Måndagen den kl Kommungården i Nääs

Transkript

1 Nr 15/2014 Sammanträdestid Måndagen den kl Sammanträdesplats Beslutande Kommungården i Nääs x Karlsson Runar, ordf. x Fagerholm-Sjöblom Silvana, viceordf. x Hampf Berit x Lindblom Jörgen x Salmén Rosa fr. kl Waldron Christopher - Jansson Benitha - Nyholm Dan - Mörn Klas - Flöjt-Josefsson Helena Övriga närvarande x Salmén Jan, kommunfullmäktiges ordförande x Sjöblom Tommy, kommunfullmäktiges viceordförande - Gahn-Göransson Marie, vik. socialsekreterare - Danielsson Lars-Erik, kommuningenjör - Eklund Ritva vik. äldreomsorgschef - Larsson Patrik, bildningschef x Koskinen Monica, vik. ekonomichef 205 kl x Malmén-Jansson Sanna, vik. ekonom 205 kl Gottberg Erika, byggnads- och miljöinspektör x Laaksonen Jessica, t.f. kommundirektör Paragrafer Underskrifter Ordförande Sekreterare Runar Karlsson Protokolljustering Saltvik den 2 september 2014 Jessica Laaksonen Protokollet framlagt till påseende Silvana Fagerholm-Sjöblom Saltvik den 8 september 2014 Berit Hampf Intygar Utdragets riktighet bestyrkes Jessica Laaksonen, Saltvik den sekreterare Underskrift Jessica Laaksonen, kanslisekreterare

2 Kallelsen utfärdad den Sammanträdestid Måndagen den kl Sammanträdesplats Kommungården i Nääs Ärenden: 202 Konstatera laglighet och beslutförhet 203 Protokolljusterare 204 Föredragningslistan 205 Mellanbokslut Behovet av planering i Haraldsby 207 Teckningsrätt för kommunens konton i Ålandsbanken ABP 208 Teckningsrätt för kommunens konton i Andelsbanken för Åland 209 Teckningsrätt för kommunens konton i Nordea Bank Finland ABP 210 Förvaltningsstadgan 211 Revidering av Tekniska nämndens instruktion 212 Revidering av byggnads- och miljönämndens instruktion 213 Instruktion för social- och omsorgsnämnden 214 Instruktion för skol- och bildningsnämnden 215 Skolstadga för Saltviks kommun 216 Leverans av värme till Ödkarby skola 217 Snöplogningsavgift vintern Snöplogning hösten våren Budgetändring Boogården 220 Uppföljning av pågående investeringsprojekt 221 Begäran om utlåtande gällande verkställande av Kommunernas socialtjänst samt finansavdelningens förlag till finansiering av samma myndighet 222 Skatteredovisning per juli Delgivningar 224 Ta del av nämnders m.fl organs protokoll Föredragningslistan fastställdes med följande tillägg: 225 Information om utgrävningarna vid Saltviks kyrka 226 Inomhusluften vid Rangsby skola Runar Karlsson, ordförande

3 3 202 KONSTATERA LAGLIGHET OCH BESLUTFÖRHET Kmst 202 / Sammanträdet konstaterades vara lagenligt sammankallat och med hänsyn till antalet närvarande även beslutfört PROTOKOLLJUSTERARE Kmst 203 / I tur att justera protokollet är Rosa Salmén och Silvana Fagerholm- Sjöblom. Till protokolljusterare valdes Berit Hampf och Silvana Fagerholm-Sjöblom. Protokollet justeras 2 september 2014, kl på kommunkansliet FÖREDRAGNINGSLISTAN Kmst 205 / Föredragningslistan fastställdes med följande tillägg: 225 Information om utgrävningarna vid Saltviks kyrka 226 Inomhusluften vid Rangsby skola

4 4 205 MELLANBOKSLUT Kmst 205 / Enligt kommunstyrelsens budgetdirektiv skall nämnderna inom augusti ge en rapport tillkommunstyrelsen för perioden januari-juni gällande ekonomi och verksamhet. Mellanbokslut bifogas sammanträdeskallelsen. Vik. ekonomichef Monica Koskinen presenterar mellanbokslutet. Vik. ekonom Sanna Malmén-Jansson deltar som sakkunnig. T.f. kommundirektörens förslag: antecknar informationen till kännedom och beslutar att mellanbokslutet presenteras för kommunfullmäktige. godkände enhälligt t.f. kommundirektörens beslutsförslag. Mellanbokslut i bilaga till protokollet

5 5 206 BEHOVET AV PLANERING I HARALDSBY Byggn. 27 / Under de senaste tre åren har Saltviks kommun beviljat tre undantag enligt 5 2 mom. i byggnadslagen. Ytterligare två är under behandling. Enligt 5 2 mom. i byggnadslagen kan kommunen när särskilda skäl föreligger i enskilda fall eller beträffande vist markområde medge rätt till tätbebyggelse, ehuru byggnadsplan för området icke fastställts. Det torde vara tveksamt om det mer går att räkna undantagen som enskilda fall och om särskilda skäl är att planering ännu inte utförts. Enligt 4 i byggnadslagen ska vid prövning om tätbebyggelse föreligger hänsyn tas även till bebyggelse som är att vänta. Haraldsby är en attraktiv plats för bostadsbebyggelse och med en god framförhållning och förståndig planering kommer byn att ytterligare kunna förtätas utan att de enskilda fastighets-, tomt-, och markägarnas rättsäkerhet sätts på spel. Enligt 135 i förvaltningsstadgan för Saltviks kommun handhar tekniska nämnden kommunens fysiska planering. Byggnadsinspektörens förslag: Föreslår att nämnden påtalar för kommunstyrelsen att planering av Haraldsby bör genomföras då situationen på sikt är ohållbar. Nybyggare i Haraldsby bör även de få förverkliga sina projekt inom rimlig tid och i överensstämmelse med byggnadslagen utan en återkommande undantagsprocess. Kmst 125 / Nämnden beslöt enligt förslag ByggnadsL 4. Med tätbebyggelse förstås i denna lag sådan samlad bebyggelse som nödvändiggör eller kan väntas nödvändiggöra särskilda anordningar för tillgodoseende av gemensamma behov. Vid prövning huruvida tätbebyggelse föreligger skall hänsyn tagas även till bebyggelse som är att vänta. Annan än i 1 mom. avsedd bebyggelse benämnes glesbebyggelse. 5 1 o 2 mom. För tätbebyggelse får, såvida ej fråga är om tätbebyggelse av mindre omfattning i anslutning till befintlig för fast bosättning avsedd bebyggelse, användas endast sådant markområde för vilket stadsplan eller byggnadsplan fastställts. Utan hinder av bestämmelserna i 1 mom. kan kommunen när särskilda skäl föreligger i enskilda fall eller beträffande visst markområde medge rätt till tätbebyggelse, ehuru stads- eller byggnadsplan för området icke fastställts. (1997/77) 9. Den allmänna ledningen av och uppsikten över planläggningen och byggnadsväsendet inom landskapet tillkommer [landskapsstyrelsen]. (1995/24) På kommuns styrelse ankommer att omhänderha den allmänna ledningen av och uppsikten över planläggningen och byggnadsverksamheten

