Några gamla tentamensuppgifter: Minneshantering

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Några gamla tentamensuppgifter: Minneshantering"

Transkript

1 1 Tentamen I ett virtuellt minne med skiva är primärminnets accesstid 1 mikrosekund, sidstorleken 1 K, skivans rotationstid 10 millisekunder, inställningstiden för skivans arm 5 millisekunder och antalet ord per spår 16 K. Hur stor sidfelsfrekvens kan tolereras om vi vill ha en upplevd (eng. effective) accesstid på 1.15 mikrosekunder? 7. I ett sidindelat system har uppmätts att CPU-utnyttjandet är 20%, "swap"- disken används till 97% och andra i/o-enheter till 5%. Vilka av följande åtgärder skulle (sannolikt) förbättra CPU-utnyttjandet? Förklara noga! a. Installera mera primärminne. b. Installera en större disk. c. Öka graden av multiprogrammering. d. Minska graden av multiprogrammering. e. Installera mera cacheminne. f. Installera en snabbare disk. Tentamen I ett system byggt på sidindelning är det fysiska adressrummet 4 M, det logiska (virtuella) adressrummet 4 G (2 32, 32 bitars virtuell adress) och sidstorleken 1 K. a. Redogör allmänt för sidindelning (paging) som ett sätt att åstadkomma virtuellt minne. b. Ange innehåll i, storlek på och representation av de tabeller som är lämpliga givet dessa data. c. Hur översätts en logisk adress till en fysisk adress. 5. Tillämpning av olika utbytesalgoritmer kan påverka sidfelfrekvensen under i övrigt identiska förutsättningar. Antag givet referernssträngen w = , att primärminnet rymmer 4 sidplatser och att minnet initialt är tomt. Bestäm och kommentera antalet sidfel för a. FIFO b. LRU c. Den optimala 'algoritmen' OPT (B o ). Tentamen I ett sidindelat system består den logiska adressen av 22 bitar varav 12 anger sidnummer. Minnesstorleken är 64K. a. Hur stort är det virtuella minnet? b. Hur många sidoramar ryms i det fysiska minnet? c. Beskriv i text och figur hur adressöversättningen från logisk till fysisk adress går till. d. Vilken är den virtuella adress som avbildas på den fysiska adressen 2700 (hexadecimalt) då den aktuella sidtabellen innehåller följande sidoramsnummer: [6, 7, 2, 5, 9, 1, 8]? 6. Visa att det för FIFO algoritmen kan gälla att ett utökat antal sidramar kan ge en STÖRRE sidfelsfrekvens (FIFO-anomalin, Beladys anomali) för given programreferenssträng. Kan motsvarande anomali förekomma för LRU-algoritmen? Motivera noga! Tentamen I ett segmenterat system får finnas maximalt 2 24 segment. Ett segment kan vara maximalt 1 M varför segmenten sidindelas i sidor om 1 K. Konstruktörerna har gjort den kompromissen att en process bara tillåts referera 64 stycken segment åt gången (dvs utan att byta domän). Visa med hjälp av kommenterade figurer hur adressöversättningen går till i detta system från exekverande minnesrefererande instruktion till sökt ord i primärminnet. Ange storlekar på alla tabeller. Glöm inte att beskriva referenskontroller, 'page faults' och missar i det tillhörande (nödvändiga!) associativa cacheminnet.

2 2 5. Thrashing kan uppstå i sidindelade system. Antag att ett primärminne rymmer 90 sidoramar för nio processer som alla har referenssträngen w = där denna sidföljd återupprepas godtyckligt antal gånger. Eftersom alla sidor ryms i minnet kommer sidfelfrekvensen att vara 0 och cpu-utnyttjandet 100%. Beräkna sidfelfrekvensen då en tioende process med samma w som de tidigare aktiveras. Förutsätt att varje process får 9 sidoramar och att utbyteslgoritmen är LRU (least recently used). 6. I ett visst läge då buddy-metoden används som placeringsalgoritm ser allokeringen ut som följer. Adress Innehåll Blocknamn Storlek Status a 2 ledigt b 2 upptaget c 4 ledigt d 2 upptaget e 2 ledigt f 4 upptaget g 4 ledigt h 4 upptaget i 8 ledigt Visa med två figurer hur 'kartan' ser ut dels då ett block av storlek 1 allokerats, dels då därefter block d frigjorts. Tentamen I den maskin som de flesta på DoCS använder finns en mmu (memory management unit) för översättning av logiska linjära 32-bitars adresser till fysiska platser. Tillsammans med SPARC arkitekturen fungerar denna mmu på följande sätt. I varje ögonblick anges ett aktuellt kontext med ett 12 bitars register. Registerinnehållet används som index i en kontexttabell. Den adress som genereras av processorn omfattar 32 bitar. MMU-logiken delar upp denna som bestående av fyra delar: -- index1; 8 bitar -- index2; 6 bitar -- index3; 6 bitar -- offset; 12 bitar -- Givet ett kontextvärde (mellan 0 och 4095) pekar motsvarande kontexttabellelement ut en 'first level' tabell (FLT). Index1 används som index i denna. Detta FLT-element pekar ut en 'second level' tabell (SLT) som i sin tur indexeras via index2 för att finna en 'third level' tabell (TLT). Värdet på index3 anger ett element i TLT som pekar ut avsedd sidoram i primärminnet (eller anger sidfel). a. Varför finns tre nivåers tabeller i stället för bara en (sid)tabell? b. Vilket syfte har kontexttabellen? c. Vad är sidstorleken? d. Vilken ytterligare maskinvara måste systemet ha för att minnesaccesstiden ska bli rimlig? e. Är det möjligt att implementera segmentering under de givna förutsättningarna? f. Hur stort är det virtuella adressrummet? Ge noggranna motiveringar för alla svar! 5. Tids- (temporal) eller rums- (spatial) lokalitet (locality) är grundförutsättningar för att ett system med virtuellt minne baserat på 'paging' ska bli attraktivt. a. Förklara hur denna egenskap påverkar sidfelfrekvensen (page fault frequency). b. Relatera till och förklara innebörden av utbytesalgoritmerna FIFO, LRU, den optimala OPT och NRU (eller clock). Ranka, med motivering, metoderna efter den ordning de föredras att användas i ett operativsystems minneshanterare. c. Påverkar lokaliteten risken för 'thrashing' och i så fall hur?

