December STÄNDIGT UNDERHÅLL. Murarna Miguel och Beto siktar sand till putsbruk de ska använda till fasader. FOTO: PER BYLUND ANDERSEN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "December 2010. STÄNDIGT UNDERHÅLL. Murarna Miguel och Beto siktar sand till putsbruk de ska använda till fasader. FOTO: PER BYLUND ANDERSEN"

Transkript

1 Maya December 2010 Rapporter från Yalambojoch i Guatemala STÄNDIGT UNDERHÅLL. Murarna Miguel och Beto siktar sand till putsbruk de ska använda till fasader. FOTO: PER BYLUND ANDERSEN Ledare Sid. 2 Förskolan renoveras 3 Fritidshemmet stängs 4 Konstbevattning 5 Ny resa för Globala skolan 5 Unik skalbagge i Yalambojoch 6 Förhandlingar om nya vägen 7 Sexualundervisning i skolan 8-9 USA spred syfilis 9 Skogsstödet förbättras 10 Skogsföreningen blir markägare 11 EU-projekt försenade åriga Maria dog i barnsäng 13 Fadderporträtt 14 Helge Svensson död 15 Ekonomisk redovisning 16 Kärvt klimat har tärt hårt på byns förskola Förskolan Arco Iris, Regnbågens förskola, är hårt nedsliten och måste renoveras för cirka kronor. Skolan byggdes 1996, så de barn som då skrevs in är nu i 20- årsåldern och har i många fall egna barn. Under de här åren har det hårda klimatet i Yalambojoch, med skyfall, hårda vindar och fuktig dimma slitit hårt på huset. Plåttaket är genomrostat, träkonstruktionerna ruttna och fasaden är anfrätt och nästan färglös. Det blir också en del förändringar bland personalen, eftersom två av de anställda antagits till olika utbildningar i provinshuvudstaden Huehuetenango. SIDAN 3 I redaktionen: ELIN PETTERSSON, TORSTEN JANSSON OCH GITH THÖGERSEN

2 Kommentar Hemlängtan men till vad? Efter en månad i Sverige har jag fått distans till konflikterna i Guatemala. Jag riktigt njuter av värmen inomhus medan snön yr på Norrköpings gator. I Yalambojoch, på meters höjd över havet, är det också vinter. Men där är kylan rå och fuktig och byn ligger ofta insvept i dimma. Ungefär som i november hemma i Danmark på sextiotalet. På vår bondgård hade min far skaffat en finurlig släde som drogs på medar bakom traktorn av märket Bolinder- Munktell. Under släden fanns järn som plogade upp foderbetorna. Åkern var inte stor, drygt ett tunnland. Vi barn fick sedan kasta upp de blöta, leriga och ibland isiga betorna på den efterföljande vagnen. Ofta hade det blivit skymning innan vi lastat av vagnarna i stallet. Jordbruksarbetet var tungt och förtjänsten dålig. Tur att min mor, som kommer från Sundborn i Dalarna, hade utbildat sig till sjuksköterska. Hon utexaminerades från Södersjukhuset i Stockholm 1951 och efter några år som hemmafru och bondmora kunde hon återuppta sitt jobb som sjuksköterska på Nakkebölle sanatorium, där patienterna var grönländare med tuberkulos. BYN ÄR EN ANNAN Min barndoms by, Hundstrup på ön Fyn, krackelerade under trycket från industrialiseringen av jordbruket. I byn finns nu bara två eller tre heltidsbönder kvar. Då jag gick i den lilla byskolan på sextiotalet var nästan alla familjer sysselsatta inom jordbruket. I Hundstrup fanns då bibliotek, smedjor, snickerier, köpmän och "Brugsen" (Konsum). I dag finns endast ett litet gourmet-mejeri kvar med tillverkning av den fynska specialiteten "rygeost med kommen" (rökt färskost med kummin). Där det förr kärnades smör bryggs nu rosmarin-öl och vassle-öl. Kombinationen bryggeri/mejeri lockar långväga livsnjutare, som bilar till det ursprungliga. Men bondesamhället är borta. Mjölken till det lilla, lokala mejeriet körs hundratals kilometer i tankbilar. Yalambojoch är för mig även minnet av en barndom, där det gick att slinka in till grannar och där tempot var sävligt. Likheterna mellan Hundstrup på sextiotalet och Yalambojoch i dag är flera. Men även skillnaderna. Hemma var smörklicken på gröten en lyx reserverad för söndagarna, och jag minns hur bekymmersamt far hade det när han ibland inte lyckades betala räkningarna för grisfodret i tid. Men den riktiga fattigdomen behövde jag aldrig uppleva. Som desperationen i Yalambojoch när det varken finns bönor eller majs i köket. Kvinnornas tunga steg bort till Doña Angelina som kanske vill sälja "una arroba" (elva kilo) majs på krita. STÖRRE TOLERANS I YALAM Fattigdom och undernäring är ständigt närvarande hos många familjer i Yalambojoch. Men nästan aldrig i mina rapporter från byn. Att visa nöden tar emot. Hellre vill jag berätta om hur utbildningscentret Niwán Nha utvecklas, om stoltheten hos de prydliga eleverna på skolans avslutningsfest. Min hemlängtan är inte så mycket till den fysiska platsen Hundstrup, minnena av barndomens lek och arbete bleknar, som till den känsla av gemenskap som fanns i byn. En känsla jag i min ungdom fann snärjande. I jämförelse med dåtidens Hundstrup ser jag att människorna i Yalambojoch i allmänhet har ett mer öppet sinne och är mera toleranta. Några vuxna i byn kanske tyckte att spanjoren Charlies dreadlocks var konstiga, men flickorna i La Textileria älskade att dra sina fingrar genom Charlies rastafarihår. Svensk punk med Ebba Grön blev dock aldrig någon succé i Yalambojoch. Så vad är subjektet för min längtan? Och var är hemma? Nu blir det svårt. Som jag ser det är Yalambojoch inte enbart en plats där vi i föreningen Colchaj Nac Luum "hjälper fattiga människor i nöd", om man använder gammalmodigt biståndsspråk. Eller är "partner med skogsföreningen Awum Te för hållbar utveckling" om man ska använda modernare språkbruk. KVINNORNA TAR MER PLATS Det fascinerande för mig är att det efter inbördeskriget finns en nybyggaranda och öppenhet i Yalambojoch. Det är en förmån att få delta i uppbyggnaden av byn, som fortfarande i grunden är ett bondesamhälle. En resa tillbaka till barndomens närhet. Att jag sedan kom att leva och verka just i Yalambojoch är en slump. Det borde vara alla människor i världen förunnat att få leva där man trivs och kan göra nytta. Glädjen är att med små medel kunna bygga upp vad som i framstegens och centraliseringens namn läggs ner i både Danmark och Sverige. Biblioteket i Yalambojoch är ett bra exempel på detta. Ännu har ingen bybo läst arbetareförfattaren Jan Fridegårds "Lars Hård" på spanska, men möjligheten finns. I jämförelse med en svensk eller dansk by av samma storlek (ungefär tusen invånare) är den lokala demokratin mer synlig i Yalambojoch. Tänk bara att byrådet samlas varje kväll i rådhuset vid torget. Fortfarande brister det vad gäller kvinnornas inflytande i byn. Men det har gått framåt. Då vi startade högstadiekolan 2006 hade vi en flicka i årskurs sju. Nästa läsår, 2011, är hälften av eleverna flickor. Så kvinnorna tar allt mer plats i Yalambojoch. TÄRANDE HOT Jag har ofta skrivit om problem och konflikter i MayaNytt. Men som ni kan läsa i detta nummer är det nu betydligt lugnare. Myndigheterna i Guatemala har inlett en dialog med byarna kring nya vägen Transversal del Norte och vedermödorna kring skogsföreningen Awum Te och deras EU-projekt lider också mot sitt slut. I bägge fallen har jag försökt stötta byborna med goda råd. Men priset har varit högt. Jag tycker nog att jag gjort min "värnplikt" i rättighetsfrågorna. Ser jag tillbaka på mina femton år i Guatemala vet jag inte om den lyckliga tiden riktigt uppväger alla hot jag råkat ut för, med efterföljande posttraumatisk stress och annat elände. Så därför är det nu min fromma förhoppning att kunna ägna mig mer åt det näraliggande i byn. Att få vistas mer i högstadieskolan och förskolan, samt jobba med byggnadsunderhåll och göra annat som ger själen ro. Istället för att fara iväg till möten i staden vill jag odla mina palsternackor. Då känner jag mig hemma. Att vårsådden sedan blir i januari är ett extra plus. PER BYLUND ANDERSSON, KOORDINATÖR 2 MAYA-NYTT DECEMBER 2010

3 Förskolan Arco Iris renoveras När läsåret startar i januari blir det stora förändringar i Arco Iris, Regnbågens förskola. Det blir troligen både ny personal, renoverade lokaler och bättre skolmat. I år har de fyra anställda, Julia, Francisca, Angelina och Margarita arbetat tre dagar var i veckan, med 27 femåringar på förmiddagen och lika många fyraåringar på eftermiddagen. Men förskollärarna har också andra planer. Angelina har blivit antagen till vårdutbildningen i Huehuetenango. Det finns ytterst få utbildade tvåspråkiga sjuksköterskor (chuj och spanska) så vi önskar Angelina all framgång i sina studier, och vi håller förstås kontakten. Hon kommer att bo på Ixmucanés internat i staden Huehuetenango. Julia kommer också plugga att vidare, men på deltid i Nentón för att få lärarbehörighet (tre år). Hon fortsätter arbeta i förskolan tisdag till fredag och då direkt med barngrupperna. BYGGDES Det hårda klimatet uppe i bergen, med fukt, skyfall och hårda vindar har tärt hårt på byns förskola. FOTO: PER BYLUND ANDERSEN ANSVARIG FÖR MATEN Francisca blir framöver kock i förskolan. De senaste tre åren har de anställda i förskolan turats om att ansvara för kök och städning. Men i en utvärdering har vi sett att det är bättre med en fast köksansvarig. Det har bland annat varit problem med att ingen riktigt tagit ansvar för inköp av matvaror. Speciellt frukt och grönsaker är ibland svåra att få tag i, därför är det lätt att smita från det ansvaret. Francisca är ingen naturlig pedagog men har däremot en fallenhet för att baka mycket goda bullar och med sitt ordningssinne vill hon helst arbeta i köket. Med sina 27 år är Francisca "ålderskvinnan" i förskolan och tar mycket mer ansvar än sjuttonåriga Margarita som ansvarar för städning av förskolan och gästrummen i centret. Just nu söker vi en utbildad förskollärare. I trakten finns ingen, men vi har hjälp av Colocha från Asociación Ixmucané. Troligen anställer vi en av deras tidigare stipendiater. MÅSTE RENOVERAS Förskolan är nu i akut behov av renovering. Plåttaket är så rostigt att det regnar in och ytterväggarna är mögelskadade. Möglet är tyvärr oundvikligt i Yalambojoch, där det regnar drygt millimeter per år (fyra gånger den svenska årsnederbörden). En renovering av förskolan kostar ungefär kronor och det är min förhoppning att vi kan börja med byte av plåttaket, inklusive det rötskadade underliggande virket i mars-april då det är torrtid i byn. LAGAD MAT Vi har startat renoveringen med rivning av den befintliga entrén där trästolparna som bar taket var genomruttna. Istället har det blivit ett tak i armerad betong med gjutna bänkar för småttingarna. Förskolebarnen kommer oftast vid sjutiden på morgonen, trots att undervisningen inte börjar förrän klockan åtta. Ett löfte har vi gett till barn och föräldrar i förskolan: Att det nästa år blir lagad mat till barnen varje dag. Januari och februari månads matinköp klaras med en kollekt från Granlo kyrka i Selångers församling. UNGA CHUJER. En kvartett traditionellt klädda barn i förskolan. DECEMBER 2010 PYSSEL. På övervåningen i förskolan finns det utrymme för lek, teater och enkelt hantverk. MAYA-NYTT 3

4 POPULÄR TRÄFFPUNKT. Textilverkstaden är inte bara en tillgång för barn som vill lära sig olika hantverkstekniker, den är också en viktig social träffpunkt. Fritidshemmet måste stängas Föreningen Colchaj Nac Luum tvingas stänga flickornas fritidsverksamhet La Textileria tills vidare. Verksamheten kostar kronor per år, och bidragen från Sverige räcker inte till. Föreningen har för 2010 en total budget på kronor. För dessa pengar driver vi utbildningscentret Niwán Nha i Yalambojoch med bland annat högstadieskola, förskola, fritidshem för flickor och bibliotek. Skogsprojekten kostar i år ungefär kronor. Egeninsatsen i byggprojekten med EUstöd är ungefär kronor. Själv var jag i somras tjänstledig två månader utan lön och föreningen har under de femton år jag arbetat i Guatemala aldrig kunnat betala in några pensionsavgifter för mig, så vår ekonomiska verklighet är fjärran från den i de stora biståndsorganisationerna. MÅNGA BARN Med en krympande budget finns inte möjlighet att fortsätta med all verksamhet. I förskolan Arco Iris har vi kommande läsår 70 inskrivna barn och omräknat till heltid ungefär tre tjänster. Så där går det inte att skära mer om det inte ska bli ren förvaring av barnen. I högstadieskolan har vi fyra lärare och ungefär 45 elever. Det kan låta mycket men elevernas baskunskaper är så dåliga när de börjar i sjuan att vi måste arbeta mycket med stödundervisning. Att vi lyckas bekräftas bland annat av att flera elever blivit antagna på prestigeskolan La Salle i Huehuetenango, och till den förberedande utbildningen för skogsmästare och agronomer, ENCA, i Guatemala city. Årets budget för högstadieskolan i Yalambojoch är kronor. ENDA ALTERNATIVET I centret återstår då att spara på flickornas fritidshem och enda alternativet är total nedläggning. I år startade vi ingen ny kurs i tillverkning av kvinnornas folkdräkt huipil. Juana Jorge Domingo, som lett dessa populära kurser sedan 2004, fick gå ner från heltid till halvtid. För att stimulera flickor till vidare utbildning, men också för att ge dem en fristad startade vår förening för åtta år sedan denna fritidsverksamhet för flickor från sex till fjorton år. La textileria är inte enbart en systuga utan här har de spelat schack, ritat, spelat boll och teater på eftermiddagarna. MÅNGA I KÖ Första åren möttes detta med ett visst motstånd från föräldrar som tyckte att deras döttrar skulle vara hemma för att sköta småsyskon, husdjur, tvätt och matlagning. Men senaste året har vi haft väntelista. Lokalen rymmer maximalt 40 flickor. Kostnaden (löner till Juana och Isabel samt material) ligger på ungefär kronor per år. Det är pengar som vi nu sparar genom att helt lägga ner verksamheten från årsskiftet. Juana och Isabel blir arbetslösa, vilket förstås påverkar deras familjers ekonomi. I Guatemala finns ingen arbetslöshetsersättning eller annat socialt skyddsnät. Ökar fadderbidragen och andra intäkter i Sverige nästa år är det min förhoppning att fritidshemmet åter kan öppna läsåret PER BYLUND ANDERSEN 4 MAYA-NYTT DECEMBER 2010

5 Sinnrik konstbevattning klarade matförsörjningen Inom arkitektur, astronomi och matematik har mayakulturen länge ansetts framstående. Ny forskning visar att de gamla mayaindianerna var minst lika framstående i jordbruk. De naturkatastrofer som i dag drabbar Centralamerikas folk var verklighet redan för tusentals år sedan för mayaindianerna. Torka och översvämningar avlöste varandra. Det var därför länge en gåra hur befolkningen lyckades klara matförsörjningen. Under två decennier har amerikanska forskare gjort arkeologiska utgrävningar i Guatemalas grannland Belize och kan nu konstatera att odlingar i våtmarker troligen var det avgörande för matförsörjningen. MAJS OCH BÖNOR Mayaindianerna tycks ha grävt djupa diken eller kanaler i våtmarkerna. Man byggde upphöjda jordsträngar så att växternas rötter hamnade en bit över de vattensjuka jordlagren. Ett sådant system av odlingsterasser var tio mil brett och där bedrevs intensiv odling av bland annat avokado, majs, squash och bönor. Mayakulturen uppstod runt år 2000 före Kristus i det som i dag är Centralamerika. Sin storhetstid hade den mellan 250 och 900 efter Kristus. Det finns många teorier om varför mayakulturen gick under, alltifrån torka och inbördes stridigheter till folklig olydnad i samband med att befolkningen insåg att deras ledare inte var gudar. ELIN PETTERSSON MODERN BEVATTNING. En nutida variant av konstbevattning utan vattenspridare. Vatten släpps då och då ut mellan de upphöjda odlingsraderna. FOTO: ELIN PETTERSSON FÖRSTA MÖTET INFÖR RESAN. Från vänster Annika Lövgren, Tanja Kann, Herbert Söderbom och Niklas Svensson. Ny resa med Globala skolan Den Globala skolan, en verksamhet inom Internationella Programkontoret, har åter har valt Guatemala och Yalambojoch som mål för en resa med svenska lärare och rektorer. Denna gång har skolor från Mälardalen, Stockholm och Gotland kunnat söka. Tillsammans med den nya verksamhetsansvariga Johanna Lund deltog jag i första förberedelseträffen på Hagabergs Folkhögskola i november. Där blev det även ett trevligt återseende med författaren och journalisten Stefan Strömberg som deltog i Globala Resan år 2006, samt med Violeta och Mats som arbetade med Individuell Människohjälps verksamhet i San Miguel Ixtahuacán. PER BYLUND ANDERSEN DECEMBER 2010 MAYA-NYTT 5

6 Unik bagge upptäckt i Yalam Den är grön, ett par centimeter lång och trivs på höga höjder. En ny skalbaggeart har upptäckts och en av platserna den hittats på är Yalambojoch. I en nationell undersökning granskas just nu 32 så kallade molnregnskogar, kyliga regnskogar på hög höjd. Forskarna har undersökt förekomsten av skalbaggsarter av gruppen Passalidae, tropiska skalbaggar som lever i ruttet trä. Men skalbaggarna utforskas inte för sin egen skull utan som indikatorer för hur naturen i övrigt mår. Många skogar är hotade i Guatemala, och genom att utgå från artrikedomen kan man göra en prioritering av vilka skogar som bör skyddas, menar forskarna. De framhåller att det är både billigare och snabbare än andra metoder och att läget för många skogar redan i dag är akut. ENDEMISKA ARTER Ett skäl att välja skalbaggar som indikatorer är att de inte flyttar sig över lika stora områden som till exempel fåglar eller fjärilar. De går också lätt och snabbt att samla in. I Yalambojoch, vid lagunen Yolnajab, hittades nio arter, varav tre är endemiska, alltså arter som bara återfinns inom ett specifikt geografiskt område. Under arbetet har forskarna också stött på nya arter av andra skalbaggar. Den som har hittats i Yalambojoch heter Chrysina giesberti. Den guatemalanska forskaren José Monzón Sierra som upptäckte skalbaggen valde att döpa den efter sin vän och mentor Edmund F. Giesbert. FLER FYND Chrysina giesberti är 24 till 30 millimeter lång och har en matt grön färg på ryggen. Den tycks trivas på höga höjder, från tusen meter över havet, på några få platser i Guatemala och Mexiko. Den som hittades i Yalambojoch är den som påträffats på högst höjd, 1650 meter. En av forskarna, Enio Cano, berättar att man också har funnit andra nya arter i Yalambojoch som man ännu inte har hunnit beskriva i vetenskapliga arbeten. Chrysina-arterna är ofta färgglada och skimrande i grönt, guld och silver. Den här gruppen skalbaggar kallas på engelska jewel scarabs (juvelskarabéer). De är populära bland samlare, och exemplar med ovanliga färger säljs dyrt. På en fransk hemsida såldes en Chrysina giesberti för 600 euro. VILL SE RESERVAT Ett av resultaten så här långt i den större undersökningen är att skogarna runt Yalambojoch och flera andra av de artrikaste molnregnskogarna bör skyddas genom att bli reservat. Ju större ett sådant reservat är desto mindre är risken att det förstörs resonerar forskarna, som föreslår att Yalambojoch slås samman med närliggande Chiblac. Bland de 32 skogarna är Yalambojoch den skog som har getts näst högst prioritet av skogar som bör skyddas. FÖRBISETT POLITISKT Ett annat resultat är att platser som ligger på ungefär samma höjd, men på helt olika platser, har mer liknande arter än platser med olika höjd på ett och samma berg. Molnregnskogarna mellan Chiapas i södra Mexiko och Honduras tillhör de mest endemiska områdena i världen. Det har inte tagits på allvar av politikerna, som tillåtit att skogarna delvis förstörts, menar forskarna. Bara två av 14 skyddade områden i Guatemala utgörs av molnregnskogar. FAKTA ELIN PETTERSSON Tillhör skalbaggegruppen Chrysina. 24 till 30 mm lång. Matt grön färg på ryggen. Trivs på höga höjder. Skalbaggen är populär bland samlare. På en fransk hemsida såldes en Chrysina giesberti för 600 euro. Kraftiga regn drabbar många byar i Guatemala På 50 år har det inte regnat så mycket i Guatemala som under årets sommarmånader. Både majsåkrar, bönor och kaffeodlingar har drabbats svårt. Skörden blir nu under hälften av den normala. Det blir mycket svåra månader för många familjer i byn. Skadorna i Guatemala uppgår till ungefär 20 miljarder kronor, men eftersom statskassan är tom och endast en liten rännil har kommit från internationella givare dröjer det med reparationer av den förstörda infrastrukturen. De drabbade familjerna får klara sig bäst de kan. Regnet i Guatemala har överskuggats av de svårare katastroferna i Haiti och Pakistan. JORDSKRED. Många vägar har i år blockerats av jordmassor och sten, och vid flera tillfällen har människor omkommit. 6 MAYA-NYTT DECEMBER 2010

7 OMSTRIDD VÄG. Här breddas den gamla grusvägen för att ge plats åt en 36 mil lång, asfalterad genomfarsled upp till karibiska kusten. Den nya vägen kallas Transversal del Norte. FOTO: PER BYLUND ANDERSEN Förhandlingar om nya vägen Efter stormötet i Yalambojoch den 12 maj, då israeliska bolaget Solel Boneh och Trafikverket i Guatemala skrev under bybornas krav på att stoppa vägbygget, påbörjades förhandlingar. Men det skedde inte utan komplikationer. Fyra byar Chaculá, Aguacate, Yalambojoch och Bendición de Dios har bildat en gemensam förhandlingsdelegation som bistås med råd av främst katolska kyrkan i Nenton, miljögruppen Madre Selva och Nätverket för försvar av naturresurser i Huehuetenango. I samband med att skogsföreningen Awum Te nu fått lagfarten på San Francisco-marken har jag själv dragit mig ur förhandlingarna. Under sommaren (då jag var i Sverige) präglades trakten av ryktesspridning: Att regeringen ville sätta in militär i konflikten och att det bakom byarnas motstånd fanns ett "de fyras gäng". I ryktena pekades den katolska prästen i Nentón, padre Arnulfo, och hans medarbetare Pedro Hernandéz ut tillsammans med Maria Guadelupe, aktiv i kvinnoorganisationen Mama Maquin i Chacula, och jag själv som "utländsk manipulatör". Situationen var väldigt obehaglig då jag återkom till Guatemala DECEMBER 2010 i början av augusti. Jag blev även informerad om direkta hot mot mig. AGGRESSIV ATTITYD En tydlig spricka visade sig dock mellan Solel Bonehs aggressiva attityd under våren och myndigheternas reaktion på byarnas klagomål och krav. Att parlamentsledamoten Walter Felix deltar i förhandlingarna har varit mycket positivt. Solel Boneh var i början helt avvisande till byarnas krav på ersättning för exproprierad mark utmed den nya vägen. Men nu pågår en dialog kring ersättningens storlek. I Aguacate vill byrådet att vägen ska dras på norra sidan om byn och inte genom centrum som ursprungligen planerades av Solel Boneh. Kommunikationsministeriet har nu mätt upp denna alternativa vägsträcka. EN AVSKEDADES På senaste samrådsmötet i Chaculá den 29 oktober fastställdes en arbetsplan. Ersättningsfrågan ska diskuteras av advokater från ministeriet och miljögruppen Madre Selva. Byarnas förhandlingsdelegation pekade även ut ingenjören Victor Hugo Santos, med uppdrag för Solel Boneh, som en av källorna till ryktesspridningen. Solel Boneh och ministeriet gick med på att avskeda honom. Jag tycker att myndigheterna nu ärligt försöker reparera de inledande misstagen och även Solel Boneh har förstått det nödvändiga i att nå en förhandlingslösning. Att de inte fortsatt bygga vägen med våld är en viktig utveckling av Guatemalas demokrati. Till saken hör att ett flertal indianbyar utmed den framtida vägen nu protesterar. Främst anser de att vägen inte byggs för byarnas behov utan för att multinationella bolag ska kunna skövla naturresurserna. ETT ÅR SENT Om det blir en snabb förhandlingslösning kan Solel Boneh påbörja vägbygget i de fyra byarna fram emot senvåren. Vilket betyder ungefär ett års försening. I början av 2011 kommer energi- och gruvministeriet i Guatemala att bjuda ut tre områden utmed Transversal del Norte för oljeprospektering. Ett av dessa områden utgör större delen av vår kommun Nentón. Dock inte Yalambojoch och de närmaste grannbyarna. Den 362 kilometer långa motorvägen Franja Transversal del Norte kommer att korsa Guatemala på bredden och passera Yalambojoch. Det israeliska bolaget Solel Boneh vann alltså jätteupphandlingen. PER BYLUND ANDERSEN MAYA-NYTT 7

8 Sexualundervisning p I högstadieskolan har vi varje år temaveckor vi kallar veckor utan böcker. Vi använder böcker, men de vanliga läroböckerna får stanna hemma. Det mest uppskattade temat bland eleverna är den årliga veckan om sex och samlevnad. Fortfarande är det många tonårsgraviditeter i Yalambojoch, även om det inte längre är lika vanligt att fjortonåriga flickor blir mammor. Enligt en ganska ny lag ska undervisning i sex och samlevnad också bedrivas i de statliga skolorna, men motståndet från fundamentalistiska frikyrkor och en del av katolska kyrkan är så starkt att det är få skolor som vågar detta. Till årets temavecka i augusti hade vi bjudit in en belgisk läkare, Lorena, som arbetar på kliniken Vivir en Amor. "Leva i kärlek" är det passande namnet på den belgiska organisationen som sedan 2001 bedriver sjukvård i tropiska låglandet några mil från Yalambojoch. Från Ixmucané kom katalanska sjuksköterskan Celia och även den lokala organisationen Ceiba medverkade i vår temavecka. BLYGA FNISS Film, dockteater, föreläsningar och workshops kombinerades. På torget framför Folkets hus blev det frågetävlingar om preventivmedel. Först mycket blyghet och fnissande, men sedan alltmera kunskap. Den allvarliga sidan var bland annat information om riskerna för könssjukdomar. Med de många migrantarbetarna, unga män från byn som tar sig till Mexico City och USA, är ju risken överhängande att någon kommer hem smittad. Ännu finns inga konstaterade fall av hiv i Yalambojoch men i andra utvandringstrakter sprider sig smittan snabbt. Första åren var Colocha, lärare får Spanien, och jag osäkra på hur elevernas föräldrar och kyrkorna i byn skulle reagera på våra kurser i sex och samlevnad. Men vi har överhuvudtaget inte fått några negativa reaktioner utan istället uppskattning. LÄRARNA FORTSÄTTER Läsåret i Guatemala börjar i januari och som det ser ut nu blir det ungefär samma elevantal som tidigare. Det blir dock AVSPÄND PEDAGOGIK. Blonda Colocha från Katalonien i Spanien till höger och hen mellan pojkar och flickor när det gäller relationer och jämlikhet. Sex och samlevnad ä färre från grannbyarna. Föreningens ekonomiska kris betyder att vi låtit bli att aktivt söka elever från andra byar. De fyra nuvarande lärarna Ana, Beatriz, Manuela och Mateo fortsätter att arbeta kommande läsår. Ännu har vi inte andra volontärer än matematikläraren Rosa Varela från handelshögskolan ESADE i Barcelona inbokade. PER BYLUND ANDERSEN DOKTOR KÄRLEK. Lämna era frågor här. 8 MAYA-NYTT DECEMBER 2010

9 å högstadiet USA spred syfilis i Guatemala Hundratals guatemalaner smittades avsiktligt med sexuellt överförbara sjukdomar på 1940-talet i ett amerikanskt experiment. Nu ska en kommission utreda vad som egentligen hände. Minst 696 personer ska ha blivit infekterade av sjukdomar som syfilis och gonorré mellan år 1946 och Offren var soldater, fångar och psykiskt sjuka. Syftet var att utveckla behandlingen mot sjukdomarna och testa om penicillin kunde användas förebyggande. Den 1 oktober kom en officiell ursäkt från USA:s regering och Barack Obama lovade sin presidentkollega i Guatemala, Alvaro Colom, en fullständig utredning. Colom har begärt att få se alla dokument om experimenten, som han kallar för "brott mot mänskligheten". KRÄVER UPPRÄTTELSE Krav restes snabbt på ersättning och även regeringen i Guatemala anser att offren måste få någon sorts upprättelse av USA. Men enligt forskaren som gjorde upptäckten var även den dåvarande guatemalanska regeringen inblandad. Sjudomarna överfördes dels via smittade prostituerade och dels genom att viruset applicerades direkt på kroppen. ne katalanska vännina med dockorna Luis och Luisa, som får illustrera spelet r nu ett accepterat skolämne i Yalambojoch. SÄKERT SEX. Dockorna Luis och Luisa är överens om att en graviditet är en angelägenhet för båda parter. DECEMBER 2010 MINISTER GODKÄNDE Experimentet genomfördes av en amerikansk läkare och var sanktionerat av Harry Trumans folkhälsominister. Den amerikanska forskare som nyligen avslöjade experimentet har dock inte kunnat finna någon rapport eller några resultat av experimentet och en tredjedel av de som smittades tycks aldrig ha fått någon behandling. I stället dog 71 personer av syfilis enligt det amerikanska hälsovårdsdepartementet. NÜRNBERGRÄTTEGÅNGARNA En av ledamöterna i den nybildade kommissionen menar att experimenten är jämförbara med de som nazisterna utförde mot judar under andra världskriget. Då var det USA som ställde de ansvariga inför rätta, i Nürnberg i Tyskland. Dessa rättegångar skedde under samma period som experimentet i Guatemala påbörjades. ELIN PETTERSSON MAYA-NYTT 9

10 Skogsstödet i Guatemala stärks Årets nyplantering av skog är klar i Yalambojoch. Till de femton hektaren gick det åt cypressoch tallplantor producerade under premiärsäsongen i våra nya, fina växthus på plantskolan i San Francisco. Kvalitetsförbättringen är markant, med friska plantor och snabbare tillväxt. De två växthusen med trästomme och polykarbonatskivor kan vår förening tacka Hannells Stiftelse och Sandenskolan i Boden för. Utöver träden till nyplanteringarna i Yalambojoch har Felipe Gomez kunnat sälja ett par tusen plantor på den lokala marknaden. Många bönder vill plantera träd kring sina betesmarker och de betalar då 75 centavos styck (ungefär lika många svenska ören) för våra överblivna plantor. HOLLÄNDSKT BISTÅND INAB, Guatemalas skogsstyrelse, har under några år haft ett program (PIN- PEP) för nyplantering av skog, riktat till bönder som inte har någon lagfart på sina ägor. I huvudsak är det fattigbönder som inte lyckats skriva in marken i fastighetsregistren. Programmet har finansierats av Hollands biståndsmyndighet som är mycket nöjd med resultatet. INAB är I SITT RÄTTA ELEMENT. Felipe Gomez Gomez har under många år varit chef för plantskolan i Yalambojoch. 10 PLANTOR UNDER TAK. Tack vare bidrag från Hannells stiftelse och Sandenskolan i Boden har föreningen kunnat bygga två stora växthus. Plantorna på bilden är huvudsakligen cypress, men där finns även pino. Tack vare växthusen håller plantorna nu mycket högre kvalitet. FOTO: PER BYLUND ANDERSEN en av de myndigheter i landet som inte plågas av korruption utan tvärtom har anställda skogsmästare och tekniker med ett genuint intresse för Guatemalas utveckling. Tillsammans med de bondekooperativa rörelserna i Guatemala har INAB länge bedrivit lobby-verksamhet för att PINPEP-programmet ska permanentas och förbättras när Holland avslutar sin insats nästa år. Så blir det också, efter ett beslut i kongressen. Nu ska 0,5 procent av statsbudgeten avsättas till PIN- PEP (motsvarar ungefär 200 miljoner kronor per år) och bidraget för nyplanteringar utvidgas från tre till sex år. LÅNG VÄNTAN Tyvärr blir det en skarv i det statliga stödet. Först 2012 börjar nya PINPEPstödet utbetalas, så knappast några bönder i våra trakter kommer att kunna nyplantera nästa år. Vi måste lägga plantskolan på is ett år, om vi inte får några direkta beställningar. Istället för att producera plantor kommer Felipe nästa år att arbeta halvtid som målare i centret och ha en del vaktmästarsysslor. STÖRRE MÅNGFALD De senaste tio åren har föreningen Colchaj Nac Luum med insamlade medel bidragit med cirka kronor till planteringarna (ungefär 70 hektar) i Yalambojoch. Vi har kompletterat bidragen så att odlarna fått stöd i sex år och dessutom betalat skogsmästarna William och Pablos arvoden. Med nya lagen kan vår förenings bidrag minska. Istället för att direkt stödja planteringarna kan vi satsa på större mångfald i plantskolan, något som har varit en dröm i många år. Det ska bli spännande att få starta experiment med odling av lokala arter. Nya PINPEP-lagen ger skogsföreningen Awum Te möjlighet att planera långsiktigt för uppbyggnaden av skogscentret i San Francisco. Vi hoppas kunna bidra till att begränsa skogsskövlingen som blir följden av den nya vägen Transversal de Norte. SENA LÖNER Samtidigt är INAB i en desperat ekonomisk situation. Kongressen glömde att ge skogsstyrelsen det anslag som myndigheten är berättigad till enligt lagen. De anställda har inte fått löner på länge och inte heller drivmedel till sina bilar. INAB fick långt under hälften av de yrkade pengarna, vilket fick till följd att de inte kan fullfölja kontrakten med odlare som nyplanterar. I Yalambojoch rör det sig om ett bidrag på ungefär kronor till planteringarna kring byn och kronor till skyddande av naturskog på San Francisco, där föreningen CNL redan har lagt ut pengar till bönderna som var med och arbetade. PER BYLUND ANDERSEN MAYA-NYTT DECEMBER 2010

11 MARKÄGARE. Medlemmarna i skogsföreningen samlade till stormöte i Folkets Hus, där de tog över lagfarten till den skogsmark föreningen Colchaj Nac Luum köpte åt byborna FOTO: PER BYLUND ANDERSEN Skogsföreningen blir markägare Lördag den 11 september blev en viktig dag för skogsföreningen Awum Te. Nu är föreningen ägare till 225 hektar skogsmark. Äntligen kunde jag på föreningens årsmöte till ordförande Miguel Domingo Gómez överlämna lagfarterna på marken. Mark som vi med stöd från svenska givare köpte till Yalambojoch i februari Skogsföreningen bildades 2003 och har nu ungefär 340 medlemmar, varav knappt hälften är kvinnor. Alla över 18 år i Yalambojoch kan bli medlemmar, men måste först delta i en tredagars introduktionskurs kring föreningens stadgar och verksamhet. BLIR NATURSKYDDAT De senaste åren har föreningen gradvis övertagit ansvaret för skötseln. Arealen är på 225 hektar och av dessa är 103 hektar skogsplantering, medan resten är naturskog. I villkoren för övertagandet ingår att Awum Te ska registrera hela arealen som naturskyddsområde. Det är också förbjudet enligt stadgarna att sälja, arrendera ut eller på annat sätt överlåta rättigheter till utomstående. Vinsterna från driften kan inte DECEMBER 2010 LITEN SKOGSINDUSTRI. I förgrunden det nybyggda hus som ska rymma ett sågverk, och till vänster två nybyggda växthus det bortre med tonade polykarbonatskivor. delas ut till föreningens medlemmar utan ska gå till gemensamma projekt som miljöarbete och utbildning i byn. VÄRDET STIGER Då vår förening bidrog till köp av marken 1998 var kostnaden ungefär kronor, inklusive advokat och lantmätarräkningar. I dag är min uppskattning att värdet ligger på cirka tio miljoner. Som koordinatör i föreningen Colchaj Nac Luum vill jag även framöver hjälpa Awum Te med administrationen, men enbart om styrelsen i Awum Te ber mig om detta. De har all beslutanderätt. PER BYLUND ANDERSEN MAYA-NYTT11

12 EU-projekten blir I förra MayaNytt skrev jag om förseningar och trassel med de två EU-projekten som Awum Te beviljades hösten Det skulle bli ännu värre. Då hade redan puts börjat lossna från den tvåhundra kvadratmeter stora sågverksbyggnaden. Vid hemkomsten till Guatemala i augusti fick jag reda på att muraren från Xela, Don Estuardo, hade sålt en stor del av cementen som var avsedd för gjutning av golvet. Jag beväpnade mig med hammare och mejsel och knackade hål i betonggolvet på fyra ställen. Golvet var mellan fem och åtta centimeter tjockt istället för de planenliga femton. Intäkterna från ungefär hundra sålda cementsäckar hade letat sig ner i Don Estuardos plånbok. Jag ska bespara läsarna alla turer som följde, men slutligen fick ett annat murarlag på företagets bekostnad slå sönder fuskgolvet med slägga, forsla ut betongresterna och sedan gjuta ett nytt golv. Men även dessa murare försökte fuska. Istället för gjutsand av god kvalitet köpte de vägfyllnadsmaterial med stort innehåll av ren gyttja. Det blev nya gräl med murarna som ville tjäna sig en extra hacka. Till slut sändes transporter med sand av god kvalitet till byn. FÖNSTER FATTAS Golvet är nu klart men vem vet när bygget slutförs. I snickeriet nedanför förskolan fattas dörrar och fönster. Dessutom ingår både snickerimaskiner och sågverk samt virkestork i projekten som i ansökan kostnadsberäknades till drygt quetzales. I en fin broschyr som PDRLkontoret (EU:s lokala representanter) har tryckt för att informera om sina projekt är kostnaden dock en helt annan: quetzales och 78 centavos(!). NEKAS HANDLINGAR Skogsföreningen har förgäves försökt få ut de offentliga handlingarna med teknisk beskrivning av byggnaderna och vilken maskinell utrustning som ingår. Den 28 augusti lämnades skrivelsen in men för tjänstemännen är offentlighetsprincipen i den relativt nya lagen uppen- EU-PROJEKT. Här byggs ett snickeri strax bakom byns förskola. I framtiden ska en del av den uppväxande skogen förvandlas till möbler och annat i den här byggnaden. Tanken är också att elverna på högstadiet skall få undervisning i träslöjd här. FOTO: PER BYLUND ANDERSEN 12 MAYA-NYTT DECEMBER 2010

13 än mer försenade barligen en plats på månen. Med ekoturistprojektet fortsatte också turerna under hösten med ständigt nya och mera absurda krav från PDRL-kontorets sida. Bland annat ville de ha ursprungsintyg på allt byggnadsmaterial. Det räckte inte med intyg från byggvaruhandeln i Huehuetenango utan intygen skulle utfärdas av tillverkarna. INTYG FRÅN KINA Så vi fick lägga ner tid och pengar på att skaffa ursprungsintyg från en fabrik i Honduras (kakel och golv) och från tillverkarna av gasolspisar och kylskåp (Mexiko). Hela processen avstannade då vi inte lyckades skaffa intyg från Kina på de två mikrovågsugnarna. Men tjänstemännen drabbades dock av ett ögonblicks generositet och lät oss slippa intygen från Kina. Däremot ville de sedan att alla intygen skulle äkthetsvidimeras av notarius publicus. Slutligen kunde Awum Tes ordförande Miguel Domingo Gómez hämta ut checken på det beviljade beloppet ( quetzales) den 27 oktober, drygt ett år och otaliga turer efter att bidraget beviljats. FÅ LYCKAS Av de 35 små kooperativa organisationer, kvinnoföreningar och liknande som beviljades bidrag på sammanlagt sammanlagt 3,5 miljoner kronor förra året är det fortfarande en minoritet som har fått pengarna. De flesta har fastnat i det byråkratiska träsket. Att få quetzales i EU-bidrag har kostat vår förening ungefär quetzales till byggritningar, notarius publicus-vidimeringar, kopior av lagfarter, resor till Huehuetenango, telefon och kopiering samt övernattningar för Awum Tes ordförande Miguel i staden. Vår skogsmästare William har jobbat fler månader med projektet och deltagit i ändlösa möten. En spansk konsult som arbetade med ekoturistdelen avskedades i somras då han började påtala oegentligheter i projekten. Han sände information om detta till EU:s officiella kontor i Guatemala City, mig veterligen utan någon som helst reaktion. PER BYLUND ANDERSEN 15-åriga Maria död i barnsäng Maria Gomez Pedro i Yalambojoch hann inte fylla 16 år. Hon födde en dotter och dog troligen av havandeskapsförgiftning. De flesta kvinnor i Yalambojoch föder sina barn i hemmet med hjälp av kvinnliga släktingar och lokala barnmorskor. Även Marias förlossning började i byn. Hon kämpade i 24 timmar och var sedan så svag att föreningen CNL:s volontär Per Bylund Andersen skjutsade henne till lasarettet i Huehuetenango. Hon blev väl omhändertagen och födde en liten dotter på sjukhuset. Redan dagen efter förlossningen blev hon utskriven från sjukhuset och reste tillbaka till byn. Men hon blev snabbt sämre och fick kramper. Hennes anhöriga hann hem och var hos henne när hon dog. Troligen var dödsorsaken havandeskapsförgiftning. HÖGSTA DÖDLIGHETEN Länet Huehuetenango har sedan länge den högsta mödradödligheten i Guatemala. Från januari till september i år dog där minst 60 kvinnor i samband med förlossningar. Särskilt de norra delarna, där Yalambojoch ligger, är drabbade. Blödningar, infektioner och aborter DECEMBER 2010 LIKVAKA. Förtvivlade anhöriga och vänner samlade kring Marias dödsbädd. är de vanligaste dödsorsakerna. Myndigheterna ser mödradödligheten som en indikator för den allmänna hälsan hos länets kvinnor. NYA PROJEKT I flera kommuner i Huehuetenango har nu särskilda program startats för att minska mödradödligheten. Gravida kvinnor erbjuds hälsokontroller, information och enklare kurser. Men hälsomyndigheterna anser också att sjukvården måste förbättras. Marias dotter Maria Aracely tas nu om hand av sin mormor. ELIN PETTERSSON MAYA-NYTT13

14 Fadder Kollekt till barnen i Yalam De flesta faddrar som presenterats sedan MayaNytt startades 1996 har ett par egenskaper gemensamt: De är aktiva i olika ideella sammanhang och känner starkt för att hjälpa andra. Prästen Birgit Huss i Sundsvall är inget undantag. Hon har under senare år engagerat många skolbarn för att hjälpa barn och ungdomar i mayabyn Yalambojoch i Guatemala. Så när hon fick chansen att möta verkligheten i byn och även sitt fadderbarn Baltazar var det bara att packa och ge sig av. Birgit Huss blev intresserad av föreningen Colchaj Nac Luum och dess arbete för cirka åtta år sedan. Det var en god vän, läraren Ingegärd Norberg i Sundsvall, som väckte mitt intresse. Hon berättade om sina resor till byn och arbetet för barnen där, och att hon hade ett fadderbarn i Yalambojoch. Sedan dröjde det inte länge förrän jag hade ett eget barn i byn, Baltazar som är förståndshandikappad, berättar hon. KOLLEKT TILL BYN Vid den här tiden inleddes ett samarbete mellan Bergsåkers skola i Sundsvall och Selångers församling för att samla in pengar till barnen i Yalambojoch. Bergsåkers högstadieelever har under många år genom praktiskt arbete bidragit till att utveckla byns högstadieskola. På Bergsåker fanns Birgits livskamrat Björn, som var rektor på skolan. Själv informerade hon om hjälparbetet i Guatemala bland barn och vuxna i sin församling, och vid flera tillfällen togs kollekt upp i Selångers församling till barn och ungdomar i Yalambojoch. -Det är tradition att kollekten från Bergsåkers högstadiums luciasoaré går till byn. Detsamma gäller numer även vid den årliga julrapsodin på annandag jul, då vi har en musikkväll med unga röster och musikanter i Granlo kyrka. I november i år var Birgit Huss med och arrangerade en temakväll i församlingen. Birgit och Björn visade bilder och berättade om sin resa i våras. På plats fanns också föreningen Colchaj Nac Luums koordinatör och eldsjäl Per Bylund Andersen som gav en färsk lägesrapport om situationen i byn, där han nu bott i 15 år. Det var ett välbesökt möte där vi FÖRSTA MÖTET. Birgit Huss med sitt fadderbarn Baltazar, 16 år. Han är förstånds- handikappad och har därför en särskilt utsatt situation, eftersom det inte finns samma sociala skyddsnät i byn som det vi byggt upp i vårt moderna samhälle. samlade in kronor, uppger Birgit. Julafton 2010 får alla barn i Yalambojoch varsin julklapp från barnen på fritidshemmet Skeppet i Selångers församling. Inför Birgits resa med Globala skolan till Yalambojoch i mars i år samlade Skeppets barn och andra in 200 gosedjur som resenärerna hjälptes åt att forsla till byn. Barnen i Selånger (6-10 år) skickade också med teckningar, foton och en mängd frågor om livet i den avlägsna byn. I gengäld fick jag teckningar och hälsningar med hem. Sedan har jag visat bilder och berättat om byn för barnen i fritidsgruppen. Verkligen ett berikande utbyte. VIKTIGT MED UTBILDNING Birgit Huss har ett jobb hon brinner för och känner sig på många sätt gynnad i livet. En känsla som fick ytterligare en dimension efter besöket i mayabyn Yalambojoch tidigare i år. Efter hemkomsten kände jag ännu större tacksamhet över hur bra och tryggt jag har det. Jag tycker därför det är viktigt att i min vardag försöka återkoppla till det jag fått vara med om, och bidra med det lilla jag kan för att göra fler delaktiga i föreningens arbete, och att sprida kunskap om maya-folkets situation. Vi bör göra det vi kan för att lindra andras hjälpbehov och ge hjälp till självhjälp, säger hon. Birgit är tillfreds med att föreningen Colchaj Nac Luum satsat på ett utbildningscentrum för alla i byn. Utbildning är nyckeln till en framtid för de unga. Inte minst för flickor och unga kvinnor som behöver bli mer medvetna om sina rättigheter och förutsättningar. När jag frågar vad hon anser om sitt uppdrag som hovpredikant tycker hon inte det är mycket att orda om. Först och främst är jag en vanlig församlingspräst med fötterna i myllan och vardagen. Men visst, en liten guldkant är det ju att få åka ner till Stockholm, där jag predikar i Slottskyrkan två, tre gånger om året. FAKTA Birgit Huss TORSTEN JANSSON Ålder: 53 år Yrke: Präst i Granlo kyrka i Selångers församling där hon arbetat i 26 år. Bor: Sundsvall Familj: Fyra söner i åldern år och livskamraten Björn, tidigare rektor nu pensionär. Fritidsintressen: Läsa, resa, sjunga, umgås med familj och vänner, naturen och sommarstugan tre mil norr om Sundsvall där hon växte upp på en gård som ägts av familjen i sju generationer. Hedersuppdrag: Extra ordinarie hovpredikant sedan 1 juni MAYA-NYTT DECEMBER 2010

15 BEJUBLAD TEATER. På bilden till höger syns i förgrunden från vänster Juan Gregorio, Filipe Marcos Domingo och Isabel Lucas Alonzo som tycks uppskatta den sketch ungdomarna spelar upp på Folkets Hus scen. Folkets Hus har blivit en stor tillgång för byn en central och ändamålsenlig plats för kultur, stormöten och andra sammankomster. Skolavslutning i Yalambojoch Läsåret i Guatemala börjar i januari och slutar i oktober. Inget sommarlov utan istället ett vinterlov som ursprungligen lades i november-december, eftersom det är då kaffet skördas och barnen måste hälpa till att plocka bönorna. Våra högstadielever i årskurs nio, som nu har slutat i skolan, fixade en trevlig avslutningsfest i Folkets Hus, onsdagen 27 oktober med sång, musik, teater och många tal. Läraren Colocha från Spanien, de inhemska lärarna och jag själv överlämnade diplom till eleverna och det blev många kramar. Sedan bjöd eleverna föräldrar och syskon på mat och slutligen bjöds det upp till dans i Folkets Hus till tonerna av det lokla bandet Sonora Juvenil. PER BYLUND ANDERSEN Till minne av Helge Svensson Helge Svensson är död. Han avled i sitt hem i Krokek den 31 juli, drygt 90 år gammal. Helge tillhörde de allra första bidragsgivarna till flyktingarbetet i Mexiko Han fortsatte sedan stödja vår förening då vi började arbeta i Guatemala. Han och hans hustru Anneliese hade också fadderbarnet Andrés på flyktingkooperativet Jord och Frihet. Anneliese, som var tysk jude, kom till Sverige under andra världskriget efter en äventyrlig flykt och mötte här Helge. Helge testamenterade kronor till föreningens arbete i Yalambojoch. Beloppet vill vi i hans och Annelieses anda använda till inköp av böcker, både till biblioteket och till högstadieskolan. ANDERS TORPEL VÅR POSTBOX Ange barnets namn Apartado Postal # 4 Huehuetenango GUATEMALA Vill du ha ett fadderbarn i Yalambojoch? Då kan du fylla i den här talongen och skicka in den till föreningens fadderansvarige Malin Linné, c/o Blomberg, Ullångergatan 17, Vällingby. E-post: MÅNGA ENGAGEMANG Helge var en person med stort internationellt engagemang. Han har besökt ett femtiotal länder och var aktiv medlem i Världsmedborgarrörelsen och trodde starkt på esperanto som världsspråk. Helge var vidare med och startade Norrköpings Fredsförening, aktiv syndikalist sedan ungdomsårens skogsarbete, aktiv i Reumatikerföreningen, ivrig frimärkssamlare med mera. Alla som haft förmånen att träffa Helge har många minnen av intressanta diskussioner i olika ämnen. Vi bevarar minnet av en god vän och stor världsmedborgare. DECEMBER 2010 Namn Adress Telefon Mejl MAYA-NYTT15

16 2010

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 LÄTT SVENSKA MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 FÖR ATT JORDEN SKA GÅ ATT LEVA PÅ ÄVEN I FRAMTIDEN Foto: Per-Olof Eriksson/N, Naturfotograferna Det här tycker Miljöpartiet är allra viktigast: Vi måste bry

Läs mer

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Hej jag heter Felicia och är tio år. Jag bor på en gård i södra Sverige och jag har ett syskon som heter Anna. Hon är ett år äldre än mig. Jag har även en bror som är ett år, han

Läs mer

Fira FN-dagen med dina elever

Fira FN-dagen med dina elever EN BÄTTRE VÄRLD Fira FN-dagen med dina elever 24 oktober Ett material för grundskolan från Svenska FN-förbundet. Fira FN-dagen med Svenska FN-förbundet och projektet Skolmat blir kunskap. Inför FN-dagen

Läs mer

Inplaceringstest A1/A2

Inplaceringstest A1/A2 SVENSKA Inplaceringstest A1/A2 Välj ett ord som passar i meningen. Skriv inte det! Ring in bokstaven med det passande ordet! Exempel: Smöret står i kylskåpet. a) om b) på c) i d) från Svar c) ska ringas

Läs mer

Ett smakprov ur Näsdukar Argument Förlag och Catharina Segerbank. Du hittar fl er smakprov på www.argument.se

Ett smakprov ur Näsdukar Argument Förlag och Catharina Segerbank. Du hittar fl er smakprov på www.argument.se 10 Den första näsduken 11 Det är den 31 oktober 1988. Jag och en väninna sitter i soffan, hemma i mitt vardagsrum. Vi skrattar och har roligt. Plötsligt går vattnet! Jag ska föda mitt första barn. Det

Läs mer

lyckades. Jag fick sluta på dagis och mamma blev tvungen att stanna hemma från jobbet ibland, eftersom jag inte tyckte om de barnflickor som mina

lyckades. Jag fick sluta på dagis och mamma blev tvungen att stanna hemma från jobbet ibland, eftersom jag inte tyckte om de barnflickor som mina Förlåt mig mamma! D et finns bara en människa här på jorden som älskar mig och det är min mamma. Jag är en svår och besvärlig person som jag ofta är fruktansvärt trött på, en människa jag tycker riktigt

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

Aboud en stad med en urgammal kristen församling

Aboud en stad med en urgammal kristen församling Aboud en stad med en urgammal kristen församling Ordens ståthållare i Sverige, H. E. Carl Falck, reste till det Heliga landet i november och besökte bl a staden Aboud. Den kristna skolan i Aboud stöds

Läs mer

För att då har jag ingen fritidsaktivitet och vi har bokklubb då här.

För att då har jag ingen fritidsaktivitet och vi har bokklubb då här. . Vilken tid och veckodag skulle passa dig bäst att besöka biblioteket? "Har barn som går på förskola och vet att de har haft problem att få tider som passar att besöka biblioteket i Hovmantorp på förmiddagarna.

Läs mer

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land.

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land. Jag träffade Elmir för att prata om hans flykt från Bosnien till Sverige när kriget bröt ut och belägringen av Sarajevo inträffade i början på 1990-talet. Han berättade hur det var precis innan det bröt

Läs mer

Möt världen. Bli utbytesstudent. Åk på AFS Skolprogram och välj mellan 50 länder!

Möt världen. Bli utbytesstudent. Åk på AFS Skolprogram och välj mellan 50 länder! Möt världen. Bli utbytesstudent med AFS. Åk på AFS Skolprogram och välj mellan 50 länder! AFS ger dig möjligheten att lära känna dig själv samtidigt som du får vänner från hela världen. Som utbytesstudent

Läs mer

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson Insekternas värld Jorden i fara, del 1 KG Johansson SMAKPROV Publicerad av Molnfritt Förlag Copyright 2014 Molnfritt Förlag Den fulla boken har ISBN 978-91-87317-31-6 Boken kan laddas ned från nätbutiker

Läs mer

RAPPORT FRÅN ZAMBIA. Det fanns tom toalett och dusch.

RAPPORT FRÅN ZAMBIA. Det fanns tom toalett och dusch. RAPPORT FRÅN ZAMBIA I november besökte Ulla och jag familjen Linyama i Zambia 5 dagar. Ett besök som var efterlängtat från båda parter. Vi togs verkligen emot med stora famnen. Det visade sig att Michael

Läs mer

UTVÄRDERING Läsåret 2013/2014

UTVÄRDERING Läsåret 2013/2014 UTVÄRDERING Läsåret 2013/2014 Österängs öppna förskola Läsåret 2013/2014 sida 1 UTVÄRDERING Läsåret 2013/2014 Österängs öppna förskola 1. Presentation av förskolan och förutsättningarna för arbetet Österängs

Läs mer

Lärjungaskap / Följ mig

Lärjungaskap / Följ mig Lärjungaskap / Följ mig Dela in gruppen i par och bind för ögonen på en av de två i paret. Låt den andra personen leda den med förbundna ögon runt i huset och utomhus, genom trädgården, till exempel, och

Läs mer

S1_005 Hildur Nilsson g Petersson

S1_005 Hildur Nilsson g Petersson Hildur Elisabeth Nilsson föddes i nr. 2 Gamla Köpstad i Träslövs församling fredagen den 30 april 1909. Hon var det näst yngsta av 6 syskon. Fyra bröder och två systrar. En av bröderna, Oskar Gottfrid

Läs mer

Månadsbrev december-januari-13

Månadsbrev december-januari-13 Månadsbrev december-januari-13 Det har nu hunnit bli nytt år och ny termin på förskolan. Vi har inte skrivit något månadsbrev sen november men här kommer en sammanfattning av vad vi gjort under december

Läs mer

Lätt svenska. Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i

Lätt svenska. Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i Lätt svenska Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i MÖJLIGHETERNAS LAND BYGGER VI TILLSAMMANS Vi vill att Sverige ska vara möjligheternas land. Här ska alla få möjlighet

Läs mer

För att närma oss vår vision så har vi formulerat en mission eller en affärsidé. Det här är vårt erbjudande.

För att närma oss vår vision så har vi formulerat en mission eller en affärsidé. Det här är vårt erbjudande. Ebba Petterssons Privatskola Vad är det som gör att man väljer en skola egentligen? Läget, pedagogiken, lärarna eller kompisarna? Och vad är det som gör att man väljer Ebba Petterssons Privatskola? För

Läs mer

fattigdom en rättighetsfråga

fattigdom en rättighetsfråga fattigdom en rättighetsfråga amnesty.se/nuvetdu Var 8:e kvinna riskerar att dö Visste du att risken att dö i samband med graviditet och förlossning är större i Sierra Leone än i nästan alla andra länder

Läs mer

S0_264 Mä rtä Johänsson g Lo fgren

S0_264 Mä rtä Johänsson g Lo fgren Märta Viola föddes tisdagen den 11 maj 1909 som tredje barn till Augusta och Carl Sigfrid. De båda äldre barnen var tvillingar, och de föddes före äktenskapet. Båda dog efter tre dagar. Hon växte således

Läs mer

Sverige ligger på den Skandinaviska halvön i norra Europa. En stor del av Sverige, cirka en sjättedel, ligger ovanför polcirkeln.

Sverige ligger på den Skandinaviska halvön i norra Europa. En stor del av Sverige, cirka en sjättedel, ligger ovanför polcirkeln. 1. Sverige Läs texten, slå upp ord du inte förstår Sverige ligger på den Skandinaviska halvön i norra Europa. En stor del av Sverige, cirka en sjättedel, ligger ovanför polcirkeln. Sverige, Norge och Danmark

Läs mer

Malawi. motverkar skogsskövling. + 1 skola

Malawi. motverkar skogsskövling. + 1 skola MALAWI HÄNDELSE Skolan i Fundo kan inte användas för att tak och väggar är så dåliga att barnen får gå hem igen under regnperioden. Ett gäng svenska scoutledare bidrar med arbete, tillsammans med lokala

Läs mer

FEBRUARI 2012. JVM-Distans. den 22 februari 2012

FEBRUARI 2012. JVM-Distans. den 22 februari 2012 FEBRUARI 2012 JVM-Distans den 22 februari 2012 Då var första tävlingen avklarad för oss äldre igår, resultatet från min egen sida var inte alls suveränt, faktiskt inte ens i närheten.. Men med tanke på

Läs mer

PROJEKTRAPPORT LEKA SPRÅKA LÄRA. Margaretha Karlsson, Gräsö förskola Anna-Lena Lindgren Jorlin, Öregrunds bibliotek 2007 04-27

PROJEKTRAPPORT LEKA SPRÅKA LÄRA. Margaretha Karlsson, Gräsö förskola Anna-Lena Lindgren Jorlin, Öregrunds bibliotek 2007 04-27 Det är vi som medverkar i projektet PROJEKTRAPPORT LEKA SPRÅKA LÄRA Margaretha Karlsson, Gräsö förskola Anna-Lena Lindgren Jorlin, Öregrunds bibliotek 2007 04-27 PROJEKTRAPPORT LEKA SPRÅKA LÄRA GENOMFÖRANDE

Läs mer

Min resa till Tanzania

Min resa till Tanzania Min resa till Tanzania Jag har för andra gången i mitt liv varit i Tanzania. Jag är nu mer förtjust än jag var sist. Resan gjorde jag med min pappa, John. Min bror Markus var redan där. Första gången jag

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

BARN I ANDERNA Årgång 18 Nr 1 2005

BARN I ANDERNA Årgång 18 Nr 1 2005 BARN I ANDERNA Årgång 18 Nr 1 2005 Ur årsberättelsen till föreningen Barn i Anderna för verksamhetsåret 2004 Det har nu gått några år sedan situationen i Argentina hade världens ögon riktade mot sig på

Läs mer

en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum

en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum Mor gifter sig - högläsning med uppgifter, läs- och funderingsfrågor Det här är en serie lektioner som utgår från den lättlästa versionen

Läs mer

Flodvattnet fördärvade Minória Manuels odlingar

Flodvattnet fördärvade Minória Manuels odlingar Minória Manuel pekar på åkern som blev dränkt då floden Zambezi svämmade över. Flodvattnet fördärvade Minória Manuels odlingar På åkern sjunker fötterna djupt ner i varm gyttja. Här och där finns fortfarande

Läs mer

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA Bild 1: Annas bakgrund Anna växte upp i en fattig familj. Många syskon, trångt och lite mat. Föräldrarna arbetade båda två, och även Annas äldre syskon. Anna fick börja arbeta

Läs mer

Pampig villa i original

Pampig villa i original Pampig villa i original Strax söder om Malmö ligger området Bellevue. På en av gatorna står en charmig 20-tals villa. Här har Per och Cecilia Bertland bott sedan augusti 2006 men huset köpte de redan i

Läs mer

STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR

STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR SOCIALDEMOKRATERNA I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR 2 (8) 3 (8) PAPPA PÅ RIKTIGT Jag tror att de allra flesta som skaffar barn vill vara förälder på

Läs mer

Sångtexter till låtarna. När ormen ömsar skinn

Sångtexter till låtarna. När ormen ömsar skinn Sångtexter till låtarna När ormen ömsar skinn 1. Du trodde, du var säker Du trodde, du var trygg Nu ligger du och sprattlar som en skalbagge på rygg Livets autostrada där du drog fram i all din glans har

Läs mer

barnhemmet i muang mai söndag28 januari - onsdag 28 februari

barnhemmet i muang mai söndag28 januari - onsdag 28 februari barnhemmet i muang mai söndag28 januari - onsdag 28 februari Det har gått en hel månad sedan sist, vi ber om ursäkt för detta. Tiden har bara flugit iväg då det är lite mer jobb med 46 barn än med, som

Läs mer

Hälsa, mat och rörelse för våra små. Material till stöd för personal vid samtal med föräldrar till barn i förskolan.

Hälsa, mat och rörelse för våra små. Material till stöd för personal vid samtal med föräldrar till barn i förskolan. 2009 06 29 Hälsa, mat och rörelse för våra små Material till stöd för personal vid samtal med föräldrar till barn i förskolan. 1 En hälsofrämjande förskola Det friska är i fokus. Arbetet utgår från att

Läs mer

UTVÄRDERING Läsåret 2012/2013

UTVÄRDERING Läsåret 2012/2013 UTVÄRDERING Läsåret 2012/2013 Österängs öppna förskola UTVÄRDERING Läsåret 2012/2013 Österängs öppna förskola 1. Presentation av förskolan och förutsättningarna för arbetet Österängs öppna förskola ligger

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

Elevuppgifter till Spöket i trädgården. Frågor. Kap. 1

Elevuppgifter till Spöket i trädgården. Frågor. Kap. 1 Elevuppgifter till Spöket i trädgården Frågor Kap. 1 1. Varför vaknade Maja mitt i natten? 2. Berätta om när du vaknade mitt i natten. Varför vaknade du? Vad tänkte du? Vad gjorde du? Kap 2 1. Varför valde

Läs mer

Allmänt om bakterier

Allmänt om bakterier Bakterier Allmänt om bakterier Bakterier är varken djur eller växter De saknar cellvägg och klorofyll De är viktiga nedbrytare - bryter ner döda växter och djur En matsked jord = 10 miljarder bakterier

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

INDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse. Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander

INDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse. Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander INDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander Uppläsning av Cecilia Frode Indiska Berättelser del 8 Hej Jag heter

Läs mer

10 september. 4 september

10 september. 4 september I AM GREGER PUTTESSON 4 september Hej dumma dagbok jag skriver för att min mormor gav mig den i julklapp! Jag heter Greger förresten, Greger Puttesson. Min mamma och pappa är konstiga, de tror att jag

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2012

Kvalitetsredovisning 2012 Kvalitetsredovisning 2012 Läsåret 2011/2012 Klöverträsk förskola Ansvarig rektor: 2:1 Normer och värden Kvalitetsredovisning 2011-2012 Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar respekt för att

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Facit Spra kva gen B tester

Facit Spra kva gen B tester Facit Spra kva gen B tester En stressig dag B 1 Pappan (mannen) låser dörren. 2 Han handlar mat efter jobbet. 3 Barnen gråter i affären. 4 Han diskar och tvättar efter maten. 5 Han somnar i soffan. C 1

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 006 Sidan 1 av 6 Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL F 006 Sidan 1 av 6 Försäkringstolkning ÖI ROLLSPEL F 006 Sidan 1 av 6 Försäkringstolkning Ordlista försäkringsbesked förmåner rättigheter gravid graviditet föräldrapenning förlossning havandeskapspenning värk yrsel omplacera omplacering sysselsättning

Läs mer

- Höstterminen 2012 började med ett gemensamt tema på hela förskolan, Djur och natur i vår närmiljö.

- Höstterminen 2012 började med ett gemensamt tema på hela förskolan, Djur och natur i vår närmiljö. - Höstterminen 2012 började med ett gemensamt tema på hela förskolan, Djur och natur i vår närmiljö. Vår grupp var ny, med 3-åringar som kom från olika förskolor och med olika erfarenheter. Vi började

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Danielle hängde av sig kläderna och satte på lite musik, gick in i badrummet och började fylla upp vatten i

Danielle hängde av sig kläderna och satte på lite musik, gick in i badrummet och började fylla upp vatten i Ensamhet Danielle hade precis slutat jobbet och var på väg hemåt för en lugn och stilla fredagskväll för sig själv. Hon hade förberett med lite vin och räkor, hade inhandlat doftljus och köpt några bra

Läs mer

UTVÄRDERING. Läsåret 2015/2016

UTVÄRDERING. Läsåret 2015/2016 UTVÄRDERING Österängs öppna förskola UTVÄRDERING Österängs öppna förskola 1. Presentation av förskolan och förutsättningarna för arbetet Österängs öppna förskola ligger i samma hus som förskolan mitt i

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

LÄRANDE I LERUM. hårt arbete lönar sig! lyckat eu-besök i lerum. hej där, göran careborg!

LÄRANDE I LERUM. hårt arbete lönar sig! lyckat eu-besök i lerum. hej där, göran careborg! LÄRANDE I LERUM FÖRSKOLA GRUNDSKOLA GYMNASIESKOLA VUXENUTBILDNING K U LT U R S K O L A BIBLIOTEK K U LT U R O C H F R I T I D hårt arbete lönar sig! hej där, göran careborg! juni 2014 hårt arbete lönar

Läs mer

Tranbärets månadsbrev november

Tranbärets månadsbrev november 2013-12-04 Tranbärets månadsbrev november Snart kommer han med skägget! Det ligger längtan och förväntan i luften. Vi myser, pysslar och firar jul här på förskolan. Julen är också en tid att rå om varandra

Läs mer

Texter om mitt liv 1/8

Texter om mitt liv 1/8 Texter om mitt liv 1/8 Texter om mitt liv 2/8 Innehållsförteckning 1. Mitt namn... 3 2. Det här är jag... 4 3. Jag och min familj... 4 4. Jag som litet barn... 5 5. Den dagen glömmer jag aldrig... 6 6.

Läs mer

Landet Demokratien. Om arbetsbladet

Landet Demokratien. Om arbetsbladet Om arbetsbladet I den här övningen får eleverna i grupper fundera, argumentera och ta ställning i demokratifrågor. Ämnets aktualitet och förankring i skolans styrdokument gör att övningen kan användas

Läs mer

Joana startar eget ORDFÖRSTÅELSE TEXTFÖRSTÅELSEFRÅGOR CARITA ANDERSSON ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Joana startar eget ORDFÖRSTÅELSE TEXTFÖRSTÅELSEFRÅGOR CARITA ANDERSSON ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN CARITA ANDERSSON ORDFÖRSTÅELSE privata hem (s 6, rad 1), hemma hos familjer, inte företag sällan (s 6, rad 3), nästan aldrig, inte ofta envis (s 7, rad 7), ger inte upp uppdrag

Läs mer

NYHETSBREV YOUTH WITHOUT BORDERS. !Vi bjuder på fika och informerar om vårt möte och vem som kommer att bo hos vem.

NYHETSBREV YOUTH WITHOUT BORDERS. !Vi bjuder på fika och informerar om vårt möte och vem som kommer att bo hos vem. av 5 1 NYHETSBREV YOUTH WITHOUT BORDERS Vårt första nyhetsbrev Jag hoppas att ni alla vet vid detta laget vad era ungdomar håller på med här i skolan efter lektionstid. Annars är det kanske tid att ni

Läs mer

BOSTAD Men att bygga själv visade sig lättare sagt än gjort.

BOSTAD Men att bygga själv visade sig lättare sagt än gjort. BOSTAD Ingen kunde föreställa sig att byggprojektet skulle ta sådan tid. - Jag ville bygga för att jag och min son skulle få ett eget boende, han var sex år då. När bygget var klart var han 20 och utflugen,

Läs mer

Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland

Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland Filmer och diktamen Till detta häfte finns en internetsida. Där hittar du filmer om vokalerna. Du kan också träna diktamen. vokalprogrammet.weebly.com Titta

Läs mer

Han som älskade vinden

Han som älskade vinden Draken är färdig hos smeden Torbjörn Nilsson i Råby. Jörgens lilla blå MG Midget får också vara med på bild. Han som älskade vinden Det var en gång en man som tyckte om det som rörde sig. Han älskade vinden

Läs mer

KAPITEL 2. Publicerat med tillstånd Bankrånet Text Anna Jansson Bild Mimmi Tollerup Rabén & Sjögren 2010. Bankrånet inl.indd 18 2010-08-24 10.

KAPITEL 2. Publicerat med tillstånd Bankrånet Text Anna Jansson Bild Mimmi Tollerup Rabén & Sjögren 2010. Bankrånet inl.indd 18 2010-08-24 10. KAPITEL 2 De hade knappt kommit ut på gatan förrän Emil fick syn på Söndagsförstöraren. Tant Hulda brukade komma och hälsa på varje söndag, fast Vega som bott i huset före familjen Wern hade flyttat för

Läs mer

Kära faddrar och gåvogivare

Kära faddrar och gåvogivare Kära faddrar och gåvogivare En varm hälsning och en önskan om en god fortsättning på det nya året sänder jag er från ett regnigt Cochabamba. Vill börja med att tacka er för att ni fortsätter tro på de

Läs mer

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Socialdepartementet Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt i konventionen finns med. FN betyder Förenta Nationerna.

Läs mer

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 13 Jul. En berättelse från Skellefteå

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 13 Jul. En berättelse från Skellefteå BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 13 Jul En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april 2013 # 13 Jul Snöflingorna

Läs mer

www.hjälplettland.nu KFUM Norrköping Så nära oss Bara 15 mil från Gotlands kust ligger vårt grannland Lettland. Så nära oss men ändå ett land med invånare som har så annorlunda förutsättningar än vi har

Läs mer

LEDARHANDLEDNING TROLIGT NUMMER 3 2015

LEDARHANDLEDNING TROLIGT NUMMER 3 2015 LEDARHANDLEDNING TROLIGT NUMMER 3 2015 Av: Michael Hjelt Act Now for Climate Justice är en kampanj som leds av ACT Alliance, en koalition av mer än 140 organisationer och kyrkor som jobbar tillsammans

Läs mer

Bakgrund och frågeställning

Bakgrund och frågeställning Bakgrund och frågeställning Jag har i flera åkt besökt Berlin. Den internationella och mångkulturella atmosfären gör att så fort jag sätter min fot i staden känner jag mig välkommen. Så när det var dags

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

51 URSÄKTER FÖR ATT SLIPPA GÖRA RÄTT FÖR SIG

51 URSÄKTER FÖR ATT SLIPPA GÖRA RÄTT FÖR SIG 51 URSÄKTER FÖR ATT SLIPPA GÖRA RÄTT FÖR SIG Av Annika Abrahamsson från Alkb För ganska precis ett år sedan fick jag ett redaktörsuppdrag av en författare med eget förlag, och det skulle visa sig att denne

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

NI SKA ÄLSKA VARANDRA

NI SKA ÄLSKA VARANDRA FEMTE PÅSKSÖNDAGEN (ÅR C) (28 APRIL 2013) NI SKA ÄLSKA VARANDRA Tidsram: 20-25 minuter. Ett nytt bud ger jag er: att ni skall älska varandra Joh 13:31 33a, 34 35 När Judas hade gått ut från salen där Jesus

Läs mer

NUMMER 1, Kära medlem, INFORMATIONSBREV

NUMMER 1, Kära medlem, INFORMATIONSBREV INFORMATIONSBREV. NUMMER 1, 2016 Kära medlem, Detta informationsbrev innehåller information om StellaStars arbete. Informationsbrevet skickas ut till samtliga medlemmar. Genom att läsa brevet kan du hålla

Läs mer

Till dig som förlorat di barn

Till dig som förlorat di barn Till dig som förlorat di barn Spädbarnsfonden Till dig som förlorat ditt barn Vi som skrivit den här foldern är mammor och pappor som också har förlorat ett barn. Ett ögonblicks skillnad, från en sekund

Läs mer

Kvalitetsredovisning för förskolan läsåret 2010/2011

Kvalitetsredovisning för förskolan läsåret 2010/2011 BILDNINGSFÖRVALTNINGEN SÖRGÅRDENS FÖRSKOLA Kvalitetsredovisning för förskolan läsåret 2010/2011 1 2 Innehåll 1 Verksamhetsbeskrivning (kortfattad) 5 1.1.1 Beskrivning av verksamheten... 5 1.1.2 Beskrivning

Läs mer

Dopgudstjänst SAMLING

Dopgudstjänst SAMLING Dopgudstjänst Psalm SAMLING Inledningsord och tackbön I Faderns och Sonens och den helige Andes namn. Gud vill att vi skall leva i gemenskap med honom. Därför har han sänt sin Son, Jesus Kristus, för att

Läs mer

Frågor för reflektion och diskussion

Frågor för reflektion och diskussion Frågor för reflektion och diskussion Kapitel 2, Anknytningsteorin och dess centrala begrepp Fundera på de olika anknytningsmönster som beskrivs i detta kapitel. Känner du igen dem hos barn du möter eller

Läs mer

Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom. Handledning av Kitte Arvidsson

Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom. Handledning av Kitte Arvidsson Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom Handledning av Kitte Arvidsson Innehåll sid Detta är Studieförbundet Vuxenskolan, SV 3 Det här är en studiecirkel 4 Träff 1 5 Träff 2 7 Träff 3 8 SVs

Läs mer

Olga Olsson står det på den lilla stenplattan som ligger nedsänkti gräsmattan bland de andra fattiggravarna.

Olga Olsson står det på den lilla stenplattan som ligger nedsänkti gräsmattan bland de andra fattiggravarna. Olga Linnéa Olsson Yrke: hushållerska Gravplats 2084 140, Landskrona kyrkogård, Gravkvarter 84 Född: 1 augusti 1906 Död: 13 november 1935 Begravning och gravsättning: 17 nov. 1935 som ligger nedsänkt i

Läs mer

Inspirationsartikel 1 (5) 2014-02-18

Inspirationsartikel 1 (5) 2014-02-18 2014-02-18 1 (5) Inspirationsartikel Barn- och utbildningsförvaltningen har fått i uppdrag att ta fram ett inspirationsdokument för skolor och ungdomar att arbeta vidare med. Inspirationsdokumentet ska

Läs mer

meddelanden från bangladesh 2012

meddelanden från bangladesh 2012 meddelanden från bangladesh 2012 Vi tycker om fabriken. Det är bra ljus och luft där. Vi skulle vilja att det ser ut så hemma. Fast lönen är för liten. Och vi jobbar för långa dagar! Vi vill bli befordrade

Läs mer

EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT

EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT VILL DU ATT DINA BARN SKA GÅ LÅNGT? LÄS DÅ DET HÄR. Det är med resvanor precis som med matvanor, de grundläggs i tidig ålder. Både de goda och

Läs mer

Joh. 10:1-10 3:e sönd. efter påsk. 090426.

Joh. 10:1-10 3:e sönd. efter påsk. 090426. Joh. 10:1-10 3:e sönd. efter påsk. 090426. Ovanför våran säng där hemma så hänger det en gammal tavla. Den föreställer den gode herden som i en kuslig och farlig terräng sträcker sig efter det förlorade

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet. Till dig som är med för första gången

Familj och arbetsliv på 2000-talet. Till dig som är med för första gången Familj och arbetsliv på 2000-talet Till dig som är med för första gången 1 Fråga 1. När är du född? Skriv januari som 01, februari som 02 etc Födelseår Födelsemånad Är du 19 Man Kvinna Fråga 2. Inledningsvis

Läs mer

Vår resa med Vision For All till Guatemala, maj 2010 Text: Hanna Johansson, Fanny Josefsson, Helena Julin, Elena Netskar Foto: Elena Netskar

Vår resa med Vision For All till Guatemala, maj 2010 Text: Hanna Johansson, Fanny Josefsson, Helena Julin, Elena Netskar Foto: Elena Netskar Vår resa med Vision For All till Guatemala, maj 2010 Text: Hanna Johansson, Fanny Josefsson, Helena Julin, Elena Netskar Foto: Elena Netskar Den 6 maj 2010 åkte vi fem optikerstudenter från Karolinska

Läs mer

Grekiska gudar och myter

Grekiska gudar och myter Under det här arbetsområdet kommer vi att arbeta med Antikens Grekland och Romarriket. Jag kommer att hålla genomgångar, ni kommer att få ta del av den här presentationen så kommer ni själva att få söka

Läs mer

FLICKA EN UTSTÄLLNING OM FLICKORS RÄTTIGHETER

FLICKA EN UTSTÄLLNING OM FLICKORS RÄTTIGHETER Stöd Flickaprojektet! Sms:a Flicka till 72909 så bidrar du med 50 kr. Du kan också swisha valfri gåva till 1239000795 eller besöka fn.se. Foto: FN-förbundet/Carolina Given-Sjölander FLICKA UTSTÄLLNING

Läs mer

BARN I ANDERNA Årgång 19 Nr 2 2006

BARN I ANDERNA Årgång 19 Nr 2 2006 BARN I ANDERNA Årgång 19 Nr 2 2006 Anita och Göran Jansson skriver i sin jul- och nyårshälsning: Och man skall ge honom namnet Immanuel Det betyder: Gud med oss. Matt 1:23. Till alla vänner som genom era

Läs mer

Hitta information (kurs C)

Hitta information (kurs C) Hitta information (kurs C) I dagstidningar finns det ofta annonser för olika typer av nöjen och aktiviteter. Svara på frågorna med hjälp av annonserna på nästa sida. A. Var kan man lyssna på musik gratis?

Läs mer

Examensarbete VT Börja på förskolan

Examensarbete VT Börja på förskolan Examensarbete VT 2013 Börja på förskolan Att börja på förskolan kan var en stor omställning i livet för hela familjen. Somliga är bekanta med förskolans värld andra inte. Kanske har du frågat vänner och

Läs mer

Enkel dramatisering Lilla Thérèse av Jesusbarnet Festdag 1 oktober

Enkel dramatisering Lilla Thérèse av Jesusbarnet Festdag 1 oktober Enkel dramatisering Lilla Thérèse av Jesusbarnet Festdag 1 oktober Bakgrund Den 1 oktober firar kyrkan S:ta Teresa av Jesusbarnet, även kallad Thérese av Lisieux, jungfru och kyrkolärare. I dagens samling

Läs mer

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är.

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är. NYTT MÅL Fil. 1:12-14 Hamnar man i fängelse är det säkert lätt att ge upp. Ibland räcker det med att man känner sig som att man är i ett fängelse för att man skall ge upp. För Paulus var det bara ännu

Läs mer

Välkommen till Grodan, våren 2009

Välkommen till Grodan, våren 2009 Välkommen till Grodan, våren 2009 Ett nytt år och en ny termin står framför oss med massor av nya utmaningar och spännande lärande. Vi planerar för fullt vad våren ska innehålla men vi tänker också ta

Läs mer

Konstbevattning. Tidslinjetexter åk 7

Konstbevattning. Tidslinjetexter åk 7 Tidslinjetexter åk 7 Konstbevattning 2000 år f. Kr så började vi med konstbevattning för att det fanns ett problem. Problemet var att det inte regnade regelbundet utan det regnade ofta för lite vilket

Läs mer

Lärarrummet för lättläst lattlast.se/larare

Lärarrummet för lättläst lattlast.se/larare Kungsgatan - funderingsfrågor, tips på högläsning och fördjupningsuppgifter Ämne: Svenska, SVA Årskurs: 7-9, Gymn, Vux Lektionstyp: reflektion och diskussion, skrivövning Lektionsåtgång: 2-5 Introduktion

Läs mer

BARNHEMMET I MUANG MAI

BARNHEMMET I MUANG MAI BARNHEMMET I MUANG MAI torsdag 17 mars - lördag 26 mars De här tio dagarna har bestått av mycket besök av folk som vill hjälpa till på ett eller annat sätt. De har även bestått av besvikelser på svenska

Läs mer

Matematik klass 1 Problemlösning nummer 1

Matematik klass 1 Problemlösning nummer 1 Matematik klass 1 Problemlösning nummer 1 ditt eget matteproblem Skriv ditt namn här Anneli Weiland, HepPed A och O Matematik åk 1 Problemlösning 1 Kalle hade fem gamla böcker i sin låda. Nu fick han tre

Läs mer

Namn/Arbetslag/Enhet: Förskolan Tvingeling, avd.blåbäret FÖRSKOLA OCH HEM

Namn/Arbetslag/Enhet: Förskolan Tvingeling, avd.blåbäret FÖRSKOLA OCH HEM Namn/Arbetslag/Enhet: Förskolan Tvingeling, avd.blåbäret FÖRSKOLA OCH HEM Arbetslaget skall föra fortlöpande samtal med barnens föräldrar om trivsel, utveckling och lärande både i och utanför förskolan

Läs mer

Joh.16:16-22, 4:e sönd. i påsktiden

Joh.16:16-22, 4:e sönd. i påsktiden Joh.16:16-22, 4:e sönd. i påsktiden 090503 Det är en ganska märklig text vi snart ska läsa. Den är lite märklig och svår både i sitt innehåll, men också kanske för att den återger ett så speciellt tillfälle.

Läs mer

Stenprojekt. Rosenvägens förskola avd. Kotten, Ilknur, Ingrid, Madde och Wille. HT13-VT14

Stenprojekt. Rosenvägens förskola avd. Kotten, Ilknur, Ingrid, Madde och Wille. HT13-VT14 Stenprojekt Rosenvägens förskola avd. Kotten, Ilknur, Ingrid, Madde och Wille. HT13-VT14 Då ett flertal av oss pedagoger tidigare deltagit i en matematikkurs som kommunen anordnat, bidrog detta till att

Läs mer