TRON PÅ GÖTEBORG. Attraktionskraften» Bilden» Framtidstron» Konkurrenskraften» Tillväxten

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "TRON PÅ GÖTEBORG. Attraktionskraften» Bilden» Framtidstron» Konkurrenskraften» Tillväxten"

Transkript

1 TRON PÅ GÖTEBORG Attraktionskraften» Bilden» Framtidstron» Konkurrenskraften» Tillväxten

2 tron på göteborg är producerad och publicerad av västsvenska handelskammaren ansvarig utgivare johan trouvé text kenny genborg & kerstin sjödén projektledare freja bramsen redaktör anna werner art director jimmy delwér omslagsfoto daniel eliasson citera oss gärna men ange källa. papper munken polar rough 150 gram (omslag) / munken polar rough 100 gram (inlaga).

3 Göteborg Änglarna har åkt på pisk Gårdarna är grönsvarta Och i Azalea kan man inte undgå att bli kär Där går en som svär att allt du gör är gott / Håkan Hellström

4 innehåll Innehåll Om rapporten 5 Om författarna 5 inledning 7 attraktionskraften 9 Malin Persson 12 Hasse Johansson 14 John Wigelius / Erik Sundfeldt / Lars Olsson 17 Magdalena Andersson 19 bilden 22 Johan Redtop Larsson 25 Eva Ossiansson 27 Leif Johansson 30 Peter Hjörne 34 framtidstron 36 Frida Boisen 38 Jacob Wallenberg 40 Afrah Nasser 42 Karl-Petter Thorwaldsson 44 Agnes Backegårdh 47 konkurrenskraften 48 Kristina Fahl 51 Jan-Olof Jacke 52 Per Båtelson 57 Tom Johnstone 60 framtidstron 62 Anneli Hulthén 64 Jonas Ransgård 67 Maria Gårdlund 70 Elisabeth Svantesson 72 Johannes Hulter 74 4

5 om Om rapporten Det här är en journalistisk granskning av hur tron på Göteborg ser ut. Arbetet är genomfört av frilansjournalisterna Kenny Genborg och Kerstin Sjödén. De har utifrån uppdraget fått stor frihet i såväl val av intervjupersoner som frågor. Rapporten är en sammanställning av de drygt 20 djupintervjuer som genomförts med ett urval av personer inom näringsliv och politik, i och utanför Göteborg. Intervjuerna i denna rapport är kortade. De finns i sin fulla längd på I arbetet har också en stor del faktamaterial ingått. Både från offentliga källor, men också ett undersökningsmaterial som Sifo tagit fram på uppdrag av Handelskammaren. Sifo-undersökning genomfördes som en webenkät under december 2013 bland 2000 personer i riket, varav hälften var bosatta i Göteborgsregionen. Rapporten behandlar fem olika perspektiv på ämnet. Varje perspektiv inleds med en fristående analys signerad Kenny Genborg. «Om författarna Kenny Genborg skrev under många år om ekonomi och politik i GP. Varje söndag blev det en helsida med resonerande analys om Göteborgs näringsliv och stadens utveckling. Numera driver han eget bolag och kan läsas på Kerstin Sjödén är frilansjournalist som bor och jobbar i Göteborg. Hon skriver regelbundet för GP:s ekonomibilaga. Förutom GP har hon arbetat på DN, Sydsvenskan och Wired.com i San Francisco. Hittas enklast på 5

6 inledning 6

7 inledning Ett arbete fyllt av känslor Nu har vi inget att vänta på längre. Vi som verkligen tycker om Göteborg får ta tag i vårt eget självförtroende. Om inte vi tror på oss själva, vem ska göra det då? Den här rapporten har sin grund i en djup kärlek till Göteborg och Västsverige. Den kom till av oro för stadens utveckling och den innehåller stort hopp om framtiden. Under förra året stärktes vår känsla av att Göteborg börjar halka efter. Vi fick signaler om uppgivenhet från flera håll. Därför beslutade vi oss för att ta ett nytt grepp. Med utgångspunkt i tre enkla frågeställningar; Hur ser vi i Göteborg på oss själva? Hur ser andra på oss? Och, hur förhåller sig fakta?, lät vi frilansjournalisterna Kenny Genborg och Kerstin Sjödén kartlägga bilden av Göteborg. Ambitionen har varit att hitta en bredd i åsikter och synsätt. Vi har också låtit Kenny Genborg, med sin mångåriga erfarenhet av att bevaka näringslivsfrågor i Göteborgs-Posten, göra sina analyser av Göteborgs styrkor och svagheter. Analyserna är hans. Kenny Genborg c/o Handelskammaren, så ska de läsas. Rapporten i sin helhet, med analyser, det omfattande intervjumaterialet och de Sifo-undersökningar vi har låtit göra, ger en tudelad bild av Göteborg. Vår stad har å ena sidan stora styrkor att bygga vidare på, men å andra sidan också stora strukturella problem. Nu måste Göteborg komma vidare. För oss på Handelskammaren är det tydligt att vi i Göteborg har varit dåliga på att sätta upp ett mål för vår stad. Ett mål som ger oss en tydlig färdriktning och innehåller ambitioner. På Handelskammaren är vi övertygade om att Göteborg behöver ett offensivt befolkningsmål. Det är ett sätt att öppna upp staden. En stad som växer är en stad som vill något. Vi vill se Göteborg som en miljonstad. Med ett större befolkningsunderlag finns större möjligheter för västsvenska företag att rekrytera rätt kompetens. Vi vill att fler studenter ska kunna bo kvar efter examen. Vi vill att fler ska bo i centrala Göteborg vi tror att en tät stad med många människor i centrum ger liv och är attraktivt. Vi vill att Göteborg ska växa geografiskt att människor ska bo i städer som Borås, Uddevalla, Trollhättan, Vänersborg och Skövde och ändå jobba i Göteborg. Eller tvärtom, att människor som bor i Göteborg bidrar till näringslivet runt om Västsverige. Att nå miljonstaden tar tid och ställer krav både på investeringar och på inställning. Kommunikationer måste utvecklas. Bostäder måste byggas i mycket snabbare takt än vad som är fallet idag. De inre delarna av staden måste förtätas. Toleransen hos människorna måste bli större. Vi får inte vara rädda för förändring. Sist, men inte minst måste självförtroendet upp. Vi måste hjälpas åt att lyfta oss själva och vår stad. Om inte ens vi tror på oss själva, vem ska göra det då? «Johan Trouvé VD Västsvenska Handelskammaren 7

8 8

9 attraktionskraften Kenny Genborg Staden lockar inte hela livet Det är något som inte stämmer när Sveriges näst största stad krymper i de yngre och mest produktiva åldersgrupperna. När världen ser en stark urbaniseringstrend utarmas Göteborgsregionens kärna. Göteborg är en lockande stad att spendera tid i. Både fritid och studietid. Men inte lika lockande att leva ett helt liv i. Unga människor söker sig mer än gärna hit för att plugga. Göteborg får höga betyg som trevlig universitetsstad. Men när de har fått kunskaper och examen stannar inte tillräckligt många kvar. Förra året gjorde Chalmers en uppföljning bland alla som tog examen tre år tidigare. 555 personer svarade. Drygt hälften (52,9 procent) fanns kvar i Göteborgsregionen, 11,2 procent hade sökt sig till Stockholmsregionen och 26,7 procent till ett annat land. Det är en av de mest smärtsamma insikterna. Vi har ju matats med uppgifter om hur Göteborg växer. Staden har fler 9

10 attraktionskraften invånare än någonsin, och har ökat barnafödande samt invandring till stor del att tacka för det. Göteborg och kommunerna runt omkring lockar även människor från övriga Sverige. Totalt är prognosen ett tillskott på invånare per år, varje år fram till Men det är inte så mycket jämfört med hur Stockholmsregionen växer. Det talas inte heller lika högt om utflyttningen av människor mellan 25 och 45 år. Där går Göteborg back. År efter år. Många flyttar inte så långt. De bildar familj, vill att barnen skall ha gräs under fötterna och flyttar till en grannkommun för att det inte byggs radhus och villor i någon vidare utsträckning i Göteborgs kommun. Vad får staden Göteborg dig att tänka på? Inom Göteborg 1 Liseberg 2 Hav 3 Mutor 4 Spårvagn 5 Trevlig Men en hel del av dem flyttar också till Stockholm. Göteborg förlorar talanger i produktiv ålder till den större staden. Det är en varningssignal. Sammantaget innebär det också en utspridning i en redan splittrad, glest byggd och alltför löst sammanhållen västsvensk arbetsmarknadsregion. Tre orsaker pekas särskilt ut i de intervjuer vi har gjort.»» Det fortfarande alarmerande låga bostadsbyggandet är värst. Spaden kommer inte i jorden. Det byggs mindre i Göteborgs kommun än det byggs i bostadsbristens Stockholm, i relation till befolkningsmängden.»» Utbudet på arbetsmarknaden är för smalt. Även om Göteborgsregionen tagit stora kliv mot ett mer mångsidigt näringsliv, och offentlig sektor skriker efter arbetskraft, finns uppfattningen att det är svårt att hitta jobb här som intresserar båda i ett förhållande där bara den ena har examen från Chalmers. Det är de mjukare karriärjobben som saknas. Finansmarknaden är liten. Reklamvärlden håller hög kvalitet men är inte stor. Den kreativa sektorn blomstrar i kvarteren runt Domkyrkan, men den skulle behöva blomma ut ännu mer. Det startas för få nya företag.»» Det tredje skälet är mer subtilt. Det handlar om valmöjligheterna utanför jobbet. Inte bara tillgången på kultur, nöje, shopping och Övriga Sverige 1 Liseberg 2 Fisk 3 Hav 4 Trevlig 5 Spårvagn /Sifo kontakter med omvärlden, utan även om tillgången på andra människor att vara nära. Helst andra unga människor. Utblicken mot omvärlden, tempot och debattklimatet spelar också roll. Det bygger på teorin att människor söker sig till andra människor. För att umgås, roa sig, träffa en partner och bygga en framtid. Dit människor med god utbildning flyttar. Dit söker sig också företagen som behöver arbetskraft. Då är vi tillbaka i Göteborgs relativa ödslighet, jämfört med andra växande städer. Det är tomma ytor och för lite folk per kvadratmeter. Många tycker att det är behagligt och en del av stadens själ. Men det skapar inte en känsla av framgång, och den kritiska massan för handel, krogar och arbetsmarknad blir inte tillräckligt stor. Göteborg behöver komma in i en sådan god sprial. Behöver uppfattas som en yngre och mer vital stad. Man vill vara den andra staden i Sverige men det blir ändå Karlstad av alltihop. Beslutsfattarna har tyvärr inte örat mot gatan, säger Lars Olsson, en av tre ägare till restaurangen Dubbel Dubbel. Det där är en mild kritik mot de som bestämmer i Göteborg. Mild i jämförelse med den som 10

