När stressen tar överhanden

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "När stressen tar överhanden"

Transkript

1 Illustration: Katarina Seth Uppsala studentkårs tidning. Grundad #3 2/3 15/ / Det närmaste decenniet kommer universiteten att vara snabba att lämna ut handlingar 18/ Last Days of April och Isolation Years på den fjärde Rockgasken 19/ V-Dala sätter upp Strindberg på liv och död Nationerna går nya vägar 06/NYHETER Avskaffandet av kårobligatoriet rycker allt närmare, vilket för nationernas del riskerar att innebära färre medlemmar och mindre intäkter. Skulle nationerna dessutom tvingas börja betala fastighetsskatt handlar det om extrautgifter i miljonklassen. Nu bildar Norrlands, som första nation, aktiebolag för att säkra överskott i kassan inför framtiden. I och med detta kommer verksamheten att bedrivas på samma villkor som på civila krogar, med vanlig moms och med avtalsmässiga löner för personalen. Framför allt ska bolagsformen göra det möjligt att hyra ut huset till sällskap utanför den s k akademiska sfären. POSTTIDNING, Övre Slottsgatan 7, UPPSALA Norrlands nation bildar aktiebolag. Foto: Hannes Ljunghall Doktorandavtal kan stoppas 06/NYHETER Ett avtal som skulle ha gett kinesiska doktorander platser vid forskarutbildningen vid Uppsala universitet kan komma att stoppas. Detta efter att bl a Uppsala studentkårs doktorandnämnd har riktat hård kritik mot de sämre villkor som de kinesiska doktoranderna skulle ha fått arbeta under. När stressen tar överhanden 04 05/DEBATT Ekonomistudenten Anna såg fram mot en ny termin full av plugg, fest och vänner. Men det roliga förbyttes i mardrömslik stress /REPORTAGET Jag släpper aldrig tankarna på allt som finns på min att göra -lista. Inte ens det som ska vara kul blir riktigt kul, säger Anna, som först inte insåg hur stressad hon var. Men när hon började få fysiska symptom stela axlar, andningssvårigheter, stickningar i bröstet m m började hon förstå hur det låg till. Enligt en undersökning från förra året känner sig fyra av tio Uppsalastudenter stressade eller mycket stressade. KÅROBLIGATORIET MÅSTE BORT«VI NJUTER AV ATT VARA KRÄNKTA«

2 Nu blir det ännu billigare att ringa för 0 kr/min. Nyhet! Ett mobilabonnemang bara för studenter Med Telia Mobil Student ringer du för 0 kr/min till 4,4 miljoner mobiler och SMS:ar hur mycket du vill, till vem du vill, för bara 49 kr/månad. Dessutom slipper du både bindningstid och dyra månadskostnader. Beställ på nätet, så bjuder vi på engångsavgiften (värde 250 kr). Välkommen in på telia.se/student. För abonnemanget Telia Mobil Student gäller, 0 kr/min till Telias mobil abonnemang, 69 öre/min till alla andra. Öppningsavgift 69 öre. 0 kr/sms upp till 5000 sms/mån därefter 69 öre. Gäller privatpersoner inom Sverige och endast för enskilt bruk. Månadsavgift 49 kr, 15 kr i faktureringsavgift, 0 kr med efaktura. Uppsägningstid 3 mån. Telia Mobil Student gäller endast för personer som studerar heltid på högskolenivå. Erbjudandet gäller t.o.m och bara en gång per student/personnummer. För fullständiga villkor se telia.se/student.

3 Ergo #3 / 2007 LEDARSIDA / 03 ÖVERORD, FINNS DOM? Proportion (lämpligt) storleks- eller måttsförhållande vanl. hos del(ar) av två- el. tredimensionell figur / / överfört: mista sinnet för ~er; fördelarna står inte i rimlig ~ till kostnaderna; nöden i det krigshärjade landet har antagit skrämmande ~ Kårobligatoriet är en tacksam fråga för den som vill avskaffa det, och samtidigt befinner sig i åsiktsbranschen på ett eller annat sätt. Säg den ungdomsförbundare eller ledarskribent som inte på stående fot kan deklamera vackert om studenternas frihet. För all del är det förstås upp till var och en att själv välja vad man vill lägga in i begreppet frihet, men betyder det att begreppet inte går att devalvera? Att det aldrig börjar låta lite löjligt? Kåravgiften i Uppsala idag är 130 kronor per termin och studenterna väljer under demokratiska former vilka som ska styra kåren. I teorin kan studenterna om de så önskar välja kårpolitiker som drar ner avgift och verksamhet till nära nollnivån. Dock inträffar detta aldrig i praktiken, eftersom ytterst få Uppsalastudenter uppfattar dagens system som ett kränkande tvång (annars hade de rimligen gjort något åt saken, åtminstone något så pass enkelt som att rösta i kårvalet). DETTA HINDRAR INTE diverse debattörer att resonera i ordalag som antyder att obligatoriefrågan handlar om frihet på blodigt allvar; om frihet från övervåld, åsiktsförtryck eller annan allvarlig repression. Vilket den naturligtvis inte gör. Frågan handlar egentligen enbart om den allmänna principen att man själv fritt ska få välja vilken förening eller sammanslutning man vill ingå i. Vackert så. Låt oss hoppas att utbildningsministerns kommande utredning ger honom lite mer kött på benen än han har idag, och att det verkligen går att avskaffa obligatoriet utan oönskade konsekvenser i form av minskat studentinflytande och försvunna studiesociala funktionerna för studenterna, något som f ö samme utbildningsminister själv har angett vara förutsättningar för att obligatoriet ska kunna avskaffas. ATT DET SEDAN KAN förefalla en aning underligt att enbart på grund av en princip dra igång omfattande utrednings- och beredningsarbete på skattebetalarnas bekostnad för att åstadkomma något som redan finns idag är möjligen en bisak, och man ska vara försiktig med att sätta prislappar på demokratiska processer, men det skulle inte skada om fler ville debattera frågan i ett sansat tonläge. Helt utan middagstalarfloskler, helt med studenternas bästa för ögonen. Tillsätter utredning. HEJ STUDENT! Namn: John Airaksinen Pluggar: Psykologprogrammet Så många terminer i Uppsala: Två. Här sitter jag helst och pluggar: Snerikes bibliotek är minst och mysigast. Bästa nationen: ÖG hiphopklubben Knas räddar Uppsalas uteliv. Senast köpta kurslitteratur: Ett riktigt sucker move köpte Goldsteins Sensation and Perception begagnad, innan jag fått reda på att den kommit i ny upplaga med färre sidor text och fl er färgbilder! Bästa utgång i Uppsala: Knas plus efterfest i salongen på Nedre fjellet. Här äter jag lunch i Uppsala: Ekocafeet. Fantastiska enchiladas och utsökt kaffe. Tränar: Gymmar och försöker lära mig gympasteg på Friskis & Svettis på Väderkvarnsgatan. Favoritprodukt på Systemet: Brooklyn Lager. Favoritprodukt på Apoteket: Esberitox. Senaste impulsköp: Flygbiljett till Barcelona. Favoritmusik att plugga till: Unai, Young Jeezy och Säkert! Bästa Uppsalalaget: Sallén basket. Thomas Jacksons och Danny Gathings vackra överarmar är skäl nog till att se dom spela. Roligaste kurs jag läst: Introduktionskursen bra pepp för hela utbildningen, sol och bad på Härjarö-lägret och minst två heta föreläsare. Och sämsta: Introduktionen till det psykodynamiska perspektivet kändes inte så... modern. Favoritpromenad i Uppsala: Lunchpromenaden från Psykologen längs Svandammen, upp till Botaniska trädgården, runt slottet och tillbaka. Bästa studentbostadsområdet: Djäknegatan. Mest överskattat i Uppsala: Klimatet. Favoritgata i Uppsala: Svartbäcksgatan. Här shoppar jag kläder i Uppsala: Erik på Mon Amour är stans trevligaste expedit. Bästa lördagsfikat: Hugos på Svartbäcksgatan eller lyxbrunch på Radisson. Det gör jag helst en ledig söndag: Bakar Sissela Kyles sesambullar, äter mango och dricker te, gråter en skvätt till världens bästa tv-serie: The Wire. Ergo grundades 1924 och är Uppsala studentkårs tidning sedan Redaktionen är obunden gentemot både kårstyrelse och opposition. CHEFREDAKTÖR/ ANSV. UTGIVARE Hannes Ljunghall REDAKTÖR Hanna Lundquist SIDREDIGERING Robert Ringefors och redaktörerna AD Lotta Hähnel ANNONSBOKNING Tomat annonsbyrå /02 UPPLAGA OCH PERIODICITET exemplar 14 nr per år PRENUMERATION 150 kr/år ANNONSPRISER Helsida fyrfärg: kr Halvsida fyrfärg: kr TRYCKERI UNT ISSN ADRESSÄNDRING Eftertryck utan redaktionens skriftliga medgivande tillåts ej. För obeställt material ansvaras ej. VÅREN 2007 UTKOMMER ERGO: berglin # 4 16/3 # 5 30/3 # 6 20/4 # 7 25/5

4 04 / DEBATT Ergo #3 / 2007 VI NJUTER AV ATT VARA KRÄNKTA«Artikeln Kränkande behöva registrera sig när man kopierar litteratur i Ergo 2/07 har fått signaturen Magister Dixit att reagera. Efter århundraden av teknisk utveckling, feodalsamhällets nedmontering, kvinnlig frigörelse och demokratisering med fokus på mänskliga rätttigheter, välfärd och alla människors lika värde; är det hit vi har kommit? Blir vi kränkta över att vi måste uppge vårt namn och vilket verk vi betalar för att kopiera, för att undvika att betala för, helt regelvidrigt enligt upphovsrättslagen? Vår historia är full av människor»åsiktsregistrering? KNAPPAST. VEM ÄR DET SOM TVINGAR EN ATT VÄNDA SIG TILL DET AKTU- ELLA FÖRETAGET FÖR ATT OLAGLIGEN KOPIERA SIN LITTERATUR?«som offrat sina liv och sin frihet för att skapa ett samhälle där alla medborgare får komma till tals och ha rätt att leva sina egna liv. Människor har blivit genuint kränkta av fascister, översittare och andra samhällsfiender för att de trotsat orättvisor och utanförskap. I samhället (både på hemmaplan och på bortaplan) har vi mängder av människor som blir kränkta dagligen genom sexuella övergrepp, politiskt kuvande och översitteri som lider fruktansvärt; genom att hävda att man är kränkt i det här fallet urholkar man begreppet och underminerar alla dessa människors trovärdighet i dess genuina kränkthet. Åsiktsregistrering? Knappast. Vem är det som tvingar en att vända sig till det aktuella företaget för att olagligen kopiera sin litteratur? Vi är ett kränkt folk. Jag tror rentav att vi njuter av att konstant vara kränkta. VEM SKURAR TAKET? Tobias Bernander, boende i Flogsta höghus, anklagar hyresvärden Heimstaden för dåligt underhåll och dåligt bemötande. I dagarna kontaktade jag AP-fastigheter och Heimstaden för att be om hjälp med mitt badrum där toaletten läcker, duschstången är trasig och taket har börjat mögla. Dagen efter kom en hantverkare som talade om att möglet berodde på att jag inte skurat av taket (!) samt att han inget tänkte göra förrän jag städat toaletten. Det är sant att mitt badrum inte var helt nystädat, men om jag hade vetat när han skulle komma hade det garanterat varit det (ungefär på samma sätt som man borstar tänderna inför ett tandläkarbesök). Det där med att skura taket hade jag redan hört innan på telefon och inte blivit mindre förvånad då. Flogsta höghus där jag bor byggdes för 40 år sedan och att döma av såväl fräschören som det charmiga blomkaklet har mitt badrum inte blivit renoverat alls under denna tidsrymd. Det har däremot nästan alla andra badrum i min korridor och på frågan varför mitt fortfarande ser ut som det gör fick jag svaret att renoveringarna motarbetats av hyresgästföreningen. Varför skulle hyresgästföreningen motarbeta renoveringar, frågar man sig. Hur som haver; att ett badrum drabbas av fukt- och mögelskador efter 40 år är knappast någon sensation, allra helst som Flogsta höghus är ett slarvbygge av Guds nåde. Att skylla renoveringsbehov på hyresgästföreningen eller det faktum att jag inte skurar taket är absurt. Under de tre år som jag bott i höghusen har städservicen dragits in medan hyrorna höjts. Att betala nästan kr i månaden för rätten att bo i ett dragigt korridorsrum är en orimlighet i sig, att dessutom inte kunna förvänta sig anständigt sanitärt underhåll är en direkt förolämpning. Hantverkarens dryga och otrevliga attityd var en ren manifestation av hur AP-fastigheter och Heimstaden ser på sina hyresgäster. Jag undrar hur många andra bostadsbolag som skulle bemöta sina kunder på det sättet. Är vi studenter mer värda än pisset som läcker ut från min antika toalettstol? SVAR FRÅN HEIMSTADEN: Tobias Bernander, Flogsta Jag får börja med att beklaga att Tobias upplevt det hela på det sätt han beskriver. Han gjorde en felanmälan på det här den 12 februari och dagen efter besökte vi honom. Det stämmer att badrummet var mycket smutsigt, så pass smutsigt att vår servicetekniker inte kunde utföra reparationen utan bad honom att städa upp i badrummet först. Beläggningarna i taket beror också på att det inte hållits efter med avtorkning osv och inte på att badrummet är orenoverat. Det bestämdes dock att de skulle göra ett nytt besök dagen efter, på eftermiddagen. Vid det besöket så åtgärdades toaletten och duschstången och de kunde då också konstatera att badrummet är i behov av renovering och därför sattes badrummet på vår s k renoveringslista och kommer därmed inom kort att fixas till. Trots avtalad tid var Tobias inte hemma vid besöket och fick tyvärr 75 procent av badrummen i Flogsta höghus är renoverade. Foto: Christin Lenthamre inte informationen om den förestående renoveringen. När renoveringen blir aktuell kontaktar vi hyresgästen i god tid innan arbetet påbörjas. Numera är ca 75 procent av badrummen i Flogsta höghus renoverade och resterande badrum renoveras efter hand när behov finns. Jag får återigen beklaga att han upplevt vårt bemötande på det här sättet, vår ambition är att ha nöjda hyresgäster. Helena Gustafsson områdeschef, Heimstaden Magister Dixit SKRIV TILL ERGOS DEBATTSIDA! Textlängden bör inte överstiga tecken inklusive mellanslag. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta i och språkgranska manus. Det går bra att vara anonym, men du måste uppge namn och adress till redaktionen. Maila till Nästa manusstopp är den 5/3. nina hemmingsson