6 6 inom kommunen, såvida ej dessa uppgifter i enlighet med vad i reglemente närmare bestämmes helt och hållet eller till viss del överförts till byggnadsnämnden. Det närmaste inseendet över byggnadsverksamheten utövas av byggnadsnämnd mom. Har tätbebyggelse uppkommit eller kan sådan bebyggelse väntas uppkomma på viss ort skall genom kommunens försorg byggnadsplan uppgöras, i den mån sådan plan befinnes erforderlig för regleringen av bebyggelsen. Förvaltningsstadga för Saltviks kommun 46 s beslutanderätt beslutar utöver de ärenden som enligt gällande stadganden skall avgöras av kommunstyrelsen, också i följande ärenden: 8. Övervaka berörda nämnders arbete med den fysiska planeringen samt besluta om direktiv för detta arbete. Kommundirektörens förslag: konstaterar att för vissa områden i Haraldsby föreligger tätbebyggelse. beslutar ge kommundirektören i uppdrag att till nästa kommunstyrelsemöte vidtala en utomstående sakkunnig med uppdrag att utreda och ge förslag på avgränsning av området för byggnadsplanering. Kmst 150 / godkände enhälligt kommundirektörens beslutsförslag Med föredragningslistan bifogas sammanställning över arkitekter/planerare som kansliet varit i kontakt med. Kommundirektörens förslag: beslutar att anlita Områdesarkitektkontoret för att utreda och ge förslag på avgränsning av området för byggnadsplanering i Haraldsby. Uppdraget omfattar karta + motivering till ett förslag till avgränsning av området som byggnadsplanläggs. Ytterligare visas på kartan 1. Avgränsning av befintlig tätbebyggelse som inte kan förtätas 2. Avgränsning av befintlig tätbebyggelse som kan förtätas 3. Områden som lämpar sig för tätbebyggelse 4. Områden som inom det föreslagna byggnadsplaneområdet borde lämnas oexploaterade ( i landskaps- eller bybilden värdefulla särdrag). Uppdraget utföres under juni juli. Före uppdraget påbörjas skall kommunstyrelsen hålla en informationsträff i Haraldsby byagård där Områdesarkitektkontoret deltar.

7 7 Kmst 210 / godkände enhälligt kommundirektörens beslutsförslag En informationsträff hölls den 20 juni 2006 för byborna i Haraldsby. Ca 40 personer kom till informationsträffen. Områdesarkitekt Ursula Koponen deltar som sakkunnig i ärendet. Områdesarkitektens utredning av den över planeringsbehovet, med karta bifogas sammanträdeskallelsen. Kommundirektörens förslag: besluter hur kommunen går vidare i ärendet efter områdesarkitektens information. Kmst 216 / beslöt att göra ett allmänt utskick med posten till befintliga postlådor i Haraldsby, med områdesarkitektens utredning av den över planeringsbehovet. Därtill beslöt kommunstyrelsen att kalla till ett nytt informationsmöte inom september. Mötet annonseras i lokaltidningarna Ett nytt informationsmöte hölls på byagården i Haraldsby den 5 oktober Områdesarkitekt Ursula Koponen presenterade utredningen över planeringsbehovet. Den fysiska planeringen i kommunen måste utföras av en arkitekt. Jomala, Finström, Lemland, Geta och Lumparland ingår i dag som medlemmar i Områdesarkitektkontoret. För verksamhetens inriktning, omfattning och uppföljning svarar en referensgrupp bestående av fem medlemmar, som utses från medlemskommunerna. Områdesarkitektkontorets uppgifter är att bistå avtalskommunerna i ärenden som gäller fysisk planering, byggnadsfrågor samt därmed sammanhängande verksamhet, att utveckla planläggnings- och byggnadsväsendet i kommunerna, att ge råd åt kommunernas invånare i planläggningsärenden och vid planering av ny- och ombyggnader, att medverka i kommunernas byggnadsprojekt som sakkunnig i planeringskommittéer samt att fullgöra härmed sammanhängande uppgifter. Kommundirektörens förslag: beslutar efterhöra om Saltviks kommun kan ingå som medlem i Områdesarkitektkontoret och i så fall till vilken kostnad. Kmst 38 / beslöt att återremittera ärendet Kommundirektörens förslag: utser en arbetsgrupp som bereder ärendet vidare. utser ordförande och vice ordförande för gruppen.

8 8 Från kansliet föreslås att ekonom Tove Jansson utses till medlem i arbetsgruppen. Kmst 52 / beslöt att återremittera ärendet Områdesarkitektkontorets utredning av över planeringsbehovet i Haraldsby, där bl.a. områden i behov av planläggning (=tätbebyggelse enligt tidigare byggnadslag) framgår bifogas föredragningslistan. Vid tidigare diskussioner i kommunfullmäktige och i kommunstyrelsen har framförts att hela Haraldsby inte kan detaljplaneras samtidigt utan planeringen bör ske i etapper. Före själva planeringsarbetet startar bör kommunen i samråd med markägare i Haraldsby besluta vilket delområde som har största behovet av detaljplanering. Markägarna bör även få möjlighet att delta i utarbetande av målsättningar för området. Kommundirektörens förslag: beslutar inbegära offerter enligt bifogat förslag. godkände enhälligt kommundirektörens beslutsförslag. Kmst 95 / Offertförfrågan i bilaga till protokollet Tre anbud har inkommit inom angiven tid. En sammanställning över inkomna offerter bifogas fördragningslistan. Kommundirektörens förslag: beslutar anta offerten från Åsa Mattsson/OM-Plan med motivering att den är förmånligast samt att hon uppfyller kompetenskravet. godkände enhälligt kommundirektörens beslutsförslag Gruppmöte, Kmst 179 / En grupp bestående av kommuningenjören, byggnadsinspektören, kanslisekreteraren, ekonomen och områdesplanerare Åsa Mattsson har haft ett möte gällande detaljplaneringen av Haraldsby. Gruppen beslöt föreslå att: - bör ta slutligt beslut om den föreslagna prioritetsordningen. Vi föreslår för dem att vi börjar med område ett (Västerviksvägen) och fortsätter med område två (Södernäs). Undantag som beviljats fastighetsägare tas fram. Undantag som beviljats fastighetsägare bifogas sammanträdeskallelsen. Kommundirektörens förslag:

9 9 beslutar enligt gruppens förslag att detaljplaneringen av Haraldsby börjar med område ett (Västerviksvägen) och fortsätter med område två (Södernäs). godkände enhälligt kommundirektörens beslutsförslag. Kmst 381 / Karta i bilaga till protokollet Åsa Mattsson har påbörjat detaljplaneringen med området kring Västerviksvägen i Haraldsby enligt kmst beslut Markägarna inom området har fått möjlighet att komma med åsikter/önskemål. På basen av landskapsbilden, naturen, bebyggelsen och de omkringliggande områdenas karaktär föreslås följande målsättningar för detaljplan för (område) Västerviksvägen. 1. Området planläggs på landskapsbildens villkor. detaljplanen skall anpassas till terräng- och naturförhållanden. 2. Tillräckligt med parkområden avsätts för att området inte ska avvika för mycket i jämförelse med kringliggande bebyggelse och för att minska risken för stora dagvattenflöden. 3. Området skall kopplas till det kommunala vatten- och avloppsnätet där praktiska möjligheter föreligger alternativt skall fastighetsägarna hänvisas till lokala lösningar. 4. Längden på gator skall minimeras och befintliga vägar skall utnyttjas där det är möjligt. 5. Ny bebyggelse skall anpassas till befintlig och omkringliggande befintlig bebyggelse. 6. Medelstorleken på nya tomter skall vara 1500 m 2. Tomtstorleken bör dock variera så att även mindre och större tomter finns på området. 7. Placering av gång- och cykelväg alternativt gångstig längs Västerviksvägen, vidare söderut mot befintlig gc-led i Haraldsby samt en framtida anslutning mot Kvarnbo skall undersökas. 8. Större åkerhelheter (bild 2) skall så långt som möjligt lämnas obebyggda. 9. Badstranden och området kring badplatsen bibehålls obebyggt. Kommundirektörens förslag: fastställer föreslagna målsättningar för (området) Västerviksvägen i Haraldsby. Eva Donalds anmälde jäv och deltog varken i ärendets behandling eller beslut. beslöt om följande målsättningar för detaljplan för (område) Västerviksvägen.

10 10 Kmst 421 / Området planläggs på landskapsbildens villkor. detaljplanen skall anpassas till terräng- och naturförhållanden. 2. Området skall kopplas till det kommunala vatten- och avloppsnätet där praktiska möjligheter föreligger alternativt skall fastighetsägarna hänvisas till lokala lösningar. 3. Längden på gator skall minimeras och befintliga vägar skall utnyttjas där det är möjligt. 4. Ny bebyggelse skall anpassas till befintlig och omkringliggande befintlig bebyggelse. 5. Medelstorleken på nya tomter skall vara 1500 m 2. Tomtstorleken bör dock variera så att även mindre och större tomter finns på området. 6. Placering av gång- och cykelväg alternativt gångstig längs Västerviksvägen, vidare söderut mot befintlig gc-led i Haraldsby samt en framtida anslutning mot Kvarnbo skall undersökas. 7. Åkermarken kan planeras för bostadsområde om markägaren så önskar. 8. Badstranden och området kring badplatsen bibehålls obebyggt. 9. Markägarnas synpunkter skall beaktas så långt det är möjligt Ärendet har initierats av kommunstyrelsens ordförande. Han önskade diskutera problematiken kring avsaknad av detaljplan över västerviksområdet. remitterade ärendet till byggnads- och miljönämnden för att titta över övriga områden i Haraldsby, i behov av planering. En prioritets ordning för planeringen av Haraldsby önskas samt därtill hörande tidsplan och kostnadskalkyl Kmst 15 / Åsa Mattsson har arbetat fram ett förslag till detaljplan, vilken hon kommer och presenterar på mötet. Förslaget delas ut på mötet. Byggnads- och miljönämnden är kallad att delta i presentationen. Vik. kommundirektörens förslag: Detaljplaneförslaget remitteras till byggnads- och miljönämnden för utlåtande. godkände enhälligt vik. kommundirektörens beslutsförslag Bmn. 7 / Åsa Mattsson har arbetet fram ett förslag till detaljplan över området längs västerviksvägen, förlaget bifogas som bilaga. Enligt 30 Plan- och bygglagen ska de som berörs av en plan, om det kan anses vara ändamålsenligt med planens syfte och betydelse, ges tillfälle till samråd och att yttra sig skriftligen eller muntligen över planförslaget. Enligt 8 Plan- och byggförordningen kan ett meddelande om möjligheterna att

11 11 framföra åsikter delges bland annat genom publicering i minst en lokal tidning med allmän spridning i landskapet. Meddelandet ska publiceras senast fjorton dagar före samrådsmötet. Byggnads- och miljönämnden har ålagts av kommunstyrelsen att titta över övriga områden i Haraldsby, i behov av planering. En prioritets ordning för planeringen av Haraldsby önskas samt därtill hörande tidsplan och kostnadskalkyl. Områdesarkitetkontoret utförde 2006 en utredning över planeringsbehovet och kommunstyrelsen beslöt 179 / att planeringen börjar med området kring Västerviksvägen och fortsätter med Södernäs. Byggnads- och miljöinspektören har begärt ett utlåtande från planerare angående den fortsatta planeringen. Tove Fagerström anmälde jäv och deltog ej i ärendets behandling eller beslut. Byggnads- och miljöinspektörens förslag: Byggnads- och miljönämnden godkänner förslaget till detaljplan för området längs västerviksvägen och för ärendet vidare till kommunstyrelsen för att besluta om samråd för berörda parter enligt 30 Plan- och bygglagen. Byggnads- och miljönämnden diskuterar den kommande planeringen av Haraldsby. Byggnads- och miljönämnden godkänner förslaget till detaljplan för området längs västerviksvägen och för ärendet vidare till kommunstyrelsen för att besluta om samråd för berörda parter enligt 30 Plan- och bygglagen. Byggnads- och miljönämnden inväntar sakkunnigs utlåtande angående den kommande planeringen i Haraldsby Kmst 55 / Kmst 185 / Kanslisekreterarens förslag: beslutar hålla samråd enligt 30 Plan- och bygglagen gällande förslaget till detaljplan för området längs västerviksvägen. godkände enhälligt kanslisekreterarens beslutsförslag Samrådsmöte har hållits med markägarna 2 april 2014 därefter fanns tid att lämna synpunkter fram till och med 22 april 2014, protokoll från samrådsmötet samt inkomna synpunkter bifogas sammanträdeskallelsen. Områdesplanerare Åsa Mattsson har sammanställt inkomna synpunkter samt givit förslag på bemötande, förslaget bifogas sammanträdeskallelsen. Åsa Mattsson presenterar förslag till bemötande samt deltar såsom sakkunnig under behandlingen av ärendet. Byggnads- och miljöinspektör Erika Gottberg och kommuningenjör Lars- Erik Danielsson deltar som sakkunniga i ärendet.