11 attraktionskraften förts fram på insändarsidor och debattartiklar det senaste året. Den kan närmast beskrivas som ett raseri över sakernas tillstånd. Oavsett vad man tycker om sakfrågorna har trängselskatt, Västlänken och avslöjandena av missförhållanden inom den kommunala sektorn rört upp mycket starka känslor. Det ger också utslag i förtroendet för de lokala politikerna. SOM-institutets västsvenska rapport visar ett tydligt samband. Till detta kommer problemen i Göteborgs skolor, som inte är en nyhet för någon. Vare sig politiker eller allmänhet. Men nu börjar missnöjet nå kokpunkten. Det går att vända på detta också. De flesta som bor här har hittat livskvalitet. Det visar resultatet från Sifo. De korta avstånden, de jämförelsevis lindriga bilköerna, cykelmöjligheterna och hyfsat korta restider med en i och för sig utskälld kollektivtrafik innebär fördelar i en stressad småbarnstillvaro. Det är enklare att vara ung, hårt arbetande yrkesmänniska och engagerad förälder här än det är i en större stad. Till detta kommer Göteborgs framtidsmöjligher med stora centrala ytor som kan bebyggas med bostäder och arbetsplatser, och infrastrukturinvesteringar som oavsett om man gillar dem eller inte kommer att vara en ekonomisk injektion för regionen under lång tid framöver. Och kanske är det delvis också en fråga om kommunikation. Inte ens göteborgarna själva känner till alla stadens och regionens tillgångar, enligt en ny rapport om affärsmiljön från Näringslivsgruppen inom Göteborg & Co. «text kenny genborg foto beatrice törnros / goteborg.com 11

12 attraktionskraften Malin Persson En stad är inte bara en stad Göteborg är en industristad, men också en evenemangsstad, en arbetarstad och en kunskapsintensiv stad. Vi måste klara av att balansera flera olika perspektiv. Det säger Malin Persson, vd i Chalmers ägarstiftelse. Malin Persson är bekymrad. Hon upplever att Göteborg står mer stilla än att röra sig framåt. Allting går alldeles för långsamt. Mut- och kvittoskandaler har gjort politiker och beslutsfattare rädda och navelskådande det är säkrare att inte göra någonting alls än att våga fatta beslut. Vi får inte gå för långt i den här negativa spiralen så att folk börjar flytta härifrån eller undviker att flytta hit, säger hon. Vi sitter på hennes kontor på Vera Sandbergs Allé, där Vasa sjukhus huserade förr i tiden. Utanför fönstret är det gråbrun göteborgsvinter. Ett perfekt studentväder, kommenterar Malin lite sarkastiskt. Man får lugn och ro att plugga. Malin Persson kan sitt Göteborg. Hon har själv studerat på Chalmers och jobbat i det Göteborgska näringslivet i stort sett hela livet, på SKF, ASG och Volvo. Beskriver sig själv som stolt göteborgare. Men nu måste vi börja agera framåt. Vad är Göteborgs främsta styrkor? Litenheten och närheten till varandra. Vi har universitet, lärosäten, kompetens och ett bra läge om vi bara kunde få lite vettiga kommunikationer till Oslo och Köpenhamn. Stockholm har lyckats med att utveckla tjänstesektorn, det har inte vi 12

13 attraktionskraften varit lika bra på. Jag tror vi borde satsa på det kunskapsintensiva företagandet. Vi har stor kunskap i logistik, medicinteknik, de maritima näringarna. Astra lägger ett av sina globala centrum i Mölndal. Men jag tycker inte riktigt det syns när vi pratar om bilden av Göteborg. Vilken är bilden av Göteborg? Det är absolut inte så att jag vill tillbaks till den gamla bilden av Göteborg, den med goa gubbar, Sten- Åke Cederhök och Glenn Hysén. Jag tycker det är tröttsamt, även om jag vet att många tycker om den bilden, vilket jag får ha respekt för. Men det är tråkigt om vi går från Cederhökbilden till den om mutskandaler och kvitton. I Göteborg händer så mycket annat som borde synas mer. Är det viktigt med storytelling? Ja, och det är flera stories vi inte har fått ut. Ta de marina näringarna som exempel, även om varvsindustrin la ner så sysselsätter de jättemånga, något många inte vet om. Satsningen på grafen på Chalmers skulle kunna var en sådan story. Vi måste klara av att balansera flera olika perspektiv. Göteborg är en industristad, men också en evenemangsstad, också en arbetarstad. De kunskapsintensiva näringarna kan vara nästa bit i tårtan. Det gäller att spinna vidare på de positiva spiralerna. Däremot bör vi tona ner närheten till havet. Varför då? Jag vill gärna att närheten till havet ska märkas mer i stadskärnan. Men det var faktiskt en inflyttad kvinna som påpekade att vi alltid pratar om närheten till havet, men de flesta göteborgare bor inte nära havet och det är nog inte avgörande för de som flyttar hit. Samma kvinna pratade också om hur svårt det är att ta sig in i våra nätverk. Det har jag verkligen tagit till mig.» Men vi måste bli bättre på att rekrytera utanför våra egna led. Visst är det roligt att de chalmersutbildade vill stanna. Men vi behöver också rekrytera stjärnor utifrån. «Göteborg är en segregerad stad. Hur ser du på det? Det är en av stadens största utmaningar och jag upplever inte riktigt att vi tar tag i det här. Man måste jobba på flera olika plan. Ur ett Chalmersperspektiv kan vi satsa mer på uppsökande verksamheter, till exempel mattestugor. Malin Persson Ålder / 45 Familj / Man och tre barn. Gör / Vd i Chalmers ägarstiftelse. Bakgrund / Civilingenjör från Chalmers med många år i svenskt näringsliv. Vad är mest Göteborg för dig / Det finns så många dimensioner Haga av idag och igår, Brännö brygga och självklart Chalmers båda campus. Är bilden av Göteborg viktig när ni rekryterar studenter och forskare till Chalmers? Inte så mycket när det gäller forskare tror jag. Som forskare är det viktigt att känna att du kommer till en dynamisk miljö. Den som beger sig till Stanford eller MIT i USA vet att man får arbeta med och utmanas av några av de klokaste människorna i världen. Även på Chalmers är det viktigt att ha en kritisk massa av kloka människor. Det har vi. Men vi måste bli bättre på att rekrytera utanför våra egna led. Visst är det roligt att de chalmersutbildade vill stanna. Men vi behöver också rekrytera stjärnor utifrån. Hur ser du på samspelet akademinyföretagande-storföretagande? Jag har jobbat mycket med innovation ur olika perspektiv och jag tycker verkligen att Chalmers innovationsstödssystem fungerar jättebra. Samspelet fungerar och vi får ut många småföretag. Vårt dilemma i Göteborg är att få fram en större mängd medelstora företag. Du kanske inte vill jobba hela livet på Volvo eller SKF, men vill jobba i ett företag med fler än fem personer. Jag tycker inte att det rör på sig tillräckligt på den västsvenska arbetsmarknaden. Jag har kompisar som haft viktiga roller i sina branscher och som känner att de uttömt de möjligheter som finns. Det måste gå att bo och verka med bas i Göteborg och ha ett spännande liv yrkesmässigt. «text kerstin sjödén foto jonathan fernström 13

14 attraktionskraften Hasse Johansson Utveckling och tillverkning hör ihop Industrimannen Hasse Johansson kopplar fingrarna på höger näve in i vänsterhandens. Utveckling och tillverkning hör ihop, visar han. Utan det ena faller det andra. Fordonsindustrin är oerhört viktig för Göteborg. Både lastbilarna och personbilarna. Hasse Johansson suckar lite när han säger det. Det som är lite tragiskt är att politiker inte verkar förstå. Göteborg är extremt beroende av de som bygger fordon av alla slag, säger han och beskriver ett upplevt attitydproblem. Men mitt i en mening avbryter han, och påminner sig själv om aktuell teknikutveckling i nära 14

15 attraktionskraften samarbete mellan staden och fordonsindustrin. Volvos projekt med elbussar för stadsmiljö tycks omfamnas av politikerna. Men om det skall lyckas måste de tänka i nya stora trafiksystem i stadsplaneringen. Där separata bussgator, med riktiga perronger och små flexibla bussar, är ett alternativ till spårbunden kollektivtrafik. Som en tunnelbana ovan jord och utan spår. Kan man nu bara komma överens om att Volvo gör bussarna och Göteborgs stad fixar hållplatser och vägar. Tiden får inte gå ifrån bussexperimentet. Det kan vara helt avgörande för Volvos bussaffär i framtiden, säger Hasse Johansson. Men sådant kräver mod, beslutskraft och förmåga att handla. Hasse Johansson tvekar om hur det är med den saken i Göteborg. Den politiska turbulensen har gjort att man har kommit in i bakvatten. De är skiträdda för att misslyckas. Vågar inte göra något därför att man inte vågar misslyckas. Det tror jag var betydligt enklare förr, säger Hasse Johansson som tycks sakna beslutskulturen på Göran Johanssons tid. Han tog ansvaret. Han tålde att det gick åt skogen ibland. Den kulturen tror jag är skadad. Nu är det väldigt mycket att man skall snacka ihop sig, vågar vi verkligen satsa så mycket pengar på det ena eller andra? Det blir en väldig diskussion utan att så mycket händer. Tiden går ifrån idén. Det tror jag är farligt. Jag träffar Hasse Johansson på Lindholmen Science Park. Här har han ett av sina styrelseuppdrag, som ordförande. Han har flera andra uppdrag som är direkt kopplade till det vi pratar om Göteborgs förutsättningar för att konkurrera och utvecklas.» Det är inte som en del tror, att man kan ha utveckling här och all tillverkning någon annanstans, det funkar inte. Du måste skapa tillverkningssystemet samtidigt som du skapar produkten. Det är enda anledningen till att Scania monterar lastbilar i Södertälje. «Bohuslänningen Hasse Johansson är även ordförande i Vinnova, det statliga verket för innovation som är med och finansierar en hel del framtidssatsningar i Göteborg. Han sitter i statliga riskkapitalbolaget Fouriertransforms styrelse som har gjort investeringar i nio småbolag i Göteborg och Trollhättan med kopplingar till fordonsindustri. Från Electrolux styrelse har han full inblick i vad globalisering har betytt för svenska industrijobb. Det är inget positivt facit. Vitvarutillverkaren har i stort sett helt lämnat Sverige. Men, inte minst, har Hasse Johansson ett förflutet som utvecklingschef i koncernledningen för Volvokonkurrenten Scania. Han känner till industrins förutsättningar bättre än de flesta andra. Och han är säker på sin sak. Det kommer inte att bli fler tillverkningsjobb vare sig i Göteborg eller i andra delar av Sverige. Snarare färre. Det som USA och EU diskuterar under begreppet återindustrialisering betyder inte att svenska tillverkningsjobb flyttar hem igen från öst. Det här är en för liten marknad. Det måste till något helt nytt. Något annat. Många, många mindre företag. När de stora krymper. Bedömer du att Göteborg har ljusa utsikter för jobb och utveckling? Hasse Johansson tvekar länge innan han svarar. Jag kan tänka mig att det blir en viss utveckling av jobb. Men inte jättemycket. Skall vi ha kvar industriell produktion är det nödvändigt att automatisera och rationalisera. Dessutom är de produkter som görs här bulkiga. De måste tillverkas nära marknaden, 15

