ENFASTRANSFORMATORN. Om det ingående varvtalet växlas ned kraftigt får erhåller man ett betydligt högre vridmoment på utgående axel.
|
|
- Christer Sandström
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Transformatorn
2 ENFASTRANSFORMATORN ntrodution transformatorn En transformator an jämföras med en växellåda till en bil. En växellåda växlar ned eller upp ett varvtal. Varvtalet på ingående axel driver ugghjulen i växellådan och på utgångsaxeln får man ut det nya varvtalet, antingen ett lägre eller högre varvtal. in ut Om det ingående varvtalet växlas ned raftigt får erhåller man ett betydligt högre vridmoment på utgående axel. Om istället växlar upp det ingående varvtalet erhåller man ett lägre vridmoment på utgående axel. Energin bärs från inaxel till utaxel via ugghjul. Lågt utgående varvtal = högt moment Högt utgående varvtal = Lågt moment På samma sätt an man lina en transformator med en växellåda. Varvtalet får representera transformatorns spänning och vridmomentet transformatorns ström. Växellådans ugghjul får ersätta lindningarna i transformatorn. Detta innebär för en transformator som matas med en spänning: järnärna Om inommande spänningen omsätts till en lägre utspänning in ut lindning erhåller man ett betydligt högre strömuttag på utsidan. Om man stället omsätter den inommande spänningen till en lägre på utsidan får man ett lägre strömuttag. Låg utspänning = hög ström Hög utspänning = låg ström
3 Oftast är det fråga om nedtransformering av spänning, d v s. att man gör om en högre spänning till en lägre. Överallt omges vi av transformatorer: spänningen i vägguttaget matas från en distrubitionstransformator (0 000V till 400V) mobiltelefonen laddas via ett nätaggregat (30V till 4,5V) datorns nätaggregat (30V till resp. 5 V) Men ibland är det fråga om en spänningsöning. Vid t ex. ärnraftver levererar genoratorn (som drivs med ånga) spänningen ca V. Denna spänning tranformerar man upp till V innan den sicas ut på stamnätet (de stora luftledningar man an se i landsapet). Anledningen till att man gör så här beror på att man vill reducera effetförlusterna i ledningarna så långt det är möjligt. Detta an enelt bevisas med formel: P = R P=effetförlusterna R=ledningens resistans =strömuttaget Vid en given last erhåller man en lägre ström om spänningen höjs. princip talar man om typer av transformatorer. Spartransformatorn Fulltransformatorn (även allad isolertransformator) in ut En spartransformator består endast av en lindning, därav namnet spar. På utsidan ansluter man sig någonstnas på lindningen. Denna typ av transformator används i regel som vridtransformatorer vid laborationer samt för finjustering av en spänning. Transformatorn an i vanliga tillämpningar bli livsfarlig. in ut En fulltransformator däremot har två lindningar, en för inommande matning och en för den utgående. Dessa är eletrist åtsilda. Järnärnan fungerar som en slags transmission av den eletrisa energin från den ena lindningen till den andra. Denna transformatortyp är en relativt säer onstrution. en transformator är det det magnetisa flödet som bär energin från ena sidan till den andra. Det magnetisa flödet leds i järnärnan, det är därför vitigt att denna har goda magnetisa ledaregensaper. Bra magnetisa ledaregensaper är bl a. Laminerat järn Få vassa anter
4 En fulltransformator ritas enligt: Sätter vi in lite betecningar får vi Primärsida ( ) Seundärsida( ) N N N N Primärspänning (inommande spänning) Seundärspänning (utgående spänning) Primärström (inommande ström) Seundärström (utgående ström) Primärlindning Seundärlindning Primärsidan betecnas ocså med tecnet vilet uttalas [prim] Seundärsidan betecnas ocså med tecnet vilet uttalas [biss] Till detta ommer vi senare i detta ompendie. För en ideal (existerar inga förluster) gäller följande: deal transformator N = N = (deal transformator) Exempel: En transformator som har 00 varv på primärlindningen och 50 på seundärlindningen och som ansluts till 30V på primärsidan ger seundärspänningen 5V. Om strömmen på seundärsidan då blir 0A blir den 5A på primärsidan. Bevis: N 00 5 = = N 50 = 30V För en idael transformator är verningsgraden,0 (00%) 30 5 = = = 0A 5 Så enelt det vore om man an tillämpa detta, då sulle vi unna sluta här. Men en verlig transformator har som sagt förluster som gör det lite mer omfattande att räna på.
5 Omsättning En transformator som är märt t ex. 40/4V har spänningsomsättningen 40/4 (0:). På samma sätt gäller det för varvtal (N och N ) och ström ( och ). Man an säga att omsättningstalet avgör förhållandet mellan primär- resp. seundärsida. Observera att omsättningen inte har något med transformatorns effet att göra. Exempel En ideal transformator har 300 trådvarv på primärlindningen och 0 trådvarv på seundärlindningen. Seundärlindningen består av lindningar (a-c:70 resp. c-b:50 trådvarv). A N N a Beräna spänningen mellan a-b om man ansluter 30V på primärsidan (A-B). c Vad blir spänningen mellan a-c? B b Vad blir spänningen mellan A-B om man istället ansluter 30V mellan c-b? Räna 4-6
6 Verlig transformator Ovanstående formler gäller ej då transformatorn orsaar följande: Läcflöden Flödesläcage i hörnor etc. i järnärnan. nre resistans Resistanserna orsaar spänningsfall. Tomgångsström Primärsidan drar ström i tomgång. Järnförluster Består av virvelströms- och hysteresförluster. Kopparförluster Beror på resistansen och strömmen. Dessa orsaar ett spänningsfall i transformatorn som öar med belastningen samt att verningsgraden inte är 00 % vilet den är för en ideal trafo. Evivalent schema Eftersom de lindningarna är eletrist åtsilda (ej eletris ontat med varandra) måste man flytta över ena sidan till den andra. Detta allas att göra en evivalens. Oftast är det fråga om att flytta över seundärsidan till primärsidan och därefter göra de beräningar man önsar. N = = Enligt tidigare formel (ideal transformator) gäller: N Man an snabbt se om belastningen på seundärsidan öar ommer dess ström ocså att öa vilet gör att även strömmen på primärsidan öar. = Det innebär att en förändring på seundärsidan påverar även primärsidan. En lindning orsaar fasförsjutning mellan ström och spänning. Den resistiva delen an ritas som en resistor och den indutiva som en spole. L R L φ h v
7 R X R X 0 0p 0q A R m X m deal del Primärlindning N Seundärlindning N har överreducerats till primärsidan, då allas den för (i två prim). Den strecade inramningen (A) visar tomgångsdriften. Eftersom primärlindningen utgör en last på primärsidan när den ansluts till spänning ommer det att flyta en ström även om inte seundärsidan är ansluten till någon last. Den ström som ommer att flyta då allas för tomgångsström 0. Den an delas upp i en horisontell 0p och en vertial del 0q 0 0p φ 0q 0 för att det totala tomgångsströmmen (0) 0p för att det är fråga om ativ effet (P) i tomgång (0) utveclas i den resistiva delen 0q för att det är fråga om reativ effet (Q) i tomgång (0) utveclas i den indutiva delen Dessa strömmar tillsammans orsaar tomgångsförluster P 0. 0p ger upphov till ativ effet och utveclas den i den resistiva delen av lindningen. Den allas för järnförluster. Dessa förluster är oberoende av hur hårt transformatorn belastas (på seundärsidan). 0q ger upphov till reativ effet och utveclas den i den indutiva delen av lindningen. Den orsaar läcflöden. Dessa förluster är beroende av hur hårt transformatorn belastas (på seundärsidan). Vid öad belastning på seundärsidan ( öar) ommer ocså läcflödena att öa. Dessa läcflöden betecnas Φ och Φ. Φ Φ Φ Järnärnans uppgift är att leda flödet Φ. Eftersom lindningarna är upplindade utanpå järnärnan ommer det att uppstå ett litet läcage. Flödet i seundärlindningen uppstår då seundärsidan belastas och det flyter en ström i den.
8 Överreducering Som vi tidigare talat om tillämpar man överreducering. Eftersom primär- och seundärsida lever varsitt liv utan eletris ontat måste värden från den ena sidan lyftas över till den andra, detta allas för överreducering. Man får då istället en rets att räna på istället för två olia retsar. Ett överreducerat värde Från Till Betecnas Kallas / uttalas Seundärsida Primärsida Prim Primärsida Seundärsida Bis När värden överreduceras tar man hänsyn till transformatorns utväxlingsförhållande eller omsättning. Formler Allmänt gäller för impedanser och spänningar: R till seundärsida N R = R N Z till seundärsida Z = Z N N X till seundärsida X = X N N till seundärsida N = N När man lyfter över dessa värden till seundärsidan måste man även ta hänsyn till värdena på seundärsidan (R och X ). Dessa värden adderas helt enelt med ovanstående. Summan allas nu för ortslutningsresistans resp. ortslutningsreatans, då de är framtagna med ett s. Kortslutningsprov vilet förlaras längre fram. jämför med ovan Kortslutningsresistans N R = R + R N Kortslutningsreatans N X = X + X N Kortslutningsimpedans Z = K R K + X K
9 Vid evivalent överflyttning av impedansvärden på seundärsidan till primärsidan gäller följande salfator för impedanser: N? N För evivalent överflyttning av seundärspänning till primärsidan gäller: = N N Vanliga beräningar När man utför beräningar på en transformator är det i regel på seundärsidan man gör dessa. Detta beror på att det är just på seundärsidan belastningen har olia aratärer vilet påverar transformatorns egensaper. På primärsidan ansluts en spänning som i princip är onstant. Evivalenta schema Nedan visas retsarna översatta till resp. sida. R X R X deal del Sett från primärsidan Alla värden på seundärsidan är överreducerade till primärsidan. deal del Sett från seundärsidan (vanligaste metoden) Alla värden på primärsidan är överreducerade till seundärsidan. Transformatorns märeffet S n En transformators effet anges alltid i VA (voltampere) vilet avser dess senbara effet Sn. Detta beror på att den last som ansluts till seundärsidan ger upphov till fasförsjutning mellan ström och spänning om den är indutiv eller apacitiv (apacitiv -otrevlig art => ger öad seundärspänning). Vanliga enheter är VA och VA och vid ritigt stora tillämpas MVA. Se gärna på t ex. laddningsaggregatet till en mobiltelefon.
10 Märspänningar En transformators märspänningar anges vid olia tillstånd för olia typer. För Småtransformatorer anges de vid full last och för Krafttransformatorer anges de i tomgång. Transformatorer delas in enligt -fas 3-fas Småtransformatorer 0 <,0VA - Krafttransformatorer,0VA 5,0VA Exempel En -fastransformator har omsättningen 400/30V. R =5,0Ω, X =7,3Ω, R =,Ω och X =,5Ω Beräna ortslutningsresistansen och ortslutningsreatansen överreducerat till seundärsidan R och X ). ( Beräna ortslutningsresistansen och ortslutningsreatansen överreducerat till primärsidan ( R och X ). Beräna vid primärspänningen 400V samt vid 380V. Eftersom N = an man ange N N som representanter för N
11 Exempel En -fastransformator på 5,0VA är märt 400/0V. Spänningsfallet är 4% vid märlast. Beräna seundärspänningen i tomgång om primärspänningen håller 400V. Beräna seundärspänningen i tomgång om primärspänningen håller 380V. Beräna seundärspänningen vid märlast om primärspänningen håller 400V. Nu har vi gjort en del enlare beräningar. Vi sa nu gå vidare med de mer pratisa beräningarna, de som man har diret pratis nytta av i olia tillämpningsfall. Räna 7-3 Transformatorns inre spänningsfall Så fort en transformator belastas (en last ansluts till seundärsidan) ommer det att uppstå ett spänningsfall i transformatorn. Storleen på detta spänningsfall är beror på lastens aratär, en indutiv last som har stor fasförsjutning ( och => låg effetfator => lågt cosφ) ger upphov till ett större spänningsfall. Formeln för en transformators spänningsfall ser ut som följer: P = R n Q + X n
12 Vi sa reda ut begreppen nu. Vi börjar med den förra retsen, den då vi överreducerar alla värden från primärsidan till seundärsidan. R X last deal del När man ansluter en last till seundärsidan ommer det att flyta en ström där (förutsatt att primärsidan är ansluten till ett elnät). P Q P = + R X Som vi tidigare vet bestäms strömmen av n n Att vi i formlen använder n beror på att vi inte vet den atuella spänningen, det är ju den vi sall beräna (annars får vi ett slags moment ). Multiplicerar vi strömmen med motståndet får vi en spänning (Ohm s lag = R ) P = R n Q + X n Om vi adderar dessa spänningsfall får transformatorns inre spänningsfall. R L För att slutligen få fram atuell seundärspänning subtraherar vi det inre spänningsfallet från den överreducerade primärspänningen ( ) = R + L Värt att notera Formlen utgår från att lasten (om den är fasförsjuten) är mer eller mindre indutiv. Sulle lasten vara apacitiv erhåller man istället ett minustecen mellan de delspänningarna R och L. Detta an i stora apacitiva laster få otäca följder i form av för hög seundärspänning.
13 Att vi sätter ett minustecen istället beror på följande: φ H En indutiv last ser delströmmarna ut så här. L C Och för en apacitiv last så här. Den apacitiva strömmen är exat 80º motritad en indutiv ström, därför sa det i sådana vara minustecen. φ H
14 Exempel En -faformator på 4,0VA är märt 30/90V. R =0,65Ω, R =0,06Ω, X =0,84Ω och, X =0,09Ω Beräna R och X Beräna om primärspänningen är 30V. Seundärsidan belastas med,5va cosφ0,8 Beräna då primärspänningen sjuner till 00V vid samma last som ovan. Hur stor last med cosφ0,8 an anslutas utan att seundärspänningen sjuner under 85V. Primärspänningen håller i detta fall 30V? Räna 3-34
15 Förluster De förluster som uppstår i transformatorn är P Fe (järnförluster) P cu (opparförluster) P Fe (järnförluster) Är oberoende av hur hårt transformatorn belastas. P cu (opparförluster) Är beroende av hur hårt transformatorn belastas. De öar vadratist. ( P = R ) tillämpningssammanhang används begreppen P 0 (tomgångsförluster). Är oberoende av hur hårt transformatorn belastas. P b (belastningsförluster). Är beroende av hur hårt transformatornbelastas. P 0 (tomgångsförluster) representerar i princip P Fe (järnförluster). P b (belastningsförluster) representerar följatligen P cu (opparförluster). För att ta reda på dessa utför man ett s. tomgångsprov och ortslutningsprov. Tomgångsprov provet tar man fram tomgångsförlusterna P 0 samt omsättningen. Provet utförs med öppen seundärrets (obelastad transformator). ett tomgångsprov tar man reda på transformatorns tomgångsförluster P 0. Man an ocså få fram transformatorns omsättning. Transformatorns primärsida ansluts till märspänning. Man mäter: 0, 0, P 0 och 0 ( 0 läses u ett noll ). Med 0 och 0 an man få fram omsättningen N = 0 N 0. 0 A 0 P 0 V 0 Med tomgångsprov erhålls 0 (Tomgångsspänning Primärsida) 0 (Tomgångsspänning Seundärsida) P 0 (Tomgångsförluster) 0 (Tomgångsström Primärsida)
16 Kortslutningsprov detta prov tar man fram belastningsförluster P b, R och X Provet utförs så att transformatorn belastas till 00%. Med detta prov tar man reda på P b (belastningsförluster) vid märlast. Provet går till få följande sätt: Seundärsidan ortsluts med en ledningsbit. Primärsidan ansluts till en reglerbar växelspänning (helst finjusterbar). Primärspänningen öas försitigt från 0V tills det att amperemetrarna för n och n visar märström (primärspänningen är ca. 5-0% av märspänningen). På det här viset (genom att ortsluta seundärsidan) an man simulera att transformatorn arbetar med full last vid en låg primärspänning. Märströmmarna anger ju att transformatorn är fullt belastad (00%). Tomgångsförlusterna P 0 an försummas då primärspänningen är låg relativt märspänningen. A n A n P bn V Kortslutning av seundärsidan Det man mäter är P b vid märlast som vi allar P bn. Dessutom mäter man, n och n. Med hjälp av dessa mätvärden an man beräna följande: Z P bn = R = X = ( Z ) ( R ) n n måste överreduceras till seundärsidan enligt formel = N N På så här vis tar man reda på R och X utan att veta vare sig R, R, X eller X. Det är ju R och X som vi använder i pratisa beräningar på transformatorn.
17 Sammanfattning tomgångs- och ortslutningsprov När dessa prov är genomförda an man räna på transformatorns seundärspänning vid olia laster samt transformatorns verningsgrad. Värden man erhållit samt med viss beräning är: P 0 P bn R X (erhålls diret) (erhålls diret) (beränas med P bn och n ) (beränas med Z och R ) Verningsgrad P η = Transformatorns verningsgrad bestäms med den allmänna formeln P P representeras av belastningen S cosϕ (uttagen effet). P representeras av belastningen S cosϕ samt förlusterna P 0 och P b. Dessa förluster är P 0 (tomgångsförluster) och P b (belastningsförluster). P b (belastningsförluster) är beroende av hur P P X hårt transformatorn belastas, alltså an man sriva den som b = bn. X är belastningsgraden och an tas fram genom X an alltså aldrig bli större än. n = n = S S n Den slutliga formeln för verningsgraden blir S cosϕ η = S cosϕ + P + P X ( ) ( ) ( ) 0 bn
18 Exempel En -faformator med märeffeten 0VA har P bn 90W och P 0 0W Beräna transformatorns förluster då man belastar transformatorn med 75% Beräna verningsgraden för transformatorn om lasten har effetfatorn 0,8 (cosφ). Räna 35-36
19 Exempel Man utför tomgångsprov och ortslutningsprov på -faformator med märeffeten 4VA och märspänningen 350/00V. Tomgångsprov: 350V, 00V, 0W och,8a Kortslutningsprov: 9,8V och 65W Beräna cosφ 0 (effetfator i tomgång), R och X Beräna transformatorns verningsgrad vid full last och effetfatorn 0,8 (cosφ) Beräna seundärspänningen vid lasten,va och effetfatorn 0,8. Primärspänningen är i detta fall 350V. Beräna seundärspänningen vid lasten 3,5VA och effetfatorn 0,8. Primärspänningen är i detta fall 375V. Beräna seundärspänningen då man ansluter en apacitiv last på 4,0VA och effetfatorn 0,6. Primärspänningen är i detta fall 350V. Räna 37-38
Tentamen den 16 januari 2004 Elkraftteknik och kraftelektronik TEL202
Karlstads universitet / Avd för eletroteni / Elraftteni TEL0 / Tentamen / 040116 / BHä 1 (6) Tentamen den 16 januari 004 Elraftteni och rafteletroni TEL0 Examinator och ursansvarig: Bengt Hällgren Hjälpmedel:
Läs merFö 3 - TMEI01 Elkraftteknik Enfastransformatorn
Fö 3 - TMEI01 Elkraftteknik Enfastransformatorn Per Öberg 20 januari 2015 Outline 1 Transformatorns grunder 2 Omsättning 3 Ideal transformator, kretsschema och övertransformering 4 Icke ideal transformator
Läs merFö 4 - TSFS11 Energitekniska system Enfastransformatorn
Fö 4 - TSFS11 Energitekniska system Enfastransformatorn Per Öberg 3 april 2014 Outline 1 Transformatorns grunder 2 Omsättning 3 Ideal transformator, kretsschema och övertransformering 4 Icke ideal transformator
Läs merFö 4 - TSFS11 Energitekniska system Enfastransformatorn
Fö 4 - TSFS11 Energitekniska system Enfastransformatorn Christofer Sundström 9 april 2018 Kursöversikt Fö 11 Fö 5,13 Fö 4 Fö 2 Fö 6 Fö 3 Fö 7,9,10 Fö 13 Fö 12 Fö 8 Outline 1 Transformatorns grunder 2 Omsättning
Läs merStrömförsörjning. Transformatorns arbetssätt
Strömförsörjning Transformatorns arbetssätt Transformatorn kan omvandla växelspänningar och växelströmmar. En fulltransformators in och utgångar är galvaniskt skilda från varandra. Att in- och utgångarna
Läs merEnfastransformatorn. Ellära 2 Laboration 5. Laboration Elkraft UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Dan Weinehall/Per Hallberg
UMEÅ UNIERSITET Tillämpad fysik och elektronik Dan Weinehall/Per Hallberg Laboration Elkraft 130218 Enfastransformatorn Ellära 2 Laboration 5 Personalia: Namn: Kurs: Datum: Enfastransformatorn Nyckelord.
Läs mer3-fastransformatorn 1
-fastrasformator TRANSFORMATORN (-fas) A B C N φa φb φc rimärsida N E -fastrasformator består i pricip av st -fastrasformatorer som är sammaopplade. Seudärsida N YNy trafo. a b c KOLNGSSÄTT rimärsida a
Läs merLNB727, Transformatorn. Jimmy Ehnberg, Examinator Avd. för Elkraftteknik Inst. för Elektroteknik
LNB727, Transformatorn Jimmy Ehnberg, Examinator Avd. för Elkraftteknik Inst. för Elektroteknik Innehåll Vad är en transformator och varför behövs den Magnetisk koppling Kopplingsfaktor Ideal transformatorn
Läs merElenergiteknik. Ytterligare övningsuppgifter DEPARTMENT OF INDUSTRIAL ELECTRICAL ENGINEERING AND AUTOMATION LUND INSTITUTE OF TECHNOLOGY
Elenergiteni Ytterligare övningsuppgifter DEPARTMENT OF INDSTRIAL ELECTRICAL ENGINEERING AND ATOMATION LND INSTITTE OF TECHNOLOGY TREFAS 5 Fasompensering En fabri får sin elraft via en -fas raftlinjeöverföring
Läs merElenergiteknik. Ytterligare övningsuppgifter
Elenergiteni Ytterligare övningsuppgifter TREFAS 5 Fasompensering En fabri får sin elraft via en 3-fas raftlinjeöverföring med spänningen 0 V, 50 Hz. Fabrien förbruar förutom reativ effet 400 W ativ effet,
Läs merElenergiteknik. Ytterligare övningsuppgifter
Elenergiteni Ytterligare övningsuppgifter 3FAS 1 Reativ effetompensering En fabri får sin elraft via en 3-fas raftlinjeöverföring med spänningen 0 V, 50 Hz. Fabrien förbruar förutom reativ effet 400 W
Läs merElenergiteknik. Laborationshandledning Laboration 1: Trefassystemet och Trefastransformatorn
Elenergiteknik Laborationshandledning Laboration 1: Trefassystemet och Trefastransformatorn DEPARTMENT OF INDUSTRIAL ELECTRICAL ENGINEERING AND AUTOMATION LUND INSTITUTE OF TECHNOLOGY Laboration på trefassystemet...
Läs merLaborationsrapport. Elkraftteknik 2 ver 2.4. Mätningar på 3-fas krafttransformator. Laborationens namn. Kommentarer. Utförd den. Godkänd den.
Laborationsrapport Kurs Laborationens namn Lab nr Elkraftteknik 2 ver 2.4 Mätningar på 3-fas krafttransformator Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign 1 Allmänt Uppgiften i denna laboration är att
Läs merElenergiteknik. Ytterligare övningsuppgifter
Elenergiteni Ytterligare övningsuppgifter 3FAS Reativ effetompensering En fabri får sin elraft via en 3-fas raftlinjeöverföring med spänningen 0 V, 50 Hz. Fabrien förbruar förutom reativ effet 400 W ativ
Läs merTSFS11 - Energitekniska system Kompletterande lektionsuppgifter
014-05-19 ISY/Fordonssystem TSFS11 - Energitekniska system Kompletterande lektionsuppgifter Lektion Uppgift K.1 En ideal enfastransformator är ansluten enligt följande figur R 1 = 1 kω I U in = 13 V N1
Läs merEJ1200 ELEFFEKTSYSTEM. ENTR: En- och trefastransformatorn
1 EJ1200 ELEFFEKTSYSTEM PM för laboration ENTR: En- och trefastransformatorn Syfte: Att skapa förståelse för principerna för växelspänningsmagnetisering och verkningssätt och fundamentala egenskaper hos
Läs merTransformatorns princip. Transformatorns arbetssätt. Styrteknik ETB006 2007 Transformatorn
s princip En transformator omvandlar växelströmsenergi av en viss spänning till en annan högre eller lägre spänning av samma frekvens Isolerar två eller flera magnetiskt kopplade kretsar från varandra
Läs merLaborationsrapport. Kurs Elinstallation, begränsad behörighet ET1013. Lab nr 4 ver 1.5. Laborationens namn Trefas växelström. Kommentarer.
Laborationsrapport Kurs Elinstallation, begränsad behörighet ET1013 Lab nr 4 ver 1.5 Laborationens namn Trefas växelström Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign 1 Uppgift 1: Mätning av trefasspänningen
Läs mera) Beräkna spänningen i mottagaränden om effektuttaget ökar 50% vid oförändrad effektfaktor.
Lektion Uppgift K.1 På en trefastransformator med data: 100 kva, 800/0 V, har tomgångs- och kortslutningsprov gjorts på vanligt sätt, varvid erhölls: P F 0 = 965 W, K = 116 V, P F KM = 110 W. Transformatorn
Läs merTSFS04, Elektriska drivsystem, 6 hp Föreläsning 2 - Trefassystem och transformatorn
TSFS04, Elektriska drivsystem, 6 hp Föreläsning 2 - Trefassystem och transformatorn Andreas Thomasson Institutionen för systemteknik Linköpings universitet andreas.thomasson@liu.se 2018-01-17 1 / 31 Dagens
Läs merMulti-flexibel mätomvandlare. Läs informationen nedan och spara din dyrbara tid!
TM8P Multi-flexibel mätomvandlare l a u n a M Läs informationen nedan och spara din dyrbara tid! Via telefon-support har vi förstått att vitiga moment emellanåt försummas i samband med Inoppling och Programmering.
Läs merFö 6 - TMEI01 Elkraftteknik Asynkronmaskinen
Fö 6 - TMEI01 Elkraftteknik Asynkronmaskinen Per Öberg 9 februari 2015 Outline 1 Introduktion Asynkronmaskin 2 Uppbyggnad och Arbetssätt Synkrona och Asynkrona Varvtalet Synkronmaskinen - Överkurs 3 Förluster
Läs merTentamen i Elkraftteknik 3p
TMEL0-006 -10-13 1 Energisystem/Elektroteknik/IKP Tentamen i Elkraftteknik 3p Kurs: TMEL0 006-10 - 13 kl 08 1 -------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Läs merTentamen på del 1 i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET
Lars-Erik Cederlöf Tentamen på del i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET020 204-04-24 Del A Tentamen omfattar 33 poäng. För godkänd tentamen krävs 6 poäng. Tillåtna hjälpmedel är räknedosa samt
Läs merTentamen del 1 Elinstallation, begränsad behörighet ET
Lars-Erik Cederlöf Tentamen del 1 Elinstallation, begränsad behörighet ET1020 2014-03-26 Del Tentamen omfattar 33 poäng. För godkänd tentamen krävs 16 poäng. Tillåtna hjälpmedel är räknedosa samt bifogad
Läs merIDE-sektionen. Laboration 6 Växelströmsmätningar
090508 IDE-sektionen Laboration 6 Växelströmsmätningar 1 Förberedelseuppgifter laboration 5 1. Antag att L=250 mh och resistansen i spolen är ca: 150 Ω i figur 3. Skissa på spänningen över resistansen
Läs merTentamen den 22 mars 2003 Elkraftteknik och kraftelektronik TEL202
Karlstads universitet / Avd för elektroteknik / Elkraftteknik TEL202 / Tentamen / 030322 / BHä 1 (5) Tentamen den 22 mars 2003 Elkraftteknik och kraftelektronik TEL202 Examinator och kursansvarig: Bengt
Läs merElektriska drivsystem Föreläsning 2 - Transformatorer
Elektriska drivsystem Föreläsning 2 - Transformatorer Mattias Krysander Institutionen för systemteknik Linköpings universitet matkr@isy.liu.se 2010-09-23 1/36 Dagens föreläsning Använda kunskapen om magnetiska
Läs merSammanfattning av likströmsläran
Innehåll Sammanfattning av likströmsläran... Testa-dig-själv-likströmsläran...9 Felsökning.11 Mätinstrument...13 Varför har vi växelström..17 Växelspännings- och växelströmsbegrepp..18 Vektorräknig..0
Läs merTentamen på elläradelen i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET
Lars-Erik Cederlöf Tentamen på elläradelen i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET1013 2012-03-27 Del Tentamen omfattar 33 poäng. För godkänd tentamen krävs 16 poäng. Tillåtna hjälpmedel är räknedosa
Läs merTrefastransformatorn
FORDONSSYSTEM/ISY LABORATION 1 Trefastransformatorn (Ifylls med kulspetspenna ) 2019-01-27 Innehåll 1 FÖRORD... 3 1.1 SÄKERHETSFÖRESKRIFTER... 3 2 TEORI... 3 2.1 TRANSFORMATORNS UPPBYGGNAD... 3 2.2 TREFASTRANSFORMATORNS
Läs merÖvningsuppgifter Elmaskiner-Drivsystem
Övningsuppgifter Elmaskiner-Drivsystem Magnetism (2) 3-Fassystem (3-4) 1-Fastransformator (5-7) 3-Fastransformator (8-10) Likströmsmaskiner (11-14) Asynkronmotor (15-19) Datablad (20-37) Facit (38-42)
Läs merUppgifter övning I8: Uppgift nr 1 Sealine AB
Uppgifter övning I8: Uppgift nr 1 Sealine AB Rederiet Sealine AB har undersöt specialfartygsmarnaden under senaste året för 700 000 r och funnit en lämplig fartygsstorle, som det an tecna ontrat på. Vid
Läs merTentamen i Elkraftteknik för Y
TMEL0 07 10 13 1 Energisystem/Elektroteknik/IEI Tentamen i Elkraftteknik för Y Kurs: TMEL0 007-10 - 13 kl 08-1 -------------------------------------------------------------------------------------- Sal
Läs merTentamen (TEN1) TSFS11 Energitekniska system
ISY /Fordonssystem Tentamen (TEN1) TSFS11 Energitekniska system Tid: 2015-05-30, klockan 14-18 Lokal: G35 Examinator: Sivert Lundgren telefon 073-3460319 Hjälpmedel: TeFyMa, Beta Mathematics Handbook,
Läs merKAPITEL 5 MTU AB
KAPITEL 5 MTU AB 2007 79 Kort repetition av vad vi hittills lärt oss om växelspänning: Den växlar riktning hela tiden. Hur ofta den växlar kallas frekvens. Vi kan räkna med ohms lag om kretsen bara har
Läs mer5. Kretsmodell för likströmsmaskinen som även inkluderar lindningen resistans RA.
Föreläsning 1 Likströmsmaskinen och likström (test). 1. Modell och verklighet. 2. Moment och ström (M&IA). Momentkonstanten K2Ф. 3. Varvtal och inducerad spänning (ω&ua). Spänningskonstanten K2Ф. 4. Momentkonstant
Läs merLaborationer Växelström trefas
Laborationer Växelström trefas 2009-09-28 Innehållsförteckning 1. Mätningar av spänningar och strömmar på trefasnätet vid symmetriska och 3 osymmetriska belastningar. - Mätning vid symmetrisk belastning
Läs merIDE-sektionen. Laboration 5 Växelströmsmätningar
080501 IDE-sektionen Laboration 5 Växelströmsmätningar 1 1. Bestämning av effektivvärde hos olika kurvformer Uppgift: Att mäta och bestämma effektivvärdet på tre olika kurvformer. Dels en fyrkantssignal,
Läs merBeräkningsmodell för anslutning av vindkraftverk till elnätet
Högsolan på Gotland Wind Power Technology Vårterminen 2007 Beräningsmodell för anslutning av vindraftver till elnätet Daniel Asplund 16 mars 2007 Sammanfattning Nya vindraftsanläggningar planeras på en
Läs merRSA-kryptering. Torbjörn Tambour
RSA-rytering Torbjörn Tambour RSA-metoden för rytering har den seciella och betydelsefulla egensaen att metoden för rytering är offentlig, medan metoden för derytering är hemlig. Detta an om man funderar
Läs merLaboration 2: Konstruktion av asynkronmotor
Laboration 2: Konstruktion av asynkronmotor Laboranter: Henrik Bergman, Henrik Bergvall Berglund, William Sjöström, Georgios Davakos Plats och datum: Uppsala 2016-11-09 Kurs: Elektromagnetism 2 Handledare:
Läs merIF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen
IF1330 Ellära F/Ö1 F/Ö4 F/Ö2 F/Ö5 F/Ö3 Strömkretslära Mätinstrument Batterier Likströmsnät Tvåpolsatsen KK1 LAB1 Mätning av U och I F/Ö6 F/Ö7 Magnetkrets Kondensator Transienter KK2 LAB2 Tvåpol mät och
Läs merIF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen
F330 Ellära F/Ö F/Ö4 F/Ö F/Ö5 F/Ö3 Strömkretslära Mätinstrument Batterier Likströmsnät Tvåpolsatsen KK LAB Mätning av och F/Ö6 F/Ö7 Magnetkrets Kondensator Transienter KK LAB Tvåpol mät och sim F/Ö0 F/Ö9
Läs merLaboration i Tunneltransport. Fredrik Olsen
Laboration i Tunneltransport Fredrik Olsen 9 maj 28 Syfte och Teori I den här laborationen fick vi möjlighet att studera elektrontunnling över enkla och dubbla barriärer. Teorin bakom är den som vi har
Läs merFORDONSSYSTEM/ISY LABORATION 1. Trefastransformatorn. (Ifylls med kulspetspenna ) LABORANT: PERSONNR: DATUM: GODKÄND: (Assistentsign)
FORDONSSYSTEM/ISY LABORATION 1 Trefastransformatorn (Ifylls med kulspetspenna ) LABORANT: PERSONNR: DATUM: GODKÄND: (Assistentsign) 014-01-15 Innehåll 1 FÖRORD... 3 TEORI... 3.1 TRANSFORMATORNS UPPBYGGNAD...
