TRC IF 60 ÅR JUBILEUMSSKRIFT

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "TRC IF 60 ÅR JUBILEUMSSKRIFT"

Transkript

1 TRC IF 60 ÅR JUBILEUMSSKRIFT

2 Innehåll 60 ÅR MED IDROTTSFÖRENINGEN... 3 INLEDNING... 4 VI BÖRJAR FÄRDEN GENOM ÅREN... 4 Då bildades idrottsföreningen... 6 Säg aldrig att ni inte kan, prova först!... 7 Den lingska gymnastiken... 7 Bortsprungna i Karlberg... 7 Boxning utan rektorns vetskap... 8 Fjällrävar är vi allihopa... 8 Lingveckan... 8 En hundralapp till den som hoppar i... 9 Skolmästerskapen... 9 Idrotten ger så mycket Idrottsresa till Holland Ishockeypuckar Något om idrott på Tomteboda...12 Några händelser från gymnastik/idrottsvärlden på Tomteboda Från aktiv till ledare Mattias i Stora Skuggan Minnen från skol-sm tiden Hej alla idrottsvänner!!! Vad har TRC och TRC IF:s idrottsverksamhet haft förbetydelse för ditt idrottsintresse? Idrott och handikapp Så började det och så blev det! SYNSKADADE ELEVERS IDROTTSVERKSAMHET I SKOLA OCH PÅ FRITID Idrotten ger mer TRC:s och TRC-IF:s idrottsverksamhet nu och i framtiden SLUTORD De stora ska bli starkare Flera fritidsgrupper Många viljestarka LAYOUT: Karl Birkenfjäll 2

3 60 år med idrottsföreningen Gymnastik, lek och idrott har alltid haft en central plats på Tomtebodaskolan. På gamla historiska bilder ser man gymnastikläraren kapten Söderström kämpa med gossarna, de iklädda väst och skärmmössa och han iklädd uniform med höga stövlar. På den gamla filmen De blinda från Tomteboda på 30-talet ser vi förhoppningsfulla ynglingar och unga flickor dansa schottis i turer till munspelstoner. Från skolans aktiva dagar i mitten av sextiotalet minns jag själv den livaktiga skolidrottsföreningen och de energiska elever som gick runt och sålde medlemskort till personalen. Då gick det minsann inte att smita undan! I spetsen för gymnastikverksamheten vid Tomtebodaskolan stod länge färgstarka kvinnor. Anta Ryman, Märta Dahlberg och Ylva Westman var tre härliga Tomtebodalärare, tre verkliga eldsjälar på gymnastikens område. De förstod hur viktigt det är för synskadade barn och ungdomar att röra på sig. Att utveckla kropps- och rumsuppfattning, att motionera, att behärska sin kropp. Idag finns inte vår skola kvar. Men i stället finns Tomtebodaskolans resurscenter. Idrottslärare kommer till oss på kurs och inser att synskadade elever inte alls måste vara befriade från gympan. Synskadade barn och ungdomar lär sig här att utnyttja kroppens möjligheter. TRC anordnar tillsammans med idrottsföreningen idrottsläger på somrarna och skol SM/RM varje höst och vår. Just nu förbereder vi oss för nordiska skolidrottsmästerskap. Inom TRC-personalen finns det många entusiaster för denna verksamhet, med den idérike och outtröttlige Conny Nygren i spetsen. För oss är det viktigt att följa våra ungdomar och se dem utvecklas. Vi är glada att de kommer tillbaka år efter år för att förbättra sina personliga rekord och också mäta sina krafter med andra. Idrottsaktiviteterna är en viktig del av vår verksamhet. Nu firar vi idrottsföreningens 60-årsjubileum. I denna festskrift finns många minnen nedtecknade och också många tankar inför framtiden. Vi ser med glädje tillbaka på 60 innehållsrika år och önskar idrottsföreningen lycka till i framtiden! GUNILLA STENBERG rektor 3

4 INLEDNING STURE DJUPENSTRÖM I den här jubileumsskriften har vi försökt samla minnen, fakta och tidningsartiklar som genom tiderna beskrivit idrottslivet på Tomteboda. Av naturliga skäl har det varit svårt att hålla isär aktiviteter som idrottsföreningen på ett eller annat sätt varit inblandad i och de som ingick i den ordinarie gymnastikundervisningen. Tyvärr finns inte längre särskilt mycket dokumentation arkiverad från idrottsföreningens start och fram till 1970-talet. Däremot har vi genom intervjuer, inskickade skriftliga minnen samt tidningsrubriker från dags- och kvällspress, försökt få en bild av verksamheten. Jag hoppas att du som läser detta ändå får en bild av hur gymnastiken och idrottsaktiviteterna genomförts under åren. VI BÖRJAR FÄRDEN GENOM ÅREN STURE DJUPENSTRÖM Göte Linghede, som gick på Tomteboda , berättar om sin skoltid. Visst hade vi idrott på Tomteboda också på 20-talet. En unik och tuff gren var trisskastning. Trissan var en rund träplatta med en kraftig järnskoning runt kanten, som gjorde den hållbar och tyngre. Kasten gjordes så, att trissan rullade med största möjliga fart i en bestämd riktning, så att den nådde så långt som möjligt. Trisskastningen bedrevs som dueller där deltagarna bevakade var sitt mål. Det ena målet var norra grinden. Det var viktigt att den var stängd, så att inte trissan for ut och vållade förskräckelse på Tomtebodavägen. Spelaren fick göra sitt utkast från den punkt där trissan stannade och det var tillåtet att hejda den om man vågade. Man kunde höra var trissan kom hoppande över gruset och bästa sättet att stoppa den var med en spark från sidan. Om det inte skedde med tillräcklig precision, kunde det gå så illa att foten kom i 4

5 vägen för trissan, särskilt smärtsamt om fotknölen träffades. Kamraterna på gården varnades av kastarna med höga rop. Trissan blev förbjuden innan jag kom på institutet, men ersattes då med ett träklot som användes på samma sätt men något skonsammare. Vi hade också vintersport. Förutom åkningen på skridskobanan förekom också skidåkning. Den kom igång genom att vi av buktiga tunnlaggar, som vi fann vid sopgropen, tillverkade en sorts skidor. Vi spetsade dem och spikade fast en tvärrem för skon. En del var besatta på utförsåkning på berget vid institutets östra gavel. Där fanns möjlighet att välja olika nivåer allt efter djärvhet och uppnådd skicklighet. En senhöst fanns plötsligt en stor uppsättning eleganta skidor till vårt förfogande. Vi blev strängeligen tillsagda att vara rädda om dom, för vi måste förstå att skidorna kostat mycket pengar. Kanske till följd av det blev de inte särskilt mycket använda och absolut inte för den nämnda utförsåkningen. En tuff sport var också boxning som inspirerades av Harry Perssons och Jack Dempseys ryktbara matcher. Vi hade inga boxhandskar men i gengäld något humanare regler. Man fick inte slå mot huvudet och inte under 5

6 bältet. Seende domare värvades. Det var utmaningsmatcher efter mönster av proffsen. För den som inte såg motståndaren gällde det att hålla närkontakt med denne och på så sätt undvika att slå hål i luften och komma ur balans och därmed kanske vända fel sida åt motståndaren. Vi spelade även fotboll och kastade slungboll. Vi började också med löpning och hopp. Efter femman flyttades jag över till hantverksutbildning i Kristinehamn Där satte vi upp en hoppställning på gården och hade höjdhopp med eller utan ansats. Till och med stavhopp förekom. Vi valde ut den grövsta och längsta pilkäppen ur korgmakeriförrådet. Den spetsade vi i grovändan och använde den sedan till att svinga oss över ribban. Allt detta gav ju kondition och roade oss inte minst. Då bildades idrottsföreningen Tomteboda Idrottsförening bildades 30 april Dess förste ordförande torde ha varit Lars-Erik Lundblad från Örnsköldsvikstrakten. Alvar Blom som gick på Tomteboda , blev föreningens andre ordförande. Börje Ullberg, Västerås nu bortgången efterträdde Alvar. Alvar berättar mycket om vaktmästare Kraft. Det var han som tog eleverna till sportpalatsets 50-metersbassäng för simundervisning. I ett rakt fint led tågade eleverna iväg i ur och skur, vinter som sommar. Man fick till och med gå ifrån lektionerna när det var dags att gå och simma. Gymnastiktimmarna tillbringades både ute och inne. Under kapten Söderströms ledning drillades eleverna i både löpning, hopp och kast. Hoppgropen fanns mellan sjukan och förskolan, kulstötningen skedde mellan flyglarna på institutet. Kast med liten boll skedde på gräsmattan framför institutet och löpningen på den berömda linjen. Man provade till och med stavhopp ibland. Vi fick också ta skolidrottsmärket. Arne Karlsson, som gick på Tomteboda , kommer ihåg de stora pojkarna. När han 6

7 gick på förskolan fastnade han vid Ludvig Weber från Hälsingborg som var mycket duktig kastare och Gösta Larsson från Ångermanland som god 60-meterslöpare. Idrottsplatsens invigning minns Arne mycket väl. Årtalet däremot är tveksamt. Det kan ha varit hösten 1941 eller våren Jag kommer ihåg de årliga gymnastikuppvisningarna vid examen. Vi övade under året bl a armgång på båglina. Säg aldrig att ni inte kan. Prova först! Anta Ryman måste ju nämnas i detta sammanhang. En unik och viljestark människa som trodde på synskadades möjligheter genom att de alltid fick prova olika saker. Därigenom kunde man visa den seende världen att synskadade också kan. Anta började på Tomteboda 1939 och började successivt med gymnastikundervisningen. När hon och jag en eftermiddag satt och kom ihåg, flödade det ur henne minnen av olika slag. Bortsprungna i Karlberg Det förekom ofta att eleverna tog olika gångmärken redan på 30 och 40-talen. Vid ett tillfälle skulle det göras ett arrangemang på det militära området vid Karlberg. Anta som hade goda kontakter även där, fixade förstås så att en bana anlades i parken och att gångförbundet hade kontrollanter utplacerade. Allt hade förflutit lugnt. Plötsligt hittades fyra jackor men inga i dom. Anta gick med bestämda steg fram till kontrollanterna och undrade om de verkligen hade fått in alla i mål. Nu saknades uppenbart fyra stycken. Nu påbörjades jakten efter dessa bortsprungna. Stor uppståndelse bland Gångförbundets kontrollanter förstås. De hade stått och pratat med varandra och inte upptäckt att det saknades fyra personer. Efter långt letande hittades grabbarna oskadda och allt slutade lyckligt. Den lingska gymnastiken Vi funderade över vilken typ av gymnastik som förekom på 30 och 40-talen. Kapten Söderström, som för övrigt gärna hade öknamn på sina elever, drev en hård militärisk gymnastik. Anta kallade den den lingska gymnastiken Det var gymnastik varje dag fem dagar i veckan med mycket löp- och styrkeövningar. En som verkligen behövde gymnastiken, satte sig hellre vid pianot och spelade till. Det var Reinhold Svensson. 7