12 12 Markägarna har uttryckligen önskat att få ta del av förslag till reviderad detaljplan innan den ställs ut. T.f. kommundirektörens förslag: ; - Tar del av markägarnas synpunkter samt områdesplanerarens förslag till bemötande, - Skickar områdesplanerarens förslag till bemötande till markägarna för att efterhöra deras synpunkter. Kmst 206 / godkände enhälligt t.f. kommundirektörens beslutsförslag Markägarna har beretts tillfälle att komma med ytterligare synpunkter över områdesplanerarens förslag till bemötande. Inkomna synpunkter bifogas sammanträdeskallelsen. Områdesplaneraren Åsa Mattsson har gjort upp ett nytt förslag till bemötande som bifogas sammanträdeskallelsen. Områdesplanerare Åsa Mattsson presenterar förslag till bemötande samt utgående från det ett förslag till reviderad detaljplan samt deltar såsom sakkunnig under behandlingen av ärendet. T.f. kommundirektörens förslag: beslutar omfatta de förslag till ändringar som framförs i planerarens samrådsredogörelser samt beslutar godkänna förslaget till reviderad detaljplan för området längs västerviksvägen och framlägger förslaget till allmänt påseende under 30 dagar. beslöt att återremittera ärendet

13 TECKNINGSRÄTT FÖR KOMMUNENS KONTON I ÅLANDSBANKEN ABP Kmst 207 / Saltviks kommun har följande konton i Ålandsbanken: Saltviks kommun Ödkarby skolas stipendiefond Rangsby skolas stipendiefond Trivselfond för Saltviks pensionärer Hjördis Gottbergs Minnesfond Ulla o Ruben Nordmans Stipendiefond T.f. kommundirektörens förslag: beslutar att följande personer har teckningsrätt för ovannämnda konton: T.f kommundirektör Jessica Laaksonen Vik. ekonomichef Monica Koskinen Vik. ekonom Sanna Malmén-Jansson Personalsekreterare Maria Jansson Byråsekreterare Johanna Häggblom Därtill beslutar kommunstyrelsen att samtliga tidigare beslut om teckningsrätter gällande kommunens konton i Ålandsbanken Abp återtas. godkände enhälligt t.f. kommundirektörens beslutsförslag

14 TECKNINGSRÄTT FÖR KOMMUNENS KONTON I ANDELSBANKEN FÖR ÅLAND Kmst 208 / Saltviks kommun har följande konton i Andelsbanken för Åland: Saltviks kommun T.f. kommundirektörens förslag: beslutar att följande personer har teckningsrätt för ovannämnda konton: T.f kommundirektör Jessica Laaksonen Vik. ekonomichef Monica Koskinen Vik. ekonom Sanna Malmén-Jansson Personalsekreterare Maria Jansson Byråsekreterare Johanna Häggblom Därtill beslutar kommunstyrelsen att samtliga tidigare beslut om teckningsrätter gällande kommunens konton i Andelsbanken för Åland återtas. godkände enhälligt t.f. kommundirektörens beslutsförslag

15 TECKNINGSRÄTT FÖR KOMMUNENS KONTON I NORDEA BANK FINLAND ABP Kmst 209 / Saltviks kommun har följande konton i Nordea Bank Finland Abp: Saltviks kommun T.f. kommundirektörens förslag: beslutar att följande personer har teckningsrätt för ovannämnda konton: T.f kommundirektör Jessica Laaksonen Vik. ekonomichef Monica Koskinen Vik. ekonom Sanna Malmén-Jansson Personalsekreterare Maria Jansson Byråsekreterare Johanna Häggblom Därtill beslutar kommunstyrelsen att samtliga tidigare beslut om teckningsrätter gällande kommunens konton i Nordea Bank Finland Abp återtas. godkände enhälligt t.f. kommundirektörens beslutsförslag

16 FÖRVALTNINGSSTADGAN Kmst 210 / I kommunens förvaltningsstadga har gjorts revideringar. Förslag till reviderad förvaltningsstadga bifogas. T.f. Kommundirektörens förslag: beslutar föreslå för fullmäktige att förslag till reviderad förvaltningsstadga godkänns. Silvana Fagerholm-Sjöblom föreslog att ärendet återremitteras. Berit Hampf föreslog att 51(49 i nugällande förvaltningsstadga) kompetensvillkor för kommundirektören såsom det föreslås i den reviderade förvaltningsstadgan förs till kommunfullmäktige för fastställelse enligt följande: V. Kommundirektör 51 Kompetensvillkor Den som utses till kommundirektör bör ha för tjänsten lämplig utbildning eller motsvarande förtrogenhet med kommunal förvaltning samt inneha i praktiken visad god ledarförmåga. När tjänsten tillsätts ska särskild betydelse tillmätas att den som anställs har kännedom om eller är bosatt på Åland, i enlighet med kommunallagens 59 Därtill föreslog Berit Hampf att till övriga delar återremitteras förslag till reviderad förvaltningsstadga. Förslaget understöddes av Jörgen Lindblom. beslöt således att 51kompetensvillkor för kommundirektören såsom det föreslås i den reviderade förvaltningsstadgan enligt text nedan förs till kommunfullmäktige för fastställelse. V. Kommundirektör 51 Kompetensvillkor Den som utses till kommundirektör bör ha för tjänsten lämplig utbildning eller motsvarande förtrogenhet med kommunal förvaltning samt inneha i praktiken visad god ledarförmåga. När tjänsten tillsätts ska särskild betydelse tillmätas att den som anställs har kännedom om eller är bosatt på Åland, i enlighet med kommunallagens 59 Silvana Fagerholm-Sjöblom reserverade sig mot beslutet

17 REVIDERING AV TEKNISKA NÄMNDENS INSTRUKTION Kmst 177 / Med föredragningslistan bifogas en reviderad instruktion för tekniska nämnden där smärre ändringar, främst av teknisk natur gjorts. Kommundirektörens förslag beslutar föreslå att kommunfullmäktige godkänner bifogade förslag till Instruktion för tekniska nämnden. Kmst 211 / beslöt att bordlägga ärendet till hösten beslöt att återremittera ärendet

