FOLKUNIVERSITETETS O ÅRSBERÄTTELSE 2010

Transkript

1 FOLKUNIVERSITETETS ÅRSBERÄTTELSE 2010

2 Innehåll Teori och praktik under Med känsla för ton och trä 6-7 Avstamp för arkitekter 8 Miljödiplom till Stockholm 9 Verkstad för gemensamt skapande Streetdance är hett Kreativt pappersarbete Kvinnligt entreprenörskap 16 Utlandspraktik på Kungstensgymnasiet 17 Romer lär av varandra 18 Hallå där om askmolnet 19 Unga får lust att lära Snabbt skicklig på engelska Swedex examen i svenska 24 Språkkafé lockar vetgiriga 25 Professor med språk på sin lyra Styrelsen Om Folkuniversitetet ÅRSBERÄTTELSE FÖR FOLKUNIVERSITETET STIFTELSEN KURSVERK SAMHETEN VID STOCKHOLMS UNIVERSITET. Projektledare Folkuniversitetet: Kicki Emanuelsson Produktion: Voff Media AB. Projektledare: Carina Järvenhag. Grafisk form: Charlotte Steneram. Foto: Jyrki Siikanen, där inget annat anges. Tryck: Rolf AB, MÅNGA mammor och pappor HITTAR TILL SKRIVAR- KURS FÖR FÖRÄLDRALEDIGA. ETT KREATIVT INSLAG I FÖRÄLDRALEDIGHETEN SOM MÅNGA UPPSKATTAR. ny YH-utbildning på plats Folkuniversitetet i Stockholm startade en ny yrkeshögskole utbildning Det är en tvåårig utbildning till exportsäljare med inriktning mot spansk- eller tysktalande marknader. I utbildningen ingår fyra månaders praktik med en personlig handledare på ett företag i Barcelona eller Düsseldorf. Svenska populärt i Düsseldorf IS Düsseldorf erbjuder kvällskurser för tyskar i svenska, affärskommunikation och litteratur. Det är populära kurser bland personer som vill lära svenska för yrkeslivet eller av helt privata skäl. Kursorter är Düsseldorf och Köln. Under 2010 var det över 90 personer, som på eget initiativ anmälde sig och deltog i de öppna kvällskurserna i svenska hos IS. På Maskörskolan lär man sig grunderna inom masköryrket. Här får Emma Halvarsson håret fixat av Camilla Järvås. FÖRELÄSNINGAR FÖR VETGIRIGA Ett stort antal populärvetenskapliga föreläsningar genomfördes under 2010 i Stockholmsregionen. Bara i Norrköping erbjöds omkring 30 föreläsningar och seminarer. Utmana ditt seende var en föreläsningsserie tillsammans med Norrköpings konstmuseum och det nystartade Visuali seringscentrum. Andra teman var äldreforskning, stadsplanering, mänskliga rättigheter och jämställdhet i samarbete med Linköpings universitet och Arbetets museum. Nytt för 2010 var en salong på Stadsbiblioteket. Först ut var professor Martin Kylhammar från Linköpings universitet. MER ÄN 3000 kurser och utbildningar finns att välja bland hos Folkuniversitetet region Öst. 2 FOLKUNIVERSITETETS ÅRSBERÄTTELSE 2010

3 Bounce Summer Camp rockade med Balettakademien Bounce Summer Camp flyttade in på Balettakademien under två veckor sommaren Varje dag mellan 10 och 20 var det fullt med flera hundra ungdomar, både inomhus och ute på gården. Flera av medlemmarna i Bounce har gått Balett akademiens Dansar utbildning och undervisar även där. Samarbetet blev mycket lyckat och kommer att upprepas sommaren Kaospiloterna flyttar in 2010 var det dags för kurs i projektledning i samarbete med Kaospiloterna. Ingredienser i projektledning à la Kaospiloterna är djupare delaktighet, tillit till deltagarnas potential, förmåga att hantera förändring. Samt en ständig tanke, finns det något roligare, effektivare och mer kreativt sätt att göra detta på? Kaospiloterna är utbildare i kreativt affärsskapande, ledarskap och dynamisk projektledning. Kaos piloterna startade i Danmark i början av 90-talet. Kreativa kurser i Barcelona IS Barcelona har genomfört kurser i foto med prisbelönta DN-fotografen Paul Hansen samt i akvarellmåleri med Lars Holm. Deltagarna kommer från Sverige. Kurserna har varit mycket populära och erbjuds även 2011.»KUNSKAP ÄR GYMNASTIK FÖR HJÄRNAN.«Entrén till Folk universi tetets hus på Kungstensgatan i Stockholm välkomnar del tagare och besökare med sköna fåtöljer och högt i tak. KURSORTER IS INTERNATIONELLA SKOLORNA ENGELSKA, Brighton, Salisbury, Weymouth, London, Oxford, York, Eastbourne, Glasgow, Edinburgh, Malta, Gozo, Dublin, Belfast, Los Angeles, Boston, New York, Gold Coast, Brisbane, Vancouver, Whistler, Kapstaden, Auckland, Christchurch TYSKA, Berlin, Wien, Freiburg, Düsseldorf. FRANSKA, Aix-en- Provence, Antibes. SPANSKA, Madrid, Salamanca, Málaga, Palma de Mallorca, Sevilla, Valencia, Barcelona, Cuenca, Playa del Carmen, San José. ITALIENSKA, Rom, Milano, Florens, Elba, Taormina, Palermo, PORTUGISISKA, Lissabon, Faro. ARABISKA, Kairo MANDARIN, Shanghai, Beijing. RYSKA, St Petersburg. Keramik lockade många deltagare under I den välutrustade keramikverkstan på Kungstensgatan lär man sig bland annat tumning, ringling, kavling och drejning. FOLKUNIVERSITETETS ÅRSBERÄTTELSE

4 ETT ÅR SOM FÖRENADE BÅDE TEORI OCH PRAKTIK Storpublik kom till populärvetenskapliga föreläsningar samtidigt som Folkuniversitetet i Stockholm startade en ny utbildning inom Yrkeshögskolan. Det är några händelser under 2010 som glädjer styrelseordförande Gunnel Engwall och rektor Cecilia Palm. På femte våningen i Folkuniversitetet i Stockholms hus på Kungstensgatan ligger ateljéerna för den estetiska verksamheten. Keramik är ett ämne som lockat många under Dans är också väldigt populärt, både här i Stockholm genom Balettakademien och på andra orter där det öppna kursutbudet växer. Språk är som vanligt ett stort ämne och svenska som främmande språk är fortfarande det största enskilda språket, säger Cecilia Palm testade också Folkuniversitet en ny form av utvärdering och kvalitetssäkring av sin språkutbildning. Gunnel Engwall, professor i romanska språk vid Stockholms universitet, berättar att formen peer review ordagrant betyder granskning av sina likar. För Folkuniversitetet är det ett nytt sätt att kvalitetsutvärdera våra språk. Peer review är en form av utvärdering som vi använder oss av på universitetet. Det innebär att människor inom samma område, men från en annan organisation, intervjuar våra medarbetare och frågar om allt från innehåll, upplägg, mål till mätvärden, säger hon. Kvalitetsuppföljningar är ett naturligt inslag i alla delar av Folkuniversitetets verksamhet. Kungstensgymnasiets självstudiearbete har följs upp av Skolinspektionen. Kommunen utvärderar utbildningen inom komvux och resultaten från uppdragsutbildningen rapporteras till Arbetsförmedlingen eller annan uppdragsgivare. Sist men inte minst kräver Folkbildningsrådet en löpande kvalitetsuppföljning av studiecirklar och öppna kurser. Vi driver ett omfattande miljöarbete och har för andra året i rad fått Stockholms stads miljö diplom. Nu har vi påbörjat arbetet med ISOcertifiering och upplever att det kan vara ramen som kan hålla ihop alla aktiviteter och skapa ett sammanhang, säger Cecilia Palm startade Folkuniversitetet i Stockholm en ny yrkes hög»det är roligt att intresset för vetenskap är så starkt hos allmänheten.«skoleutbildning, Exportsäljare med inriktning mot den tyska och spanska marknaden. Det har inneburit täta kontakter med Yrkeshögskolemyndigheten. Alla Folkuniversitetets utbildningar inom Yrkeshögskolan innehåller Lärande i arbete (LIA). Speciellt för Exportsäljarutbildningen är att del tagarna gör sin LIA på företag i Düsseldorf eller Barcelona, säger Cecilia Palm. Ytterligare ett internationellt grepp är kombikurser i samarbete med Internationella Skolorna som gör att deltagarna kan avsluta sina studier på någon av Internationella Skolornas kursorter utomlands. I Aix-en Provence har vi sedan tidigare ett lyckosamt samarbete med Stockholms universitet som innebär att studenter kan läsa en termin på plats i Frankrike, säger Gunnel Engwall. Hon tycker också det är glädjande att 2010 såg ett rejält uppsving för de 4 FOLKUNIVERSITETETS ÅRSBERÄTTELSE 2010

5 Kort om Folkuniversitetet region öst l Är ett studieförbund med koppling till Stockholms universitet. l Erbjuder kurser och utbildningar för privatpersoner och företag. l Erbjuder över 3000 olika kurser och utbildningar per år. l Verksamheten delas in i tre områden: folkbildning, uppdragsutbildning och skolor. l Driver både gymnasieskolor och skolor inom skapande och sceniska ämnen. l Här kan man läsa på heltid, halvtid, kvällstid, på distans eller intensivt under en helg. Cecilia Palm och Gunnel Engwall hälsar på hos deltagarna i keramikverkstan. populärvetenskapliga föreläsningarna. Det är roligt att intresset för vetenskap är så starkt hos allmänheten. Folkuniversitetet har en viktig uppgift att föra ut nya rön och aktuell forskning. Jag hoppas på ett utökat samarbete med Stockholms universitet, säger Gunnel Engwall. Det ekonomiska resultatet för 2010 är jämförbart med året innan, även om verksamheten har vuxit i volym och omfattning. Det som drar ner resultatet är en betydande återbetalning av bidrag. Efter en granskning av Folkuniversitetets samarbete med Zita-Folkets Bio i Stockholm beslöt Folkbildningsrådet att Folkuniversitetet skulle betala tillbaka tre miljoner kronor på grund av skilda tolkningar av anordnarskapsreglerna. Min främsta kritik mot beslutet är att det är rättsosäkert. Folkbildningsrådets beslut går varken att överklaga eller behöver motiveras. Det var första gången Folkbildningsrådet initierade en fördjupad granskning av anordnarskapsregeln, så det finns heller inget tidigare ställningstagande som ger vägledning, säger Cecilia Palm. Som regel brukar Folkbildningsrådet följa rekommendationen från studieförbundens egen styrelse. Och i det här fallet hade Folkuniversitetets förbundsstyrelse godkänt verksamheten. Jag sitter som ledamot i förbundsstyrelsen och är mycket förvånad över Folkbildningsrådets beslut. Det här var en bra verksamhet som ligger helt i linje med Folkuniversitetets arbete inom språk och kultur. Jag är förvånad över att man plötsligt beslöt att tolka regelverket på ett nytt sätt. Vi vill nu att regelverket ska bli tydligare från Folkbildningsrådets sida, avslutar Gunnel Engwall. Carina Järvenhag FOLKUNIVERSITETETS ÅRSBERÄTTELSE

6 Andreas Olerås drömmer om att bli instrumentbyggare. Det krävs både hantverksskicklighet och tonkänsla för att bygga en gitarr. Det vet eleverna på Musikinstrumentakademien, Sveriges enda utbildning till instrumentbyggare. MED SÄKER KÄNSLA FÖR TON OCH TRÄ 6 FOLKUNIVERSITETETS ÅRSBERÄTTELSE 2010

7 Det luktar gott av trä och lim i Musikinstrumentakademiens lokaler på Danderyds sjukhusområde. Isen har lagt sig på Desviken och tvärsöver syns Ulriksdals slott med Sveriges äldsta rokokoteater Confidencen. Man kan inte säga annat än vi har en inspirerande utsikt, säger Nicola Nerström, huvudlärare för Musikinstrumentakademien. Det är tack vare honom som Folkuniversitetet har tagit över Sveriges enda utbildning till instrumentbyggare. Nicola Nerström var i 20 år lärare på Carl Malmstens verkstadsskola, men när den lades ner 2007 utbildades inga instrumentbyggare i Sverige. Det är en liten arbetsmarknad, men det finns ett behov av människor som för hantverket vidare, inte minst för att reparera och restaurera instrument. Därför kändes det väldigt tillfredsställande när Folkuniversitetet startade den här utbildningen för 1,5 år sedan säger han. Det är totalt 15 deltagare som nu utbildas till gitarrbyggare och 2011 hoppas man också få igång inriktningen mot violinmakare. Bakom en av de stängda dörrarna hörs ljudet av gitarrmusik. För att bli en duktig instrumentbyggare krävs också känsla för musik. De flesta som söker, spelar något instrument själva. Att bygga en gitarr kräver inte bara hantverksskicklighet, utan också en tonkänsla. Det är intuitiv kunskap som är svår att lära ut. Antingen har man den eller inte, säger Nicola Nerström. Dörren till höger leder in till en av två verkstäder. En luftfuktare i taket försöker göra något åt den torra, kyliga luften. Luftfuktigheten måste ligga på procent, annars spricker träet i gitarrerna. Eleverna härinne håller på att bygga orkestergitarrer, en sådan som BB King spelade på, förklarar Nicola. Andreas Olerås har spänt fast sargen till sin gitarr i klämmor och håller på att limma fast den massiva biten i mitten. Det är fruktansvärt mycket att lära sig för att få den kunskap som krävs för att bygga en gitarr, säger Andreas, som själv spelar just gitarr. Han säger att det är en chansning att satsa på att bli instrumentbyggare, men att det är en dröm som han inte vill släppa. Du måsta starta en egen verkstad för att kunna leva på det och då krävs investeringar i form av maskiner. Jag är beredd att göra ett försök, men till en början blir det nog att jobba i en musikaffär, säger Andreas, som tänker behålla just den här gitarren själv.»det är fruktansvärt mycket att lära sig för att få den kunskap som krävs för att bygga en gitarr.«en handgjord gitarr av den här typen kostar annars från kronor och kräver omkring 100 timmars arbete. Rummet intill innehåller maskinparken med bandsåg och olika typer av snickerimaskiner. I nästa verkstad håller förstaårseleverna på att bygga sin andra gitarr. Först har de försökt konstruera ritningen och ska nu bygga själva gitarren. Sedan är det dags att börja forma tonerna. Det handlar om hur tjockt locket är, hur man lägger ribborna och vilket träslag man väljer. En tumregel är att ju tunnare locket är, desto snabbare kommer tonen, som med flamenco gitarrer. Ju tyngre massa desto längre ton, det passar bättre för en klassisk gitarr och Bach, säger Nicola Nerström. Det mest avgörande för ljudet är locket till gitarren och det görs alltid i gran. Sargen innehåller oftast träslag från regnskogarna, till exempel jakaranda. Även om det är i liten omfattning är det inte särskilt miljövänligt att köpa regnskogsträ. Därför försöker vi alltid använda miljöcertifierade leverantörer, säger Nicola. Den enda tjejen på skolan, Lotta Wennström, arbetar koncentrerat med en liten oktavgitarr. Själv spelar hon trummor. Jag har haft lite problem med rosetten, säger hon och pekar på inläggningen runt ljudhålet på gitarren. Nu håller hon på med att sätta dit klossar fram och bak som ska hålla ihop sargen, det vill säga väggarna till gitarren. Min dröm är absolut att starta en egen verkstad och börja bygga egna instrument, säger hon. Carina Järvenhag Det här är MusikinstrumENT akademien l Treårig yrkesutbildning som ger rätt till studiemedel. Avslutas med ett gesällprov. l Utbildningen har tre inriktningar; gitarrbyggare, violinmakare och pianostämmare. l Inga förkunskaper krävs, men det är en fördel att ha en grundläggande hantverksutbildning från gymnasiet eller folkhögskola. l I utbildningen ingår praktik som många gör utomlands. FOLKUNIVERSITETETS ÅRSBERÄTTELSE

8 ARKITEKTURSKOLAN I STOCKHOLM GER ETT BRA AVSTAMP FÖR BLIVANDE ARKITEKTER. DET BÄSTA ÄR ATT MAN LÄR SIG HELA DEN KREATIVA PROCESSEN, FRÅN IDÉ OCH RITNINGAR TILL EN FÄRDIG PRODUKT, SÄGER DISA HORN AF ÅMINNE. Disa Horn af Åminne framför en husmodell. Det råder en koncentrerad tystnad i Arkitekturskolans lokaler. Inredningsarkitektur står på schemat och dagens uppgift är att konstruera ett matsalsbord för fem personer. Övningen är densamma som ett av antagningsproven till inredningsarkitekt vid Konstfack i Stockholm och en som tänker sig söka dit är Ramona Hultgren. Antagningsproven är extremt svåra och omfattande. Här har jag en chans att bygga upp en portfolio och testa om jag kan ha en chans, säger hon. Huvudläraren Tove Marklund berättar att de flesta som går utbildningen tänker sig en framtid som arkitekt av något slag. Fördelen med den här utbildningen är att den är så bred. De får både prova på byggnadsarkitektur, landskap och inredning samt lära sig ritprogram. Det ger en bra grund för att söka praktikplats eller söka vidare, till exempel till KTH eller Konstfack, säger hon. Disa Horn af Åminne har redan gjort sitt yrkesval, hon vill arbeta med hållbar design. Hon har redan en fil.kand-examen i miljökemi från Boston med sig i bagaget. Eftersom jag har läst tekniska ämnen tidigare ville jag lära mig att bli mer kreativ. För mig är den här utbildningen perfekt, säger hon. Disa har ett jobb på gång efter utbildningen. På en designfirma i London som specialiserar sig på hållbar design. De hjälper arkitektkontor att anpassa både nya och existerande byggnader, det låter som ett perfekt jobb för mig. Inget är bestämt ännu, men jag räknar med att flytta till London till sommaren. Arkitekturskolan startade 2008 och det blir andra årskullen elever som går ut till sommaren. Tove Marklund berättar att bland de tidigare eleverna har flera praktikplats på arkitektkontor och några studerar. Den här gruppen kommer det säkert att gå bra för. De här väldigt duktiga och motiverade, säger hon. Carina Järvenhag Det här är Arkitekturskolan l En grundläggande utbildning inom arkitektur, inredning, landskap och olika ritprogram. l Utbildningen är ettårig och ger rätt till studiemedel. l Verklighetstrogna projektarbeten, allt från stadsbyggnad till inredningsdetaljer. Projektarbeten varvas med studiebesök och teoretisk utbildning l Utbildningen är bra för den som vill bygga upp en portfolio och söka vidare till praktikplatser eller arkitekturutbildningar på högskola. 8 FOLKUNIVERSITETETS ÅRSBERÄTTELSE 2010

9 Det var 2009 som Folkuniversitetet region Öst inledde ett målmedvetet miljöarbete. Först gjordes en inventering över läget och sedan sattes mål upp för att minska den negativa miljöpåverkan. Den största påverkan är genom pappersförbrukningen. Vi använder också en del kemikalier i vår estetiska verksamhet, säger Elisabeth Steger, projektledare för miljöarbetet i Stockholm. Pappersförbrukningen minskades genom dubbelsidig utskrift. Det infördes också ett system med brickor så att varje lärare får bättre kontroll över hur mycket de skriver ut. Och man arbetar för att minska användningen av kemikalier i esteverksamheten. Pappersförbrukningen kommer att minska ytterligare i år när vi övergår till ett helt digitalt lönerapporteringssystem. Alla medarbetare som arbetar minst 50 procent får också en halv dags miljöutbildning. Samtidigt som miljöfrågor har en självklar plats i Folkuniversitetets föreläsningar som vänder sig till allmänheten. Bland annat på årets Bok- och biblioteksmässa hade vi en föreläsningsserie om hållbar utveckling. Och eftersom det är kemins år i år kommer det att bli fler föreläsningar på det naturvetenskapliga temat, säger Elisabeth Steger, som väntar på 2010 års miljödiplom. Diplomet revideras varje år och vi har blivit godkända även för år Det gör att arbetet hela tiden fortsätter. Tanken är att miljöarbetet ska genomsyra hela organisationen, både internt och externt, säger hon. Carina Järvenhag Projektledaren Elisabeth Steger med Stockholms stads miljödiplom. MILJÖOMBUD PÅ VARJE AVDELNING OCH EN REJÄLT MINSKAD PAPPERS- FÖRBRUKNING, DET ÄR NÅGRA AV ÅTGÄRDERNA SOM GJORDE ATT FOLKUNIVERSI TETET FICK STOCKHOLM STADS MILJÖ DIPLOM. Information och utbildning har förstås varit viktiga inslag i miljöarbetet. Folkuniversitetet region Öst har en geografiskt spridd verksamhet. Regionen sträcker sig ner till Jönköping i söder och Gotland i öster. Därför utbildar varje avdelning sitt eget miljöombud. De ansvarar för det lokala arbetet och hittar lösningar som passar just för den egna orten. Till exempel i Norrköping ligger man långt framme med sitt gröna gymnasium. I år startar man också en utbildning inom yrkeshögskolan till ekologisk kock, säger Elisabeth Steger. Så här blir Folkuniversitetet grönare l Källsortering av papper, kartong, metall, batterier och glödlampor. l Löpande byts alla lysrör ut mot lågenergilampor. l Videokonferenser i stället för att resa till möten. l All personal som jobbar minst 50 procent får utbildning i miljökunskap. l Väljer miljöcertifierade eller miljödiplomerade leverantörer. l Med i Klimatpakten i Stockholm där stad och näringsliv arbetar tillsammans kring klimatarbetet. FOLKUNIVERSITETETS ÅRSBERÄTTELSE

10 Arbetets museum i Norrköping och Folkuniversitetet driver den kreativa verkstaden tillsammans. Vi vill utveckla verkstaden så att den blir en kreativ mötesplats, säger utbildningsledaren Lotta Arnå. VERKSTAD FÖR GEMENSAMT SKAPANDE Högst upp i huset på femte våningen ligger den kreativa verkstaden. Solen flödar in genom de höga fönstren. På arbetsborden ligger material i form av papper, färgburkar och kartongbitar. I hyllan vid ingången trängs besökarnas egna alster. Museipedagogen Anna Kufver berättar att arbetet i verkstaden alltid knyter an till museets pågående utställningar. För tillfället är det A taste of Europe som handlar om förpackningar. Sveriges bidrag till den internationella utställningen är passande nog mjölkförpackningen. Vi arbetar alltid med olika teman som är aktuella för museet. Därför har vi nu en kartongverkstad här uppe. Besökarna kan både hämta inspiration från existerande förpackningar eller skapa en helt egen design, säger hon. Vid arbetsbordet intill sitter Elsa, 10 år, djupt koncentrerad med att göra en kakkartong för cup cakes. På locket målar hon färggranna muffins med glasyrer i lila, grönt och rosa. Det är jätteroligt här. Jag och mina systrar brukar ofta gå hit, säger hon. Det är många som uppskattar verkstaden. På helgerna kan det vara så många som personer här. Anna Kufver berättar att verkstaden inte enbart är till för barnen, utan först och främst för hela familjen. Det här är ingen barnpassning, utan handlar om att barn och vuxna ska skapa tillsammans. Vi vill vara en 10 FOLKUNIVERSITETETS ÅRSBERÄTTELSE 2010

11 Anna Kufver, Arbetets museum, och Lotta Arnå, Folkuniversitetet i Norrköping planerar aktiviteterna i verkstaden tillsammans. Kort om Arbetets museum l Ligger i Norrköping, på Laxholmen mitt i Motala ström. Huset byggdes i armerad betong och är inspirerat av Laxholmens form. I folkmun kallas byggnaden Strykjärnet. Fram till 1934 var Strykjärnet väveri. l Vill vara en nyskapande mötesplats för samtal om människors arbete, liv och villkor. Här finns utställningar, seminarier och programverksamhet. l På finns mer information om öppettider och aktuella utställningar. kreativ mötesplats för hela familjen. En del föräldrar kan först vara lite tveksamma till att delta, men är både stolta och glada över sin skapelse när de går härifrån, säger Anna Kufver. Arbetets museum och Folkuniversitetet gör planering och utvärdering av verkstäderna tillsammans. Folkuniversitetets fortbildning för estetlärare bidrar till att verksamheten ständigt utvecklas. Vi har ett mycket bra samarbete, säger Lotta Arnå. Verksamheten här kräver stor pedagogisk skicklighet. Det handlar om att inspirera och stimulera deltagare i vitt varierande åldrar och med skiftande kunskaper. Folkuniversitetet samarbetar inte bara med Arbetets museum kring den öppna verkstaden, utan också med Norrköpings konstmuseum och med Norrköpings stadsmuseum. Museerna har ju olika inriktningar med tonvikt på konst, historia respektive arbete. Det ger i sin tur en bredd åt vår egen verksamhet som är mycket givande, säger Lotta Arnå. Folkuniversitetet i Norrköping samarbetar även med museerna när det gäller föreläsningsserier och populärvetenskapliga föreläsningar. Under 2010 genomfördes omkring 30-talet föreläsningar och seminarier i olika ämnen. Carina Järvenhag FOLKUNIVERSITETETS ÅRSBERÄTTELSE

12 Danslärarna Emma Egelstig och Jonna Bäck tillsammans med deltagarna i The Project. STREETDANCE HETT I LINKÖPING 12 FOLKUNIVERSITETETS ÅRSBERÄTTELSE 2010

13 Dans är hett i Linköping. Folkuniversitetets öppna kurser är proppfulla och särskilt streetdance är populärt. Dansintresset har formligen exploderat, säger Jonna Bäck, danslärare vid Folkuniversitetet i Linköping. Det är fullsmockat i Folkuniversitetets dansstudio på Sankt Larsgatan i Lin köping. Unga tjejer i trikåer, benvärmare eller mjukisbyxor slänger av sig jackorna och skyndar in i en av dansstudiorna. Här pågår lektioner varje dag mellan 16 och 22, totalt 50 lektioner i veckan. Jonna Bäck tror att det stora dansintresset har flera orsaker. Det är inne med dans. Tänk bara på alla program som Let s Dance och Idol. Vi skulle kunna ha ännu fler dansklasser, men det saknas lärare, säger hon. Själv har hon arbetat på Folkuniversitetet i åtta år och är ett väl inarbetat team tillsammans med kollegan Emma Egelstig. Jag började undervisa på Folkuniversitetet redan när jag var tonåring, det är väl år sedan. Jag och Jonna kompletterar varandra så bra att det ibland känns som om vi har samma hjärna, säger Emma med ett leende. Ikväll står The Project på schemat. En avancerad kurs i streetdance som kommer att avslutas med en föreställning för allmänheten om en knapp månad. Nästan 100 unga danstalanger ville vara med och de lyckliga 20 deltagarna valdes ut genom auditions. Två av dem är Emma Bergström och Agnes Bergqvist. Vi var med i The Project även förra året och det är jätteroligt. Jag går också dansprogrammet på Folkuniversitetets gymnasium i Linköping och där är det lite mer strikt. Hit kommer man bara och dansar och har kul, säger Agnes. Emma nickar instämmande och säger att drömmen vore att kunna syssla med dans på heltid. Jag skulle vilja gå på Balettakademien i Stockholm och jobba med musikaler efteråt, då får man både dansa och agera, säger hon. Merparten av deltagarna i de öppna danskurserna är tjejer mellan 16 och 20 år. Cirka 20 procent är killar. Hit kommer man i första hand för att man tycker det är roligt att dansa, säger Jonna. Dans är ett superbt sätt att få igång tonårstjejer på. De lär sig både att ta plats och att uttrycka olika känslor. Folkuniversitetet vill också locka lite äldre deltagare och erbjuder därför bland annat streetdance och jazzdans för den som är 25 plus. Vi vill gärna ha fler äldre deltagare och har därför kurser med den inriktningen. Det kan kännas lite tufft att komma som 30-årig nybörjare på en kurs i streetdance om alla andra är 17 år, säger Jonna. I dansstudion gör deltagarna övningen plankan. Det gäller att hålla kroppen så rak som möjligt, endast med fötter och armbågar som stöd. Emma och Jonna går runt och rättar till positionerna. Det är givande att både undervisa mer avancerade elever och nybörjare. Det handlar i grunden om att ge inspiration och få deltagarna att våga. Sedan måste förstås stegen och koreografin anpassas till deltagarnas nivå, säger Emma. Hon jobbar också aktivt för att få Kort om dansstudion l Det finns ett 60-tal danskurser att välja bland hos Folkuniversitetet i Linköping. Allt från jazz/funk/ hiphop och streetdance för barn till orientalisk dans och jazzdans för vuxna. l Streetdance är ett samlingsnamn för alla danser som uppstått på gator och klubbar. Till streetdance brukar man räkna hiphopdanserna: breaking, new style, new school, krumping och clowning samt olika funkstyles. l På finns mer information om dansklasserna i Linköping. koreografer och dansare att gästa dansstudion i Linköping. I helgen är det en föreställning med Mathias Singh. Man ska inte alltid behöva åka till Stockholm. Vi vill sätta Linköping på kartan när det gäller dans, avslutar Emma. Carina Järvenhag FOLKUNIVERSITETETS ÅRSBERÄTTELSE

14 Papper behöver inte betyda vita A4 i stora kartonger. Det kan vara ett genuint hantverk, en konstnärlig process eller ett sätt att förbättra världen. Liana Kirstas projektarbete vid Gotlands Konstskola är ett collage där alla bitar får plats. KREATIVT PAPPERSARBETE FÖR EN BÄTTRE VÄRLD Liana Kirsta fastnade för handgjort papper för ett och ett halvt år sedan under en projektperiod på skulpturlinjen vid Gotlands Konstskola. Hon blev helt uppslukad och utvecklade egna redskap för papperstillverkning: Bland annat gjorde jag ett slags propeller som är perfekt att stoppa i en borrmaskin och finfördela pappersmassa med. Till slut lyckades jag komma fram till själva tillverkningen av papperet, men det utdragna förprojektet har jag haft stor nytta av. Nu började hon experimentera med papper som material, och funderade på hur man kunde använda det skulpturalt. Men hon ville mer än så med sitt konstnärskap. Jag har växt upp i ett kollektiv där det var självklart att hjälpa varandra, berättar Liana. Det kan ha varit så mitt Afrikaintresse började också. Mamma har berättat att jag pratade om Afrika redan när jag var fyra fem år, och sedan har det bara fortsatt. Jag har läst Afrikastudier vid Köpenhamns universitet, och rest en del i trakterna kring Victoriasjön. När jag hittade intressanta pappersprojekt just där kändes det som om alla bitar föll på plats. Idén att göra en Liana Kirsta. pappers resa runt Victoriasjön hade fötts. Lianas tanke var att undersöka hur skaparglädje kan öka den kulturella självkänslan och dessutom bli ett redskap i kampen mot fattigdom. Konstskolan nappade, och i januari bar det av till första anhalten på resan: Kibera, ett slum område i Kenyas huvudstad Nairobi. Kibera Paper drivs till största delen av frånskilda kvinnor, som har papperstillverkning som enda inkomst 14 FOLKUNIVERSITETETS ÅRSBERÄTTELSE 2010

15 »Jag har växt upp i ett kollektiv där det var själv - klart att hjälpa varandra. Det kan ha varit så mitt Afrikaintresse började.«angelägna frågor hon har fångat in under resan. Då har vi inte ens nämnt de flickor som hotas av könsstympning på den tanzaniska landsbygden. Av en slump blev Liana inbjuden av en nunna för att hålla en pappersworkshop i byn Masanga. Vartannat år förvandlades byskolan till en fristad för flickor som försöker fly undan den rituella könsstympningen. I år är det dags igen, och under tiden som flickorna sitter undangömda kommer de att få chansen att arbeta kreativt med papper. Dessutom hoppas skolan kunna sälja en del av flickornas hantverk för att på så sätt få medel att rädda fler. Resan till Afrika beskrivs i ett färgsprakande papperscollage som ställdes ut på Gotlands Konstskola. källa. Allt görs för hand. Jag var där som en del av gruppen hjälpte till i arbetet, iakttog hur de gjorde och lärde mig jättemycket. Efter Kibera åkte hon vidare till Kisumu. Jag har haft en himla tur flera gånger under resan. Innan jag åkte i väg hade jag kontakt med tre grupper en i Kenya, en i Uganda och en i Rwanda men det slutade med att jag jobbade i sex olika grupper och tog mig hela vägen runt Victoriasjön. Efter Kibera åkte jag på vinst och förlust till staden Kisumu, för jag hade hört talas om en grupp som gör papper av vattenhyacinter där. Vattenhyacinter är ett stort problem i Victoriasjön. De flyter på ytan, blåser ihop i stora drivor och täpper till färjeleder, hamnar och fiskevatten. Att en problemväxt kan förvandlas till något konstruktivt, samtidigt som den ger arbetstillfällen och inkomst, tilltalade Liana. Hennes första besök hos vattenhyacintgruppen följdes upp med ett nytt mot slutet av resan: Då kunde jag verkligen bidra med någonting själv. Längs vägen hade jag lärt mig en teknik där man använder aska i stället för kaustiksoda. Som av en händelse kom alltså Lianas projekt in på miljövård också. Det finns ingen hejd på hur många Den myllrande resan med alla sina möten, vardagar och livsöden liknar det färgsprakande papperskollage som Liana ställt ut på Gotlands konsthall under våren. På avstånd påminner det om en abstrakt målning, men går man närmre ser man att varje pappersark är ett litet konstverk. Fibrerna från papyrus, bananträd och returpapper skapar egna livfulla världar mitt i det stora. Det blir inte mindre vackert av att varje ark i sig bär ett hopp om en bättre värld. Maria Kapla, Johannes Ståhlberg FOLKUNIVERSITETETS ÅRSBERÄTTELSE

16 DET SJUDER AV VERKSAMHET I HABOS GAMLA SPINNERI. HÄR MÖTS FOLKUNIVERSITETETS TVÅ NÄTVERK FÖR KVINNLIGA ENTREPRENÖRER. KOMPETENSUTVECKLING GER KVINNORNA UTRYMME FÖR SIN KREATIVITET OCH IDÉRIKEDOM. En stor röd träbyggnad, byggd över ett vattendrag. Det står en grävskopa vid husknuten med skopan i jorden. Habos gamla spinneri håller på att omvandlas till en kulturell mötesplats. I ett av alla rummen har Folkuniversitetet sitt nystartade kontor. I ett annat rum är det yoga på måndagskvällarna. Folkuniversitetet renoverar också lokaler för kurser i vävning och silversmide. På planet nedanför ska en florist öppna sin butik om några dagar. Här har två nätverk för kvinnliga entreprenörer, Qul i Habo och Mullsjö idécentra, startat ett projekt tillsammans med Folkuniversitetet, finansierat av Folkbildningsrådet. Spinneriet är en väldigt rolig plats att vara på. Här sjuder det av idéer, säger Charlotta Boström, projektledare på Folkuniversitetet. Hon arbetar på Folkuniversitetet i Jönköping några dagar i veckan och några dagar i Habo. Det är en kreativ miljö här i Habo, säger Charlotta Boström. Jag upplever att det finns en framtidstro, man ser möjligheterna. Habo ligger naturskönt vid Vätterns strand, strax nordväst om Jönköping. Mullsjö ligger knappt 15 km västerut från Habo. Habo har av tidningen Fokus utsetts till årets bästa boendekommun Mullsjö kommun kom på 86:e plats. Tittar man på hur det är att arbeta i kommunerna hamnar Habo på fjärde plats och Mullsjö på plats 66. Karin Johansson som har startat nätverket Mullsjö idécentra beskriver en tunn glasskiva mellan Habo och Mullsjö. Det har inte funnits tydliga samarbeten eller kontaktpunkter över kommungränserna. Förrän nu. Karin Johansson driver Sjörydsvillan Projektledaren Charlotta Boström med Karin Johansson som startat Mullsjö idécentra. bed and breakfast i Mullsjö. Hon startade eget 2008 efter att företaget hon arbetade på tidigare flyttade till Israel och sade upp personalen. Det blev ett startskott för mig. Jag Den gamla spinneriet i Habo har blivit en kulturell mötesplats. FOTO: lotta åberg har nog alltid haft den där entreprenörskänslan och viljan att ha något eget, säger Karin Johansson. Jag är uppvuxen på lantbruk och har med mig det där lite hemifrån gick Karin Johansson en starta-eget-kurs tillsammans med Mia Werthén som bor i Habo. De bestämde sig för att starta varsitt lokalt nätverk för kvinnliga företagare. Det var startskottet för Qul i Habo och Mullsjö idécentra. Nu är de ungefär fyrtio eller femtio kvinnor totalt i båda nätverken. Kvinnorna driver företag inom allt från åkeri till vård, både aktiebolag och enskilda firmor. Det är så mycket man behöver lära sig på en gång när man startar ett företag, säger Karin Johansson. Då är det A och O att ha ett nätverk som kan hjälpa en att fatta rätt beslut. folkuniversitetet arrangerar föreläsningar och kurser kring marknadsföring, juridik och annat som deltagarna har nytta av. Det är viktigt att kurserna är praktiska. På första träffen lärde de sig att göra en affärsplan. Vi fick lära oss hur man på ett enkelt sätt kan tänka och sedan göra en affärsplan successivt. Vi fick börja göra den på plats och bolla idéer med varandra, säger Karin Johansson. Projektet är även öppet för kvinnor som inte själva driver egna företag. Du kan vara i en position på ett företag som kräver att du är uppdaterad, säger Karin Johansson. Projektet är till för kreativa och idérika kvinnor. Lotta Åberg 16 FOLKUNIVERSITETETS ÅRSBERÄTTELSE 2010

17 Matilda Rigazzoni och Ingrid Kempe är mycket nöjda med utlandspraktiken. DET INGÅR UTLANDS praktik FÖR ALLA ELEVER PÅ KUNGSTENS GYMNASIET. MATILDA RIGAZZONI OCH INGRID KEMPE TILLBRINGADE TRE VECKOR I AIX-EN- PROVENCE. Ingrid Kempe går på samhällsvetenskapsprogrammet och Matilda Riga zzoni på estetprogrammet. Men trots att de går olika program tycker de att undervisningen har mycket gemensamt, man lär sig att ta ansvar. Vi jobbar mycket i projekt, med datorer och med aktuella samhällsfrågor. Det handlar om att ta eget ansvar, och är väldigt annorlunda jämfört med högstadiet, säger Ingrid. Matilda nickar instämmande och säger att även estetprogrammet är projektinriktat. I foto arbetar vi med verklighetstrogna uppdrag. Vi måste lägga upp jobben själva, hålla deadline och presentera bilderna på ett snyggt sätt, säger hon. På väggen bakom oss växlar bilder från ett av fotoelevernas uppdrag, svartvita fotografier från Skogskyrkogården i Stockholm. Slutresultatet skulle påminna om Sarah Moons bilder. Hon har en pågående utställning på Fotografiska museet. Både eleverna på samhällsvetenskapsprogrammet och på estetprogrammet tillbringade i omgångar tre veckor i antingen Tyskland, Spanien eller Frankrike. Ingrid praktiserade i en musikaffär och Matilda arbetade på galleri och i ateljé i Aixen-Provence. Jag spelar själv gitarr och har jobbat i musikaffär i Sverige. Jämfört med Sverige är det ännu viktigare att vara artig och tillmötesgående mot kunderna, säger Ingrid. Det märkte även Matilda när hon arbetade på galleriet. Jag fick arga blickar om jag sade du istället för ni. Till slut kallade jag även mina kompisar för ni så jag inte skulle glömma bort det, säger hon. De tycker att det fungerade bra med språket. Det svåraste var när franska ungdomar pratade fort och slang med varandra. Då fattade jag ingenting, men tack och lov förstod de vad jag menade. Det var lättare med kunderna i affären, säger Ingrid, som åker tillbaka till Frankrike redan i sommar. Jag ska flytta till Paris och börja jobba på Euro Disney, säger hon. Vad Matilda ska göra när skolan tar slut har hon inte riktigt bestämt, men hon vill definitivt fortsätta inom estetisk verksamhet. Jag skulle gärna testa att jobba som fotoassistent och ska nog plugga vidare, gärna konstvetenskap. Carina Järvenhag Kort om Kungstensgymnasiet l Gymnasium som startade Satsning på språk, modersmålstalande lärare, resor, utbyten och internationellt perspektiv i undervisning och projekt. l Finns två program: samhällsvetenskapsprogrammet och estetprogrammet med inriktning mot foto. l Ämnesövergripande projekt där en eller flera kurser samarbetar. FOLKUNIVERSITETETS ÅRSBERÄTTELSE

18 GENERATIONER LÄR AV VARANDRA Unga romer blir bättre på sitt modersmål och äldre romer får en bättre inblick i det svenska samhället. Det är några av vinsterna med tidningsläsning i hemmet. Rabie Ramadani, Benjamin Imamovic och Sania Bahtijari träffas på allaktivitetshuset. Under 2010 drev Folkuniversitetet i Linköping ett projekt för romer. Unga romer gick hem till äldre släktingar eller bekanta och läste svenska dagstidningar för dem. Det genomfördes 20 studiecirklar med totalt 80 personer under året. Eldsjälen bakom projektet är Benjamin Imamovic, som flydde till Sverige från kriget på Balkan på 90-talet. Han tar emot i kommunens allaktivitetshus där han är projektledare. Tillsammans med Rabie Ramadani, som är modersmålslärare, berättar han hur idén om tidningsläsning i hemmet föddes. Det bor omkring romer i Linköping och bland de äldre är omkring 40 procent analfabeter, vilket i sin tur gör att de lever nästan helt isolerade från det svenska samhället, säger Benjamin Imamovic. Samtidigt glömmer de unga romerna alltmer av sitt modersmål. De får bara en timmes modersmålsundervisning i veckan och jag märker att det finns stora luckor i deras ordförråd. De behöver utveckla språket också på fritiden, säger Rabie Ramadani. Så föddes idén om tidningsläsning i hemmet. Ett projekt som Folkuniversitetet i Linköping drev under Även Arbetsförmedlingen bidrog med praktikplatser för två unga romer som var samordnare i projektet. Vi hade ett tiotal unga romer som fungerade som cirkelledare. De gick hem två och två till äldre romer med en hög dagstidningar under armen. En läste artiklarna högt på svenska medan den andra översatte till romani, berättar Benjamin och fortsätter. Men projektet handlade inte bara om att sitta och läsa, utan det stora mervärdet var de diskussioner som följde. De äldre fick lära sig vad som händer i det svenska samhället och lokalt här i Linköping samtidigt som de yngre lärde sig romani. Sist men inte minst var den sociala biten viktig, säger Benjamin.»Tidningar är ett utmärkt avstamp för vidare disku s- sioner. Det här är också ett sätt att få våra barn inkluderade i folkbildningen.«rabie Ramadani nickar instämmande. Jag märkte på kort tid att de unga fick ett mycket bättre ordförråd på romani. De lärde sig till exempel ord som rör skog och natur, sådana ord som de hade saknat tidigare, säger hon. Ytterligare en vinst med projektet är möten över generationsgränserna. Unga och gamla pratar med varandra på ett helt nytt sätt. Sania Bahtijari, romsk pensionär som finns med på allaktivitetshuset, får hjälp av Rabie att översätta till svenska vad hon vill säga. Jag saknar tidningsläsandet och samtalen med ungdomarna. Det var intressant att få veta mer om det svenska samhället, säger hon. Projektet avslutades vid årsskiftet 2010/2011. Benjamin Ibramovic hade gärna sett en fortsättning. Projektet borde spridas till fler kommuner. Det här är en ny form av folkbildning. Tidningar är ett utmärkt avstamp för vidare diskussioner. Det här är ett sätt att få våra barn inkluderade i folkbildningen. Om vi ska kunna locka de unga kan inte undervisningen se ut som för 100 år sedan. avslutar han. Carina Järvenhag 18 FOLKUNIVERSITETETS ÅRSBERÄTTELSE 2010

19 Uppmärksammad utbildning för romer Vid Sundbybergs folkhögskola pågår en utbildning för romer. Det är en 1,5-årig yrkesinriktad utbildning till barn- och ungdomsledare. Sundbybergs folkhögskola ligger en kvarts tunnelbaneresa från Stockholms centralstation. På skolan går 220 elever från 25 språkgrupper. Sedan tjugo år tillbaka har Sundbybergs folkhögskola också utbildningar särskilt för romer. Bakgrunden är att nästan hälften av de romska barnen i Sverige inte»lärarna förstår mig och jag slipper förklara min kultur.«utbildningen har väckt internationell uppmärksamhet, Bland annat har Norges statsråd med ansvar för nationella minoriteter, Rigmor Aaserud, besökt skolan. slutför grundskolan. En förhoppning är att eleverna efter slutförd utbildning ska kunna arbeta som lärarassistenter i grundskolan för att ge skolverksamheten legitimitet bland de romska grupperna i området. Barn- och ungdomsledarutbildningen har en individanpassad undervisning som bygger på dialogpedagogik. Praktik är ett viktigt inslag i utbildningen. Lärarna har förståelse för den romska kulturen och tar hänsyn till elevernas erfarenheter och situation. Vi litar på våra lärares engagemang, säger Åke Sandahl, skolans rektor. Bobby Kwik är en av deltagarna på utbildningen. Han har slutfört grundskolan och har länge velat arbeta med barn och ungdomar. Jag är rom och uppvuxen i Rinkeby, jag har erfarenhet av livet, säger han. Jag vill hjälpa människor. Han har tidigare gått i skolklasser med icke-romer, men han känner sig bekvämare nu i en klass med bara romer. Lärarna förstår mig och jag slipper förklara min kultur, säger Bobby Kwik. Lotta Åberg Hallå där Malin Mattsson! Kungstensgymnasiet hade ett 60-tal elever i Dublin och Brighton och lika många på väg ut i Europa när askmolnet drabbade stora delar av Europa. Den isländska vulkanen Eyjafjallajökulls hade flera utbrott under våren. I mitten av april stoppades stora delar av flygtrafiken i norra Europa. Distriktschefen i Stockholm Malin Mattsson fick frågan, hur löste ni det? På Irland hade ett massivt högtryck parkerat och man upplevde den bästa och soligaste perioden i mannaminne. Eleverna där var mer än nöjda med läget. I Brighton finns Folkuniversitetets folkhögskola med personal på plats. Boende var inget problem eftersom vi hade bokat en vecka med boende för nästa grupp. Hur fick ni hem eleverna? Brightongänget började bli otåliga och vi fick inga signaler om någon öppning. Inställda datum följde på varandra och med det följde ständiga ombokningar till nya plan. En resebyrå kopplades in och plötsligt fick vi biljetter på tåget under Engelska kanalen. Med ett par timmars varsel åkte sen eleverna från London till Lille där de landade mitt i natten och fick sitta flera timmar och vänta på en buss som tog dem hela vägen till Stockholm. Vad gäller eleverna i Dublin så njöt de av solen men kom hem till slut. Vi fick dela på gruppen. Några»Det är en otrolig skillnad att ha en fast punkt i form av egen verksamhet i utlandet som kan hjälpa till när det kör ihop sig.«elever och en lärare fick plats på direktflyg Dublin-Stockholm på torsdagen men resten skeppades med båt över till England där vår resebyrå med några timmars varsel lyckades få fram en buss till midnatt som sedan tog dem till Stansted. När de lyfte som det första planet från London låg askmolnet tätt inpå fönsterrutorna. Vad har ni lärt er? Det är en otrolig skillnad att ha en fast punkt i form av egen verksamhet i utlandet som kan hjälpa till när det kör ihop sig. Vi insåg betydelsen av kontinuerlig information till alla berörda. Genom vårt nätbaserade infosystem kunde vi agera snabbt och nå ut till elever, föräldrar och personal. FOLKUNIVERSITETETS ÅRSBERÄTTELSE

20 Flera av deltagarna i ungdomsgarantin funderar på att börja läsa igen.»jag skulle gärna gå den allmänna linjen här. Det är roligt att komma hit, jag tycker särskilt mycket om historia.«unga FÅR TILLBAKA LUSTEN ATT LÄRA 20 FOLKUNIVERSITETETS ÅRSBERÄTTELSE 2010

21 Folkuniversitetet och Södra Stockholms Folkhögskola utbildar och coachar arbets lösa unga inom ungdomsgarantin. Vi måste visa att lärande och lust går ihop. Många som kommer hit har en negativ bild av skolan, säger Johan Norlin, utbildningsansvarig. En av fyra unga i Sverige är arbets lös. Tanken med ungdomsgarantin är att ge en ny chans till unga som är långt från arbetsmarknaden. Meningarna om ungdomsgarantin är delade och en Sifoundersökning från 2010 visar att bland alla unga som deltar får knappt hälften jobb efteråt. Folkuniversitetet region Öst har insatser inom ungdomsgarantin i Huddinge samt i Jönköping och Nässjö. Verksamheten finns på flera av våra folkhögskolor, säger Daniel Borgman på regionkontoret i Stockholm. Generellt är Folkuniversitetet framgångsrikt med ungdomsgarantin procent av deltagarna fortsätter till arbete eller studier. Man måste ta sig tid att lyssna på varje indvid. Det går inte att skynda på processen, utan den måste få ta sin tid, säger Daniel Borgman. Södra Stockholms Folkhögskola är en av de skolor som erbjuder insatser inom ungdomsgarantin. En del känner sig tvingade att delta eftersom de förlorar ersättningen annars. Men jag tycker det är bra att de får göra något vettigt med sin tid, säger Johan Norlin, lärare på Södra Stockholms Folkhögskola. Han betonar vikten av att se alla deltagare som vuxna individer och skapa en bra grupp. Det görs bland annat genom intervjuer, gruppövningar och projektarbeten. Deltagarna själva har fått välja de teman de arbetar med; etik och moral samt hälsa och motivation. Man skriver även cv och tränar på att göra jobbintervjuer. Eftersom deltagarna saknar gymnasiekompetens är inte första målet att de ska få jobb, utan att de ska få lust att studera igen, säger Johan Norlin. Det är tredje omgången av ungdomsgarantin på Södra Stockholms Folkhögskola och bland de tidigare deltagarna är det flera som börjat plugga, bland annat på folkhögskolans egen allmänna linje. Det handlar absolut inte om att de ska börja läsa just här. Om de bara har några gymnasieämnen kvar att läsa in passar komvux bättre, säger Johan. I datasalen håller deltagarna som bäst på med ett projektarbete om gallerier i förorten. Muhammed Harin sitter koncentrerad framför en av datorerna. Han arbetade i flera år på ett bemanningsföretag innan han blev av med jobbet på grund av neddragningar inom Posten. Jag har varit arbetslös i drygt ett år. Jag har sökt många jobb och haft en tremånaders praktik på ett hotell. Där blev jag först lovad jobb, men vi skrev aldrig några papper, säger han. Nu funderar Muhammed Harin på att läsa in gymnasiet. Kanske för att kunna gå en utbildning till internationell researcher på Yrkeshögskolan. Med min bakgrund från Libanon skulle det passa perfekt. Det här har gett mig motivation och jag kan tänka mig att komma tillbaka, kanske går jag den allmänna linjen. Även hans klasskamrat Chra, som är kurd från Iran, tänker börja plugga igen. Hon berättar att hon blev gravid och var mammaledig efter gymnasiet. Jag skulle gärna gå den allmänna linjen här. Det är roligt att komma hit, jag tycker särskilt mycket om historia. Men jag har bara två ämnen kvar från gymnasiet så det får bli komvux istället, säger Chra som har siktet inställt på att bli hudterapeut. Carina Järvenhag Kort om ungdomsgarantin l Den borgerliga regeringen införde ungdomsgarantin 1 december l Arbetsmarknadspolitisk åtgärd för unga mellan år som varit arbetslösa och inskrivna på arbetsförmedlingen i minst tre månader. l Syftet är att genom olika insatser hjälpa ungdomarna att få jobb eller börja studera.»det handlar om förpackat sunt förnuft«företagsuniversitetets bestseller 2010 var tredagarskursen Projektledning. En av de som leder kursen är Lisa de Verdier, som jobbar halva sin tid som projektledare och Projektledaren föreläser resten av Lisa de Verdier. tiden. Lisa är civilingenjör och har lång erfarenhet av att leda projekt. Hon tycker att det är värdefullt att ha ena foten kvar i verkligheten så att det blir en korsbefruktning. Vad beror boomen för projektledarutbildningar på Företagsuniversitetet på? Att jobba i projektform har länge legat i tiden och i sämre tider tvingas man ofta jobba mer strukturerat. Sen tror jag att ryktet om kursen sprids, samma företag kommer tillbaka. Kursdeltagarna kommer från många olika branscher och företag. De är inte alltid projektledare, men vill lära sig det strukturerade arbetssättet och få tillgång till verktygen. Projektmetodik handlar mycket om en verktygslåda av best practices. Lisa anser att utbildningen ska bygga mycket på delaktighet. Hon vill skapa ett öppet klimat där man vågar ställa frågor. Deltagarna får mycket praktisk träning. Projektmodellen är generell och kan översättas så att den passar alla organisationer. Projektledarskapet handlar dels om att kunna skapa struktur, att planera och följa tidplaner, dels om de lite mjukare delarna, att kunna driva och motivera människor. Det är det som är den roliga utmaningen i projektledarjobbet. FOLKUNIVERSITETETS ÅRSBERÄTTELSE

22 Folkuniversitetets kurser i intensiv engelska lockar deltagare från hela världen. Skälen till det är lika många som nationaliteterna. Välkommen till mångfaldens klassrum. SNABBT SKICKLIG PÅ ENGELSKA I ett rum på Folkuniversitetet i Stockholm sitter deltagare från Colombia, Tadjikistan, Afghanistan, Sverige, Thailand, Spanien, Kina, och Turkiet. De läser en kurs i intensiv engelska på nivå B1. Intensiv betyder att studietakten är snabbare än vanligt och i det här klassrummet går undervisningen helt på engelska. Vad är skillnaden mellan to resign, to quit and to retire? frågar läraren Lily Evans och ser sig om i klassrummet. To quit betyder att du slutar på ditt jobb, säger en kille från Iran. Yes, säger Lily. Alla de här orden betyder att man slutar jobba, men på olika sätt. En spansk tjej föreslår att to retire det gör man när man är gammal. Stämningen i rummet är lite uppspelt och eleverna diskuterar och skämtar, alla med olika brytning. Lily undervisar i engelska på alla sex nivåer. Just B1 är hennes favorit. Det är roligt för det är en bred nivå där man gör lite av allt. Man pratar, skriver, övar grammatik och att lyssna. Dessutom lär de sig vokabulär från olika områden som familj, resor eller jobb. Och så är det här en rolig klass! Längst bak sitter Semra Al-Shitan. För ett år sedan flyttade hon hit från Turkiet med sin man som är diplomat. Hon går kursen för att lära sig att tala korrekt engelska. Jag behöver lära mig mer grammatik. Och jag vill känna mig mer bekväm i att tala engelska, inte alltid tvingas tänka efter innan jag säger något, skrattar Semra. Alla deltagare börjar språkkursen med att göra ett test för att bli placerad på rätt nivå. Kurserna i intensiv engelska startar varje månad och pågår i fyra veckor, fyra eftermiddagar i veckan. Vissa går sedan vidare till nästa nivå, men många behöver längre tid och stannar någon månad till. Det svåraste tycker Lily är att sätta undervisningen på rätt nivå. Alla elever vill fokusera på olika områden. Vissa vill lära sig mer grammatik, andra vill prata mer. Det är faktiskt skillnader mellan människor från olika länder. Japaner och kineser är ofta jätteduktiga på grammatik, men inte så bra på att konversera på eng 22 FOLKUNIVERSITETETS ÅRSBERÄTTELSE 2010