5 Ergo #3 / 2007 DEBATT / 05 KÅROBLIGATORIET MÅSTE BORT«Uppsala studentkår för en tynande tillvaro. Stödet för kåren bland studenterna har knappast ökat de senaste åren, och bland den vanliga studenten finns en ilska mot att man ska tvingas att betala en dyr avgift till något man inte bett att få betala till. Knappt 15 procent av Uppsalas studenter röstade i föregående valet, och den sittande studentkåren kan alltså knappast kalla sig för representanter för Uppsalas studenter. Detta trots att man har en alldeles egen tidning som varannan vecka för ut budskapet om kårens förträfflighet. En noll-kår, som alltså inte kostar något, vore ett bra alternativ till dagens svulstigt otympliga studentkår. Denna kår skulle då inte syssla med vare sig utbildning i diverse ovanliga sexuella tekniker, eller annat som studenten själv kan betala för att förkovra sig i på fritiden. Anledningen till att den generelle studenten inte stödjer kårobligatoriet är för att hon vet vad kåren gör. Alltså slösar bort våra pengar. Låt kåren som andra föreningar utsättas för den nyttiga konkurrens som ger livskraft och förnyelselusta i normala föreningar. Lars Leijonborg gör en stor insats då han lyssnar på oss studenter och inte kårens olegitima företrädare. Kristin Wisell ordförande Föreningen Heimdal 116:e verksamhetsåret på ett avskaffande. Kanske är det dags att välja sida i principfrågan, istället för att enbart försöka slippa betala kåravgift. En nollkår är problematiskt. Säkert skulle många välja att vara med i denna. Men vem är det då som ska företräda studenterna? Liksom Skånelands nation, som är noll-nationen, inte har någon restaurang, kulturarrangemang eller pub, skulle inte heller en nollkår kunna ha någon verksamhet, om man inte finner någon annan finansieringsform. Det skulle innebära att alla studenter bara företräder sig själv, och att ingen har ansvar för att ta hand om studenten som blivit felaktigt behandlad eller kränkt. Wisell kritiserar att kåren sysslar med utbildning i diverse ovanliga sexuella tekniker. Det hon antagligen tänker på är det projekt som kåren driver i samarbete med landstinget, Kondoma Mera. Projektet delar ut kondomer och slicklappar samt informerar om säker sex främst på nationerna i Uppsala. Sexuellt överförbara sjukdomar sprids bland studenter i Uppsala, varför Uppsala studentkår helt och hållet står bakom projektet. Det bekostas dock till fullo av landstinget. Uppsala studentkår har aldrig upplevt att den gemene studenten är väl insatt i kårens arbete, och därför vill lämna kåren, vilket påstås i föregående inlägg. Uppsala studentkår, med medlemmar arbetar ständigt med att nå ut till alla medlemmar. Kåren lyssnar gärna på varje medlems synpunkter, motion och hälsovård Klättra på Stallet! Prova på klättring torsdagar Nybörjarkurs måndag, onsdag Teknikkurs söndag Ledklätterkurs tisdag Boka via Stallets reception. Träffas, träna & trivs på Svettis och Stallet! Trist att gå till gymmet ensam? Utmana dig själv med styrketräning i grupp! Prova en intensiv intervallträning där du tränar vid redskapsstationer och tar i efter egen förmåga! Cirkelträning på Svettis, onsdag och fredag Kristin Wisell. Foto: Hannes Ljunghall Jenny Carlsson. Foto: Hannes Ljunghall klipp ur! PROVA GRATIS! klipp ur! SVAR FRÅN UPPSALA STUDENTKÅR: Var och varannan dag finns det nu kommentarer i UNT eller andra medier för eller emot ett kårobligatorium. Tyvärr har diskussionen vridits bort från principfrågan huruvida det är rätt eller fel med en tvångsanslutning till kåren, till att handla om huruvida kåren sysslar med rätt saker. Kristin Wisell, ordförande för Heimdal väljer den senare varianten. Uppsala studentkår är principiellt mot kårobligatoriet, men anser att det bör finnas kvar tills man kan säkerställa studentinflytandet, studenternas representation och att någon kan företräda enskilda studenter. Vi anser att det är viktigt att det finns en oberoende aktör som kan tillse studenternas rätt, när det gäller alla studenter vid universitetet såväl som den enskilde studenten. Det är fler än Heimdals ordförande som har lagt fram förslag om nollkår. En nollkår skulle dock vara ett sätt att säga att man anser att ett obligatorium är acceptabelt. Detta rimmar illa med kraven och vi berättar med glädje mer om vår verksamhet, så att varje enskild medlem kan få reda på hur vi använder de pengar som vi får in. Tyvärr tror jag att många av Uppsala studentkårs medlemmar är omedvetna om att kåren varje dag arbetar för att de ska få en bra kvalitativ utbildning, bli väl behandlade, ska kunna få den hjälp som de behöver och de förutsättningar som krävs för att de ska ha en bra tid vid Uppsala universitet. Inte heller att vi genom vår ombudsverksamhet hjälper varje enskild student som känner sig felbehandlad av universitetet. Jag ser gärna att alla kårmedlemmar funderar igenom vad de anser om kårens verksamhet, och gärna kommenterar vad kåren gör för de pengar som vi får in. Självklart är synpunkter från andra, såsom Heimdals ordförande, tillika medlem i Farmacevtiska Studentkåren också att beakta, men trots allt bygger vår verksamhet på våra medlemmars åsikter, som kommer till uttryck i kårvalet. Därför vill jag uppmana er alla att rösta i kårvalet i april. Jenny Carlsson, ordförande Uppsala studentkår FRIBILJETT CIRKEL onsdag kl eller fredag Svettis Giltig t o m 16/3-07. Lämnas i receptionen. SVETTIS Sjukhusvägen 2 FRIBILJETT STÅNG MORGON onsdag kl 7.45 Svettis Giltig t o m 16/3-07. Lämnas i receptionen. SVETTIS Sjukhusvägen 2 SVETTIS Sjukhusvägen 2 tel reception STALLET Dag Hammaskjölds väg 58 tel reception STUDENTHÄLSANS MOTTAGNING Övre Slottsgatan 7, 2tr, tel reception

6 06 / NYHETER Ergo #3 / 2007 Norrlands nation bildar aktiebolag Ett avskaffande av kårobligatoriet rycker allt närmare. För nationernas del kan det innebära ett vikande medlemsantal och utebliven fastighetsskatt. Nu bildar Norrlands ett aktiebolag för att försäkra sig om nationens överlevnad även i framtiden. Avsikten är att kunna dra in pengar på fest- och middagsverksamhet för sällskap även utanför den akademiska sfären. Idag åtar sig nationerna enligt en gemensam överenskommelse bara uthyrningar inom den akademiska sfären. Vi måste få in pengar helt enkelt. Med den största fastigheten av alla nationer har vi de största kostnaderna. Vi måste klara av framtida renoveringsbehov, säger förste kurator Elin Larsson. NATIONENS SKATTMÄSTARE Håkan Falk pekar på risken för sjunkande medlemsintäkter när kårobligatoriet slopas, vilket gör behovet av ett överskott i kassan än större. Dessutom har de bidrag för renovering av nationshuset som nationen Avtalet som skulle ge kinesiska doktorander forskarutbildningsplatser vid Uppsala universitet riskerar att inte bli av. Avtalet har mött hård kritik från bl a doktorandnämnden, som protesterar mot sämre villkor för kineserna. Överenskommelsen med den kinesiska myndigheten CSC, som ger stipendier till kinesiska doktorander som lägger sin utbildning i andra länder, skrevs under av universitetets förre rektor Bo Sundqvist i somras. Enligt avtalet åtar sig den teknisk-naturvetenskapliga fakulteteten vid Uppsala universitet att erbjuda forskarutbildning åt kinesiska doktorander (i pilotomgången ett femtontal), vars finansiering huvudsakligen bygger på stipendier från CSC, kompletterade av fakultetsmedel från Uppsala. Doktorandnämnden är starkt kritisk till projektet. Den allvarligaste invändningen handlar om att de kinesiska doktoranderna får sämre villkor än andra doktorander. Stipendiefinansiering ger till exempel inte rätt till sjuk- och föräldraförsäkring. Dessutom skulle doktoran- traditionellt har fått av olika Norrlandskommuner försvunnit de senaste femton åren, tillägger han. Idag finns det högskolor i nästan varje norrländskt län, då är det inte lika självklart för kommunerna att stötta vad vi gör i Uppsala.»VI VILLE VARA SÄKRA PÅ ATT DET HÄR INTE PÅ NÅGOT SÄTT PÅVERKAR NATIONERNAS SKATTE- STATUS. DET ÄR EN FÖRSIKTIGHETSÅTGÄRD FRÅN VÅR SIDA«derna förbinda sig att lämna Sverige efter forskarutbildningen. Man skickar signaler om att en viss etnisk grupp är mindre värd om man säger att det är okej att de får sämre villkor. De ska kunna bli sjuka och föda barn lika väl som svenska doktorander kan det, säger doktorandnämndens ordförande Mattias Wiggberg. Att skriva under ett avtal som till stor del bygger på stipendiefinansiering är dessutom ett steg i helt motsatt riktning från vad doktorandnämnden jobbar för, menar han. MATTIAS WIGGBERG BETONAR att doktorandnämnden gärna ser ett brett internationellt utbyte, men att det inte ska behöva stå i konflikt med goda arbetsvillkor och trygghet. Den teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden valde vid sitt möte i februari att bordlägga ärendet till nästa möte i slutet av mars. Enligt fakultetsnämndens vice ordförande Roland Roberts måste bl a finansieringsfrågan gås igenom närmare. Han tror dock att det till slut blir modellen med stipendier som kompletteras av fakultetsmedel som antas. Fast mest sannolikt är att projektet går i stå, anser han. Klockan går och det troligaste är väl att kineserna tappar intresset. De ska få I och med bildandet av ett aktiebolag kommer verksamheten att bedrivas på samma villkor som på civila krogar, med vanlig moms och med avtalsmässiga löner för personalen, enligt Håkan Falk. Men för att försäkra sig om att det inte finns några rättsliga hinder för bolagsbildningen har nationen låtit en revisionsbyrå genomföra en skatteutredning. Vi ville vara säkra på att det här inte på något sätt påverkar nationernas skattestatus, att det inte kan leda till att skattefriheten slopas. Det är en försiktighetsåtgärd från vår sida, säger Håkan Falk. UTREDNINGEN GAV GRÖNT LJUS och har rönt stort intresse från övriga nationer, berättar Håkan Falk, som tror att flera nationer kan gå i liknande tankar. Alexandra Stenström, ordförande för nationernas samarbetsorgan Kuratorskonventet, bekräftar att det finns en stor oro bland nationerna över vad ett avskaffande av kår obligatoriet kan komma att innebära ekonomiskt. Måste nationerna börja betala fastighetsskatt kan det uppskattningsvis handla om en extrautgift på omkring en miljon kronor om året, enligt Stenström. MEN REDAN IDAG FINNS flera exempel på nationer som drar in pengar genom externa uthyrningar. På exempelvis Östgöta nation sker det genom en stiftelse, medan Göteborgs hyr ut sina lokaler till en utomstående restauratör. Norrlands hoppas komma igång med de första uthyrningarna inom ett år. Målet är enligt 1Q Elin Larsson ett tiotal uthyrningar per år. HANNA Avtal med kinesiska doktorander kan stoppas efter protester ut tusentals doktorander i världen, och det finns många andra som tar emot dem med öppna armar också i Sverige. ROLAND ROBERTS HAR FÖRSTÅELSE för kritiken mot olika villkor för doktorander. Men han menar att ärendet är komplext och ytterst handlar om huruvida personer från utvecklingsländer alls ska kunna doktorera i Uppsala även i framtiden. Det här är ju bara ett exempel av många på utländska studenter som kommer hit med hjälp av stipendier. Det vore väldigt synd om vi skulle byta policy för stipendiater från u-länderna på ett sådant sätt att nackdelarna med ändringen totalt sett överväger fördelarna. Det handlar ju också om att vi exporterar vår kompetens till gagn för u-länderna. Och kineserna må vara många och rika tillsammans, men per capita är de fortfarande fattiga. Mattias Wiggberg tycker inte att Roberts resonemang håller. Att det redan idag finns tvivelaktiga finansieringslösningar för doktorander är inget bra argument för att ytterligare späda på problemet. Tvärtom kan vi se processen kring CSC som en startpunkt för att se över all stipendiefinansiering. HANNA NYHETER I KORTHET Språk och matematik ska värderas högre Att läsa språk och matematik på gymnasiet ska göra det lättare att komma in på högskolan. Det framgår av utbildningsminister Lars Leijonborgs presentation av regeringens förslag till nya tillträdesregler för högskolan. Den som läser flera språk och läser dem länge ska kunna få extrapoäng, utöver dagens maximala 20,0. Även avancerade kurser i matematik samt kurser som har en tydlig koppling till det område man vill utbilda sig inom ska ge extrapoäng. Andra förändringar är att godkänt i matte, svenska och engelska ska krävas för att komma in på högskolan, samt att 25:4-regeln tas bort från höstterminen I stället ska en persons reella yrkeskompetens bedömas, skriver Lars Leijonborg. Uppsala studentkårs vice ordförande Kristina Persdotter välkomnar att kunskaper i moderna språk lyfts fram som en merit, men betonar att det då måste gälla samtliga idag talade språk. Nyligen invandrades meriter måste värderas likvärdigt med infödda svenskars meriter. Det är inte hur man har förvärvat kunskaperna som är det viktiga, utan just kunskaperna, säger hon. Hälften ratar frivillig studentkår Enligt en undersökning som tidningen Studentliv har gjort bland 1000 studenter är bara 15 procent säkra på att de vill vara medlemmar i en studentkår om kårobligatoriet avskaffas, medan 35 procent svarar att de antagligen vill det. 60 procent tycker dock att kårens kärnverksamheter är viktiga. Debatten om obligatoriet har varit intensiv sedan utbildningsminister Lars Leijonborg klargjorde att ett avskaffande är på gång. En knäckfråga för den utredning som nu ska tillsättas är hur studentinflytandet ska garanteras även utan ett obligatorium en fråga som Leijonborg själv tror går att lösa (läs mer på s. 8). Mikael Damberg (s), ledamot i riksdagens utbildningsutskott, är mer skeptisk. Jag har inga stora förhoppningar om att man hittar ett system som inte försvagar studentinflytandet det har misslyckats förr, säger han. Damberg betonar samtidigt att s inte är principiellt emot ett avskaffande, en hållning som numera även delas av vänsterpartiet. Färre än väntat pluggar vidare i brist på arbete TCO:s tidning Studentliv har i sin enkätundersökning bland 1000 högskolestudenter från hela landet också frågat hur många som har fortsatt plugga för att de inte har hittat ett jobb. Resultatet, tio procent, är en betydligt lägre siffra än de uppskattningar som har förekommit i debatten det senaste året. Så sent som i oktober skrev till exempel Centerstudenter att var femte student i själva verket är arbetslös, gömd och glömd i den svenska högskolan.

7 Läs astronomi i vår! Vi ger två kurser med grundläggande behörighet som krav. Orienteringskurs i astronomi, 5p, distanskurs. Kursstart 3 mars, kl , Hörsal 1, Ekonomikum. Fyra lördagar under våren. Kursen ger grundläggande insikter i den astronomiska forskningen, från Big Bang, galaxer, stjärnor till vårt eget planetsystem. STUDENTER & ARBETSMARKNAD PRESENTERAR: Att jobba som arbetssökande eller Så blir du din egen headhunter 6 mars Ekonomikum, Hörsal 2 Upptäckter i vårt planetsystem, 5p. Instutitionen för Astronomi och Rymdfysik. Ångströmlaboratoriet Lägerhyddsv Kursstart 2 april. En kväll per vecka kl , v14-23, Hörsal 1, Ekonomikum. Kursen presenterar vårt planetsystem med tonvikt på resultat från rymdsonder och modern forskning Mer information finns på Intresserad? Kontakta studievägledare Elisabet Leitet, Inst. för Astronomi och Rymdfysik. E-post: Tel: tis, fre Är det nödvändigt att byta namn för att få jobb? Ska vi ha anonyma CV? Läs språk i sommar! 13 mars Läs mer på Ekonomikum, Hörsal 2 Starta eget! 14 mars Ekonomikum, Hörsal 2 Jobb efter examen?! 15 mars Hur skriver man ansökningsbrev och CV? Vad händer vid en anställningsintervju? Rekryterare från Manpower ger råd och tips. Ekonomikum, Hörsal 2 Institutionen för moderna språk Thunbergsvägen 3 L Kv. Engelska parken Arbetsmarknadsinformation för disputerade naturvetare Telefon/Phone: mars Var finns jobben och hur får man det jobb man vill ha? Inför postdoc:en vad bör man tänka på, vilka regler gäller? Prognoser på arbetsmarknaden Seminariet leds av Sanna Johansson som är doktorandombudsman på Naturvetareförbundet. OBS! Förhandsanmälan: Evolutionsbiologiskt centrum, Friessalen Löneförhandlingen - att prissätta sin kompetens 21 mars Mona Andersson, förbundssekreterare på Akademikerförbundet SSR, ger tips och råd om hur du förhandlar framgångsrikt om din lön. Gamla Torget, Brusewitzsalen B319 Vill du arbeta inom EU:s institutioner? 27 mars Hur söker du och vad krävs för att kvalificera sig? Departementsrådet Bengt Johansson, EU-kansliet, Statsrådsberedningen informerar. Ekonomikum, Hörsal 2 Ett föredrag om försäljning och att sälja sig själv! 29 mars Arbetsmarknaden sysselsätter idag allt fler högskoleutbildade i arbeten som innebär olika former av försäljning. För många studerande, oavsett vilken bransch eller organisation morgondagens anställda kommer att arbeta inom, blir försäljning en naturlig del av det dagliga livet. Försäljning innebär således mycket mer än att mångla varor eller tjänster, ytterst handlar det om att sälja in sig själv för att bli en vinnare på morgondagens arbetsmarknad. Johannes Eriksson är personalvetare med säljerfarenhet och Jobbmäklare på Manpower Student. Ekonomikum, Hörsal 2 Hos oss kan du kostnadsfritt få: Feedback på CV och ansökningsbrev och tips och råd hur du kan gå tillväga när du söker arbete. Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få bl.a. tips på lediga jobb och intressanta föreläsningar. Öppet måndag fredag Under terminstid även kvällsöppet torsdagar Vi finns på S:t Olofsgatan 10B vid Studerandeexpeditionen/Centrala studievägledningen Bulgariska för nyfikna, 5 p. Finsk-ugriska språk och kulturer för nyfikna, 5 p. Fransk film, 5 p. Grundkurs i ryska med inriktning på läsförståelse, 5 p. Kurserna ges på eftermiddagar v samt v. 34, med uppehåll i juli. Anmälan senast den 15 mars Mer information finns på Läkemedelsstudie för kvinnor med kondylom (könsvårtor) Vi söker kvinnor som är 18 år eller äldre, som har minst två kondylom (könsvårtor) och är intresserade av att ingå i en läkemedelsstudie. Studieläkemedlet är en salva som appliceras två gånger dagligen, fem dagar i veckan. Salvan stimulerar immunförsvaret så att vårtorna möjligen försvinner snabbare än utan behandling. Studiens varaktighet är åtta veckor, men kortare vid utläkning. Ett uppföljningsbesök för patienter med total utläkning görs efter ytterligare åtta veckor. Av studiens deltagare lottas 50% till behandling med aktivt preparat och 50% till ej verksam behandling, s.k. placebo. Studiedeltagare har rätt att närsomhelst avbryta sitt deltagande i studien och erhåller då lämplig standardbehandling. Kontakta forskningssköterskan: Marita Larsson Kvinnokliniken, Akademiska sjukhuset Mail: Telefon: Mår du dåligt av dina p-piller? Vid kvinnokliniken, Akademiska sjukhuset pågår just nu en studie av humörbiverkningar av p-piller. Vi söker dig som: Äter p-piller och inte mår bra av dessa Tidigare ätit p-piller men slutat på grund av humörbiverkningar Tidigare ätit p-piller och mått alldeles utmärkt på dessa Om du är intresserad av att vara med och få mer information om studien kontakta vår forskningssköterska Lena Moby på telefon eller skicka ett mail: Besöket tar två timmar. Arvode utgår

8 Foto: Hannes Ljunghall 8 / NYHETER Ergo #3 / 2007 Stor efterfrågan på IT-utbildade ingenjörer Bristen på arbetskraft inom ITbranschen skapar ett drömläge för många som idag läser en IT-utbildning. Det är skönt att känna att vi nog har valt rätt, säger Martin Persson, blivande civilingenjör i informationsteknologi. När han började på civilingenjörsprogrammet för två år sedan valde han helt efter intresse, även om han med IT-bubblan i färskt minne kände en liten oro över arbetsmarknaden. Men sedan dess har rapporterna om hur branschen skriker efter utbildad arbetskraft haglat tätt, och idag är Martin Persson betydligt tryggare i sitt studieval. Enligt Olle Dahlberg, utredare på fackförbundet Sveriges Ingenjörer, kan de som idag utbildar sig inom data och IT räkna med att vara starkt eftertraktade på arbetsmarknaden. Det handlar inte bara om att jobben har blivit fler, utan också om att många utbildningsplatser på ingenjörsprogrammen har stått tomma de senaste åren. Så de som har utbildat sig bör ha ett väldigt gynnsamt läge när de kommer ut, och dessutom har färska kunskaper. EFTERSOM VI KNAPPAST LÄR bli mindre beroende av data och IT i framtiden räknar Olle Dahlberg med att efterfrågan på IT-utbildade består. Skönt, tycker Ida Lindgren, som i likhet med Martin Persson ska bli IT-ingenjör. Vid arbetsmarknadsdagarna Utnarm i höstas fick hon ett mer handfast kvitto på branschens intresse än genom medierapporteringen. Företagen slet och drog i oss och berättade att vi var eftertraktade. Bilden bekräftas av hennes kursare Hjalmar Wennerström. Han är en av krafterna bakom satsningen Branschsurf, som bjuder in olika arbetsgivare inom IT-sektorn att möta ingenjörsstudenterna på Polacksbacken. Det har blivit klart lättare att engagera företagen. De som besökte oss senast hade själva tagit kontakt med oss för att få hjälp att hitta personal, säger Hjalmar Wennerström. Svängningen på arbetsmarknaden har gått fram till studenterna på IT- och datautbildningarna, men den verkar inte ha gjort det till dagens gymnasister. Fortfarande står många utbildningsplatser på högskole- och civilingenjörsprogrammen i Uppsala tomma. Det är inte lika illa som för några år sedan, men fortfarande ett problem. Vi förväntar oss en ökning av söktrycket till hösten, säger Birgitta Gelin, utbildningsledare på områdeskansliet för naturvetenskap och teknik. HANNA Ett ögonblick utbildningsminister Lars Leijonborg, som nyligen besökte Uppsala under en rundtur i högskole- Sverige. Varför måste kårobligatoriet avskaffas? Ni har för avsikt att avskaffa kårobligatoriet senast Varför? Det handlar om föreningsfrihet. Ingen i Sverige bör tvingas tillhöra en förening, och kårerna och nationerna kan ju bara definieras som föreningar. Om jag får ta ett historiskt perspektiv så har under min aktiva tid som politiker kollektivanslutningen till socialdemokraterna upphört, och statskyrkan är avskaffad. Det skulle bli tredje gången gillt för min del att också få uppleva att kårobligatoriet försvinner. Så det är framför allt en principfråga de 130 kronorna per termin som det t ex kostar i Uppsala är inte huvudsaken? Nej, det är naturligtvis inte huvudfrågan. Man kan kalla det en principfråga, men principer har ibland med verkligheten att göra, och det är faktiskt en del studenter som känner att det är olustigt att behöva vara med i en studentkår. Men man ska vara ärlig och säga att kårerna ju också gör en hel del nytta för studenterna. Så vår ambition är att försöka se till att det som är bra med kårerna förs över till ett frivilligt system. Tror du att man kan avskaffa obligatoriet och samtidigt garantera ett fortsatt studentinflytande? Det är jag övertygad om. Dels kommer kårerna att finnas kvar, och då kan de ändå tala för de studenter som väljer att gå med. Och om man gör paralleller med fackföreningarna så anser ju de att de kan tala för de anställda även om det finns de som inte är med i facket. Men sedan kan man också fundera på en form där ens inflytanderätt [över utbildningen, red:s anm.] utlöses av att man är inskriven vid universitetet. På vissa kurser kanske det inte finns någon som är med i kåren, då är det kanske naturligare att man har rätt att påverka den kursen för att man är inskriven, inte via kåren. Det har gjorts försök att avskaffa obligatoriet förr. Kommer det att bli av nu? Ja, vi har ju fördelar jämfört med tidigare försök. Per Unckel försökte 91 94, men då var det bara treårig mandatperiod så han hann inte få beslutet verkställt före valet. Senare har vi haft problem med att vi har haft en väldigt knapp majoritet för några år sedan stoppades avskaffandet av några ledamöter från Uppsala. Men nu har vi med miljöpartiet en ganska bastant majoritet, och vi har fyra år på oss. Så jag är betydligt mer optimistisk den här gången. Sveriges problem är inte att för få utbildas, utan att kvaliteten på utbildningarna är för låg, har du sagt. Är bilden alltigenom mörk vad gäller utbildningskvaliteten? Nej, absolut inte, det finns många fantastiskt bra utbildningar i Sverige. Men de dystra exemplen är lite för många. De här skräckexemplen som Uppsala studentkår har tagit fram vad gäller lärartid och handledning, sådant förekommer lite här och var i Sverige. Och det är för dåligt. HANNA NYHETER I KORTHET Hyrorna i Flogsta höghus höjs med fem procent Den som bor i studentrum i Flogsta höghus får 2007 en hyreshöjning på 123 kronor i månaden. Det motsvarar en höjning på fem procent. Hyresgästföreningen Uppsala Studentbostäder ser det som beklagligt att studenternas utgifter ökar, samtidigt som man konstaterar att höjningen är skälig. Korridorrummen på Sernanders väg har inte har följt hyresutvecklingen på studentbostadsmarknaden i övrigt de senaste åren. För lägenheterna på Sernanders väg 1 12 ökar hyran med en procent Chomsky kommer inte till Uppsala I maj kommer Noam Chomsky att föräras titeln hedersdoktor av Uppsala universitet. Vi mailade några frågor till den världs- lingvis- Noam Chomsky berömde tikprofessorn och vänsterdebattören, med följande resultat: 1. What was your reaction when you heard about your nomination? The answer to 1 is obvious. 2. Will you be coming to Uppsala to receive your honorary degree in person? The answer to 2 is that unfortunately it is impossible, as I was compelled to inform the University when I was informed of this honor. 3. What did you know about Uppsala University prior to this? On 3, I knew a fair amount, but can t enumerate in a letter. 4. In Uppsala University s nomination you are being described as one of the most outreaching and truly creative humanists in history. Some critics claim this is untrue, and say that you have chosen a perspective that has led you to legitimise those who would deny the Holocaust, to trivialise the mass-murder of Muslims during the war in Bosnia, and to dismiss the genocide in Cambodia during the reign of Pol Pot. What is your response to such accusations? Här följde ett betydligt längre, invektivtryfferat svar, som vi dock undanhåller läsekretsen då det hade tilllägget None of this, re 4, is for publication. I hope that is obvious. I do not have time to waste tracking people through their gutters. Fel om Västgötabostäder I förra numret uppgav vi något förhastat att Västgöta nation planerar att bygga nya studentlägenheter på sin tomt i korsningen Västra Ågatan/ Slottsgränd. Det enda som har hänt än så länge är dock att kommunens byggnadsnämnd har gjort tummen upp. Västgötas förste kurator säger till Ergo att det för närvarande saknas pengar för nybyggen och att nationen i nuläget inte har några konkreta planer av den arten.

9 Italiensk pizzabuffé inklusive kaffe, 69:- dryck och sallad. Måndag lördag, kl Kom och ät lunch på il gusto måndag till lördag. Alltid 7 pastarätter + dagens fisk resp. kött. Pris från 65 kr. Bröd, sallad, dryck och kaffe ingår. A la carte från kl.17. Dragarbrunnsg.19. Boka bord ÄR DINA TÄNDER GULA? Vi erbjuder de första 100 studenterna hela 30% rabatt på Tandblekning som kombineras med tandundersökning! Leg. tandläkare M. Smeds medlem i American Academy of Cosmetic Dentistry. WELCOME! CALL % studentrabatt Allt du som student behöver veta om Sveriges fjärde största stad. Uppsala. Skönare studentliv. Varje dag. Sedan 1477.

10 10/REPORTAGET Ergo #3 / 2007»Den största stressen är mina egna krav«anna är 23 år gammal och pluggar ekonomi vid Uppsala universitet. Liksom många andra såg hon fram emot en studieperiod fullspäckad av fest, plugg, nya vänner och avklarade tentor. Men det roliga förbyttes i långt gången stress. Det började nog redan i slutet av mitt första år i Uppsala. Första terminen var mest bara kul och fest. Livet var väldigt enkelt. Men när jag började inse varför jag var här för att plugga blev pressen plötsligt stor, berättar Anna. Det är en extremt hög nivå på studenterna här. Och eftersom jag ständigt jämför mig med andra känner jag mig alltid sämre. Jag ser inte att jag utvecklas, snarare att jag borde kunna ännu mer. Det gör att jag ständigt känner mig osmart och att jag borde plugga mer, vilket är jättestressande. Anna menar att mycket av stressen ligger i att få ihop hela hennes livssituation. Hon tänker ständigt på vad hon borde göra i stället för att ta tag i det. Jag släpper aldrig tankarna på allt som finns på min att göra -lista. Sitter jag och läser tänker jag samtidigt på att jag borde handla, ringa det där telefonsamtalet eller träffa mina vänner... Inte ens det som ska vara kul blir riktigt kul. Till en början insåg inte Anna att det var just stressad hon var. Hon började bara plötsligt må sämre, psykiskt och fysiskt. Inget i livet kändes helt bra och rätt. Hon tvivlade ständigt på sina beslut. När hon började få fysiska symptom dök tanken på stress upp. Stela axlar, andningssvårigheter, svårt att komma till ro, koncentrationssvårigheter, oro i magen och stickningar i bröstet. Dessutom hände något i höstas som fick henne att bli riktigt orolig. En kväll när jag skulle sova började jag som vanligt tänka på vad jag borde göra imorgon, vad jag borde ha gjort idag, vad jag bör göra i sommar och i framtiden, osv. Och jag hade hysteriskt mycket i skolan. Helt plötsligt började alla tankar snurra och det kändes som att hela huvudet skulle sprängas. Jag fick panik och kunde knappt andas, det var sjukt läskigt. Jag insåg att jag inte kunde fortsätta så här, och tvingade mig själv att åka hem helgen därpå och försökte att inte göra någonting. Själv tror Anna att de egna kraven är den främsta anledningen till hennes stress. Hon vill alltid vara bäst, i stället för att inse att hon är bra som hon är, på sin nivå. Jag pluggar jättemycket men kommer ändå aldrig upp i några högre betyg. Jag känner att jag måste klara av allt och blir besviken när jag aldrig gör det. Det är som att jag sätter en ribba för hur mycket jag bör klara av som jag aldrig når upp till. Hon menar också att hon gör det som andra gör, snarare än att ta reda på vad hon själv verkligen vill. Jag läser ekonomi nu men tycker egentligen att det är jättetråkigt. Det är som att jag gör det för att jag måste. Jag vet egentligen inte vad jag ska bli, vad jag är intresserad av, vad jag tycker är riktigt, riktigt kul. Att inte veta vilken väg jag ska gå stressar mig enormt. IDAG HAR ANNA försökt lägga ner pressen på sig själv. Men då blir det i stället att hon inte gör någonting. Plötsligt känns tentorna onödiga och lektionerna tråkiga. Å andra sidan har stressen faktiskt minskat. Jag har försökt sänka mina krav och ändra mitt liv. Jag ska till exempel flytta hem i vår och läsa en kurs som jag verkligen är intresserad av och inte en jag borde läsa. Det är små steg, men eftersom jag mår så dåligt känner jag att jag måste ta tag i det här. Det finns inget alternativ. ANNE VON EULER»Studentlivet är en prestationsinriktad miljö«symptom som ont i magen, stelhet i axlar, magkatarr och sömnsvårigheter ses lätt som normala tillstånd av många studenter. Men det är tydliga tecken på stress. Enligt studentkårens undersökning från förra året känner sig fyra av tio Uppsalastudenter stressade eller mycket stressade. Anna-Lena Hedman är kurator på Studenthälsan i Uppsala. Hon förklarar varför hon tror att stress är så vanligt bland studenter. Som nybliven student ställs man inför en helt ny livssituation. Från att ha levt ett tryggt och inrutat liv med schemalagda dagar och en familj att gå hem till är det plötsligt dags att ta ansvar över sitt eget liv, med allt vad det innebär. Därtill är studentlivet är en väldigt prestationsinriktad miljö där det mesta handlar om att lyckas med saker. Hon delar upp studietiden i tre delar där varje del bidrar med nya krav. I början handlar det om att hitta sin plats i den nya situationen. Att fixa boende, klara ekonomin och hitta nya vänner läggs till som nya måsten. När det efter några år är avklarat kommer insikten att studierna faktiskt bör leda fram till något i framtiden. Och i och med det frågor om vad man själv vill, vad som är kul och vad som är det bästa valet. Den sista perioden i studietiden är när slutet börjar närma sig. Plötsligt ska studentlivet som då ofta börjat kännas väldigt tryggt, bytas ut mot en verklighet med krav på arbete, ny bostad och för många även familj. Det är inte konstigt att studenter är stressade om man tittar på hur deras liv ser ut, säger Anna-Lena Hedman. Inte nog med att de ska lyckas ta sig igenom alla de tre perioderna under studietiden, många jämför sig dessutom ständigt med det vi brukar kalla summan av alla andra. Med det menas att istället för att titta på vad en person gör, lägger man ihop vad alla runt omkring en gör och försöker lyckas med allt det själv. Det låter som en självklarhet att det är en omöjlig uppgift, men det är så de flesta av oss gör. Att ständigt jämföra sig med andra är som att jaga en person som inte finns, det är extremt stressande. Du måste inse att du duger som du är och våga tro att allt ordnar sig. ANNE VON EULER

11 Ergo #3 / 2007 REPORTAGET/11 Illustration: Katatrina Seth Sätt gränser för pluggandet, lär känna kroppens signaler och kom ihåg att livet är mer än studierna. Det är kuratorns råd. Anna-Lena Hedman tycker att ett bra sätt att hitta balans är att se livet som en trekant, där en spets står för studier/arbete, en för relationer och vem man är, och den tredje för fritiden intressen, träning och sådant som gör att man mår bra. Alla är lika viktiga för att känna sig tillfreds och orka med stress och jobbiga händelser. Utrymmet mellan spetsarna är den grund du har att stå på. Tar en spets större plats blir det obalans och saknas någon helt och hållet blir livet som en smal tråd att balansera på. Låter du alla delar bli lika viktiga spelar det ingen roll om någon viker för en kort tid. Studietiden innebär en gränslös vardag. Man kan i princip alltid plugga lite mer och det finns ingen tydlig gräns mellan jobb och fritid. Men det går inte att plugga jämt, påpekar Anna-Lena Hedman. Du blir inte smartare av det. I stället gäller det att sätta upp gränser för hur mycket du ska plugga, när du ska vara ledig och när du ska umgås med vänner. Ett bra tips är att redan på morgonen bestämma sig för när och hur länge man ska plugga. Och att vara ledig på riktigt när man är ledig. ATT LÄRA KÄNNA sin kropp är viktigt för att kunna se när stressen blir för stor, fortsätter hon. Det första tecknet på stress är en allmän känsla av olust, trötthet och nedstämdhet. Man kan tappa intresset för sådant man tidigare tyckt varit roligt. Många tror inte att det är ett ecken på stress, men blir pressen för stor reagerar kroppen så. När man börjar uppleva att man inte längre känner igen sig är det dags att göra något. Annars riskerar stressen att gå över till fysiska symptom som magont, stelhet i axlar och hjärtklappning, och i förlängningen riskerar man panikattacker och ångest. Stress i sig är egentligen inte farligt, till en början är det snarare positivt att känna sig lite stressad. Kroppen pumpar ut adrenalin och prestationen ökar. Men gränsen är hårfin mellan positiv och negativ stress. Det går inte att ständigt prestera på topp. Till slut vänder prestationen i takt med att stressen ökar. Det är därför många studenter känner sig otillräckliga och dåliga när de studerar mer och mer men ändå bara misslyckas med sina resultat, menar Anna-Lena Hedman. I en sådan situation är det enda vettiga att lägga ner allt ett tag och tänka på något helt annat. Att låta hjärnan och kroppen få en paus. ANDRA TIPS är att regelbundet fråga sig själv vad man egentligen behöver för att må bra, och att vara ärlig i sina svar. Hon betonar att om något känns fel så är det förmodligen det. Kartlägg ditt liv och se vad du lägger ner din tid på. Har du tid att koppla av på? Vill du göra något mer av din tid eller känner du att något tar för mycket energi? Känner du att studierna är för pressande så måste du våga släppa kraven på dig själv. Kanske ska du ta en paus i pluggandet eller våga testa en ny kurs. Du vet aldrig hur det känns om du aldrig vågar prova. ATT MOTVERKA stress genom tankar kan verka flummigt, men det fungerar verkligen, menar Anna-Lena Hedman. Hon brukar råda sina patienter att innan de går och lägger sig lyfta fram tre positiva saker de har gjort eller upplevt under dagen. På så sätt lär hjärnan sig att se det som är positivt istället för att endast tänka på det som är jobbigt. Tänk på vad du har lyckats göra och ge dig själv en klapp på axeln. Du ger dig själv positiv feedback och motverkar samtidigt stressade tankar på vad du kunde ha gjort bättre. ANNE VON EULER

12 ooo&l`]k[`gdyjk`ah&[ge r å 7 1, Olle Påträffas av polis på Plattan i Stockholm i mycket dåligt psykiskt och fysiskt skick på grund av långvarigt narkotikamissbruk. Tvångsomhändertas av socialjour och placeras på Sirius -12 hem i Uppsala. 9 Mfan]jkalq ;Yehmk Yl K]Y K]e]kl]j%d]f_l` Mf\]j_jY\mYl] Yf\ Hgkl_jY\mYl] hjg_jyek gf Y \]\a[yl]\ hykk]f_]j k`ah&.ffu SFQSFTFOUBUJWF GSPN 5IF 4DIPMBS 4IJQ BU 6QQTBMB 6OJWFSTJUZ PO 5VFTEBZ.BSDI Hj]k]flYlagf af jgge NAAA af Mfan]jkal]lk`mk]l ^jge )/%)0& Fokus Våldtäkt Vill du vara med att visa vägen? Vill du vara med att så ett frö till förändring? Sirius behandlingshem söker sommarvikarier samt timvikarier. För mer information gå in på Skicka in din ansökan senast den 18/3 till Uppsala Kvinnojour Har du blivit utsatt för våldtäkt? Ring eller mejla oss för stöd/samtal, månd. tors. 9 15, Ny examensordning från 1 juli 2007hur påverkar det dig? 15 april. Sista dag att söka kurser och program inför höstterminen 2007 är 15 april. Du kommer märka att det skett en del förändringar. Nytt poängsystem. Poängsystemet för all Student nu? Du som redan studerar har rätt att slutföra dina studier och ta ut en examen enligt den nu gällande examensordningen fram till och med sista juni högskole- och universitetsutbildning förändras så att: en veckas heltidsstudier from 1 juli 2007 är lika med 1,5 högskolepoäng. en termins heltidsstudier motsvarar 30 högskolepoäng (jämfört med 20 gamla poäng). Mer information. För information om Ny examensmodell. Kontakt. Du är välkommen att kontakta Cen- Högskoleutbildning delas upp i tre nivåer; grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå. Varje examen kopplas till en av dessa nivåer och får ett exakt antal högskolepoäng. anmälan, utbildningsutbud och den nya högskoleförordningen gå in på vår webbplats Läs mer om förändringarna under fliken: Förändringar från 1 juli Vanliga frågor. trala studievägledningen på S:t Olofsgatan 10 B för mer information och vägledning. Öppet för dropin-besök mån-fre och tor Telefon mån-fre och tors Mer information på

13 Ergo #3 / 2007 NYHETER /13»Enorm slagsida åt genusfrågor«det finns fortfarande bastioner av motstånd mot jämställdhetsarbete ute på universitetet, sa jämställdhetshandläggare Annika Lindé i förra numrets artikel om sexuella trakasserier. Ergo har träffat Peter, som undervisar och forskar vid Uppsala universitet. Han är inte jämställdhetsmotståndare, men har en kritisk syn på jämställdhetsarbetet vid universitetet. Det handlar om att kunna sätta kryss i genusrutan och därmed uppfylla någon politiskt korrekt formulerad kod som ska visa att universitets- och fakultetsledningarna tar frågorna på allvar. Men kan du vara säker på att alla behandlas likvärdigt och att t ex problem med kränkning på grund av kön inte förekommer? Det är mycket möjligt att kränkningar av många olika slag förekommer. Universitetet är en arbetsplats med tusentals anställda. Om människor inte behandlas likvärdigt är det naturligtvis allvarligt. Vad ska man göra då, menar du? Universitetet ska agera ordentligt när det uppstår skarpa fall. Planerna blir bara dokument som ligger där, de används inte. Peter håller med om att en del lärare kan behöva utbildning i genusfrågor. Problemet är, anser han, att kurserna i könsmedveten pedagogik troligen inte når dem som skulle kunna behöva dem. De stofiler som finns tar sig inte dit, men de redan genuspolitiskt frälsta gör det. Jag kan bara tala för mig själv i de här frågorna, men jag vet att många kollegor är fullständigt överens med mig. Och jag tror att uppfattningen delas av ännu fler på universitetet. Risken för den som uttalar sig kritiskt i dessa frågor är att kallas för bastioner av motstånd mot jämställdhetsarbete eller liknande beskyllningar, som få har mod och ork att försvara sig mot. HANNA Fotnot: Peter är ett fingerat namn. Självklart är utgångspunkten att man ska behandla alla människor rättvist och inte särbehandla någon. Men det har blivit en enorm slagsida för genusfrågorna. Andra aspekter, som etnicitet och funktionshinder, hamnar i skuggan. Är det här verkligen ett så stort problem att universitetet behöver lägga ned så mycket tid och pengar på det?, frågar Peter. Med sig har han en tjock bunt med utskifter av e-postmeddelanden på temat genus/jämställdhet, från olika instanser på universitetet. Det här är bara en liten del av allt vi får, det ramlar in hela tiden. Han menar att anmodningar om jämställdhetsutbildningar, uppsatspriser, etc är problematiskt mot bakgrund av den akademiska friheten och innebär en politisk styrning ovanifrån. Än värre är att jämställdhetsarbetet stjäl tid från undervisning och forskning, samtidigt som planerna och projekten i regel bara blir papperstigrar som samlar damm i hyllan.»ingen lösning att minska arbetet«att ställa olika diskrimineringsgrunder mot varandra är feltänkt. Det menar Anna Ardin, jämlikhetsansvarig på Uppsala studentkår. Jämställdhet har under längre tid än mångfald och funktionshinder varit en fråga i samhällsdebatten. Därför är det inte förvånande att universitetet lägger mer resurser på den, menar Anna Ardin. Dessutom har jämställdhetsfrågorna fler förkämpar; det finns många kvinnor vid Uppsala universitet och två personer som jobbar med jämställdhet centralt. Personer med olika etnisk bakgrund är däremot fortfarande underrepresenterade, och det finns ingen mångfaldshandläggare vid universitetet. Men man löser inte mångfaldsproblematiken genom att dra ner på jämställdhetsarbetet, betonar Anna Ardin. Tvärtom saknas det än idag resurser på jämställdhetsområdet, menar hon. PRELIMINÄRA RESULTAT från en kartläggning av institutionernas jämställdhetsplaner som kårens jämställdhetsgrupp har gjort visar att planerna inte sällan blir pappersprodukter snarare än levande dokument. En viktig anledning till det tror Anna Ardin i likhet med Peter är att resurserna på institutionerna inte räcker till. Det finns inte tid. Att skriva en plan på fritiden är visserligen genomförbart, men den får ingen förankring i verksamheten. Ett sätt vore att frigöra tid för jämställdhetsombuden att ägna sig åt det här. HANNA Anna Ardin vill se mer resurser till jämställdhetsarbete. Foto: Hanna Lundquist Per Löwdin Det närmaste decenniet kommer universiteten att vara snabba att lämna ut handlingar Den som forskar på människor i någon mening underkastas strikta etiska krav. I decennier har forskningsråden prövat olika etiska aspekter på forskningsprojekten, och sedan 2004 har man byggt upp en särskild organisation som etikprövar forskningsprojekten. Den består av sex regionala etiknämnder. Genomgående är att när det gäller känsliga förhållanden garanterar forskaren forskningsobjektens anonymitet. Dessa löften om anonymitet kan dock visa sig vara svåra att hålla. De kan nämligen hamna i direkt konflikt med tryckfrihetsförordningen, med den grundlagsfästa rätten att ta del av allmänna handlingar. Det mest frapperande exemplet är det s k Gillbergärendet. Christopher Gillberg, en känd Göteborgsprofessor, gjorde karriär på att lansera diagnosen DAMP (Deficits in Attention, Motor control and Perception). Gillberg och hans kollegor hävdade att uppemot tio procent av alla barn led av DAMP eller närbesläktade åkommor. En lundasociolog, docent Eva Kärfve, och en uppsaliensisk barnläkare, Leif Elinder, ifrågasatte Gillbergs teser och begärde på sommaren år 2002 att få tillgång till underlaget. I princip hävdade de, att Gillberg och hans forskningsgrupp hade fabulerat, att deras resultat inte höll, att de hade fuskat. Kärfve och Elinder ville genom att granska rådata pröva om Gillbergs upptäckter hade empiriskt stöd. De anhöll således om att få tillgång till originalmaterialet, ca 22 hyllmeter handlingar. Deras begäran avslogs av Göteborgs universitet. De överklagade till Göteborgs kammarrätt som konstaterade att det var allmänna handlingar och att de skulle få ta del av dem med vissa förbehåll. Därefter följde en lång rad processer. Universitet begärde nämligen resning och förhalade, så varken Kärfve eller Elinder fick tillgång till materialet. Någon resning beviljades inte och tiden gick. Universitetets agerande föranledde Justitieombudsmannen att 2003 rikta mycket allvarlig kritik mot Göteborgs universitet för den oacceptabelt långa handläggningstiden. Senare beslutade JO att inleda en förundersökning eftersom hon fann anledning att tro att vissa befattningshavare vid universitetet hade begått tjänstefel. Efter ytterligare en vända i kammarrätten våren 2004, som än en gång rättade Göteborgs universitet, stod det klart att det inte var möjligt att hindra Kärfve och Elinder att få granska materialet. Då valde tre av Gillbergs medarbetare (varav en var Gillbergs hustru) att förstöra alla handlingar. Det rättsliga efterspelet har varit omfattande. De tre som förstörde forskningsmaterialet dömdes i mars förra året av Göteborgs tingsrätt för undertryckande av urkund, grovt brott, till villkorlig dom och dagsböter. Justitieombudsmannen väckte åtal mot Christopher Gillberg, Gunnar Svedberg (universitetets rektor) och Arne Wittlöf (styrelseordföranden). Både Gillberg och Svedberg fälldes för tjänstefel. Arne Wittlöf däremot friades från ansvar. Domarna överklagades men hovrätten fann ingen anledning att ändra påföljderna. Gillberg fick villkorlig dom i kombination med böter. För Gunnar Svedbergs del stannade det vid enbart böter. Hovrättens domskäl är intressanta. Gillberg hade under lång tid underlåtit att iaktta vad som ålegat honom med anledning av kammarrättens domar. /.../ Brottet är allvarligt eftersom Christopher Gillberg uppsåtligen åsidosatt den grundlagsfästa offentlighetsprincipen. När det gäller Gunnar Svedberg heter det, att denne av oaktsamhet har åsidosatt sina åligganden i tjänsten som rektor genom att inte tillse att handlingarna blev tillgängliga för utlämnande. Kort därefter lämnade Svedberg sin post som rektor för att bli vd i förpackningsindustrin.affären har en rad principiella implikationer. I akademiskt avseende innebar för - störelsen av Gillbergs rådata att det inte är möjligt att verifiera eller falsifiera resultaten av Gillbergs forskning. Den belyser också brister i kunskapen om gällande lagstiftning. Gillberg hade alldeles uppenbart gett löften och garantier om sekretess som gick mycket längre än sekretesslagen. Han ansåg sig inte kunna bryta mot dessa löften. En sak är säker. Det närmaste decenniet kommer universiteten att vara snabba att lämna ut handlingar.

14 14 / REPORTAGET Ergo #3 / 2007 Bemanningsföretag växande Idag sysselsätts över svenskar genom olika bemanningsföretag. Ergo har undersökt vad som finns att hämta för studenter i denna expanderande bransch. Allt fler studenter väljer att jobba genom bemanningsföretagen i dag. Under de senaste tio åren har bemanningsbranschen nästan tredubblats i antalet aktörer på marknaden, berättar Eva Östling Ollén, förbundsdirektör på Almega, en samlingsorganisation för bemanningsföretag som organiserar cirka 80 procent av branschen (Sveriges femte största aktör, statligt ägda Lernia, ej inräknad). Det finns ingen exakt siffra på hur många studenter som jobbar på bemanningsföretag, eftersom företagen själva inte för någon sådan statistik. Sammantaget kan man dock räkna med att fler än personer sysselsätts genom bemanningsföretag idag, enligt Eva Östling Ollén. Att hela bemanningsbranschen är under en stark tillväxtperiod, är bemanningsföretagen och Almega överens om. Eva Östling Ollén lyfter fram det positiva med att kunna använda kollektivavtal, vilket har underlättat betydligt för bemanningsföretagen vad gäller tillfälliga anställningar. Även AMS ser ett ökat behov av att kunna anställa stora personalvolymer under kortare perioder, och då kommer bemanningsföretagen väl till pass. ERGO HAR TITTAT närmare på fyra olika bemanningsföretags för- och nackdelar samt försökt ta reda på vad som egentligen skiljer de stora bemanningsföretagen åt. De bemanningsföretag som vi har pratat med är Academic Work, Manpower, Poolia och Proffice. Varför ska studenterna till exempel välja Manpower eller Proffice som tillfälliga eller längre arbetsgivare? Vad inriktar sig Academic Work på? Och hur ser Poolia på att anställa studenter? GENERELLT KAN MAN SÄGA att de bemanningsföretag som Ergo har pratat med är mycket positivt inställda till att arbeta med studenter. Alla tillfrågade utom Poolia har en studentavdelning som enbart har valt att inrikta sig på studenter. Bemanningsföretagens grundläggande affärsidé är att låta sina konsulter (d v s de anställda) samarbeta med företag som är i behov av tillfälliga (kortare eller längre) flexibla lösningar, och det är här studenterna kommer in i bilden. Uppdragens längd och inriktning kan variera mycket, beroende på de olika kundernas behov. Detta är de tillfrågade bemanningsföretagen överens om. De har alla ungefär samma arbetsinriktning vad gäller studentuppdrag; som student finns det möjligheter att både få prova på okvalificerade och mer kvalificerade tjänster. Vanligast är dock att arbeta mer okvalificerat, men det varierar, säger Johannes A Eriksson, jobbmäklare på Manpower. Varför ska man prova på att jobba genom bemanningsföretag? Proffice: Kontakterna man kan skaffa sig är avgörande, eftersom vi samarbetar med Uppsalas största företag. Sen är det klart att vi försöker hjälpa bra personer vidare, uppåt, om det finns möjlighet till det. Poolia: Därför att arbetslivserfarenhet blir allt viktigare. Vi håller det ganska öppet för studenter, min dröm är att flera studenter skulle prova på säljjobbet där tror jag att många skulle passa in, och det är en bra grej att testa för att sedan komma in på ett företag. Academic Work: Eftersom vi kan erbjuda studenten arbetslivserfarenhet, kontakter in på arbetsmarknaden och extra»företagen SER STUDEN- TERNA SOM ATTRAKTIVA SAMARBETSPARTNERS, OCH EFTERFRÅGAN PÅ HÖGSKOLE- ELLER UNIVER- SITETSUTBILDADE STUDEN- TER ÄR STOR.«inkomster (vi har specialiserat oss på att hjälpa unga studenter och akademiker ut i arbetslivet). Manpower: Det är viktigt att inse vikten av arbetslivserfarenhet idag. Det har blivit svårare att få ut yngre studenter i arbete om man inte har arbetat tidigare. Att jobba genom oss är ett sätt att komma in i arbetslivet, vilket senare kan leda till drömjobbet. Hur går man enklast tillväga om man vill jobba för er? De tillfrågade bemanningsföretagen är överens om att det enklaste sättet att ta kontakt är att fylla i sina kontaktuppgifter och registrera sitt CV på deras hemsida. Nina Roos och Joanna Axelsson, kandidatansvariga på Proffice, föredrar dessutom att man slår en signal och presenterar sig, när man har registrerat sig. På det sättet är det lättare, och går fortare att bli upptäckt, menar de. Lennart Johansson, platschef på Poolia, poängterar att ju utförligare man fyller i sin profil, desto enklare blir det för bemanningsföretaget att göra bra matchningar mellan företag och intressanta studenter. Foto: Christin Lenthamre Lennart Johansson, Poolia.

