NYHETER. Aktuellt om läs- och skrivsvårigheter från Föräldraföreningen för Dyslektiska Barn 4/2011

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "NYHETER. Aktuellt om läs- och skrivsvårigheter från Föräldraföreningen för Dyslektiska Barn 4/2011"

Transkript

1 FDB:s FDB:s NYHETER 4/2011 NYHETER Aktuellt om läs- och skrivsvårigheter från Föräldraföreningen för Dyslektiska Barn 4/2011 Anders, snart färdig med sin utbildning på yrkeshögskola och ledare på läger för barn med dyslexi: Vi kan göra vad som helst! Ulrika Jonsson gör tvärtom - engagerar lärarna 1 på plats i deras skolor I Barcelona tränar studenterna verbböjningar till musik Filmprat är vägen in till engelska språket i Vallentuna Studie på svenska nioåringar visar att intensiv träning ger resultat som håller i sig Öppna föreläsningar och föräldraträffar på hemmaplan i Storstockholm fortsätter i vår

2 Ordföranden har ordet Foto: Stefan Knorn Till alla fantastiska Mammor! Hon drivs av en till synes outtömlig energi. Jobbet kräver allt mer av henne och kollegans sjukskrivning gör att allt måste gå fortare. Dagarna blir sena och middagen planeras i bilen. Icabutiken runt i högt tempo, mat till åtminstone tre dagar. Det får duga. In med matkassar, diskbänken belamrad, krukväxterna hänger och kylen är full. Jackan åker av, ärmar kavlas upp och diskbänk och kyl röjs i ett rasande tempo. Medan grytan puttrar åker jullådan fram. Upp med stjärnor, ljusstakar, alla lampor lyser, skvätter ut lite pynt i hörnen. Tänder stearinljus, andas, går ner i varv, skalar potatis. Han dråsar in, hon hör ryggan när den åker i golvet, hur skorna sparkas av. Hon lyssnar, hör honom och känner att det inte har varit någon bra dag. Han glider ner på köksstolen, huvudet i händerna, det rufsiga håret, glasögonen som behöver fixas, den lite taniga ryggen över köksbordet. Hon hör att han är ledsen. Känner det svarta hålet i magen, som styrt henne länge. Vad fint du har gjort, säger han. Hon väntar en minut, rätar på ryggen, andas och vänder sig om. Hon ler. Tack, säger hon. Min älskade unge, tänker hon. I huvudet går hon igenom utvecklingssamtalet, läxorna, proven som kommer, engelskan går trögt, matten är tuff, geografiprovet omfattande. Vi borde gå igenom alla instuderingsfrågorna en gång till, tänker hon. De tittar på varandra, han ser trött ut. Hon ser trött ut, tänker han. Är du hungrig? Den lite hurtiga rösten, den som vill skapa mod. Han nickar. Vi kanske borde börja med geografin, eller vill du ta matten först? Han rycker på axlarna, hon ställer grytan på bordet. Vet du vad, säger hon, vad var det för film du hade? Han tittar stort på henne, sedan ler han brett. Okej, morsan. Eva Halldén, ordförande Kommentera gärna ledaren på Fakta om föreningen FDB är rikstäckande och öppen för alla. Föreningen vill främja samarbete mellan hem och skola, sprida information, ta del av forskning och bevaka barns och ungdomars lagstadgade rättigheter. FDB arbetar med rådgivning, studiecirklar, föreläsningar, barn- och ungdomsläger samt ger ut FDB:s NYHETER. Som medlem stöder du föreningens viktiga arbete! Kansli Susanne af Sandeberg Surbrunnsgatan 42, 1 tr.ö.g Stockholm Tfn , fax: Medlemsavgift 2012 Huvudmedlem: 200 kr/år Stödmedlem: 25 kr/år Skola/institution: 500 kr/år (får 5 ex av varje nummer) Betala till bankgiro , plusgiro Ange namn, adress och e-postadress. FDB:s styrelse Ordf: Eva Halldén, Västerbotten Kassör: Malin Bengtsson, Skåne Ledamöter: Åke Strand, Östergötland, Yvonne Ollman, Stockholm, Eva Fredlund, Skåne, Ann Karlsson, Södermanland, Annika Bolmstedt, Södermanland. Suppleanter: Carina Falk, Västernorrland, Madeleine von Strauss, Stockholm FDB:s NYHETER Medlemstidningen ges ut 4 ggr/år Texten får kopieras, men ange källa. Redaktionskommitté: Lotta Person, Susanne af Sandeberg, Eva Halldén Redaktör: Lotta Person Sångarevägen 31, Sollentuna Tfn kvällstid Ansvarig utgivare: Eva Halldén Tfn Tryckeri: Stocken-Snabbtryck AB Omslagsfoto: Johannes Nordemar 2

3 I detta nr! Skoldatateket i Södertälje gör tvärtom! Läs hur här. Catwalk på spanska. Vi klär ut oss och leker modevisning. En går på catwalken, en beskriver plagg, färger och mönster. Mamma Mia får dem att prata engelska. Anders berättar om sin väg genom skolan. Svensk studie visar att intensiv ljud- och lästräning ger resultat som står sig. Framgångsrikt samarbete mellan FDB och Dyslexiförbundet FMLS i Stockholm fortsätter i vår. Hej medlem! Kom ihåg medlemssidorna med forum för lokalavdelningar. Skicka din e-post till kansliet så får du inloggningsuppgifterna. Styrelsen för FDB Riks Kallelse till FDB Riks årsmöte Plats: Stockholm Tid: april Mer information kommer i nästa nummer. Anmälan görs till kansliet där årsmöteshandlingar kommer att fi nnas tillgängliga. Motioner ska vara kansliet tillhanda före januari månads utgång. Styrelsen välkomnar nya krafter Vill du lämna förslag på nya styrelsemedlemmar eller är du själv intresserad av att delta i styrelsearbetet? Kontakta kansliet! Varmt välkommen hälsar styrelsen! Nytt år - ny medlemsavgift Nu är det hög tid att förnya medlemskapet i FDB. Just ditt medlemskap är viktigt för att föreningen ska kunna informera om läs- och skrivsvårigheter, utveckla material, driva opinionsbildning i olika skolfrågor och inte minst kunna ge råd per mejl och telefon. Hjälp oss att värva fl er medlemmar och anmäl familjemedlemmar som stödmedlemmar. För varje medlem och stödmedlem blir föreningen starkare och kan göra mer. Styrelsen tackar för ditt engagemang! LÄSK-pärmen uppdaterad Nu har LÄSK-pärmen, FDB:s uppskattade informationspärm, uppdaterats. Drygt 40 sidor har reviderats. På vissa sidor är det enbart små korrigeringar, på andra genomgripande förändringar som till exempel har med lagstiftning rörande skolan att göra. På anges vilka sidor som är ändrade, och du kan skriva ut alla de ändrade sidorna på en gång alternativt skriva ut hela pärmen. Det går också bra att beställa pärmen från kansliet. Pärmen fi nns både i A4-format, som häfte i A5-format och som DAISY-skiva. Den är framtagen i samarbete mellan FDB, Dyslexiförbundet FMLS och Svenska Dyslexiföreningen. Den första LÄSK-pärmen gavs ut 2001 inom ramen för LÄSKprojektet. LÄSK står för läs- och skriv. 3 Uppdaterad