18 REVIDERING AV BYGGNADS- OCH MILJÖNÄMNDENS INSTRUKTION Kmst 178 / Med föredragningslistan bifogas en reviderad instruktion för byggnads- och miljönämnden där smärre ändringar, främst av teknisk natur gjorts. Av byggnads- och miljönämnden (89 / ) godkända delegeringar till tjänsteman bifogas till kännedom. Kommundirektörens förslag föreslår att kommunfullmäktige godkänner bifogade förslag till Instruktion för byggnads- och miljönämnden. Kmst 212 / beslöt att bordlägga ärendet till hösten beslöt att återremittera ärendet

19 INSTRUKTION FÖR SOCIAL- OCH OMSORGSNÄMNDEN Soc.oms.n. 66/ Förslag till instruktion för social- och omsorgsnämnden bifogas sammanträdekallelsen. Förslag: Social- och omsorgsnämnden beslutar godkänna instruktion för social- och msorgsnämnden enligt bilaga och för den vidare till kommunstyrelsen för vidare behandling. Social- och omsorgsnämnden beslöt godkänna instruktion för social- och omsorgsnämnden med följande ändring; i nämnden stryks under 4; Kallelsen tillställs nämndens ledamöter, kommunstyrelsens ordförande, kommunstyrelsens representant samt kommundirektören. Social- och omsorgsnämnden för instruktionen till kommunstyrelsen för vidare behandling. Bilaga till protokoll Kmst 179 / Kmst 213 / Av social- och omsorgsnämnden / godkända delegeringar till tjänstemän bifogas till kännedom. beslöt att bordlägga ärendet till hösten beslöt att återremittera ärendet

20 INSTRUKTION FÖR SKOL- OCH BILDNINGSNÄMNDEN Skolbi / Bifogat förslag till instruktion för skol- och bildningsnämnden. Förslag bildningschef västra: Skol- och bildningsnämnden besluter godkänna instruktion för skol- och bildningsnämnden enligt bilaga och för den vidare till kommunstyrelsen för vidare behandling. Kmst 180 / Skol- och bildningsnämnden besluter enligt förslag Av skol- och bildningsnämnden 51 / godkända delegeringar till tjänstemän bifogas till kännedom. Kommundirektörens förslag: föreslår att kommunfullmäktige godkänner bifogade förslag till instruktion för skol- och bildningsnämnden. Kmst 214 / beslöt att bordlägga ärendet till hösten beslöt att återremittera ärendet

21 SKOLSTADGA FÖR SALTVIKS KOMMUN Skolbi / Bifogat förslag till skolstadga för Saltviks kommun. Förslag bildningschef västra: Skol- och bildningsnämnden besluter godkänna skolstadgan för Saltviks kommun enligt bilaga och för den vidare till kommunstyrelsen för vidare behandling. Kmst 181 / Kmst 215 / Skol- och bildningsnämnden besluter enligt förslag Kommundirektörens förslag: föreslår att kommunfullmäktige godkänner bifogade förslag till skolstadga för Saltviks kommun enligt bilaga. beslöt att bordlägga ärendet till hösten beslöt att återremittera ärendet

22 LEVERANS AV VÄRME TILL ÖDKARBY SKOLA Tekn.n 37 / Värmen till Ödkarby skola köps från en fristående värmecentral. Avtalet för leveransen av värme är tecknat med Ove Nordström. Ägande av värmecentralen och driften har övergått till RBS värme Ab. Avtalet går ut Under sommarmånaderna produceras varmvatten och eventuell värme med befintliga oljepannor. godkände 172 / ett förslag till nytt avtal för värmeleveransen. Kommunen har även beslutat bygga egna värmecentraler vid Sunnanberg och Rangsby skola. RBS värme AB har genom Hans Hällfors meddelat att bolaget är villigt att fortsätta leveransen av värme. Bolaget är även villigt att överta driften på längre sikt men önskar i så fall se över avtalsvillkoren. Kommuningenjörens förslag: Tekniska nämnden föreslår för styrelsen att nuvarande kontrakt förlängs tillfälligt, dock max till Kontraktet överförs samtidigt på RBS Värme Ab under förlängningstiden. Tekniska nämnden efterhör kommunstyrelsens åsikt om leveransen av värme skall bjudas ut på nytt eller om kommunen skall bygga en egen värmecentral även vid Ödkarby skola och därefter endast bjuda ut driften. Kmst 216 / Tekniska nämnden föreslår för kommunstyrelsen att avtalet förlängs ett år. Kontraktet överförs samtidigt på RBS Värme Ab under förlängningstiden. Tekniska nämnden efterhör kommunstyrelsens åsikt om leveransen av värme skall bjudas ut på nytt eller om kommunen skall bygga en egen värmecentral även vid Ödkarby skola och därefter endast bjuda ut driften. Förlängningen motiveras med att de olika alternativen skall utvärderas T.f. kommundirektörens förslag: beslutar att nugällande avtalet förlängs ett år. Kontraktet överförs samtidigt på RBS Värme Ab under förlängningstiden. Därtill föreslås att kommunstyrelsen diskuterar samt ger vägledning gällande huruvida leveransen av värme skall bjudas ut på nytt eller om kommunen skall bygga en egen värmecentral även vid Ödkarby skola och därefter endast bjuda ut driften. Förlängningen motiveras med att de olika alternativen skall utvärderas. godkände enhälligt t.f.kommundirektörens beslutsförslag. diskuterar vid ett senare skede huruvida leveransen av värme skall bjudas ut på nytt eller om kommunen skall bygga en egen värmecentral även vid Ödkarby skola och därefter endast bjuda ut driften

23 SNÖPLOGNINGSAVGIFT VINTERN Tekn.n 36 / Saltviks kommun ordnar snöplogning av privata infarter. Tjänsten köps av externa entreprenörer som utför plogningen. Kommunen fakturerar husägarna för servicen. Hittills har avgiften varit lika för alla som utnyttjar servicen oberoende av infartens längd och oberoende av om vintern varit snörik eller snöfattig. Det har flera gånger framkommit att systemet borde förändras. I Finström har man haft ett system med olika avgifter beroende på infartens längd och antal plogningar. På grund av krånglig hantering och missnöje bland husägarna har man beslutat övergå till ett system med en avgift som är lika för alla. Tekn.n 43 / Kommuningenjörens förslag: Tekniska nämnden diskuterar hur systemet skall förändras. Tekniska nämnden beslöt behålla befintligt system med en avgift som är lika för alla Avtalet med plogentreprenörerna gick ut våren Avgiften för snöplogning har det senaste året varit 220 inkl. moms. Antalet plogade vägar var 208 senaste vinter vilket var något färre än de senaste tre åren men fortfarande flera än åren Senaste vinter gav verksamheten ett överskott medan vintrarna gav ett kraftigt underskott eftersom vintern , vintern samt vintern var ovanligt snörika i motsats till många föregående vintrar som varit snöfattiga. Kommunfullmäktige beslöt 98 / bland annat att en årlig uppföljning görs över nettokostnaderna från år 2001 och att snöplogningsverksamhetens ackumulerade nettoresultat +/- inte påverkar affärsverksamhetens externa nettoram. Uppföljningen över nettoresultatet 2001-våren 2014 bifogas som bilaga Förslag: Tekniska nämnden föreslår för kommunstyrelsen att kommunen fortsätter med snöplogning hösten 2014 till våren 2017 och att det befintliga systemet med en avgift som är lika för alla bibehålls. Nya avtal med plogentreprenörer tecknas för motsvarande tid. Tekniska nämnden föreslår för kommunstyrelsen att snöplogningsavgiften för vintern höjs till 201,61 euro. Lagstadgad moms tillkommer. Snöplogningsavgiften med nu gällande moms, 24 %, skulle bli 250,00 euro. Avgiften skall betalas senast den 31 oktober. Avgift som betalas senare föreslås vara 241,94 euro. Lagstadgad moms tillkommer. Försenad snöplogningsavgift med nu gällande moms, 24 %, blir 300,00 euro. Förseningsavgiften gäller dock inte nyinflyttade efter 30 september. Även sommarstugor omfattas av rätten till kommunal snöplogning lika som tidigare år

24 24 Tekniska nämnden anhåller dessutom om att verksamhetens ackumulerade nettoresultat +/- fortsättningsvis inte påverkar affärsverksamhetens externa intäktsram och kostnadsram. Kmst 217 / Tekniska nämnden godkände enhälligt kommuningenjörens förslag T.f. kommundirektörens förslag: föreslår för kommunfullmäktige att kommunen fortsätter med snöplogning hösten 2014 till våren 2017 och att det befintliga systemet med en avgift som är lika för alla bibehålls. Nya avtal med plogentreprenörer tecknas för motsvarande tid. snöplogningsavgiften för vintern höjs till 201,61 euro. Lagstadgad moms tillkommer. Snöplogningsavgiften med nu gällande moms, 24 %, skulle bli 250,00 euro. Avgiften skall betalas senast den 31 oktober. Avgift som betalas senare föreslås vara 241,94 euro. Lagstadgad moms tillkommer. Försenad snöplogningsavgift med nu gällande moms, 24 %, blir 300,00 euro. Förseningsavgiften gäller dock inte nyinflyttade efter 30 september. även sommarstugor omfattas av rätten till kommunal snöplogning lika som tidigare år verksamhetens ackumulerade nettoresultat +/- fortsättningsvis inte påverkar affärsverksamhetens externa intäktsram och kostnadsram. godkände enhälligt t.f. kommundirektörens beslutsförslag

25 SNÖPLOGNING HÖSTEN VÅREN 2017 Tekn.n 44 / Tekniska nämnden har genom annons i båda tidningar begärt anbud på snöplogningen hösten 2014 t.o.m. våren Sammanställning av inkomna anbud bifogas som bilaga. Enligt verkställighetsdirektiven för budgeten 2014 skall avtal som har verkningar utöver budgetåret föras till kommunstyrelsen för godkännande. Kommuningenjörens förslag: Under förutsättning att kommunfullmäktige godkänner principer och avgifter för snöplogning föreslår tekniska nämnden för kommunstyrelsen att kontrakt tecknas med: Erik Hamnström för distriktet Haga-Ödkarby-Hjortö-Lavö Guy, Daniel och Niklas Söderlund för distriktet Sålis-Laby-Toböle-Bertbyvik LBS Staffan o Janne Mörn för distriktet Lavsböle-Tengsödavik LBS Staffan o Janne Mörn för distriktet Kvarnbo-Haraldsby för perioden hösten 2014 t.o.m. våren 2017 Kmst 218 / Förslaget godkändes enhälligt Sammanställning av inkomna anbud bifogas som bilaga. T.f. kommundirektörens förslag: beslutar i enlighet med tekniska nämndens förslag att under förutsättning att kommunfullmäktige godkänner principer och avgifter för snöplogning tecknar kommunstyrelsen kontrakt med: Erik Hamnström för distriktet Haga-Ödkarby-Hjortö-Lavö Guy, Daniel och Niklas Söderlund för distriktet Sålis-Laby-Toböle-Bertbyvik LBS Staffan o Janne Mörn för distriktet Lavsböle-Tengsödavik LBS Staffan o Janne Mörn för distriktet Kvarnbo-Haraldsby för perioden hösten 2014 t.o.m. våren 2017 godkände enhälligt t.f. kommundirektörens beslutsförslag

26 BUDGETÄNDRING BOOGÅRDEN Tekn.n 28 / I årets budget finns medel för utbyte av värmesystemet i Boogården till bergvärmepump. Tekniska nämnden har begärt in anbud på entreprenaden. Samtliga inkomna anbud överstiger kraftigt de budgeterade medlen. Nämnden har tidigare fått kostnadsuppskattning av en projektör. Kommuningenjörens förslag: Tekniska nämnden anhåller om budgetändring så att anslaget skulle höjas från euro till euro. Eftersom det rör sig om ett bostadshus är summorna inklusive moms. Kmst 164 / Tekniska nämnden anhåller om budgetändring så att anslaget skulle höjas från euro till euro. Eftersom det rör sig om ett bostadshus är summorna inklusive moms. Tekniska nämnden beslöt dessutom komplettera projekteringen med en luft-vatten värmepump. Anbud begärs in på både bergvärmepump och luftvatten värmepump T.f. kommundirektörens förslag: föreslår att kommunfullmäktige beviljar budgetändring så att anslaget för utbyte av värmesystemet till bergvärmepump i Boogården höjas från euro till euro. Summorna är inklusive moms eftersom det rör sig om ett bostadshus. Beslutet motiveras med att samtliga inkomna anbud överstiger kraftigt de budgeterade medlen. beslöt att återremittera ärendet till tekniska nämnden för att inbegära anbud på luft-vatten värmepump samt för att ta fram en kostnadskalkyl gällande investerings- och driftskostnader för de olika systemen Tekn.n 45 / Bifogat sammanställning över investerings- och driftkostander för bergvärmepump och luft-vatten värmepump enligt kalkyler från två firmor och olika fabrikat. Driftkostnaderna för en luft-vatten värmepump är ca euro högre per år jämfört med en bergvärmepump. Investeringskostnaderna är drygt euro högre för en bergvärmepump vilket medför att återbetalningstiden för merkostnaden är år. En bergvärmepump levererar ungefär samma värme året runt medan en luft-vatten värmepump levererar minst då det är kallast ute. Reservkapacitet för hela värmebehovet behövs. Bergvärmepumpen arbetar vid jämn temperatur vilket medför att servicekostnaderna bör vara mindre än för en bergvärmepump och dessutom bör bytesintervallet vara längre. Kommuningenjörens förslag:

27 27 Tekniska nämnden anhåller om budgetändring så att anslaget skulle höjas från euro till euro, dock minst till euro för att säkert räcka för en luft-vatten värmepump. Eftersom det rör sig om ett bostadshus är summorna inklusive moms. Anbud begärs in på både bergvärmepump och luft-vatten värmepump. Tekniska nämnden anhåller om budgetändring så att anslaget höjs till euro. Anbud begärs på bergvärme med oljepanna som reserv vilket på lång sikt beräknas vara det förmånligaste Kmst 219 / T.f. kommundirektörens förslag: föreslår att kommunfullmäktige beviljar budgetändring så att anslaget för utbyte av värmesystemet till bergvärmepump i Boogården höjas från euro till euro. Summorna är inklusive moms eftersom det rör sig om ett bostadshus. Anbud begärs på bergvärme med oljepanna som reserv vilket på lång sikt beräknas vara det förmånligaste. godkände enhälligt t.f. kommundirektörens beslutsförslag

28 UPPFÖLJNING AV PÅGÅENDE INVESTERINGSPROJEKT Tekn.n 47 / Tekniska kansliet har sammanställt en projektkalender. Kalendern bifogas som bilaga. Kommuningenjörens förslag: Utgående från kalendern granskar nämnden årets investeringsprojekt och tidtabellen för deras genomförande. Nämnden översänder kalendern till kommunstyrelsen. Kmst 220 / Enligt förslag Projektkalendern bifogas sammanträdeskallelsen. T.f. kommundirektörens förslag: antecknar informationen till kännedom samt sänder den vidare till kommunfullmäktige för delgivning. godkände enhälligt t.f. kommundirektörens beslutsförslag

29 29 Dnr: 39 / BEGÄRAN OM UTLÅTANDE GÄLLANDE VERKSTÄLLANDE AV KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT FINANSAVDELNINGENS FÖRLAG TILL FINANSIERING AV SAMMA MYNDIGHET Kmst 221 / Ålands landskapsregering inbegär kommunernas utlåtande beträffande lagberedningsgruppens slutrapport angående verkställande av Kommunernas socialtjänst samt på finansavdelningens förslag till finansiering av samma myndighet. Lanskapsregeringen emotser konstruktiva förslag och synpunkter på förverkligande av finansieringen av Kommunernas socialtjänst med hänsyn till förslagen i bilagda rapporter. Kommunens utlåtande ska vara landskapsregeringen tillhanda senast den Följande bilagor bifogas sammanträdeskallelsen (har sickats ut ); Slutrapport, Lagberedningsgruppens för kommunernas socialtjänst Finansiering av kommunernas socialtjänst Kommunens tidigare utlåtande gällande SSR kfge 7 / Lagberedningsgruppens för kommunernas socialtjänst, slutrapport Bakgrund: Ålands landskapsregering utsåg en lagberedningsgrupp för verkställande av en samordnad social service i landskapet, med utgångspunkt i den så kallade Susanne-gruppens förslag (som tidigare behandlats i kommunen). Enligt beslutet ska en grundläggande målsättning med arbetet vara att all socialservice förutom barn- och äldreomsorg koncentreras till en lagstadgad myndighet. Myndighetens organisation ska utformas så att andra verksamheter inom socialvården kan anslutas till myndigheten. Uppdraget har varit att ta fram en mall för en lagstadgad myndighet för socialvården och beskriva hur förverkligandet kan ske i praktiken. isationsmodell I slutrapporten framförs att en samordning ger möjlighet till jämnare tillgång till service, högre professionalitet, effektiverad resursanvändning, solidarisk finansiering och bättre förutsättningar för kommunerna att klara av de lagstadgade uppgifterna. Lagberedningsgruppen konstaterar att en samordning av kommunernas socialvård kräver att det skapas ett rättssubjekt, en juridisk person, som kan förvärva rättigheter och ikläda sig skyldigheter. I de uppgifter som samordningen fattar kommer att ingå myndighetsutövning, det vill säga beslut om enskilda personers rättigheter och skyldigheter. Lagberedningens uppfattning är att samarbetskommun är den samarbetsform som bör ligga som grund för en samordning av den kommunala socialvården. Kommunerna kan med stöd av gällande lagstiftning samordna socialvården i form av ett kommunalförbund och genom grundavtalet se till att de risker som förknippas med kommunalförbund minimeras. Frågan om obligatoriskt medlemskap och skapandet av en finansieringsmodell som inbegriper landskapsandelarna kräver dock att behovet av ändrad och ny lagstiftning måste ses över. Lagberedningsgruppen föreslår därför att nödvändiga lagstiftningsändringar genomförs för att möjliggöra att Ålands om-

30 30 sorgsförbund k.f handhar samtlig socialvård förutom barnomsorg och äldreomsorg. I praktiken handlar det om att bygga upp en ny myndighet, även om det juridiska tillvägagångssättet enligt liggande förslag är en ombildning. Överföring av verksamhetsområdena från kommunerna till det lagstadgade kommunalförbundet sker genom överlåtelse av rörelse. Överlåtelse av rörelse innebär att personalen, som arbetar med arbetsuppgifterna som överförs till kommunernas socialtjänst, överförs till den gemensamma myndigheten. Personal I slutrapporten och i förslaget till budget för kommunernas socialtjänst är antalet personal som överförs endast en uppskattning. Lagberedningsgruppen framför att kommunerna inte har tagit slutlig ställning vad gäller samordning och har därmed inte börjar utreda konsekvenser för den egna personalstyrkan. I de mindre kommunerna arbetar till exempel en och samma personal med både uppgifter som hänförs till verksamhetsområdena som ska överföras och barn- och äldreomsorg. Lagberedningsgruppen har inte tagit ställning till hur kommunerna väljer att organisera sin personal efter en samordning. Lagberedningsgruppen ser att rationaliseringsmöjligheterna kommer att tydliggöras när verksamheten inletts, eftersom personalen idag är anpassad till ett system med många mindre enheter kommer en samordning att leda till att det finns ett överskott av en viss typ av kompetens. Vid överlåtelsen övergår enligt 25 2 mom. i lagen om kommunala tjänsteinnehavare arbetsgigarens rättigheter och skyldigheter på mottagaren och tjänstemännen övergår automatiskt från överlåtarens tjänst till förvärvarens tjänst och villkoren i deras anställningsförhållanden förblir oförändrade. Enligt bestämmelsen får förvärvaren av en rörelse inte säga upp ett anställningsförhållande enbart på basis av en sådan överlåtelse av rörelse som avses i 25. Enligt motiven hindrar dock inte uppsägningar av ekonomiska, tekniska eller organisatoriska orsaker som leder till förändringar i behovet av arbetskraft. Lagberedningsgruppen redogör i slutrapporten om att man i riket vid reformer av kommunala strukturer använt specialregleringar med tidsbestämda anställningsskydd för den personal som berörs av omorganisationen. Lagberedningsgruppen anser att det inte är motiverat att införa något liknande i en landskapslag med tanke på de rationaliseringsåtgärder som på sikt måste vidtas inom den nya organisationen för socialvården. Förslag till grundavtal I slutrapporten finns ett förslag till grundavtal för Kommunernas socialtjänst. Där föreslås bland annat i p. 6 Antalet representanter vid förbundsstämman att varje medlemskommun utser en representant till förbundsstämman. Medlemskommunernas representanter utses från respektive presidier. p. 7 Rösträtt. Vid förbundsstämman har representanterna för varje medlemskommun en röst per påbörjat femhundratal invånare i kommunen på årets sista dag (per föregående år). Finansieringsmodell

