Schaktningsövervakning i Hökhuvud Arkeologisk förundersökning av Hökhuvud 3:1 och 119:1 i Östhammar kommun, Hökhuvud socken, Uppsala län

Transkript

1 Schaktningsövervakning i Hökhuvud Arkeologisk förundersökning av Hökhuvud 3:1 och 119:1 i Östhammar kommun, Hökhuvud socken, Uppsala län Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning Rapporter från Arkeologikonsult 2015:2948 Tove Björk

2 Arkeologikonsult Optimusvägen Upplands Väsby Tel: Omslagsbild: Får vid Hökhuvud 119:1. Foto från N. Allmänt kartmaterial: Lantmäteriet Dnr: _ Arkeologikonsult 2015

3 Schaktningsövervakning i Hökhuvud Arkeologisk förundersökning av Hökhuvud 3:1 och 119:1 i Östhammar kommun, Hökhuvud socken, Uppsala län Tove Björk Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning Rapporter från Arkeologikonsult 2015:2948 Skutskär Tierp Hökhuvud Östhammar Österbybruk Gimo Björklinge Alunda Heby Bälinge Storvreta Uppsala Enköping Sävja Alsike Knivsta

4 Sammanfattning Under två dagar i oktober 2015 genomförde Arkeologikonsult en schaktningsövervakning i Hökhuvud socken, Östhammars kommun i Uppland. Anledningen var att Vattenfall Eldistribution AB skall upprusta elledningsnätet och gräva ner en elledning utmed en sträcka där flera fornlämningar berörs. Underkonsult till Vattenfall AB var IKKAB som utförde schaktningsarbetet. Endast två fornlämningar har bedömts kräva antikvarisk medverkan. Dessa fornlämningar är ett gravfält, Hökhuvud 3:1, samt en by-/gårdstomt, Hökhuvud 119:1. Inga nya anläggningar eller fynd påträffades vid schaktningsövervakningen.

5 Innehållsförteckning Sammanfattning...4 Inledning...7 Syfte...7 Topografi...7 Fornlämningsmiljö...7 Tidigare undersökningar och ingrepp... 8 Utförande... 9 Resultat Hökhuvud 3: Hökhuvud 119: Lokalens potential Referenser...12 Otryckta källor...12 Litteratur...12 Tekniska och administrativa uppgifter... 13

6 ± Hökhuvud 3:1 Hökhuvud 119: km Figur 1. De aktuella utredningsområdena vid Hökhuvud 3:1 och 119:1 markerade på Terrängkartan, skala 1: Fornlämning Hökhuvud 3:1 ± Hökhuvud 119: m Figur 2. De aktuella utredningsområdena vid Hökhuvud 3:1 och 119:1 markerade på Fastighetskartan, skala 1: Fornlämning

7 Inledning Arkeologikonsult har på uppdrag av Länsstyrelsen i Uppsala län genomfört en arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning inom fornlämningarna Hökhuvud 3:1 samt Hökhuvud 119:1 (figur 1) i Östhammars kommun (Lst beteckning , tidigare ). Initialt ingick även by-/gårdstomten Hökhuvud 158:6, men under arbetets gång kom denna att utgå. Syfte Uppdragsgivare var IKKAB, underkonsult till Vattenfall Eldistribution AB, som skulle upprusta elledningsnätet och gräva ner en elkabel utmed en sträcka där flera fornlämningar skulle kunna komma att beröras. Syftet med uppdraget var att övervaka schaktningsarbetet och säkerställa att inga fornlämningar kom till skada samt att dokumentera eventuella nyfunna fornlämningar. Topografi Den aktuella schaktningsövervakningen berörde delar av Borggårde och Sandby byar. Båda är belägna cirka en mil sydost om Östhammars centrum i Hökhuvud socken. Hökhuvud socken har en något varierad topografi. Gravfältet Hökhuvud 3:1 ligger invid byn Borggårde på en smal grusås (Uppsalaåsen) som i väst övergår i en bergsrygg med intilliggande åkrar och igenväxta beteshagar. Områdena runt gravfältet utgörs av mindre berg och moränförhöjningar där flera områden varit av särskilt intresse för gruvbrytning efter exempelvis silver- och sulfidmalm. By-/gårdstomt Hökhuvud 119:1 ligger invid Sandby som är beläget i en sedimentdal innanför mindre moränkrön. Själva by-/gårdstomten är belägen på en flack moränhöjd där enstaka block ligger synliga. Genom socknen rinner Olandsån i nordöstlig riktning vilken sannolikt varit betydelsefull som handels- och förbindelseled under förhistorisk tid samt som flottningsled under senare tid. Fornlämningsmiljö Under 1300-talet omnämns Hökhuvud flera gånger i diverse historiska dokument som paraochia hökhoout (1316), ecclesie höcobdi (1331) och hökhufwuth sokn (1382), vilka huvudsakligen tar upp Hökhuvud sockens administrativa indelningar och kyrkliga förhållanden (Dahlbäck et al. 1972). Av ortsbefolkningen har Hökhuvud beskrivits som en höjd där hökar hållit till. Det har angetts att sockennamnet kommer av Torer Hök, en man som beskrivits som en storbonde, framgångsrik sjöfarare eller möjligen hövitsman under förkristen tid (Lannergård 1956:15). Torer Höks grav uppges vara belägen inom gravfältet Hökhuvud 26:1 (figur 2), som ligger invid länsväg 288 och består av 85 stensättningar. Torer Höks grav är en av gravfältets största med en diameter på ca 12 meter (FMIS). Fornlämning Hökhuvud 3:1 utgörs av ett gravfält bestående av ett 70-tal fornlämningar i varierande former, varav en del delvis skadade (figur 2). Fornlämningen är belägen inom Borggårde by. Byn omnämns första gången år 1316 som Bulgardhi vilket har tolkats betyda storgården (Lannergård 1956). Borggårde blev sedermera även känt för den gruvbrytning efter silvermalm som pågick där från 1500-talets början och som kung Gustav Vasa hoppades kunna inbringa skatter till kronan. Gustav 7

8 Vasas entusiasm för Borggårde ledde till att han avhyste prästen från Borggårde till Sandby och istället byggde en ståtligare kungsgård där åt sin fogde vars huvudsakliga uppgift var att övervaka gruvdriften. Gruvan var i drift fram till 1600-talet. Fornlämningen Hökhuvud 119:1 (figur 3) är belägen i Sandby. Sandby omnämns första gången år 1341 och tros vara socknens äldsta kärnbygd som tillsammans med flera andra byar utgjorde Sandby åtting som tillhörde Olands härad (Lannergren 1956). Fornlämningen utgörs av en övergiven by-/gårdstomt i nära anslutning till Löts gamla bytomt. Hökhuvud 119:1 omfattar ett cirka 100 x 50 meter stort område och består av en grund efter ett boningshus, ytterligare fyra husgrunder (varav en med spisröse) och tre källargrunder (FMIS). 194:1 193:1 192:1 240:1 159:1 3:1 191:1 4:1 5:1 6:1-2 12:1 177:1 176:1 178:1 155:1 70:1-2 10:1 ± 69:1 172:1 127:1 173:1 125:1 121:1 157:1 147:1 22:1 148:1 119:1 149:1 212:1 153:1 Fornlämning 7: :1 Hökhuvud Bevakningsobjekt 154:2 11:1 168:1 Hökhuvud 154:1 9:1-2, 150:1 Övrig kulturhistorisk lämning 8:1 67:1 Uppgift om 151:1 66:1 129:1-4, 302, 303 Fornlämning 152:1 65:1-2 15:1 132:1 21:1 133:1 Övrig kulturhistorisk lämning 138:1-2, 263, :1 68: :1 19:1 293, 295, 296, 29:1 Fornlämning :2 298, 316, :1 16:1 Bevakningsobjekt m : :1, 126:1 Övrig kulturhistorisk lämning 340 Figur 3. Närliggande fornlämningar (samtliga inom Hökhuvud) markerade på Fastighetskartan, skala 1: Tidigare undersökningar och ingrepp Gravfältet Hökhuvud 3:1 inventerades år Vid denna inventering samt efter Arkeologikonsults förundersökning 2015 har gravfältet konstaterats vara delvis utgrävt samt dessvärre ganska skadat. Enligt fornminnesregistret (FMIS) är det framförallt gravfältets sydostra och nordostra delar som har skador efter grustäkt. Två bilvägar går rakt igenom gravfältet. Den ena vägen går rakt igenom fornlämningen i nordostlig sydvästlig riktning och viker av mot väst in på fastighet Borggårde 8:3. Vägen har sannolikt bidragit till att gravar skadats. Den har använts som transportväg under bland annat 1960-talet för tyngre fordon lastade med grus från den grustäkten som funnits inom fornlämningen. I samband med detta förstärktes vägen (Nordström 1966). Denna väg brukas än idag av boende i området och har sannolikt i samband med vägunderhåll bland annat vintertid bidragit till att gravar fortsättningsvis skadats. Efter tillstånd från länsstyrelsen har vägen grusats i syfte att skydda gravarna så att inte fler skadas (Bernt Svedbro muntligt meddelande). 8

9 Landsvägen, Norra Hökhuvudsvägen, som tillkommit i mitten på 1930-talet på grund av en uträtning av vägsträckningen delar nu gravfältet i två delar. I samband med landsvägsarbetet inleddes en arkeologisk utgrävning och 13 gravar undersöktes. Dessvärre hann några gravar schaktas bort innan undersökningen. Flera av de utgrävda gravarna var högstatusgravar med ett rikt innehåll av gravgåvor. Bland annat hittades glaspärlor, smyckesdetaljer, nålhus, kamfragment och broddar, men även stora mängder nitar och spikar (Atterman 1936). Även fornlämning Hökhuvud 119:1 korsas av en äldre väg och är således delad. Inga tidigare arkeologiska ingrepp har registrerats inom fornlämningen. Utförande Fältarbetet utfördes av en arkeolog oktober Till schaktdragning användes en hjulburen grävmaskin med planskopa. Arbetet inleddes med schaktning, utanför den sydvästra delen av Hökhuvud 3:1, mellan befintlig bilväg och staketet tillhörande fastighet Borggårde 8:3. Två schakt grävdes i anslutning till fornlämningen (figur 4). Efter muntlig överenskommelse med Länsstyrelsen upptogs även fem mindre schakt mellan befintlig bilväg och staketet till en fårhage inom fornlämning Hökhuvud 119:1 (figur 5). Detta i syfte att säkerställa att inga anläggningar fanns utmed den planerade ledningsdragningen. Samtliga inmätningar gjordes med en GPS med nätverks-rtk med en standardavvikelse på cirka 0,02 meter i öppen terräng. Därtill beskrevs och fotograferades schakten. Figur 4. Schakt 2 inom Hökhuvud 3:1. Foto från N. Figur 5. Schakt 1 inom Hökhuvud 119:1. Foto från V. 9

10 Resultat Hökhuvud 3:1 Vid Hökhuvud 3:1 grävdes två schakt (figur 6). Schakt 1, som var det schakt där elkabeln skulle ligga, blev cirka 165 meter långt. Detta inkluderar samtliga mindre utlöpare. Utlöparna från schaktet utgjordes av anslutningsschakt med bredbandledningar. Schaktet blev i snitt 0,5 meter brett och 0,6 meter djupt. Eftersom Hökhuvud 3:1 ligger på Uppsalaåsen utgjordes underlaget av ett cirka 0,1 meter tunt lager siltig jord och därunder osorterad sand, grus och sten. Hökhuvud 119:1 Inom Hökhuvud 119:1 grävdes fem schakt (figur 7) utmed befintlig bilväg. Schakten blev i snitt 1,5 x 0,5 meter stora och 0,6 meter djupa. Översta lagret i samtliga schakt bestod av cirka 0,2 meter tjock jord av matjordskaraktär. Därefter osorterad sand och större stenar samt partier med brun lerjord. Lagren föreföll vara tämligen omrörda. Inga anläggningar eller fynd påträffades i något av schakten inom Hökhuvud 119:1. Schakt 2 blev betydligt mindre och var det schakt där nätstationen skulle placeras. Djupet på schaktet blev cirka 0,4 meter och storleken 4,5 x 4,5 meter. Underlaget utgjordes av ett 0,1 meter tunt lager siltig jord och därefter osorterad sand, grus och sten. Inga anläggningar eller fynd påträffades i schakten inom Hökhuvud 3:1. Lokalens potential Hökhuvud socken med byarna Borggårde och Sandby innehar flera olika typer av fornlämningar som gravfält, ensamliggande högar, runristningar, by/gårdstomter och gruvor, vilka vittnar om ortens intressanta läge med Uppsalaåsen, Olandsån och urberggrunden för gruvbrytning. Platsens stora tillgång på naturresurser har varit av stor betydelse under lång tid. Borggårde och Sandby omtalas redan under 1300-talets första hälft i samband med olika kyrkliga indelningar. Flera andra arkeologiska undersökningar visar på att bygden har mycket att förmedla historiskt (Larsson 2014:8). Vissa fornlämningar har skadats i samband med exploatering och sannolikt har vi gått miste om viktig information. Men den för tiden noggranna arkeologiska undersökningen år 1936 visade att gravfältet hade flera rika gravar vilket styrker att orten varit mycket betydelsefull. De helt eller delvis skadade gravarna inom Hökhuvud 3:1 borde om möjligt besiktigas och dokumenteras. Hökhuvud 119:1 förefaller än idag vara någorlunda bevarat. 10

11 ± Schakt Schakt m Schakt Hökhuvud 3:1 Befintlig väg Figur 6. Schakt 1 och 2 inom Hökhuvud 3:1, skala 1: Översikt med Fastighetskartan, skala 1: ± Schakt 7 Schakt 5 Schakt 6 Schakt 4 Schakt m Schakt Hökhuvud 119:1 Befintlig väg Figur 7. Schakt 1 5 inom Hökhuvud 119:1, skala 1: Översikt med Fastighetskartan, skala 1:

12 Referenser Otryckta källor ATA. Dnr 3027/36. Fil.kand. Ingemar Atterman. ATA. Dnr.270/66. Landsantikvarie Alf Nordström Bernt Svedbro (muntliga uppgifter). Boende på fastighet Borggårde 8:3. Fornminnesregistret (FMIS) Litteratur Dahlbäck G, Jansson B, Westin G, T., Det Medeltida Sverige. Norra Roden. Uppland. Stockholm. Lannergård S Hökhuvud Bygd och Människor. Några data ur socknens historia, bebyggelse och folkliv. Hökhuvuds hembygdsråd, Gimo. Larsson F., Från bronsålder till historisk tid i Tiundas och Norra Rodens gränsland. Arkeologisk utredning, steg 1 & 2. UV Rapport 2014:95. 12

13 Tekniska och administrativa uppgifter Arkeologikonsults projektnummer: 2948 Länsstyrelsens diarienummer: , tidigare Handläggare, Länsstyrelsen Uppsala län: ylva Stenqvist Millde Uppdragsgivare: Underkonsult: Socken: Kommun: Län: Koordinatsystem: Höjdsystem: Vattenfall Eldistribution AB ikkab Hökhuvud socken Östhammar kommun Uppsala SWEREF99 TM rh00 Typ av underökning: förundersökning Utförandetid fältarbete: oktober 2015 Projektledare och rapportansvarig: Fältarkeologer: Planer & layout: Kvalitetssäkring: Fynd: tove Björk tove Björk ida Söderström cecilia Lindblom inga fynd tillvaratogs 13

14 Rapporter från Arkeologikonsult 2015:2948