4 Text & foto: Johannes Nordemar I Södertälje tänker man tvärt om. Istället för att låta lärarna åka iväg på kurs kommer kursledaren till skolan för att inspirera och introducera nya hjälpmedel för lärande. Datorer, mobiltelefoner och surfplattor blir allt viktigare i skolan. Det menar Ulrika Jonson. Hon besöker skolor varje vecka och ser redan att den nya tekniken inkluderar fler elever i lärandet. Jag tror att vi måste ändra vårt sätt att tänka, säger Ulrika Jonson, skolutvecklare för specialpedagogik och IT i Södertälje. Enligt hennes sätt att se på lärande är datorer och telefoner lika naturliga hjälpmedel som pennor, papper och saxar i klassrummet. Rustar eleverna för framtiden Dels handlar det om att inkludera fler i lärandet, även dem som har svårare för läsning och skrivning. Dels handlar det om att utrusta eleverna inför framtiden. Ska barnen senare bli anställningsbara måste de klara av tekniken. Därför borde tekniska hjälpmedel finnas tillgängliga redan i tidig skolålder och integreras som naturliga redskap i klassrummet. Ulrika tar stöd av den nya skollagen som trädde i kraft Om elever som är i behov av särkilt stöd står bland annat: Det särskilda stödet ska ges inom den elevgrupp som eleven tillhör om inte annat följer av denna lag eller annan författning. Enligt skollagen ska vi jobba för att inkludera så många elever som möjligt i klassrummet. Och med dagens tekniska hjälpmedel är det möjligt för till exempel dem med läs- och skrivsvårigheter att finnas kvar i klassgemenskapen de flesta lektioner, istället för att gå iväg till ett annat klassrum för särskilt stöd. Några datorprogram Ulrika använder: ClaroRead - Talsyntesprogram som bland annat läser upp all text som kan markeras i datorer textdokument, pdf:er, webbsidor. Gustavas ordbok - En digital ordbok som gör det möjligt att hitta ett ord, även om man inte vet exakt hur det stavas. Stava Rex - Ett rättstavningsprogram utvecklat för dem med läs- och skrivsvårigheter. Spell Right - Ett rättstavningsprogram på engelska utvecklat för dem med läs- och skrivsvårigheter. 4 Exempel på hjälpmedel är bland annat talsyntesprogram som kan läsa upp en text. Men även pekskärmsmobiler, som tillsammans med rätt applikation kan fota av tavelanteckningar och spela in röstmeddelanden, är till stor hjälp för den som skriver långsamt och vill koncentrera sig på att lyssna istället för att anteckna. Det hjälper eleverna att behålla fokus. Det kan vara för mycket att både skriva av tavlan, stava rätt och lyssna samtidigt. Varje vecka besöker Ulrika skolor för att inspirera lärare att använda den nya tekniken. När hon möter lärarna i deras vardag är det lätt att se vad som inte fungerar, men hon talar helst inte om problem och tydliggör detta förhållningssätt med en liknelse: Om man går in i ett kallt rum, så kan man antingen säga fy så kallt det är eller vad friskt det är. Mycket handlar om inställning Och mycket handlar om inställningen. Lyckas hon få rektor och lärare med på tåget så brukar hela projektet lyckas. Eleverna är sällan ett problem. Det är en häftig upplevelse att

5 Vi måste ändra vårt sätt att tänka få vara med när de upptäcker hur programmen fungerar. Talsyntes funkar på flera språk Att få en text från webben uppläst med hjälp av talsyntes gör texten mer tillgänglig. Och talsyntesen fungerar även på flera språk. Vissa använder den bara en gång, när vi testar. Men för andra kan den bli ett verktyg som följer med hela livet, menar Ulrika. Kommunlicenser förenklar Södertälje har kommunlicenser för flera hjälpmedelsprogram. Det innebär att det är enkelt och fritt för skolorna att använda programmen. Ofta finns de redan på skolans datorer, ibland utan att lärarna vet om det, då programmen lagts in av en IT-tekniker. Men Ulrika är strategisk. När hon har fått uppdraget att åka ut till en skola brukar hon börja med att träffa lärarna, för att tillsammans med dem installera programmen. Hon menar att det går att skapa en helt annan förståelse för hur det fungerar genom att jobba på det sättet. Ofta behöver hon bara sätta bollen i rullning. Många elever har egen dator När hon åker ut nästa gång träffar hon ofta hela klasser och låter eleverna installera programmen. På många skolor har eleverna till och med varsin dator, något som blir allt vanligare i Södertälje. En nättjänst Ulrika ofta låter eleverna pröva är Storybird.com. Där kan man med hjälp av färdiga bilder skapa texter och berättelser. När man sedan kopplar detta till ett talsyntesprogram blir det ett spännande och lärorikt sätt att berätta en historia på. Besöker ofta skolan tre gånger Ofta åker hon också ut en tredje gång till varje skola för att följa upp verksamheten, och responsen är positiv. Som Ulrika gång på gång poängterar: Det finns bara möjligheter med den nya tekniken. Några användbara appar för pekskärmsmobiler PhotoNote - En anteckningsapp där man kombinerar bild och text och sedan kan maila anteckningarna vidare. Mental Note - En anteckningsapp som kombinerar bild, ljud, skrift och handskrift i en och samma anteckning. Prizmo - En scannerapp med teckenigenkänning. Text som fotograferas omvandlas till ett redigerbart textdokument i telefonen och kan läsas upp med talsyntes. Speak it - En talsyntesapp där man skriver eller klistrar in en text man då kan få uppläst med talsyntes. Dragon Dictation - En taligenkänningsapp som skriver det du säger. Popplet Lite - En mind-map-app som kombinerar text och bild. I speak - Översätter text från bland annat engelska till svenska. Teckenlex - Ett lexikon för svenskt teckenspråk, med bilder och instruktioner. 5

6 Nu i höst har FDB:s Nyheter besökt Internationella skolan i Barcelona. Där kan man bland annat läsa nybörjarspanska på folkhögskolenivå. De tre lärarna på kursen har en massa trix och knep för sig för att trumma in fraser, grammatik och lite spansk umgängeskultur i sina studenter. Studenten Peggy Bernin berättar. Lära spanska på kul sätt Prepositioner/lägesord Läraren ställer en stol på ett bord. Sedan tar han olika saker det kan vara en bok, en penna, ett glas, en nyckelknippa, en apelsin och en tidning - och placerar dessa antingen på bordet, eller på stolen, under stolen, under bordet, bakom stolen, framför stolen, bakom eller framför varandra eller vid sidan av varandra. Först uppmanar läraren oss att göra olika saker som tex: Ta apelsinen och placera den på stolen. Ta tidningen och lägg den under stolen. Därefter instruerar vi varandra. Rörelser En elev leder Tai-chi och instruerar övriga med instruktioner på spanska. Vi tränar bl.a. lyft armarna, böj knäna, vrid på kroppen, dra höger arm åt höger, koppla av o.s.v. Träna verb med musik Först tränar vi regelbundna verb, sedan oregelbundna. Allt till musik. Vi står i ring, rabblar verben i alla tempusformer och rör oss rytmiskt samtidigt. Till exempel verbet hablar att tala. Hablo, hablas, habla, etc till rörelser. Vi böjer knäna rytmiskt, stampar med fötterna för att betona rytmen och rör armar och händer i takt med musiken samtidigt som vi rabblar verben. Internationella skolorna erbjuder bland annat spanska i Barcelona. Ibland är lektionerna av det mer traditionella slaget. I bilden till vänster får Peggy Bernin hjälp av sin lärare Marcel. Men ofta ingår rörelser och roliga lekar och övningar för att träna såväl ordförråd som grammatik. Foto: Redaktören, Peggy Bernin och skolan Bokstavsträning i lag Studenterna delas in i lag. Sedan får varje lag en bokstav och vi ska komma på ord i olika kategorier vilka börjar på denna bokstav. Kategorierna kan vara en blomma, ett djur, ett namn, en stad och ett klädesplagg. När ett lag kommit på ett ord i samtliga kategorier avbryts tävlingen. Lagen får sedan poäng för antalet godkända ord. 6

7 Vi frågar vad vi kan göra för studenten Internationella skolorna Barcelona IS samarbetar med Mälardalens högskola. Skolan erbjuder spanska 1 och spanska 2 på högskolenivå. Kurserna har samma upplägg som motsvarande kurser i Sverige med ännu större fokus på muntlig språkfärdighet. Skolan erbjuder även kurser i spanska på folkhögskolenivå. Eva Netzell är verksamhetsledare. Hur gör ni för att underlätta studenternas studier? Det är studentens ansvar att kontakta skolan om man har något funktionshinder. Vi nämner detta vid introduktionen. Sedan får alla studenter fylla i en enkät vid kursstart där en av frågorna lyder: På vilket sätt tycker du bäst om att lära dig språk? Den frågan diskuterar gruppen också med respektive lärare. De spanska lärarna har handledartid varje vecka och kan kalla en student om de misstänker att denne har svårt på något sätt. Jag har också handledartid varje vecka, så handledning kan ske både på spanska och svenska. Och om en student berättar om svårigheter? Då frågar vi vad vi som skola och som pedagoger kan göra för att hjälpa just henne/honom. Idag kan vi till exempel lämna ut föreläsningsanteckningar i förväg och det finns möjlighet att göra en muntlig tenta. Känner vi till att en student har extra svårt att uttrycka sig i skrift så tar vi hänsyn till det på olika sätt vid tentamen. Undantaget är grammatiktentor, där prövar vi oss fram. Min erfarenhet är att många kämpar på i det tysta, men att många också har hjälp av den alternativa pedagogik som vi använder oss av framförallt i folkhögskolekursen. Vad har ni för planer för 2012? Vi arbetar med ett tema varje år. För 2012 har vi tänkt ta just funktionshinder och bland annat undersöka vad i folkhögskolepedagogiken som faktiskt går att överföra till högskolekurserna. Vi planerar också att ytterligare fördjupa kontakterna med ombudsmannen för handikappfrågor på Mälardalens högskola för att höra vilken form av stöd som finns. Det är också något vi rekommenderar blivande studenter att göra, i god tid före studiestart. Rollspel i att söka jobb Först lär vi oss skriva enkla CV:s på spanska. Sedan sätter vi ihop annonser där olika arbetsgivare söker personal. Därefter spelar vi rollspel, ett par intervjuare möter en arbetssökande. En del annonser är väldigt fantasifulla och kraven kanske inte helt verklighetstrogna men roligt och lärorikt blir det. I hissen Lärarna ställer sig mitt på golvet och låtsas att han står i en hiss. En och en bjuder han in oss i hissen och så tränar vi oss att hälsa på varandra på olika sätt, prata lite kort om vädret och sedan ta avsked när vi kliver ur. Därefter upprepar vi övningen men är då fler i hissen. 7 Riktningar Vi tränar riktningsord till musik. Det blir som en rytmisk dansövning. Vi står på rad och tränar framåt, bakåt, åt vänster, åt höger. Efter ett tag blir det svårare. Läraren skriver siffror på tavlan och pekar på dem när han säger de olika riktningsorden. Siffrorna anger hur många steg vi ska ta åt ett visst håll. Läraren slår takten för att hjälpa till med rytmen Vi står i ring och tränar siffror genom att räkna från noll till hundra. Den som inte kan svara går ur ringen. Till slut är en kvar.

