LEDARE VI MÅSTE ALLA ARBETA FÖR EN BÄTTRE MARIN MILJÖ NAUTISK TIDSKRIFT 5/11 1

Transkript

1 5 nr 2011 årgång 104 LEDARE VI MÅSTE ALLA ARBETA FÖR EN BÄTTRE MARIN MILJÖ NAUTISK TIDSKRIFT 5/11 1

2 LEDARE. VI MÅSTE ALLA ARBETA FÖR EN BÄTTRE MARIN MILJÖ Jörgen Lorén, ordförande SFBF. Sommar - underbara årstid då det finns tid för njutning och eftertanke. I dag, den 2 augusti, då jag tagit mig en stund för att skriva denna ledare sitter jag faktiskt mest och njuter i skuggan på familjens altan. Några rader blir det, men mest känner jag välbehag i sommarvärmen. Avslutade ett arbetspass för ett par dagar sedan och skall nu vara ledig ett par veckor från fartyget. Det gäller att försöka slappna av och inte tänka på kommande aktiviteter, det blir då lätt att trigga i gång igen och göra alla de där måstena som hela tiden finns. Men det kan vara svårt att låta bli när man vet att en unik extrakongress hägrar i slutet av september. Om vi lyckas med sammangåendet av SFBF och SBF, så kommer vi kunna agera och arbeta på ett helt annat sätt för svenskt sjöbefäls framtid. Men innan nämnda kongress skall genomföras så kommer den Nordiska federationen att träffas. Detta sker i Göteborg i mitten av september, och denna gång så har vi i kartellen samlat den nautiska och den maskintekniska federationen på ett gemensamt möte. Under de dagar vi träffas så kommer givetvis gemensamma frågor kring sjöbefälens villkor att diskuteras, allt från de s.k. andraregistren till piratverksamheten runt om i världen. Ja, för nu är det faktiskt runt om i världen, även om överfallen skiljer sig beroende på var någonstans på världshaven eller i hamnarna som händelserna äger rum. Även fatigue-frågan är högst aktuell. Åter har en olycka skett på grund av uttröttat befäl. Denna gång var det ett fartyg vid namn Musketier som landade på den nordfranska kusten vid transit genom engelska kanalen. När man läser om olyckan och även kommentarerna kring densamma, så förklaras det av att man bl.a har slagit av det larm, som varnar då man nått en girpunkt. Även dödmanslarmet var avslaget och övervakningscentralen i land som följer fartygstrafiken i engelska kanalen missade också fartygets deviation från den gängse trafikrutten. Men det spelar ingen roll hur många triggerlarm som installeras i land och ombord för övervakning av fartygs seglation, fortfarande är grundproblemet att det är för få ombord som kan gå vakt och som också kan hantera administration, lossning, lastning och inte minst underhåll. Förmodligen måste tyvärr ett antal dödsolyckor ske innan de övervakande myndigheterna vaknar och driver frågan mer rejält i IMO. DNV konstaterar att sjöfartsindustrin behöver sätta mer fokus på sjösäkerhet eftersom olyckorna till sjöss ökar och då framförallt kollisioner och grundstötningar. Man betonar kvalitet och kunskap hos arbetstagarna, men jag är övertygad om att även tröttheten är en betydande faktor. Något annat som berört mig i sommar är miljön vid våra kuster. Jag har seglat och även varit ute och paddlat några dagar, och det är en förfärande syn som möter ute i skärgården. Det är mer skräp än någonsin som drivit i land på våra öar, samt även en hel del kvarlämnade sopor från turister, som tyvärr visar en total nonchalans mot vår gemensamma fantastiska kust. Detta är givetvis något även andra delar av vårt land är drabbade av, inte bara Bohuslän. Att lösa problemet är förmodligen en gigantisk uppgift, men något som absolut behövs är att hela turistindustrin ska ta tag i problemet. Ett sätt är att utbilda och se till att det belyses i media. Det gjordes en del för ett par veckor sedan då man informerade om all den plast som driver omkring i vattnet under i ytan i små partiklar och som då påverkar den marina miljön. Det är dock inte nog, > 2 NAUTISK TIDSKRIFT 5/11

3 INNEHÅLL. > mer behöver göras och vi alla behöver gemensamt arbeta för en bättre marin miljö. Det är inte okej att musselodlarna måste avstå skörd eftersom bakteriehalten ökar under sommarhalvåret på grund av mänsklig påverkan, då toaavfall töms rätt ut i den otroligt känsliga marina miljön. Kustkommunerna borde se till så att fler s.k. torrdass ute i skärgården inrättas samt sopstationer, och även se över möjligheten att inrätta flytande pontoner som har ovan nämnda inrättningar. Dessa kan positioneras ut runt kusten och sedan bogseras in till hamnarna under vintern. Detta kommer att ge fler arbetstillfällen samt förbättra skärgårdsmiljön. Förbud och påbud tycker väl en del belackare, och vem skall betala? Givetvis är det kostsamt och givetvis är det de som nyttjar skärgården som skall betala. En obligatorisk försäkring och avgift borde införas och ett register. Åter kommer belackarna att säga att det inte kommer att fungera, men jag är övertygad om att om bara viljan finns så löser det sig, givet att det finns några politiker med mod som har lust att driva frågan. Akut är i alla fall önskan om att kusterna städas och det nu... Och som avslutning med anledning av min kommande bemärkelsedag, så lyder enligt ett gammalt franskt ordspråk. Det finns alltid någon gömma i hjärtat där man är 20 år Tjolahopp Jörgen Lorén Ordförande SFBF sid 4-5 STOR SPÄNNVIDD PÅ NFBK Norsk Sjøoffisersforbund var värdar för NFBK i Stavanger den 10 och 11 maj. Det historiska sjöfartsmonumentet i Belém i Portugal, med bland andra Henrik Sjöfararen och Vasco da Gama. FOTO: LEIF HANSSON sid DÅLIGA TIDER GYNNAR PORTUGALS SJÖBEFÄLSSKOLA Portugals ekonomi blöder. Statens finanser är usla och arbetslösheten hög. Men de dåliga tiderna gynnar landets sjöbefälsskola som i fjol kunde öka sitt elevintag med nästan 30 procent. sid STENA LINE FÖRST I VÄRLDEN MED VINDKRAFT PÅ FÄRJA Som ett led i Stena Lines miljöarbete med att ständigt utveckla verksamheten, startar nu ett världsunikt pilotprojekt. Stena Jutlandica får, som första passagararfartyg i världen, två vindkraftverk i fören som ska bidra med både energiförsörjning och minskad förbrukning av bränsle....dessutom: Eric Nordevall II klar för dop sid 16-19, Lodskott & Pejlingar sid 22-23, Korsord sid 25, Inträdesanmälan sid 29 m m. Utges av Sveriges Fartygsbefälsförening. Forum för sjöfart och miljö, fack och juridik, hamnar och farleder, transport och kommunikation, intendentura, ekonomi, utbildning och kultur. Utkommer med 8 nummer/år. Redaktör och ansvarig utgivare: Marie Halvdanson, tel , bost , mobil , e-post: marie.halvdanson@sfbf.se Adress: Gamla Brogatan 19, 2 tr, Stockholm, tel , fax Tryck: Trydells Tryckeri AB, Laholm. Prenumeration: 350:-/år inkl. moms. Pg TS-kontrollerad upplaga: ex. För icke beställt material ansvaras ej. Medlem av Sveriges Tidskrifter. Annonser: SJÖPAKETET - samannonsering i Nautisk Tidskrift och Sjöbefäl, Ankie Nilsson, tel , ankie _nilsson@hotmail.com Annonspriser: Begär särskild prislista för SJÖPAKETET. ISSN NAUTISK TIDSKRIFT 5/11 3

4 NORDISK FARTYGSBEFÄLSKONGRESS. STOR SPENNVIDDE PÅ NAVIGATØRKONGRESS - NORDISKE NAVIGATØRER HAR SAMMENFALLENDE SYN PÅ BEVÆPNING OM BORD - POSITIVE PROGNOSER FOR OLJELANDET NORGE Norsk Sjøoffisersforbund var vertskap for Nordisk Navigatørkongress (Nordisk Fartygsbefälskongress - NFBK på svenska) i Stavanger 10. og 11. mai. Ved møtets begynnelse holdt hvert av landene innlegg om aktuelle saker i hjemlandet. NSO informerte blant annet om den norske lovendringen om bevæpning av skip som seiler i piratutsatte farvann. Debatten som fulgte viste at de nordiske landene har tilnærmet sammenfallende syn når det gjelder anledningen til å ta om bord væpnede vakter. Møte med oljebransjen Kongressdeltakerne var også i møte med Petroleumstilsynet (Ptil) og Oljedirektoratet (OD). Seniorrådgiver Hans Spilde orienterte om oppbygging av og filosofi rundt HMS-regelverket som gjelder på norsk sokkel og bakgrunnen for det funksjonelle regelverket. Norsk Sjøoffisersforbund mener det funksjonelle regelverket er en sikkerhetsfare når det gjelder personellkvalifikasjoner om bord på flyttbare boreinnretninger. Forbundet mener det må settes absolutte krav når det gjelder maritime sertifikater, men Spilde ønsket ikke å gå inn i en dypere diskusjon rundt temaet. Positive prognoser Prognoser for framtidig olje- og gassvirksomhet på norsk kontinentalsokkel var tema i møtet med Oljedirektoratet. - Vi forventer meget høy aktivitet i årene framover. Det gjøres mange funn. Riktignok er det foreløpig snakk om små felt, men til gjengjeld ligger de kloss til infrastruktur, sa Tom Andersen som er koordinator for ressursregnskap og prognoser. Hans prognoser viser en svak nedgang i produksjonen de neste fem årene og en litt brattere nedgang etter Men selv i 2029 vil produksjonen være stor, beroliget han. Andersen var imidlertid lite villig til å utdype eventuelle ringvirkninger i olje- og gassutvinningen for offshore servicefartøy. Gass blir for øvrig stadig viktigere i forhold til oljeproduksjon for petroleumslandet Norge. Oljedirektoratet har regnet ut at 43 prosent av de totale ressursene er solgt og levert. Ny teknologi medfører bedre utnyttelse av feltene både gamle og nye. Til tross for dette ser det ut til at mer enn 50 prosent av oljen blir liggende igjen i feltene. - Det bekymrer oss, vi ønsker kraftigere tiltak fra selskapene for å sikre verdiene, sa Andersen. Ukjente faktorer Han viste i denne sammenheng til oljedirektør Bente Nyland som har uttalt at dersom vi klarer å utvinne én prosent mer, gir det en inntekt på et tresifret milliardbeløp for Norge. En ukjent faktor for Oljedirektoratets prognoser er mulighetene i nordområdene. - Vi vet lite om ressursene som eventuelt finnes i forbindelse med delelinjen i Barentshavet og ved Jan Mayen. Ja, vi vet egentlig også lite om mulighetene utenfor Nord-Norge, sa Tom Andersen. Tekst og foto: Omar Jørgensen 4 NAUTISK TIDSKRIFT 5/11

5 SFBF representerades på NFBK i Stavanger av Jörgen Lorén, ordförande, Hans-Dieter Grahl, VD och Christer Lindvall, senior adviser. Fakta for sokkelåret 2010 Petroleumsproduksjon n Det ble produsert i alt 229,5 millioner salgbare standard kubikkmeter oljeekvivalenter (Sm³ o.e.) i En reduksjon på fire prosent fra n Totalproduksjonen av petroleum i 2011 antas å bli cirka 228 millioner Sm³ o.e. Produksjonen ventes deretter å avta gradvis til rundt 221 millioner Sm³ o.e. i ni fem års perioden fram til 2015 forventes en produksjon på 1120 millioner Sm³ o.e. I fem årsperioden ble det produsert i underkant av 1200 millioner Sm³ o.e. Gassandelen av det totale petroleums salget er forventet å øke fra 46 prosent i 2010 til 51 prosent i Investeringer n Det har vært en forbigående nedgang i investeringene i petroleumssektoren i Investeringene for 2011 forventes å ligge litt over nivået i toppåret 2009 rundt 150 milliarder kroner. Utbygginger n I løpet av 2010 godkjente myndighetene planer for utbygging og drift (PUD) for tre felt i Nordsjøen og ett i Norskehavet. Mange nye bunnfaste innretninger er planlagt bygd, og det vil bli høy aktivitet i Nordsjøen. Uoppdagede ressurser n Volumet på estimerte, uoppdagede ressurser på norsk kontinentalsokkel er redusert fra 3,3 til 2,6 milliarder standard kubikkmeter oljeekvivalenter (Sm 3 o.e.). Leteaktiviteten n I 2010 ble det gjort 16 nye funn på norsk kontinentalsokkel. Det er 12 færre enn i Det ble avsluttet 41 letebrønner i løpet av året. n Det ble påbegynt 45 letebrønner i fjor, 20 færre enn i n Antallet påbegynte letebrønner i 2011 antas å ligge mellom 50 og 55. Det er en liten økning fra Petroleumstilsynet n Har tilsyn med alle operatører, entreprenører og redere i petroleumsvirksomheten. Tilsynsansvaret følger et offshorefelt eller et landanlegg fra design og planlegging, via byggefasen, gjennom hele levetiden og fram til nedstenging og fjerning. n Ptil fører tilsyn med cirka 75 faste innretninger (plattformer) i Nordsjøen, Norskehavet og Barentshavet. I tillegg kommer cirka 300 undervannsanlegg og over 40 borerigger/flyttbare innretninger som er kvalifiserte for oppdrag på norsk sokkel. n Ptil har også tilsynsansvar for de åtte landbaserte petroleumsanleggene fra Melkøya i nord til Slagentangen i sørøst - og for omtrent kilometer rørledninger som transporterer olje og gass til Storbritannia, fastlands-europa og mellom innretningene på norsk sokkel. n Ptil er samtidig arbeidstilsyn for cirka mennesker som arbeider offshore - og skal føre tilsyn med mellom 50 og 60 oljeselskaper som er kvalifisert som operatører. Til lista hører også en lang rekke rettighetshavere, store entreprenører og redere (riggeiere) tilknyttet petroleumsvirksomheten. Til sammen omkring 120 selskaper. NAUTISK TIDSKRIFT 5/11 5

6 BEMANNING. NORSKA FACKET OROAT ÖVER NEDBEMANNING PÅ SNABBGÅENDE FARTYG Överallt längs den norska kusten seglar det i dag snabbgående fartyg med bara en man på bryggan. På Norges Sjøoffisersforbund är man bekymrad över nedbemanningen på färjor och snabbgående fartyg i inrikes trafik. Olyckorna med de snabba farkosterna är samtidigt stigande. De förtroendevalda har dessutom länge haft svårt med att komma fram med sina synpunkter om bemanningen till Sjöfartsdirektoratet. Antalet olyckor med snabbgående fartyg är ökande i Norge: var det sju fartyg som gick på grund. I fjol hade den siffran ökat till nio. Kombinationen hög fart och många passagerare kan leda till en katastrof om olyckan är framme. På färjor och snabbgående fartyg ska det finnas befälhavare och minst en styrman på bryggan. Det säger också internationella regler. Men om fartyget är under 25 meter kan Sjöfartsdirektoratet ge dispens från detta krav och det görs nästan alltid. I dag seglar det alltså omkring ett stort antal snabbgående fartyg längs den norska kusten med enbart befälhavare på bryggan; dessa fartyg kan ta 200 passagerare. Den här utvecklingen är oroväckande, säger vd Hans Sande i Norges Sjøoffisersforbund. Fartygen håller hög fart och de navigerar ofta i svåra farvatten. Om det är två man på bryggan, kan de avlasta varandra. Och i svåra situationer kan det vara helt nödvändigt att vara två. Alla utredningar som gjorts om fartygsolyckor visar på behovet av två man på bryggan. För rederierna är det stora pengar att spara genom att bara ha en man på bryggan. Dessutom är det inte alltid det finns en maskinist ombord, ofta är det bara en maskinpassare. Vi är bekymrade över den nedåtgående spiralen vad gäller bemanning, säger Hans Sande och fortsätter: Norge går emot gällande internationella regler på bemanningsområdet genom att ge dispens. Vi kommer att fortsätta vårt arbete med att förbättra säkerheten och det sker genom saklig argumentation, genom att peka på riskerna. När de nya bemanningsföreskrifterna infördes i Norge den 1 juli 2009, var det många fackligt förtroendevalda som klagade över att deras synpunkter om säkerhetsbemanningen på fartyget inte kommit fram till Sjöfartsdirektoratet. De ombordanställdas organisationer engagerade sig i frågan och krävde att direktoratet också lyssnade på befälhavarna och förtroendemännen. Men direktoratet menade att det inte hade krav på att uttala sig om klagomål från denna grupp. Efter långa och många påtryckningar också från politisk sida har direktoratet nu ändrat inställning. I sommar blev det så klart att befälhavarnas och förtroendemännens synpunkter ska höras innan frågan om säkerhetsbemanning fastställs för varje enskilt fartyg. CHRISTER KÄLLSTRÖM Katarina Sjöfartsklubb mötesplatsen för sjömän Vill du veta mer, ring eller kom och besök oss. Du är alltid välkommen! Telefon katarina.sjofartsklubb@telia.com - Besöksadress Glasbruksgatan 2:a porten brevid Sjöfartshotellet - Hotellbokning NAUTISK TIDSKRIFT 5/11

7 AKTUELLT. GÖRAN ARRIUS FÖRESLÅS SOM NY SACOORDFÖRANDE En enig valberedning föreslår att Göran Arrius väljs till ny ordförande för Saco på den extrakongress som hålls den 29 augusti. Göran Arrius är idag ordförande för Jusek och arbetar inom SEB Trygg Liv med liv- och pensionsförsäkringar. Han sitter sedan tidigare i Sacos styrelse. Ordföranden i Sacos valberedning Ulrika Edwinson är nöjd med att valberedningen kunnat enas om att föreslå Göran Arrius: - Göran är en jättebra person. Han har alla förutsättningar att bli en utomordentlig ordföande för hela Saco, säger hon. Hans erfarenhet från det privata näringslivet är en viktig tillgång samtidigt som Göran har förmågan att lyfta blicken, se en helhet och representera alla akademiker inom federationen. Vi har bara fått positiva omdömen om honom från olka håll. Göran Arrius är stolt och glad över nomineringen: - Om jag bilr vald ska det bli väldigt roligt att leda den fackliga centralorganisation som stadigt ökar sitt medlemsantal, säger han. I de ekonomiskt oroliga tider som vi lever i, är det väldigt viktigt att akademiker anser att de har nytta av att vara medlemmar i ett Sacoförbund. - Som Sacoordförande vill jag verka för att underlätta rörlighet på arbetsmarknaden, att utbildning ska löna sig och att invandrade akademikers kompetens måste tas tillvara bättre än idag. Valberedningen är också enig om att föreslå att Marie Wedin, ordförande i Sveriges läkarförbund, samt Michael Tjernström, professor i meteorologi och medlem i Naturvetarna, väljs som ledamöter i Sacos styrelse. ÖRESUND BEVAKAS AV SOUND VTS Sedan 2007 har övervakningscentralen på prov bevakat södra delen av Öresund. Från och med september permanentas projektet och utsökas då även till norra delen av sundet. Under prövotiden har det varit frivilligt för fartyg att rapportera sin färdväg och destination till den dansksvenska övervakningscentralen Sound VTS, men nu blir det obligatoriskt fartyg passerar varje år Öresund och omkring personer pendlar varje dag över sundet. SMIDIGARE ANLÖP TILL GÖTEBORG Nu ska informationen samordnas för att göra fartygsanlöpen smidigare i Göteborgs Hamn. Under en testperiod ska Sjöfartsverket och Göteborgs Hamn samlokalisera verkets sjötrafikinformation, VTScentralen och lotsbeställningen med hamnens fartygsplanering, Port Control. Detta för att kunna ge både snabbare, enklare och mer miljövänliga fartygsanlöp. Göteborgs Hamn har cirka fartygsanlöp per år. NAUTISK TIDSKRIFT 5/11 7

8 SFBF. MARGARETA OCH RICKARD ZEDELERS FOND Fondens ändamål är att utdela understöd till änkor efter sjökaptener och styrmän, som är i behov därav och vars män varit medlemmar i Sveriges Fartygsbefälsförening. För att kunna komma i fråga till utdelning fordras att vederbörande ansökt därom eller det på annat sätt kommit till styrelsens kännedom att behov föreligger. Behovet skall, om så påfordras av förvaltarna, styrkas genom intyg av trovärdig person. Kontroll av tidigare medlemskap sker i föreningens äldre matriklar. Sjökaptensring Sveriges Fartygsbefälsförening kan i samarbete med Svenskt Guldsmide AB erbjuda sjökaptensringar till ett förmånligt pris. Ringarna finns i två olika varianter: 18 K rödguld à 7 300:- (+ postförskott) rödguld/vitguld, 18 K à 7 725:- (+postförskott) I priserna ingår moms, valfri gravyr och ett snyggt etui. Svenskt Guldsmide levererar en exklusiv ring av högsta kvalitet, utförande och finish. Som en extra köptrygghet lämnas 1 års kvalitetsgaranti mot eventuella fabrikationsfel, räknat från leveransdagen. För ytterligare information och beställning kontakta Agneta Häll på kontoret i Stockholm, tel Ansökningsblankett kan laddas ner från hemsidan: eller beställas från föreningens kansli tel HERMAN & SIGRID NYLÉNS FOND Befälhavare och styrmän som på grund av sjukdom, arbetslöshet, höga boendekostnader eller av annan anledning är i behov av understöd kan söka medel från Herman & Sigrid Nyléns fond. Ansökan skall vara Herman & Sigrid Nyléns fond, c/o SFBF, Gamla Brogatan 19, Stockholm, tillhanda senast den 1 oktober Ansökningsblankett kan laddas ner från hemsidan: eller beställas från föreningens kansli tel KRONOR I PRIS I KORTFILMSTÄVLING FÖR SJÖFOLK Sjöfartens Kultursällskap sponsrar kronor i pris till kortfilmstävlingen Sjö kort. Tävlingen är öppen för alla som -arbetar till sjöss ombord i den svenska handelsflottan, oavsett nationalitet -arbetar till sjöss med svensk sjöfartsbok ombord i utlandsflaggat fartyg -studerar en maritim utbildning på högskola eller gymnasium i Sverige För att delta krävs att minst en upphovsman uppfyller någon av kriterierna ovan. Filmerna ska vara gjorda under tävlingsåret och ha koppling till livet ombord eller i hamn. Dokumentärt eller spelfilm går lika bra. Maximal längd: 15 minuter. 4 skäl att delta i Sjö kort i pris till bästa kortfilm 2 Filmerna granskas av en jury med representant från bl.a. Göteborg Film Festival. 3 Man behöver inte ha en avancerad utrustning för att delta. 4 Kortfilm är kul! Allt från digitala videokameror till en mobilkamera går bra att använda. Gratis redigeringsprogram som Windows Movie Maker till PC och imovie till Mac rekommenderas till redigeringsarbete. Läs gärna mer om kortfilmstävlingen på Bidragen skall ha inkommit till Film at Sea senast den 31 december För ytterligare information kontakta: Ann Nordström, Film at Sea Nordic AB Tel: , ann.nordstrom@filmatsea.com 8 NAUTISK TIDSKRIFT 5/11

9 JÖRGEN LORÉN 50 ÅR Sveriges Fartygsbefälsförenings ordförande Jörgen Lorén fyller 50 år den 6 september. Det firar vi med mottagning samma dag kl ombord på S/S Marieholm, Packhuskajen 8 i Göteborg. O.S.A till agneta.hall@sfbf.se Bengt Erik Stenmark Förre sjösäkerhetsdirektören Bengt Erik Stenmark, Alingsås, har avlidit i en ålder av 77 år. Han efterlämnar hustru Ingela och barnen i tidigare äktenskap Catrin, Marie och Sise med familjer samt Ingelas dotter Ulice med familj. Bengt Erik Stenmark föddes och växte upp i Halmstad. Han gick till sjöss i tonåren och avslutade den delen av sitt liv med en värnpliktig sjöofficersexamen. Efter kompletterande gymnasiala studier och universitetsstudier erhöll han 1963 en juris kandidatexamen vid Lunds universitet. Efter sin tingstjänstgöring påbörjade Bengt Erik 1966 sin yrkeskarriär på Sjöfartsstyrelsen, sedermera Sjöfartsverket. Sjöfarten stod inför bl.a. stora sociala förändringar och Bengt Erik sågs vara en mycket lämplig person att kunna följa och möta denna utveckling. Det dröjde inte länge förrän man noterade Bengt Eriks arbetskapacitet och intellektuella förmåga.!973 utsågs Bengt Erik till sekreterare åt den statliga utredningen angående de ombordanställdas arbets- och miljöförhållanden. I det arbetet befästes Bengt Eriks förmåga utnämndes han till chef för Sjöfartsinspektionens arbetsmiljöenhet, där han i än högre grad profilerade sin kapacitet. Bengt Eriks arbete resulterade inte bara i faktiska förbättringar ombord på fartygen utan också i synen på och förhållningssättet till de ombordanställda beslöt Sjöfartsverket, att Bengt Erik tills vidare skulle inneha den nyinrättade tjänsten som chef för den s.k. system- och normenheten. Det framstod som något naturligt, att samhällets förändringar även krävde en förändrad syn på tillsynen av sjöfarten. Detaljtillsynens tid var ifrågasatt och skulle komma att ersättas med en systemtillsyn i vilken hela rederiets organisation ingick och inte bara som tidigare rederiets fartyg med dess besättning och tekniska utrustning utsågs Bengt Erik till chef för Sjöfartsinspektionen. Hans livs- och samhällssyn i kombination med hans intellekt ville emellertid mer än så tillträdde Bengt Erik en nyinrättad tjänst som forsknings- och utvecklingschef för Sjöfartsverket. Efter sin pensionering lade han fram i snabb takt sin licentiatuppsats och sin doktorsavhandling inom det mer vidsträckta sjösäkerhetsområdet.en förhållandevis kort tid därefter slog sjukdomen till. Efter ytterligare ett år förvärrades situationen och Bengt Erik blev till sin bortgång rullstolsbunden men också oförmögen att kunna tala. Bengt Erik var en i sanning komplex och obyråkratisk person men med en tydlig etik och moral. Christian Lindquist NAUTISK TIDSKRIFT 5/11 9

10 UTBILDNING. DÅLIGA TIDER GYNNAR PORTUGALS SJÖBEFÄLSSKOLA Portugals ekonomi blöder. Statens finanser är usla och arbetslösheten hög. Men de dåliga tiderna gynnar landets sjöbefälsskola som i fjol kunde öka sitt elevintag med nästan 30 procent. Sjöbefäl är inte det mest populära jobbet för ungdomar. När ekonomin är bra är det jättesvårt att få studenter men nu är det många som söker hit, säger Luis Baptista, lärare i marin teknologi. Text: Linda Sundgren Specialkursen i Ecdis är det sista Rui Picarra gör innan han får sin sjökaptenssexamen. Trots att junisolen gassar och den populära stranden nedanför skolbyggnaden är fylld med folk har han inga invädningar mot skolarbetet. Att jobba till sjöss har alltid varit något av en dröm, säger han, och han längtar efter att få slutföra studierna och komma ut och arbeta. Jag tycker om varje stund på sjön, men navigiering är allra roligast. Under mitt praktikår jobbade jag runt om Europa. Jag föredrar Medelhavet, det är lugnt och trevligt, och just nu har jag ingen lust att åka längre bort. Högskolan Escola Superior Náutica Infante D Henrique grundades 1972 och ligger strax väster om Lissabon i Paço de Arcos, just där floden Tejo möter Atlanten. Den som läser till sjökapten här går först tre år i skolan, därefter följer ett år ombordpraktik och sedan ytterligare ett års studier. Utbildningen är okej, men det är stor skillnad mellan skola och verklighet. Man blir inte riktigt förberedd på det stora ansvar och alla beslut man måste fatta ombord och skolan är inte alltid tekniskt uppdaterad. Praktikplatserna fick vi ordna själva, men jag hade inga problem att hitta ett fartyg, säger Rui Picarra. Helst vill han jobba under portugisisk flagg. Framför allt därför att det underlättar skatteinbetalningar, sociala förmåner och pensionsavtal. Som sjöbefäl i Portugal kan han också välja att gå i pension redan vid 55 års ålder, en förmån som sjöfacken lyckats behålla sedan revolutionen Men man vet ju inte om det kommer att fortsätta vara så. I dagsläget känns allting väldigt osäkert, både med pensioner och andra avtal. Normalt jobbar man två månader och är ledig en men på grund av den ekonomiska krisen vet man inte hur villkoren kommer att se ut framöver, allt kan hända, säger Rui Picarra. Att jobba under portugisisk flagg är heller inte alla förunnat. Den en gång så framträdande sjöfartsnationen har idag bara 14 fartyg kvar under egen flagg och ytterligare ett 50-tal i landets andraregister. Man märker att det börjar bli tuffare att få jobb, säger Rui Picarra. Det är svårt att konkurrera med besättningarna från låglöneländerna. I en lässal ett par trappor ner sitter sjöingenjörsstudenterna, Filipe Rocma och Vasco Krus och pluggar. Deras utbildning är tre år, men Filipe Rocma räknar med att få gå ytterligare ett par år innan han är färdig. Jag ligger efter i några kurser så det tar nog fyra fem år innan jag är klar. Jag bor tre mil härifrån. Det är lång resväg med flera byten och jag hinner inte plugga så mycket som jag skulle behöva. Utbildningen är rätt svår, men inte omöjlig, säger han. Även han hoppas på en karriär under inhemsk flagg. Det finns gott om jobb för sjöingenjörer så jag tror inte att det blir några problem. Studiekamraten Vasco Krus tänker däremot söka sig till utländska fartyg. Handelsflottan under den rödgröna fanan trafikerar nästan uteslutande landets autonoma öar, Madeira och Azorerna, och Vasco Krus vill se mer av världen. Jag vill åka jorden runt, säger han med ett brett leende. Till skillnad från många andra portugisiska ungdomar verkar befälsstudenterna vi träffar inte känna någon större oro för arbetsbrist. Även lärarna är övertygande om att deras elever kommer att få jobb efter avslutad utbildning. Luis Baptista berättar att eleverna är eftertraktade och att skolan då och då kontaktas av redare som söker folk. Nyligen fick vi en fråga från Maersk som ville ha ett stort antal sjöingenjörer. Men vi hade inte tillräckligt många att erbjuda dem, säger han. Att landet befinner sig i en djup ekonomisk kris med en ungdomsarbetslöshet på hela 28 procent är inget som drabbat skolan. Tvärt om har oroligheterna ökat antalet sökande. För två år sedan tog man in 20 studenter till däck respektive 10 NAUTISK TIDSKRIFT 5/11

11 Sjöbefäl är inte det mest populära jobbet för ungdomar. När ekonomin är bra är det jättesvårt att få studenter men nu är det många som söker hit, säger Luis Baptista, lärare i marin teknologi. FOTO: LEIF HANSSON João Emilio ät tekniklärare. (Överst t höger.) FOTO: LEIF HANSSON Specialkursen i Ecdis är det sista Rui Picarra gör innan han får sin sjökaptenssexamen. FOTO: LEIF HANSSON Filipe Rocma och Vasco Krus är sjöingenjörsstudenter. (Nederst t höger.) FOTO: LEIF HANSSON > NAUTISK TIDSKRIFT 5/11 11

12 > UTBILDNING. maskin, i fjol började 28 nautiker och 30 ingenjörer. En del ungdomar känner till att det finns jobb till sjöss och söker sig hit. Till skillnad mot många andra gynnas vi av läget som är nu, säger Luis Baptista. Den här dagen ska Luis Baptista och några av hans kollegor ut på gemensamma aktiviteter som avslutning på terminen. Det är första gången de gör något sådant tillsammans och naturligtvis är det ut på sjön man ska. Vi beger oss ut i värmen och ner till den intilliggande marinbasen där skolans båtar är förtöjda. Närmast kajen ligger en öppen livbåt som används för räddningsövningar. Utanför den guppar en av skolans två rib-båtar som ska brukas för dagens evenemang. Vi har inte råd att ha ett riktigt skolfartyg, men det fungerar bra med ribbåtarna, säger Luis Baptista. Andra terminen under april och maj är studenterna ute varannan vecka och övar och som komplement till båtarna har vi våra simulatorer. När alla satt sig till rätta längs sidorna kastar vi loss. João Emilio, tekniklärare, styr sakta genom öppningen på den resliga stenpiren och ut på Atlanten. Färden går i västlig riktning, mot fashionabla Marina Oeiras, som blir första strandhugg. Medan båten tankas slår man sig ner på Peters Café som har samma ägare och namn som den anrika seglarkrogen på Horta i Azorerna. João Emilio är sjöingenjör och har varit på skolan sedan Han undervisar bland annat i marin säkerhet och regelverk. Alla våra lärare har inte jobbat till sjöss, men vi försöker rekrytera sjöbefäl när tjänster blir lediga. Vi har ökat vårt studentintag rejält, men tyvärr har det inte inneburit att vi kunnat anställa mer personal, säger han. Många av skolans befälsstudenter har aldrig varit till sjöss tidigare, och att de först avlägger tre hela år med teoretiska studier innan de kommer ut på sin första praktik kan tyckas väl långt. Lärarna försöker därför förmå eleverna att ta jobb under loven för att de i ett tidigt skede ska få pröva på sjölivet. Det finns förstås inte arbete för alla men en hel del har möjlighet att komma ut i alla fall. Vi har inte många avhopp från utbildningen så vi tycker det fungerar bra, säger Luis Baptista. Majoriteten av skolans studenter är portugiser, men man har också en del elever från landets forna kolonialländer som Kap Verde, Moçambique och Angola. Att studenterna själva får ordna sina praktikplatser är ett fungerande system, enligt lärarna. Även om skolan inte är skyldig att hitta fartyg till eleverna hjälper de till i den mån de kan. Vi har bra kontakter med de portugisiska redarna och vi har också utländska rederier med managementbolag här i Lissabon som accepterar våra kadetter. Vi har ju inte så många studenter, men om vi fortsätter att växa kan det bli problem att hitta platser framöver. På nybyggda fartyg är det oftast inte så många hytter och rederierna kan få svårt att ta emot elever, säger Luis Baptista. Fram till förra året fick befälsstudenterna euro i månaden under praktiktiden. Lönen betalades ut av redarna som i sin Den här dagen ska Luis Baptista och några av hans kollegor ut på gemensamma tur fick ersättning av staten. Men i krisens spår har staten hållit inne med elevpengarna vilket resulterat i att vissa rederier inte längre betalar någon lön till eleverna. Efter en stunds svalka under serveringens parasoll återvänder vi ner till ribbåten. João Emilio styr in mot Lissabon och floden Tejo. Vi passerar utanför de historiska sjöfartsmonumenten i Belém där de stora sjöfararna med bland andra Henrik Sjöfararen och Vasco da Gama tronar på ett resligt stenmonument. Landets sjöhistoriska arv går långt bak i tiden och det finns indikationer på att man redan på 1300-talet ägnade sig åt att lära ut navigation. Men trots det imponerande perspektivet får befälsstudenterna inte mycket av den varan. Tyvärr är det så, säger João Emilio när vi åker under 25-aprilbron, en kopia av Golden Gate i San Fransisco. Det är så många kurser som krävs enligt STCW-konventionen att det inte finns plats för sådant. 12 NAUTISK TIDSKRIFT 5/11

13 aktiviteter som avslutning på terminen. Det är första gången de gör något sådant tillsammans och naturligtvis är det ut på sjön man ska. FOTO: LEIF HANSSON Färden går vidare mot Lissabons östra delar och landets största containerterminal. I en lugn del av hamnen lägger vi till och beger oss upp i de slitna hamnkvarteren. Då Portugal fortfarande hade en betydande handelsflotta, under 70- och 80-talen, bodde många sjömän här men idag står flera av husen tomma. På en oansenlig bakgata stannar vi för lunch. Utifrån ser krogen inte mycket ut för världen, men väl inne öppnar sig en lokal fylld till bredden och med en genuin portugisisk meny. Eftermiddagen hinner bli sen innan det är dags att återvända till skolan. Men även om dagen varit lång kvarstår en hel del jobb för lärarna. Undervisningen är uppdelad på dag- och kvällskurser och de sena kurserna håller på ett bra tag till. Jag har en examination klockan fem, berättar Manuel Nogueira, koordinator för sjöingenjörsprogrammet. Jag har ofta sena kurser och i kväll kommer jag inte från skolan förrän framåt elva. Men väntande jobb tycks inte bekymra vare sig honom eller hans kollegor, och alla verkar ha uppskattat de gemensamma aktiviteterna. Vi kanske gör om det här nästa år, säger en märkbart nöjd João Emilio på väg tillbaka till båten. Escola Superior Náutica Infante D Henrique ENIDH är Portugals enda sjöbefälsskola och invigdes Skolbyggnaderna ligger i Paço de Arcos väster om Lissabon och omfattar bland annat laboratorier, simulatorer, inomhuspool och dyktank. På området finns även 50 studentrum med totalt 98 bäddar. Att hyra ett rum här kostar 98 euro per månad. Skolan har totalt 680 studenter i olika kurser och ett 60-tal lärare. Förutom befälsprogram utbildar skolan personal med inriktning mot hamn-, lotsoch rederiverksamhet. NAUTISK TIDSKRIFT 5/11 13

14 FARTYG & REDERIER. STENA LINE FÖRST I VÄRLDEN MED VINDKRAFT PÅ FÄRJA Som ett led i Stena Lines miljöarbete med att ständigt utveckla verksamheten, startar nu ett världsunikt pilotprojekt. Stena Jutlandica får, som första passagararfartyg i världen, två vindkraftverk i fören som ska bidra med både energiförsörjning och minskad förbrukning av bränsle. - Inom vårt Energy Saving Programme driver vi idag cirka 200 miljöförbättrande projekt och detta är ytterligare ett, som är mycket intressant, säger Robert Åkerlund, Director Technical & HR på Stena Line. Stena Line har en tradition av att vara i framkant när det gäller uteckling av olika typer av nya lösningar. Lösningen bygger på två turbiner som monterats på 4 meter höga master i fören på fartyget. De två turbinerna kommer att producera ström till fartygets elnät. Genom att de är placerade i fören kommer de också att bidra till att luftmotståndet reduceras. - De två turbinerna kommer att generera cirka kwh per år, vilket motsvarar fyra normalvillors förbrukning av hushållsel på ett år. Elen kommer bland annat att användas för att driva belysningen på Stena Jutlandicas bildäck, säger Robert Åkerlund. Det minskade luftmotståndet till havs kommer att innebära en reducerad förbrukning av bränsle på mellan 80 och 90 ton per år. - Det kan jämföras med 28 villors förbrukning av olja för uppvärmning under ett år, säger Robert Åkerlund. SFBFs ordförande Jörgen Lorén är befälhavare i Stena Jutlandica. Han berättar att man just nu förbättrar konstruktionen av de två vindkraftverken. - Försöket fortgår, säger han. Och vi har redan märkt att turbinerna genererar tillräckligt med el för at driva belysningen på bildäck. Men det är först om ett år vi kan se den totala effekten med både energiförsörjning och minskad förbrukning av bränsle och därmed minskade utsläpp. 14 NAUTISK TIDSKRIFT 5/11

15 SJÖFARTSMONTERN Bokmässan september 2011 B05:02 Svenska Mässan i Göteborg Se programmet på VÄLKOMNA! Sjöfartens Kultursällskap samt medarrangörer: Sjöfartsverket, Sjöbefälsförbundet, Katarina Sjöfartsklubb, Breakwater Publishing, Fartygsbefälsföreningen och Stiftelsen Sveriges Sjömanshus. The Swedish Club is a leading marine mutual insurer, headquartered in Göteborg, with offices in Hong Kong, Oslo, Piraeus and Tokyo. The company was established in 1872 and employ about 95 staff members. We offer P&I, FD&D, Hull & Machinery, War risk, Loss of Hire and various ancillary covers for selected clients within the marine and offshore energy segment. The Club is a member of the International Group of P&I Clubs. FAKTA STENAS VINDTURBINER Typ: Vertikalt vindkraftverk Generatorstorlek: 4 kwx2 Berräknad elleverans: kwh/ år, vilket motsvarar 4 villors hushållsel per år. Beräknad bränslebesparing per år: 84 ton, vilket motsvarar 28 villors uppvärmning med olja per år. Innebär minskade koldioxidutsläpp med 269ton/år och minskade svavelutsläpp med 1,7 ton/år. Claims Executive Team Göteborg Your educational background is in Marine Engineering and you should have seagoing experience in the role as First or Chief Engineer. You may also have a background as a Superintendent or Technical Manager. Experience from dealing with insurance claims is an advantage. Hull Claims Adjuster Team Göteborg Your educational background could be that of a Master Mariner, Marine Engineer or you could have a Law degree including maritime or insurance law. Experience from dealing with insurance claims is an advantage. If you are interested, please see full advertisements under vacancies at NAUTISK TIDSKRIFT 5/11 15

16 KULTUR & FRITID. ERIC NORDEVALL II KLAR FÖR DOP I ständig kamp mot tiden lämnade äntligen hjulångaren Eric Nordevall II varvet i Forsvik i riktning mot Stockholm, på Göta Kanal. Efter 12 års arbete är nu Eric Nordevall II så färdig och presentabel, att hon kunde döpas på Riddarholmskajen av kronprinsessan Victoria. Den 29 augusti döptes Eric Nordevall II på Riddarholmskajen i Stockholm av kronprinsessan Datumet var den 12:e augusti och besättningen vinkade farväl av alla besökare, som samlats vid bryggan. Solen sken från en klarblå himmel, vinden tog tag i de hissade svenska flaggorna på landbacken och kanonerna ombord sköt salut: Leve Eric Nordevall! Fram till 1905 var det union mellan Norge och Sverige och ombord vajade den stora unionsflaggan för vinden. Resan till Stockholm tur och retur tar cirka en månad och till och med den nionde september ligger Eric Nordevall II kvar vid Galärvarvet i Stockholm. Sedan bär det hemåt igen, mot Forsvik. Under höst, vinter och vår finns arbeten kvar att göra, innan den planerade första passagerartrafiken drar igång nästa säsong. En del har redan utsett hjulångaren till nästa års hetaste turistattraktion. Hur var Eric Nordevall som fartyg? Skulle hon vara en koloss, svår att styra och trög i reaktionerna? En sävlig och svårmanövrerad pråm? Innan de första proven på öppet vatten spekulerades det i om skovelhjulen eventuellt kunde göra hjulångaren sen i responsen, jämfört med propeller. I samband med tester där Sjöfartsverket var med, så överraskade Nordevall II de närvarande. Alla farhågor har kommit på skam. En av dem som styrt Eric Nordevall II är maskiningenjör Anders Hellberg. Det var en upplevelse. Trög respons? Absolut inte! Innan provkörningarna trodde Anders att hjulångaren kanske skulle behöva 3-4 båtlängder för att vända med fullt styrutslag. Men hon vänder på 2,5 båtlängder. Det fanns alltså ingen grund för eventuella farhågor och hjulångaren reagerade snabbt och säkert vid undanmanöverproven. 16 NAUTISK TIDSKRIFT 5/11

17 Victoria. Bilden är tagen vid avfärden från Forsvik den 12 augusti. Hon svarade direkt. En annan sak som imponerade var hur snabbt det gick att få de båda 950 kilo tunga och 3,6 meter i diameter vida skovelhjulen att börja snurra åt andra hållet. Från marschfart framåt tog det bara en minut och nio sekunder från marschfart fram till stopp/slå ur växeln innan skovelhjulen började rotera bakåt. Det tyckte Sjöfartsverket var väldigt bra, säger Anders Hellberg. Alla prov har varit viktiga, för att få kunskap. Det känns givetvis tryggt för alla inblandade att veta vad ett nytt fartyg med en äldre konstruktion klarar. Ett äldre ångfartyg kräver > NAUTISK TIDSKRIFT 5/11 17

18 > KULTUR & FRITID. Arbetet med att få allt klart pågick in i det sista. Till höger skeppsbyggmästare Patrik Zimonyi. Ångmaskinen i Eric Nordevall II är av en gammal konstruktion och liksom ångpannan tillverkad så nära originalet som möjligt. FAKTA ORIGINALET Namn: Eric Nordevall. Byggår: 1836, på Hammarstens Varv i Norrköping. Typ: hjulångfartyg. Bredd: 6,5 meter. Längd: 28,6 meter. Vikt: 150 ton. Djupgående: 1,9 meter. Maskin: två balansångmaskiner. Effekt: vardera 17 hästkrafter. Marschfart: 4-7 knop. Passagerare: cirka 80. ett väl sammansvetsat gäng som vet vad som ska göras och inte grips av panik. Är det ett sammansvetsat team i maskinrummet som arbetar lugnt och metodiskt, utan att förivra sig så fungerar det mycket bra. När kan det bli problem? Om man grips av panik! I början av 1800-talet slog ångkraften människor med häpnad. För första gången kunde fartyg, automobil och lokomotiv drivas framåt med annat än vind eller muskelkraft och enligt tidtabell en sensation. Ångmaskinen i Eric Nordevall II är av en gammal konstruktion och liksom ångpannan tillverkad så nära originalet som möjligt. I grund och botten är ångmaskinen väldigt enkel, men trots en blygsam effekt på 17 hästkrafter så är kraften enorm och fri från vibrationer. För de maskinister som lärt sig och kan konstruktionen ska det inte vara något problem att styra mellan ångtryck och vakuum, för att skifta rotationsriktning på ångmaskinen. Kronprinsessan besökte Forsviks Varv förra året och inspirerades av hjulångarens intressanta historia. Och nu får dopet kunglig strålglans måndagen den 29:e augusti. Originalet hette Eric Nordevall och byggdes 1837, för att sedan trafikera den då nyinvigda Göta Kanal under 19 år. De svenska hjulångarna var sjövärdiga fartyg och det bevisas kanske bäst av att det nybyggda fartyget sitt första levnadsår trafikerade Ystad-Stralsund, 18 NAUTISK TIDSKRIFT 5/11

19 KULTUR & FRITID. Tanken är att Eric Nordevall II ska passera platsen där originalet sjönk i Vättern, när hon trafikerar Göta Kanal precis som Eric Nordevall gjorde. Originalet hette Eric Nordevall och byggdes 1837, för att sedan trafikera den då nyinvigda Göta Kanal under 19 år. Illustration: Reinhardt Grosch när Postverket stod utan ångfartyg. Eric Nordevall var en av flera i en serie av liknande fartyg, med Gustav von Sydow som skeppskonstruktör och delägare. I dag finns bara ett bevarat i en serie på fem liknande hjulångare. Det beror i sin tur på att Eric Nordevall gick på grund och sjönk 1856, utanför ön Jungfrun i Vättern. Systerfartygen antingen brann, eller så höggs de upp när de tjänat ut. Där på botten är hon ett vackert vrak, ett Kalle Anka-vrak som de kallas i marinarkeologiska kretsar. Så ser vraken ofta ut i serietidningarna, med kölen nedåt och masten upp. När dykare återfann Eric Nordevall 1982, ville många bärga hjulångaren: världens äldsta bevarade maskindriva fartyg. Men staten motsatte sig en bärgning och en komplicerad och dyr konservering. Ett tiotal år senare reagerade många därför mycket entusiastiskt när Forsviks Bruk letade efter ett projekt, som passade in i brukets profil. Där passade en fullskalig replik av Eric Nordevall in som hand i handske, till en löpande kostnad av cirka 65 miljoner. Tanken är att Eric Nordevall II ska passera platsen där originalet sjönk i Vättern, när hon trafikerar Göta Kanal precis som Eric Nordevall gjorde. Det finns ambitioner att bygga upp miljöer längs kanalen från Stockholm till Göteborg, så att passagerarna får en genuin känslostämning för hur det var att åka hjulångare på 1800-talet. Text & Foto: Lars-Gunnar Gustafsson NAUTISK TIDSKRIFT 5/11 19

20 PIRATERI. REDARNAS INTERNATIONELLA OCH EUROPEISKA ORGANISATIONER UPPMANAR FLAGGSTATER ATT UPPDATERA SINA REGLER OCH KRAV OM VAPEN OCH BEVÄPNADE VAKTER OMBORD ICS REFERENCE DOCUMENT: FLAG STATE RULES AND REQUIREMENTS ON ARMS AND PRIVATE ARMED GUARDS ON BOARD VESSELS With the assistance of its members, the International Chamber of Shipping (ICS) in association with the European Community Shipowners Associations (ECSA), has compiled a useful reference document collating the policy and rules of Flag States on the carriage of arms and private armed guards on board vessels. The document, providing tabulated information on Flag States rules, has been added to the ICS website and is proving to be a popular reference tool for shipowners and other interested parties within the shipping community. Kiran Khosla, ICS Director of Legal Affairs and secretary of the ICS maritime law and insurance committees, says: When the information is compiled together like this it is interesting to see the similarities and variations in approach throughout the international community. Piracy remains a major cause for concern among shipowners and the wider shipping industry and we are not surprised that members are keen to ensure they are up to speed with the latest recommendations and advice. The consensus view among ICS national shipowner associations remains that private armed guards are a clear second best to military personnel. However, in view of the current crisis, ICS has had to acknowledge that the decision to engage armed guards, whether military or private, is a decision to be made by the ship operator after due consideration of all the risks and subject to the approval of the vessel s Flag State and insurer, she said. The ICS points out that this information is for general guidance only and is not a substitute for proper verification with the Flag States concerned. The ICS welcomes further information from Flag States to update their listing or to be added to the list. Mer information på Flag State Authorization of arms on board, employment of private armed guards on board and use of firearms Terms and Conditions National Official Guidance Other commentaries Security personnel on Board Possession of weapons on board Bahamas Not recommended neither prohibited It is a decision to be made by the ship operator after due consideration of all risks Possibility under Bahamian Law But it is also a decision to be made by the ship operator after due.consideration of all risks In addition to that, a firearm license is.required The ship owner should be able to demonstrate its due diligence (in selecting the security service provider with professional standing); the security company should be licensed by its national authorities and have licenses from local Port authorities to bring arms on board; if force is used it shall be the minimum necessary in the circumstances and proportionate according to the threat. Guidance from the Bahamas Maritime Authority (BMA Information Bulletin No.128 Guidance to ship owners on carriage of armed personnel for vessel protection): ownloads/bulletins/128bulltn.pdf Recommendation to fully follow BMP3 s requirements; The Bahamas Government will not accept liability for any matter arising from the use of private armed security personnel on board. It is the sole responsibility of the shipowner or agents contracting such services (cf. insurance) Belgium It is not per se forbidden neither by the general applicable Belgian laws, nor by the Belgian criminal Code Each ship owner has to decide according to general applicable Belgian laws and Belgian criminal Code. It is not per se forbidden neither by the The person using weapon has to have a gun general applicable Belgian laws, nor by license/ firearms certificate. the Belgian criminal Code It is not permitted to use certain arm (as automatic firearms). General Belgian laws and Belgian criminal Code Political and practical options are under discussion 20 NAUTISK TIDSKRIFT 5/11

21 Sjöfartens Arbetsmiljönämnd, SAN, bildades 1956 och är ett samarbetsorgan mellan arbetsgivare och fackliga organisationer. SAN verkar för att förbättra arbetsmiljön och öka säkerheten inom svensk sjöfart och fungerar som en knutpunkt för arbetsmiljöarbete inom branschen. Nämnden ger finansiellt stöd till olika projekt, anordnar konferenser, delar ut arbetsmiljöpris och mycket mer. På får du veta mer om oss. Effektiv riskhantering på årets San-konferens! Att lära av misstag är bra att undvika göra fel ännu bättre! Genom regelbundna och väl genomförda riskbedömningar kan problem och riskområden upptäckas och åtgärdas innan olyckan är framme. På höstens San-konferens kommer vi främst att fokusera på metoder för att hitta risker i både den fysiska och den psykosociala arbetsmiljön. Men vi kommer också att prata om hur vi kan lära av olycksutredningar för att skapa säkrare arbetsplatser. Dagen avslutas med en mingelbuffé. Konferensen hålls 20 oktober i Läppstiftet i Göteborg. Anmäl dig senast 7 oktober. Inbjudan, program och anmälningsblanketter hittar du på SAN:s hemsida För mer information kontakta Eva Ohlsson på Sjöfartens Arbetsgivareförbund, tfn eller eva.ohlsson@transportgruppen.se Hjärtligt välkommen! Dags att premiera insatser för god arbetsmiljö! Buller, kemikalier, trivsel, kommunikation, relationer, i stort sett allt som påverkar oss i jobbet hör till vår arbetsmiljö. Inom SAN vet vi att det finns många goda krafter som verkar för bättre förhållanden för dem som arbetar ombord. SAN PRISET 2011 Nu behöver vi din hjälp att hitta dessa, personer eller företag, inför höstens utnämning av 2011 års arbetsmiljöprismottagare. Priset består av kronor plus en SAN-flagga i fullformat och delas ut samband med höstens SAN-konferens. Förslag på kandidater lämnas senast 7 oktober till Eva Ohlsson på eva.ohlsson@transportgruppen.se eller Sjöfartens Arbetsmiljönämnd, Box 404, Göteborg. Stiftelsen Sveriges Sjömanshus Belöning 2012 För insatser till nytta och gagn för sjöfolket i handelsflottan Var med och skapa morgondagens säkra, miljövänliga och ergonomiskt riktiga arbetsplatser inom handelsflottan. Vi premierar förslag på förbättringar inom däcks-, maskin- och intendenturavdelningarna, främst avseende: ökad sjösäkerhet minskade risker vid arbete och fritid ombord förbättrad drifts- och materialekonomi allmänt miljömässiga och/eller ekonomiska förbättringar ökad driftsäkerhet trivselfrämjande åtgärder Förslag skall avse helheten eller detaljer och vara utförligt tekniskt och ergonomiskt motiverade och åtföljda av klargörande skisser, fotografier eller ritningar. Vid bedömningen är det av betydelse om förslaget kunnat prövas praktiskt. Förslagen skall vara hos Stiftelsen senast den 31 oktober 2011 och kan vara skrivna på svenska eller engelska och insänds om möjligt med e-post. Belöningar delas ut under våren Ytterligare upplysningar lämnas av Christer Nordling på Stiftelsen. För mer info se Stiftelsen Sveriges Sjömanshus Katarinavägen Stockholm Sweden info@sjomanshus.se NAUTISK TIDSKRIFT 5/11 21