Läs merDEL I. Matematiska Institutionen KTH
1 Matematisa Institutionen KTH Lösningar till tentamenssrivning på ursen Disret Matemati, moment A, för D2 och F, SF161 och SF160, den 9 mars 2009 l 14.00-19.00. DEL I 1. (p Lös reursionsevationen med
Läs mer1. Skriv Ohm s lag. 2. Beräkna strömmen I samt sätt ut strömriktningen. 3. Beräkna resistansen R. 4. Beräkna spänningen U över batteriet..
ÖVNNGSPPGFTER - ELLÄRA 1. Skriv Ohm s lag. 2. Beräkna strömmen samt sätt ut strömriktningen. 122 6V 3. Beräkna resistansen R. R 0,75A 48V 4. Beräkna spänningen över batteriet.. 40 0,3A 5. Vad händer om
Läs merNågra övningar som kan vara bra att börja med
Några övningar som kan vara bra att börja med Uppgift 1 En separatmagnetiserad likströmsmotor är märkt 220 V, 10 A, 1200 1/min. Ra=2,0. Beräkna hur stort yttre startmotstånd som behövs för att startströmmen
Läs mer2. Vad menas med begreppen? Vad är det för olikheter mellan spänning och potentialskillnad?
Dessa laborationer syftar till att förstå grunderna i Ellära. Laborationerna utförs på byggsatts Modern Elmiljö för Elektromekanik / Mekatronik. När du börjar med dessa laborationer så bör du ha läst några
Läs merPersonfara genom elektrisk ström
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Sverker Johansson Johan Pålsson 1999-09-15 Rev 1.0 Personfara genom elektrisk ström K O M P E N D I U M 3 ELEKTRO INNEHÅLL 1. VILKEN STRÖMSTYRKA ÄR FARLIG?...2
Läs merTrefastransformatorn
FORDONSSYSTEM/ISY LABORATION 1 Trefastransformatorn (Ifylls med kulspetspenna ) 2017-01-09 Innehåll 1 FÖRORD... 3 1.1 SÄKERHETSFÖRESKRIFTER... 3 2 TEORI... 3 2.1 TRANSFORMATORNS UPPBYGGNAD... 3 2.2 TREFASTRANSFORMATORNS
Läs merTentamenskod: Hjälpmedel: Eget författat formelblad skrivet på A4 papper (båda sidor får användas) och valfri godkänd räknedosa.
41N04B Elteknik 7,5 högskolepoäng Provmoment: Skriftlig tentamen Ladokkod: 41N04B Tentamen ges för: Energiingenjörsprogrammet Åk1 Tentamenskod: Tentamensdatum: 41N04B Tid: 2016-10-26 kl. 09.00-13.00 Hjälpmedel:
Läs merLösningsförslag Dugga i Mekanik, grundkurs för F, del 2 September 2014
Lösningsförslag Dugga i Meani, grundurs för F, del 2 Septemer 2014 Till varje uppgift finns det ett lösningsförslag som exempel på hur uppgiften an lösas. Lösningsförslaget visar även hur lösningen ungefärligt
Läs merDLS ZM1, Z-match. Låt oss studera kopplingen nedan: Z i. Vi tittar på ett exempel med en förstärkare med ungefärlig uteffekt på 50 Watt i 4 ohms last.
DLS ZM1, Z-match Allmänt DLS Z-match är en anpassningstransformator för högtalarimpedanser. Transformatorn kan användas för att transformera upp eller ned utgångsspänningen från en bilförstärkare / slutsteg
Läs merELLÄRA Laboration 4. Växelströmslära. Seriekrets med resistor, spole och kondensator
ELLÄA Laboration 4 Växelströmslära Moment 1: Moment 2: Moment 3: Moment 4: Moment 5: Moment 6: eriekrets med resistor och kondensator eriekrets med resistor och spole Parallellkrets med resistor och spole
Läs merIF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen
F330 Ellära F/Ö F/Ö4 F/Ö2 F/Ö5 F/Ö3 Strömkretslära Mätinstrument Batterier Likströmsnät Tvåpolsatsen KK LAB Mätning av U och F/Ö6 F/Ö7 Magnetkrets Kondensator Transienter KK2 LAB2 Tvåpol mät och sim F/Ö8
Läs merLösningsförslag till deltentamen i IM2601 Fasta tillståndets fysik. Teoridel
Lösningsförslag till deltentamen i IM601 Fasta tillståndets fysi Onsdagen den 5 maj, 011 Teoridel Magnetism i MnF 1. a) Vi ser från enhetscellen att den innehåller 8 1 =1 Mn-atom med spinn upp (hörnen)
Läs merÖvningar i Reglerteknik
Fysialisa esrivningar Övningar i eglerteni Inom reglertenien är det vitigt att unna ta fram ra esrivningar av verliga system. Oftast anlitas olia fysialisa lagar för detta ändamål. Vanliga typer av fysialisa
Läs merHydraulik - Lösningsförslag
Hydraulik - Lösningsförslag Sven Rönnbäck December, 204 Kapitel Övning. Effeten från en hydraulmotor är 5kW vid flödet q = liter/s. tryckskillanden över motorn beräknas via den hydrauliska effekten, P
Läs merFör att skydda ett spänningsaggregat mot överbelastning kan man förse det med ett kortslutningsskydd som begränsar strömmen ut från aggregatet.
Kortslutningsskydd För att skydda ett spänningsaggregat mot överbelastning kan man förse det med ett kortslutningsskydd som begränsar strömmen ut från aggregatet. Utströmmen passerar R4, ett lågohmigt
Läs merEllära. Laboration 2 Mätning och simulering av likströmsnät (Thevenin-ekvivalent)
Ellära. Laboration 2 Mätning och simulering av likströmsnät (Thevenin-ekvivalent) Labhäftet underskrivet av läraren gäller som kvitto för labben. Varje laborant måste ha ett eget labhäfte med ifyllda förberedelseuppgifter
Läs merTentamen i Mekanik SG1130, baskurs. Problemtentamen
013-03-14 Tentamen i Meani SG1130, basurs. OBS: Inga hjälpmedel förutom rit- och srivdon får användas KTH Meani 1. Problemtentamen En ub med massa m står lutad mot en vertial sträv vägg och med stöd på
Läs merIE1206 Inbyggd Elektronik
E206 nbyggd Elektronik F F3 F4 F2 Ö Ö2 PC-block Dokumentation, Seriecom Pulsgivare, U, R, P, serie och parallell KK LAB Pulsgivare, Menyprogram Start för programmeringsgruppuppgift Kirchoffs lagar Nodanalys
Läs merVäxelspänning och effekt. S=P+jQ. Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik och Automation
Växelspänning och effekt S=P+jQ VA W var Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik och Automation Översikt Synkronmaskinens uppbyggnad Växelspänning Komplexräkning Komplex, aktiv och reaktiv effekt Ögonblicksvärde
Läs merRättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, till detta tillkommer upp till 5 arbetsdagar för administration.
A135TG Elektrisk Kraftgenerering 7,5 högskolepoäng Provmoment: Skriftlig tentamen Ladokkod: A135TG Tentamen ges för: Energiingenjörsprogrammet Åk3 Tentamenskod: Tentamensdatum: 2017-01-12 Tid: 2017-01-12
Läs merIsentropisk verkningsgrad hos turbiner, pumpar, kompressorer och dysor
Isentropis verningsgrad hos turbiner, pumpar, ompressorer och dysor Verningsgraden försämras vid närvaro av irreversibiliteter. En reversibel modell används för att utreda utrustningens ideala prestanda.
Läs merTentamen på elläradelen i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET
Lars-Erik Cederlöf Tentamen på elläradelen i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET1013 2012-05-04 Del Tentamen omfattar 33 poäng. För godkänd tentamen krävs 16 poäng. Tillåtna hjälpmedel är räknedosa
Läs merIE1206 Inbyggd Elektronik
E6 nbyggd Elektronik F F3 F4 F Ö Ö P-block Dokumentation, Seriecom Pulsgivare,,, P, serie och parallell KK AB Pulsgivare, Menyprogram Start för programmeringsgruppuppgift Kirchhoffs lagar Nodanalys Tvåpolsatsen
Läs merTSFS04, Elektriska drivsystem, 6 hp Föreläsning 9 - Induktions/Asynkron-maskinen
TSFS04, Elektriska drivsystem, 6 hp Föreläsning 9 - Induktions/Asynkron-maskinen Mattias Krysander Institutionen för systemteknik Linköpings universitet mattias.krysander@liu.se 2016-02-22 1/32 Dagens
Läs merLösningar till problemtentamen
KTH Meani 2006 05 2 Meani b och I, 5C03-30, för I och BD, 2006 05 2, l 08.00-2.00 Lösningar till problemtentamen Uppgift : En platta i form av en lisidig triangel BC med sidolängderna a och massan m står
Läs merKursens mål är, förutom faktakunskaper om kursinnehållet, att ge:
Inlämningsuppgifter i Funtionsteori För att man sa bli godänd på ursen rävs att såväl tentamen som inlämningsuppgifter och laborationer är godända. Inlämningsuppgifterna är alltså obligatorisa. Enligt
Läs merIDE-sektionen. Laboration 5 Växelströmsmätningar
9428 IDEsektionen Laboration 5 Växelströmsmätningar 1 Förberedelseuppgifter laboration 4 1. Antag att vi mäter spänningen över en okänd komponent resultatet blir u(t)= 3sin(ωt) [V]. Motsvarande ström är
Läs merVäxelspänning och effekt. S=P+jQ. Ingmar Leisse Industriell Elektroteknik och Automation
Växelspänning och effekt S=P+jQ VA W var Ingmar Leisse Industriell Elektroteknik och Automation Översikt Synkronmaskinens uppbyggnad Växelspänning Komplexräkning Komplex, aktiv och reaktiv effekt Ögonblicksvärde
Läs merSM Serien Strömförsörjning
Resistorn Resistorn, ett motstånd mot elektrisk ström. Resistans är ett engelskt ord för motstånd. Det är inte enbart ett fackuttryck utan är ett allmänt ord för just motstånd. Resist = göra motstånd Resistance
Läs merSedan tidigare P S. Komplex effekt. kan delas upp i Re och Im. Skenbar effekt är beloppet av komplex effekt. bestämmer hur hög strömmen blir
Trefas Komplex effekt * I edan tidigare jϕ Ie kan delas upp i Re och Im P + jq kenbar effekt är beloppet av komplex effekt * * P + Q I I I I bestämmer hur hög strömmen blir Aktiv och reaktiv effekt P I
Läs merKommentarer till målen inför fysikprovet. Magnetism & elektricitet
Kommentarer till målen inför fysikprovet Magnetism & elektricitet Skillnaden mellan spänning, ström och resistans Spänningen är själva drivkraften av strömmen och mäts i enheten volt, V. Finns ingen spänning
Läs merIE1206 Inbyggd Elektronik
E06 nbyggd Elektronik F F3 F4 F Ö Ö P-block Dokumentation, Seriecom Pulsgivare,,, P, serie och parallell KK AB Pulsgivare, Menyprogram Start för programmeringsgruppuppgift Kirchhoffs lagar Nodanalys Tvåpolsatsen
Läs merL HOSPITALS REGEL OCH MACLAURINSERIER.
L HOSPITALS REGEL OCH MACLAURINSERIER Läs avsnitten 73 och 8-82 Lös övningarna 78-75, 82, 84a,b, 85a,c, 89, 80 samt 8 Avsnitt 73 L Hospitals regel an ibland vara till en viss nytta, men de flesta gränsvärden
Läs merLABORATION SPÄNNING, STRÖM OCH RESISTANS
LABORATION SPÄNNING, STRÖM OCH RESISTANS Starta simuleringsprogrammet: https://phet.colorado.edu/sims/html/circuitconstruction-kit-dc/latest/circuit-construction-kit-dc_sv.html Välj menyval Introduktion.
Läs merEN 1990 Eurokod: Grundläggande dimensioneringsregler för bärande konstruktioner Elisabeth Helsing, Boverket
EN 1990 Eurood: Grundläggande dimensioneringsregler för bärande onstrutioner Elisabeth Helsing, Boveret EN 1990 den innehåller de grundläggande dimensioneringsreglerna för bärande onstrutioner och är uppdelad
Läs merElektromagnetism. Kapitel , 18.4 (fram till ex 18.8)
Elektromagnetism Kapitel 8.-8., 8.4 (fram till ex 8.8) Varför magnetism? Energiomvandling elektrisk magnetisk mekanisk Elektriska maskiner Reversibla processer (de flesta) Motor Generator Elektromagneter
Läs merStrömdelning. och spänningsdelning. Strömdelning
elab005a Strömdelning och spänningsdelning Namn Datum Handledarens sign Laboration I den här laborationen kommer du omväxlande att mäta ström och spänning samt även använda metoden för indirekt strömmätning
Läs merLaboration - Va xelstro mskretsar
Laboration - Va xelstro mskretsar 1 Introduktion och redovisning I denna laboration simuleras spänning och ström i enkla växelströmskretsar bestående av komponenter som motstånd, kondensator, och spole.
Läs merUppföljning av Ky- och Yh-utbildning 2011
Uppföljning av Ky- och Yh-utbildning 2011 Tenis rapport 2011-11-28 1(9) Inledning Enheten för statisti om utbildning och arbete vid Statistisa centralbyrån (SCB) genomförde under hösten 2011 en postenät
Läs mer2.7 Virvelströmmar. Om ledaren är i rörelse kommer den att bromsas in, eftersom det inducerade magnetfältet och det yttre fältet är motsatt riktade.
2.7 Virvelströmmar L8 Induktionsfenomenet uppträder för alla metaller. Ett föränderligt magnetfält inducerar en spänning, som i sin tur åstadkommer en ström. Detta kan leda till problem,men det kan också
Läs merTentamen på del 1 i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET
Lars-Erik Cederlöf Tentamen på del i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET020 204-08-22 Del Tentamen omfattar 33 poäng. För godkänd tentamen krävs 6 poäng. Tillåtna hjälpmedel är räknedosa samt
Läs merTentamen den 14 januari 2005 Elkraftteknik och kraftelektronik TEL202
Karlstads universitet / Avd för eletroteni / Elraftteni TEL / Tentamen / 19 / BHn 1 (7) Tentamen den 14 januari 5 Elraftteni och rafteletroni TEL Examinator och ursansvarig: Bengt Hällgren Hjälpmedel:
Läs mer1 Föreläsning IV; Stokastisk variabel
1 FÖRELÄSNING IV; STOKASTISK VARIABEL 1 Föreläsning IV; Stoastis variabel Vi har tidigare srivit P (1, 2, 3, 4, 5) = P (C) för sannoliheten för att få 1, 2, 3, 4 eller 5 vid ett tärningsast. Vi sall använda
Läs merSven-Bertil Kronkvist. Elteknik. Komplexa metoden j -metoden. Revma utbildning
Sven-Bertil Kronkvist Elteknik Komplexa metoden j -metoden evma utbildning KOMPEXA METODEN Avsnittet handlar om hur växelströmsproblem kan lösas med komplexa metoden, jω - eller symboliska metoden som
Läs mer1 Jag själv lärde om detta av en kollega som, kanske, heter Joel Andersson
1 Kryptering 11 Vi sall 1 idag titta lite på ryptering, och mera specifit hur elliptisa urvor används i ryptering, såallad ECDSA Vi sall ocså se ett atuelt exempel på hur detta inte sall användas 12 Problemet
Läs merLaborationsrapport. Kurs Elinstallation, begränsad behörighet. Lab nr 2. Laborationens namn Växelströmskretsar. Kommentarer. Utförd den.
Laborationsrapport Kurs Elinstallation, begränsad behörighet Lab nr 2 version 3.1 Laborationens namn Växelströmskretsar Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign 1 Inledning I denna laboration skall
Läs merWheatstonebryggans obalansspänning
Wheatstonebryggans obalansspänning Punkterna A och B ligger på ungefär halva batterispänningen. A ligger närmare +polen och B närmare -polen. Skillnaden U AB kan mätas med en känslig millivoltmeter ansluten
Läs merFöljande uttryck används ofta i olika problem som leder till differentialekvationer: Formell beskrivning det finns ett tal k så att A=kB
MATEMATISK MODELLERING Att ställa upp en differentialevation som besriver ett förlopp Följande uttryc används ofta i olia problem som leder till differentialevationer: Text A är proportionell mot B (A
Läs merBra tabell i ert formelblad
Bra tabell i ert formelblad Vi har gått igenom hur magnetfält alstrar krafter, kap. 7. Vi har gått igenom hur strömmar alstrar magnetfält, kap. 8. Återstår att lära sig hur strömmarna alstras. Tidigare
Läs merELMASKINLÄRA ÖVNINGSUPPGIFTER
Arcada/KR/2006 ELMASKINLÄRA ÖVNINGSUPPGIFTER 1 ALLMÄNNA UPPGIFTER 1.1 Figuren visar en rätvinklig triangel med sidorna a, b och c. Uttryck a) b mha α och c e) α mha β b) c mha a och b f) a mha b och c
Läs merÖ 1:1 U B U L. Ett motstånd med resistansen 6 kopplas via en strömbrytare till ett batteri som spänningskälla som figuren visar.
Ö : Ett motstånd med resistansen 6 kopplas via en strömbrytare till ett batteri som spänningskälla som figuren visar B L Spänningskällan ger spänningen V Brytaren är öppen som i figuren a) Beräkna strömmen
Läs merElektroakustik Något lite om analogier
Elektroakustik 2003-09-02 10.13 Något lite om analogier Svante Granqvist 2002 Något lite om analogier När man räknar på mekaniska system behöver man ofta lösa differentialekvationer och dessutom tänka
Läs merFö 5 - TMEI01 Elkraftteknik Likströmsmaskinen
Fö 5 - TMEI01 Elkraftteknik Likströmsmaskinen Christofer Sundström 30 januari 2017 Outline 1 Repetition Ekvivalent Kretsschema 2 Mekaniska Samband 3 Driftegenskaper Motordrift Separatmagnetiserad likströmsmotor
Läs mer