8 Boxning utan rektorns vetskap Vi boxades också på gymnastiklektionerna. Min bror hade boxhandskar. Det hände också att vi gick och tittade på riktiga boxningsmatcher. Rektor Ek fick en dag höra talas om att det förekom boxning. - Boxas dom i andra skolor, frågade han. - Det vet jag faktiskt inte, sa jag. - Ta reda på det! Gör dom inte det, ska vi inte göra det här heller. Efter en olyckshändelse lades handskarna åt sidan. Vi hade ju provat i alla fall. Brottning förekom också på gymnastiktimmarna. Anta lärde ut det ena greppet efter det andra. Man gick även och tittade på brottningsmatcher för att få en uppfattning om sporten. Likaså fixade hon ett avtal med dåvarande stadionchefen för att på egen risk, som det hette, gå och titta på ishockey. Man kunde ju få en puck i huvudet. Det fanns ju inga skyddsanordningar runt planen på den tiden. Det blev Antas slogan. Hon menade vad hon sa. Säg aldrig att ni inte kan förrän ni provat. Med den inställningen introducerade hon den ena övningen efter den andra och det ena redskapet efter det andra. Hennes filosofi var att inom skolans ram låta eleverna pröva så mycket som möjligt, för att sedan som elev tänka - vad ska jag fortsätta med. Skridskodagarna på Stockholms stadion hörde ju till höjdarna. Förutom att man fick lära sig åka skridskor, spelades där ishockey. Man spelade i lag med elever som kom från norra Sverige mot lag med elever från södra Sverige. På kvällen var det fest på Tomteboda. Det var oftast idrottsföreningen som stod för det arrangemanget. Fjällrävar är vi allihopa Fjällresorna var också Antas initiativ. Inledningsvis tiggde hon ihop ett antal skidor för att det skulle gå att genomföra det hela. Nästa problem var rektorn: Det går väl inte. Vi ska pröva tyckte Anta och så blev det. Varje år åkte ett antal elever upp till Storvallen och bodde i KFUM-KFUK:s stuga där. Många elever hade inledningsvis mycket stora svårigheter med skidtekniken, men efterhand vågade sig de flesta ut på en längre fjälltur. Bäst var det när Anta övertalat chefen för högfjällshotellet i Storlien att komma med snövesslan så att eleverna fick tolka efter den. Det stötte väl på några problem i början men år efter år kom vesslan tillbaka och drog iväg ett gäng på fjället. Dessa skidresor pågick långt in på 60- talet. Lingveckan Anta ledde också årligen en gymnastik- och dansgrupp från Tomteboda som uppträdde vid den s k Lingveckan då gymnastik- 8

9 uppvisningar av de mest skilda slag under en hel vecka presenterades i Blå hallen i Stockholm. Tomtebodingarna var ofta de som fick de mesta applåderna för sina uppträdanden. En hundralapp till den som hoppar i Vid simhallens invigning våren 1964 utlovade skämtsamt dåvarande rektorn, Tore Gissler, 100 kronor till den som hoppade i med kläderna på. En av lärarna, Ingrid Lundkvist, iförd en för dagen ny nylonklänning, antog utmaningen och hoppade i. Vid närmare granskning visade det sig att rektorn inte hade någon hundralapp. Han fick vackert vända sig om till publiken och låna en hundring. Ingrid fick den i alla fall. Simhallen kom att betyda mycket, säger Anta. Vi fick betydligt större möjligheter dels med simhallen men också med en ny gymnastiksal. eleverna verkligen skulle få kontakt med idrottsstjärnor och kunna fråga ut dem. När vi så ska summera våra tankar och minnen, kommer vi inte ifrån käpptekniken. Anta var tjänstledig ett antal år för att i USA studera käpptekniken på ett synnerligen ingående sätt. Hon hade mycket med sig hem. Hon har otvetydigt framstått som oslagbar i engagemanget med eleverna och käpptekniken. Många elever har genom åren trasslat sig igenom Stockholmstrafiken i mer eller mindre förtvivlat tillstånd och med Anta på betryggande avstånd för att inte bli upptäckt. Många fick ett avsevärt bättre självförtroende och dessutom kunde man arbeta bort en del s k blindismer. Utan att ta i så väldigt mycket framstår Anta som en pionjär inom gymnastik- och idrottsundervisningen liksom orienteringstekniken. Jag har haft underbara dagar på Tomteboda Skolmästerskapen Anta har genom åren i samband med skolmästerskapen i friidrott alltid inbjudit kända idrottsmän och kvinnor till kvällens prisutdelning och övriga festligheter. Genom det ville hon visa idrotten ur olika perspektiv och att och fick sluta när skolan var på sin höjdpunkt. Jag hör av en och annan elev då och då och det är jag väldigt glad för. Jag försöker att alltid svara på brev och jag får en del besök på mitt landställe i Stockhoms skärgård. Det betyder nog att man gjort litet nytta i alla fall. 9

10 Idrotten ger så mycket BENGT LINDQVIST I oktober 1951 kom jag som 15-åring till Tomteboda. Jag hade dittills varit utåtriktad och gillat att springa och spela fotboll. Men nu var det nog slut med sådant, trodde jag. Det skulle min växande synskada se till. Omställningen från det aktiva liv jag levat till det som skulle följa kändes oerhört tung. Men efter bara några dagar inträffade något dramatiskt. Som en virvelvind kom hon, Anta, in i mitt liv. Hon var gymnastiklärarinna och gymnastiken skötte hon med den äran. Men hon gjorde något mycket mer. Hennes energi och avvänande sätt fick mig att vakna till och förstå, att det fanns åtskilligt jag kunde och borde göra med mitt unga liv. Det fanns absolut ingen anledning att sluta med idrott och motion. Det fanns enligt Anta Ryman knappast några gränser alls för vad man som ung synskadad kunde ta sig för. Det var bara att sätta igång. Jag tror att många fick uppleva samma vitamininjektion som jag. Följden blev att vi sprang, spelade boll, hoppade och kastade precis som andra ungdomar. Tack Anta för den insatsen. I själva verket är naturligtvis detta viktigare, när man inte ser. Det gäller att som ung få utlopp för all upplagrad energi. Att skaffa sig kondition, att få bra balans och att hyggligt behärska sin kropp är viktigt för alla. För oss synskadade har det givetvis mycket stor betydelse för våra möjligheter att orientera och klara oss i en ofta besvärlig miljö. Dessutom har vi så mycket svårare att få den där nödvändiga motionen i själva vardagslivet. Men att idrott ger också mycket annat. Vilka fina minnen jag har från femstadstävlingarna och liknande kamratliga arrangemang. Det var för mig viktiga tillfällen att hämta kraft och inspiration för annat i livet. Jag hoppas att ni som är unga idag utnyttjar möjligheterna att motionera och idrotta i alla de olika former som finns. Det har kanske på sätt och vis genom integrationen blivit svårare att göra det tillsammans med andra synskadade ungdomar, men dessa svårigheter går naturligtvis att avhjälpa, om man bara vill. Tack alla ni som gör och gjort synskadeidrotten möjlig. Hos mig har idrotten lämnat minnen för livet. Dessutom fortsätter jag att försöka hålla mig i någorlunda trim efter de förutsättningar som nu råder i mitt liv. Idrottsresa till Holland LENNART KARSTORP Lördagen den 13 juni 1959 var en dubbel glädjedag för åtta av institutpojkarna på Tomteboda. Dels var det examensdag och dels skulle den länge planerade Hollandsresan anträdas. För de flesta innebar detta deras första verkliga långresa. Visserligen hade alla varit med på utbytesresor till våra grannländer, men en resa i Norden är i stort en resa på hemmaplan. Däremot hade två av eleverna sommaren 1957 fått följa med på ett internationellt scoutläger i England och denna resa satte sina spår i diskussionen om hur gruppen språkligt sett skulle klara sig i Holland. All oro sopades dock bort, då en av de resvana uttalade de lugnande orden. Grabbar, tjåvningen är internationell! 10

11 Målet var blindskolan Bussum utanför Amsterdam. Anledningen var att gymnastiklärarna där inbjudit en svensk, en tysk och ytterligare en holländsk blindskola att deltaga i tävlingar i friidrott. Arrangemanget var ett experiment. Det var ett mycket lyckat experiment. De tre första dagarna tränade pojkarna från morgon till kväll. En extra orsak till detta var att endast en viss bestämd stil skulle hållas inom varje tävlingsgren, och nu skedde finputsningen. Den fjärde dagen bjöd Bussumskolan alla deltagarna på bussresa till västkusten. Vädret var strålande och samtliga njöt av bad och sol. Efter middagsmålet dagen därpå for Tomtebodingarna in till Amsterdam för att göra stan. Den största upplevelsen här var båtturen genom kanalerna. Trottoarserveringarna imponerade också mycket på pojkarna. Av naturliga skäl uppskattade inte alla besöket på Riksmuseet och det knorrades lite till mans över detta ödslande med tiden. Trots allt kunde inte en av kverulanterna låta bli att genast vid hemkomsten för sin pappa berätta om Riksmuseet och Rembrandtstavlorna. Allting var så stort, och människorna stod alldeles tysta framför tavlorna. Det var precis som i en kyrka. Så randades tävlingsdagen. Det var imponerande att se dessa synskadade elever kämpa mot varandra. Kamplusten - viljan att göra sitt allra bästa - var inte att ta fel av. Tio olika grenar stod på programmet: löpning, hopp och kast av olika slag, lodlinsklättring m. m. Några topplaceringar blev det inte för de svenska deltagarna men vad gjorde det, när de ena personliga rekordet efter det andra rök. Vad sägs om en höjdhoppsökning från 1,15 m till 1,50 m? Dagen därpå anträddes hemresan och lika förväntansfulla som eleverna var då de reste från Stockholm, lika förväntansfulla var föräldrarna, som var nere och mötte sina pojkar på Centralen. Det är ju så att den som gjort en resa, har mycket att berätta och något undantag från den regeln gjordes heller inte denna gång. - Vi åt och bodde på skolan och de holländska grabbarna var alla tiders. Vi pratade mest med dem, för engelskan låg bäst till för oss. En tysk kille kom fram till mig och frågade mig om något, men jag tog det säkra för det osäkra och sa: Nein. Efteråt fick jag höra, att han ville bjuda mig på glass, så nu tänker jag plugga tyska också i fortsättningen. Det var en lyckad resa. Pojkarna fick uppleva tjusningen med ett gymnastikläger. De fick träffa ungdomar, som förutom sitt eget modersmål talade två andra språk och de märkte, hur många nya vägar som öppnas genom språkkunskaper. De fick komma i kontakt med ett gammalt kulturlands seder och bruk. De fick uppleva storheten i och andakten inför evig konst. Ishockeypuckar TORSTEN ANDERSSON Det har genom åren hittats på många varianter på hörbara ishockeypuckar. Någon gång i början på 60-talet var jag gymnastiklärare. Då var det långa fina vintrar och vi hade ofta gymnastiklektionerna på skridskobanan. Naturligtvis skulle där spelas ishockey. Vi använde oss av vanliga ishockeypuckar. 11

