Livsmiljö för hållbar stadsutveckling

Transkript

1 Livsmiljö för hållbar stadsutveckling Styrgrupp den 8 april

2 Innovation inom samhällsbyggnad Innovation can be broken down and analyzed. When you do so you will learn why most fail and a few succeed Ten Types of Innovation, Larry Keeley Kod arkitekter: Villa_Staden. Ny policy för fler hem i hållbara städer. 2

3 Utredning marknad Kunskaps- och tjänsteutveckling Finansiering Behov och möjligheter Exempel: innovativa tjänster, metoder och livsmiljölösningar Innovationsområden framåt

4 Genomförande, metod 1. Översiktlig branschbeskrivning, statistik 2. Caseintervjuer 3. Enkät

5 Arkitekt- och teknikkonsultbranschen (SNI 71) Övervägande små företag - men tillväxten sker i de större Nedan fördelning avs arkitektkontor samt utveckling senaste fem åren Antal företag, arkitektkontor, per storleksklass 2008 och Antal anställda på arkitektkontor per storleksklass 2008 och % -9% -10% +14% +33% Antal Antal +28% +38% (ny)

6 SNI-kod 71 domineras av tekniska konsulter, övriga typer av företag utgör liten del av näringsgrenen BACK UP Antal företag av typ en arkitektkontor, tekniska konsulter och tekniska provningsoch analysföretag Antal anställda 5-9 anställda anställda anställda anställda anställda anställda 500+ anställda arkitektkontor tekniska konsultbyråer o.d tekniska provnings- och analysföretag Källa: SCB och Evidens. 6

7 Utgifter för egen FoU i arkitektkontor och tekniska konsulter har ökat starkt sedan 2007, betydligt snabbare än tjänsteföretag i allmänhet Utgifter för egen FoU, Mkr, i arkitektkontor, tekniska konsultbyråer, tekniska provnings- och analysföretag Utveckling av utgifter för egen FoU, utvalda näringsgrenar Index 100= Mkr Arkitektkontor, tekniska konsultbyråer, tekniska provningsoch analysföretag Samtliga näringsgrenar Varuproducerande företag Tjänsteproducerande företag Byggindustri År Källa: SCB och Evidens. 7

8 Antalet årsverken har enligt SCB:s undersökning mer än fördubblats under perioden Företagens personalresurser, antal FoU-årsverken, i arkitektkontor, tekniska konsultbyråer, tekniska provnings- och analysföretag Index 2007= Utveckling av FoU-årsverken, utvalda näringsgrenar Antal årsverken Arkitektkontor, tekniska konsultbyråer, tekniska provningsoch analysföretag Samtliga näringsgrenar Varuproducerande företag Tjänsteproducerande företag Byggindustri Källa: SCB och Evidens. 8

9 Intervjuer och case Ett tjugotal organisationer har intervjuats Konsulter, byggherrar, kommuner Exempel inom produkter, tjänster, metod och process Fojab: Verktyg för klimatsmart planering Tyréns Martinson Murman: Klimatneutrala flerbostadshus i trä Midroc: Implementering av metodik för att finna mervärde för kunden 9

10 Möjligheter och hinder Hållbart engagemang Integrera kompetenser Prototyper/utökad forskning/export Profilering Sverige och internationellt Samarbeten/kompletterande kompetenser Affärsmodell; finansiering Skarpt test kräver stor skala, flera aktörer Vem bär risken kunskap och utveckling som kommer samhället till del 10

11 Enkätundersökning utförd av Evimetrix Drygt 200 webbenkäter Ca 60 procent svar Arkitektur, stadsplanering, fastighetsutveckling, fastighetsförvaltning, kultur, teknik mm Urval = anmälda till seminarier och frukostmöten genomförda inom ramen för Agendaarbetet, våren (För slutgiltigt resultat, samtliga frågor, se separat sammanställning av samtliga utskick och påminnelser; rapport från Evimetrix, april 2015) 11

12 Frågeställning: Intresse av att på egen hand eller i team ansöka om anslag till innovationsprojekt för utveckling av tidiga skeden inom livsmiljö för hållbart boende förutsatt att Vinnova gör en utlysning? Av samtliga respondenter är 64 procent ganska säkra på att ansöka om medfinansiering. Endast en mycket liten andel av respondenterna, 4 procent, uppger att det är helt osannolikt. Totalt svarar 80 personer 4 eller 5, dessa räknas som sannolika att söka medfinansiering. 12 1

13 Frågeställning: Intresse av att på egen hand eller i team ansöka om anslag till innovationsprojekt för utveckling av tidiga skeden inom livsmiljö för hållbart boende förutsatt att Vinnova gör en utlysning? Sannolikheten är mycket stor att verksamheter som har sin huvudsakliga inriktning mot Arkitektur kommer att ansöka om medfinansiering (jämfört med Övriga som är något mer osäkra). Närmare hälften av samtliga Arkitekter svarar att de helt säkert skulle ansöka. Samma siffra är 33 procent för respondenter vars verksamhet har en annan inriktning. 13 1

14 Frågeställning: Vilken storlek på finansiering** tror du skulle vara aktuell för er (för ett eller flera projekt på två års sikt)? Största andelen av de respondenter som anger att de med ganska eller mycket stor sannolikhet skulle ansöka om medfinansiering, skulle ansöka om kr. En relativt stor andel skulle dock också ansöka om stora medel, 14 procent anger att de skulle ansöka om kr eller mer. *Respondenter som svarat 4 eller 5 på frågan om sannolikhet att ansöka om medfinansiering (totalt 80 respondenter). ** När du svarar vill vi att du utgår från följande villkor för finansiering: - Sökande (enskilt eller som team) ställer själva upp med motsvarande summa (eller tid). - Finansieringen inkluderar kostnad för ev. underkonsult och dyl. upp till 1200 kr/h - Egen arbetstid får medräknas till ett värde av 800 kr/h 14 1

15 Frågeställning: Vilka av följande delfrågor tror du att era framtida projektansökningar kommer att handla om? (välj max 3) Över hälften av alla som svarat på frågan uppger att Värdeskapande hållbar arkitektur är den fråga som deras framtida projektansökningar i störst utsträckning kommer att handla om. Också Medborgardialoger samt Integrerade offentliga rum hamnar högt upp i listan. 15 1

16 Frågeställning: Vilka av följande delfrågor tror du att era framtida projektansökningar kommer att handla om? (välj max 3) De respondenter som angivit annat svarar: Öka SME tillväxt Tjänstedesign spårbarhet Neurovetenskapends betydelse i stadsbyggnadsprocesser Medborgardriven innovation och utveckling Landsbygdsutveckling kommunikation integrering av grönområden integration Hållbara förskolor Entreprenadstruktur effektivare mer resurssparande plan och byggprocess designdriven innovation Småskaliga struktur i glesbygd 16 1

17 Frågeställning: Har ni under de senaste två åren redan ansökt om medel för någon typ av innovationsprojekt från EU, Vinnova, Boverket, Arkus eller motsvarande där medfinansiering var ett av villkoren? Knappt hälften av respondenterna uppger att de gjort någon tidigare ansökan för någon typ av innovationsprojekt. Summan av de ansökta medlen skiljer sig åt, flest har dock ansökt om kr. 17 1

18 Topp fyra är desamma men Ekosystemtjänster blivit mer intressanta 18

19 Frågeställning: Har ni under de senaste två åren redan ansökt om medel för någon typ av innovationsprojekt från EU, Vinnova, Boverket, Arkus eller motsvarande där medfinansiering var ett av villkoren? Verksamheter med inriktning mot arkitektur har i lägre utsträckning än övriga tidigare ansökt om medel för innovationsprojekt. Övriga har också ansökt om större medel än de verksamheter med inriktning mot arkitektur. 19 1

20 Frågeställning: Vilka av följande delfrågor har tidigare innovationsprojekt berört? Av de som tidigare ansökt om medel för innovationsprojekt, har flest projekt berört Värdeskapande hållbar arkitektur. Många respondenter har också angivit annat, kultur och hållbar livsstil, medborgardialoger, integrerade offentliga rum, finansiering av tidiga skeden samt klimatanpassning av städer. 20 2

21 Frågeställning: Vilka av följande delfrågor har tidigare innovationsprojekt berört? De respondenter som angivit annat svarar: Tjänstedesign och innovation Självförsörjande förskolor Regionalt utvecklingscenter inom design och innovation plattformsbyggande Normkritiskt arbetet miljonprogramsrenovering mer effektiv plan och byggprocess Medborgardriven innovation och utveckling klimatsmart planering Jämlik vård Hållbar stadsutveckling Gröna vägge dagvatten Beslutsfattning vid hållbarhetsprojekt Småskaliga strukturer i glesbygd 21 2

22 Frågeställning: Om din organisation skulle ansöka om medfinansiering för ett innovationsprojekt vilket är det mest troliga* Största andelen skulle ansöka som team, men en stor andel svarar också att de skulle ansöka som båda delar (olika för olika projekt). *Bakgrund: Erfarenheter från innovation i samhällsbyggandet pekar mot att goda idéer om förändringar av människors livsmiljö bäst genomförs genom samarbete mellan kommuner/myndigheter, företag och högskolor. 22 2

23 Frågeställning: Om din organisation skulle ansöka om medfinansiering för ett innovationsprojekt vilket är det mest troliga* Verksamheter med inriktning mot arkitektur skulle i stor utsträckning ansöka om båda (olika för olika projekt), samtidigt som Övriga i större utsträckning skulle ansöka som team. I båda fallen är andelen mycket liten när det gäller att ansöka själva. *Bakgrund: Erfarenheter från innovation i samhällsbyggandet pekar mot att goda idéer om förändringar av människors livsmiljö bäst genomförs genom samarbete mellan kommuner/myndigheter, företag och högskolor. 23 2

24 Frågeställning: Vilka av följande åtgärder bedömer du skulle ha störst betydelse för att stärka ert innovationsarbete (markera högst 4 alternativ)* Mer än hälften av alla respondenter som svarat på frågan uppger att Ingå i branschöverskridande innovationsprojekt med många kompetenser samt Ingå i innovationsprojekt med kommuner, organisationer och högskolor är de viktigaste åtgärderna för att stärka innovationsarbetet. *Bakgrund: Förutom själva möjligheten att få utveckla nya tjänster finns flera fördelar med att vara en innovationsaktör. Möjligheten att bygga upp en egen kompetensprofil på marknaden (för företag), samt att bli en mer attraktiv arbetsplats är bara några ex. 24 2

25 Frågeställning: Vilka av följande åtgärder bedömer du skulle ha störst betydelse för att stärka ert innovationsarbete (markera högst 4 alternativ)* De respondenter som angivit annat svarar: Ökad spridning om tjänstedesings roll i utveckling av ett hållbart samhälle Möjlighet att öka kompetensen, utveckla nya tjänster Mer innovationsfrämjande byggregler. LOU gör det i princip omöjligt att "få med" en kommunal aktör om projektet initierad av privat aktör Kompentensutveckling och nytänk för ökad livsmiljö och hållbarhet i stadsutvecklingsprojekt Internationellt utbyte och samverkan *Bakgrund: Förutom själva möjligheten att få utveckla nya tjänster finns flera fördelar med att vara en innovationsaktör. Möjligheten att bygga upp en egen kompetensprofil på marknaden (för företag), samt att bli en mer attraktiv arbetsplats är bara några ex. 25 2

26 Frågeställning: Vilka av följande åtgärder bedömer du skulle ha störst betydelse för att stärka ert innovationsarbete (markera högst 4 alternativ)* Både verksamheter med inriktning mot Arkitektur och Övriga har en mycket lik uppfattning när det gäller vilka åtgärder som har störst betydelse för innovationsarbetet. *Bakgrund: Förutom själva möjligheten att få utveckla nya tjänster finns flera fördelar med att vara en innovationsaktör. Möjligheten att bygga upp en egen kompetensprofil på marknaden (för företag), samt att bli en mer attraktiv arbetsplats är bara några ex. 26 2