SVENSKTIDEN I POMMERN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SVENSKTIDEN I POMMERN"

Transkript

1 S C H W E D E N S T R A S S E HELMUT BACKHAUS SVENSKTIDEN I POMMERN Pommerns svensktid började under Trettioåriga kriget genom att kung Gustav II Adolf 1628 skickade en hjälpkår till Stralsund som belägrades av kejserliga trupper under Wallenstein. Två år senare- i juni 1630 landsteg kungen själv i spesten för sina trupper på Usedom och fördrev de kejserliga trupperna ur landet. På den kejserliga ockupationen följde en svensk. Den svenska närvaron reglerades närmare genom ett förbundsfördrag, den Stettinska alliansen från augusti Denna inrymde åt den svenska kungen för den tid som kriget varade Krigsdirektoriet och rätt att stationera trupper. Svenskarna erkände å sin sida de pommerska hertigdömenas ställning som del av Tysk-romerska riket och garanterade de pommerska landsordningarna, privilegierna och maktförhållandena. Militärt och utrikespolitiska stod Pommern i totalt beroende av Sverige. Under kriget led Pommern svårt under inkvarteringarna. Upprepade gånger var det också krigsskådeplats. Efter det att den sista pommerska hertigen Bogislav XIV dog 1637 blev hertigdömena i Westfaliska freden 1648 delade mellan Sverige och Brandenburg. Sverige erhöll hela Vorpommern och Rügen, floden Oders mynningsområden och en (1653 genom förhandlingar med Brandenburg närmare avgränsad) landremsa öster om Oder. Avträdelsen skede under folkrättslig garanti, men i den ålderdomliga formen av länsrätt. Den svenska kronan erhöll de pommerska områdena som ett rikslän. Den svenska kungen intog de tidigare hertigarnas plats och avlade arvstrohet gentemot kejsaren såsom länsherre. Sverige erhöll för Pommern plats och röst vid den tyska riksdagen och i obersächsischen Kreis. Fram till början av 1800-talet utgjorde Westfaliska freden den rättsliga grunden för den svenska överhögheten i Pommern. 1

2 Tillhörigheten till Sverige gjorde sig gällande framförallt på tre områden: utrikespolitiken, militärväsendet och finansförvaltningen. Redan under Trettioåriga kriget byggde svenskarna upp en effektiv finansförvaltning för att försörja de i Pommern stående trupperna. Den var direkt underställd regeringens organ i Stockholm och beroende av deras anvisningar. I spetsen för provinsförvaltningen fanns en generalguvernör, som på plats beslutade i alla civila och militära angelägenheter. Samtidigt kan man konstatera att Svenska Pommern åtnjöt en långtgående autonomi i förhållande till den svenska Kronan. Detta kom till uttryck i att svenska författningar, riksdagsbeslut och lagar här inte ägde någon giltighet. Såsom högsta domstol för de tyska provinserna inrättades 1653 i Wismar den så kallade Tribunalen, vars rättskipning följde den tyska riksrätten och de pommerska landsordningarna. Processer från Pommern fick inte dras inför svenska domstolar. För att lite närmare belysa Svenska Pommerns egendomliga mellanställning mellan Sverige, Tyska Riket och Brandenburg-Preussen vill vi med blicken riktad bakåt, ställa följande fyra frågor: Vilken betydelse hade tillhörigheten till Sverige för Pommern? Vari bestod värdet av Pommern för Sverige? Vad betydde Svenska Pommern för Brandenburg/Preussen? Och slutligen: Hur gestaltade sig det nationella förhållandet mellan Sverige och Pommern? För det första kan man slå fast att Pommern sedan 1648 såsom en del av det svenska Östersjöimperiet ständigt befann sig i ett utsatt läge och allteftersom rådande förhållanden kunde bli en lekboll för svensk utrikespolitik. I synnerhet under Stora nordiska kriget ( ) spelade provinsen en viktig militär roll som brohuvud till kontinenten. Från Pommern lät sig Danmark och Brandenburg hållas i schack, och Polen samt Kejsarens arvländer låg härifrån inom räckhåll för den svenska krigsmakten. Samtidigt bildade Pommern en kontinental bastion inom ramen för den svenska försvarsstrategin; den svenska Kronans förmurar. Pommern hörde därför under 1600-talet till de starkaste rustade provinserna i det svenska riket. 2

3 Det strategiska läget borgade emellertid för en permanent risk för Pommern. Så snart som Sverige gick till militär handling på kontinenten, drogs provinsen in i svårigheter såsom miltär samlingsplats för trupper, som kvarter för fältarmén eller i värsta fall som krigsskådeplats. Utan förloppen av dessa krig tvingades Sverige två gånger 1678 och 1715 tillfälligtvis utrymma Vorpommern, och i de anslutande frederna i St. Germain (1679) och Stockholm (1720) avträda delar av provinsen till Brandenburg: 1679 områdena öster om Oder (utom Gollnow och Altdamm) respektive 1720 allt område söder om floden Peene. Sedan 1720 bestod Svenska Pommern alltså bara av Rügen och det vorpommerska området norr om Peene, det senare Neuvorpommern. Tillhörigheten till Sverige hade för det andra betydande återverkningar på det politiska systemet i Svenska Pommern, lantdagsförfattningen. Det handlade om roll- och maktfördelningen mellan den svenska kungen/ pommerska hertigen och de båda pommerska lantdagarna, adeln och städerna. Svenska intressen blev gällande framförallt inom utrikespolitiken, militärväsendet och finansförvaltningen. Westfaliska freden innehöll emellertid en garanti för den tidigare pommerska ståndsförfattningen, som blev vägvisande för de politiska förhållandenas vidare utveckling. I slutändan lyckades de pommerska lantdagarna hävda sina privilegier gentemot den svenska Kronan och under 1700-talet även utvidga dessa. Såsom pommersk landsherre var den svenska kungen i alla frågor som rörde Svenska Pommerns inre förhållanden anvisad överenskommelsen med lantdagarna. Viktiga offentliga funktioner låg i lantdagarnas hand, bl.a. uppbärandet av grundläggande skatter och särskilda skatter, övervakandet av den inre ordningen, det offentliga vägväsendet och underhållandet av sjukhus. Lokalt dominerade adliga gods- och städernas magistratöverhöghet och blockerade kraftigt alla den svenska förvaltningens intressen som gick emot ståndens intressen. Ett exempel är frågan om böndernas livegenskap, som i Svenska Pommern under 1700-talet erhöll sin mest extrema form. Uteblivandet eller misslyckandet i fråga om nödvändiga moderniseringsåtgärder under den svenska tiden visade sig bli ett svårt hypotek för Vorpommerns historia efter

4 VARI LÅG VÄRDET AV POMMERN FÖR SVERIGE? Den militärstrategiska betydelsen av provinsen såsom brohuvud och kontinentat bastion har redan omnämnts. Att nämnas här vore också universitetet i Greifswald såsom det tredje om än det minsta universitetet i det svenska riket. Vidare Pommerns roll såsom leverantör av spannmål, virke för skeppsbygge, ull och andra jordbruksprodukter. Med linjen Ystad- Stralsund hade man sedan 1683 en ständig trafikförbindelse mellan Sverige och Pommern. Utrikespolitiskt sett underströk besittningen Pommern under 1600-talet (i svensk historieskrivning vanligen betecknad som stormaktstiden ) Sveriges prestige som en militärmakt av europeiskt format och som garant för Westfaliska freden. Under 1700-talet, efter sammanbrottet för den svenska maktställningen genom Stora nordiska kriget, var allt mycket mer beskedligt. Det var inte längre de svenska vapnen som garanterade skydd åt Svenska Pommern, utan tillhörigheten till det Tysk-romerska riket och stödet från Kejsaren. Genom besittningen Pommern har man sagt att Sverige under 1700-talet såsom en av riksständerna blev trogen Kejsaren och det tysk-romerska riket. VAD BETYDDE SVENSKA POMMERN FÖR BRANDENBURG/ PREUSSEN? I förhållandet mellan Sverige och Brandenburg utgjorde Svenskia Pommern en permanent belastning. Provinsen var, som tidigare sagts, Sveriges militära brohuvud i Tyskland, ett starkt rustat område, och som sådant ett latent hot mot Brandenburg under årtiondena efter Gränsregleringen 1653 betydde dessutom att Stettin och Odermynningen förblev i svensk hand och att därmed handeln längs Oder - ur brandenburgsk sikt - blev avskuren från den direkta tillgången till Östersjön. Brandenburg företog under talet två försök att kasta ut Sverige ur dess brohuvud. Båda gångerna (trots segern vid Fehrbellin 1675) utan framgång. Först Sveriges sammanbrott under Stora nordiska kriget förde Odermynningen och området söder om Peene i brandenburgsk ägo. Därefter utgjorde inte längre Sveriges militära styrka utan växlande europeiska maktkonstellationer garantin för den svenska överhöghetens fortbestånd. 4

5 HUR GETALTADE SIG DET NATIONELLA FÖRHÅLLANDET MELLAN SVERIGE OCH POMMERN? VILKET VAR DET OFFICIELLA MYNDIGHETSSPRÅKET I PROVINSEN? Språkfrågor har orsakat många nationella konflikter under 1800-talet och så sent som under det sena 1900-talet. I Svenska Pommern var valet av språk ännu inte ett politiskt, långt mindre ett nationellt, utan i första hand ett praktiskt problem. En aktiv svensk språk-och nationalitetspolitik har inte funnits gentemot Pommern. Tyska var områdets officiella förvaltningsspråk och kommunikationen mellan Stockholm och Pommern ägde vanligtvis rum på tyska. Endast i finansförvaltningen vägde svenskan över och språkkunskaper i svenska krävdes. SLUTET PÅ SVENSKTIDEN Svensktiden slutade lika dramatiskt som den hade börjat, under Napolenkrigen företog Gustav IV Adolf genom den s.k.statskuppen förgäves ett försök att ge provinsen en ny politisk och social författning. Ockupation av franska trupper följde och , deltagande i befrielsekampen mot Napoleon och förhandlingarna under Wienkongressen där det 1815 beslutades om Svenska Pommerns vidare tillhörighet. I oktober 1815 följde i Stralsund det högtidliga överlämnandet av provinsen till Preussen. Därmed avslutades efter mer än 150 år den svenska överhögheten i Vorpommern. I Wismar varade emellertid avskedet från Sverige längre hade den svenska kungen Gustav IV Adolf genom fördraget i Malmö pantsatt Wismar på hundra år till Mecklenburg. Först 1903 avslutades fördraget och därmed utströks det sista svenska överhöghetsanspråket i Tyskland. Helmut Backhaus (övers. L-G Larsson) 5

Göran Behre Lars -Olof Larsson Eva Österberg ESSELTE STUDIUM. historia Stormaktsdröm och. småstatsrealiteter

Göran Behre Lars -Olof Larsson Eva Österberg ESSELTE STUDIUM. historia Stormaktsdröm och. småstatsrealiteter Göran Behre Lars -Olof Larsson Eva Österberg ESSELTE STUDIUM historia 1521-1809Stormaktsdröm och småstatsrealiteter Innehåll Regentlängd Förord 1 Vasatiden och stormaktstiden av Lars-Olof Larsson och Eva

Läs mer

Sveriges historia

Sveriges historia GÖRAN BEHRE LARS-OLOF LARSSON EVA ÖSTERBERG Sveriges historia 1521-1809 Stormaktsdröm och småstatsrealitet Innehåll Regentlängd 7 Förord 9 Periodiseringens dilemma 10 Vasatiden och stormaktstiden 13 AV

Läs mer

Stormaktstiden fakta

Stormaktstiden fakta Stormaktstiden fakta 1611-1718 Stormaktstiden varade i ca 100 år. Sverige var stort och hade en miljon invånare. Som levde i ett stånd samhälle. Under denna tid skaffade Sverige sig mycket makt och erövrade

Läs mer

Svensk historia 1600-talet

Svensk historia 1600-talet Svensk historia 1600-talet Viktiga händelser att kunna berätta om kring 1600-talet. SID Kungar under 1600-talet 3 Älvsborgs andra lösen 4-5 Göteborgs grundande 6-8 Vasaskeppet 9 Trettioåriga kriget och

Läs mer

Svensk historia 1600-talet

Svensk historia 1600-talet Svensk historia 1600-talet Viktiga händelser att kunna berätta om kring 1600-talet. SID Kungar under 1600-talet 3 Älvsborgs andra lösen 4-5 Göteborgs grundande 6-8 Vasaskeppet 9 Trettioåriga kriget och

Läs mer

FÖRE 1814: 300 ÅR AV KRIG

FÖRE 1814: 300 ÅR AV KRIG 1 ERIK NORBERG 2 november 2014 FÖRE 1814: 300 ÅR AV KRIG Sammanfattning I detta avsnitt tecknas den långa period av krig som föregick den tvåhundraåriga freden. Från Gustav Vasa till konventionen i Moss

Läs mer

Gustav II Adolf. Sveriges regent mellan

Gustav II Adolf. Sveriges regent mellan Gustav II Adolf Sveriges regent mellan 1611-1632 Gustav II Adolf -Ärvde kungakronan från sin far Karl IX som 16 åring. -Hans mamma var en tysk prinsessa - Kristina - Ung men väl förberedd på sin uppgift

Läs mer

Stormaktstiden

Stormaktstiden Stormaktstiden 1611-1718 Introduktion till stormaktstiden Se film En omvälvande tid Den svenska stormaktstiden var en dramatisk period i Sveriges historia som varade i drygt hundra år, från början av 1600-talet

Läs mer

Världskrigens tid

Världskrigens tid Världskrigens tid 1914-1945 Krig är blott en fortsättning på politiken med andra medel. Carl von Clausewitz Tysk general 1780-1831 1:a världskriget Krig mellan åren 1914 och 1918. Kriget stod mellan två

Läs mer

Före 1789: Adeln 300 personer = 1 röst Präster 300 personer = 1 röst Tredje ståndet 600 personer = 1 röst

Före 1789: Adeln 300 personer = 1 röst Präster 300 personer = 1 röst Tredje ståndet 600 personer = 1 röst Historia. Staten hade dålig ekonomi. (Bland annat p g a 7åriga kriget med Storbritannien) Dåliga skördar ledde till att brödpriserna steg. Ludvig XVI var inte intresserad av politik, ville hellre jaga

Läs mer

GUSTAV VASA GUSTAV VASAS STÖD

GUSTAV VASA GUSTAV VASAS STÖD GUSTAV VASA 1. INTERNATIONELL BAKGRUND a. De geografiska upptäckterna innebar att nya handelsvägar etablerades! Det innebar också att de äldre handelscentra - Italienska städer och Hansan började förlora

Läs mer

SVENSK FÖRSVARSPOLITIK 1743 1757

SVENSK FÖRSVARSPOLITIK 1743 1757 SVENSK FÖRSVARSPOLITIK 1743 1757 I DESS UTRIKESPOLITISKA OCH INRIKESPOLITISKA SAMMANHANG AV LEIF DANNERT UPPSALA 1943 APPELBERGS BOKTRYCKERIAKTIEBOLAG Förord Källor och litteratur Förkortningar INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

Läs mer

Kommittédirektiv. En rättslig reglering av försvarssamarbetet med Finland. Dir. 2017:30. Beslut vid regeringssammanträde den 23 mars 2017

Kommittédirektiv. En rättslig reglering av försvarssamarbetet med Finland. Dir. 2017:30. Beslut vid regeringssammanträde den 23 mars 2017 Kommittédirektiv En rättslig reglering av försvarssamarbetet med Finland Dir. 2017:30 Beslut vid regeringssammanträde den 23 mars 2017 Sammanfattning En särskild utredare ska se över vissa delar av de

Läs mer

Forntiden. STENÅLDERN år f.kr lärde sig svenskarna att odla. - Människorna kunde tillverka enkla verktyg av trä och flintasten.

Forntiden. STENÅLDERN år f.kr lärde sig svenskarna att odla. - Människorna kunde tillverka enkla verktyg av trä och flintasten. FORNTIDEN ISTIDEN - Inga människor kunde bo i Sverige - 5000 år f.kr hade isen smält, och då invandrade människor till Sverige - De första svenskarna var nomader Forntiden STENÅLDERN - 3000 år f.kr lärde

Läs mer

Petter Johanes Jonasson - min ff fm f avskedade soldaten Johan Hägg.

Petter Johanes Jonasson - min ff fm f avskedade soldaten Johan Hägg. 2014-09-30 Petter Johanes Jonasson - min ff fm f avskedade soldaten Johan Hägg. av Åke Öster Johan Hägg kommer från gården Tomasbol i Tydje församling, som senare slogs samman med Tösse församling. Ingår

Läs mer

FRANSKA REVOLUTIONEN 14 JULI Frihet, jämlikhet, broderskap

FRANSKA REVOLUTIONEN 14 JULI Frihet, jämlikhet, broderskap FRANSKA REVOLUTIONEN 14 JULI 1789 Frihet, jämlikhet, broderskap Vad är historia? Vad är historia? Frågan är svår att definiera då svaren är många. Det som man säkert kan säga är att historia handlar om

Läs mer

KONUNG GUSTAF II ADOLFS SKRIETER STOCKHOLM, 1861. P. A. NORSTEDT & SÖNER, Kongl. Boktryckare.

KONUNG GUSTAF II ADOLFS SKRIETER STOCKHOLM, 1861. P. A. NORSTEDT & SÖNER, Kongl. Boktryckare. KONUNG GUSTAF II ADOLFS SKRIETER STOCKHOLM, 1861. P. A. NORSTEDT & SÖNER, Kongl. Boktryckare. Innehåll. 1. Afhandlingar. Krigsfolks-Ordning. Första afdeln. Om utskrifning sid. 1. Af hvilka den förrättas,

Läs mer

Innehåll. Förord. Inledning. 15 Medeltid och tidigmodern tid en klerkernas och adelns tid DEL 1 KLERKERNAS TID 800 1520. Vikingatid och tidig medeltid

Innehåll. Förord. Inledning. 15 Medeltid och tidigmodern tid en klerkernas och adelns tid DEL 1 KLERKERNAS TID 800 1520. Vikingatid och tidig medeltid Innehåll 11 13 Förord Inledning 15 Medeltid och tidigmodern tid en klerkernas och adelns tid 17 Könsrelationernas betydelse för samhällsorganisationen 20 Klerkernas tid stat och kyrka etableras 22 Adelns

Läs mer

Kort historik. hela den militära organisationen, inklusive officerarna, och den civila statsförvaltningen.

Kort historik. hela den militära organisationen, inklusive officerarna, och den civila statsförvaltningen. 1 Kort historik Sedan 1815 har det oavbrutet rått fred i Sverige, en längre tid än i något annat land i Europa. Tidigare var förhållandet helt annorlunda. Mellan år 1600 och 1815 befann sig landet i krig

Läs mer

Sveriges internationella överenskommelser

Sveriges internationella överenskommelser Sveriges internationella överenskommelser ISSN 1102-3716 Utgiven av utrikesdepartementet SÖ 2013:20 Nr 20 Protokoll om det irländska folkets oro rörande Lissabonfördraget Bryssel den 13 juni 2012 Regeringen

Läs mer

De nordtyska furstarna

De nordtyska furstarna 92 europeiskt inbördeskrig europeiskt inbördeskrig 93 italienske fursten Conti, organiserade främst ett defensivt försvar i syfte att försvåra en snabb svensk utbredning. I slutet av månaden hade svenskarna

Läs mer

Franska Revolutionen. Varför blev det revolution? Vad hände under revolutionsåren? Vilka konsekvenser fick revolutionen?

Franska Revolutionen. Varför blev det revolution? Vad hände under revolutionsåren? Vilka konsekvenser fick revolutionen? Franska Revolutionen Varför blev det revolution? Vad hände under revolutionsåren? Vilka konsekvenser fick revolutionen? Franska revolutionen Före revolutionen Kungen och adeln bestämde allt De flesta människorna

Läs mer

Stormaktstiden- Frihetstiden

Stormaktstiden- Frihetstiden Stormaktstiden- Frihetstiden Lpp Stormaktstiden- Frihetstiden Stormaktstiden del 2 => Förklara hur Karl XI och Karl XII försökte göra Sverige till ett Östersjörike (reduktionen, ny krigsmakt, envälde)

Läs mer

Historia Stormaktstiden

Historia Stormaktstiden Historia Stormaktstiden Historia i skolan Vilka spår från historien hittar vi idag Hur samhället har förändrats Hur vi kan dra slutsatser med hjälp av olika källor, orsaker och konsekvenser Möten mellan

Läs mer

Franska revolutionen. Franska revolutionen. En sammanfattning. en sammanfattning

Franska revolutionen. Franska revolutionen. En sammanfattning. en sammanfattning Franska revolutionen Franska revolutionen En sammanfattning en sammanfattning Orsakerna till revolutionen 1. Frankrike var orättvist styrt Kungen, Ludvig XVI, hade all makt Den som var kung kunde kalla

Läs mer

Försökte att få den lille mannen att känslomässigt gå upp i partiet och nationens kollektiv - Propaganda

Försökte att få den lille mannen att känslomässigt gå upp i partiet och nationens kollektiv - Propaganda Lite om andra världskriget Fascismen Förhärligar staten Fursten, ledaren, eliten, handlingskraften Känslans kraft gentemot förnuftet Ojämlikhet Kollektivet gentemot individen Arbetarklass mot aristokrati

Läs mer

Nationalismen Nationalism Italien

Nationalismen Nationalism Italien 1914-1918 Nationalismen Efter franska revolutionen växte en stark känsla fram för det egna landet nationalkänsla När Frankrike och Napoleon besegrade många länder i Europa ville medborgarna se sina länder

Läs mer

Nationalismen Nationalism Italien

Nationalismen Nationalism Italien 1914-1918 Nationalismen Efter franska revolutionen växte en stark känsla fram för det egna landet nationalkänsla När Frankrike och Napoleon besegrade många länder i Europa ville medborgarna se sina länder

Läs mer

Några av de viktigaste städerna är Stockholm, Göteborg, Malmö, Halmstad, Uppsala, Sölvesborg, Helsingborg och Kristianstad.

Några av de viktigaste städerna är Stockholm, Göteborg, Malmö, Halmstad, Uppsala, Sölvesborg, Helsingborg och Kristianstad. Alla känner till den, Sveriges vackra huvudstad Stockholm. Sveriges största flod, Klarälven, som även flyter till Norge. Sverige har också många öar, mer än 220000 totalt. Dom två största öarna är Öland

Läs mer

FRANSKA REVOLUTIONEN. Varför blev det en revolution i Frankrike 1789? Vad hände under revolutionsåren? Vilka konsekvenser fick revolutionen?

FRANSKA REVOLUTIONEN. Varför blev det en revolution i Frankrike 1789? Vad hände under revolutionsåren? Vilka konsekvenser fick revolutionen? FRANSKA REVOLUTIONEN Varför blev det en revolution i Frankrike 1789? Vad hände under revolutionsåren? Vilka konsekvenser fick revolutionen? Situationen i Frankrike 1789 Frankrike hade krigat med Storbritannien

Läs mer

FRANSKA REVOLUTIONEN. Varför blev det en revolution i Frankrike 1789? Vad hände under revolutionsåren? Vilka konsekvenser fick revolutionen?

FRANSKA REVOLUTIONEN. Varför blev det en revolution i Frankrike 1789? Vad hände under revolutionsåren? Vilka konsekvenser fick revolutionen? FRANSKA REVOLUTIONEN Varför blev det en revolution i Frankrike 1789? Vad hände under revolutionsåren? Vilka konsekvenser fick revolutionen? Situationen i Frankrike 1789 Frankrike hade krigat med Storbritannien

Läs mer

Franska revolutionen. en sammanfattning

Franska revolutionen. en sammanfattning Franska revolutionen en sammanfattning Orsakerna till revolutionen 1. Frankrike var orättvist styrt. Kungen (Ludvig XVI) hade all makt. Han kunde kalla in ståndsriksdagen, men hade inte gjort det på 175

Läs mer

Lars Ericson Wolke 1658. tåget över bält. historiska media

Lars Ericson Wolke 1658. tåget över bält. historiska media Lars Ericson Wolke 1658 tåget över bält historiska media 3 1658. tåget över bält tidigare utgivning av lars ericson wolke på historiska media Svenska knektar (1995, 1998, 2002, 2004) Svenska frivilliga

Läs mer

Triangelhandeln del 1 av 2. även känd som den transatlantiska slavhandeln

Triangelhandeln del 1 av 2. även känd som den transatlantiska slavhandeln Triangelhandeln del 1 av 2 även känd som den transatlantiska slavhandeln Vad kostar ett människoliv Sätt er i små grupper med tre elever i varje. Frågor att diskutera och besvara Vilka varor ingick i

Läs mer

Renässansen Antiken återupptäcks

Renässansen Antiken återupptäcks Renässansen Antiken återupptäcks Norditalienska stadsstater Städer i norra Italien var självstyrande, t.ex. Venedig och Florens. Handel med Kina och Indien gjorde dem rika. Köpmän n och hantverkare blir

Läs mer

Dick Harrison Ett stort lidande har kommit över oss HISTORIEN OM TRETTIOÅRIGA KRIGET

Dick Harrison Ett stort lidande har kommit över oss HISTORIEN OM TRETTIOÅRIGA KRIGET Dick Harrison Ett stort lidande har kommit över oss HISTORIEN OM TRETTIOÅRIGA KRIGET Ordfront Stockholm 2014 Innehåll Kommentar om namnskick, datum och valuta 14-17 Prolog: Utsikt från ett fönster 19-22

Läs mer

Amerikanska revolutionen

Amerikanska revolutionen Amerikanska revolutionen 1776 1783 Amerikanska revolutionen Eller amerikanska frihetskriget - Storbritannien hade kolonialiserat USA på 1600- talet - Sammanlagt 13 kolonier på Östkusten - Britter som flytt

Läs mer

Konferens om landstingens krisberedskap 2015. Utvecklingen av det civila försvaret. Magnus Dyberg-Ek Avdelningen för Utvärdering och lärande

Konferens om landstingens krisberedskap 2015. Utvecklingen av det civila försvaret. Magnus Dyberg-Ek Avdelningen för Utvärdering och lärande Konferens om landstingens krisberedskap 2015 Utvecklingen av det civila försvaret Magnus Dyberg-Ek Avdelningen för Utvärdering och lärande Upplägg av presentation Förändrad omvärld Totalförsvar/samlat

Läs mer

Ryssland vägrade dra sig tillbaka över gränsen, och den 28 mars 1854 kom krigsdeklarationen från Frankrike och Storbritannien.

Ryssland vägrade dra sig tillbaka över gränsen, och den 28 mars 1854 kom krigsdeklarationen från Frankrike och Storbritannien. Fred som provokation Det var vid Krimkrigets slut som Åland demilitariserades. För att förstå demilitariseringens tillkomst måste vi titta på utvecklingen under Krimkriget. I juli 1853 ockuperade Ryssland

Läs mer

MARTIN LUTHER OCH REFORMATIONEN

MARTIN LUTHER OCH REFORMATIONEN EXPERTKORT VASATIDEN 1. GUSTAV VASA FLYR Koll på vasatiden sid. 10-11 1. Vad är en krönika? 2. Vem bestämde vad som skulle stå i krönikan om hur Gustav Vasa flydde från soldaterna? 3. Vem berättade för

Läs mer

Militärt försvar fredsbevarande?

Militärt försvar fredsbevarande? Militärt försvar fredsbevarande? Eders Majestäter, eders Kungliga högheter, herr talman, excellenser, akademiledamöter, mina damer och herrar Alla har vi hört uttrycket Si vis pacem para bellum, myntat

Läs mer

Krigets idéer, 7.5 hp ht 2013, halvfart distans Schema med läs- och uppgiftsanvisningar

Krigets idéer, 7.5 hp ht 2013, halvfart distans Schema med läs- och uppgiftsanvisningar Krigets idéer, 7.5 hp ht 2013, halvfart distans Schema med läs- och uppgiftsanvisningar Tema 1 V. 38-39: Den militära statens etablering och upplysningens genomslag Registrering: Lärandemål tema 1: Från

Läs mer

Säkerhetspolitik för vem?

Säkerhetspolitik för vem? Säkerhetspolitik för vem? Säkerhet vad är det? Under kalla kriget pågick en militär kapprustning utifrån uppfattningen att ju större militär styrka desto mer säkerhet. Efter Sovjetunionens fall har kapprustningen

Läs mer

Mauno Koivistoseminarium. Helsingfors

Mauno Koivistoseminarium. Helsingfors Ingvar Carlsson Mauno Koivistoseminarium Helsingfors 25.11.2017 Det är en stor ära för mig att få medverka vid detta Mauno Kovistoseminrium. Mauno Koivisto är en av de stora ledargestalterna och statsmännen

Läs mer

Repetition av upptrappningen till kriget Kriget startar Norden i kriget Kriget i väster Kriget i öster Pearl Harbor Normandie Krigsslutet

Repetition av upptrappningen till kriget Kriget startar Norden i kriget Kriget i väster Kriget i öster Pearl Harbor Normandie Krigsslutet Repetition av upptrappningen till kriget Kriget startar Norden i kriget Kriget i väster Kriget i öster Pearl Harbor Normandie Krigsslutet Adolf Hitler hur kunde han få makten? Adolf Hitler hade kommit

Läs mer

Ni ska i er grupp arbeta som om ni vore FN. Alltså hur skulle ni lösa konflikterna.

Ni ska i er grupp arbeta som om ni vore FN. Alltså hur skulle ni lösa konflikterna. INTERNATIONELL POLITIK Rollspel. Jag har suttit och spånat fram ett tänkbart område, ni ska använda era kunskaper i internationell politik och lösa ett par uppgifter som ni finner längst bak i häftet.

Läs mer

Del 7, Mellan vilka år ägde vasatiden rum? Del 10, När ägde upplysningens tid rum i Sverige?

Del 7, Mellan vilka år ägde vasatiden rum? Del 10, När ägde upplysningens tid rum i Sverige? Kunskapsinventering: Del 7, Mellan vilka år ägde vasatiden rum? Del 8, När startar stormaktstiden? Del 9, När börjar stormaktens fall? Del 10, När ägde upplysningens tid rum i Sverige? Del 11, När sker

Läs mer

Tryckt hos Saligen avsomnade Georg Hantsch:s Efterlevande änka År 1669

Tryckt hos Saligen avsomnade Georg Hantsch:s Efterlevande änka År 1669 Tryckt hos Saligen avsomnade Georg Hantsch:s Efterlevande änka År 1669 INLEDNING Denna faksimilutgåva skänktes av Barbro Lundqvist till Sancta Lucia Gille i november 2016 1600-talet Den Svenska Stormaktstiden

Läs mer

Stormaktstiden 1611-1718 (1721)

Stormaktstiden 1611-1718 (1721) Stormaktstiden 1611-1718 (1721) v Stormaktstiden kallas den period i Sveriges historia, framför allt på 1600-talet, när Sverige var ett betydande rike i Europa. v Det var militärt starkt och hade ett stort

Läs mer

Åk. 7 Lokal kursplan historia: Introduktion vad är historia? Forntiden och flodkulturerna Målbeskrivning det är viktigt att

Åk. 7 Lokal kursplan historia: Introduktion vad är historia? Forntiden och flodkulturerna Målbeskrivning det är viktigt att Sida 1 av 5 Åk. 7 Introduktion vad är historia? Forntiden och flodkulturerna känna till hur människor under jägarstenåldern försörjde sig kunna redogöra för hur livsvillkoren förändrades vid övergången

Läs mer

Konteramiral Johan Pitka. Av Jan Eric Knutas, FM i Göteborg

Konteramiral Johan Pitka. Av Jan Eric Knutas, FM i Göteborg Konteramiral Johan Pitka Av Jan Eric Knutas, FM i Göteborg Johan Pitka föddes 1872, när Estland var en del av tsarens Ryssland. Han utbildade sig till sjökapten och var till sjöss under åren 1889 till

Läs mer

Sveriges internationella överenskommelser

Sveriges internationella överenskommelser Sveriges internationella överenskommelser ISSN 1102-3716 Utgiven av Utrikesdepartementet SÖ 2006: 50 Nr 50 Avtal mellan Europeiska unionens medlemsstater om skadeståndskrav från en medlemsstat på en annan

Läs mer

Sveriges roll BEREDSKAPSTIDEN

Sveriges roll BEREDSKAPSTIDEN Sveriges roll 1939-1945 BEREDSKAPSTIDEN Regeringen Sverige hade en samlingsregering för att hålla landet utanför kriget Per-Albin Hansson Kampanjen mot svenska kommunisterna bedrevs av kungen, försvaret,

Läs mer

DEN TYSK / RYSKA PAKTEN

DEN TYSK / RYSKA PAKTEN DEN TYSK / RYSKA PAKTEN o Flera var rädda för kommunismen som härskade i Sovjetunionen. o Kanske kunde den stora tyska armén vara ett bra försvar mot Sovjetunionen? o Ett avtal eller snarare en pakt mellan

Läs mer

Planering historia tillval

Planering historia tillval Planering historia tillval Perioden 1871-1945 Vi skall arbeta med perioden 1871 till 1945. Vi kommer dela upp perioden i fyra block. Block 1- Imperialismen 1871-1914 Block 2 Första världskriget 1914-1918

Läs mer

AVTAL MELLAN EUROPEISKA UNIONENS MEDLEMSSTATER OM SKADESTÅNDSKRAV FRÅN EN MEDLEMSSTAT PÅ EN ANNAN MEDLEMSSTAT FÖR SKADA PÅ TILLGÅNGAR SOM ÄGS AV

AVTAL MELLAN EUROPEISKA UNIONENS MEDLEMSSTATER OM SKADESTÅNDSKRAV FRÅN EN MEDLEMSSTAT PÅ EN ANNAN MEDLEMSSTAT FÖR SKADA PÅ TILLGÅNGAR SOM ÄGS AV AVTAL MELLAN EUROPEISKA UNIONENS MEDLEMSSTATER OM SKADESTÅNDSKRAV FRÅN EN MEDLEMSSTAT PÅ EN ANNAN MEDLEMSSTAT FÖR SKADA PÅ TILLGÅNGAR SOM ÄGS AV STATEN OCH SOM ANVÄNDS ELLER DRIVS AV DEN ELLER PERSONSKADA

Läs mer

Vid sekelskiftet 1900 hade Tyskland Europas största befolkning och var även ett ledande industriland med stora naturresurser. Dock hade Tyskland inte

Vid sekelskiftet 1900 hade Tyskland Europas största befolkning och var även ett ledande industriland med stora naturresurser. Dock hade Tyskland inte Vid sekelskiftet 1900 hade Tyskland Europas största befolkning och var även ett ledande industriland med stora naturresurser. Dock hade Tyskland inte speciellt många kolonier jämfört med andra länder i

Läs mer

Citat ur förorden till Viktor Rydbergs "Den siste atenaren".

Citat ur förorden till Viktor Rydbergs Den siste atenaren. "Jag förutspår, att du icke skall skörda guld på detta företag - lika lite som jag författarrykte. Mitt opus är icke av den art, att det kan vinna många läsare. Och bland dem, som det lyckas erhålla, skall

Läs mer

(Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR

(Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR 22.2.2019 L 51 I/1 II (Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) 2019/316 av den 21 februari 2019 om ändring av förordning (EU) nr 1408/2013 om tillämpningen av artiklarna 107

Läs mer

Regeringens information till Riksdagen om Ukraina och Ryssland, 14 mars 2014

Regeringens information till Riksdagen om Ukraina och Ryssland, 14 mars 2014 Utrikesdepartementet Tal av utrikesminister Carl Bildt Riksdagen Stockholm, 14 mars, 2014 Regeringens information till Riksdagen om Ukraina och Ryssland, 14 mars 2014 Det talade ordet gäller Herr talman!

Läs mer

AXEL OXENSTIERNA. intill Gustav Adolfs död. P. A. Norstedt & Söners

AXEL OXENSTIERNA. intill Gustav Adolfs död. P. A. Norstedt & Söners AXEL OXENSTIERNA / intill Gustav Adolfs död NILS AHNLUND P. A. Norstedt & Söners Förlag I Stockholm Före karulerjtiden INNEHALL Ätten Oxenstierna 7 i. Salstaherrarna under medeltiden, s. 7. 2. Gabriel

Läs mer

KRIG OCH DESS ORSAKER.

KRIG OCH DESS ORSAKER. KRIG OCH DESS ORSAKER. 1. Vad är krig? Olika definitioner. 1.1 Folkrätten kräver egentligen en krigsförklaring från en stat emot en annan för att kunna tala om att Krigstillstånd råder. 1.1.a FN och folkrätten

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE Utgiven i Helsingfors den 9 december 2014

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE Utgiven i Helsingfors den 9 december 2014 FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE Utgiven i Helsingfors den 9 december 2014 101/2014 (Finlands författningssamlings nr 1018/2014) Statsrådets förordning om sättande i kraft av protokollet om

Läs mer

Amerika Orsak: Den amerikanska revolutionen Händelse: Amerika blir ett land, Konsekvens: Migration 30miljoner flyttar till Amerika

Amerika Orsak: Den amerikanska revolutionen Händelse: Amerika blir ett land, Konsekvens: Migration 30miljoner flyttar till Amerika Amerika Orsak: Den amerikanska revolutionen - Varför ville amerikanerna upphöra att tillhöra det brittiska riket? - Varför hade England höjt skatterna för de amerikanska bosättarna? Händelse: Amerika blir

Läs mer

Några reflektioner till "Västsverigeutredningen", med hänvisning till Bengt Owe Birgerssons delrapport den 4 december 1991.

Några reflektioner till Västsverigeutredningen, med hänvisning till Bengt Owe Birgerssons delrapport den 4 december 1991. Skåne, Halland och Blekinge en sammanhållande region Av Uno Röndahl Några reflektioner till "Västsverigeutredningen", med hänvisning till Bengt Owe Birgerssons delrapport den 4 december 1991. Av förorden

Läs mer

Mot bakgrund av inlämnade identitetshandlingar får du anses ha styrkt din identitet.

Mot bakgrund av inlämnade identitetshandlingar får du anses ha styrkt din identitet. 2 (7) Ansökan med mera Du reste enligt egen uppgift in i Sverige den 1 november 2006 och ansökte om asyl den 7 november 2006. I inlaga från det offentliga biträdet som inkom den 18 januari 2007 har du

Läs mer

Förslag till en nationell institution för mänskliga rättigheter i Sverige. Ds 2019:4

Förslag till en nationell institution för mänskliga rättigheter i Sverige. Ds 2019:4 Förslag till en nationell institution för mänskliga rättigheter i Sverige Sammanfattning Utredaren Lise Bergh har haft i uppdrag att föreslå hur en nationell institution för mänskliga rättigheter (MR-institution)

Läs mer

Stadsvandring Malmö 1600-talet med fokus på försvaret

Stadsvandring Malmö 1600-talet med fokus på försvaret Stadsvandring Malmö 1600-talet med fokus på försvaret Mål: Att förankra kunskaper om lokalhistorien i fysiska platser i staden. Material: Karta och information kring stoppen i kartan, se nästföljande sidor.

Läs mer

Kalla kriget 1945-1991

Kalla kriget 1945-1991 Kalla kriget 1945-1991 Sovjetunionen vs. USA Kampen om världsherraväldet Kalla kriget 1 Varför kallas det Kalla Kriget? Kallt krig för att det aldrig blev riktigt hett det blev inte direkt krig, väpnade

Läs mer

Medeltid. Lydnad betydde att man lovade att lyda Gud mer än man lydde människor. Fattigdom betydde att man lovade att man inte skulle äga någonting.

Medeltid. Lydnad betydde att man lovade att lyda Gud mer än man lydde människor. Fattigdom betydde att man lovade att man inte skulle äga någonting. Medeltiden 1 Medeltid I Sverige 1050-1520 (500-1500 ute i Europa) Tider förändras sakta Efter det vi kallar Vikingatiden kommer medeltiden. Nu var det inte så att människor vaknade upp en morgon och tänkte:

Läs mer

Mål: Att förankra kunskaper om lokalhistorien i fysiska platser i staden.

Mål: Att förankra kunskaper om lokalhistorien i fysiska platser i staden. Stadsvandring 1700-talet nya möjligheter för Malmö Stad Mål: Att förankra kunskaper om lokalhistorien i fysiska platser i staden. Material: Karta och information kring stoppen i kartan, se nästföljande

Läs mer

Revolution. Giljotin. Monarki. Republik. Yttrandefrihet. Liberalism. Konservatism. Skräckvälde. Privilegier. Napoleon. Det tredje ståndet

Revolution. Giljotin. Monarki. Republik. Yttrandefrihet. Liberalism. Konservatism. Skräckvälde. Privilegier. Napoleon. Det tredje ståndet Revolution Giljotin Monarki Republik Liberalism Yttrandefrihet Konservatism Skräckvälde Napoleon Privilegier Det tredje ståndet Ståndssamhälle Nationalförsamlingen Klassamhälle Envälde Självständighet

Läs mer

Gustav Vasa ( ) Lånade pengar av Hansan. För att kunna betala tillbaka: Reformationen. Centraliserade styret.

Gustav Vasa ( ) Lånade pengar av Hansan. För att kunna betala tillbaka: Reformationen. Centraliserade styret. Gustav Vasa (1523 1561) Lånade pengar av Hansan. För att kunna betala tillbaka: Reformationen. Centraliserade styret. Kontroll genom personlighet. Brev och annat för att personligen styra landet. Erik

Läs mer

FRP 2015 - Information

FRP 2015 - Information FRP 2015 - Information Innehåll Allmänt... 2 Resa och samling... 3 Boende... 4 Historia... 5 1 Allmänt Årets FRP-mästerskap kommer att äga rum 10-13 september i Köpenhamn. Årets arrangörer är Mats, Fred

Läs mer

Instuderingsfrågor i historia åk 7

Instuderingsfrågor i historia åk 7 Instuderingsfrågor i historia åk 7 Läroboken s. 32-37 1. Vad innebär nationalismen? 2. Vem enade det tyska riket år 1871? 3. Vad kallades denna man? 4. Varför hade han fått detta smeknamn? 5. Mot vilka

Läs mer

Rådets förordning (EG) nr 150/2003 om upphävande av importtullar på vissa vapen och militär utrustning

Rådets förordning (EG) nr 150/2003 om upphävande av importtullar på vissa vapen och militär utrustning Skatter m.m./tullfrihet m.m. 1 Rådets förordning (EG) nr 150/2003 om upphävande av importtullar på vissa vapen och militär utrustning EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING med beaktande

Läs mer

Sjöpostlinjen Malmö-Stralsund

Sjöpostlinjen Malmö-Stralsund Sjöpostlinjen Malmö-Stralsund Ända sedan Skåne blev svenskt genom freden i Roskilde 1658 inrättades en sjöpostlinje mellan Ystad och Stralsund (Wittow). All postbehandling skedde vid postkontor som fanns

Läs mer

Två olika syner på Finlands roll i kriget.

Två olika syner på Finlands roll i kriget. Fortsättningskriget Fortsättningskriget är det andra kriget som Finland deltar i under andra världskriget. Kriget börjar efter att Tyskland inleder operation barbarossa, invasionen av Sovietunionen. Finland

Läs mer

10 januari 2015 Lasse Ericssons Släkt Sida 1

10 januari 2015 Lasse Ericssons Släkt Sida 1 10 januari 2015 Lasse Ericssons Släkt Sida 1 Lars Jönsson Flygare. Född 8 januari 1720 i Älgesta (Elgestad), Kil (T). 1 Soldat nr 115 vid Västmanlands regemente, Kungsörs kompani från 1742. Lars Jonsson

Läs mer

Slaget vid Jutskåran 1518

Slaget vid Jutskåran 1518 Slaget vid Jutskåran 1518 En artikel av Gunnar Redelius i Glimtar 2008 som refererar till ett tidigare inlägg av Tord Bolander. Händelse utspelade sig enl. Andreas Arvidi, kyrkoherde i Österhaninge, under

Läs mer

Regeringens proposition 2015/16:153

Regeringens proposition 2015/16:153 Regeringens proposition 2015/16:153 Stöd till Frankrike med försvarsmateriel Prop. 2015/16:153 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 17 mars 2016 Stefan Löfven Peter Hultqvist

Läs mer

Facit till frågor Kompass historia

Facit till frågor Kompass historia Facit till frågor Kompass historia Vikingatiden 1 Mellan år 800 och 1050 brukar man säga att vikingatiden varade. 2 Ingen vet säkert. Kanske betyder det någon som ligger på lur i en vik och väntar på att

Läs mer

Fredsaktivist underkänner försvarets syn på hotet; Vi kan inte försvara oss

Fredsaktivist underkänner försvarets syn på hotet; Vi kan inte försvara oss Arbetet 1981-05-22 Fredsaktivist underkänner försvarets syn på hotet; Vi kan inte försvara oss Av CURT CARLSSON GÖTEBBORG: Det främsta hotet mot Västsverige är kriget som sådant, och blir det krig, så

Läs mer

Vad är Europeiska unionen (EU)?

Vad är Europeiska unionen (EU)? Vad är Europeiska unionen (EU)? Den är europeisk = EU ligger i Europa Den är en union = EU förenar länder och folk Låt oss titta närmare: Vad har vi européer gemensamt? Hur har EU utvecklats? Vad gör EU

Läs mer

Alliera. Ammunition. Anfall. Arkitekt. Autonomi. Avrätta. Avsätta

Alliera. Ammunition. Anfall. Arkitekt. Autonomi. Avrätta. Avsätta Alliera Att sluta förbund med någon eller att samarbeta med någon mot till exempel en gemensam fiende. Ammunition Kulor, krut eller patroner som man laddar vapen med. Anfall Att rycka fram mot fienden,

Läs mer

DEN OINTAGLIGA En gång var Bohus fästning ointaglig. I dag välkomnar den besökare från hela världen.

DEN OINTAGLIGA En gång var Bohus fästning ointaglig. I dag välkomnar den besökare från hela världen. DEN OINTAGLIGA En gång var Bohus fästning ointaglig. I dag välkomnar den besökare från hela världen. text Tomas Eriksson foto Urban Jörén Hela sommaren pågår aktiviteter som lockar allt från leksugna barn

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

EUROPEISKA KOMMISSIONEN EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 23-07-2003 C(2003)2533fin Ärende : Statligt stöd N 164/2003 - Sverige Stöd för TSE- och BSE-test Fru Minister, Kommissionen önskar genom denna skrivelse informera Sverige

Läs mer

Instuderingsfrågor till Kalla krigets tid sid 129-149

Instuderingsfrågor till Kalla krigets tid sid 129-149 1 Instuderingsfrågor till Kalla krigets tid sid 129-149 Konflikten uppstår 1. Vilka frågor diskuterades vid konferensen i Jalta i feb 1945? Vad kom man fram till? 2. Vad bestämdes vid nästa konferens i

Läs mer

Bilaga 4. Försvarsmaktens uppdrag i dess instruktion

Bilaga 4. Försvarsmaktens uppdrag i dess instruktion bilaga till granskningsrapport dnr: 31-2012-1522 rir 2014:4 Bilaga 4. Försvarsmaktens uppdrag i dess instruktion Försvarsmaktens omställning(rir 2014:4) Bilaga 4 Försvarsmaktens uppdrag i dess instruktion

Läs mer

ATT»STOPPA MUNNEN TILL PA BESPOTTARE»

ATT»STOPPA MUNNEN TILL PA BESPOTTARE» Per Nilsen ATT»STOPPA MUNNEN TILL PA BESPOTTARE» Den akademiska undervisningen i svensk statsratt under frihetstiden LUND 2001 Innehallsforteckning Forord Forkortningar Innehallsforteckning VII IX XI I.

Läs mer

Första världskriget

Första världskriget Första världskriget 1914-1918 1. 2. 3. Varför blev det krig? 4. 5. 2 s.194 Orsaker till första världskriget: Imperialismen Industrialiseringen skapade behov av råvaror och nya marknader. Kapplöpning om

Läs mer

KUNGAMAKT OCH BONDERATT. Om danska kungar och bönder i riket och i Göinge härad ca

KUNGAMAKT OCH BONDERATT. Om danska kungar och bönder i riket och i Göinge härad ca KUNGAMAKT OCH BONDERATT Om danska kungar och bönder i riket och i Göinge härad ca 1525-1640 STEFAN PERSSON Utgiven i samarbete med Centrum för Danmarksstudier vid Lunds universitet MAKADAM FÖRLAG 2005

Läs mer

H.M. Konungens tal vid Galamiddagen på Kungliga slottet med. anledning av Finlands president Tarja Halonens officiella besök den

H.M. Konungens tal vid Galamiddagen på Kungliga slottet med. anledning av Finlands president Tarja Halonens officiella besök den H.M. Konungens tal vid Galamiddagen på Kungliga slottet med anledning av Finlands president Tarja Halonens officiella besök den 15 januari 2009 Republikens president, doktor Arajärvi, kära vänner från

Läs mer

Fadershuset. i tidens ström. Sune Askaner: En krönika om människor och händelser långt ner i Småland och i Sveriges sista krig.

Fadershuset. i tidens ström. Sune Askaner: En krönika om människor och händelser långt ner i Småland och i Sveriges sista krig. Sune Askaner: Fadershuset i tidens ström I tidens ström får alla plats. För en tid är vi där, på väg någonstans. Vart går färden och vad är målet? Ett liv kanske bara en tidsrymd mellan två årtal. Inte

Läs mer

Hur var det möjligt för Sverige att bli en stormakt?

Hur var det möjligt för Sverige att bli en stormakt? 1 STORMAKTSTIDEN Fram till 1500-talet var Sverige ett litet och fattigt land. Trots detta blev Sverige på 1600-talet en stormakt där Östersjön nästan var som ett svenskt innanhav. Varken förr eller senare

Läs mer

9. Protokoll om anslutningsfördraget och

9. Protokoll om anslutningsfördraget och Slutakten innehåller en förteckning över bindande protokoll och icke-bindande förklaringar. Slutakt KONFERENSEN MELLAN FÖRETRÄDARNA FÖR MEDLEMSSTATERNAS REGERINGAR, som samlades i Bryssel den trettionde

Läs mer

Stormaktstiden utförlig. fakta

Stormaktstiden utförlig. fakta Stormaktstiden utförlig Stormaktstiden varade i ca 100 år. Från 1611-1718. Sverige var stort till ytan med hade endast 1 miljon invånare. Det var inte mycket, jämfört med Tyskland och Frankrike som hade

Läs mer

Värna språken. -förslag till språklag. Betänkande av Spräklagsutredningen. Stockholm 2008 STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR SOU 2008:26

Värna språken. -förslag till språklag. Betänkande av Spräklagsutredningen. Stockholm 2008 STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR SOU 2008:26 Värna språken -förslag till språklag Betänkande av Spräklagsutredningen Stockholm 2008 STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR SOU 2008:26 Sammanfattning Språket är av grundläggande betydelse för den enskilda individens

Läs mer

Västsahara Afrikas sista koloni

Västsahara Afrikas sista koloni 1 Inledningsanförande vid seminariet När pengar går före mänskliga rättigheter EU och Västsahara, anordnat av svenska avdelningen av internationella juristkommissionen Stockholm 2009-11-17 Västsahara Afrikas

Läs mer

PUBLIC 15693/17 1 DG C LIMITE SV. Europeiska unionens råd Bryssel den 22 december 2017 (OR. en) 15693/17 LIMITE PV/CONS 76 RELEX 1114

PUBLIC 15693/17 1 DG C LIMITE SV. Europeiska unionens råd Bryssel den 22 december 2017 (OR. en) 15693/17 LIMITE PV/CONS 76 RELEX 1114 Conseil UE Europeiska unionens råd Bryssel den 22 december 2017 (OR. en) 15693/17 LIMITE PUBLIC PV/CONS 76 RELEX 1114 UTKAST TILL PROTOKOLL Ärende: 3587:e mötet i Europeiska unionens råd (utrikes frågor)

Läs mer