12 Detta gick någorlunda bra för dem som hade synrester. För att även helt blinda skulle kunna vara med prövade vi en puckvariant som bestod av skruv- och mutterfyllda plåtburkar. Det visade sig vara en bra lösning. Flera kunde vara med och det blev också bättre lagspel av det hela. Problemet uppstod när locken lossnade på burkarna och innehållet spreds vida omkring. Konserverade skruvar Då kom jag på att man kanske skulle kunna konservera skruvar och muttrar och på så sätt få slutna burkar. Jag skrev ett brev till Findus i Bjuv, beskrev problemet och frågade om dom inte lika gärna kunde konservera muttrar och skruvar som ärtor t ex i ett puckformat. Döm om min och elevernas glädje och förvåning, när det plötsligt en dag kom en kartong med cirka 50 omgångar helkonserverade skruvar och muttrar i puckformat och som man måste ha konservöppnare för att öppna. Då blev det hela mycket roligt. Vi kunde spela tills burkarna var synnerligen ihopknycklade, men några skruvar och muttrar det såg vi aldrig, dom fanns kvar därinne. Något om idrott på Tomteboda CHRISTER GILLFORS Jag började på Tomtebodaskolan 1959 och gick där under 8 år. Under denna tid sysslade jag mycket med olika typer av idrott, framför allt friidrott. Jag tror att mitt intresse för idrott egentligen tog form före tomtebodatiden, men det var under åren på Tomteboda som intresset växte sig stort och kunde utvecklas. Jag tycker att vi på Tomteboda hade goda möjligheter att utöva idrotter av olika slag. På vårar och höstar sysslade vi mycket med friidrott, fotboll och tandemcykling, medan det under vintrarna blev skidor, skridskor samt kälkåkning. I mitten på 60-talet stod simhallen klar och simundervisning kunde bedrivas. Som tidigare sagts var det friidrott som intresserade mig mest. Jag kommer väl ihåg en gång i tredje klass då vi under en gymnastiklektion hoppade längdhopp utan ansats och hur jag märkte att detta var något, som jag direkt kunde. Märta Dahlberg, som vi då hade som gymnastiklärare berömde mig säkert en del och då blev det ännu roligare att fortsätta. Även om inte själva tävlingsmomentet då var viktigt var det ändå roligt att märka hur resultaten blev bättre och bättre. Från och med fjärde klass började jag tillbringa alltmer av min fritid ute på idrottsplanen tillsammans med likasinnade. Förutom längdhopp ägnade jag mig mycket åt att hoppa höjdhopp. Detta kunde jag göra även om det inte fanns någon seende person i närheten som kunde kontrollera vilken höjd ribban låg på. Höjdhoppsställningen var nämligen så konstruerad att man även som helt blind visste hur högt ribban låg. Höjdhoppsgropen var en vanlig sandgrop, men eftersom vi alltid landade med fötterna före gick det ju bra. Då jag senare började använda dykstilen krävdes en riktig höjdhoppsmatta för att undvika skador. Detta insåg jag efter att ha gjort några misslyckade försök utan en sådan matta. Under tiden på Tomteboda var väl idrotten mest en lek, även om vi hade skolmästerskap i såväl friidrott som simning. Jag märkte dock att jag hela tiden förbättrade mina resultat i både höjd- och längdhopp och det var i dessa båda grenar jag skulle komma att tävla, både nationellt och internationellt från 1967 till Något särskilt minne: Nog hände det både trevliga och otrevliga saker där ute på idrottsplanen, man ramlade, slog sig, grät, svor, men reste sig igen och fortsatte. Som med så mycket annat i den åldern var idrotten en lek. En lek som för mig säkert var mycket viktig, eftersom jag då kände mig som en (vanlig) unge. Jag fick springa, hoppa, spela boll och överhuvud taget rasa av mig. Jag är övertygad om att det är speciellt viktigt för oss gravt synskadade att på detta sätt få lära känna sin kropp, dess gränser och dess förmåga. 12

13 Några händelser från gymnastik/ idrottsvärlden på Tomteboda CATARINA MEURLING Nya tag med ny fröken Vid skolavslutningen 1967 gick Märta Dahlberg, gymnastiklärare på lågstadiet, i pension. Vi elever märkte det inte mer än att fröken talade om att hon skulle sluta och att hon bjöd alla lågstadieelever på var sin Storstrut. Till hösten fanns en ny gymnastiklärare, Ylva Westman på plats. De första gymnastikveckorna var sig rätt lika från förut med utevistelse i höstvädret och en timmes simning i veckan. Fram i oktober fick vi pröva på nya saker. Efter litet uppvärmning i gymnastiksalen kunde t ex bommen plockas fram och fröken visade på allt som gick att göra på och med den: slå kullerbytta, hänga i knävecken och gå armgång. Naturligtvis fick vi prova på det själva, var och en i sitt tempo. Fröken visade också hur man kunde vända på bommen och gå balansgång, För att klara av det behövdes ibland litet människostöd. Att hoppa över bommen gick också bra om man satte på en sadel på den. Linorna användes också flitigt, inte bara att hänga i utan också att slå kullerbytta med och göra en gunga av. Bänken, mattan och ribbstolen kom också fram. De kände vi till sedan förut men med ny fröken kommer nya övningar. Det var inte alltid vi var inne på gymnastiktimmarna. Vintern bjöd på mycket snö och ständigt minusgrader. Skridskobanan kunde därför ofta hållas åkbar. För de flesta, även tredjeklassare, var det första gången som man stod på ett par skridskor. Kanske blev skridskotillfällena inte så många men i alla fall tillräckligt många för att bevara mitt skridskointresse. Inte heller för många för att skrämma någon från att försöka stå på ett par skridskor. När snön hade försvunnit var det dags att sätta på sig bra skor för att gå ut och gå. Att gå var ingenting nytt, men att gå en viss sträcka på en viss tid som man sedan kunde få bekräftad av ett märke var nyheten. Helst skulle sträckan också gås på egen hand. Dessa gångtävlingar mot sig själv fick alla lågstadieelever vara med på. Jag är säker på att flera har sina gångmärken kvar som bevis på något man gjort och som köpts för egna pengar. Vi fick också prova på att springa på egen hand med ledning av frökens visselpipa. Men kanske de största förändringarna skedde i simbassängen. När Ylva Westman började som gymnastiklärare 1967 var ingen i årskurs tre simkunnig. När skolavslutningen närmade sig 1968 var det sex stycken som kunde ge sig ut på djupt vatten och ta sitt första simmärke. Även några elever i årskurs två kunde göra detsamma. Med åren var det fler simkunniga än icke simkunniga som lämnade lågstadiet. 13

14 Jag hade Ylva Westman som gymnastiklärare enbart i årskurs tre, men det är ingen tvekan om att detta år har satt sina spår i positiv riktning. Nya lärare har ofta nya idéer men jag kände mig aldrig som en försökskanin. Att få göra saker i gymnastiken efter sin förmåga och sedan få ett bevis på det i form av ett märke är något jag kommer att minnas. Från gymnastiken 1969/70 Vi hade av Anta Ryman blivit ombedda att ställa oss vid var sin ribbstol. Med ryggen mot ribborna skulle vi ta tag med händerna i den översta ribban och med armarnas och magens muskler skulle vi föra benen upp i en cirkel i luften. Jag gjorde så och plötsligt träffade mina ben något mjukt. Men barn, ska du sparka mig i ansiktet! hördes frökens röst och så pang på benet strax under gymnastikdräkten. Av ren förvåning släppte jag taget om ribbstolen och gled ner på golvet. En tår ville fram, men blev hängande i ögonvrån. Någon ilska fanns inte. Några år senare förde jag händelsen på tal, men något sådant kände fröken inte till och så var saken utagerad. Vi blev dock aldrig ombedda att göra rörelsen någon mera gång. Idrottsfesten 1971 I höstens idrottstävlingar vann jag två grenar i min grupp, löpning 60 meter och slungboll. Då vi fick önska oss vad vi ville ha som pris, önskade jag mig en ring att ha på fingret. Jag står här och tittar på din ring, som är fin, Catarina, sa Tore Gissler då jag var på väg fram för att hämta mitt pris. Ja, det blir i alla fall inget mellan rektorn och mig hörde jag mig själv säga. Mina ord följdes av ett rejält skratt, mest från de vuxna. Något mellan rektorn och mig blev det heller aldrig, men ringen finns kvar och går fortfarande att använda. Idrottsfesten 1974 Till idrottsfesten efter höstens friidrottstävlingar hade vi besök av två fotbollsspelare, Björn Alkeby (Djurgården) och Tom Eklund (jag tror hans hemmaklubb var Hammarby). Efter deras framträdande och prisutdelning var det dags för kaffe. Ta med de här grabbarna till matsalen så de får litet kaffe, sa Anta Ryman och lät mig ta tag i två främmande 14 killar. Med de orden var hon sedan försvunnen. Hon visste att hon överlämnat våra besökare till en som hade ett brinnande idrottsintresse. Nog försökte både Björn och Tom att ställa frågor om hur det var att vara blind och gå på internatskola, men idrottsfrågorna tog över. Från aktiv till ledare MAGDALENA TJERNBERG 1977 började jag som sjuåring på Tomteboda. Jag gick där i ett och ett halvt år för att lära mig läsa och skriva punktskrift. Som liten var jag mycket intresserad av vatten. Jag fick kontakt med Karsten Indhe som ledde en träningsgrupp en gång i veckan. Under hans ledning simmade jag där och det var veckans höjdpunkt. Efter dessa ett och ett halvt år flyttade jag hem till skolan i Bredaryd. Sedan dess har det rullat på. Jag började tidigt att träna med en klubb med icke handikappade och det har varit till stor fördel för mig. Jag tävlade i sju år med landslaget. Det har varit en mycket betydelsefull tid för mig var jag och min tvillingsyrra Gabbi för första gången med i skol-sm. Det var en mycket rolig tävling. Vi träffade många simmarungdomar från hela landet och för många var det en av årets höjdpunkter. Sommaren 1990 var jag med som ledare på TRC-IF:s sommarläger. Jag tycker att det är viktigt att man som före detta aktiv idrottare har möjlighet att leda och träna andra som vill simma. Jag känner att jag har mycket att ge till dem som kommer efter mig. Man kan visa att det går att bli elitidrottare fast man inte ser. Jag tror att jag m fl kan sporra andra synskadade som vill satsa på idrotten. Man behöver ju inte sikta på eliten. Huvudsaken är att man får motion och att man träffar kamrater som har samma intresse. Under mina sju år som landslagssimmerska, finns det vissa utmärkelser som jag värderar högt: 1986 fick jag Riksidrottsförbundets och Aftonbladets utmärkelse årets idrottskvinna kom jag tvåa i sportradions Jerringprisomröstning.

15 med andra länder. Detta har givit mig mycket, både idrottsligt och socialt. Jag hoppas att TRC-IF kommer att fortsätta med dessa aktiviteter i lång tid fram över fick jag ur kungens hand ta emot kungamedaljen. Att därutöver ha några skol-sm-medaljer känns inte heller fel. Mattias i Stora Skuggan MATTIAS LUNDBERG Jag minns skidtävlingen på Skol-SM/RM 1987 vid Stora Skuggan. Den tävlingen blev för mig inte särskilt rolig, eftersom min skidpjäxa gick sönder så att jag var tvungen att avbryta loppet. Då kändes livet ganska trist. Fastän jag inte fick någon medalj blev jag belönad med en snöstjärna för en god insats. Det tycker jag var en fin gest av tävlingsledningen Trots att det kändes motigt för stunden var det aldrig tal om att sluta, utan jag har fortsatt att komma på TRC-IFs Skol-SM/RM och idrottsläger. Jag har även deltagit i flera olika utbyten Minnen från skol-sm tiden ANNA NILSSON Jag heter Anna Nilsson och är nu en gammal skolidrottare. Jag har inte varit med sedan Tomteboda IF bildades för 60 år sedan, men väl sedan skol-sm tävlingarna kom igång Då var jag en liten blyg tjej på tolv år, som kom till Tomteboda för att jag var nyfiken och för att jag älskade att idrotta. Sedan dess har jag återvänt till Tomteboda två gånger om året, tills för ett par år sedan då jag passerade 20. Eftersom jag är en idrottsälskare så är det nog själva idrottandet som lockat mig allra mest, men det är klart att kompisarna och den fina gemenskapen som skapats också har betytt väldigt mycket. På skol-sm tävlingarna har jag fått många fina vänner, samt träffat min första stora kärlek. Sommar idrottslägret har jag bara haft möjlighet att delta på en enda gång. Det var nästan som paradiset för mig, eftersom vi då ägnade oss åt idrott hela dagarna och vi fick prova på så många olika saker. På sommarlägret fick jag lära mig att spela goalboll, vilket var jätteroligt och så småningom kom att bli min idrottsgren. Judo fick jag då också prova på för första gången och även det är ett av mina stora intressen just nu. Jag har många fina minnen från TRC-IF:s arrangemang och jag är övertygad om att det är fler som delar min mening. Att få komma tillsammans för att umgås och tävla på samma villkor tror jag är oerhört betydelsefullt för många idag, då alla går i skolan på sitt håll. Det är sällan man har möjlighet att träffa andra synskadade i samma ålder och på idrotten i skolan måste man ofta slåss för att få det att fungera. TRC-IF:s verksamhet är något som måste få fortsätta, den har givit och kommer säkerligen att ge många minnesvärda stunder. 15

16 Hej alla idrottsvänner!!! JENS CLAUSÉN Det jag nu vill förmedla är berättelsen om mig själv som synskadad idrottare. Jag har synskärpa 0,1 på vänster öga och är helt blind på höger (Internationell B3:a). Jag är idag 24 år, men det här kommer mest att handla om några år på åttio och början av nittiotalet. När jag var i tioårs åldern så gjorde jag som många andra, jag spelade lite fotboll hemma i klubben. Men jag blev inte så bra så jag slutade med det, delvis eftersom det är nödvändigt att se bra för att hänga med i spelet. När jag blev lite äldre så där år, så fick jag inbjudan till Skol-SM i friidrott på Tomteboda. Då bestämde jag mig för att åka dit. Min familj följde också med för att se vad det var för någonting. Det gick bra på tävlingarna, även om vi inte var så många som var med. Vi var väl ungefär 15 stycken totalt. Efter Skol-SM så ville jag börja träna friidrott och började med att gå med i handikappidrottsföreningen hemma. Där var jag med i några månader innan jag bestämde mig för att även gå med i friidrottsklubben. Jag var tvungen att göra det för att det var ingen som kunde något annat än rullstolsträning i handikappklubben. Det gick bra att träna i friidrottsklubben. De visste inget särskilt om synskadade, men jag fick göra samma saker som alla andra och då var det bara att prova om det gick eller inte. Efter ett tag så började jag åka på tävlingar, det måste man för att se om man blir bättre. Det gick bra och jag gjorde flera tävlingar mot synskadade, när det fanns några, men mest åkte jag på vanliga tävlingar, där jag fick tävla mot seende. Det var nyttigt. Konkurrensen var hård och jag fick träna hårdare. När jag tränade som mest blev det 6 dagar i veckan. Jag tycker själv att jag har mått bra av att få komma ut och springa och hålla mig i form. Det finns ju många fördelar med att träna och tävla förutom det. Jag har fått åka till andra länder både för att tävla och träna. Jag kan nämna Ungdoms VM i England -86, EM för synskadade i Schweiz -89, Femnationstävling i Vitryssland -90, Öppna Holländska Mästerskapen -92 m fl. Träningsläger har jag varit på i Jugoslavien ett par gånger, likaså på Kreta. Jag har även varit med som ledare i friidrott på Tomtebodas roliga sommarläger. Där har jag träffat många kompisar. Allt det här har naturligtvis varit väl värt att få vara med om. Nu när jag kanske inte har så många år kvar som aktiv idrottare så hoppas jag att några andra börjar att träna och får vara med om lika mycket som jag fått. Därför är det viktigt att man själv ställer upp och hjälper de som är yngre på både träning och tävling. Idag jobbar jag för att fler synskadade ska bli intresserade av och vilja hålla på med någon idrott. Vad har TRC och TRC IF:s idrottsverksamhet haft förbetydelse för ditt idrottsintresse? Madeleine Kristersson Här följer några telefonintervjuer med några av TRC-IF:s "gamla idrottare". Frågan är den jag ställt i rubriken. De som är med i intervjun har åkt på flera skol-sm tävlingar och några har även varit med på Tomtebodas idrottsläger. Wandi Lundgren Det har betytt mycket för mig socialt. Jag har träffat många kompisar. Jag idrottar mest för mitt eget intresse. Maria "Mize" Nyberg 1988 åkte jag på mitt första idrottsläger och det ledde i sin tur att jag åkte på skol-sm i friidrott samma år. I och med mitt första skol- SM så började jag träna. Jag har fått åka på en del utlandsträningar i friidrott bl a till Minsk och det har varit kul. Idag tränar och tävlar jag i goalball. 16

17 Fredrik Näsman Tomteboda har lett mig in på idrotten. Mitt första idrottsläger var Jag har tränat både judo och friidrott, men sedan 1989 tränar jag bara simning tävlade jag för Sverige i handikapp-os i Barcelona, Spanien. Under åren har även lärt känna många nya kompisar och fram för allt haft väldigt roligt. Att idrotta är kul. Jag hoppas att fler synskadade blir intresserade av idrott. Mikael Ståhl TRC och TRC-IF har betytt mycket både idrottsligt och socialt. Jag har fått komma ut på både läger och tävlingar. Jag var bl a med på friidrottstävling i Minsk Peter Wallin Jag fick mitt intresse för handikappidrott genom Tomteboda. Tidigare hade jag bara tävlat mot icke handikappade. Jag har fått åka ut och träffa vänner i andra länder. Jeanette Gradh Jag tyckte att det var jättekul att komma tillbaka efter 2 års uppehåll, eftersom jag har spelat teater i Skövde. Dom här tävlingarna tycker jag är jättekul, inte bara för att slå massa rekord utan det är faktisk själva kamratandan som är speciell. Jag hoppas att det kommer flera lyckade tävlingar i framtiden David Sundström Jag åkte till skol-rm första gången när jag gick i 4:e klass och deltagit många tävlingar som givit mig mycket tävlingsrutin. Vilket jag har haft stor nytta av nu i de internationella tävlingarna bl a alpin skidåkning och OS-guld. Den guldmedalj jag minns bäst från Skol/SM är guldmedaljen i Tomtebodalöpet. 17 Madeleine "Madde" Kristersson För min del har TRC och TRC-IF betytt mycket socialt, men också idrottsligt. Under 2 års tid satt jag med som ledamot i TRC-IF:s styrelse och nu mer är jag kontaktperson i goalball. Jag har även tävlat för idrottsföreningen i goalball några gånger. Jag hoppas, liksom Fredrik, på att fler synskadade ska börja idrotta. Ni behövs verkligen för att synskadeidrotten ska kunna leva vidare. Idrott och handikapp CHRISTER FORSELL Barn och ungdomar med handikapp har en svår situation. Oavsett vilka förutsättningar de och deras familjer har så är det mycket påfrestande. För ungdomar med synskador så är det ofta svårt med kamratkontakter. Man har svårt att avläsa kroppsspråk, man har svårt att vara med i aktiviteter av olika typer eftersom så mycket information går via synen. Ibland missförstår kamrater, skola och omgivning. En person med en grav synnedsättning behöver inte ha någon synlig märkbar defekt på ögonen. Vissa verksamheter kan vara väl kompenserade med hörsel, silhuettseende och därför förstår omgivningen inte varför "plötsligt" vissa uppgifter kan vara så svåra. Synnedsättningar är så pass sällsynta så man har inte automatiskt kontakt med andra som har liknande problem (och det har inte familjer eller skola heller). Många har svårt att våga åka hemifrån och även att få lov att åka. Man riskerar att bli socialt otränad. Tomtebodaskolans resurscenters idrottsförening har här en stor uppgift. Ungdomar får träffa varandra och få kontakt och förståelse. Man får träning under kontrollerade former att åka hemifrån och vara med om positiva upplevelser där familjerna kan vara trygga att kunskap och omtanke finns. De sociala kontakterna och att få deltaga och kämpa är viktigare än prestationerna i sig. Det är andningshål och kraftsamling i en verklighet som för många alltför ofta präglas av överkrav, misslyckanden, dåligt självförtroende och svårigheter att hantera sin verklighet. Hoppas att många fler hittar vägen till dessa idrottsläger och tävlingar.

18 Så började det och så blev det! CONNY NYGREN Redan när är jag började arbeta som gymnastiklärare 1975 på Tomtebodaskolan, specialskolan för synskadade elever från hela landet. Hade integrationstankarna börjat gro, men skolan hade fortfarande ca 100 elever. I regel är det gymnastiklärarna som leder och hjälper eleverna att driva och utveckla skolornas idrottsföreningar. Därför kändes det naturligt för mig att som ny idrottslärare, även ta på mig rollen som ordförande i Tomtebodaskolans idrottsförening TIF vid sidan av mina gymnastiklektioner och idrottsdagar. Här vill jag passa på att uttrycka min stora glädje över detta förtroende, eftersom det har givit många och givande tillfällen att umgås med och på ett demokratiskt sätt få eleverna att aktivt deltaga och bidraga till föreningens utveckling. Denna förening som blev grunden till TRC:s idrottsliga stöd för synskadade elever. TIF hade vid mitt tillträde en tradition att upprätthålla och att bygga vidare på. Årsmöte hölls vid höstterminens början då ny styrelse valdes. Styrelsen valdes bland skolans personal. Den hade förutom sedvanliga styrelseuppgifter också till uppgift att lära och handleda en vicestyrelse som valdes bland eleverna. Årsfesten, en höjdpunkt med underhållningsprogram av egna förmågor och med tävlingar mellan lärare och elever. Skolmästerskapen i bl a friidrott, de sk. Tomtebodamästerskapen med tillhörande utdelning av medaljer och Riksidrottsförbundets pris till en pojke och en flicka för årets bästa idrottsprestation. Dessa årliga arrangemang förbereddes och genomfördes av både elever och personal till stor glädje för alla. I och med integrationen minskade elevantalet snabbt på Tomtebodaskolan och mina visioner för den fortsatta idrottsverksamheten för de synskadade eleverna började ta form. De gamla Tomtebodamästerskapen skulle bli ett Skol-SM dit de integrerade eleverna skulle komma. De skulle i likhet med sina seende skolkamrater komma väl förberedda genom att de på sin hemort fått hjälp av skolans idrottslärare och hemortens idrottsförening med träningen. Jag måste dock erkänna att till det första SM:et var det lite si och så med den saken. När en av eleverna, Tomas Finnström, tillfrågades av en reporter om han hade tränat hårt inför tävlingarna svarade han, att det inte hade varit så värst mycket utan som han sade jag ställer nog mest upp för Connys skull. Detta uttalande tycker jag visar att idrotten har flera dimensioner, inte bara rekord och tabeller utan också att vi gör saker tillsammans och för varandra. När Tomtebodaskolans idrottsförening TIF 1987 bytte namn till Tomtebodaskolans resurscenters idrottsförening TRC-IF, fick vi "hör och häpna" veta att TIF bildades redan den 30 april Skolidrotten för synskadade har alltså många år på nacken, närmare bestämt 60 år. Det är detta vi firar med denna jubileumsskrift och med en jubileumsfest i samband med Skol- SM/RM den mars Vi träffar gamla skolidrottare som sponsorsimmar, vi får tillfälle att lära oss Showdown och vi följer SM/RM-tävlingarna i simning och goalball. Vi behöver varandra och genom att bjuda in till både Skol-SM/RM och till TIF/TRC-IF:s 60-årsjubileum bygger vi en bro mellan IDROTTEN FÖRR OCH NU. 18

19 SYNSKADADE ELEVERS IDROTTSVERKSAMHET I SKOLA OCH PÅ FRITID Som en konsekvens av den totala integrationen måste TRC anpassa sin idrottsverksamhet för att möta de nya krav som ställs för att stödja de integrerade elevernas idrottande. TRC:s idrottsläger Indikationer på att de integrerade eleverna fortfarande hade behov av att komma tillsammans och idrotta och umgås på lika villkor blev upptakten till TRC:s utåtriktade idrottsverksamhet. Redan 1980 framförde de elever som ännu inte integrerats önskemål till TIF:s styrelse att det skulle ordnas ett idrottsläger på Tomtebodaskolan. Eleverna saknade kontakten med sina integrerade kamrater och såg möjligheten att få träffa dem igen på sommarlovet. Skolledningen godkände förslaget och eleverna kunde sedan arbeta under läsåret 80/81 med förberedelserna. Det formulerades en inbjudan som skickades till de integrerade eleverna med hjälp av reselärarna, numera konsulenterna för elever med synskada. Lägret blev en succé! Sedan dess har idrottslägret arrangerats varje sommar med 10- årsjubileum Skol-SM/RM Inspirerade av framgången med idrottslägret väcktes tanken att återuppliva Tomtebodamästerskapen, nu som skolmästerskap. Det blev nödvändigt att integrera och förankra dessa mästerskap i Svenska Skolidrottsförbundets SSIF:s verksamhet. SSIF fick som första idrottsförbund chansen att föregå med gott exempel och integrera synskadeidrotten. Det skedde, och under specialskolans sista år 1984 inbjöds på försök och på dispens från SSIF de integrerade eleverna och specialskolans elever till ett gemensamt Svenskt Skolmästerskap (Skol-SM) för de äldre eleverna och Riksmästerskap (Skol-RM) för mellanstadieeleverna. Det blev en blygsam upptakt med 15 tävlande, men grunden var därmed lagd till dagens så populära tävlingar med ett 75-tal tävlande. SM/RM-tävlingar anordnas idag i friidrott, simning, skidor och goalboll. Tävlingarna i friidrott går samtidigt som skolmästerskapen för seende elever. Tävlingarna i simning, skidor och goalboll går i mars månad. Showdown står närmast i tur som mästerskapsgren och introduceras på allvar Övriga idrotter aktuella att införliva i tävlingsprogrammet är orientering och elektronskytte (man siktar med hörseln) För att få ordna giltiga skolmästerskap måste TRC vara medlem i och samarbeta med två organisationer, Svenska Skolidrottsförbundet 19

20 tävlingar och läger. Syftet med detta är att idrottsumgänget kan fortsätta på hemmaplan och kamratskapet fördjupas mellan eleverna. Kompisar till synskadade elever får också tillfälle att utbyta erfarenheter med andra som också har en synskadad kamrat. Idrotten ger mer Att vara idrottsligt kunskapsutvecklande. En jämförelse med resultatlistorna från de första tävlingarna visar att deltagarna numera i genomsnitt ställer upp i flera grenar av vilket man kan dra slutsatsen att de fått ökat kunnande och intresse för idrott. Därtill kommer att vid varje tävling sätts i regel ett antal nya skolrekord. SSIF och Svenska Handikappidrottsförbundet SHIF. I SSIF för att få arrangera skolmästerskap och för att ge elever, vars skola inte har någon idrottsförening, möjlighet till medlemskap. I SHIF för att få arrangera idrottstävlingar för handikappade och för att ge elever möjlighet till medlemskap i en handikappidrottsförening. Genom TIF gjordes därför en ansökan om medlemskap i såväl SSIF som SHIF. Detta blev ett litet byråkratiskt dilemma men som förbunden på ett välvilligt sätt löst genom en specialkonstruktion till TRC:s förmån. Det innebär att vi idag vid Tomtebodaskolans resurscenter har en unik skolidrottsförening och handikapp-idrottsförening, som ger elever från hela landet möjlighet att deltaga i såväl skoltävlingar som handikappidrottstävlingar även om det inte finns passande föreningar för dem på hemorten. Att genom idrott ge möjlighet till social gemenskap och identifikation med handikappet. När man såg statistiskt (1989) på det antal elever som besökt TRC:s läger och tävlingar visade det sig att flertalet elever bör få mera stöd och bättre möjligheter att idrotta tillsammans. Spridningen var mycket stor på dem som hade varit en gång till dem som varit alla gånger. Men av de fyra som deltagit oftast lyckades två träna sig i Svenska simlandslaget. Vi bör med både pedagogiska och ekonomiska insatser undanröja hinder såsom brist på ledsagare, oro för resor, känslan av att inte vara tillräckligt bra, liksom bristen på alternativa idrottsaktiviteter för synskadade och kostnader i samband med tävlandet. Samma undersökning visade att de som har minst syn har störst behov av att träffas och Man har funnit att det är lättare att integrera eleverna i skolsituationen än att ordna en meningsfull och aktiv fritidssysselsättning för dem tillsammans med seende kamrater. TRC:s idrottsverksamhet försöker överbrygga just det problemet genom att erbjuda seende kamrater att följa med som ledsagare vid 20

21 tävla, medan de som ser bäst också har lättare att även deltaga i tävlingar för seende och kanske väljer det. Detta visar att de som bäst behöver träffas och tävla på lika villkor också nås av verksamheten. Då ska man även beakta att de synsvaga idrottarna är ca 10 ggr fler än de gravt synskadade. Det finns ca 100 elever som är gravt synskadade och ca 1000 elever som är synsvaga i grundskola och gymnasium och som på något vis bör nås av idrotten i skola och på fritid. Att skapa bestående intresse för fysiska aktiviteter. Troligtvis som en konsekvens av integrationen har det varit mycket få synskadade elever som har deltagit i tävlingar som arrangerats av Svenska Handikappidrottsförbundet och andra arrangörer. Men tack vare uppmuntran och hjälp av TRC och TRC IF:s ledare med att organisera bl a resorna har en del av våra Skol-SM/RM deltagare även börjat åka på dessa tävlingar som t ex Malmö- Open, Solnaspelen, Spinner-Cup, Maraton Goalboll i Göteborg. Här några exempel även på deltagande i internationella tävlingar. Island, Reykjavik - friidrott, 1987 Vi prövar våra vingar och anmäler oss till friidrottstävlingar på Island. Ett fåtal modiga friidrottare med Per Lundgren som ledare mötte upp tillsammans med det övriga SHIFgänget. Pers kompetens kom väl till pass både som lagledare, tävlingsledare och idrottsplatsbyggare. Det visade sig att arrangörerna inte var riktigt förberedda på att synskadade skulle deltaga och den sista handen på den nyanlagda idrottsplatsen måste läggas innan tävlingen kunde börja. Trots allt vittnade alla deltagare om att det hade varit ett lyckat idrottsutbyte, 21 Vitryssland, Minsk - Internationella friidrottstävlingar, 1990 Nu var det dags igen. En inbjudan till friidrottstävlingar i Vitryssland kom till TRC och denna gång var det 15 tävlande som anmälde sig. Förutom träning var det mycket förberedelser med att ordna visum och växla till sig rubel. Det var deltagare från fem nationer av vilka flera var mästare och mästarinnor av olika valörer från EM-, VM- och OS-tävlingar. På TRC finns en liten minnesutställning från deltagarnas samlade upplevelser av denna resa samt en dagbok. Tyskland, Marburg - friidrott, 1991 Nu var det Tysklands tur att inbjuda till friidrottstävlingar. Minskgänget ville förstås tävla igen och träffa de nyvunna idrottskompisarna med vilka några också hade haft kontakt brevledes. Flera av deltagarna i dessa resor finns idag fortfarande kvar inom synskadeidrotten både som aktiva och ledare.

Danielle hängde av sig kläderna och satte på lite musik, gick in i badrummet och började fylla upp vatten i

Danielle hängde av sig kläderna och satte på lite musik, gick in i badrummet och började fylla upp vatten i Ensamhet Danielle hade precis slutat jobbet och var på väg hemåt för en lugn och stilla fredagskväll för sig själv. Hon hade förberett med lite vin och räkor, hade inhandlat doftljus och köpt några bra

Läs mer

Idrottsminnen från 1950-talet. Gossis framgångsrika friidrottare

Idrottsminnen från 1950-talet. Gossis framgångsrika friidrottare mina doc: Gossis Idrottsminnen Rolf Lindelöf Februari 2011 Idrottsminnen från 1950-talet. Gossis framgångsrika friidrottare Startade tidigt Skolungdomens årliga friidrottstävlingar på Stockholms Stadion

Läs mer

Föreningsträdet. Handledning Aktiva 7 år

Föreningsträdet. Handledning Aktiva 7 år Föreningsträdet Handledning Aktiva 7 år Alma och Burre plockar svamp Tennisturnering i skogen Effe och Burre spelar pingis Alma och skogsbusarna spelar innebandy I vår busgrupp Att arbeta med Föreningsträdet

Läs mer

Sune slutar första klass

Sune slutar första klass Bra vänner Idag berättar Sunes fröken en mycket spännande sak. Hon berättar att hela skolan ska ha ett TEMA under en hel vecka. Alla barnen blir oroliga och Sune är inte helt säker på att han får ha TEMA

Läs mer

SÅ MYCKET MER. Det finns många uppfattningar om konfirmation, men det är bara en sak som vi törs säga med säkerhet: Konfirmation är så mycket mer.

SÅ MYCKET MER. Det finns många uppfattningar om konfirmation, men det är bara en sak som vi törs säga med säkerhet: Konfirmation är så mycket mer. R I F T A M N IO N 0 O 2 K 5 1 0 2 6 1 SÅ MYCKET MER. Det finns många uppfattningar om konfirmation, men det är bara en sak som vi törs säga med säkerhet: Konfirmation är så mycket mer. Så mycket mer än

Läs mer

10 september. 4 september

10 september. 4 september I AM GREGER PUTTESSON 4 september Hej dumma dagbok jag skriver för att min mormor gav mig den i julklapp! Jag heter Greger förresten, Greger Puttesson. Min mamma och pappa är konstiga, de tror att jag

Läs mer

barnhemmet i muang mai måndag 19 november - torsdag 13 december

barnhemmet i muang mai måndag 19 november - torsdag 13 december barnhemmet i muang mai måndag 19 november - torsdag 13 december Under veckorna som har gått har vi med jämna mellanrum i vardagen firat thailändska högtider och framöver blir det dags för lite farang-högtider

Läs mer

HÄR OCH NU! Tina Persson Hälsoinspiratören

HÄR OCH NU! Tina Persson Hälsoinspiratören HÄR OCH NU! Tiden går fort, även om den under tiden kan gå väldigt långsamt. Det är mycket jag vill här i livet, men livet tar sån tid på sig. Fast jag vet att det är nog jag som behöver tiden för att

Läs mer

Innehållsförteckning. Kapitel 1

Innehållsförteckning. Kapitel 1 Innehållsförteckning Kapitel 1, Zara: sid 1 Kapitel 2, Jagad: sid 2 Kapitel 3, Slagna: sid 3 Kapitel 4, Killen i kassan: sid 5 Kapitel 5, Frågorna: sid 7 Kapitel 6, Fångade: sid 8 Kapitel 1 Zara Hej, mitt

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning ÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning Ordlista stålskena fraktur brott i handleden akuten amputering konvention avtal efterskott omprövning överklaga SJUVÅRD VID ILLFÄLLIG VISELSE UOMLANDS

Läs mer

AKTIVITETSHANDLEDNING

AKTIVITETSHANDLEDNING AKTIVITETSHANDLEDNING Av AnnMarie Lindman JEFFREY IGE VÄGEN TILL PARALYMPICS av Martin Nauclér Handledningen är ett underlag för diskussion för den som vill läsa den här boken i grupp inom till exempel

Läs mer

FEBRUARI 2012. JVM-Distans. den 22 februari 2012

FEBRUARI 2012. JVM-Distans. den 22 februari 2012 FEBRUARI 2012 JVM-Distans den 22 februari 2012 Då var första tävlingen avklarad för oss äldre igår, resultatet från min egen sida var inte alls suveränt, faktiskt inte ens i närheten.. Men med tanke på

Läs mer

Skolbrottning i praktiken

Skolbrottning i praktiken Skolbrottning i praktiken Handledning för dig som jobbar med barn i skolan Sportkommittén L-G Lundström, Raimo Ojala, Lars-Ola Särkimukka Kiruna 2010-04-11 Inledning Sedan 2008 har ett stort antal skolor

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,

Läs mer

Demokrati & delaktighet

Demokrati & delaktighet Demokrati & delaktighet Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen:

Läs mer

Om författaren. Om boken. Namn Aron Ålder 9 år Intressen Fotboll och mat Klass 3b Tack till Love Dohns Josef Sahlin

Om författaren. Om boken. Namn Aron Ålder 9 år Intressen Fotboll och mat Klass 3b Tack till Love Dohns Josef Sahlin Om författaren Namn Aron Ålder 9 år Intressen Fotboll och mat Klass 3b Tack till Love Dohns Josef Sahlin Om boken Klara är elva år och har en kompis som heter Amanda. Det finns en dum kille som heter Tobias.

Läs mer

Skruttans badträning

Skruttans badträning Skruttans badträning Skruttans badträning Skruttan, flickan med en mage som luras. En saga om och för barn med Prader-Willi syndrom. Skruttan måste varje vecka gå till sjukhuset för att träna i den stora

Läs mer

Kapitel 1 Ljudet. -Nej, hur lät det? undrade Kalle -Det lät "wha wha"

Kapitel 1 Ljudet. -Nej, hur lät det? undrade Kalle -Det lät wha wha Författare: Filip Sahlberg 2014 Kapitel 1 Ljudet Alexander och Kalle var i deras hemliga kemirum i källaren. En otrevlig källare med gamla tegelväggar och avloppsvatten rör som läckte. Plötsligt hörde

Läs mer

SUNE Tidningen Hästfynd nr 5, 2004

SUNE Tidningen Hästfynd nr 5, 2004 SUNE Tidningen Hästfynd nr 5, 2004 (utdrag ur en horsemanshiptränares dagbok) Text: Sven Forsström Foto: Inger Lantz En vinterdag för ungefär ett år sedan ringde min telefon. Som så många andra gånger

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han

Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han huvudet längre och nästan dubbelt så bred. Springer Med

Läs mer

Varför är jag inte normal!?

Varför är jag inte normal!? Hur började allt och hur gick allting snett? Varför är jag inte normal!? Mitt liv har alltid varit perfekt. Jag var så kallad normal. Jag var den som alla ville snacka med och umgås med efter skolan. Men

Läs mer

1 En olycka kommer sa " llan ensam

1 En olycka kommer sa  llan ensam 1 En olycka kommer sa " llan ensam Ewa Christina Johansson Illustrationer Johan Egerkrans Axel! Där är du ju! Axels hjärta hoppade till i bröstet. Fast på ett bra sätt. Det var ju söta Rut som ropade på

Läs mer

Emma K. Jalamo som upptäckte Sandvargen på Mallorca 1988

Emma K. Jalamo som upptäckte Sandvargen på Mallorca 1988 Emma K. Jalamo som upptäckte Sandvargen på Mallorca 1988 Zackarina bodde i ett hus vid havet tillsammans med sin mamma och sin pappa. Huset var litet men havet var stort, och i havet kan man bada i alla

Läs mer

PIA. Publicerat med.llstånd Titel Text Bild Förlag

PIA. Publicerat med.llstånd Titel Text Bild Förlag PIA Jonatan är så glad att han nästan svävar in genom dörren till sporthallen. Han är barfota och har träningsbyxor och T-shirt på sig. Han ser fram emot att få flyga genom luften med ena benet framför

Läs mer

Av: Nils Åkerblom AV NILS ÅKERBLOM

Av: Nils Åkerblom AV NILS ÅKERBLOM AV NILS ÅKERBLOM KAPITEL 1 Skolan börjar Hej jag heter Joel Nilsson. Jag är 10 år och gillar att spela fotboll. Jag går på Talbacka skolan. Jag har ganska mörkt hår och är 140 cm lång. Jag har en kompis

Läs mer

Nästa vecka: Fredag: Gymnastik! Kom ihåg ombyteskläder, skor, handduk, tvål och egen hårborste om man vill ha det.

Nästa vecka: Fredag: Gymnastik! Kom ihåg ombyteskläder, skor, handduk, tvål och egen hårborste om man vill ha det. Veckobrev v. 3 Hej! Äntligen är vi tillbaka i vardagen och rutinerna igen. Nog för att det kan vara väldigt skönt med lite ledigt och göra det som faller en in, så är det ändå skönt när det väl är dags

Läs mer

Den kidnappade hunden

Den kidnappade hunden Den kidnappade hunden Lisa, Milly och Kajsa gick ner på stan med Lisas hund Blixten. Blixten var det finaste och bästa Lisa ägde och visste om. När de var på stan gick de in i en klädaffär för att kolla

Läs mer

MAJ 2012. Sommartider. den 27 maj 2012. Södergarn. den 17 maj 2012

MAJ 2012. Sommartider. den 27 maj 2012. Södergarn. den 17 maj 2012 MAJ 2012 Sommartider den 27 maj 2012 Har hunnit vara hemma en vecka nu och vila upp mig lite från lägret ute på Lidingö, eller vilat och vilat, det har varit tester på schemat den gågna veckan. Men har

Läs mer

Ut med domarn! Kenta. Ut med domarn! ur Två par mockasiner av Lars Collmar (Argument Förlag) 33

Ut med domarn! Kenta. Ut med domarn! ur Två par mockasiner av Lars Collmar (Argument Förlag) 33 Ut med domarn! Kenta Äntligen! Där satt den! Fyra sekunder före full tid, ställning 3 3, kom bollen farande rakt mot Kentas klubba. Nån från motståndarlaget 8 C gav honom en hård tackling. Kenta fick en

Läs mer

Kom igen, Amina! Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Kom igen, Amina! Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: Lärarmaterial SIDAN 1 Boken handlar om: Amina älskar att träna och springa. När hon springer, känner hon sig glad. Ändå är Amina orolig. Hennes mamma är kvar i flyktinglägret i Kenya. Nu har Aminas lag

Läs mer

Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner.

Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner. Veronicas Diktbok Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner. Vi gör roliga saker tillsammans. Jag kommer alltid

Läs mer

Helges resa till Holland i mars 2010 Onsdag den 24 mars.

Helges resa till Holland i mars 2010 Onsdag den 24 mars. Helges resa till Holland i mars 2010 Onsdag den 24 mars. Nu är jag på väg till Holland. Här står flygplanet som jag ska åka med till Schiphol i Amsterdam. Jag tycker att planet ser väldigt säkert ut. Sådär

Läs mer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer 2009-04-16 Sid: 1 (7) Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer Det var en gång en kanin som hette Kalle. Han bodde på en grön äng vid en skog, tillsammans med en massa andra kaniner. Kalle hade

Läs mer

Publicerat med tillstånd Spinkis och Katta Text Lasse Anrell Bild Mati Lepp Bonnier Carlsen 2009

Publicerat med tillstånd Spinkis och Katta Text Lasse Anrell Bild Mati Lepp Bonnier Carlsen 2009 Första dagen på sommarlovet ska Olle åka på fotbollsläger. Det är två lag från Söderkamraterna som ska träna ihop: Olles lag och ett tjejlag. Varför ska vi träna med tjejer? undrar några killar i Olles

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

Träningsläge. copyright 2007, Maria Hagström, Skogsborgs Gård HB

Träningsläge. copyright 2007, Maria Hagström, Skogsborgs Gård HB Träningsläge Har du kul när du tränar lydnad? Har du din hunds fulla uppmärksamhet? Många, jag träffat, speciellt bruksförare tycker att lydnaden är tråkig. Eftersom nästan halva poängen på bruksprov består

Läs mer

Denna bok är tillägnad till mina bröder Sindre och Filip

Denna bok är tillägnad till mina bröder Sindre och Filip Kapitel: 1 hej! Sid: 5 Kapitel: 2 brevet Sid: 6 Denna bok är tillägnad till mina bröder Sindre och Filip Kapitel: 3 nycklarna Sid: 7 Kapitel: 4 en annan värld Sid: 9 Kapitel: 5 en annorlunda vän Sid: 10

Läs mer

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige.

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Är det inte meningen att samhället ska hjälpa de som har det mindre bra? Är det inte meningen att man ska få stöd till ett bättre mående och leverne? Är det

Läs mer

...som små ljus. i huvudet. Marika Sjödell

...som små ljus. i huvudet. Marika Sjödell ...som små ljus i huvudet Marika Sjödell ...som små ljus i huvudet Copyright 2012, Marika Sjödell Ansvarig utgivare: Marika Sjödell Illustratör: Åsa Wrange Formgivare: Patrik Liski Framställt på vulkan.se

Läs mer

Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012

Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012 Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012 Välkomna till det 24:e inspirationsbrevet. Repetera: All förändring börjar med mina tankar. Det är på tankens nivå jag kan göra val. Målet med den här kursen är

Läs mer

En dag så gick vi runt på skolan och pratade. Då så såg vi en konstig dörr. Den var vit och hade en svart ruta och den luktade inte gott.

En dag så gick vi runt på skolan och pratade. Då så såg vi en konstig dörr. Den var vit och hade en svart ruta och den luktade inte gott. Hej! Hej! Jag heter Peter och jag är tio år. Jag går på Tallbergskolan. Det finns många snälla på våran skola, men våran vaktmästare är jag väldigt rädd för. Han ser sur ut. Jag har en bästis som heter

Läs mer

Förvandlingen. Jag vågade inte släppa in honom utan frågade vad han ville. Jag trodde att du behövde mig, sa gubben och log snett.

Förvandlingen. Jag vågade inte släppa in honom utan frågade vad han ville. Jag trodde att du behövde mig, sa gubben och log snett. Förvandlingen Det var sent på kvällen och jag var ensam hemma. Jag måste upp på vinden och leta efter något kul och läskigt att ha på mig på festen hos Henke. Det skulle bli maskerad. Jag vet att jag inte

Läs mer

Nu gör jag något nytt

Nu gör jag något nytt Nu gör jag något nytt Linda Alexandersson fredag 15 maj Det började med att två tjejer i min församling i Arvika, åkte ner hit till Göteborgsområdet för att träffa en präst. De hade bekymmer på ett område

Läs mer

barnhemmet i muang mai torsdag 26 juli - söndag 16 september

barnhemmet i muang mai torsdag 26 juli - söndag 16 september barnhemmet i muang mai torsdag 26 juli - söndag 16 september Nu var det ett tag sen sist - och ett tag som vi inte har så bra koll på för av att vi har varit i Sverige. Vi bad därför Ullis och Sophie de

Läs mer

Jag en individuell idrottare. 3. Träningsgruppen ett team

Jag en individuell idrottare. 3. Träningsgruppen ett team 3. Träningsgruppen ett team I din idrott tävlar ni oftast individuellt men tränar ofta i grupp. I träningsgruppen kan ni stödja och peppa varandra i med och motgång. Att man trivs och har kul i samband

Läs mer

ÅRETS LOPP 2012. Budapest halvmarathon 9 september 2012

ÅRETS LOPP 2012. Budapest halvmarathon 9 september 2012 ÅRETS LOPP 2012 Här hoppas jag att vi får in många berättelser. Jag hoppas också att jag 2012 kommer att kunna delta i flera lopp än 2011. Och vi blir glada om ni delar med er av era bilder och berättelser.

Läs mer

3V BLADET IDROTT FÖR ALLA

3V BLADET IDROTT FÖR ALLA 3V BLADET IDROTT FÖR ALLA Hösten 2009 - Våren 2010 Göteborg VÄLKOMMEN TILL 3V HIF DU HÅLLER I DIN HAND VÅRT PROGRAM OM IDROTTSAKTIVITETER FÖR HÖSTTERMINEN 2009 TILL VÅRTERMINENS SLUT 2010 Som medlem i

Läs mer

Detta är dagens deltagare från Bk Bryggan. En trupp som består av 15 st vältränade atleter under ledning av Dannä, Ulf och Ghasem.

Detta är dagens deltagare från Bk Bryggan. En trupp som består av 15 st vältränade atleter under ledning av Dannä, Ulf och Ghasem. Geråscupen 2010 Denna strålande höstdag 9 oktober drog våra brottare österut för ännu en kamp i den ädla sporten brottning. Vi möttes några timmar efter skymningen vid Geråshallen. Solen sken som den bästa

Läs mer

h ä x folk et magisk a kr after Jo Salmson Illustrationer av Natalia Batista

h ä x folk et magisk a kr after Jo Salmson Illustrationer av Natalia Batista h ä x folk et magisk a kr after Jo Salmson Illustrationer av Natalia Batista Kapitel 1 I full galopp Sol Hästarna galopperade så snabbt att Sol fick tårar i ögonen. Hon hann knappt ducka för ett par lågt

Läs mer

Fotbollsskolan. bollekar.indd

Fotbollsskolan. bollekar.indd Fotbollsskolan bollekar.indd 1 07-06-05 16.14.36 Välkommen till fotbollsskolan! Fotboll är en meningsfull sysselsättning året runt. För att få ett friskare och roligare liv och inte minst - för att lära

Läs mer

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land.

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land. Jag träffade Elmir för att prata om hans flykt från Bosnien till Sverige när kriget bröt ut och belägringen av Sarajevo inträffade i början på 1990-talet. Han berättade hur det var precis innan det bröt

Läs mer

Sagan om den höjdrädda fågeln Vingenting

Sagan om den höjdrädda fågeln Vingenting Sagan om den höjdrädda fågeln Vingenting EN HITTA PÅ-SAGA AV MALIN NORLANDER Sagan om den höjdrädda fågeln Vingenting 2012 Malin Norlander E-bok ISBN 978-91-7477-113-8 Pupill förlag Det var en gång en

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

IP: Oj (skratt) svåra frågor du ställer (skratt).. Oj, nu måste jag tänka efter vad det är allt

IP: Oj (skratt) svåra frågor du ställer (skratt).. Oj, nu måste jag tänka efter vad det är allt ÖVNINGSTEXT FÖR KODNING Kan du berätta lite om vad du har jobbat med? IP: Oj (skratt) svåra frågor du ställer (skratt).. Oj, nu måste jag tänka efter vad det är allt som jag har sysslat med ja, först då

Läs mer

Strömsbergs Friskolas Tidning

Strömsbergs Friskolas Tidning Strömsbergs Friskolas Tidning ÅRGÅNG 1, NUMMER 1 JUNI 2014 STRÖMSBERGS FRISKOLA HAR HAFT VÅRFEST Först hade 6 och 5 sånger: Jag vill ha en egen måne och Jag hade en gång en båt. 2,3 och 4 hade teater.

Läs mer

Sagan om Nallen Nelly

Sagan om Nallen Nelly Sagan om Nallen Nelly Titel Författare Det var en gång en flicka som hette Lisa som bodde i Göteborg. Lisa tog med sig skolans nalle Nelly på resan till mormor som bodde i Kiruna. Lisa åkte tåg med Nelly

Läs mer

Veronica s. Dikt bok 2

Veronica s. Dikt bok 2 Veronica s Dikt bok 2 Det är bra att ha en syster Min syster betyder så mycket för mig. Jag vet att hon betyder likadant för mig. Om jag vill henne något så vet jag att hon finns där för mig. Jag är glad

Läs mer

Policy. Möjligheternas förening Ope Idrottsförening

Policy. Möjligheternas förening Ope Idrottsförening Policy Möjligheternas förening Ope Idrottsförening POLICY MÖJLIGHETERNAS FÖRENING Kamratskap Trygghet Glädje Gemenskap Fotboll Efter egen förmåga Stärkt självkänsla Lek Inledning Ope IF är en av norrlands

Läs mer

Kurt qvo vadis? 2007-01-11. Av Ellenor Lindgren

Kurt qvo vadis? 2007-01-11. Av Ellenor Lindgren qvo vadis? 2007-01-11 Av Ellenor Lindgren SCEN 1 HEMMA Publikinsläpp. tar emot publiken och förklarar att slagit huvudet. har bandage runt huvudet och ligger och ojar sig på scenen. leker och gör skuggspel.

Läs mer

Rödluvan Med bilder av Mati Lepp

Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Det var en gång en liten flicka som var så söt och rar att alla människor tyckte om henne. Den som älskade henne allra mest var hennes gamla mormor. Alltid när hon kom

Läs mer

Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5

Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5 Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5 Kapitel 2 - Brevet 6-7 Kapitel 3 - Nycklarna 8-9 Kapitel 4 - En annan värld 10-11 Albin Kapitel 5 - En annorlunda vän 12-13 Kapitel 6 - Mitt uppdrag 14-15 Kapitel 7 -

Läs mer

lyckades. Jag fick sluta på dagis och mamma blev tvungen att stanna hemma från jobbet ibland, eftersom jag inte tyckte om de barnflickor som mina

lyckades. Jag fick sluta på dagis och mamma blev tvungen att stanna hemma från jobbet ibland, eftersom jag inte tyckte om de barnflickor som mina Förlåt mig mamma! D et finns bara en människa här på jorden som älskar mig och det är min mamma. Jag är en svår och besvärlig person som jag ofta är fruktansvärt trött på, en människa jag tycker riktigt

Läs mer

Vilka tycker du är de bästa valen?

Vilka tycker du är de bästa valen? Vilka tycker du är de bästa valen? På vår webbplats www.respect4me.org kan du titta på berättelserna om våra liv och de situationer vi råkar ut för. Varje berättelse börjar på samma sätt med en kort film,

Läs mer

Pojke + vän = pojkvän

Pojke + vän = pojkvän Pojke + vän = pojkvän Min supercoola kusin Ella är två år äldre än jag. Det är svårt att tro att det bara är ett par år mellan oss. Hon är så himla mycket smartare och vuxnare än jag. Man skulle kunna

Läs mer

DEN RUNDA TUNNELN EN UNDERSKATTAD FIENDE

DEN RUNDA TUNNELN EN UNDERSKATTAD FIENDE DEN RUNDA TUNNELN EN UNDERSKATTAD FIENDE Av Marie Hansson När man är nybörjare i agility, eller ser sporten utifrån, är det lätt att tro att just den runda tunneln är det allra lättaste hindret! Och det

Läs mer

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd?

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Ju mer vi lär barnen om det icke- verbala språket, kroppsspråket, desto skickligare

Läs mer

EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT

EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT VILL DU ATT DINA BARN SKA GÅ LÅNGT? LÄS DÅ DET HÄR. Det är med resvanor precis som med matvanor, de grundläggs i tidig ålder. Både de goda och

Läs mer

Santos hade precis avslutat träningen med ungdomslaget när tränaren kom och kallade på honom.

Santos hade precis avslutat träningen med ungdomslaget när tränaren kom och kallade på honom. 1. Santos hade nu spelat för klubben ungdomslag i två år och trivdes oerhört bra med sitt nya liv. Han fick i princip hålla på med det han älskade från morgon till kväll. Ja, de hade ju lite skola också

Läs mer

Mitt USA I augusti 2013 flyttade jag till North Carolina, USA. Mitt enda mål var att bli en bättre simmerska, men det jag inte visste då var att mycket mer än min simning skulle utvecklas. Jag är född

Läs mer

Kapitel 1 Hej! Jag heter Jessica Knutsson och jag går på Storskolan. Jag är nio år. Jag har blont hår och små fräknar. Jag älskar att rida.

Kapitel 1 Hej! Jag heter Jessica Knutsson och jag går på Storskolan. Jag är nio år. Jag har blont hår och små fräknar. Jag älskar att rida. Kapitel 1 Hej! Jag heter Jessica Knutsson och jag går på Storskolan. Jag är nio år. Jag har blont hår och små fräknar. Jag älskar att rida. Min bästa kompis heter Frida. Frida och jag brukar leka ridlektion

Läs mer

Eleverna i Kallingeskolan F-6 har gjort en egen tolkning av likabehandlingsplanen

Eleverna i Kallingeskolan F-6 har gjort en egen tolkning av likabehandlingsplanen Eleverna i Kallingeskolan F-6 har gjort en egen tolkning av likabehandlingsplanen Det finns en likabehandlingsplan som gäller för barn och vuxna på Kallingeskolan och där står det saker som vi måste veta

Läs mer

Se mig Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål och förmågor från Lgr 11. Eleverna tränar på följande förmågor. Författare: Bente Bratlund

Se mig Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål och förmågor från Lgr 11. Eleverna tränar på följande förmågor. Författare: Bente Bratlund sidan 1 Författare: Bente Bratlund Vad handlar boken om? Jonna och Sanna var bästa kompisar och gjorde allt tillsammans. De pratade om killar, viskade och skrattade tillsammans, och hade ett hemligt språk

Läs mer

SF material. från. Sv. Dövidrottsförbundet och Sv. Handikappidrottsförbundet

SF material. från. Sv. Dövidrottsförbundet och Sv. Handikappidrottsförbundet SF material från Sv. Dövidrottsförbundet och Sv. Handikappidrottsförbundet Svenska Dövidrottsförbundet Anslutet till Riksidrottsförbundet Anslutet till Internationella Dövidrottsförbundet Anslutet till

Läs mer

barnhemmet i muang mai måndag 15 oktober - söndag 18 november

barnhemmet i muang mai måndag 15 oktober - söndag 18 november barnhemmet i muang mai måndag 15 oktober - söndag 18 november Oj, oj oj, nu går tiden fort det har redan gått fem veckor sedan förra veckobrevet! Var tog de fem veckorna vägen? Jo, de försvann i en massa

Läs mer

Jag är så nyfiken på den konstiga dörren. Jag frågar alla i min klass om de vet något om den konstiga dörren, men ingen vet något.

Jag är så nyfiken på den konstiga dörren. Jag frågar alla i min klass om de vet något om den konstiga dörren, men ingen vet något. Kapitel 1 Hej Hej! Jag heter Julia. Min skola heter Kyrkmon. Jag är 8 år, jag tycker om att ha vänner. Min favoritfärg är turkos och svart.jag har många kompisar på min skola. Mina kompisar heter Albin,

Läs mer

Flod våg Art nr

Flod våg Art nr Anne Rooney av Anne Rooney Översättning Maria Holst 8 Kapitel 1 Långt där nere var vattnet mörkt och vilt. Danny svingade sig upp på räcket som löpte längs däcket. Skulle han dyka eller bara hoppa i?

Läs mer

Stall Flitige Lise. Resan. Boende

Stall Flitige Lise. Resan. Boende Stall Flitige Lise Jag hade min praktik med Klara Winkler, vi åkte ner till Holland, till stall Flitige Lise. Stall Flitige Lise är ett försäljnings och tillridningsstall. De flesta av hästarna ägs av

Läs mer

Inga hinder bara möjligheter. Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg

Inga hinder bara möjligheter. Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg Inga hinder bara möjligheter Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg Inga hinder bara möjligheter Eller? Du kan göra nästan allt det där som alla andra i din ålder tycker om att göra

Läs mer

Babybojen. Bad i hemmet för små barn

Babybojen. Bad i hemmet för små barn Babybojen Bad i hemmet för små barn Att bada med små barn Fler tips: Att göra före badet 1. Vattenvana - övningar i badet för de minsta När kan min bebis bada Att tänka på Tips när ni badar 2. Övningar

Läs mer

Fritidsenkät 2014. Åk 5 och 8. Standardrapport

Fritidsenkät 2014. Åk 5 och 8. Standardrapport Fritidsenkät 2014 Åk 5 och 8 Standardrapport Årskurs 5 56,4% 248 Årskurs 8 43,6% 192 Svarande 440 Inget svar 6 Kille 50,9% 227 Tjej 48,2% 215 Bor i Ljungby 59% 263 Bor utanför Ljungby 40,6% 181 Svarande

Läs mer

Erik står i mål Lärarmaterial

Erik står i mål Lärarmaterial sidan 1 Författare: Torsten Bengtsson Vad handlar boken om? Boken handlar om Erik som är fotbollsmålvakt. Idag ska de spela match. Hans pappa är tränare och vill gärna att laget ska vinna. I bilen dit

Läs mer

JULI 2012. Storsjöyran. den 28 juli 2012

JULI 2012. Storsjöyran. den 28 juli 2012 JULI 2012 Storsjöyran den 28 juli 2012 Nu har det gått några dagar sen sist och jag har haft en vecka med lugnare träning, vilket har varit ganska skönt då det är Yran-vecka i stan och fullt med folk.

Läs mer

Inga hinder bara möjligheter. Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg

Inga hinder bara möjligheter. Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg Inga hinder bara möjligheter Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg Inga hinder bara möjligheter Eller? Du kan göra nästan allt det där som alla andra i din ålder tycker om att göra

Läs mer

runt innan vi blev körda till vårt boende. I Kessel blev vi mötta av Emile Hendrix och hans fru Hilda som hälsade och var jättetrevliga.

runt innan vi blev körda till vårt boende. I Kessel blev vi mötta av Emile Hendrix och hans fru Hilda som hälsade och var jättetrevliga. STAL HENDRIX När jag blev uppkallad bland de andra tjejerna för att höra om vi fått utlandspraktik eller inte var jag väldigt förhoppningsfull men samtidigt nervös. Så fort vi klivit in i rummet fick vi

Läs mer

SNO:s ungdomsavslutning med pepparkaksrunda, lunch, föreläsning och prisutdelning 7 december 2014 i Tveta

SNO:s ungdomsavslutning med pepparkaksrunda, lunch, föreläsning och prisutdelning 7 december 2014 i Tveta SNO:s ungdomsavslutning med pepparkaksrunda, lunch, föreläsning och prisutdelning 7 december 2014 i Tveta Efter en härlig träningsrunda, Pepparkaksrunda, av Olle Smitt bjöds det på god lunch och sedan

Läs mer

Saiid Min läsning i början och i slutet av det här året är två helt olika saker. Först måste jag säga att jag hade ett gigantiskt problem med att

Saiid Min läsning i början och i slutet av det här året är två helt olika saker. Först måste jag säga att jag hade ett gigantiskt problem med att Saiid Min läsning i början och i slutet av det här året är två helt olika saker. Först måste jag säga att jag hade ett gigantiskt problem med att gilla skönlitterära böcker från början, jag var inte van

Läs mer

Nu har turen kommit till Trollet Sture som skickat oss en julhälsning. Jo, det är sant. Även trollen firar Jul minsann.

Nu har turen kommit till Trollet Sture som skickat oss en julhälsning. Jo, det är sant. Även trollen firar Jul minsann. Värdparet in Nu har turen kommit till Trollet Sture som skickat oss en julhälsning. Jo, det är sant. Även trollen firar Jul minsann. Musikintro Sture är hemma, trollampa, hattmajor m.m bemannas av skådespelare

Läs mer

Hur ser din nuvarande vardag ut, nu när du lagt ner din crosskarriär?

Hur ser din nuvarande vardag ut, nu när du lagt ner din crosskarriär? Premiären i Motocross SM går i Vissefjärda! SM i motocross kommer i år gå på 6 olika banor i olika delar av Sverige. Premiären i år kommer att gå på crossbanan Rövaredalen som ligger i Vissefjärda, en

Läs mer

Trevlig helg Monika och Helene

Trevlig helg Monika och Helene Hej! v.47 Den här veckan har vi börjat tänka lite matte, vi har tex 6 kulor i handen och "gömmer" 3 i andra handen hur många finns då kvar? jo 3, vi har också 6 små fyrkanter till hjälp som ligger framför

Läs mer

Att vara idrottsförälder

Att vara idrottsförälder Att vara idrottsförälder Detta är ett studiematerial för er som är föräldrar till idrottande barn. För många barn är idrottsföreningen, näst efter hemmet och skolan, den viktigaste uppfostringsmiljön.

Läs mer

barnhemmet i muang mai tisdag 24 januari - lördag 11 februari

barnhemmet i muang mai tisdag 24 januari - lördag 11 februari barnhemmet i muang mai tisdag 24 januari - lördag 11 februari Jokk blev kvar länge på sjukhuset men har äntligen kommit hem. Vi har haft invigning av lekplatsen. Mia, Lasse, Fred, Oscar och Sandra har

Läs mer

Kom ihåg ombyteskläder.

Kom ihåg ombyteskläder. Hej v48 Nu har vi börjat med massage, med tända ljus och skön musik masserade barnen varandra medan jag visade i luften vilka rörelser de skulle göra. Först var det lite fnissigt och de hade lite svårt

Läs mer

Övning 1: Vad är självkänsla?

Övning 1: Vad är självkänsla? Självkänsla Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen: Föreläsaren

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen

Övning: Föräldrapanelen Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Från fotbollsplan till affärsplan

Från fotbollsplan till affärsplan Från fotbollsplan till affärsplan Berättelsen om Newbody PRODUKTION Newbody AB, Göteborg 2011 Telefon 031-709 56 50 TEXT Dahn Renholm ILLUSTRATIONER och GRAFISK FORM Ulf Swerin Tryckt på miljövänligt papper

Läs mer

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Maria bodde i en liten stad som hette Nasaret. Den låg i Israel. En ängel kom till Maria och sa: Maria, du ska få ett barn. Barnet

Läs mer

barnhemmet i muang mai torsdag 1 mars - tisdag 20 mars

barnhemmet i muang mai torsdag 1 mars - tisdag 20 mars barnhemmet i muang mai torsdag 1 mars - tisdag 20 mars Det har gått två och en halv vecka sedan sist. Och vi har massor att berätta. Hur barnen ska gå i skolan just nu vet bara våra thailändska kollegor.

Läs mer