: Tony Ottosson Ålder: 39 år Bakgrund: Uppväxt i Dingle. Köpte första datorn när jag var tolv år Befattning: Chef på Avdelningen för it-styrning på Chalmers sedan ett halvår Familj: Sambo Camilla Intressen: Ledarskap, gruppdynamik Fritid: Golf (hcp 18), litteratur, ordförande i ledarskapsföreningen JCI Sweden Stark sida: Analytisk, strategisk Svag sida: Lite pushig Jobbar på: Bli bättre lyssnare Kontakt: tony.ottosson@chalmers.se Tony Ottosson är Chalmers nye CIO. Han tror att hans bakgrund som lärare och forskare är en fördel när han tar sig an it-frågorna på högskolan. måste man ha kunskap om den. Dagens forskare har en pressad situation. Mitt mål är att hjälpa dem i deras vardag, så att de får mer tid över till att forska och undervisa. I it-hänseende ligger Chalmers dåligt till bland landets tekniska högskolor, hävdar han och menar att det är hög tid att det görs något åt den saken. Betyder jobbet att du kommer att gå runt på institutionerna och städa bland datorerna? Jag kommer inte att tvinga på någon ett system den inte vill ha. Vi kommer att erbjuda en standardiserad tjänst som många inser innebär bättre funktionalitet och kostnadseffektivitet. Grön it? Det är jag positiv till. För Chalmers innebär det att vi måste spara el. Kan vi få ner datorerna i energisparläge snabbare än idag, kan vi spara uppemot en miljon per år, grovt räknat. I dag finns drygt ettusen datorer på högskolan som studenterna får använda. Det antalet har sjunkit genom åren och kommer att minska ytterligare. Vi måste anpassa oss. Studenterna skaffar inte sällan en egen dator, och då räcker det att erbjuda uppkopplingsmöjlighet i datorsalarna. Han och de tre handplockade medarbetare som utgör Avdelningen för it-styrning kommer att verka i nära samklang med omgivningen, betonar han. Under våren kommer han att boka in sig på samtliga institutioner för att höra hur han kan hjälpa till. r LITEN IT-ORDLISTA FÖR CHALMERISTER Avdelningen för it-styrning: Organisatoriskt i linjen under Administration och service, men rapporterar direkt till rektorn It-service: Huvudleverantör av it-tjänster och it-system It-rådet: Rådgivande organ med personer i Chalmers ledning med Ottosson som ordförande. Bollplank för it-frågor It-beställarrådet: Rådgivande organ för beställare. Mer operativt inriktat om it-frågor 5

6 Elektronerna i nanopartiklar av ädelmetall svänger tillsammans i takt med ljusets frekvens. Fenomenet kan utnyttjas för att göra bättre och billigare solceller, visar forskare vid Chalmers. Smart el med guld i solcellen TEXT SOFIE HEBRAND Carl Hägglund menar att solceller av specialdesignade nanopartiklar av guld gör att det bara krävs ett fåtal nanometer tjockt lager för att partiklarna ska absorbera ljuset på ett mer effektivt sätt. Elproducerande solceller är ett av de mest attraktiva alternativen för att skapa ett långsiktigt hållbart energisystem, men än så länge kan inte solceller konkurrera ekonomiskt med fossila bränslen. Forskarna tittar just nu mycket på hur nanoteknik kan bidra till att få ned kostnaden. Solceller är uppbyggda av skivor som absorberar solljuset och omvandlar det till elektrisk ström. Tunnare solceller kan ge både billigare och mer elektricitet än dagens celler, om deras förmåga att absorbera solljus optimeras. Ett sätt att förstärka absorptionen i det ljusfångande materialet i en solcell är att utnyttja nanopartiklar av ädelmetall. Carl Hägglund på Institutionen för teknisk fysik på Chalmers har tittat närmare på hur detta fungerar i sin doktorsavhandling. Svänger i takt Det rör sig om partiklar med speciella optiska egenskaper som beror på att deras elektroner svänger fram och tillbaka tillsammans i takt med ljusets frekvens, det vill säga ljusets färg. Partiklarna fångar in ljuset som små antenner och via svängningarna förs energin vidare som elektricitet. Dessa svängningar, plasmoner, blir extra kraftiga vid vissa så kallade plasmonresonansfrekvenser, som i sin tur påverkas av partiklarnas form, storlek och omgivning. Vad vi har gjort är att vi med hjälp av nanoteknik tillverkat partiklarna och på så vis kunnat styra egenskaperna och sett hur de kan förstärka absorptionen av ljus med olika färg, säger Carl Hägglund. I solcellssammanhang är den stora utmaningen att effektivt överföra den ener gi som absorberas i elektronsvängningen till energi i form av elektricitet. Vi visar att det är just partiklarnas svängningar som ger energin, hur den överförs till materialet och blir till elektricitet. Det hade ju till exempel kunnat vara så att svängningarna bara genererade värme istället, säger Carl Hägglund. Billigare solceller Verkningsgraden för de bästa solcellerna är redan idag väldigt hög. Möjligheten att få ännu billigare solceller ligger därför bland annat i mindre materialåtgång och lägre produktionskostnader. Med solceller av specialdesignade nanopartiklar av guld, som Carl Hägglund tittat på, krävs bara ett fåtal nanometer tjockt lager för att partiklarna ska absorbera ljuset på ett effektivt sätt. I avhandlingen undersöks effekten av nanopartiklar av ädelmetall på två olika typer av solceller, som kan sägas representera två ytterligheter. I den ena typen av solcell absorberas ljuset i molekyler på en yta, och i den andra djupt inne i materialet. De experimentella och teoretiska resultaten visar att partiklarna kan bidra till att överföra ljusets energi till användbar elektricitet på flera olika sätt, och att det är möjligt att förstärka solcellers absorption både på ytan och i djupet via olika mekanismer. Arbetet har utförts inom ramen för ett materialvetenskapligt forskningsprogram ( Photo- Nano ) finansierat av Stiftelsen för Strategisk Forskning, SSF. r 6

7 Ett välkommet fokus på kvalitet Vi är inne i en tid när kvalitet allmänt utpekas som det viktigaste kriteriet för resurstilldelning. Det känns befriande att vi lyfter fram drivkrafter som både utmanar och belönar oss i en positiv riktning för vår egen utveckling. Jag välkomnar därför ökat fokus på kvalitet. Behovet av att finna entydiga sätt att mäta kvalitet inom undervisning, forskning och samverkan med det omgivande samhället har aldrig varit större, och kommer med all säkerhet att öka i takt med en allt tuffare konkurrens mellan olika lärosäten. Det finns lång erfarenhet av att mäta kvalitet på forskare, ämnesområden och universitet med hjälp av mer eller mindre komplexa expertgrupper. Idag behöver man dessutom kunna bedöma kvalitet över ämnesgränser, kulturgränser och ändamålsgränser med entydiga kvalitetsindikatorer. Man kan verkligen fråga sig om det går att finna indikatorer som inte får en kraftfullt styrande effekt. Av de många faror som lurar är långsiktig likriktning av universitetens mång fald en av de mer allvarliga. En annan är oförmågan att mäta komplexa kvalitetskriterier som samverkan, dynamik och förnyelse, och därmed inte ge dessa viktiga drivkrafter för långsiktig kvalitetsutveckling någon belöning. Det mest problematiska är kanske ändå att det ofta saknas en analys av vad de valda kvalitetsmåtten verkligen skall mäta. Särskilt tydligt kommer detta problem fram i den flora av rankinglistor som sprids över världen. Högskoleverkets pågående kartläggning av rankingsystemen startar förhoppningsvis en konstruktiv debatt kring denna fråga. Världens olika rankinglistor har mångåriga erfarenheter av att förhålla sig till de kvalitetskrav som utvecklats och testats. Trots det finns det fortfarande stora svårigheter med olika kulturer och system världen över. Det blir svårt att mäta rätt saker. Uppfinningsrikedomen är dessutom hög när det gäller möjligheten att komma väl ut i ranking och med den förväntade ökande konkurrensen universitet emellan kommer detta att bli än mer utmanande. Som exempel kan nämnas universitet som räknar med olika gästforskare, som inte deltar i utbildningen, i statistiken över lärartäthet. Men ranking kan också visa på lärosätens unikheter, även om dessa mätningar är mer ovanliga och lätt kritiseras för dåligt statistiskt underlag. Det är dock en metod med potential att bli ett stöd i marknadsföring och profilering. Chalmers kom till exempel mycket väl ut i en ranking, genomförd 2007 av franska EMP, av alumni från lärosätet med ställning som CEO i internationella företag på Forbes topp-500-lista. Chalmers kunde visa upp tre CEO:s och blev därmed bäst i Sverige med sin 18:e plats av 338 universitet i världen. Inom Chalmers profilområde kring hållbar utveckling genomfördes 2006 en ranking kallad EESD Observatory Report, som mätte nivån på hållbar utveckling i utbildningen vid tekniska universitet. Vid den första mätningen ingick 51 europeiska universitet och Chalmers kom på 9:e plats. En ny mätning pågår under våren 2008 där antalet universitet kraftigt utökats. Det finns goda skäl att tro att denna ranking kan få stor synlighet och bli en drivkraft mot profilering. REKTOR KARIN MARKIDES HAR ORDET 7

8 LMERSSPEXET 60 ÅR CHALMERSSPEXET 60 ÅR CHALMERSSP Firar med nyuppsättning av Cæsarion TEXT MICHAEL NYSTÅS Erfaren spexare. Åsa Jansson, chalmerist och spexdirecteur, samordnar 60-årsfirandets festligheter under Valborgshelgen är det 60 år sen det första Chalmersspexet sattes upp. Det firas med både nyheter och nostalgi under den kommande Valborgshelgen. Höjdpunkten blir en nyuppsättning av Cæsarion från Det satte stora avtryck i spexhistorien på Chalmers. Många av låtarna ur föreställningen lever kvar än i dag när vi träffas, säger Åsa Jansson, som är projektledare för jubileet. Firandet börjar den 29 april med kavalkadföreställningen Tender Bar. Den har en nyskriven ramhandling som utspelas på en bar med samma namn. Därifrån görs sedan nedslag i spexhistorien med ett urval låtar och scener från 1998 och fram till i dag. Det är en översikt av alla nummer som har varit de senaste tio åren, säger Åsa Jansson. Titeln Tender Bar kommer från en sång med samma titel som alltid avslutar de interna spexsittningarna. Under vintern har en grupp författare skrivit manus till den sammanhängande ramhandlingen. Hade urpremiär 1950 Den 30 april är det dags för nyuppsättningen av det tredje Chalmersspexet genom tiderna, Cæsarion. Det hade urpremiär 1950 och spelades också på Internationella studentteaterkongressen i Tyskland Vi försökte titta ganska långt bak när vi planerade jubileet för att de som inte var med 1950 ska få en känsla av hur det var, säger Åsa. Det senaste Veraspexet, Frankenstein, spelas i RunAn i Chalmers kårhus den 1 maj, och dagen efter spelas årets Bobspex, Picasso. 150 personer jobbar Förberedelserna inför jubileet började redan förra våren, men satte igång på allvar i höstas. Runt sig har Åsa Jansson samlat en kommitté, som sköter planeringen av arrangemangen kring jubileet. Det planeras också ett stort kalas för 500 särskilt inbjudna på Valborgsmässoafton. Totalt är över 150 personer involverade under de fyra dagar som jubileet pågår. Det som är väldigt speciellt med spexet är att det finns en stor uppslutning och ett stort intresse från alla generationer som varit med. Man vill komma tillbaka och man känner sig hemma, säger Åsa. Flera av föreställningarna under jubileumsdagarna spelas i Stenhammarsalen på Konserthuset i Göteborg, Veraspexet spelas i RunAn i Chalmers kårhus, och på Valborgsmässoafton spelas för första gången chalmersspex på Stadsteatern. Det är tradition att spela på Stenhammarsalen sen Veraspexet har mer velat sätta avtryck på Chalmers och har därför spelats i RunAn. Det är ju också en lokal som inte fanns tidigare. Chalmersspexet jobbar flitigt med dokumentation. Musiken från varje spex spelas in och släpps på CD. Spexböcker med manus och sångtexter ges ut ungefär vart sjunde år. Volym 8 utkommer i samband med firandet. Det släpps även en jubileums-cd med ett urval av den musik som använts sedan förra jubileet för tio år sedan. Banade väg för Veraspexet Åsa Jansson läste maskinteknik på Chalmers och blev färdig civilingenjör för nio år sedan. Sedan några år arbetar hon på Volvo Personvagnar, i sann maskiningenjörsanda, som delprojektledare i ett projekt som syftar till att byta CAD- och PDM-system. Hon har funnits med i spexsammanhang sedan 1994, och började som fagottist i orkestern. Som skivkommitté 1997 ansvarade hon för skivinspelning och dokumentation. Ett år senare blev hon directeur. När debatten om tjejer och killar på Chalmers gick het tillsatte vi en arbetsgrupp, som jag jobbade i. Det resulterade i att Veraspexet kom till, berättar Åsa. r 8

9 EXET 60 ÅR CHALMERSSPEXET 60 ÅR CHALMERSSPEXET 60 Cæsarion sattes första gången upp Nyuppsättningen i samband med Chalmersspexets 60-årsjubileum blir en höjdpunkt under firandet. Foto: Landsarkivet i Göteborg Chalmersspexet 60 år 29/4 Tender Bar, Stenhammarsalen, Konserthuset 30/4 Nyuppsättning av Cæsarion från 1950, Stadsteatern 1/5 Frankenstein, RunAn, Chalmers kårhus 2/5 Picasso, Stenhammarsalen, Konserthuset Samtliga föreställningar under jubileumshelgen är öppna för allmänheten. Biljetter kan beställas på där det också finns ett detaljerat program för firandet. 9

10 ÅR CHALMERSSPEXET 60 ÅR CHALMERSSPEXET 60 ÅR CH Chalmersspexet är ett sätt att leva Cecilia Schotte och Sebastian Bengtsson är directeurer för de senaste uppsättningarna på Chalmers: Hannibal och Frankenstein. Directeuren är ytterst ansvarig för hela den stora organisation som finns runt ett spex - från ekonomi och planering till medarbetare. Det är som att vara vd för ett mindre företag. Med spexet har jag haft mina två bästa år, säger Cecilia. TEXT MICHAEL NYSTÅS Directeuren har också en socialt stöttande och omvårdande funktion, och har alltid ett vänligt ord till den som mår dåligt. Att se till att alla mår bra är viktigare än man kan tro. Det kan gälla under spexet, men också på fritiden. Man blir lite som en mamma. Människor gör ett bättre arbete om de har roligt, och det är extra viktigt när man gör arbetet ideellt, säger Cecilia. Krävande och utvecklande Det är ett krävande helhetsansvar. Men också utvecklande och väldigt roligt, det är både Cecilia och Sebastian noga med att betona. Man har alla möjligheter att utveckla sig själv i frågor om ledarskap, organisation och hur man på bästa möjliga sätt får till en bra föreställning. Sen gäller det självklart också att man har duktiga manusförfattare som skriver bra manus, säger Sebastian. Uppdraget som directeur sköts parallellt med studierna på Chalmers. Cecilia läser fjärde året på civilingenjörsprogrammet i kemiteknik och Sebastian är inne på sitt fjärde år på elektroteknik. Båda directeurerna har flera års spexerfarenhet, och det är nästan en förutsättning för att kunna lyckas. Cecilia var PR-chef 2006 och Sebastian har spelat i orkestern och varit casseur. Jag visste att det skulle vara roligt att jobba med spexet, men inte så här roligt, säger Cecilia. Oskrivna ritualer Ett spex är omgivet av mängder av mer eller mindre oskrivna riktlinjer och ritualer. Som att många benämningar stavas på låtsasfranska. Eller att alla inblandade kallas för västar. Västar är ett annat ord för spexare, men också en anspelning på att det inför varje uppsättning designas och sys upp en särskild väst som gåva till alla medverkande. Det är som en hel livsstil. Man blir väldigt sammansvetsad som grupp och personkemin är förstås viktig för att det ska fungera, säger Sebastian. Varje år åker man också på turné med de aktuella uppsättningarna. Den gångna säsongen gavs föreställningar av Hannibal i bland annat Finland, Storbritannien och Frankrike. Frankenstein har bland annat varit i Västerås med sin föreställning, och åker nu i april till Helsingfors för ett gästspel. Turnerandet ställer stora krav på att rekvisita och kulisser byggs för att kunna fraktas med buss till de olika spelorterna. Här kommer västarnas ingenjörskunskaper till användning. I Hannibal, som förstås baseras på den legendomspunne härförarens äventyr, förekommer bland annat en elefant. Egentligen bygger händelsen på 37 elefanter, men där sa ingenjörskunskaperna stopp och tillät endast en elefant på scenen, säger Cecilia. Det är en av utmaningarna att bygga sce nen och rekvisitan så att den passar i föreställningslokalen och under turnéerna, säger Sebastian. En elefant i Cannes I Frankrike gästades filmstaden Cannes på franska rivieran. Jag hade kontakt med Svenska Rivieraklubben i Nice. En av deras medlemmar hade sett spexet i London och drömde om att ta det till Cannes. Tillsammans styrde vi ihop en turné, berättar Cecilia. 10

11 ALMERSSPEXET 60 ÅR CHALMERSSPEXET 60 ÅR CHALMERSS Namn: Sebastian Bengtsson Ålder: 25 Gör: Pluggar till civilingenjör i elektroteknik på Chalmers Aktuell: Directeur för Veraspexet Frankenstein Receptet för ett lyckat spex: Att alla känner sig delaktiga och ger järnet Namn: Cecilia Schotte Ålder: 24 Gör: Pluggar till civilingenjör i kemiteknik på Chalmers Aktuell: Directeur för Bobspexet Hannibal Receptet för ett lyckat spex: Att ha så roligt som möjligt både på och bakom scenen Det måste ha varit ett riktigt äventyr? Det var väldigt roligt, vi flög ner och stannade i fyra nätter. Vi spelade en föreställning hundra meter från Medelhavets strand, minns Cecilia. När det är turné åker alla inblandade med, från sömmerskor till directeurer och manusförfattare. Ingen ska lämnas utanför. Det är väldigt lätt att ösa beröm över ensemble och orkester eftersom det är de som syns. Men i ett spex är alla lika viktiga och många arbetar lika mycket bakom med en föreställning, säger Cecilia. Spexare från tidigare år som hunnit lämna Chalmers rycker ofta in som textförfattare, rekvisitabyggare och roddare på turnéer. Chalmersspexet har en väldigt bra kontinuitet. Man hjälper varandra väldigt mycket och får stort stöd i organisationen. Det finns 60 års erfarenhet, som utnyttjas väldigt väl, säger Cecilia. Fortsättning g 11

12 ET 60 ÅR CHALMERSSPEXET 60 ÅR CHALMERSSPEXET 60 ÅR Läs en längre artikel om Vera-spexet på Chalmers Nyheter på webben chalmers.se/article. jsp?article=10337 Läs mer om Chalmersspexet på Directeurer i biljettluckan. Cecilia Schotte och Sebastian Bengtsson kan se tillbaka på varsitt intensivt år som spexdirecteurer för de senaste uppsättningarna på Chalmers, Hannibal och Frankenstein. Det är gjort så att man kommer tillbaka efter två år, träffar sina gamla spexare och ser den nya föreställningen. Det tar inte slut efter ett år. Det är himla kul att träffa spexare från 50-, 60- och 70-talet och se hur de vuxit ur sina västar och höra om hur det var då, säger Sebastian. Den sanna historien De konstaterar att mycket är sig likt men att mycket samtidigt har förändrats. Men grundtanken med spexet är än i dag att historien ska kretsa kring en historisk person, som levde för länge sedan. I spexet berättas den riktiga, sanna historien, inte den som historieböckerna berättar. Vi berättar det som verkligen stämmer, ler Cecilia. Musiken har breddats genom åren tidigare förekom mest klassisk musik. Dans med avancerad koreografi är också något som tillkommit. Cecilia och Sebastian kan se tillbaka på ett intensivt år som directeurer för varsitt spex. Själva har de fått stort stöd både från varandra och från gamla directeurer. Vi har bland annat dirre-fika där vi träffas och utbyter erfarenheter. Har man ett problem finns det alltid nån annan som råkat ut för samma sak. Directeurer är bra på att stötta varandra, det är en utsatt post, säger Cecilia. I Chalmersspexet finns också en inspextor och en inspextris, med stor erfarenhet av spex, som står för kunskap och kontinuitet. De är ständiga medlemmar och har ofta gamla skojiga spexhistorier på lut. Infekterad debatt 2002 delades Chalmersspexet i två spex - ett med bara män på scenen, Bob, och ett med bara kvinnor, Vera. En nyordning som infördes efter en bitvis infekterad debatt om jämställdhet på Chalmers. Det hade diskuterats länge varför tjejer inte fick stå på scenen, och till slut var man tvungna att göra något. Istället för att göra ett blandspex valde man att skapa ett killspex och ett tjejspex. Jag tycker att det är en väldigt bra konstform, som ger ett bra slutresultat, inte minst musikaliskt, säger Cecilia. Såväl Bob som Vera har både killar och tjejer bakom scenen i olika funktioner. Det är bara skådespelarensemblerna som är homogena. Känner ni er som representanter för en historisk Chalmers-tradition? Det märks att vi har ett arv att förvalta. Om man pratar med gamla chalmerister har de ofta spexen som ett starkt minne från studietiden. Då är det väldigt roligt att kunna berätta att det finns kvar. Hur tror ni att Chalmersspexet ser ut om 60 år? Det kan se ut hur som helst. Spexet har ändrats mycket under de här 60 åren. Ett exempel som visar det är att dans och koreografi tar stor plats i föreställningen nu, en svängom på scenen hörde inte alls hemma på 60-talet. Jag tror dock att grunderna alltid kommer att finnas kvar, säger Cecilia. Musiken kommer nog fortsätta att förändras. Spexet kommer att utvecklas för att hänga med i tiden, med en publik som kanske kommer att vara mer kräsen, funderar Sebastian. Vi är båda hoppfulla om att ha två stora spex på Chalmers i framtiden, ett Bob-spex och ett Vera-spex. Cecilia har hunnit lämna över till sin efterträdare. Ny directeur för Bob-spexet är Emelie Alenius, som till vardags studerar till civilingenjör i väg- och vattenbyggnad. Men även om Cecilia och Sebastian formellt lämnar uppdragen tänker de finnas kvar i spexvärlden och stötta med sina erfarenheter och glada tillrop. Spexet kommer alltid att finnas i mitt hjärta, säger Cecilia. r 12

13 Nu breddar vi jämställdhetsarbetet Jämställdhetsarbetare är ett luttrat släkte. Det mesta vi skriver hamnar i en dammig pärm. Möjligen granskar JämO det med kritisk blick. Uppmärksammas vårt arbete handlar det nästan alltid om trakasserier och elände: Varför går det så långsamt, varför lyckas ni inte, vad tänker ni göra åt? När Chalmers antog en ny jämställdhetspolicy i höstas var jag därför inställd på lite artigt intresse, i bästa fall. Så blev det inte alls! Det blev rubriker i lokalpressen, positiva rubriker, faktiskt. Det blev diskussioner och debatter i alla möjliga grupperingar. Plötsligt hade alla läst denna policy och hade frågor och åsikter. Andra högskolor hörde av sig och ville veta mer. De flesta tyckte det var spännande att Chalmers vågade dra konsekvenserna av nya forskningsrön och låta jämställdhetsarbetet ta en ny inriktning. En och annan undrade förstås om vi skulle lägga ner jämställdheten helt på Chalmers nu. Inte alla som ställde den frågan lät besvikna, noterade jag. Policyn bygger på tre antaganden, som i sin tur bygger på några amerikanska studier: 1. Det finns inga skillnader mellan kvinnor och män avseende begåvning inom natur- och teknikvetenskap. 2. Minoriteter utsätts ofta för negativ stereotypifiering som på ett negativt sätt påverkar deras prestationer. 3. Riktade insatser till stereotypifierade minoriteter kan bidra till att förstärka stereotypifieringen. Av dessa tre antaganden är det förstås det tredje som innebär en ny grundsyn och ett nytt sätt att arbeta med jämställdhet. Och som är mest kontroversiellt. Jämställdhetsarbete är av tradition in riktat på att ge olika typer av stöd till underrepresenterat kön som nätverk, mentorsprogram och öronmärkta pengar. Så har vi hittills arbetat, så arbetar andra högskolor. Men tänk om just de stereotyper och fördomar som jämställdhetsarbetet vill få bort istället riskerar att förstärkas genom dessa välmenta stödinsatser? En av studierna som policyn bygger på följde en grupp svarta, amerikanska förstaårsstudenter alltså en grupp som är i minoritet på universitetet och utsatt för en rad negativa stereotyper. Studien visade att de studenter som var med i ett särskilt stödprogram för svarta klarade sina studier sämre än de som inte var med i något stödprogram alls. Bäst gick det för dem som var med i ett brett program, alltså i en grupp som inte satts samman utifrån olika minoritetskriterier. Den vällovliga tanken att personer i minoritet ska få träffa andra i samma situation för att få förebilder och stöd visade sig ha negativ effekt. Slutsatserna av detta är att vi breddar jämställdhetsarbetet. Istället för riktade insatser ska vi hitta breda satsningar som gynnar alla och inte särskiljer eller problematiserar några grupper. Där är vi nu och utmaningen består i att hitta just dessa breda insatser som förbättrar arbetsmiljö, möjligheter och trivsel för alla på Chalmers, oavsett kön. CHALMERS JÄMSTÄLLDHETSSAMORDNARE JOHANNA ALMER HAR ORDET Men tänk om just de stereotyper och fördomar som jämställdhetsarbetet vill få bort istället riskerar att förstärkas genom dessa välmenta stödinsatser? Läs mer: Chalmers jämställdhetspolicy Article.jsp?article=10028 Jämställdhet i teori och praktik på Chalmers uploaded/document/2007/9/26/ Fakultetsradsrapport.pdf 13

14 MIKAEL JOHANSSON DOKTORERAR INIFRÅN MC2 En samhällsvetare i nanolabbet Hur tänker en nanofysiker? Det ville socialantropologen Mikael Johansson ta reda på, och vistades därför på MC2 under ett år. Nu är hans avhandling snart färdig. Det är ganska lustigt, jag är bara mig själv och gör mitt jobb, och så kan någon annan ha som sitt arbete att studera mig, säger Peter Klason, doktorand i fysik och ett av studieobjekten. TEXT FATIMA GRÖNBLAD Metra Reportage Socialantropologen Mikael Johansson disputerar snart på sin avhandling inifrån MC2 på Chalmers. Foto: Fatima Grönblad, Metra Reportage Kan ett forskarsamhälle utveckla en egen kultur? Ja, det menar åtminstone Mikael Johansson vid Avdelningen för socialantropologi på Göteborgs universitet. När han skulle välja ämne för sin avhandling åkte han inte till något exotiskt folkslag långt bort. Istället valde han att studera forskarna på MC2. Han vistades i de olika forskargrupperna på halvtid under ett år stod bredvid i lab bet, följde med på seminarier, satt med i lunchrummet och gjorde intervjuer med cirka 50 av de 200 forskarna. Internationell miljö Något som Mikael Johansson slogs av var att miljön är så internationell forskarna kommer från hela världen och det sker ett ständigt utbyte med forskargrupper världen över. Ändå verkar kulturella och etniska skillnader ha väldigt liten betydelse i samvaron. Som en judinna svarade på frågan om hur det är att jobba i samma forskargrupp som en palestinier: Det är inga som helst problem, för vi pratar inte om det. Mikael Johansson upplevde att forskarna generellt pratar väldigt lite om politik, religion eller sitt privatliv på rasterna, många samtal var snarare jobbrelaterade. Det är jättestor skillnad mot min egen arbetsplats, där är politik nästan det enda man pratar om på luncherna, säger Mikael Johansson. Mikael Johansson ser samband mellan den sociala dynamiken och den naturvetenskapliga forskningens natur. Forskarens personlighet eller åsikter är helt enkelt inte särskilt viktiga inom naturvetenskapen. Atomerna ser likadana ut oavsett vem som studerar dem och är oberoende av kulturellt sammanhang och tidsperiod. Inom samhällsvetenskapen däremot, är det svårt att tala om en objektiv verklighet. Där har forskaren som person större betydelse. Inom naturvetenskapen är verifierbarheten central, vilket innebär att någon annan ska kunna upprepa studien med samma resultat. Men det går ju inte att någon annan intervjuar nanofysiker om tjugo år och får samma resultat. Viktigt med samarbete Mikael Johansson ser renrummet som en tydlig bild för hur nanofysikerna försöker ta bort den mänskliga faktorn. Där är människokroppen det mest förorenande, så forskarna måste klä sig i skyddskläder och gå och stå på rätt sätt för att minimera sin påverkan på resultaten. 14

15 Peter Klason, doktorand i fysik på MC2, var en av de forskare som Mikael Johansson observerade och intervjuade. Samtidigt som forskarna inte tar så mycket plats som individer är arbetet väldigt socialt, menar Mikael Johansson. Merparten av forskning en sker i team och det gäller att kunna sam arbeta. Om man är så knölig att ingen vill jobba med en så kommer man ingen vart. På så vis är de nog mer beroende av sina sociala nätverk än vi samhällsvetare, vi sitter mest ensamma på våra rum och skriver. Peter Klason, doktorand i fysik, var en av dem som Mikael Johansson observerade och intervjuade. Han konstaterar att det finns många likheter i hans eget och Mikael Johanssons sätt att arbeta, bland annat i att man bygger vidare på andras forskning. En skillnad är att Mikael studerar levande människor, medan Peter själv undersöker döda beståndsdelar. Samhällsvetare jobbar också mer med texten som redskap. Det verkar handla mycket om att bygga upp förklaringar och väga orden. Den biten har inte vi alls. Smälte in på MC2 När han först fick höra om forskningsprojektet tyckte Peter Klason att det verkade lite jobbigt att ha en forskare hängande på jobbet. Men när Mikael Johansson väl var på plats kändes det inte konstigt alls, han blev som en i gruppen och smälte in under fika- och lunchpauser. Mikael Johansson är i slutfasen av sitt avhandlingsarbete och har lämnat sitt slutmanus till några av intervjupersonerna för att få synpunkter och kommentarer. Det är väldigt intressant att få det i handen, att se vad han kommit fram till och läsa citat av sig själv, säger Peter Klason. Hur känns det då att andra forskare kommer att läsa om dig? Det är lite roligt att få vara ett forskningsobjekt när man själv forskar. Och det var ju en väldigt liten arbetsinsats för min del, jag var bara mig själv. r 15

16 Excore får företagen att växa Affärsidéer som föds på Chalmers handlar ofta om tekniska innovationer. Men det finns chalmerister som startar företag även inom andra områden ibland ganska oväntade sådana. Eller vad sägs om att köpa och sälja företag? 16

17 Det hela började med att ett antal professorer för omkring 15 år sedan konstaterade att många företag i mogna branscher är stagnerande och har en sjunkande lönsamhet. Forskarna ställde två frågor: Finns det de som lyckats vända utvecklingen för ett gammalt, trött företag? Och i så fall: vad har de då gjort som inte andra företag har gjort? Svaret på första frågan blev ja. Visst fanns det företag som exempelvis General Electric, Xerox och Canon, som gick mot strömmen i en mogen bransch och på olika sätt lyckades vända sin nedåtgående kurva. Sören Sjölander och Bertil Sjögren startade forskning inom området i början av 90-talet för att ta reda på hur. Efterhand konstaterade de att man borde starta ett konsultföretag inom detta område: att skapa tillväxt i mogna företag på mogna marknader. De ville ha kompletterande kompetenser och fick med sig Lennart Lundberg från industrin, Bengt Almgren från konsultvärlden och reklammannen Sven Sandberg. Och så föddes konsultföretaget Excore. Gjorde projektarbete Daniel Lifveredson har varit med nästan från start i företaget och är vd sedan årsskiftet. Jag gjorde först ett projektarbete åt Excore, medan jag studerade på Chalmers. Sedan började jag på företaget 1998 som juniorkonsult. Han berättar att de i början fick jaga projekten. Inte sällan hamnade de i uppdrag som låg lite utanför den ursprungliga affärsidén, som att rationalisera inköp. De fick emellertid efterhand allt fler kunder och kunde då hålla fast vid ursprungsidén. I flera fall innebar en tillväxtstrategi att man måste köpa in ett bolag, till exempel för att komplettera produktportföljen, nå ut på nya marknader, få in nyckelkompetens eller förstärka distributionsledet För cirka fyra år sedan, erbjöd de för första gången en kund att hitta ett företag att köpa upp. Kombinationen med kunskaper inom såväl teknik som ekonomi och tillväxtstrategier var perfekt i sammanhanget. Konsulterna, som alla utom en kommer från Chalmers, kände att de kunde tala kundernas språk och bygga upp ett förtroende. Bra på att köpa och sälja Det visade sig att vi var duktiga på att köpa och sälja bolag. På den tid som förflutit sedan det första uppdraget har företagsmäkleriet gått från 0 till 80 procent av vår verksamhet, konstaterar Daniel Lifveredson. Maria Rohman är en av företagets fem konsulter. Hon är byggnadsingenjör från Chalmers och har även gått på Chalmers entreprenörskola. Genom att visa tillväxtstrategier och synergieffekter, kan vi hitta de kunder som verkligen förstår värdet av företaget och betalar bättre. Självklart måste tillväxtstrategin vara förankrad i företaget och avsedd att genomföras, förklarar Maria Rohman. Excore är inriktat på att mäkla företag som omsätter mellan 100 miljoner och en miljard, alltså medelstora företag. Det är en nisch där de är ganska ensamma. Till skillnad mot fastighetsmäklarens roll, finns det inte något speciellt regelverk för att köpa och sälja bolag. Excore ser det ändå som sin uppgift att, likt fastighetsmäklaren, hjälpa båda parter till en bra affär. Mycket känslor Det är ofta mycket känslor med i spelet när ett företag ska säljas. Det är inte nödvändigtvis den som erbjuder det högsta priset som får affären. Verksamheterna måste också passa ihop, säger Maria Rohman. Ibland måste vi ge rådet att vänta med försäljningen. Tajmingen är jätteviktig, säger hon. Det är också en mer komplicerad process att sälja ett företag än att sälja ett hus. Excore lägger i allmänhet 6-12 månaders intensivt arbete på ett projekt. De måste försäkra sig om att nyckelpersoner stannar kvar. Hela företaget måste genomlysas: kunder, konkurrenter, systerföretag, marknaden och alla avtal. Och en tillväxtstrategi sammanställs. Vi erbjuder kunden en helhetslösning, och tar hjälp av en advokatbyrå för att upprätta avtalen och av revisorer för att gå igenom redovisningen, säger Daniel Lifveredson. Svårt marknadsföra Att marknadsföra en verksamhet av det här slaget är lite speciellt. Det är sällan någon utomstående känner till vem som mäklat ett företag och därför är det svårt att göra sig ett känt namn. Så länge ett försäljningsprojekt pågår är det i allmänhet mycket hemligt, för att inte anställda och kunder ska oroas. Och när avtalet är klart är det säljaren och köparen som syns i media. Bästa sättet att marknadsföra vår typ av verksamhet är att bjuda på kunskap. Det gör vi bland annat med brev till olika beslutsfattare. Genom att sprida kompetens skapar vi vår egen marknad, säger Daniel Lifveredson. r TEXT PETRA HANSSON, Creanova FOTO ANDERS KÄMPE, Lip Bild Ibland är det bästa rådet vi kan ge, att vänta med försäljningen. Tajmingen är jätteviktig, säger Maria Rohman. Det är faktiskt en fördel med att komma från Göteborg. Jag tror att våra kunder runt om i landet uppfattar oss som lite mer jordnära än kravatterna från Stureplan, säger Daniel Lifveredson. Daniels och Marias råd till andra chalmerister som vill starta företag Gör det! Affärsidén måste ha någon form av unicitet, spets. Den måste tillfred ställa ett kundbehov. Ifrågasätt din idé. Entreprenörsteamet är ofta för tunt, eller har för likartad kompetens. Se till att hitta personer med kom petens som kompletterar din egen. Be om hjälp! Chalmers har ett fantastiskt nätverk för den som vill starta företag. Och just nu finns det också gott om finansieringsmöjligheter. Ägna dig åt det som du tycker är roligt. Det är man oftast bra på. Glöm inte bort att försäljningen är viktigast av allt. Var inte rädd för att ta första kontakten med dina kunder. 17

18 Jon ställer upp för Kambodja På plats. Jon Persson och Tham Chanborey jobbar med fattiga, hiv-positiva kvinnor och deras barn i provinsen Siem Reap. De samlar också in pengar till organisationen New Hope för att den ska kunna ta emot fler hjälpbehövande. Foto: Privat Från regn och mörker i Göteborg till sol och värme i Kambodja. Jon Persson är fysikstudenten som tog time-out från Chalmers för att bli volontärarbetare i det fattiga landet. Det känns rätt att göra det här, säger han. 18

19 Jon Persson, 23, växte upp på en gård utanför Borås. Naturintresset kom med modersmjölken och med åren utvecklade han även ett mer naturvetenskapligt intresse, som han har fått utlopp för på Chalmers. Han började plugga på Teknisk fysik 2004 och tog sin kandidatexamen våren Jag har trivts väldigt bra med utbildningen. Den är väldigt inspirerande på många sätt. Nu när jag är klar med de första tre åren kände jag att det fanns utrymme för ett studieuppehåll. Jag har inte så bråttom nånstans, säger han. Under våren tillbringar Jon Persson därför tre månader i Kambodja för att arbeta i ett biståndsprojekt om hiv/aids och fattigdom. Detta gör han genom utbytesprogrammet Youth Partners in Development (YPD) inom den svenska organisationen Centrum för Internationellt Ungdomsutbyte (CIU), som är en Sida-finansierad verksamhet. Bor i värdfamilj Vi är åtta personer som rest till Kambodja. Där bor vi i en värdfamilj tillsammans med en parkompis från universitetet i Phnom Penh, berättar Jon Persson. Hans parkompis heter Tham Chanborey. De båda bor hos en familj i provinsen Siem Reap, som är landets mest turistvänliga område. Provinsen ligger nära den världsarvsstämplade tempelstaden Angkor och lockar därför många turister. I Siem Reap har Jon och Tham en arbetsplacering med inriktning mot hiv/aids och undervisning i engelska. Vi jobbar i organisationen New Hope som stöttar 13 fattiga, hiv-positiva kvinnor och deras barn. Barnen undervisas i engelska av en munk, och vi är även ett stöd i hans arbete, berättar Jon. CIU samarbetar med sin motsvarighet Khmer Youth Association i Kambodja. Det är en av landets största ungdomsorganisationer, som bland annat arbetar med demokratifrågor och mänskliga rättigheter. Driver eget projekt Jon Persson kommer också att driva ett eget projekt utifrån de behov som finns: han samlar in pengar för att New Hope ska kunna utveckla den jordbruksverksamhet som är en del av kvinnornas försörjning. New Hope vill även bygga ett nytt hus, för att kunna ta emot fler behövande kvinnor. Det finns också tankar på att utbilda kvinnorna i något enklare hantverksarbete, som kan ge lite ytterligare inkomster. Tidigare volontärer har bland annat borrat brunnar och lagat hustak. Jag hoppas ha nytta av mina ingenjörskunskaper, även om jag läst mycket teori. Mina kunskaper i projektarbete och problemlösning kommer alldeles säkert till användning, säger Jon. Hiv/aids har drabbat Kambodja hårt, men landet jobbar aktivt med att försöka komma till rätta med problemen. Jon Persson och resten av den svenska delegationen landade i Phnom Penh den 22 januari. Där delades ungdomarna upp och for iväg åt olika håll i landet. En tanke med utbytet är också att dela arbete och vardag med lokalbefolkningen. Inför resan lärde han sig tala lite khmer, som är det officiella språket. I övrigt är det teckenspråk, gester och teckningar som gäller. Jag tror att man får improvisera ganska mycket. Det är också en utmaning! Bloggar från Kambodja Jon Persson bloggar från Kambodja och låter läsarna följa honom under hela vistelsen där. Det är en helt ny värld som öppnat sig för den unge chalmeristen, ett land i misär och fattigdom men med framtidstro, som han skriver i bloggen. En vecka efter ankomsten skrev han följande inlägg: Har börjat lära mig tekniken att gå över gatan i ett land där trafikreglerna är få och ganska flexibla. Vid den här tiden på året är det inte regnperiod i landet, utan sol och temperaturer på mellan 25 och 30 grader, men luftfuktigheten är hög. Det tar nog en stund att vänja sig vid skillnaden. Jag försöker resa med så lätt bagage som möjligt och fixa det mesta på plats. När de tre månaderna gått följer Jon Perssons parkompis Tham Chanborey med hem till Sverige. Då ska de bo hos en pensionerad sjuksköterska på en hälsingegård i Bollnäs under lika lång tid. I mitten av april planerar Jon Persson också att hålla en föreläsning på Chalmers tillsammans med Tham Chanborey för att berätta om sina erfarenheter.r Jon Persson bloggar från Kambodja: En längre intervju med Jon Persson finns på TEXT MICHAEL NYSTÅS 19

20 Teknologer på besök i fysikens Mekka TEXT & FOTO ULF BROGREN Fysikstudenterna Nina Sundström, Veronica Bäckström, Rebecka Johansson och Rebecka Stomvall tyckte att Elisabeth Tengborns forskning var så spännande att de ville se den på plats. Det slutade med att hon bjöd med sig teknologerna till det världsberömda laboratoriet CERN i Genève. Det är den subatomära fysikens Mekka, säger Elisabeth Tengborn. 20

21 Hon är doktorand på Institutionen för funda mental fysik på Chalmers. Min forskning brukar motiveras med astro fysiken och kopplingen till universums bildande, och förståelsen för hur det gick till, förklarar hon. Under tredje året på civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik läser studenterna en omfattande kurs i kvantfysik, där Elisabeth Tengborn medverkar som räkneövningsledare. Kursen pågår under hela höstterminen och är ganska tung med inslag av både atomfysik och partikelfysik. Störst i världen CERN är världens största laboratorium för forskning inom partikelfysik. Hit åker Elisabeth Tengborn några gånger varje år för att utföra sina experiment. Hon kallar det för den subatomära fysikens Mekka. Det är lite så det känns. Det är en så härlig miljö med mycket forskning där folk diskuterar fysik och inte ekonomi. Och det ligger otroligt vackert med Mont Blanc i bakgrunden, säger hon. Veronica Bäckström berättar hur det gick till när de fyra chalmeristerna fick chansen att följa med till CERN: Vi frågade Elisabeth om vi fick vara med henne en dag på Chalmers, eftersom vi skulle göra ett projekt i kvantfysik. Då SMS:ade hon tillbaka att hon hade en idé till vårt projektarbete om vi inte var flygrädda, säger hon. Institutionen bjöd Det visade sig att Elisabeth Tengborn hade fått möjlighet av institutionen att bjuda med sig Veronica, Rebecka, Nina och Rebecka till CERN-laboratoriet. Något som förstås väckte jubel i gruppen. För oss har det varit ganska självklart vad CERN är för något, men rent allmänt är det ganska okänt. Vi har hört om CERN ända sen vi började på Chalmers, just för att det är så mycket forskning där, säger tjejerna. Det blev två fullspäckade dagar med miljoner intryck att ta hem och smälta. Första dagen fick tjejerna besöka ISOLDE-laboratoriet som används till en lång rad fascinerande experiment, bland annat i Elisabeth Tengborns forskning. Man var helt slut efter den dagen. Vi hade gått upp redan halv fem på morgonen, berättar Nina Sundström. Häftigt se ATLAS Den stora höjdpunkten var besöket i ATLAS, som är en så kallad detektor i CERN:s nya storprojekt Large Hadron Collider (LHC). ATLAS-hallen är stor nog att rymma ett tiovåningshus. Det var väldigt häftigt att få se den här stora detektorn, eftersom man hade hört så mycket om den innan. Vi trodde inte att det kunde vara så stort när grejerna som ska krocka är så små, säger Rebecka Johansson. LHC väntas komma igång med experiment i maj Den är enorm med sina 27 kilometer i längd. De som jobbade där var väldigt bra på att ge information. I ATLAS gick de igenom hur varje del var. Jag kunde känna att det var lite svårt att ta till sig då. När vi kom hem kollade vi upp mer exakt för att förstå teorin bättre. Då kunde vi spinna vidare på det vi hade fått se på plats, säger Rebecka Stomvall. Trivs på Chalmers Nina Sundström, 27, från Östersund, Veronica Bäckström, 22, från Skövde, Rebecka Johansson, 21, från Falkenberg och Rebecka Stomvall, 21, från Mölndal, läser tredje året på Teknisk fysik. De trivs jättebra på Chalmers. När jag kom hit var det svårare än jag hade trott, men när man väl kom in i det var det ungefär som jag hade tänkt mig, säger Rebecka Johansson. Framtidsplanerna har ännu inte hunnit ta sin slutgiltiga form för någon av dem, men Rebecka Stomvall kan tänka sig att arbeta med miljö och hållbar utveckling. Efter studieresan har Nina börjat fördjupa sig i detektorsystem för sitt pågående kandidatarbete. Det handlar om pulsbehandlingsmetoder för framtida detektorsystem. Jag fick upp intresset för det efter vårt besök på CERN, säger Nina. Hon samarbetar med fem andra fysikstudenter i kandidatarbetet, som ska vara klart till sommaren. r TEXT MICHAEL NYSTÅS Resans höjdpunkt var att få se ATLAS-detektorn i verkligheten. Foto: CERN Press Office Två förväntade simuleringar i ATLASdetektorn. Längst ner syns ett tvärsnitt av detektorerna som omger den punkt där strålarna förs samman. 21