3 3 Tentamen Vid minneshantering fästes ibland avseende vid bra understöd för i. Delning av kod och data mellan processer ii. Minnesskydd iii. Dynamiska datastrukturer iv. Dynamisk länkning Visa hur dessa önskemål är 'svåra' att hantera vid ett sidindelat system och hur segmentering kan användas för att understödja i., ii., iii. och iv. 5. I ett virtuellt minne baserat på sidindelning är primärminnets accesstid 100 ns, sidstorleken 4K, diskens rotationstid 8 ms, inställningstiden för armen 4 ms och antalet sidor per spår 16. Vilken sidfelsfrekvens f krävs för att den från processorn upplevda accesstiden ska vara högst 110 ns och hur mycket (i %) kan f tillåtas öka om sidstorleken halveras? Tid för adressöversättning kan försummas då en sida finns i primärminnet. 6. Beskriv fenoment 'thrashing', dess orsaker och motåtgärder. Tentamen I ett sidindelat system med 32 bitars virtuella/logiska adresser L uppdelar adressöversättaren L i fyra fält L = <a, b, c, d> för att därigenom åstadkomma ett tre-nivås sidtabellsystem. a. Varför uppdelas sidnumret p i tre delar p = (a, b, c)? b. Hur sker adressöversättningen till fysisk adress (plats) och hur ser sidtabellelementen ut? c. Vilka av fälten a, b, c, eller d påverkar det maximala antalet sidor varje process kan ha? 5. Tillämpa LRU och FIFO på process-referenssträngen w = och bestäm antalet sidfel då minnet rymmer fyra sidoramar och är tomt initialt. 6. Länkning och delning kan göras dynamiskt som i tex Multics. Antag att två processer p1 och p2 exekverar samma procedur P som i sin tur refererar ett datasegment D. Efter det att alla länkar till P lösts upp är minnet allokerat som följande figur visar (nästa sida). a. Gör ovanstående figur fullständig genom att rita ut länksegmenten för p1 och p2 innan det att instruktionerna add utförts. Dessa börjar vid adesser respektive b. Hur har länksegmenten ändrats när add instruktionerna utförts? Tentamen Digitals nya, 1993/4, processor Alpha AXP är en 64 bitars arkitektur. Det virtuella adressrummet är således Alpha kan konfigueras att utnyttja olika sidstorlekar; 8K, 16K, 32K eller 64K. Konstruera asressöversättningsmekanismen (sidtabellerna, mm) för skyddat virtuellt minne för sidstorleken 64K. Du kan anta att det fysiska minnet är (maximalt) 4G = Konstruktionen ska avse tabellstruktur, innehåll i sidtabellelement och tilhörande associativt cache (translation look-aside buffer). Ange tabell- och tabellfältsstorlekar. 5. Apples, IBMs och Motorolas nya,1993/4, processor PowerPC innehåller möjlighet till segmentering. Förklara utförligt skillnaderna mellan segmentering och sidindelning både vad gäller användning (externt) och implementering (internt). 6. Bestäm antalet sidfel under följande förutsättningar: Sidstorleken är 100, två sidoramar finns tillgängliga per process, initialt är sidoramarna tomma, den genererade adressekvensen är 10, 11, 104, 170, 73, 309, 185, 245, 246, 434, 458, 364 och a. utbytesalgoritmen är LRU. b. utbytesalgoritmen är FIFO.

4 4 Segmenttabeller Procedursegment för P Datasegment D Symboltabell 9000 X Y Symboltabell D, X Data D, Y Ren kod Länkavsnittsmall (evt) add* 0, lp Länksegment för p1 och P add* 5, lp Upptagna tabellelement , 10, trap trap tag tag , 20, trap trap tag tag Länksegment för p2 Länkavsnittsmall Segmenttabeller: för p1 startar den vid adress 1000 och nästa lediga element finns vid adress för p2 startar den vid adress 2000 och nästa lediga element finns vid adress Segmentet P: Symboltabellen börjar vid adress Kodavsnittet börjar vid adress Länkavsnittmallen börjar vid adress Segmentet D: Symboltabellen börjar vid adress Data som sådana börjar vid adress Tentamen Ett datorsystem innehåller 1 Mbyte primärminne så 20 bitars adresser används. Cacheminnet C innehåller 1024 rader ('lines') omfattande 16 bytes vardera. Hur många bitar behövs totalt för C:s 'tags' (etiketter) om C är a. direktadresserat ('direct mapped')? b. 4-vägs partiellt associativt ('four-way set associative')? c. fullständigt associativt? 5. Betrakta ett virtuellt minnessystem med följande egenskaper: 32 bitars virtuell adress, 4 Kb sidstorlek och 32 bitars fysisk adress. a. Vad är den totala storleken på sidtabellen uttryckt i Kb för en process i detta system? Antag att skyddsbitar, närvarobit, statistikbitar, etc omfattar 12 bitar och att aktuell process utnyttjar hela virtuella adressrummet. b. Beskriv hur man går till väga för att hantera "så stora" sidtabeller i praktiken. c. Beskriv hur man förfar för att erhålla rimliga minnesaccesstider.

5 5 6. I många system arbetar DMA-kanaler med adresser i det fysiska minnet. Vilka "problem" orskar detta i ett system som i övrigt bygger på virtuellt minne tex sidindelning? Tentamen M68020 använder (som bekant?) 32 bitars virtuella adresser, VA, och byte-adressering. (Vi bortser från de tre bitarna FC0- FC2 som kan användas för att välja adressrymd.) Systemet har ett 'direct mapped cache', CM, för instruktioner. Detta CM består av 64 rader om vardera två ord a 16 bitar. a. Vilka bitar i VA används som etikett ('tag'), radnummer respektive ordnummer? b. Hur många bitar omfattar M68020:s CM totalt? c. Varför har konstruktörerna valt att placera bara instruktioner och inte data i systemets CM? 5. Betrakta ett virtuellt minnessystem, VM, med följande egenskaper: 32 bitars virtuell adress, 4 Kb sidstorlek och 32 bitars fysisk adress (alla behöver inte användas). Systemet sidindelas via två nivåers sidtabeller, som alltid lagras på "sidskarvar". a. Hur många bitar omfattar "adressfältet" i sidtabellelementen och vilka övriga bitar bör ingå i dessa element? b. Hur många element omfattar sidtabellerna totalt (om en process utnyttjar hela VM)? c. Hur bör en 'translation look aside buffer' (associativa register), TLB, för uppsnabbning av adressöversättningen organiseras, dvs hur många bitar bör varje element i denna TLB omfatta? Andra tentamina 4. I sidindelade system säger man ju att relokeringen sker dynamiskt. Varför behövs i sådana system likväl en 'relocationg loader' som utför statisk relokering/länkning? 6. I ett sidindelat system är det möjligt att låta flera olika processer dela på samma program (sidor) genmom att de olika processernas sidtabeller pekar ut samma sida. Antag följande situation: En process p1 kräver programmen q1 och q2, en temporör lagringsarea t1 och en dataarea d1. Dessa länkas ihop till ett sammanhängande block med storlek q1 + q2 + t1 + d1 i det virtuella minnet. Medan p1 fortfarande är aktiv begär en annan process p2 laddning av q1', q2, t1' och d1 där q1' < q1 och t1' > t1 och där q2 och d1 ska delas mellan p1 och p2. a. Skissera ett möjligt utseende på sidtabellerna för p1 och p2. b. Vilka problem uppstår om en ny process p3 aktiveras och vill dela q1' och q1?

Minnet från processorns sida Datorteknik

Minnet från processorns sida Datorteknik Minnet från processorns sida Datorteknik ERIK LARSSON Processorn ger kommandon/instruktioner med en adress och förväntar sig data. Exempel: READ(ADR) -> DATA Fysisk adress Logisk adress READ 00001000 READ

Läs mer

Minneshantering segmentering och virtuellminne. Föreläsning 3

Minneshantering segmentering och virtuellminne. Föreläsning 3 Minneshantering segmentering och virtuellminne Föreläsning 3 Minneshantering forts. Hur kan man köra processer som är större än primärminnet? Hur kan man undvika att stack och heap växer ihop? Virtuellminne

Läs mer

Operative system. LRU-algoritm (2 p) Svar: 7 fel. c) Optimal algoritm (2 p) Svar: 6 fel

Operative system. LRU-algoritm (2 p) Svar: 7 fel. c) Optimal algoritm (2 p) Svar: 6 fel Uppgift 3 Till en process som kräver 8 sidor allokeras 4 sidoramar. Antag följande referenssträng: 1,2,8,3,4,3,8,2,1,4 Hur många sidofel kommer att genereras (demand paging) med en a) FIFO-algoritm (2

Läs mer

Fö 8: Operativsystem II. Minneshantering. Minneshantering (1) Minneshantering (2) Minneshantering och Virtuelltminne.

Fö 8: Operativsystem II. Minneshantering. Minneshantering (1) Minneshantering (2) Minneshantering och Virtuelltminne. Fö 8: Operativsystem II Minneshantering och Virtuelltminne. Virtuella I/O enheter och Filsystemet. Flerprocessorsystem. Minneshantering Uniprogrammering: Minnet delas mellan operativsystem och användarprogrammet.

Läs mer

4 grundregler. Minneshantering. Problemet. Windows minkrav

4 grundregler. Minneshantering. Problemet. Windows minkrav 4 grundregler 1. Man kan aldrig få för mycket minne 2. Minnet kan aldrig bli för snabbt Minneshantering 3. Minne kan aldrig bli för billigt 4. Programmens storlek ökar fortare än minnet i datorerna (känns

Läs mer

Datorteknik ERIK LARSSON

Datorteknik ERIK LARSSON Datorteknik ERIK LARSSON Laborationer Gå bara på tillfällen där du är anmäld. Moment svarar mot 1.5hp, dvs 40 timmar arbete Schemalagd tid: 4*2 (lektioner)+4*4(laborationer)=20 timmar Material: Finns på

Läs mer

CE_O5. Cacheminne. Hemlaboration 2.

CE_O5. Cacheminne. Hemlaboration 2. IS1500 Exempelsamling till övning CE_O5, 2014 CE_O5. Cacheminne. Hemlaboration 2. 5.1. Medeltidshistoria Diskutera förloppet då CPU:n gör en läsreferens i huvudminnet dvs information kopieras från huvudminne

Läs mer

119 Minnesallokering. Detta kapitel behandlar kort, som vanligt, dessa 'policies' och avslutas med ett avsnitt om 'caches'.

119 Minnesallokering. Detta kapitel behandlar kort, som vanligt, dessa 'policies' och avslutas med ett avsnitt om 'caches'. 119 7. 7.1. Allmänt För att realisera ett virtuellt minne behövs minst två nivåer i minneshierarkin och dessutom 1. En virtuell adressrymd som är större än den fysiska,. En adressavbildningsmekanism och

Läs mer

LYCKA TILL MED TENTAMENSLÄSNINGEN! 3. Antag givet ett system i vilket rent CPU-bundna processer med följande egenskaper exekveras.

LYCKA TILL MED TENTAMENSLÄSNINGEN! 3. Antag givet ett system i vilket rent CPU-bundna processer med följande egenskaper exekveras. 219 A. Detta appendix består av fyra delar. Först kommer ett antal frågor som tagits från några av de många tentamensskrivningar som givits i kurser om Operativsystem sedan tidigt 70-tal. Andra delen innehåller

Läs mer

Digitala System: Datorteknik ERIK LARSSON

Digitala System: Datorteknik ERIK LARSSON Digitala System: Datorteknik ERIK LARSSON Huvudled (H) Trafikljus för övergångsställe Trafikljus för huvudled (H) Trafikljus: Sväng vänster (H->T) Gående - vänta Trafikljus för tvärgata (T) Tvärgata (T)

Läs mer

Filsystem - Inode. Datorteknik. Minnets komponenter. Programexekvering. Enhet för indata. Enhet för utdata CPU. Primärminne.

Filsystem - Inode. Datorteknik. Minnets komponenter. Programexekvering. Enhet för indata. Enhet för utdata CPU. Primärminne. Datorteknik Filsystem - Inode ERIK LARSSON ABBA: Dancing Queen Minnets komponenter Programexekvering Enhet för indata CPU Enhet för utdata Program i högnivåspråk.. Z:=(Y+X)*3. Kompilator Exekverbart program

Läs mer

Datorarkitekturer med operativsystem ERIK LARSSON

Datorarkitekturer med operativsystem ERIK LARSSON Datorarkitekturer med operativsystem ERIK LARSSON Översikt Minnets komponenter Minneshierarkin Cacheminne Paging Virtuellt minne Minnets komponenter Enhet för indata Primärminne (CPU) Enhet för utdata

Läs mer

Svar till tentamen den 16 december 2013 Datorarkitekturer med operativsystem, EDT621, 7,5 poäng

Svar till tentamen den 16 december 2013 Datorarkitekturer med operativsystem, EDT621, 7,5 poäng Lunds Universitet LTH Ingenjörshögskolan, Helsingborg Svar till tentamen den 16 december 2013 Datorarkitekturer med operativsystem, EDT621, 7,5 poäng Skrivtid: 08.00-13.00 Tillåtna hjälpmedel: Inga. Maximalt

Läs mer

Tentamen den 18 mars svar Datorteknik, EIT070

Tentamen den 18 mars svar Datorteknik, EIT070 Lunds Universitet LTH Tentamen den 18 mars 2015 - svar Datorteknik, EIT070 Skrivtid: 14.00-19.00 Tillåtna hjälpmedel: Inga. Maximalt antal poäng: 50 poäng För betyg 3 krävs 20 poäng För betyg 4 krävs 30

Läs mer

Minneshantering - grunderna. Föreläsning 2

Minneshantering - grunderna. Föreläsning 2 Minneshantering - grunderna Föreläsning 2 Minneshantering Hur hantera grundfallet med endast en process? Hur kan flera processer vara aktiva, dvs vara i minnet, samtidigt? Adressrymden Kontinuerlig allokering

Läs mer

Närliggande allokering Datorteknik

Närliggande allokering Datorteknik Närliggande allokering Datorteknik ERIK LARSSON TID Problem: Minnet blir fragmenterat Paging Demand paging Sida (S) Dela upp primärminnet i ramar (frames) och program i sidor (pages) Program 0 RD.0 1 RD.1

Läs mer

Operativsystem (IS1350) :00-12:00

Operativsystem (IS1350) :00-12:00 Operativsystem (IS1350) 2017-03-15 08:00-12:00 Namn: Instruktioner Betyg Du får endast ha med dig skrivmateriel. Mobiler etc skall lämnas till tentamensvakterna. Svaren skall lämnas på dessa sidor, använd

Läs mer

Digitalteknik och Datorarkitektur 5hp

Digitalteknik och Datorarkitektur 5hp Digitalteknik och Datorarkitektur 5hp Minnes-hierarkier och Cache 12 maj 2008 karl.marklund@it.uu.se issa saker använder vi ofta Dessa saker vill vi ha nära till hands Storleken har betydelse Litet är

Läs mer

Tentamen i ID2206, ID2200 samt IS1350 Operativsystem

Tentamen i ID2206, ID2200 samt IS1350 Operativsystem Tentamen i ID2206, ID2200 samt IS1350 Operativsystem Tisdagen 2014-03-18 kl 09:00-13:00 Examinator: ID2206, ID2200 Robert Rönngren, IS1350 Jim Dowling Hjälpmedel: Inga Tentamensfrågorna behöver inte återlämnas

Läs mer

Datorsystemteknik för E/D

Datorsystemteknik för E/D Tentamen i kursen Datorsystemteknik (EDA330 för D och EDA370 för E) 19/8 2000 1(8) Tentamen i kursen Datorsystemteknik (EDA330 för D och EDA370 för E) Datorsystemteknik för E/D 19/8 2000 Tentamensdatum:

Läs mer

Hjälpmedel: Inga hjälpmedel förutom penna, suddgummi och glatt humör.