15 Ergo #3 / 2007 REPORTAGET / 15 bransch som lockar studenter Man bör tycka att det är kul att jobba på olika arbetsplatser och träffa mycket nytt folk, säger Nina Roos och Joanna Axelsson från Proffice. Foto: Christin Lenthamre Var kan man jobba? Som student är det vanligast att arbeta med mer okvalificerade arbetsuppgifter, till exempel med enklare administrativa uppgifter på kontor, som tjänsteman, eller som ekonomiassistent. Receptionister, lagerplockare och jobb inom industri och läkemedelsproduktion, är andra arbetsområden som förekommer i stor utsträckning. Företagen ser studenterna som attraktiva samarbetspartners, och efterfrågan på högskole- eller universitetsutbildade studenter är stor. Studenter behövs alltid, menar de tillfrågade bemanningsföretagen. Johannes A Eriksson, Manpower. Vilka studenter är det ni söker? Johan Skarborg, vd på Academic Work, säger att de är intresserade av alla som studerar oavsett inriktning (som vill arbeta extra), eftersom det finns både studierelaterade och icke studierelaterade uppdrag, beroende på kunden. Nina Roos och Joanna Axelsson på Proffice menar att konsultens inställning är mycket viktig. Man bör vara flexibel och öppen, och tycka att det är kul att jobba på olika arbetsplatser och träffa mycket nytt folk. Alla passar inte som konsulter, men man ska inte heller vara rädd för att Foto: Christin Lenthamre prova, säger de tillfrågade bemanningsföretagen. Vi ser det som ett pussel, säger Lennart Johansson på Poolia det finns en plats för alla, någonstans. Hur ser ni på framtiden? Vilka jobb bör man egentligen satsa på? Alla tillfrågade bemanningsföretag ser mycket ljust på framtiden. Om man under den närmaste framtiden vill gå säker på arbetsmarknaden bör man satsa på ekonomyrket (men låta bli att ha marknadsföringsinriktning, menar Johannes A Eriksson från Manpower), redovisningsekonomer kommer att behövas. För ingenjörer, IT-utbildade och systemvetare ser arbetsmarknaden också lovande ut, enligt våra tillfrågade bemanningsföretag. Säljkompetens lyfts också fram som en framtida bristvara, det understryker Johan Skarborg från Academic Work och Lennart Johansson från Poolia. ELLEN PERSSON Kompetens är viktigt, men glöm inte bort att arbeta med attityd och inställning också, menar Johan Skarborg, vd på Academic Work. Vilka konkreta tips vill ni ge till studenterna? PROFFICE: Använd er av bemanningsföretagen! Det är ett otroligt bra och strategiskt drag för att skaffa sig nyttig arbetslivserfarenhet och värdefulla kontakter. MANPOWER: Börja jobba extra. Det är en gyllene chans, för alla. POOLIA: En enda sak: våga vara dig själv. Om du inte själv har koll skaffa dig det genom att snacka med föräldrar eller vänner, de brukar kunna ge god vägledning. ACADEMIC WORK: Kompetens är viktigt, men glöm inte bort att arbeta med attityd och inställning också. Det är ofta det som avgör när det står mellan olika kandidater med likartad bakgrund.

16 Orättvist behandlad? Frågor om dina rättigheter? För hög hyra? Vi hjälper dig i tvister kring ditt boende. Fri telefonrådgivning för studenter. Körsångare efterlyses! Var finns alla sångsugna körsångare som tagit paus i sången och nu längtar efter att sjunga igen?! Helga Trefaldighets Motettkör behöver er alla! Lilla Sunnersta är ett nybyggt bostadsområde för dig som studerar vid något av universiteten i Uppsala. Läget är perfekt. Nära stan och nära naturen. För dig som har familj erbjuder Lilla Sunnersta ett bra boende också för barnen. Här finns lekplats och det är nära till både dagis och skolor. Lediga studentlägenhe ter för inflyttning! Vi sjunger en blandad kyrkomusikalisk repertoar fast nu med ny eminent körledare, Andrew Canning. Telefon: , Telefax: Post: Box 1739, Uppsala, Besök: Storgatan 32, 3 tr E-post: Webb: Vi övar torsdagar kl bl a inför stundande påsk och pingst samt försommarkonsert i Helga med verk av Bird och Purcell. Maila körordförande och/eller ring Drottninggatan 4 Postadress: Box UPPSALA Telefon: Telefax: För info om bostadskön: SULF SÄTTER Carolinamottagningen Spec. mott. i gynekologi DOKTORANDER I CENTRUM Dr Marcus Röbeck Dr Bo Sikström Gratis prev-medelsbesök Landstingets patientavgifter och frikort gäller. Akuta tider. Östra Ågatan 9, nära Gotlands Tel , kl 8-16 och t a d i d Kan Magisterexamen i Pedagogik, Didaktik och Psykologi Stans snabbaste Cykelaffär! Nya och begagnade cyklar Vi säljer inga billiga cyklar. Vi säljer cyklar billigt! Högskoleexamen i Folkhälsovetenskap utkik H å l l r a n ya vå efter nnande ä r p s i n ga n d l i utb e ledar Re s e h oc - oc h Bar n ledare oms ungd Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi Cykel- VIKTOR Svartbäcksgatan 25 Öppet: Vard 8 17 Tel SÄLJER KÖPER BYTER REPARERAR Vitare tänder? MXi] i `ek\ gifmx Xkk ] m`kxi\ fz_ i\exi\ k e[\i% <eb\ck# j b\ik fz_ gi`jm ik% I`e^ ] i ^ixk`j YifjZ_pi '.'$*)/0,.' nnn%jg\\[`dgfik%j\ -53)+ ) 500,!.$ KONSERTER I 5PPSALA /N MARS!LFVÎNSALEN 4O MARS 5NIVERSITETSAULAN 4RIOLOGY %TT DYGN MED +AMMARORKESTERN (ØFTIGT GALET OCH BRA 5PPSALA +AMMARORKESTER 3OLISTER UR ORKESTERN $IRIGENT 2OY 'OODMAN (AYDN 3YMFONI OCH -ORGON -IDDAG +VØLL -USGRAVE.IGHT -USIC $ELTÊVLINGAR MARS,ÊNSl NAL APRIL 3VERIGES STÙRSTA MUSIK TÊVLING FÙR UNGDOMAR +OMMANDE KONSERTER 5PPSALA +AMMARSOLISTER OCH 4ERÎS,ÙF PIANO 5PPSALA +AMMARORKESTER!LEKSEY )GUDESMAN VIOLIN $AISEY *OPLING VIOLIN 4RISTAN 3CHULZE CELLO "ILJETTER STUD PRIS KR ORD 5.4 #ITY OCH TICNET SE SAMT TIM INNAN PÌ KONSERTPLATS )NFO WWW MIU SE Fräsch och modern salong Långt hår 230 kr Kort hår 200 kr Alla studenter är välkomna! TEL Öppettider Mån-fre 9-18, Lördagar S:t Olofsgatan 15, Uppsala

17 Ergo #3 / 2007 NYHETER / 17 FORSKNING PÅGÅR KRÖNIKA/NINA BRANDER Nina Brander är språkvetare, journalist och översättare Hon fällde Helénmördaren Två decennier efter att DNA-tekniken introducerades i rättssammanhang förbättras den fortfarande ständigt. En som har bidragit till att öka metodens effektivitet är Uppsaladoktoranden Martina Nilsson, som under avhandlingsarbetet bl a har kunnat hjälpa polisen att binda Helén-mordets gärningsman till brottet. Det är drygt 20 år sedan DNA-matchning användes för första gången som bevisning, i en rättegång i England. Sedan dess har tekniken fått stort genomslag, inte minst medialt. De flesta nya rön kommer dock från andra länder än Sverige; den forskargrupp som Martina Nilsson har ingått i är den enda i sitt slag i landet. Hennes intresse för DNA-analyser väcktes av en slump. Som del i en magisterexamen i biologi sökte hon en femveckorskurs på Rudbecklaboratoriet, ett moment som i stort handlade om att låta studenterna känna på miljön i en forskargrupp rent allmänt. Hade jag inte hamnat just här hade jag nog inte disputerat överhuvudtaget. Många bestämmer sig tidigt för att de vill skriva en avhandling eftersom de vill åt doktorstiteln och de allmänna färdigheter som forskarutbildningen ger, men det var inte mitt mål från början. Men jag trivdes väldigt bra i gruppen och fastnade snabbt ordentligt för ämnet. MARTINA NILSSONS FORSKNING har gått ut på att öka möjligheten att binda gärningsmän till brott via s k mitokondrie-dna (mtdna). Detta skiljer sig mot s k kärn-dna, som finns i cellkärnan. Kärn-DNA ger en mer tillförlitlig matchning möjligheten att det ska matcha fler än den misstänkte är endast omkring en på en miljard. Analyser av mtdna gör man därför främst i de fall där kärn-dna:t har brutits ned, t ex om bevismaterial har legat under vatten länge eller brunnit. Ett annat exempel är hårstrån som har lossnat av sig själva på vanligt vis, efter att hårsäcken har skrumpnat. Matchningen blir inte lika tillförlitlig, felmarginalen är här snarare 1/1000, men i gengäld behövs mycket mindre mängd mtdna för att en matchning ska bli möjlig en enda kvarlämnad cell är allt som behövs. Martina Nilsson har förbättrat möjligheten till mtdna-matching på flera sätt. Genom att bestämma mängden DNA i vanligt förekommande bevismaterial som hår, smycken och fingeravtryck har hon gett en bättre förståelse av hur många DNA-kopior olika typer av material innehåller. Hon har även hittat en metod att väsentligt förkorta tiden för en mtdnaanalys, samtidigt som hon har provat att analysera en större del av mitokondriens DNA än vad man gör vanligtvis, vilket har visat sig kunna ge ett starkare bevisvärde. Dessutom har hon utvecklat en metod att skilja blandningar av mtdna från olika personer, vilket kan vara värdefullt om flera personer har kommit i kontakt med samma bevismaterial. ATT METODERNA VERKLIGEN FUNGERAR har Martina Nilsson fått handfasta bevis på. Både Stockholms- och Uppsalapolisen har vänt sig till henne för att få hjälp med DNA-matchning i verkliga brottsfall. Ett sådant var Helén-mordet, där två misstänkta först kunde frias och gärningsmannen sedan bindas till brottet, tack vare kvarlämnade hårstrån på de säckar där den mördades kvarlevor återfanns. Ändå kommer det att dröja innan hennes metoder har blivit allmän praxis i liknande utredningar, om de alls blir det. Man kan säga att det här är ett konservativt fält, det tar ganska många år innan nya procedurer kommer i bruk. Det finns dessutom ofta fler än ett sätt att lösa dessa problem och det finns inga garantier för att just de här sätten kommer att bli standard. Vad tänker du göra nu? Jag kommer stanna på Rudbecklaboratoriet till maj, sedan blir det att ge sig ut på arbetsmarknaden. Helst skulle jag vilja jobba med rättsgenetik, men jag kommer troligen att tvingas byta ämne. Det handlar också alltid om ett val mellan akademin och industrin när man är klar. Väljer man det förra handlar vardagen tyvärr väldigt mycket om att söka anslag. Just nu känns det som att det lutar åt industrin, kanske på något läkemedelsföretag. HANNES Fotnot: Martina Nilsson försvarade sin avhandling Mitochondrial DNA in Sensitive Forensic Analysis ( Mitokondrie-DNA i känsliga rättsgenetiska analyser ) i Rudbecksalen den 23 februari. Martina Nilsson framför den s k PCR-maskin som hon använder för att göra miljontals kopior av det DNA som ska undersökas. Sedan följer s k sekvensering, där hon avgör hur DNA:t är sammansatt. Foto: Hannes Ljunghall Den fruktade frågan Vilken är den vanligaste frågan som folk ställer till varandra när de träffas för första gången? Tja, jag är inte säker, men jag har en kvalificerad gissning. När man väl skakat hand och sagt sina namn (som snart ska glömmas bort) brukar det inte dröja länge innan endera parten kväker fram ett och vad sysslar du med då?. I nationsvärlden förekommer förstås också varianten och vad pluggar du då?, men det är ju i princip samma sak. Varför är vi så besatta av att få veta vad folk gör? Vad är det för information vi egentligen är ute efter? Vill vi veta vad personen är intresserad av, för att utröna om vi har något gemensamt? Vill vi placera in personen i ett lämpligt bildningsfack så vi vet vilken abstraktionsnivå vi ska lägga resten av diskussionen på? Eller är det helt enkelt så att vi vill vara artiga och hålla en lagom distans? Vad sysslar du med? anses uppenbarligen vara en normal, okontroversiell standardfråga. Small talk. Inte laddat alls. Ingenting kunde dock vara mer fel. Vad sysslar du med? kan vara en otroligt plågsam fråga för den som inte sysslar med någonting, eller den som i brist på annat försörjer sig på till exempel telefonförsäljning av kalsonger. Att ideligen tvingas redogöra för sin belägenhet kan få till och med den mest sociala person att vilja gå hem från festen och låsa in sig» VAD SYSSLAR DU MED KAN VARA EN OTROLIGT PLÅGSAM FRÅGA FÖR DEN SOM INTE SYSSLAR MED NÅGONTING«i en skrubb. Särskilt som vad sysslar du med? oftast följs av men söker du jobb då? och jamen har du verkligen försökt ordentligt? och det går om man verkligen vill. Sådana här frågor och påståenden yttras nog oftast i all välmening, men de kan verkligen ödelägga en människas självförtroende. ARBETSLÖSHETENS VÄSEN är en ond cirkel. Efter att ha dissats ett antal gånger känner man sig ungefär lika värdefull som en begagnad blöja. Chanserna till att få arbete minskar då ytterligare, eftersom det känns ogenomförbart att klistra på sig ett leende och springa runt och sälja sig själv när man i själva verket mår apa. Att därutöver tvingas försvara sig inför alla och envar är bara för mycket. Själv har jag därför bestämt att aldrig fråga folk vad de sysslar med. De som vill berätta gör det oftast ändå, förr eller senare. Och egentligen är jag inte ens speciellt intresserad. För en människas identitet definieras väl inte av hennes jobb eller studier? Nej, för att citera seriefiguren Nemi: Du kunde ha frågat vilken av figurerna i X-men jag helst skulle vilja vara, eller om jag tror på ufon. Tänk vad mycket roligare det hade varit att svara på.

18 Foto: Annica Karlsson Rixon 18 / KULTUR Ergo #3 / 2007 ERGO VÄLJER Lorenzo Casini och Jacob Bursell arrangerar Rockgask på V-Dala för fjärde gången den 3 mars. Foto: Christin Lenthamre UTSTÄLLNING/ Identitet, nätverk och konstnärsskap är återkommande teman i Annica Karlsson Rixons fotografier.uppsala konstmuseum visar nu ett urval av hennes verk från de senaste femton åren. Förutom flera porträttserier från hennes egen konstnärsmiljö finns här verket Truckers and Others, som dokumenterar bortemot tusen (!) kaliforniska lastbilar och deras förare. Eriksson Rixon började fota dem från bilen när hon levde i USA på 90-talet. Populär alternativgasque En gasque utan tal och snapsvisor kan låta som en dröm eller mardröm beroende på ens läggning. V-Dala har hursomhelst gjort succé med sin Rockgask, där man satsar på musik istället för att hålla på formerna. Lördagen den 3 mars arrangerar V-Dala nation sin Rockgask för fjärde gången. Konceptet har visat sig snudd på omåttligt populärt, så Ergo bestämde möte med arrangören Lorenzo Casini och V- Dalas förste kurator Jacob Bursell, för att surra lite om evenemanget och hur det kommit att bli en sådan succé. Vilken var den bakomliggande tanken med Rockgask-konceptet och hur ser era förväntningar ut inför lördag? Lorenzo: Tanken med Rockgasken var att erbjuda dem som vanligtvis inte går på gasquer möjlighet att bevista en gasque. Vi bestämde oss därför för att stryka långa tal, snapsvisor och studentikos underhållning från programmet. Valfri klädsel och ett mycket prisvärt kuvertpris var två andra viktiga inslag. När biljetterna till årets gask släpptes den 12 februari hängde folk på dörren och vi hoppas naturligtvis på en fullsatt sittning även denna gång. Jacob: Jag kan tillägga att vi därtill, till skillnad från det klassiska gasquekonceptet, ger gästerna större inflytande över deras placering. Vi försöker tillgodose alla önskemål, och till exempel så går det utmärkt att få ett alldeles eget bord. Är ni generellt för den här typen av tema tiska gasquer, såsom baklängesgasquer eller lammskallegasquer? Lorenzo: Rockgasken skiljer sig egentligen radikalt från det tematiska upplägget. Tanken är till exempel inte att folk ska klä ut sig i slitna jeans eller läderbyxor och göra det hela till något slags maskerad. Det är snarare ett tillfälle för musikintresserade att avnjuta en middag tillsammans vid ett fint dukat bort och under tiden få möjligheten att umgås och se ett par band uppträda. En riktigt bra förfest helt enkelt! Gasquer brukar väl gå ungefär plus-minus-noll, och nationerna snarare dra in pengar på uthyrningar och/eller klubbverksamhet. Har det funnits någon sådan anledning från nationens sida att göra gasqueverksamheten populärare? Jacob: Givetvis är det i alla avseenden roligare med en populär gasque, samtidigt som intresset för den traditionella gasquen är mindre idag än för några år sedan. Idén med Rockgasken har varit att utmana några traditioner, och visa att en Uppsalagasque kan ta andra former än de vi är vana att se. Vad gäller den ekonomiska aspekten så kan en lyckad gasque helt klart ge nationskassan ett bidrag. I just det här fallet måste man dock hålla i minnet att alla inblandade, artister och ljudtekniker m fl vill ha betalt. Dessutom håller vi priserna nere för att utesluta så få som möjligt. Har ni några planer på hur ni ska utveckla konceptet? Är symfrockgask eller postrockgask alternativ för framtiden? Lorenzo: Tveksamt, man bör betona att Rockgasken handlar om rock i en mycket vid mening. Första upplagan hette egentligen No More Rock n roll For You!, men tillställningen började i folkmun att kallas för Rockgask. Det var således bara att acceptera den nya beteckningen även om den ibland kan vara något missvisande. Hur tänkte ni när ni satte ihop lineupen och hur kommer kvällen att vara upplagd? Lorenzo: En fördel med Rockgasken är att vi kan erbjuda mer avskalade akter, som kanske inte riktigt passat in på en Velvet men som vi ändå tycker är bra, möjlighet att spela under middagen. Det blir två kortare uppträdanden på cirka 20 minuter var av Darjelin och you/ me. De mer etablerade akterna Isolation Years och Last Days of April spelar på släppet där vi under tidigare upplagor av Rockgasken bokat Peter, Bjorn & John, Hello Saferide och Deportees. Om ni hade en obegränsad budget att lägga bara på rockgasken, hur skulle den då se ut och vilka band skulle ni boka? Lorenzo: Det är klart att det skulle vara kul att vid något tillfälle kunna bjuda på någon namnkunnig artist under middagen. Å andra sidan är ju en av poängerna att få möjligheten att lyfta fram något nytt. Jag vet till exempel att en del studenter upptäckt artister som Maia Hirasawa och Ida Maria just på Rockgasken. BJÖRN BERGLUND Mer information finns på FILMFESTIVAL/ Kvinnans situation i Iran är enligt gällande lag underordnad mannens och kvinnor diskrimineras både i lag och i praktik, skriver UD år Den som såg Nahid Perssons Bakom slöjan och vill veta mer om kvinnors vardag i Iran rekommenderas att ta sig till Slottsbiografen mars, då föreningen Kvinnor För Fred Uppsala visar ett antal dokumentärfilmer om iranska kvinnors livsvillkor. FÖREDRAG/ 2006 var året då klimatförändringarna blev förstasidesstoff även i kvällspressen. Föreningen Heimdals diskussions forum Punsch och politik tar sig an frågan den 10 mars, då man frågar sig om klimatförändringen är det största hotet eller världens bluff. Den 14 mars kommer Anders Ygeman (s), ordförande i miljöutskottet, till Laboremus för att tala under rubriken Klimatfrågan och framtiden.

19 Ergo #3 / 2007 KULTUR / 19 I närkamp med Strindberg Det ska vara som att titta in hos grannen. Man ska kunna känna: så här är det, folk hatar varandra på liv och död. Det säger Andreas Wetell, regissör för V-Dalateaterns uppsättning av Strindbergs Fadren, som har premiär 7 mars. Andreas Wetell har flera uppsättningar på både V-Dalas och Västgötas nationsteatrar bakom sig. Strindberg hade han dock inte gett sig i kast med tidigare. Men för något år sedan fick han tag på en pocketutgåva av Fadren och fascinerades av känslostyrkan och hämningslösheten i maktkampen mellan Ryttmästaren och hustrun Laura. Han vill lyfta fram det allmänmänskliga i pjäsen. Jag vill visa att det här skulle kunna hända mig. Om man drar konflikter tillräckligt långt hamnar man till sist i undergång. Och det är inte så lätt att dra sig ur, att bara skilja sig man har starka band till varandra, man har barn tillsammans. DOTTERN BERTHAS OFÖRMÅGA att välja sida när föräldrarna strider om hennes uppfostran och kärlek är trovärdig än idag, konstaterar Andreas Wetell. Däremot har ensemblen arbetat för att göra henne mer vuxen och med en egen vilja. Hon ska kännas som en vanlig tonåring, inte som den lallande idiot hon ibland framstår som i texten. Det är meningslöst att göra teater om man inte kan appellera till publiken, annars blir det bara ett tidsdokument. Den största utmaningen har dock varit att skildra Ryttmästaren och Laura som två jämnbördiga parter, lika goda kålsupare i sina försök att gå segrande ur striden. Målet är att få publikens sympatier att ständigt växla. Anders Ericsson och Sara Backman Prytz gör rollerna som Ryttmästaren och hans hustru Laura i August Strindbergs Fadren på V-Dala nation. Foto: Christin Lenthamre Vi försöker skapa förståelse för Laura och visa att hon också har motiv för sitt handlande. Hon befinner sig i ett äktenskap där kärleken redan gått förlorad, och måste reagera på de situationer som uppstår, rädda sig och sitt barn, säger Andreas Wetell. Att tona ned könskampen till förmån för en maktstrid mellan två individer känns inte bara mer modernt utan gör också pjäsen mer dramatisk, menar Anders Ericsson, som gestaltar Ryttmästaren. Det blir ganska ospännande om man drar för hårt i strängarna kring Lauras slughet. Nu handlar det i stället om att hon vill ha lika mycket makt som han minst. BÅDE ANDERS ERICSSON och Andreas Wetell tvekade först över om det går att få Fadren att kännas aktuell idag. Nu tror och hoppas de det, trots att Andreas Wetell har valt att inte göra några ingrepp i varken språk eller handling. Att den centrala frågan om faderskapet Laura får Ryttmästaren att börja tvivla på om han verkligen är far till sin dotter idag skulle gå att lösa på enkel väg, hoppas han att publiken struntar i. Eller ännu hellre, inte hinner tänka på. Men bara att rucka på maktförhållandet mellan Laura och Ryttmästaren innebar en sjujäkla utmaning, menar Andreas Wetell. Strindberg var ju väldigt bra på att få fram det han ville i pjäsen. Börjar man ändra på det börjar allt plötsligt krumbukta. Det har varit det svåraste. HANNA Fotnot: Fadren spelas den 7, 8, 9, 13 & 14 mars. V-Dala nation, kl 19. UTSTÄLLNING Smak är avsmak för andras smak God smak Upplandsmuseet (17 februari 15 april) Går det att avgöra värdet på en människa genom att undersöka hans eller hennes varukorg på ICA? Blir man verkligen en bättre människa av att ha hängt på rätt klubbar i London och varit först med att redan på demostadiet upptäcka det senaste försöket att väcka liv i postpunken? Och måste man vara en vit, idealviktig, korthårig, kostymklädd, heterosexuell man som gillar ljummen sushi för att få ett högavlönat jobb? Dessa och många andra frågor väcks av utställningen God smak, som man kan ta del av på Upplandsmuseet under våren. Utställningen, som producerats av Malmö Museer i samarbete med Mångkulturellt centrum i Botkyrka, handlar om smak som norm, mobbing, grupptryck, kön, klass och etnicitet. Många saker, som synes, och frågan är hur djupt de lyckas borra med ett så brett ämne och med endast en halv bottenvåning till sitt förfogande. Inte alltför djupt, visar det sig, men samtidigt ligger utställningens styrka i dess bredd och de varierande medel med vilka den tar sig an frågeställningarna. Redan vid ingången provocerar man med två väggar där olika fenomen tas upp under rubrikerna Dålig smak och God smak, och där man bland den förra rubrikens hamburgare och kroppsbyggare blir förtjust av att hitta Bergmans filmer. Vilken funktion har då smak i vårt samhälle, och vilken roll spelar vår rädsla för att avvika från normerna i våra dagliga liv? De flesta sociologer skulle svara att smak är starkt förknippat med identitetsskapande, en följd av allas vårt behov av att känna oss märkvärdiga, speciella och unika i förhållande till andra, och bygger i slutändan på vårt behov av att sortera oss själva och andra i hippa och ohippa, i bildade och obildade, i vi och dom ja, i slutändan bra och dåliga människor. Att ha god smak dövar helt enkelt vår inre osäkerhet inför att duga som vi är, genom att vara en form av legitim mobbing och segregering. Eller som den gode Pierre Bourdieu en gång uttryckte det: Smak är avsmak för andras smak. Men om det är så här enkelt, hur kommer det sig då att vi fortfarande håller på så i vårt civiliserade, demokratiska samhälle? Är det de relativt små inkomstklyftorna som gör att smak har blivit så mycket viktigare än förr? Eller den ökade individualismen, med den ständiga betoningen av nätverkande och kontaktytor? Utställningen ger inga klara svar på frågorna, men lyckas till delar ifrågasätta vårt i grund och botten ganska barnsliga behov av att hålla oss till normerna, att tillhöra rätt klick och att alltid känna oss hippa och kultiverade. Vad man saknar bland fotografierna, filmerna och de interaktiva pedagogiska datorprogrammen är mer konkreta fakta och exempel. Några enkla sociologiska fyrfältare kunde tydligare ha åskådliggjort hur smak används som statusmarkör i allt från heminredning och matvanor till hur vissa klädesplagg snabbt gått från att vara exklusiva till att bli närmast vulgära (Goosejackor, någon?). Men vänta lite nu. Hur hippt är det egentligen att gå på Upplandsmuseet? Inträdet lär vara gratis, besökarna domineras av skolklasser, barnfamiljer och pensionärer, och vid invigningen hotade de med att erbjuda guidade turer där tankegångarna kommer att göras tillgängliga för kreti och pleti. Och till råga på allt skriver Ergo om saken. Nä, smuggla då hellre in lite ostron och en flaska skumpa på Carolina Rediviva och beställ fram Bourdieus La Distinction: Critique sociale du jugement. På franska. JERRY MÄÄTTÄ

20 20 / RECENSIONER Ergo #3 / 2007 Betygen sätts i skala 0 5 MUSIK Uppsala håller progstilen Das Bandt Paraformalia (Recoil Energy Records) Villebråd Alla är här utom jag (Transubstans) Samla Mammas Manna, Kaipa, The Flower Kings, Violent Silence lärdomsstaden och ärkebiskopssätet har stolta traditioner i fråga om progressiv om man så vill symfonisk rockmusik. Vad detta beror på är inte helt lätt att säga, men säkert har Uppsala som studentstad sitt finger med i spelet. Varje år anländer nya individer, svenska såväl som utländska, till denna tummelplats, vari tusentals idéer bollas oupphörligt. Krocken mellan arbetar- och universitetsstäderna på ömse sidor om ån genererar gnistor av innovativitet och uppfinningsrikedom. Nu är det väl inte alldeles säkert att de band som vässat sitt kunnande och rullat fram mellotroner under de senaste tio årens progrevival sätter de gamla Uppsalahjältarna i första rummet vad gäller inspiration, men eftersom vi hos så många av grupperna finner mycket av det genuint svenska, med folkton besläktade, känns det ändå tämligen logiskt att lägga ut en jämn röd tråd från Lasse Hollmers hönshus i Börje 1969 till Planescapes replokal Denna revival tycks förresten avgjort livskraftig, såväl här som utrikes (inte konstigt med tanke på vilka outsinliga möjligheter symfen erbjuder). Ständigt hittar man nya namn och här kommer ytterligare ett par potentater! Fast just symfoniska är väl det sista man skulle kalla Das Bandt. Nej, vad som träder fram allra tydligast är helt klart Markus Forsbergs i alla stycken säregna röst. Det är enkelt att dra paralleller till Captain Beefheart eller Tom Waits, men någon kopia är han inte. Möjligen kan man bli lite less på att han b a r a sjunger på detta bräkande vis, men det hör ju till helheten, så godkännandet kommer utan tvekan. Vad gäller musiken ligger Das Bandt halvhyfsat nära bångstyrigheten hos tidiga King Crimson eller Van der Graaf Generator, men här finns tillräckligt med svensk folkton för att kunna tala om eget sound. Desto mer symfoniskt och klassiskt progressivt är då Villebråd. Ett mer symfigt Dungen kan fungera som vägledning, även om det tidvis sakrala angreppssättet ger flera vinkar om att Villebråd dessutom tycks kunna sitt Kaipa. Släktat till sistnämnda grupp, ligger en sorts avancerad, hård jazzpop till grund för myriader av 70- talsklaviatur och Påhl Sundströms filosofiska sång, som hämtad ur en tid då begreppet ironi ännu ej var påkommet. Vilket bör ses som positivt, ska tilläggas! Villebråds otvivelaktiga kompetens och vilja för oss nära 4:an, vilken kanske kan bli verklighet ifall Villebråd skapar större stämningsvariation nästa gång. Moderna gitarrpärlor Mårten Falk The Eclectric Guitar Experience (db Productions) DANIEL REICHBERG Mårten Falk är, trots sin relativt ringa ålder, en av Sveriges mest erfarna och mångsidiga gitarrister. Efter gitarr- och kompositionsstudier i Stockholm och Paris har han de senaste åren varit baserad i kungliga Das Bandts Paraformalia för tankarna till Captain Beefheart och Tom Waits. Villebråd kan liknas vid ett symfigare Dungen. huvudstaden. Mårten Falk har också ett förflutet i Uppsala, bland annat som skivrecensent i Ergo. Hans debutalbum Anecdotes innehöll romantisk gitarrmusik, medan han på det nya albumet The Eclectric Guitar Experience förflyttar fokus till minst sagt nutida musik: alla stycken på skivan är komponerade på 2000-talet av tonsättare födda mellan 1963 och The Eclectric Guitar Experience är ursprungligen titeln på en multimediashow som Falk tillsammans med tonsättaren Christopher Anthin har arbetat på och vidareutvecklat sedan Föreställningen kombinerar akustisk och elektronisk musik, video, poesi och olika typer av performance. Falk och Anthin har haft som mål att skapa en eklektisk, elektrifierande, underhållande och i högsta grad oförutsägbar upplevelse för publiken, och denna cd är tänkt att ge lyssnaren en liknande upplevelse. Att ha eklekticism som en av ledstjärnorna har ofta visat sig kunna resultera i besynnerligt slätstrukna resultat, när mångfaldigheten inte har någon skönjbar förklaring. Alla sådana farhågor kommer dock på skam redan vid första genomlyssningen här läggs Foto: Tove Adelsköld Ulrica Brunner, alias Darjelin, har ep-debuterat. Foto: Erik Berglund en repertoar med en mycket vid stilistisk bredd fram; en repertoar som ändå är väl sammanhållen. Denna sammanhållning är märkbar på flera plan; dels interpretatoriskt, där Falks närmast perfekta kontroll över instrumentets klangmöjligheter i såväl akustiskt som elektroniskt modifierad form imponerar; dels estetiskt i och med att flertalet av styckena på olika sätt använder sig av gitarrens unika möjligheter som en grundläggande utgångspunkt för själva kompositionen. Dessutom finns här en klar musikfilosofisk linje, som finns närvarande i mycket av förra seklets musik: frågan om förhållandet mellan ton och tystnad och gränsen mellan dem. Förutom Mårten Falk medverkar sopranen Ingrid Falk på två spår och poeten Erik Bergqvist, som är recitatör på de tre stycken som är skrivna till hans dikter. Ingrid Falk sjunger på två sånger av Ylva Skog. Under deras skenbara enkelhet och entydighet döljer sig bråddjup av svårgripbara komplex och paradoxer, och de är kanske de allra finaste pärlorna på detta utmärkta album. NILS ERIK MANNERFELDT

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnrättsstrateg

Läs mer

Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet

Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet Jonathan Jensen Dejtinghandboken.com Innehåll Inledning... 3 Tips 1: Varför?... 4 Tips 2: Våga fråga... 6 Tips 3: Visa inte allt (på en gång)... 7 Tips

Läs mer

SLUTA SKJUTA UPP OM UPPSKJUTARBETEENDE OCH KONSTEN ATT SLUTA SKJUTA UPP

SLUTA SKJUTA UPP OM UPPSKJUTARBETEENDE OCH KONSTEN ATT SLUTA SKJUTA UPP SLUTA SKJUTA UPP OM UPPSKJUTARBETEENDE OCH KONSTEN ATT SLUTA SKJUTA UPP C H R I S T I N A J O H A N S S O N, S T U D E N T H Ä L S A N W W W. H I S. S E / S T U D E N T H A L S A N Bild 1 FÖRELÄSNINGENS

Läs mer

Lenas mamma får en depression

Lenas mamma får en depression Lenas mamma får en depression Text och illustrationer: Elisabet Alphonce Lena bor med sin mamma och lillebror Johan på Tallstigen. Lena går i första klass och Johan går på förskolan om dagarna. Lena och

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Allt om högskolestudier på studera.nu ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN. Lätt svenska

Allt om högskolestudier på studera.nu ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN. Lätt svenska Allt om högskolestudier på studera.nu ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN Lätt svenska ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN Lätt svenska GRAFISK FORM ILLUSTRATION ÖVERSÄTTNING TRYCK TRYCKT PÅ MILJÖVÄNLIGT PAPPER Att studera

Läs mer

om läxor, betyg och stress

om läxor, betyg och stress 2 126 KP-läsare om läxor, betyg och stress l Mer än hälften av KP-läsarna behöver hjälp av en vuxen hemma för att kunna göra läxorna. l De flesta tycker att det är bra med betyg från 6:an. l Många har

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem. En rapport från SlutaSnusa.net

Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem. En rapport från SlutaSnusa.net Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem En rapport från SlutaSnusa.net Innehåll Inledning... 3 Misstag #1: Nikotinnoja... 4 Misstag #2: Skenmotiv... 7 Misstag

Läs mer

Tre månader i Modena

Tre månader i Modena Tre månader i Modena Jag läser sjuksköterskeprogrammet på Hälsouniversitetet i Linköping och jag har spenderat 12 veckor i italienska Modena. Universitetet där heter Università degli studi di Modena e

Läs mer

Swedish 2015 PUBLIC EXAMINATION. Continuers Level. Transcript. Section 1: Listening and Responding

Swedish 2015 PUBLIC EXAMINATION. Continuers Level. Transcript. Section 1: Listening and Responding 2015 PUBLIC EXAMINATION Swedish Continuers Level Section 1: Listening and Responding Transcript 2015 Board of Studies, Teaching and Educational Standards NSW Section 1, Part A Question 1, Text 1 Välkommen

Läs mer

Förverkliga dina drömmar på. Einar Hansen. gymnasiet! Natur och Estet1

Förverkliga dina drömmar på. Einar Hansen. gymnasiet! Natur och Estet1 Förverkliga dina drömmar på Einar Hansen gymnasiet! Natur och Estet1 Grattis! Du har tre fantastiska år framför dig Gymnasietiden är speciell. För första gången har du möjlighet att välja skola och program

Läs mer

Arbetslös men inte värdelös

Arbetslös men inte värdelös Nina Jansdotter & Beate Möller Arbetslös men inte värdelös Så behåller du din självkänsla som arbetssökande Karavan förlag Box 1206 221 05 Lund info@karavanforlag.se www.karavanforlag.se Karavan förlag

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Mitt utbyte i Shanghai, Kina hösten 2011 Reserapport

Mitt utbyte i Shanghai, Kina hösten 2011 Reserapport Mitt utbyte i Shanghai, Kina hösten 2011 Reserapport 1. Vilket program läser du på? Sjuksköterskeprogrammet i Norrköping. 2. Vilket Universitet, land och stad åkte du till? Jiao Tong University i Shanghai,

Läs mer

Barns och ungdomars syn på skärmtid

Barns och ungdomars syn på skärmtid 213-9-9 Barns och ungdomars syn på skärmtid Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg 79-844

Läs mer

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att

Läs mer

Studentkåren i Östersund Av studenter för studenter Sedan 1971 www.studentostersund.se

Studentkåren i Östersund Av studenter för studenter Sedan 1971 www.studentostersund.se Välkommen till STUDENTLIVET i Östersund Studentkåren i Östersund Av studenter för studenter Sedan 1971 Medlemskap ger dig ett rikare studentliv! Billigare Studentliv! Studentkåren har avtal om Kårrabatt

Läs mer

Vilken termin ska man åka?

Vilken termin ska man åka? Under höstterminen 2012 åkte jag till Kina som utbytestudent till ett universitet som heter Shanghai Jiao Tong University (SJTU). Jag valde Jiao Tong för att det ligger i min favoritstad Shanghai och är

Läs mer

Protokoll Kårmöte Teaterhögskolan i Malmö 2014-11-12

Protokoll Kårmöte Teaterhögskolan i Malmö 2014-11-12 Protokoll Kårmöte Teaterhögskolan i Malmö 2014-11-12 1. Mötet öppnas 2. Val av justerare Magdi väljs 3. Godkännande av dagordning 4. Vad gör alla? TTPA: Har börjat två nya kurser, Teaterkritik och Skådespelare

Läs mer

SLUTA SKJUTA UPP BÖRJA PLUGGA!

SLUTA SKJUTA UPP BÖRJA PLUGGA! SLUTA SKJUTA UPP BÖRJA PLUGGA! OM UPPSKJUTARBETEENDE & ATT ÄNDRA SITT BETEENDE CHRISTINA JOHANSSON, STUDENTHÄLSAN W WW. HIS. SE / STUDENTHALSAN Bild 1 DAGS ATT BÖRJA H T T P S : / / W W W. Y O U T U B

Läs mer

Välkommen till Uppsala!

Välkommen till Uppsala! Välkommen till Uppsala! Reccekommittén vill gratulera till antagningen till Sveriges ledande Juristprogram på Sveriges, i särklass, främsta universitet. Juristutbildningen innehåller nio terminer och snart

Läs mer

Studentkåren. i Östersund!

Studentkåren. i Östersund! Välkommen till studentlivet i Östersund! Studentkåren i Östersund Av studenter för studenter Sedan 1971 www.studentostersund.se Besöksadress: Studentkåren i Östersund Studentplan 7 Mittuniversitetet 831

Läs mer

Omställning till universietsstudier

Omställning till universietsstudier Miniprojekt, pedagogisk grundkurs II, vt 2001. Ann-Kathrin Holm, Fysikalisk-kemiska institutionen. Omställning till universietsstudier En enkätstudie i hur kemistudenter inom grundkursen uppfattar universitetsstudier

Läs mer

Studerande föräldrars studiesociala situation

Studerande föräldrars studiesociala situation Studerande föräldrars studiesociala situation Emma Mattsson Umeå Studentkår Maj 2011 Bakgrund Projektet Studenter med barn finns med i verksamhetsplanen för 2010/11 och har legat på den studiesociala presidalens

Läs mer

Juridiska Föreningen i Uppsala presenterar. Recceveckan VT14 - Den Overkliga. 20 januari - 27 januari

Juridiska Föreningen i Uppsala presenterar. Recceveckan VT14 - Den Overkliga. 20 januari - 27 januari Juridiska Föreningen i Uppsala presenterar Recceveckan VT14 - Den Overkliga Veckan 20 januari - 27 januari Kära recentior! Välkommen till juristprogrammet och Uppsala, Sveriges bästa studentstad! Juridiska

Läs mer

!!!!!!!!!!! Beteendevetare i Lund! EN GUIDE TILL EN LYCKAD START PÅ STUDENTLIVET

!!!!!!!!!!! Beteendevetare i Lund! EN GUIDE TILL EN LYCKAD START PÅ STUDENTLIVET Beteendevetare i Lund EN GUIDE TILL EN LYCKAD START PÅ STUDENTLIVET Vad är BiL? BiL (Beteendevetare i Lund) är programföreningen för alla oss som läser på Lunds Universitets beteendevetenskapliga kandidatprogram,

Läs mer

Kalmar ESS Introduktionsinformation vårterminen 2011

Kalmar ESS Introduktionsinformation vårterminen 2011 Kalmar ESS Introduktionsinformation vårterminen 2011 Hej blivande Turismekonom! Nu börjar det närma sig en av de roligaste tiderna i ditt liv, nämligen din studenttid! Som en inledning på dina kommande

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Texter från filmen Prata Pengar

Texter från filmen Prata Pengar Texter från filmen Prata Pengar 1.1 Boendeformer - Inledning - Vad gör du för något? - Jag letar efter en lägenhet. - Jaha, har du hittat någon? - Ja, den här, titta. Den lägenheten vill jag ha. Den ligger

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

Skövdestudenter om kurser

Skövdestudenter om kurser Skövdestudenter om kurser Temat för denna enkätundersökning var kurser vilket är ett väldigt stort området. Det vi valde att fokusera på var dels ett område som tidigare diskuterats mycket inom Studentkåren

Läs mer

Faktamaterial om röksug Därför är det så svårt att sluta röka

Faktamaterial om röksug Därför är det så svårt att sluta röka Faktamaterial om röksug Därför är det så svårt att sluta röka Ett pressmaterial framtaget av Niconovum AB Faktamaterialet är granskat av Karl Olov Fagerström, docent, tobaks- och nikotinforskare, tel:

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Lyssna på personerna som berättar varför de kommer försent. Du får höra texten två gånger. Sätt kryss för rätt alternativ.

Lyssna på personerna som berättar varför de kommer försent. Du får höra texten två gånger. Sätt kryss för rätt alternativ. Höra 1 Varför kommer de för sent? Lyssna på personerna som berättar varför de kommer försent. Du får höra texten två gånger. Sätt kryss för rätt alternativ. A Ursäkta mig, jag skyndade mig så mycket jag

Läs mer

EXEMPELTEXTER SKRIVA D

EXEMPELTEXTER SKRIVA D EXEMPELTEXTER SKRIVA D Beskriv Må bra (s. 13) En god hälsa är viktig. Om man vill ha ett långt och bra liv, måste man ta hand om både kropp och själ. Jag försöker äta rätt för att må bra. Jag väljer ofta

Läs mer

Publicerad i Femina. När känner vi arbetsglädje?

Publicerad i Femina. När känner vi arbetsglädje? Jobba dig lycklig Att ha ett arbete är en av de absolut viktigaste faktorerna för vår lycka, trots larmrapporter om stress och utbrändhet. Det visar den internationella lyckoforskningen. Bengt Brülde är

Läs mer

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Copyright ICA AB 2011. 5 om dan gör kroppen glad Intervjua kompisen, skolsköterskan, personalen i matsalen, vaktmästaren, en annan lärare, syskon, föräldrar, idrottstränare

Läs mer

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Sammanfattning: Många tror att arbetstidsförkortning är den rätta metoden att minska arbetslösheten. Men problemet är snarare för mycket regleringar, inte för

Läs mer

Varför vill ingen läsa språk helt plötsligt?

Varför vill ingen läsa språk helt plötsligt? Miniprojekt, pedagogisk grundkurs I, vt 2001. Petra Månström, slaviska inst Varför vill ingen läsa språk helt plötsligt? Pulsen tas på sistaårsgymnasister i Uppsalaskola Sammanfattning Språkutbildningarna

Läs mer

SLUTA SKJUTA UPP! - FÖRELÄSNING OM UPPSKJUTARBETEENDE OCH KONSTEN ATT SLUTA SKJUTA UPP

SLUTA SKJUTA UPP! - FÖRELÄSNING OM UPPSKJUTARBETEENDE OCH KONSTEN ATT SLUTA SKJUTA UPP SLUTA SKJUTA UPP! - FÖRELÄSNING OM UPPSKJUTARBETEENDE OCH KONSTEN ATT SLUTA SKJUTA UPP Karolina Källoff karolina.kalloff@mah.se Studenthälsan DAGENS AGENDA Vad är prokrastinering och varför skjuter vi

Läs mer

Våga slarva. En föreläsning om perfektionistbeteende. Ola Olefeldt Kurator, Studenthälsan STUDENTHÄLSAN

Våga slarva. En föreläsning om perfektionistbeteende. Ola Olefeldt Kurator, Studenthälsan STUDENTHÄLSAN Våga slarva En föreläsning om perfektionistbeteende Ola Olefeldt Kurator, Studenthälsan STUDENTHÄLSAN Agenda Vad är perfektionism? Kartlägga perfektionismen Förslag på strategier för förändring STUDENTHÄLSAN

Läs mer

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan'

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' 1 'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' På ett möte i Västervik den 19 juni 2001 bestämde vi i centerpartiet

Läs mer

Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK

Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK This is a document containing all the grammar explanations and examples from the website www.svenska.digital ADJEKTIV A - Normal konstruktion: en X ett X + t många X + a den X

Läs mer

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige.

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Är det inte meningen att samhället ska hjälpa de som har det mindre bra? Är det inte meningen att man ska få stöd till ett bättre mående och leverne? Är det

Läs mer

INFORMATIONSBLADET Ebersteinska gymnasiet Nr 26 Ti 24/3 Lå 08/09

INFORMATIONSBLADET Ebersteinska gymnasiet Nr 26 Ti 24/3 Lå 08/09 1 Håll dig alltid uppdaterad - Infobladet utkommer varje studievecka INFORMATIONSBLADET Ebersteinska gymnasiet Nr 26 Ti 24/3 Lå 08/09 Vi vill uppvakta en förstapristagare i en större uppsatstävling! Det

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning ÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning Ordlista stålskena fraktur brott i handleden akuten amputering konvention avtal efterskott omprövning överklaga SJUVÅRD VID ILLFÄLLIG VISELSE UOMLANDS

Läs mer

TÖI ROLLSPEL E 006 1 (6) Arbetsmarknadstolkning

TÖI ROLLSPEL E 006 1 (6) Arbetsmarknadstolkning ÖI ROLLSPEL E 006 1 (6) Arbetsmarknadstolkning Ordlista arbetslöshetskassa kassakort montera reparera preliminärt gatubelysning övertid projekt gatukontoret fackman installation armatur arbetsmoment högspänning

Läs mer

"50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa

50+ i Europa Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Agency Logo Household-ID 1 2 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens förnamn: "50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Skriftligt frågeformulär för

Läs mer

En sann berättelse om utbrändhet

En sann berättelse om utbrändhet En sann berättelse om utbrändhet Marie är 31 år, har man och en hund. Bor i Stockholm och arbetar som webbredaktör på Företagarnas Riksorganisation (FR). Där ansvarar hon för hemsidor, intranät och internkommunikationen

Läs mer

barnhemmet i muang mai måndag 10 september - söndag 11 november 2012

barnhemmet i muang mai måndag 10 september - söndag 11 november 2012 barnhemmet i muang mai måndag 10 september - söndag 11 november 2012 Oj, oj, oj vad länge sedan det var - och ända ursäkten att brevet har dröjt är att tiden går alldeles för fort. Men det sägs ju att

Läs mer

Årgång 8 Nr 1 Februari 2005 SKOTERCAFÉT AFTERWORK ÅRSMÖTEN VARGHOPPET MÅNADSERBJUDANDE HOS VARGEN KARELENS FOLK. Sida 1

Årgång 8 Nr 1 Februari 2005 SKOTERCAFÉT AFTERWORK ÅRSMÖTEN VARGHOPPET MÅNADSERBJUDANDE HOS VARGEN KARELENS FOLK. Sida 1 Årgång 8 Nr 1 Februari 2005 SKOTERCAFÉT AFTERWORK ÅRSMÖTEN VARGHOPPET MÅNADSERBJUDANDE HOS VARGEN KARELENS FOLK Sida 1 MANUSSTOPP DEN 20:E I VARJE MÅNAD MATERIAL TILL REDAKTIONEN SKICKAS TILL: Carina Segerlund

Läs mer

Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas

Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas En bättre värd? Antalet ombildningar av hyresrätt till bostadsrätt har ökat markant de senaste åren. Det väcker en hel del frågor

Läs mer

Styrelsen Frösåker GK, Christer Ral, Matz, Håkan, Krogen WWW.FGCC.SE. Sida 1 av 6

Styrelsen Frösåker GK, Christer Ral, Matz, Håkan, Krogen WWW.FGCC.SE. Sida 1 av 6 Nyhetsbrev #2 2015 Sida 1 av 6 Hej Vänner, Säsongen är i full gång även om värmen ännu uteblivit. Verksamheten är också i full gång och ni har väl inte missat alla träningar, tävlingar och andra roliga

Läs mer

Mitt USA I augusti 2013 flyttade jag till North Carolina, USA. Mitt enda mål var att bli en bättre simmerska, men det jag inte visste då var att mycket mer än min simning skulle utvecklas. Jag är född

Läs mer

Upptäck 7 trick som förvandlar ditt nyhetsbrev till en kassako

Upptäck 7 trick som förvandlar ditt nyhetsbrev till en kassako LYSTRING FÖRETAGARE som vill ha fler referenser, högre intäkter och fler kunder, klienter eller patienter som jagar dig istället för tvärtom Upptäck 7 trick som förvandlar ditt nyhetsbrev till en kassako

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

En bok om ofrivillig barnlöshet. av Jenny Andén Angelström & Anna Sundström

En bok om ofrivillig barnlöshet. av Jenny Andén Angelström & Anna Sundström En bok om ofrivillig barnlöshet av Jenny Andén Angelström & Anna Sundström En bok om ofrivillig barnlöshet 2013 Jenny Andén Angelström & Anna Sundström Ansvarig utgivare: Jenny Andén Angelström ISBN: 978-91-637-2882-2

Läs mer

VAD JAG HOPPAS PUBLIKEN TÄNKER EFTER DOM SETT FILMEN - JAG HOPPAS ATT DOM ALDRIG GLÖMMER DEN

VAD JAG HOPPAS PUBLIKEN TÄNKER EFTER DOM SETT FILMEN - JAG HOPPAS ATT DOM ALDRIG GLÖMMER DEN HEM OM FILMEN VAD JAG HOPPAS PUBLIKEN TÄNKER EFTER DOM SETT FILMEN - JAG HOPPAS ATT DOM ALDRIG GLÖMMER DEN "Jag ville vara med i filmen för att jag vill visa, hjälpa och förändra läget kring barn och ungdomar

Läs mer

Hitta ditt nya arbete genom oss

Hitta ditt nya arbete genom oss Hitta ditt nya arbete genom oss Välkommen till Arbetsförmedlingen Här hittar du information om vad vi på Arbetsförmedlingen kan göra för dig och vad som är bra att tänka på när du precis har börjat söka

Läs mer

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 6 Hålet En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april 2013 Jag var ute

Läs mer

Spegeln. RFSL Norrköpings medlemstidning. Nummer 4-2006 Sida 1 Redaktör & ansvarig utgivare Veronika Augustsson veronika.augustsson@norrkoping.rfsl.

Spegeln. RFSL Norrköpings medlemstidning. Nummer 4-2006 Sida 1 Redaktör & ansvarig utgivare Veronika Augustsson veronika.augustsson@norrkoping.rfsl. Sida 1 Redaktör & ansvarig utgivare Veronika Augustsson veronika.augustsson@norrkoping.rfsl.se Styrelsen har ordet... 1 Lavinartad spridning...1 Samkönat partnervåld... 1 Rockfesten... 2 HBT-filmtävlingen

Läs mer

P-piller till 14-åringar?

P-piller till 14-åringar? P-piller till 14-åringar? Ämne: SO/Svenska Namn: Hanna Olsson Handledare: Anna Eriksson Klass: 9 9 Årtal: 2009 SAMMANFATTNING/ABSTRACT...3 INLEDNING...4 Bakgrund...4 Syfte & frågeställning,metod...4 AVHANDLING...5

Läs mer

DD2458-224344 - 2014-12-19

DD2458-224344 - 2014-12-19 KTH / KURSWEBB / PROBLEMLÖSNING OCH PROGRAMMERING UNDER PRESS DD2458-224344 - 2014-12-19 Antal respondenter: 26 Antal svar: 18 Svarsfrekvens: 69,23 % RESPONDENTERNAS PROFIL (Jag är: Man) Det var typ en

Läs mer

Kursutvärdering NEK A1 Moment 3: Makroekonomi, vt-11

Kursutvärdering NEK A1 Moment 3: Makroekonomi, vt-11 Kursutvärdering NEK A1 Moment 3: Makroekonomi, vt-11 Ansvarig lärare: Andréa Mannberg 1. Deskriptiv statistik Descriptive Statistics N Min Max Mean Std. Deviation Vilket betyg vill du ge kursen som helhet?

Läs mer

Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas.

Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas. Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas. En bättre värd? Allt fler kommuner planerar att sälja ut sina hyresrätter. Det väcker en hel del frågor och kanske du känner en

Läs mer

En undersökning om studenthälsans syn på sjukförsäkringssystemet för studenter.

En undersökning om studenthälsans syn på sjukförsäkringssystemet för studenter. En undersökning om studenthälsans syn på sjukförsäkringssystemet för studenter. 1. Inledning Sveriges förenade studentkårer, SFS, har under lång tid arbetat för att de stora bristerna i sjukförsäkringssystemet

Läs mer

RESEBERÄTTELSE: Valencia

RESEBERÄTTELSE: Valencia RESEBERÄTTELSE: Valencia Jenny Holmberg, Vårterminen 2010 Vårterminen 2010 spenderade jag i Valencia på Universidad Politecnica de Valencia (UPV), som utbytesstudent från KTH:s Samhällsbyggnadsprogram

Läs mer

Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas.

Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas. Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas. En bättre värd? Allt fler kommuner planerar att sälja ut sina hyresrätter. Det väcker en hel del frågor och kanske du känner en

Läs mer

Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas

Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas Bra att tänka på vid ombildning Antalet ombildningar av hyresrätt till bostadsrätt har ökat markant de senaste åren. Det väcker

Läs mer

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ...

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER 1 Vi på Kung Saga gymnasium har som mål att arbeta med att ni elever ska få en bra förberedelse för ert vuxenliv, det tycker vi är det viktigaste. Andra mål som vi arbetar

Läs mer

Valenkät 2014 fullständiga svar

Valenkät 2014 fullständiga svar Valenkät 2014 fullständiga svar Innehåll Moderaterna...1 Socialdemokraterna...4 Miljöpartiet...6 Folkpartiet...8 Vänsterpartiet...10 Centerpartiet...12 Kristdemokraterna...14 Moderaterna Sjukförsäkringssystemet

Läs mer

För ett par veckor sedan gick jag grundkursen i Drömmen om det godametodiken.

För ett par veckor sedan gick jag grundkursen i Drömmen om det godametodiken. Vialundskolan: Nystart med Drömmen om det goda i Kumla av Malin Sundin För ett par veckor sedan gick jag grundkursen i Drömmen om det godametodiken. Jag började direkt när jag kom tillbaka till skolan

Läs mer

Biomedicinarnas Riks Organisation BRO

Biomedicinarnas Riks Organisation BRO Sida 1 av 5 Biomedicinarnas Riks Organisation BRO PROTOKOLL Typ av sammanträde Sammanträdesdatum BRO s årsmöte 2008-11-22 Sekreterare Justeringsperson Mia Ländin Rebecca Andersson Närvarande Linköping:

Läs mer

Världens eko 2006 - kursutvärdering

Världens eko 2006 - kursutvärdering Världens eko 2006 - kursutvärdering Tack för att du tar dig tid att utvärdera kursen! Dina åsikter betyder mycket för oss och vi arbetar hårt för att Världens eko ska vara en dynamisk och föränderlig kurs.

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

Motioner FRISKIS&SVETTIS NYNÄSHAMNS ÅRSMÖTE 2015

Motioner FRISKIS&SVETTIS NYNÄSHAMNS ÅRSMÖTE 2015 Motioner FRISKIS&SVETTIS NYNÄSHAMNS ÅRSMÖTE 2015 1. Olov Sjöström 2015-02-26 MOTION TILL FRISKIS o SVETTIS I NYNÄSHAMN ÅRSMÖTET 2015 ANG KOSTNADER FÖR FÖRLÄNGNING AV AKTIVITETSKORT Jag är aktiv medlem

Läs mer

På fritiden tycker jag mycket om att åka båt och att fiska. Jag brukar grilla fisken över en eld, det är jätte-mysigt. Hälsningar Antonio Rodríguez

På fritiden tycker jag mycket om att åka båt och att fiska. Jag brukar grilla fisken över en eld, det är jätte-mysigt. Hälsningar Antonio Rodríguez Jag heter Antonio och jag arbetar som tandläkare. En tandläkare hjälper människor med deras tänder. Om du inte går till tandläkaren så kommer du att få hål i tänderna och väldigt ont. Att gå till tandläkaren

Läs mer

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: 50+ i Europa Skriftligt frågeformulär Household-ID 1 3 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär A 1 Hur man besvarar detta frågeformulär: De flesta frågor på de följande

Läs mer

Reserapport efter utbytesstudier.

Reserapport efter utbytesstudier. Reserapport efter utbytesstudier. Shanghai Kina. Karl SSK hösten 2012 1) Vilket program läser du på? Jag läser till sjuksköterska på campus Norrköping och är nu inne på min femte termin. 2) Vilket universitet,

Läs mer

Back To Basic - föredrag om rekrytering

Back To Basic - föredrag om rekrytering Back To Basic - föredrag om rekrytering Vi kan alla önska, vi kan alla ha en vilja. Sitter man ner och inte gör annat än att önska och hoppas på att ens vilja ska uppfyllas så kan man vara säker på att

Läs mer

VÄNTA OCH FÖDA BARN. en broschyr inför förlossningen

VÄNTA OCH FÖDA BARN. en broschyr inför förlossningen VÄNTA OCH FÖDA BARN en broschyr inför förlossningen 1 Den här broschyren Vänta och föda barn innehåller information för dig som är gravid och så småningom föder barn. Vi rekommenderar att du och din barnmorska

Läs mer

Man blir ju trött av att jobba!

Man blir ju trött av att jobba! Förord Ni undrar säkert varför jag skriver en bok, och framför allt varför ni ska ödsla er tid och läsa den? Jag är ju som vilken mamma som helst. Jag arbetar, hämtar, lämnar, hjälper till med läxor, lagar

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

FEBRUARI 2013. Kvar i Östersund. den 23 februari 2013. VM stafett. den 15 februari 2013

FEBRUARI 2013. Kvar i Östersund. den 23 februari 2013. VM stafett. den 15 februari 2013 FEBRUARI 2013 Kvar i Östersund den 23 februari 2013 Har nu hunnit vara hemma några dagar efter VM som var en stor upplevelse för min del, tiden hemma har bestått till största delen av vila och återhämtning

Läs mer

Fixa studierna och må bra. Samtidigt.

Fixa studierna och må bra. Samtidigt. Fixa studierna och må bra. Samtidigt. Susanne Evertsson, kurator susanne.evertsson@akademihalsan.se Telefonrådgivning av: Sjuksköterska, Psykolog/kurator Ergonom/sjukgymnast Enskilda samtal Medicinsk/psykiatrisk

Läs mer

En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter

En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter JOBBA! En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter 23 sidor som ger dig bättre koll på ditt jobb och på oss 05 välkommen till ditt arbetsliv! Om att jobba och varför vi ger dig den här broschyren.

Läs mer

Medlemsmöte 131009 Kalmar/Växjö. Åsiktsdokument

Medlemsmöte 131009 Kalmar/Växjö. Åsiktsdokument Medlemsmöte 0 Åsiktsdokument 0 Grundläggande värderingar Ett universitet för alla Medlemsmöte 0 Utbildning är en demokratisk rättighet som ska vara tillgänglig för alla. Varje individ måste ges en reell

Läs mer

Vikingen nr 3 2005 -------------------------------------------------------------------------------------------------

Vikingen nr 3 2005 ------------------------------------------------------------------------------------------------- Vikingen nr 3 2005 Tidningen Vikingen utkommer med 4-6 nummer per år. Alla kårens medlemmar kan skicka in bidrag till kårtidningen. Du som har varit med om någonting skoj som du vill berätta om, kom in

Läs mer

Infobladet utkommer varje studievecka - läs det

Infobladet utkommer varje studievecka - läs det Infobladet utkommer varje studievecka - läs det 1 Ebersteinska gymnasiet Nr 6 On 26/9 Lå 12/13 Köer i matsalen För alla elevers trevnad: respektera era lunchtider så blir köerna i matsalen mindre. UTSKRIFT

Läs mer

"50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa

50+ i Europa Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Agency Logo Household-ID 1 2 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens förnamn: "50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Skriftligt frågeformulär för

Läs mer

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om? sidan 1 Böckerna om Sara och Anna Författare: Catrin Ankh Vilka handlar böckerna om? Böckerna handlar om två tjejer i 15-årsåldern som heter Sara och Anna. De är bästa vänner och går i samma klass. Tjejerna

Läs mer

Diskrimineringsombudsmannen. Box 3686 103 59 Stockholm. Jur. kand. Marie Nordström Adress som ovan. Saken: Brott mot diskrimineringslagen (2008:567)

Diskrimineringsombudsmannen. Box 3686 103 59 Stockholm. Jur. kand. Marie Nordström Adress som ovan. Saken: Brott mot diskrimineringslagen (2008:567) 2012-03-21 Ärende ANM 2011/1182 Handling 61 Arbetsdomstolen Box 2018 103 11 STOCKHOLM ANSÖKAN OM STÄMNING Kärande: Ombud: Diskrimineringsombudsmannen Box 3686 103 59 Stockholm Jur. kand. Marie Nordström

Läs mer

Högskoleutbildning för nya jobb

Högskoleutbildning för nya jobb 2014-08-11 PM Högskoleutbildning för nya jobb Kravet på utbildning ökar på arbetsmarknaden. Men samtidigt som efterfrågan på högskoleutbildade ökar, minskar utbildningsplatserna på högskolan. I dag misslyckas

Läs mer

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro Apotekets råd om Nedstämdhet och oro Vi drabbas alla någon gång av nedstämdhet och oro. Nedstämdhet är en normal reaktion på tillfälliga på - frestningar, övergångsfaser i livet och svåra livssituationer.

Läs mer

Tekniskt basår CAMPUS HELSINGBORG LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

Tekniskt basår CAMPUS HELSINGBORG LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA Tekniskt basår CAMPUS HELSINGBORG LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA Tekniskt basår på Campus Helsingborg riktar sig till dig som inte har förkunskaper för att läsa en teknisk högskoleutbildning. Du läser i fräscha

Läs mer

Tekniskt basår CAMPUS HELSINGBORG LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

Tekniskt basår CAMPUS HELSINGBORG LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA Tekniskt basår CAMPUS HELSINGBORG LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA Tekniskt basår på Campus Helsingborg riktar sig till dig som inte har förkunskaper för att läsa en teknisk högskoleutbildning. Du läser i fräscha

Läs mer

Strategi för Corax medlemsrekrytering

Strategi för Corax medlemsrekrytering Strategi för Corax medlemsrekrytering Verksamhetsåret 2014-2015 Fastställt av Corax styrelse den 19 november 2014. 1 Strategi för Corax medlemsrekrytering Bakgrund S edan dess att kårobligatoriet avskaffades

Läs mer