Beslut som påverkar livet Blivande ICD-patienter kan få bättre information SID 12 13

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Beslut som påverkar livet Blivande ICD-patienter kan få bättre information SID 12 13"

Transkript

1 nr ETT NYHETSMAGASIN FRÅN MEDTRONIC I SVERIGE Beslut som påverkar livet Blivande ICD-patienter kan få bättre information SID Trombaspiration visar goda resultat SID 8 10 Årligt diabetesläger för barn SID Revolutionerande metod för lungtransplantationer SID

2 E LEDARE: REIDAR GÅRDEBÄCK Maximo II första ICD:n från nya Vision 3D-plattformen Teknikutveckling och mänskliga aspekter Helt nyligen satt jag och gjorde upp semesterplaner och så plötsligt har det blivit september. Konstaterar att vi har en skön sommar bakom oss och just den här tiden på året är man på många sätt som bäst: inskolad i vardagen igen med nya krafter och idéer att ta tag i på jobbet. På Medtronic fortsätter vi vår expansion och har nu över 100 medarbetare som arbetar för att ge service och stöd till er läsare och kunder. Vi har också tillfört nya terapiområden till vår produkt-portfölj genom företagsuppköpet av Kyphon. Ett av dessa områden är Kyphoplastik, som används för att lindra smärtan och i viss mån återställa felställningen vid kotkompressioner. Ett av våra kanske allra viktigaste åtagande på Medtronic är att kontinuerligt arbeta för att bredda och förbättra vårt produktsortiment inom våra befintliga affärsområden. Vaskulära stentar, hjärtklaffar och inte minst vår traditionella division för pacemakers och ICD er är exempel på områden som alla precis genomför spännande produktlanseringar. Den nya Vision 3D-plattformen med produkter för behandling av hjärtarytmier är en av Medtronics enskilt största produktsatsningar någonsin och förväntas erbjuda miljontals patienter ytterligare förbättrad behandling. Nya ICD er, CRT-pacemakers, CRT-ICD'er och pacemakers, dels med fokus på grundläggande funktioner och dels mer avancerad teknik, presenteras i ett led att möta sjukvårdens och patienternas ökade behov av större flexibilitet och variation. När det gäller området för vaskulära stentar finns nu också en nypublicerad randomiserad studie, TAPAS, som talar för aspiration istället för konventionell PCI-behandling. I TAPAS-studien visar forskare från Nederländerna att trombaspiration är lämpligt för majoriteten av patienter med ST-höjningsinfarkt då det resulterar i bättre genomblödning, oavsett det kliniska och angiografiska utgångsläget. Mycket mer om detta kommer ni att kunna läsa längre fram i detta nummer av Medley. Förväntningarna på sjukvården förändras med tiden. Dagens patienter har tillgång till mer information och kan därmed också ställa andra krav än tidigare. Många som står inför beslut om en eventuell behandlingsförändring söker kontakt med andra patienter som befunnit sig i samma situation och vi ser att det skapas olika forum för att möjliggöra den typen av kommunikation. Patientorganisationer och mötesplatser på Internet kan vara exempel på sådana forum. Ett exempel på hur sjukvården själv kan ta hjälp av andra patienter kan du läsa om i artikeln Informationen var jätteviktig för mig där Carl-Johan Höijer, kardiolog vid Lunds Universitetssjukhus, berättar hur han arbetar för att utveckla den mänskliga aspekten inom sjukvården. Väldigt tänkvärt! Medley är Medtronics kundmagasin och vänder sig till läkare, övrig sjukvårdspersonal, journalister samt opinionsbildare inom sjukvården. Nu finns möjligheten att prenumerera på Medley via e-post. Anmäl dig på för att få tidningen i pdf-format fyra gånger per år, för att anmäla adressändring eller säga upp din prenumeration. Skriv namn, e-postadress och märk brevet Medleyprenumeration. Medtronic AB innehar utgivningsbevis för Medley som ges ut fyra gånger per år. Ansvarig utgivare: Reidar Gårdebäck Redaktionschef: Elenore Schmidt Foto: Medtronic och Christian Evers Text och form: Care of Haus Adress: Medtronic AB, Box 1034, Kista Tel: Fax: E-post: Hemsida: Medtronic AB. Medtronic är ett av Medtronic Inc registrerat varumärke. Andra varumärken, produktnamn och terapinamn som nämns i Medley är Medtronics eller respektive ägares egendom.» Dagens patienter har tillgång till mer information och kan därmed också ställa andra krav än tidigare. «De senaste åren har behovet av en ICD med extra fokus på de grundläggande funktionerna för behandling av takyarytmier ökat. Medtronics nya ICD, Maximo II, är utvecklad för att tillgodose detta behov. Nu introducerar Medtronic en helt ny plattform för ICD-, CRT- och pacemakerbehandling för patienter med arytmier, hjärtsvikt samt för dem som löper ökad risk att drabbas av ett plötsligt hjärtstopp. Detta är Medtronics enskilt största produktsatsning någonsin, säger Greger Ivarsson, senior säljare på Medtronic AB. Med Vision 3D, som är namnet på den nya produktserien, har vi som målsättning att stärka patientsäkerheten ytterligare. Först ut i serien är Maximo II, en ICD som tagits fram under nära samarbete med våra användare. Förutom de grundläggande funktionerna har Maximo II dessutom en hel del nya. Bland annat har man en ännu större flexibilitet i vilka elektroder som skall vara aktiva vid avgivandet av en chock. Med en enkel omprogrammering kan man nu t.ex. avaktivera den övre defibrilleringselektroden (SVC Coil). För den ovane användaren finns också Therapy Guide, som många redan känner till från våra nyare pacemakers. Therapy Guide tar själv fram ett programförslag baserat på den information som läkaren eller sjuksköterskan matat in angående patientens sjukdomsstatus. Maximo II kommunicerar trådlöst med den programmerare som används för att följa upp och styra implantatet. Det är en stor fördel, framförallt tillsammans med Medtronic Carelink Network distansuppföljningssystem där patienten själv kan överföra information från sitt hjärtimplantat till sjukvårdspersonalen direkt från hemmet. En annan av Maximos fördelar är möjligheten till ATP, det vill säga smärtfri behandling av kammartakykardier, samtidigt som konden satorerna laddas för att eventuellt avge en behandlande chock. I tvåkammarversionen finns även algoritmen MVP, som minimerar andelen onödig kammarpacing och de risker som är förenade med det. MVP har tidigare enbart funnits i våra top-of-the-lineprodukter, men blir nu alltså tillgänglig även i Maximo II. Ytterligare produkter från Vision 3D-serien E Secura och Consulta, kommer att introduceras senare under året. Secura och Consulta, är mer avancerade produkter som bland annat har möjligheten att automatiskt mäta tröskelvärden på kammar-, förmaks- och CS-elektroderna. 2 3

3 E PLOCK: E AKTUELLT: 1 3 oktober, 2008 Fortbildningsdagar i kardiologi, Hasseludden, Stockholm Eva Örtqvist och Anna Lena Sandström Karolinapris för kvalitet Ett av årets Karolinapriser gick till Anna Lena Sandström, diabetessjuksköterska på Barndiabetesmottagningen, Astrid Lindgrens Barnsjukhus. Hon har utarbetat noggranna rutiner och tydliga planer för hur behandling med insulinpump ska inledas och följas upp. Den nya effektiva vårdprocessen har gett en tydlig kvalitets höjning av vården. Jag känner mig verkligen hedrad, säger Anna Lena. Vi får sällan kvitto på att vi gjort något bra, jag tar det här som en bekräftelse av att vi är på rätt väg. Elenore Schmidt Medleys kundundersökning Ett stort tack till er alla som deltog i Medleys kundundersökning i maj månad! Undersökningen skickades ut till 2000 slumpvis utvalda adresser och vi har utvärderat resul tatet av svaren noga då era åsikter och synpunkter på Medley givetvis är väldigt viktiga för oss. Det utlovade bidraget till medicin kliniken i en SOS-barnby i Burundi, Afrika, som var kopplat till er medverkan uppgick till skr. Elenore Schmidt, Redaktionschef Medley 5 8 oktober, Congress of the European Society for Stereotactic and Functional Neurosurgery (ESSFN), Rimini, Italien scientific_programme.pdf januari, 2009 Medtronics Januarimöte med aktuella ämnen inom pace, CRT och ICD, World Trade Center, Stockholm CRDM-kurser i Medtronics lokaler i Kista under hösten 2008: 10 september Grundkurs i enkammarsstimulering. Modul 1. E Cardioblate MAPS hjälper dig att hitta målet Genom att integrera hjärtrytm-diagnostik med ablationsteknik i en och samma produkt underlättar Medtronic nu för kirurger att verifiera fullständig isolering vid lungvensablation. Med Cardioblate MAPS-funktionaliteten (Map, Ablate, Pace, Sense) kan du genom högfrekvent stimulering lätt identifiera de autonoma ganglierna innan ablation och få bekräftelse på erhållen isolering i de områden som orsakar de olika hjärtarrytmierna. E Med Endurant TM AAA Stent Graft System nås nya patientgrupper Medtronics nya abdominella stentgraftsystem Endurant är designat för att erbjuda en ökad anpassningsförmåga till även mycket utmanande anatomier, såsom smalare iliacakärl och tuffare kärlvinklar. Profilen på levereringssystemet är minskat med 2-4F jämfört med Talent och stentgraftet har proximala pins för en mer aktiv fixation. Dessutom är stentkronorna på Endurant lägre för en ökad flexibilitet. E Gemini det nya verktyget för Lone AF I vår ständiga strävan att förbättra kirurgisk ablation har vi nu utökat vår Cardioblate - familj med ytterligare en endoskopisk ablations anordning, för leverans av nerkyld radiofrekvens- energi. Det nya bipolära Gemini systemet finns i två modeller, X-modellen för lungvensisolering och S-modellen för att skapa box -lesion. E En miljon sålda sensorer för kontinuerlig glukosmätning Medtronic kan stolt berätta att vi i våras har sålt över en miljon sensorer för kontinuerlig glukosmätning (CGM). CGM-tekniken, som under lättar för patienter finns tillgänglig i Paradigm REAL-Time insulinpump samt Guardian REAL-Time, mätare för konti nuerlig glukosmätning. Produkterna kan användas av såväl vuxna som barn. Karolinapriserna delas ut av Karolinska universitetssjukhuset för att premiera framstående insatser av deras medarbetare. Det finns sex kate gorier: ledarskap, forskningsinsats, utbildnings insats, kvalitetshöjande arbete, jämställdhet och arbetsmiljöinsats. Priserna har delats ut på Karolinadagen den 20 maj varje år sedan Källa: KS hemsida Studieresultat på det LÄKEMEDELSavgivande stentet Endeavor för bra för att vara sant? Under Euro PCR i Barcelona maj presenterades nya resultat från Endeavor II, e-five registry och Endeavor Pooled Safety. I först nämda studien uppvisar Endeavor varaktig effektivitet i upp till 4 år och man ser ingen ökning av TLR från år 3 till år 4 (7,2%). e-five registry- studien visar på entydiga resultat hos mer än 8000 real world patienter och enligt Endeavor Pooled Safety bibehåller stentet en unik säkerhets profil, med låg grad av ST, hjärtdöd och hjärtinfarkt i upp till 4 år. Medtronic lånar ut rekvisita till Lucas Moodyssons senaste film För en tid sedan fick vi på Medtronic en förfrågan från Memfis film om vi kunde tänka oss att bidra med sjukhusutrustning till Lucas Moodyssons senaste film Mammut, som utspelar sig på en akutavdelning. Då Moodysson har många uppskattade filmer bakom sig blev vi glada över att bli tillfrågade och valde att gå in med rekvisita i form av bland annat defibrillatorer och kirurgiska ablationssystem. Filmen har svensk premiär i höst. Hjärtat i fokus Medtronic har slagit samman två av sina enheter, Cardiac Surgery och Vascular, och bildat divisionen CardioVascular. Det är ett led i en utveckling som pågår på många håll patientens behov står i centrum och olika specialistområden samarbetar. På flera sjukhus i landet diskuteras nu hur verksamheten inom hjärt-kärlvården ska omorganiseras för att sätta patienten i fokus, berättar Paolo Raffaelli, som är chef för Medtronics nya division CardioVascular i Norden och Benelux. Det kan exempelvis handla om ett ökat samarbete mellan hjärtkirurger och interventionella kardiologer. På vissa ställen skapas hybrida operationssalar för både öppen hjärtkirurgi och minimalinvasiva ingrepp. Vi vill gärna underlätta den här utvecklingen, som ännu är i sin linda, och visar det genom att bilda CardioVasculardivisionen. På så sätt finns Medtronics breda produktsortiment inom hjärtkirurgi och interventionell kardiologi samlat på ett ställe, liksom tjän st erna i form av procedurträning för kirurger. Paolo förklarar att sammanslagningen även skapar bra förutsättningar för fortsatt utveckling av ny teknologi. Medtronic tog fram den allra första transkateterklaffen, pulmonalisklaffen Melody. Att klaffar och katetrar nu utvecklas inom samma division är bra för den fortsatta produktutvecklingen. 24 september Introduktionskurs ICD. Modul oktober Reveal DX/XT. Modul oktober Grundkurs i tvåkammarsstimulering. Modul 2. 5 november Fortsättningskurs ICD. Modul november Hjärtsvikt och CRT. Modul november Automatik och diagnostik i Medtronics pacemakers. Modul 3. ICD och nykterhet räddade Slash Guns n Roses före detta gitarrist Slash vittnar, i sin nyutkomna självbiografi, om ett hårt leverne som höll på att kosta honom livet. På David Letterman Show berättade Slash att han under många år drack minst en halv gallon (nästan 2 liter) vodka dagligen samt använde droger. Missbruket fick så småningom konsekvenser i form av kardiomyopati och läkarna bedömde att han bara hade några månader kvar att leva. Räddningen blev till slut en implan terad defibrillator (ICD) och ett helnyktert liv. Numera lever Slash nästan som vanligt, fast betydligt lugnare, tack vare sin ICD. Se hela intervjun med Slash på Late Show with Letterman på Youtube: 4 5