16 attraktionskraften inte för att transporteras över hela jordklotet. Men produktutveckling kan finnas kvar, resonerar han, om Sverige fortsätter hålla sin höga teknologiska nivå. Då finns det också plats för fabriker. Det är inte som en del tror, att man kan ha utveckling här och all tillverkning någon annanstans, det funkar inte. Du måste skapa tillverkningssystemet samtidigt som du skapar produkten. Det är enda anledningen till att Scania monterar lastbilar i Södertälje. Så om vi kan hävda oss i produktutveckling kommer vi också att ha någon form av tillverkning? Absolut, men den kommer inte att växa särskilt mycket. Sysselsättning måste komma i nystartande av helt nya företag i helt nya branscher. Både mjuka och hårda produkter. Hur tycker du att vi är på det, här i Göteborg? Jag tycker att det är ganska bra. Om vi får tillräckligt med finansiella resurser, tillräckligt många entreprenörer som kan skaffa pengar. Det är den svåra biten. De här småbolagen måste ju ut på marknaden också. Är finansieringen problemet? Här på Lindholmen finns det nu fler än 300 företag. Många är väldigt små och behöver mycket mer pengar om det skall bli något av dem. Det är det som är begränsningen. Då borde det finnas en större mångfald av finansiärer. Kulturen att man inte får lov att misslyckas i Sverige är också knepig.» Sysselsättning måste komma i nystartande av helt nya företag i helt nya branscher. Både mjuka och hårda produkter. «Skulle ett tillväxtmål vara bra för Göteborg? Absolut. Ett mål för tillväxt per år och ett för hur stort det skall vara om tio eller tjugo år. Förutsättningarna finns. Det är fint att bo på Västkusten. Att locka hit människor är inte problemet. Men det är viktigt att även kompetensen hänger med. Det får inte vara så att staden expanderas så att den genomsnittliga kompetensnivån sjunker. Verkar det som att vi riskerar det? Vi måste få igång nya människor som kommer in i landet, så att de är produktiva och engagerade. Kan de inte producera kan de inte heller konsumera. Då blir de en belastning på det sociala systemet. Det tar för lång Hasse Johansson Född / Gör / Styrelseordförande för Vinnova och Lindholmen Science Park. Sitter också i styrelsen för statliga riskkapitalbolaget Fouriertransform. Bakgrund / Har ett förflutet som utvecklingschef för fordonstillverkaren Scania. tid innan de kommer igång idag. Men du flaggar ju för att jobben där man inte behöver högre utbildning blir färre i framtiden. Det är därför det är så viktigt att målet måste vara att den generella kompetensnivån följer med i den här tillväxten. Antalet arbetsmöjligheter för lågutbildade minskar hela tiden. Det är en jätteutmaning. Vilka fler utmaningar ser du? Det här med etik och moral känns som det är på väg att bli något tokigt i det. Det är en otäck känsla att organiserad brottslighet tar över mer och mer. Det vi hör om i media varje dag att det skjuts. Klarar vi inte att lösa det spelar det nästan ingen roll vad vi gör för att Göteborg skall växa och bli populärt. Tycker du att bilden av Göteborg har förändrats, med tanke på rapporteringen om mygel och brottslighet? Göteborg har alltid haft en känsla av att vara en liten storstad, med en trivsam lite rundare stämning. Nu börjar det kännas som en storstad som alla andra. Med högre tempo och hårdare klimat. Jag tycker det är tråkigt. «text kenny genborg foto lindholmen science park 16

17 attraktionskraften John Wigelius / Erik Sundfeldt / Lars Olsson Härligt att Göteborg inte är så tufft John Wigelius, Erik Sundfeldt och Lars Olsson har jobbat i Göteborgs uteliv i 15 år med krogar som Uppåt Framåt, Stybord Babord och Svanen på Jazzhuset på sitt cv. Sedan några år driver de tillsammans dumplingbaren Dubbel Dubbel med två restauranger i Göteborg, en i Malmö och en på gång i Stockholm. Vad har ni för bild av Göteborg? John: Vad är det man brukar säga, när man åker från Stockholm till Göteborg, ska man dra tillbaka klockan ett år. Det ligger något i det. På krogfronten i Göteborg är hamburgerrestauranger och grillat den senaste trenden. Herregud, det höll man väl på med i Stockholm och Malmö för tio år sedan? Men det är något härligt i det där också, att Göteborg inte är så tufft. Det blir lite mer laidback. Erik: Vi har de stora arrangemangen, som Way Out West och P3 Guld. Men vi behöver fräcka till oss när det kommer till mat och underhållning. Folk reser över hela världen idag, äter i London 17

18 attraktionskraften och Barcelona och är jäkligt intresserade av och duktiga på matlagning. Vi behöver mer edge i Göteborg. Hur då? Erik: Ett exempel: Går du i Göteborg till ett ställe med rockmusik går det inte att få en bra drink. Och går man till ett ställe med goda drinkar går det inte att få bra rockmusik. Visst, vi har jättebra finkrogar, men dit kan man ju inte gå, inte vanligt folk alltså. John: Och det är ju rätt tråkigt med linnedukar och kostym. Folk vill ha roliga restauranger, det är därför Puta Madre är ett vinnande koncept. Det är roligt att gå dit. Men Yaki-Da, det tycker jag är edge. Att öppna en restaurang som är öppen till fyra på morgonen. Man kan komma dit klockan ett på natten och det är fullbokat. Lars: Jag tycker det är ganska mycket Karlstad över Göteborg. Vad då Karlstad? Lars: Man vill vara den andra staden i Sverige men det blir ändå Karlstad av alltihop. Beslutsfattarna vågar inte släppa sargen och satsa på lite trender. De har tyvärr inte örat mot gatan. Ta det här med foodtrucks till exempel, en trend som det pratas om i städer över hela världen. Men här i Göteborg körde man bort matvagnarna runt Saluhallen lagom till trenden startade. (Efter intervjun gjordes har kommunstyrelsen nu sagt ja till foodtrucks.)»jag tycker det är ganska mycket Karlstad över Göteborg. «John: Sedan är det ju det här med tre-tillståndet på fredagar. Det är så uttjatat att man knappt orkar ta upp det. Varför vill man inte ha ett nöjesliv som lever? Det känns tråkigt. Erik: Det är som med Andra Långdagen, fantastiskt kul för alla ungdomar. Men det enda man läser om i tidningarna är att ungdomar skräpar ner. Ibland känns Göteborg fortfarande 70-tal med Volvo och Liseberg. Unga kan inte relatera till Volvo, det är inga unga som jobbar där. Vad upplever ni att utomstående har för bild av Göteborg? Erik: Det här skräpet med politiker och tjänstemän. Muteborg. Det är det alla relaterar till. Lars: Några släktingar från Härnösand ringde mig och frågade om Andra Långgatan var farlig. Deras barn ville gå i Håkan Hellströms fotspår. Sånt är kul, att det inte bara är Avenyn. Håkan Hellström har bidragit till att sätta långgatorna på kartan. John: Men Avenyn håller ju på att dö helt. Det är katastrof. Jag tror fastighetsägarna måste ta ett större ansvar, som de gjort på Magasinsga- Dubbel Dubbel Startade 2011 på Kastellgatan med inriktning på kinesiska/asiatiska dumplings. Dubbel Dubbel finns numera även på Surbrunnsgatan och i Malmö. En restaurang är på gång i Stockholm. tan. Rent generellt hade det varit kul med lite vatten eftersom Göteborg faktiskt är en hamnstad. Det är ju rätt konstigt att vi har kanaler genom hela stan, men det är mest parkering hela vägen. Varför flyttar man till en stad? Lars: Jag var 20 bast och tänkte flytta till Stockholm men det blev Göteborg i stället. Det var på 90-talet och det fanns en massa häftiga svartklubbar i Göteborg. Om det inte varit för dem hade jag nog inte flyttat hit. Det fanns säkert 20 svartklubbar där man kunde se gigs. John: Fast det är nog mycket roligare att vara 22 i Göteborg idag. Utbudet vad det gäller klubbar, restauranger och konserter är mycket större. Vad ser ni som Göteborgs främsta utmaningar? Erik: Bostadsbyggandet. Det behöver byggas mycket mer. Och det som byggs är för dyrt. I Kville kan du hyra en nybyggd tvåa för 9000 spänn. Jag tror inte folk har pengarna. Det sägs att Göteborg behöver bli en miljonstad och jag tror det stämmer. Lars: Jag ser föryngringen som en stor utmaning. Detta har jag inga belägg för, men jag upplever det som om Stockholm tagit över som stad dit unga flyttar. Då måste beslutsfattarna bli modigare. «text kerstin sjödén foto dubbel dubbel 18

19 attraktionskraften Magdalena Andersson Industrin är stadens styrka Det är ju det som är Sveriges grej. Högt kunskapsinnehåll, högt teknikinnehåll. Magdalena Andersson hyllar Göteborgs industri. Tjänstesektorn förknippar hon mest med turism och event. Socialdemokraternas kandidat till finansminister gör sig hemmastadd genom att plocka av sig sina stövlar samtidigt som vi börjar prata. Hon sätter på sig mer bekväma inneskor. Och hon känner sig verkligen hemma här. Svärmors pappa var sjökapten från Göteborg. Vi har fåtöljer från amerikafartyget Gripsholm, berättar hon och poängterar Göteborgs rykte som en trevlig stad, en stad för barnfamiljer på besök och en stad som är bra på stora event. 19

20 attraktionskraften Men mest pratar hon om industrins spjutspetsar. Hon har imponerats av AB Volvos satsning på miljöteknik i eldrivna bussar, och kallar Göteborg för en förebild. Vi träffas i Posthotellets bar, som är något av en symbol för det nya kreativa och internationella Göteborg. Ett par kvarter bort finns hundra småföretag i kreativa branscher, enligt en inventering som Västsvenska Handelskammaren gjort. Enbart runt Domkyrkan finns anställda i sådana verksamheter. Men Magdalena Anderssons bild av Göteborg som tjänstestad är annorlunda. Det är turistindustrin och evenemangen som man mest känner till. Hela Evenemangsgöteborg har skapat många hotellnätter och restaurangbesök. Du ser ingen annan, mer kvalificerad tjänstesektor? Jo, du har ju finanssektorn. Det är inte en obetydlig andel av våra pensionspengar som placeras härifrån. Du tänker på APfonderna. Kommer de att ligga kvar i Göteborg? Jag tycker att det finns poäng med att vi har APfonder som placerar från olika geografiska lägen. Det är lätt att man tänker för lika annars. Är Göteborg fortfarande en arbetarstad i dina ögon? Det är absolut en arbetarstad, men det är också en stad med spetsforskning och spetsuniversitet. Det är verkligen både och. Men det är ingen motsättning. Svensk industri är i dag vad svensk industri skall vara, ligga i framkant med teknikutveckling. Då är det viktigt att både spetsforskning, spetsutbildning och tillverkning är nära kopplade till varandra. Göteborg är ett utmärkt exempel på det. Magdalena Andersson Född / Gör / Socialdemokraternas finanspolitiska talesperson. Bakgrund / Utbildad på Handelshögskolan i Stockholm och Harvard University. Hur bedömer du Göteborgs framtidsutsikter för jobb och utveckling? Mycket goda, för att Göteborg ligger långt framme där Sverige har potential och där vi skall stå starka. Det finns få städer där man jobbar» Det händer mycket mer spännande saker i Göteborg än vad många i Stockholm känner till. «så aktivt i samverkan mellan näringslivet och politiken. Där man verkligen försöker ta ett gemensamt och strategiskt grepp om potentiella utvecklingsområden. Tror du att din bild av Göteborg stämmer överens med den generella bilden bland opinionsbildare och makthavare i Stockholm? Nej det tror jag inte. Det händer mycket mer spännande saker i Göteborg än vad många i Stockholm känner till. Varför tror du att det är så, att man inte känner tlll det? Därför att alltför många tror att allt händer i Stockholm. Man läser Stockholmsmedia. Riksmedia är ofta ganska stockholmsfixerat. Industrin är satt under starkt omvandlingtryck. Det är mogna branscher på globala marknader. Hur ser utmaningarna ut? För mig är det väldigt tydligt att det som skall vara Sveriges grej i den globala konkurrensen är att vi skall konkurrera med högt teknikinnehåll. Med kunskap och kompetens snarare än med låga löner. Men jag är väldigt oroad över utvecklingen i den svenska skolan. Vi i vår generation upplever global låglönekonkurrens, men de som är barn i dag kommer att uppleva en konkurrens med kompetens. Vi måste rusta nästa generation för att klara sig. Men de här unga som skall skaffa sig gymnasiekompe- 20

21 attraktionskraften tens, kommer de att ha någon chans på de här mer kvalificerade jobben? Om vi blir effektiva kommer vi att kunna öka produktionen i Sverige. Då finns det ju möjligheter för fler att få jobb. Industrier kräver också mer tjänster och service. Där finns också möjligheter till arbetstillfällen.» Det finns mycket potential, enormt mycket kunnande. Både inom industrin och i hela biomedicinområdet. «Vilka är de stora utmaningarna för Göteborgsregionen? När man träffar företagsledare här pratar de mycket om att få tag på kompetent arbetskraft. Det finns ett rekryteringsgap. Det finns många arbetslösa men de har inte den kompetens som efterfrågas. Det handlar såväl om truckförare som ingenjörer. Hur ser du på snabba tåg? Vi är entusiastiska till att man gör en utredning av Oslo till Köpenhamn. Därutöver vill vi titta över om det går att låna upp pengar för att bygga järnväg för höga hastigheter mellan Göteborg och Stockholm, och från Stockholm till Malmö. Det bygger på att man i så fall kan lånefinansiera det på ett ansvarsfullt sätt. Du är positivt till trängselskatt som finansieringsform? Jag bor ju i en stad där vi har levt med trängselskatter under många år. Utifrån det perspektivet tycker jag det har varit väldigt bra. Det har påverkat trafikflöden men också givit utrymme för viktiga investeringar. Men det är viktigt att även utländska lastbilar skall betala för att systemet skall uppfattas som legitimt. Här har vi drivit på i riksdagen. Mot slutet av intervjun visar jag Magdalena Andersson statistik som Arena för tillväxt har tagit fram. Här är skattekraftsutvecklingen i Göteborgs kommun, Det är bättre än Malmö, men långtifrån Stockholm. Samma med lönesummorna. Det här var intressant. Göteborg har potential som man inte riktigt lever upp till. Här är siffror som visar att inflyttning och befolkningsökning i Göteborg är mycket lägre än i Stockholm och Malmö. Förändras din bild av Göteborg när du ser det här? Det som hände under krisen var ju att svensk industri drabbades med mycket varsel. Det har varit tuffa tider. Det här är eftersläpningar av det som vi ser. Du tycker inte att man kan koppla det till att det är för lågt bostadsbyggande, för dålig tjänstesektor och att industrin inte utvecklas? Ja, eller till att industrin inte riktigt har tagit fart. Du väljer att se potential? Absolut, det finns mycket potential, enormt mycket kunnande. Både inom industrin och i hela biomedicinområdet. Det är ju också ett starkt område med mycket kompetens och ett kluster kring Astra Zeneca och Sahlgrenska. Det tror jag är ganska okänt i Sverige. Att det finns så mycket inom det här området. Anser du att Göteborg behöver växa i antal invånare? Jag tycker att det är viktigt att människor få bo och verka där de vill. Urbaniseringen är en global utveckling, att storstadsområden växer. Eftersom Göteborg har goda möjligheter att utveckla antalet arbetstillfällen kommer naturligtvis människor att flytta hit. Men det bygger på att det finns både infrastruktur och bostäder. Är det en fördel att växa? Det finns både fördelar och nackdelar. Jag tror att Göteborg kommer att växa. Det är en internationell trend, större städer växer. «text kenny genborg foto anders eriksson 21

22 bilden Kenny Genborg Stukad stad med mer att ge Öppen för världen och tillåtande. Det är så Göteborg vill se på sig själv. Men verkligheten är tvärtom. En sluten, delad och självgod stad. Det går inte att lura sig till ett varumärke. Det är samma regler för städer som för människor, företag och politiska partier. Tyvärr stämmer inte Göteborgs budskap om sig själv med innehållet. Den öppna staden är präglad av slutna nätverk. Det är något med mentaliteten i Göteborg som är fel. Bakom det goa och glada finns något mörkare som håller tillbaka utvecklingen. Det är en jobbig insikt. Men det är en iakttagelse som har gjorts av för många av de personer som intervjuats i den här rapporten för att negligeras. Till och med den mest optimistiska av dem alla industrimannen Leif Johansson med sin globala syn på livet är inne på detta spår. Göteborg stänger ute när staden lovar att öppna upp. Det finns ibland en självspäkande bild i Göteborg, säger han: Det är som att vi nog inte är så bra på någonting. Å andra sidan har vi någon form av självgodhet. Kom inte hit och kritisera och kom med en 22

23 bilden massa nya förslag, för allting är nog egentligen bra. Varumärkesforskaren Eva Ossiansson går ännu längre i kritiken: Det här med öppenhet och tolerans blir ju närmast ett hån mot bakgrund av allt som händer i stan. Det är inte ett problem för enbart Göteborg, att mentaliteten i landets näst största stad är exkluderande istället för inkluderande. Introvert istället för utåtriktad och nyfiken. Segregerad och kriminaliserad. Följderna är stora för hela Västsverige. Ett Göteborg som sluter sig mot omvärlden och uppträder arrogant mot sina grannstäder begränsar även deras möjligheter. Om Göteborg vänder ryggen mot Stockholm och Malmö blir följderna stora för hela landet. Det är tuff skit. Särskilt i en region där vi är så stolta över våra internationella gener och självförtroendet redan är skadat. Det är ju inte så lätt fixat heller. Hallå alla, nu bestämmer vi oss för att lägga av med att vara slutna. Dags att öppna upp, relaxa och bjuda upp till dans. Nej, så funkar det inte. Det är inte heller bara en fråga om politiken och kritiken mot den kommunala styrningen. Kritiken kommer också från näringslivet. Enligt Näringslivsgruppens rapport om affärsmiljön finns det en uppfattning om att kommunpolitikerna saknar förmåga att verka för näringslivets bästa. Slutenheten gäller även näringslivet självt. Antingen är man inne i värmen, och har lätt att komma fram till beslutsfattare och serveras nya kontakter och möjligheter. Eller också står man utanför och tittar in genom de immiga fönsterrutorna på den» Bland Göteborgarna tror 59 procent att bilden av Göteborg har försämrats på senare år. Motsvarande andel bland icke-göteborgarna är endast 28 procent. / Sifo «trevliga familjesamvaron. Det gäller både affärsklimatet i det helt privata näringslivet och i de av beroendeställning präglade affärskontakterna med den vildvuxna och upphandlingstunga kommunala sfären. Jag har hört företagsledare berätta hur de på planet från Stockholm till Göteborg möter andra affärsmänniskor, som suckar över att de behöver resa till stan där alla ändå helst bara gör affärer med varandra. Och jag möter unga som jämför med de mer öppna nätverken i Stockholm där det inte är särskilt svårt för en student på väg ut i yrkeslivet att komma nära och knyta kontakter med personer som är etablerade inom politik och näringsliv. Motbilden är de goda sidorna av det numera skamfilade begreppet Göteborgsandan. De korta avstånden, samförståndet och beslutskraften innebär möjligheter som andra städer sett med avund på. Men det som gick fel i det samman- hanget har orsakat en ängslighet för otillbörliga kontakter mellan politiker och näringsliv. Så uppfattas det i alla fall på flera håll. I samma mycket dystra beskrivning av tillståndet i Göteborg ryms också den djupa ekonomiska, etniska och geografiska segregationen. Vissa människor i vissa stadsdelar har ställts, eller ställer sig själva, utanför det övriga samhället. Det är förstås ett förskräckligt misslyckande för den öppenhet och tolerans som Göteborg säger sig stå för. Ämnet tas på stort allvar av många av de som vi har intervjuat. Ingen utmaning är större och viktigare för Göteborg än att få segregationen att avstanna, säger konsertarrangören och klubbägaren Johan Redtop Larsson, själv uppvuxen i Biskopsgården. Gör själv ett besök på Vårväderstorget och titta upp mot fönster där persiennerna hänger på trekvart så får du en känsla för vad han menar. Eller om du gillar siffror bättre än verklighet; i norra Biskopsgården är ungdomsarbetslösheten 18,8 procent (18-24 år). Jämför det med Hjuvik några kilometer därifrån: 5,8 procent. Efter att pratat med så mycket folk på olika nivåer i näringslivet och politiken de senaste månaderna är min slutsats att vi som bor i Göteborgsregionen måste spräcka vår egen bubbla. «text kenny genborg foto swedewah 23

24 24

25 Johan Redtop Larsson Segregationen är vår största utmaning Ingen utmaning är större och viktigare för Göteborg än att få segregationen att avstanna. Det säger Johan Redtop Larsson, som genom åren arrangerat ett oräkneligt antal konserter, klubbar och festivaler och som idag är en av tre delägare i Pustervik på Järntorget. Hur mår Göteborg som livestad? Göteborg har ett utbud som är jävligt bra trots sin litenhet. Livemässigt kan vi konkurrera med storstäder som Köpenhamn. Vi är den solklara tvåan efter Stockholm. Så har det inte alltid varit. För runt tio år sedan hade vi inte särskilt bra lokalmöjligheter och då såg live-scenen annorlunda ut, samtidigt som Malmö var starkare. Är det viktigt att det finns en bra livescen? Ja, det tycker jag. Om du funderar att åka till en stad i Europa så undersöker du vad det finns för utbud. Det kan handla om konst, teater, pop, rock eller barnaktiviteter. Ett brett utbud av både högt och lågt är en bra anledning att åka till den staden. Syns Pustervik i marknadsföringen av Göteborg? I reklambladen är det fortfarande ganska enahanda, det är institutionerna runt Götaplatsen och Operan som marknadsförs. Det är bra, det är högklassigt. Fast jag kan jag tycka att Göteborg har fastnat i att vara så jävla bäst i allting. Hur då? Personligen tycker jag inte att vi behöver ha en av världens bästa symfoniska orkestrar, det spelar ingen roll om den är topp tio eller topp tjugo. Då tror jag arbetet med till exempel Popical, där man försöker nå ut till en ny publik, är viktigare. Konserthuset, Operan, Stadsteatern och Folkteatern lider av samma problem: publiken är för gammal. Och det finns andra saker som är lika bra som förtjänar att synliggöras bättre. Som? Det finns många som gör det som de gillar utan stöd utifrån, man kanske kan kalla det undergroundverksamhet även om det är ett svårt begrepp. Samtidigt är det där känsligt. Det kan vara en björntjänst att koppla in kulturförvalt- 25

26 bilden ningen eller Göteborg & Co. De ska inte vara där och pilla. Men jag tycker det borde finnas möjlighet för icke etablerade kulturgrupper att få stöd av någon form. Vad tänker du på för stöd? Det skulle kunna handla om kontakter, marknadsföring, affischtavlor, biljetthantering saker som är naturliga för alla institutioner. Här skulle de etablerade företagen kunna hjälpa till idag matar de in pengar i institutioner som Konserthuset och Operan. Jag tycker storföretagen som SKF och Volvo är dåliga på att bry sig om det lokala, på riktigt. De skulle kunna uträtta underverk. Vad betyder Way Out West för Göteborg? Otroligt mycket. Det skapas ett snack kring staden som en spännande kulturstad att åka till. Vi har fått hit många tunga artister som inte skulle spelat här i vanliga fall. Men samtidigt finns det en risk att Way Out West påverkar utbudet resten av året. En artist som ska till Way Out West under sommaren kanske inte kommer tillbaka i oktober? Till exempel. En stad av Göteborgs storlek måste kunna ha fokus på flera saker samtidigt, alla dagar under året. Ibland kan jag uppleva att man bränner allt krut under en kort period det kan handla om Vetenskapsfestivalen, Filmfestivalen eller Way Out West. Samtidigt vill jag påstå att vi är bäst i Sverige på att göra den här typen av arrangemang. Vad beror det på? Det handlar mycket om Göteborgsandan som jag ser på två sätt. Göteborgsandan innebär att politiker och tjänstemän är bra på att prata med varandra och jag är övertygad om att en festival som Way Out West är lättare att genomföra här jämfört med i Stockholm. Samtidigt har Göteborgsandan inneburit att det funnits en grupp män som sinsemellan gjort upp saker som de tyckt varit bra för stan. Folk har kommit i kläm, särskilt ett antal starka kvinnor. Det går inte att försvara. Hur ser du på Göteborgs framtida utmaningar? Det enskilt största problemet i Göteborg är att» I dag finns det få ställen där folk från förorten möter människor från centrala Göteborg. «Johan Redtop Larsson Född / Gör / En av tre delägare till Pustervik, en av Göteborgs knutpunkter för livemusik. Bakgrund / Konsertarrangör. närmare 50 procent av killarna och tjejerna i våra ytterområden lämnar högstadiet utan fullständig gymnasiebehörighet. Om man inte tar det på allvar förstår jag ingenting. Det är ingen enkel sak att vända men det går inte att blunda för. Vi kan prata nya höghus, tunnlar, Heden, trängselskatt, kvittoskandaler. Det är viktigt. Men inget är viktigare än att försöka få segregationen att avstanna och få ett bättre klimat i förorterna. I dag finns det få ställen där folk från förorten möter människor från centrala Göteborg. Det sker i köpcentrum, på Liseberg, i Gamlestan. Hur kan man motverka segregationen? Nu talas det mycket om att bygga ihop Göteborg. Jag tror inte att det går att få ytterområdena att känna att de tillhör centrala Göteborg. Geografiskt är det en omöjlighet. Jag är själv uppvuxen i Biskopsgården och bodde där i 20 år. Jag kände stark samhörighet med Biskopsgården och det byggde på att det fanns saker att göra där. Inom en radie av fem kilometer fanns fyra, fem olika typer av fritidsverksamhet som var öppna på kvällar och helger. Det fanns kultur, konst, bio. Jag behövde inte ta mig någon annanstans för att känna att det var kul. Men ställe efter ställe har försvunnit. Vad tror man ska hända? «text kerstin sjödén foto jimmy delwér 26

27 Eva Ossiansson Gör om, gör rätt Du kan inte säga att du är något du aldrig har varit. Det är ett av de stora misstagen i Göteborg, enligt varumärkesforskaren Eva Ossiansson. Göteborg står inte upp för sin egen identitet som Sveriges viktigaste industristad. Makthavarna har under många år förtvivlat försökt signalera att vi är något annat än vi egentligen är. Det är alltid ett problem, om du bygger varumärken, säger Eva Ossiansson. Hon är varumärkesforskare vid Handelshögskolan i Göteborg och djupt engagerad i diskussionen om Göteborgs utmaningar och självbild. Fordonsindustrin är fortfarande största privata arbetsgivaren, påpekar hon. När den har svårigheter får det genomslag också för resten av näringslivet. Då räcker inte evenemangsstaden till alls. Det är en tankevurpa när man pratar om evenemang som ett mått på om man har lyckats 27

28 bilden eller ej. Det är inte besökarna som kommer hit för Way out west eller Liseberg som driver hotellnäringen. Det visade sig under krisåren när storföretagen inte hade lika många möten eller konferenser. Är vi inte eventstaden? Man upprepar ett mantra utan att vara saklig. Vill gärna försköna saker och ting. Men vi gick inte från varvsstad till att bli någon sorts fantastisk eventstad. Det finns en del bra event, men det är inte det som är en stads unika själ. Det är ju alla andra verksamheter som stan måste bygga på. Jag är ingen tråkmupp på något sätt, jag gillar att det händer roliga saker. Men någonstans måste vi säga, shit, vi är faktiskt en industristad. Och det är häftigt. Stadsledningen har lagt stora resurser på en ny kommunikationsstrategi. Enligt den skall Göteborg vara den öppna och hållbara staden? Just nu känns den lanseringen oerhört dum. Det hade varit bättre att vänta lite med att prata högt om just detta. De har säkert haft en god tanke och kopplat det till handelsstaden. Men vi är ju inte där. De här ledorden med öppenhet och tolerans blir ju närmast ett hån mot bakgrund av allt som händer i stan. Hur uppfattas detta utifrån? Där ser man nog snarare att vi inte alltid är så tillgängliga eller open minded. I vissa fall blir vi fånigt självgoda och slår oss för bröstet. När vi gör jämförelser med Stockholm eller Malmö kan det bli lite dumt. Vi har egna värden och resurser som vi måste bygga på. Där har vi en läxa att göra. Eva Ossiansson återkommer flera gånger till maktstrukturer i Göteborg som är svårgenomträngliga och hämmande. Det gäller inte minst styrningen av offentliga verksamheter och kommunala bolag. Samtidigt bekymrar hon sig för det som hon uppfattar som en självgod mentalitet. Du kan inte driva kommunala verksamheter som det gjorts i Göteborg i längden. Det som har varit en enkelhet i att göra affärer har blivit en begränsning.» Någonstans måste vi säga, shit, vi är faktiskt en industristad. Och det är häftigt. «Varför? Du har antingen blivit legitimerad att tillhöra det inre gänget och vara med, eller så står du väldigt mycket utanför. Jag har haft många diskussioner med entreprenörer som säger att det är för svårt att ta sig in. Hur yttrar det sig? Människor berättar för mig att de inte vågar säga ifrån eller försöka förändra för då är man rädd för att inte bli upphandlad och gå miste om affärer. Det stimulerar inte en bra utveckling. Skulle det finnas en rädsla, människor som» Du har antingen blivit legitimerad att tillhöra det inre gänget och vara med, eller så står du väldigt mycket utanför. «Eva Ossiansson Född / Gör / Universitetslektor och forskare i varumärkesfrågor vid Göteborgs universitet. känner att de är i beroendeställning till makthavarna? Ja precis. Det har hänt något med öppenheten. Skall en stad lyckas måste man skapa bra klimat där även privata kan vara med och ta ansvar och bidra. Är det svårt att ta sig in i värmen? Många av mina studenter på Handelshögskolan tycker att det är ett svårt att gå ut från skolan för att de ser att det inte är så himla lätt att komma in 28

29 bilden någonstans i industristdaden Göteborg. Om du inte har en släkting i nätverken. Det är mycket lättare att söka jobb i Stockholm. Där söker man på lika villkor. Industristaden är inte så villig att ta emot varken marknadsförare eller ekonomer? Det är ingenjörer som räknas.» Skall en stad lyckas måste man skapa bra klimat där även privata kan vara med och ta ansvar och bidra. «Men då är det väl bra om andra delar av näringslivet får mer uppmärksamhet? Det är klart att det är roligare med turism eller som det senaste, att vi helt plötsligt är filmstaden och de kreativa näringarnas stad. Det fick mig att dra på smilbanden. Visst, det är gott att vi har en filmfestival. Men allvarligt talat, är vi så himla duktiga på spelutveckling och vad är en kreativ näring egentligen? Vi har några fantastiskt duktiga reklambyråer, javisst, men nja det är inte där våra huvudnäringar finns. Vissa av de här nya företagen kan vara en grogrund för något annat i framtiden. Men det är ändå att vi försöker bli något annat än vi egentligen är. För vår kärna ligger ju inte där. Frågan är om industrisektorn klarar att göra staden intressant för dina studenter? De har ju inte riktigt lyckats. Det gäller även våra utbildningar. Vi är inte så studentanpassade. På Handelshögskolan har vi en mastersutbildning i marknadsföring som betonar konsumtion och konsumenter. För att vi av tradition haft en sådan inriktning. Men egentligen borde vi väl syssla med business to business eller ha fokus på industriella relationer. Det hade varit mer kundanpassat i förhållande till både våra studenter och företagen i regionen. Du har tidigare också slagit larm om segregationen som ett stort problem? Det är under all kritik i vår stad. Det stod klart redan för tio år sedan att det kommer att gå åt pipsvängen om ingenting görs. Det finns studier som visar att om man satsar på de här områdena kommer också kriminaliteten att minska och utvecklingen blir mer positiv. Det vinner alla på. Men man har inte velat ta i den frågan. Du beskriver en ganska pessimistisk bild av Göteborg. Men jag hör också många som tvärtom ser optimistiskt på regionens möjligheter. Vi vill så förtvivlat gärna bekräfta den optimistiska bilden. Det vill jag med. Jag vill inte vara en gnällspik som pratar om svåra strukturer. Men det är faktiskt så det är. Jag har tjatat varumärken länge nu. Men jag har sett hur det är, och hur många gatekeepers det finns överallt. Viljan att bevara är större än att utveckla. Det är livsfarligt när man blir så självgod. Allting som inte är under utveckling är under avveckling. Men jag tror också vi har oerhört många bra saker som skulle kunna tas tillvara på och utvecklas vidare, om det ruskas om i de olika organisationerna. Finns det en förlorarstämpel på Göteborg, även utifrån? Den vill man nog inte ta på sig här. Även om vi skulle hamna sist i varje undersökning skulle man nog ändå hitta en siffra som visar att vi är alldeles strålande. Vi vill inte gärna se oss som förlorare. Det vore bättre att ta problemen på allvar och göra något åt dem. Gör om gör rätt! «text kenny genborg foto nicklas elmrin 29

TRON PÅ GÖTEBORG. Attraktionskraften» Bilden» Framtidstron» Konkurrenskraften» Tillväxten

TRON PÅ GÖTEBORG. Attraktionskraften» Bilden» Framtidstron» Konkurrenskraften» Tillväxten TRON PÅ GÖTEBORG Attraktionskraften» Bilden» Framtidstron» Konkurrenskraften» Tillväxten tron på göteborg är producerad och publicerad av Västsvenska Handelskammaren 2014. ansvarig utgivare Johan Trouvé

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning

Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning Svenska Handelskammarförbundets analys 2009 mars Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning På kort sikt kommer 28 procent av företagen att behöva göra sig av med kritisk kompetens som behövs

Läs mer

Flyttstudie Skövde Kommun

Flyttstudie Skövde Kommun Flyttstudie Skövde Kommun GÖTEBORG: Kungsgatan 56, tfn 0708-32 32 18 STOCKHOLM: Målargatan 7, tfn 0766-28 07 48 www.hanneklarssen.se Om undersökningen Syfte Syftet med undersökningen är att kartlägga;

Läs mer

Kultur kan ju verkligen vara allting, kultur är ju museum, bild, form, text. Man kan ju säga att kultur är allting. Tycker jag.

Kultur kan ju verkligen vara allting, kultur är ju museum, bild, form, text. Man kan ju säga att kultur är allting. Tycker jag. Arbetsgruppen för Regionalt handlingsprogram för Barn och ungas kultur och fritid UNGKULTURDIALOG Ungdomsfullmäktige, Göteborg 1 mars 2007 Under 1,5 timme samtalade vi med representanter från Göteborgs

Läs mer

Killen i baren - okodad

Killen i baren - okodad Killen i baren - okodad 1. R: (Säger sitt namn och hälsar välkommen.) K: Tack. Ja, e hmm jag tänkte väl bara säga så här att det känns djävligt konstigt å vara här. Jag brukar gå till doktorn när jag...

Läs mer

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000 Antagen av kommunfullmäktige i januari 2008. Bygger vidare på kommunfullmäktiges utvecklingsprogram från 1998. VISION FÖR KARLSTADS KOMMUN Karlstads kommun, 651 84 Karlstad LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

Läs mer

Detta är Västsvenska paketet

Detta är Västsvenska paketet Västsvenska paketet en satsning som öppnar för framtiden Detta är Västsvenska paketet Foto: Folio Bildbyrå Vi vill skapa ett attraktivt, hållbart och växande Västsverige Västsverige växer, utvecklas och

Läs mer

Tema: Arbete & Bostad

Tema: Arbete & Bostad - BLADET NR 67 Maj 2013 Tema: Arbete & Bostad 2 - B L A D E T - BLADET NR 67 Maj 2013 Många unga utan bostad Tema: Arbete & Bostad 189 000 nya bostäder skulle behövas i Sverige bara för att ge de ungdomar

Läs mer

Publicerad i Femina. När känner vi arbetsglädje?

Publicerad i Femina. När känner vi arbetsglädje? Jobba dig lycklig Att ha ett arbete är en av de absolut viktigaste faktorerna för vår lycka, trots larmrapporter om stress och utbrändhet. Det visar den internationella lyckoforskningen. Bengt Brülde är

Läs mer

MÄNNISKOR SÄGER INTE VAD DE TÄNKER. DE VET INTE VAD DE KÄNNER OCH GÖR INTE SOM DE SÄGER.

MÄNNISKOR SÄGER INTE VAD DE TÄNKER. DE VET INTE VAD DE KÄNNER OCH GÖR INTE SOM DE SÄGER. 2015-01- 29 Ida Hult om: A3 vara människa Medborgarvärldar nu och framåt MÄNNISKOR SÄGER INTE VAD DE TÄNKER. DE VET INTE VAD DE KÄNNER OCH GÖR INTE SOM DE SÄGER. Vad är arbete utan anställning? Vad är

Läs mer

Hur löser vi framtidens krav på hållbara transporter Hur bygger vi det framtida Västsverige? Johan Trouvé, vd Västsvenska Handelskammaren

Hur löser vi framtidens krav på hållbara transporter Hur bygger vi det framtida Västsverige? Johan Trouvé, vd Västsvenska Handelskammaren Hur löser vi framtidens krav på hållbara transporter Hur bygger vi det framtida Västsverige? Johan Trouvé, vd Västsvenska Handelskammaren Regionförstoring 1970-2011 LA Stockholm LA Göteborg Geografisk

Läs mer

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör Näringslivsstrategi 2009-03-23 Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör NÄRINGSLIVSSTRATEGI FÖR HELSINGBORGS STAD Utifrån denna strategi ska Helsingborgs stads näringslivsarbete bedrivas. Uppdraget

Läs mer

East Sweden Business Solutions. Effektiv logistik

East Sweden Business Solutions. Effektiv logistik East Sweden Business Solutions Effektiv logistik Välkommen till East Sweden, affärsmiljön med växtkraft! Rätt läge Vad har globala industriföretag som Siemens, Ericsson, Toyota, Saab och Väderstadverken

Läs mer

Så stärker du barnets självkänsla

Så stärker du barnets självkänsla Så stärker du barnets självkänsla Ett barn med god självkänsla har större chans att lyckas i livet. Vi berättar hur du stärker ditt barns självkänsla. Missa inte den här artikeln! Självkänsla är det värde

Läs mer

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

Norrlands ExpoTM Business to businessmässa

Norrlands ExpoTM Business to businessmässa Strategiexperten och managementkonsulten Johan Mathson, Sundbyberg, gör endast ett fåtal föreläsningar per år. De flesta gör han utomlands, men nu är det klart att han kommer till business to businessmässan

Läs mer

Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna

Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna Sammanfattning resultat testgruppen Medverkande 63 personer Fråga 1: Känner du till att politikerna satt och ringde? Ja:

Läs mer

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 24 september 2013 Vad har varit bra under dagen? Tänkvärt - Kommunikation viktigt för att förebygga konflikter Givande dag, lugnt och bra tempo Håkan - Bra föreläsare,

Läs mer

Swedish 2014 PUBLIC EXAMINATION. Continuers Level. Transcript. Section 1: Listening and Responding

Swedish 2014 PUBLIC EXAMINATION. Continuers Level. Transcript. Section 1: Listening and Responding 2014 PUBLIC EXAMINATION Swedish Continuers Level Section 1: Listening and Responding Transcript 2014 Board of Studies, Teaching and Educational Standards NSW Section 1, Part A Text 1 Angelica, om vi vill

Läs mer

olo/ i or SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom Näringslivsstrategi för Sollentuna kommun Innehållsförteckning

olo/ i or SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom Näringslivsstrategi för Sollentuna kommun Innehållsförteckning SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom olo/ i or 3Ö för Sollentuna kommun Antagen av fullmäktige 2013-xx-xx Innehållsförteckning 1 Inledning 2 1.1 EU strategiskt läge i en stark region 2 1.2

Läs mer

Ditt professionella rykte är din främsta tillgång

Ditt professionella rykte är din främsta tillgång Ditt professionella rykte är din främsta tillgång Namn: Erik Fors-Andrée Ditt professionella rykte Erik är en driven visionär, inspirerande ledare och genomförare som med sitt brinnande engagemang får

Läs mer

Ökande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring

Ökande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring Kommentarer och kompletteringar till utvecklingsskriften om Fyrbodal Allmänna utgångspunkter Sveriges ekonomi och självfallet också Fyrbodals sammanhänger i allt väsentligt med hur landet och regionen

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden.

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden. Om unga föräldrar och arbetsmarknaden Text: Elisabet Wahl Inledning Ungdomsstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att genomföra insatser för att öka kunskapen om hur föräldrar under 25 års ålder kan

Läs mer

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige.

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Är det inte meningen att samhället ska hjälpa de som har det mindre bra? Är det inte meningen att man ska få stöd till ett bättre mående och leverne? Är det

Läs mer

90 stycken genskjutsintervjuer

90 stycken genskjutsintervjuer 90 stycken genskjutsintervjuer Studenter och personal på KTH Valhallavägen och KTH Södertälje. Gymnasieelever från: S:ta Ragnhildgymnasiet Täljegymnasiet i Södertälje samt Östra gymnasiet i Skogås och

Läs mer

Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet

Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet Jonathan Jensen Dejtinghandboken.com Innehåll Inledning... 3 Tips 1: Varför?... 4 Tips 2: Våga fråga... 6 Tips 3: Visa inte allt (på en gång)... 7 Tips

Läs mer

Sandviken. Huvudresultat Attitydundersökning 2014

Sandviken. Huvudresultat Attitydundersökning 2014 Sandviken Huvudresultat Attitydundersökning 2014 Disposition presentation 9/4 2014 Metod 2 Varumärkesmodell 4 Associationer till Sandviken 7 Sevärdheter/attraktioner 11 Kännedom om Sandviken 14 Identitet

Läs mer

MAXA STADEN Jenny Ackemar // Saara Franzelius Chalmers Tekniska Högskola

MAXA STADEN Jenny Ackemar // Saara Franzelius Chalmers Tekniska Högskola Jenny Ackemar // Saara Franzelius Chalmers Tekniska Högskola TEATER // KONSERT Barn Barn Aktör Sport Barn Aktör Sport Barn Aktör Sport Arbete Barn Aktör Sport Arbete Odling ARENA PARKERING BUFFERGRÖNT

Läs mer

Svar Graf Procent Antal. Fredag 65% 32 Lördag 82% 40 Söndag 35% 17 Inte alls 4% 2 Totalt antal svar 49. 1 2 3 4 5 Totalt antal svar

Svar Graf Procent Antal. Fredag 65% 32 Lördag 82% 40 Söndag 35% 17 Inte alls 4% 2 Totalt antal svar 49. 1 2 3 4 5 Totalt antal svar Bjuvskalaset (Slutförda: Besökte Du Bjuvs kalaset? Svar Graf Procent Antal Fredag 65% 32 Lördag 82% 40 Söndag 35% 17 Inte alls 4% 2 Totalt 49 Vad tyckte du om följande? 1=inte nöjd 5=jätte nöjd Artistutbudet

Läs mer

Intervjusvar Bilaga 2

Intervjusvar Bilaga 2 49 Intervjusvar Bilaga 2 Fråga nummer 1: Vad säger ordet motivation dig? Motiverade elever Omotiverade elever (gäller även de följande frågorna) (gäller även de följande frågorna) Att man ska vilja saker,

Läs mer

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 6 Hålet En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april 2013 Jag var ute

Läs mer

Företag, akademi och samhälle i samverkan automation i världsklass!

Företag, akademi och samhälle i samverkan automation i världsklass! Vad är Automation Region? Nya initiativ Automation Region är ett företagskluster som arbetar för att synliggöra och stärka Sveriges automationsindustri. Automationsbranschen har stor strategisk betydelse

Läs mer

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Antagen av Kommunfullmäktige den 17 juni 2013 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Strategin är framtagen i bred samverkan

Läs mer

Tillsammans med dig förädlar vi framtiden

Tillsammans med dig förädlar vi framtiden Tillsammans med dig förädlar vi framtiden Teknisk utveckling ger oss fantastiska möjligheter att skapa innovativa lösningar på vår tids globala samhällsutmaningar något som KTH med vår breda bas och världsledande

Läs mer

HANDSLAG FÖR ÖREBRO. Bostäder och arbetsplatser för en växande stad

HANDSLAG FÖR ÖREBRO. Bostäder och arbetsplatser för en växande stad HANDSLAG FÖR ÖREBRO Bostäder och arbetsplatser för en växande stad HANDSLAG FÖR ÖREBRO ÖrebroBostäders medlemskap i Fastighetsägarna MittNord är inte bara ett banbrytande steg för Örebro utan är också

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Sammanställning av mötet på Enskede Värdshus den 20 september, tema:

Sammanställning av mötet på Enskede Värdshus den 20 september, tema: Sammanställning av mötet på Enskede Värdshus den 20 september, tema: Hur ser företagandet ut i Söderort och hur kan vi utveckla det? Här en sammanfattning av vad som sas av medverkande i Gilla Söderort

Läs mer

Ordbok. SVT Fri television /Om alla, för alla

Ordbok. SVT Fri television /Om alla, för alla Ordbok 1 SVT Fri television /Om alla, för alla Välkommen att vara med och utveckla SVT! Vi har många utmaningar framför oss. En av de största är att göra viktiga frågor i samhället intressanta och engagerande

Läs mer

Billie: Avgång 9:42 till nya livet (del 1)

Billie: Avgång 9:42 till nya livet (del 1) LEKTIONER KRING LÄSNING Lektionsövningarna till textutdragen ur Sara Kadefors nya bok är gjorda av ZickZack Läsrummets författare, Pernilla Lundenmark och Anna Modigh. Billie: Avgång 9:42 till nya livet

Läs mer

Företag, akademi och samhälle i samverkan automation i världsklass!

Företag, akademi och samhälle i samverkan automation i världsklass! Vad är Automation Region? Nya initiativ Automation Region är ett företagskluster som arbetar för att synliggöra och stärka Sveriges automationsindustri. Automationsbranschen har stor strategisk betydelse

Läs mer

Sätt fart på Sverige

Sätt fart på Sverige Sätt fart på Sverige Länsstyrelser vill investera mer Rapport från 6F fackförbund i samverkan juni 2015 Länsstyrelser ger regeringen underkänt Sveriges länsstyrelser är eniga. Regeringens satsningar på

Läs mer

Varför växer bemanningsföretagen?

Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Ekonomin globaliseras, industrin rationaliseras och kompetenskraven på den moderna arbetsmarknaden ökar. I Sverige är det fortfarande

Läs mer

Ortsutveckling Skebokvarn. Stormöte. 16 april 2012. Välkommen!

Ortsutveckling Skebokvarn. Stormöte. 16 april 2012. Välkommen! Ortsutveckling Skebokvarn Stormöte 16 april 2012 Välkommen! Kvällens program 19.00 Välkommen och hur kom vi hit? 19.10 Rapport från arbetsgrupperna - 10 minuter per grupp 19.45 Fika och besök i arbetsgrupperna

Läs mer

Vägen till en NY RelationsBlueprint...

Vägen till en NY RelationsBlueprint... Vägen till en NY RelationsBlueprint... Kommer du ihåg... sist gick vi igenom den viktigaste delen som kontrollerar din lycka, framgång och tillfredsställelse i kärleksfulla och passionerade relationer

Läs mer

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Vi har en plan! Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Samråd 9 mars 6 maj 2010 Smakprov Hela översiktsplanen med tillhörande dokument finns på Karlskoga och Degerfors

Läs mer

augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna

augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna En undersökning om hur ekonomichefer i landets kommuner ser på organisationens förmåga att nyrekrytera ekonomer Välfärdssektorn behöver de bästa ekonomerna

Läs mer

Stanford University - 13-14

Stanford University - 13-14 Stanford University - 13-14 Reseberättelse av Saman Bidgol Läsåret 13-14 Under årskurs tre på KTH bestämde jag mig för att åka och studera mitt fjärde år utomlands. Valet stod mellan Tyskland, Schweiz

Läs mer

om läxor, betyg och stress

om läxor, betyg och stress 2 126 KP-läsare om läxor, betyg och stress l Mer än hälften av KP-läsarna behöver hjälp av en vuxen hemma för att kunna göra läxorna. l De flesta tycker att det är bra med betyg från 6:an. l Många har

Läs mer

Bilaga 4. Verksamhetsstyrelsens/Landsbygdsrådets remissyttrande på förslaget: Strukturella åtgärder anpassningar med hänsyn till elevförändringar

Bilaga 4. Verksamhetsstyrelsens/Landsbygdsrådets remissyttrande på förslaget: Strukturella åtgärder anpassningar med hänsyn till elevförändringar Bilaga 4. Verksamhetsstyrelsens/Landsbygdsrådets remissyttrande på förslaget: Strukturella åtgärder anpassningar med hänsyn till elevförändringar Landsbygdsråd: Svartlå byaförening och Uppgiftslämnare:

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Den försvunna diamanten

Den försvunna diamanten Den försvunna diamanten Jag sitter utanför museet i London, jag ser en man gå lite misstänksamt ut genom dörren. Jag går in på museet och hör att personalen skriker och säger att diamanten är borta. Diamanten

Läs mer

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå.

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. ALBUM: NÄR JAG DÖR TEXT & MUSIK: ERICA SKOGEN 1. NÄR JAG DÖR Erica Skogen När jag dör minns mig som bra. Glöm bort gången då jag somna på en fotbollsplan. När jag dör minns mig som glad inte sommaren då

Läs mer

Vill bo nära naturen och nära staden...

Vill bo nära naturen och nära staden... Vill bo nära naturen och nära staden... Älska Säffle! Älska Säffle 1 Välj dina egna vägar. 2 Älska Säffle Allt nära Är du en av många människor som bär på en dröm om ett bra boende? Vill bo nära naturen

Läs mer

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Svar från intervjuperson 1. Vad har du för arbetstitel? - Konstruktör - Nyproduktion - Via studier och praktik 4. Din ålder? - 20-30 år 5.

Läs mer

Antonis & Pia. Dimitrios Solarides

Antonis & Pia. Dimitrios Solarides Antonis & Pia Dimitrios Solarides Antonis & Pia Copyright 2012, Dimitrios Solarides Ansvarig utgivare: Dimitrios Solarides Framställt på vulkan.se ISBN: 978-91-637-1143-5 Till min bror Akilles 4 Ett femtiotal

Läs mer

Företagspolitik i en nordisk kontext

Företagspolitik i en nordisk kontext Företagspolitik i en nordisk kontext 2 FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT 3 Alla prognoser visar att tjänstesektorn kommer att fortsätta växa under de kommande åren,

Läs mer

Mer människor, mindre trafik

Mer människor, mindre trafik Mer människor, mindre trafik Nyckeln till ett större och mer hållbart Göteborg Västlänken En storstad med trivsel och nära till det mesta Året är 2026 och Göteborgsregionen beräknas ha 1,6 miljoner invånare,

Läs mer

BESVARAS AV DIG SOM ÄR ÄLDSTA HEMMAVARANDE BARN (12-20 ÅR)

BESVARAS AV DIG SOM ÄR ÄLDSTA HEMMAVARANDE BARN (12-20 ÅR) BESVARAS AV DIG SOM ÄR ÄLDSTA HEMMAVARANDE BARN (12-20 ÅR) RESANDE I GLESA BYGDER Vad tycker du som är barn eller ungdom om att bo på landsbygden eller i en liten ort? I denna undersökning ställs frågor

Läs mer

Vilken termin ska man åka?

Vilken termin ska man åka? Under höstterminen 2012 åkte jag till Kina som utbytestudent till ett universitet som heter Shanghai Jiao Tong University (SJTU). Jag valde Jiao Tong för att det ligger i min favoritstad Shanghai och är

Läs mer

motorbranschen fylld av möjligheter nr 3:2013 Toppskola i skärholmen Hallå på arbetsplatsen

motorbranschen fylld av möjligheter nr 3:2013 Toppskola i skärholmen Hallå på arbetsplatsen motorbranschen fylld av möjligheter nr 3:2013 Lack-silver i VM Hallå på arbetsplatsen Bp Toppskola i skärholmen Bra skola En stolt trio som fått fart på STFG: rektor Lars Dowert, företagaren Totte Malmkvist

Läs mer

INNOVATIVA SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG SATSAR PÅ STRATEGISKT UTVECKLINGSARBETE ÄVEN I TUFFA TIDER. Jenni Nordborg och Rolf Nilsson

INNOVATIVA SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG SATSAR PÅ STRATEGISKT UTVECKLINGSARBETE ÄVEN I TUFFA TIDER. Jenni Nordborg och Rolf Nilsson INNOVATIVA SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG SATSAR PÅ STRATEGISKT UTVECKLINGSARBETE ÄVEN I TUFFA TIDER Jenni Nordborg och Rolf Nilsson 1 2 OM UNDERSÖKNINGEN Med syfte att öka kunskapen om hur lågkonjunkturen

Läs mer

Du har bara en kropp - ta hand om den! av Elin Häggström

Du har bara en kropp - ta hand om den! av Elin Häggström Du har bara en kropp - ta hand om den! av Elin Häggström Du är värdefull! Det är viktigt att få höra att man är värdefull och att man är duktig på något. Så kom ihåg, beröm dina kompisar och personer i

Läs mer

Tillsammans skapar vi växtkraft och nya arbetstillfällen

Tillsammans skapar vi växtkraft och nya arbetstillfällen Tillsammans skapar vi växtkraft och nya arbetstillfällen FÖR FÖRETAG SOM VILL VÄXA Entreprenörskap skapar jobb. Jobb stärker tillväxt och framtidstro och minskar segregation och utanförskap. Med denna

Läs mer

Lund i siffror. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är:

Lund i siffror. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är: Kontakt: Daniel.svard@lund.se, 46-46 Jens.nilson@lund.se, 46-8269 1 (7) Öresundsregionens utmaningar I en rapport från OECD 1 lyfts två utmaningar fram som Köpenhamn, och i sin förlängning Öresundsregionen,

Läs mer

Bilden av Malmö. Malmö stads varumärkesarbete. bilden av malmö

Bilden av Malmö. Malmö stads varumärkesarbete. bilden av malmö Bilden av Malmö Malmö stads varumärkesarbete bilden av malmö Innehåll Bilden av Malmö 3 En resa i tiden 4 Det medvetna bildskapandet 5 Den goda spiralen 6 Ett målinriktat arbete 7 Kommunikation & Utveckling

Läs mer

EVENEMANGSÅRET 2014 SÅ SÄTTER VI EVENEMANG PÅ KARTAN

EVENEMANGSÅRET 2014 SÅ SÄTTER VI EVENEMANG PÅ KARTAN EVENEMANGSÅRET 2014 SÅ SÄTTER VI EVENEMANG PÅ KARTAN Anteckningar från gruppdiskussioner FrukostForum, 2014-01-23 Den 23/1 samlades ett 70-tal personer för att delta i FrukostForum för Vänersborgs näringsliv.

Läs mer

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR VERKSAMHETSÅRET 2014

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR VERKSAMHETSÅRET 2014 VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR VERKSAMHETSÅRET 2014 HANDELSKAMMAREN VÄRMLAND SERVICE AB ETT ÅR SOM RUSTAT FÖR FRAMTIDEN 2014 var ett bra år, sett till både verksamhet och resultat. De aktiviteter och förändringar

Läs mer

Kapitel 1. Publicerat med tillstånd Bortdribblad Text Magnus Ljunggren Bild Mats Vänehem Bonnier Carlsen 2013

Kapitel 1. Publicerat med tillstånd Bortdribblad Text Magnus Ljunggren Bild Mats Vänehem Bonnier Carlsen 2013 Kapitel 1 Det är tisdag kväll och som vanligt har ABK:s lag träning. I små grupper dribblar man runt koner, tränar inkast, skjuter på mål eller övar väggpass. Bra! skriker Hanna när Yalam lyckas dribbla

Läs mer

Din RelationsBlueprint - Källan till smärta eller framgång i din intima relation

Din RelationsBlueprint - Källan till smärta eller framgång i din intima relation Din RelationsBlueprint - Källan till smärta eller framgång i din intima relation Lyssna, jag känner mig enormt glad och hedrad att jag får spendera den här tiden med dig just nu och att du tar dig tid

Läs mer

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då människor från alla världens hörn samlas för att demonstrera

Läs mer

VISION MARIESTAD 2020. ENKELT, TRYGGT OCH INSPIRERANDE SJÖSTADEN... TRÄDGÅRDSSTADEN... BO och LEVA-STADEN :-)

VISION MARIESTAD 2020. ENKELT, TRYGGT OCH INSPIRERANDE SJÖSTADEN... TRÄDGÅRDSSTADEN... BO och LEVA-STADEN :-) VISION MARIESTAD 2020 ENKELT, TRYGGT OCH INSPIRERANDE SJÖSTADEN... TRÄDGÅRDSSTADEN... BO och LEVA-STADEN :-) VAD ÄR EN VISION? VISION - ÄR EN GEMENSAM BILD AV FRAMTIDEN - Visionen ska formuleras så att

Läs mer

Intryck som ger avtryck

Intryck som ger avtryck Intryck som ger avtryck Vapnet är stadens minsta gemensamma nämnare, vars släktdrag går att känna igen redan från början av 1600-talet då staden grundades. En stad ett ansikte Göteborgs Stads grafiska

Läs mer

Sigtuna projektet Ekilaskolan

Sigtuna projektet Ekilaskolan Sigtuna projektet Ekilaskolan Tre stenar och några träd. En kör längst bak i rummet. Några människor söker efter föda. För länge sedan Innan vi hade internet Och människan trodde Att solen var gud. Då

Läs mer

FOTOGRAFiSKA. intervju med Fotografiskas grundare Per Broman och utställningsansvariga Min-Jung Jonsson

FOTOGRAFiSKA. intervju med Fotografiskas grundare Per Broman och utställningsansvariga Min-Jung Jonsson FOTOGRAFiSKA intervju med Fotografiskas grundare Per Broman och utställningsansvariga Min-Jung Jonsson Text: Erica Hjertqvist och Julia Hörnell Foto: Julia Hörnell Layout: Erica Hjertqvist och julia hörnell

Läs mer

INTEGRATION. Integration. Svenska samhället. Invandrare

INTEGRATION. Integration. Svenska samhället. Invandrare 17 Människor flyttar från ett land till ett annat av olika anledningar. När nya människor kommer till ett land uppstår möjligheter, men också problem. Olika kulturer och åsikter ska leva sida vid sida.

Läs mer

VI BRINNER FÖR BLEKINGE

VI BRINNER FÖR BLEKINGE VI BRINNER FÖR BLEKINGE KRAFT ATT VILJA. TILLSAMMANS ÄR DET MÖJLIGT. Det är vår uppgift att inspirera, skapa tillfällen att mötas och stärka Blekinge i Sverige och Europa. Vårt uppdrag är att arbeta för

Läs mer

Rapport 2014:1 ISSN 1650-7965. Bostadsbristens pris En konsekvensanalys för Stor-Göteborg

Rapport 2014:1 ISSN 1650-7965. Bostadsbristens pris En konsekvensanalys för Stor-Göteborg Rapport 2014:1 ISSN 1650-7965 Bostadsbristens pris En konsekvensanalys för Stor-Göteborg Bostadsbristens pris är publicerad av Västsvenska Handelskammaren och HSB Göteborg 2014. Undersökningen är gjord

Läs mer

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund analyserar Småföretagare med utländsk bakgrund maj 2008 Småföretagare med utländsk bakgrund Sammanfattning FöretagarFörbundet har tillsammans med SEB genomfört en telefonundersökning av företagares bakgrund.

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Inga hinder bara möjligheter. Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg

Inga hinder bara möjligheter. Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg Inga hinder bara möjligheter Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg Inga hinder bara möjligheter Eller? Du kan göra nästan allt det där som alla andra i din ålder tycker om att göra

Läs mer

Inga hinder bara möjligheter. Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg

Inga hinder bara möjligheter. Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg Inga hinder bara möjligheter Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg Inga hinder bara möjligheter Eller? Du kan göra nästan allt det där som alla andra i din ålder tycker om att göra

Läs mer

Små och medelstora företag planerar att anställa - och har brett förtroende för den ekonomiska politiken

Små och medelstora företag planerar att anställa - och har brett förtroende för den ekonomiska politiken Ingela Hemming, SEB:s Företagarekonom Måndag den 20 februari 2012 Positiva signaler i 2012 års första Företagarpanel från SEB: Små och medelstora företag planerar att anställa - och har brett förtroende

Läs mer

Ingenjören i kommun och landsting. kostnad eller tillgång?

Ingenjören i kommun och landsting. kostnad eller tillgång? Ingenjören i kommun och landsting kostnad eller tillgång? Behovet av ingenjörer ökar i kommuner och landsting För ingenjörer är lönerna i kommuner och landsting mycket lägre än i den privata sektorn. Det

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning ÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning Ordlista stålskena fraktur brott i handleden akuten amputering konvention avtal efterskott omprövning överklaga SJUVÅRD VID ILLFÄLLIG VISELSE UOMLANDS

Läs mer

Handledning: Future City på Teknikdagarna

Handledning: Future City på Teknikdagarna Handledning: Future City på Teknikdagarna Under den här lektionen på två timmar får eleverna prova på att planera och bygga en framtidsstad utifrån sina egna tankar och idéer. Eleverna sitter cirka 10

Läs mer

Vad händer i Kina? KOSMOPOLITISKA KINESER

Vad händer i Kina? KOSMOPOLITISKA KINESER Vad händer i Kina? Publicerad: 2011-09-25 15:20 Ändrad: 2011-09-25 15:35 Fredrik Härén ägnade flera år i början av detta millennium åt att förstå vad det betyder att utvecklingsländer bestämt sig för att

Läs mer

Ta vara på tiden, du är snabbt "för gammal" för att inte behöva ta ansvar.

Ta vara på tiden, du är snabbt för gammal för att inte behöva ta ansvar. Några ord till min Tips och råd från IHL1A, 16 januari 2015 Lev livet medan du kan Tänk ej för mycket på framtiden, ej heller på det förflutna Var snäll mot dem som är snälla mot dig; det lönar sig. Gör

Läs mer

Vänersborg Samlevnadskurs 2001-10-04

Vänersborg Samlevnadskurs 2001-10-04 Detta var bra 1 Precis allting! Det har verkligen varit två perfekta dagar 2 Bra övningar. Trevliga och berikande diskussioner. 4 Allting. Bra med möte ungdomar och vuxna. 5 Både föreläsningarna och de

Läs mer

Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken,

Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken, Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken, fibernätet och ett förbättrat vägnät. Järnvägen behöver bli

Läs mer

Du är den jag vill ha

Du är den jag vill ha Text (Rosa): Måns Gahrton l Text (Ville): Johan Unenge Du är den jag vill ha Baserat på en berättelse av Måns Gahrton och Johan Unenge Illustrationer: Johan Unenge www.livetenligtrosa.se du är den jag

Läs mer

Ungas attityder till att vittna

Ungas attityder till att vittna Ungas attityder till att vittna - En enkätundersökning bland 1 650 ungdomar i Stockholms län som besökte Ung08 i augusti 2007 Inledning Våga Vittna är ett arbete för att starta en dialog med ungdomar om

Läs mer

BättRe liv i Skåne Skåne. Region Skåne

BättRe liv i Skåne Skåne. Region Skåne Bättre liv i Skåne Bättre liv i Skåne Grafisk formgivning: Annelie Christensen, Enheten för kommunikation, Region Skåne Fotograf: Kasper Dudzik, Ingram, Dan Ljungsvik, Håkan Sandbring Tryck: AM-Tryck &

Läs mer

Industriell livskraft. i Fyrbodal

Industriell livskraft. i Fyrbodal Industriell livskraft i Fyrbodal IUC Väst en partner för industriell utveckling Industriföretagen i Sverige utgör en stor del av landets tillväxt och sysselsätter idag över en halv miljon svenskar. Branschen

Läs mer

Att leda nästa generation Generation Y, obotliga egoister eller oslipade diamanter?

Att leda nästa generation Generation Y, obotliga egoister eller oslipade diamanter? Boksammanfattning Att leda nästa generation Generation Y, obotliga egoister eller oslipade diamanter? Generation Y kallas de 80- och 90-talister som är på väg in på arbetsmarknaden och som i stor utsträckning

Läs mer

TANKAR OM SKÅNE 2030. Livskvalitet. Livskvalitet

TANKAR OM SKÅNE 2030. Livskvalitet. Livskvalitet TANKAR OM SKÅNE 2030 Framtiden för Skåne kan utvecklas olika beroende av vad vi, i egenskap av nyckelaktörer, åstadkommer. Yttre omständigheter så som global handel, migration, växthuseffekt samt nationell

Läs mer

Företagarens vardag 2014

Företagarens vardag 2014 En rapport om de viktigaste frågorna för svenska företagare nu och framöver. Företagarens vardag 2014 3 av 10 Många företagare tycker att det har blivit svårare att driva företag under de senaste fyra

Läs mer

UNGKULTURDIALOG. Ungdomsrådet, Vänersborg 4 april 2007. Arbetsgruppen för Regionalt handlingsprogram för Barn och ungas kultur och fritid

UNGKULTURDIALOG. Ungdomsrådet, Vänersborg 4 april 2007. Arbetsgruppen för Regionalt handlingsprogram för Barn och ungas kultur och fritid Arbetsgruppen för Regionalt handlingsprogram för Barn och ungas kultur och fritid UNGKULTURDIALOG Ungdomsrådet, Vänersborg 4 april 2007 Under 2 timmar samtalade vi med representanter för elevrådet i Vänersborg.

Läs mer