31 31 Landskapsregeringen har beslutat föreslå en finansieringsmodell för Kommunernas socialtjänst med namnet Nyckelmodellen. Enligt den här modellen finansieras nettokostnaderna enligt följande; 25 % enligt invånarantal 25 % enligt skattekraft 50 % enligt skilt vägande koefficienter - Arbetslöshet - Barnskydd - Handikapp - Utkomststöd De olika nyckelfaktorerna är ett komplement till invånarantalet för att beskriva behovet av tjänsterna per kommun. Det framförs att den tydligaste fördelen är att kopplingen mellan kostnaden och den enskilde klienten blir mindre synlig och integriteten för individen därmed större. Modellen har kvar den solidariska fördelningen som grundar sig på invånarantal och skattekraft, där invånarantalet avspeglar det långsiktiga servicebehovet och skattekraften speglar betalningsförmågan. Detta innebär att befolkningsmässigt större kommuner, kommuner med högre skattekraft en genomsnittet samt kommuner som har högre vikt enligt nyckelfaktorerna får en lite högre finansieringsdel för den nya organisationen. Enligt utredningen skall landskapsandelarna betalas direkt till Kommunernas socialtjänst. Provberäkningar har gjorts och då har åren använts som provberäkningsår. Det framhålls att provberäkningarna gäller för tre enskilda år och att man på basen av de här åren inte kan säga något säkert om framtiden. Situationen kan relativt snabbt förändras om klientantalet och behoven förskjuts mellan kommunerna. Enligt utredningen skall ett övergångssystem tillämpas under tre första åren som kommunernas socialtjänst verkar och därmed utjämnas effekter både för kommuner som får högre finansieringsandel och de kommuner som får lägre finansieringsandel än idag. Det framförs att reformen kommer enligt förslaget att innebära att de ekonomiska skillnaderna mellan kommunerna minskar inom det aktuella uppgiftsområdet. Lagberedningsgruppens slutrapport angående verkställande av Kommunernas socialtjänst samt på finansavdelningens förslag till finansiering har tagits upp på social- och omsorgsnämndens möte Nämnden beslöt att bordlägga ärendet. T.f. kommundirektörens förslag: föreslår inför kommunfullmäktige att Saltviks kommun som svar på landskapsregeringens begäran om utlåtande över lagberedningsgruppens slutrapport angående verkställande av Kommunernas socialtjänst samt på finansavdelningens förslag till finansiering av samma myndighet framför följande: Slutrapporten:

32 32 Lagberedningsgruppen har gjort ett bra arbete med slutrapporten över hur Kommunernas socialtjänst kunde organiseras. Förslaget med överföring av rörelse till kommunalförbund har noggrant analyserats. Tidigare erfarenheter av samarbeten i kommunalförbund gör dock att kommunen är tveksam till en sådan modell. Saltviks kommun ser fördelar i en samordning såsom samlad kompetens, större integritet och stärkt anonymitet för klienten. En större enhet blir mindre sårbar. Finansieringen: Även ÅSUB har gjort ett bra och noggrant arbete med att ta fram modeller för finansiering av Kommunernas socialtjänst. Solidarisk finansiering skall på sikt skapa bättre förutsättningar för kommunerna att klara de lagstadgade uppgifterna. Enligt den modellen finansieras nettokostnaderna enligt 25 % invånarantal 25 % skattekraft och 50 % enligt skilt vägande koefficienter. Det som inte framgår är om skattekraften innefattar samfundsskatterna, detta har stor betydelse för Saltviks kommun. Fördelen med finansieringen enligt nyckelmodellen är att kopplingen mellan kostnaden och den enskilde klienten blir mindre synlig och integriteten för individen därmed större. Provberäkningarna känns osäkra och resultatet kan se helt annorlunda ut för en annan tidsperiod. Enligt de provberäkningar som nu gjorts är Saltviks kommun inledningsvis stor förlorare. Kostnaden är ca 200 mer per invånare om man jämför nettodriftskostnader per invånare enligt dagens fördelning åren jämfört med nyckelmodellen. Även om viss utjämning kommer att ske är en ökning om 200 per invånare för stor merkostnad för en enskild kommun. Det är svårt att räkna ut hur mycket Saltviks kommun förlorar på nyckelmodellen i fortsättning då koefficienterna är beroende på klienter i förhållande till totala invånarna i kommunen och kommunens relationstal till hela Ålands motsvarande relationstal. Det som också är av stor betydelse i sammanhanget är vad som händer med landskapsandelarna framöver, vilket också framförts av ÅSUB Personal: Kartläggning av vilken personal som överförs till den nya myndigheten saknas i utredningen. Enligt slutrapporten garanteras inte nuvarande personal en trygg övergång till den nya organisationen. Tidsbestämda anställningsskydd för personalen saknas. Det kommer att ta tid innan man helt byggt upp den nya myndigheten och innan man kan se rationaliseringsmöjligheter. Kommunen ser också svårigheter i vilken personal som ska överföras. I många kommuner jobbar personalen inom socialen även med barnomsorg och äldreomsorg. Även kanslipersonal kan beröras. Nämndstrukturen i kommunen ändras. För vissa kommuner resulterar det i stora omstruktureringar. I slutrapporten framgår inte heller hur personalens fackorganisationer ställer sig till förslaget. Summering: