LÄSANDE KLASS CIRKELLEDARSTÖD

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "LÄSANDE KLASS CIRKELLEDARSTÖD"

Transkript

1 EN LÄSANDE KLASS LLEDARSTÖD E K R I C

2 Författarpresentation Toura Hägnesten är lärare, speciallärare, grupphandledare med en masterexamen i specialpedagogik samt magisterexamina i ledarskap och läs- och skrivsvårigheter samt en grupphandledarutbildning på avancerad nivå från ErstaSköndal. Verksam som utvecklingslärare på Medioteket, Utbildningsförvaltningen, Stockholm. Bloggar på PedagogStockholm: Foto Hans Johansson

3 INNEHÅLL Innehåll Inledning 3 Inför uppstarten 4 Utgångspunkter 6 Innan ni börjar 9 Träff 1 Introduktion 9 Träff 2 Strategi Spågumman och Detektiven 9 Träff 3 Strategi Reportern 9 Träff 4 Strategi Konstnären och Cowboyen 10 Träff 5 Erfarenhetsutbyte runt undervisning med de fem strategierna 10 Första träffen 11 Vi bekantar oss med studiehandledningen 11 Dagens uppgift - Introlektionerna 13 Att göra till andra tillfället 13 Andra träffen (Spågumman och Detektiven) 15 Dagens uppgift - Förutspå och reda ut oklarheter 16 Att göra till tredje tillfället 17 Tredje träffen (Reportern) 18 Dagens uppgift - Att ställa frågor 19 Att göra till fjärde tillfället 20 Fjärde träffen (Cowboyen och Konstnären) 21 Dagens uppgift - Att återberätta/sammanfatta och att skapa inre bilder 22 Att göra till femte tillfället 23 Femte träffen 25 Dagens tema - Att undervisa i läsförståelse samt utvärdering 25 Textrörlighet 25 Utvärdering av studiecirkeln 27 Litteraturreferenser 28 Internetkällor för mer läsning 28

4 Inledning Brev till deltagarna: Kära läsare, Just nu sitter du med dels studiehandledningen, dels detta stödmaterial till En läsande klass. Du tycker säkert att studiehandledningen ser alldeles väldigt tjock och omfattande ut! Jag säger bara GRATTIS! Ja, det är verkligen ett gediget material. Det sträcker sig från årskurs 1 till och med årskurs 6 och innehåller en mängd konkreta lektionsförslag. Kanske har du hunnit bläddra igenom hela materialet. Kanske inte. Det här häftet, ett stödmaterial, ska hjälpa dig och dina kollegor att tillsammans närma er, pröva och undervisa utifrån studiehandledningen En läsande klass. Ni har valt att gå samman i en grupp för att tillsammans stöta och blöta, pröva, anamma och kanske till och med förkasta lektionsförslag och idéer. Ni kommer att ge er in i ett strukturerat samarbete där ni tillsammans ska synliggöra vad som fungerar i er läsförståelseundervisning och vad som leder till ett ökat läsengagemang och därmed en ökad läskompetens hos era elever. Kärnfrågan för ert arbete är: Vad måste vi lära oss för att våra elever ska få en ökad läsförståelse?. Det blir en resa in i en gemensam lärprocess. Låt oss börja! Med vänlig hälsning Toura Hägnesten, Stockholm, 2014 En läsande klass, 3

5 Inför uppstarten Det här stödmaterialet är ett stöd för dig som cirkelledare och innehåller praktiska tips när det gäller hur man leder en cirkel och förslag på frågeställningar att diskutera samt på upplägg av studiecirkeln. Det är också studiecirkelmaterial för deltagarna. Ni som har bildat den här studiecirkelgruppen är nyfikna på och intresserade av hur en lärare explicit 1 kan undervisa i läsförståelse. Kanske känner ni er lite osäkra på var ni ska börja och hur ni kan göra? Tanken är att samtliga lärare på skolan ska kunna delta i studiecirkeln oavsett årskurs och vilka ämnen du undervisar i. De lässtrategier du finner i studiehandledningen till En läsande klass är strategier som används av goda läsare. Vi tror att du kommer att känna dig bekant med dem ganska omgående. Detta stödmaterial ger underlag för fem fortbildningsträffar om främst reciprok 2 läsundervisning. Utgångspunkten är att studiecirkeldeltagarna arbetar enligt de lektionsförslag som En läsande klass presenterar i sin studiehandledning. Dessa är utarbetade av fem lärare som själva arbetar i enlighet med dessa förslag. Det betyder också att de har använt de texter som används i studiehandledningen. Många lärare tycker att det är en svår uppgift att välja texter. En läsande klass har gjort detta åt dig. Texterna i studiehandledningen har visat sig tilltala eleverna och fungera bra i lässtrategiundervisningen. Du som har tagit på dig rollen som ledare har ansvar för att strukturera och skapa tydliga ramar för era träffar, fördela ordet så att alla kommer till tals samt se till att ni skapar ett bra samtalsklimat i gruppen. Som ledare förväntas du stötta gruppen med din kunskap och hjälpa deltagarna att förverkliga sina idéer, men du behöver inte vara expert. Deltagarna har ansvar för att delta aktivt och engagerat, vara lyhörda för de olika åsikter och erfarenheter som finns och som kommer att synliggöras under arbetets gång. Tänk på att vi alla är varandras arbetsmiljö och vikten av att hålla tider, stänga av mobiltelefoner och ge varandra talutrymme. De viktigaste verktygen i denna studiecirkel är reflektion och samtal. 1 Klart uttalad. 2 Ömsesidig. 4

6 Efter att ha deltagit i studiecirkeln ska deltagarna ha fått både kunskap om och färdigheter i att undervisa i läsförståelsestrategier, med särskilt fokus på reciprok läsundervisning. Detta förutsätter att du tillsammans med dina elever mellan studiecirkelträffarna arbetar med övningarna som finns i studiehandledningen En läsande klass. Författarna till studiehandledningen En läsande klass räknar med att du avsätter 30 minuter om dagen för undervisning i läsförståelsestrategier eller runt 2,5 timmar per vecka. Detta ska dock inte ses som ett hinder att delta för dig som arbetar deltid eller av andra schematekniska skäl inte träffar dina elever varje dag. Du arbetar med lässtrategierna 3 de dagar du träffar dina elever. Du behöver inte ladda ner och läsa hela studienhandledningen utan koncentrera dig på förord, metoddel samt det avsnitt som motsvarar den årskurs du undervisar i. Givetvis ska du välja att arbeta efter det avsnitt alternativt den årskurs du bedömer stämmer överens med dina elevers färdighetsnivå och behov. Det är viktigt att alla deltagare hinner arbeta med lektionsförslagen mellan träffarna varför vi rekommenderar att det ligger 3 4 veckor mellan träffarna. Det är viktigt att studiecirkelgruppen inte är vare sig för liten eller för stor varför rekommendationen är att 6 12 lärare deltar. Är gruppen mindre så förlorar gruppen i dynamik och erfarenhetsutbytet blir lidande, är gruppen större blir det mindre utrymme för deltagarna i de gemensamma diskkussionerna. Förslag på upplägg av studiecirkeln En läsande klass (se studieplan): 1½ - 2 studietimmar (60 min) x 5 träffar utspritt över en termin. Tänk på att: börja med att utse vem som ska ta rollen som cirkelledare. bestämma datum, tider och lokal där ni träffas. se till att alla har laddat ner de delar av studiehandledningen som är aktuella att arbeta efter. alltid utse en tidhållare som säger till när taltiden är slut eller när det är dags att gå vidare. Tidhållaren utgör ett stöd för dig som cirkelledare. Välkommen som cirkelledare och deltagare! 3 Lässtrategier är de verktyg som läsaren använder för att förstå en text. Exempel på evidensbaserade lässtrategier är att förutspå vad en text kommer att handla om, reda ut oklarheter, ställa frågor samt sammanfatta. 5

7 Utgångspunkter Trender i internationella likväl nationella studier visar på sjunkande resultat för svenska elever, framförallt för läsförståelse. En del av orsakerna lyfter Skolinspektionen fram i sina granskningar. I Sveriges nationella kvalitetsgranskningar påpekas exempelvis att: undervisningen inte uppmuntrar till kommunikation och reflektion kring texter, vare sig muntligt eller skriftligt. det föreligger ett stort behov hos lärare att utveckla arbetet med läsförståelsestrategier i undervisningen för att förbättra elevers läsförståelse. elever sällan utmanas i sin läsning. urvalet av texter är alltför begränsat. Skönlitterära texter dominerar. Fler textarter behöver användas i större utsträckning i undervisningen. trots satsningar på IT behöver arbetet med digitala texter i ett multimodalt perspektiv stärkas. lärarna är ofta osäkra på var i sin utveckling eleverna befinner sig. Detta gör att de texter eleverna erbjuds inte alltid är anpassade efter elevens behov. Vår kursplan Lgr 11 skriver om lässtrategier i ämnena modersmål, svenska samt svenska som andra språk men ger inga konkreta exempel på hur begreppet lässtrategier ska förstås eller läras ut. För årskurs 1 3 är kunskapskravet för godtagbara kunskaper i svenska i slutet av årskurs 3 att: Eleven kan läsa bekanta och elevnära texter med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt. Genom att kommentera och återge några för eleven viktiga delar av innehållet på ett enkelt sätt visar eleven grundläggande läsförståelse. Dessutom kan eleven föra enkla resonemang om tydligt framträdande budskap i texterna och relatera detta till egna erfarenheter. (Skolverket 2011, sidan 227) För årskurs 4 6 är kunskapskravet för betyget E i svenska att: Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter för barn och ungdomar med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt. Genom att göra enkla, kronologiska sammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med viss koppling till sammanhanget visar eleven grundläggande läsför ståelse. Dessutom kan eleven, utifrån egna erfarenheter, tolka och föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i olika verk samt på ett enkelt sätt beskriva sin upplevelse av läsningen. (Skolverket 2011, sidan 228) 6

8 Kunskapskraven beskriver inte vad som menas med lässtrategier utan det råder här en frihet för läraren att själv konkretisera begreppet. Det förutsätter också att läraren har kännedom och kunskap om olika lässtrategier och vilka som är evidensbaserade 4. När lärare undervisar i lässtrategier och strukturerade textsamtal ökar eleverna sin läsförståelse (Reichenberg 2011). Det föreligger ett behov av att i större utsträckning undervisa explicit i läsförståelsestrategier. För att klara detta behöver lärare utveckla sin kompetens inom området. Lärare behöver erövra, utveckla och känna sig bekväma med att använda ett professionellt språk för samtal runt läsande och läsförståelse, få verktyg för att explicit kunna undervisa i läsförståelse samt hitta vägar för att integrera 5 ett formativt 6 förhållningssätt i sin bedömning av läsande och läsförståelse. Det yttersta och övergripande målet är förbättrade elevresultat. Denna studiecirkel erbjuder en väg till en ökad lärarskicklighet. Studiecirkeln är ett praktiskt exempel på kollegialt lärande och systematiskt kvalitetsarbete. Med kollegialt lärande menar jag att ni i gruppen gemensamt arbetar med er egen professionsutveckling i och med att ni följer och arbetar med studiehandledningen En läsande klass och under cirkelträffarna reflekterar över er egen undervisning. Cirkelstödet bygger på att deltagarna tar hjälp av varandra genom att göra observationer i varandras klassrum i samband med varje nytt moment i undervisningen enligt studiehandledningen. Detta leder till en professionsutveckling där ni genom ett strukturerat samarbete tillägnar er nya erfarenheter och kunskaper i er dagliga undervisning. Din tysta kunskap utvecklas till en reflekterad kunskap. Enligt skollagen ska alla skolor arbeta med systematiskt kvalitetsarbete. Detta görs på alla nivåer. Viktiga aspekter i ett systematiskt kvalitetsarbete är långsiktighet, att följa upp och koppla undervisning till mål och resultat samt ha fokus på elevernas lärande och kunskapsutveckling. Kärnfrågan är: Vad måste vi lära oss för att våra elever ska nå måluppfyllelse? (Skolverket 2013, sidan 28). En läsande klass tar sin utgångspunkt i ovanstående. Fokus ligger på att lärarna som använder studiehandledningen ska lära sig undervisa enligt den evidenbaserade läsundervisningsmodellen RT, Reciprocal Teaching, eller RU, reciprok undervisning, på svenska. RT beskrivs i forskningslitteratur 4 Evidensbaserad handlar om graden av tillförlitlighet ur ett vetenskapligt perspektiv. En modell ska vara utprövad i forskningssammanhang. Detta ska vara gjort kombinerat med en kritisk analys och en syntes av en stor mängd forskning. Dessutom är detta arbete gjort utifrån en systematisk, klart uttalad och kvalitetssäkrad metod. 5 Få att ingå som en del av något. 6 En formativ bedömningsprocess kännetecknas av att målet för undervisningen tydliggörs, att information söks om var eleven befinner sig i förhållande till målet och att återkoppling ges som talar om hur eleven ska komma vidare mot målet. Forskning har visat att formativ bedömning ökar elevernas lärande. 7

9 som dels ett multistrategiprogram (NRP 2000), dels som en evidensbaserad undervisningsmodell som ger stor effekt på utvecklingen av elevers läsförståelse (NRP 2000; Hattie 2009). Reciprok undervisning bygger på fyra grundpelare: att förutspå, att ställa frågor, att reda ut oklarheter samt att sammanfatta textens huvudbuskap. Dessa fyra förmågor ingår bland de sju strategier som förklarats framgångsrika och rekommenderas i NRP-rapporten Teaching Children to Read (2000). Övriga strategier är förmågan att övervaka sin egen förståelse (selfmonitoring), det kooperativa 7 lärandet, användning av grafiska och semantiska 8 verktyg (som t.ex. tankekartor och tabeller) samt kunskap om olika berättelsestrukturer. En läsande klass lägger också till strategin att skapa inre bilder i lektionsförslagen. Denna strategi benämns Konstnären. Strategierna representeras av fem symboler: Spågumman (förutspår), Detektiven (reder ut oklarheter), Reportern (är nyfiken och ställer frågor), Cowboyen (sammanfattar) samt Konstnären (skapar inre bilder). 7 Ett gemensamt lärande där elever arbetar i par, team eller på annat sätt tillsammans. 8 Språkliga begrepp och föreställningar. 8

10 Innan ni börjar Besök webbsidan och bekanta dig med vad som finns där. Börja med att ladda ner studiehandledningen till En läsande klass samt symbolbilderna, dvs. Spågumman, Reportern, Detektiven, Cowboyen samt Konstnären. Alla deltagare läser sidorna 8 19 samt Lärare i årskurs 1 3 läser sidorna och lärare i årskurs 4 6 läser sidorna Skriv ut och dela ut foldern En läsande klass både till deltagarna i studiecirkeln och till övriga kollegor på skolan. Vår erfarenhet är att det är en fördel om dina kollegor som inte deltar i studiecirkeln informeras om denna samt om satsningen En läsande klass. Foldern finns att ladda ner från webbsidan för En läsande klass. I studiecirkeln kommer vi under fem träffar att diskutera lässtrategier, vår undervisning i lässtrategier, våra iakttagelser för hur eleverna tar till sig lässtrategierna och vilka tecken på läsengagemang och läsförståelse vi ser. För att kunna diskutera dessa saker krävs ett gemensamt professionsspråk. Som en del i cirkelträffarna ingår att tillsammans också identifiera centrala ord och begrepp samt anteckna och diskutera dessa och deras betydelse. Ord som är lågfrekventa och används i detta stödmaterial har fått sin betydelse förklarad på sista sidan i materialet. Träff 1 Introduktion Syftet med första träffen är att deltagarna orienterar sig i studiehandledningen samt förbereder sig för att tillsammans med eleverna arbeta med introduktionslektionerna. Träff 2 Strategi Spågumman och Detektiven Vid andra träffen diskuterar deltagarna sina erfarenheter av undervisningen enligt introduktionslektionerna. Sedan fortsätter arbetet med de första lässtrategierna dvs. Spågumman, att förutspå, och Detektiven, att reda ut oklarheter. Träff 3 Strategi Reportern Vid tredje träffen diskuterar deltagarna sina erfarenheter av undervisningen där Spågumman och Detektiven introducerades. Sedan fortsätter arbetet med lässtrategin Reportern, att ställa frågor. 9

11 Träff 4 Strategi Konstnären och Cowboyen Vid fjärde träffen diskuterar deltagarna sina erfarenheter av undervisningen där Reportern introducerades. Sedan fortsätter arbetet med lässtrategierna Konstnären, att skapa inre bilder, och Cowboyen, att sammanfatta. Till femte träffen förväntas deltagarna har arbetat med samtliga fem läsförståelsestrategier tillsammans med sina klasser. Träff 5 Erfarenhetsutbyte runt undervisning med de fem strategierna Den femte avslutande träffen ägnas åt erfarenhetsutbyte av deltagarnas undervisning i de fem läsförståelsestrategierna, diskussioner runt gjorda reflektioner i samband med observationstillfällena samt en utvärdering av studiecirkeln. 10

12 Första träffen Gå igenom att alla är överens om datum och tider för era fem träffar. Kontrollera att alla har laddat ner stödmaterialet samt symbolbilderna. Disponera tillsammans tiden och utse en tidhållare. Bestäm också OM och NÄR ni ska ta en paus på 5 10 minuter. Ägna fem minuter åt att alla skriver ner sina förväntningar på studiecirkelträffarna, på vad deltagandet kommer att ge, på dig som cirkelledare samt på varandra. Tänk på att även cirkelledaren skriver. Sedan går ni varvet runt i gruppen så att alla får presentera vad de har skrivit. Fatta er kort och bryt efter 2 3 minuter. Tidhållaren säger till när tiden är ute för var och en. En deltagare utses till sekreterare och gör kortfattade anteckningar under rundan. Spara anteckningarna så ni kan ta fram dem under sista tillfället när ni gör er utvärdering. Studiecirkelledaren delar ut ett VÖL-diagram till var och en av deltagarna (finns att hämta på webbsidan för En läsande klass). Deltagarna ska tänka på ämnet att undervisa i läsförståelse samt RU, reciprok undervisning, när de fyller i VÖL-diagrammets tre kolumner. Deltagarna skriver in vad de vet, V, i första kolumnen, vad de önskar veta, Ö, i andra kolumnen. Skriv ingenting i den tredje kolumnen L (L står för lärt mig ). Skriv namn på diagrammet. Cirkelledaren samlar in diagrammen och lägger i ett kuvert som sparas till femte och sista tillfället då diagrammen åter tas fram och den sista kolumnen fylls i som en del i utvärderingen. Vi bekantar oss med studiehandledningen Vi bekantar oss med studiehandledningen genom att använda en lässtrategi som kallas för THIEVES (utvecklad av Zwiers, 2004, utifrån Manz, 2002). Detta är en akronym 9 för: 1. Title titel, rubrik 2. Headings rubriker 3. Introduction inledning och presentation 4. Every first sentence in every paragraph or section första meningen eller avsnittet 5. Visuals and vocabulary grafiska element och ord/begrepp 6. End-of-chapter questions avslutande frågor 7. Summary sammanfattning, att identifier huvudbudskapet 9 En förkortning bildad av begynnelsebokstäverna i flera ord där förkortningen kan läsas ut som ett eget ord. 11

13 THIEVES används inför läsandet av en ny text eller ett nytt avsnitt. Det är en strategi för att skapa förförståelse och ge en helhetsbild. Börja med att tillsammans titta på titel, rubriker och inledning. Vad säger dig En läsande klass? Vad är en En läsande klass? Vad betyder det för dig? Vad tror du att det kommer att betyda för din undervisning? Diskutera tillsammans och fortsätt sedan diskussionen med nedanstående frågeställningar. Vad ser du för skillnader mellan RT och TSI (läs sid ) Hur märks de skillnaderna i din undervisning? Vad av det som beskrivs gör du redan med din klass? Vilka avsnitt finns det i studiehandledningen? Hur ser ni på att lektionsförslagen kallas planeringar? Vad är det som återkommer i de olika avsnitten? Vilka mönster kan du se för det fortsatta arbetet med lässtrategierna i din undervisning? Vilka centrala ord och begrepp finner du i studiehandledningen En läsande klass? Lista dessa och diskutera betydelsen? Förstår ni de centrala orden och begreppen på samma sätt eller vad skiljer? Utse en deltagare som sammanställer och gör en gemensam lista över de centrala ord och begrepp som gruppen tog upp. Vilka så kallade grafiska och semantiska hjälpmodeller (tabeller, tankekartor, diagram, bilder) ser du? Diskutera vilka av dessa ni är vana att arbeta med sedan tidigare. Vilka erfarenheter har ni av att arbeta med dessa, dvs. de grafiska och semantiska hjälpmodellerna? Sammanfatta huvudbudskapet i studiehandledningen En läsande klass. Börja med att var och en skriver ner de vad ni tycker är de tre viktigaste begreppen. Gör en gemensam lista och diskutera samtidigt era val av ord och begrepp. Vad är gemensamt i era val av ord och begrepp? Vilka skillnader ser ni? Diskutera även innebörden av dessa ord och begrepp för att se om de betyder samma eller olika saker för deltagarna i gruppen. 12

14 Dagens uppgift - Introlektionerna Nu ska ni här i studiecirkeln arbeta praktiskt med modellektionerna. Detta är en förberedelse inför att genomföra modellektionerna i er ordinarie undervisning. Ni arbetar i par. Läs texten högt för din lärarkollega och tänk högt parallellt med din läsning utifrån de fem läsfixarna, Spågumman, Reportern, Detektiven, Cowboyen och Konstnären. Nöj er med att arbeta med ett avsnitt i taget så ni båda två hinner prova rollen som lärare. Håll upp korten med respektive läsfixare allteftersom du refererar till dessa. Använd förslagen på hur du kan tänka högt i fotnoterna (för lärare årskurs 1 3 sidorna samt för lärare årskurs 4 6 sidorna Byt roller efter 3 4 min. Cirkelledaren fungerar nu som tidhållare och säger till när det är dags att byta roller. När alla har provat på att läsa högt och tänka högt med hjälp av läsfixarna så går ni vidare till att sammanfatta det viktigaste. Efter att ha återberättat innehållet utifrån vad som hände först, sedan och sist går ni över till att diskutera vad ni tycker är textens huvudbudskap. Vad handlar texten En otrolig natt egentligen om? Vilka ledtrådar stöder du dig på? Att göra till andra tillfället Genomför Modellektion intro på sidorna (lärare årskurs 1 3) respektive sidan alternativt 112/ 146/ (lärare årskurs 4 6) med dina elever. Även lärare i årskurs 4 6 kan börja med det lektionsförslag och upplägg som finns på sidorna för att senare gå fram i studiehandledningen till de sidor som gäller årskurs 4, 5 eller 6. Introducera och praktisera hur du som läsare gör olika saker före, under och efter att du läser en text samt att du nu konkret kommer att visa vad du menar. Samtalet före, under och efter läsningen är viktigt och får inte hastas förbi. Dela upp arbetet på två eller flera lektioner så att du arbetar med strategin Cowboyen, dvs. att återberätta/sammanfatta, under ett separat lektionspass. Detta ger dig utrymme att gå in på skillnaden mellan att återberätta och sammanfatta. Först återberättar ni texten för respektive årskurs och sedan fortsätter ni med att diskutera tillsammans vad ni tyckte att respektive text egentligen handlade om. 13

15 För att introducera skillnaden mellan att återberätta och sammanfatta kan ni exempelvis utgå från barnvisan Imse Vimse spindel. Vad händer först, sedan och sist? Jämför detta med vad ni kommer fram till om ni ställer er frågan: Vad handlar visan om egentligen? Diskutera detta tillsammans med eleverna. Vid detta första tillfälle introducerar ni bara Cowboyen. Det är först efter det fjärde tillfället ni går på djupet med skillnaderna mellan att återberätta respektive att sammanfatta. Lägg på minnet att varje gång ni introducerar en ny lässtrategi är det mycket viktigt att dina elever är helt på det klara med: Vilken lässtrategi? Varför? När? Hur? Oavsett elevernas ålder så ska de veta vilken lässtrategi de håller på och lär sig och varför de ska kunna just den lässtrategin. De ska också lära sig när de ska använda lässtrategin och hur den används. Svaren på frågeorden vilken, varför, när och hur är mycket viktiga därför att det är elevernas metakognitiva tänkande vi arbetar för att utveckla. 14

16 Andra träffen (Spågumman och Detektiven) Uppföljning av 1a träffen Diskutera först i par och sedan tillsammans. Hur gick arbetet med modellektionerna? Hur fungerade det att tänka högt? Följde du förslagen på frågor i texternas fotnoter? Vilka erfarenheter gjorde ni när ni tänkte högt med hjälp av föreslagna frågor? Kommer det fram några skillnader i era erfarenheter? Något som skiljer era erfarenheter i undervisningen av de yngre respektive de äldre åldrarna? Vi vill att eleverna är engagerade och tar en aktiv roll i vår läsundervisning. Hur tog eleverna sig an uppgiften att tänka högt? Hur skulle ni vilja beskriva elevernas läsengagemang? En stjärnläsare vet när hen förstår och när hen inte förstår. När stjärnläsaren inte förstår saktar hen ner, går tillbaka och/eller läser om. Dagens tema: Att tänka högt, att förutspå och att reda ut oklarheter Att tänka högt är ett sätt att synliggöra att läsning omfattar en aktiv tankehandling. Parallellt med själva läshandlingen tänker läsaren. Många lärare finner det obekvämt att tänka högt första gångerna varför det kan ta några lektioner för att komma igång. Även eleverna behöver få uppleva syftet med att läraren modellerar tänka högt strategin. Fortsättningsvis kommer ni att arbeta med tänka högt strategin under många lektioner. När ni modellerar tänka högt strategin ger ni eleverna en modell för hur en stjärnläsare 10 tänker under sin läsning. Detta är också ett exempel på begreppet scaffolding som innebär att läraren först visar hur eleverna ska göra, i det här fallet hur en stjärnläsare tänker under läsningen. Successivt låter läraren eleverna ta en alltmer aktiv roll för att till slut se arbetet med att tänka högt som ett naturligt inslag i undervisningen och lärandet; något eleven klarar på egen hand. 10 En läsare med hög grad av läsengagemang som gör inferenser, skapar inre bilder och ställer sig frågor utifrån texten. 15

17 Dagens uppgift - Förutspå och reda ut oklarheter Idag fortsätter vi med att fördjupa oss i strategierna Spågumman (att förutspå) och Detektiven (att reda ut oklarheter). Det betyder att vi nu ska förutspå vad en text handlar om samt ska reda ut oklarheter genom att gå på jakt efter nya, ovanliga, okända ord och uttryck. Detektiven letar också ledtrådar i texten, går till ordböcker och använder sina förkunskaper för att förstå sådant som först ser svårt ut. Konkret är det en bra idé att ge Detektiven i uppgiften att markera två till fyra ord med exempelvis en post-it lapp, en sticky-note eller med hjälp av några mini-bokmärken för Detektiven. Ta återigen fram texten En otrolig natt sidan (lärare årskurs 1 3) respektive Sömngångare sidan (lärare årskurs 4 6). Dessa texter använder ni för ert eget prova på arbete i studiecirkeln. Spågumman Börja med att sätta er i par utifrån vilka årskurser ni arbetar med. Slå upp sidan för lektion 1 för respektive årskurs. Inta lärar- respektive elevrollen. Den som börjar med lärarrollen följer anvisningarna. Byt roller så båda parter får prova på att vara både lärare och elev. Den som agerar lärare provar också att förutspå vad som ska hända med tänka högt strategin. Cirkelledaren säger till när det är dags att byta roller och strategi så alla hinner alla delar. Detektiven Gör samma sak med första lektionsförslaget för strategin Detektiven. Följ och prova det första lektionsförslaget. Byt roller så alla får agera både lärare och elev. Läraren ska modellera med tänka högt strategin hur Detektiven gör. Cirkelledaren säger till när det är dags att byta roller och strategi så alla hinner alla delar. Avslutningsvis diskuterar gruppen hur det gick, hur det kändes att agera lärare respektive elev, om något kändes svårt osv. Vilka erfarenheter gav detta er? Något ni tar med er till lektionerna med era elever? Hur vill ni presentera Detektivens uppgift att leta nya, ovanliga, okända ord och uttryck? Passar det klassen bättre att gå på ordjakt, leta ovanliga ord eller har du andra förslag? 16

18 Att göra till tredje tillfället Deltagarna undervisar enligt upplägg och lektionsförslag i studiehandledningen. Det betyder att lärare i årskurs 1 3 följer lektionerna 1 20, lärare i årskurs 4 6 lektionsplanering 2 5 för årskurs 4. Deltagarna avgör själva om de när de introducerar strategierna väljer att följa upplägg och lektionsplaneringar för de lägre årskurserna. Som framgår av materialet så är progressionen snabbare för årskurs 5 och 6 vilket kan upplevas som att det går för fort framåt för lärare som själva inte är bekanta med att undervisa i lässtrategierna inom reciprok undervisning. Inget hindrar att lärare i årskurs 5 och 6 introducerar arbetet utifrån texter och lektionsförslag för de tidigare skolåren. Varje lärare avgör själv vad som passar bäst att börja med. Nu har det också blivit dags att planera in observationstillfällen hos varandra. Målet är att alla gör en observation hos en kollega vid tre tillfällen, dvs. mellan andra och tredje tillfället, mellan tredje och fjärde tillfället samt mellan fjärde och femte tillfället. Fokus för observationerna är att iaktta och samla reflektioner runt aktuell lässtrategi. Syftet med detta är att samla underlag för samtalen och diskussionerna på cirkelträffarna med målet att utmana sig själv och varandra i lärarrollen. Mellan andra och tredje studiecirkeltillfället ligger fokus på undervisningen i att använda Spågumman och Detektiven. Förslag på frågeställningar att utgå från i observationerna kan vara: Iakttar du några skillnader i hur eleverna tar sig an Spågumman och Detektiven? Är alla elever lika aktiva? Något som förvånar dig? Hur påverkas elevernas läsengagemang? Hur tycker du att eleverna visar läsengagemang? 17

19 tredje träffen (Reportern) Uppföljning av 2a träffen Börja med att sätta er i par. Varje par diskuterar de erfarenheter ni har gjort i undervisningen sedan förra träffen. Har alla följt de aktuella lektionsplaneringarna? Om ni har gjort anpassningar hur har dessa sett ut? Några solskenshistorier, dvs. något som gått mycket bra? Något som förvånat er? Observationerna ni har gjort i varandras undervisning vad har de gett er? Har ni sett och noterat saker som ni inte var beredda på? Något som förvånat er? Har observatören haft samma upplevelse av de observerade lektionerna som undervisande läraren? Avslutningsvis samlar cirkelledaren ihop och sammanfattar deltagarnas erfarenheter. Vad är lika? Vad skiljer sig åt? Likheter och skillnader beror de på klasserna eller elevernas ålder? I annat fall på vad? Har deltagarna provat att använda strategierna Spågumman och Reportern på andra lektioner och i andra ämnen? Vad är erfarenheterna av detta? Dagens tema: Att ställa frågor NRP (2000) har bland sina sju rekommendationer med strategierna question answering och question generation. Dessa refererar till att elever dels ska svara på frågor, dels formulera egna frågor. Med hjälp av frågor skapar vi oss en förståelse. Det finns olika typer av frågor som i sin tur ligger på olika nivåer. Vi har exempelvis frågor vars svar: 1. finns klart och tydligt utskrivet i texten. Frågor och svar ligger på textnivå (på raden). 2. vi finner genom att använda ledtrådar i texten och föra ihop information från olika delar av texten. Läsaren måste göra kopplingar och dra enklare slutsatser (mellan raderna). 3. inte går att finna direkt i texten utan kräver att vi tolkar och gör inferenser men också använder våra egna personliga erfarenheter och kunskaper (bortom raderna). Notera att frågor av andra och tredje typen förutsätter och kräver att läsaren gör inferenser 11. Här är det viktigt att vara uppmärksam på att de svar som formuleras till frågorna motsvarar slutsatser som har stöd i texten. Frågor och svar måste alltid ha relevans i förhållande till texten och dess innehåll. I studiehandledningen används begreppen att ställa frågor och/ eller finna svar på, mellan eller bortom raderna. 11 Skapa mening genom att analysera, tolka och dra slutsatser.. 18

TILL ÄMNESGRUPPEN. Ett upplägg för fem träffar. Vinster med kollegialt lärande

TILL ÄMNESGRUPPEN. Ett upplägg för fem träffar. Vinster med kollegialt lärande TILL ÄMNESGRUPPEN Tycker du att det skulle vara givande att läsa och arbeta med boken tillsammans med andra? Detta kapitel är tänkt som ett underlag för det kollegiala arbetet med att utveckla läsundervisningen.

Läs mer

inga maj.eliasson@umea.se Ersdungen F 6 skola i Umeå

inga maj.eliasson@umea.se Ersdungen F 6 skola i Umeå inga maj.eliasson@umea.se Ersdungen F 6 skola i Umeå 1 Föreläsningens innehåll Varför projektet kom till Reciprok undervisning, vad är det? Hur vi konkret jobbar med RU Resultatet av interventionsstudien

Läs mer

Lässtrategier för läsförståelse

Lässtrategier för läsförståelse Lässtrategier för läsförståelse Att reflektera över den egna förståelsen att veta vad man ska jag göra när man inte förstår - enligt Barbro Westlund Att undervisa i läsförståelse, 2009 2.10.2014 Läsning

Läs mer

Helsingborg 2014, v 44 Att undervisa i läsförståelse - En läsande klass

Helsingborg 2014, v 44 Att undervisa i läsförståelse - En läsande klass Helsingborg 2014, v 44 Att undervisa i läsförståelse - En läsande klass Vad är läsförståelse? Redskap / strategier för förståelse En läsande klass-materialet Anita Jönsson Läs- och skrivutvecklare, Helsingborg

Läs mer

Vid läsning av berättande texter handlar förutsägelserna om vad som kommer att hända senare i berättelsen.

Vid läsning av berättande texter handlar förutsägelserna om vad som kommer att hända senare i berättelsen. Spågumman Spågumman förutspår vad som ska hända i en text. Hon kan ibland även gissa vad en bok ska handla om genom att titta på bilden som finns på bokens framsida. Spågumman hjälper dig att sätta igång

Läs mer

Temadag - Öka läsförståelsen 2014-01-30 1

Temadag - Öka läsförståelsen 2014-01-30 1 Ersdungen F-6 skola i Umeå Temadag - Öka läsförståelsen 2014-01-30 1 Vad jag kommer att prata om: Varför projektet kom till Reciprok undervisning, vad är det? Hur vi konkret jobbar med RU Resultatet av

Läs mer

När läsandet kan bli en tröskel i textsamhället. Stockholm 20 november 2012 Monica Reichenberg

När läsandet kan bli en tröskel i textsamhället. Stockholm 20 november 2012 Monica Reichenberg När läsandet kan bli en tröskel i textsamhället Stockholm 20 november 2012 Monica Reichenberg Det är svårare idag! Idag finns det en uppsjö av läseböcker, läsläror och läroböcker att välja bland. Vad ska

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning Rapport 2012:10 Läsundervisning inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning För att klara av studierna och nå en hög måluppfyllelse är det viktigt att eleverna har en god läsförmåga.

Läs mer

Eftertänksam läsning (Applegate & Applegate, 2010) Hattie, 2009 2013-05-06. Praktisk läsförståelsepedagogik. Bedömning av och för läsförståelse

Eftertänksam läsning (Applegate & Applegate, 2010) Hattie, 2009 2013-05-06. Praktisk läsförståelsepedagogik. Bedömning av och för läsförståelse Praktisk läsförståelsepedagogik barbro.westlund@isd.su.se Institutionen för språkdidaktik (ISD) Department of Language Education Dyslexikongressen i Göteborg 130426 Pressley et al, 1989 Det finns ingen

Läs mer

Undervisningen ska även bidra till att eleverna får möta och bekanta sig med såväl de nordiska grannspråken som de nationella minoritetsspråken.

Undervisningen ska även bidra till att eleverna får möta och bekanta sig med såväl de nordiska grannspråken som de nationella minoritetsspråken. Pedagogisk planering i svenska. Ur Lgr 11 Kursplan i svenska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människan sin identitet, uttrycker sina känslor

Läs mer

Textsamtal utifrån skönlitteratur

Textsamtal utifrån skönlitteratur Modul: Samtal om text Del 5: Samtal före, under och efter läsning av text Textsamtal utifrån skönlitteratur Anna Kaya och Monica Lindvall, Nationellt Centrum för svenska som andraspråk Läsning av skönlitteratur

Läs mer

Utveckla MIK-arbetet. systematisk utveckling av arbetet med medie- och informationskunnighet på skolan

Utveckla MIK-arbetet. systematisk utveckling av arbetet med medie- och informationskunnighet på skolan Utveckla MIK-arbetet systematisk utveckling av arbetet med medie- och informationskunnighet på skolan Systematisk utveckling av arbetet med MIK på skolan MIK för mig är en igångsättare för att lyfta MIK-frågorna

Läs mer

Hur stödjer vi lärares lärande och professionalitet i ämnet svenska

Hur stödjer vi lärares lärande och professionalitet i ämnet svenska Hur stödjer vi lärares lärande och professionalitet i ämnet svenska Skolans värdegrund och uppdrag Lgr 11 s.9 En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang. Skolan ska stimulera elevernas

Läs mer

Pedagogisk planering för ämnet: Svenska

Pedagogisk planering för ämnet: Svenska 1(5) Pedagogisk planering för ämnet: Svenska Tidsperiod: årskurs 4 Syfte & övergripande mål: Vi kommer att läsa, skriva, lyssna och tala. Syftet är att du ska utveckla förmågan att: - formulera dig och

Läs mer

Centralt innehåll: Lokal Pedagogisk Planering i svenska. Ämnesområde: Skolfotot och Huset. Ansvarig lärare: Annika Svartling Andersson

Centralt innehåll: Lokal Pedagogisk Planering i svenska. Ämnesområde: Skolfotot och Huset. Ansvarig lärare: Annika Svartling Andersson Lokal Pedagogisk Planering i svenska Ämnesområde: Skolfotot och Huset Ansvarig lärare: Annika Svartling Andersson mail: annika.svartling.andersson@edu.upplandsvasby.se Centralt innehåll: Skillnader i språkanvändning

Läs mer

Ljungbackens skola Föräldrafrukost Tisdagen den 27 september 2016

Ljungbackens skola Föräldrafrukost Tisdagen den 27 september 2016 Ljungbackens skola Föräldrafrukost Tisdagen den 27 september 2016 Hur arbetar skolan med läs- och skrivinlärning? Hur kan du som förälder på bästa sätt stötta ditt barn i sin läs- och skrivutveckling?

Läs mer

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle.

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle. MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Verksamhetsrapport. Skolinspektionen

Verksamhetsrapport. Skolinspektionen Skolinspektionen Bilaga 1 Verksam hetsrapport Verksamhetsrapport efter kvalitetsgranskning av läs- och skrivundervisningen inom ämnena svenska/svenska som andraspråk i årskurserna 4-6 vid Smygeskolan i

Läs mer

Läsförståelsen sjunker dramatiskt. Kan vi göra något?

Läsförståelsen sjunker dramatiskt. Kan vi göra något? Läsförståelsen sjunker dramatiskt. Kan vi göra något? Läsförståelsen sjunker dramatiskt. Kan vi göra något? Många elever i den svenska skolan klarar av att lära sig läsa ordentligt på de vanliga sätten.

Läs mer

Offensivt styrelsearbete

Offensivt styrelsearbete Lärgruppsplan Offensivt styrelsearbete Att lära är att ge sig ut på en upptäcktsresa. Med denna lärgruppsplan som guide vill vi underlätta för dig och dina kollegor att upptäcka innehållet Offensivt styrelsearbete.

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:4. Min blev blå! - Men varför då?... En kvalitetsgranskning av undervisningen i no i grundskolan årskurs 1-3

Sammanfattning Rapport 2012:4. Min blev blå! - Men varför då?... En kvalitetsgranskning av undervisningen i no i grundskolan årskurs 1-3 Sammanfattning Rapport 2012:4 Min blev blå! - Men varför då?... En kvalitetsgranskning av undervisningen i no i grundskolan årskurs 1-3 Sammanfattning Skolinspektionen har i denna granskning sett flera

Läs mer

Kursplan i svenska grundläggande kurs W

Kursplan i svenska grundläggande kurs W kursplan svenska w.doc Malmö stad Komvux Malmö Södervärn Kursplan i svenska grundläggande kurs W Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket

Läs mer

BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3

BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3 BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3 Det här är ett BEDÖMNINGSSTÖD till Tummen upp! svenska som hjälper dig att göra en säkrare bedömning av elevernas kunskaper i årskurs 3. Av tradition har man

Läs mer

Hur kan skolledare skapa förutsättningar för ett formativt förhållningssätt hos sina lärare?

Hur kan skolledare skapa förutsättningar för ett formativt förhållningssätt hos sina lärare? Hur kan skolledare skapa förutsättningar för ett formativt förhållningssätt hos sina lärare? Förståelse för vad ett formativt förhållningssätt innebär Förståelse för vad ett formativt förhållningssätt

Läs mer

C. Stöd för lärarlagets lägesbedömning av undervisningsprocessen

C. Stöd för lärarlagets lägesbedömning av undervisningsprocessen C. Stöd för lärarlagets lägesbedömning av undervisningsprocessen Det här materialet är riktat till lärare och lärarlag och är ett stöd för skolans nulägesbeskrivning av matematikundervisning. Målet är

Läs mer

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Vi har inte satt ord på det

Vi har inte satt ord på det Sammanfattning Rapport 2012:8 Vi har inte satt ord på det En kvalitetsgranskning av kunskapsbedömning i grundskolans årskurs 1-3 Sammanfattning Skolinspektionen har granskat lärares utgångspunkter i arbetet

Läs mer

Teknik gör det osynliga synligt

Teknik gör det osynliga synligt Kvalitetsgranskning sammanfattning 2014:04 Teknik gör det osynliga synligt Om kvaliteten i grundskolans teknikundervisning Sammanfattning Skolinspektionen har granskat kvaliteten i teknikundervisningen

Läs mer

Förankring i läroplanen. Innehåll. I arbetsområdet kommer eleven att ges förutsättningar att utveckla förmågan att:

Förankring i läroplanen. Innehåll. I arbetsområdet kommer eleven att ges förutsättningar att utveckla förmågan att: Studieteknik för faktatexter 5 LGR11 Hi Re SvA Sv Ke Planering och bedömning i svenska/sva för ett tema om studieteknik för faktatexter i samarbete med SO- och NO-ämnet. Förankring i läroplanen I arbetsområdet

Läs mer

BORÅS STAD. Bakgrund Borås stad. Lust att lära - möjlighet att lyckas Borås stads lässatsning

BORÅS STAD. Bakgrund Borås stad. Lust att lära - möjlighet att lyckas Borås stads lässatsning Bodhi av Fredrik Wretman Lust att lära - möjlighet att lyckas Borås stads lässatsning 1 BORÅS STAD Sveriges 13:e största stad med över 100000 invånare 25% första och andra generationens invandrare Borås

Läs mer

Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever

Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever Symposium 4 oktober 2012 Anniqa Sandell Ring anniqa.sandell.ring@andrasprak.su.se Arash Hassanpour arash.hassanpour@linkoping.se Innehåll En historisk tillbakablick

Läs mer

Praktisk föreningsekonomi

Praktisk föreningsekonomi Lärgruppsplan Praktisk föreningsekonomi Att lära är att ge sig ut på en upptäcktsresa. Med denna lärgruppsplan som guide vill vi underlätta för dig och dina kollegor att upptäcka innehållet Praktisk föreningsekonomi.

Läs mer

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET SVENSKA SOM ANDRASPRÅK KUNSKAPSKRAV I ÄMNET SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan läsa bekanta och elevnära texter med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak

Läs mer

Skrivcirkeln Mysterier åk 4 ( ) Maria Södergren och Liber AB Kopiering tillåten 1

Skrivcirkeln Mysterier åk 4 ( ) Maria Södergren och Liber AB Kopiering tillåten 1 Skrivcirkeln Mysterier åk 4 I Skrivcirkeln får eleverna lära sig att skriva olika texter i genrerna berättande, återberättande, beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande. För att kunna

Läs mer

Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken

Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Skollagen 1 kap. 5 Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Med det menas både undervisning och utbildning! Skolverkets

Läs mer

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET SVENSKA

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET SVENSKA KUNSKAPSKRAV I ÄMNET SVENSKA Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan läsa bekanta och elevnära texter med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande

Läs mer

Läslyftet - fortbildning i läs- och skrivutveckling

Läslyftet - fortbildning i läs- och skrivutveckling Läslyftet - fortbildning i läs- och skrivutveckling Erica Jonvallen projektledare 2014-10-28 Målgrupper och läsår Målgrupper Lärare i förskoleklass, den obligatoriska skolan, gymnasie- och gymnasiesärskolan

Läs mer

Läsårsplanering i Svenska som andraspråk årskurs 9 Ärentunaskolan

Läsårsplanering i Svenska som andraspråk årskurs 9 Ärentunaskolan På arbetar vi tematiskt med läromedlet Svenska Direkt 9. I årskurs 9 arbetar vi med arbetsområdena Konsten att påverka, Konsten att berätta, Konsten att söka och förmedla information, Praktisk svenska

Läs mer

BETYG ÅRSKURS 6 ( - 9)

BETYG ÅRSKURS 6 ( - 9) UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN BETYG ÅRSKURS 6 ( - 9) Diskussionsmaterial Vad är detta? I materialet ges förslag på hur man kan arbeta med fortbildning i lärargrupper runt betyg i årskurs

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Lärarmaterial. Tarik och Ida hjälps åt. Boken handlar om: Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: Eleverna tränar följande förmågor:

Lärarmaterial. Tarik och Ida hjälps åt. Boken handlar om: Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: Eleverna tränar följande förmågor: SIDAN 1 Författare: Hanne Fredsted Boken handlar om: Tarik kommer till skolan och vill gärna vara med och spela fotboll, men det är så många nya, och svåra, ord att hålla reda på. Att läsa går bra, och

Läs mer

Matematiklyftet i förskoleklassen. Lärportalen. för matematik

Matematiklyftet i förskoleklassen. Lärportalen. för matematik Matematiklyftet i förskoleklassen Lärportalen för matematik Matematiklyftet i förskole klassen är en del av en unik satsning på fortbildning i mate matikdidaktik och riktar sig till personal i förskoleklass.

Läs mer

Det lärande samtalet. Vad är ett lärande samtal?

Det lärande samtalet. Vad är ett lärande samtal? Det lärande samtalet För att skapa en bra grund för utveckling är det viktigt att få en förståelse hur andra tänker, uppfattar och förstår. I alla typer av utvecklingsarbete kan därför användandet av lärande

Läs mer

MODERSMÅL 3.7 MODERSMÅL

MODERSMÅL 3.7 MODERSMÅL 3.7 MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Lärarhandledning till. Pest. och. kolera. Av Emma Frey-Skött. Natur & Kultur

Lärarhandledning till. Pest. och. kolera. Av Emma Frey-Skött. Natur & Kultur Lärarhandledning till Pest och kolera Av Emma Frey-Skött Natur & Kultur Ämne: svenska och historia Årskurs: 5 och 6 Kort om bokens innehåll Boken Pest och kolera historiens värsta farsoter är ett bra exempel

Läs mer

MODERSMÅL 3.6 MODERSMÅL

MODERSMÅL 3.6 MODERSMÅL 3.6 MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Kursplan för utbildning i svenska för invandrare

Kursplan för utbildning i svenska för invandrare Kursplan för utbildning i svenska för invandrare Utbildningens syfte Utbildningen i svenska för invandrare är en kvalificerad språkutbildning som syftar till att ge vuxna invandrare grundläggande kunskaper

Läs mer

Matematiklyftet kollegialt lärande för matematiklärare. Grundskolan Gymnasieskolan Vuxenutbildningen

Matematiklyftet kollegialt lärande för matematiklärare. Grundskolan Gymnasieskolan Vuxenutbildningen Matematiklyftet kollegialt lärande för matematiklärare Grundskolan Gymnasieskolan Vuxenutbildningen Välkommen till Matematiklyftet en fortbildning i didaktik för dig som undervisar i matematik i grundskolan,

Läs mer

Mer om Idrottens föreningslära hittar du på www.sisuidrottsutbildarna.se. Mötet, samtalet och sökandet är nycklarna

Mer om Idrottens föreningslära hittar du på www.sisuidrottsutbildarna.se. Mötet, samtalet och sökandet är nycklarna Lärgruppsplan Allt kommunicerar Att lära är att ge sig ut på en upptäcktsresa. Med denna lärgruppsplan som guide vill vi underlätta för dig och dina kollegor att upptäcka innehållet Allt kommunicerar.

Läs mer

John Steinbeck. VECKA tisdag 14.05-15.20 torsdag 11.00-12.00 15 PÅSKLOV

John Steinbeck. VECKA tisdag 14.05-15.20 torsdag 11.00-12.00 15 PÅSKLOV John Steinbeck ur det centrala innehållet LGr11 läsa: Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera --- Att urskilja --- budskap, tema och motiv tala, lyssna, samtala: Att leda ett samtal, formulera

Läs mer

Var i texten står det?

Var i texten står det? Var i texten står det? En longitudinell studie om textsamtal: Läsförståelse, lässtrategier, samtalsstrategier och metakognition 2010-2014 Ulrica Egerdal Eva Hesslow En konkurrensutsatt läsning behöver

Läs mer

2015/16. Läslyftet UNDERLAG ANN-CHRISTIN FORSBERG, ERICA LÖVGREN

2015/16. Läslyftet UNDERLAG ANN-CHRISTIN FORSBERG, ERICA LÖVGREN 2015/16 Läslyftet UNDERLAG ANN-CHRISTIN FORSBERG, ERICA LÖVGREN Läslyftet Bakgrund Läslyftet är en av regeringen beslutad insats (2013) Målet för insatserna är att ge lärare vetenskapligt väl underbyggda

Läs mer

Ur läroplanens kapitel 1: Eleverna kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt.

Ur läroplanens kapitel 1: Eleverna kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt. Pedagogisk planering i svenska Säkert har du hört talas om Törnrosa och Askungen; kanske läste dina föräldrar de här eller andra sagor för dig när du var barn. Sagor har fascinerat människor i alla tider

Läs mer

Utdrag ur Solhjärtats hemlighet en lärarhandledning

Utdrag ur Solhjärtats hemlighet en lärarhandledning Pär Sahlin Utdrag ur Solhjärtats hemlighet en lärarhandledning Före läsning modellering Här nedan följer ett par uppgifter som fungerar att göra före eleverna börjar läsa. Övningarna hjälper eleverna att

Läs mer

John Steinbeck. VECKA tisdag 14.05-15.20 fredag 13.45-14.55. långfredag 15 PÅSKLOV LÄXA FÖRSTA MAJ

John Steinbeck. VECKA tisdag 14.05-15.20 fredag 13.45-14.55. långfredag 15 PÅSKLOV LÄXA FÖRSTA MAJ John Steinbeck ur det centrala innehållet LGr11 läsa: Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera --- Att urskilja --- budskap, tema och motiv tala, lyssna, samtala: Att leda ett samtal, formulera

Läs mer

svenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75

svenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75 Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet, uttrycka

Läs mer

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation och värdegrund ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation Frivillig förskola 1-3 4-5 år F- 9 Gymnasiet Arbete, yrkesutbildning, universitet

Läs mer

Centralt innehåll. Tala, lyssna och samtala. Läsa och skriva. Berättande texter och faktatexter. Språkbruk. I årskurs 1-6

Centralt innehåll. Tala, lyssna och samtala. Läsa och skriva. Berättande texter och faktatexter. Språkbruk. I årskurs 1-6 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Matematiklyftet 2013/2014

Matematiklyftet 2013/2014 Matematiklyftet 2013/2014 Didaktiskt kontrakt Ruc 140522 AnnaLena Åberg 79 Matematiklärare 9 skolor? Elever 10 Rektorer 1 Förvaltningschef 2 Skolområdschefer 5 Matematikhandledare Hur ser ni på det didaktiska

Läs mer

Att undervisa i lässtrategier - hur gör man? Josefin Nilsson

Att undervisa i lässtrategier - hur gör man? Josefin Nilsson Att undervisa i lässtrategier - hur gör man? Josefin Nilsson Eller hur visar man vägen till självständig och reflekterande läsning? Föreläsningen kommer att handla om Vad är läsförståelse? Vilka olika

Läs mer

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: SIDAN 1 Författare: Jørn Jensen Boken handlar om: Simon och Jakob spelar fotboll. Simon är målvakt. Han tycker att han är bra i mål. Jakob säger att han också är en duktig målvakt. Nu vill de spela match

Läs mer

Verksamhetsrapport. Skolinspektionen

Verksamhetsrapport. Skolinspektionen en Skolinspektionen Bilaga 1 Verksamhetsrapport Verksamhetsrapport efter kvalitetsgranskning av läs- och skrivundervisningen inom ämnena svenska/svenska som andraspråk i årskurserna 4-6 vid Flatåsskolan

Läs mer

Lärarhandledning till Stig Dagermans novell Att döda ett barn

Lärarhandledning till Stig Dagermans novell Att döda ett barn Lärarhandledning till Stig Dagermans novell Att döda ett barn LGSV40 Ida Mårtensson Milda Langyte Stig Dagermans novell Att döda ett barn innehåller både allmänmänskliga motiv som är lämpliga för klassrumsdiskussioner

Läs mer

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Välkommen till Skolverkets konferens om Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken 09.30-12.00 Skolverkets hållning kring begreppen vetenskaplig grund, beprövad erfarenhet och evidens

Läs mer

Lärarinstruktion digital diagnos Svenska åk 6. åk6. Lärarinstruktion Svenska

Lärarinstruktion digital diagnos Svenska åk 6. åk6. Lärarinstruktion Svenska åk6 Lärarinstruktion Svenska 1 Syftet med diagnosen Pejlo diagnos åk 6 svenska är framtagen för att ge läraren en god överblick över elevernas läs- och skrivförmåga. Diagnosen är noga utprövad och validerad

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan 4-6 Sjötofta

Systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan 4-6 Sjötofta Systematiskt kvalitetsarbete 2012-2013 Grundskolan 4-6 Sjötofta Innehåll 1 Anvisningar 3 2 Resultat 4 2.1 Kunskaper Utbildningsresultat... 4 2.1.1 Har i nuläget förväntade kunskaper för kunskapskravet

Läs mer

Kunskapskraven. 1. Inledning

Kunskapskraven. 1. Inledning DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLEUTBILDNINGEN 2012-07-05 Diskutera Kunskapskraven 1. Inledning 2. Förslag på arbetssätt 3. Ett lärarlags arbete med att ta fram bedömningsaspekter i ämnet svenska 4. Övrigt

Läs mer

Vad kan vi i Sverige lära av Singapores matematikundervisning?

Vad kan vi i Sverige lära av Singapores matematikundervisning? Vad kan vi i Sverige lära av Singapores matematikundervisning? Singapore tillhör sedan länge toppnationerna i internationella undersökningar som Pisa och TIMSS. Deras framgångar har gjort att många andra

Läs mer

Förening i rörelse guide för utveckling

Förening i rörelse guide för utveckling Lärgruppsplan Förening i rörelse guide för utveckling Att lära är att ge sig ut på en upptäcktsresa. Med denna lärgruppsplan som guide vill vi underlätta för dig och dina kollegor att upptäcka innehållet

Läs mer

FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER. Kvalitetsgranskning. Undervisningen i särskolan 2009/2010

FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER. Kvalitetsgranskning. Undervisningen i särskolan 2009/2010 1 FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER Kvalitetsgranskning Undervisningen i särskolan 2009/2010 2 Av denna PM framgår vilka tre centrala frågor som ska granskas och bedömas i denna kvalitetsgranskning. Dessa frågor

Läs mer

Läslyftet 2016-2018 i Örebro kommun. Kortfattad information utifrån rektor och lärares perspektiv Läs mer på Skolverket samt Läs- och skrivportalen

Läslyftet 2016-2018 i Örebro kommun. Kortfattad information utifrån rektor och lärares perspektiv Läs mer på Skolverket samt Läs- och skrivportalen Läslyftet 2016-2018 i Örebro kommun Kortfattad information utifrån rektor och lärares perspektiv Läs mer på Skolverket samt Läs- och skrivportalen Tidplan inför Läsåret 2016/17 Okt-nov -15 Rektorer planerar

Läs mer

Utmaning. Statsbidraget ger: Möjlighet till nedsättning i tid för handledaren på 10-20% Tillgång till handledarutbildning

Utmaning. Statsbidraget ger: Möjlighet till nedsättning i tid för handledaren på 10-20% Tillgång till handledarutbildning Dagens innehåll Utmaning Statsbidraget ger: Möjlighet till nedsättning i tid för handledaren på 10-20% Tillgång till handledarutbildning Aktivitetsplan- mer i detalj. Starkt önskemål om en ökad integrering

Läs mer

Observationsprotokoll för lektionsbesök

Observationsprotokoll för lektionsbesök Observationsprotokoll för lektionsbesök Datum och tidpunkt för observationen: Observerad lärare: Skola: Antal närvarande elever i klassen/gruppen: Årskurs/årskurser: Lektionens ämne: Lektionens huvudsakliga

Läs mer

Kursplanen i ämnet modersmål

Kursplanen i ämnet modersmål DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Kursplanen i ämnet modersmål Läsåret 2011/12 införs en samlad läroplan för var och en av de obligatoriska skolformerna grundskolan, grundsärskolan, sameskolan

Läs mer

Lektionsförslag för låg och mellanstadiet Tidningsveckan 2015 Missa inte veckans nyheter! Nyheter engagerar! Nyheter berör!

Lektionsförslag för låg och mellanstadiet Tidningsveckan 2015 Missa inte veckans nyheter! Nyheter engagerar! Nyheter berör! Lektionsförslag för låg och mellanstadiet Tidningsveckan 2015 Missa inte veckans nyheter! Nyheter engagerar! Nyheter berör! Lektionsförslagen för de yngre till årets Tidningsveckan består av två delar,

Läs mer

Planera och organisera för Läslyftet i förskolan diskussionsunderlag

Planera och organisera för Läslyftet i förskolan diskussionsunderlag 2017-04-06 1 (11) Planera och organisera för Läslyftet i förskolan diskussionsunderlag Postadress: 106 20 Stockholm Besöksadress: Fleminggatan 14 Telefon: 08-527 332 00 vx Fax: 08-24 44 20 skolverket@skolverket.se

Läs mer

kultursyn kunskapssyn elevsyn 2014 Ulla Wiklund

kultursyn kunskapssyn elevsyn 2014 Ulla Wiklund kultursyn kunskapssyn elevsyn Pedagogik förmågan att inte ingripa? Kultursyn Inlärning perception produktion Kunskapssyn perception Lärande produktion reflektion inre yttre Estetik gestaltad erfarenhet

Läs mer

KÄRLEK. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

KÄRLEK. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att KÄRLEK Under vårterminen i årskurs 8 kommer vi att arbeta med temat kärlek. Alla måste vi förhålla oss till kärleken på gott och ont; ibland får den oss att sväva på små moln, ibland får den oss att må

Läs mer

2013-08-27. Gymnasielärare Doktorand, Linköpings universitet

2013-08-27. Gymnasielärare Doktorand, Linköpings universitet Gymnasielärare Doktorand, Linköpings universitet Simon Hjort Från forskningsöversikt till undervisningspraktik: Hur förbättra elevers studieresultat i skolan? Vilka faktorer påverkar elevers studieprestationer

Läs mer

Boken om SO 1 3. Provlektion: Om demokrati och hur möten, till exempel klassråd, genomförs och organiseras.

Boken om SO 1 3. Provlektion: Om demokrati och hur möten, till exempel klassråd, genomförs och organiseras. Boken om SO 1 3 Boken om SO 1 3 är elevernas första grundbok i geografi, samhällskunskap, historia och religion. Provlektion: Om demokrati och hur möten, till exempel klassråd, genomförs och organiseras.

Läs mer

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det

Läs mer

Här följer den pedagogiska planeringen för det arbetsområde som kommer att pågå från och med vecka 5, i samarbete med SO.

Här följer den pedagogiska planeringen för det arbetsområde som kommer att pågå från och med vecka 5, i samarbete med SO. Här följer den pedagogiska planeringen för det arbetsområde som kommer att pågå från och med vecka 5, i samarbete med SO. I planeringen nämns en mängd saker som berörs under arbetsområdets gång. Jag vill

Läs mer

Informationsbrev oktober 2015

Informationsbrev oktober 2015 Informationsbrev oktober 2015 Hej alla föräldrar! Nu har terminen varit igång i några veckor och vi börjar lära känna varandra i de olika grupperna. Eftersom föräldramötet inte blev av så bifogar vi ett

Läs mer

Kursplan i svenska grundläggande kurs X

Kursplan i svenska grundläggande kurs X kursplan svenska x.doc Malmö stad Komvux Malmö Södervärn Kursplan i svenska grundläggande kurs X Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket

Läs mer

svenska kurskod: sgrsve7 50

svenska kurskod: sgrsve7 50 Svenska Kurskod: SGRSVE7 Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Ämnet handlar om hur språket är uppbyggt och fungerar samt hur det kan användas. Kärnan i ämnet är språk

Läs mer

Forskningsbaserat arbetssätt och systematiskt kvalitetsarbete. Jonas Andersson Anna Lindblom

Forskningsbaserat arbetssätt och systematiskt kvalitetsarbete. Jonas Andersson Anna Lindblom Forskningsbaserat arbetssätt och systematiskt kvalitetsarbete i praktiken Jonas Andersson Anna Lindblom Upplägg 13:00 15:00 Forskningsbaserat arbetssätt i praktiken Systematiskt kvalitetsarbete och BRUK

Läs mer

Människan är större. Samtalshandledning för studiecirkeln. Kerstin Selen

Människan är större. Samtalshandledning för studiecirkeln. Kerstin Selen Människan är större Samtalshandledning för studiecirkeln Kerstin Selen Människan är större en bok för samtal om livet Skåne Stadsmission har med bidrag av författare, fotografer och illustratörer skapat

Läs mer

Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan

Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan På arbetar vi tematiskt med läromedlet Svenska Direkt. I årskurs 9 arbetar vi med arbetsområdena Konsten att påverka, Konsten att berätta, Konsten att söka och förmedla information, Praktisk svenska och

Läs mer

Anna Olsson. Anna Maria Åkerberg

Anna Olsson. Anna Maria Åkerberg Anna Olsson UE i Mölndal Anna Maria Åkerberg Glasbergsskolan Mölndal Ett förändrat arbetssätt kräver kompetens och adekvata mätmetoder Forskning Utbildning Drakrosetter PIRLS-rapporten 2006 (Progress in

Läs mer

Alva ordnar loppis Lärarmaterial

Alva ordnar loppis Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Kirsten Ahlburg Vad handlar boken om? Boken handlar om Alva och hennes klasskompisar som ska samla in pengar till en skolresa. De behöver få ihop mycket pengar. De bestämmer sig för

Läs mer

Se Tranströmer. Samtalshandledning för studiecirkeln. Kerstin Selén

Se Tranströmer. Samtalshandledning för studiecirkeln. Kerstin Selén Se Tranströmer Samtalshandledning för studiecirkeln Kerstin Selén Se Tranströmer dikter och bilder för samtal om dikt och liv Samtalshandledningen vill ge inspiration och idéer för det goda, fördjupande

Läs mer

målinriktat -ledarskap och organisationsarbete

målinriktat -ledarskap och organisationsarbete Studieplan målinriktat -ledarskap och organisationsarbete av Annika Grälls och Tomas Ekman Svensk damfotboll befinner sig i en spännande tid. Klubbarna satsar, vi har våra första yrkesspelare. Mer tid

Läs mer

Guide Studieteknik. Tips för lättare studier!

Guide Studieteknik. Tips för lättare studier! Guide Studieteknik Tips för lättare studier! 1 Läs- och anteckningsteknik Att läsa och att anteckna Det finns goda skäl till att göra anteckningar när du läser en text, lyssnar på en föreläsning, förbereder

Läs mer

Isak är en hjälte VAD HANDLAR BOKEN OM? LGR 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS ELEVERNA TRÄNAR FÖLJANDE FÖRMÅGOR LGRS 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS

Isak är en hjälte VAD HANDLAR BOKEN OM? LGR 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS ELEVERNA TRÄNAR FÖLJANDE FÖRMÅGOR LGRS 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS EMMA ASKLING Sidan 1 Isak är en hjälte Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? Boken handlar om Isak som ska tävla i simning tillsammans med några klasskamrater. Isak är en snabb simmare och ska simma första

Läs mer

MODERSMÅLSENHETEN. Verksamhetsplan 2014-15

MODERSMÅLSENHETEN. Verksamhetsplan 2014-15 Systematiskt kvalitetsarbete i Solnas skolor - Resultatsammanställning - Betygssättning - KVALITETSREDOVISNING (publ) Maj Juni Aug - VERKSAMHETSPLAN (publ) - Utkast 1/gensvar/slutgiltig - Delårsbokslut

Läs mer

LÄGGA GRUNDEN ATT BÖRJA PRATA OM SEXUALITET

LÄGGA GRUNDEN ATT BÖRJA PRATA OM SEXUALITET LÄGGA GRUNDEN Det är viktigt att avsätta tid för den startsträcka som ofta behövs för att sätta sexualundervisningen i ett sammanhang och skapa förtroende. I detta kapitel finns tips och metoder för att

Läs mer

Läsårsplan för Ramkvilla skola

Läsårsplan för Ramkvilla skola Läsårsplan för Ramkvilla skola Planen gäller för förskoleklass, fritidshem och grundskola läsåret 2015/2016 Gemensamt förhållningssätt Gäller för Korsberga, Ramkvilla, Myresjö och Landsbro skola Vi arbetar

Läs mer

3.18 Svenska som andraspråk

3.18 Svenska som andraspråk 3.18 Svenska som andraspråk Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra

Läs mer

Bilden och berättelsen

Bilden och berättelsen Bilden och berättelsen Bilderböcker, illustrerade texter, men också ordlösa böcker s.k silent books, är böcker där historien berättas genom bilder. Med bilderbok menar vi oftast en bok som berättar med

Läs mer