Hjälpmedel: Inga hjälpmedel förutom penna, suddgummi och glatt humör. Tentamen Inst. för Informationsteknologi Avdelningen för Datorteknik Herbert P Sander Tel: 070 376 06 87 Ämne: Operativsystem Lokal: Post Scriptum, sal 2 Datum: Måndagen den 13 maj 2002 Tid: Kl 09.00-14.00

Läs mer

Innehåll. Minneshantering. Systemet hivlls... Föreläsning 1. Problemformuleringar. Problem a[ lösa idag (...)

Innehåll. Minneshantering. Systemet hivlls... Föreläsning 1. Problemformuleringar. Problem a[ lösa idag (...) Innehåll Minneshantering (...) Föreläsning 1 bakgrund och mobvabon conbnous allocabon, fixed allocabon, buddy, segmentabon paging Föreläsning 2 pagetable bitar, prestanda, TLB virtuellt minne page replacement

Läs mer

Minnets komponenter. Digitala System: Datorteknik. Programexekvering. Programexekvering. Enhet för utdata. Enhet för indata CPU.

Minnets komponenter. Digitala System: Datorteknik. Programexekvering. Programexekvering. Enhet för utdata. Enhet för indata CPU. Digitala System: Datorteknik Minnets komponenter ERIK LARSSON Enhet för indata CPU Enhet för utdata Sekundärminne Programexekvering Program i högnivåspråk.. Z:=(Y+X)*3. Kompilator Exekverbart program i

Läs mer

Operativsystem (ID2200/06) XX XX:00-XX:00

Operativsystem (ID2200/06) XX XX:00-XX:00 Operativsystem (ID2200/06) 2017-01-XX XX:00-XX:00 Namn: Instruktioner Du får, förutom skrivmateriel, endast ha med dig en egenhändigt handskriven A4-sida med anteckningar. Mobiler etc skall lämnas till

Läs mer

Cacheminne i en AMD Opteron Processor

Cacheminne i en AMD Opteron Processor Handledare: Erik Larsson Lunds Tekniska Högskola HT15 Cacheminne i en AMD Opteron Processor En rapport om cacheminne och dess struktur, i en 12 kärnig AMD Opteron Magny-Cours processor. Författare: Hamza

Läs mer

Mer datorarkitektur. En titt I datorn Minnen

Mer datorarkitektur. En titt I datorn Minnen Mer datorarkitektur En titt I datorn Minnen von Neumann-modellen von Neumann-modellen CPU (Central Processing Unit) Styrenhet hämtar programinstruktioner ALU (Arithmetic and Logical Unit) utför beräkningar

Läs mer

Uppgift 1: a) u= a c + a bc+ ab d +b cd

Uppgift 1: a) u= a c + a bc+ ab d +b cd Uppgift 1: a) u= a c a bc ab d b cd b) a b c d u 0 0 0 0 1 0 0 0 1 1 0 0 1 0 1 0 0 1 1 0 0 1 0 0 1 0 1 0 1 1 0 1 1 0 1 0 1 1 1 1 1 0 0 0 1 1 0 0 1 0 1 0 1 0 1 1 0 1 1 0 1 1 0 0 0 1 1 0 1 0 1 1 1 0 0 1

Läs mer

Random Access Memory. Amare Reda Jenny Holmberg Henrik Kreipke Gaylord Kaya

Random Access Memory. Amare Reda Jenny Holmberg Henrik Kreipke Gaylord Kaya Random Access Memory Amare Reda Jenny Holmberg Henrik Kreipke Gaylord Kaya Introduktion Historia Vad är RAM? Hur fungerar RAM? Dataöverföring, tidsklocka och termer Vilka är de olika typerna av RAM? Vad

Läs mer

Fö 2: Minnen. Introduktion. Primärminnet. Interna och externa minnen. Introduktion, Klassificiering

Fö 2: Minnen. Introduktion. Primärminnet. Interna och externa minnen. Introduktion, Klassificiering Fö 2: Minnen Introduktion, Klassificiering Primärminne Sekundärminne Minneshiearki Cache-minne Introduktion Primärminnet används för att lagra program och data som är aktuella att använda. Sekundärminnet

Läs mer

Tentamen den 14 januari 2016 Datorarkitektur med operativsystem, EDT621

Tentamen den 14 januari 2016 Datorarkitektur med operativsystem, EDT621 Lunds Universitet LTH Tentamen den 14 januari 2016 Datorarkitektur med operativsystem, EDT621 Skrivtid: 08.00-13.00 Tillåtna hjälpmedel: Inga. Maximalt antal poäng: 50 poäng För betyg 3 krävs 20 poäng

Läs mer

Datorsystem. Tentamen

Datorsystem. Tentamen Datorsystem Tentamen 2012-03-17 Instruktioner Samtliga svar skall vara motiverade och läsbara. Eventuella tabeller, illustrationer och beräkningar som används för att nå svaret ska också finnas med i lösningen.

Läs mer

Datorsystem. Laboration 3: Operativsystem Senast uppdaterad: 14 oktober 2012 Version 1.3. Student: Underskrift: Underskrift: Datum:

Datorsystem. Laboration 3: Operativsystem Senast uppdaterad: 14 oktober 2012 Version 1.3. Student: Underskrift: Underskrift: Datum: Datorsystem Laboration 3: Operativsystem Senast uppdaterad: 14 oktober 2012 Version 1.3 Student: Lärare: Underskrift: Underskrift: Datum: Datorsystem Laboration 3 1 Innehåll 1 Inledning 2 1.1 Introduktion...........................................

Läs mer

Datorhistorik. Föreläsning 3 Datorns hårdvara EDSAC. Eniac. I think there is a world market for maybe five computers. Thomas Watson, IBM, 1943

Datorhistorik. Föreläsning 3 Datorns hårdvara EDSAC. Eniac. I think there is a world market for maybe five computers. Thomas Watson, IBM, 1943 Datorhistorik Föreläsning 3 Datorhistorik Datorns uppbyggnad, komponenter Processor, primärminne, sekundärminne Minneshierarkier Inbyggda system, stora datorer I think there is a world market for maybe

Läs mer

Operativsystem - Minneshantering I

Operativsystem - Minneshantering I Operativsystem - Minneshantering I Mats Björkman 2016-02-11 Översikt Grundläggande minneshantering (Föreläsning MM I, idag) Problem inom minneshantering Minneshantering och multitasking Hantering av ledigt

Läs mer

SVAR TILL TENTAMEN I DATORSYSTEM, VT2013

SVAR TILL TENTAMEN I DATORSYSTEM, VT2013 Rahim Rahmani (rahim@dsv.su.se) Division of ACT Department of Computer and Systems Sciences Stockholm University SVAR TILL TENTAMEN I DATORSYSTEM, VT2013 Tentamensdatum: 2013-03-21 Tentamen består av totalt

Läs mer

Datorsystem. Tentamen 2011-10-29

Datorsystem. Tentamen 2011-10-29 Datorsystem Tentamen 2011-10-29 Instruktioner Samtliga svar skall vara motiverade och läsbara. Eventuella tabeller och beräkningar som används för att nå svaret ska också finnas med i lösningen. Ett svar

Läs mer

System S. Datorarkitektur - en inledning. Organisation av datorsystem: olika abstraktionsnivåer. den mest abstrakta synen på systemet

System S. Datorarkitektur - en inledning. Organisation av datorsystem: olika abstraktionsnivåer. den mest abstrakta synen på systemet Datorarkitektur - en inledning Organisation av datorsystem: olika abstraktionsnivåer System S den mest abstrakta synen på systemet A B C Ett högnivåperspektiv på systemet a1 b1 c1 a2 b3 b2 c2 c3 En mera

Läs mer

Program kan beskrivas på olika abstrak3onsnivåer. Högnivåprogram: läsbart (för människor), hög abstrak3onsnivå, enkelt a> porta (fly>a 3ll en annan ar

Program kan beskrivas på olika abstrak3onsnivåer. Högnivåprogram: läsbart (för människor), hög abstrak3onsnivå, enkelt a> porta (fly>a 3ll en annan ar 1 Program kan beskrivas på olika abstrak3onsnivåer. Högnivåprogram: läsbart (för människor), hög abstrak3onsnivå, enkelt a> porta (fly>a 3ll en annan arkitektur), hårdvara osynlig Assembly- och maskinprogram:

Läs mer

Vad är viktigast? Sammanfattning. Processer och trådar. Processer och trådar. Flerprocessorsystem. Schemaläggning. Interprocesskommunikation.

Vad är viktigast? Sammanfattning. Processer och trådar. Processer och trådar. Flerprocessorsystem. Schemaläggning. Interprocesskommunikation. Vad är viktigast? Sammanfattning Processer och trådar Avbrottshantering Vad det är och hur det fungerar (på låg nivå) Vilka problem finns Schemaläggning Flerprocessorsystem Varianter, problem Interprocesskommunikation

Läs mer

Systemanropp kontrollen övergår från userspace till kernelspace ca 100 i UNIX, många fler i NT

Systemanropp kontrollen övergår från userspace till kernelspace ca 100 i UNIX, många fler i NT Leason 1 ============================================ Vad är ett operativsystem *Det program som implmenterar allasystemanropp. *Det / de program som köri kernel-mode Datahistoria: * Mekaniska reläer,

Läs mer

Flera processer. Minneshantering. Trashing kan uppstå ändå. Ersätta globalt

Flera processer. Minneshantering. Trashing kan uppstå ändå. Ersätta globalt Flera processer Minneshantering Operativsystem lektion 6 Potentiellt problem: Den sida som plockas bort behöver inte vara den sida som används minst!! Det kan finnas andra processer som inte körs eller

Läs mer

Cacheminne och adressöversättning

Cacheminne och adressöversättning Cacheminne och adressöversättning From: Central Processing Box 1 COMPUTERLAND 1 Virtual $00005A3C From: Central Processing Box 1 COMPUTERLAND 1 Physical $00005A3C $007B2A3C Innehåll Cacheminnen Cacheminnen

Läs mer

Datorsystemteknik DAVA14 Föreläsning 10

Datorsystemteknik DAVA14 Föreläsning 10 Datorsystemteknik DAVA14 Föreläsning 10 Från källkod till bitar Samspelet mellan program och hårdvara Med bilder från Mats Brorsson, Datorsystem: Program och maskinvara, studentlitteratur 1999 Assemblatorn

Läs mer

Operativsystem - input/output, skydd, virtualisering

Operativsystem - input/output, skydd, virtualisering Operativsystem - input/output, skydd, virtualisering Mats Björkman 2015-03-12 Lärandemål, I/O n Typer av I/O-enheter n Character, Block & Special n Minnesmappad I/O n Typer av I/O-programmering n Programmerad,

Läs mer

Lösningsförslag till tentamen i IS1350 Operativsystem

Lösningsförslag till tentamen i IS1350 Operativsystem sförslag till tentamen i IS1350 Operativsystem Måndagen 2015-03-16 kl 09:00-13:00 Examinator: IS1350 Jim Dowling Hjälpmedel: Inga Tentamensfrågorna behöver inte återlämnas efter avslutad tentamen. Ange

Läs mer

HF0010. Introduktionskurs i datateknik 1,5 hp

HF0010. Introduktionskurs i datateknik 1,5 hp HF0010 Introduktionskurs i datateknik 1,5 hp Välkommna - till KTH, Haninge, Datateknik, kursen och till första steget mot att bli programmerare! Er lärare och kursansvarig: Nicklas Brandefelt, bfelt@kth.se

Läs mer

Datorsystem 2 CPU. Förra gången: Datorns historia Denna gång: Byggstenar i en dators arkitektur. Visning av Akka (för de som är intresserade)

Datorsystem 2 CPU. Förra gången: Datorns historia Denna gång: Byggstenar i en dators arkitektur. Visning av Akka (för de som är intresserade) Datorsystem 2 CPU Förra gången: Datorns historia Denna gång: Byggstenar i en dators arkitektur CPU Visning av Akka (för de som är intresserade) En dators arkitektur På en lägre nivå kan vi ha lite olika

Läs mer

0.1. INTRODUKTION 1. 2. Instruktionens opcode decodas till en språknivå som är förstålig för ALUn.

0.1. INTRODUKTION 1. 2. Instruktionens opcode decodas till en språknivå som är förstålig för ALUn. 0.1. INTRODUKTION 1 0.1 Introduktion Datorns klockfrekvens mäts i cykler per sekund, eller hertz. En miljon klockcykler är en megahertz, MHz. L1 cache (level 1) är den snabbaste formen av cache och sitter

Läs mer

Operativsystem ID1200/06 Tentamen :00-18:00

Operativsystem ID1200/06 Tentamen :00-18:00 Operativsystem ID1200/06 Tentamen 2018-01-12 14:00-18:00 Instruktioner Du får, förutom skrivmateriel, endast ha med dig en egenhändigt handskriven A4 med anteckningar. Svaren skall lämnas på dessa sidor,

Läs mer

Fö 7: Operativsystem. Vad är ett operativsystem? Målsättning med operativsystem. Styr operativsystemet datorn?

Fö 7: Operativsystem. Vad är ett operativsystem? Målsättning med operativsystem. Styr operativsystemet datorn? Fö 7: Operativsystem Introduktion. Klassificering. Vad är ett operativsystem? Program som kontrollerar andra andra program. Gränssnitt mellan användare och hårdvaran. Kärnan. Historisk översikt. Typeset

Läs mer

Datorsystem. Exempeltentamen 2011-10-18

Datorsystem. Exempeltentamen 2011-10-18 Datorsystem Exempeltentamen 2011-10-18 Instruktioner Samtliga svar skall vara motiverade och läsbara. Eventuella tabeller och beräkningar som används för att nå svaret ska också finnas med i lösningen.

Läs mer

Datorsystemteknik DAV A14 Föreläsning 1

Datorsystemteknik DAV A14 Föreläsning 1 Innehåll Datorsystemteknik DAV A14 Föreläsning 1 Kursinformation Introduktion till datorsystem Programmeringsmodellen Större delen av materialet framtaget av :Jan Eric Larsson, Mats Brorsson och Mirec

Läs mer

En Von Neumann-arkitektur ( Von Neumann-principen i föreläsning 1) innebär:

En Von Neumann-arkitektur ( Von Neumann-principen i föreläsning 1) innebär: Lösningsförslag för 725G45-tentan 3/11-10 1. Vad menas med Von Neumann-arkitektur? (2p) En Von Neumann-arkitektur ( Von Neumann-principen i föreläsning 1) innebär: Data och instruktioner lagras i samma

Läs mer

Övning1 Datorteknik, HH vt12 - Talsystem, logik, minne, instruktioner, assembler

Övning1 Datorteknik, HH vt12 - Talsystem, logik, minne, instruktioner, assembler Övning1 Datorteknik, HH vt12 - Talsystem, logik, minne, instruktioner, assembler Talsystem Talsystem - binära tal F1.1) 2 n stycken tal från 0 till 2 n 1 F1.2) 9 bitar (512 kombinationer) Talsystem - 2-

Läs mer

OBS!! Detta är DEL 2 av tentan. För att få ut denna måste du ha lämnat in del 1. Om du inte fått ut del 1 bör du meddela skrivningsvakten. OBS!!

OBS!! Detta är DEL 2 av tentan. För att få ut denna måste du ha lämnat in del 1. Om du inte fått ut del 1 bör du meddela skrivningsvakten. OBS!! Sid 1 av 8 Datavetenskap Tentamen för DVG A03 Datorsystemteknik, 7,5 hp, del 2 fredag 2009-01-09 kl. 08.15-13.15 Tentamen del 2 består av 4 sidor. Ansvariga lärare: Tillåtna hjälpmedel: Kerstin Andersson

Läs mer

Dagens OS. Unix, Linux och Windows. Unix. Unix. En översikt av dagens OS Titt på hur de gör. Många varianter Mycket gemensamt. En del som skiljer

Dagens OS. Unix, Linux och Windows. Unix. Unix. En översikt av dagens OS Titt på hur de gör. Många varianter Mycket gemensamt. En del som skiljer Dagens OS En översikt av dagens OS Titt på hur de gör Unix, Linux och Windows Unix Många varianter Mycket gemensamt Unix En del som skiljer Vanliga program, shell, etc System calls Interupts and traps

Läs mer

Läsminne Read Only Memory ROM

Läsminne Read Only Memory ROM Läsminne Read Only Memory ROM Ett läsminne har addressingångar och datautgångar Med m addresslinjer kan man accessa 2 m olika minnesadresser På varje address finns det ett dataord på n bitar Oftast har

Läs mer

Moment 2 Digital elektronik. Föreläsning Inbyggda system, introduktion

Moment 2 Digital elektronik. Föreläsning Inbyggda system, introduktion Moment 2 Digital elektronik Föreläsning Inbyggda system, introduktion Jan Thim 1 Inbyggda system, introduktion Innehåll: Historia Introduktion Arkitekturer Mikrokontrollerns delar 2 1 Varför lär vi oss

Läs mer

Datastrukturer och algoritmer

Datastrukturer och algoritmer Innehåll Datastrukturer och algoritmer Föreläsning 2 Fält Specifikation, Konstruktion och Specifikation, Konstruktion Dynamiska resurser Länk Länkade celler 25 26 Fält Modell Schackbräde Organisation n-dimensionellt

Läs mer

Öka prestanda i Shared-Cache multi-core processorer

Öka prestanda i Shared-Cache multi-core processorer Öka prestanda i Shared-Cache multi-core processorer 1. Abstract Många processorer har nuförtiden flera kärnor. Det är även vanligt att dessa kärnor delar på högsta nivås cachen för att förbättra prestandan.

Läs mer

Cacheminne Intel Core i7

Cacheminne Intel Core i7 EDT621 Datorarkitekturer med operativsystem 7,5 hp 2015-12-07 Cacheminne i Intel Core i7 Författare: Adnan Karahmetovic Handledare: Erik Larsson Innehåll 1. Inledning... 1 1.1 Syfte... 1 1.2 Frågeställning...

Läs mer

Minnesisolering för virtuella maskiner

Minnesisolering för virtuella maskiner Minnesisolering för virtuella maskiner En hypervisorstudie MATHIAS PEDERSEN- SANDBACKKEN och MATTIAS USKALI Examensarbete Stockholm, Sverige 2011 Minnesisolering för virtuella maskiner En hypervisorstudie

Läs mer

Databaser - Design och programmering. Minnesteknik. Minnesteknik, forts. Hårddisk. Primärminne (kretsteknik) Fysisk design av databasen

Databaser - Design och programmering. Minnesteknik. Minnesteknik, forts. Hårddisk. Primärminne (kretsteknik) Fysisk design av databasen Databaser Design och programmering Fysisk design av databasen att ta hänsyn till implementationsaspekter minnesteknik filstrukturer indexering Minnesteknik Primärminne (kretsteknik) Flyktigt Snabbt Dyrt

Läs mer

IT-GUIDE Version 1.0 Författare: Juha Söderqvist

IT-GUIDE Version 1.0 Författare: Juha Söderqvist IT-GUIDE Version 1.0 Författare: Juha Söderqvist Innehåll INTRODUKTION... 3 DATOR... 3 persondator... 3 Tablet... 4 Laptop... 4 Telefoner... 4 MODERKORT... 5 PROCESSORN... 5 inbäddade system... 6 RAM-MINNE...

Läs mer

Tentamen i kursen EDA330. Datorsystemteknik D 1/ Lösningar: Anslås tisdag 1/6 på institutionens anslagstavla utanför laboratoriet

Tentamen i kursen EDA330. Datorsystemteknik D 1/ Lösningar: Anslås tisdag 1/6 på institutionens anslagstavla utanför laboratoriet 1(8) Tentamen i kursen EDA330 Datorsystemteknik D 1/6 1999 Tentamensdatum: Tisdag1/6 1999 kl. 8.45 i sal VV Examinator: Jonas Vasell Institution: Datorteknik Förfrågningar: Jonas Vasell (ankn. 1689) Lösningar:

Läs mer

Minnessystem. Minneshierarki. Flyktigt eller icke flyktigt huvudsakliga egenskaper. Minneshierarki

Minnessystem. Minneshierarki. Flyktigt eller icke flyktigt huvudsakliga egenskaper. Minneshierarki Minneshierarki, minnestyper och teknologier Minneshierarki Ideally one would desire an indefinitely large memory capacity such that any particular word would be immediately available. We are forced to

Läs mer

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen TE111B El3. Namn: Personnummer: Tentamensdatum: 20120410 Tid: 14:00-18:00.

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen TE111B El3. Namn: Personnummer: Tentamensdatum: 20120410 Tid: 14:00-18:00. Mikrodatorteknik Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen TE111B El3 7,5 högskolepoäng Namn: Personnummer: Tentamensdatum: 20120410 Tid: 14:00-18:00 Hjälpmedel: Totalt antal poäng på tentamen:

Läs mer

Datorarkitekturer med operativsystem ERIK LARSSON

Datorarkitekturer med operativsystem ERIK LARSSON Datorarkitekturer med operativsystem ERIK LARSSON Dator Primärminne Instruktioner och data Data/instruktioner Kontroll Central processing unit (CPU) Fetch instruction Execute instruction Programexekvering

Läs mer

Föreläsning 1: Intro till kursen och programmering

Föreläsning 1: Intro till kursen och programmering Föreläsning 1: Intro till kursen och programmering λ Kursens hemsida http:www.it.uu.se/edu/course/homepage/prog1/mafykht11/ λ Studentportalen http://www.studentportalen.uu.se UNIX-konton (systemansvariga

Läs mer

Övningsuppgifter i Mikrodatorteknik 4p/5p

Övningsuppgifter i Mikrodatorteknik 4p/5p Övningsuppgifter i Benny Thörnberg Mittuniversitetet Inst. för Informationsteknologi och medier Hösten 2005 1 Exekvering av assemblerkod 1.1 Statusflaggors beteende Vad blir C-, N- och Z- flaggornas värden

Läs mer

Databaser Design och programmering. Fysisk design av databasen att ta hänsyn till implementationsaspekter: minnesteknik filstrukturer indexering

Databaser Design och programmering. Fysisk design av databasen att ta hänsyn till implementationsaspekter: minnesteknik filstrukturer indexering Databaser Design och programmering Fysisk design av databasen att ta hänsyn till implementationsaspekter: minnesteknik filstrukturer indexering 2 Programdesign, databasdesign Databasdesign Kravspecifikation

Läs mer

ADT Set, Map, Dictionary. Iteratorer TDDD86: DALGP. Tommy Färnqvist, IDA, Linköpings universitet

ADT Set, Map, Dictionary. Iteratorer TDDD86: DALGP. Tommy Färnqvist, IDA, Linköpings universitet Föreläsning 5 ADT Set, Map, Dictionary. Iteratorer TDDD86: DALGP Utskriftsversion av föreläsning i Datastrukturer, algoritmer och programmeringsparadigm 11 september 2015 Tommy Färnqvist, IDA, Linköpings

Läs mer

Operativsystem Lektion 1. Lärare. Schema. Kurssajten Finns på adressen. Jan Erik Moström. Set Norman

Operativsystem Lektion 1. Lärare. Schema. Kurssajten Finns på adressen. Jan Erik Moström. Set Norman Operativsystem Lektion 1 1 Lärare jem@cs.umu.se, B449 Lektioner etc Set Norman set@cs.umu.se, NAdv105 Labbar, labhandledning 2 Schema Notera att det finns ändringar i schemat!! Under perioden 1-8 mars

Läs mer

Digital- och datorteknik

Digital- och datorteknik Digital- och datorteknik Föreläsning #17 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola Tallriksmodellen Stackoperationer Element kan endast

Läs mer

Databaser Design och programmering Minnesteknik Minnesteknik, forts Utvecklingen Hårddisk Hårddisk, forts

Databaser Design och programmering Minnesteknik Minnesteknik, forts Utvecklingen Hårddisk Hårddisk, forts Databaser Design och programmering Fysisk design av databasen att ta hänsyn till implementationsaspekter minnesteknik filstrukturer indexering 1 Minnesteknik Primärminne (kretsteknik) Flyktigt Snabbt Dyrt

Läs mer

Tentamen. Datorteknik Y, TSEA28

Tentamen. Datorteknik Y, TSEA28 Tentamen Datorteknik Y, TSEA28 Datum 2015-08-18 Lokal TERE, TER4 Tid 14-18 Kurskod TSEA28 Provkod TEN1 Kursnamn Provnamn Datorteknik Y Skriftlig tentamen Institution ISY Antal frågor 7 Antal sidor (inklusive

Läs mer

Inledning. Vad är ett datorprogram, egentligen? Olika språk. Problemlösning och algoritmer. 1DV433 Strukturerad programmering med C Mats Loock

Inledning. Vad är ett datorprogram, egentligen? Olika språk. Problemlösning och algoritmer. 1DV433 Strukturerad programmering med C Mats Loock Inledning Vad är ett datorprogram, egentligen? Olika språk Problemlösning och algoritmer 1 (14) Varför använda en dator? Genom att variera de program som styr datorn kan den användas för olika uppgifter.

Läs mer

Datastrukturer och algoritmer. Innehåll. Tabell. Tabell - exempel. Gränsyta till Tabell. Tabell. Modell. Hashtabell Relation, lexikon.

Datastrukturer och algoritmer. Innehåll. Tabell. Tabell - exempel. Gränsyta till Tabell. Tabell. Modell. Hashtabell Relation, lexikon. Datastrukturer och algoritmer Föreläsning 7 Tabell, hashtabell Relation & lexikon Innehåll Tabell Tabell Hashtabell Relation, lexikon Modell Uppslagsbok Organisation Ändlig avbildning av argument på värden

Läs mer

MIKRODATORTEKNIK 2012 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

MIKRODATORTEKNIK 2012 INNEHÅLLSFÖRTECKNING MIKRODATORTEKNIK 2012 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING 1.1. Milstolpar i datorns historia 1.2. Några viktiga begrepp 1.3. Mikrodatorns användningsområden 2. TALSYSTEM, KODER OCH BINÄR ARITMETK 2.1. Binära

Läs mer

Tentamen i Digitalteknik, EIT020

Tentamen i Digitalteknik, EIT020 Elektro- och informationsteknik Tentamen i Digitalteknik, EIT020 18 december 2010, kl 8-13 Skriv namn och årskurs på alla papper. Börja en ny lösning på ett nytt papper. Använd bara en sida av pappret.

Läs mer

Tommy Färnqvist, IDA, Linköpings universitet

Tommy Färnqvist, IDA, Linköpings universitet Föreläsning 9 Pekare, länkade noder, länkade listor TDDD86: DALP Utskriftsversion av föreläsning i Datastrukturer, algoritmer och programmeringsparadigm 25 september 2015 Tommy Färnqvist, IDA, Linköpings

Läs mer

Labyrintspelet EDI021 Grupp 5

Labyrintspelet EDI021 Grupp 5 Labyrintspelet EDI021 Grupp 5 Kristian Sylwander d04ks@student.lth.se Emil Wasberger d03ew@student.lth.se Michael Winberg d04mwi@student.lth.se 16 maj 2008 1 Inledning Syftet med kursen EDI021 är att bygga

Läs mer

TDDIU81. Processer och trådar. Andreas Dahlberg, Jonathan Doherty, Tony Magnusson, Patrik Ottosson, Rasmus Siljedahl

TDDIU81. Processer och trådar. Andreas Dahlberg, Jonathan Doherty, Tony Magnusson, Patrik Ottosson, Rasmus Siljedahl TDDIU81 Processer och trådar Andreas Dahlberg, Jonathan Doherty, Tony Magnusson, Patrik Ottosson, Rasmus Siljedahl Sammanfattning Den här rapporten innehåller en kort genomgång av allmän process och trådhantering

Läs mer

Datorsystemteknik D. Lösningar till tentamen i kursen EDA330 14/1 2000

Datorsystemteknik D. Lösningar till tentamen i kursen EDA330 14/1 2000 1(6) Lösningar till tentamen i kursen EDA330 Datorsystemteknik D 14/1 2000 Följande är skisser till lösningar av uppgifterna. Full poäng på en uppgift kräver i de flesta fall en något fylligare motivering.

Läs mer

Enchipsdatorer med tillämpningar LABORATION 7, ROBOT

Enchipsdatorer med tillämpningar LABORATION 7, ROBOT Enchipsdatorer med tillämpningar LABORATION 7, ROBOT Laborationsansvariga: Anders Arvidsson Utskriftsdatum: 2005-05-14 Laboranter: 1 Syfte Denna laboration syftar till att introducera interrupt och watchdog

Läs mer

DAT 015 Maskinorienterad programmering 2010/2011. Uppbyggnad_och_funktion.pdf

DAT 015 Maskinorienterad programmering 2010/2011. Uppbyggnad_och_funktion.pdf DAT 015 Maskinorienterad programmering 2010/2011 Uppbyggnad_och_funktion.pdf Ur innehållet: Bussystem, intern kommunikation i datorsystemet Adressavkodning, hur primärminne och I/O-enheter kan anslutas

Läs mer

Schemaläggning Unix. Minneshantering etc. Linux. Schemaläggning av trådar (kernel threads) Detaljer. Operativsystem - Lektion 7

Schemaläggning Unix. Minneshantering etc. Linux. Schemaläggning av trådar (kernel threads) Detaljer. Operativsystem - Lektion 7 Schemaläggning Unix 20 priority = CPU_usage + nice + base Minneshantering etc Operativsystem - Lektion 7-20 Linux Schemaläggning av trådar (kernel threads) Real-time FIFO Real-time round robin Timesharing

Läs mer

Exempeluppgift i Logikstyrning. 1 Inledning. 2 Insignaler och utsignaler

Exempeluppgift i Logikstyrning. 1 Inledning. 2 Insignaler och utsignaler Exempeluppgift i Logikstyrning Inledning Idén med detta papper är att ge en allmän beskrivning av labbutrustningen och tips för hur man kan lösa olika praktiska problem i samband med laborationen. Läs

Läs mer

32 Bitar Blir 64 Sammanfattning

32 Bitar Blir 64 Sammanfattning 32 Bitar Blir 64 Sammanfattning Syftet med rapporten är att ge en insyn i det tillvägagångssätt och problem som uppstod i utvecklingen från 32 bitars CPUs till 64 bitars CPUs samt inblick i skillnaden

Läs mer

Minnen delas in i två huvudgrupper, permanenta och icke permanenta. Non-volatile and volatile.

Minnen delas in i två huvudgrupper, permanenta och icke permanenta. Non-volatile and volatile. CT3760 Mikrodatorteknik Föreläsning 2 Tisdag 2005-08-30 Minnestyper. Atmega 16 innehåller följande minnestyper: SRAM för dataminne FLASH för programminne EEPROM för parametrar och konstanter. Minnen delas

Läs mer

Inledande programmering med C# (1DV402) Introduktion till programmering

Inledande programmering med C# (1DV402) Introduktion till programmering Introduktion till programmering Upphovsrätt för detta verk Detta verk är framtaget i anslutning till kursen Inledande programmering med C# vid Linnéuniversitetet. Du får använda detta verk så här: Allt

Läs mer

LABORATION. Datorteknik Y

LABORATION. Datorteknik Y LABORATION Datorteknik Y Mikroprogrammering Version 3.3 2012 (AE) 2013 (AE) 2017 (KP) Namn och personnummer Godkänd Uppg. 1-3 1 1 Inledning Syftet med laborationen är att skapa en känsla för vad som händer

Läs mer

Datorsystemteknik DAV A14 Föreläsning 1

Datorsystemteknik DAV A14 Föreläsning 1 Innehåll Datorsystemteknik DAV A14 Föreläsning 1 Kursinformation Introduktion till datorsystem Programmeringsmodellen Större delen av materialet framtaget av :Jan Eric Larsson, Mats Brorsson och Mirec

Läs mer

Introduktion till programmering

Introduktion till programmering Introduktion till programmering Vad är programmering? Vad gör en dator? Vad är ett datorprogram? 1 (9) Vad är programmering? För att bestämma en cirkels area måste du: 1. Dividera diametern 5 med 2. 2.

Läs mer

TDDC30. Objektorienterad programmering i Java, datastrukturer och algoritmer. Föreläsning 3 Jonas Lindgren, Institutionen för Datavetenskap, LiU

TDDC30. Objektorienterad programmering i Java, datastrukturer och algoritmer. Föreläsning 3 Jonas Lindgren, Institutionen för Datavetenskap, LiU TDDC30 Objektorienterad programmering i Java, datastrukturer och algoritmer. Föreläsning 3 Jonas Lindgren, Institutionen för Datavetenskap, LiU På denna föreläsning: Abstrakta datatyper Listor Stackar

Läs mer

Operativsystem - Processkedulering

Operativsystem - Processkedulering Operativsystem - Processkedulering Mats Björkman 2015-02-02 Innehåll n Processer (föreläsning 2) n n n Processmodell Processtillstånd Trådar n Processkommunikation (föreläsning 3) n n n Semaforer Monitorer

Läs mer

Digital- och datorteknik

Digital- och datorteknik Digital- och datorteknik Föreläsning #21 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola Teknologier och hierarkier Minnestyper Vi har hittills

Läs mer

Tentamen i Informationsteknologi 5p Fredagen den 13 augusti 2004

Tentamen i Informationsteknologi 5p Fredagen den 13 augusti 2004 Tentamen i Informationsteknologi 5p Fredagen den 13 augusti 2004 Lokal Skrivsalen, Polacksbacken, MIC. Tid 8.00-13.00. Hjälpmedel Penna, linjal, radergummi, juridikkompendium (finns med tentamen). Allmänna

Läs mer

IBM POWER4, den första flerkärniga processorn och dess pipelines.

IBM POWER4, den första flerkärniga processorn och dess pipelines. IBM POWER4, den första flerkärniga processorn och dess pipelines. 5 DECEMBER 2016 FÖRFATTARE: OSCAR STRANDMARK EXAMINATOR: ERIK LARSSON Abstract Rapporten redovisar IBM:s POWER-serie, generation ett till

Läs mer

Datastrukturer och algoritmer

Datastrukturer och algoritmer Innehåll Datastrukturer och algoritmer Föreläsning 2 Fält Specifikation, Konstruktion och Specifikation, Konstruktion Dynamiska resurser Länk Länkade celler 23 24 Konstruktion av Fält Fysisk datatyp i

Läs mer