Norra Sigtuna, Energistrategi BREEAM

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Norra Sigtuna, Energistrategi BREEAM"

Transkript

1 Sigtuna Kommun & NCC Boende Sverige AB Norra Sigtuna, Energistrategi BREEAM

2 Beställare, Slutkund Objekt Sigtuna Kommun & NCC Boende Sverige AB Norra Sigtuna Handlingens status v.1 Datum Rubrik 1 (Uppdragsnamn) Rubrik 2 (Uppdragsnamn) Energistrategi Norra Sigtuna Uppdragsnummer Dokumenttyp Rapport Upprättad av Granskad av Godkänd av Caroline Erström Sebastian Lembke Axel Rosander Mikael Zivkovic NCC THU/Hållbarhet/ Hus & Bostad Caroline Erström Mikel Zivkovic NCC THU/Hållbarhet/ Hus & Bostad Sebastian Lembke NCC THU/Hållbarhet/ Hus & Bostad Ändring Datum Sign U Sign Gr Sign G Mall-ID Rapport.dot senast ändrad:

3 Innehållsförteckning 1. Syfte och förutsättningar Krav enligt BREEAM Energikrav enligt BBR Norra Sigtuna Stad 8 3. Energieffektivisering genom området design Energibehovet för området Byggnadernas energiprestanda Övrig energianvändning i området Energisystemalternativ Baseline, konventionell kulvert 80/ Systemalternativ 1, konventionell kulvert 60/ Systemalternativ 2, lågtempererad kulvert, lokal tappvarmvattenproduktion i byggnader Systemalternativ 3, kulvert till högdensitetsområden, värmepump i lågdensitetsområden Alternativ 4, Central bergvärme Jämförelse mellan Baseline och systemalternativ CO 2 -utsläpp CO2-utsläpp för de olika systemalternativen Fjärrvärme och nordisk residualmix Fjärrvärme och förnyelsebar el Närvärme och nordisk residualmix Närvärme och förnyelsebar el Kraftvärmeverk Jämförelse mellan systemalternativen och val av tillförd energi Solenergi Solenergi i de olika systemalternativen Kostnadsanalys, LCC Förutsättningar: Elpris: Värmepris: Kulvertkostnader 35 Mall-ID Rapport.dot senast ändrad:

4 Värmepumpskostnader Värmeväxlare (närvärme/fjärrvärme) Totala kostnader för respektive systemalternativ är: Resultat LCC Sammanställt Resultat och diskussion Energianvändning och möjlighet till solenergi för de olika systemalternativen och baseline CO 2 -utsläpp Kostnadsanalys Rekommendationer Allmänna rekommendationer: Rekommenderad energisystemlösning 1: Rekommenderad energisystemlösning 2: Fortsatt arbete 44 Bilaga A Energiprofiler för Baseline och systemalternativ Bilaga B Energibalans-energibehov mot solenergiproduktion 48 Bilaga C Känslighetsanalys LCC 51 Mall-ID Rapport.dot senast ändrad:

5 1. Syfte och förutsättningar Utredningens syfte är att förutsättningslöst undersöka hur energisystemet för Norra Sigtuna kan utformas för att den nya stadsdelen ska få så liten miljöpåverkan som möjligt. Utvärderingen följer tillvägagångssättet i RE01 i BREEAM Communities för de delar som inte är beroende av specifika förutsättningar i Storbritannien, t.ex. brittiska standarder. Tanken med utredningen och rapportens upplägg är att det ska ge mottagaren en god möjlighet att bilda sig en uppfattning om vilken typ av lösning/lösningar som passar just Norra Sigtuna bäst ur ett hållbarhetsperspektiv. De olika systemlösningar som redovisas i rapporten är inga exakta detaljlösningar utan tanken är att det ska vara möjligt att kombinera olika systemlösningar om man anser att vissa lösningar är bra ur de olika systemalternativen. Detaljnivån på utredningen är, som beskrivet ovan, övergripande och det finns stora möjligheter att, oavsett val av systemalternativ, göra det än mer hållbart ur en mängd aspekter. Omfattning Som första del i utredningen kartläggs områdets energianvändningsprofil. Sen väljs ett antal energisystemalternativ ut med syftet att dessa ska vara representativa för de övergripande systemalternativen som är lämpliga. Energianvändningen tas fram för respektive system och utifrån dessa beräknas CO 2- utsläppen för de olika alternativen. Här beräknas även hur olika typer av tillförd energi påverkar CO 2-utsläppen, t.ex. fjärrvärme, närvärme etc. Sedan analyseras hur mycket solenergi som kan tillföras de olika alternativen. Till sist görs en kostnadsanalys av de olika systemalternativen. Utifrån allt ovan görs sedan en rekommendation om val av energisystem samt tillförd energi. Viktiga avgränsningar Vid beräkning av CO 2-utsläpp gäller i utredningen att detta är den direkta/operativa påverkan som avses. Detta är det tillvägagångssätt som BREEAM hänvisar till i RE01 och det är också det tillvägagångssätt som energimarknadsinspektionen har för att ta fram miljöpåverkan för energiproduktion. Det vill säga eventuella CO 2-utsläpp vid produktion av t.ex. solceller eller värmeverk inte är med i g CO 2/kWh för tillförd energi. Mall-ID Rapport.dot senast ändrad:

6 Kostnadsanalysen omfattar endast kostnader för skillnader mellan de olika systemalternativen. Kostnader som uppkommer från den tillförda energin hanteras inte i detta skede. Exempelvis omfattar kostnadsanalysen inte kostnader för att bygga ett kraftvärmeverk eller investeringskostnader för sol- eller vindenergi. Ytterligare och mer detaljerade avgränsningar redovisas i rapporten Krav enligt BREEAM Obligatoriskt krav enligt BREEAM Communities Technical Manual SD :2012 är att en energistrategi har skrivits för området av en energispecialist. För att tilldelas 1-10 poäng jämförs det systemval som görs mot ett grundfall, Baseline. Ex. för att ta 5 poäng ska en minskning av CO 2-utsläpp om minst 36,9 % uppnås jämfört med Baseline. För att uppnå maximalt antal poäng ska området vara koldioxidnegativt. Detta innebär att området ska exportera förnyelsebar, koldioxidneutral energi. Baseline beskrivs i mer detalj i avsnitt 5.1 Förnyelsebar energi som inte producerad inom området eller nära området men inom landet är enligt BREEAM definierat som: - Den producerade energin ska vara ursprungsmärkt som förnyelsebar el - Energin ska komma från ny installerad effekt som inte bara ska täcka CO 2 behovet utan också områdets effektbehov. Detta tolkas som att förnyelsebart enligt BREEAM betyder att all energi som tillförs området garanterat måste komma från en förnyelsebar källa som matchar områdets behov timme för timme. Ex. kan inte ett vindkraftverk som över året producerar lika mycket energi som områdets energi tillgodose området med 100 % förnyelsebar energi eftersom det inte alltid blåser samtidigt som området har ett energibehov Energikrav enligt BBR 21 Energikraven i BBR 21 (BFS 2014:3) har separata energikrav för bostäder och lokaler. Man gör även en skillnad i kraven om byggnaden har annat uppvärmningssätt än elvärme eller om byggnaden har elvärme. I tabellen nedan redovisas energianvändningen i BBR 21 för bostäder och lokaler. I kravet på byggnadernas energianvändning ingår köpt energi för uppvärmning, tappvarmvatten, byggnadens installationer (fläktar och pumpar) samt viss övrig fastighetsenergi. Hushålls- och verksamhetsenergi ingår inte i dessa krav. Mall-ID Rapport.dot senast ändrad:

7 Byggnadstyp Annat uppvärmningssätt än elvärme [kwh/m 2, år A temp ] Elvärme [kwh/m 2, år A temp ] Bostäder Lokaler Tabell 1 Energikrav i BBR 21 för bostäder och lokaler 1 Detta är exkl. eventuellt tillägg då uteluftsflödet är större än 0,35 l/s per m 2. Mall-ID Rapport.dot senast ändrad:

8 2. Norra Sigtuna Stad Det underlag som ligger till grund för energistratagin är hämtat från dokumentet Norra Sigtuna Stad exploateringskalkyl daterat Underlaget som presenteras nedan är inte slutgiltigt och resultatet från energistratagin är inte beroende av att underlaget är exakt. Det markerade området i bilden nedan visar var Norra Sigtuna stad ska ligga i förhållande till dagens bebyggelse i Sigtuna. Figur 1: Bild över Norra Sigtuna Stad i förhållande till dagens bebyggelse i Sigtuna Mall-ID Rapport.dot senast ändrad:

9 Området är stort och kommer att byggas i tre etapper Sigtuna kommun och NCC ser uppbyggnaden av området som ett långsiktigt engagemang som kommer att pågå under minst 15 år från start till färdigställande. Tidsaspekten är en utmaning och en möjlighet som måste beaktas vid ett val av energisystem då framtidens krav och förväntningar på en stadsdel med låg miljöpåverkan kan se annorlunda ut i framtiden än vad den gör idag. Alla etapperna för området är inkluderade i analysen och detta är ett sätt att få en översikt av de krav som kommer ställas på energiförsörjningssystemet när området står klart. Etapp 1: Etapp 1 omfattar ca m2 BTA med byggnader där merparten av detta är bostäder, ca m2 flerbostadshus och ca m2 radhus/villor. Handel utgör ca m2 och kontor ca m2. Parkering utgör ca m2. Figur 2: Etapp 1 i Norra Sigtuna Stad Etapp 1+2: Etapp 2 omfattar ca m2 BTA med byggnader där merparten av detta är bostäder, ca m2 flerbostadshus och ca m2 radhus/villor. Parkering utgör ca m2. Mall-ID Rapport.dot senast ändrad:

10 Figur 3: Etapp 1+2 i Norra Sigtuna Stad Etapp 1+2+3: Etapp 3 omfattar ca m2 BTA med byggnader där allt omfattas bostäder, ca m2 flerbostadshus och m2 radhus och villor Mall-ID Rapport.dot senast ändrad:

11 Figur 4: Etapp i Norra Sigtuna Stad Mall-ID Rapport.dot senast ändrad:

12 3. Energieffektivisering genom området design I detta avsnitt ges allmänna rekommendationer om områdets utformning som ger lägre energianvändning. Placering av byggnaderna Byggnader med värmebehov bör utformas så att man nyttjar solinstrålning under uppvärmningssäsongen. Placering så att det är större fönster mot söder och mindre mot norr bidrar till detta. För att på ett bra sätt kunna utbyta energi mellan byggnader är det viktigt att byggnader med olika energiprofiler placeras i varandras närhet för att undvika längre transporter av energin. Detta gäller framförallt byggnader med höga internlaster som ger ett överskott av värmeenergi som kan tas tillvara. Om denna byggnad placeras i närhet till en byggnad som har ett värmebehov samtidigt som byggnad ett har ett överskott kan denna energi nyttjas. Minskat kylbehov För att minska kylbehovet bör byggnader med stort kylbehov ha bra solskydd. Detta kan ske genom placering av byggnaden i förhållande till skuggande objekt, utnyttja vegetation eller genom att installera solskydd på byggnaden. Belysning För att minska behovet av el till belysning i fastigheterna, främst kommersiella fastigheter som har stort behov av ljus dagtid, bör fönsterstorlekar inte enbart optimeras utifrån byggnadens specifika energianvändning (enligt Boverkets definition) utan även se till byggnadens hela energianvändning där även el till belysning ingår. Även tillgång till dagsljus måste beaktas vid fönsterstorlekar och fönsterplacering. Takytor För att kunna utnyttja byggnaderna för solenergi måste det finnas tillgängliga takytor att placera solceller och solfångare på. Solfångare och solceller är mest effektiva om de är riktade mot söder ( grader). Om de är vridna mer än så från söderläge blir de mindre effektiva sätt över året men kan bidra till ett jämnare utnyttjande av solenergi. Dock bör de aldrig vara vridna mer än +-90 grader från söder. Det är viktigt att byggnaderna utformas på det sätt att det finns tillgänglig takyta i högsta möjliga mån. Byggnadernas utformning Byggnadernas utformning är väldigt viktig för dess energianvändning. Formfaktorn är ett mått på hur energieffektiv utformningen är. Det beräknas genom att se till klimatskalets yta i förhållande till byggnadens uppvärmda yta, Atemp. Mall-ID Rapport.dot senast ändrad:

13 Desto kompaktare byggnader, desto bättre möjlighet för en lägre energianvändning per m2. Yteffektiva bostäder Genom att utforma bostäderna yteffektivt och göra det möjligt för fler personer att bo på mindre yta används resurser för produktion av bostäderna och energianvändningen vid drift på ett effektivt sätt. Mall-ID Rapport.dot senast ändrad:

14 4. Energibehovet för området Energiprofilen för byggnaderna är summan av energibehovet för alla byggnader. Det vill säga energibehovet för uppvärmning, produktion av tappvarmvatten, kyla, fastighetenergi samt verksamhetsenergi. För energiprofilen har värme- och kylbehovet samt fastighetsenergi för respektive byggnadstyp tagits fram med hjälp av energiberäkningar simulerade i IDA ICE från projekt som NCC arbetat med tidigare. Brukarrelaterade energiposter så som verksamhetsel och tappvarmvattenbehov som använts i beräkningen är enligt Sveby12 och månadsfördelningen för dessa är tagen från FEBY12. Alla byggnader har antagits ha FTX-system för ventilation. Dessa värden har sedan skalats upp till områdets storlek med de areor som anges i Underlag Exploateringskalkyl Detta summerade energibehov har sedan använts för att ta fram energianvändningen, köpt energi, för de olika systemalternativen Byggnadernas energiprestanda Byggnadernas energiprestanda är i Baseline (mer info i avsnitt 5.1) enligt nuvarande gällande krav från Boverket i klimatzon III (se Tabell 1 Energikrav i BBR 21 för bostäder och lokaler). För övriga systemalternativ (1-4) har byggnaderna en förbättrad energiprestanda som redovisas i tabell 1 nedan. Den förbättrade energiprestandan är främst på uppvärmning. De brukarrelaterade energiposterna, verksamhetsenergi samt tappvarmvattenanvändning är desamma för Baseline och de övriga systemalternativen. Den energiprestanda som byggnaderna har enligt Tabell 2 är väldigt låga och nära best practice idag. Om hela systemet byggdes idag skulle det vara väl i framkant och ha en låg energianvändning. I och med att Norra Sigtuna kommer byggas i etapper och över många år med olika byggnadsstart för etapperna måste det faktum att lagar och marknad kommer ställa högre krav i framtiden också tas i åtanke när planeringen för systemet görs. Byggnadstyp Förbättring Energianvändning mot BBR [%] [kwh/m 2, år A temp ] Flerbostadshus Småhus/radhus (VP 2 ) 30(15) 65(45) Skolor/Förskolor Kontor Övriga lokaler Tabell 2: Energiprestanda för byggnader i systemalternativ 1-4 jämfört med gällande BBR. 2 Värmepump Mall-ID Rapport.dot senast ändrad:

15 4.2. Övrig energianvändning i området Förutom byggnadernas energianvändning tillkommer även energianvändning för gatubelysning och, beroende på systemlösning, kulvertförluster. Gatubelysningen är beräknad utifrån schabloner om belysningstäthet vid gator. Beräkningar för kulvertförluster är baserade på kulvertlängder som är antagna utifrån områdets utformning. Kulvertförlusterna bygger också på ett effektbehov som är uppskattat utifrån den beräknade energianvändningen samt erfarenhetsvärden. Skulle man gå vidare med en kulvertlösning måste dessa undersökas med större noggrannhet. De beräkningar som gjorts på kulvertförlusterna är för att få en uppfattning om skillnader mellan de olika alternativen. Mall-ID Rapport.dot senast ändrad:

16 5. Energisystemalternativ Detta avsnitt presenterar Baseline och fyra olika systemalternativ som sedan ska utvärderas ur CO 2- och kostnadsperspektiv. De olika systemalternativen bygger på kulvertsystem och system med värmepumpar eller en blandning av detta. En jämförelse mellan alternativen och Baseline återfinns i slutet av avsnittet. Varje systemalternativ har en energiprofil som kan återfinnas i Bilaga A Energiprofiler för Baseline och systemalternativ 1-4 Energin till de olika alternativen kan tillföras på olika sätt, antingen från det redan existerande fjärrvärmesystemet, elnätet, eller att värmen/elen kan vara närgenererad i ett värmeverk eller kraftvärmeverk, detta kan också kompletteras av solenergi. Kylbehovet hanteras i alla alternativ som tillgodosett från en kylmaskin med COP Baseline, konventionell kulvert 80/40 Baseline ska enligt BREEAM beräknas utifrån gällande Brittiska standarder. I detta fall har en svenskanpassning gjorts. Denna anpassning innebär att byggnadernas energiprestanda är enligt gällande krav från Boverket. Alla byggnader antas ha FTX-system för ventilation. Alla byggnaderna i området är anslutna till ett kulvertsystem som förser byggnaderna med energi för uppvärmning och tappvarmvatten där temperaturen på utgående respektive retur är 80/40 C. Framledningstemperaturen 80 C är antaget utifrån genomsnittlig temperatur i ett konventionellt, nytt, fjärrvärmenät. Byggnadernas energiprestanda -Enligt nuvarande BBR. Se Tabell 1 Kulvert -Alla byggnader anslutna för energi för uppvärmning och tappvarmvatten -Hög temperatur (80/40) Värmepump -Inga byggnader har värmepump Tabell 3: Förutsättningar Baseline 5.2. Systemalternativ 1, konventionell kulvert 60/40 I alternativ 1 är alla byggnader i området, likt Baseline, anslutna till ett kulvertsystem som förser byggnaderna med energi för uppvärmning och tappvarmvatten där temperaturen på utgående respektive retur är 60/40 C. Skillnaden mot Baseline att energiprestandan för de olika byggnadstyperna är bättre, detta enligt Tabell 1. Byggnadernas energiprestanda -Enligt tabell 1 Kulvert -Alla byggnader anslutna med energi till uppvärmning och tappvarmvatten Mall-ID Rapport.dot senast ändrad:

17 Värmepump Tabell 4: Förutsättningar systemalternativ 1 -Medel temperatur (60/40) -Inga byggnader har värmepump 5.3. Systemalternativ 2, lågtempererad kulvert, lokal tappvarmvattenproduktion i byggnader I alternativ 2 är alla byggnaderna i området anslutna till ett kulvertsystem som förser byggnaderna med energi för uppvärmning, men ej tappvarmvatten. Detta innebär att en lägre temperatur (40/20) kan hållas i kulvertsystemet vilket minskar förlusterna. Det innebär också att kulvertsystemet kan stängas av under sommarperioderna då det inte föreligger något värmebehov och på det sättet minskas kulvertförlusterna ännu mer. Produktion av tappvarmvatten sker lokalt i varje separat byggnad med värmepumpar. Värmepumparna antas ha ett COP om 3 för tappvarmvattenproduktion. Byggnadernas energiprestanda -Enligt tabell 1 Kulvert -Alla byggnader anslutna med energi till uppvärmning -Låg temperatur (40/20) Värmepump -Alla byggnader har värmepump för lokal tappvarmvattenproduktion Tabell 5: Förutsättningar systemalternativ 2 Mall-ID Rapport.dot senast ändrad:

18 5.4. Systemalternativ 3, kulvert till högdensitetsområden, värmepump i lågdensitetsområden Områden med hög energidensitet ansluts till en kulvert som förser byggnaderna med energi för uppvärmning och tappvarmvatten där temperaturen på utgående respektive retur är 60/40 C. Områden med låg energidensitet har värmepumpar som förser dem med energi för uppvärmning och tappvarmvatten. De områden som räknas till högenergidensitetområden är de med stora andelar flerbostadshus samt lokaler medan områden med låg energidensitet är de som består av småhus och radhus. Att inte bygga ut till hela området minskar investeringskostnader för kulvert och även förluster i systemet då kulvertlängden blir avsevärt mycket kortare när man tar bort distributionen till villor/radhus. Istället så tillgodoser man värmebehovet i områdena med lägre densitet med värme från bergvärme och bergvärmepumpar drivna av el. Värmepumparna antas arbetar med ett genomsnittligt COP om 3,5 för tappvarmvattenoch värmevattenproduktion. Byggnadernas energiprestanda -Enligt tabell 1 Kulvert -Byggnader i högdensitetsområden är anslutna med energi till uppvärmning och tappvarmvatten Värmepump -Byggnader i lågdensitetsområden har värmpump för uppvärmning och tappvarmvatten Tabell 6: Förutsättningar systemalternativ 3 Mall-ID Rapport.dot senast ändrad:

19 5.5. Alternativ 4, Central bergvärme. Central bergvärme där värmebäraren som cirkuleras nere i berget distribueras till alla delar av området och där används för tappvarmvatten och uppvärmning med hjälp av lokala värmepumpar. Att välja bergvärme istället för kulvert innebär att förlusterna i distributionen försvinner, vilket raderar bidraget som kulvertförlusterna står för i energiprofilen för ovan nämnda alternativ. Värmepumparna antas arbeta med ett genomsnittligt COP om 3,5 för tappvarmvatten- och värmevattenproduktion. Detta alternativ kan också ersättas med lokala bergvärmeanläggningar Byggnadernas energiprestanda -Enligt tabell 1 Kulvert -Inga byggnader har kulvert Värmepump -Alla byggnader har värmepump för uppvärmning och tappvarmvatten. Värmepumparna förses med energi från ett centralt borrhålslager. Tabell 7: Förutsättningar systemalternativ Jämförelse mellan Baseline och systemalternativ 1-4 Alla värme- respektive elbehov hoplagda för att jämföra systemens profiler tillsammans med baseline. Nedan presenteras en tabell över energibehovet indelat i värme respektive elektricitet, även hur pass stor minskning/ökning behovet innebär jämfört med baseline. Mall-ID Rapport.dot senast ändrad:

20 MWh Uppdragsnummer Rubrik Rubrik Status Energianvändning per år, värme och el Baseline: System 1: System 2: System 3: System 4: El Värme Figur 5: Energianvändning per år, värme och el för Baseline och systemalternativ 1-4. System: Värme[MWh El[MWh el] % av baseline värme % av baseline el värme] Baseline: System 1: System 2: System 3: System 4: Tabell 8: Energianvändning per år, värme och el, samt jämförelse mellan Baseline och systemalternativ 1-4 System: Tot energi [MWh] % av baseline Baseline: System 1: System 2: System 3: System 4: Tabell 9: Total energianvändning per år samt jämförelse mellan Baseline och systemalternativ 1-4 Mall-ID Rapport.dot senast ändrad:

21 I diagrammet och i tabellerna ovan syns det tydligt att alla systemalternativen har en betydligt lägre total energianvändning än baseline. I Tabell 8 framgår det att elanvändningen a alla systemalternativ utom nummer 3 är större än Baseline. Detta beror på att den verksamhetsrelaterade elanvändningen är samma för Baseline och systemalternativen samt att de förbättringar som har antagits i byggnadernas energiprestanda mellan Baseline och systemalternativen främst gäller uppvärmning. Systemalternativ 4 använder minst total energi men är också det systemalternativet som använder mest el. Mall-ID Rapport.dot senast ändrad:

22 6. CO2-utsläpp Detta avsnitt behandlar CO 2-utsläppen för de olika systemalternativen samt för olika sätt att tillföra den energin. CO2-utsläppen från olika energislag kan räknas på olika sätt och det finns idag inget allmängiltigt sätt att göra detta. I denna utredning har CO2-utsläppen från olika energikällor beräknats utifrån den direkta/operativa påverkan. Detta är det tillvägagångssätt som BREEAM hänvisar till i RE01 och det är också det tillvägagångssätt som energimarknadsinspektionen har för att ta fram miljöpåverkan för energiproduktion. Det vill säga eventuella CO2-utsläpp vid produktion av t.ex. solceller eller värmeverk inte är med i g CO 2/kWh för tillförd energi. Detta synsätt missar att stora energi-och materialmängder kan ha gått åt för att producera de enheter som i sin tur producerar den tillförda energin till området. Det innebär att CO 2-utsläppen ur ett livcykelperspektiv är högre än de som används i beräkningarna i denna rapport. Detta är något som bör utredas innan slutgiltigt val av energikälla görs. Energislagen el och värme antas kunna levereras från tre olika källor vardera och redovisas nedan. Utsläppen per energikälla redovisas i tabellen nedan. Alternativ för elektricitet: Vanlig el definieras i denna utredning som nordisk residualmix. Denna definieras av svensk energi som Såld el vars ursprung inte är garanterad samt el vars ursprungsgarantier har självannullerats. Energimarknadsinspektionen har beräknat dess miljöpåverkan till 483,4 g CO 2 /kwh för Förnyelsebar el från sol-, vind- och vattenkraft antas i utredningen vara koldioxidneutral. Kraftvärmeverk: Investera i ett eget närvärmekraftverk som eldas med hållbara biobränslen och försörja området med den värme och el som behövs. Biobränslen antas vara koldioxidneutrala över sin livscykel. Mall-ID Rapport.dot senast ändrad:

23 Alternativ för värme: Fjärrvärme från Fortums fjärrvärmenät. I utredningen har CO 2-utsläppen relaterade till fjärrvärmen antagits vara det som Fortum redovisar i sin Miljöredovisning för 2013 för Stockholm. I redovisningen anges 82 g CO 2/kWh för Det kan diskuteras om det är rätt att använda siffran för hela Stockholmnätet när Sigtuna tillhör den norra delen av nätet med Bristaverket, som är biobränsleeldat, som närmsta verk. Närvärme från ett värmeverk som byggs för området som eldas med hållbara biobränslen och försörjer området med den värmeenergi som behövs. Biobränslen antas vara koldioxidneutrala över sin livscykel. Kraftvärmeverk: Investera i ett eget närvärmekraftverk som eldas med hållbara biobränslen och försörja området med den värme och el som behövs. Biobränslen antas vara koldioxidneutrala över sin livscykel. Energikälla(förutsättningar) Totalt [g CO2/kWh] Fjärrvärme(FORTUM) 82 Närvärme 0 El (Nordisk residualmix) 483,4 Förnyelsebarel (Vindkraft, vattenkraft, solenergi) 0 Kraftvärmeverk-el 0 Kraftvärmeverk-värme 0 Tabell 10: CO2-utsläpp från lika energikällor Detta innebär att systemalternativ som har tillför energi med kraftvärmeverk eller förnyelsebar el kombinerat med närvärme inte har några CO 2-utsläpp och får då 10 poäng i BREEAM Communities. Mall-ID Rapport.dot senast ändrad:

24 6.1. CO 2-utsläpp för de olika systemalternativen I dessa beräkningar kommer CO 2-utsläppen att jämföras med Baseline. Baseline kommer inte att redovisas för olika energikällor utan kommer endast att redovisas med fjärrvärme från Fortum samt el från nordisk residualmix. De olika energiprofilerna beskriver behov av olika energislag. Detta innebär att klimatpåverkan varierar mycket beroende på vad som väljs för energikälla. Nedan följer de olika systemens CO 2-utsläpp presenterade i diagram och tabeller uppdelat per energikälla. En jämförelse av dessa kommer att finnas i tabell och diagramform sist i detta avsnitt. I alla tabeller och diagram nedan är Baseline presenterad med fjärrvärme från Fortum och nordisk residualmix för att kunna göra en jämförelse. Mall-ID Rapport.dot senast ändrad:

25 Ton CO2 Uppdragsnummer Rubrik Rubrik Status Fjärrvärme och nordisk residualmix CO2-utsläpp Fjärrvärme, nordisk residualmix Baseline System 1 System 2 System 3 System 4 Gatubelysning Verksamhetsel Fastighetel Kylbehov Varmvatten Kulvertförluster Värme Figur 6: CO2-utsläpp med fjärrvärme och nordisk residualmix för Baseline och sysetmalternativ 1-4 Fjärrvärme och nordisk residualmix Total [Ton CO 2] % av baseline Baseline System System System System Tabell 11 CO2-utsläpp i ton och i % jämfört med Baseline med fjärrvärme och nordisk residualmix för Baseline och systemalternativ 1-4 Mall-ID Rapport.dot senast ändrad:

26 Ton CO2 Uppdragsnummer Rubrik Rubrik Status Fjärrvärme och förnyelsebar el CO2-utsläpp Fjärrvärme, förnyelsebar el Baseline System 1 System 2 System 3 System 4 Gatubelysning Verksamhetsel Fastighetel Kylbehov Varmvatten Kulvertförluster Värme Figur 7 CO2-utsläpp med fjärrvärme och förnyelsebar el för Baseline och systemalternativ 1-4 Fjärrvärme och förnyelsebar el CO 2-utsläpp [Ton CO 2] % av baseline Baseline System System System System Tabell 12 CO2-utsläpp i ton och i % jämfört med Baseline med fjärrvärme och förnyelsebar el för Baseline och systemalternativ 1-4 Mall-ID Rapport.dot senast ändrad:

27 Ton CO2 Uppdragsnummer Rubrik Rubrik Status Närvärme och nordisk residualmix CO2-utsläpp Närvärme, nordisk residualmix Baseline System 1 System 2 System 3 System 4 Gatubelysning Verksamhetsel Fastighetel Kylbehov Varmvatten Kulvertförluster Värme Figur 8 CO2-utsläpp med närvärme och nordisk residualmix för Baseline och sysetmalternativ 1-4 Närvärme och nordisk residualmix CO 2-utsläpp [Ton CO 2] % av baseline Baseline System System System System Tabell 13 CO2-utsläpp i ton och i % jämfört med Baseline med närvärme och nordisk residualmix för Baseline och systemalternativ 1-4 Mall-ID Rapport.dot senast ändrad:

28 % Uppdragsnummer Rubrik Rubrik Status Närvärme och förnyelsebar el Närvärme och förnyelsebar el CO 2-utsläpp [Ton CO 2] % av baseline Baseline System System System System Tabell 14: CO2-utsläpp i ton och i % jämfört med Baseline med närvärme och förnyelsebar el för Baseline och systemalternativ Kraftvärmeverk Kraftvärmeverk CO 2-utsläpp [Ton CO 2] % av baseline Baseline System System System System Tabell 15 CO2-utsläpp i ton och i % jämfört med Baseline med kraftvärmeverk för Baseline och systemalternativ Jämförelse mellan systemalternativen och val av tillförd energi FJV, Nordisk residualmix CO2-utsläpp, % av Baseline FJV, förnyelsebar el Närvärme, nordisk residualmix Närvärme, förnyelsebar el Kraftvärmeverk System 1 System 2 System 3 System 4 Figur 9: Jämförelse med de olika systemalternativen vid olika val av tillförd energi Mall-ID Rapport.dot senast ändrad:

29 % av Baseline FJV, Nordisk residualmix FJV, förnyelsebar el Närvärme, nordisk residualmix Närvärme, förnyelsebar el Kraftvärmeverk Baseline System System System System Tabell 16: Jämförelse med de olika systemalternativen vid olika val av tillförd energi I Figur 9: Jämförelse med de olika systemalternativen vid olika val av tillförd energifigur 9 och Tabell 16 kan det utläsas att de systemalternativ som använder mycket el får högst CO2-utsläpp då nordisk residualmix används. Alla systemalternativ har noll CO2-utsläpp då förnyelsebar el och biobränslen används. Mall-ID Rapport.dot senast ändrad:

30 7. Solenergi Detta avsnitt utreder hur stor del av energianvändningen för de olika systemalternativen som kan täckas med solenergi. Med solenergi avses i detta fall solfångare och solceller. Analysen görs på månadsbasis. Med mängden byggnader som finns i Norra Sigtuna så ger detta en utjämningseffekt på energianvändningen som gör att en månadsanalys är tillräcklig för analys i detta skede. Om man väljer att gå vidare med en solenergilösning måste en mer detaljerad utredning genomföras i senare skede för att hitta optimal placering och mängd av solfångare/celler och för att se över eventuell överproduktion. Analysen görs på områdesnivå, vilket betyder att mängden solenergi matchas mot områdets behov. Det innebär att vi antar fritt energiflöde inom området detr vill säga att olika byggnader kan utbyta solenergi beroende på momentant behov. För att kunna realisera detta måste en lösning hittas kring hur energileveranser mellan olika byggnader och fastigheter hanteras. Detta är en viktig fråga för att kunna optimera användandet av solenergi i området. Solenergiproduktion för solfångare och solceller vid kombinationer av olika lutningar samt vid olika väderstrecksvinklar har beräknats via solekonomi 1.0. Detta är ett projekteringsverktyg som har tagits fram inom solelprogrammet. Prestandan på solceller är antaget från produktbeskrivningar och är: Effekt: 167 W/m2 Växelriktarens verkningsgrad: 98 % Övriga förluster: 10 % Prestandan för solfångare är taget från SP:s förteckning över Godkända solfångare. Antaget är att vakuumsolfångare kan användas och ett snitt om 700 kwh/m2, år för 45 graders lutning i rakt sydläge har använts för beräkningarna. För att ta fram hur mycket solenergi som kan implementeras för de olika systemalternativen har en gräns ansatts om att en överproduktion om 5 % accepteras för solceller samt en överproduktion om 2 % accepteras för solfångare Solenergi i de olika systemalternativen Produktionen av solenergi har analyserats enligt förutsättningar ovan. Diagram på månadsbasis kan återfinnas i Bilaga B Energibalans-energibehov mot Mall-ID Rapport.dot senast ändrad:

31 MWh Uppdragsnummer Rubrik Rubrik Status solenergiproduktion. Nedan följer energibalansen på årsbasis för de olika systemalternativen Behov av energi och använd solenergi Baseline System 1 System 2 System 3 System 4 Tot energibehov Tot solenergi Figur 10 Energibehov samt möjlighet till solenergi för Baseline och systemalternativ 1-4. Detta motsvarar en solenergitäckning av det totala energibehovet om: Systemalternativ Baseline System 1 System 2 System 3 System 4 Soltäckning 34% 42% 38% 42% 49% Tabell 17 Soltäckning flr Baseline och systemalternativ 1-4 En jämförelse mellan Baseline och systemalternativ 1, som mest skiljer sig på grund av byggnadernas energiprestanda, visar på att möjligheten att täcka större delar av behovet med solenergi är större med bättre energiprestanda. Detta på grund av att värmebehovet är större under vintermånaderna med sämre energiprestanda samtidigt som det inte finns mycket solenergi tillgängligt. Se nedan. Mall-ID Rapport.dot senast ändrad:

32 MWh MWh Uppdragsnummer Rubrik Rubrik Status Baseline Energibalans Behov Värme Behov El Prod. Solel Prod. Solvärme Figur 11 Energibehov, värme och el samt möjlig produktion av solel och solvärme för Baseline Systemalternativ 1 Energibalans Behov Värme Behov El Prod. Solel Prod. Solvärme Figur 12 Energibehov, värme och el samt möjlig produktion av solel och solvärme för systemalternativ 1 När solenergin är tillförd systemen finns det fortfarande ett energibehov kvar som måste levereras till området. Detta kvarvarande energibehov kan ses i diagrammet nedan. Mall-ID Rapport.dot senast ändrad:

33 MWh Uppdragsnummer Rubrik Rubrik Status Behov av tillförd energi efter tillförd solenergi Rest värme Rest el Baseline System 1 System 2 System 3 System 4 Figur 13 Behov av tillförd energi efter tillförd solenergi för Baseline och systemalternativ 1-4 Mall-ID Rapport.dot senast ändrad:

34 8. Kostnadsanalys, LCC Detta avsnitt innehåller en kostnadsanalys mellan de olika systemalternativen. Detta sker med livscykelkostnad. Då mycket av indata i denna del är osäkra på grund av projektets tidiga skede samt att inga offerter har tagits in så har känslighetsanalyser gjorts för att avgöra hur stor påverkan vissa parametrar har. Resultatet från känslighetsanalysen redovisas i Bilaga C Känslighetsanalys LCC Analysen avgränsas i detta skede till systemalternativens skillnader samt att skillnaden i investeringskostnad för förbättring av byggnadernas energieffektivitet mellan Baseline och övriga alternativ inte är med. Hur energin tillförs området är alltså inte med i kostnadsanalysen utan samma kostnad antas för värme och el för de olika alternativen. I CO 2-analysen undersökt hur olika energikällor påverkar CO 2-utsläppen. Dessa källor är fjärrvärme, närvärme, kraftvärmeverk, solel, vindel, samt nordisk residualelmix. För de alternativ ovan som är intressanta för projektet måste en detaljerad undersökning göras om kostnader kopplat till de olika alternativen Förutsättningar: Elpris: Här används genomsnittligt elpris för Sverige för lägenheter samt villor utan elvärme. Nättjänstpris och rörligt pris för el är ett snitt för priserna under åren Priset för nättjänst och rörligt elpris är då 141 öre per kwh. Priset som används i beräkningen är inkl. skatt men exkl. moms. Priset kommer att variera något beroende på om det är värmepump eller uppvärmning via kulvertvärme. Dock är den variationen inte avgörande för möjligheten att dra slutsatser av kostnadsanalysen. Källa: SCB Värmepris: Här används genomsnittligt fjärrvärmepris för Stockholm under åren Priset som används i beräkningen är exkl. moms Detta är 69 öre per kwh. Källa: Svensk Fjärrvärme De skillnader som finns mellan systemalternativen är att omfattning av kulvert, värmepumpar, fjärrvärmeväxlare samt underhållskostnader skiljer sig. Mall-ID Rapport.dot senast ändrad:

35 Kulvertkostnader Kulvertkostnaderna baseras på Svensk Fjärrvärmes kulvertkostnadskatalog Där priser för exploateringsmark har använts. Dimensioner och längden på kulverten för att ta fram kulvertkostnaderna är densamma som de som används för att beräkna kulvertförlusterna. Priserna i Svensk Fjärrvärmes kulvertkostnadskatalog 2007 är uppräknade med årsmedel-kpi enligt SCB. Kulvert Kostnad Kommentar Baseline Antas vara 20 % större än systemalternativ 1 på grund av större dimensionerande effekt. Systemalternativ Beräknad från Svensk fjärrvärmes kulvertkostnadskatalog 2007 Systemalternativ Antas vara 20 % lägre än systemalternativ 1 på grund av lägre dimensionerande effekt. Systemalternativ Beräknad från Svensk fjärrvärmes kulvertkostnadskatalog 2007 Systemalterantiv Kulvert för brinevatten. Denna utgår om bergvärme görs lokalt. Tabell 18 Indata för kostnadsanalys, kulvertkostander Värmepumpskostnader Kostnader för värmepumpar till småhus/radhus är angivna från av NCC utförda projekt. Kostnader för värmepumpar till flerbostadshus är från tidigare kostnadsanalyser utförda av NCC. Kostnader för bergvärmeanläggning är taget från verkligt projekt som har skalats upp till detta område. Värmepump Kostnad Kommentar Baseline 0 Inga värmepumpar Systemalternativ 1 0 Inga värmepumpar Systemalternativ Alla hus har VP. Varav ca 50 st flerbostadshus och 152 radhus/villor. Ca m2 lokaler. Systemalternativ radhus+villor som ska ha värmepump Systemalterantiv Alla byggnader har tillgång till bergvärme med värmepumpar lokalt. Detta innebär värmepumpar i alla hus varav ca 50 st flerbostadshus och 152 radhus/villor. Ca m2 lokaler. Tabell 19 Indata för kostnadsanalys, värmepumpar Mall-ID Rapport.dot senast ändrad:

36 Värmeväxlare (närvärme/fjärrvärme) Extra kostnad för värmeväxlare i byggnaderna vid fjärrvärme och närvärme. Priset för detta är taget från verkliga projekt och varierar mellan ca kr och kr för de storlekar på byggnader som hanteras här. Antaget i beräkningen är kr för en villa/radhus och kr som snitt för flerbostadshus. Värmeväxlare Kostnad Kommentar Baseline Priset antas vara 20 % högre på grund av den högre dimensionerande effekten för varje hus. Systemalternativ Systemalternativ Priset antas vara 20 % lägre på grund av den lägre dimensionerande effekten för varje hus. Systemalternativ Systemalterantiv 4 0 Tabell 20 Indata för kostnadsanalys. värmeväxlare Totala kostnader för respektive systemalternativ är: Underhållskostnader per år har antagits vara 1 % av den initiala investeringen. TOT Kostnad Baseline Systemalternativ Systemalternativ Systemalternativ Systemalterantiv Tabell 21 Indata för kostnadsanalys, totala kostnader Realökning av energipris och underhållskostnad är antagen till 3 %. Nominell kalkylränta är antagen till 8 % och inflationen till 2 %. LCC är beräknad över en period om 30 år. Mall-ID Rapport.dot senast ändrad:

37 Mkr Uppdragsnummer Rubrik Rubrik Status 8.2. Resultat LCC 350 Livscykelkostnad TOTALT [Mkr] Figur 14 Livscykelkostnad för Baseline och systemalternativ 1-4 System Investering (kr) Nuvärde energikostnad (kr) Nuvärde underhållskostnad (kr) Summa invest. & nuv. drift (kr) Baseline Systemalternativ Systemalternativ Systemalternativ Systemalterantiv Tabell 22 Livscykelkostnad för Baseline och systemalternativ 1-4 Mall-ID Rapport.dot senast ändrad:

38 LCC Mkr Uppdragsnummer Rubrik Rubrik Status Återbetalningstid (brytpunkt) År Baseline Systemalte rnativ 1 Systemalte rnativ Systemalte rnativ 3 Systemalte rantiv År Figur 15: Livscykelkostnad år Diagrammen och tabellerna ovan kan det ses att det är stor skillnad mellan baseline och de övriga alternativen medan det är relativt liten skillnad mellan de övriga alternativen. Den största skillnaden mellan de olika systemen är en livscykelkostnad om ca 16 Mkr. Med tanke på osäkerheterna i kostnaderna bör resultaten för alternativ 1-4 anses likvärdiga ur ett kostnadsperspektiv när beslut tas om systemalternativ. Mall-ID Rapport.dot senast ändrad:

39 MWh MWh Uppdragsnummer Rubrik Rubrik Status 9. Sammanställt Resultat och diskussion I detta avsnitt kommer resultatet från rapporten att sammanställas och diskuteras för att kunna få en överblick Energianvändning och möjlighet till solenergi för de olika systemalternativen och baseline Energianvändning per år, värme och el El Värme 0 Baseline: System 1: System 2: System 3: System 4: Behov av energi och använd solenergi Tot energibehov Tot solenergi 0 Baseline System 1 System 2 System 3 System 4 Mall-ID Rapport.dot senast ändrad:

40 % Uppdragsnummer Rubrik Rubrik Status Systemalternativ Baseline System 1 System 2 System 3 System 4 Soltäckning 34% 42% 38% 42% 49% Genom att jämföra täckningsgraden av solenergi i tabellen ovan mellan Baseline och övriga systemalternativ kan slutsatsen dra att ett lågt energibehov möjliggör större andel solenergi i systemet. Byggnadernas energiprestanda bör därför vara så låg som möjligt. Dels för att möjliggöra att solen utnyttjas så mycket som möjligt men även för att minska behovet av energi som behöver tillföras. Det kan också utläsas att systemalternativ 4 har minst energibehov men har också störst behov av elenergi CO 2 -utsläpp 100 CO2-utsläpp, % av Baseline System FJV, Nordisk residualmix FJV, förnyelsebar el Närvärme, nordisk residualmix Närvärme, förnyelsebar el Kraftvärmeverk System 2 System 3 System 4 Diagrammet ovan visar på hur stor miljöpåverkan nordisk residualmix har. Val av tillförd värme har också påverkan men den är inte lika stor som val av el. Att förse området med förnyelsebar elenergi kommer att vara oerhört kritiskt till att minimera CO2-utsläppen från området. Med BREEAMs definition på förnyelsebar energi finns några kriterier som måste vara uppfyllda. Den första är att ny effekt måste installeras. Det vill säga det räcker inte med att köpa ursprungsmärkt el eller värme från befintlig installerad effekt. Ex. Bristaverket. Mall-ID Rapport.dot senast ändrad:

41 Dessutom måste energin alltid (timme för timme) komma från en förnyelsebar källa. Det leder till att om t.ex. ett vindkraftverk installeras någonstans i Sverige vars energi är dedikerad till området så måste ändå området köpa in annan el när det inte blåser och vindkraftverket inte producerar energi. Denna energi räknas då inte som förnybar även fast vindkraftverket producerar lika mycket som områdets behov sett över året. Det leder till att för att tillgodose hela områdets energibehov med förnyelsebar el så måste ny effekt som kan regleras beroende på behov installeras. Antingen på området eller utanför. Ett lokalt biobränsleeldat kraftvärmeverk uppfyller detta. Mall-ID Rapport.dot senast ändrad:

42 Mkr Uppdragsnummer Rubrik Rubrik Status 9.3. Kostnadsanalys 350 Livscykelkostnad TOTALT [Mkr] Diagrammen och tabellerna ovan kan det ses att det är stor skillnad mellan baseline och de övriga alternativen medan det är relativt liten skillnad mellan de övriga alternativen. Med tanke på osäkerheterna i kostnaderna bör resultaten för alternativ 1-4 anses likvärdiga ur ett kostnadsperspektiv när beslut tas om systemalternativ. Mall-ID Rapport.dot senast ändrad:

43 10. Rekommendationer Rekommendationerna nedan kommer att utgå från ett BREEAM perspektiv och utgå från den definition av förnyelsebar energi som finns i BREEAM. Först kommer allmänna rekommendationer ges och sedan kommer 2 st övergripande rekommendationer på energisystemlösningar. De allmänna rekommendationerna är att se som förhållningssätt gällande energistrategin för området och de 2 rekommenderade energisystemlösningarna som möjliga lösningar där rekommendation 1 ger flest poäng i BREEAM och Allmänna rekommendationer: - Då nordisk residualmix har väldigt stora CO 2-utsläpp bör området förses med förnyelsebar el. - Den värme som tillförs området bör komma från hållbara biobränslen. - Byggnadernas energianvändning inom området bör vara så låg som möjligt Rekommenderad energisystemlösning 1: Förnyelsebar energi produceras inom området till så stor utsträckning som möjligt via solceller och solfångare. Resterande behov av energi tillgodoses området genom ett nytt biobränsleeldat kraftvärmeverk. Detta säkerställer att alla använd energi inom området kommer från en förnyelsebar källa. Denna rekommendation uppfyller alla kriterier inom BREEAM på förnyelsebar energi för el och värme och gör att CO 2-utsläppen från området blir 0 och området får 10 poäng för reduktion av CO 2-utsläpp. Det finns även möjlighet att få 11 poäng genom att exportera en del av energin från området Rekommenderad energisystemlösning 2: Förnyelsebar energi produceras inom området till så stor utsträckning som möjligt via solceller och solfångare. Området investerar i ny förnyelsebar energikälla för el, sol- eller vindkraft, som producerar lika mycket eller mer som områdets energibehov sett över året. Detta alternativ uppfyller inte BREEAMs krav på förnyelsebar energi fullt ut då området kommer att ha energibehov då sol och vind inte genererar el vilket leder till att området faktiskt kommer att använda el som producerats av andra energikällor. Mall-ID Rapport.dot senast ändrad:

44 11. Fortsatt arbete Detta avsnitt innehåller rekommendationer/förslag på fortsatt arbete för att säkerställa att Norra Sigtuna blir en hållbar stadsdel. När beslut har tagits i vilken riktning Norra Sigtuna ska ta gällande energisystem bör följande delar undersökas: - Utreda frågan kring energileveranser mellan byggnaderna inom området. Denna fråga måste lösas för att solenergi ska kunna utnyttjas på ett bra sätt. - Utreda hur man kan skapa incitament för fastighetsägare att upplåta sina tak för solfångare/solceller vars energi används inom området. - Analysera hur potentiella ändringar i lagstiftning kan påverka val av energisystem. Exempelvis gällande överkott av lokalproducerad el. - Analysera de olika energikällorna ur ett LCA-perspektiv - Analysera de olika energikällorna ur ett kostnadsperspektiv - Utreda möjligheten att lagra energi inom området för att minska på effekttopparna. - Undersöka om det finns outnyttjad energi inom området och vad denna i sådana fall kan användas till. - Utreda hur den nya stadsdelen kan formas för att hjälpa brukarna att leva hållbart och spara på energi och resurser. - Utifrån valet av energisystem, reda ut hur kraven kan ställas på byggnadens energiprestanda för att uppnå den mest hållbara systemlösningen samt koppla detta till Norra Sigtunas olika etapper. - Utreda hur smarta elnät kan utnyttjas. T.ex. för att utnyttja förnyelsebar energi när den finns tillgänglig. - Utreda behov av laddstolpar och infrastruktur för elbilar. Hur påverkar detta energisystemet. - Utreda hur infrastrukturen inom och kring området kan främja en hållbar livsstil och hållbara transporter Mall-ID Rapport.dot senast ändrad:

45 MWh MWh Uppdragsnummer Rubrik Rubrik Status 2500 Bilaga A Energiprofiler för Baseline och systemalternativ 1-4 Energiprofil Baseline Gatubelysning[el] Verksamhetsel[el] Fastighetel[el] Kylbehov[ el] Varmvatten(inkl VVC) [värme] Kulvertförluster[ värme] Värme[värme] 2500 Energiprofil alternativ Gatubelysning[el] Verksamhetsel[el] Fastighetel[el] Kylbehov[el] Varmvatten(inkl VVC) [värme] Kulvertförluster [värme] Värme[ värme] Mall-ID Rapport.dot senast ändrad:

46 MWh MWh Uppdragsnummer Rubrik Rubrik Status 2500 Energiprofil alternativ Gatubelysning[el] Verksamhetsel[el] Fastighetel[el] Kylbehov[el] Varmvatten(inkl VVC) [värme] Kulvertförluster [värme] Värme[ värme] 2500 Energiprofil alternativ Gatubelysning[el] Verksamhetsel[el] Fastighetel[el] Kylbehov[el] Varmvatten(inkl VVC) [värme] Kulvertförluster [värme] Värme[ värme] Mall-ID Rapport.dot senast ändrad:

47 MWh Uppdragsnummer Rubrik Rubrik Status 2500 Energiprofil alternativ Gatubelysning[el] Verksamhetsel[el] Fastighetel[el] Kylbehov[el] Varmvatten(inkl VVC) [värme] Kulvertförluster [värme] Värme[ värme] Mall-ID Rapport.dot senast ändrad:

48 Bilaga B Energibalans-energibehov mot solenergiproduktion Solenergitäckning 34 % Systemalternativ 1 Mall-ID Rapport.dot senast ändrad:

49 Solenergitäckning 42 % Systemalternativ 2 Solenergitäckning 38 % Systemalternativ 3 Mall-ID Rapport.dot senast ändrad:

50 Solenergitäckning 42 % Systemalternativ 4 Solenergitäckning 49 Mall-ID Rapport.dot senast ändrad:

51 Bilaga C Känslighetsanalys LCC Nedan följer en känslighetsanalys för LCC-beräkningarna. Alla förändringar som görs för indata i känslighetsanalysen ökas med 10 %. Därefter jämförs livscykelkostnaden efter förändringen med det ursprungliga resultatet för att se hur känsligt resultatet är vid en förändring av indata. De indata som har förändras i känslighetsanalysen är: Kalkylränta Energipris värme Energipris el Energiprisökning Kalkylperiod Investeringskostnader (kostnaderna har ändrats för Baseline samt alla systemalternativ) Grundfall från rapporten Summa invest. & nuv. drift System (kr) Baseline Grund Skillnad Baseline Grund (kr) Systemalternativ Systemalternativ Systemalternativ Systemalternativ Kalkylränta Summa invest. & nuv. Skillnad Baseline System drift (kr) Grund (%) Baseline % Skillnad Baseline (kr) Systemalternativ % Systemalternativ % Systemalternativ % Systemalternativ % Förändring av kalkylräntan har en motsvarande stor påverkan på resultatet. Med en ökad kalkylränta minskar skillnaden i livcykelkostnad mellan Baseline och systemalternativen. Mall-ID Rapport.dot senast ändrad:

Boverkets nya energikrav BBR, avsnitt 9 Energihushållning

Boverkets nya energikrav BBR, avsnitt 9 Energihushållning Boverkets nya energikrav BBR, avsnitt 9 Energihushållning Några nyheter i BBR avsnitt 9 Energihushållning Skärpning av kraven på specifik energianvändning för byggnader med annat uppvärmningssätt än elvärme.

Läs mer

Plusenergi eller energineutral? Vilka är förutsättningarna för hållbar energianvändning i ett stadsförnyelseprojekt som H+?

Plusenergi eller energineutral? Vilka är förutsättningarna för hållbar energianvändning i ett stadsförnyelseprojekt som H+? Plusenergi eller energineutral? Vilka är förutsättningarna för hållbar energianvändning i ett stadsförnyelseprojekt som H+? Agneta Persson Affärsutvecklare WSP vill vara med och bidra till att framtidens

Läs mer

Kongahälla Att gå från lågenergihus till aktivhus!

Kongahälla Att gå från lågenergihus till aktivhus! Kongahälla Att gå från lågenergihus till aktivhus! En förstudie Eva Sikander, SP Monica Axell, SP Kongahälla Att gå från lågenergihus till aktivhus! Aktivhus eller plusenergihus genererar mer energi över

Läs mer

SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet

SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet Uppföljning av energianvändning och miljöpåverkan SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet Per Holm Fakta Skåneinitiativet - anslutna företag per 2012-01-01 Antal anslutna företag 106 Totalt antal lägenheter

Läs mer

Optimering av el- och uppvärmningssystem i en villa

Optimering av el- och uppvärmningssystem i en villa UMEÅ UNIVERSITET 2007-05-29 Institutionen för tillämpad fysik och elektronik Optimering av el- och uppvärmningssystem i en villa Oskar Lundström Victoria Karlsson Sammanfattning Denna uppgift gick ut på

Läs mer

Solfilmsmontören AB. Solfilm Silver 80XC. Energibesparing med Solfilm. Rapport Helsingborg 2011-03-22. Författare Anna Vesterberg

Solfilmsmontören AB. Solfilm Silver 80XC. Energibesparing med Solfilm. Rapport Helsingborg 2011-03-22. Författare Anna Vesterberg Energibesparing med Solfilm Rapport Helsingborg 2011-03-22 Författare Anna Vesterberg Uppdragsnummer 4019427000 SWECO Kungsgatan 2, 252 21 Helsingborg Telefon: 042-499 00 00 Telefax Sammanfattning Beräkning

Läs mer

Energieffektivisering Integrerat värmesystem mellan bostäder och livsmedelsbutik Examensarbete inom högskoleingenjörsprogrammet Byggingenjör

Energieffektivisering Integrerat värmesystem mellan bostäder och livsmedelsbutik Examensarbete inom högskoleingenjörsprogrammet Byggingenjör Energieffektivisering Integrerat värmesystem mellan bostäder och livsmedelsbutik Examensarbete inom högskoleingenjörsprogrammet Byggingenjör HESSAM TABRIZI Institutionen för bygg- och miljöteknik CHALMERS

Läs mer

Solenergiteknik i den hållbara staden

Solenergiteknik i den hållbara staden Solenergiteknik i den hållbara staden Charlotta Winkler WSP Environmental 2015-06-23 2 Det går inte att visa den här bilden just nu. Värderingar 3 Hållbarhet 4 "En hållbar utveckling är en utveckling som

Läs mer

Solenergi. framtidens energikälla är här - och har varit här ett tag

Solenergi. framtidens energikälla är här - och har varit här ett tag Solenergi framtidens energikälla är här - och har varit här ett tag Solenergi El: solceller Solvärme: solfångare Solenergi El: solceller - Kortfattat Solvärme: solfångare - Marknaden - Planering - Dimensionering

Läs mer

Väla Gård - ett plusenergikontor. Åse Togerö, Tekn Dr, Grön Affärsutveckling, Skanska Sverige

Väla Gård - ett plusenergikontor. Åse Togerö, Tekn Dr, Grön Affärsutveckling, Skanska Sverige Väla Gård - ett plusenergikontor Åse Togerö, Tekn Dr, Grön Affärsutveckling, Skanska Sverige Väla Gård vårt mörkgröna kontor med högst LEED-poäng i Europa Netto noll energianvändning Noll farliga kemiska

Läs mer

Energieffektiva företag i samverkan. Bengt Linné, Bengt Dahlgren Syd AB

Energieffektiva företag i samverkan. Bengt Linné, Bengt Dahlgren Syd AB Energieffektiva företag i samverkan Bengt Linné, Bengt Dahlgren Syd AB Fosieby Företagsgrupp 180 medlemsföretag med olika verksamheter, från tillverkande industri till kontor Uppfört 1970-1980-talet Använder

Läs mer

Energideklarationsrapport

Energideklarationsrapport Rapportversion: 140407 Energideklarationsrapport Rapportnummer: 892 Datum: 2014-05-22 Fastighetsbeteckning: Öringen 6 Adress: Augustivägen 12, 302 60 Halmstad Besiktigad av: Hanna Norrman Rapport av: Hanna

Läs mer

Energisystem och installationer i långsiktigt ägande Föredrag vid Samhällsbyggarnas LCC-seminarium den 7 november 2013

Energisystem och installationer i långsiktigt ägande Föredrag vid Samhällsbyggarnas LCC-seminarium den 7 november 2013 Energisystem och installationer i långsiktigt ägande Föredrag vid Samhällsbyggarnas LCC-seminarium den 7 november 2013 1 Johan Tjernström, Energistrateg Akademiska Hus AB, Region Stockholm Om detta vill

Läs mer

Lönsamhetskalkyl Kejsarkronan 33

Lönsamhetskalkyl Kejsarkronan 33 Lönsamhetskalkyl Kejsarkronan 33 UTFÖRARE Företag: Energikonsult: Fastighetsägarna Stockholm AB AO Teknik Theres Kvarnström BESTÄLLARE Kund: Brf Kejsarkronan 33 Fastighetens adress: Norrtullsgatan 25 UPPDRAGSBESKRIVNING

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: Björsäter 12:8 Besiktningsuppgifter Datum: 2015-06-04 Byggnadens adress: Björsäter Fallgärdet 1 54295 Mariestad Utetemperatur: 15

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Radhus. Fastighetsbeteckning Luthagen 60:17. Byggnadens adress. Datum 2015-04-18. Utetemperatur 7.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Radhus. Fastighetsbeteckning Luthagen 60:17. Byggnadens adress. Datum 2015-04-18. Utetemperatur 7. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Radhus Fastighetsbeteckning Luthagen 60:17 Byggnadens adress Blomgatan 11A 75231 Uppsala Datum 2015-04-18 Utetemperatur 7 Energiexpert Peter Sundmark Tel: 072-860 37 89

Läs mer

Går det att klara nära nollenergikrav vid ombyggnad av flerbostadshus?

Går det att klara nära nollenergikrav vid ombyggnad av flerbostadshus? Går det att klara nära nollenergikrav vid ombyggnad av flerbostadshus? Åsa Wahlström, CIT Energy Management Energimyndighetens nationella strategi och Boverkets kommande ombyggnadsregler kommer sannolikt

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Uppsala Dalby 5:1. Byggnadens adress Dalby Ekbacken 11.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Uppsala Dalby 5:1. Byggnadens adress Dalby Ekbacken 11. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration villa Fastighetsbeteckning Uppsala Dalby 5:1 Byggnadens adress Dalby Ekbacken 11 75591 Uppsala Datum 2015-05-27 Utetemperatur 15 Energiexpert Peter Sundmark Tel: 072-860

Läs mer

Energideklarationsrapport

Energideklarationsrapport Rapportversion: 140407 Energideklarationsrapport Rapportnummer: 883 Datum: 2014-04-15 Fastighetsbeteckning: Eketånga 27:50 Adress: Gräsvägen 20, 302 92 Halmstad Besiktigad av: Hanna Norrman Rapport av:

Läs mer

Rapport - Energideklaration

Rapport - Energideklaration Rapport - Energideklaration Fastighetsbeteckning: Blåhaken 2 Datum: 2014-10-23 Adress: Domherregränd 3, 313 30 Oskarström Rapportnummer: 943 SEE U Halmstad AB Linjegatan 3B Energiexpert: Hanna Norrman

Läs mer

BARBARA RUBINO rubino@chalmers.se. 4 aspekter: 1. Aktuell debatt om passivhus. 2. En gammal idé. Utopi eller verklighet?

BARBARA RUBINO rubino@chalmers.se. 4 aspekter: 1. Aktuell debatt om passivhus. 2. En gammal idé. Utopi eller verklighet? Planera för solvärme! Hur kan Framtidens Solstad se ut? BARBARA RUBINO rubino@chalmers.se 4 aspekter: 1. Aktuell debatt om passivhus 2. En gammal idé. Utopi eller verklighet? 3. Delar ur en verktygslåda.

Läs mer

Energi- och klimatstrategi Stockholmshem 2013-2017. Flerbostadshus

Energi- och klimatstrategi Stockholmshem 2013-2017. Flerbostadshus Energi- och klimatstrategi Stockholmshem 2013-2017 Flerbostadshus 20141119 Befintligt bestånd Totalt ca 25 000 lgh 40-talsbestånd ca 4 000 lgh 50-talsbestånd ca 13 000 lgh Våra lägenheter Miljonprogrammet

Läs mer

Resultat från energiberäkning

Resultat från energiberäkning Resultat från energiberäkning 2015-03-19 06:45 Utförd av:, Stiba AB Beräkning enligt BBR 2012. Sammanfattning Klimatzon: III Södra Sverige Närmaste ort: Göteborg Län: Västra Götalands län Atemp bostad:

Läs mer

Senaste informationen om BBR-krav samt presentation av TMF-programmet. Svein Ruud SP Energiteknik

Senaste informationen om BBR-krav samt presentation av TMF-programmet. Svein Ruud SP Energiteknik Senaste informationen om BBR-krav samt presentation av TMF-programmet Svein Ruud SP Energiteknik Mål med revideringen (BBR16, fr.o.m. 2010-01-01) Målsättning är att de reviderade reglerna ska styra mot

Läs mer

Yttrande angående rapporten Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader (M2015/2507/Ee)

Yttrande angående rapporten Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader (M2015/2507/Ee) 2015-08-28 1.1.2-2015/2151 Yttrande angående rapporten Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader (M2015/2507/Ee) Forskargruppen vid MDH föreslår: Rapportens förslag om att använda begreppet

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: TOLERED 76:10 Besiktningsuppgifter Datum: 2015-08-31 Byggnadens adress: KRABBELIDERNA 36 41728 GÖTEBORG Utetemperatur: 17 C Expert:

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Uppsala Storvreta 47:112. Byggnadens adress Lingonvägen 5.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Uppsala Storvreta 47:112. Byggnadens adress Lingonvägen 5. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration villa Fastighetsbeteckning Uppsala Storvreta 47:112 Byggnadens adress Lingonvägen 5 74340 STORVRETA Datum 2015-05-16 Utetemperatur 14 Energiexpert Peter Sundmark Tel: 072-860

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Fullerö 44:19. Byggnadens adress Åskmolnsvägen 21. Datum 2015-09-12.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Fullerö 44:19. Byggnadens adress Åskmolnsvägen 21. Datum 2015-09-12. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration villa Fastighetsbeteckning Fullerö 44:19 Byggnadens adress Åskmolnsvägen 21 74335 STORVRETA Datum 2015-09-12 Utetemperatur 15 Energiexpert Peter Sundmark Tel: 072-860 37

Läs mer

ENERGIRÅDGIVARNA FRAMTIDEN REDAN I DAG

ENERGIRÅDGIVARNA FRAMTIDEN REDAN I DAG ENERGIRÅDGIVARNA FRAMTIDEN REDAN I DAG Roland Jonsson Energichef HSB Riksförbund roland.jonsson@hsb.se 010-4420332 DE FYRA STEGEN Stoppa slöseriet Effektivisera Energieffektivisera Tillförsel 1 STOPPA

Läs mer

Vår främsta energikälla.

Vår främsta energikälla. Vår främsta energikälla. Solen är en enorm tillgång! Med våra långa sommardagar har Sverige under sommaren lika stor solinstrålning som länderna kring Medelhavet! Ett vanligt villatak tar emot ca 5 gånger

Läs mer

Solel och solvärme i villan. Lisa Ossman, SP Energiteknik

Solel och solvärme i villan. Lisa Ossman, SP Energiteknik Solel och solvärme i villan Lisa Ossman, SP Energiteknik Hur mycket solenergi finns det egentligen? Instrålningen mot jorden täcker 10 000 ggr vårt årliga energibehov i världen 12 kvm solceller per person

Läs mer

Rapport: Fastighetsuppgifter Kalkylerna grundas på följande uppgifter om fastigheten

Rapport: Fastighetsuppgifter Kalkylerna grundas på följande uppgifter om fastigheten Rapport: Fastighetsuppgifter Kalkylerna grundas på följande uppgifter om fastigheten Fastighetsbeteckning Grankotten mindre 14 Ägarens namn Adress Postadress Energiexpert Brf Månberget Hus A 14930 Nynäshamn

Läs mer

Kvalité till rätt pris

Kvalité till rätt pris 2015 Innehåll Kvalité till rätt pris... 3 10 anledningar till varför jag inte kan vara utan en solcellsanläggning.... 4 Varför är det lönsamt?... 4 Om jag inte får någon ersättning alls då?... 5 Innosund

Läs mer

myter om energi och flyttbara lokaler

myter om energi och flyttbara lokaler 5 myter om energi och flyttbara lokaler myt nr: 1 Fakta: Värmebehovet är detsamma oavsett vilket uppvärmningssätt man väljer. Det går åt lika mycket energi att värma upp en lokal vare sig det sker med

Läs mer

Byggnadsfakta ENERGIDEKLARATION. Adress: Runiusgatan 1-3 Fastighetsbeteckning: Snöfrid 4. Byggnadsår: 1931

Byggnadsfakta ENERGIDEKLARATION. Adress: Runiusgatan 1-3 Fastighetsbeteckning: Snöfrid 4. Byggnadsår: 1931 ENERGIDEKLARATION Byggnadsfakta Adress: Runiusgatan 1-3 Fastighetsbeteckning: Snöfrid 4 Byggnadsår: 1931 Antal våningsplan: 4 Bostadsyta (BOA): 2 467 m 2 Lokalyta (LOA): 201 m 2 Garageyta: 200 m 2 Antal

Läs mer

Livscykelanalys av olika åtgärders påverkan på användningen av primärenergi i småhus

Livscykelanalys av olika åtgärders påverkan på användningen av primärenergi i småhus RAPPORT 1 (16) På uppdrag åt Svensk Fjärrvärme: Livscykelanalys av olika åtgärders påverkan på användningen av primärenergi i småhus LCC evaluation of six different one-family-housing heating systems Johanna

Läs mer

Uppvärmning av flerbostadshus

Uppvärmning av flerbostadshus Uppvärmning av flerbostadshus Karin Lindström 2014-06-11 2014-06-11 Utbildningens upplägg Fördelningen av energi i ett flerbostadshus Uppvärmning Tappvarmvatten Val av värmesystem Samverkan med boende

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: TRYNTORP 3:1 Besiktningsuppgifter Datum: 2015-08-31 Byggnadens adress: TRYNTORPS GÅRD 64050 BJÖRNLUNDA Utetemperatur: 13 C Expert:

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: KOSTA 36:72 Besiktningsuppgifter Datum: 2014-06-24 Byggnadens adress: NORRA RINGVÄGEN 6 36052 KOSTA Utetemperatur: 15 C Besiktningstekniker/ort:

Läs mer

miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden

miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden 1 Inledning Det här är en vägledning för hur fjärrvärmebranschen ska beräkna lokala miljövärden för resursanvändning, klimatpåverkan

Läs mer

Drift och Energistrategi hos AB Gavlegårdarna

Drift och Energistrategi hos AB Gavlegårdarna Drift och Energistrategi hos AB Gavlegårdarna Kommunal Teknik 2009 1 2 3 AB Gavlegårdarna Gavlegårdarna är ett av landets större allmännyttiga bostadsföretag utanför storstäderna med 16 000 lägenheter,

Läs mer

Brf Utsikten i Rydebäck

Brf Utsikten i Rydebäck 2009-05-08 Upprättad av JM AB 169 82 Stockholm : Tel nr:08-782 85 52 S 2 av 12 SAMMANFATTNING 3 1. Bakgrund 3 Syfte med energideklarationen 3 Tillgängligt underlag 3 Förutsättningar för upprättande av

Läs mer

Att renovera och energieffektivisera ett miljonprogramsområde

Att renovera och energieffektivisera ett miljonprogramsområde Att renovera och energieffektivisera ett miljonprogramsområde Halmstads Fastighets AB Engagemang Respekt Ansvar Affärsmässighet Energieffektivisering HFAB 1995 2000 2010 2020 2030 2040 2050 150 kwh/m2

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: LINDRUM 1:28 Besiktningsuppgifter Datum: 2012-11-19 Byggnadens adress: EKHAGA 51462 ÖLSREMMA Utetemperatur: 2 C Besiktningstekniker/ort:

Läs mer

Solkraft & Plusenergi

Solkraft & Plusenergi -Varför är det en ekonomiskt bra lösning redan idag? 1 1 Agenda 1 Miljöeffekter, förändring & historia 2 Finnängen- plusenergirenovering 3 Solcellsexempel & Ekonomi 4 Övriga exempel 2 Miljöeffekter: Mänsklighetens

Läs mer

STYRDOKUMENT ENERGI OCH BYGG

STYRDOKUMENT ENERGI OCH BYGG Reviderad: 2012-01-17 Fastställd: 2008-04-08 : STYRDOKUMENT Fastighet, Östersunds kommun 2 (6) INNEHÅLL 1 ENERGIBEHOV 4 2 KRAV PÅ BYGGNADSDELAR 5 3 TÄTHET 5 4 MILJÖKLASSNING 5 5 ÖVRIGT 6 3 (6) FÖRKLARING

Läs mer

FEBY12. Nollenergihus Passivhus Minienergihus. Sammanfattning av kravspecifikationer för bostäder

FEBY12. Nollenergihus Passivhus Minienergihus. Sammanfattning av kravspecifikationer för bostäder FEBY12 Denna broschyr är en sammanfattning. Fullständiga kriterier och en webbversion finns på www.nollhus.se. Nollenergihus Passivhus Minienergihus Sammanfattning av kravspecifikationer för bostäder Inledning

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: BÖ 67:15 Besiktningsuppgifter Datum: 2015-05-15 Byggnadens adress: RANGELTORPSGATAN 29 41269 GÖTEBORG Utetemperatur: 10 C Expert:

Läs mer

Ulf Edvardsson, Fastighetskontoret Västerås stad

Ulf Edvardsson, Fastighetskontoret Västerås stad Ulf Edvardsson, Fastighetskontoret Västerås stad Gäddeholm Västerås stad förvärvade egendomen Gäddeholm 2003 Avsikten var att skapa en ny stadsdel Svårt att skapa tillräckligt med byggbar mark runt Västerås

Läs mer

Erfarenheter från ett vägbelysningsprojekt i norra Sverige 2013

Erfarenheter från ett vägbelysningsprojekt i norra Sverige 2013 Gott exempel på miljövinst för utomhusbelysning Här beskriver vi ett exempel på hur miljönyttan vid utbyte av belysningssystem tydligt framkommer och kan jämföras genom användning av livscykelkostnadsanalys

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Enköping-Rymningen 8:43. Byggnadens adress Frejvägen 8.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Enköping-Rymningen 8:43. Byggnadens adress Frejvägen 8. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration villa Fastighetsbeteckning Enköping-Rymningen 8:43 Byggnadens adress Frejvägen 8 749 60 Örsundsbro Datum 2015-09-19 Utetemperatur 20 Energiexpert Peter Sundmark Tel: 072-860

Läs mer

Fjärrvärmens konkurrenskraft i Umeå - Indata, förutsättningar och resultat 2013-06-05

Fjärrvärmens konkurrenskraft i Umeå - Indata, förutsättningar och resultat 2013-06-05 Fjärrvärmens konkurrenskraft i Umeå - Indata, förutsättningar och resultat 213-6-5 Inledning Syftet med detta projekt är att visa på konkurrenskraften för Umeå Energis produkt fjärrvärme. Konkurrenskraften

Läs mer

2013-04-22. Litteraturstudie på uppdrag av Fortum Värme och SABO http://du.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:558864

2013-04-22. Litteraturstudie på uppdrag av Fortum Värme och SABO http://du.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:558864 Vägar och irrvägar till energieffektivisering i samhället -Vägvalet är politiskt Tomas Persson Daniel Hägerby Högskolan Dalarna Avdelningen för energi, skog och byggteknik tel:023-77 87 17 tpe@du.se www.du.se

Läs mer

517miljoner. ton CO2 skulle kunna sparas in per år

517miljoner. ton CO2 skulle kunna sparas in per år MAKING MODERN LIVING POSSIBLE Spara energi och CO2 i dag Lösningen är här! 517miljoner ton CO2 skulle kunna sparas in per år om Europa fördubblade sitt användande av fjärrvärme till 18-20 % kombinerat

Läs mer

Solpotentialstudier varför? ELISABETH KJELLSSON, BYGGNADSFYSIK, LTH

Solpotentialstudier varför? ELISABETH KJELLSSON, BYGGNADSFYSIK, LTH Solpotentialstudier varför? ELISABETH KJELLSSON, BYGGNADSFYSIK, LTH Elisabeth Kjellsson, Byggnadsfysik, LTH Innehåll Mål solkarta vad är det? Solinstrålning ytor på byggnader Solceller aktuellt läge (solfångare)

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: KLOSTRET 1 Besiktningsuppgifter Datum: 2015-09-01 Byggnadens adress: RÖNNOWSGATAN 4 29631 ÅHUS Utetemperatur: 17 C Expert: Tomas

Läs mer

Kostnader för energi i byggnader

Kostnader för energi i byggnader Kostnader för energi i byggnader Pay-off-metoden Nuvärdesmetoden Janne Akander HiG Optimal isolertjocklek Om klimatskärmen har hög värmeisoleringsgrad så ökar investeringskostnaden (och bruksarean minskar).

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: BERGSTENA 7:6 Besiktningsuppgifter Datum: 2015-07-20 Byggnadens adress: BERGSTENA LEDSGÅRDEN 1 44192 ALINGSÅS Utetemperatur: 16

Läs mer

Byggnadens material som en del av de tekniska systemen Bengt-Göran Karsson, Sweco AB

Byggnadens material som en del av de tekniska systemen Bengt-Göran Karsson, Sweco AB Byggnadens material som en del av de tekniska systemen Bengt-Göran Karsson, Sweco AB Solinstrålning Värmeeffekt, W Solenergin lagras Solvärme genom fönster Motsvarande solvärme till rummet Klockslag Fortfarande

Läs mer

Rotebro idrottshall solel

Rotebro idrottshall solel Rotebro idrottshall solel Glasparti söderfasad 672st paneler Glasparti västerfasad 450st paneler Tunnfilmspaneler monterade på kil ovan tak 32st paneler. Övrig yta blir vanligt glas i liknande utseende

Läs mer

Värmepumpens verkningsgrad

Värmepumpens verkningsgrad 2012-01-14 Värmepumpens verkningsgrad Rickard Berg 1 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Coefficient of Performance, COP... 3 3. Primary Energi Ratio, PER... 4 4. Energy Efficiency Ratio, EER... 4 5. Heating

Läs mer

HÖGHUS ORRHOLMEN. Energibehovsberäkning. WSP Byggprojektering L:\2 M. all: Rapport - 2003.dot ver 1.0

HÖGHUS ORRHOLMEN. Energibehovsberäkning. WSP Byggprojektering L:\2 M. all: Rapport - 2003.dot ver 1.0 HÖGHUS ORRHOLMEN Energibehovsberäkning L:\2 M 435\10060708 Höghus Orrholmen\5_Beräkningar\Energibehovsberäkning.doc all: Rapport - 2003.dot ver 1.0 WSP Byggprojektering Uppdragsnr: 10060708 2 (6) Energibehovsberäkning

Läs mer

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat

Läs mer

LCC-analyser som beslutsunderlag i praktiken - en fallstudie av ett flerbostadshus.

LCC-analyser som beslutsunderlag i praktiken - en fallstudie av ett flerbostadshus. LCC-analyser som beslutsunderlag i praktiken - en fallstudie av ett flerbostadshus. Författare: Daniel Ryman, Lunds Tekniska Högskola. Fokus på livscykelkostnader Debatten i media om långsiktigt hållbart

Läs mer

Förstudie Solceller på villa

Förstudie Solceller på villa Förstudie Solceller på villa Förutsättningar Villa Solhem ligger i Beddingestrand, mellan Trelleborg och Ystad. Den är uppförd 1914 med en total boarea på ca 240 m 2. Den tänkta placeringen för solcellsmodulerna

Läs mer

Rapport Energideklarering

Rapport Energideklarering Sida 1 av 6 Rapport Energideklarering Namn: Brf Havsuttern Adress: Solters plan 1E Postnr: 214 20 Ort: Malmö Datum: 2009-02-26 Fastighetsbet. Havsuttern 17 Adress Solters plan 1A-E - Södra Förstadsgatan

Läs mer

Var lyser solen bäst?

Var lyser solen bäst? Var lyser solen bäst? Bild: Institute för Environment and sustainability- European Commission Det strålar årligen in ca 10 000 gånger mer solenergi än den energi som används på jorden! Solceller (ger el)

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Energikrav för lokalbyggnader

Energikrav för lokalbyggnader Tidigare versioner: Version 1, Augusti 2006 Version 2, Januari 2008 Energikrav för lokalbyggnader Version 3, Augusti 2011 Bakgrund Beställargruppen lokaler, BELOK, är en av Energimyndigheten initierad

Läs mer

Netto värme eller värmeförlusttal - istället för använd energi

Netto värme eller värmeförlusttal - istället för använd energi 2014-12-17 1 ATON Teknikkonsult AB Netto värme eller värmeförlusttal - istället för använd energi Alternativa förslag NNE-begrepp Energikrav - begrepp och systemgränser Värme Eje Sandberg ATON Teknikkonsult

Läs mer

Solcellsanläggningar

Solcellsanläggningar Solcellsanläggningar Långt lönsammare än du tror Berätta mer om evenemanget här. Du kan dela med dig av information om organisationen, planeringen inför evenemanget eller saker som deltagarna bör ta med

Läs mer

1. Energiutredning Ingared

1. Energiutredning Ingared Uppdrag Beställare Alingsås Kommun Från Gunnar Nordberg Till Job van Eldijk nummer 1 Datum 2012-09-2 Ramböll Sverige AB Division.Energi Box 17009, Krukmakargatan 21 104 62 Stockholm T: +46-10-615 60 00

Läs mer

Erfarenheter från planering och byggande av den första villan i Sverige, passivhuscertifierad enligt internationell standard.

Erfarenheter från planering och byggande av den första villan i Sverige, passivhuscertifierad enligt internationell standard. Erfarenheter från planering och byggande av den första villan i Sverige, passivhuscertifierad enligt internationell standard. Bakgrund Varför internationella passivhusdefinitionen? Framtagen av Passivhusinstitutet,

Läs mer

Bostadsrättsföreningen HJÄLMAREN-SKÖNTORP

Bostadsrättsföreningen HJÄLMAREN-SKÖNTORP Årsredovisning för Bostadsrättsföreningen HJÄLMAREN-SKÖNTORP 769604-3863 Räkenskapsåret 2010-01-01-2010-12-31 KALLELSETILLFÖRENINGSSTÄMMA MedlemmarnaiBRFHjälmaren Sköntorpkallashärmedtillordinarieföreningsstämma.

Läs mer

Energiutmaningar. Med metodiken Totalprojekt sparar vi 50% av energianvändningen i våra byggnader med lönsamhet. Karlskrona 19 november 2012

Energiutmaningar. Med metodiken Totalprojekt sparar vi 50% av energianvändningen i våra byggnader med lönsamhet. Karlskrona 19 november 2012 Energiutmaningar Med metodiken Totalprojekt sparar vi 50% av energianvändningen i våra byggnader med lönsamhet Karlskrona 19 november 2012 pe.nilsson@cit.chalmers.se www.energy-management.se Dagens Presentation

Läs mer

Energieffektivisering, lönsamhet och miljöklassning vid renovering av flerbostadshus

Energieffektivisering, lönsamhet och miljöklassning vid renovering av flerbostadshus Energieffektivisering, lönsamhet och miljöklassning vid renovering av flerbostadshus Catarina Warfvinge Linköping 8 sept 2011 Vi har tuffa energisparmål: 20% till 2020 och 50% till 2050! Energianvändning

Läs mer

Koldioxidneutrala eller energineutrala?

Koldioxidneutrala eller energineutrala? Framtida lösning för byggnader Koldioxidneutrala eller energineutrala? Andreas Molin Linköpings Universitet, Energisystem 1 Översikt presentation Energianvändning i byggnader Avvägning: centraliserad energikonvertering

Läs mer

1 (5) HDA 2013-10-18. Taxor och avgifter

1 (5) HDA 2013-10-18. Taxor och avgifter 1 (5) Handläggare Datum HDA 2013-10-18 Taxor och avgifter En stor del av bostadsföretagens driftkostnader är taxor och avgifter för uppvärmning, el, avfall och vatten och avlopp. I Nils Holgersson undersökningen

Läs mer

Validitetskontroll energideklaration 2014

Validitetskontroll energideklaration 2014 Validitetskontroll energideklaration 2014 2 Validitetskontroll energideklaration 2014 Titel: Validitetskontroll energideklaration 2014 Utgivare:, juli 2015 Dnr: 1554-2015 Process: 3.4.1 Validitetskontroll

Läs mer

Öppna jämförelser energi och klimat. andreas.hagnell@skl.se Tekniska nämndpresidier 10 mars 2015

Öppna jämförelser energi och klimat. andreas.hagnell@skl.se Tekniska nämndpresidier 10 mars 2015 Öppna jämförelser energi och klimat andreas.hagnell@skl.se Tekniska nämndpresidier 10 mars 2015 Aktuellt i politiken energi & klimat - EU: 2030-paket och Energiunion: försörjningstrygghet & solidaritet,

Läs mer

2013-05-03. Storgatan 19 Box 5501 114 85 Stockholm telefon 08-783 84 21 info@byggmaterialindustrierna.se

2013-05-03. Storgatan 19 Box 5501 114 85 Stockholm telefon 08-783 84 21 info@byggmaterialindustrierna.se Remissvar avseende Energimyndighetens rapport Implementering av artikel 7 i energieffektiviseringsdirektivet, Energimyndighetens beräkningar och förslag med kompletteringar och Finansdepartementets promemoria

Läs mer

Ekonomisk analys av likspänningslänk mot riket 60 % bidrag 2008-11-26

Ekonomisk analys av likspänningslänk mot riket 60 % bidrag 2008-11-26 Ekonomisk analys av likspänningslänk mot riket 6 % bidrag 28-11-26 Dokumenttyp Dokumentidentitet Rev. nr. Rapportdatum Uppdragsnummer RAPPORT 28-11-26 26282 Författare Uppdragsnamn Jenny Edfast, Claes

Läs mer

El och varmvatten från solen - åk på solsafari onsdag 22 maj kl 18-20

El och varmvatten från solen - åk på solsafari onsdag 22 maj kl 18-20 El och varmvatten från solen - åk på solsafari onsdag 22 maj kl 18-20 Energin från solinstrålningen mot ett tak i norrland är 6-8 ggr större än husets värmebehov. Fastighetsägare visar hur solfångaroch

Läs mer

Väla Gård En solskenshistoria. Åse Togerö, Skanska Sverige, Utvecklingsledare Miljö

Väla Gård En solskenshistoria. Åse Togerö, Skanska Sverige, Utvecklingsledare Miljö Väla Gård En solskenshistoria Åse Togerö, Skanska Sverige, Utvecklingsledare Miljö Vårt nya kontor i Helsingborg Samlokalisering av Helsingborgsenheterna Två sammanbyggda huskroppar på ca 1800 m2 BTA Inflyttning

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: Stensviken 1:16 Besiktningsuppgifter Datum: 2015-07-28 Byggnadens adress: Bjurtjärn Sundvik 2 68892 Storfors Utetemperatur: 12 C

Läs mer

Sätofta 10:1 Höörs kommun

Sätofta 10:1 Höörs kommun Sätofta 10:1 Höörs kommun Beräknat av Andreas, 0346-713043. Indatafil: C:\Program\WINENO~1\WinTempo.en Byggnadsort: Malmö 2013-05-27. Beräkning nr: 736 BYGGNADSDATA Lägenhet Zon 2 Zon 3 Totalt Typ mht

Läs mer

1:7. Hur Sverige ska nå energi- och klimatmålen inom bebyggelsen

1:7. Hur Sverige ska nå energi- och klimatmålen inom bebyggelsen 1:7 Hur Sverige ska nå energi- och Vi står inför vår tids största utmaning att på kort tid ställa om vår energianvändning till en nivå som skapar förutsättningar för ett långsiktigt hållbart samhälle.

Läs mer

Projekteringskrav Energi Ingående i Gavlefastigheters projekteringsanvisning

Projekteringskrav Energi Ingående i Gavlefastigheters projekteringsanvisning 1(5) Energi Version 1 Projekteringskrav Energi Ingående i Gavlefastigheters projekteringsanvisning ALLMÄNNA ANVISNINGAR - Myndighetskrav ska alltid uppfyllas. - Minimikrav enl. BBR skall minst uppfyllas.

Läs mer

Välkomna. Vision 2025 Lerums vision är att bli Sveriges ledande miljökommun senast år 2025

Välkomna. Vision 2025 Lerums vision är att bli Sveriges ledande miljökommun senast år 2025 Välkomna Vision 2025 Lerums vision är att bli Sveriges ledande miljökommun senast år 2025 Lerums kommun är en föregångare i energieffektivt byggande sedan 2005. Idag har vi flera mycket energieffektiva

Läs mer

ENERGIDEKLARATION. Finska Gatan 24, 122 37 Enskede Stockholms stad. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1931 Energideklarations-ID: 661181

ENERGIDEKLARATION. Finska Gatan 24, 122 37 Enskede Stockholms stad. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1931 Energideklarations-ID: 661181 sammanfattning av ENERGIDEKLARATION Finska Gatan 24, 122 37 Enskede Stockholms stad Nybyggnadsår: 1931 Energideklarations-ID: 661181 Energiprestanda: 101 /m² och år Krav vid uppförande av ny byggnad [mars

Läs mer

Bygg och bo energismart i Linköping

Bygg och bo energismart i Linköping Bygg och bo energismart i Linköping Snart kommer du att flytta in i ett nybyggt hus i Linköping. Gratulerar! Att få planera och bygga sitt drömhus hör till höjdpunkterna i livet. Det är samtidigt ett stort

Läs mer

Solenergi - Ett lysande energialternativ

Solenergi - Ett lysande energialternativ Solenergi - Ett lysande energialternativ Bild: istockphoto. Intro Denna broschyr syftar till att ge en introduktion till hur solenergi fungerar, vilka användningsområden som är fördelaktiga samt vilka

Läs mer

BRF Svalboet Energimätningar och termografering

BRF Svalboet Energimätningar och termografering BRF Svalboet Energimätningar och termografering 2014-01-15 Inledning Luleå Energi fick uppdraget att hjälpa BRF Svalboet att se över deras ventilation, termografera klimatskalet, samt se över värmesystemet

Läs mer

Hur gör vi rätt när husen ska energieffektiviseras?

Hur gör vi rätt när husen ska energieffektiviseras? Hur gör vi rätt när husen ska energieffektiviseras? Catarina Warfvinge Elmia, Energirådgivarnas konferens 20 sep 2011 Energianvändningen har inte sjunkit på 20 år energimålen blir allt tuffare att klara

Läs mer

Välkommen till seminarium Solenergi och bygglov. 25 April, Malmö

Välkommen till seminarium Solenergi och bygglov. 25 April, Malmö Välkommen till seminarium Solenergi och bygglov 25 April, Malmö Program 08:30 08:45 Fika och registrering 08:45 09:20 Välkommen och Introduktion till solenergianläggningar 09:20 09:50 Kommunala riktlinjer

Läs mer

Projekteringsanvisning Energiberäkning FÖR PROJEKTÖRER OCH ENTREPRENÖRER UTGÅVA! " JUNI "$%& %% SIDOR

Projekteringsanvisning Energiberäkning FÖR PROJEKTÖRER OCH ENTREPRENÖRER UTGÅVA!  JUNI $%& %% SIDOR Projekteringsanvisning Energiberäkning FÖR PROJEKTÖRER OCH ENTREPRENÖRER UTGÅVA! " JUNI "$%& %% SIDOR Innehåll Läs detta först viktig information... 2 Inledning... 3 Syfte... 3 Att tänka på... 3 Miljöbyggnad...

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2005:1255) om stöd för konvertering från direktverkande elvärme i bostadshus; SFS 2006:125 Utkom från trycket den 7 mars 2006 Omtryck utfärdad

Läs mer

Bjärka 1, 532 94 Skara Skara kommun

Bjärka 1, 532 94 Skara Skara kommun sammanfattning av ENERGIDEKLARATION Bjärka 1, 532 94 Skara Skara kommun Nybyggnadsår: 1909 Energideklarations-ID: 672472 Energiprestanda: 142 /m² och år Krav vid uppförande av ny byggnad [mars 2015]: Energiklass

Läs mer

ENERGIANVÄNDNING I ETT OMRÅDE. LÅGAN Rapport december 2014. Göran Frenning & Anders Ljungberg

ENERGIANVÄNDNING I ETT OMRÅDE. LÅGAN Rapport december 2014. Göran Frenning & Anders Ljungberg ENERGIANVÄNDNING I ETT OMRÅDE LÅGAN Rapport december 2014 Göran Frenning & Anders Ljungberg Förord Föreliggande rapport har tagits fram med stöd från LÅGAN-programmet tillsammans med SBUF (byggbranschens

Läs mer