8 En handfull barn i åldrarna år deltar i höst i en studiecirkel i engelska i Vallentuna utanför Stockholm. De träffas för att prata, för att våga plocka fram sina kunskaper i en liten trygg grupp. Olika ämnen varje gång Vid varje träff tittar barnen på korta avsnitt av t.ex. filmen Mamma Mia tillsammans. Musiken är så smittande att det ibland är stört omöjligt att sitta still. Många är absolut jätterädda att över huvud taget öppna näbben, säger cirkelledaren Eva Söderqvist. Så atmosfären i gruppen är jätteviktig. Vi behöver känna oss säkra, våga skratta ihop, lita på att vi är bland vänner. Gruppen träffas en gång i veckan, en timme åt gången med paus för saft och bulle i mitten. Inför varje träff har Eva tänkt ut ett enkelt ämne som gruppen pratar om. Det kan vara: Hur går du till skolan? Berätta om din familj! Vad gjorde du i helgen? Ställer frågor på innehållet Basen är dock film. Eva kopplar en storbildskanon till sin dator och visar korta snuttar som hon sedan ställer enkla innehållsfrågor till. Barnen svarar på svenska eller engelska. Det är oerhört viktigt med förförståelse, poängterar Eva. Därför var det bra med filmen Mamma Mia, för storyn känner alla till. En flicka i gruppen har nog sett filmen mer än tio gånger. Funderar på vägar in i språket Eva fortsätter: När jag funderade på hur jag skulle lägga upp träffarna tänkte jag så här: Man måste inte läsa och skriva för att kunna ta sig in i engelska språket. Det måste gå att göra det genom att lyssna och tala. När vi ser på film har 8 Får man dansa? Ja, om du frågar på engelska. Dance? Go ahead. Ja, så kan det låta när barn med läs- och skrivsvårigheter träffas för att prata engelska. Film och fika öppnar för prat Foto: Eva Söderqvist vi både bild och ljud. Ibland visar jag textremsan också. Eva Söderqvist är till vardags verksamhetschef på Studieförbundet Vuxenskolan i Vallentuna. För några år sedan ledde hon cirklar i engelsk konversation för vuxna och minns än idag att flera av deltagarna var livrädda för grammatiken. Inte blev det enklare av att många engelska ord har en knepig stavning och dessutom inte heller låter som de ser ut. Lite show måste det vara Det är inte universitetspoäng i engelska som är det viktigaste för att leda en cirkel för unga. Däremot behöver man vara hemma på talad engelska, kunna hantera barn och inte minst se till att alla kommer till tals varje gång. Och man måste våga bjuda på sig själv. Lite show ska det vara också! veta mer? Vill du göra som Eva, starta studiecirkel? Kontakta henne gärna! Eva Söderqvist, Studieförbundet Vuxenskolan Vallentuna Tfn E-post:

9 I slutet av gymnasiet förstod Anders Åkerlund att han hade dyslexi. Året efter diagnosen sköt betygen i höjden. Att lärarna inte reagerade tidigare tycker han är märkligt. Vi kan göra vad som helst Anders Åkerlund är snart färdig med utbildningen vid Hermods yrkeshögskola. Han har just påbörjat den sista praktikperioden, som företagssäljare på ett företag som är ledande i sin bransch. Man skulle kunna sammanfatta läget med att: Det går bra för Anders. Men även om läsoch skrivsvårigheterna inte hindrar honom idag har det varit tufft tidigare. Jag tror inte att jag lämnade in en enda skrivuppgift under hela högstadiet, säger han. Fortfarande lite sur på skolan Att han ändå klarat sig relativt bra tror han själv berott på att han visat intresse på lektionerna, räckt upp handen och pratat mycket. Eftersom han gick mellan- och högstadiet på en skola med musikinriktning var också många lektioner väldigt praktiska, vilket var bra för honom. Samtidigt är han kritisk till hur skolan ignorerade de problem han faktiskt hade. Jag är fortfarande lite sur på skolan, erkänner han. Visst fanns det några lärare som han kunde söka stöd hos, men han blev aldrig utredd. Istället var det upp till honom själv att hitta lösningar. För att ha en chans att hänga med brukade han be om att få kopior av lärarnas anteckningar eller overheadblad. På så sätt kunde han koncentrera sig på att lyssna istället för att skriva ner allt under lektionerna. Han hade också ett slags datorprogram som hjälp att plugga in engelska glosor. Trodde att alla hade det lika svårt Men trots att det var tungt funderade han aldrig särskilt mycket över varför han hade svårt med läsningen. Han trodde att alla hade det likadant. Men när han började gymnasiet fick han, precis som alla andra elever, ha ett samtal med en sjuksköterska. Hon frågade hur det gick i skolan och Anders berättade att det gick bra, förutom med engelskan och svenskan. 9 Jag läste ju aldrig böcker, säger Anders. Det samtalet blev startskottet på den utredning som ledde fram till att Anders som 17-åring fick sin diagnos. Så bra betyg som efter det året hade jag aldrig haft förut. Det är också därför han menar att det är så viktigt att be om hjälp och bli utredd om man har problem att läsa och skriva. Dyslexi behöver inte vara ett hinder Idag får han han vara en förebild för dem som är i den situation han själv varit i. Anders är engagerad som ledare på ett dagläger för barn med dyslexi, tillsammans med Gro Granqvist och Louise Lindqvist som vi skrivit om tidigare. Hittills har de haft två mycket uppskattade läger i Vallentuna. Det viktigaste vi vill förmedla är att dyslexin inte behöver vara ett hinder. Därför handlar det till stor del om att bygga upp självförtroendet hos de barn som har läs- och skrivsvårigheter och få dem att ha roligt tillsammans. Till barn som kämpar har han några bra tips. I skolan kan det vara riktigt tunga texter. Hitta böcker eller tidningar om sånt du är intresserad av och träna på att läsa roliga texter också. Var inte rädd för att läsa långsamt. Ordna mysstämning och se till att det är tyst runt omkring. Till sist har Anders lite uppmuntran. Se inte läs- och skrivsvårigheter som ett hinder, vi behöver bara lite hjälp ibland. Vi kan göra vad som helst. Text & foto: Johannes Nordemar

10 Svensk studie visar: Intensiv träning ger resultat Elever som har svårt att avkoda ord riskerar att misslyckas i många ämnen, trots att de inte har svårt att förstå saker och ting. Detta leder ofta till lågt självförtroende. Det i sin tur försvårar läsningen ytterligare och eleven riskerar att hamna i en ond cirkel. Det är jobbigt för den det drabbar och kostar samhället stora pengar. Tidiga kraftfulla insatser kan bryta den onda cirkeln. Det visar en studie som forskaren Ulrika Wolff genomfört. Flera internationella studier har visat att daglig intensiv undervisning för barn med läs- och skrivsvårigheter under en begränsad period ger bättre resultat än mer spridd stödundervisning. Med bland annat dessa resultat som bakgrund har forskaren Ulrika Wolff genomfört en studie på svenska nioåringar. Under tolv veckor fick de intensiv en-till-enundervisning i tre moment; kopplingen ljud-bokstav (fonem-grafem), läsflyt genom upprepad läsning samt strategier för läsförståelse. Tränade 40 minuter per dag Ulrika Wolffs metod kallas för RAFT och har testats på ett hundratal barn i nioårsåldern. De delades in i två grupper. Hälften tränade RAFT 40 minuter om dagen, fem dagar i Grafem Ett annat ord för bokstav. Fonem Språkljud. Den minsta ljudenhet som skiljer ett ljud från ett annat. veckan tillsammans med en specialutbildad pedagog, hälften erbjöds skolans vanliga undervisning, vilket kunde innebära specialundervisning. Resultaten höll i sig De intensivtränade barnen förbättrade sin läsförståelse, ordavkodning och läshastighet under de tolv veckorna. Resultaten höll i sig ett år senare. En framgångfaktor är att en metod som denna genomförs fullt ut, förklarar Ulrika Wolff. Inga timmar får försvinna för studiedagar eller annat. Alla tillfällen måste tas tillvara för att det ska kallas intensivträning. Eleven behöver också förstå varför vi tränar ett visst moment, vilket syfte vi har med just det momentet. Då ökar motivationen och delaktigheten. Fonem-grafemträning viktigast Fonem-grafem-koppling handlar om att träna upp förmågan att identifiera och koppla ett visst ljud till en viss bokstav. Detta moment är det viktigaste, det som vi arbetade mest med, förklarar 10 Fonemisk medvetenhet Medvetenhet om det enskilda språkljudet, fonemet. Till exempel är man medveten om att a-ljudet fi nns i ord som blad och sal. Ulrika Wolff. Eleven fick till exempel lyssna efter olika ljud i ord och på olika sätt manipulera ljuden i orden, och koppla ihop ljuden med bokstäver. Till hjälp fanns bland annat bokstavskort och munbilder som visar var och hur vissa ljud formas. Vokalljuden viktiga Mest tid lades på vokalljuden. Vi pratade inte stavningsregler, förklarar Ulrika, utan kände efter vad som till exempel skiljer långa och korta vokaler åt och vad som kan hända med betoningen. När eleven sedan kom till dubbelteckning kunde han använda sina nyvunna kunskaper och i det skedet koppla det till stavningsregler.

11 Foto. Torbjörn Lundgren Allt vi gör i skolan ska ha stöd i aktuell forskning. Det menar Ulrika Wolff. Hon har forskat kring effekterna av intensiv ljud- och lästräning. När eleven skulle träna läshastighet och läsflyt delades texter upp i sex lika långa stycken. Varje stycke skulle ta max fem minuter för eleven att läsa igenom första gången. Det betydde att olika elever kunde få olika texter. Eleven fick sedan i uppgift att en gång om dagen, måndag till fredag, Lip poppers Ett ord Ulrika fann i en amerikansk studie. B och P kallas för Lip popper. Man poppar ljuden med läpparna. läsa texten högt för lärare. Eleven tog själv tid med stoppur och läraren antecknade antalet felläsningar. På fredagen läste eleven texten två gånger, i början och i slutet av träffen. Dessa resultat åskådliggjordes i stapeldiagram. På så sätt kunde eleven se sina framsteg. Efter sex veckor började man arbeta med en ny text, på samma sätt. Mot slutet av tolvveckorsperioden sammanställde eleven alla måndagsgraferna och fick på så sätt tydlig återkoppling på hur mycket läsningen hade förbättrats och hur mycket det lönar sig att lästräna. Läsförståelse en gång i veckan Undervisningen i strategier för läsförståelse koncentrerades ofta till ett pass i veckan. Här krävdes ett annat angreppssätt. Denna träning skulle ju ske på texter som låg på elevens intellektuella nivå, vilket gjorde att antingen läste läraren texten, eller så turades lärare och elev om. Ställer frågor på det lästa Därefter ställde läraren olika typer av frågor på det lästa. Frågor där svaret antingen fanns på en plats i texten, på flera ställen eller mellan raderna. De olika frågetyperna fanns på laminerade ark, en färg för varje frågetyp. Läraren ställde även rena innehållsfrågor för att säkerställa att eleven förstått texten i sig. När de tolv veckorna med intensiv träning är över behöver skolan inte fortsätta med individuell under- 11 visning. Det viktiga, betonar Ulrika Wolff, är att denna typ av intensiv träning inte ersätter ordinarie specialundervisning utan att de elever som behöver erbjuds detta i smågrupper efter intensivträningen. Håll dig nära aktuell forskning Ulrika Wolffs forskning är den första av sitt slag i Sverige. Lärare som själva vill utveckla en metod för intensiv träning behöver absolut inte kopiera just denna metod. Det avgörande är att du håller dig nära aktuell forskning, betonar Ulrika. Allt vi gör i skolan ska ha stöd i aktuell forskning, avslutar hon. Läromedelsförlag har visat intresse för metoden men ännu är ingen utgivning bestämd. RAFT En lässtudie genomförd på nioåringar med läs- och skrivsvårigheter. 112 elever från 16 kommuner deltog i studien, hälften i experimentgrupp, hälften i kontrollgrupp.

12 RETURADRESS: FDB Surbrunnsg. 42, 1 tr.ö.g. SE STHLM B-FÖRENINGSBREV BEGR. EFTERSÄNDNING. Vid definitiv eftersändning, återsänd försändelsen med den nya adressen på denna sida. Föräldrautbildningar fortsätter i vår Foto: privat Under hösten har FDB Stockholm, Dyslexiförbundet FMLS och ABF Stockholm samarbetat kring öppna föreläsningar för föräldrar och skolpersonal. Mellan föreläsningarna har föräldrar samlats för diskussionsträffar. Våren 2012 fortsätter satsningen. Nya föräldraträffar startar i slutet av januari. Agneta Wollert Stalder hoppas att träffarna stärker föräldrarna och ger dem den ork och energi som behövs för att få till en bra dialog med skolan. Under hösten har föräldrarna haft fem träffar med olika teman. Vi har velat ge föräldrar kunskap om vad hemmet och skolan kan göra för att elever med läs- och skrivsvårigheter ska få en bra skolgång, berättar Agneta Wollert Stalder. God självkänsla mycket viktigt Viktigt har varit att se hur man kan göra bra åtgärdsprogram och vad som kan vara bra alternativa verktyg. Att hjälpa våra barn till god självkänsla och mindre stress har också varit viktiga teman. Svårt mötas mellan träffar Utvärderingen visade att deltagarna var mycket nöjda med upplägget. En sak visade sig svår att förverkliga, det att föräldrarna skulle finna former för att stötta varandra emellan och efter sista träffen. Det blev svårt i praktiken eftersom deltagarna kom från många olika håll i Storstockholm. Inför våren vill man därför satsa mer på lokal förankring. Det blir ett upplägg med både föreläsningar inne i Stockholm och lokala nätverksträffar ute i kommunerna. Drömmer om starka föräldragäng Agneta har en dröm om starka föräldragäng i kommunerna. Vi vet att många föräldrar har ont om tid, säger hon. En stor utmaning är att göra ett upplägg som ger energi, där man känner att man får bra stöd av oss och av varandra. Att få träffas på hemmaplan i mindre grupp är en viktig del i detta arbete. Att i gruppen ha ett eget chatforum är något vi kan pröva, fortsätter Agneta. Tänk dig en grupp föräldrar på en skola som 12 stöttar och peppar varandra inför samtal med elevhälsoteamet, eller hjälper skolan att få mer resurser. Mycket kan hända om vi engagerar oss tillsammans. Föräldrar kan göra mycket Agneta är övertygad om att vi föräldrar kan göra mycket för att hjälpa våra barn till en bra skolsituation. Men vi måste orka och tro på att vi kan! Kanske kan de här träffarna ge föräldrar ork och energi att få till en bra dialog med skolan och en bra undervisningssituation för sina barn. intresserad? Är du intresserad att delta eller få mer information? Mejla Agneta Wollert Stalder, ordförande i FDB Stockholm. Surbrunnsgatan 42, 1 tr.ö.g Stockholm Telefon: Fax:

PIL - Patientforum i Lund 2009 10 08. Cecilia Sjöbeck, specialpedagog Gunvor Damsby, leg logoped

PIL - Patientforum i Lund 2009 10 08. Cecilia Sjöbeck, specialpedagog Gunvor Damsby, leg logoped Det blir bäst om man gör rätt från början PIL - Patientforum i Lund 2009 10 08 Cecilia Sjöbeck, specialpedagog Gunvor Damsby, leg logoped Skånes Kunskapscentrum för Elever med Dyslexi Rådgivning och stöd

Läs mer

Anna Fouganthine Doktorand i Specialpedagogik Stockholms universitet. anna.fouganthine@specped.su.se

Anna Fouganthine Doktorand i Specialpedagogik Stockholms universitet. anna.fouganthine@specped.su.se Anna Fouganthine Doktorand i Specialpedagogik Stockholms universitet anna.fouganthine@specped.su.se Innehåll Organisation av det särskilda stödet Handlingsplan/kartläggningsrutiner Exempel på läs- och

Läs mer

Så här gör du för att. vuxna ska. lyssna på dig. Läs våra tips

Så här gör du för att. vuxna ska. lyssna på dig. Läs våra tips Så här gör du för att vuxna ska lyssna på dig Läs våra tips Vuxna kan lära sig mycket av oss. Vi tänker på ett annat sätt och vet grejer som de inte tänkt på. Det här är en tipsbok Du träffar många vuxna

Läs mer

F Ö G L Ö G R U N D S K O L A 2010 FÖR ELEVER MED LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER DYSLEXI DYSKALKYLI INLÄRNINGSPROBLEM

F Ö G L Ö G R U N D S K O L A 2010 FÖR ELEVER MED LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER DYSLEXI DYSKALKYLI INLÄRNINGSPROBLEM F Ö G L Ö G R U N D S K O L A 2010 HANDLINGSPLAN FÖR ELEVER MED LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER DYSLEXI DYSKALKYLI INLÄRNINGSPROBLEM 1 I N N E H Å L L S F Ö RTECKNING 1. Förebyggande arbete 3 2. Läsinlärning

Läs mer

RAOUL 2015 SKOLMATERIAL

RAOUL 2015 SKOLMATERIAL RAOUL 2015 SKOLMATERIAL Den 27 augusti är Raoul Wallenbergs dag, Sveriges nationella dag för medmänsklighet, civilkurage och alla människors lika värde. Inför denna dag erbjuder vi på Raoul Wallenberg

Läs mer

En-elev-en-dator, Botkyrka kommun maj 2012. Elevenkäten besvaras senast fredagen den 1 Juni.

En-elev-en-dator, Botkyrka kommun maj 2012. Elevenkäten besvaras senast fredagen den 1 Juni. En-elev-en-dator, Botkyrka kommun maj 2012. Elevenkäten besvaras senast fredagen den 1 Juni. Genom att besvara den här enkäten bidrar du med viktig kunskap om en-till-en-projektet och hjälper oss att förbättra

Läs mer

Röda tråden i svenska har vi delat in i fem större delmoment:

Röda tråden i svenska har vi delat in i fem större delmoment: Röda tråden i svenska för F-6 Röda tråden i svenska har vi delat in i fem större delmoment: Varje delmoment innehåller olika arbetsområden. Delmomenten rymmer i sin tur olika arbetsområden. Dessa arbetsområden

Läs mer

Nyheter. FDB:s. Den flytande skolan. - läger med segling och engelska s. 12. Stöd och anpassningar En läsande klass. Nr 3 2014

Nyheter. FDB:s. Den flytande skolan. - läger med segling och engelska s. 12. Stöd och anpassningar En läsande klass. Nr 3 2014 FDB:s Nr 3 2014 Nyheter Foto: Klara Börjeson Aktuellt om läs- och skrivsvårigheter från Föräldraföreningen för Dyslektiska Barn Den flytande skolan - läger med segling och engelska s. 12 Stöd och anpassningar

Läs mer

Boken om mig själv. En film om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi för elever 7 12 år. Speltid: 12 minuter.

Boken om mig själv. En film om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi för elever 7 12 år. Speltid: 12 minuter. Boken om mig själv En film om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi för elever 7 12 år. Speltid: 12 minuter. Det finns flera informationsfilmer om dyslexi, men vi har saknat en film som kan förklara för yngre

Läs mer

Tro på dig själv Lärarmaterial

Tro på dig själv Lärarmaterial sidan 1 Författare: Eva Robild och Mette Bohlin Vad handlar boken om? Den här boken handlar om hur du kan få bättre självkänsla. Om du har bra självkänsla så blir du mindre stressad. I boken får du tips

Läs mer

Om att bli mer lik Gud och sig själv.

Om att bli mer lik Gud och sig själv. Om att bli mer lik Gud och sig själv. 2 Helgjuten Om att bli lik Gud och sig själv 3 Jonas Lundkvist equmenia 2012 Grafisk form & Illustration: Rebecca Miana Olsson Första utgåvan equmenia Box 14038, 167

Läs mer

Ansökan till Pedagogpriset. Bakgrund

Ansökan till Pedagogpriset. Bakgrund Ansökan till Pedagogpriset Bakgrund Hösten 2013 skulle det komma en större grupp ettor till oss på Slottsskolan. Detta gjorde att ledningen beslutade att vi skulle övergå till ett tre-parallellt system

Läs mer

Lika barn leka häst. 33 dagar kvar

Lika barn leka häst. 33 dagar kvar Lika barn leka häst 33 dagar kvar Det ligger i kontaktboken. Brevet. Det vibrerar som ett flygplan gör, precis innan det ska sticka iväg på startbanan för att kunna lyfta. Brevet från fröken till mammis

Läs mer

Intervjusvar Bilaga 2

Intervjusvar Bilaga 2 49 Intervjusvar Bilaga 2 Fråga nummer 1: Vad säger ordet motivation dig? Motiverade elever Omotiverade elever (gäller även de följande frågorna) (gäller även de följande frågorna) Att man ska vilja saker,

Läs mer

Läs- och skrivsvårigheter och olika tidsenliga digitala lärverktyg

Läs- och skrivsvårigheter och olika tidsenliga digitala lärverktyg Varför är språk och läsning så viktigt? Läs- och skrivsvårigheter och olika tidsenliga digitala lärverktyg Hässleholm 8 september 2015 Johanna Kristensson Språk-, läs- och skrivutvecklare & leg logoped

Läs mer

Alternativa lärverktyg för lärplattor

Alternativa lärverktyg för lärplattor Varför är språk och läsning så viktigt? Alternativa lärverktyg för lärplattor Stockholm 23 september Johanna Kristensson Leg logoped Resurscentrum Kärnhuset, Halmstad & Oribi AB, Lund Språkets och läsningens

Läs mer

Vem bestämde. mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar. Av Dan Ahnberg Studieförbundet Bilda Sydöst

Vem bestämde. mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar. Av Dan Ahnberg Studieförbundet Bilda Sydöst Vem bestämde mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar Av Dan Ahnberg Studieförbundet Bilda Sydöst Vem bestämde mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar Värderingar och

Läs mer

Förstå dyslexi - erfarenheter och tips för undervisning och studier

Förstå dyslexi - erfarenheter och tips för undervisning och studier Förstå dyslexi - erfarenheter och tips för undervisning och studier ÅA Åbo 25.3.2011 Tre studerande & Anne Uppgård Hjärnkrokar Dyslexi Loss Alternativa verktyg (komp.hjälpmedel) Vad hjälper, vad stjälper?

Läs mer

Läsnyckel Smart för en dag av KG Johansson

Läsnyckel Smart för en dag av KG Johansson Läsnyckel Smart för en dag av KG Johansson Hegas arbetsmaterial heter nu Läsnycklar med lite mer fokus på samtal och bearbetning än tidigare. Vi vill att böckerna ska räcka länge och att läsaren ska aktiveras

Läs mer

Använda Stava Rex i Word 2010

Använda Stava Rex i Word 2010 Använda Stava Rex i Word 2010 1. Skriva i Word Öppna Word och skriv av följande mening med fel och allt: 2. Stäng av Words rättstavningsfunktion Om stavningskontrollen i Word är aktiverad kommer de ord

Läs mer

Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom

Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom Programmet bygger på Kognitiv biobeteendeterapeutisk självhjälpsmanual för tvångssyndrom av Jeffrey Schwartz. Texten har översatts av Susanne Bejerot. Texten

Läs mer

Svårt att läsa och skriva

Svårt att läsa och skriva It och appar när läsningen glappar Idor Svensson IKEL Svårt att läsa och skriva Dyslexi = Huvudproblem för barn och vuxna Avkoda = Kunna läsa bokstäver (sätta samman till ord) och ord Kirkegaard Skriva

Läs mer

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 24 september 2013 Vad har varit bra under dagen? Tänkvärt - Kommunikation viktigt för att förebygga konflikter Givande dag, lugnt och bra tempo Håkan - Bra föreläsare,

Läs mer

För ett par veckor sedan gick jag grundkursen i Drömmen om det godametodiken.

För ett par veckor sedan gick jag grundkursen i Drömmen om det godametodiken. Vialundskolan: Nystart med Drömmen om det goda i Kumla av Malin Sundin För ett par veckor sedan gick jag grundkursen i Drömmen om det godametodiken. Jag började direkt när jag kom tillbaka till skolan

Läs mer

Plan för elevhälsan, Torsbergsgymnasiet 2014/2015

Plan för elevhälsan, Torsbergsgymnasiet 2014/2015 Torsbergsgymnasiet 2015-04-29 Plan för elevhälsan, Torsbergsgymnasiet 2014/2015 Syfte Planen syftar till att ge en tydlig struktur för de olika typer av insatser och åtgärder som är tänkbara för att främja

Läs mer

Dokumentation lärträff BFL 19/2 2014

Dokumentation lärträff BFL 19/2 2014 Dokumentation lärträff BFL 19/2 2014 Grupp 1 Vi känner att vi implementerat no hands up och använder oss av det på en för oss lagom nivå. Vid varje nytt möte så går vi igenom föregående mötesinnehåll.

Läs mer

NYHETER. Aktuellt om läs- och skrivsvårigheter från Föräldraföreningen för Dyslektiska Barn 3/2013

NYHETER. Aktuellt om läs- och skrivsvårigheter från Föräldraföreningen för Dyslektiska Barn 3/2013 FDB:s FDB:s NYHETER 3/2013 NYHETER Aktuellt om läs- och skrivsvårigheter från Föräldraföreningen för Dyslektiska Barn 3/2013 Ordföranden bemöter regeringens förslag om slopat krav på åtgärdsprogram Lyckade

Läs mer

Österlengymnasiet 2009-08-14

Österlengymnasiet 2009-08-14 Österlengymnasiet 2009-08-14 Pedagogik vid läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Lyckad dyslexipedagogik kräver Yrkesskicklighet Attityd Tid Undervisning Som om det finns en elev med dyslexi Kommunikation

Läs mer

ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA

ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA Riitta Aikkola Vasa yrkeshögskola 1 ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA Inlärning är en förmåga och det går att öva upp sin förmåga att lära sig. Alla har möjlighet att utveckla

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Ökad IT-användning förbättrar tillgängligheten för eleverna. ett reportage från Thorildskolan i Kungälv

Ökad IT-användning förbättrar tillgängligheten för eleverna. ett reportage från Thorildskolan i Kungälv Ökad IT-användning förbättrar tillgängligheten för eleverna ett reportage från Thorildskolan i Kungälv Nytt tänk kring stöd till elever Det var främst erbjudandet om ny teknik i klassrummen som gjorde

Läs mer

Verktygslåda för mental träning

Verktygslåda för mental träning Lek med tanken! Instruktioner för Verktygslåda för mental träning Här hittar du några verktyg som hjälper dig som är aktiv idrottare att bli att bli ännu bättre i din idrott. Är du tränare eller förälder

Läs mer

Studera effektivt på universitetet med goda strategier och studievanor

Studera effektivt på universitetet med goda strategier och studievanor Information för dig med läs-och skrivsvårigheter/dyslexi Studera effektivt på universitetet med goda strategier och studievanor Planering Överblick och ordning är nycklarna. Steg 1: Gör en översiktlig

Läs mer

Sommarträning utomhus Tips på träningspass

Sommarträning utomhus Tips på träningspass Sommarträning utomhus Tips på träningspass Träna tufft utomhus utan redskap Att träna utomhus sommartid är ett härligt sätt att njuta av naturen medan man får dagens träning gjord. Man behöver inte träna

Läs mer

Europeiska Dyslexiveckan 5-11 oktober, 2015 Eventkalender i Stockholm

Europeiska Dyslexiveckan 5-11 oktober, 2015 Eventkalender i Stockholm Europeiska Dyslexiveckan 5-11 oktober, 2015 Eventkalender i Stockholm Måndag 5 oktober, 2015 Aktivitet MINImässan Biblioteket Sundbyberg Kl. 15:00-18:00, Esplanaden 10, Sundbyberg - Dyslexiförbundet har

Läs mer

Använda SpellRight 2 i Word 2010

Använda SpellRight 2 i Word 2010 Använda SpellRight 2 i Word 2010 1. Skriva i Word 1. Öppna Word och skriv av följande mening med fel och allt: 2. Stäng av Words rättstavningsfunktion Om stavningskontrollen i Word är aktiverad kommer

Läs mer

FDB:s NYHETER 1/2009. nyheter. Aktuellt om läs- och skrivsvårigheter från Föräldraföreningen för Dyslektiska Barn 2/2009

FDB:s NYHETER 1/2009. nyheter. Aktuellt om läs- och skrivsvårigheter från Föräldraföreningen för Dyslektiska Barn 2/2009 FDB:s FDB:s NYHETER 1/2009 nyheter Aktuellt om läs- och skrivsvårigheter från Föräldraföreningen för Dyslektiska Barn 2/2009 - Dyslexi reser hinder, trots styrkor i varje liten unge Alla ungar kommer till

Läs mer

Kursprogram Våren 2015

Kursprogram Våren 2015 Kursprogram Våren 2015 VUXENSKOLAN BORÅS OBS! Ny adress Druveforsvägen 8 504 33 Borås växel 0771-50 20 20 Välkommen till Vuxenskolan Sjuhärad Studieförbundet Vuxenskolan verkar för att personer med intellektuella

Läs mer

Handledning till studiematerialet

Handledning till studiematerialet Handledning till studiematerialet Handledning för dig som är ledare för studiecirkeln Introduktion Det här studiematerialet har tagits fram av Studieförbundet Vuxenskolan i samarbete med Svenska OCD-förbundet

Läs mer

Arbetslös men inte värdelös

Arbetslös men inte värdelös Nina Jansdotter & Beate Möller Arbetslös men inte värdelös Så behåller du din självkänsla som arbetssökande Karavan förlag Box 1206 221 05 Lund info@karavanforlag.se www.karavanforlag.se Karavan förlag

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

Veckobrev för Opalen 1 v 18-20

Veckobrev för Opalen 1 v 18-20 Veckobrev för Opalen 1 v 18-20!!! Hej alla barn och föräldrar! 7 maj 2015 Tänk vad fort tiden går! Det gäller att stanna upp nu och njuta av det långa, ljusa och härliga dagarna. Vi startar inte upp så

Läs mer

Anders Frisk GIH Stockholm. anders.frisk@gih.se. Undersökande dans med koreografiska nycklar

Anders Frisk GIH Stockholm. anders.frisk@gih.se. Undersökande dans med koreografiska nycklar Undersökande dans med koreografiska nycklar Anders Frisk, GIH Stockholm 2011 Leken är något av det mest grundläggande vi har när det gäller att komma i kontakt med kreativitet och fysisk aktivitet. Kan

Läs mer

RADIOSKRIVARKLUBBEN LÄRARHANDLEDNING AV: ANDERS EDGREN ILLUSTRATION: VERONICA GRÖNTE/ PENNVÄSSAREN

RADIOSKRIVARKLUBBEN LÄRARHANDLEDNING AV: ANDERS EDGREN ILLUSTRATION: VERONICA GRÖNTE/ PENNVÄSSAREN RADIOSKRIVARKLUBBEN LÄRARHANDLEDNING AV: ANDERS EDGREN ILLUSTRATION: VERONICA GRÖNTE/ PENNVÄSSAREN 1 RADIOSKRIVARKLUBBEN Radioskrivarklubben är ett projekt som UR drivit sedan mitten av 1990-talet. Målet

Läs mer

NALLELEK LäraMera / www.laramera.se Swedish Media Art / www.swedishmediaart.se

NALLELEK LäraMera / www.laramera.se Swedish Media Art / www.swedishmediaart.se Programmet Nallelek är ett program med många roliga övningar och tydliga bilder. I programmet ingår övningar av typen trycka-hända, sortera, kategorisera, finn lika, möblera, klä på, domino mm. Nallelek

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

KURSKATALOG HT-15 Med spännande nyheter & gamla favoriter!

KURSKATALOG HT-15 Med spännande nyheter & gamla favoriter! KURSKATALOG HT-15 Med spännande nyheter & gamla favoriter! Genom SIKTAs (Skolans IKT-Arbete i Lund) IKT-fortbildning erbjuds kommunens alla pedagoger och skolledare det senaste inom IKT! Grundtanken med

Läs mer

Vad betyder ett eget hem för dig? Är det lätt eller svårt att få en egen bostad där du bor?

Vad betyder ett eget hem för dig? Är det lätt eller svårt att få en egen bostad där du bor? Denna lektion är hämtad ur Ord och lästräning av Lena Sundberg Holmberg och Kristina Asker. Ord och lästräning består av fyra häften som övar och repeterar ord tematiskt inför det nationella provet i sfi.

Läs mer

Berättarstunden. Termin 3: Båtäventyret. - levande berättelser från Bibeln. Söndagsskolmaterial

Berättarstunden. Termin 3: Båtäventyret. - levande berättelser från Bibeln. Söndagsskolmaterial Berättarstunden - levande berättelser från Bibeln Termin 3: Båtäventyret Söndagsskolmaterial Innehåll Termin 3 Båtäventyret Förord Beskrivning Lektion 1 Lektion 2 Lektion 3 Lektion 4 Lektion 5 Lektion

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI. Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern.

LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI. Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern. LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern. En natt i februari av Staffan Göthe Lärarhandledning Syftet

Läs mer

Att bygga språk/engelska för elever med språkstörning

Att bygga språk/engelska för elever med språkstörning Att bygga språk/engelska för elever med språkstörning Vårt projekt mål och syfte: Ta fram ett sätt att tänka om språkinlärning, som gagnar denna elevgrupp. Det yttersta målet är att eleven klarar enkel

Läs mer

Värderingsövning -Var går gränsen?

Värderingsövning -Var går gränsen? OBS! jag har lånat grundidén till dessa övningar från flera ställen och sedan anpassat så att man kan använda dem på högstadieelever. Värderingsövning -Var går gränsen? Detta är en övning i att ta ställning

Läs mer

KOMPENSATORISKA VERKTYG I SKOLAN

KOMPENSATORISKA VERKTYG I SKOLAN inbjudan till konferens i Stockholm den 12-13 mars 2013 TALARE FRÅN Linnéuniversitetet Idor Svensson Docent i psykologi Kalmarsunds Gymnasieförbund Ann-Katrin Wijk Specialpedagog Halmstads kommun Elisabeth

Läs mer

Människan är större. Samtalshandledning för studiecirkeln. Kerstin Selen

Människan är större. Samtalshandledning för studiecirkeln. Kerstin Selen Människan är större Samtalshandledning för studiecirkeln Kerstin Selen Människan är större en bok för samtal om livet Skåne Stadsmission har med bidrag av författare, fotografer och illustratörer skapat

Läs mer

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att

Läs mer

Vi tror på att kommunikation ska vara roligt - därför är Prata utformad för att

Vi tror på att kommunikation ska vara roligt - därför är Prata utformad för att Instruktioner Lösenordet för Säkert Läge är edit. Välkommen till Prata! Vi tror på att kommunikation ska vara roligt - därför är Prata utformad för att locka till kommunikation genom färg, form och lekfullhet.

Läs mer

Lärarhandledning till: Serien Kom ketchup

Lärarhandledning till: Serien Kom ketchup Lärarhandledning till: Serien Kom ketchup Muntligt berättande och dramaturgi för åk 2-3. 10 program musik à 9 minuter Beställningsnummer tv101233 Projektledare: Malin Nygren Producent: Kalle Brunelius

Läs mer

INFÖR Läsåret 2014-2015 ÅK F - 9

INFÖR Läsåret 2014-2015 ÅK F - 9 INFÖR Läsåret 2014-2015 ÅK F - 9 Varje elev till nästa nivå 1 innehåll Välkommen till JENSEN - skolan som tränar eleverna för verkligheten! Vi på JENSEN grundskola brinner för ditt barns rätt till en bra

Läs mer

Studieteknik Hur lär jag mig att lära?

Studieteknik Hur lär jag mig att lära? Studieteknik Hur lär jag mig att lära? Helena Jacobsson helena.jacobsson56@gmail.com Helena Jacobsson 20130411 1 Vad är läsning? Läsning= Avkodning x Förståelse av språk x Motivation Matteuseffekten Dalby

Läs mer

nyheter Aktuellt om läs- och skrivsvårigheter från Föräldraföreningen för Dyslektiska Barn 2/2011

nyheter Aktuellt om läs- och skrivsvårigheter från Föräldraföreningen för Dyslektiska Barn 2/2011 FDB:s FDB:s NYHETER 2/2011 nyheter Aktuellt om läs- och skrivsvårigheter från Föräldraföreningen för Dyslektiska Barn 2/2011 Nya styrelsen säger Hej! Elever med läs- och skrivsvårigheter rekommenderas

Läs mer

Alternativa verktyg en - pedagogisk utmaning

Alternativa verktyg en - pedagogisk utmaning Alternativa verktyg en - pedagogisk utmaning Idor Svensson Linnéuniversitet Alternativa Verktyg = AV???? Lärverktyg Arbetsverktyg???? Pedagogiska verktyg???? Assistive Technology = AT KOMPENSATORISKA HJÄLPMEDEL????????

Läs mer

Handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd

Handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd Handlingsplanen ligger till grund för att Irstaskolans elever i behov av särskilt stöd ska få bästa möjliga hjälp. Irstaskolan läsåret 2014-2015 20140825

Läs mer

AD/HD självskattningsskala för flickor

AD/HD självskattningsskala för flickor AD/HD självskattningsskala för flickor Använd för varje påstående någon av siffrorna nedan för att visa hur väl den känslan eller det beteendet stämmer in på dig. 0 = det är inte alls som jag; det händer

Läs mer

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Nationalmuseums samlingar kan användas på många olika sätt i undervisningen i bland annat svenska, historia, samhällskunskap och bild. Möt konsten i en visning

Läs mer

Lekar som stöder gruppandan / Lära känna - lekar

Lekar som stöder gruppandan / Lära känna - lekar Lekar som stöder gruppandan / Lära känna - lekar Namn-nata Att lära sig de andra gruppmedlemmarnas namn Uppvärmning och att skapa en positiv atmosfär Gruppmedlemmarna ställer sig i en ring. Ledaren står

Läs mer

Helsingborgs Läs- och skrivutvecklare

Helsingborgs Läs- och skrivutvecklare Helsingborgs Läs- och skrivutvecklare Läs- och skrivutvecklarnas uppdrag syftar till att främja tidig läs- och skrivutveckling inom Kunskapsstaden Helsingborg. Margaret Berglund Lågstadielärare, Specialpedagog/Talpedagog

Läs mer

LEDARE I FRIIDROTTSSKOLAN

LEDARE I FRIIDROTTSSKOLAN LEDARE I FRIIDROTTSSKOLAN Handledning för dig som ska leda utbildning för klubbens ledare Du som ska utbilda ledarna i er klubbs friidrottsskola har en spännande uppgift framför dig. Om du följer nedanstående

Läs mer

Snabb introduktion till LäsDax & SkrivDax 1 De fyra tillfällena

Snabb introduktion till LäsDax & SkrivDax 1 De fyra tillfällena Snabb introduktion till LäsDax & SkrivDax 1 De fyra tillfällena Första tillfället Gemensam läsning Inled lektionen med en aktivitet som anknyter till texten. Samla sedan klassen kring storboken. Täck gärna

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

Filmhandledning Filmen passar för år 8- gymnasiet Tema: Idrott och hälsa, Könsroller, Jämställdhet, Tonår och Vänskap

Filmhandledning Filmen passar för år 8- gymnasiet Tema: Idrott och hälsa, Könsroller, Jämställdhet, Tonår och Vänskap ! Balettpojkarna Filmhandledning Filmen passar för år 8- gymnasiet Tema: Idrott och hälsa, Könsroller, Jämställdhet, Tonår och Vänskap Fakta om filmen Originaltitel: Balleyttguttene Regi: Kenneth Elvebakk

Läs mer

Svenska i fokus 1. Provlektion: Tidsordet/objektet i fundamentet. Sidorna 94 96 plus facit ur Svenska i fokus 1.

Svenska i fokus 1. Provlektion: Tidsordet/objektet i fundamentet. Sidorna 94 96 plus facit ur Svenska i fokus 1. Svenska i fokus 1 Svenska i fokus 1 är ett nybörjarläromedel med snabb och tydlig progression. Boken är framtagen för vuxna och tonåringar med studievana. Provlektion: Tidsordet/objektet i fundamentet

Läs mer

När skrivs de första proven i studentexamen på dator?

När skrivs de första proven i studentexamen på dator? Enkäten skickades till en lärare/skola i Vi7 (olika ämnen), som bad en grupp ettor fylla i. Enkäten är alltså ett stickprov. Kicki Häggblom 2015 När skrivs de första proven i studentexamen på dator? Hösten

Läs mer

Lokal pedagogisk planering för tyska år 9

Lokal pedagogisk planering för tyska år 9 Barn- och utbildningsnämnden 1 (5) Barn- och utbildningsförvaltningen Skogstorpsskolan Cecilia Härsing, lärare i tyska Lokal pedagogisk planering för tyska år 9 Syfte Undervisningen i tyska år 9 utformas

Läs mer

Dyslexi/Läs- och skrivsvårigheter

Dyslexi/Läs- och skrivsvårigheter Dyslexi/Läs- och skrivsvårigheter - specialpedagogiskt förhållningssätt och alternativa verktyg Dan Alberyd: Rådgivare med inriktning IT Läs och Skriv (lågstadielärare, specialpedagog) Lika värde. Lika

Läs mer

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Herkules Förskola personalkooperativ är beläget på södra Lidingö i Käppalaområdet. Vi har nära till skogen och om vintern har vi pulkabacke och mojlighet

Läs mer

Mod, är det att hoppa

Mod, är det att hoppa Utmana rädslan Mod är årets tema på Allt för hälsan-mässan. Utan mod fastnar du lätt i livet och kan bli överkörd av andra. Ta din rädsla i hand, våga mer och du kommer att må bättre. text Maria Gerolfson

Läs mer

Programmering på papper. Datorer, programmering och instruktioner

Programmering på papper. Datorer, programmering och instruktioner Programmering på papper Lektion 1 av Valentina Chapovalova, valentina.chapovalova@gmail.com Datorer, programmering och instruktioner Uppskattningen är att lektionen kommer ta 40-50 minuter, men det beror

Läs mer

MYCKET BRA (19/51) BRA (29/51) GANSKA BRA (2/51) INTE BRA

MYCKET BRA (19/51) BRA (29/51) GANSKA BRA (2/51) INTE BRA Kursutvärdering moment 2, IH1200, ht -12 1. Vad tycker du om kursens upplägg? MYCKET BRA (19/51) BRA (29/51) GANSKA BRA (2/51) INTE BRA Jag är nöjd med de regelbundna föreläsningarna och seminarierna,

Läs mer

Studieprogram våren 2013

Studieprogram våren 2013 Studieprogram våren 2013 för dig som går i gymnasiesärskolan, Lärvux, arbetar i daglig verksamhet eller bor i gruppbostad. Vi gör skillnad för personer med funktionsnedsättningar Välkommen till Studieförbundet

Läs mer

Anpassningar för oss med dyslexi. Intervjuer med elever och lärare på gymnasiet och universitetet

Anpassningar för oss med dyslexi. Intervjuer med elever och lärare på gymnasiet och universitetet Anpassningar för oss med dyslexi Intervjuer med elever och lärare på gymnasiet och universitetet Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2013 Författare: Dylslexiförbundet FMLS Anita Hildén Foto: Jonas Arneson, Peter

Läs mer

Att ha ordning och ork för sin ekonomi.

Att ha ordning och ork för sin ekonomi. Att ha ordning och ork för sin ekonomi. Vi har samlat några tips och idèer för att få bättre ordning och ork för viktiga papper och räkningar. På slutet finns det plats för att sammanfatta hur just du

Läs mer

Rivstarta ditt skrivprojekt!

Rivstarta ditt skrivprojekt! Rivstarta ditt skrivprojekt! Introduktionsbrev Välkommen till distanskursen för dig som vill rivstarta ditt skrivprojekt! Du vill skriva men har troligen inte kommit igång än eller så kanske det tagit

Läs mer

Anpassningar för oss med dyslexi

Anpassningar för oss med dyslexi Anpassningar för oss med dyslexi Intervjuer med elever och lärare på gymnasiet och universitetet Författare Anita Hildén Hjälpmedelsinstitutet Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2013 Författare: Dylslexiförbundet

Läs mer

Riktlinjer för Stallarholmsskolan gällande förhållningssätt, värdegrund och arbetsinriktning 2012

Riktlinjer för Stallarholmsskolan gällande förhållningssätt, värdegrund och arbetsinriktning 2012 Riktlinjer för Stallarholmsskolan gällande förhållningssätt, värdegrund och arbetsinriktning 2012 Skollagen (2010:800) 1 kap. 5 Utformning av utbildningen Var och en som verkar inom utbildningen ska främja

Läs mer

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2011-06-09 1(29) Definition av svarsalternativ i Barn-ULF I nedanstående tabeller visas hur svaren på de olika frågorna i undersökningen av barns levnadsförhållanden har grupperats

Läs mer

Kom ihåg ombyteskläder.

Kom ihåg ombyteskläder. Hej v48 Nu har vi börjat med massage, med tända ljus och skön musik masserade barnen varandra medan jag visade i luften vilka rörelser de skulle göra. Först var det lite fnissigt och de hade lite svårt

Läs mer

Veckobrev för Opalen 1 v 6-8

Veckobrev för Opalen 1 v 6-8 Veckobrev för Opalen 1 v 6-8!!! 12 februari 2015 Hej alla barn och föräldrar!!!! Äntligen har det kommit snö och det är underbart att se vilken aktivitet det blir ute på än gång. Eleverna leker, bygger

Läs mer

Ali & Eva KAPITEL 8 LÄSFÖRSTÅELSE

Ali & Eva KAPITEL 8 LÄSFÖRSTÅELSE KAPITEL 8 LÄSFÖRSTÅELSE Rätt eller fel? rätt fel det kan man inte veta 1. har bytt till en annan förskola. 2. Emmas föräldrar tror att har mycket kontakt med Malin. 3. s pappa är ingenjör. 4. trivs bra

Läs mer

Med rätt stöd rustas eleverna för arbetslivet. ett reportage från Mimers Hus Gymnasium i Kungälv

Med rätt stöd rustas eleverna för arbetslivet. ett reportage från Mimers Hus Gymnasium i Kungälv Med rätt stöd rustas eleverna för arbetslivet ett reportage från Mimers Hus Gymnasium i Kungälv Individuellt stöd som inte sticker ut Varje elev har sin egen lärstil och ingen vill bli utpekad som avvikande.

Läs mer

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om? sidan 1 Böckerna om Sara och Anna Författare: Catrin Ankh Vilka handlar böckerna om? Böckerna handlar om två tjejer i 15-årsåldern som heter Sara och Anna. De är bästa vänner och går i samma klass. Tjejerna

Läs mer

Att skriva sig till läsning. Tina Sundberg It-pedagog Tina.sundberg@rfss.se Twitter:@tinasundberg www.avmkr.se

Att skriva sig till läsning. Tina Sundberg It-pedagog Tina.sundberg@rfss.se Twitter:@tinasundberg www.avmkr.se Att skriva sig till läsning Tina Sundberg It-pedagog Tina.sundberg@rfss.se Twitter:@tinasundberg www.avmkr.se Arne Trageton Forskning kring barns tidiga läs- och skrivinlärning: Utgångspunkt: det är enklare

Läs mer

Nyhetsbrev. Skånes stamningsförening. Ny styrelse nya tag! Kalendarium våren/sommaren 2014

Nyhetsbrev. Skånes stamningsförening. Ny styrelse nya tag! Kalendarium våren/sommaren 2014 Skånes stamningsförening Nyhetsbrev Maj 2014 årgång 15 nr 2 Ny styrelse nya tag! Årsmöte valde ny styrelse i februari. Det innebär att Johan Ascard är ny ordförande och efterträder Anders Olsson, som avgick

Läs mer

Hålla igång ett samtal

Hålla igång ett samtal Hålla igång ett samtal Introduktion Detta avsnitt handlar om fyra olika samtalstekniker. Lär du dig att hantera dessa på ett ledigt sätt så kommer du att ha användning för dem i många olika sammanhang.

Läs mer

Handlingsplan för kvalitetssäkring av barns/elevers språk- läs- och skrivutveckling

Handlingsplan för kvalitetssäkring av barns/elevers språk- läs- och skrivutveckling Handlingsplan för kvalitetssäkring av barns/elevers språk- läs- och skrivutveckling 1. KUSK, Kungsbacka Utvecklar Språk och Kommunikation. 2. Elevers fonologiska medvetenhet i början av årskurs 1. 3. KUL,

Läs mer

Målplanering för relationer Exempel 3:1

Målplanering för relationer Exempel 3:1 Målplanering för relationer Exempel 3:1 Våra relationer mår bra av en fungerande arbetsfördelning hemma. Ställer upp för maka/make och barn. Sköter allt hemarbete trots mera smärta. Täta konflikter. Känner

Läs mer

Nyttiga rörelser vid Parkinsons sjukdom

Nyttiga rörelser vid Parkinsons sjukdom Nyttiga rörelser vid Parkinsons sjukdom Gör övningarna i den takt som känns bäst för dig. Skippa övningar som inte känns bra eller som du får mer ont av. Du ska känna dig pigg efter programmet! 1. Övningar

Läs mer

HANDLEDNING FÖR UTBILDARE

HANDLEDNING FÖR UTBILDARE HANDLEDNING FÖR UTBILDARE SISU IDROTTSBÖCKER Det är upp till dig som kursledare att bestämma hur du på bästa sätt ska få deltagarna att nå upp till kursens mål då kursen avslutats. Här kommer tips på hur

Läs mer