4 Reversestudien överväg CRT även till hjärtsviktspatienter i NYHA I och II REVERSE är den första internationella multicenterstudien av hjärtsviktspatienter som är symtomfria eller har lindriga symtom (NYHA klass I eller II). Enligt studiens huvudansvarige, professor Cecilica Linde på Karolinska Institutet, visar resultaten att man bör överväga att ge CRT (Cardiac Resynchronization Therapy) även till patienter i klass I och II, för att därigenom möjliggöra bromsning av sjukdomsförloppet. Studien pågår på 73 center runt om i Europa, USA och Kanada. Totalt inkluderades 683 patienter i studien, varav 610 gick vidare till en randomiserad fas. Samtliga patienter fick en CRT-device implanterad, varav 85 pro cent i kombination med ICD. Optimal läkemedelsbehandling förutsättning Förutsättningarna för att tas ut till studien var att patienterna skulle ha optimal läkemedelsbehandling och vara i NYHA klass I eller II, säger Cecilia Linde. Patienternas vänsterkammarfunktion skulle vara nedsatt enligt vissa kriterier och de skulle inte anses behöva pacemaker. Under 24 månader (12 månader i USA) genomfördes den randomiserade fasen som innebar att patienterna slumpvis valdes ut att ha sin CRT till- eller frånslagen, säger Cecilia. Efter att den randomiserade fasen avslutats slogs CRT-funktionen på för alla patienter. Patienterna går sedan in i en tre år lång uppföljningsfas. Studiens primära endpoint var en sammansatt klinisk utvärdering (Clinical Composite). Vi tittade på parametrar som död, hjärtsvikt, sjukhusinläggning och patientens upplevda livskvalitet, säger Cecilia. Vi mätte också vänsterkammarens slutdiastoliska volym. Dålig vänsterkammarfunktion generellt Vi ville att alla patienter skulle vara optimalt läkemedelsbehandlade innan vi gick in i den randomiserade fasen, säger Cecilia. Alla effekter av läkemedel skulle redan ha inträffat så att vi inte mätte effekter av medicinering. Som exempel kan nämnas att betablockerare får vänsterkammarens slutdiastoliska volym att minska. Det fina utgångsläget till trots så visade det sig att patienterna hade nästan lika dålig vänster kammarfunktion som gravt sjuka patienter i tidigare CRT-studier, säger Cecilia. Vi såg tydligt att vänsterkammarfunktionen generellt var dålig fast de hade så bra läkemedelsbehandling. Det visar att man kan ha dålig vänsterkammarfunktion utan att patienten visar symtom på detta. CRT ger oss möjlighet att bromsa upp sjukdomsförloppet och hålla patienterna symtomfria längre. Signifikanta resultat När vi tittade på remoduleringen av vänsterkammaren såg vi att både systolisk och diastolisk volym minskat signifikant, säger Cecilia. Vi såg också att för patienter med CRT ökade tiden signifikant till första sjuk hus inläggning för hjärtsvikt. Ökningen blev 53 procent för de som hade sin CRT påslagen jämfört med de vars CRT inte var påslagen. De vanliga faktorerna man brukar titta på för CRT för patienter med svår hjärtsvikt är livskvalitet, gångsträcka och funktionsklass, säger Cecilia. För patienter i klass I och II gick det inte att visa förbättringar i livskvalitet och gångsträcka, vilket vi inte heller hade förväntat oss. Vi hade hoppats på att kunna förebygga försämringar, något vi också uppfyllde genom att visa att vänsterkammarfunktionen förbättrades och att tiden ökade innan inläggning på grund av hjärtsvikt. Förbättrar vänsterkammarfunktionen, minskar risken för hjärtsvikt I september har den europeiska studien pågått i två år, säger Cecilia. Då hoppas vi kunna analysera hur behandlingen med CRT ser ut i ett längre perspektiv. Vi får se om det blir ytterligare effekt på sjukhusinläggning och även på mortalitet. Då ska vi också göra en hälsoekonomisk analys samt titta på tidsförloppet för förbättringen av vänsterkammarfunktionen. Reverse är den första stora randomiserade och dubbelblinda studien som visar att CRT hos hjärtsviktspatienter i klass I och II, som redan har optimal läkemedelsbehandling, förbättrar vänsterkammarfunktionen och minskar risken för sjukhusinläggning för hjärtsvikt, avslutar Cecilia. Mer info om 12-månaders-resultaten för REVERSE: jhtml?identifier= Patienten upplevde sig ha fått ett nytt liv med CRT-behandling Forskningssköterskan Helena Karlsson har arbetat tillsammans med Cecilia Linde med Reversestudien sedan starten Det har varit en mycket positiv och rolig studie att arbeta med, säger Helena Karlsson, och berättar om en kvinnlig patient som blivit hjälpt med CRT behandling och som upplever sig fått ett helt nytt liv. Patienten insjuknade i en övre luftvägsinfektion i december 2003, med efterföljande konditionsnedsättning och andningsbesvär. Man kunde utesluta lungemboli, infarkt och koronarkärlssjuka. EKO visade EF 30 % och stor vänsterkammare (LVEDD 60 mm). EKG visade sinusrytm, LBBB med QRS bredd 160 ms. NYHA I-II. I övrigt var hon frisk. Hon behandlades med optimal läkemedels behandling. I september 2005 inkluderades hon i Reversestudien. Hon kunde promenera ca 2 km med stavar i lugnt tempo men kunde inte hålla samma tempo som maken, utan fick hejda honom för att han inte skulle försvinna ur sikte. Patienten implanterades med en CRT-P. Dagen efter fann man att vänsterkammarelektrod hade lossnat som man fick reoperera. Hon randomiserades till CRT på de två första åren. Hon misstänkte att hon var programmerad på trots att det var hemligt för henne. Nu kunde hon nämligen promenera raskare än sin make på deras motionsrundor. I maj i år, drygt 2 ½ år efter operation, kom hon sprudlande glad till mottagningen och hade då varit två veckor i USA. En resa full med aktiviteter som hon med glädje kunde delta i, och mår nu som om hon vore tio år yngre. Hennes EF har förbättrats till 40 %, LVEDD är nu 48 mm. Hon har haft en sjukhusinläggning för elkonvertering av ett nydebuterat förmaksflimmer som upptäcktes på ett mottagningsbesök, men har under studietiden inte behövt söka akut på grund av hjärtsvikt.» Vi såg tydligt att vänsterkammarfunktionen generellt var dålig fast de hade så bra läke MEDELSBEHANDLING. Det visar att man kan ha dålig vänsterkammar FUNKTIon utan att patienten visar symtom på detta.«helena Karlsson och Cecilia Linde 6 7

5 » Många andra anser, liksom jag, att metoden redan nu kan användas brett vid ST-HÖJNINGS INFARKT.«E Lennart Sandhall i Helsingborg konstaterar att TAPAS-studiens resultat stämmer överens med hans egna erfarenheter av att använda Export-katetern Henrik Enhörning delar med sig av sina erfarenheter av aspiration TAPAS-studien talar för aspiration Konsten att lyckas med aspiration Trombaspiration är lämpligt för majoriteten av patienter med ST-höjningsinfarkt. Det resulterar i bättre reperfusion än konventionell PCI, oberoende av det kliniska och angiografiska utgångsläget. Den slutsatsen dras i TAPAS-studien, som genomförts i Nederländerna. Den randomiserade studien omfattar sammanlagt 1071 patienter vid University Medical Center Groningen under tiden januari 2005 till december Det slumpmässiga urvalet till de två grupperna som fick konventionell PCI-behandling respektive aspirerades före PCI gjordes innan koronar-angiografi genomfördes. Resultaten visar att ingen eller minimal kontrastuppladdning i myokardiet (myocardial blush grade = 0 eller 1) som tecken på dålig genomblödning förekom hos 17,1 procent av aspirationsgruppen och hos 26,3 procent i gruppen som fick konventionell PCI. SThöjningen försvann helt hos 56,6 procent av aspirationsgruppen och hos 44,2 procent med konventionell behandling. Det blev signifikant bättre resultat i trombaspirationsgruppen oberoende av bakgrundsdata som ålder, kön, ischemitid och liknande. Det fanns också ett starkt samband mellan myocardial blush grade och de kliniska resul taten. Inte överraskad Den här studien bekräftar de erfarenheter vi har efter att ha använt Export-katetern under fyra år, säger Lennart Sandhall, överläkare på Kranskärlsröntgen/PCI, Helsingborgs Lasarett. TAPAS-studien presenterades första gången i The New England Journal of Medicine i februari Klinisk uppföljning efter ett år presenterades vid EuroPCR i Barcelona i maj samt publicerades i Lancet i juni tillsammans med en mycket positiv kommentar. Ett årsuppföljningen visar signifikant lägre mortalitet bland dem som aspirerats. Även kombina tionen mortalitet och icke-dödligt återinsjuknande i hjärtinfarkt var betydligt lägre i gruppen som trombaspirerats. Studien var inte dimensionerad för att be döma mortaliteten, så vissa anser att det bör göras en stor, randomiserad multicenterstudie för att kunna bevisa mortalitetsvinsten. Många andra anser, liksom jag, att metoden redan nu kan användas brett vid ST-höjningsinfarkt. Lennart upplever att det finns en enighet om att trombaspiration har sin plats i behandlingen av STEMI, diskussionen handlar mer om bedömningen av vilka patienter som ska väljas ut eller om det ska göras på samtliga. I Helsingborg har vi under de senaste åren använt trombaspiration på drygt en tredjedel av patienterna med ST-höjningsinfarkt, och jag tror att andelen kommer att öka. Den rekommendation som jag skulle vilja ge idag är att använda trombaspiration vid STEMI om patienten har måttligt stora eller stora tromber eller vid nedsatt flöde efter ledarpassage. Han konstaterar att den största ökningen av trombaspiration med all säkerhet kommer att ses vid de centra som tidigare inte använt metoden alls eller mycket lite. Egentligen är det ingen svår konst, säger Henrik Enhörning, överläkare på PCI-sektionen på S:t Görans sjukhus i Stockholm. Fördelen med aspiration är just att behandlingen är enkel och går snabbt att utföra. PCI-operatörer är vana vid att hantera ledare och har använt liknande katetrar tidigare. Lennart Sandhall i Helsingborg håller med och påpekar även att kostnaden för trombaspiration i sammanhanget är låg. Efter det att TAPAS-studien presenterats finns det enighet om nyttan med aspiration vid behandling av STEMI. Men rutinerna vid svenska hjärtcentra skiljer sig mycket åt. Henrik Enhörning och Lennart Sandhall arbetar på kliniker som ofta genomför aspiration vid ST-höjningsinfarkter, då flödet är begränsat och man ser att det finns betydande trombmassor. Om ocklusionen sitter precis efter en stor avgång minskar jag risken att klämma ut en del av trombmassan i delgrenen genom att aspirera, förklarar Henrik. Om det är helt stopp så att det inte går att komma förbi med aspirationskatetern brukar jag fördilatera med en 2,0 millimeter ballongkateter, så att det blir en liten öppning och det går att aspirera, lägger Lennart till. Tips och trix under aspirationen En guidekateter förs till rätt läge, väl inne i ostiet, och en ledare förs förbi det ockluderade området. Aspirationssprutan fästs med en luerlockkoppling i änden av katetern och med hjälp av vakuum sker aspirationen. Så långt enligt instruktionsboken. Men vad behöver man mer tänka på? Var försiktig när aspirationskatetern förs in i guidekatetern, säger Henrik, det händer ganska lätt att den knickar eftersom monoraildelen på Export XT är relativt kort. Om det är slingrigt att få ut katetern till området som ska sugas, kan det gå lättare med en lite styvare ledare. Forcera inte vid motstånd, det kan skrapa loss trombmassa som kan embolisera perifert, aspirationskatetern ska inte användas som en rotborste. Börja aspirationen någon centimeter proximalt om ocklusionen, förklarar Lennart. För katetern lugnt fram och tillbaka genom ocklusionsområdet flera gånger. Var uppmärksam på att det hela tiden aspirerar i katetern, så att inte suglumen står mot väggen på en eventuell stenos, förtydligar Henrik och fortsätter: Se till att aspirationen i trombektomikatetern kan behållas hela tiden när den backas tillbaka, för att undvika att eventuella trombsvansar i lumen lossnar. Håll koll på ledaren, att den inte blivit knickad eller slyngad. Aspirera även guidekatetern efter att aspi rations katetern avlägsnats och innan kontrast injektion, så att inte trombmassor som eventuellt har lossnat i guidekatetern sprutas in i kärlet igen. Vissa läkare försöker vrida katetern under aspirationen, eftersom hålet sitter på ena sidan. Jag gör inte det, eftersom jag är rädd att knicka den. Jag upprepar aspirationen flera gånger tills det ser bra ut eller det inte blir mer utbyte, och då räknar jag med att katetern vänds åt olika håll för varje gång, avslutar Lennart. 8 9

6 Illustrativa patientfall från Umeå Ständig utveckling inom deformitetskirurgin 1 E 2 E 3 E På Hjärtcentrum i Umeå är aspiration med Export XT ofta förstahandsalternativet när en patient kommer in med ST-höjningsinfarkt (STEMI). Motivet är att minimera risken att tromber lossnar och fastnar långt ut i kärlen i samband med ballongvidgning och stentinläggning och om möjligt undvika så kallat slow-flow- fenomen. Överläkare Åke Billström på PCI-lab delar med sig av några intressanta fall. 1. Tät stenos Här såg vi att det fanns en tät förträngning i höger kranskärl och att det fanns en tromb efter stenosen. För att få Exportkatetern förbi stenosen gjordes dilatation med en tunn ballongkateter, 1,5 2 millimeter. Det var viktigt att vara försiktig så att inte trombmassan lossnade och for iväg distalt i kärlet. Därefter gick det bra att komma förbi med Exportkatetern och hela tromben kunde sugas ut. Kvarvarande stenos dilaterades och stentades. 2. Snabb effekt I det här fallet, där patienten kom in med pågående ST-höjningsinfarkt men i gott cirkulatoriskt tillstånd, blev effekten mycket bra med enbart Exportkatetern primärt. Efter att ha avlägsnat tromber i vänster kranskärl kunde ballongvidgning och stentning utföras i lugn och ro. 3. Något utöver det vanliga Det här var ett ovanligt fall med en annorlunda lösning. En stor tromb satt i delningen långt ned i höger kranskärl med visst flöde förbi. Aspiration med Export XT upprepades ett par gånger men gav lite utbyte, och den stora tromben fanns kvar. Vid kontrastinjektion i guidekatetern efter den tredje aspirationen kunde vi se att den stora tromben satt i spetsen på Exportkatetern. Men när katetern drogs tillbaka in i guidekatetern skalades tromben av vid guidekateterns spets och vid ny kontrastinjektion for den åter distalt till ursprungsplatsen den var helt enkelt för stor för att kunna sugas in i Exportkatetern. Lösningen blev att på nytt suga fast tromben i Exportkatetern, backa den in i guidekatetern och genom att kraftigt aspirera i guidekatetern med en tom 20 cc-spruta direkt efter att Exportkatetern avlägsnats kunde vi suga ut hela tromben. Något förvånande visade det sig då att det inte fanns någon underliggande förträngning att dilatera. God passage förbi ocklusionsområdet gjorde att ingen ytterligare PCI-behandling krävdes. Närmare 350 ryggdeformitetsoperationer genomförs i Sverige varje år. Metoderna utvecklas fortlöpande och en viktig milstolpe var när CD-tekniken introducerades för 25 år sedan. Docent Anders Bjurholm, överläkare på ortopedkliniken, Akademiska sjukhuset i Uppsala, hjälper oss att få en överblick. När CD-tekniken lanserades 1983 var Karolinska sjukhuset i Sverige tidigt ute med att använda den. Till skillnad mot tidigare metoder kunde den fysiologiska formen på ryggen delvis återskapas tack vare att det fanns fler fästen mot kotpelaren. Ett par år senare kom det amerikanska systemet Isola, som nyttjade skruvar som skelettfästen. Därmed kunde man bättre korrigera rotationsfelställningar, det vill säga korrektion i alla tre plan. I slutet av 90-talet började Isolasystemet kännas klumpigt och bland de system som då utvecklats valde många CD Horizon Legacy, ett lågprofilerat system med olika tekniska möjligheter. Lite historia 1888 första implantatet, på en patient med Potts sjukdom rapporterade Hibbs från Storbritannien om fusion av skolios presenterade Hibbs, Fergusson och Risser en studie med för den tiden lyckade resultat på 59 patienter talet: Harrington. Ett rakt stag med en krok uppåt och en nedåt, som drog isär alla krökar så att ryggraden blev uträtad mellan de två fixationspunkterna introduktion av CD-tekniken med flera fästen utefter ryggraden Sverige hävdar sig bra i världen, exempelvis pionjären Alf Nachemson, professor i Göteborg, och Stig Willner i Malmö, som arbetade mycket med korsettbehandling och införde skolscreening. Viktiga framsteg Utvecklingen går framåt hela tiden, konstaterar Anders Bjurholm. Fler patienter opereras, erfarenheten ökar och det gör att frontpositionen flyttas framåt. Tack vare instrumentens ut - veckling kan allt fler situationer lösas, helt anpassat till patienten. Han vill särskilt nämna två viktiga förbättringar inom ryggkirurgin. Den ena är att övervakning av neurologiska funktioner under operation har förfinats under de senaste tio åren. Om operatören får veta att svar från muskel- eller känselnerver minskar, kan det innebära att operationsstrategin måste ändras. Den andra är utvecklingen» Läkare behöver bli mer observanta och remittera barn med misstänkt krokig rygg till specialistvård så tidigt som möjligt.«av antibiotika profylax. Nu ges två antibiotika i kombination, vilket har minskat infektionsfrekvensen. Barnen i fokus Anders menar att det mest intressanta utvecklingsskedet idag handlar om hur man hanterar växande ryggar. Om möjligt väntar man med att steloperera tills patienten har vuxit färdigt. För att överkroppen ska kunna fortsätta att växa används temporära stag, som justeras i längd ungefär en gång per halvår. Det här är ett område där vi verkligen behöver resursförstärk ning och informationsspridning, säger Anders. Läkare behöver bli mer observanta och remittera barn med misstänkt krokig rygg till specialistvård så tidigt som möjligt, eftersom tidig behandling (före 5 års ålder) ger mycket bättre resultat. Anders Bjurholm ger en sammanfattning av hur deformitetskirurgin utvecklats

7 Informationen var jätteviktig för mig Innan Ellen Lanthén accepterade att få en implanterbar defibrillator, ICD, fick hon träffa en jämnårig patient som hade haft sin ICD i några månader. Ellen hade laddat med mängder av nedskrivna frågor och fick många svar. Nu informerar hon gärna själv andra unga människor som måste ta ställning till en ICD.» Med den unga tjejen som har ICD kunde jag prata ärligt och hon visste ju hur det känns. Hon sa att ICD:n var något som gjorde henne speciell och nu kan jag känna likadant. Då hade jag svårt att acceptera att jag var sjuk.«ta hjälp av andra patienter, uppmanar Carl Johan Höijer, kardiolog vid Lunds Universitetssjukhus. Det finns ett motstånd hos oss läkare att ta kontakt med en färdigbehandlad patient, så var det även för mig. Men den som ska fatta beslut om en ICD behöver allt stöd som är möjligt. Ellen förklarar att vad Carl Johan än berättade för henne och det var mycket så har han aldrig haft en ICD. Med den unga tjejen som har ICD kunde jag prata ärligt och hon visste ju hur det känns. Hon sa att ICD:n var något som gjorde henne speciell och nu kan jag känna likadant. Då hade jag svårt att acceptera att jag var sjuk, jag kände mig ju inte dålig. Så småningom ville jag i alla fall bli opererad för att få åka hem, och i vardagen efter operationen har jag också accepterat att jag har en ICD. Några månader senare var det ytterligare en ung kvinna som behövde en ICD. Carl Johan ringde då till Ellen, som kom till sjukhuset och pratade med henne. Det är skönt att få prata av sig med någon som vill lyssna, och det är lättare när man vet att det finns fler som har ICD, tycker Ellen. Jag informerar gärna igen. Sörjer sjukdomen, men inte lösningen Ellen valde att få sin ICD insatt under lokalbedövning och hon kunde prata med Carl Johan under ingreppet. Det gjorde ont, men det var hon förberedd på. Genom att vara med känns det som att det är min ICD, den är en del av mig och jag var verkligen med vid implanteringen. Hon har fått arytmier några gånger, men aldrig något tillslag. En gång var jag på sjukhuset för att göra arbets-ekg, det gick bättre än innan jag blev sjuk! Efteråt förväntade jag mig att få ligga ned och se på skärmen hur hjärtat lugnade ned sig. I stället såg jag hur det rusade det kändes som lång tid innan det blev normalt igen. Carl Johan har en idé om att alla patienter borde få göra arbetsprov innan de lämnar sjukhuset för att få testa var den egna gränsen går, men det är förstås en kostnadsfråga. Det viktiga är att patienten inte begränsar sig alltför mycket av rädsla för hjärtrusning Ellen arbetar och pluggar som hon skulle ha gjort annars. Simmar en hel del och vill gärna träna mer. Hon grämer sig över att hon inte får dyka, hon tog dykcertifikat bara ett halvår innan hon fick ICD. Jag kan sörja för att jag har sjukdomen, men inte för att den här lösningen finns. Utveckla mänskligheten också Den som står inför beslutet att få en ICD implanterad går igenom en naturlig kris, som det är viktigt att bearbeta. Det ideala är om patienten före operationen hinner passera både förnekelse- och reaktions faserna. Den som kommit till acceptansfasen kan ta ett helt annat ansvar för sin sjukdom, förklarar Carl Johan. Han menar att sjukvården idag generellt har för bråttom. Alla medel läggs på att utveckla tekniken och minska vårdtiderna, men den mänskliga aspekten glöms bort. Jag vill inte ha en snabbverkstad för att byta reservdelar. Teknik och mänsklighet i samspel ger ett mycket bra resultat. Han konstaterar att för sjukvården är implantationer något man gör dagligen, medan det för patienten är något som förändrar och påverkar hela livet. Det är viktigt att ge mycket information, inte minst om alla de komplikationer som kan inträffa även om de är mycket ovanliga. Den patient som är välinformerad är beredd på att lösa eventuella problem tillsammans med läkaren. Den som råkar ut för något oförutsett utan att vara förberedd kan få stora problem med posttraumatiska stressyndrom och tappa förtroendet för sin läkare. Myter och missförstånd Det finns en stor okunskap om ICD-behandling både inom sjukvården och hos allmänheten, tycker Carl Johan. Bland annat diskuteras om livskvaliteten sänks av att ha en ICD. Man kan ju fråga sig vad man ska jämföra med. En frisk patient utan arytmier? En patient med kammarflimmer utan ICD? En patient som haft ett hjärtstopp är mer motiverad att få en ICD än den som har en sjukdom som eventuellt kan leda till hjärtrusning och som får en ICD i förebyggande syfte. För den sistnämnde kan en adekvat chock från ICD:n till en början vara en negativ upplevelse, eftersom det bekräftar att sjukdomen och risken är verklig. Men efter insikten att tillslaget räddat livet är möjligheten till verkligt accepterande mycket större. En adekvat chock är en livräddande chock. Men studier visar att patienter med ICD har tre gånger fler tillslag än antalet hjärtstopp hos jämförelsegruppen. Det måste betyda att många chocker är onödiga. Carl Johans lösning är längre detektionstid och mer ATP, overdrive pacing av kammartakykardi, som oftast bryter rusningen och ingen chock behövs. De flesta hjärtrusningar spontanbryter, därför bör detektionstiden förlängas. Studier visar att en VT-zon med ATP upp till 240 slag/ minut är säker. Med dessa åtgärder minskar antalet onödiga chocker betydligt. Carl Johan Höijer tar hjälp av sin patient Ellen Lanthén

8 Lägret där alla har diabetes Diabetesföreningen i Hallands län arrangerar varje sommar ett diabetesläger för barn över ett veckoslut. Syftet är främst att deltagarna ska lära känna och ha roligt tillsammans med andra diabetiker, i vardagen är de ofta ensamma med sin sjukdom. Ledare för lägret är ungdomar som själva varit på motsvarande läger många gånger. Linda Barknertz & David Pettersson "Vi har varit på många diabetesläger, 11 respektive 16 år." (ungdomsledare) Hanna Blom Louise med sin mamma och pappa "Jag var med i det gröna laget och vi kom på andra plats." Liam och Samuel "När man tar på sig en mantel får man superkrafter" Ida Berntsson och Hanna Blom "Det är kul att byta utseende på insulin pumpen med hjälp av klistermärke" "Jag känner alla barnen och ledarna och det är härligt att träffa dem på lägret" Cecilia Unt-Nyström (diabetessköterska) Linda Barknertz var en av de tolv ungdomsledarna på årets läger som hölls i Ätran i norra Halland. De 28 barnen i åldrarna 5 13 år som deltog i lägret var indelade i grupper om fyra, så att varje ledare kunde ha nära kontakt och hålla bra kontroll på just sin lilla grupp. Viktigast var förstås att hålla koll på att inte blodsockernivån blev för låg. Ibland kunde det behövas hjälp med att vira en stor badhandduk runt en frusen kropp eller att ge en bamsekram för att inte hemlängtan skulle sätta in. Programmet skiftade i takt med det varierande vädret. När regnet föll blev det femkamp i den stora idrottshallen, bland grenarna fanns till exempel säckhoppning och hinderbana. Efter prisutdelningen rusade alla barnen ut i solen med sina nya vattenpistoler, allra roligast var att blöta ner ledarna. Sedan var det hög tid att kasta sig i den stora poolen. Det viktigaste är att de har roligt, säger Linda. Men det är också så att vi som är ledare blir förebilder för barnen. De ser hur vi beter oss som diabetiker och reflekterar säkert över det och lär sig en del, även om vi inte har någon egentlig utbildning under lägret. Det är ett stort ansvar, men vi är ju väl utbildade för uppdraget eftersom vi själva är diabetiker och har deltagit i lägret så många gånger, ler hon. Diabetessköterska till hands Cecilia Unt-Nyström, diabetessköterska från Halmstad, finns med på lägret varje år. Jag håller inte i arrangemanget, men det är ett bra tillfälle för mig att få träffa många av mina barn under lite andra former än normalt. Det är också en trygghet för föräldrar och barn att jag finns här. Hon konstaterar samtidigt att barnen ofta tar ett större ansvar för sin diabetes när föräldrarna inte finns i närheten. På lägret får de se att även andra har problem med svängande blodsocker, alla sitter i samma båt, och det knyts ofta kamratkontakter som varar efter lägrets slut. Från penna till pump Bland barn och ungdomar i Halland använder ungefär en tredjedel insulinpump. Vi tycker att alla först ska lära sig använda insulinpenna när sjukdomen är nyupptäckt. Den som sedan vill gå över till pump får information om vad det innebär. Många tycker att det ger ökad livskvalitet när man inte har lika många praktiska detaljer att hålla reda på och slipper sprutorna. De flesta som provar att använda pump är väldigt nöjda och vill fortsätta Diabetes är väldigt individuellt, ingen är den andra lik, så det är viktigt att det finns olika valmöjligheter för att finna en bra lösning för var och en. Cecilia berättar som exempel om en tvååring som förknippade ätande med smärta han fick ju alltid en spruta då. Pump gjorde att den negativa kopplingen försvann. Dessutom kan doseringen av insulin nu finjusteras mycket bättre beroende på hur mycket barnet äter vid varje mål. Ungdomsledaren Linda använder Sprutor ibland och pump ibland. Pumpen är särskilt bra när blodsockernivån är instabil, tycker hon. Deltagarna Ida och Hanna har fördelen av att gå i samma klass i skolan, de tycker att det är bra att kunna hjälpas åt att komma ihåg tester och insulin. Båda använder insulinpump. Det är skönt att slippa sprutorna, säger Ida. Ibland var det lite pinsamt att ta spruta i skolan, det är lättare nu när jag har pump. Det känns också att jag ligger jämnare i blodsocker nu. Och det var lätt att lära sig hur den fungerar och hur mycket insulin som behövs när jag ska äta, konstaterar Hanna. Kontinuerlig glukosmätning Några av de yngre deltagarna berättar att de har testat kontinuerlig glukosmätning, men har svårt att sätta fingret på nyttan. Att mamma och pappa tyckte det var bra tycks alla dock vara överens om. Det var bra att inte behöva testa på natten, säger en av flickorna förnuftigt. Diabetessköterskan Cecilia har bra erfarenheter av kontinuerlig glukosmätning, särskilt numera när patienten själv kan följa förändringar och trender i blodsockernivån. Under de tre dygn som mätningen pågår lär de sig mycket av att kunna se direkt vad som händer. Om jag gör si blir det så, om jag gör så här blir det så där. Jag rekommenderar också att de skriver upp vad de äter, vad de gör och vilka resultat de fick, så att de verkligen tar lärdom av det. Det är också en fördel att kunna se vad som händer nattetid. Hon förklarar att vissa gör den kontinuerliga mätningen för att komma till rätta med svängande blodsocker, andra för att kunna finjustera nivåerna exempelvis i samband med motion eller sportaktiviteter. För alla gäller syftet att få mer förståelse för hur den egna kroppen fungerar. Andra hjälpmedel Mobiltelefonen är ovärderlig, konstaterar en mamma. Inte bara att sonen kan höra av sig direkt om han känner sig låg och behöver hjälp, den kan också användas som tidur för att komma ihåg tester och insulin. Linda berättar om ett mer ovanligt hjälpmedel, som hon kommer att få tillgång till. Hon har just fått en hund, som när den blir ett år gammal ska utbildas till diabeteshund. Den märker om jag får för lågt blodsocker och ska till exempel kunna hämta socker, tända lampan om jag behöver gå upp mitt i natten och den kan hämta hjälp om det behövs. Det är jättespännande och det kommer att vara en stor trygghet att ha henne när jag flyttar hemifrån

9 Revolutionerade metod kan fördubbla antalet transplanterbara lungor i världen Professor Stig Steen med kollegor har på sin forskningsanläggning, Igelösa Medical Research Center, utanför Lund utvecklat en metod för att rekonditionera lungor som annars inte skulle ha kunnat transplanteras. Medtronic har bistått Stig med anpassning och utveckling av utrustning för denna metod. Intresset från kollegor runt om i världen är fabulöst som Stig själv uttrycker det.» Vi lyckades i denna initiala serie av patienter rekonditionera 67 % av lungorna det är väl optimistiskt att hoppas på det i fortsättningen men kan vi uppnå 40 % skulle vi dubblera antalet lungor som kan transplanteras per år.«utrustningen för rekonditionering E Stig Steens metod använder sig av Medtronics standardutrustning som används vid perfusion och hjärtkirurgi; Biomedicus-Centrifugal Pump, Oxygenator, Reservoar och engångsslangset, allt med Trilliumyta. Boxen som lungan ligger i har Stig utvecklat tillsammans med Medtronic. Stig Steen vid den nyutvecklade boxen som används vid lungevalureringen Blodgaser följs under rekonditioneringen Deoxygenerat blod pumpas in i arteria pulmonalis. Perfusionstrycket registreras kontinuerligt (lilla katetern) Bristen på transplanterbara lungor är omfattande. Stigande siffror talar för att sjukdomen KOL (Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom) snart är den tredje vanligaste dödsorsaken i västvärlden. Eftersom antalet transplanterbara lungor är starkt begränsat blir väntelistorna långa, och många av de äldre patienterna kommer inte med på listorna. Yngre patienter prioriteras vars prognos utan transplantation skulle vara en snar död. 20 procent av de som idag står på vänte listan för lungtransplantation dör på grund av brist på tillgängliga lungor, säger Stig Steen. Lungorna får vi idag till allra största delen från hjärndöda patienter. I Sverige har vi cirka 100 hjärndöda organdonatorer per år. Statistiken visar att vi bara kan använda lungorna från cirka 20 procent av dessa. Lyckad studie Nyligen skickade Stig Steen med kollegor in en artikel till den amerikanska medicinska tidskriften the Annals of Thoracic Surgery. Där beskriver de en studie där sex patienter transplanterades med rekonditionerade lungor och som följts upp 18 månader efter transplantationen. I studien inkluderades nio lungor för evaluering, varav man lyckades rekonditionera och transplantera sex av dessa lungor. Två av patienterna i studien har avlidit dock inte på grund av vår metod, säger Stig. Den ena patienten drabbades efter elva månader av en avstötning på grund av att hon inte tålde sin medicinering. Den andra patienten drabbades av akut blodförgiftning på grund av en tandextraktion och dog på 95:e dagen. De andra fyra patienterna mår till dags dato jättebra. Vi gjorde en vårdtyngdsbedömning och den skiljde sig inte från de patienter som fått lungor på traditionellt vis utan rekonditionering. 30-dagars mortaliteten för de sex patienterna var noll, lungfunktionen var väldigt bra redan från början och 6-minuters gång testen var minst lika bra som för patienter transplanterade på traditionellt vis. Försiktighetsprincipen har gjort att vi ställt höga krav på lungorna vi har transplanterat, säger Stig. Framöver kanske vi kan sänka dessa krav så att fler lungor kan transplanteras till patienter i stort behov av nya lungor. Vi lyckades i denna initiala serie av patienter rekonditionera 67 % av lungorna det är optimistiskt att hoppas på det i fortsättningen men kan vi uppnå 40 % skulle vi dubblera antalet lungor som kan transplanteras. Metoden enkel för hjärtkirurger När lungan anländer till sjukhuset ligger den nerkyld i en preservationslösning. Lungan värms upp till en temperatur överstigande 30 grader genom att man pumpar igenom konstgjort blod. När testet startas reduceras blodets syrehalt i en deoxygenator så att det liknar vårt venösa blod. Blodet pumpas därefter in i lungan, samtidigt som en ventilator ventilerar lungan vid olika oxygenkoncentrationer. När man sedan mäter blodgasen vid 100 % oxygenkoncentration i artärblodet måste värdet överstiga 40 kpa för att lungan ska betraktas som funktionellt acceptabel ur gasutbyteshänseende. De sex rekonditionerade lungorna hamnade alla mellan 45 och 80 kpa. Lösningen som blev ett genombrott Det konstgjorda blodet, Steens Solution, är en lösning som Stig själv har tagit fram. Vanligt blod fungerade inte under rekonditioneringen eftersom komplement i blodet aktiverades och täppte igen lungans mikrocirkulation. Lösningen blev därför ett genombrott i forskningen. Steens Solution innehåller bland annat en hög koncentration äggviteämnen som aktivt avlägsnar vatten ur lungvävnaden till blodkärlen så att de torkar och återfår sin syreupptagningsförmåga. Man kan säga att vi kör en hjärtlungmaskin på en lunga istället för på en hel kropp, säger Stig. För en hjärtkirurg och en perfusionist skiljer sig inte arbetet från en vanlig situation med konstgjord cirkulation, men de som inte håller på med hjärtkirurgi kan tycka att det verkar svårt. Om vi kan få fler lungor så kommer lungtransplantation bli ganska vanligt, säger Stig. Man kan dock inte få tillräckligt med lungor genom att rekonditionera lungor från hjärndöda. Det stora hoppet står till dem som dör genom hjärtstillestånd. I Sverige är det över per år, i Europa cirka och i USA räknar man med över Vi hoppas att man kan dubblera antalet transplantationer med lungor från hjärndöda patienter under den närmaste femårsperioden. Om fem år har man förhoppningsvis lyckats komma igång med transplantationer från hjärtdöda patienter. Forskning kring preservation av hjärtan Rekonditionering av lungor är i sitt nuvarande skede färdigforskat. Nu väntar vi på att världen ska ta till sig rönen, säger Stig. Under en längre tid har vi arbetat parallellt med att se hur vi kan förlänga preservationstiden för hjärtan. Vid hjärttransplantation har man idag maximalt fyra timmar på sig innan cirkulationen i det transplanterade hjärtat måste komma igång. Det gör att upptagningsområdet blir begränsat och att man ofta måste begagna sig av jetplan. Vi har utvecklat en säker modell med 24 timmars preservation av hjärtan från hjärndöda grisar, säger Stig. Modellen bygger på ungefär samma princip som vår lungforskning, men hjärtat måste behandlas med helt andra perfusionslösningar. Vi hoppas att inleda kliniska studier inom kort

10 Kyphoplastik lindrar smärtan vid kotkompressioner Kyphoplastik används för att lindra smärta och i viss mån återställa felställningen vid kotkompression. En enkel och säker behandling med goda resultat. Vivi-Anne Malm är en av dem som behandlats av Peter Försth på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Kyphon är en del av Medtronic E Nu har Medtronics kunder tillgång till Kyphon ballongkyphoplastik direkt från sin kontaktperson på Medtronic. Spinal and Biologics har tre säljare i Sverige och som komplement finns en produktspecialist för Kyphon, Rikke Madsen, i Danmark. Inom kort kommer även en hälsoekonom att börja arbeta med Kyphon för att analysera klinisk evidens och kostnadseffektivitet. Vivi-Anne Malm och Peter Försth Sedan metoden utvecklades i slutet av talet har behandlingar genomförts över hela världen. Det finns alltså stor erfarenhet och har visat sig vara liten risk för komplikationer, vilket innebär att inte bara universitetssjukhus utan även mindre sjukhus kan utföra behandling med kyphoplastik. Så säger Peter Försth, tillförordnad överläkare vid ortopedkliniken på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Han hänvisar bland annat till den europeiska multicenterstudien FREE (Fracture Reduction Evaluation), där 300 patienter randomiserades mellan icke operativ behandling och kyphoplastik. Korttidsresultaten visar att de som opereras med kyphoplastik får en klart snabbare och effektivare smärtlindring. Vad är kyphoplastik? Det är en minimalinvasiv metod som är en vidareutveckling av vertebroplastik. I båda fallen stabiliseras kotan genom att cement förs in i den perkutant genom en kanyl. Vid kyphoplastik förs en ballong in i den skadade kotkroppen genom ett smalt instrument och en centimeterstor öppning i huden. I normalfallet görs två hål, ett från var sida om ryggraden. Ballong erna fylls med en kontrastvätska tills genomlysningsbilden visar att kotkroppen har i det närmaste ursprunglig höjd. Ett inre hålrum bildas som sedan fylls med bencement via samma instrument för att stabiliseras. Fördelarna med kyphoplastik jämfört med vertebroplastik är framför allt säkerheten, eftersom det är mindre risk för läckage, förklarar Peter. Den procedurrelaterade komplikationsfrekvensen är lite drygt en procent, vilket är mycket lågt. När används metoden? Kotkompression är en följd av osteoporos, och kyphoplastik används idag främst akut då patienten har svåra smärtor. En obehandlad kotkompression läker oftast spontant och patienten fungerar bra inom några veckor eller månader, men kompressionen består. Vid flera obehandlade kotkompressioner trycks bröstkorgen ned vilket kan orsaka exempelvis försämrad lungfunktion. Det finns teorier om att en återställning av kotkroppshöjden också ska minska överbelastningen på övriga kotor och därmed minska risken för fler kompressioner. Kyphoplastik används ofta i samband med tumörsjukdomar. Dels vid kotkompression som kan relateras till tumören eller till behandlingen av tumören, exempelvis cytostatikabehandling som kan ge benskörhet. Dels om patienten har en metastas i en kotkropp, vilket ger svår smärta. I båda dessa fall är kyphoplastik mycket effektivt jämfört med de behandlingsmetoder vi hade att välja mellan tidigare stabilisering med öppen kirurgi eller att inte göra något alls. Här ser vi en stor vinst, och cancerrelaterade behandlingar är idag vårt största användningsområde, berättar Peter Försth. Ingreppet utförs av ortopeder som arbetar med ryggkirurgi eller av radiologer. Peter bedömer att behovet är större än resurserna och att det är tillgången på operationsutrymme samt kostnaden som begränsar omfattningen. Mycket bättre än tidigare Jag har aldrig varit ängslig av mig eller känt efter om jag har ont, och jag bortsåg från alla tecken, säger Vivi-Anne Malm från Uppsala. Det är förklaringen till att hon dröjde in i det sista med» Fördelarna med kyphoplastik Jämfört med vertebroplastik är framför allt säkerheten, eftersom det är mindre risk för läckage.«att söka vård för det som 2006 visade sig vara en tumör i tarmen. Ett halvår efter den operationen hade hon sådana besvär av kotkompressioner att hon erbjöds kyphoplastik, och tvekade inte att tacka ja till det. Visst blir jag fortfarande trött i ryggen ibland, men det blir snabbt bra av att vila. Det är stor skillnad mot hur det var före operationen, berättar Vivi-Anne. Förbättringen kom inte direkt, så som den gör för många patienter, utan den kom gradvis. Hon hade under ett par veckor efter operationen mycket ont i revbenen när hon låg ner förmodligen sviter efter operationen. Eftersom det var tre nivåer som stabiliserades tog den några timmar. Jag har en stark tro på Gud och Jesus Kristus, den har gjort att jag känt mig trygg under den här tiden. Men jag har också förstått att jag måste lyssna på läkarnas instruktioner om att promenera varje dag och att ta de mediciner de föreskriver trots att det bär emot, ler Vivi-Anne

11 » Det är väldigt bra att DBS nu tas upp i Läkemedelsverkets terapiråd. Tillsammans med de remitterande läkarna behöver vi hitta en form där patienternas läkare på lokalsjukhusen tar hand om en större del av vården.«stig Rehncrona och Håkan Widner sprider kunskap och utbildar läkare och annan sjukvårdspersonal om DBS, som behandling för allt fler sjukdomstillstånd Jan Linder Patric Blomstedt Utbildning ökar tillgängligheten till DBS Det finns internationella undersökningar som visar att det finns för stor respekt för neurokirurgi. Man ser ofta neurokirurgisk operation och DBS som sista utvägen. Det är viktigt att patienterna remitteras i tid, annars kan man ha tappat möjligheten till en effektiv behandlingsmetod, berättar neurokirurgen Stig Rehncrona och Håkan Widner, professor i neurologi, båda vid Lunds Universitetssjukhus. Föreställningen om hur DBS-behandling (Deep Brain Stimulation) kan hjälpa Parkinsonpatienter skiftar bland remitterande läkare. En del patienter som kommer till oss är redan för avancerade i sin sjukdom, andra remitteras inte alls utan hålls kvar i medicinering, säger Håkan Widner. Jag tror det finns en hel del patienter som skulle ha god nytta av DBS, men eftersom de inte remitteras vet vi inte var de finns. DBS i Läkemedelsverkets terapiråd för Parkinsonpatienter I april 2008 tog skriften Läkemedelsverket informerar upp DBS i sina terapiråd för Parkinson patienter och refererar även till SWEMODIS som källmaterial. Det är väldigt bra att DBS nu tas upp i Läkemedelsverkets terapiråd, säger Håkan. Det finns en rimlighetsbedömning för hur länge man ska prova annan behandling innan man överväger DBS. Min åsikt är att man inte ska vänta för länge innan man diskuterar DBS som en tänkbar behandling för en patient. Ett neurokirurgiskt ingrepp är inte trivialt, men man bör inte heller ha en obefogad rädsla. Flera DBS utbildningar planeras DBS-teamet i Lund arbetar en hel del med utbildning för Parkinsonpersonal för att sprida kunskap. Håkan Widner och kollegan neurokirurgen Stig Rehncrona har lett flera utbildningar. Vi och teamet i Umeå har redan haft träffar på våra respektive orter, där läkare och annan personal som arbetar med Parkinsonpatienter fått utbildning i frågor och rutiner kring DBS-behandling, berättar Stig. Nu planerar vi även möten i Stockholm och Göteborg. Vi har även god kontakt med Parkinsonförbundet där vi är med och informerar. Det skrivs en del om DBS i Parkinsonjournalen och på förbundets blogg, bl.a om att DBS kommer in lite för sent, säger Håkan. I maj deltog Håkan även i en tvådagars internationell träff för unga med Parkinson. Totalansvar för efterbehandling i tre år En del av tveksamheten från remitterande läkare kan bero på osäkerhet om hur behandlingsupplägget ser ut. Hos oss i Lund tar vi totalansvar för patienten de första tre åren, och informerar noggrant om det. Men det kan se ut på olika sätt på olika håll i landet, säger Håkan. De senaste tio åren har så pass många patienter behandlats i Lund och Umeå att kön nu i stort sett är borta. Vi har kommit i balans och kan ta emot nytillkomna patienter. Därför känns det nu extra viktigt att vi får in de nya patienterna till oss för bedömning innan sjukdomen gått för långt, säger Stig, och tillägger att det även finns många andra sjukdomstillstånd än Parkinsons sjukdom som kan behandlas med DBS. Några exempel är essentiell tremor, dystoni och vissa former av kronisk neurogen smärta. Klart är att indikationerna breddas till att omfatta allt fler sjukdomstillstånd. Ta del av Parkinsonförbundets blogg på: Samarbetet mellan DBS-team och remitterande läkare utvecklas I september 2007 hade neurolog Jan Linder och neurokirurg Patric Blomstedt vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå en träff kring DBS med utgångspunkt från IMPACT-programmet. Deltagare var läkare från norra regionen som arbetar med Parkinsonpatienter. Mötet blev uppskattat och nu planeras ytterligare utbildning för remitterande läkare. DBS är en etablerad behandlingsform men alla läkare har inte kännedom om detta behandlingsalternativ och det finns absolut ännu fler patienter som skulle ha nytta av behandlingen, säger Jan Linder, överläkare i neurologi vid Neurocentrum i Umeå. Septembermötet föll väl ut, och nu ordnar vi en ny samling i september, med ungefär samma deltagare. Vi kommer att repetera och utveckla resonemangen kring DBS som behandlingsform, och gå igenom inklusions kriterier, vilka patienter som bör remitteras till oss. Remitterande läkare får mer aktiv roll i efterbehandlingen Jan Linder, Patric Blomstedt och DBSsjuksköterskorna Anna Fredricks och Mona Edström kommer också att ta upp frågor kring hur kliniken i Umeå och remitterande läkare kan samarbeta effektivare kring de patienter som redan är opererade. Efter ett visst antal DBS-operationer har kliniken i Umeå så många patienter att det börjar bli tidskrävande att ta hand om allt som gäller patienternas eftervård, till exempel sjukskrivningar, recept och enklare kontroller av neuropacemakern. Vi ska fortsätta att ha ansvaret för DBSbehandlingen, men vi kan inte ha totalansvaret för all vård patienterna behöver, säger Jan. Tillsammans med de remitterande läkarna behöver vi hitta en form där patienternas läkare på lokalsjukhusen tar hand om en större del av vården. Det behöver inte ses som en belastning för dem utan snarare som en möjlighet att få ta mer aktiv del av den avancerade vården av dessa patienter. Utbildning för läkare på hemmaplan På septemberträffen kommer Jan och Patric även att ha viss utbildning i trouble-shooting för själva DBS-programmeringen. Man kan tänka sig att läkarna på hemmaplan får lära sig grundläggande handhavande, till att börja med enkla saker som att se om neuropacemakern är på- eller avslagen. Det har hänt mer än en gång att patienter kommit resande långa sträckor till oss för att de har besvär, och så har det visat sig att det varit så enkelt som att stimulatorn varit avslagen. Vi har bara behövt slå på den, så har patienterna kunnat åka hem igen nöjda. När den remit terande läkaren har en grundläggande utbildning i DBS kan sådana saker lätt kontrolleras på hemsjukhuset. Alla patienter är ju inte så tekniskt kunniga och i en stressad situation kan de kanske inte hantera sin fjärrkontroll, säger Jan. Det är förståeligt att de kan hamna i bryderi om de inte förstår hur apparaten fungerar. När de remitterande läkarna fått utbildning kan de hjälpa patienterna så att de bland annat själva kan hantera fjärrkontrollen på rätt sätt. Det skapar trygghet hos patienten att även läkaren på hemmaplan har grundläggande kunskaper om DBS. Mer info om DBS finns på: medtronic.se/info till sjukvårdspersonal/neurologi

12 E Jan Malm, neurolog E Lars-Owe Koskinen, neurokirurg Gränsöverskridande samarbete kring hydrocefalus E Anders Eklund, sjukhus ingenjör På Umeå Universitetssjukhus pågår ett världsunikt samarbete kring patienter med hydrocefalus ( vidgning av hjärnans hålrum ). Genom nära samverkan mellan neurologer, neurokirurger och sjukhusingenjörer har man lyckats utveckla bland annat en likvordynamikutrustning som ger värdefull information om hjärnans tryck och flöden, effektivare patienturvalsprocesser och bättre förståelse för sjukdomen. Cirka fem procent av alla demenspatienter lider av hydrocefalus. Ännu är det okänt varför sjukdomen uppstår. Många kan dock bli bättre genom att överflödig cerebrospinalvätska (CSF) dräneras bort via en shunt. Det är just samarbetet med sjukhusingenjörerna som gjort att läkare i Umeå kunnat utveckla den utrustning som kan verifiera shuntens funktion efter implantation. Vi träffade neurolog Jan Malm, sjukhus ingenjör Anders Eklund och neuro - kirurg Lars-Owe Koskinen och lät dem berätta om sam arbetet. Förståelse via olika perspektiv Vi ser att en del av patienterna blir mycket bättre när de får en shunt, säger Jan Malm, men vi vet inte riktigt varför. Shuntens dränage funktion ändrar CSF-dynamiken på något sätt. Det vi försöker göra är att karaktärisera och förstå CSF-dynamiken, säger Jan. Hur ser CSF dynamiken ut före och efter operation, och vad är det vi har ändrat egentligen? Utifrån detta försöker vi sedan förstå varför hjärnan fungerar bättre och sämre under olika tryck och flöden, säger Jan. Nästa steg är att ta reda hur symtomen uppkommer och vad som är reversibelt. Det är hittills ingen vad jag vet som har ett sådant samarbete med tekniksidan som vi har, fortsätter neurokirurg Lars-Owe Koskinen. Det är samverkan mellan de tre klinikerna som gör att vi hela tiden kan utvecklas. Urvalsmetodik Patienter med symtom på hydrocefalus remitteras till Umeå från hela norra Sverige. Dessa genomgår en utredning som bland annat omfattar MR-undersökning, neuro psykologiska test, gångtest, radiologiska mätningar och likvodynamiska undersökningar. Syftet är att avgöra om patienten kan förbättras av en shuntimplantation eller om symtomen härrör från någon annan sjukdom. Hydrocefalus är vanligt bland främst väldigt unga och hos våra äldre, säger Lars-Owe Koskinen. Vuxna får ofta symtom som problem med balans, gång, minne eller urin inkontinens vilket också är vanligt vid en rad andra sjukdomar. Ju mer vi vet om sjukdomen desto bättre blir vi också på att särskilja vilka patienter som har hydrocefalus. För tillfället» Det är hittills ingen vad jag vet som har ett sådant samarbete med tekniksidan.«arbetar vi med att utveckla gångtestet så att vi kan använda oss av digital film- och datoriserade analyshjälpmedel. Hydrocefalus är den enda demenssjukdom som går att ope rera, så här kan vår forskning göra nytta för många. Egenutvecklad mätutrustning Här i Umeå har vi sjukhusingenjörer en fantastisk situation där vi i nära samarbete med de medicinska specialisterna kan konstruera mätutrustning som är kliniskt relevant, för att sedan vara med och analysera data och diskutera resultaten, säger sjukhusingenjör Anders Eklund. Vi har till exempel utvecklat en in fusionsapparat med tillhörande säng, där vi kan mäta patientens hjärntryck både i liggande och sittande läge. Via en så kallad lumbalpunktion sticker vi in två tryckkänsliga nålar i patientens ryggkanal. Nålarna är via ett vätskekatetersystem kopplade till en mätutrustning där vi sedan kan mäta och manipulera trycket. Vi testar också varje shunttyp i en egenutvecklad experimentell uppställning där vi med precision långt utöver gällande ISOstandard kan göra flödes- och trycktest, säger Anders. Där kan vi bland annat lära oss om shuntarnas karaktäristik, se hur de beter sig vid tryck som motsvarar patientens olika kroppslägen och också verifiera data från tillverkaren. Vi har vid olika studier bland annat visat att shuntarnas egenskaper inte alltid följer specifikationen. Sedan gör vi mätningar både före och efter implantationen av shunten i infusionsapparaten, säger Anders. Genom att vi vet shuntens karaktäristik från våra tidigare tester kan vi verifiera att den implanterade shunten fungerar som tänkt. Det är inte alltid som man kan se resultaten på patienten, ibland dröjer effekten och ibland uteblir den helt. Mätningarna gör dock att vi kan vara säkra på att shunten gör sitt jobb. Framtidsvisioner MR-tekniken öppnar nya möjligheter för oss, säger Anders. Vi har startat ett projekt där vi med MR studerar cerebrospinalvätskans flödesvägar i ventriklarna och i ryggmärgskanalen, och samtidigt observerar de närliggande blodflödena i hjärnan. Vi tittar till exempel på hur det långsamma förloppet ser ut under en infusion, hur det snabba förloppet ser ut under en hjärtcykel och hur systemet förändras när man sätter in en shunt, säger Anders. Syftet är att genom en bred helhetssyn försöka förstå den totala CSF-dynamiken och där igenom hitta ledtrådar till sjukdomsuppkomsten. 3färska avhandlingar från hydrocefalusgruppen i Umeå E Studier av Niklas Lenfeldt visade bland annat att trycket i hjärnan hos hydrocefaluspatienter lika gärna kan mätas via en nål i rygg märgskanalen. Detta innebär att neurokirurgiska ingrepp i skallen för att mäta trycket inte längre är nödvändiga vid utredning av den här typen av sjukdomar. Idiopatisk adult hydrocefalussyndrom kan förklaras med att tryckvariationer försämrar näringstillförseln till hjärnan. I samband med ökning av trycket kunde Aina Ågren Wilsson påvisa försämrad tillförsel och omsättning av glukos i hjärnan. Glukostillförsel och -omsättning förbättrades när trycket sänktes genom tappning av hjärnvätska. Nina Andersson har vidareutvecklat tekniken för infusionsmätningar med avseende på mätnogrannhet, undersökningstid och patient säkerhet. De nya metoderna vali derades och jämfördes med andra använda metoder. För mer information eller för att beställa avhandlingarna och få dem hemskickade kontakta Kerstin Gruffman på:

13 Avsändare: Medtronic AB Box Kista B-POST PORTO BETALT CONTOUR LINK - Bayer och Medtronic i samarbete Mikael Widlund, försäljningschef hos Bayer Bayer och Medtronic har tillsammans utvecklat trådlös överföring av mätvärden från Bayers blodsockermätare CONTOUR LINK till Medtronics insulinpump MiniMed Paradigm, och Guardian REAL-Time-systemet. Det minimerar risken för manuella misstag. Tillsammans med Medtronic har vi vidareutvecklat vår blodsockermätare CONTOUR LINK, genom att integrera en liten radioenhet, som överför blodsockervärden trådlöst till Medtronics insulin pump, säger Mikael Widlund, försäljningschef hos Bayer. Den nyutvecklade produkten heter CONTOUR LINK. Fördelen med produkten är att blodsockervärdet överförs auto matiskt och säkert till pumpen. Patienten behöver alltså inte knappa in värdet manuellt i pumpen. Det utesluter risken att patienten läser av värdet fel, eller för in fel värde och därmed kan riskera att ge sig själv fel insulindos. Alltid rätt värden och rätt insulindos Proceduren är mycket smidig och säker, säger Mikael. Mätaren är den mest använda i Sverige och övriga Norden. Man använder samma sticka som till en vanlig blodsockermätare. Varje sticka innehåller i sig funktioner» Det är väldigt roligt att vi nu kombinerat våra respektive produkter för en säker LÖSNING för diabetesterapi.«som kodar mätaren. Mätning och kodning sker automatiskt och korrekt. Man kan aldrig hamna i ett läge där man får felaktiga värden på grund av att apparaten är felinställd. Samstämmiga företagskulturer Samarbetet mellan Bayer och Medtronic kring CONTOUR LINK gäller för hela Europa. Vårt samarbete gynnas av att Medtronic är marknadens främsta företag på insulinpumpar och Bayer är störst för blodsockermätare, säger Mikael. Det är väldigt roligt att vi nu kombinerat våra respektive produkter för en säker lösning för diabetesterapi. Vi är mycket nöjda. Det har också varit väldigt lätt att hitta samarbete för sälj- och marknadssidan, och för kundsupport, säger Mikael. Vi har haft en hel del möten under resans gång, och vår och Medtronics företagskulturer tycks vara väldigt lika, vilket gör arbetet effektivt och roligt. Bara vinnare i detta SAMarbete Vi är mycket glada för samarbetet eftersom det ytterligare stärker oss i vår strävan att försöka skapa de bästa förutsättningarna för våra patienter, säger Josef Smeds, produktchef hos Medtronic. Viktiga ledord för oss är enkelhet och säkerhet, vilket sammanfattas i att den nya blodsockermätaren nu kommunicerar trådlöst med våra insulinpumpar och kontinuerliga glukosmätare. 2 4

Behandling med ICD och CRT. Björn Fredriksson SÄS/Borås 28 och 29 oktober 2009

Behandling med ICD och CRT. Björn Fredriksson SÄS/Borås 28 och 29 oktober 2009 Behandling med ICD och CRT Björn Fredriksson SÄS/Borås 28 och 29 oktober 2009 Systolisk hjärtsvikt Många är symtomatiska trots läkemedelsterapi Prognosen är allvarlig trots behandling Risk för försämring:

Läs mer

HJÄRTINFARKT, HJÄRTSVIKT OCH ANGINA PECTORIS

HJÄRTINFARKT, HJÄRTSVIKT OCH ANGINA PECTORIS HJÄRTINFARKT, HJÄRTSVIKT OCH ANGINA PECTORIS Anette Dolk AiV 1 Innehållsförteckning Inledning... 1 Syfte... 1 Metod... 1 Hjärtinfarkt... 1 Incidens... 1 Orsaker... 2 Symtom... 2 Diagnos... 3 Behandling...

Läs mer

HJÄRTGUIDEN. En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART.

HJÄRTGUIDEN. En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART. HJÄRTGUIDEN En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART. Välkommen till Hjärtguiden Hjärtguiden vänder sig till dig som behandlats

Läs mer

Arytmogen högerkammarkardiomyopati

Arytmogen högerkammarkardiomyopati Centrum för kardiovaskulär genetik Norrlands universitetssjukhus Information till patienter och anhöriga Arytmogen högerkammarkardiomyopati Den här informationen riktar sig till dig som har sjukdomen arytmogen

Läs mer

PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP

PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP Innehåll Smärta i bröstet 4 Att behandla kärlkramp 5 Ryggmärgsstimulering vid svår kärlkramp 6 Teststimulering och implantation 7 Hur ska jag

Läs mer

Få koll på ditt blodsocker! Just nu och vart det är på väg...

Få koll på ditt blodsocker! Just nu och vart det är på väg... Få koll på ditt blodsocker! Just nu och vart det är på väg......oavsett om du behandlas med insulinpenna eller pump. Nordic Säkert har du vid det här laget hört talas om kontinuerlig glukosmätning (CGM).

Läs mer

Högt blodtryck Hypertoni

Högt blodtryck Hypertoni Högt blodtryck Hypertoni För högt blodtryck försvårar hjärtats pumparbete och kan vara allvarligt om det inte behandlas. Har du högt blodtryck ökar risken för följdsjukdomar som stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt,

Läs mer

opereras för förträngning i halspulsådern

opereras för förträngning i halspulsådern Till dig som skall opereras för förträngning i halspulsådern Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-01 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen på

Läs mer

1. Vilken diagnos misstänker du i första hand hos denna patient (1p)?

1. Vilken diagnos misstänker du i första hand hos denna patient (1p)? Omtentamensfråga HKII, HT 2015, maxpoäng 17,5 p Sonja Karlsson är 81 år gammal, och är tidigare frisk. Hon tar bara medicin för struma. När hon är ute och går med sin hund får hon plötsligt väldigt ont

Läs mer

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort:

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort: Patientinformationskort: Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Du kan hjälpa till genom att rapportera de

Läs mer

Till dig som ska genomgå kranskärlsröntgen

Till dig som ska genomgå kranskärlsröntgen Till dig som ska genomgå kranskärlsröntgen En skrift från Hjärtkliniken på Danderyds sjukhus, 2011 Hjärtat kroppens blodpump Hjärtat är en muskel som pumpar cirka 90 000 gånger per dygn för att få ut syresatt

Läs mer

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA Daniel Lehto 2011 daniellehto@yahoo.se Till Julia PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO Pappa jobbar på ett boende för gamla människor. Det är ett roligt

Läs mer

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,

Läs mer

Kan man bli symtomfri? Typ 1

Kan man bli symtomfri? Typ 1 Kan man bli symtomfri? Typ 1 Jag kom i kontakt med en kille som haft typ 1-diabetes i ungefär 15 år. Han har laborerat med att äta kolhydratsnålt och har därigenom klarat en del dagar utan att behöva ta

Läs mer

Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Ingela Thylén, Linköpings

Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Ingela Thylén, Linköpings Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Ingela Thylén, Linköpings Universitetssjukhus, Hur ICD-patientens förståelse för behandlingen

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Jag vet mitt värde. Bli trygg och delaktig i din blodförtunnande behandling genom självtestning

Jag vet mitt värde. Bli trygg och delaktig i din blodförtunnande behandling genom självtestning Jag vet mitt värde Bli trygg och delaktig i din blodförtunnande behandling genom självtestning Kan självtestning vara något för dig? Äter du blodförtunnande läkemedel som kräver regelbundna kontroller

Läs mer

Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Stefan Lönnerholm, Akademiska

Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Stefan Lönnerholm, Akademiska Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Stefan Lönnerholm, Akademiska Sjukhuset, Uppsala Riktlinjernas uppbyggnad Underlag tillverkarnas

Läs mer

Ischemisk Hjärtsjukdom Riskbedömning SYNTAX score Hur och när behandlar vi enligt SoS?

Ischemisk Hjärtsjukdom Riskbedömning SYNTAX score Hur och när behandlar vi enligt SoS? Ischemisk Hjärtsjukdom Riskbedömning SYNTAX score Hur och när behandlar vi enligt SoS? Regionmöte i Kardiologi och Klinisk fysiologi Jönköping 2015-03-19 Jörg Lauermann Hur behandlar vi? Hur behandlar

Läs mer

Akut kardiologi. Christina Christersson 2015

Akut kardiologi. Christina Christersson 2015 Akut kardiologi Christina Christersson 2015 Hjälp, jag är medicinjour!! Vad händer nu? STEMI NSTEMI Bröstsmärta, riskvärdering enl Heartscore Lungödem Smal QRS-takykardi Bred QRS-takykardi Bradykardi Bröstsmärta

Läs mer

2. Hur många procent av patienterna får postoperativt förmaksflimmer efter öppen hjärtkirurgi? (1p)

2. Hur många procent av patienterna får postoperativt förmaksflimmer efter öppen hjärtkirurgi? (1p) Kortsvars frågor Kardiologi 1.Ung man där pappa dog plötsligt 35 år gammal. Vad visar EKG? Vilken sjukdom vill du utesluta? (2p) (Notera amerikansk koppling samt 25 mm/s) 2. Hur många procent av patienterna

Läs mer

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Pressmaterial Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Vad är blodförtunnande läkemedel? Blodförtunnande läkemedel är preparat som ges för att förebygga blodpropp, i synnerhet vid höft och knäledsoperationer,

Läs mer

1 Information till patienter med hål i gula fläcken

1 Information till patienter med hål i gula fläcken 1 Information till patienter med hål i gula fläcken VAD ÄR HÅL I GULA FLÄCKEN? Gula fläcken (makula) är den centrala delen av näthinnan (retina) som svarar för synskärpan. Det är med gula fläcken man kan

Läs mer

Med hjärtat i centrum

Med hjärtat i centrum Med hjärtat i centrum Hjärtsvikt Ny bot på gammal sot. Göteborg 101022 Kurt Kurt Boman, Boman, professor, professor, överläkare överläkare Forskningsenheten, Forskningsenheten, Skellefteå, Skellefteå,

Läs mer

Diagnostik och behandling av kronisk hjärtsvikt

Diagnostik och behandling av kronisk hjärtsvikt Diagnostik och behandling av kronisk hjärtsvikt Hjärtsvikt är ett mycket vanligt tillstånd, framförallt hos äldre. Ändå är diagnostiken och behandlingen ofta bristfällig. Vanliga symtom vid hjärtsvikt

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2014

Verksamhetsberättelse 2014 Verksamhetsberättelse 2014 Höjdpunkter 2014 Uppdaterad grafisk profil Den nya moderna loggan visar även vår samhörighet med Svenska Diabetesförbundet. Armband för forskningen I vårt fortsatta samarbete

Läs mer

Goda råd vid infektion. En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner

Goda råd vid infektion. En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner Goda råd vid infektion En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner Bästa tiden att plantera ett träd var för tjugo år sedan, den näst bästa tiden är nu Information

Läs mer

Har patienter bättre kunskap än allmänheten om hjärtinfarkt och hur de bör agera vid nya symtom?

Har patienter bättre kunskap än allmänheten om hjärtinfarkt och hur de bör agera vid nya symtom? Catrin Henriksson Uppsala Clinical Research center Akademiska sjukhuset Har patienter bättre kunskap än allmänheten om hjärtinfarkt och hur de bör agera vid nya symtom? Bakgrund Hjärtinfarkt (AMI) 38 800

Läs mer

TILL DIG SOM SKA FÅ EN INOPERERAD DEFIBRILLATOR (ICD)

TILL DIG SOM SKA FÅ EN INOPERERAD DEFIBRILLATOR (ICD) TILL DIG SOM SKA FÅ EN INOPERERAD DEFIBRILLATOR (ICD) PÅ Allmän information om ICD-behandling Vad är en ICD? En inopererad defibrillator (ICD) erbjuds de patienter som bedöms ha en ökad risk för allvarlig

Läs mer

Lins. Glaskropp. Hornhinna. Näthinna Gula fläcken

Lins. Glaskropp. Hornhinna. Näthinna Gula fläcken Diabetes och ögat 2 Hornhinna Lins Glaskropp Näthinna Gula fläcken Synen är ett av våra viktigaste sinnen. När vi öppnar ögonen strömmar ljuset in. Det passerar genom hornhinnan, linsen och glaskroppen

Läs mer

Stroke många drabbas men allt fler överlever

Stroke många drabbas men allt fler överlever Stroke många drabbas men allt fler överlever Birgitta Stegmayr Docent i medicin Stroke är en vanlig sjukdom. Här i Sverige drabbas troligen 30 000 35 000 personer per år av ett slaganfall, som också är

Läs mer

Del 4_8 sidor_19 poäng. 40-årig man

Del 4_8 sidor_19 poäng. 40-årig man _8 sidor_19 poäng Invandrad från Mellanöstern. Gift. Ex-rökare. Besvärande trötthet senaste åren, har av husläkare uppfattats som post-traumatiskt stresssyndrom. Under ett par månader upplevt ökande andfåddhet,

Läs mer

Ventrikulära takyarytmier Ref (taky)

Ventrikulära takyarytmier Ref (taky) Ventrikulära takyarytmier Ref (taky) Milos Kesek 111027 Thompson A, Balser JR. Perioperative cardiac arrhythmias. Br J Anaesth 2004;93(1):86-94 Norrlands Universitetssjukhus, Umeå 1 Farouq M, Dryver E.

Läs mer

Denna broschyr är utarbetad av Njurmedicinska kliniken på Universitetssjukhuset i Lund och Kliniken för njurmedicin och Transplantation på

Denna broschyr är utarbetad av Njurmedicinska kliniken på Universitetssjukhuset i Lund och Kliniken för njurmedicin och Transplantation på Att ge en njure... Denna broschyr är utarbetad av Njurmedicinska kliniken på Universitetssjukhuset i Lund och Kliniken för njurmedicin och Transplantation på Universitetssjukhuset MAS i Malmö, Februari

Läs mer

ATT LEVA MED DIABETES

ATT LEVA MED DIABETES ATT LEVA MED DIABETES ETT FAKTAMATERIAL FÖR MEDIA Ett pressmaterial från Eli Lilly Sweden AB HA 090126-01 INLEDNING Ungefär 350 000 svenskar har diabetes en sjukdom som blir allt vanligare. Att leva med

Läs mer

1. ta STÖD. 2. träna 3. HÅLL KOLL

1. ta STÖD. 2. träna 3. HÅLL KOLL Efter operationen Efter operationen svullnar knät och musklerna däromkring. Hur länge svullnaden varar varierar från person till person. För att motverka svullnaden är det väldigt viktigt att du rör på

Läs mer

Del 1. 3. Under vårdtiden på sjukhuset upptäcker läkaren ett misstänkt bukaortaaneurysm. Vad menas med ett aneurysm? (2)

Del 1. 3. Under vårdtiden på sjukhuset upptäcker läkaren ett misstänkt bukaortaaneurysm. Vad menas med ett aneurysm? (2) Klinisk medicin somatisk ohälsa och sjukdom Provmoment: Tentamen 1 Ladokkod: Tentamen ges för: SSK 09 7,5 högskolepoäng Kod: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 12 10 12 Tid: Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Läs mer

SATS. Swedish Alzheimer Treatment Study. Unik svensk studie

SATS. Swedish Alzheimer Treatment Study. Unik svensk studie SATS Swedish Alzheimer Treatment Study Unik svensk studie SATS-studien imponerar på världens forskare symtomatisk behandling vid Alzheimers sjukdom ger effekt. Den svenska SATS-studien är unik i världen.

Läs mer

Del 7_10 sidor_16 poäng

Del 7_10 sidor_16 poäng Du arbetar som kardiologjour i Uppsala. Du blir uppringd av en husläkare på en mottagning 40 km från sjukhuset efter att fått ett EKG (se EKG 1 på nästa sida) överfaxat. Husläkaren berättar att han har

Läs mer

MATSPJÄLKNINGEN: 1. Mun 2. Struplocket 3. Matstrupen 4. Magsäcken 5. Levern 6. Tunntarmen 7. Tjocktarmen 8. Ändtarmen

MATSPJÄLKNINGEN: 1. Mun 2. Struplocket 3. Matstrupen 4. Magsäcken 5. Levern 6. Tunntarmen 7. Tjocktarmen 8. Ändtarmen HISTORIA: De första levande organismerna på jorden fanns i havet. Detta var alger och bakterier. Med tiden började djur som kunde leva på land att utvecklas. Många tror att människan utvecklats från aporna.

Läs mer

FEBRUARI 2012. JVM-Distans. den 22 februari 2012

FEBRUARI 2012. JVM-Distans. den 22 februari 2012 FEBRUARI 2012 JVM-Distans den 22 februari 2012 Då var första tävlingen avklarad för oss äldre igår, resultatet från min egen sida var inte alls suveränt, faktiskt inte ens i närheten.. Men med tanke på

Läs mer

ICD-behandling. Vad är ICD-behandling? ICD-behandling, de första doserna

ICD-behandling. Vad är ICD-behandling? ICD-behandling, de första doserna ICD-behandling Vad är ICD-behandling? Implantable Cardioverter Defibrillator Den första implanterades 1980 Dagens ICD fungerar som vanliga pacemakers men med en förmåga att leverera högenergichock ICD-behandling,

Läs mer

TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER

TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER INNEHÅLL En ny situation 1 Be om hjälp och stöd 2 Var medmänniska 4 Låt inte er omgivning styra 6 Ta hand om dig själv 8 Hitta saker att uppskatta 10

Läs mer

Utmaningar för sjuksköterskor på hjärtsviktsmottagningar att prata om diagnos och palliativ vård

Utmaningar för sjuksköterskor på hjärtsviktsmottagningar att prata om diagnos och palliativ vård Utmaningar för sjuksköterskor på hjärtsviktsmottagningar att prata om diagnos och palliativ vård Professor, sjuksköterska Tiny Jaarsma Linköpings Universitet Tiny.jaarsma@liu.se Tack Lisa Hjelmfors, doktorand

Läs mer

Leva med med implanterbar defibrillator. hjärtsviktspacemaker

Leva med med implanterbar defibrillator. hjärtsviktspacemaker Leva med med implanterbar defibrillator hjärtsviktspacemaker LEVA MED hjärtsviktspacemaker 1 Leva med hjärtsviktspacemaker Den här broschyren riktar sig till dig som har hjärtsvikt och som av din läkare

Läs mer

Socialstyrelsens nya riktlinjer för hjärtsvikt

Socialstyrelsens nya riktlinjer för hjärtsvikt Socialstyrelsens nya riktlinjer för hjärtsvikt RiksSvikt Månadswebbinarium 2016-01-28 Webbinarvärd: Catarina Koerfer, Regional koordinator RiksSvikt Föreläsare: Peter Vasko, Registerhållare Teknisk värd:

Läs mer

Vesikoureteral reflux hos barn. Patient-/föräldrabroschyr

Vesikoureteral reflux hos barn. Patient-/föräldrabroschyr Vesikoureteral reflux hos barn Patient-/föräldrabroschyr TM Att förstå reflux Ditt barn har vesikoureteral reflux (VUR/reflux) vilket innebär att urinen rinner tillbaks från urinblåsan till njuren. Reflux

Läs mer

Ge kniven vidare vad visade enkäten?

Ge kniven vidare vad visade enkäten? Ge kniven vidare vad visade enkäten? Som en del i kampanjen Ge kniven vidare har ni av OGU- styrelsen blivit tillfrågade att under februari och mars 2013 svara på en enkät. Vi var intresserade av hur vi

Läs mer

Det är inte för många PCI centra i Sverige

Det är inte för många PCI centra i Sverige Det är inte för många PCI centra i Sverige Rikard Linder, Danderyds Sjukhus, Stockholm Ingen intressekonflikt. Tänkbara nackdelar med många små PCI centra i Sverige Vad ska jag hitta på? Vad ska jag hitta

Läs mer

Hur kan hjärtsjukvården i Stockholms läns landsting nå bättre resultat?

Hur kan hjärtsjukvården i Stockholms läns landsting nå bättre resultat? Hur kan hjärtsjukvården i Stockholms läns landsting nå bättre resultat? Sammanfattning av seminarium om Stockholms hjärtsjukvård, den 6 mars 2013, som arrangerades av AstraZeneca och Hjärt-Lungfonden 1

Läs mer

Svåra närståendemöten i palliativ vård

Svåra närståendemöten i palliativ vård Svåra närståendemöten i palliativ vård Professor Peter Strang Karolinska Institutet, Stockholm Överläkare vid Stockholms Sjukhems palliativa sekt. Hur påverkas närstående? psykisk stress fysisk utmattning

Läs mer

Välkommen till barnoperation

Välkommen till barnoperation Välkommen till barnoperation Välkommen till barnoperation Före När något i kroppen inte fungerar som det ska så måste det lagas. Det kallas för operation och görs på ett sjukhus. Det är en doktor som opererar,

Läs mer

Jag har ju sagt hur det ska vara

Jag har ju sagt hur det ska vara Jag har ju sagt hur det ska vara - men kommunikation är så mycket mer än att ge information. Säkra information genom kommunikation 40 80 % av all medicinsk information glöms direkt (Kessels, 2003) Nästan

Läs mer

När mamma eller pappa dör

När mamma eller pappa dör När mamma eller pappa dör Anette Alvariza fd Henriksson Docent i palliativ vård, Leg Specialistsjuksköterska i cancervård och diplomerad i palliativ vård, Lektor Palliativt forskningscentrum, Ersta Sköndal

Läs mer

Presentation av Vitrolifes bokslut för helåret 2006. 8 februari 2007 Magnus Nilsson, VD Anna Ahlberg, CFO

Presentation av Vitrolifes bokslut för helåret 2006. 8 februari 2007 Magnus Nilsson, VD Anna Ahlberg, CFO Presentation av Vitrolifes bokslut för helåret 8 februari 2007 Magnus Nilsson, VD Anna Ahlberg, CFO Sammanfattning Hittills starkaste året, +167 procent rörelseresultat. Förvärv av Swemed. CE-godkännande

Läs mer

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck?

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck? Om högt blodtryck Vad är blodtryck Blodtrycket är det tryck som uppstår i blodkärlen när blodet drivs från hjärtat ut i kroppen och sedan tillbaka till hjärtat. Högt blodtryck gör att åderförfettningen

Läs mer

En guide till dig som undervisar barn med diabetes

En guide till dig som undervisar barn med diabetes En guide till dig som undervisar barn med diabetes Alla barn är olika Alla barn är olika och det finns inte någon färdig mall för hur du som lärare på bästa sätt kan stötta ett barn med diabetes i skolan.

Läs mer

Fakta om lungcancer. Pressmaterial

Fakta om lungcancer. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om lungcancer År 2011 drabbades 3 652 personer i Sverige av lungcancer varav 1 869 män och 1 783 kvinnor. Samma år avled 3 616 personer. Det är med än tusen personer fler som dör i

Läs mer

INFORMATION TILL DIG SOM FÅR JARDIANCE (empagliflozin)

INFORMATION TILL DIG SOM FÅR JARDIANCE (empagliflozin) Denna broschyr har du fått av din läkare eller sjuksköterska INFORMATION TILL DIG SOM FÅR JARDIANCE (empagliflozin) Patientinformation för dig som behandlas med JARDIANCE mot typ 2-diabetes Ett steg i

Läs mer

JAG FICK JUST DIAGNOSEN DIABETES TYP 1

JAG FICK JUST DIAGNOSEN DIABETES TYP 1 Dominika Bättre kontroll med sin insulinpump sedan 2012 JAG FICK JUST DIAGNOSEN DIABETES TYP 1 Diagnosen typ 1 diabetes kan komma som en chock och leda till många frågor, bland annat: Varför händer det

Läs mer

Framtidens hälsoundersökning redan idag

Framtidens hälsoundersökning redan idag Framtidens hälsoundersökning redan idag Din hälsa är din största tillgång Vi använder den senaste generationens magnetkamerateknik (MR) från Philips Medical Systems för bästa bildkvalitet och patientkomfort.

Läs mer

Venös insufficiens 2010

Venös insufficiens 2010 Venös insufficiens 2010 Anna Holm Sieppi Produktchef/ leg sjuksköterska 1 Program Cirkulationsuppbyggnaden Vad är venös insufficiens? Definition Symptom Riskfaktorer Prevalens Prevention Behandling Utprovning

Läs mer

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Sinusknutan Höger förmak Vänster förmak Elektriska retledningssystemet Höger kammare Vänster kammare Vad har hjärtat för uppgift? Hjärtat är

Läs mer

CENTRUM FÖR KARDIOVASKULÄR GENETIK

CENTRUM FÖR KARDIOVASKULÄR GENETIK I trygga händer. Familjemottagningen. Min släkts DNA! Agnes 47 år, patient på CKG. CENTRUM FÖR KARDIOVASKULÄR GENETIK VÅRT SJUKHUS. EN VÄRLD FÖR DIG. Varje steg räknas! Avancerad teknik PATIENTENS RESA

Läs mer

Ökad överlevnad i hjärtinfarkt. en sammanställning av förändringar i antalet dödsfall 2002 2011

Ökad överlevnad i hjärtinfarkt. en sammanställning av förändringar i antalet dödsfall 2002 2011 Ökad överlevnad i hjärtinfarkt en sammanställning av förändringar i antalet dödsfall 2002 2011 Hjärt-Lungfonden april 2013 Hjärt-Lungfonden bildades 1904 i kampen mot tuberkulos (tbc). I dag är fondens

Läs mer

Det här händer på operationsavdelningen

Det här händer på operationsavdelningen Det här händer på operationsavdelningen DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Välkommen till oss på Operationsavdelningen! Vårt mål är att ge dig bästa möjliga vård och omhändertagande inför och under din operation.

Läs mer

Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Marcus Ståhlberg, Karolinska

Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Marcus Ståhlberg, Karolinska Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Marcus Ståhlberg, Karolinska Universitetssjukhuset Programmeringsstrategier för basfrekvens

Läs mer

En skrift för närstående. Om organ- och vävnadsdonation

En skrift för närstående. Om organ- och vävnadsdonation En skrift för närstående Om organ- och vävnadsdonation Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning ÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning Ordlista stålskena fraktur brott i handleden akuten amputering konvention avtal efterskott omprövning överklaga SJUVÅRD VID ILLFÄLLIG VISELSE UOMLANDS

Läs mer

Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Carl-Johan Höijer,

Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Carl-Johan Höijer, Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Carl-Johan Höijer, Universitetssjukhuset i Lund Etiska aspekter på devicebehandling Carl

Läs mer

Till dig som fått VELCADE. Information till patienter och anhöriga

Till dig som fått VELCADE. Information till patienter och anhöriga Till dig som fått VELCADE Information till patienter och anhöriga Information om Velcade till patienter och anhöriga Din läkare har rekommenderat behandling med VELCADE (bortezomib). VELCADE är det första

Läs mer

GÖTEBORGS HJÄRT-LUNGRÄDDNINGSUTBILDNING

GÖTEBORGS HJÄRT-LUNGRÄDDNINGSUTBILDNING NI N G GÖTEBORG SH LD TBI SU GRÄD D -LUN NI NG RT JÄ WW E W.GBG-HLR.S GÖTEBORGS HJÄRT-LUNGRÄDDNINGSUTBILDNING Det händer plötsligt men med rätt kunskap kan du rädda liv! Du eller Jag? Presentation Syftet

Läs mer

Medfött långt QT syndrom ärftlig svimning

Medfött långt QT syndrom ärftlig svimning Centrum för kardiovaskulär genetik Norrlands universitetssjukhus Information till patienter och anhöriga Medfött långt QT syndrom ärftlig svimning Den här informationen riktar sig till dig som har sjukdomen

Läs mer

När ska vi angiografera? Sten Rubertsson, Professor Department of Anaesthesiology and Intensive Care, Uppsala University Hospital, Sweden

När ska vi angiografera? Sten Rubertsson, Professor Department of Anaesthesiology and Intensive Care, Uppsala University Hospital, Sweden När ska vi angiografera? Sten Rubertsson, Professor Department of Anaesthesiology and Intensive Care, Uppsala University Hospital, Sweden Andel patienter som lever vid 1 månad efter hjärtstoppet Antal

Läs mer

Lite om rökning. Birgitta Jagorstrand Vård vid astma och KOL Kunskapscentrum Allergi Astma KOL KAAK BIRGITTA JAGORSTRAND KAAK, LUND

Lite om rökning. Birgitta Jagorstrand Vård vid astma och KOL Kunskapscentrum Allergi Astma KOL KAAK BIRGITTA JAGORSTRAND KAAK, LUND Tobak BIRGITTA JAGORSTRAND KAAK, LUND Lite om rökning Varje brinnande cigarett är en liten kemisk fabrik som producerar 7 000 olika ämnen Ett 60 tal kan orsaka cancer Den som röker får själv i sig en fjärdedel

Läs mer

Akut Hälseneruptur Bakgrund: Symtom: Skademekanism

Akut Hälseneruptur Bakgrund: Symtom: Skademekanism Akut Hälseneruptur Bakgrund: Akut hälseneruptur drabbar 90 % män, vanligen i medelåldern. 90 % uppkommer i samband med idrottsutövning, som racket sport och lagidrotter med boll. En annan grupp är över

Läs mer

Ha rätt sorts belöning. Åtta tips för bästa sätt hur du tränar din hund. Grunden till all träning:

Ha rätt sorts belöning. Åtta tips för bästa sätt hur du tränar din hund. Grunden till all träning: Åtta tips för bästa sätt hur du tränar din hund Grunden till all träning: Gör det lätt för hunden! Börja alltid på en nivå som är enkel för hunden och bygg på svårigheterna. På det sättet tycker hunden

Läs mer

Artärer de ådror som för syresatt blod från lungorna ut i kroppen.

Artärer de ådror som för syresatt blod från lungorna ut i kroppen. Pressmaterial Ordlista Ablation en metod för behandling av förmaksflimmer som innebär att läkaren går in med en kateter från ljumsken till hjärtat och på elektrisk väg försöker häva störningen i hjärtats

Läs mer

Till dig som har knäledsartros

Till dig som har knäledsartros Till dig som har knäledsartros Undrar vad hon tänker skylla på nu när knäet blivit bra? DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i knäet påverkar din livssituation på

Läs mer

DETermination of the role of OXygen in Acute Myocardial Infarction RCRT. Randomized, controlled, registry trial

DETermination of the role of OXygen in Acute Myocardial Infarction RCRT. Randomized, controlled, registry trial DETermination of the role of OXygen in Acute Myocardial Infarction RCRT Randomized, controlled, registry trial Randomisering och registrering direkt i SWEDEHEART (liknande TASTE studien) Hypotes Superiority-analys:

Läs mer

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM 3 Innehåll Några inledande ord...3 Är du anhörig?...3 Varför behöver jag Waran?...5 Hur länge behöver jag ta Waran?...5 Hur ofta och när ska jag ta Waran?...6

Läs mer

MITT LIV SOM DIABETIKER

MITT LIV SOM DIABETIKER 20/11 2012 2/12 2012 MITT LIV SOM DIABETIKER För exakt 7 år, 1 månad, 2 veckor och 1 dag sedan hände något som skulle ändra mitt liv. Jag fick en sjukdom som heter diabetes. Jag hade börjat i första klass

Läs mer

Palliativ vård ett förhållningssätt

Palliativ vård ett förhållningssätt Palliativ vård ett förhållningssätt Professor Peter Strang Överläkare, professor Sthlms sjukhem och Karolinska institutet Hur såg rötterna ut? medeltiden: kloster tog hand om sjuka - tid, värme, mat, medkänsla

Läs mer

Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information til dig som är förälder til ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1

Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information til dig som är förälder til ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1 Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information till dig som är förälder till ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1 2 Text: Kerstin Österlind, kurator, Skånes universitetssjukhus

Läs mer

1. Vad är problemet? Kolhydrater och övervikt

1. Vad är problemet? Kolhydrater och övervikt 1. Vad är problemet? Kolhydrater och övervikt Nedan ser du en graf som enligt mitt sätt att se visar problemets källa på ett tydligt sätt. Den visar energiintagets sammansättning för vuxna män i USA samt

Läs mer

Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR)

Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR) Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR) 2015-03-20 M. Karlsson Marit Karlsson Med dr överläkare LAH Linköping SLS Delegation för medicinsk etik Vår tids utmaning 1. Vi kan idag (alltmer) förlänga

Läs mer

En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck

En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck Den dolda folksjukdomen Har du högt blodtryck? Den frågan kan långt ifrån alla besvara. Högt blodtryck, hypertoni, är något av en dold folksjukdom trots

Läs mer

Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar?

Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar? Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar? Lena Blomgren Överläkare, med dr Kärlkirurgiska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm samt Venous Centre Stockholm Dessa två patienter

Läs mer

Inbjudan till terapiinriktad utbildning med produktinformation Diabetesdagar i Mellansverige Nyheter och trender inom diabetologins värld

Inbjudan till terapiinriktad utbildning med produktinformation Diabetesdagar i Mellansverige Nyheter och trender inom diabetologins värld September 2015 Inbjudan till terapiinriktad utbildning med produktinformation Diabetesdagar i Mellansverige Nyheter och trender inom diabetologins värld Sundbyholm 10-11 december 2015 Hej! Välkommen till

Läs mer

Kosttillskott fo r att minska riskfaktorer

Kosttillskott fo r att minska riskfaktorer KAPITEL 3 Kosttillskott fo r att minska riskfaktorer Artiklar i Läkartidningen 201209 och 20120912 diskuterar livsstil och hjärtkärlsjukdomar. Denna genomgång kan fungera som bas för att belysa betydelsen

Läs mer

Så går en dialys till - följ med till Pildammsdialysen i Malmö

Så går en dialys till - följ med till Pildammsdialysen i Malmö Så går en dialys till - följ med till Pildammsdialysen i Malmö Varför behöver man dialys? Dialys är en behandling som man får när njurarna helt eller till största delen har slutat att fungera. Njurarnas

Läs mer

Smärta och smärtskattning

Smärta och smärtskattning Smärta och smärtskattning VARFÖR GÖR DET ONT? Kroppen har ett signalsystem som har till uppgift att varna för hotande eller faktisk vävnadsskada. Smärta är kroppens sätt att göra dig uppmärksam på att

Läs mer

EKG GUIDEN. För dig som vill veta mer om EKG-tolkning. Magnus Simonsson

EKG GUIDEN. För dig som vill veta mer om EKG-tolkning. Magnus Simonsson Magnus Simonsson EKG GUIDEN För dig som vill veta mer om EKG-tolkning EKG-GUIDEN för dig som vill veta mer om EKG-tolkning EKG är en viktig rutinundersökning vid många tillstånd. Till sin hjälp att tolka

Läs mer

TILL DIG SOM FÅR LEVEMIR

TILL DIG SOM FÅR LEVEMIR Patientinformation TILL DIG SOM FÅR LEVEMIR (insulin detemir) Diabetes Diabetes är ett samlingsnamn för flera ämnesomsättningssjukdomar. Vanligtvis talar man om typ 1-diabetes och typ 2-diabetes. Typ 1-diabetes

Läs mer

Kontinuerlig blodsockermätning

Kontinuerlig blodsockermätning Kontinuerlig blodsockermätning Kliniska erfarenheter Disposition Vilka mätare finns Riktlinjer Större studier Erfarenheter från Sachsska -läger -klinik -fallbeskrivning CGM-mätare Medtronic: Guardian Medtronic:

Läs mer

Fakta om studier med Pradaxa

Fakta om studier med Pradaxa Pressmaterial Fakta om studier med Pradaxa RE VOLUTION är ett övergripande kliniskt prövningsprogram för studier av effekt och säkerhet hos Pradaxa (dabigatranetexilat), ett nytt läkemedel som tas peroralt

Läs mer

Tentamen. Kursens namn: Klinisk medicin ll. Kurskod: MC 1028 Kursansvarig: Rolf Pettersson. Lärare: Magnus Johansson. Peter Engfeldt.

Tentamen. Kursens namn: Klinisk medicin ll. Kurskod: MC 1028 Kursansvarig: Rolf Pettersson. Lärare: Magnus Johansson. Peter Engfeldt. Tentamen Kursens namn: Klinisk medicin ll Kurskod: MC 1028 Kursansvarig: Rolf Pettersson Lärare: Magnus Johansson Eva rask Peter Engfeldt Ann Dalius Christina Karlsson Tony Larsson Nils Nyhlin Katarina

Läs mer

Nyutexaminerade! Första kullen ut i ny vårdhundsutbildning

Nyutexaminerade! Första kullen ut i ny vårdhundsutbildning UTBILDNING Nyutexaminerade! Första kullen ut i ny vårdhundsutbildning text: ANNA FR ANKLIN foto: TEYMOR Z ARRÉ Sjukgymnasten Virpi Johansson är nyutexaminerad vårdhundförare. Hon gick den nya utbildbildningen

Läs mer

En rapport från Vårdförbundet och SLF: STICK- OCH SKÄRSKADOR. samt blodexponering i vården RAPPORT OM BLODRISKER I VÅRDEN 1

En rapport från Vårdförbundet och SLF: STICK- OCH SKÄRSKADOR. samt blodexponering i vården RAPPORT OM BLODRISKER I VÅRDEN 1 En rapport från Vårdförbundet och SLF: STICK- OCH SKÄRSKADOR samt blodexponering i vården RAPPORT OM BLODRISKER I VÅRDEN 1 RISKEN MED STICK- OCH SKÄRSKADOR I VÅRDEN Att hantera stickande- eller skärande

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer